Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Examensarbete
Nyttorealisering inom hälso-
och sjukvård En fallstudie om hur regioner arbetar med
nyttorealisering vid investeringar i digitalisering
Författare:
Hanna Myrskog, 960618
Linnea Lindberg, 950621
Handledare: Elin Funck
Examinator: Fredrik Karlsson
Termin: VT19
Ämne: Examensarbete i Controller
för Civilekonomprogrammet
Nivå: Avancerad
Kurskod: 4FE18E
i
Förord
Den uppsats som här presenteras har författats under vårterminen år 2019 som en
magisteruppsats på Civilekonomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö med
inriktning på controller.
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla inblandade som på ett eller annat sätt
under arbetets gång bidragit till den slutprodukt som presenteras här. Ett extra stort tack
till berörda på Region Kalmar län och Region Kronoberg för att ni tagit er tid till
intervjuer och återkoppling med stort engagemang. Tack vare att vi har fått ta del av er
kunskap och erfarenhet har genomförandet av denna uppsats varit möjlig. Vi vill även
rikta ett särskilt tack till vår handledare Elin Funck vars återkoppling och vägledning
har varit betydelsefull för uppsatsens utveckling. Vidare vill vi tacka vår examinator
Fredrik Karlsson för värdefulla synpunkter om hur vi ständigt kan förbättra vårt arbete.
Slutligen ett varmt tack till våra opponenter för insiktsgivande opponeringar och
diskussioner.
Växjö den 24 maj 2019
____________________ ____________________
Hanna Myrskog Linnea Lindberg
ii
Abstrakt
Magisteruppsats (4FE18E), Civilekonomprogrammet - Controller Ekonomihögskolan
vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT 2019.
Titel: Nyttorealisering inom hälso- och sjukvård: En fallstudie om hur regioner arbetar
med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering
Författare: Hanna Myrskog och Linnea Lindberg
Handledare: Elin Funck
Examinator: Fredrik Karlsson
Bakgrund och problem: För att lyckas lösa de utmaningar hälso- och sjukvården står
inför vad gäller framförallt ökade behov och minskade resurser finns det stor
behövlighet av att ta tillvara de möjligheter som investeringar i digitalisering erbjuder.
Detta förutsätter dock att kunna säkerställa att de nyttor som dessa investering förväntas
leda till verkligen realiseras, så kallad nyttorealisering. För att arbeta med
nyttorealisering i offentlig sektor har därför E-delegationen tagit fram ett ramverk för ett
formaliserat såväl som strukturerat arbetssätt i form av en nyttorealiseringsprocess.
Trots detta har det dock visat sig att hälso- och sjukvården har en låg mognad inom
nyttorealisering gällande såväl kompetens som användningsgrad.
Syfte: Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt
förstå hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk
granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter
kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att
kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess
teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket
för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa
förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och
sjukvården.
Metod: För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudieansats på två regioner
tillämpats. Den huvudsakliga insamlingsmetoden för det empiriska materialet är
intervjustudie genom semistrukturerade intervjuer med representanter för de två
regionerna vilka framförallt valts ut genom ett målstyrt urval men även snöbollsurval.
iii
Slutsats: Ramverket för nyttorealiseringsprocessen består av de fem faserna identifiera
förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor samt följa
upp nyttorealisering och avser att realisera den förväntade nyttan med en förändring
genom att verka som en röd tråd som binder ihop olika delar av verksamheten. De olika
delar som främst utgör ramverket för nyttorealiseringsprocessens teoretiska grund kan
konstateras vara investeringsteori, projektledning och förändringsledning vilka är stora
områden med olika huvudfokus varför kombinationen av dessa följaktligen blir
omfattande men även komplex. I praktiken har det visat sig att regionernas
tillvägagångssätt framförallt behandlar planering och genomförande, vilket således kan
bero på just komplexiteten. Därmed går det slutligen att konstatera att det av regionerna
å ena sidan krävs ett utökat fokus från enbart nyttorealiseringsprocessens planerafas
samt realiserafas till samtliga faser för att uppnå ett mer komplett och systematiskt
arbetssätt men att detta å andra sidan kanske inte kan vara helt i enlighet med ramverket
för nyttorealiseringsprocessen.
Nyckelord: Digitalisering, nyttorealisering, nyttorealiseringsprocessen, investering,
projekt, förändringsledning.
iv
Abstract
Master Thesis, (4FE18E), Degree of Master of Science in Business and Economics -
Controller, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö.
Title: Benefit Realisation Management in health care: A case study on how regions
work with Benefit Realisation Management when investing in digitalisation
Authors: Hanna Myrskog och Linnea Lindberg
Tutor: Elin Funck
Examiners: Fredrik Karlsson
Background and problem: In order to succeed in solving the challenges health care is
facing particular in terms of increased needs and reduced resources, there is a great need
for utilitizing the opportunities offered by investments in digitalisation. This, however,
presupposes that it is possible to ensure that the benefits that these investments are
expected to lead to are actually realised, so-called Benefit Realisation Management. In
order to work with Benefit Realisation Management in the public sector the E-
delegation has therefore produced a framework for a formalized as well as a structured
way of working in the form of a benefits model. Despite this, however, it has been
found that health care has a low maturity in Benefit Realisation Management regarding
both competence and utilization.
Purpose: The purpose of the study is to describe the framework of the benefits model
and to understand how it relates to its theoretical basis and thus enable a critical
examination of it. Furthermore, the study aims to systematize practical experiences
regarding regions' work with Benefit Realisation Management when investing in
digitalisation and thereafter put it in relation to the framework of the benefits model and
its theoretical basis. In this way, it is possible to distinguish strengths and weaknesses of
the framework of the benefits model, but also in the practical work with Benefit
Realisation Management, and thus create conditions for future successful investments in
digitalisation in health care.
Method: To carry out the study, a qualitative case study methodology on two regions
has been applied. The main empirical collection method consisted of semistructured
interviews with representatives of the two regions, which were mainly selected through
a targeted selection but also snowball sampling.
v
Conclusion: The framework of the benefits model consists of the five phase’s benefits
identification, benefits analysis, benefits planning, benefits realisation and benefits
review and intends to realize the expected benefit of a change by acting as a common
thread that ties together different parts of the organization. The various parts that
primarily form the theoretical basis of the framework of the benefits model can be found
to be investment theory, project management and change management, which are large
fields with different focus, why the combination of these is extensive but also complex.
In practice, it has been found that the approaches of the regions primarily deal with
planning and implementation, which may be due to the complexity. Thus, it can finally
be concluded that the regions on the one hand need to increase the focus from just the
benefits planning and benefits realization to all phases in order to achieve a more
complete and systematic way of working, but that this on the other hand may not be
entirely in line with the framework of the benefits model.
Keywords: Digitalisation, Benefit Realisation Management, benefits model,
investment, project, change management.
vi
Förkortningslista
BRM Benefit Realisation Management
DIGG Myndigheten för digital förvaltning
ESV Ekonomistyrningsverket
SCB Statistiska centralbyrån
SKL Sveriges Kommuner och Landsting
vii
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ________________________________________________ 3
1.3 Forskningsfråga __________________________________________________ 7 1.4 Syfte ___________________________________________________________ 7 1.5 Fortsatt disposition ________________________________________________ 8
2 Metod ______________________________________________________________ 9 2.1 Fallstudieansats ___________________________________________________ 9
2.2 Tillvägagångssätt för insamling av teoretiskt material ____________________ 10
2.3 Tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av empiriskt material ______ 11 2.3.1 Intervjustudie ________________________________________________ 11
2.3.2 Dokument ___________________________________________________ 14
2.3.3 Analys av empiriskt material ____________________________________ 14
2.4 Kvalitetskriterier _________________________________________________ 15 2.4.1 Begreppsvaliditet _____________________________________________ 15
2.4.2 Intern och extern validitet ______________________________________ 15
2.4.3 Reliabilitet __________________________________________________ 16
2.5 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 16
3 Investeringar relaterat till nyttorealiseringsprocessen _____________________ 18 3.1 Investeringsbegreppet och investeringsforskning _______________________ 18
3.1.1 Investeringar i digitalisering och inom hälso- och sjukvård ____________ 20
3.2 Nyttorealiseringsprocessen _________________________________________ 21
3.2.1 Identifiera förändringsbehov ____________________________________ 23
3.2.2 Specificera nyttor _____________________________________________ 27
3.2.3 Planera nyttorealisering _______________________________________ 34
3.2.4 Realisera nyttor ______________________________________________ 35
3.2.5 Följa upp nyttorealisering ______________________________________ 39
3.3 Sammanfattande figur av nyttorealiseringsprocessen ____________________ 40
4 Reflektion av nyttorealiseringsprocessen ________________________________ 41
5 Empirisk referensram ________________________________________________ 47 5.1 Region Kalmar län _______________________________________________ 47
5.1.1 Projektledningsnivå ___________________________________________ 48
5.1.2 Avdelningsnivå ______________________________________________ 53
5.2 Region Kronoberg _______________________________________________ 56
5.2.1 Projektledningsnivå ___________________________________________ 57
5.2.2 Avdelningsnivå ______________________________________________ 62
5.3 Empirisk analys _________________________________________________ 69
6 Analys _____________________________________________________________ 74 6.1 Identifiera förändringsbehov _______________________________________ 74
viii
6.2 Specificera nyttor ________________________________________________ 77
6.3 Planera nyttorealisering ___________________________________________ 82
6.4 Realisera nyttor __________________________________________________ 84 6.5 Följa upp nyttorealisering __________________________________________ 89
7 Slutsats ____________________________________________________________ 92 7.1 Metodkritik _____________________________________________________ 93 7.2 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 94
Referenser ___________________________________________________________ 95
Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A: Introducerande mail till projektledaren på Region Kronoberg __________ I
Bilaga B: Introducerande mail till projektledarna på Region Kalmar län _________ II Bilaga C: Introducerande mail till avdelningschefen på medicinavdelning 3 på
Region Kronoberg __________________________________________________ III Bilaga D: Introducerande mail till avdelningschefen på barn- och ungdomsavdelning
11 på Region Kronoberg _____________________________________________ IV
Bilaga E: Introducerande mail till avdelningscheferna på enheten för palliativ medicin
30 på Region Kalmar län ______________________________________________ V Bilaga F: Intervjuguide till projektledaren på Region Kronoberg ______________ VI
Bilaga G: Intervjuguide till projektledarna på Region Kalmar län _____________ VII Bilaga H: Intervjuguide till avdelningschefen på medicinavdelning 3 på Region
Kronoberg ________________________________________________________ VIII Bilaga I: Intervjuguide till avdelningschefen på barn- och ungdomsavdelning 11 på
Region Kronoberg __________________________________________________ IX Bilaga J: Intervjuguide till avdelningscheferna på enheten för palliativ medicin 30 på
Region Kalmar län ___________________________________________________ X
Bilaga K: Pinnstatistik, Region Kronoberg _______________________________ XI Bilaga L: Uppföljning av pinnstatistik, Region Kronoberg __________________ XIII
Bilaga M: Enkät, Region Kronoberg ___________________________________ XIV Bilaga N: SWOT-analys, medicinavdelning 3, Region Kronoberg ____________ XVI
1
1 Inledning Det inledande kapitlet består till en början av en bakgrundsbeskrivning av
digitaliseringens framväxt och omfattning samt betydelse i hälso- och sjukvården.
Bakgrundsbeskrivningen följs sedan av en problemdiskussion kring tillvaratagandet av
digitaliseringens potentiella nyttor inom hälso- och sjukvården vilket i sin tur mynnar ut
i uppsatsens forskningsfråga och syfte. Avslutningsvis presenteras uppsatsens fortsatta
disposition för att klargöra dess upplägg.
1.1 Bakgrund Världen sägs tidigare ha upplevt tre industriella revolutioner varav den första
resulterade i mekanik, vattenkraft och ångkraft, den andra möjliggjorde massproduktion
samt tillgång till elektricitet och den tredje var försteget till det så kallade moderna
informationssamhället. Dagens samhällsutveckling drivs däremot av den fjärde
industriella revolutionen, i form av en digital transformation (Schwab 2017). Med
hänsyn till dess snabba framväxt, omfattning och komplexitet menar Schwab (2017) att
den är helt olik någon annan i mänsklighetens historia. Den kännetecknas bland annat
av en sammankoppling av miljarder människor via mobila enheter vilket öppnar upp för
nästintill obegränsade möjligheter, samt innefattar nya tekniska lösningar inom en
mängd olika områden såsom artificiell intelligens, robotik, sakernas internet, autonoma
fordon, friformsframställning, nanoteknik, bioteknik, materialvetenskap, energilagring
och kvantberäkning (Schwab 2017). Således är det möjligt att göra helt nya saker såväl
som att göra sådant vi tidigare gjort på helt nya sätt (Regeringskansliet 2017b).
Digitaliseringens1 förändringstryck har därmed en fundamental påverkan på hela
samhället och berör allt från människors sätt att leva, arbeta och interagera med
varandra (Schwab 2017) till politik, lokal och regional utveckling, hållbar utveckling
och länders konkurrenskraft (Regeringskansliet 2017b).
För en lyckad förändring som skapar samhällsnytta såväl som ekonomisk nytta krävs
dock att digitaliseringens möjligheter tas till vara (McKinsey 2017). Med anledning av
detta presenterade Sveriges regering år 2017 en digitaliseringsstrategi med visionen “Ett
hållbart digitaliserat Sverige” (Regeringskansliet 2017b, 8). Visionen innebär att alla
Sveriges invånare ska vara delaktiga i och känna ett förtroende för det digitaliserade
samhället, vilket den offentliga sektorn har ett stort ansvar för att säkerställa. Det
1 Digitalisering är “[...] utnyttjandet av modern IT för att skapa, leverera och utnyttja produkter (varor,
tjänster eller kombinationer av varor och tjänster)” (Cöster, Ekenberg, Gullberg, Westelius & Wettergren
2017, 8).
2
övergripande målet för att nå visionen är att “Sverige ska vara bäst i världen på att
använda digitaliseringens möjligheter” (Regeringskansliet 2017b, 10) för att på så sätt
öka konkurrenskraften och sysselsättningen samt bidra till en hållbar utveckling ur en
ekonomisk, social och miljömässig dimension. Analyser utifrån ett ekonomiskt
perspektiv på nationell nivå har nämligen visat att digitaliseringen kan frigöra uppemot
850 till 1 400 miljarder kronor per år från år 2025 förutsatt att dess möjligheter tas
tillvara (McKinsey 2017). Undersökningar av olika internationella index som mäter
länders digitalisering inom ett antal heltäckande områden har visat att Sveriges förmåga
att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i relation till andra länder överlag är mycket
bra. Till skillnad från övriga Sverige ligger dock den offentliga sektorn märkbart efter i
digitaliseringsarbetet (SOU 2016:89; Ekonomistyrningsverket [ESV] 2018). För att
stärka Sveriges position i internationella jämförelser, och därmed leva upp till målet om
att vara världsbäst på att använda digitaliseringens möjligheter, krävs således ett bättre
tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter i offentlig sektor (ESV 2018).
Inte minst inom hälso- och sjukvården förekommer ett krav på ökad digitalisering och
regeringen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) formulerat
en egen vision för hälso- och sjukvården om att “År 2025 ska Sverige vara bäst i
världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta
för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd” (Regeringskansliet:
Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] 2016, 8). Med andra
ord har det satts stor tilltro till att digitaliseringens möjligheter ska bidra till att lösa de
utmaningar hälso- och sjukvården står inför (Regeringskansliet: Socialdepartementet,
SKL 2016). Sedan år 2000 har nämligen kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat
med i genomsnitt 4,2 procent per år, vilket är 0,9 procentenheter snabbare än BNP
(McKinsey 2017). Till följd av demografiska förändringar genom en växande och
åldrande befolkning samt personalbrist inom hälso- och sjukvården kommer en framtida
likvärdig välfärd dessutom behöva uppnås med mindre resurser än idag
(Regeringskansliet: Socialdepartementet, SKL 2016)2. Detta är en omöjlig ekvation
(SKL 2017), som i kombination med det faktum att kommunalskatten skulle behöva öka
med i genomsnitt cirka 13 kronor till år 2035 vilket i praktiken inte är möjligt, innebär
att hälso- och sjukvården måste utnyttja resurserna effektivare (SKL 2016). Likaså har
förväntningarna på hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillhandahålla digital service
2 Eriksson, Anna; generaldirektör Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Stockholm. 2019.
Kommunalekonomernas Ekonomichefsdagar. Föreläsning 2019-01-10.
3
ökat (Regeringskansliet: Socialdepartementet, SKL 2016). För närvarande upplever
nämligen endast en av fyra av Sveriges medborgare att den kommunala sektorn3 lever
upp till deras förväntningar gällande digital service (SKL 2019a), vilket således inte är
tillräckligt för att matcha medborgarnas behov (ESV 2018). Att genom digitalisering
möjliggöra smartare såväl som mer effektiva arbetssätt är därmed nyckeln för att klara
välfärdens långsiktiga finansiering och framtida kompetensförsörjning samt leva upp till
medborgarnas förväntningar (Regeringskansliet 2018). En genomgripande digitalisering
inom hälso- och sjukvården har stor ekonomisk potential då det är en av de branscher
som beräknas kunna frigöra störst ekonomiskt värde motsvarande cirka 145 till 180
miljarder kronor per år från år 2025, exklusive kostnader för de investeringar som krävs
(McKinsey 2017). Dessutom kan verksamhetsutveckling driven av digitalisering ge
ändamålsenliga verksamhetsstöd för att inom hälso- och sjukvården förbättra kvaliteten,
tillgängligheten och arbetsmiljön (Regeringskansliet: Socialdepartementet, SKL 2016;
McKinsey 2017). Mot bakgrund av de stora behov som finns av att ta tillvara de
möjligheter digitaliseringen kan medföra går det således inte att undgå att genomföra
satsningar på digitalisering inom hälso- och sjukvården.
1.2 Problemdiskussion
Årligen läggs omkring 45 miljarder kronor på utvecklingen av digitaliseringen inom
offentlig sektor (Regeringskansliet 2017a), men trots detta upplevs utvecklingen gå allt
för långsamt och dessutom tycks en stor del av pengarna gå förlorade (ESV 2018)4. Det
är nämligen inte ovanligt att offentliga satsningar på digitalisering som redan krävt stora
investeringar försenas eller läggs ner helt och dessutom har många offentliga
organisationer svårt att med säkerhet utvärdera effekterna av sina investeringar
(Myndigheten för digital förvaltning [DIGG] u.å.; ESV 2017; Tonnquist 2018).
Anledningen till att utvecklingen av digitaliseringen går långsamt är att det å ena sidan
innefattar komplicerade frågor som förutsätter förändrade synsätt och arbetssätt vilket
kräver tid. Å andra sidan behöver ledningen anamma och anpassa styrningen inom
verksamheten till det nya synsättet och kulturen (ESV 2018). Det faktum att många
offentliga organisationer har svårt att utvärdera effekterna av investeringar beror på att
de ofta bara använder sig av en kostnads-/nyttokalkyl, vilket endast är en del av
bedömningen av ett investeringsbeslut. Dessutom innebär investeringar i digitalisering i
3 Kommunal sektor innefattar kommuner och regioner (ESV 2018). 4 Jafari, Daniel; huvudförfattare till E-delegationens vägledning i nyttorealisering 2.0. Stockholm. 2019.
Kommunalekonomernas Ekonomichefsdagar. Föreläsning 2019-01-10.
4
hälso- och sjukvården stora utmaningar med att fånga såväl kvantitativa som kvalitativa
nyttor (E-delegationen u.å. a). Med nytta menas “en mätbar förändring vilken uppfattas
som positiv av en eller flera intressenter och som bidrar till ett eller flera
verksamhetsmål” (E-delegationen u.å. a, 5). Inom den offentliga sektorn är nyttor i
allmänhet inte av ekonomisk karaktär, det vill säga nyttor som kan realiseras i monetära
termer, utan istället av kvalitativ karaktär. Kvalitativa nyttor kan uttryckas genom
kvalitetsmått, såsom förbättrad patient- och medarbetarnöjdhet, vilka kan vara
problematiska att värdera i pengar även om de kan resultera i ekonomiska fördelar (E-
delegationen u.å. a).
En väl genomförd kostnads-/nyttokalkyl som beskriver en investerings nytta och
kostnader är en förutsättning för att säkra att en investering är lönsam, men det krävs
även processer, rutiner och ansvariga för att säkerställa att den förväntade nyttan
realiseras (DIGG u.å.). Således krävs alltså en förändringsinsats vilket är en investering
av tid, resurser samt kunskap med medföljande aktiviteter kopplade till realisering av
nyttan. Det finns flera olika begrepp för att realisera nyttor såsom nyttohantering, effekt-
eller nyttohemtagning, effekt- eller nyttostyrning och effekt- eller nyttorealisering (E-
delegationen u.å. a), på engelska kallat Benefit Realisation Management (BRM) (Jenner
2014). Hädanefter används benämningen nyttorealisering, vilket beskrivs som “[...] ett
aktivt och systematiskt arbete med att säkerställa och optimera nyttan med de
förändringar vi avser genomföra” (E-delegationen u.å. a, 5). Det bör dessutom tilläggas
att det inte är valbart för regioner, tidigare landsting5, att säkerställa en effektiv
användning av offentliga medel utan det framgår tydligt i Kommunallagen att “[...]
landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet [...]” (SFS 2017:725)
11. kap §1. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) gäller dessutom att “Offentligt
finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet ska vara organiserad så att den främjar
kostnadseffektivitet” 4 kap. 1 § HSL (SFS 2017:30). Således ansvarar regioner för att
skattebetalarna får avkastning på sina pengar genom antingen ökade servicenivåer eller
minskade kostnader för att använda dess tjänster (E-delegationen u.å. a).
Redan i ESV:s första uppföljningsrapport av digitaliseringen av det offentliga Sverige
som gavs ut år 2016 visade det sig dock att den offentliga sektorn, inklusive hälso- och
sjukvården, har en låg mognad inom nyttorealisering gällande såväl användningsgrad
5 Från och med 2019-01-01 övergick Sveriges landsting till att bli regioner (Svenska Dagbladet [SvD]
2018).
5
som kompetens. Detta har varit ett återkommande problem även i efterföljande års
rapporter (ESV 2018). I ESV:s uppföljningsrapport från år 2018, där bland annat tolv av
Sveriges 21 regioner6 medverkade i en enkätundersökning, framgår att den kommunala
sektorn i alltför liten utsträckning tillämpar ett fastställt systematiskt arbetssätt med
nyttorealisering vid investeringar i digitalisering. Det visade sig att 25 procent inte ens
har övervägt att använda sig utav något systematiskt arbetssätt medan 44 procent har
initierat diskussion om det. Vidare har 27 procent initierat delar av arbetet men
fortfarande inte beslutat om ett systematiskt arbetssätt medan två procent har beslutat
om ett systematiskt arbetssätt och initierat delar av arbetet. En procent ansåg sig ha
påbörjat implementering av alla delar av ett systematiskt arbetssätt och ytterligare en
procent ansåg att ett systematiskt arbetssätt hade implementerats men att arbete med
utvärdering och utveckling återstår. Således ansåg ingen att de hade ett välfungerande
systematiskt arbetssätt som används fullt ut i verksamheten. Däremot har ESV på senare
tid kunnat se ett ökat intresse för att arbeta systematiskt med nyttorealisering (ESV
2018).
“Although BRM is largely common sense it is not common practice [...]”.
(Bradley 2010, 108).
För att arbeta med nyttorealisering för alla olika slags förändringar som medför
investeringar anser ESV (2018) såväl som DIGG (u.å.) att den offentliga sektorn bör
förhålla sig till det strukturerade och formaliserade arbetssättet
nyttorealiseringsprocessen. Av denna anledning har E-delegationen på uppdrag av
regeringen sammanställt en vägledning, vid namn Vägledning i Nyttorealisering
Version 2.0, som ska ses som ett ramverk för organisationer då de ska införa eller
vidareutveckla nyttorealisering i sin verksamhet (E-delegationen u.å. a).
Nyttorealiseringsprocessen utgörs av faserna identifiera förändringsbehov, specificera
nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor och följa upp nyttorealisering. Inom
respektive fas föreslås i sin tur verktyg och metoder för att uppfylla syftet med fasen.
Nyttorealiseringsprocessen är dock ingen fristående process utan dess olika faser och de
verktyg och metoder som används ska vara integrerade i en organisations befintliga
verksamhet och därmed i dess ordinarie processer samt de verktyg och metoder som
används inom dessa för styrning och verksamhetsutveckling (E-delegationen u.å. a).
Nyttorealiseringsprocessen kan således sägas fungera som en sammanlänkande process
6 Sverige består av 21 regioner (SKL 2019b).
6
för en verksamhets olika processer för att de på så sätt ska bidra gemensamt till en
effektiv nyttorealisering av en investering (E-delegationen u.å. a). Även om
nyttorealiseringsprocessens faser utgör ett strukturerat och formaliserat arbetssätt för
nyttorealisering (DIGG u.å.) kan alltså de verktyg och metoder som används skilja sig åt
för såväl olika organisationer som olika typer av investeringar (E-delegationen u.å. a).
Nyttorealisering har de senaste åren blivit ett uppmärksammat begrepp inom den
offentliga sektorn. Diskussionen om investeringar i digitalisering och medföljande
utmaningar med nyttorealisering har tagit stor plats i olika forum riktade till den
offentliga sektorn (exempelvis Kommunalekonomernas Ekonomichefsdagar, 2019,
Stockholm; E-förvaltningsdagarna, 2018, Stockholm). I och med digitaliseringens
framväxt och betydelse, till följd av ökade behov och minskade resurser samt allt högre
krav på digital service, inom hälso- och sjukvården är nyttorealisering vid investeringar
i digitalisering inom detta område ytterst relevant. Dessutom berörs de flesta invånare i
någon utsträckning av hälso- och sjukvårdens verksamhet och finansiering vilken
dessutom utgör en stor del av de offentliga utgifterna (Regeringskansliet:
Socialdepartementet, SKL 2016). Trots detta diskuteras låg mognadsgrad, till följd av
bristande kunskap såväl som användande av ett systematiskt arbetssätt för
nyttorealisering vid dessa investeringar. Vidare finns teori om nyttorealisering (se
exempelvis Bradley 2010; Jenner 2014; Tonnquist 2018) och hur det bör tillämpas inom
offentlig verksamhet i Sverige i form av ett ramverk (se E-delegationen u.å. a), men
däremot inte hur tillvägagångssättet faktiskt ser ut. Därmed är det av intresse att
undersöka nyttorealisering vid investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården
i praktiken med utgångspunkt i nyttorealiseringsprocessen. Dessutom lyfter ESV
betydelsen av att studera praktiska fall eftersom det anses stimulera utvecklingen av det
systematiska arbetet med nyttorealisering (ESV 2018). Genom att dessutom studera
ramverket för nyttorealiseringsprocessen utifrån dess teoretiska grund ges möjlighet till
en kritisk granskning av ramverket för nyttorealiseringsprocessen utifrån såväl teoretisk
kunskap som praktisk erfarenhet vilket kan bidra med betydelsefulla bedömningar av
ramverket för nyttorealiseringsprocessen för att öka mognadsgraden.
7
1.3 Forskningsfråga Hur kan ramverket för nyttorealiseringsprocessen beskrivas och förstås utifrån dess
teoretiska grund?
Hur ser systematiseringen av praktiska erfarenheter kring hur regioner arbetar med
nyttorealisering vid investeringar i digitalisering ut?
1.4 Syfte Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt förstå
hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk
granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter
kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att
kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess
teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket
för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa
förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och
sjukvården.
8
1.5 Fortsatt disposition
Figur 1: Uppsatsens fortsatta disposition.
Metod
•Metodavsnittet behandlar de metodöverväganden och metodval som gjorts vad gäller val av forskningsansats samt hur det teoretiska och empiriska materialet samlats in, bearbetats och analyserats. Därefter följer en genomgång av kvalitetskriterier och etiska överväganden.
Investeringar relaterat till
nyttorealiser-ingsprocessen
• I kapitlet redogörs inledningsvis för relevanta teorier och begrepp inom investeringsteori samt hur det förhåller sig till digitalisering och hälso- och sjukvård. Därefter beskrivs nyttorealiseringsprocessen och dess fem faser vilken slutligen sammanfattas i en figur
Reflektion av nyttorealiser-ingsprocessen
•Reflektionen av nyttorealiseringsprocessen består av en kritisk granskning av nyttorealiseringsprocessen utifrån den teoretiska grund som den är uppbyggd av. Avslutningsvis presenteras en sammanfattande figur av nyttorealiseringsprocessen i förhållande till dess teoretiska grund.
Empirisk
referensram
• I den empiriska referensramen presenteras det material som erhållits genom framförallt intervjuer men även organisationsspecifika dokument. Regionernas beskrivning inleds med en övergripande förklaring av regionen, följt av en redogörelse av dess arbete på olika nivåer.
Analys
•Analyskapitlet redogör för hur det empiriska materialet förhåller sig till såväl nyttorealiseringsprocessen som dess teoretiska grund. Likaså behandlas ramverket för nyttorealiseringsprocessen gentemot den teoretiska grund som den utgörs av.
Slutsats
• I det avslutande kapitlet presenteras de slutsatser som kunnat dras från analyskapitlet angående uppsatsens frågeformulering och syfte. Avslutningsvis förs en kort diskussion om metodkritik och förslag på vidare forskning
9
2 Metod I det andra kapitlet behandlas de metodöverväganden och metodval som ligger till
grund för genomförandet av uppsatsen. Inledningsvis redogörs för den valda ansatsen
och hur den konkret ska tillämpas. Vidare beskrivs hur det teoretiska och empiriska
materialet har samlats in samt hur det empiriska materialet har tolkats och bearbetats.
Kapitlet avslutas med ett avsnitt om uppsatsens kvalitetskriterier samt etiska
överväganden.
2.1 Fallstudieansats För att kunna redogöra och få en helhetsförståelse för hur studieobjektet, det vill säga
nyttorealiseringsprocessen, kan beskrivas men även förstås utifrån såväl dess teoretiska
grund som praktiska erfarenheter för att således bidra till att utveckla detta har en
fallstudieansats tillämpats (Yin 2007; Lundahl & Skärvad 1999). Detta är nämligen att
föredra då avsikten är att ge en förklaring av ett reellt pågående fenomen i dess naturliga
kontext utifrån frågorna hur och varför (Yin 2007). För att kunna exemplifiera
nyttorealisering i sin kontext har ett målstyrt urval bestående av en ytterst aktuell
investering i digitalisering gjorts (Bryman 2017). Valet av investering utgår från
visionen för hälso- och sjukvården som betonar att digitala lösningar ska vara
förstahandsvalet i allt arbete som rör hantering av information i de fall det är möjligt
och relevant (Regeringskansliet: Socialdepartementet, SKL 2016). En sådan lösning är
det mobila vårdinformationssystemet Cosmic Nova, hädanefter endast benämnt
Nova, som är anpassade applikationer av patientjournalsystemet Cambio Cosmic. Nova
består av två olika applikationer, nämligen Nova board och Nova tablet/physician, vilka
gör det möjligt att använda journalsystemet situationsbaserat istället för endast på
datorer (Cambio u.å. d). Nova Board är en stor digital whiteboard med både patient- och
avdelningsinformation för att på enkelt sätt kunna samordna arbetet på en avdelning.
Den gör det möjligt att överblicka såväl som uppdatera exempelvis patienters status,
planerade aktiviteter och fördelning av patienter mellan vårdlag (Cambio u.å. b). Nova
physician och Nova tablet är båda en bärbar läsplatta med skillnaden att physician är
specifikt utformad för läkare medan tablet riktar sig till övrig vårdpersonal. Läsplattan
är tänkt att användas i deras möte med patienten för att ha direkt tillgänglig information
samt för att direkt kunna registrera och dokumentera information som berör exempelvis
journalen, läkemedelslistan, och provsvar. Dessutom finns det möjlighet till personliga
arbetslistor bestående av samtliga aktiviteter under ett arbetspass vilka kan bockas av
efterhand som de utförts (Cambio u.å. a; Cambio u.å. c).
10
För att besvara uppsatsens forskningsfrågor utifrån den ovannämnda investeringen har
valet av regioner gjorts utifrån ett målstyrt urval (Bryman 2017). Detta baseras på
kriteriet att regionerna har infört Nova, vilket begränsar urvalet till åtta regioner
(Socialstyrelsen u.å.; Vision 2015; Region Östergötland 2018; Cambio 2017; Region
Kronoberg 2018b; Cambio 2018a; Wihlborg 2018; Cambio 2018b). För att uppsatsen
ska uppnå såväl djup som bredd (Lundahl & Skärvad 1999) utgörs fallstudiedesignen av
multipla fallstudier begränsat till två av dessa åtta regioner. Vid valet av fall var
avsikten att välja geografiskt närliggande regioner som kunde bidra med variation
(Bryman 2017), därav utgörs urvalet av Region Kalmar län och Region Kronoberg. I
Region Kalmar län genomfördes implementeringen år 2014 på fyra avdelningar, men
enbart en av avdelningarna fullföljde projektet (Vårdfokus 2018). Region Kronoberg
påbörjade sitt genomförande under år 2018 och har på kort tid sett positiva effekter på
den avdelning som var först ut med implementeringen (Fransson 2018) varför de kort
därefter införde det på ytterligare en avdelning. Dessutom har Region Kronoberg som
avsikt att införa det på fler avdelningar inom en snar framtid (Region Kronoberg
2018b). På grund av att uppfattningen av investeringen på de två regionerna sett olika ut
anses dessa fall intressanta att undersöka.
2.2 Tillvägagångssätt för insamling av teoretiskt material För att kunna motivera och sätta forskningsfrågorna i sitt sammanhang gjordes
inledningsvis en litteraturgenomgång av relevant investeringslitteratur samt tidigare
forskning på investeringsområdet (Bryman 2017) av bland annat Alpenberg och
Karlsson (2005) samt Fjertorp (2010). Med hänsyn till forskningsfrågan berörs därefter
i stor utsträckning Vägledning i Nyttorealisering Version 2.0 utgiven av E-delegationen,
som mellan åren 2009 och 2015 har drivit arbetet med att digitalisera det offentliga
Sverige (Regeringskansliet 2015). De olika metoder och verktyg som föreslås för de
olika faserna i nyttorealiseringsprocessen har dock kompletterats med flera andra
litterära såväl som elektroniska källor, såsom Jenner (2014) och
Ekonomistyrningsverket (2012). Vidare förs en reflektion av nyttorealiseringsprocessen
i förhållande till dess teoretiska grund där teori även har hämtats från Tonnquist (2018)
och Kotter (1996). Den litteratur som använts har varit tillgänglig via
Linnéuniversitetets Universitetsbibliotek samt Växjö stadsbibliotek och vetenskapliga
artiklar har inhämtats via samlingsdatabasen OneSearch.
11
2.3 Tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av empiriskt material 2.3.1 Intervjustudie
Eftersom forskningsfrågan bland annat avser att besvara hur en process genomförts
krävs en ingående förståelse för frågan varför personliga intervjuer ansågs vara ett
lämpligt tillvägagångsätt för insamling av data (Kvale & Brinkmann 2014). Avsikten
med att genomföra intervjuer var för att respondenterna skulle kunna redogöra för
processen gällande investeringen såväl som åsikter kring detta baserat på deras position
och erfarenhet (Yin 2007; Denscombe 2018). Detta resulterade i att en stor hänsyn
kunde tas till de intervjuades ståndpunkter och därav resultera i rikare beskrivningar
(Bryman 2017). Däremot har hänsyn tagits till att intervjuer är verbala utsagor som ger
utrymme för olika brister såsom personens uppfattning, minnes- och uttryckelseförmåga
(Yin 2007). Likaså har det faktum att intervjupersonernas redogörelse inte
nödvändigtvis behöver stämma överens med det faktiska tillvägagångssättet beaktats
(Denscombe 2018), varför intervjuerna kompletterats med interna dokument (se avsnitt
2.3.2 Dokument).
En förutsättning för att förstå respektive regions arbete med nyttorealisering vid
investeringen är att intervjuerna speglar regionernas perspektiv. För att de intervjuade
ska hålla sig till ämnet i fråga samtidigt som de har möjlighet formulera sig med egna
ord ansågs semistrukturerade intervjuer vara en lämplig intervjuform (Yin 2013). Innan
intervjuerna ägde rum fick respondenterna ta del av en intervjuguide för att de skulle ha
möjlighet till eventuella förberedelser för att kunna ge en så korrekt och detaljerad
redogörelse som möjligt. För att ge utrymme till rika beskrivningar samt utvikningar
och fördjupningar består samtliga intervjuguider av en första relativt bred inledande
fråga (Yin 2013) där de ombads beskriva Cosmic Nova-processen från start till där de
befinner sig idag. Med avsikt att täcka in tankeramen med studien innehåller
intervjuguiderna även frågor kring specifika teman vilka berör
nyttorealiseringsprocessens olika faser men där utformningen skiljer sig åt beroende på
respondent (se Bilaga F, G, H, I & J). Dessutom ges utrymme för uppföljningsfrågor
samt sonderingsfrågor i enlighet med vad Yin (2013) förespråkar. Samtliga intervjuer
genomfördes ansikte mot ansikte på intervjupersonernas arbetsplats. Efter
sammanställningen av intervjuerna fick respektive respondent ta del av sitt bidrag till
fallbeskrivningarna för respondentvalidering. Syftet med respondentvalideringen var att
respondenterna skulle få möjlighet att reflektera och kommentera underlaget. Detta
12
framförallt för att korrigera eventuella feltolkningar eftersom uppsatsen avser att ge en
så rättvis och korrekt förståelse av processen som möjligt (Alvesson 2011).
Respondenterna fick även tillgång till uppsatsen när den färdigställts.
2.3.1.1 Urval
För att bestämma antalet intervjupersoner har en avvägning gjorts med hänsyn till den
information som behövs för att uppnå empirisk mättnad (Kvale & Brinkmann 2014).
Antalet intervjupersoner uppgår till nio respondenter (se Tabell 1) vilka representerar
olika nivåer inom regionerna för att skildra olika infallsvinklar och således ge en
nyanserad bild av arbetet med nyttorealisering. För att bestämma vilka intervjupersoner
som ska ingå i uppsatsens urval har huvudsakligen ett målstyrt urval tillämpats. Detta
innebär att dessa respondenter har valts ut med hänsyn till relevans för att kunna besvara
studiens forskningsfrågor (Bryman 2017). För dessa respondenter togs kontakt genom
ett telefonsamtal där studien presenterades följt av ett introducerande mail (se Bilaga A,
B, C, D & E) med mer utförlig information om studien och dess syfte samt vad som
förväntades av respondenterna och på vilka villkor deras medverkan skulle ske (Bryman
2017). För att kunna besvara hur Region Kalmar län samt Region Kronoberg arbetar
med nyttorealisering på projektnivå har projektledarna för Nova på respektive region
intervjuats. Detta då de besitter ansvar för att planera, leda, styra och följa upp arbetet
med investeringen. Vidare har arbetet skildrats utifrån verksamhetsnivå genom
avdelningscheferna på enheten för palliativ medicin 30 på Region Kalmar län samt
avdelningschefen på barn- och ungdomsavdelning 11 respektive medicinavdelning 3 på
Region Kronoberg. Anledningen till varför dessa avdelningar utgör analysenheter beror
på att Nova i detta nu enbart införts på dessa avdelningar på respektive region. Eftersom
det är avdelningscheferna som ansvarar för vårdpersonalens dagliga arbete på respektive
avdelning anses dessa ha en stor inverkan på införandet, genomförandet och
uppföljningen av Nova. Dessutom tillfrågades vårdpersonal genom ett snöbollsurval
eftersom det inte fanns en tillgänglig urvalsram för dessa (Bryman 2017). Detta innebar
att avdelningscheferna ombads tillfråga om någon läkare samt övrig vårdpersonal kunde
ställa upp på en enskild intervju och således fick dessa inte tillgång till någon
intervjuguide. Med hänsyn till att läkare såväl som övrig vårdpersonal är hårt belastade
och har ont om tid visade det sig dock inte vara möjligt på enheten för palliativ medicin
30 och endast i form av korta samtal med en barnundersköterska på barn- och
ungdomsavdelning 11 samt en sjuksköterska på medicinavdelning 3. Eftersom det
framförallt är vårdpersonalen som berörs av investeringen är utfallet till stor del
13
beroende av huruvida de är villigt inställda samt har en förståelse för det nya arbetssättet
och således ansågs samtalen trots dess korta längd kunna bidra med viktiga
infallsvinklar i arbetet med nyttorealisering. Det faktum att Region Kronoberg är
överrepresenterade vad gäller såväl antal avdelningar som respondenter har dock
inneburit att deras arbete beskrivits mer omfattande vilket kan skapa en snedvriden
empiri varför detta har beaktats i analysen. Anledningen till varför dessa fall ändå har
inkluderats är att kombinationen av olika infallsvinklar förväntas bidra till en mer
nyanserad empiri och således även analys. I tabellen (se Tabell 1) nedan redovisas
detaljerad intervjuinformation.
Respondent Arbetsgivare Intervjuform Datum Intervjutid Projektledare 1 och projektledare 2 Region Kalmar
län Ansikte mot
ansikte 22/3-19 58 min
Avdelningschef 1 och
avdelningschef 2 enheten för
palliativ medicin 30
Region Kalmar
län Ansikte mot
ansikte 22/3-19 49 min
Projektledare Region Kronoberg
Ansikte mot
ansikte 15/3-19 1 h och 28
min Avdelningschef medicinavdelning 3 Region
Kronoberg Ansikte mot
ansikte 20/3-19 47 min
Sjuksköterska medicinavdelning 3 Region Kronoberg
Ansikte mot
ansikte 20/3-19 8 min
Avdelningschef barn- och
ungdomsavdelning 11 Region
Kronoberg Ansikte mot
ansikte 19/3-19 50 min
Barnundersköterska barn- och
ungdomsavdelning 11 Region
Kronoberg Ansikte mot
ansikte 19/3-19 9 min
Tabell 1: Information angående intervjuer.
2.3.1.2 Inspelning och transkribering
För att registrera intervjuerna för dokumentering har inspelning och transkribering
tillämpats med respondenternas godkännande. Tillvägagångssättet medför dels att
intervjuaren kan vara mer närvarande i samtalet (Kvale & Brinkmann 2014) samt bidra
till en högre kvalitet på bearbetningen och tolkningen av det empiriska material som
samlats in. Detta eftersom det innebär en försäkran om att bearbetningen och tolkningen
är korrekt (Bryman 2017). Dessutom underlättade transkriberingen tolkningsarbetet
eftersom det var lättare att överblicka intervjuerna och på så vis uttyda eventuella
mönster (Kvale & Brinkmann 2014). Däremot är transkribering av intervjuer ett
tidskrävande arbete som resulterade i ett stort material. Vidare finns det en risk för att de
intervjuade påverkades av det faktum att de spelades in och upplevde situationen som
obekväm (Bryman 2017). Trots nackdelarna med inspelning och transkribering av
intervjuer tillämpades tillvägagångssättet eftersom en rättvis tolkning av
14
respondenternas ord och redogörelse ansågs väsentlig för att förstå den avsedda
processen korrekt.
2.3.2 Dokument
Det empiriska underlaget utgörs även av organisationsspecifika dokument vilka har
bidragit till faktainsamling och tolkning av projektet med investeringen samt för att
styrka det som framkommit i intervjuerna (Denscombe 2018; Yin 2007). Det material
som tillhandahållits av Region Kalmar län utgörs bland annat av projektplanen som
framförallt bidragit med en förtydligad bild av projektets mål, tidsplan samt kostnader.
Dessutom har en rapport från den avdelning som använder Nova använts som
komplement för att förstå bakgrunden och genomförandet. Vidare har material även
erhållits av Region Kronoberg i form av presentationsdokument, planeringsdokument,
beräkningsunderlag och resultat av uppföljningen. Materialet har framförallt bidragit
med en objektivt kompletterande bild av projektets mål och genomförande samt faktiska
beräkningar på investeringen och resultatet av uppföljningen. Det bör dock tilläggas att
fler antal dokument har tillhandahållits av Region Kronoberg än Region Kalmar län
men eftersom innehållet i stort sett anses vara likvärdigt tros det inte ha påverkat det
empiriska materialet.
2.3.3 Analys av empiriskt material
Kvalitativ forskning ger ofta upphov till stora mängder av material, inte minst vid
transkribering av intervjuer (Bryman 2017), vilket kräver ett strukturerat arbetssätt för
att sammanställa, tolka och använda sig av det material som samlats in. För att
underlätta ett strukturerat arbetssätt vid analysen av det empiriska materialet har därför
den process, innehållande fem steg, som Denscombe (2018) rekommenderar tillämpats.
Det första steget inbegriper iordningsställande av data vilket i denna uppsats har gjorts
genom transkribering av intervjuerna. I syfte att bearbeta datan har intervjuerna såväl
som dokumenten även studerats djupgående vid upprepade tillfällen. På så sätt var det
möjligt att identifiera tydligt återkommande teman som framkommit i materialet vilket
är en viktig del i det andra steget inledande utforskning av data (Denscombe 2018). Av
vad som framgått av intervjuerna var det möjligt att kategorisera datan i teman utefter
Cosmic Nova-processens bakgrund, förberedelser, införande och uppföljning. I temat
bakgrund indelades data som berör initieringen av förändringen medan temat
förberedelser avser aspekter innan själva införandet. Under temat införande inordnades
data relaterat till genomförandet vilket till stor del utgörs av förändringsledning. Vidare
innefattar temat uppföljning mätning och utvärdering. Under detta steg filtrerades även
15
överflödig data bort, det vill säga den data som inte matchade teman eller ansågs
relevant, för att underlätta analysen av data (Alvehus 2013). Därefter analyserades datan
genom jämförelser av de teman som identifieras i enlighet med det tredje steget analys
av data (Denscombe 2018). I det fjärde steget, framställning och presentation av data,
genomfördes en skriftlig och visuell tolkning av det som framgått i de tidigare stegen.
Det avslutande femte steget innebär validering av data, vilket har gjorts genom
respondentvalidering (Denscombe 2018).
2.4 Kvalitetskriterier 2.4.1 Begreppsvaliditet
Detta kvalitetskriterium syftar till att väsentliga begrepp på förhand är väldefinierade så
att den teoretiska definitionen ligger nära den operationella definitionen för att på så vis
förhindra subjektivitet (Yin 2007). Uppsatsen behandlar optimering av effektiviteten av
en viss förändringsinsats vilket teoretiskt kan definieras som nyttorealisering. En
operationalisering av begreppet innebär i detta fall att undersöka hur regionerna på ett
eller annat sätt arbetar med de olika faserna av nyttorealiseringsprocessen. Vidare lyfter
Yin (2007) tre aspekter som bör beaktas för att uppnå detta kvalitetskriterium vid
fallstudieforskning. Den första aspekten belyser vikten av användandet av flera källor,
varför information har inhämtats från ett flertal intervjuer samt organisationsspecifika
dokument som tillsammans utgör en kongruent undersökningsform. Dessutom ska de
slutsatser som presenteras kunna motiveras, vilket har gjorts och redogörs för med
utgångspunkt i ramverket för nyttorealiseringsprocessen, teori samt empiri och således
blir det tydligt vad slutsatserna baseras på. Ytterligare en aspekt som bör beaktas är att
de intervjuade bör ges tillgång till ett utkast av dess fallbeskrivningar innan
färdigställandet av uppsatsen (Yin 2007) varför respondentvalidering har tillämpats för
denna studie.
2.4.2 Intern och extern validitet
Intern validitet är ett kvalitetskriterium som belyser vikten av att slutsatser är
välgrundade samt korrekta och därmed hållbara. För denna uppsats har tillämpningen av
fallstudier möjliggjort att både intervjuer och dokument har kunnat användas för
datainsamling och således har flera olika perspektiv beaktas. För att fallbeskrivningarna
ska vara så trovärdiga som möjligt har dessutom flera personer intervjuats på de båda
regionerna. Vidare har de intervjuade getts möjlighet att kontrollera att
fallbeskrivningarna framställts och tolkats korrekt genom respondentvalidering. Genom
att påvisa flera samstämmiga belägg från såväl ramverket för nyttorealiseringsprocessen
16
som teoretiska och empiriska källor samt utesluta alternativa förklaringar kan de
slutsatser som dragits således anses vara hållbara. Vidare behandlar extern validitet
generalisering av en studie, vilket i detta fall tar sig uttryck i en strävan att uppnå
analytisk generaliserbarhet genom att generalisera uppsatsens resultat till en mer
generell teoriutveckling. Genom att betrakta nyttorealisering på två regioner ges
möjlighet till en förbättrad generaliserbarhet då resultatet av varje enskild region samt
jämförelsen mellan regionerna ökar kvaliteten på de teoretiska slutsatser som
presenteras (Yin 2007).
2.4.3 Reliabilitet
Reliabilitet som kvalitetskriterium syftar till att säkerställa att det resultat som
framkommit av uppsatsen ska kunna upprepas vid andra tillfällen och av andra forskare
genom samma tillvägagångssätt (Kvale & Brinkman 2014; Yin 2007). Detta
kvalitetskriterium avser således att reducera eventuella felaktigheter och skevheter
vilket har beaktats genom att följa de riktlinjer som finns för flerfallsstudieforskning.
Dessutom ämnar de detaljerade redogörelserna för de tillämpade tillvägagångssätten i
metodkapitlet till att styrka uppsatsens reliabilitet (Yin 2007).
2.5 Forskningsetiska överväganden I uppsatsen har forskningsetiska överväganden beaktats för att värna relationen till de
medverkande uppgiftslämnarna. De forskningsetiska principer som har tagits i
beaktande är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Den förstnämnda principen har uppfyllts i och med det introducerande
mailet till respondenterna där de informerades om uppsatsens syfte, att medverkan är
frivillig, deras roll och villkor för deltagande i uppsatsen samt andra aspekter som kan
tänkas påverka deras beslut att medverka. Således var respondenterna informerade
utifrån vad som ingår i informationskravet i ett skede då de ännu inte gjort några
åtaganden. På så vis gavs respondenterna, enligt samtyckeskravet, möjlighet att från
början besluta om sin medverkan i denna uppsats såväl som under tidens gång.
Uppsatsens empiriska material har även behandlats i enlighet med
konfidentialitetskravet och således med stor försiktighet (Vetenskapsrådet 2002). En
aspekt av detta är anonymitet (Bryman 2017) vilket har beaktats i den mån det varit
möjligt genom att inte namnge respondenterna, däremot besitter flertalet respondenter
utmärkande positioner varför det kan vara svårt att utlova fullständig anonymitet.
Vidare har hänsyn tagits till nyttjandekravet, följaktligen kommer det empiriska
17
materialet enbart utgöra underlag för denna uppsats och inte användas i andra ändamål
(Vetenskapsrådet 2002), vilket framgår av det introducerande mailet.
18
3 Investeringar relaterat till nyttorealiseringsprocessen I det tredje kapitlet förklaras inledningsvis innebörden av investeringsbegreppet och de
två huvudansatser som finns inom investeringsforskning. Därefter redogörs specifikt för
investeringar i digitalisering och inom hälso- och sjukvården för vilka
nyttorealiseringsprocessen kan användas. Med anledning av detta följer ett avsnitt om
nyttorealiseringsprocessen vilken inleds med en sammanfattande beskrivning av
processens syfte och struktur. Fortsättningsvis är detta avsnitt uppdelat utefter
processens fem faser, där syftet för varje fas först beskrivs följt av en genomgång av
fasens tillhörande verktyg och metoder. Slutligen presenteras en sammanfattande figur
av nyttorealiseringsprocessen.
3.1 Investeringsbegreppet och investeringsforskning Det finns många olika definitioner av investering vilka har en liknande innebörd (se
exempelvis Fjertorp 2010; Andersson 2013; Greve 2016; Karlsson 1999; Persson &
Nilsson 1999). Fjertorp (2010) förklarar begreppet investering som att avstå från en
direkt och fastställd nytta i förhoppning om en framtida nytta över ett flertal år framöver
säkrad genom en tillgång. En investering kräver resurser vilka kan vara av såväl
monetära som icke-monetära slag exempelvis i form av pengar eller tid. Likaså antas
investeringen ge upphov till såväl inbetalningar som utbetalningar vars mellanskillnad
är nyttan uttryckt i monetära termer, men nyttan kan även vara av icke-monetär karaktär
(Fjertorp 2010). Själva investeringen kan avse materiella tillgångar såsom maskiner,
men även finansiella tillgångar i exempelvis aktier samt immateriella tillgångar vilket
kan syfta på produktutveckling (Andersson 2013). De huvudsakliga motiv som ligger
till grund för en investering är enligt Bower (1970, se Alpenberg & Karlsson 2005) att
öka kapaciteten, öka kvaliteten och minska kostnader.
Inom investeringsforskning går det att urskilja två ansatser vilka är beslutsorienterade
investeringsforskningen och processorienterade investeringsforskningen (Persson &
Nilsson 1999). Den beslutsorienterade investeringsforskningen inriktar sig på
investeringsbeslut som kan skildras genom en fråga om bedömning av en verksamhets
resursanvändning samt hur denna bedömning kan motiveras (Alpenberg & Karlsson
2005). Vid dessa beslut utvärderas investeringsalternativ utefter dess positiva respektive
negativa konsekvenser samt sätts i relation till alternativa investeringar. Det
investeringsalternativ som på bästa möjliga vis uppnår ett specifikt ändamål eller mål är
den investering som bör väljas. För den beslutsorienterade investeringsforskningen har
19
den så kallade rationella beslutsmodellen verkat som ett tillvägagångssätt vilken
innehåller fyra steg: precisera problemet; arbeta fram alternativ och kartlägg
konsekvenser; gör en kalkyl samt känslighetsanalys; dra slutsatser och gör ett
ställningstagande. Ett investeringsbehov behöver nödvändigtvis inte genereras av en
medveten analys utan uppstår tvärtom vanligtvis genom förbättringsförslag eller på
grund av missförhållanden i en verksamhet. I dessa fall ökar chanserna till en lyckad
investering om det görs en rimlig avgränsning av problemet och om målsättningen för
investeringen fastställs. Efter att detta har gjorts ska potentiella investeringsalternativ
och dess konsekvenser tas fram. Kartläggningen av konsekvenser görs genom att
formulera för- och nackdelar för de olika alternativen vilka i sin tur kvantifieras för att
möjliggöra mätning samt värdering. Därefter görs en bedömning av
investeringsalternativens lönsamhet vilket kan genomföras med traditionella
kalkylmetoder såsom pay-off-metoden, nuvärdemetoden, annuitetsmetoden och
internräntemetoden (se avsnitt Investeringskalkyler) beroende på vilken som anses mest
lämplig utifrån ovanstående steg. Slutligen diskuteras resultatet av ovanstående steg för
att göra ett ställningstagande huruvida vilken och om en investering ska genomföras
(Ljung & Högberg 1996).
Till följd av att den beslutsorienterade investeringsforskningen bedömdes som
otillräcklig då investeringsbeslut ansågs behövas studeras från flera aspekter för att
förstå en verksamhets investeringsbeteende växte den processorienterade
investeringsforskningen fram. Att se investeringssatsningar som en process förklaras
enligt flertalet författare göra det möjligt att på ett mer djupgående plan studera
sambandet mellan investeringssatsningar och företags strategi samt strategiska
planeringsprocess (Aharoni 1966, Bower 1970, Honko 1971, Junnelius 1974, Honko
m.fl. 1982, Segelod 1995, se Alpenberg & Karlsson 2005). Ansatsen kännetecknas av
att investeringsprocessen delas in i olika faser eller steg (Alpenberg & Karlsson 2005)
vilket Fjertorp (2010) med utgångspunkt i tidigare investeringsforskning sammanställt i
en formell investeringsprocess vilken ser ut enligt följande:
1. Precisera målet för det som avser att genomföras
2. Fastställa mått för måluppfyllelse
3. Söka och precisera alternativ
4. Kartlägga de olika alternativens konsekvenser
5. Värdera de olika alternativens konsekvenser
20
6. Beslut
7. Genomförande och kontroll av införande
8. Utvärdering
Det förstnämnda steget syftar till att klargöra vilket mål som en investering avser att
uppfylla vilket i nästa steg preciseras genom att välja ett lämpligt mått för när det ska
vara uppnått (Fjertorp 2010). Enligt Bower (1970, se Alpenberg & Karlsson 2005)
innebär det att översätta organisationens affärsidé samt strategiska mål till ekonomiska
mål och mått anpassade för det specifika projektet. De följande tre stegen i den formella
investeringsprocessen behandlar att ta fram alternativ, kartlägga dess konsekvenser och
värdera dem för vilka kalkylmetoder är en viktig komponent. Det sjätte steget innebär
att fatta ett beslut (Fjertorp 2010), vilket enligt Bower (1970, se Alpenberg & Karlsson
2005) tas utifrån den investering som i störst utsträckning uppfyller organisationens
långsiktiga mål. Den formella investeringsprocessens sjunde steg avser att genomföra
samt kontrollera investeringen och avslutningsvis sker en utvärdering av
måluppfyllelsen. Såväl kontroll av införande som utvärdering har dock tillkommit med
tiden allteftersom investeringsuppföljning har blivit ett allt mer uppmärksammat område
(Fjertorp 2010).
3.1.1 Investeringar i digitalisering och inom hälso- och sjukvård
Investeringsbedömning är ett komplext område vilket i synnerhet har visat sig vad
gäller investeringar i digitalisering då det inte är ovanligt att de misslyckas. I början av
digitaliseringens framväxt berodde misslyckandena till stor del på bristande teknik men
i takt med att tekniken förbättras beror det snarare på förseningar och
kostnadsöverskridanden. Dessutom innebär förändringstakten, inklusive det personliga
användandet av teknik, i kombination med osäkerheten i omvärlden och den fortsatta
utvecklingen inom digitalisering att beslut om investeringar i digitalisering är allt
svårare. Likaså är besluten ofta förhastade och undermåliga vilket bidrar till
misslyckandena. Vidare är det vanligt förekommande att organisationer misslyckas med
att leverera de förväntade nyttorna med investeringar i digitalisering vilket delvis kan
förklaras av att användandet av digitalisering blir alltmer komplext och påverkar stora
delar av organisationen. Dessutom är de traditionella metoderna för
investeringsbedömning otillräckliga när det kommer till investeringar i digitalisering
eftersom det krävs en större förståelse för nyttor, vad som behöver göras för att de ska
uppnås och styrningens betydelse för att de ska realiseras (Ward & Daniel 2006). Detta
21
bekräftas även av Dahlgren, Lundgren och Stigberg (2003) som belyser att investeringar
i digitalisering har visat sig uppnå begränsad nytta.
Vad gäller investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården är målet “[...] att
underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla
och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet”
(Regeringskansliet: Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting 2016, 8).
Enligt Fjertorp (2010) försvåras investeringsbedömning i icke vinstsyftande
organisationer, jämfört med vinstsyftande organisationer, dock av det faktum att syftet
är att åstadkomma nytta för medborgarna istället för att generera vinst. Detta eftersom
det innebär att målen ofta är svårare att tyda, prestationen problematisk att mäta och
förhållandet mellan kostnad och nytta svårbedömd (Merchant & Van der Stede 2007, se
Fjertorp 2010). Inom hälso- och sjukvården uppstår nämligen av naturliga skäl ofta
kvalitativa nyttor, såsom förbättrad kvalitet för patienterna, en högre motivation hos
medarbetarna eller förbättrad arbetsmiljö, vilka är svårvärderade (Dahlgren m.fl.
2003).
Av vad som framgår av teorin präglas investeringar i digitalisering således av stor
komplexitet inte minst vad gäller att leverera förväntade nyttor vilket dessutom är än
svårare inom hälso- och sjukvården på grund av den stora förekomsten av kvalitativa
nyttor. I takt med digitaliseringens framväxt och allt större betydelse inom bland annat
hälso- och sjukvården har därmed ett behov av ett systematiskt arbetssätt för att ta
tillvara de förväntade nyttorna med investeringar i digitaliseringen vuxit fram (ESV
2018). Ett sådant systematiskt arbetssätt är nyttorealiseringsprocessen som jämfört med
de tidigare nämnda ansatserna inom investeringsforskning kan ses som ytterligare ett
utvidgat perspektiv. Nyttorealiseringsprocessen kännetecknas nämligen av ett väsentligt
fokus på nyttor vid beslut om investeringar och för att styra och utvärdera arbetet med
en förändring. Utöver de faktorer som ingår i ansatserna ovan innefattar
nyttorealiseringsprocessen även faktorer såsom tydlig roll- och ansvarsfördelning,
kommunikation, engagemang och kultur (E-delegationen u.å. a). Dessa men även fler
aspekter av nyttorealiseringsprocessen förklaras mer ingående i nästkommande avsnitt.
3.2 Nyttorealiseringsprocessen Nyttorealiseringsprocessen är ett tillvägagångssätt för att infria de identifierade nyttor
som utgör grunden för ett investeringsbeslut. I enlighet med definitionen av nytta som
ett bidrag till verksamhetens mål ska utgångspunkten för alla investeringsbeslut och
22
därmed även för nyttorealiseringsprocessen vara organisationens uppdrag,
verksamhetsmål, strategier och värderingar. Processen initieras av en kartläggning av
verksamhetens behov och problem, krav, möjligheter samt risker. Därefter följer fem
faser vilka är identifiera förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering,
realisera nyttor och följa upp nyttorealisering med en investering (se Figur 2) (E-
delegationen u.å. a). Faserna är i stort sett sekventiella men präglas av iterativ
återkoppling med lärdomar som tillämpas under hela processens gång (Jenner 2014).
Samtliga faser innefattas av föreslagna verktyg och metoder för att visa på hur
organisationer kan verkställa syftet med varje fas. Således kan det förekomma skillnader
vad gäller valet av verktyg och metoder eftersom tillämpningen bör anpassas till
organisatoriska förutsättningar såsom organisationsform, beslutsprocesser, styrmodeller
och metoder samt begreppsanvändning. Nyttorealiseringsprocessen är därmed ingen
fristående process utan den bör integreras i redan befintliga processer, såsom budget-
och verksamhetsplanering, och kan genomföras med hjälp av redan använda verktyg
och metoder inom dessa processer. Således kan nyttorealiseringsprocessen liknas vid en
röd tråd som förenar de befintliga processerna för att uppnå verksamhetsmålen (E-
delegationen u.å. a). I de kommande avsnitten ges en inblick i
nyttorealiseringsprocessens fem faser.
Figur 2: Nyttorealiseringsprocessen baserat på E-delegationen u.å. a, 24.
- Behov & problem - Krav - Möjligheter & risker
Uppdrag, verksamhetsmål, strategier &
värderingar
1. Identifiera
förändringsbehov
2. Specificera nyttor
3. Planera
nyttorealisering 4. Realisera nyttor
5. Följa upp
nyttorealisering
Styrning av
nyttorealiserings-
processen
23
3.2.1 Identifiera förändringsbehov
Den första fasen i nyttorealiseringsprocessen avser att utreda vilka förändringsönskemål
såsom behov och krav, möjligheter, problem och risker som finns i en verksamhet för
att utifrån dessa kunna konkretisera ett önskat läge och nyttor med detta vilket stäms av
mot faktorer som verksamheten har att förhålla sig till i form av uppdrag,
verksamhetsmål, strategier och legala krav. Fasen syftar således till att identifiera ett
förändringsbehov och dess nytta vilket ska vara väl förankrat i någon typ av motiv samt
överensstämma med organisationens övergripande uppdrag, verksamhetsmål, strategier
och värderingar (E-delegationen u.å. a). Ett förändringsbehov kan initieras på olika sätt.
Dels är det möjligt att jämföra tydliga verksamhetsmål som beskriver ett framtida
önskat läge för verksamheten med den nuvarande situationen för att således identifiera
ett förändringsbehov uppifrån samt vilka aktiviteter och möjliggörare7 som krävs för att
nå målen. Ytterligare ett angreppssätt för att identifiera förändringsbehov är underifrån
genom förslag och önskemål från medarbetarna. Angreppssättet förutsätter att ansvariga
för verksamheten är mottagliga för förslag och önskemål och sätter dessa i relation till
verksamhetsmålen. Dessutom kan förändringsbehov identifieras utanför verksamheten
av dess intressenter varför det är väsentligt att verksamheten har välfungerande rutiner
för behandling av dessa (E-delegationen u.å. a).
Figur 3: Fas 1 – Identifiera förändringsbehov.
3.2.1.1 Verktyg och metoder för identifierafasen
Intressentanalys
Inför en investering är det av vikt att genomföra en intressentanalys för att kartlägga de
interna intressenter som är aktivt involverade i investeringen samt de externa
intressenter som förväntas beröras, såväl positivt som negativt, av investeringen.
Resultaten från intressentanalysen kan generera värdefull information om berörda
7 “En möjliggörare är något som skapar förutsättningar för att realisera de nyttor som ligger till grund för
en förändringsinsats” (E-delegationen u.å. b, 3). Exempel på möjliggörare är omorgansation,
digitaliserings verktyg, nya processer och rutiner, förslag till lagförändringar, kompetensutveckling,
utveckling av kultur och arbetsmiljö (E-delegationen u.å. a).
Fas 1: Identifiera
föränd-
ringsbehov
Verktyg &
metoder: -Intressentanalys -Målanalys -Effektkedja -Programteori &
verksamhetslogik -Konsekvensanalys -Problem- &
åtgärdsanalys
Definiera
motiv Konkreti-
sera mål
Behov, problem, krav,
möjligheter &
risker
Beskrivna
motiv &
önskat läge
Identifierade mål
24
intressenter som bör beaktas i det fortsatta arbetet med att identifiera förändringsbehov
(E-delegationen u.å. b). Att genomföra en intressentanalys innebär först och främst att
identifiera intressenter samt beskriva deras förhållande till och intresseområden i
investeringen. Därefter är det av betydelse att fastställa vad de önskas bidra med till
investeringen, till exempel i form av arbete, finansiering eller engagemang, samt vad de
önskar få ut av investeringen, såsom arbetsuppgifter eller resultatet av investeringen, för
att skapa en balans mellan dessa begär (Andersen, Grude & Haug 2013; Turner 2014).
Målanalys
I samband med en investering bör målanalyser genomföras för att identifiera och
kartlägga målen med investeringen på olika nivåer samt hur dessa är sammanlänkade
genom orsak-verkan samband. Själva grundtanken är att målen på en nivå ska bidra till
målen på nästa nivå och i slutändan bidra till det övergripande målet. Analysen bör
därmed utgå från det övergripande målet för att sedan arbeta sig bakåt till underliggande
mål i en tillräcklig omfattning för att kunna styra mot det övergripande målet. Genom
att identifiera mål är det möjligt att utvärdera dessa och dessutom kan de bidra till en
ökad motivation, vilket kan uppnås genom att använda SMART vid målformulering (E-
delegationen u.å. b). SMART är en akronym för fem väsentliga aspekter som målen ska
leva upp till vilka är specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. En målanalys
kan modelleras på olika vis och innehålla olika många mål såväl som nivåer (E-
delegationen u.å. b), men kan exempelvis utformas som ett träddiagram (se Figur 4).
Figur 4: Målanalys.
Effektkedja
Effektkedja är ett verktyg som möjliggör specificering och konkretisering av förslag till
alla de aktiviteter som krävs i samband med en investering. Syftet med en effektkedja är
att visuellt koppla ihop verksamhetens mål med identifierade nyttor, nödvändiga
förändringar och införandeinsatser samt möjliggörare (se Figur 5). Med andra ord är det
Övergripande
mål
Projektmål
Delmål
Övergripande
mål
Delmål Delmål
25
en övergripande beskrivning av kopplingen mellan eftersträvade nyttor med en
investering, vilken bidrar till verksamhetens måluppfyllelse, och allt som behöver göras
för att uppnå nyttorna. Detta genom att visa på hur någonting leder till en effekt som i
sin tur leder till en annan effekt och så vidare. En effektkedja kan genomföras antingen
utifrån ett nyttobaserat perspektiv, det vill säga top-down, eller utifrån ett
lösningsorienterat perspektiv, det vill säga bottom-up. Huvudsakligen bör dock
verksamhetsmålen styra så att rätt aktiviteter görs för att skapa rätt nyttor, snarare än att
med hänsyn till en förutbestämd möjliggörare försöka tvinga fram nyttor. Ett
nyttobaserat perspektiv med utgångspunkt i verksamhetsmål, det vill säga önskade
effekter såsom höjd produktivitet, konkretiseras i nyttor som beskriver det mätbara
värdet av effekten för verksamheten såsom ekonomiska besparingar (E-delegationen
u.å. a). För att realisera nyttor krävs förändringar vilka kan avse att “[...] förbättra, öka,
reducera, sluta göra något befintligt eller att göra någonting nytt” (E-delegationen u.å. a,
5). Vidare behövs införandeinsatser för förändringarna som ser till att framtagna
möjliggörare kan nyttjas vilket förutsätter ett aktivt arbete med förändringsledning.
Således förutsätter införandeinsatser möjliggörare, såsom en ny digitaliserings
investering, vilket möjliggör nyttorealisering (E-delegationen u.å. a).
Figur 5: Effektkedja baserat på E-delegationen u.å. a, 17.
Verksam-
hetsmål
Konkretiseras i
Nyttor
Föränd-
ringar
Införande-
insatser
Möjlig-
görare
Kräver
Behöver
Förutsätter
Bidrar till
Realiserar
Driver
Kräver
26
Programteori och verksamhetslogik
Programteori är en metod som avser att systematisera arbetet vid en förändring samt
eventuella aktiviteter som krävs för att få till stånd förändringen. Det beskriver
avsikterna med en förändring och hur den ska uppnå önskvärda effekter och utgörs
således av förändringsteori såväl som handlingsteori. Förändringsteori är ett organiserat
arbetssätt för att identifiera och redogöra för ett förändringsbehov. Alltså innefattar
förändringsteori vad som ska förändras, varför det krävs en förändring, vad som är
möjligt att förändra, eventuella avgränsningar samt önskade effekter för att uppnå målen
med förändringen. Handlingsteori inbegriper däremot hur den identifierade
förändringen ska kunna realiseras. Detta innebär dels att fastställa framgångsfaktorer
vilka ska ge en indikation på huruvida verksamheten utvecklas i önskad riktning samt
att göra antaganden om målgrupperna vilka kan påverka valet av åtgärder. Dessutom
innebär det att undersöka vilka externa aspekter som kan tänkas ha en påverkan på
måluppfyllelsen och att fastställa vilka resurser, aktiviteter samt prestationer som
behövs och vem som ska tillhandahålla dessa. Programteori kan visualiseras genom
verksamhetslogik (se Figur 6) vilket är en sekventiell illustration av sambandet mellan
insatta resurser, aktiviteter, prestationer och resultat vilka slutligen resulterar i
måluppfyllelse samt andra aspekter som påverkar dessa (ESV 2012).
Figur 6: Verksamhetslogik baserat på ESV 2012, 12.
Konsekvensanalys
En konsekvensanalys syftar till att redogöra för hur ett förslag till en förändring kan
förväntas påverka samhället i stort och andra berörda aktörer genom såväl positiva som
Kritiska framgångsfaktorer Beteenden
Effekter
på kort
sikt
Resurser Aktivit-
eter
Presta-
tioner
Direkta
mål-
grupper
Effekter
på
medel-
lång sikt
Effekter
på lång
sikt
Indirekta målgrupper
Externa faktorer och aktörer
27
negativa konsekvenser. Den bör innehålla sex steg vilka är: analysera problemet; sätt
upp mål; beskriva den situation som kan uppstå om förändringen inte genomförs;
identifiera och beskriv möjliga åtgärder; identifiera konsekvenserna; beskriva
konsekvenserna. Analysen synliggör därmed även de antaganden och bedömningar som
gjorts vid framtagandet av ett förändringsförslag. Således är en konsekvensanalys en
utvärdering av en förändring innan ett beslut om genomförande har fattats och bör ingå
som beslutsunderlag för huruvida en förändring ska genomföras. Genom att i ett tidigt
skede klargöra konsekvenserna är det möjligt att diskutera dessa med de berörda
aktörerna och därmed skapa acceptans alternativt vidta åtgärder för att reducera de
negativt upplevda effekterna (Naturvårdsverket 2003).
Problem- och åtgärdsanalys
Problemanalys avser att analysera de problem som en förändring kan medföra och kan
verka som beslutsunderlag för en förändring. Underlaget ska bidra med en förståelse för
problemen vad gäller dess omfattning, komplexitet och särart snarare än att innehålla
potentiella lösningar till problemet. Att genomföra en problemanalys är av vikt för att
redan i ett tidigt skede skapa förutsättningar att hantera de svårigheter samt risker som
en förändring kan innebära. Problemanalysen innebär att problemen bryts ner i frågor
såsom; Vilka är problemen? Vad beror problemen på? Finns det några orsak-verkan
samband mellan problemen? Vidare krävs en kartläggning av vilka som berörs av
problemen och en beskrivning av problemens komplexitet. Dessutom är det av
betydelse att förstå vilken typ av problem det är och dess särart (Karlsson & Marttala
2011). Det som framgår av problemanalysen ligger till grund för en åtgärdsanalys som
däremot syftar till att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att lösa
problemen (E-delegationen u.å. b).
3.2.2 Specificera nyttor
När det önskade framtida läget är fastställt samt nyttor är identifierade så krävs
ytterligare specificering av nyttorna för att möjliggöra mätning och uppföljning.
Specificerafasen innebär att nyttorna kategoriseras, ges en realiseringsansvarig,
kvantifieras, värderas samt kostnadsuppskattas och riskbedöms. Resultatet av fasen
verkar som beslutsunderlag även kallat business case vilket syftar till att motivera en
investering samt fungera som hjälp under arbetet med en pågående investering.
Beslutsunderlaget ska vara detaljerat och innehålla aspekter såsom nyttor, kostnader,
angelägenhet, genomförbarhet och riskbedömning för att möjliggöra rationellt
beslutsfattande om en investering (E-delegationen u.å. a).
28
Figur 7: Fas 2 – Specificera nyttor.
3.2.2.1 Verktyg och metoder för specificerafasen
Kategorisera Nyttor kan kategoriseras med hänsyn till var de realiseras samt utifrån vilken typ det är.
Nyttor kan realiseras internt, det vill säga inom verksamheten, eller externt, det vill säga
av andra aktörer än de som finns inom verksamheten. I de fall nyttor realiseras externt
är det av vikt att utse tydliga ansvariga för att säkerställa att dessa realiseras och
uppskattas korrekt eftersom det annars finns en risk att de övervärderas. Vidare kan
nyttor kategoriseras i direkta och indirekta nyttor beroende på om de är den
huvudsakliga anledningen eller sidoeffekter till investeringen. För att kategorisera
nyttor kan intressentanalys, målanalys och effektkedja användas (se avsnitt 3.2.1.1
Verktyg och metoder för identifierafasen) (E-delegationen u.å. a).
Utse nyttorealiseringsansvarig
Nyttorealisering förutsätter fastställande av roller där ansvar är tydligt definierat. En
metod för att åstadkomma detta är att med hjälp av en HUKI-matris (se Figur 8) tilldela
involverade aktörer olika roller för samtliga faser i nyttorealiseringsprocessen. De olika
rollerna är: Huvudansvarig vilket tilldelas beslutsfattare; Utförare vilket avser ledning
av det praktiska arbetet; Konsulterad vilket innebär delaktighet i arbetet med utföraren
såväl som stöd åt utföraren; Informerad vilket innefattar behov av information utan
deltagande (E-delegationen u.å. a).
HUKI-matris
Ak
tör
1
Ak
tör
2
Ak
tör
3
Identifiera I H I
Specificera I H K
Planera H K U
Realisera I I K
Följa upp U K U
Figur 8: HUKI-matris baserat på E-delegationen u.å. a, 12.
Fas 2: Spec-
ificera
nyttor
Verktyg &
metoder: -Intressentanalys -Målanalys -Effektkedja -HUKI-matris -Kostnads-/
nyttokalkyl -Investeringskalkyler -Känslighetsanalys
Kvantifiera,
värdera, kostnads-
uppskatta &