NU BRÅDSKAR NYA LÖSNINGAR

BJÖRN HASSELGREN, KTH

STOCKHOLMS BYGGNADSFÖRENING

21 JANUARI 2015

STOCKHOLMS- REGIONENS UTMANINGAR

LENNART WEISS

GÖRAN LÅNGSVED

BJÖRN HASSELGREN

TORE ENGLÉN

Ansvariga för rapporten

• Inflyttning på 1960-talets nivå

• Arbetsmarknad och bostäder??

• Ökad trångboddhet och segregation

• Inflyttarna är resurssvaga

• Bostadsbyggandet drivs av

resursstarka

På väg mot en ny bostadskris!

Skriande behov av nya lösningar

Inrikes flyttnetto för Stockholms län

-10 000

-5 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

1 3 5 7 9 111315171921232527293133353739414345474951535557596163656769717375777981838587899193959799101

Samlat inrikes flyttnetto för Stockholms län 2000–2013 fördelat på ettårsklasser.

Invandring och höga födelsetal

-10 000

-5 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Befolkningstillväxt i Stockholms län 2000–2013 fördelat på födelsenetto samt utrikes- och inrikes flyttnetto.

Födelsenetto Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto

Skattekraften

100

105

110

115

120

125

1990 1995 2000 2005 2010 2015

Skattekraften i Stockholms län i förhållande till medelskattekraften i riket.

Medelskattekraften = index 100.

Befolkningsutveckling

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060

Faktisk utveckling Högscenario Lågscenario

Befolkningsutveckling i Stockholms län. Faktisk utveckling

1968–2013 samt framskrivning 2014–2050.

Befolkning och bostadsbestånd

100

105

110

115

120

125

130

135

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Befolkning och bostadsbestånd i Stockholms län 1990–2012.

Bostadsbestånd mätt som totalt antal lägenheter i småhus och flerfamiljshus.

Bostadsstock Befolkning

Förändring i boendetäthet Förändring i boendetäthet 1997–2009 (kvm boyta/inv.)

Relation mellan Tobins Q och planerat bostadsbyggande

per invånare 2014–2022 i Stockholms läns kommuner.

Upplands Väsby

Vallentuna

Österåker

Värmdö

Järfälla

Ekerö

Huddinge Botkyrka

Salem

Haninge Tyresö

Upplands-Bro

Nykvarn

Täby

Danderyd

Sollentuna Stockholm

Södertälje

Nacka

Sundbyberg

Solna

Lidingö

Vaxholm

Norrtälje

Sigtuna

Nynäshamn

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,5 1 1,5 2 2,5 3

Pla

ne

rat

bo

sta

ds

byg

ga

nd

e p

er

invå

na

re

Tobins Q

ÄGDA: • Sparande

• Startlån

• Institutionellt stöd

HYRDA: • Allmännyttan?

• Bostadsbidrag?

• Social housing?

Ökat utbud

av mark där

efterfrågan finns

Infrastruktur – är Stockholm missgynnat?

Infrainvesteringarna varierar

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020

Tra

ns

po

rte

r

Bo

stä

de

r

Bostäder, andel av bnp Transporter, andel av bnp

Investeringar i bostäder och transportinfrastruktur som

andel av BNP 1950-2012.

Medelhastigheten har minskat

Genomsnittlig hastighet vid arbetsresor i Stockholms län

1995 och 2011.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Kollektivtrafik Bil

1995 2011

Stockholm får mindre än andra regioner

Statliga väginvesteringar som andel av BNP.

Årligt genomsnitt för perioden 1977–2008. Fasta priser.

0,0%

0,1%

0,2%

0,3%

0,4%

0,5%

0,6%

0,7%

Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket

Slutsatser transportsystem

• Alternativ finansiering prövas

• Markvärdeseffekter

• Rent avgiftsfinansierade projekt

• Ökat ansvar för regionens aktörer

NU KRÄVS DET EN NY MODELL

En föråldrad modell som inte fungerar

• Verkligheten har gått ifrån

Stockholmsregionens planeringsmodell

• En ny mer komplex situation med nya

utmaningar; befolkning, finansiering,

bostadsbyggande, transportsystem

• Svårt forma långsiktiga överenskommelser

• Nya lösningar krävs

Fyra alternativa modeller 1. Den offentliga regionala modellen

2. Den kommunbaserade offentliga

modellen

3. Den globala effektivitetsmodellen

4. Avgifter, bolag och affärsmässighet

Olika betoning och fokus

Global effektivitet Regionmodellen

Avgifter, bolag och affärsmässighet

Kommunmodellen

Offentligt Privat

Centralt/

regionalt

Lokalt

Slutsatser styrmodell

• Inga enkla lösningar finns

• Utnyttja det bästa hos de olika aktörerna

• En permanent förhandlingsdelegation

• Uppdrag: transporter, bostäder,

lokalisering

Tack!

lennart.weiss@veidekke.se • bjorn.hasselgren@abe.kth.se