Professionell kultur-Skapande skola

En kvalitativ studie om synen, bemötandet och användandet av Skapande skola

i Värmland

Professional Culture – Creative school

A qualitative study on the view, thetreatment and the use of Creative school in Värmland

Johan Jonsson

Fakulteten Humaniora och Samhällsvetenskap

Kulturvetarprogrammet: huvudområde Kulturstudier

Kandidatexamen 15 hp

Handledare: Jörgen Johansson

Examinator: Eva Zetterman

Datum: 2015-05-20

2

Abstract

Children and young people's right to culture is a priority in the Government's cultural policy.

Creative school was introduced in 2008 with the aim that children and youth should receive

professional culture in school and increasing access to culture in all forms of expression and

possibilities of their own creation, with starting points in the school curriculum. The purpose

of this bachelor is to explore the view, the treatment and the use of Creative school in

Värmland. A comparison has been made between professional culture, which conveys the

culture and culture Coordinator who develops and co-ordinates the work of culture in schools,

based on their experiences of creating school. I have looked at what barriers and opportunities

there are in liaison with the school and how creative activities can be integrated into the

school's other subjects. Choice of the method consists of qualitative interviews with

art/museum educators and culture Coordinator where the result is analyzed with Dorte Skot-

Hansens model from a historical perspective and Geir Vestheims theories of cultural policy as

a means and tools to achieve other objectives.

The study results show that the view, the treatment and the use of Creative school in co-

operation with the school largely based on teachers ' interest and time. The problems arise in

practice where anchoring, knowledge, experience and deeper understanding of each other's

activities are important components. But the potential and the possibilities of creating school

projects are there, both cultural operators and cultural coordinators ' own experience shows

good examples that creativity and creation is an important process that is both strengthened

and contributed to the students ' development of knowledge. Cooperation with professional

cultural practitioners with and through creating school project’s in school is no longer

something on the side, aesthetics and creativity can open new ways to create interest, desire,

understanding and lifelong learning, in which cultural investment with the help of cultural

policy plays an important role in achieving the objectives and means outside the realm of

culture.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 4

1.1 Ämnesval .............................................................................................................................. 4

1.2 Problemformulering ............................................................................................................. 5

1.3Syfte och frågeställning ......................................................................................................... 5

1.4 Tidigare forskning ................................................................................................................ 6

1.5 Teoretiska perspektiv och utgångspunkter ........................................................................... 9

1.5.1 Dorte Skot-Hansens tre rationaler - ............................................................................. 10

Humanistiska, Sociologiska, Instrumentella ....................................................................... 10

1.5.2 Kulturen ett medel för att uppnå andra mål ................................................................. 12

1.6 Metod/Tillvägagångssätt .................................................................................................... 13

1.7 Avgränsning ....................................................................................................................... 14

1.8 Källmaterial ....................................................................................................................... 15

1.9 Disposition ......................................................................................................................... 16

2. Kulturpolitiska mål .............................................................................................................. 17

2.1 Bakgrund Skapande skolan ................................................................................................ 18

2.2 Förmedling och utveckling av professionell kultur i Värmland......................................... 20

3. Resultat av empiri ................................................................................................................. 22

4. Analys .................................................................................................................................. 31

5. Diskussion ........................................................................................................................... 34

6. Slutsats ................................................................................................................................. 36

7. Källförteckning ..................................................................................................................... 37

Bilaga 1. Tabell – Dorte Skot-Hansen...................................................................................... 39

Bilaga 2. Intervjufrågor Värmlands museum ........................................................................... 40

Bilaga 3. Intervjufrågor Region Värmland............................................................................... 41

4

1. Inledning

Barn och ungas rätt till kultur är prioriterat i kulturpolitiken. Kulturrådet arbetar med

utvecklingen av myndighetens uppdrag Skapande skola, vars syfte är att öka barn och

ungdomars rätt till kultur och möjligheter till eget skapande, med utgångspunkter i skolans

läroplan. Skapande skola satsningen är ett exempel där samverkan mellan professionella

kulturförmedlare och skolan ska främja barns och ungas möjligheter att uttrycka sina tankar

genom kultur och konst.1 Kultur i skolan tolkas oftast som något roligt, ex. dans, musik,

drama, skapande i olika former, något ”vid sidan av” den ordinarie verksamheten. Men sällan

talas det om att estetik och kreativitet kan skapa mening, kunskap, förståelse och öppna nya

vägar för elevers lärprocesser i skolans alla ämnen både i och utanför klassrummet. Kanske

kan en kulturförmedlare ge ett fördjupat perspektiv på historieundervisningen eller att

matematiken blir mer konkret med hjälp av arkitektur. Kulturen blir härmed ett verktyg för att

uppnå andra mål.

1.1 Ämnesval Samverkan mellan professionella kulturförmedlare och skolan väckte mitt intresse när jag

jobbade som guide vid Värmlands museum och den internationella utställningen ”1001

inventions”. Utställningen byggde på att väcka intresset för vetenskap, uppfinningar och

teknik, med nyckelorden upptäck, lär och inspireras, där ett av de viktigaste målen var att

inbjuda samtliga skolelever (6-18 år) i Värmlands län att besöka utställningen. Till

utställningen medföljde även ett omfattande skolmaterial som anpassats till den svenska

läroplanen. 2Men intresset började redan genom mina praktikperioder som ingår i

kulturvetarprogrammet, där jag praktiserade vid Örebro läns museum och vid Värmlands

museum. Här finns stor potential för skolor att ta del av muséernas utbud av föremål,

kulturarv och utställningar med hjälp av muséernas pedagoger. Muséerna erbjuder även ett

bra utbud av skolmaterial kopplat till läroplanerna. Då jag hunnit med att se deras arbete med

barn och ungdom en hel del och själv fått erfara det, så föll mitt val av ämne ganska självklart

på att undersöka mer på ett djupare plan samverkan mellan professionella kulturförmedlare

och skolan i arbetet inom ramen för Skapande skola.

_____________________________________

1.http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/

2.http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/802/1/ ”1001 inventions”

5

1.2 Problemformulering Skolan blir alltmer mål- och resultatinriktad och utrymme för andra aktiviteter än vad som

knyter an till läroplanen prioriteras ofta bort. Detta innebär ett dilemma för de professionella

kulturförmedlarna i deras arbete med Skapande skola insatser i och utanför skolan. För att

utveckla samarbetet krävs en djupare förståelse för varandras arbete och uppdrag för att kunna

nå det gemensamma målet, nämligen syftet med Skapande skola att kulturella och

konstnärliga uttryck långsiktigt ska integreras i grundskolan och bidra till elevers

kunskapsutveckling. Därför är det viktigt att lyfta ämnet in i skolpolitiken så att det framstår

som ett ämne i elevers utvecklande och lärande. Utvärderingar utifrån ”Skapande skola-en

första utvärdering” visar på liknande tendenser.3

1.3 Syfte Syftet med uppsatsen består av att undersöka synen, bemötandet och användandet av

Skapande skola i Värmland. En jämförelse har gjorts mellan professionella kulturförmedlare

vilka förmedlar kultur och kultursamordnaren som utvecklar och samordnar arbetet med

kultur i skolan, utifrån deras erfarenheter av Skapande skola.

Frågeställning

- Hur ser samverkan ut mellan skolan och professionella kulturförmedlare?

- Vilka motsättningar/svårigheter finns det i samverkan med skolan som kan försvåra

arbetet inom ramen för Skapande skola?

- Vilka är förutsättningarna för att samverkan ska stärkas och vidareutvecklas?

______________________

3. http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Information/

6

1.4 Tidigare forskning Kapitlet beskriver tidigare forskning kring arbete med kultur i skolan.

Skolans estetiska verksamhet är viktig för barns syn på världen

”De estetiska ämnena i skolan kan ge barn goda förutsättningar för livet i ett komplext

samhälle. Genom att låta dem få estetiska och konstnärliga erfarenheter kan vi därigenom ge

dem verktyg för att förstå världen på nya sätt” säger Monica Lindgren vid Högskolan för scen

och musik, Göteborgs universitet. Den estetiska verksamheten har fått mer uppmärksamhet

den senaste tiden och anses numera viktig, men att det samtidigt skärs ned på verksamheten i

skolan. Lindgren säger vidare att - jag kände att jag ville ha en ökad förståelse för den

estetiska undervisningens teoretiska grund och valde därför att studera hur man i skolan och i

lärarutbildningen ser på de estiska ämnena. Hon har studerat och forskat kring

lärarutbildningen och hur de ser på estetik i skolan, vilket kan gynna undervisningen i skolan,

tror Lindgren.

I sin avhandling lät Lindgren lärare och rektorer från olika skolor samtala om den egna

estetiska verksamheten. Hon ville se vilka frågor de lyfte fram som viktiga och på vilket sätt

de legitimerade det estetiska arbetet i skolan. En del såg på den estetiska verksamheten som

något lustfyllt, där de antog att alla barn hade roligt i aktiviteten och att målet här var att ha

roligt. Andra resultat visade att estiska ämnen sågs mer som en kompensation, att ämnen, med

en mer praktisk inriktning skulle väga upp mot teoretiska ämnen, för de barn som har

”svårigheter”- bland annat för de barn som hade medicinska diagnoser, svårt att läsa, m.m.

Studien visade även att det ses som gynnsamt att arbeta tematiskt i skolan. Men att det

estetiska lyfts in i andra skolämnen, exempelvis sjunga sånger om våren innebär inte att

barnen automatiskt lär sig något om våren. ”Det är viktigare att arbeta för att utveckla ett

estetiskt och konstnärligt förhållningssätt i skolans hela undervisning. Att vi lär dem att våga

pröva och att ompröva det de för tillfället vet för att få nya perspektiv. Vi behöver även

samarbeta mer med kulturinstitutioner och kulturpedagoger utanför skolan” menar Lindgren,

genom att ta del av forskningsarbeten och exempelvis kulturpedagogers kunskaper. Det finns

många goda samarbetspartners att samverka med och få kunskap av. 4

__________________________________

4 http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Forskning-och-utveckling/Forskning/Intervjuer-med-forskare/n/Skolans-

estetiska-verksamhet-ar-viktig-for-barns-syn-pa-varlden/

7

Internationell forskning om kultur i skolan

När det gäller internationell forskning utgör Storbritannien i dag en viktig roll i arbetet med

kultur och kreativitet för barn och unga.

Arts Council är Storbritanniens motsvarighet till vårt Kulturråd. De investerar och utvecklar i

konstnärliga och kulturella upplevelser som berikar människor liv. De investerar offentliga

medel i konst och kultur för alla, överallt. Arts Council beskriver att de tror att konst och

kultur gör livet lättare och hjälper till i byggandet av samhället och förbättrar vår livskvalitet,

där konst och kultur kan inspirera vårt utbildningssystem, öka den ekonomiska tillväxten och

nationens internationella status. En annan viktig del i deras arbete är att de förespråkar värdet

av konst och kultur. ”I arbetet med barn och ungdomar har de som mål att alla barn och

ungdomar ska få möjlighet att uppleva rikedomen i konsten”. Där konsten ger bränsle till

barns nyfikenhet och kritisk förmåga att tänka.5

Ett annat forskningsområde är Organisationen CCE (Creativity, Culture and Education) som

forskar om kreativitet för barn och unga. Poul Collard som är verkställande direktör för

utbildningsprogrammet CCE, anser att engagemanget med barn och ungdomar bör inbegripa

erkännande av kreativa färdigheter, samarbete med konstnärer och andra kreativa praktiker,

vilka har en unik roll att spela i elevens utveckling. Genom att få uppleva kreativa och

kulturella aktiviteter stimulerar det till att förbättra barn och ungas bedrifter och färdigheter.

Han anser att engagemanget med barn och ungdomar bör inbegripa: erkännande av kreativa

färdigheter och beteenden som kännetecknar den kreativa eleven och kreativa lärare. Dessa

beteenden bör refereras i planering och utveckling av all verksamhet som syftar till att frigöra

kreativitet hos barn och ungdomar. Collard har fått pris för sitt arbete med kultur, kreativitet

och utbildning ute på Engelska skolor. CCE (Creativity, Culture and Education), har vunnit

WISE (World Innovation Summit for Education) priset för sitt arbete med 2700 skolor över

hela England, som är en kompetensutveckling av unga människor för att höja deras

ambitioner och öppna nya möjligheter. Detta pris är utformat för att visa upp och främja

innovativa pedagogiska projekt runt om i världen för att sprida bästa praxis och bygga

framtiden för utbildning. 6

En annan viktig person i forskningen om kultur i skolan är Anne Bamford, professor vid

School of Art i London. Hon har under flera år forskat kring kreativa processer och hur det

kan utveckla och ge elever kapital för framtiden.

8

I en artikel från tidningen ”Framsidan” som ges ut av Kultur i Väst, beskrivs ett sammandrag

utifrån Bamfords föreläsning i Göteborg januari 2013, där hon föreläser om kulturens roll för

lärande och hur kreativt skapande i skolan ger bättre möjligheter för elever att möta framtiden.

Hennes forskning visar bland annat att barn som utövar någon form av konstnärligt skapande

skolkar mindre och är mer positiva till skolan. I en forskningsrapport för UNESCO kallad

”The Wow Factor” har Bamford undersökt estetiska ämnen och lärande i 170 olika länder.

Resultaten visar att estetiska ämnen har en tydlig positiv effekt på elevers lärande, det handlar

även om att tänka utanför ramarna och låta estetik och kreativitet genomsyra alla ämnen. Hon

understryker samtidigt att estetiska ämnen inte enbart handlar om att slänga in det på schemat

det måste finnas en kvalité i undervisningen.

Lärandet behöver heller inte alltid ske i ett klassrum, hennes siffror visar på att nio av tio

elever upplever att de lär bättre i en miljö utanför klassrummet. Forskningsresultaten visar att

konstundervisning har inverkan på barnen, skola och det omgivande samhället, med undantag

att fördelarna med konstundervisning sågs endast då undervisningen hade hög kvalité.7

_____________________________________

5.www.artscouncil.org.uk/

6.http://www.creativitycultureeducation.org/

http://www.creativitycultureeducation.org/cce-wins-wise-award

7 http://www.framsidan.net/2013/01/anne-bamford-talar-om-kulturens-roll-for-larande/

http://www.kulturivast.se/barn-och-unga/nyheter/webb-tv-anne-bamford

9

1.5 Teoretiska perspektiv och utgångspunkter Kapitlet börjar med en begreppsförklaring av kulturpolitik, därefter val av analysverktyg.

”Kultur” i kulturpolitik.

För att förstå kontexten i begreppet kulturpolitik beskriver Anders Frenander i boken

Arkitekter på armlängds avstånd- Att studera kulturpolitik att gränserna börjar suddas ut

mellan vad som betraktas som ”politik” ”ekonomi”, eller ”produktion” å ena sidan och

”kultur” och ”estetik” å andra sidan där kulturen alltmer integreras i ”resten av samhället”.

Kulturpolitik är ett ämne som både är uråldrigt och nymodigt på en och samma gång,

beroende på hur det definieras i det första ledet; kultur. 8

Begreppet ”kultur” sett ur antropologers och sociologers perspektiv, dvs. en verksamhet som

innefattar människors hela vardag och därmed grundlägger deras samhälle och uppfattningen

om detta samhälle, får självklart kulturpolitik att bli något urgammalt. Begreppet blir

samtidigt tautologt; då politiken handlar om hur samhället ska organiseras, menar Frenander.

Kultur har också betydelsen av ”andlig odling”, förr i kontext med värderingar och med en

begränsning till ”finkulturen” eller ”elitkulturen”, till skillnad från den ofta industriellt

producerade ”populärkulturen”. Synen på konstens och kulturens roll i samhället, kommer

ursprungligen från den tyske filosofen Immanuel Kant. Han menar att det inte går att i

estetiska sammanhang tillämpa varken etiska principer att skilja rätt från orätt eller

vetenskapliga kriterier för vad som är sant eller fel. Frenander fortsätter att numera har den

värderande hierarkiseringen av olika kulturformer i större utsträckning försvunnit, men att det

ändå definierar en avgränsning till ett specifikt område i betydelsen för kulturell verksamhet i

samhället. Synsättet på just detta är det som ligger till grunden för bestämmelserna i termen

”kulturpolitik” på ett mer byråkratiskt och operationellt sätt. Saken hamnar då i ett annat läge

menar Frenander, kulturpolitiken blir därmed nämligen ett politikområde bland andra statliga

förvaltningar och dess historia avsevärt yngre.9 De ”gamla” instrumentella målen för

kulturpolitik, som bildning och personlig utveckling, upplysning, estetisk odling och

förberedelse för demokratiskt deltagande, finns fortfarande kvar, men de har i viss

utsträckning överskuggats av argument från det ekonomiska och det socialpolitiska

området”.10

_______________________________

8. Frenander. Arkitekter på armlängds avstånd- Att studera kulturpolitik s.5 9. ibid s.15

10. ibid s.161

10

Denna kulturpolitiska utveckling under den senare delen av 1900-talet beskriver Dorte Skot-

Hansen utifrån tre olika kulturpolitiska idealtyper.

1.5.1 Kulturpolitiska rationaler Kultursociologen och forskaren inom kulturpolitik Dorte Skot-Hansen, beskriver i Kultur til

tiden-strategier i den lokale kulturpolitik från 1999, den nordiska kulturpolitiska utvecklingen

i en idealtypisk modell vilken hon kallar tre rationaler. Dessa benämner hon som de

humanistiska, sociologiska och instrumentella rationalerna. (bilaga1). Hon belyser här

debatter och diskussioner som förts om att kulturpolitikens mål i dagens samhälle förskjutits

från upplysning till upplevelse. Idén om att kultur med hjälp av kulturpolitik kan vara en

bidragande del till bildning och ett mer demokratiskt samhälle menar hon har fått ge vika för

marknadsinriktade mål där upplevelse och ekonomisk avkastning är det främsta syftet med

kultur.11 Kulturpolitiken befinner sig här i ett spänningsfält mellan motpolerna upplysning och

upplevelse, kulturpolitiken måste här ha en förankring i den verklighet vi lever i, enligt Skot-

Hansen, där polerna upplysning och upplevelse har sina roller där det gäller att finna en

balans mellan främjandet av kvalitetskultur och att tillmötesgå de nya behoven av upplevelse.

12

Humanistiska

Kulturen började introducerades under 1960-talet som ett politiskt sakområde utifrån en

överordnad humanistisk rational, enligt Skot-Hansen. Kulturpolitikens övergripande syfte var

att bidra till bildning och upplysning och stärka den demokratiska processen, genom att

demokratisera kulturen skulle den politiska och ekonomiska jämlikheten öka inom

kulturområdet. Utbyggnaden av nya kulturinstitutioner utgjorde ramen för förmedlingen av

kultur vars syfte och huvudsakliga funktion var att upplysning skulle leda till ökad

medvetenhet. Målgruppen var här hela befolkningen och kulturförmedlaren som ex.

museipedagoger ansågs ha en viktig roll genom deras pedagogiska kunskaper, då konsten

enligt den humanistiska rationalen inte kan tillräckligt bra förmedla sig själv.

Sociologiska

Under 1970-talet ifrågasätts den tidigare kulturpolitiken då kulturvanorna fortsatte att skilja

sig åt. Initiativet i den sociologiska rationalen skulle komma från det civila samhället, alltså

folket själva. Denna inriktning bygger på en kulturell demokrati där kultur i olika former

skulle ha likasinnade värden och aktivera befolkningen istället för en passiv förmedling av

konst till folket. I stället för att rikta sig till hela nationen får kulturen nu till uppgift att stödja

olika sociala grupperingar i samhället, där stor vikt läggs på eget skapande. Genom ett aktivt

11

deltagande och kreativt skapande skulle det generera i bekräftelse på värdet i det egna

skapandet. Kulturförmedlarens roll i den sociologiska rationalen övergår från att vara

undervisande till att ”göra sig själv överflödig” vara en resurs och fungera som en ”animatör”,

vilket innebär att inspirera och hjälpa medborgarna till eget utövande av kulturella

aktiviteter.13

Instrumentella

Enligt Skot-Hansen växte det instrumentella synsättet fram under 1980-talet. Kulturen började

här ses som ett medel för ekonomisk utveckling genom att synliggöra kulturen. Flaggskepp

och underhållning blev nyckelorden, istället för att vända sig till vissa samhällsgrupper eller

hela nationen läggs fokus på att nå en publik indelad i specifika segment eller livsstilar.

Flaggskeppen är ofta dyra projekt som ter sig olika beroende på val av grupp som

flaggskeppet inriktar sig mot. Målet med projekten är att förse dessa grupper med

underhållning vilket kan berättiga den ekonomiska investeringen. Personen som förmedlar

och arbetar för projekten kallas kaospilot, vilken känner av och anpassar de olika kulturella

behoven. Tidigare arbetade förmedlarna, för kulturen och folket, här arbetar kaospiloten för

projektet. Den instrumentella kulturpolitiken är internationellt förankrad där

professionalismen jämförs utifrån en global standard. Skot-Hansen.14

____________________________

11. Skot-Hansen. Kultur til tiden-strategier i den lokale kulturpolitik s.8

12.ibid s.20-21

13.ibid s.12-13

14.ibid s.11-17

12

1.5.2 Kulturen ett medel för att uppnå andra mål Den norske kulturforskaren Geir Vestheim ser en problematik i Skot-Hansens teorier, han

menar att ”All kulturpolitik är instrumentell” där kulturen är ett medel eller redskap för att

uppnå andra mål vilka han beskriver utifrån fyra olika argument.

Kvalitetsargumentet, den första typen av argument som Vestheim tar upp går ut på att statens

kulturpolitik ska i första hand stötta den ”goda” konsten där den goda konsten har ett objektivt

”inre” värde, det vill säga ett ontologiskt värde som bara konst av hög kvalité har. Detta inre

värde ligger i själva konstverket och vänder sig direkt till individen. Om individen tar till sig

konsten får hon per definition möjlighet till ett mer rikare och utvecklande liv. Det

ekonomiska argumentet, bygger på att staten ska stötta konst och kultur, då detta kan vara en

grogrund till ekonomisk och social utveckling genom att bidrag till samhällsekonomin.

Utifrån dessa argument har även kulturen och kreativiteten en positiv effekt på individen,

detta synsätt har dykt upp inom fler politiska områden som ex. regionalpolitiken enligt

Vestheim. Social utveckling och integration, Vestheim menar här att de sociala effekter som

uppstår hos medborgaren är bättre trivsel och ett mer varierat och meningsfullt liv. Tanken är

att se kultur som ett medel för integration mellan olika samhällsgrupper, samt att deltagande i

kulturen främjar individens välmående. Det demokratiska argumentet, bygger på att staten bör

stötta kulturen, i syfte att kulturen upplyser, utbildar och kvalificerar medborgarna att ta del

av den demokratiska processen. Kulturen är ett medel för att skapa politiskt och moraliskt

ansvarsfulla medborgare. Vestheims argument om att all kulturpolitik är instrumentell där

kulturen är ett medel eller redskap för att uppnå andra mål, stämmer väl överens med mina

nyckelord Professionell kultur och Skapande skola och har liknelser med de tre rationalerna.

Skot-Hansens modell ser jag ändå passa väl som analysverktyg då den beskriver och tydliggör

kulturförmedlarens roll både utifrån den humanistiska, sociologiska och den instrumentella

kulturpolitiska utvecklingen, vilka överlappar varandra och kan användas omväxlande

beroende på dess sammanhang. Upplysning och upplevelse är viktiga motpoler i min uppsats,

vilka spelar en viktig roll i min underökning av professionell kultur och Skapande skola. För

att sammanlänka den röda tråden kommer jag avslutningsvis att ta del av Vestheims argument

utifrån att kulturen är ett medel för att uppnå andra mål utanför själva kultursfären.15

____________________ 15. Vestheim. All kulturpolitikk er instrumentell. s.56-61

13

1.6 Metod/tillvägagångssätt I detta kapitel redogör jag för val av metod, tillvägagångssätt och analys.

Utifrån syfte och problemformulering, baserar sig min undersökning på kvalitativa intervjuer.

Med en kvalitativ metod kan jag undersöka mer ingående särskilda kvaliteter och egenskaper

hos det som studeras, genom halvstrukturerade intervjufrågor. Empiri utifrån små

undersökningar kan lyfta komplexiteten i kontexten för ett fenomen, vilket i mitt fall gör att

jag kan studera hur informanterna förhåller sig till och uppfattar arbetet inom ramen för

Skapande skola på ett djupare, hur det ser ut i praktiken genom deras egna erfarenheter.16

Val av informanter till mitt empiriska material består av två pedagoger som arbetar vid

Värmlands museum och samordnaren för kultur i skolan och Skapande skola vid Region

Värmland. Genom att intervjua kultursamordnaren och professionella kulturförmedlare kan

jag få en inblick i och jämföra användandet av Skapande skola, hur det är styrt och hur det

fungerar i praktiken.

Intervjufrågorna är uppdelade i två olika områden, det ena utifrån pedagoger vid Värmlands

museum och hur de uppfattar arbetet med Skapande skola och det andra utifrån Region

Värmland och hur de samordnar arbetet med Skapande skola. Frågorna har utformats så att de

kompletterar varandra och binder ihop de olika delarna till en helhet. Intervjuerna spelades in

i syfte att möjliggöra korrekt citering i möjligaste mån, samt undvika missförstånd, där jag i

förväg fått deras tillåtelse att få spela in intervjun. Informanterna har även getts möjlighet att

korrekturläsa det jag skrivit ner i syfte att undvika sakfel. Alla berörda har godkänt att jag

nämner dem vid sina riktiga namn i empirin.

Intervjuerna ägde rum vid informanternas respektive arbetsplatser för att få en avslappnad och

naturlig miljö, där jag inledde intervjuerna med att de fick göra en presentation av sig själva i

syfte att ”bryta isen” och jag får även en inblick i vem personen är och deras verksamhet.

Undantag blev med konstpedagogen, som kom in i bilden senare. Hon sitter med i

”samverkansgruppen”, som är ett stöd i kommunernas arbete med att främja kulturens roll i

skolan, jag missade att få med henne från början, vilket gjorde att på grund av tidsbrist fick

jag ta frågorna via mejlkontakt.

_________________________

16. Rienecker. Att skriva en bra uppsats s. 193-194

14

För att undersöka synen, användandet och bemötandet av Skapande skola utifrån

professionella kultur har jag valt att gör en jämförandeanalys, dels i förhållande till hur

samordnaren/utvecklaren för arbetet med ”kultur i skolan” vid kulturcentrum, Region

Värmland definierar Skapande skola och den professionelle kulturförmedlarens roll, dels

utifrån pedagogerna vid Värmlands museum och deras synvinkel på Skapande skola och hur

det sen fungerar i praktiken i samverkan med skolan. Jämförandeanalysen från de kvalitativa

intervjuerna har jag sedan analyserat utifrån mitt teoretiska perspektiv.

Problematiken med att göra kvalitativa intervjuer är att det inte kan generaliseras på samma

sätt som kvantitativa, men då krävs även en större mängd kvantiterbar fakta. I mitt fall passar

en kvalitativ metod bättre då jag vill komma åt det komplexa i kontexten. Fördelen är att jag

kan få ta del av tankar och åsikter som annars kanske inte kommit fram.

1.7 Avgränsning

Varför jag valt att studera enbart hur professionell kultur förmedlas och uppfattas i samarbete

med skolan och inte i huvudsyfte ur skolans perspektiv, beror på att när jag väl började söka

på Skapande skola och skola visa det sig att det redan finns en hel del material på studier

inom detta område. Däremot finns inte mycket som beskriver arbetet utifrån den

professionella kulturförmedlarens och kultursamordnarens synvinkel. Jag har valt att avgränsa

mig till Värmland och Karlstad. Intervjuerna har avgränsats till en person vid Region

Värmland och varför jag valt honom beror på att han är samordnare och utvecklare för kultur i

skolan och Skapande skola. De andra är två pedagoger vid Värmlands museum, vilka jag valt

utifrån mitt val av ämne i uppsatsen. Valet av intervjupersoner beror på att jag vill få olika

synvinklar på dels hur Skapande skola samordnas och utvecklas vid Region Värmland men

även ur de professionella kulturförmedlarnas synvinkel. Jag hade gärna velat intervjua flera

kulturförmedlare men för att hinna klart och redigera intervjumaterial inom tidsramen för

uppsatsen så fanns inte tidsutrymme för fler intervjuer.

15

1.8 Källmaterial Här ges en beskrivning av valt källmaterial och en kort information om intervjupersonerna.

Mitt empiriska huvudmaterial består av kvalitativa intervjuer med personer relevanta för

uppsatsens område. En närmare presentation av intervjupersonerna beskrivs här;

Urban Norlander arbetar vid Region Värmland som samordnare och utvecklingsledare vid

kulturcentrum/Region Värmland och enheten för kultur i skolan. Kulturcentrum arbetar för att

utveckla och samordna det regionala arbetet med kultur i skolan och Skapande skola.

Henrik Ramberg arbetar vid Värmlands museum som museipedagog med ansvarsuppgifter

inom länet och har lång erfarenhet av skapande och ämnesöverskridande projektarbeten

tillsammans med skolor. Han har gått kulturvetarprogrammet och olika kurser i kultur och har

tidigare arbetat med pedagogisk verksamhet med blandade uppgifter vid Eksjö museum.

Monika Jansson arbetar som konstpedagog vid Värmlands museum sedan tre år tillbaka, är

utbildad förskollärare och har gått dramautbildning, konstvetenskap, bildämnets pedagogik

och konst pedagogik. Hon arbetar med visningar, skapande processer, drama och

lärarhandledning både på museet och ute i länet. Hon ser möjligheter till lärande om, i, med

och genom konsten.

För att förtydliga begreppet kulturpolitik har jag tagit hjälp av Anders Frenanders bok

”Arkitekter på armlängds avstånd- Att studera kulturpolitik”, där han beskriver att kontexten i

ordet kulturpolitik bygger på vikten av benämningen kultur ur ett historiskt perspektiv.

Till hjälp för analys av mitt empiriska huvudmaterial som består av intervjuer, har jag valt

Dorte Skot-Hansens kulturpolitiska teorier som huvudverktyg för min analys, hon beskriver

den historiska utvecklingen under 1900-talets senare hälft, utifrån humanistiska, sociologiska

och instrumentella rationaler, teorin belyser även spänningsfältet mellan upplysning och

upplevelse. Vilket sedan kommer att sammanfattas utifrån den norske kulturforskaren Geir

Vestheims teorier som menar att ”All kulturpolitik är instrumentell” där kulturen är ett medel

eller redskap för att uppnå andra mål vilka han beskriver utifrån fyra olika argument.

16

1.9 Disposition Kapitel 1 Inleds med en kort beskrivning av uppsatsens innehåll och ämnesval. Därefter

beskriver jag min problemformulering/syfte och frågeställning, följt av tidigare forskning. Val

av analysverktyg och metod/tillvägagångsätt för uppsatsens undersökning och avgränsning,

vilket följs av en kort redovisning av källmaterial och disposition. Kapitel 2 beskriver

kulturpolitiska mål, bakgrund till Skapande skola och en beskrivning om informanternas

arbete med att förmedla och samordna/utveckla professionell kultur i Värmland. I kapitel 3

presenteras resultaten från empirin (kvalitativa intervjuer). Kapitel 4 Beskriver de analytiska

resultaten utifrån Dorte Skot-Hansens historiska kulturpolitiska modell, vilket sammanfattas

utifrån Geir Vestheims teorier. Kapitel 5 består av en diskussion och reflektion över de

resultat jag kommit fram till, kopplat till mitt syfte och frågeställning och hur det kan

vidareutvecklas. Kapitel 6 beskriver en sammanfattande slutsats av analysens innehåll och

resultat. Kapitel 7. Innehåller källförteckning. Följt av bilagor.

17

2. Kulturpolitiska mål

De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen 2009. Målen har till syfte att styra

den statliga kulturpolitiken och att vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting. De

nationella kulturpolitiska målen beskrivs utifrån att kulturen ska vara en dynamisk,

utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta

i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen framkommer det att kulturpolitiken ska utifrån dessa punkter:

främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina

skapande förmågor,

främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,

främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet,

Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 17(Tid för kultur)

Tid för kultur (Regeringens proposition 2009/10:3)

Barns och ungas rätt till kultur uppmärksammas särskilt i propositionen och en utbyggnad av

Skapande skola. Satsningen på kultur i skolan ger alla barn möjligheten att få ta del av

kulturen och till eget skapande. Genom att få delta i kulturella verksamheter i samverkan med

det professionella kulturlivet och inom ramen för skolarbete, bidrar det till att utveckla deras

kreativitet och därmed nå skolans kunskapsmål. Flera internationella studier pekar på sådana

resultat.18

_______________________________

17. http://www.kulturradet.se/sv/Om-kulturradet/kulturpolitiska_mal/

18. Tid för kultur. s 1,26,69

http://www.regeringen.se/contentassets/5afd813ffae94dae91e9db0f8725c3b6/tid-for-kultur-prop.-2009103

18

2.1 Bakgrund - Skapande skola Här ges en beskrivning av Skapande skola bidraget och dess ursprung.

Bakgrunden till Skapande skola bidraget bygger på en utveckling av föregångaren kultur i

skolan, som handlar om att stärka barn och ungdomars rätt till kultur. Den norska ”kulturelle

skolesekken” har varit en viktig förebild och inspirationskälla i utvecklandet av Skapande

skola. Den norska varianten bygger på att kulturutövare – institutioner och individuella

konstnärer en gång per år kan söka bidrag från norska kulturrådet för arbete med kultur i

skolan. Skapande skola vidareutvecklades vidare på förslag som lämnats av Aktionsgruppen

för barnkultur i betänkandet Tänka framåt, men göra nu - Så stärker vi barnkulturen.19

Satsningen Skapande skola inleddes under 2008 i syfte att stärka arbetet med kultur i skolan

och har succesivt utökats till att omfatta hela grundskolan samt förskoleklasser. Kulturrådet

har ett tydligt uppdrag, att stärka barns och ungas kulturella rättigheter. Uppdraget är till för

att öka barn och ungas möjligheter att ta del av konst och kultur tillsammans med

professionella kulturutövare. I detta arbete har statsbidraget Skapande skola stor betydelse.

Kulturrådet fördelar årligen bidrag till grundskolan för att öka elevernas möjligheter att möta

professionell konst, kultur och att få skapa tillsammans med yrkesutövande konstnärer inom

olika konstområden. Barn och unga är en prioriterad målgrupp även i regionernas

kulturplaner, men kommunernas eget ansvar för att barn och unga ska få tillgång till kultur, på

fritiden och inom förskolans och skolans ram får inte glömmas bort. Skapande skola ska ses

som ett komplement till skolornas egen budget för kulturverksamhet i skolan.

Utifrån förordning (2007: 1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan, är ändamålet

med statsbidraget att medverka till att:

kulturella och konstnärliga uttryck ska långsiktigt integreras

i förskoleklass, grundskolans och årskurs 1-9 med utgångspunkt

i skolans kulturuppdrag.

öka den professionella kulturverksamheten för och med

eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer

och möjligheterna till eget skapande ökar.

____________________________

19. SOU 2006:45.

19

Kulturverksamhet som kan bedrivas inom ramen för Skapande skola är; verksamhet inom

scenkonst, litteratur, visuell konst, arkitektur, design, konsthantverk, film, media,

hemslöjd samt arkiv- och museiverksamhet. Kulturlivets parter består av aktörer som bedriver

professionell kulturverksamhet inom alla konstnärliga genrer samt kulturinstitutioner på lokal,

regional och nationell nivå.20

Ansökan om bidrag för Skapande skola kan endast göras av skolans huvudman. För den

kommunala skolan har kommunen huvudmannaansvaret och för fristående skolor är det den

juridiska person som beviljats tillstånd från skolinspektionen. 21

Professionell kultur beskrivs utifrån att mötet mellan den professionella kulturaktören och

skolan måste ske på bådas villkor och att det är viktigt att tänka på. Skolornas personal

behöver känna till det konstnärliga arbetet och de estetiska lärprocesserna, men lärarna känner

barnen och har skolans pedagogiska kompetens. När båda parter samverkar skapas en kreativ

lärmiljö för eleverna.22

Med krav på professionalitet menas att kriterierna för att få räknas som professionell utifrån

kulturrådet är att aktören ska ha en högre konstnärlig utbildning inom sitt konstfack, om

formell utbildning saknas ska aktören ha arbetat med sin konstform i 3-5 år samt medverkat

genom återkommande professionella engagemang. För pedagoger inom konstområdet (ex.

bild, film, dans) krävs en högre utbildning (5 år), alternativt vara väl ansedd inom sin

konstform och ha en pedagogisk utbildning eller ha stor erfarenhet av arbete med barn och

ungdom. Dramapedagoger ska uppfylla Riksorganisationen Auktoriserade Dramapedagogers

kriterier för auktorisation.23

En Tre-årsregel finns i syfte att med hjälp av Skapande skola-medel ska skolan kunna utöka

och bredda sitt samarbete med det professionella kulturlivet. Kulturrådet menar därför att

skolan behöver förnya sina samarbetsformer och -parter efter att ha prövat dem i tre år. Har

samarbetet varit lyckosamt kan kulturaktören därefter anlitas och avlönas inom ordinarie

budget. Skolhuvudmannen kan här i stället söka Skapande skola-medel för att pröva nya

konstformer med nya aktörer.24

_________________________________

20. http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Information/ -om bidraget och regelverk

21.http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Ansokan/Detaljerad-information/

22 http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Ar-du-kulturaktor/

23.http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Ar-du-kulturaktor/Krav-pa-professionalitet-

24.http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/For-skolan/Tre-arsregeln/

20

2.2 Förmedling och utveckling av professionell kultur i Värmland Värmlands Museum är en stiftelse som består av en styrelse i toppen med Region Värmland,

Karlstads kommun och Värmlands museiförening, där styrelsen är politiskt tillsatt. Det är fri

entré för barn och ungdom upp till 25 år och medföljande lärare. Verksamheten i korthet:

Bevara och berika det värmländska kulturarvet.

Skapande skola på Värmlands museum

Runt 20 000 barn och unga besökte museets utställningar förra året (2014). Muséet erbjuder

skolklasser ett stort utbud av program med olika riktlinjer från förskola till gymnasiet och de

anpassar även program efter elevers ålder och årskurs. Muséets kunniga pedagoger kan även

hjälpa elever att ”skapa med och genom kultur” utifrån olika upplägg. Värmlands museum

beskriver mötet med konsten utifrån; Vad är konst? Hur kan man använda konst och skapande

i undervisningen? Hur kan man inspireras av konstnärer i sitt eget skapande?

Museet verkar för att samarbeta med skolan utifrån syftet med Skapande skola- ”att göra

kulturen till en del i skolans lärande” genom upplevelse av professionell kultur, eget skapande

och samverkan mellan kulturliv och skola. Museet erbjuder konst, kulturhistoria, arkeologi

samt arkiv och har experter och kunniga pedagoger inom många områden.

Museet samarbetar med skolor, rektorsområden och kommuner kring olika teman och

frågeställningar, dels utifrån färdiga program eller efter önskemål, både för elever och lärare,

där de kan vara en resurs och föra in nya perspektiv i skolans undervisning. Utifrån deras

pedagogiska styrdokument arbetar museet nu liksom förr med deras viktiga komponenter:

historia, kulturhistoria, konst och genom teknikklubben LUSTEN även med naturvetenskap

och teknik. Deras tvärvetenskapliga bredd främjar barn och ungas möjligheter att se samband.

Värmlands museum arbetar utifrån en kunskapssyn som till stor del grundar sig på att

människor själva skapar sin kunskap i samspelet mellan individer och omvärlden. Detta

synsätt kräver att museipedagogiken jobbar dels utifrån ren fakta till aktiv kritisk granskning,

jämförelse i tid och rum och ett kreativt skapande. En del program grundar sig i att förmedla

givna fakta och förhållanden, andra har en kreativ inriktning där barnen får upptäcka och

praktiskt skapande ges större plats. ”Värmlands museum strävar efter att kunna ge eleverna en

kombination av det konkreta och det abstrakta lärandet”.

_______________________

24.http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/445/1/- skapande http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/21/1/- skola, pedagogiskt styrdokument

21

Kulturcentrum vid Region Värmland har det regionala ansvaret för kulturområdet och att

samordna och utveckla samverkan med professionella kulturförmedlare, skolan och Skapande

skola-satsningen, där barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av

professionellt utövad kultur och själva få utforska olika konstnärliga uttryck. Det ska inte

begränsas till sporadiska projekt eller enskilda nedslag, utan som en kontinuerlig och

integrerad del i skolans arbete. ”Kulturen underlättar förmågan att lära sig nytt och hitta

verktyg för att hantera vardagen och samhällets snabba förändringar”. Uppdraget för kultur i

skolan innebär rådgivning, processledning, identifiering av utvecklingsbehov och

projektidéer, initierande och bedrivande av projektverksamhet, initierande av forskning,

samlande och spridande av information och erfarenheter samt ett utvecklande av de former

som finns för samspel med Skapande skola-satsningen i kommunerna.

Region Värmland arrangerar mötesplatser, utbudsdagar, inspirationsdagar, tematiska

konferenser och fortbildningar. Samspelet mellan kulturliv och skola behöver utvecklas och är

ett av de viktigaste målen för Kulturcentrum. Arbetet med kultur i skolan sker här i

samverkan mellan Värmlands Museum, Karlstads universitet, Värmlandsarkiv,

Mediecenter, Riksteatern Värmland, Wermland Opera och Västanå teater.

Kulturpoolen: Kulturpoolen är en resurs för skolor som letar efter kulturpedagoger för estetisk

och kulturell verksamhet i skolan. 25

Utifrån mina intervjufrågor om verksamheten förändrats under de senaste 5-10 åren beskriver

Urban Norlander att när det gäller kulturområdet så skedde en stor förändring för två år sedan

då de gick över från att Kulturrådet gav pengar till olika kultinstitutioner till att Regionen ger

pengar till olika kulturinstitutioner. Den så kallade ”Samverkansmodellen”. De får en pot med

pengar till Region Värmland som sedan ska disponera, och fördelas till de olika

institutionerna. Fördelen är att (beslutandet)pengarna kommer närmare de som det berör,

nackdelen eller faran är att man bygger upp en dubbel byråkrati, dels den som tidigare fanns

hos Kulturrådet och nu en ny byråkrati som sköts på regional nivå och att Kulturrådet inte

minskar sin byråkrati utan fortfarande har en kontrollfunktion, det kan finnas en risk att man

byråkratiserar för mycket. Det inte säkert, men risken finns där.

____________________________

25.http://www.regionvarmland.se/kultur-arkiv/kulturcentrum/kurser-natverk/kulturpoolen/

http://www.regionvarmland.se/kultur-arkiv/kulturcentrum/om-kulturcentrum/kultur-i-skolan/

22

3. Resultat av empiri I denna sektion kommer jag att jämföra och redogöra de resultat som framkommit utifrån

empirin (intervjuerna). Intervjusvaren har rubriker med teman utifrån mina intervjufrågor.

(se bilaga).

Syftet med Skapande skola och samverkan mellan professionella kulturaktörer och

skola?

Urban som är samordnare för Skapande skola vid Region Värmland beskriver att ”Skapande

skola är ett bidragssystem som syftar till att ge Sveriges elever tillgång till professionellt

utövad kultur och att själva utöva kultur med hjälp av professionell hjälp, enkelt uttryckt”.

Han förklarar att kultur i skolan jobbas det med även när inte professionella kulturarbetare är

inne och jobbar, det är bara en del i det hela som innefattar Skapande skola. Han beskriver att

när det pratas om Skapande skola pratas det som att det är det som är Skapande skola, men att

det är en feltolkning, det är ett sätt att få pengar direkt, för att arbeta med kulturella aktiviteter

i skolan. Han poängterar att det oftast glöms bort, att Skapande skola är en bidragsform.

Hur det samordnas ser extremt olika ut enligt Urban och att det beror på att kommunerna

organiserat sig olika. Han tar Kristinehamn som exempel, där de har en tydlig struktur i

arbetet med kultur i skolan, det indelas så att f-1åk har ett kulturuttryck som prioriteras osv.

Här kan pengar sökas ur olika potter både till uppstyrda och icke uppstyrda projekt,

anledningen till uppstyrda, är att de vill försäkra sig om att alla elever i Kristinehamns

kommun ska få prova på olika kulturuttryck.

[…] annars kanske några aldrig får prova på dans, konst m.m. Andra söker en pott med pengar då blir det

en ”ad hok”- det blir huggsexa om vem som ska ha vad, det blir ostrukturerat och inte kultursäkert för

barn i den kommunen. (Urban).

För den enskilde kulturutövaren så anordnar Region Värmland utbudsdagar en gång per år för

scenkonst, från i år anordnar de även utbudsdagar för pedagogisk verksamhet för skolans.

Konstnärer ges möjlighet att presentera sig under en utbildningsdag varvat med föreläsningar.

När det gäller de enskilda kulturaktörerna så gäller det att ha direktkontakt med skolan, bli etablerade,

jobba sig in, jag har följt lite på avstånd en del kulturutövare, i början har de fått väldigt lite jobb och

sedan plötsligt har det smällt till så vet de inte hur de ska göra med alla jobben som ramlar in. (Urban).

Pedagogen Henrik vid Värmlands Museum definierar Skapande skola som en statlig satsning

med kultur för barn och unga i skolan, där tanken är att få medlen mer riktade mot barn och

ungdom istället för att dela ut en hel pott pengar utan direkt mottagare. Pengarna ska stödja

23

arbetet med kultur i skolan och ge kulturarbetare ett bredare perspektiv på arbetstillfällen och

ge de grundläggande rättigheter som barn har för kultur i skola.

[…] Skapande skola medel är till för att professionalisera köp av tjänster för professionell kultur.

Pengarna kan inte läggas hur som helst, det ska finnas en professionell kultur. Kulturutövarna ska även

utveckla sig själva, det är min syn på det hela. (Henrik).

Pedagogen Monika vid Värmlands Museum fyller i att;

Syftet med Skapande skola är att göra kulturen till en del i skolans lärande. Genom Skapande skola ska

eleverna få möjlighet till: upplevelse av professionell kultur, eget skapande och samverkan mellan

kulturliv och skola. (Monika).

På frågan hur Skapande skola integreras i museiverksamheten och hur samarbetet/uppdraget

organiseras, svarar Henrik att det inte lyckats så bra. De har försökt att jobba in sig hos kommunerna,

ur ett Skapande skola perspektiv, men att det ha inte fungerat så jättebra. I samarbete med skolan har

muséet gjort enskilda utställningar, men att det inte finns någon långsiktig relation till skolan och

arbetet med Skapande skola. Men skolan tar även egna initiativ att själva lägga Skapande skola pengar

i ett samarbete med muséet.

Genom våra utställningar har vi arbetat hårt med att få skolan att satsa på oss, vi har använt Skapande

skola som en möjlighet att finansiera ett samarbete med oss. Vi har inriktat oss på de stora utställningarna,

då det kan bli väldigt kostsamt, försöker vi få skolan att implementera Skapande skola som ett medel för

finansiering. I det arbetet har vi uppsökt kommunerna, men huvudsyftet är inte Skapande skola i sig utan

en rekommendation till finansiering i arbete med oss.( Henrik).

Monika beskriver att de även gör speciella program som går inom ramen för Skapande skola.

Då kan skolorna själva söka pengar och använda till museibesök. De tar även kontakt med

konstnärer och konsthantverkare som kan arbeta i Skapande skola projekt och att samarbetet

med skolan är mer ett uppdrag än ett samarbete, men att det däremot blir ett samarbetsprojekt.

Region Värmlands Kulturcentrum ordnar träffar där jag som konstpedagog ingår. Där hjälps vi åt att

sprida våra program. […] Inför stora utställningar som NG (National Geografic)och ”1001inventions”

har vi haft kontakt via ledningen. I övrigt har vi lärarkvällar med information om våra program,

fortbildningar, utbudsdagar i RV regi. Vi har mailkontakt vid varje ny programpunkt med både

skolledare, utvecklingspedagoger och lärare. (Monika).

Monika sitter även med i ”samverkansgruppen”, som är ett stöd i kommunernas arbete med

att främja kulturens roll i skolan. Hon ser flera fördelar med att vara med.

Man får kontakter och vet vad andra grupper gör. Om Dans i Värmland eller Film i V har idéer så kan

det bli ett samverkansprojekt. Idéer till nya projekt kommer upp. Modeller för kurser för konstnärer och

24

lärare formas osv. Kurser läggs på museet eftersom det finns utrymme, möjligheter till mat och

workshops här. Då ser medverkande att vi finns. Utbudsdagar och Kau- utbildningar hålls här. Eftersom

jag är med och har bokningsmöjligheter så sker det väldigt smidigt. (Monika).

Vi har kulturombud ute i länet och vi har lärarkvällar men de är ganska vilande just nu för att det ger så

pass lite resultat. Arbetsinsatsen vi lägger ner mot vad de ger oss är liten. Vi har försökt med lärarkvällar

ute i länet, för att nå dem som har svårt att resa hit, men det är väldigt lite intresse från lärare. Så idag

finns det inte något organiserat arbete mellan skola och muséet på det sättet, utan istället gör vi

punktinsatser kopplat till vissa utställningar, där vi riktar in oss på ledningen och barn- ungdomsrektorer.

Vi möter dem i deras egen miljö och kallar på möte här på muséet och försöker få så många kommuner

som möjligt att delta, istället för att gå på lärarnivå så gör vi istället punktinsatser på ledningsnivå istället.

(Henrik).

Hur Skapande skola definieras råder det inga tvivel om, här är både Region Värmland och

Värmlands Museum överens. Men det framgår även att det råder en viss förvirring allmänt om

vad Skapande skola är, det lyfts fram som en viktig poäng i sammanhanget att komma ihåg,

att kultur i skolan och Skapande skola inte är samma sak, vilket tydligen många missuppfattar

och tror enligt Urban vid Region Värmland, att Skapande skola är en bidrags form i syfte att

stödja arbetet med kultur i skolan.

Hur ser då samverkan ut mellan professionella kulturaktörer och skolan i praktiken, det

framgår klart att det ser väldigt olika ut beroende på hur det samordnas och att kommunerna

organiserar sig olika. Men problemen ligger även i det svaga intresse som kommunerna tycks

ha när det gäller Skapande skola, enligt de erfarenheter som muséet har. Här har muséet

istället valt att göra punktinsatser på ledning och barn- och ungdomsrektorer i stället för på

lärare, varför ser det då ut så här, vari brister lärares intresse för att satsa på Skapande skola

projekt? Problematiken som jag ser det utifrån svaren från både Region Värmland och

Värmlands Museum är att det är i praktiken som svårigheterna finns och hur kommunerna

engagerar sig i finansiering av Skapande skola projekt. Ett bra exempel på samverkan mellan

professionell kultur och skola som båda tar upp är Kristinehamns kommuns, de har en tydlig

struktur i arbetet med kultur i skolan. Pengar kan sökas ur olika potter både till uppstyrda och

icke uppstyrda projekt, anledningen till uppstyrda, är att de vill försäkra sig om att alla elever

i Kristinehamns kommun ska få prova på olika kulturuttryck. Annars är risken som Urban

beskriver att när andra kommuner söker en pott med pengar blir det huggsexa om vem som

ska ha vad och det blir inte kultursäkert för barn i den kommunen.

Sammantaget så ser jag en tendens att det råder en enstämmighet över att ett av de större

problemen ligger i lärarens brist på engagemang för att söka Skapande skola medel i arbetet

25

med kultur i skolan och skolans starka styrning med måluppfyllelse och betyg men även brist

på intresse, tid och förståelse av vad Skapande skola kan ge och resultera i.

Skapande skola har till syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella

kulturutövarna men hur ser det ut i praktiken. Vilka svårigheter/motsättningar finns

och hur tacklas de i sådana fall?

På det svarar Urban vid Region Värmland att det gör det hela tiden.

Man pratar olika språk, skolan har sina förutsättningar med måluppfyllelse, alla krav, mätbarhet. I bland

tar det överhand så man inte ser att det finns andra mål i skolan också, kulturaktörerna kan ha svårigheter

att se att skolan måste följa sina riktlinjer, de har myndighetsutövningar att göra- sätta betyg, skolan har

mål som måste fyllas, det har kulturutövarna svårt att förstå ibland, man pratar utifrån olika

förutsättningar. Det är utmaningarna mellan skolans arbete och kulturutövarna. Men jag tror att det är

fortsatt viktigt att det är så, att det finns motsättningar. Om man tar bort motsättningarna så tror jag att

man gör sig själv en björntjänst, då blir kulturen inte en vitamininjektion i skolan. Man ska veta att de här

motsättningarna är där, men att de också finns kvar. Om man kan se det på det här sättet, så kan man även

tänka utanför de här ramarna. (Urban).

Han menar också att tydlighet är viktigt när kontrakt skrivs, att det framkommer vilka

förväntningar som finns om varandra så det är klart på förhand. Urban tar även upp att det

finns en bra handbok om arbete med kultur i skolan som beskriver vilka motsättningar som

kan uppstå, som Västra Götalandsregionen har gjort.

Henrik som arbetar vid Värmlands Museum vet inte hur skolorna själv upplever det, men precis som

Urban vid Region Värmland beskrivit det så menar Henrik att svårigheterna som finns är den starka

styrning som skolan har idag med mål, bedömning och koppling till läroplanen. Han upplever det som

att lärare och skola är väldigt måna om att allting måste vara bedömningsbart enligt de mallar som

finns;

[…] vilket gör att vi som arbetar mot skola också måste vara väldigt förberedda, många gånger har vi

redan förberett ett material där de bara kan bocka av hur de kan använda det här i sin mål och bedömning

kopplat till läroplan, det är ju ett problem tycker jag, lärarna är bra, men många lärare är inte så

intresserade själva av att se kopplingen att göra det här, även på ledningsnivå, de tar sig inte tid att se

kopplingen mellan sin egen verksamhet och det de kan få här. Vår lösning på det är att vi försöker hela

tiden att berätta för dem om vår verksamhet. (Henrik).

Han tror att det kanske är ett större problem och svårare för de enskilda kulturaktörerna ute i landet att

komma i kontakt med kommunerna och här tycker Henrik att regionen skulle ta ett större ansvar, att de

borde vara mer aktiva och ge utbildningsdagar, se på läroplaner och läroplanens mål och bedömning;

26

[…] så att vi och alla andra har möjlighet att kunna argumentera till varför vi kan vara en bra

arbetspartner och att regionen kanske borde göra en bättre analys av vad skolan faktiskt vill ha och

saknar, så att vi som arbetar med kulturen kan svara upp mot skolans behov på ett bättre sätt. Svårigheten

ligger i hur vi kan uppfylla deras önskemål, vi måste visa på konkret- här står det i läroplanen att…,

konflikten står mellan skolans tid och det traditionella skolarbetet i skolan, sett till att vi måste visa hur vi

kan vara en resurs i skola genom att de kommer hit. (Henrik).

Karlstad universitet har under flera år anordnat en distanskurs för både lärare och konstnärer för att få till

en plattform där man får en gemensam utgångspunkt. Det är osäkert hur framgångsrik den varit.

(Monika).

Här framgår det tydligt att motsättningar och svårigheter finns det hela tiden beroende på att

det ”pratas olika språk”. Skolan ser till sina förutsättningar och måluppfyllelser medan i andra

hand kulturutövare kan tycka att det är ”för uppstyrt och målinriktat”. Risken är då som Urban

vid Region Värmland poängterade att när skolan fokuserar helt på mätbarhet så tar det

överhand, de missar då lätt att det finns andra mål i skolan också. I läroplanen LGR11 står

klart och tydligt att ”Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter.

I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna

uppmärksammas”. För att det ska bli en bra kvalité på kulturen i skolan visar resultaten även

på att tydlighet är viktigt när kontrakt skrivs i arbetet med Skapande skola projekt, så att den

professionella kulturutövaren och skolan vet i förväg vad som förväntas av varandra.

Utifrån de kulturpolitiska målen som särskilt uppmärksammar barns och ungas rätt till

kultur (Tid för kultur) och läroplanen Lgr11, vilka är förankrade inom ramen för

Skapande skola, så vill jag undersöka om de har några egna strategier eller

handlingsplaner och om motsättningar finns utifrån dessa mål?

Urban, Region Värmland - Nej, läroplanen stödjer detta. Han menar att problematiken inte ligger där

utan det är utifrån praktiken som motsättningarna sedan finns.

[…] det finns inget uppföljningskrav på det, det är inte så att skolinspektionen kommer ut på skolorna för

att kolla att skolan sköter sig! Om de gjorde det, om det fanns med i uppföljningskraven då skulle det

hända mycket mer. Men det finns inte. Man tittar på, räkna, skriva, läsa osv, betyg, men det är väldigt få

som sätter betyg på kultur i skola, det är där glappet finns. ( Urban).

Urban beskriver att det finns mycket att luta sig emot på Lgr11 och att ur det perspektivet är det en

fördel. Han fortsätter att det finns en stor vilja att arbeta med kultur i skolan av många lärare men att

de inte orkar, lärarna ser det bara som en sak till att göra, lärarna är väldigt pressade och att det åter

27

igen är i praktiken motsättningarna finns. Men att det för den delen inte innebär att det inte händer

någonting, det händer mycket ute i skolorna och de gör mycket.

Vi håller just nu på med att göra en reportagetidning, vi har tidigare haft en katalog över vad som finns

gällande kontakter och kontaktpersoner, vi gör nu istället en reportagetidning för att lyfta fram 8 st.

reportagenedslag i regionen. Skolorna gör mycket, men är dåliga på att lyfta fram vad de gör. Återigen

tidsbrist, man har inte tid att lyfta fram vad man gör. Så det här är ett sätt vi hoppas ska kunna lyfta fram

vad skolorna gör. (Urban).

Henrik vid Värmlands Museum menar att de blir i stort sett tvingade att göra det, följa mål

och riktlinjer, men att de har ingen direkt strategi eller handlingsplan för hur det ska göras,

utan det är mer implementerat i den uppsökande verksamheten, att visa på hur de kan hjälpa

lärarna att nå målen i läroplanen och visa på konkret hur de kan nå målen, men att det finns

ingen direkt utpräglad handlingsplan/ mall för hur muséet ska arbeta med det.

I alla program muséet har hänvisar vi till utdrag från Lgr 11 och Gymnasiets läroplan. I vår

verksamhetsplan står bl.a. Kunskap och insikt genom upplevelser för alla åldrar. (Monika).

Här ligger åter igen problematiken i praktiken. Som Urban vid Region Värmland betonar att

motsättningarna ligger inte i de kulturpolitiska målen om alla barns rätt till kultur eller

läroplanen LGR11, de stödjer båda projekt med Skapande skola, det är i praktiken som

motsättningarna finns. Problemet som jag ser det ligger i att Skapande skola borde ha starkare

inverkan på måluppfyllelse, det borde lyftas upp i skolpolitiken som ett ämne i skolans

läroplan i syfte att stärka elevers lärande.

Har någon utvärdering gjorts som synliggör användandet av Skapande skola?

Urban, Region Värmland förklarar att Myndigheten för kulturanalys har gjort en

undersökning om Skapande skola i Värmland, där det framgår att Skapande skola- satsningar

har hjälpt kommunerna att organisera sig och att det varit som ett smörjmedel för

kommunerna att tänka mer på kultur i skolan på ett bättre sätt. Verksamheten vid Region

Värmland utvärderades för några år sedan av Lena Gynnemo där en lägesrapport gjordes om

vad som behöver göras. Han menar att det är svårt att göra en utvärdering, det blir samma

problem som för skolorna. Det är olika hur kommunerna organiserar sig och vad som räknas

som kultur, tas det pengar av läromedel så syns det inte så en kvantitativ undersökning slår då

fel menar han. Däremot skulle en kvalitativ undersökning med intervjuer göras men att det är

väldigt tidskrävande.

Några utvärderingar som gjorts som Monika vid Värmlands Museum lyfter fram är;

28

Hammarös sjuor och konstnären Jesper Löfvenborg utvärderades av elever och lärare i enkätform. Ett

annat projekt på gymnasienivå med konstnären Jan Håfström gjorde att eleverna stärkte sitt lärande (och

betyg) i så väl svenska som bild. Jag är övertygad om att lärande och kunskapsinhämtning stärks genom

skapande processer oavsett konstform. Att få uppleva, göra och få fakta i ett ”mishmash” gör att

kunskapen befästs!

Har muséet något syfte med Skapande skola undrar jag? Henrik vid Värmlands Museum

menar att muséet inte har direkt något syfte med Skapande skola, mer än att de vill påpeka för

skolan att det en möjlighet för skolan att finansiera möte med kultur i deras verksamhet, sen

har de andra syften, som inte har så mycket med Skapande skola- satsningen att göra, som

demokrati och att stärka barn och ungas möjlighet att ta del av kultur, samhälle och dess

betydelse. Det är mer generellt hur de satsar på kultur och barn och unga, att ge dem nycklar

till att utvecklas och kunna förstå det samhälle de lever i, att hjälpa dem att leva i det samhälle

som finns i dag.

Monika vid Värmlands Museum fyller på med att elever även får ett nytt sätt att tänka kring

olika frågor och att det finns fler sätt att lära sig på, att lärarna får en medvetenhet om museet

som läromedel, att skolan här kan göra olika projekt med upplevelsen i fokus, etc. och vad det

har resulterat i är: ”Ämnes integrering, konstnär och skola i samarbete, offentlig konst på två

olika orter i Värmland, museet ute i länet, konstnär ”live” på museet”.

De resultat generellt som uppnåtts som inte direkt har med Skapande skola att göra, visar på

att pedagogerna har utvecklat sin professionalitet i arbetet med skolan och tagit sitt uppdrag

och samhällsansvar på ett mer professionellt sätt. ”Muséets syn på sig själv och sin roll och

målet att vara ett av de främsta länsmuseerna, det har genomsyrat hela verksamheten. Men

Skapande skola har i sig möjliggjort att vi fått stora besöksantal från skolan” menar Henrik.

Jag undrar om muséets stora satsning på världsutställningen ”1001 inventions” har

utvärderats, men det har inte gjorts någon utvärdering, en utvärdering gjordes över hela

projektet som inbegrep det pedagogiska, men ingen utvärdering enbart på det pedagogiska.

Givetvis hade det varit bra om det gjordes enligt Henrik och att de i så fall skulle tagit in

någon extern som i projektform utvärderat den pedagogiska delen.

Några större utvärderingar har inte gjorts av vare sig av Region Värmland eller Värmlands

Museum som ex. kan lyfta fram om elevers kunskapsutveckling förstärkts genom Skapande

skola. Men att det gör det generellt genom eget skapande, kreativitet, konst och kultur visar

flera resultat på bl.a. resultat som pedagogen Monika erfarit, vilket även tidigare forskning i

min uppsats styrker. Det framgår även att det ger lever nycklar att utvecklas på olika sätt, att

29

det finns olika sätt att lära sig på och som Monika säger att lärare får en medvetenhet om

muséet som läromedel.

På vilket sätt kan skapande skola och samarbetet mellan professionella kulturaktörer

och skola vidareutvecklas?

Det har Henrik inget bra svar på det mer än att de har försökt hitta olika vägar men har inte

hittat någon bra arbetsform. Monika tror ändå att samarbete skola - museum kan utvecklas

mer. Här finns resurser för att arbeta med vilket ämne som helst. Hon tycker inte att det

behöver vara under Skapande skola projekt som de har de största utvecklingsmöjligheterna.

Urban vid Region Värmland menar att ”det är ju vi en del tänker jag - vi hjälper till att skapa

mötesplatser och skapa arenor där dels skolorna får visa upp vad de gör och kulturarbetarna

kan få kontaktytor”. Han förklarar att skolorna inte ska göra som en del har gjort att ”du

tycker ju det är kul med kultur, så du kan göra det här du med”, han förtydligar att det inte är

så det ska gå till. Att det här är ett allvarligt uppdrag som handlar om våra barns tillgång till

kultur, som är betydelsefull för vår personliga utveckling och samhällets utveckling. Så är det

inte överallt, men så är det på allt för många ställen menar Urban, men att på en del ställen tar

man det verkligen på allvar och då blir det bra. Det som behöver utvecklas är att ta det på

allvar och att det ”borde in på skolinspektionens bord, det kan vi inte styra över, det är

Fridolin och Alice Bah som får prata med varandra.

Finns det några andra aspekter på samarbetet runt Skapande som de tycker jag borde

behandla i uppsatsen?

Henrik vid Värmlands Museum, för fram att jag borde behandla om kommunerna har valt att

se Skapande skola som en lösning på deras egen finansiering av kultur i skolan, att

kommunerna helt enkelt har valt att stryka hela den här budgetposten i sin egen ekonomi för

att de ser att Skapande skola på nått sätt skjuter till det. Och vad det då innebär på ett

demokratiskt perspektiv, i jämförelse mellan olika kommuner så är olika kommuner olika

framgångsrika i sitt sökande av Skapande skola medel, vissa kommuner har en aktiv

kommunpolitik som Kristinehamns kommun där de själva avsätter pengar och är väldigt

professionella i sitt sökande av Skapande skola medel. Medan i andra kommuner är det svarta

hål, där de varken satsar själva eller är särskilt bra på att söka Skapande skola medel, så det

tycker han skulle vara en intressant jämförelse. Att se hur kommunerna använder sin egen

ekonomi och om det kanske skulle finnas ett krav på en minimisumma till medfinansiering

30

över ett visst belopp t.ex. eller om det söks ett visst antal pengar ur Skapande skola- att det då

också skulle ställas ett krav på medfinansiering på kommunen för att få de pengarna.

Som det är i dag så finns det inga potter alls i skolorna, det finns inga pengar. Nu har kanske

inte det här direkt med Skapande skola att göra säger Henrik men att det har det i längden.

Urban vid Region Värmland har inget direkt att tillägga, men vill avslutningsvis åter

poängtera vikten av att inte sätta likhetstecken mellan kultur i skona och Skapande skola,

vilket många tycks göra. Risken menar han är att om inga pengar fås från Skapande skola så

kan man inte heller ha kultur i skolan och skyller då på staten, men det är viktigt att komma

ihåg att det är ett kommunalt ansvar med kultur i skolan. Det de professionella kulturaktörerna

gör när de kommer till skolan är en engångsföreteelse som skolan sen bygger vidare på, de är

till för att ge inspiration till vidare arbete med kultur i skolan. Region Värmland har på sin

hemsida en kulturpool för/frilansande konstnärer, kulturproducenter/organisationer. Där

skolan kan söka efter professionella kulturutövare. Ett krav för att få vara med är att vilja

arbeta mot skola och elever och att arbeta utifrån skolans uppdrag, inte för ”egen vinnings

skull” då blir det bara problem som han själv sett flera exempel på.

Det Region Värmland skulle kunna bli bättre på enligt Urban är att ”vi skulle kunna vara en

resurs för den professionelle kulturarbetaren och ex. vara med vid första mötet med skolan

och stämma av vad de har för förväntningar och ge tips på hur de kan arbeta gentemot skolan.

Urban avslutar med att: Rektorer och ledning är nyckeln i det hela, tycker inte de att Skapande

skola satsningen är viktig då kommer de inte att hända något ute på skolorna heller.

31

4. Analys

En analys kommer här att göras utifrån ett kulturhistoriskt och samtida perspektiv på

kulturförmedlarens roll och utifrån de resultat som framkommit av empirin (intervjuerna)

Dorte Skot-Hansens tre rationaler beskriver hur de humanistiska, sociologiska och

instrumentella rationalerna verkat sida vid sida under 1900-talets senare hälft, men att dessa

rationaler även kan överlappa varandra. Hur kulturförmedlarens roll ser ut i dag kommer jag

att analysera utifrån Skot-Hansens teorier.

En humanistisk syn

Den humanistiska synen på den professionella kulturförmedlarens roll och arbetet inom ramen

för Skapande skola, kan på många sätt liknas med dagens, då målet och funktionen med den

humanistiska rationalen var upplysning och bildning. Kulturförmedlarens roll värderades även

högt utifrån deras pedagogiska kunskaper, då konsten enligt den humanistiska rationalen inte

kunde förmedla sig själv tillräckligt bra, vilket kan liknas vid uppdraget med Skapande skola

där den professionella kulturförmedlarens har den pedagogiska kunskapen i arbetet med

kultur i skolan, vilket oftast inte läraren har. För att det ska bli hög kvalité på kulturen i skolan

så ställs kraven på att enbart professionella kulturförmedlare kan medverka i Skapande skola

projekt, vilka har en flerårig utbildning eller lång erfarenhet av pedagogiskt och

kulturförmedlande arbete. Då det annars inte blir ”kultursäkert” för eleverna som det framgår

av intervjuerna. Lärarna vet inte alla gånger på vilket sätt de ska arbeta med kultur i skolan.

Kulturförmedlaren har då en viktig roll i samarbete med skolan, då konst och kultur inte

enbart är där för sin egen skull utan är ett medel i sig som ska medverka till elevers

kunskapsutveckling. Det finns här tydliga spår till den humanistiska synen som fortfarande

gör sig hörd i dagens verksamheter. Kulturinstitutionerna som exempelvis museum hade en

viktig funktion och roll som kulturförmedlare, skillnaden då och nu är att museipedagogens

roll då var att förmedla vårt kulturarv med en passiv publik nu är den att förmedla vårt

kulturarv i syfte att stärka något annat och publiken ska vara aktiv. Pedagogernas uppgifter

formas mer åt den sociala rationalen och överlappar även den instrumentella.

En Sociologisk syn

Skapande verksamhet är väsentliga delar i det aktiva lärandet och kan vara en nyckel i barn

och ungas lärande där kunskapsinhämtning stärks genom skapande processer oavsett

konstform vilket resultaten visar på utifrån empirin. Med den sociala rationalen uppkommer

en kulturell demokrati där kultur i olika former skulle aktivera befolkningen istället för att

32

visas och konsumeras. Medborgarna ska ges utrymme för eget skapande och därigenom skulle

deras identitet och värde stärkas. Här ses tydliga drag från den sociologiska rationalen. Även i

läroplanen LGR11 lyfts elevernas eget skapande och reflekterande som viktiga delar där

skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter genom intellektuella

såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna. Den professionella

kulturförmedlaren har en funktion både som kunnig pedagog men även att inspirera och stötta

i syfte att låta eleven skapa, reflektera och utforska på egen hand. Förmedlarens roll har här

drag både från den humanistiska och sociologiska synen, i den sociologiska ska

kulturförmedlaren fungera som ”animatör” vilken helst ska göra sig själv överflödig och

enbart stötta och inspirera till eget utövande av olika kulturaktiviteter. I detta fall ses inte

förmedlaren direkt som överflödig, snarare en professionell hjälp för att inspirera till elevers

aktiva deltagande.

En instrumentell syn

Skapande skola satsningen ger skolans huvudmän möjlighet att få ekonomiskt stöd för att öka

samverkan med det professionella kulturlivet och främja barns och ungas eget skapande,

vilket kan ses som en kulturinvestering. Därmed förskjuts kulturpolitiken från den

sociologiska till den instrumentella rationalen, där kulturen började ses som ett medel för

ekonomisk utveckling. Kulturen ska synliggöras och nyckelorden är underhållning och

flaggskepp. Skapande skola projektet kan ses som ett flaggskepp men inte i syfte att

kortsiktigt underhålla medborgarna, här måste hänsyn tas både till det humanistiska som till

det sociologiska rationalerna då Skapande skola är ett långsiktigt projekt i syfte att stärka

elevers kunskapsutveckling där kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt ska integreras i

grundskolan. Underhållning blir i denna mening inte enbart konst för konstens skull utan ett

instrument för lärande. Problematiken som kan uppstå är att den humanistiska och

sociologiska synen på kultur och kulturförmedlarens roll kommer i skymundan för ekonomisk

vinnings skull, då skolan har sina kurs och målplaner att följa vilket gör att det ställs högre

krav på den professionella kulturförmedlaren att deras arbete måste följa skolans kriterier.

Vilket även gör att lärarna inte alla gånger ser vilka resurser de professionella kulturutövarna

kan vara både i arbetet i och utanför skolan. Vilket även framkommer i resultaten från empirin

som ett problem.

Sammanfattningsvis är det är inte så att den humanistiska och sociologiska synen på

kulturpolitik inte längre går att hitta, det gäller bara att alla parter ser helheten och har respekt

för och ser varandras kompetenser och uppdrag. Skot-Hansen tar upp motpolerna upplysning

33

och upplevelse som ett spänningsfält och att kulturpolitiken måste ha en förankring i den

verklighet vi lever i, där polerna upplysning och upplevelse har sina roller. Skapande skola

satsningen bygger på att polerna samexisterar, där elevers upplevelser i detta fall syftar till

upplysning och bildning genom eget skapande med hjälp av professionella kulturförmedlare.

Detta kan slutligen sammankopplas till Geir Vestheims argument att all kulturpolitik är

instrumentell, vilket tydliggör Skapande skolas syfte, att kulturen är ett medel eller redskap

för att uppnå andra mål, här som mål att bidra till elevers kunskapsutveckling. Vestheim

menar att kulturpolitiken ska stötta den ”goda” konsten som har ett objektivt ”inre” värde som

bara konst av hög kvalité har och att staten ska stötta konst och kultur då det kan vara en

grogrund till ekonomisk och social utveckling, utifrån dessa argument har kulturen och

kreativiteten en positiv effekt på individen. Detta synsätt har även dykt upp inom flera

politiska områden som ex. regionalpolitiken enligt Vestheim. Staten bör stötta kulturen menar

han i syfte att kulturen upplyser, utbildar och är ett medel för att skapa politiskt och moraliskt

ansvarsfulla medborgare.

34

5. Diskussion

Utifrån mitt syfte och frågeställningar gör jag här en sammanställande diskussion och

reflektion kring de resultat jag kommit fram till.

Skapande skola och de professionella kulturförmedlarnas arbete har till uppgift att låta barn

och unga prova på olika kulturella uttrycksformer. Professionell kultur är något som betonas

särskilt och att kulturen ses som ett medel eller redskap för att uppnå andra mål. Inom skolan

verkar det finnas en stark tilltro till kultur som en resurs men när det rör sig om kultur i

skolan, måste det till stora resurser som sällan finns i skolpraktiken. Det handlar om

kompetens, tid och pengar. Om kultur ska vara ett medel i skolan när det gäller skolans och

elevers utveckling måste den stärkas med bland annat utbildning och forskning, där

internationell forskning kan vara en inspirationskälla, (se tidigare forskning). Konsten och

kulturen kan utvecklas mer eller mindre skilt från det som för övrigt sker i skolan, men syftet

med Skapande skola är att det kan ske som stimulans, komplement eller alternativ till

undervisningen, det kan också integreras och spela en roll i elevers kritiska meningsskapande

i skolan. Det är ingen tvekan om att Skapande skola rymmer fullt av möjligheter men

problematiken ligger i att respektera och förstå varandras verksamheter.

Skapande skola skulle kunna bli en integrerad del av skolutvecklingen om den i högre grad

deltog i skolans verksamhet och Professionella kulturförmedlare skulle på samma sätt kunna

bidra med elevers kunskapsutveckling i skolan. Men det måste formuleras nya tankar,

ståndpunkter och gemensamma mål. I detta formuleringsarbete bör skolledning, lärare,

kultursamordnare, professionella kulturförmedlare och forskare vara delaktiga. Det räcker inte

med att säga saker, det måste även kunna göras och iscensättas. Konflikter uppstår och olika

åsikter om varandras verksamheter, de olika konflikterna kan även vara till godo, då kan

arbetet inom ramen för Skapande skola skärpa argumenten ännu mera så att skolpolitiker och

kulturpolitiker finner det värt att utveckla. För att Skapande skola ska kunna vidareutvecklas

krävs argumentationer som måste formuleras seriöst och ta fasta mot forskning,

dokumenterade erfarenheter och teorier. Det håller inte att framställa kultur i skolan och eget

skapande som något roligt för barnen, som även Monika Lindgren beskriver (se tidigare

forskning). Teorierna för Skapande skola projekt bör istället ses som verktyg till en alternativ

lärandeform framtagna utifrån dokumenterade erfarenheter och forskning. Tillsammans med

historiska resonemang kring begreppet kulturpolitik kan det ge synen, bemötandet och

användandet av Skapande skola nya perspektiv.

35

När det gäller museets vidareutveckling i samverkan med skolan och hur det skulle kunna

utvärderas gällande elevers upplevelser som deltar i museernas Skapande skola program eller

program/utställningar generellt kopplat till skolans läroplan, så är GLO (Generic Learning

Outcomes) ett bra analysverktyg. GLO är ett analytiskt hjälpmedel för museer som handlar

om att förklara och förstå vad som händer ”när vi lär, inte bara om, utan genom kultur och

kulturarv. Jag kom själv i kontakt med hur användbart GLO är för museer i utvärderingar av

deras verksamhet när jag läste en distanskurs i museipedagogik vid Stockholms universitet.

Där framkom även att i nuläget ligger mycket fokus på museer i samverkan med skolan och

hur museet kan vara en alternativ lärandemiljö.

En rapport från projektet skola och museer som gjorts på uppdrag av kulturrådet, om lärarens

syn på museets verksamheter och Skapande skola-satsningen, visar på att flera museer med

hjälp av GLO som verktygslåda, börjat beskriva hur deras pedagogiska program kan motsvara

olika mål i skolans läroplan.26

___________________________

26. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:748946/FULLTEXT01.pdf

36

6. Slutsats

Utifrån mina intervjuer med museipedagoger och kultursamordnare har jag fått en klarare bild

av hur synen, bemötandet och användandet av Skapande skola förhåller sig i praktiken.

Skapande skola satsningen är en positiv resurs i skolans undervisning som bidrar till ett

lustfullt lärande. Både kulturförmedlare och kultursamordnare visar på exempel att Skapande

skola har både stärkt och bidragit till elevers kunskapsutveckling. Men här finns även

motsättningar och problem i samverkan mellan professionella kulturutövare och skolan, som

brist på tid, förankring, djupare förståelse för varandras uppdrag och olika syn på

gemensamma mål. Det är även ett problem som till viss del ligger på handläggning av

bidraget Skapande skola och regelverk vilket behöver förtydligas och utvecklas.

För att samverkan mellan professionella kulturförmedlare och skolan ska kunna utvecklas

krävs ansvarstagande och respekt för varandras verksamheter. Det krävs även ett kontinuerligt

utbyte av erfarenheter och kunskap mellan lärare, kultursamordnare, kulturutövare och övriga

inblandade i Skapande skola projektet. Tidigare forskning visar på vikten av att utveckla ett

estetiskt och konstnärligt förhållningssätt i skolans hela undervisning, genom att lära elever att

våga pröva och att ompröva det de för tillfället vet för att få nya perspektiv och att skolan

även behöver samarbeta mer med kulturinstitutioner och ta del av forskningsarbeten och

exempelvis kulturpedagogers kunskaper utanför skolans ramar.

Kristinehamns kommuns arbete med kulturprojekt i skolan, har en kulturgaranti som utgår

från mål i den lokala skolplanen och läroplanen kombinerat med erfarenheter från

kulturpedagogiskt arbete och i dialog med personal inom skola och barnomsorg. Deras arbete

kan vara en förebild för andra i utvecklandet av arbetet med kulturprojekt.27 Att ta tillvara på

den kunskap professionella kulturförmedlare har och se Skapande skola som en resurs till

lustfyllt lärande i skolan, ger det elever de redskap de behöver för att inhämta kunskap till att

bli goda samhällsmedborgare. Estetik och kreativitet kan öppna nya vägar för att skapa

intresse, lust, förståelse och ett livslångt lärande, där kulturinvesteringar med hjälp av

kulturpolitiken spelar en viktig roll genom att uppnå mål och medel utanför kultursfären.

___________________

27. http://www.kristinehamn.se/skola-barnomsorg/kulturgaranti

37

7. Källförteckning

Muntliga källor:

Intervju med Urban Norlander Region Värmland. 2015-04-28

Intervju med Henrik Ramberg vid Värmlands museum. 2015-05-04

E-post:

Intervjufrågor, Monika Jansson Värmlands museum.

Tryckta källor:

Frenander, Anders (Red). Borås: Valfrid, 2011 Frenander, Anders (Red): Arkitekter på

armlängds avstånd- Att studera kulturpolitik. Borås 2011.

Bourdieu, Pierre. Konstens regler: Det litterära fältets uppkomst och struktur. Översättning

Johan Stierna. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings förlag, 2000.

Rienecker, Lotte och Petter Stray Jørgensen. Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber, 2008.

Tidskrifter

Skot-Hansen, Dorte (1999). Kultur til tiden – strategier i den lokale

kulturpolitik, Nordisk kulturpolitisk tidskrift 1999:1, Skot-Hansen, Dorte.

Elektroniska källor

Anne Bamford – Kulturens roll för lärande.

http://www.framsidan.net/2013/01/anne-bamford-talar-om-kulturens-roll-for-larande/

http://www.kulturivast.se/barn-och-unga/nyheter/webb-tv-anne-bamford [2015-04-27]

Arts Council

www.artscouncil.org.uk/ [2015-04–28]

CCE (Creativity, Culture, Education)

http://www.creativitycultureeducation.org/

http://www.creativitycultureeducation.org/cce-wins-wise-award [2015-04-27]

Kristinehamns kommun

http://www.kristinehamn.se/skola-barnomsorg/kulturgaranti [2015-04-28]

Kulturrådet- Kulturpolitiska mål

http://www.kulturradet.se/sv/Om-kulturradet/kulturpolitiska_mal/ [2015-04-24]

Kulturrådet Skapande skola

http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Information/ -om bidraget och regelverket

http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Ansokan/Detaljerad-information/

http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Ar-du-kulturaktor/ http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Ar-du-kulturaktor/Krav-pa-professionalitet-

http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/For-skolan/Tre-arsregeln/ [2015-04-24]

38

Kulturrådets utvärdering- skola och museer.

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:748946/FULLTEXT01.pdf [2015-04-26]

Region Värmland.

http://www.regionvarmland.se/kultur-arkiv/kulturcentrum/om-kulturcentrum/kultur-i-skolan/

http://www.regionvarmland.se/kultur-arkiv/kulturcentrum/natverk-kurser-konferenser/kurser-

natverk/kulturpoolen/ [2015-04-23]

”Skapande skola- en första utvärdering 2013”.

http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/Information/ [2015-04-27]

”Skolans estetiska verksamhet är viktig för barns verksamhet”.

http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Forskning-och-utveckling/Forskning/Intervjuer-med-

forskare/n/Skolans-estetiska-verksamhet-ar-viktig-for-barns-syn-pa-varlden/ [2015-04-28]

SOU 2009:16.

http://www.regeringen.se/contentassets/c884d4999d1c455cbddeb7d6888b395c/betankande-

av-kulturutredningen---fornyelseprogram-kapitel-7-13-sou-200916 [2015-04-24]

Tid för kultur Prop. 2009/10:3.

http://www.regeringen.se/contentassets/5afd813ffae94dae91e9db0f8725c3b6/tid-for-kultur-

prop.-2009103 [2015-04-24]

Vestheim Geir, ”All kulturpolitikk er instrumentell”.

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:220418/FULLTEXT01.pdf [2015-04-05]

Värmlands museum.

http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/445/1/- skapande skola

http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/21/1/- pedagogiskt styrdokument [2015-04-23]

39

Bilaga 1

Dorte Skot-Hansen modell om nordisk kulturpolitisk utveckling (egen översättning).

Humanistisk Sociologisk Instrumentell

Mål Bildning

Frigörelse Synliggörande

Bakgrund Staten

Civila samhället Marknad

Förankring Nationell

Lokal Internationell

Strategi Demokratisering av

kulturen

Kulturell

demokrati

Kulturalisering

Publik Hela befolkningen

Grupper Segment/Livsstil

Ram Kulturinstitutioner Ramar – aktivt

deltagande

Flaggskepp/projekt

Funktion Upplysning/Bildning

Bekräftelse Underhållning

Förmedling Kulturförmedlare

Animatörer Kaospiloter/projektledare

40

Bilaga 2

Intervjufrågor Värmlands museum 2015-05-04 kl. 09.00

Intervjupersonen får göra en presentation av sig själv.

Bakgrund/utbildning, nuvarande arbetsuppgifter(antal år). Muséets organisation och

verksamhet som sådant. Hur har verksamheten förändrats under de senaste 5-10

åren?

Hur skulle du beskriva och definiera Skapande skola och dess syfte? På vilket sätt

integrerades ert arbete med Skapande skola i museiverksamheten?

Hur uppstod samarbetet och vem var initiativtagare i detta fall?

Samarbete mellan skola och museet?

På vilket sätt organiseras samarbetet, hur ofta träffas man, är det ledningen-lärare-

rektorer-vilka arbetsformer?

Skapande skola ska medverka till att stärka samverkan mellan skolan och det

professionella kulturlivet. Finns det svårigheter/motsättningar i samarbetet med skola?

Om ja - Hur hanteras svårigheterna? Har det funnits konflikter? Hur löses i så fall

konflikterna?

Utifrån de kulturpolitiska målen ska alla ges möjlighet att delta i kulturlivet. För att

uppnå målen uppmärksammas särskilt barns och ungas rätt till kultur. Skapande skola

satsningen är förankrad utifrån det kulturuppdrag som läroplanen rymmer (Lgr11).

Arbetar muséet utifrån dessa riktlinjer?

Har muséet några egna strategier/handlingsplaner utifrån dessa mål?

Utifrån Skapande skolas satsning på mer kultur i skolan så skapar det möjlighet till

eget skapande och ökad tillgång till kulturens alla uttrycksformer, med utgångspunkter

i skolans läroplan. Har verksamheten med Skapande skola utvärderats utifrån?

I så fall på vilket sätt? Vad har användandet av Skapande skola resulterat i?

Syftet- vad vill museet uppnå genom samarbetet med skola och Skapande skola och

vad kan det resultera i? Vad har det resulterat i? Satsningen med utställningen ”1001

inventions” riktade sig till alla skolor i Värmlands län och innehöll ett väl utarbetat

skolmaterial. Har det gjorts någon utvärdering, utifrån skola/elever/lärares

reflektioner om utställningen?

Hur kan samarbetet med skola och arbetet med Skapande skola vidareutvecklas?

Är det några andra aspekter på muséets arbete/samarbete med skola och Skapande

skola som du tycker jag borde behandla i uppsatsen?

41

Bilaga 3

Intervjufrågor Region Värmland 2015-04-28 kl. 09.00

Intervjupersonen får göra en presentation av sig själv.

Bakgrund/utbildning, nuvarande arbetsuppgifter(antal år). Region Värmlands

organisation och verksamhet som sådant. Hur har verksamheten förändrats under de

senaste 5-10 åren?

Hur skulle du beskriva och definierar Skapande skola och dess syfte?

Samarbete mellan skola och kulturaktörer?

Hur ser samarbetet ut och vilka kulturaktörer medverkar i samarbetet med Skapande

skola?

Skapande skola ska medverka till att stärka samverkan mellan skolan och det

professionella kulturlivet. Finns det svårigheter/motsättningar i samarbetet mellan

skola och kulturaktörer?

Utifrån de kulturpolitiska målen ska alla ges möjlighet att delta i kulturlivet, där

kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att

uppnå målen uppmärksammas särskilt barns och ungas rätt till kultur. Finns det några

hinder/motsättningar utifrån dessa mål och skolans läroplan Lgr11 som kan försvåra

arbetet med Skapande skola?

I läroplanen Lgr11, lyfts det ur ett estetiskt perspektiv. Har det varit till fördel i

arbetet med Skapande skola?

Vilka resultat har uppnåtts i samarbetet med Skapande skola, gällande skola och

kulturaktörerna? Hur kan samarbetet vidareutvecklas?

Har verksamheten utvärderats?

I så fall på vilka sätt?

Är det några andra aspekter på samarbetet runt Skapande skola som du tycker jag

borde behandla i uppsatsen?