36
NR 5 NOVEMBER 2011 Ett axplock motioner som berör småföretagen PÅ SVANTES VILT ÄR FÖRÄDLING AV KÖTT ETT RENT HANTVERK Lars Björngrim (tv) och Svante Renberg, Svantes Vilt & Bär.

Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

  • Upload
    pr-4u

  • View
    236

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Okej... Vi vill också skriva om Facebook, Boden - en stad i förändring, Tree hotel vann, Stora Turismpriset, Norrlandsproducerat - ur miljörättslig synvinkel, Undvik förälskelsen, Var ligger Grekland..., Ett rent hantverk med råvaror från skogen, Lennart Häggroth - Årets företagare 2011, Höstens riksdagsmotioner, Ta hjälp av tekniken för ökad effektivitet, Victoria fick pris av Kungen, Partnerbook öppnar dörrarna till Barents, Transportbeslut banar väg för Botniska korridoren, Rot och Rut har skapat vita jobb, Rymdturism tar sikte mot nya höjder

Citation preview

Page 1: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

NR

5 N

OV

EM

BE

R 2

01

1

Ett axplock motioner som berör

småföretagenPå SvanteS vilt är Förädling av kött ett rent hantverk

Lars Björngrim (tv) och Svante Renberg, Svantes Vilt & Bär.

Page 2: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Gällivarehäng.

Det finns de som hävdar

att uttrycket kommer från

rallarnas löst sittande byxor.

Vi som bor här menar att

det är våra tunga plånböcker

och naturens krafter som

skapat detta mode.

Attraktiv och Expansiv

www.gellivare.se

favo

rrek

lam

byr

a.se

I F

oto

: To

mas

Ber

gm

an

Page 3: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Söker ditt företag internationella affärskontakter?

Uminova Innovation kan kostnadsfritt hjälpa dig med bl a:

• Förmedlingavaffärskontakter• Hjälpvidteknik-ochforskningssamarbeten• Lokalkunskappåfrämmandemarknader

Kontaktaossförmerinformation.www.uminovainnovation.se

GöranNilsson090-154854

PeterBäckström090-154879

AnnikaWikström090-154853

UminovaInnovationsinternationellatjänsterfinansierasav:

Karl-ErikJohansson090-154858

Page 4: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix. www.naringslivinorr.se www.facebook.com/naringslivinorr

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, [email protected]

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, Process Media & Kommunikation 070-282 07 60, [email protected]

Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm, Företa-garna. Anders Hettinger PwC. Mikael Lundberg, Advokatbyrån Kaiding. Martin Höckenström Life Group Nordic, Peder Hansson, AB Terminalen, Ste-fan Mandén, Kjell Törmä, Martina Huber.

Omslagsfoto: Magnus Sjöberg.

Marknad: 0923-107 00, [email protected]

Tryck: Tryckmäklaren, Luleå.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Adressändring: [email protected]

Distribution: Gratis till företag

i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas

göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt

material. Citera oss gärna men ange källan.

N Ä R I N G S L I V I N O R R

INNEhåLL NR 5 - 2011

6 OkEj... VI VILL OckSå SkRIVa OM FacEBOOk

8 BOdEN - EN Stad I FöRÄNdRING

10 tREEhOtEL VaNN StORa tuRISMpRISEt

12 NORRLaNdSpROducERat - uR MILjöRÄttSLIG SyNVINkEL

14 uNdVIk FöRÄLSkELSEN

16 VaR LIGGER GREkLaNd...

18 Ett RENt haNtVERk MEd RåVaROR FRåN SkOGEN

20 LENNaRt hÄGGROth - åREtS FöREtaGaRE 2011

21 höStENS RIkSdaGSMOtIONER

22 ta hjÄLp aV tEkNIkEN FöR ökad EFFEktIVItEt

24 VIctORIa FIck pRIS aV kuNGEN

26 paRtNERBOOk öppNaR döRRaRNa tILL BaRENtS

28 tRaNSpORtBESLut BaNaR VÄG FöR BOtNISka kORRIdOREN

30 ROt Och Rut haR Skapat VIta jOBB

33 RyMdtuRISM taR SIktE MOt Nya höjdER

338

10

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

19

4 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 5: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Söker ditt företag internationella affärskontakter?

- Vi har kunskapen och verktygen.Med över 25 års erfarenhet av affärsutveckling och internationella kontakter kan Centek hjälpa ditt företag nå nya marknader och samarbetspartners i Europa. Som medlem i nätverket Enterprise Europe Network kan vi erbjuda dig kostnadsfri hjälp för att utveckla din verksamhet. Vi hjälper dig med rätt kunskap och resurser vid rätt tillfälle. Vi kan hjälpa dig i Norrbotten med bland annat:

• Förmedling av affärskontakter• Hjälp vid teknik och forskningssamarbete• Lokal kunskap på främmande marknader• Kunskap och rådgivning gällande EU-regler och finansiering• Affärsutveckling och utveckling av verksamheten

”Centeks nätverk gör att det går väldigt snabbt att komma i kontakt med bra samarbetspartners överallt i världen. Det öppnar hela tiden nya dörrar för oss.” Peter Jönsson, CVK

Kontakta mig om du vill veta mer:Kenneth Isaksson, 0920-49 29 [email protected]

vin

ter.

Aurorum 1A , 977 75 LuLeå. 0920 -49 29 00 , [email protected] , www.centek.se

Prova på Viltfarmens ryska pansarbandvagnar

Lika roligt i meterdjup snö på vintern som på dyblöta myrar

• 75bäddarihotellochstugor• 3bastuanläggningar• 7konferensrum• Viltkrogochskogskrog• TrådlöstInternet• Biograf-festlokalför160pers

• Ryskapansarbandvagnar• Kalixlinjensmuseum• CaféBataljonen

Viltfarmen ligger vackert intilll Kalix älv, 70 km från Luleå.

Kalix, 0923-270 66, [email protected]

Viltfarmen.seVILTFARMEN I KORTHET...

Konferens - Teambuilding - KicKoff - menyn är bred, sommar som vinTe

r - du väljer

A K T I V I T E T E R F Ö R A L L A – D Y G N E T R U N T, Å R E T R U N T !

Page 6: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Det har nog knappast undgått någon att Facebook förlägger sitt första eu-ropeiska datacenter i Luleå. Det har ju gått några veckor sedan man offentlig-gjorde etableringen och därefter har nyheten kablats ut i medier över hela världen. Så därför vore det ju konstigt att inte nämna detta i Näringsliv i Norr.– Ja men det är nu det börjar. Nu ska vi få hit fler företag, säger Matz Engman, VD Luleå Näringsliv.

Tom Furlong som är ansvarig för Facebooks nyetableringar berättade vid presskonferensen varför man valde Luleå:

– Vi har undersökt alternativ i hela Europa och efter en omfattande process kom vi fram till att Luleå hade den bästa helhetslösningen, med ett klimat väl lämpat för naturlig kylning, tillgången till ren energi, bra mark, välutbildad arbetskraft och ett skickligt och engagerat företagsklimat.

Unika egenskaperDet har gått två år sedan Luleå började arbeta med att få internationella IT-bolag att upptäcka regionen. Det var alltså tack vare regionens unika egenskaper som Facebook valde Norrbotten.

Här finns hög teknisk kompetens från universi-tetet och naturlig kyla som behövs för att hålla nere temperaturen i serverhallarna. Även det driftsäkra elnätet, de låga elpriserna och den rena energin var en fördel.

I drift om ett år– Att Facebook kommer till oss är ett bevis för regionens kvaliteter och en enorm laginsats från alla inblandade. Luleå har ställts mot mängder av alternativ och när det gäller den här typen av investeringar så chansar man inte, säger Matz Engman.

Datacentret blir det största i sitt slag i Europa, med en area på 84 000 kvadratmeter vilket motsvarar drygt 11 fotbollsplaner. Bygget sker i tre etapper och färdigbyggt kommer det bestå av tre serverhallar. Den första ska vara i drift om ett år och hela anläggningen väntas vara klar 2014. En stor del av trafiken från världens 800 miljoner Facebookanvändare kommer då att hanteras i det nya datacentret.

MiljardinvesteringTotalt innebär projektet att flera miljarder kom-mer att investeras inom de närmaste tre åren och att 300 årsarbetstillfällen kommer att skapas bara under byggnationen.

Ett datacenter fungerar som en jättedator. Det huserar tusentals dataservrar som genom att arbeta tillsammans kan processa stora mängder datatrafik. Servrarna är länkade med omvärlden via fiberoptikskablar och kan på så sätt använda sin samlade kapacitet för att göra omfattande beräkningar för att få tjänster på webben - till exempel Facebook - att fungera.

När du använder Facebook, till exempel för att uppdatera din status eller kommentera vänners bilder och filmer, tar servrarna i Facebooks datacenter emot och beräknar dina önskemål så att själva handlingen upplevs som direkt i samma ögonblick du utför den. Med 800 miljoner användare världen över och mer än 100 miljoner bilder som laddas upp varje dag, är det enorma mängder data som behöver processas av Facebook varje dag.

Datalagring i molnetArbetet med att attrahera andra IT-företag med behov av datalagring fortsätter.

– Vi kommer att starta ett säljbolag tillsammans med Luleå, Piteå och Bodens kommun. Data-lagring i ”molnet” kommer allt mer. Det vi ser nu är början på en digital industriera, säger Matz Engman.

Okej... vi vill också skriva om Facebook

En skiss på hur datacentret ska se ut när det är klart att tas i drift om ett år.

Gilla. Matz Engman, VD Luleå Näringsliv och Karl Petersén, kommunalråd i Luleå hål-ler tummen upp.

TExT: BjöRN PALoVAARA

6 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 7: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

All Inclusive KonferensNu slipper du fundera på detaljerna. Boka en allinclusive-konferens hos oss så ingår allt du behöver.- 2 dagars konferens inklusive lokal.- Fruktkorg.- 4 x Fika.- 2 x Lunch.- 2-rätters middagsbuffé inkl. ett glas vin eller alkoholfritt alternativ.- Bastu och Relax.- Gym eller guidad historisk vandring ca en timme.- Logi en natt, del i dubbelrum.

1.595:-per person exkl.moms.

Belonasvängen 2b, 941 52 Piteå, 0911 77950, [email protected], www.furunasethotell.se

Har du en idé men saknar finansiering?Sverige behöver fler djärva idéer och fler framgångsrika företag. Inom alla branscher. Från tjänsteföretag till snabbväxande hög-teknologiföretag.Men för att starta och driva ett företag behövs det mer än en bra affärsidé. Det behövs också kapital och i många fall även stöd från erfarna rådgivare. Och det är här vi på Almi Företagspartner kommer in i bilden. Vi kan ta risker andra finansiärer inte har möjlighetatt ta. Och vi har rådgivare med stor erfarenhet. Kontakta oss på Almi, almi.se/nord.

”Världens bästa extraljus”

www.rigidsweden.com

Rigid Industries LED www.rigidsweden.com

30 dagars full returrätt, 5 års garanti. Åf-info: Tel 08-501 64 561!

Sluta famla i mörker!

Rigid Industries LED från USA är de skarpast lysande extraljus och arbetslyktor du någonsin sett!

Lyktan som har upp till 50 000 tim-mars livslängd, enkel inkoppling, ett nästan oförstörbart ytterhölje och strömsnål teknik lägger ljusår mellan sig och de traditionella Halogen- och Xenon-lyktorna.

Skarpa, effektiva LED ljusramper för lastbilar, bilar, arbetsfordon, rally, m.m. Rigid Industries utvecklings- arbete har revolutionerat proji-cerande LED-ramper.

E-serien använder en patenterad lins som ger överlägsen optik och oöverträffad effektivitet.

Rigids unika hybrid/reflektor-system är den skarpaste, mest effektiva ljusramp på marknaden.

Finns bl.a hos:

Laitis Bil & Industri

Bilupplysningen.se

AutoParts i Umeå

Page 8: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Boden - en stad i förändring

Jeanette Nilsson skryter gärna om den pris-belönta innovationen Sortify. Bodenföretaget Återvinningslösningar i Norr AB har utvecklat produkten som är en fyrdelad papperskorgen som gör det möjligt att källsortera även utom-hus.

8 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 9: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

I Bodens kommun finns en kraftfull företagsanda med många småföretag som har strävan att växa och utveck-las. – Men vi har varit dåliga på att skryta om oss själva. Därför har vi jobbat hårt med självkänslan och har bland annat gett ut boken ”Bodenskryt”, säger Jeanette Nilsson, näringslivschef på Bodens kommun.

Det var förra vintern som några bodensare fick i uppgift att skriva ner några saker som de är stolta över i Boden och vill

berätta om. Alla positiva ”skryt” samlades i boken Bodenskryt. – Stoltheten och självkänslan

finns nu på pränt för att dela med alla andra. Vi har dessutom haft skryttäv-

lingar och fått in över 200 nya skryt, berättar Jeanette som tycker det är viktigt för självkänslan att skryta.

– Men man ska också vara ödmjuk, att man skryter om sig själv betyder inte att någon annan är dålig, säger hon.

Mycket på gångDet är en hel del på gång i Boden. En ny verkstadsindustri är på gång att etableras och det ska investeras i hundratals miljoner bara där. Dessutom togs för några veckor sedan det första spadtaget till en ny galleria på Åhlénstomten

i centrala Boden. Det är Wiksténs fastigheter som satsar 200 miljoner. Projektet handlar om 72 lägenheter och drygt 5000 kvadratmeter butiksyta.

En ny industriEtableringen av Facebooks serverhallar i Luleå innebär att en ny digital industri kommit till regionen.

– Det jobbar vi hårt med. Vi har två olika företag som just nu undersöker etablering av da-talagring i serverhallar i Boden, det är ett svenskt företag och ett utländskt.

Tillsammans med Luleå och Piteå kommuner kommer Boden att starta ett gemensamt säljbolag och jobba gemensamt för att få fler liknande etableringar till området.

– På andra orter där stora företag etablerat sig i den här industrin har det blivit många följdin-vesteringar. Det är en intressant utveckling vi går mot och som kommer att påverka oss positivt, säger Jeanette.

UtmaningarEn utmaning är att vända utvecklingen och få utflyttade att flytta tillbaka samt att öka nyinflytt-ningen.

– Annars är risken stor att det bara blir ett produktionsområde här med få ungdomar. Vi måste satsa rätt så vi inte tappar dem.

Inom loppet av en vecka i oktober gick två ärofyllda priser till duktiga entreprenörer i Boden. Stora Turismpriset till Britta Jonsson-Lindvall och Kent Lindvall på Treehotel i Harads samt

priset Årets Nybyggare i Sverige gick till Victoria Strömbäck som driver företaget Återvinnings-lösningar i Norr och som har utvecklat källsorte-ringssystemet Sortify.

KraftsamlarTurismen är en viktig del i Bodens näringsliv och norrmännen är viktiga. Enbart norska turister omsätter 90 miljoner kronor i Boden varje år. Men konkurrensen ökar från bland annat finska bottenvikskusten. Nu kraftsamlar Boden Turism som bjuder in företag från alla branscher som har nytta av den norska turismen till ett möte den 22 november på Hotell Bodensia med målet att försvara och öka marknadsandelen i nordnorge.

Men till Boden kommer inte bara turister från Norge.

– Treehotel i Harads har gäster från hela världen. Det gäller också att få besökare från grannkommunerna att upptäcka Boden, till exempel för att åka hit och handla. Om en bo-densare åker till Luleå för att handla är det ingen som blir förvånad, men däremot om en Luleåbo säger att man ska åka till Boden för att handla. Det behöver ju inte vara så. Vi kan och vi törs ta plats och marknadsföra oss i Luleå. Vi kanske är lillebror i sammanhanget, men vi är värda lika mycket. Ibland blir det mycket fokus på ”vi och dom”.

– Vi stirrar ibland för mycket på kommungrän-serna utan att samarbeta. Det ska vi ändra på, säger Jeanette Nilsson.

Boden - en stad i förändring

Wiksténs satsar 200 miljo-ner på att utveckla Bodens Centrum. Projektet omfat-tar nuvarande byggnad samt hela parkeringen framför fastigheten. Totalt blir det 72 lägenheter och ca 5000 kvm butiksyta.

TExT & FoTo: BjöRN PALoVAARA

NÄR INGSL IV I NORR november 2011 9

Page 10: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Treehotel i Harads utanför Boden siktade mot trätopparna. Nu har de vunnit Stora Turismpriset 2011.– Det är som ett turismens Inge-mar Stenmarkspris. Det går till dem som likt Treehotel har det där lilla extra – vinnarskallen och lusten att nydana, säger Björn Eriksson, f.d. Landshövding och ordförande i Stiftelsen för kun-skapsfrämjande inom turism.

Övriga finalister var Sala Silvergruva, Kosta Boda Art Hotel, Lights in Alingsås, Svenska Dansbandsveckan och Världskul-turmuseerna i Stockholm.

För 18:e året i rad delar Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism, med Tillväxtverket som huvudman, ut Stora Turismpriset. Priset ges till föredömliga insatser i nytänkande, internationalisering, kvalitet eller hållbarhet, som har bidragit till att utveckla turismen i Sverige. Pris-

utdelningen hölls i samarbete med RTS, Rese- och Turistnäringen i Sverige.

Juryns motivering lyder:Årets vinnare är en unik innovativ turistisk satsning som blivit en USP i svensk besöksnäring. Vinnaren har väckt stort intresse i internationella media och är mycket efterfrågad av internationella researrangörer. Vinnaren har gått ett steg längre än de flesta och sprängt vallarna för de gängse uppfatt-ningarna om hur det är möjligt att erbjuda boende. Man har lyckats skapa en förväntan och hype runt konceptet, som nått långt ut på den internationella arenan. Vinnaren jobbar med de naturliga förutsättningarna i sin omgivning och förenar det med mod, innovativt tänkande, design och en gnutta galenhet. Med innovativ drivkraft har en befintlig verksamhet förnyat sin verksam-het och lyckats ta boendet till nya höjder. Treehotel, skapat av grundarna till Brittas Pensionat, är vinnare av Stora Turismpriset 2011.

Kent Lindvall, Björn Eriksson och Britta Lindvall vid prisutdelningen på Svenska Turismga-lan på Berns i Stockholm.

Treehotel erbjuder spektaku-lärt boende bland träd-topparna i Harads. Spegel-kuben.

FoTo: BjöRN

PALoVAARA

Fågelboet.

FoTo: BjöRN

PALoVAARA

FoTo

: STE

FAN

MA

Nd

éN

Treehotel vann Stora Turismpriset

Den som inte är höjdrädd kan nu upp-leva bygget av vindkraftparken i Blai-ken från hög höjd. En webbkamera har monterats på en 80 meter hög mast mitt i projektområdet på lågfjället mellan Sorsele och Storuman.

– Eftersom projektområdet är tre gånger tio kilometer stort blir det svårt att täcka in allt med en kamera, men med tanke på höjden och vidvin-kelperspektivet blir bilderna spektakulära, försäkrar

Mikael Lindmark, vd på BlaikenVind.Just nu pågår arbetet med vindkraftparken för

fullt. Två mil väg har byggts under sommaren, ställ-verk monteras och servicebyggnader har påbörjats.

– 25 av 30 fundament för vindkraftverken har gju-tits. Totalt är nu 130 personer aktiva med projektet på plats i Blaiken, berättar Mikael Lindmark, vd på BlaikenVind.

Gå in på www.blaikenvind.se/projektdokumenta-tion/live-on-site/ och följ bygget av en av Europas största landbaserade vindkraftparker!

Följ vindParkSbygget i blaiken På webben

10 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 11: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Grund & ByggserviceFör info, broschyr eller visning - ring!

Anders Sundman 070-559 56 35 Grund & Byggservice i Älvsbyn : gbser rvice.se

Vi har allt inom golv• Kakel • KlinkerI torra och våta utrymmen

OBS! Vi har nu utökat vår verksamhet och utför nu även alla typer av elinstallationer.Ring Anders Lundberg070-556 63 97

Vi har allt inom VVS• Installationer• Material

Värdesäkra ert hem, kontrollera fukten i krypgrunden

Permanent utrustning för luktsanering. (Genom våra unika GSD300)

(monteras inifrån, utsidan berörs ej)

Luktsanering utföres

Skydda mot fukt, mögel och luktEnkel och effektiv lösning! Installera högeffektiv avfuktare konstruerad för krypgrund och marknadens lägsta elförbrukning.Enkel installation -komplett installationspaket inkl. kanaler och display.Färdig installation offereras.

NYTTJA ROT-AVDRAGET HALVERA ARBETS-

KOSTNADEN

Höst-erbjudande!

Gratis besiktning

och åtgärds-

förslag

Lukt/FuktproblemHar du lukt/fuktproblem med ditt hus på platta, källare eller väggar? Vi fixar det!

farenhet i branchenrygghetsgaranti på utfört arbete

KRYPGRUND

OBS! Vi har nu utökat vår verksamhet ochutför nu även alla typer av elinstallationer.Ri A d L db 070 556 63 97

Page 12: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Norrlandsproducerat – ur miljörättslig synvinkel

k R ö N I k a

Magnus Ericsson vid advokatbyrån Kaidings Luleåkontor skrev i det förra numret en artikel inom det miljörättsliga området om det s.k.

efterbehandlingsansvaret, d.v.s. skyldigheten för verksamhetsutövare och fastighetsägare att under vissa förutsättningar sanera mark som förorenats. Denna artikel kommer också att behandla vissa skyldigheter som miljörätten ställer på företagare och privatpersoner. Fokus kommer dock inte att ligga på sanerings-skyldigheten utan på de krav som ställs på den som vill utöva en miljöfarlig verksamhet eller en vattenverksamhet.

Den miljörättsliga lagstiftningen har vuxit fram under det senaste seklet i takt med att vet-skapen har ökat om hur utsläpp av miljöfarliga ämnen i naturen påverkar vår närmiljö och vår planet. Den ökning som skett av denna kunskap under senare årtionden har lett till att lagarna inom miljöområdet vuxit i omfång, närmast explosionsartat och lagstiftningsmaterian är i dagsläget i det närmaste oöverblickbar. Trots att lagstiftningen är både omfattande och stundtals svår att förstå så ställs stora krav på förståelse av reglerna från den som bedriver en verksamhet som på något sätt kan anses skada miljön. Den som utövar en sådan verksamhet ska se till att denne följer gällande lagstiftning och har alla nödvändiga tillstånd för att bedriva verksamhe-ten. Detta ansvar är ofta straffsanktionerat och ett brott mot reglerna i miljölagstiftningen kan i värsta fall leda till att verksamhetsutövaren tvingas betala miljösanktionsavgifter eller att verksamhetsutövaren åtalas och fälls till ansvar för brott. Det finns också en risk att stora inves-teringar i en verksamhet blir helt bortkastade om fortsatt drift av verksamheten förbjuds på grund av att verksamheten inte uppfyller miljöbalkens krav. Det finns därför all anledning att överväga om ditt företag uppfyller den gällande lagstift-ningen på miljöområdet.

De grundläggande reglerna inom den svenska miljörätten finns huvudsakligen i miljöbal-ken med tillhörande lagar och förordningar. Miljöbalken innehåller generella krav (de s.k. allmänna hänsynsreglerna) som alla typer av verksamheter och åtgärder (som inte är av försumbar betydelse för miljön i det enskilda fallet) måste uppfylla. Utöver dessa generella

regler finns vissa särskilda regler för olika typer av verksamheter. Det finns exempelvis särskilda regler för kemikaliehantering, jordbruk, avfall m.m. I den här artikeln kommer dock endast kraven för företag som bedriver miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet att behandlas.

De allmänna hänsynsreglerna talar om vad som krävs i sak för att skydda miljön och således också vilka krav som kan ställas på den som be-driver en miljöfarlig verksamhet eller en vatten-verksamhet. Den som ska bedriva verksamheten ska bl.a. vidta försiktighetsmått för att motverka skada och olägenheter för miljö, använda bästa möjliga teknik i verksamheten och även att välja en lämplig plats för utövandet av verksamheten. De allmänna hänsynsreglerna innehåller dock en skälighetsregel som stadgar att krav som är orimliga mot den som bedriver verksamheten inte behöver vidtas. Utifrån dessa regler prövas all miljöfarlig verksamhet och all vattenverksam-het och prövningsmyndigheten (t.ex. länsstyrel-sen eller mark- och miljödomstolen) kan ställa upp krav på verksamheten med stöd av dessa regler. Dock omfattas all verksamhet och alla åtgärder (som inte är av försumbar betydelse för miljön i det enskilda fallet) av de allmänna hän-synsreglerna och det är därför möjligt för t.ex. länsstyrelsen att med stöd av dessa regler ställa krav på verksamheter trots att dessa inte utgör miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet enligt miljöbalken. Denna fråga kommer dock inte att behandlas närmare i denna artikel.

Vissa miljöfarliga verksamheter behöver antingen tillstånd eller anmälas till kommunen för att de ska få bedrivas. Vad som anses utgöra en miljöfarlig verksamhet anges i miljöbalken och kan exempelvis vara en fabrik som släpper ut en miljöfarlig gas, en maskin som bullrar och stör omgivningen eller tunnor som förvaras i en anläggning och som innehåller restkemikalier. Bara för att en verksamhet anses utgöra en miljöfarlig verksamhet är det inte säkert att det krävs ett tillstånd eller anmälan för att verksam-heten ska få bedrivas. Vilka typer av miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd och som måste anmälas finns särskilt angivet i lagstiftningen. För att få bedriva exempelvis verksamhet där träprodukter, kemiska produkter, stål- och metallprodukter tillverkas eller vindkraftsverk-samhet av viss storlek krävs tillstånd medan det

räcker med en anmälan till kommunen för att få bedriva exempelvis tillverkningsverksamheter i mindre skala. Om en verksamhet kräver tillstånd eller anmälan kommer prövningsmyndigheten att pröva om verksamheten får bedrivas mot de allmänna hänsynsreglerna och ett tillstånd att bedriva verksamheten kan komma att förenas med villkor (som baseras på de allmänna hänsynsreglerna).

Vattenverksamhet kan kort sägas vara all verk-samhet där något byggs i vatten, som exempelvis bryggor, vägbankar eller bropelare. Även andra åtgärder i vatten såsom exempelvis grävning i vatten, muddring eller bortledande av vatten anses vara vattenverksamhet. Utgångspunkten är att all vattenverksamhet kräver tillstånd eller i vissa fall en anmälan, precis på samma sätt som för miljöfarlig verksamhet. Det bör dock nämnas att vissa vattenverksamheter av mindre omfattning (såsom exempelvis en vattentäkt till ett enfamiljshus som ska tillgodose fastighetens husbehov) undantas från kravet på tillstånd eller anmälan. I vissa fall blir vattenverksamheten en del av den miljöfarliga verksamheten (och vice versa) som exempelvis då vatten tas ur ett vattenområde (vattenverksamhet) för att sedan släppas ut från en industri som avloppsvatten (miljöfarlig verksamhet). I dessa situationer måste tillstånd sökas för både vattenverksam-heten och den miljöfarliga verksamheten för att kunna bedrivas.

Som framgår är miljörätten både omfattande och stundtals svår att förstå. Trots detta är kraven på den som tänker bedriva eller bedriver miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet högt ställda och att bedriva verksamhet utan tillstånd eller anmälan kan leda till åtal, miljö-sanktionsavgift och att stora investeringar visar sig helt bortkastade om verksamheten förbjuds från att fortsätta. Det kan därför vara såväl klokt som ekonomiskt lönsamt att nogsamt överväga dessa frågor och skaffa den kunskap som behövs innan man gör stora in-vesteringar eller påbörjar en ny verksamhet.

MikaeL LundBeRgJur. kand. advokatbyrån kaiding

12 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 13: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011
Page 14: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

k R ö N I k a

Undvik förälskelsen!

PedeR hanSSonaB Terminalen

Peder Hansson är ägare av och ”headhunter” på AB Ter-minalen som har sitt huvudkontor i Luleå men arbetar över hela Norrland. Peder är även en flitigt anlitad föreläsare och konsult runt kompetensförsörjningsfrågor. du når honom på [email protected]

Många verksamheter anser sig ha svårt att hitta den kompetens de behöver för att växa. Frågar man företag i konsultbranschen så blir

svaret ofta att de skulle kunna anställa hur många som helst ”bara det är rätt person” och samma svar blir det ofta när det gäller säljare. Teoretiskt kan en verksamhet anställa hur många säljare som helst så länge som de skapar intäkter som överskrider kostnaderna i produktionen.

Många verksamheter vet också att det ofta är ”magkänslan” som avgjort vem som i slutet fick jobbet och magkänslan kan ofta jämföras med en ”förälskelse”. Man anställer någon som man ”faller för” och förblindas av att den personen kanske inte har allt det som egent-ligen krävs för att utveckla verksamheten. I bland går allt ändå bra till slut men ofta inte så bra som det hade kunnat bli.

Jag får ofta frågan hur man väljer rätt person och det är inte lätt att besvara med några korta rader men jag skulle vilja säga att lika viktigt som det är att när man bygger ett hus gjuta en stabil grund är det att verkligen veta vad man vill ha innan en rekrytering påbörjas. Oavsett det är en intern eller en extern rekry-tering. Ett misstag många verksamheter gör är att låta duktiga specialister befordras till chefer. Själva misstaget består ofta i att innan befordran skett så har ingen egentlig kravspe-cifikation skapats för chefsfunktionen och det blir då omöjligt att bedöma om specialisten verkligen är rätt person på den nya positionen vilket i sin tur riskerar att skapa dålig stäm-ning på arbetsplatsen eftersom motiveringen av tillsättningen ofta blir otydlig.

Ett annat vanligt misstag som sker ute i

verksamheter är nepotism utan kravprofil. Nepotism kan enkelt förklaras att man hellre anställer någon man känner än någon man inte känner (och i bland även om personen egentligen inte är ”rätt” person).

En intern kravspecifikation ska innehålla information om både person, färdigheter, förutsättningar och mål. Om en intern krav-specifikation innehåller det populära kravet ”social kompetens” ska den också innehålla en definition vad som egentligen menas med detta och hur det säkerställs att kandidaten innehar detta. Med andra ord, hur bevisar vi för oss själva att kandidaten har just social kompetens innan vi tackar nej alternativt anställer denne?

Min fråga i denna krönika är egentligen hur man kan ha svårt att hitta rätt kompetens när man ofta egentligen inte vet vad som eftersöks eller var den ska sökas? Vår planet består i dag av ca sju miljarder människor där ca 400 miljoner har engelska som förstaspråk och ca ännu en miljard som andraspråk. Det vore konstigt om ingen av dessa skulle vara rätt person för jobbet.

Måste lastbilschauffören, projektledaren, ingenjören eller chefen EGENTLIGEN ens vara svensktalande?

Vad krävs det EGENTLIGEN för att anpassa sin interna dokumentation och sina arbetsverktyg att tillåta även en engelskta-lande person på positionen?

Vet vi EGENTLIGEN att våra kunder skulle undvika oss som leverantör om vår kundansvarige bara skulle prata engelska?

Skulle kulturkrocken EGENTLIGEN bli ett problem?

För att få bort subjektiviteten från be-dömningarna i arbetslivet är jag i december med och lanserar en ny internationell ISO standard där jag som enda person i Norrland varit med i projektet som haft deltagare från 16 länder. Hela syftet med denna standard är att skapa ett ramverk för tydliga bedömningar vid utvecklingssamtal, rekryteringar och an-nan typ av bedömning som förekommer. Nu kan en ISO standard kännas stor och tung för en mindre verksamhet men det finns inget hinder att se över hur denna kan implemen-teras även där och det finns inga krav på att man måste certifiera sig bara för att man arbetar med en ISO standard som grund. Däremot för en större verksamhet som idag kanske arbetar efter ISO 9001/14001 eller liknande kan denna skapa konkurrensför-delar och kvalitetshöjningar även inom HR området. Kontakta mig gärna om du vill ha en inbjudan till detta seminarie i Luleå.

Hur brukar du göra när du anställer? Vill du få stöd att göra en kravspecifikation? Maila gärna dina utmaningar, erfarenheter, frågor och åsikter till mig.

Vi ses i nästa num-mer då jag kommer att skriva om introduktion av nyanställd personal.

14 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 15: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Raka spåret till framtidens energismarta europeiska transportsystem

Regionförstoring genom halverade restider underlättar samarbeten och rekrytering i Norrland.

Norrbotniabanan är del av en nationell godsstrategi för att öka norra Sveriges konkurrenskraft i Europa

Sänkta transportkostnader med upp till 30 procent.

Möjliggör stora investeringar - exempelvis i gruv- och skogsindustri

Bättre godstransporter – ökade tågvikter från 1 100 ton till 1 600 ton per lok.

Säkra transportlösningar mot övriga Europa

Bra för miljön - minskar koldioxidutsläppen med 80 000 ton per år.

Godstransporter flyttas från väg och sjöfart till järnväg.

www.norrbotniabanan.nu www.godsstrategi.se www.botniskakorridoren.se

Läs mer på www.regionvasterbotten.se

Region Västerbotten jobbar för Norrbotniabanan

Peter Hedman (S), regiondirektör Erik Bergkvist (S), regionstyrelsens ordförande, Ewa-May Karlsson (C), regionstyrelsens vice ordförande

Hotell Pellonhovi är ett familjeägt hotell i finska Tornedalen. Hotellet har totalt 80 rum och en boendekapacitet för cirka 200 personer.

Rum finns att tillgå för alltifrån 1-5 personer. Badrum med dusch, TV och radio finns i samtliga rum. I tre av rum-men finns dessutom egen bastu. Hotellgästerna har även tillgång till en swimmingpool.

Restaurangen erbjuder dagligen lunchbuffér och på kvällstid erbjuder köket läckra à la carte menyer.

Fest! Vi ordnar allehanda fester med möjlighet till programutbud allt efter kundens önskemål.

Konferens! På hotellet finns 5 stycken 10-personers konferensrum samt auditorium för 185 personer. Allt efter behov och önskemål erbjuds gästerna kaffe, lunch- och middagar.

Puben! På lördagskvällarna trivs vi i Westis-puben, öppet till 03.30. Ansvarig för musik DJ, ungefär en gång i månaden har vi levande musik för unga smaker, och ibland karaoke.

Välkommen! Ni är hjärtligt välkomna till Pello och Pellonhovi för att njuta av lugnet och friden i en samisk atmosfär.

Hotell PellonhoviKunnantie 2, 957 00 PelloTelefon: +358 16 513 911

[email protected]

HOTELL- OCH RESTAURANGVERKSAMHET ALLTSEDAN 1982

Ronnie NordqvistTelefon: 070-671 94 41

Hörsel- hjälpmedel i Kalix & Haparanda Hörselslingeutrustningar

» Hörselförstärkare » Telefoner med hörselslinga » Blåtandsslinga till mobiltelefon » Väckarklocka med vibrator » Stolsslinga för TV » Sling-sync till platt-TV » Guidesystem » Trådlös högtalare med inbyggda mikrofonmottagare

» Slingväska för transportabel utrustning med trådlösa mikrofoner

Se hela vårt sortiment på www.edin.se / www.comfortaudio.se

Jag deltar gärna

på föreningsmöten

och informerar!

Page 16: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

andeRS heTTingeRauktoriserad revisor och affärsrådgivarePwC i Skellefteå

k R ö N I k a

Var ligger Grekland…

Mingdynastin, var en fas i världshis-torien då högkultur och intellekt var samlat och utgick ifrån Kina. Vi är snart där igen. Romarväldet

var det imperium som utgjorde världens medelpunkt vid en annan tidpunkt… Och sen bildades, utvecklades och nu faller USA. Vad är det som händer?

Fyra sekunder…Om vi betraktar jordens existens som ett dygn är det ca 4 sekunder som vi haft ”modern” tid, med människor och samhällen. Vi oroar oss för utarmning av råvaror, förlust av regnsko-gar och inte minst global uppvärmning. Ur ett vidare perspektiv är det vetenskapligt sagt att det inte är någon risk vi förstör jorden, det kommer vi aldrig att klara av, bara förstöra de omständigheter vi lever under, just nu.

Det må vara väl så allvarligt, men jorden har en förmåga snurra vidare runt sin egen axel och runt solen. Vi ser gärna saker ur det per-spektiv vi just för stunden lever under. Och värderar händelser utifrån det. Vi förfasas över vissa extremistiska muslimska kulturytt-ringar fast kristendomens korståg, efterföljt av kvinnoförföljelser med häxjakt och bålbrän-ning ligger tidsmässigt strax bakom oss…

Solidaritet...Vi tycker att vi är humanistiska och kultive-rade med en social grundsyn som baseras på solidaritet. Vi skapar system med progressiv skatt men lika rätt till skola, vård och omsorg. Nästan i alla fall. För det beror ju på i vilken kommun man bor. Fast ändå inte, vi har ju kommunal utjämning.

Men för grannen som råkar bo i grannkom-munen som tillhör ett annat land, gäller dock annat. Vi försöker dock med blandade känslor skapa gemensamma villkor för vår samverkan över gränser genom handelsavtal, mindre tullar, begränsningar i växelkurssvängningar,

ja rentav gemensam valuta.Är Jämtland och Bottenlänen autonoma

nationer, välmående av egen energiförsörj-ning, eller är begreppet ”nationer” avskaffat om 100 år? Jag vet inte hur det blir. Men sannolikt går det fortsatt allt mer mot en globalisering. Internet är vår nya tillhörighet, och där finns inga kartstreck som skiljer oss åt. Fråga Alexander Bard.

Nu är ett antal länder i kris. Grekland mest. Vi åker gärna dit och trivs i landet, njuter av naturen och fröjdas av hur billigt det är, eller i vart fall varit. När vi åkt hem skall notan betalas. Och nu sätts vår solidaritet på prov.

Ekorrhjulet snurrar…Vi är mitt i en konflikt mellan de natio-nalekonomiska alternativa grundteserna. Å ena sidan, att stimulera ekonomin så att efterfrågan ökar och produktionen ökar och därmed vårt välstånd. Eller å andra sidan, att inte göra av med mer pengar än som finns eller kan återtjänas, för en långsiktigt hållbar ekonomi.

Segraren skriver historia, sägs det. Men nu finns bara förlorare. Därför tror jag vi har den ”moment 22” situation som råder. Vi kan dividera i evighet om hur mycket Grekland har myglat med siffrorna och spenderat för mycket. Vi måste utnyttja vår europeiska gemenskap till att hantera balansgången mellan teserna. Dels solidariskt medverka till finansiering av Greklands underskott och dels förmå Grekland stabilisera sin ekonomi och successivt få ordning på stadsfinanserna.

Ankdammen Sverige…Under alla förhållanden, berör denna problematik oss direkt. Vi är ett litet land utan större påverkan på ”världsekonomin”. Däremot kan vi påverka vår egen. I en situa-tion med uppbromsning i den internationella ekonomin ökar osäkerheten om hur det kom-

mer att gå för Sverige. Men med en stabil grundekonomi har vi förmånen att kunna hantera den tidigare nämnda balansgången mellan att ”investera sig ur” eller att ”spara sig ur” en kris.

Som jag ser det är det därför viktigt att våra ledare inte av princip- och prestigeskäl förblindat agerar på det ena eller andra sättet, utan faktiskt prövar vad som är bäst. Jag tror det vore olyckligt att inte använda samhällsre-surser på effektivast sätt i en sådan situation. Istället för monetärt stöd under passivitet tror jag det är bättre skapa bestående värden.

Bygg Norrbotniabanan, nu…Det finns en 84 sidig skrift ”NGS” Nationell Gods Strategi” som baseras på Näringsdepar-tementets studie ”Supply of Raw Materials, Transport Needs and Economic Potential in Northern Europé” från 2010. Av den framgår att Norrbotniabanan är absolut nödvändig för den 50 procentiga kapacitetsökning som erfordras för godstransporter söderut, samt grunden för en Bottnisk korridor med avsevärd transportpotential.

Detta inser EU och framhåller denna infrastrukturinvestering som en av de högst prioriterade i Europa. Synd bara att den insikten inte finns i Rosenbad. Ännu.

Rädda svensk exportindustri! Säkra råvaru-leveranserna till Mälardalens förädlingsindu-stri! Bygg Norrbotniabanan, nu! www.norrbotniabanan.nu

16 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 17: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Explore The North´s anläggning är en plats skapad perfekt för möten, upplevelser och avkoppling. En plats mitt i hjärtat av de norr- ländska skogarna, vackert belägen vid en skogstjärn med lugnt speglande vatten. På anläggningen finns kapacitet för 36 personer med logi, del i dubbelrum. Vid en dags konferens/aktivitet kan vi ordna sittning för 80-100 personer.

Stunden och miljön är viktig för beslut, diskussioner, samtal, upp-levelser och avkoppling - den platsen kan vi erbjuda er! Välkommen till ”ER STUND” på vår anläggning i Särkimukka i Kangos.

UpplevelserHundspannsturer, skoterturer, längdskidspår, vedeldad bastu med spa bad, flugfiskekurser, grupputvecklingskurser med handledare, grupputvecklings övningar, trubadurkvällar med middag, kockduell

mm. Vi har mångårig erfarenhet från aktivitetsmarknaden och skräd-darsyr ett program vid förfrågan så att det passar ert sällskap.

Logi/Faciliteter13 dubbelrum med wc/dusch, 3 timmerstugor (2-4 bäddar) med wc/dusch, konferensrum för ca. 20 sittande gäster med projektor, internet och TV, restaurang och lounge för ca. 70-80 pers, bar, bastu och relax, traditionell vedeldad bastu/spabad med massagefunktion.

Mat & DryckVi strävar efter att servera måltider inspirerade av den lokala hus-manskosten med en liten internationell touch, tillagade med råvaror. från lokala matproducenter. Vi anpassar din meny efter önskemål vid förfrågan. Restaurangen har fullständiga rättigheter.

BoKNING & KoNtaKt: Johan: +4670 626 19 09 • Sara: +4670 493 48 81 • [email protected] • www.explorethenorth.Se

KONFERENS & upplevelser

BOKA DINUPPLEVELSEHOS OSS!

Page 18: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Få saker är väl mer naturligt och eko-logiskt att äta än det som kommer från skogens skafferi. På Svantes Vilt i Ha-rads utanför Boden är man stolta över att vara det naturliga ledet mellan den vilda maten och dess konsumenter.– Vi vill inte vara störst, men när det kommer till kvalitet vill vi vara bäst, säger Lars Björngrim, marknadschef på Svantes Vilt & Bär.

På Svantes Vilt & Bär har man specialiserat sig på förädlat viltkött och delikatesser som uppskat-tas såväl i hemmet som på utflykten till skogen samt på restauranger.

Hösten en intensiv period– Delikatesser av ren är det som vi är mest kända för, men vi förädlar allt inom vilt och även fisk från fjällen och älg, björn och skogsfågel från lokala jägare. Vi köper även in bär; hjortron, lingon och blåbär, säger Lars Björngrim.

Svante Renberg startades Svantes Vilt 2002 efter många år i slakteribranschen. Svantes Vilt finns idag i samma byggnad i Harads som både Lapp-Simon och Sameprodukter fanns tidigare.

– Vi är idag 22 heltidsanställda. Men nu under hösten när det är skördetid i skogen är det intensivt och just nu är vi ca 30. Hantverkstradi-tionerna sitter i väggarna och idag är vi bland de snabbast växande viltföretagen i Norrbotten och ständig utveckling av våra produkter pågår.

Lars berättar vidare att han har jobbat med kött

Ett rent hantverk med råvaror ur skogens skafferi

Lasse Björngrim, till vänster och Svante Renberg har jobbat tillsammans i köttbranschen i 40 år.

Svantes Vilt & Bär har slakteri och förädling i sina lokaler i Harads.TExT & FoTo: BjöRN PALoVAARA

18 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 19: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

tillsammans med ägaren Svante Renberg i 40 år.– Ja vi har lång erfarenhet och idag är Svantes

son Andreas företagets VD. Tillsammans med riktigt duktig charkpersonal är vi framgångsrika och har vunnit många utmärkelser, bland annat chark-SM, berättar Lars.

Lugna renar är viktig ingrediensLokala leverantörer är viktigt vid inköp av råvaror till Svantes Vilt fortsätter Lars:

– Vi är mycket noga när vi köper in renar,

transporterna ska inte vara för långa, därför köper vi in renar av samebyarna i närområdet. Efter transporten hit får renarna lugna ner sig 1-2 dagar i vår renhage innan slakt. Hur länge beror på renarnas form. Köttet blir också bättre och får en mildare karaktär. Så det är en viktig ingrediens som bidrar till köttets höga kvalitet.

Respekt för djuren– Utan respekt för renen fungerar inte vår verksamhet och därför har vi också valt att arbeta

avstressande med de renar vi köper in.Vilt ger smakrika råvaror som inte behöver

mycket kryddning eller besvärliga tillagnings-metoder vilket tilltalar såväl profesionella kockar som vanligt folk.

– Tack vara den låga fetthalten i vilt kött tål det att lagras länge i frysen och kan tillagas året runt. Vilt kött år också nyttigt. Förutom lägre fetthalt innehåller köttet mineraler, bland annat selen, säger Lars Björngrim.

FoTo: BjöRN PALoVAARA

NÄR INGSL IV I NORR november 2011 19

Page 20: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Lennart Häggroth – årets företagare i Norrbotten 2011

Ett stort grattis till Lennart “Lelle” Häggroth, Kiruna och Last & Terräng Häggroths Traktor AB (LTH AB). Företagarna Norrbotten har i samband

med styrelsemötet 10 oktober delat ut utmär-kelsen Årets Företagare i Norrbotten 2011 till Lennart “Lelle” Häggroth.

Utnämningen har skett genom en noggrann urvalsprocess i konkurrens med flera kvalificerade företagare, som alla utsetts till Årets Företagare i sina respektive hemkommuner.

Ingen annan företagsutmärkelse har samma bredd, noggranna urvalsprocedur och historik.

Lennart Häggroth är en aktiv person med ett engagemang i näringslivet även utanför det egna företaget. Han är helt enkelt en god förebild och ambassadör för företagare och det kan sam-manfattas med hans egna ord ”Framtiden ger möjligheter. Man är ju entreprenör och det är det som driver en framåt”

FöretagetLTH AB är ett traditionellt maskinentreprenad-företag med stadigt stegrande tillväxt kombinerat med god lönsamhet och finansiell balans. Detta tyder på en medveten strategi att växa i takt med intjänade vinster. Lennart Häggroth är en företagare med både kreativ och strategisk förmåga som sedan 1989 driver ett företag, som nu vuxit till den största privata arbetsgivaren på orten. LTH AB har ca 200 anställda och omsätter ca 300 miljoner

Lennart Häggroths företag i Kiruna har

utnämnts till Gasellföretag sex gånger – I höst är det troligen dags igen.

Årets Företagare i SverigeSom Norrbottens representant blev Lennart “Lelle” Häggroth också nominerad till Årets Företagare i Sverige 2011.

Under stora galafestligheter den 21 oktober i Stockholms Stadshus avgjordes det vem av de 21 Region/länsvinnarna som ensam skulle bli Årets företagare för hela Sverige.

När motiveringen till förstapristagaren lästes upp var det många av oss Norrbottningar som kände att den stämde väl överens med en beskriv-

ning av “Lelle” och hans företagarvärv men så blev det inte.

Det blev Per-Erik Andersson från Äppelbo i Dalarna som välförtjänt kammade hem segern.

Vi Norrbottningar från Piteå, Luleå, Pajala, Kiruna och Råneå fick i alla fall glädja oss åt att se och höra fjolårsvinnaren Tobias Lindfors, Luleå intervjuas av Amelia Adamo inför 834 festdeltagare.

Vi rekommenderar alla som har möjlighet att delta vid festligheterna nästa höst verkligen tar chansen och gör det. Som någon uttrykte det under kvällen: ”Vilken miljö, vilken mat, vilken underhållning, vilken fest och vilka goda samtal.”

Lennart ”Lelle” Häggroth, årets företagare i Norrbotten. Här på bilden tillsammans med Företagarnas verk-samhetschef i Kiruna, Stina Holmberg. Bilden togs vid ut-delningen av årets företagare i Kiruna i november 2010.

FoTo: KjELL TöRMä

20 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 21: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

eiLeRT iSakSSon ordförande Företagarna norrbotten

Utvecklingen för de små och medelstora företagen i Europa bromsas in. Det indikerar UEAPMES småföretagsbaro-meter där index för första gången faller

sedan hösten 2009. Fortfarande är det tillväxt, men framtidstron har fått sig en rejäl törn. De små företagen gjorde sin hemläxa i samband med den senaste finanskrisen och klarade sig bättre än storföretagen; de arbetade sig in på nya marknader, utvecklade nya produkter och tjänster samt effektiviserade produktionen. Småföretagen framstår som en allt tydligare tillväxtmotor i den svenska ekonomin. Varken företagen, eller för den delen, de som arbetar i dessa, är särintressen; de är själva förutsättningen för tillväxt och välstånd.

Allt fler politiker har upptäckt detta. Hos en del kan det uppfattas som en läpparnas bekännelse, för att det är populärt att lyfta en lans för företag-samheten, men hos alltfler omsätts ord i handling. Under hösten har vi sett ett spännande flöde av motioner från riksdagsmän och – kvinnor där viktiga principer för bättre förutsättningar för att starta, äga och driva företag fastslås och konkreta förslag för att lösa en rad tillväxthinder läggs fram. Ofta handlar det om frågor som Företagarna har initierat och arbetat hårt för och då engagemanget nu syns i hart när alla politiska läger, så känns upploppssträckan plötsligt kortare.

Axplock från motionerna I höstens motionsflora hittar vi bl a motioner från Jacob Johnson (V) som föreslår slopande av sjuklön för företag med upp till tio anställda, av-skaffande av sjudagarstvånget i sjukförsäkringen.

Lena Asplund (M) har motionerat i frågan om sjuklöneansvaret och vill ha en översyn av sjuklöneansvaret för småföretagare i syfte att avskaffa det. Ett av argumenten är att sjuklöne-ansvaret utgör ett hinder för att våga anställa, men det handlar också om att det riskerar att sålla bort människor från arbetsmarknaden med lång sjukdomshistoria.

Per Åsling (C) motionerar om avdragsrätt för forskning och utveckling för småföretag. I dag är Sverige ett av få OECD- och EU-länder som inte erbjuder någon skattestimulans för att stärka FoU-investeringar bland små och medelstora företag. Sverige tillhör en minoritet av medlems-staterna som inte ännu hörsammat detta.

Höstens riksdagsmotioner som berör småföretagen

Kerstin Lundgren (C) har i en motion föreslagit en sänkning av arbetsgivaravgifterna som en del i att stärka Företagarlinjen. Det är en tydlig signal om att vi naturligtvis också måste stimulera efterfrågesidan på arbetsmarknaden och inte bara utbudssidan som varit tydligt i Regeringens arbetslinje.

Krister Hammarberg (M) motion angående för-bättrat skydd för småföretagare mot bluffakturor. En i allra högsta grad angelägen fråga med tanke på konsekvenserna som en betalningsanmärkning medför.

Ur norrbottnisk aspektAlltför få av våra norrbottniska rikspolitiker har agerat kraftfullt. Den situation som Norrbotten befinner sig i – med enorma investeringar och stark tillväxt. Vilket inom mycket nära framtid kommer att medföra arbetskrafts- och kompe-tensbrist, som kräver en satsning på stimulansåt-gärder för att få flyttlassen att gå norrut. Varför kommer det inte en motion om att alla som flyttar till Norrbotten får exempelvis sänkt inkomstskatt? Flerfaldiga utbildningsinsatserna i syfte att stärka yrkeskompetensen för unga människor. Satsning på förstärkt integration för våra nyanlända, genom exempelvis att ge ekonomisk ersättning till alla småföretagare som åtar sig att ställa praktikplatser till förfogande.

Vi måste också få en stor satsning på bostads-byggandet i hela länet annars är risken att vi kommer att få endast ”fly in – fly out” arbetskraft. Visserligen positivt för hotell- och restaurangnäringen, men på lång sikt inte samhällsutvecklande.

Förstärkning av kommunikatio-nerna i öst-västlig riktning är ett måste. Järnväg och flygförbindelserna är idag en katastrof. Ett samarbete mellan regeringarna i våra länder skulle kunna möjliggöra gemen-samma upphandlingar på flyglinjer, snabbtåg mm.Årets Företagarkommun SverigeKan inte låta bli att glädjas åt att Gällivare blev 1:a och Kiruna blev 2:a. Undersökningen som görs årligen av Företagarna och UC är en ren fakta-

kontroll över tillväxten i Sverige. Man kontrollerar aktiebolag, med verksamhet i kommunen, som har en omsättning mellan 100 000 till maximalt 1 miljard kronor årligen. Bedömning görs utifrån omsättningsökning, resultatförändring, soliditet, antal nya företag mm. Det är med andra ord kalla fakta, inte någon attitydundersökning som gäller i den här undersökningen. Glädjen hos kommunalrådet Tommy Nyström var enorm och han uttalade sin stora stolthet över samtliga småföretag i kommunen som möjliggjort denna utmärkelse. Samma stolthet och glädje har genomsyrat företagen i både Gällivare och Kiruna. Ett stort grattis!

SammanfattningsvisDet är en hygglig höstskörd av insiktsfulla motioner som alla syftar till att skapa bättre för-utsättningar för att starta, driva äga och utveckla företag. Låt oss hoppas att motionärernas parti-vänner och allierade är lika kloka när det kommer till att fatta beslut i dessa viktiga tillväxtfrågor. En bra företagarpolitik medför en ökning av antalet sysselsatta och därmed också livskraftigare kommuner.

Europeisk skuldkris och amerikanska konsum-tionsmönster kan vi inte påverka, men de här frågorna äger vi själva. Detta kan vi åtminstone påverka. Låt oss göra det!

kJeLL hJeLMRegionchef Företagarna norrbotten

NÄR INGSL IV I NORR november 2011 21

Page 22: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Många lever idag stressiga liv och får inte tiden att räcka till. Men det går att hitta balansen mellan ett stressigt yrkesliv och en

fullspäckad fritid. Min filosofi är att alla kan lära sig att bli mer effektiva, mindre stressade, må bättre och att nå sina mål.

För att öka sin effektivitet krävs rätt metodik. Den metodik som jag förespråkar baseras på de senaste decenniernas forskning och kunskap om effektivitet. Den är anpassad till 2010-talets elektroniska informations-samhälle och de utmaningar som ligger i den moderna arbetssituationen.

Metodiken ligger i linje med Lean-filosofin. Lean är en filosofi om hur man hanterar resurser. Målet att bejaka värdeskapande akti-viteter och samtidigt identifiera och eliminera slöseri av resurser. Metodiken utvecklas ständigt och får nya inspirationskällor. Enkelt uttryckt handlar det om att förenkla varda-gen genom att sätta avancerat sunt förnuft i system.

Den informationsstress som många uppger sig lida av idag har ofta sin källa i den nya tekniken: en mental stress att hantera all inkommande information i form av telefon-samtal, e-post och sms. Men man kan vända den nya tekniken till sin fördel och ta hjälp av den för att effektivisera sitt arbete.

Förutsättningarna att använda tekniken som hjälp i vårt dagliga arbete har aldrig varit bättre. Utvecklingen är rasande snabb och för

många kan det vara lite skrämmande. Teknik som inte fungerar skapar frustration men ett bättre nyttjande av befintlig och ny teknik ger en påtaglig hävstång i arbetet.

Att använda sig av elektroniska ”att göra listor” fungerar för vissa. Ett exempel är upp-gifter i MS Outlook, som sedan kan synkas med mobiltelefonen; Det är en stor hjälp för många. De flesta e-postklienter är idag fullt tillräckliga planeringsverktyg om vi lär oss använda dem fullt ut.

Diktafonfunktioner som exempelvis skickar inspelade röstfiler till inkorgen hjälper många att samla information till ett ställe i stället för spridda anteckningar på olika lappar och block. Nu finns också nya mer effektiva sätt att anteckna under exempelvis möten. Google Docs eller OneNote sparar tid och ökar tillgängligheten.

Mina fem bästa praktiska tips för att bli mer strukturerad, organiserad och effektiv är:

1. Börja dagen med din viktigaste uppgift! Genom att bestämma dagen innan vad som är ska göras direkt på morgonen, hamnar dina viktiga uppgifter i rätt fokus.2. Ta kommandot över informationen – agera inte direkt på all information som dyker på dig. Läs och processa exempelvis e-post vid bestämda tider. Stäng av alla notifikationer och se till att du inte blir störd när du behöver koncentrera dig.

3. Gör en sak i taget – gör färdigt – sen kan du nyfiket ta till dig ny information.4. Investera lite tid i din struktur – var proaktiv i din planering. Du har igen tiden genom att slippa ta itu med ständiga brandsläckningar eller vara rädd för att saker ska falla mellan stolarna.5. Ha ett öppet nyfiket sinne och våga pröva nya vägar. Identifiera tidstjuvar och fundera på vad du konkret kan göra åt dem. Det finns alltid en lösning.Det som motiverar mig själv i det dagliga

arbetet är att kunna hjälpa människor att bli mer effektiva och mindre stressade. Det är enormt stimulerande. Alla vill ha mer tid till det som är viktigt – att kunna bidra med det, gör mitt jobb som ef-fektivitetskonsult till världens roligaste.

k R ö N I k a

Ta hjälp av tekniken för ökad effektivitetalla kan lära sig att bli effektivare, menar näringsliv i norrs krönikör, effektivitetskonsulten och Vd’n Martin höckenström, som i fjärde och sista delen av sin serie artiklar om bästa tips för ökad effektivitet. Titta in på www.naringslivinorr.se för att se de tidigare artiklarna.

Martin Höckenström är effektivitetskonsult på Life Group, ett utbildningsföretag inom arbetsteknik och personlig effektivi-tet. Han lär ut tekniker för att bl a sammanställa information, fatta beslut, undvika och minska avbrott såsom mejl och möten, samt prioritera och sortera arbetsuppgifter.

Martin och hans kollegor på Life Group kommer under 2011 att skriva krönikor i Näringsliv i Norr med tips om hur man blir mer effektiv – med mindre stress.

MaRTin höCkenSTRöMVd Life group nordic aB lifegroup.se

22 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 23: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Välkommen till Nya exklusiva Hotell Källan!Boka höstens och vinterns konferens/kick-off på vårt ny renoverade hotell. Nya exklusiva hotellrum med milsvid utsikt. Vi serverar gourmetmåltider med vin från vår egna vinkällare som även har blivit en attraktion för vinprovning.

Kom och njut av tystnaden, Spa-behandlingar och den fina miljön. Källans moderna husmanskost, med råvaror från i huvudsak närområdet serveras i vår restaurang Skogsfrun.

KonferenserFörutom vår standardkonferens kan Källan erbjuda fyra kompletta konferenspaket:• Konferens deluxe• Konferens on two feet• Konferens med äventyr• Konferens med Power• Givetvis skräddarsyr vi en konferens enligt era önskemål.

Våra faciliteter• 40 hotellrum med bredbandsuppkoppling• 120 sittplatser i restaurangen• 5 konferenslokaler – bredbandsuppkopplade• Bubbelpool, inomhuspool (32 gr) och utomhuspool• Ång- och torrbastu, solarium• Spa-behandlingar och massage• Infraröd helkroppsbehandling• Floating, den totala avslappningen• Powerbana• Gruppaktiviteter• Skotersafari• Badtunna• Vandringsleder/elbelyst skidspår

Spa-behandlingPå Källan får du tid att ta hand om dig själv, både till kropp och själ. Stanna upp i tillvaron, få ett andrum och finna har-moni. Källan erbjuder både vecko- och weekendpaket med helpension och spa-behandlingar.

För bokning eller förfrågningar ring:Källan hotell Spa & Konferens0918-321 00www.kallan-hotell.se

KÄLLAN HOTELL • SPA • KONFERENS Åmliden, 935 92 Norsjö 0918-321 00 fax 0918-320 80. Mail: [email protected]

Page 24: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Bodenföretagaren Victoria Strömbäck har belönats med utmärkelsen Årets Nybyggare 2011. Hon driver företaget Återvinningslösningar i Norr tillsam-mans med sin man Stefan Strömbäck i Boden. De har utvecklat produkten Sortify - en fyrdelad papperskorg för källsortering utomhus.

– Man kan säga att prispengarna kommer att åka rätt ner i soptunnan eftersom de ska användas till att ta fram en ny papperskorg för offentliga

inomhusmiljöer, säger Victoria.Företaget Återvinningslösningar i Norr AB

startades i juni 2009 och de första kunderna var ett antal kommuner i Norrbotten och Västerbot-ten. Idag har företaget ett 70-tal kommuner runt om i Sverige som kunder.

Miljöfrågor viktiga– Miljöfrågor har alltid varit viktiga för mig. Dessutom tyckte jag att det var konstigt att vissa kommuner kan bötfälla sina medborgare om de fuskar med källsorteringen hemma, men utanför hemmet går det bra, säger Victoria.

Den första produkten som företaget tog fram var Sortify. Ordet kommer från SORTera I FYra.

Flera produkter är på gång att tas fram, bland annat en källsorteringslösning för offentliga inomhusmiljöer som flygplatser och gallerior.

Priset till Årets Nybyggare är ett led i arbetet att lyfta fram goda exempel och förebilder bland personer med utländsk bakgrund i Sverige. Priset ska också inspirera och visa att det i Sverige går att vara framgångsrik företagare med utländsk bakgrund.

Priset delades ut av Kungen.

Victoria tillsammans med Kungen vid pris-utdelningen i mitten av oktober.

FoTo: SEB

Sortify

Victoria fick pris av Kungen

Skuldkrisen i Europa och den osä-kerhet den för med sig beträffande efterfrågeläget har inte lämnat det norrländska näringslivet oberört. Men även om optimismen från förra hösten har avtagit har företagen hållit uppe ångan väl.

Den tillbakagång som noterats sedan förra hösten har varit begränsad. Företagen i årets undersök-ning gör sammantaget bedömningen att konjunk-turläget är bättre än normalt. Förväntningarna framöver tyder på en tillförsikt i näringslivet och till våren väntas en stabilisering av konjunkturlä-get. Bäst siffror uppvisar företagen i Norrbotten. Detta framgår av Norrlandsfondens Konjunktur-barometer som presenterades 8 november.

Varje år görs en undersökning av konjunkturlä-get i olika branscher i Norrlands fem län baserad

på företagens bedömningar av nuläget och deras framtidsprognoser. Det ekonomiska klimatet har dämpats märkbart. Trots detta tycker företa-gen att konjunkturläget är bättre än normalt. Branschmässigt är det inte oväntat industrin, med sin stora exportkänslighet, som främst känner av den internationella oron.

Norrbotten i toppÄven detaljhandeln känner av en tillbakagång till följd av att hushållen håller hårdare i plån-boken. Datakonsulterna har istället upplevt en konjunkturförstärkning under det senaste året. Här syns till och med tecken på problem med personalbrist, en tydlig varning om en begyn-nande överhettning.

Utöver det vida branschmässiga konjunktur-spannet visar resultaten även på den relativt stora spridningen mellan länen. Norrbotten toppar norrlandskonjunkturen. Svagast bedöms

konjunkturläget i Västernorrland.– Vår konjunkturbarometer visar att företagen

förväntar sig ett bättre konjunkturläge till våren. Faktum är att inget län ser en försämring till vå-ren. Det syns inte heller några planer på personal-neddragningar inom industrin som helhet, säger Lars-Olov Söderström, VD för Norrlandsfonden.

Det konjunkturindex som sammanfattar stämningsläget i det norrländska näringslivet, och som kan variera mellan –100 och +100 har tagit ett litet steg tillbaka. Fjolårets notering på +24 har nu sjunkit något till +18. Svagast är konjunkturen inom industrin där konjunkturin-dex i årets mätning uppgår till +3, det vill säga en normalkonjunktur. Datakonsulterna upplevde högkonjunkturen redan i fjol och sedan dess har konjunkturindex där stigit ytterligare, till +55. Detta innebär ett synnerligen starkt konjunktur-läge.

Stabil konjunktur i norrland

24 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 25: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

KOMFORTKYLA

LIVSMEDELKYLA VÄRME / ENERGI

SERVICE

TEKNIK KYLA INDUSTRIKYLA

www.friginor.se - [email protected]

NÄSTAN VARJE DAG KOMMER DU I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET...

I din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

Luleå0920-20 30 30

Haparanda0922-688 50

Piteå0911-20 95 55

Boden0921-192 00

Kalix0923-67 01 21

Gällivare0970-660 70

Kiruna0980-665 70

KOMFORTKYLA

LIVSMEDELKYLA VÄRME / ENERGI

SERVICE

TEKNIK KYLA INDUSTRIKYLA

www.friginor.se - [email protected]

NÄSTAN VARJE DAG KOMMER DU I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET...

I din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

Luleå0920-20 30 30

Haparanda0922-688 50

Piteå0911-20 95 55

Boden0921-192 00

Kalix0923-67 01 21

Gällivare0970-660 70

Kiruna0980-665 70

KOMFORTKYLA

LIVSMEDELKYLA VÄRME / ENERGI

SERVICE

TEKNIK KYLA INDUSTRIKYLA

www.friginor.se - [email protected]

NÄSTAN VARJE DAG KOMMER DU I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET...

I din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

Luleå0920-20 30 30

Haparanda0922-688 50

Piteå0911-20 95 55

Boden0921-192 00

Kalix0923-67 01 21

Gällivare0970-660 70

Kiruna0980-665 70

Framtidssatsning i Övertorneå?I Övertorneå arbetar vi för att möjl iggöra och underlätta för såväl befintl iga företag att expandera som för nya att etablera sig.

Vi står för förändring och nytänkande. Här satsar vi högt!

Kontakta oss: www.overtornea.se/[email protected]+46 (0)927-721 25

Page 26: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Barentsområdet är Europas hetaste investeringsområde. Här kommer under de närmaste 10 åren investeras 1200 miljarder kronor (1200.000.000.000 kr). Det visar en kartläggning som Barents Företagar-Råd har gjort. – Här finns alla möjligheter. I vårt gemensamma samarbetsprojekt Barents FöretagarRåd lanserar vi nu Partnerbook för att förenkla för företag att knyta gränsöverskridande affärs-samarbeten, säger Kjell Hjelm, regionschef Företagarna Norrbotten.

Partnerbook kan förenklat sägas vara som ett ”Facebook för företagare”.

- Ja, det är ett community för företagare som

ska underlätta affärskontakter både inom landet och över gränserna. Men det är mycket mer utvecklat och med tanke på företagen så är säkerhetstänkandet mycket högt och systemet är skyddat av brandväggar och sekretess som inte går att knäcka, säger Kjell Hjelm.

Affärsverksamhet över gränsernaMålsättningen är att underlätta för företag i området att skapa och bedriva gemensamma projekt och dela nya idéer för att för att knyta ihop affärsverksamheter över gränserna mellan Sverige, Finland och Norge.

– Man ska kunna knyta affärskontakter med kunder, leverantörer, samarbetspartners både lo-kalt och över gränserna. Det är också ett verktyg för våra småföretag att lätt hitta vilka investe-ringar och upphandlingar som är på gång i deras bransch eller deras verksamhetsområde, berättar Kjell Hjelm tillsammans med Martti Kankaan-

ranta, Länsipohjan Yrittäjät som är den finska motsvarigheten till Företagarna samt projektleda-ren Ritva Lind, Företagarna Norrbotten.

– De 1200 miljarder kronor som vi i Barents FöretagarRåd kartlagt kommer att investeras är en enorm summa. Det är dessutom i underkant, vi har t.ex inte med investeringarna av Facebooks serverhallar i Luleå och dess kringeffekter och det är ytterligare minst 3-4 miljarder kronor, säger Kjell.

Inga privata vinstintressenBarents FöretagarRåd är ett samarbetsprojekt mellan företagarorganisationerna Företagarna Norrbotten, Länsipohjan Yrittäjät och Bedrifts-förbundet Nord-Norge.

Partnerbooks utveckling startades i Finland för tre år sedan med ett pilotteam av företag som hjälpte till att ta först fram en prototyp; Outo-kumpu, Fennovoima, YIT, Ruukki tillsammans

Partnerbook öppnar dörrarna till glödheta Barentsområdet

Partnerbook är ett community för företagare som ska underlätta affärskontakter både inom landet och över gränserna.

TExT & FoTo: BjöRN PALoVAARA

26 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 27: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

med flera utvecklingsbolag och organisationer samt Kemi stad.

– Digipolis som äger och utvecklar Partnerbook är en utvecklingsorganisation som ägs av Kemi stad, Torneå stad och Uleåborgs universitet, så därmed är det inga privata vinstintressen involve-rade, säger Martti Kankaanranta.

Lansering i SverigeNu sker lanseringen av Partnerbook i Sverige och där är projektledaren Ritva Lind ute och missionerar bland företag om fördelarna att vara med.

– I Sverige är vi nu i ett uppbyggnadsskede, en nyckel till framgång är att få med de stora basföretagen som LKAB och Northlands och då kommer även deras underleverantörer med, det blir lite som en följa-john-effekt, säger Kjell.

– Det finns inget som ersätter det fysiska mötet mellan människor, men nätverkande är ett bra

sätt att marknadsföra sig och hitta företagarpart-ners och särskilt nu när det är så stora investe-ringar i området är det viktigt att vara med, säger Ritva.

Med Partnerbook kan man med ett medlem-skap nå följande funktioner och tjänster:• Söka samarbetspartners och tjänster från idé till verksamhet• Implementera gemensamma marknadsförings-, utbildnings- och F&U-projekt• Få information om investeringsprojekt och anbudsförfarande• Producera gemensamma servicekoncept• Söka jämförbar information hos samarbetspart- ners med sökord, t ex kvalitetssäkring, industriella standarder och nyckelkompetens • Nyttja sociala medietjänster • Effektiv informationsutdelning och marknads- föring

• Rekrytering av ny personal och utveckling av underleverantörsnätverk• hitta industriella, innovations-, service- och fritidstjänster från en adress

Matchmaking– Flera små företag kan gå ihop och gemensamt lägga anbud där det är större investeringar på gång. Under projektet kommer vi vidare att bygga upp en bank för information om gränshinder och regelverk, där man kan finna olika källor för relevant information i fråga. Vi kommer även att organisera olika former av fysiska mötesplatser för företagen, det är seminarier och internationella mini-matchmaking, möten och resor.

– Vi har nyligen haft en mini-matchmaking i Skellefteå som var ett lyckat arrangemang, säger Ritva Lind.

Partnerbook öppnar dörrarna till glödheta Barentsområdet

Nu sker lanseringen av Partnerbook i Sverige. – Man ska kunna knyta affärskontakter med kunder, leverantörer, samarbetspartners både lokalt och över grän-serna. Det är också ett verktyg för våra småföretag att lätt hitta vilka investeringar och upphandlingar som är på gång i deras bransch eller deras verksamhets-område, berättar Kjell Hjelm (till höger) tillsammans med Martti Kankaanranta (till vänster), Länsipohjan Yrittäjät som är den finska motsvarigheten till Företa-garna samt projektledaren Ritva Lind, Företagarna Norrbotten. För de som vill ha mer information om Partnerbook kan kontakta Ritva Lind: 070-5700574, [email protected]

NÄR INGSL IV I NORR november 2011 27

Page 28: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

EU-kommissionen har pekat ut norra Sverige som ett viktigt transportnätverk. Ambitionen är att det ska vara färdigställdt 2030. Bland de utpekade sträckorna är den Botniska korridoren med bland annat Norrbotniabanan. – Det här är så fantastiskt att det nästan är svårt att begripa, säger Erik Bergkvist, ordförande, Re-gion Västerbotten.

290 miljarder kronor i EU-medel är avsatta för identifierade projekt, att användas inom finansieringsperioden 2014 till 2020. Avsatta EU-medel ska fungera som väx-kapital för att stimulera medlems-staterna till egna investeringar. EU-stödet kan utgöra upp till 50 procent av kostnader för förstudier och upp till 40 procent av kostnader för genomförande av de utpekade projekten.

– Den här chansen får vi aldrig igen.

Nu är det upp till regeringen att skjuta till pengar för att visa att vi vill genomföra viktiga satsningar på infrastruktur för tåg, säger Erik Bergkvist.

Arbete som äntligen givit fruktDen Botniska korridoren knyter samman norra Sverige med Finland och Ryssland i öster, Norge och vidare ut över Nordsjön och söderut mot Europa och Baltikum. Region Västerbotten är också ledare för ett stort projekt BGLC, Botnian Green Logistic Corridor som handlar om att utveckla logistiska mönster inom den Botniska korridoren.

Norra Sverige viktigt för hela EUDen Botniska korridoren där Norrbot-niabanan ingår är projekt som uppnått kriterierna för att tillhöra de transportpro-jekt som utpekats som de allra främsta. De anses tekniskt och realistiskt genomförbara innan 2030 och kan tillföra hela EU ett högre värde.

tranSPortbeSlut i eu banar väg För botniSka korridoren

En ny teknik och metod för att klassificera och beskriva olika vägförhållanden har tagits fram av forskare inom kompetenscentret CASTT vid Luleå tekniska univer-sitet. Med hjälp av teknik i form av sensorer och olika klassificeringsmetoder som forskarna utvecklat kan trafiksäkerheten höjas.

– De mest riskfyllda väglagen är de som är svåra för föraren att upptäcka och som uppkommer plötsligt på vägen. En sensor som kan klassificera vägförhål-landen skulle kunna förbättra trafiksäkerheten avsevärt, säger Johan Casselgren vars forskning sker inom CASTT (Centrum för bilsystemteknik och testning) vid Luleå tekniska universitet med forskning i nära samarbete med biltestbranschen.

Olika vägförhållanden Statistiken visar att många trafikolyckor med svår utgång kan relateras till halt väglag. Forsk-ningen handlar om att beskriva

olika vägförhållanden som torr asfalt och asfalt täckt med vatten, is och snö.

För att ge en uppfattning om väggrepp krävs förutom underlaget uppskattningar av parametrar som t ex hur ojämn och djup beläggning-en är. Det har forskarna undersökt både i laboratoriemiljö och på riktiga vägar med hjälp av en modell för ljuspropagering som kan göra sådana analyser. För att kunna klassificera olika väglag har man använt en sensor vid namn Road eye som består av tre ljuskällor av olika våglängd och en detektor som kan mäta det återreflekterade ljuset.

– Beroende på hur ytan har absorberats, spritt och polariserat ljuset är det möjligt att klassificera de olika vägförhållandena, säger Johan Casselgren.

Den information som man får fram med hjälp av Road eye sens-orn och de metoder som forskarna utvecklat kan t ex systemet använ-das i ett fordon för att informera förare och fordonets olika system. Informationen kan även användas för att identifiera vägsträckor i stort behov av halk bekämpning.

ny metod och teknik att FörutSe väglag

Johan Casselgren, forskare vid Luleå tekniska universitet, monterar en sensor i testbilen som ska ge föraren information om bl a väglag.

28 NÄR INGSL IV I NORR november 2011

Page 29: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

• 63 pister och 29 liftar • Längste pist 3 km• 330 km längdskidspår• 410 km snöskoterspår

Bokningar och förfrå[email protected] +358 16 215 8000

Holiday Club Ylläs Saaga är närä alla aktivitäter. Till skidcenter och gondol bara 200 m. Trivsamma hotelrum och rymliga lägenheter närä hotel och ski center. A la carte restaurant Saaga Carte, Saaga Bistro, Saaga Buffet. Badanläggningen är öppen dagligen. Massage, örtelbubbelbad och torvbad samt kosmetologtjänster. 4 konfereceytrummen 2–150 personer.

Holiday Club Ylläs SaagaIso-Ylläksentie 42, FIN-95980 Ylläsjärvi, [email protected], www.yllassaaga.fi

Ylläs ärFinland’sstörsta

skidcentrum

Hotellrumfr 54 € /dygn/en person

Lägenhetfr 645 €

LOMATÄHDET HOLIDAYSTARSTel +358(0) 45 235 7464, +358 (0) 50 586 7215

[email protected], www.lomatahdet.fi

Upplev magin i vinter!Lomatähdet erbjuder högkvalitativt boende i Levi, Saariselkä, Salla, Björneborg och Lovisa. Kom och njut av vinterns magi, polarnatten och den gnistrande snön!

Levi: Högklassiga lägenheter för 2-10 personer i Levi centrum. Tillgång till representativt kon-ferensrum samt bastubad.

Lovisa: Lägenheter i herr-gårdsmiljö invid den idyl-liska Strömfors Järnbruk vid Kymmene älv.

Saariselkä: Representativa Kelo-honka-stugor i Saariselkä centrum

Björneborg: högklassiga stugor invid sjön med egen sandstrand.

Page 30: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Sedan ROT- och RUT-avdraget infördes har acceptan-sen bland allmänheten att anlita svart arbetskraft mins-kat. Allt fler hushåll väljer att köpa vita städ- och hant-verkstjänster. Dessutom har avdraget gjort det enklare för Skatteverket att kontrollera att företag i städ- och byggbranschen betalar sina skatter.

– Svenskarna tycker inte längre att det är okej att ha svart städhjälp eller att köpa svarta byggtjänster. Vi ser att skattereduktionen har skapat vita jobb och att det har skett en tydlig attitydförändring sedan ROT- och RUT-avdraget infördes, säger Jan-Erik Bäckman, analyschef på Skat-teverket.

I en intervjuundersökning som Skatteverket har låtit göra svarar 88 procent att det inte är okej att folk köper svartstädning. Hela 90 procent tycker inte att det okej att folk köper ROT-arbeten svart.

15 miljarder kronorUnder 2010 betalade Skatteverket ut 1,4 miljarder kronor i RUT-av-drag. Det innebär att det utfördes uppskattningsvis 7,6 miljoner timmar städ- och hushållstjänster, vilket schablonmässigt kan beräknas motsvara ungefär 5 000 årsarbeten i debiterad tid. Antalet sysselsatta personer är fler genom att all tid inte kan debiteras och en del arbetar deltid. Många av de företag som utförde tjänsterna är nystartade. Totalt 47 procent av företagen har bildats 2007 eller senare.

– Många av dem som har börjat köpa RUT-tjänster uppger att de tidigare utförde arbetet själva istället. Men vi kan också se att svart-arbetet har minskat till viss del, säger Annika Persson, analytiker på Skatteverket.

Ökad efterfrågan på hantverkstjänsterFör ROT-avdrag betalade Skatteverket under 2010 ut 13,5 miljarder kronor. Det innebär att det utfördes uppskattningsvis 53 miljoner timmars ROT-arbeten, vilket schablonmässigt motsvarar ungefär 30 000 årsarbeten i debiterad tid. ROT-avdraget har lett till en kraftig ökad efterfrågan på hantverkstjänster. Totalt 40 procent av köparna uppger att jobben har tidigarelagts eller aldrig skulle ha utförts om ROT-avdraget inte hade funnits.

– En majoritet av dem som har köpt ROT-tjänster, 56 procent, uppger att de skulle fortsätta köpa vita tjänster i samma utsträckning om skat-tereduktionen avskaffades. Endast 6 procent uppger att de skulle köpa svart, säger Annika Persson.

Allmänheten positivSkatteverkets analys av ROT- och RUT-avdraget visar att de företag och privatpersoner som har utfört respektive köpt tjänsterna är nöjda med hur systemet fungerar. 86 procent av svenskarna tycker att ROT-avdraget är bra och 72 procent tycker att RUT-avdraget är bra.

Kontroller kan minska fusket– Den här typen av branscher som säljer tjänster direkt till privatper-soner har tidigare varit svåra att kontrollera för Skatteverket. En viktig effekt av ROT- och RUT-avdraget är att vi löpande under året får in uppgifter som underlättar vår kontroll, säger Jan-Erik Bäckman, analyschef på Skatteverket.

Det misstänkta fusket med avdraget är relativt begränsat. Vid en slumpvis kontroll som Skatteverket har gjort misstänktes medvetet fusk i ungefär 1,3 procent av det totala utbetalade beloppet.

Skattereduktionen för hushållsarbete (RUT) infördes den 1 juli 2007. Den 8 december 2008 utvidgades skattereduktionen att även omfatta ROT-arbete.

rot och rut har SkaPat vita jobb

Page 31: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

vi skräddarsyr företagsutbildningar

Utbildning Nord – Nyckeln till den nordiska arbetsmarknaden

Vi kan erbjuda utbildningar inom bland annat:• Heta arbeten• Arbetssäkerhetskort för arbete i Finland• Livsmedelshygien• Ansvarsfull alkoholhantering• Serveringskunskap• Första hjälpen• Ställningsutbildning• Certifieringsutbildning i lödning• Certifieringsutbildning inom kyl- området enligt ny EU-förordning

Kontakta oss för mer information: Tel 0927-75100 • www.utbnord.se

Hos oss kan du även genomföra certifi-eringstester från Microsoft, Apple, Lotus och Citrix.

Umeå fortsätter att växa och befolkningen är nu 116 200 personer. Under årets första nio månader, fram till och med september 2011, ökade antalet med 720 personer.

Ökningen är lägre än för motsvarande tid de senaste två åren. Det förklaras till stor del av att flyttningsnettot från utlandet har mer än halverats så här långt. Nedgången under tredje kvartalet är särskilt stor. Det beror på att inflyttningen av utländska studenter som kommer från länder utanför EU numera får betala studieavgifter.

En annan förklaring kan vara att höstterminsstarten i år var någon vecka senare in i september, vilket kan få till följd att inflyttningarna släpar efter och rapporterats först under fjärde kvartalet oktober—december.

– Det är i dagsläget svårt att bedöma tillväxten för helåret 2011. Ett fortsatt födelsenetto av samma storleksordning som tidigare och ett visst flyttningsöverskott under årets tre sista månader pekar mot en tillväxt omkring 1 000 personer, säger Anna-Lena Löfgren, biträdande planeringschef, Umeå kommun.

Befolkningsuppgifterna för 2011 är preliminära i väntan på of-ficiell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

nu bor det 116 200 PerSoner i umeå

Page 32: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Här är mötet i centrum

Regeringen har fattat beslut om att ge 13 myndigheter i uppdrag att genomföra en kartläggning över de uppgiftskrav som myn-digheten ställer till företag. Ansvarig myndig-het för att koordinera och leda arbetet med kartläggningen blir Bolags-verket. Uppdra-get ska slutredovisas den 20 juni 2012.

I mars 2011 fick Bolagsverket även uppdraget att vara utvecklingsmyndighet för e-förvaltning inom utveck-lingsområdet ”Företag och företagande”.

– Företagarna runt om i Sverige vittnar om en tung administrativ börda i att lämna samma typ av uppgifter till många av statens myndigheter. I dagens samhälle med modern teknik bör detta kunna minska avsevärt, säger näringsminister Annie Lööf.

Ansvarig myndighet för att koordinera och leda arbetet med kartläggningen blir Bolagsverket. Uppdraget ska slutredovisas den 20 juni 2012.

De 13 myndigheter som fått ansvaret att göra kartlägg-ningen är:

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofog-demyndigheten Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Tullverket, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverket, Bolagsverket, Tillväxtverket, Trafikana-lys och Trafikverket.

Till Bolagsverkets arbete med att leda arbetet har reger-ingen knutit en referensgrupp med representanter från Datainspektionen, Kronofogdemyndigheten, Skattever-ket, Statistiska centralbyrån, Tullverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket, E-delegationen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Regeringen avser också att tillsätta en kommitté som ska arbeta med att genomföra förslag för att förenkla fö-retagens uppgiftslämnande till myndigheter. Arbetet med att utarbeta kommittédirektiv pågår i Regeringskansliet.

FöretagarnaS adminiStrativa bördor Ska lättaS

– Företagarna runt om i Sverige vittnar om en tung administrativ börda i att lämna samma typ av uppgifter till många av statens myndigheter. I dagens samhälle med modern teknik bör detta kunna minska avsevärt, säger näringsminister Annie Lööf.

FoTo: MARTINA HuBER

Aurorum Business Incubator har bytt namn till Arctic Business Incubator för att spegla ägarnas utökade uppdrag att ABI ska verka över hela regionen, från Kiruna i Norr till Skellefteå i Söder.

ABI erbjuder en aktiv flerårig och anpassad manage-mentsupport med ett globalt affärsmässigt nätverk. ABI tillför rådgivare med egen affärserfarenhet, anpassad spetskompetens och beprövade arbetsmetoder.

Sedan starten 2005 har ABI hjälpt ett antal företag ut på den internationella marknaden och fler står redo i startgroparna. Bland de framgångsrika företagen finns bland andra D-flow, Netix, Absilion samt det flerfaldigt prisade Behaviosec.

ABI är Sveriges Nordligaste företagsinkubator. Förutom nytt namn får ABI också ny grafisk profil och ny hemsida. ABI stöttar idag 13 medlemsföretag och har dussinet i startgroparna.

nytt namn På inkubator

Page 33: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

Roger NilssonÖverkalix

☎☎ 070-548 50 20

Härje ForsKiruna / Vittangi

☎☎ 070-680 30 64

Kent LarssonTärendö / Gällivare

☎☎ 070-657 00 73

Håkan KrekulaTärendö/Pajala

☎☎ 070-274 21 22

Björn MörkKalix

☎☎ 070-373 86 80

Mats NilssonLuleå / Råneå älvdalar

☎☎ 070-208 76 47

Tommy ÖhmanLuleå / Råneå älvdalar

☎☎ 070-548 17 50

Anders LarssonLuleå / Råneå älvdalar

☎☎ 070-559 36 69

Martin SundbaumLuleå / Råneå älvdalar

☎☎ 070-574 05 70

Jarmo JohanssonHaparanda / Övertorneå

☎☎ 070-262 60 90

Jörgen LindqvistPiteå / Älvsbyn

☎☎ 070-208 28 75

0923-662 00www.billerudskog.se

Vi på Billerud vill vårda våra norrländska skogar. Vår ambition är att gallra dem på ett sådant sätt att de ger dig som skogsägare högsta möjliga totalvärde. Dessutom utvecklar vi tillvaratagandet av biobränsle i våra avverkningar. Det ökar lönsamheten för dig som skogsägare och tryggar försörjningen till vår biobränslepanna vid Karlsborgs pappersbruk.

Dags att se över och vårda din skog för framtiden? Kontakta våra virkesköpre så berättar de mer!

DAgS ATT gALllllLRA

Svenska institutet, SI, lyfter fram Spaceport Sweden som en av Sveriges mest innovativa satsningar. Allt fler privata rymdaktörer och entreprenörer utvecklar rymd-farkoster både för turosm men även för forskning och utbildning. I januari startar Spaceport Sweden Norrskensflygningar. Dessa kommer att genomföras med ett flygplan för nio passagerare och är den första rymdturismprodukten. Tillsammans med Icehotel, Swedavia och Scandinavian Airlink som genomför flygningarna från Kiruna flygplats.

– Det är en oerhörd ära att bli utvald av SI som en av Sveriges mest spännande och innovativa satsningar. Spaceport Swedens målsättning är ett etablera en världsledande rymdhamn, säger Karin Nilsdotter, vd vid Spaceport Sweden.

Svenska Institutets (SI) nya innovationsutställning ”Innovative Sweden” pågår vid Stanford University i Palo Alto, i Silicon Valley. Innovative Sweden är en del i SIs satsning på temat innovativa Sverige och syftar till att stärka kunskapen om Sveriges position som ett av värl-dens mest innovativa länder med teknologiska produkter och tjänster i framkant.

En andra rymdålderFörutom de 20-tal utvalda tillväxtföretag som presenteras arrangeras också ett seminarieprogram där Spaceport Sweden ingår under temat: ”The Keyfactor in Creating Innovative Hotspots” för att presentera pionjärsatsningen på rymdturism och etableringen av en kreativ hub ovanför polcirkeln i Swedish Lapland.

En andra rymdålder med 10,000-tals nya astronauter skapar ett återuppväckt intresse för rymden och för att ta tillvara på den verkliga potentialen som denna framtidsindustri skapar, krävs en utveckling av olika upplevelser och tjänster och processer. Det handlar om nya möj-ligheter och innovativa kopplingar till kreativa och kulturella näringar som mode, upplevelser, film, mat, reklam, konst, spel, hälsa och miljö.

– Sverige har en tradition av innovation i världsklass och genom Spaceport Sweden och rymden som plattform har vi möjlighet att stärka bilden av Sverige som innovativ och kreativ kunskaps-nation ytterligare, säger Inger Envall, projektledare Innovative Sweden.

KoNCEPTBILd: SPACEPoRT SwEdEN

rymdturiSm tar Sikte mot nya höjder och koncePtet imPonerar i Silicon valley

Page 34: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

ArcticShop.seHitta din unika julklapp hos oss

Products from Lapland

Du kan även besöka oss på Köpmannagatan 17 i Kalix

VildmarkskistaKåsa i björkvril

DelikatesserJutesäck med delikatesser

Spännande smakupplevelser med de bästa råvarorna från Norrland.Knivar, kåsor och köksredskap i genuin norrländsk design.Se fler erbjudanden och produkter på www.ArcticShop.se

Page 35: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

www.scaskog.com

Magnus Eklund Mats Öberg Anders Sundström Johan Wallin Olle Nygren Åsa Fjällborg

Marknadschef Marknadsassistent Älvsbyn/Piteå Älvsbyn/Piteå Boden Jokkmokk

Tel 0911-775 58 Tel 0911-775 64 Tel 0911-398 55 Tel 0911-398 53 Tel 0924-522 31 Tel: 0971-449 02 Mobil 076-141 75 58 Mobil 070-377 94 10 Mobil 070-348 10 82 Mobil 070-597 80 48 Mobil 070-341 30 03 Mobil: 070-202 20 27

Petter Huuva Johan Hjärpe

Luleå Överkalix

Tel 0924- 522 32 Tel 0926-773 52 Mobil 070-235 64 38 Mobil 076-113 03 32

Harry Kemi Kurt Henriksson Anders Uusitalo Hans Niemi

Kiruna/Gällivare Gällivare Pajala Pajala

Tel 0981-109 90 Tel 0926-773 54 Tel 0978-126 90 Tel 0978-126 91 Mobil 070-376 30 41 Mobil 070-658 95 29 Mobil 070-560 01 24 Mobil 070-304 38 68

Skogsproffs till din tjänst

Rikard Rödlund

Arvidsjaur/Arjeplog

Tel 0960-553 91 Mobil 070-201 90 62

Helge Hedlund Lars Lundkvist Johnny Norlund Ola Holmgren

Övertorneå Kalix/Haparanda Skellefteå södra Skellefteå norra

Tel: 0926-773 50 Tel 0926-773 53 Tel 0910-71 75 65 Tel 0910-71 75 63 Mobil: 070-606 06 31 Mobil 070-377 60 52 Mobil 070-247 41 83 Mobil 070-394 26 65

Våra virkesköpare

Vi erbjuder marknadens vassaste kombination av prislistor, premier och högklassiga tjänster!Jämför oss gärna med andra – vi tål att synas!

Under årets första nio månader har 1 344 personer skickat in rättelser till Skatteverket och redovisat inkomster från före detta skatteparadis. Under hela 2010 rättade sammanlagt 396 personer sina deklarationer. Rät-telserna beräknas sammanlagt leda till ökade skatter på nära en miljard kronor.

– Vi märker tydligt hur allt fler svenskar vill ta hem sina tillgångar och öppet redovisa sina inkomster till Skatteverket. Rättelserna ström-mar in till oss i allt snabbare takt, säger Göran Haglund, analytiker på Skatteverket.

Gömda inkomster De senaste åren har Skatteverket ökat sina kontroller av svenskar som har gömda

inkomster i skatteparadis. Bland annat har nya avtal om informationsutbyte gett Skatteverket helt nya möjlighet att få ut uppgifter om dolda banktillgångar och inkomster. Sverige har de senaste åren tecknat avtal med 32 länder som OECD tidigare har klassat som skatteparadis. Dessutom har skatteavtalen med Schweiz och Luxemburg omförhandlats.

Enligt de svenska skattereglerna går det att frivilligt rätta tidigare inlämnade deklarationer utan att riskera skattetillägg och åtalsanmälan för skattebrott. Rättelsen måste komma in självmant och inte på grund av att Skatteverket har påbörjat en granskning.

Källskatt höjdes– Vi tror att antalet rättelser från svenskar med tillgångar utomlands kommer att fortsätta öka. Förutom att många vill göra rätt för sig är det ofta dyrt och komplicerat att ha pengarna

gömda utomlands, säger Göran Haglund. Den 1 juli höjdes den källskatt som svenskar

betalar på ränteinkomster i bland annat Schweiz och Luxemburg, i enlighet med EU:s sparandedirektiv. Källskatten är nu 35 vilket innebär att skattesatsen nu är högre än den svenska kapitalskatten på 30 procent.

Sedan Skatteverket började informera om möjligheterna till frivilliga rättelser under slutet av 2009 har sammanlagt 1 740 personer rättat sina inkomstdeklarationer. I de flesta fall handlar det om tidigare oredovisade kapitalin-komster. Många uppger att kapitalet kommer från pengar som man har sparat när man har arbetat och betalat skatt utomlands.

Av de personer som har redovisat vilket land pengarna kommer ifrån anger merparten Schweiz, 59 procent och Luxemburg, 18 procent.

Fler redoviSar inkomSter Från SkatteParadiS

Page 36: Näringsliv i Norr, nr 5 - nov 2011

AVSÄNDARE:Arctic Försäljning i NorrbottenKöpmannagatan 17, 952 33 Kalix

POSTTIDNING BSVERIGEPORTOBETALT

”Det bästa är vännerna”

Jag älskar den framtidsanda som Boden utstrålar. Den positiva stämningen känns tydligt varje gång jag befinner mig här. Människor tar tag i sin egen framtid och vågar satsa på nya saker. Här har jag även mina bästa vänner som jag träffar så ofta jag bara kan. Här har jag mina rötter och min historia. Här kan jag andas ut.

Ann-Sofie Lund

www.boden.se

För oss som bor här.

Fo

ro:

Tom

as

Be

rgm

an