Embed Size (px)
Citation preview
2 fauna&flora
Nya utmaningar förnaturvetenskapliga samlingar
Våra naturvetenskapliga samlingar står idag inför en ny utmaning – att göra all den rikliga
information om världens biologiska mångfald som finns dold i samlingarna tillgänglig och
sökbar över internet. Arbetet är en liten bit på väg, men det kommer att behövas fortsatta
långsiktiga och kontinuerliga resurser för att man ska kunna lösa uppgiften.
t e x t: i n g v a r k ä r n e f e l t • f o t o: p a t r i k f r ö d é n
De naturvetenskapliga samlingarna vid univer-siteten har varit föremål för omfattandeomstruktureringar under senare delen av
1900-talet. Konsekvensen av detta har blivit minskadeanslag, minskad servicepersonal, vetenskapliga tjänsterhar inte återbesatts, ytor för samlingarna har minskatsoch i vissa fall har samlingarna helt enkelt packats ner.Det finns många exempel på detta från hela världen –inte minst från europeiska universitetssamlingar(Lourenco 2003).
Museifunktioner. För samlingar generellt gäller fleraolika huvudfunktioner: samlande, bevarande, forskningsamt utställande eller demonstration. För universitets-samlingar tillkommer undervisningen som en av deviktigaste aspekterna (Warhurst 1984). De biologiskasamlingarna är ofta mycket gamla och omfattande. Detillkom i en period av uppbyggnad av naturvetenskapennär botaniska eller zoologiska föremål fyllde en storroll i undervisningen. Eftersom undervisningen ochforskningen är under ständig förändring vid universi-teten, så är det lätt att förstå att de samlingar som peri-odvis använts i ganska stor omfattning nu minskat ibetydelse. Prioriteringen av ekologisk forskning hart.ex. bidragit till att forskningen och undervisningen isystematik har gått tillbaka eller rentav har betraktatssom förlegad. Kanske håller pendeln idag åter på att
svänga genom det ökande intresset för biologisk mång-fald och för organismernas släktskapsförhållanden(fylogeni).
Svenska museer. Av de stora naturvetenskapligasamlingarna vid de svenska universiteten avskiljdes förstEvolutionsmuseet som bildade en egen enhet 1999 vidsidan om Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala. ILund avskiljdes de Botaniska och Zoologiska muse-erna som en självständig enhet inom den Naturveten-skapliga fakulteten 2002. Vid Umeå och Göteborgsuniversitet finns endast botaniska samlingar som längetilldelats mycket knappa resurser för sin verksamhet,men dessa har ännu inte skiljts från storinstitutionerna.Det finns dessutom två stora naturvetenskapliga mu-seer som inte är universitetsmuseer, nämligen Natur-historiska riksmuseet i Stockholm och Naturhistoriskamuseet i Göteborg. Dessa har i stället kultur-departementet respektive Västra Götalandsregionensom huvudmän.
Registrering av biologisk mångfald. Den störstautmaningen idag för våra naturvetenskapliga samlingarär att genom ny teknik medverka till att synliggöradata om biologisk mångfald som finns lagrad i sam-lingarna. Att bidra till ökad kunskap om och förståelseför livet på jorden, med alla dess former och hur dessa
3årg. 97:2, 2002
Fig. 1. Zoologiska museet i Lund har stora samlingar av skalbaggar i jordlöparsläktet Carabus från hela världen. [TheZoological Museum at Lund University has comprehensive collections of beetles in the genus Carabus from all parts ofthe world.]
4 fauna&flora
livsformer har skapat förutsättningar för den miljö vilever i är ett uppdrag som aldrig varit viktigare(Groombridge & Jenkins 2002, Wilson 1995).
I naturvetenskapliga samlingar världen över finnsenorma mängder av biologiskt material som samlatsin under ca 300 år från resor och forskning (Krishtalka& Humphrey 2000). Detta unika material av insam-lade djur, växter och andra organismer har uppskattastill i runda tal 1-3 miljarder exemplar (Saarenmaa 2003).All information som finns i denna stora mängd av in-samlade prover kommer, om den kan göras synlig ochsökbar, att kunna ge en ganska god bild av utbredning,ekologi, systematik och historia för de ca 1,4 miljonerarter som för närvarande är kända på jorden och sä-kert också för många av de som ännu inte upptäcktsoch beskrivits. Den största organismgruppen är leddju-ren omfattande nästan 1,1 miljoner arter varav majo-riteten, över 950 000, är insekter. Den näst största och
viktigaste gruppen är blomväxterna med ca 300 000arter. Samlingar av insekter och blomväxter är också ide allra flesta fall de klart största på naturvetenskapligamuseerna.
Ny teknik. Idag finns den teknik som behövs för attmöjliggöra detta angelägna arbete. Digitalkameror,kraftfulla datorer, avancerad programvara för hantering,lagring och publicering av stora databaser och medinternet som spridningsväg för data.
GBIF, Global Biodiversity Information Facility, ären ny internationell organisation som inrättades 2001med huvudsyfte att hjälpa till att förmedla data, ochgöra databaser över biologisk mångfald tillgängliga överinternet (www.gbif.org och gbif.nrm.se). Många för-delar kommer att finnas när data över biologisk mång-fald från naturvetenskapliga samlingar blir tillgängligapå internet. Det kan bli möjligt att analysera organis-mernas förändrade utbredning i tid och rum i förhål-lande till olika förändringar av miljön. Man kommeratt kunna ta fram listor över organismer från olikaområden och vetenskapliga publikationer omorganismerna.
Registreringsarbetet pågår redan för fullt på mångahåll ute i världen. I några länder som Mexico(www.vivanatura.org), Costa Rica (www.inbio.ac.cr),Australien och USA var man tidigt ute med att byggaupp databaser över biologisk mångfald. SystematicsAgenda 2000 (publicerad 1994) initierade mycket avdet första arbetet. Vid de stora naturvetenskapliga sam-lingarna i Sverige är arbetet nu också i full gång, främstgenom regeringens satsning på Biologisk mångfald2001. Denna satsning omfattade även upprustning avnaturvetenskapliga samlingar i anslutning till Svenskaartprojektet (www.artdata.slu.se).
FORMAS stöd till nationella samlingar. Underhösten 2001 beslutade regeringen att göra en special-satsning på forskning om biologisk mångfald på totalt400 miljoner kronor. I samband med denna satsningerhöll forskningsrådet Formas 30 miljoner att fördelatill stöd för nationella samlingar av betydelse för forsk-ningen inom biologisk mångfald för perioden 2002-2004. FORMAS beviljade anslag till åtta olika projekt
Fig. 2. Tropiska arter av kungsfiskare i zoologiska museetsfågelsamlingar. [Tropcial species of kingfishers at theMuseum of Zoology in Lund.]
5årg. 97:2, 2002
fördelade på sex nationella samlingar, dvs. Natur-historiska riksmuseet, Botaniska och zoologiska mu-seerna vid Lunds universitet, Evolutionsmuseet i Upp-sala, Göteborgs naturhistoriska museum, herbariet vidBotaniska institutionen vid Göteborgs universitet samtBotaniska samlingar vid Bergianska stiftelsen. Gemen-samt för samtliga projekt var främst dokumentationoch digitalisering av samlingarna. Samlingarna är ovär-derliga för forskningen inom biologisk mångfald mendet finns även ett stort behov av att restaurera, bevara,underhålla samt inte minst utöka samlingarna. Arbetetmed projekten är i full gång, men det är av avgörandebetydelse att samlingarna kan beviljas fortsatt externtstöd, eftersom vare sig de statliga anslagen till Riks-museet, fakultetsanslagen för universitetssamlingarnaeller det regionala anslaget för Göteborgs museumräcker till för att finansiera projektanställd personal.
Botaniska och zoologiska museerna i Lund.Som ett exempel på de mycket stora värden som stårpå spel, ska jag här kort beskriva de biologiska sam-lingarna vid Lunds universitet.
I samband med den Naturvetenskapliga fakultet-ens stora omorganisation av biologin 2002 urskiljdessamtidigt de Botaniska och zoologiska museerna somen egen enhet. Båda museerna har betydande sam-lingar. Generellt gäller för museerna att vårda och do-kumentera samlingarna, att göra dessa både nationelltoch internationellt tillgängliga i databaser samt att ställa
dessa till det internationella vetenskapssamfundets för-fogande. Detta görs genom låneverksamheten, genomatt ta emot och dokumentera nya insamlingar samtgenom att delta aktivt i Svenska artprojektet.
Botaniska museet i Lund har en av de största ochmest kända växtsamlingarna i världen och ligger i stor-lek med sina 2,5 miljoner herbarieexemplar på unge-fär 20:e plats. Det är samtidigt ett av de äldsta her-barierna grundat redan 1818. De största samlingarnautgörs av kärlväxter, omfattande ca två miljoner ex-emplar (Fig. 3). I herbariet finns förutom nordiska kärl-
”Zoologiska museet i Lund har mycket gamla anor,
ursprungligen från de Stobæanska samlingarna från 1735.
Museet är ett av landets största med sina
10-15 miljoner föremål.”
Fig. 3. Botaniska museets i Lund stora, allmännaherbarium är förvarat i moderna kompaktsystem. [Thepublic herbarium at the Museum of Botany in Lund isstored in modern compact systems.]
6 fauna&flora
växter även stora samlingar av kärlväxter från södraAfrika och särskilt östra Medelhavsområdet. Genomen sedan länge etablerad lavforskning har vi också byggtupp ett av de största allmänna lavherbarierna i landet.
Zoologiska museet i Lund har mycket gamla anor,ursprungligen från de Stobæanska samlingarna från1735. Museet är ett av landets största med sina 10-15miljoner föremål. Samlingarna har byggts upp succes-sivt genom ett stort antal insamlare under särskilt 1800-men även 1900-talen, samt i samband med olika forsk-ningsprojekt. De största samlingarna utgör nordiskainsekter, beräknat till ca 10 miljoner exemplar, vilketär landets största och en av de största i världen. Härfinns även stora samlingar av främst insekter från ex-peditioner till södra Afrika 1950-1951, Ceylon (nuva-rande Sri Lanka), och Sydamerika (Fig. 1, 2). Det syd-afrikanska materialet resulterade i en mycket omfat-tande vetenskaplig rapport, South African Animal Life,som kom ut i 15 volymer, redigerade av Hanström,Brinck och Lindroth, 1955-1970. Materialet, som inne-håller många typexemplar, bearbetas ännu men publi-cering sker numera i specialtidskrifter. På museet finnsäven stora marina samlingar från Öresundsområdet frånslutet av 1800-talet till idag. Dessa samlingar kan få
stor betydelse för miljöövervakning i det känsligaområdet som Öresund utgör. Betydande samlingar finnsäven av fågelskinn, fiskar och smådäggdjur. Zoologiskamuseet har även landets största samling av subfossiltbenmaterial samt en av de större samlingarna i landetav recenta djurben. Ett stort antal typexemplar, ca 10000-20 000 totalt, finns i de zoologiska samlingarna.
Databaser. Arbetet med databaser startade i börjanav 1990-talet med de första versionerna av FileMaker.Botaniska museet började med registrering av Retziusoch Acharius herbarier, fortsatte med nordiska kärl-växter samt alger i Agardhsherbariet. Arbetet med data-baser omfattar också ett internationellt floraprojekt,Flora Hellenica, som hittills kommit ut i två volymer(Fig. 4). Detta projekt omfattar samarbete mellan fors-kare i Köpenhamn, Lund, Göteborg, Berlin och Patras.Databasen omfattar ca 500 000 poster, varav ca 90 000poster gäller insamlingar som finns i Lund.
På Zoologiska museet har man främst registreratdäggdjur, fåglar och fiskar. För närvarande omfattarregistren ca 100 000 olika djur. Registrering av indivi-der i insektssamlingarna har inte varit praktiskt möjligmed 2-3 anställda personer. Man har främst arbetat påsamma vis som i riksmuseets entomologiska samlingar,dvs. med listor över arter och samlingar i olika doku-ment i Word. Dessa omfattar ca 400 000 djur och ärför vissa grupper redan sökbara på museets webbplats(www.biomus.lu.se).
Värdefullt typmaterial. Både botaniska och zoo-logiska museerna har stora samlingar av typexemplarrepresenterade i en del speciella samlingar.
Retzius- och Achariusherbariet. Anders JahanRetzius (1742-1821) var professor i naturalhistoria iLund 1795-1811. Han gav ut många viktiga arbetenöver Skandinaviens flora, t.ex. Observationes botanicaeoch Florae Scandinaviae prodromus. Retzius stora herba-rium omfattande ca 15 000 ark donerades till univer-sitetet 1811. År 1843 erhöll universitetet en stor sam-ling som tillhört Eric Acharius (1757-1819), känd ge-nom sin lavforskning och tidigare läkare i Vadstena.Denna samling om ca 12 000 ark innehöll även mycket
Fig. 4. Geraniummacrostylum (näva)iBotaniska museetssamlingar frånprojektet FloraHellenica. [Geraniummacrostylum in theMuseum of Botany´scollections whithin theproject FloraHellenica. ]
7årg. 97:2, 2002
dubblettmaterial från andra kända botanister som Thun-berg, Sparrman, Swartz m. fl. Databasen är komplettoch kommer snart att vara tillgänglig på internet.
Agardhherbariet. Herbariet, som förvärvades avuniversitetet 1895, innehåller både samlingarna frånC. A. Agardh (1785-1859) och J. G. Agardh (1813-1901).Detta är en av de absolut mest betydande alg-samlingarna i världen omfattande ca 51 000 kollekter.En stor del av samlingen, ca 6 000 exemplar, är typer(Fig. 5). Databasen omfattar hittills 40 procent av sam-lingen.
Preissherbariet. Johann Preiss (1811-1883) varamatörbotanist och gjorde bl.a. omfattande resor i västraAustralien. En serie av Preiss herbarium förvärvadesav universitetet 1917 och detta innehåller bl.a. en stormängd typexemplar som ofta konsulteras av projektetFlora of Australia.
Sintenisherbariet. Paul Sintenis (1847-1907) var entysk botanist och samlare som gjorde omfattande in-samlingar i Balkanländerna, Mellanöstern och i FrämreOrienten. Samlingen omfattar ca 80 000 ark härifrånsamt en stor samling om ca 25 000 ark från PuertoRico. Herbariet, som innehåller många typexemplar,utnyttjas ofta i internationella floraprojekt, t.ex. Floraof Turkey och Flora Hellenica.
Andra viktiga samlingar. Svante Murbeck (1859-1946), som var professor i systematisk botanik frånbörjan av 1900-talet till 1924, utgav omfattande arbe-ten över floran i Bosnien och Herzegovina, i norraAfrika samt Mellanöstern. Murbecks herbarium omca 40 000 ark donerades till universitetet 1917. RolfDahlgren (1932-1987), som var professor i Köpenhamn1972-1987, började sin bana i Lund där han publice-rade en monografi över det sydafrikanska släktet Aspa-lathus. I Lund finns också betydande samlingar frånmedelhavsområdet av Hans Runemark (född 1927) ochSven Snogerup (född 1929).
Viktiga samlingar på zoologiska museet.Fallénsamlingen. Carl Fredrik Fallén (1764-1830)
studerade främst insektgrupperna tvåvingar (Diptera),halvvingar (Hemiptera) och steklar (Hymenoptera),och han publicerade 1802-1829 flera viktiga arbetensom innehåller mer än 1 000 nya arter.
Zetterstedtsamlingen. Johan Wilhem Zetterstedt(1785-1874), som var professor i naturalhistoria i Lund,gjorde flera stora insamlingsresor 1821 och 1832 iSverige och Norge som resulterade i över 30 000 ex-emplar som identifierades och beskrevs i FaunaInsectorum Lapponica 1828 och Insecta Lapponica1838-1840. Hans viktigaste arbete över skandinaviskatvåvingar, Diptera Scandinaviae disposita and descripta1842-1860, omfattar ca 6 600 sidor och innehåller merän 1 000 nybeskrivna arter (Fig. 6).
Fig. 5. Helminthiopsis verticillifera J. Ag., typexemplarfrån Agardh-herbariet. [Helminthiopsis verticillifera J.Ag, type specimen from the Agardh herbarium at theMuseum of Botany in Lund.]
8 fauna&flora
Dahlbomsamlingen. Anders Gustaf Dahlbom(1806-1859) studerade främst steklar, särskilt gruppernaväxtsteklar (Symphyta) och gaddsteklar (Aculeata), därhan beskrev ett stort antal nya arter både från Skandi-navien men även från tropiska områden.
Thomsonsamlingen. Carl Gustaf Thomson (1824-1899) efterträdde Dahlbom som intendent för insekt-samlingarna i Lund. Han publicerade omfattande ar-beten med ca 8 800 sidor över skalbaggar (Coleoptera)och steklar, där han beskrev över 2 400 nya arter främstinom steklarna, ca 2 100 arter.
Oscar Carlgrensamlingen. Oscar Carlgren (1865-1954) tillträdde en nyinrättad tjänst som professor iLund 1912. Hans vetenskapliga gärning var inriktad
på systematik, anatomi och biologi hos havsanemoner(Anthozoa). Samlingen är i dag en av de viktigaste inomdjurgruppen.
Andra viktiga samlingar som innehåller myckettypmaterial. N.A.Kemner (termiter), Bo Tjeder (myg-gor, nattsländor och nätvingar), Frej Ossiannilsson(halvvingar, främst stritar), Karlis Princis (kackerlackor),Thure Palm (skalbaggar), Anton Jansson (steklar, skal-baggar), Per Benander (småfjärilar), Frithiof Nordström(storfjärilar), Ingvar Svensson (fjärilar), Gunnar Dahl-gren (skalbaggar), Rickard Baranowski (skalbaggar).Många expeditioner genomfördes för att samla in ve-tenskapligt material i tropiska områden, t.ex. södra Af-rika (1951-52) Azorerna och Madeira (1957), Ceylon
Fig.6. Ur zoologiska museets omfattande Zetterstedtsamling av Diptera. [From the comprehensive collections of Dipteraby Johan Wilhem Zetterstedt (1785-1874), Museum of Zoology, Lund.]
9årg. 97:2, 2002
(1961), Senegal och Gambia (1977). Detta materialinnehåller ett stort antal typer. Bland andra omfattandesamlingar kan nämnas Nordkalottsamlingen. Dennaomfattar smådäggdjur och deras ektoparasiter insam-lade i norra Finland, Norge och Sverige under en kom-plett populationscykel och täcker två toppår (1966 och1969-70).
Summary. New challenges for naturalhistory collections.The status of natural history collections at universitieshave been evaluated many times during the secondhalf of the last century. The consequences of theseevaluations have resulted in reduced financial supportin different ways. The cause of the reduced supportgenerally lies in the decreased use of collections ineducation and research. Among the natural historycollections at Swedish universities, which were firstseparated, was the museum of Evolution in Uppsala in1999 followed by the Botanical Museum and theMuseum of Zoology at Lund University in 2002. Innatural history collections in the world there areenormous amounts of biological material. This uniquematerial of collected animals, plants or other organismshas been estimated to comprise 1-3 billions of diffe-rent specimens. All this information which is attachedto this mass of collected specimens will, if they areavailable on the internet, provide us with the necessarytools to estimate the diversity of the earth’s c. 1.4 mil-lion known organisms. Today we have the necessarytechniques for carrying out this commission, such asdigital cameras, powerful computers, advanced softwareto handle data and distribute data on the Internet. Itshould, however, be pointed out that personnelresources are needed to transform the information fromcollections into databases. The work on databases hasalready started in many countries. At the large naturalhistory collections in Sweden the work is progressing,especially through the certain program on biodiversityfrom the Government in 2001. This program includedsupport for natural history collections in connectionto the new Swedish Taxonomy Initiative. The researchcouncil FORMAS granted financial support to projectsfrom national collections, mainly concerning work on
databases. These collections have an enormous poten-tial value for research on biodiversity, but there is alsoneed for restoration, keeping and enlarging thecollections. It is of great importance that the naturalhistory collections can be granted continuous financialsupport for the commission they have started on.
Ingvar KärnefeltProfessor i systematisk botanik, lavforskare ochmuseiförståndare för Lunds universitets Botaniska ochZoologiska museer.E-post: [email protected]
LitteraturGroombridge, B. and Jenkins, M.D. 2002. World Atlas of
Biodiversity. University of California Press, Berkeley,USA.
Krishtalka, L. and Humphrey, P.S. 2000. Can natural historymuseums capture the future? BioScience 50, 7: 611-617.
Lourenco, M.C. 2003. Contributions to the history ofuniversity museums and collections in Europe. –Museologia 3: 17-26.
Saarenmaa, H. 2003. GBIF – Making world’s biodiversitydata available. Fauna- och Floravårdskonferensen2003, SLU, ArtDatabanken.
Systematic Agenda 2000. 1994. Systematic Agenda 2000:Charting the Biosphere. New York: Department ofOrnithology, American Museum of Natural History.
Warhurst, A. 1984. University museums. In John M.A.Thomson (ed.) Manual of Curatorship: A Guide toMuseum Practice, pp. 76-83. Butterworths, London.
Wilson, E.O. 1995. Livets mångfald. Brombergs Bokförlag,AiT Norbok AS, Norge.
Prenumerera på Faunaoch Flora 2003!Du får fyra fullmatade nummer med artiklar ochnyheter om fauna och flora för endast 180 kronor(inom Sverige). Prenumeration beställes från SLUPublikationsservice, tel. 018-67 10 00 (Vx),e-post: [email protected]
