Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2010

NR

3 M

AJ

20

10

TEMA: SKOG & TRÄ VÄNDPUNKT 2010 KiRUNA

”Lägre arbets-givaravgifter”

Virkesköparen björn lämnar inte markägaren i sticket

Arbetet med projekt Nya Gällivare, vars mål är att skapa ett långsiktigt samhälle som tar fasta på våra medborgares känslor och behov, pågår för fullt. Just nu skapar vi den gemensamma bilden av vårt framtida samhälle där befolk-ningsökning och näringslivsutveckling går hand i hand med klimatsmarta lösningar och attraktiva stadsdelar. Delegationen för Hållbara städer, som tillsattes av reger-ingen hösten 2008 och som skall verka för att stimulera

hållbar stadsutveckling, har bidragit med ekonomiskt stöd. LKAB bygger 200 nya lägenheter som kommer att stå klara under de kommande åren. Nya områden, med generösa grönytor planeras. Gällivare står inför stora förändringar där hållbarhet och attraktivitet är två av de viktigaste ledorden. Tillsammans ska vi bli den mest expansiva och attraktiva kommunen i Norrland. Vi ska göra människors längtan till verklighet.

har länets bästa tillväxtutveckling.

Nu ska vi bli bäst på samhällsutveckling också. favo

rrek

lambyra.se

Samfinaniseras av:

Gällivare kommun

NÄR INGSL IV I NORR ma j 2010 3

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Box 180, Backgatan 2B, 952 22 Kalix. www.naringslivinorr.se

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, [email protected]

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, 070-282 07 60, [email protected]

Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm/Företa-garna, Anders Hettinger Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Reinhold Andefors, P-O Sjödin/Mediema-keriet, Matts Bildström, Björn Nordqvist/nordqvist-design, Henrik Engman.

Marknad: 0923-107 00.

Omslagsfoto: Björn Palovaara

Tryck: VTT Grafiska.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Adressändring: [email protected]

Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

N Ä R I N G S L I V I N O R R

INNehåLL NR 3 - 2010

4 MASSAVeD fRAktAS på INLANDSbANAN

6 föRtROeNDet ÄR VIktIGt VID eN VIRkeSAffÄR MeD bILLeRuD

8 NÄR DIN LeASADe SkOGSMASkIN kRåNGLAR

10 SeGt VIRke föRGåS eJ Så LÄtt

12 VÄNDpuNkt 2010: kIRuNA - eN NAtuRLIG MöteSpLAtS

16 eLektRONIkINDuStRIN SAMVeRkAR MeD uNIVeRSIteteN

18 Det pekAR uppåt föR SetRA

20 LÄGRe ARbetSGIVARAVGIfteR föR SMåföRetAG

21 föRetAGARNA hAR tAGIt teMpeN på SMåföRetAGARNA

22 RObINSON-hANS SIktAR MOt NyA utMANINGAR

24 uNIkA MöJLIGheteR 28 NyA MODeRNA tåG I NORR

12 22

6

16

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

NÄR INGSL IV I NORR ma j 2010 3

N y h e t e R I k O R t h e t

I januari började Sveaskog i Västerbot-ten frakta massaved på inlandsbanan. Virket på tågen motsvarar tolv lastbilar i veckan.

Medan vinterns snö och kyla lamslog tågtrafiken på andra håll i landet har Inlandsbanans tåg tuffat problemfritt hela vintern. Det första tåget gick från Dorotea till massafabrikerna vid kusten och

sen dess med ett Sveaskogståg i veckan. Sedan i mars lastas massaved även i Vinlidsberg.

Tågtransport sparar miljön

– Det har funkat jättebra och vi håller redan på att titta på fler platser, säger Henrik Engman, logistiker på Sveaskog i Västerbotten.

Fördelarna är många. Förutom att tågtranspor-ter sparar miljön blir de långa transporterna

billigare. Det såg mörkt ut för tågtrafiken på Inlands-

banan under 1990-talet men nu upplever man en uppsving som hänvisas till ökad miljömed-vetenhet. Dessutom har tågfrakter blivit mer konkurrenskraftiga eftersom dieselpriserna stigit och även de skärpta reglerna för hur långa pass lastbilschaufförer får köra.

en massa VeD fraktas på inlanDsbanan

kVinnors tjänsteföretag DriVer på tillVäxtenAntalet tjänsteföretag ökar i Sverige och kvinnorna står för en stor andel av de nya företagen. Antalet tjänsteföretag som drivs av kvinnor ökade med 35 procent mellan 2002 och 2008.

18 000 företagare med 0-49 anställda har tillfrågats i en enkätstudie, som genomförts av Tillväxtverket i samarbete med SCB.

Kvinnor driver 29 procent av alla landets företag, men i tjänstesektorn driver kvinnor fler företag, 37 procent av tjänsteföretagen med upp till 49 anställda.

Mest nöjda med sin försörjning är de som verkar inom hälso- och sjukvård och kunskapsintensiva tjänster. Hälso- och sjukvård är också den bransch där företagandet är jämt fördelat mellan kvinnor och män, 47 procent av företagen drivs av kvinnor och 53 procent av män.

sVensk ekonomi allt mer globaliseraDSverige är en av världens mest internationalise-rade ekonomier. Sedan 1990 har värdet av expor-ten nästan fördubblats och ligger nu på över 50 procent av Bruttonationalprodukten, BNP.

Sysselsättningsdynamiken är stor. Varje år skapas 300 000 nya jobb i Sverige, samtidigt försvinner ungefär lika många.

Det visar den nya boken Tillväxtfakta, som getts ut av två myndigheterna Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Författarna konstaterar att ungefär hälften av de som arbetar i Sverige job-bar i ett multinationellt företag där det tas gränsöverskridande beslut.

Tjänsteexporten har på senare tid vuxit snabbare än varuex-porten. Mellan 1993 och 2009 ökade den svenska varuexporten med 124 procent medan den svenska tjänsteexporten steg med 222 procent.

Storstäderna står för 54 procent av landets totala lönesumma och det är också här som tillväxten har varit högst. Men det finns även andra regioner som har haft en hög tillväxt och ökande sysselsättning. Det gäller till exempel gränsregionerna Strömstad och Haparanda. Även vissa regioner i Småland, som Älmhult och Jönköping, har haft en stark utveckling.

tillVäxtVerket ska samorDna turismenTillväxtverket och VisitSweden har fått i uppdrag av regeringen att samordna verksamheterna inom de statliga myndigheter och bolag som har betydelse för besöksnäringens utveckling.

Företagen inom besöksnäringen sysselsätter i dag cirka 160 000 anställda och näringen omsätter ungefär 244 miljarder kronor per år.

Tillväxtverket och Visit Sweden ska tillsammans leda arbetet i en samordningsgrupp för destinationsutveckling och ökad tillväxt inom besöksnäringen

bemanningsföretagen öppnar nYa Vägar till arbeteBemanningsföretagen är en vik-tig väg till arbete för ungdomar. Var tredje företag med minst en anställd kan också tänka sig att ersätta anställda med inhyrd personal, visar en undersökning som Företagarna genomfört.

– Bemanningsföretagen är i dag mycket ifrågasatta och deras verksamhet hindras av allt fler framförhandlade regleringar i de kollektivavtal som nu sluts. Men de är nödvändiga för företag som söker tillfällig personal och ungdomar och invandrare som vill in på arbetsmarkna-den, säger Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark Nilsson.

Undersökningen som Företagarna låtit göra visar att 57 procent av ungdomarna mellan 18 och 29 år anser att beman-

ningsföretagen ökar deras möjligheter att få arbete.

– Därför är det viktigt att ge beman-ningsföretagen möjlighet att agera på marknaden och möta de behov som uppenbarligen finns.

Bemanningsföretagen är viktiga också för att underlätta företagens strukturom-vandling och flexibilitet. Undersökningen visar att 34 procent av företagen kan tänka sig att ersätta personal med inhyrd personal. Av dem som använt sig av bemanningsföretag har det oftast handlat om att kapa tillfälliga arbetstoppar. Andra vanliga orsaker är att få ersättare vid frånvaro bland anställda, få tag på rätt kompetens, klara av tidsbegränsade upp-gifter och att slippa regler och kostnader för anställning.

FOTO: HENRIK ENGMAN

4 NÄR INGSL IV I NORR ma j 2010

Gott kaffe på jobbet!

www.kontex.se

lernia förbereDer för högkonjunktur i skellefteåLernia Bemanning utökar sin närvaro i Skellefteå. Först ut på plan är Ida Lestander, ansvarig för Lernias sats-ning i Skellefteå. Lernia bedömer att man kommer att rekrytera ytterligare trettio personer inom det närmsta halvåret.

Det kan tyckas vågat att satsa trots snålblåsten på arbetsmarknaden, men regionchefen på Lernia, Jimmy Rönnblom, är säker på sin sak.

– Vi ser framåt, och förbereder oss för att vara beredda nu när högkonjunkturen kommer, säger Jimmy Rönnblom. Våra flexibla bemannings-lösningar passar också bra i dessa tider när det annars kan kännas tveksamt att nyanställa, fortsätter Jimmy Rönnblom.

Skellefteå har en struktur på sitt nä-ringsliv som är positiv för den kommande utvecklingen, anser Lernias nya medarbe-tare i Skellefteå.

– I Skellefteå finns stor potential för Lernia Bemannings verksamhet med tanke på näringslivet som domineras av industri-, teknik- och logistikföretag, sä-ger Ida Lestander, ny etableringssansvarig för Lernia i Skellefteå. Där är Lernia experter och våra flexibla bemanningslös-

ningar är ett bra alternativ för företag som drabbats av lågkonjunkturen. Det gör att det känns helt rätt i tiden att satsa i Skellefteå, säger Ida Lestander (bilden).

Lernia bedömer också att satsningen i Skellefteå kommer att innebära fler jobb i kommunen.

– Under lågkonjunkturen har vi verkligen fått visa på värdet av Lernias breda tjänsteutbud med utbildning och jobbcoacher, säger Jimmy Rönnblom. Nu märker vi återigen av en ökad efterfrågan av våra beman-ningstjänster. Därför gör vi denna satsning, som vi bedömer kommer att omfatta trettio nya tjänster inom det närmsta halvåret, avslutar Jimmy Rönnblom.

Lernias nya ansikte i Skellefteå, Ida Lestander, har efter många år på andra orter och i andra länder återvänt till kommunen. Hon är entusias-tisk över uppdraget som ansvarig för den satsning Lernia Bemanning nu planerar på orten.

– Jag har fått ett stort förtroende och ett fantastiskt spännande uppdrag. Genom detta hoppas jag kunna bidra till ökad tillväxt och en fortsatt positiv utveckling i Skellefteå när det gäller både dess näringsliv och invånare”, avslutar Ida Lestander.

Magnus och Anki Sandin från Isakgården utanför Älvsbyn i Norrbotten har blivit utsedda till Årets Vallmästare 2010. På gården med 130 kor har man lyckats få tre skördar vallfoder av hög kvalitet.

– Jag kände på mig att det skulle gå vägen, fast helt säker var jag inte för alla finalisterna är ju jätteduktiga! Och utan vår

kunniga personal hade det inte gått så här bra, säger en jublande glad Anki Sandin.

Juryns motivering lyder:”På Isakgården är kornas hälsa och välfärd

i fokus där vallfodret har en central roll och är grunden till en lönsam produktion. Med framgång lyckas Årets Vallmästare att med en effektiv vallodling, få ett vallfoder med jämn och hög kvalitet, såväl hygieniskt som näringsmässigt.”

bäst i sVerige på mat till kor


TEXT & FOTO: BjÖRN PAlOVAARA

Billerud Skog AB bildades 2007 med uppgift att försörja Billerudkoncer-nens tre pappersbruk med råvara och biobränsle. För att säkra tillgången på råvara och biobränsle till pappersbru-ket i Karlsborg utanför Kalix startades en egen virkesköparorganisation i region norr.– Vi har 10 virkesköpare fördelade över hela Norrbotten och norra Västerbot-ten med sina respektive områden, säger Jörgen Wikström, fältchef i region norr.

Billerud Skog startade verksamheten från noll och på mindre än tre år har en vältrimmad organisation byggts upp.

– Det har varit full fart från start och det har gått över förväntan att etablera oss bland de privata skogsägarna, säger Jörgen Wikström.

I och med att virkesförsörjningen på senare år blivit en allt mer strategisk fråga för koncernen så togs steget att bli aktiva på marknaden och att själva ansvara för anskaffningen till de egna bruken.

– Eftersom det är konkurrens om råvaran så blev det ohållbart att inte ha en egen organisa-tion. Man måste vara med och handla för att ha kontroll, säger Fredrik Forsén, regionchef norr.

Producerar egen energi till bruketMassaveden från en avverkning går direkt till Billerud i Karlsborg. Timret skiljs och säljs till lokala sågverk därifrån man sedan köper tillbaka resterna från sågningen, bark och flis.

GROT – Grenar och toppar eller trädrester från avverkningen samlas ihop och används som biobränsle och därigenom kan man tillsammans med andra rester från processen producera upp till 70 procent av den egna energiförbrukningen på bruket i Karlsborg.

En viktig länkVirkesköparna är ofta en viktig länk till mark-ägarna och de jobbar målinriktat för att skapa goda och långsiktiga relationer.

Björn Mörk är en av de 10 virkesköparna och har sitt köpområde i Kalix och Haparanda kommuner. Näringsliv i Norr träffar Björn på en avverkning i skogarna i utkanten av Björkfors mellan Kalix och Haparanda där han för dagen är ute och följer upp arbetet och snitslar så att det

inte ska råda några tveksamheter för maskin-förarna. En bit in i skogen arbetar skördaren effektivt, ett träd fälls, kvistas, kapas och läggs prydligt i högen på bara några tiotals sekunder. Senare kommer skotarföraren för att plocka upp virket och transportera det till avlägget vid skogsbilvägen.

Förvalta förtroende– Som virkesköpare har vi ett stort förtroende att förvalta hos markägaren. Det gäller att lyssna på deras önskemål. Skogen är ju speciell för markägaren på många sätt och gör vi ett dåligt arbete så får man ingen andra chans. Därför är det så viktigt att alltid göra vårt bästa. Vi satsar hårt och vill långt, säger Björn Mörk.

Björn har varit med från starten hösten 2007 och har hittills skrivit kontrakt med 160 markägare, varav en del markägare dessutom har avverkat flera gånger.

– Det har blivit många goda kontakter med markägare och så är det extra roligt när dom är nöjda och till och med ringer och tackar för bra utfört arbete. Det är ett bra kvitto.

Björn ser sig själv och de andra virkesköparna som en långsiktig partner med markägarna och

Förtroendet är viktigt vid en virkesaffär med Billerud

– Som virkesköpare har vi ett stort förtroende att förvalta hos markägaren. Det gäller att lyssna på deras önskemål, säger Björn Mörk, virkesköpare i Kalix och Haparanda.

6 NÄR INGSL IV I NORR ma j 2010 NÄR INGSL IV I NORR ma j 2010 7

FAKTAen som inte sticker iväg efter en av-verkning och bara jagar nya avverk-ningar.

– Vi lämnar ingen i sticket. Vi vill istället vara en tillgång för markägarna. Dom ska kunna ringa till oss om de vill ha hjälp och råd att planera för framtiden så kommer vi och tillsammans tittar på skogen och går igenom skogsbruksplaner och ser till att det blir långsiktig lönsamhet på fastigheten. Vi har ju ett brett kontaktnät och förmedlar alla former av skogsvårdstjänster, säger han.

Bäst på gallringarSkogens värde kan ökas ytterligare med bättre kvaliteter och Billerud Skog har en ambition att bli bäst på gallring.

– Vi har insett att det finns ett stort gallrings-behov i Norrbotten och därför har vi antagit en gallringspolicy för att gallringarna ska vara

enhetligt och väl utförda. Att gallra sin skog ger bättre volymer på lång sikt och en bättre kvalitet på skogen vid en framtida slutavverkning. Vi vill gallra hela Norrbotten, säger Jörgen Wikström.

Billerud Skog vill även stärka sin ställning som biobränsleaktör på den norrbottniska virkesmarknaden.

– Vi har en klar ambition att växa inom biobränsle. Istället för att låta GROT ruttna på hygget så kan det generera ett extra netto för markägarna. Här finns en stor potential att utveckla och bli effektivare i hanteringen, säger virkeschefen Björn Winsa.

Grotanpassningen är en viktig del i kedjan i till-varatagandet av grenar och toppar som biobränsle från avverkningar. Under vårvintern har olika försök gjorts med buntning av GROT på hygget som en metod i att effektivisera biobränsleuttaget.

Förtroendet är viktigt vid en virkesaffär med Billerud

Jörgen Wikström, fältchef

Björn Winsa, virkeschef

Billerud Skog AB är ett dotterbolag till Billerud AB med bruk i Karlsborg, Gruvön i Grums utanför Karlstad, i Skärblacka vid Norr-köping och i Beetham i lake District ett tiotal mil norr om Manchester.

Billerud AB bildades 2001 genom en sam-manslagning av AssiDomäns pappersbruk Skärblacka och Karlsborg och Stora Ensos pappersbruk Gruvön.

Billerud Skog AB bildades 2007.

Det totala inköpsbehovet, för att försörja egen industri, uppgår till ca 5.5 miljoner m3fub (ku-bikmeter) massaved och flis samt ca 350 GWh biobränsle per år.

Vid bruket i Karlsborg går det åt 4000 kubik-meter virke per dygn vid full produktion.

Inom Billerud Karlsborgs upptagningsområde köper Billerud Skog rotstående skog samt leveransvirke från privata markägare. Billerud Skog anlitar lokala entreprenörer och åkare. Virket levereras till egen industri samt extern industri på orten.

I April 2008 startade Billerud Skog ett anskaff-ningsbolag i litauen – Billerud Mediena Uab.

Fredrik Forsén, regionchef norr

Billeruds pappersbruk i Karlsborg.


När din leasade skogsmaskin krånglar...

k R ö N I k A

Sara HellStenadvokatbyrån Kaiding

Under 2009 såldes 258 skotare (skogs-maskiner för transport) i Sverige och många av dem finansierades genom s.k. finansiell leasing. Konstruktio-

nen av finansiella leasingavtal ser kortfattat ut på följande sätt. Kunden vänder sig till en leverantör och förhandlar om pris, prestanda etc. precis som vid ett vanligt köp. När parterna kommit överens är nästa steg att välja finansieringsform. Finansiell leasing konkurrerar här med andra finansieringsformer som t.ex. banklån, avbetalningsköp och egen finansiering. Vid finansiell leasing finns tre aktörer och två olika avtal. Leverantören ingår ett köpeavtal med en finansiär och finansiären/leasinggivaren ingår ett leasingavtal med leasingtagaren. Finansiell leasing kan ha många fördelar;

• Finansieringsgraden är 100 procent, dvs du behöver inte betala någon handpenning.• Det egna kapitalet binds inte och kan därför användas till annat.• Även företag med dålig likviditet kan använda finansiell leasing som finansie-ringsform.• Leasingtagaren behöver normalt sett inte ställa någon säkerhet.• Leasingen belastar inte företagets skuldsida i balansräkningen, vilket kan ha betydelse om företaget t.ex. vill låna pengar hos en bank.

Men vad händer om din skotare blir stillastå-

ende på grund av något fel? Ja, det är i dessa situationer nackdelarna med finansiell leasing gör sig påminda.

Finansiell leasing saknar reglering i svensk lagstiftning. En följd av detta är att leasing-givarna, i vanliga fall banker och finansbolag, utformat standardavtal som används vid tecknandet av ett leasingavtal. Avtalen saknar förhandlingsutrymme och gynnar ofta den starkare parten (leasinggivaren) genom att denne friskriver sig från allt ansvar för objektet. Därutöver innehåller avtalen ofta en klausul om att du som leasingtagare alltid är skyldig att fullgöra dina skyldigheter i enlighet med avtalet. Det sistnämnda gäller oavsett om det leasade objektet fungerar eller ej. För en leasingtagare kan det kännas orimligt att månatligen behöva betala en leasingavgift för något som inte fungerar.

Hur är det då med leverantörens ansvar? Som huvudregel kan du inte vända dig direkt mot leverantören eftersom du inte har något avtalsförhållande med denne. Leverantörens ansvar begränsar sig således till leverantörens egna avtalspart, i detta fall leasinggivaren.

Leasingavtalen innehåller emellanåt en klausul om att leasingtagaren kan överta lea-singgivarens rätt att göra gällande fel i objektet gentemot leverantören. En sådan konstruktion kräver emellertid att leasingtagaren, förutom kännedom och förståelse för klausulen, har nå-got att hämta hos leverantören. Leverantören kan sedan leasingavtalets tecknande t.ex. gått i konkurs. En annan vanligt förekommande

nackdel för leasingtagare är att leasingavtalet i princip är omöjligt att säga upp.

GE Capital Solutions gjorde under 2008 en kartläggning av användningen av leasing i Sverige och övriga Europa. Det kunde konsta-teras att svenska företag var flitiga användare av finansiell leasing som finansieringsform, medan vissa andra länder i betydligt större utsträckning använde sig av s.k. operationell leasing, vilket kan liknas vid ett vanligt hyres-förhållande. De största skillnaderna jämfört med finansiell leasing är att leasingtagaren vid operationell leasing kan säga upp avtalet samt att leasinggivaren normalt svarar för vissa ekonomiska risker. Enligt GE Capital Solu-tions skulle kostnaden för en skotare kunna bli cirka 300 000 kr lägre under en femårsperiod om operationell leasing användes i stället för traditionell avbetalning.

Att alternativa finansieringsformer kan erbju-das företag som ska anskaffa en dyr anlägg-ningstillgång är av stor vikt för investeringsvil-jan hos företagen. I enskilda fall kan finansiell leasing mycket väl vara den finansieringsform som är mest lämplig, men det är då viktigt att vara medveten om de avtalsvillkor som gäller och vilka nackdelar de kan innebära för det fall din skogsmaskin skulle börja krångla...


I Visionsbyrån Online har vi samlat de senaste och mest användar vänliga systemlösningarna för att hantera ditt företags ekonomi. Här hittar du allt från bokföring, och fakturahantering till verktyg som ger dig en snabb överblick över ditt företags ekonomiska situation. För bara 300 kronor per månad. Välkommen till Visionsbyrån Online! Vill du veta mer om framtidens kontor? Börja resan på pwc.com/se/visionsbyran eller kontakta ditt närmaste kontor i Norr- eller Västerbotten.

för smarta ekonomifunktioner

VisionsBYrÅn presenterar: VisionsBYrÅn online

pwc.com/se/visionsbyran

re

Haparanda 0922-688 60Kalix 0923-795 50Luleå 0920-731 00Boden 0921-664 40Piteå 0911-23 23 00Skellefteå 0910-71 15 50

Malå 0953-213 86Lycksele 0950-162 20Umeå 090-71 53 00Vännäs 0935-141 03Dorotea 0942-511 00

Inbyggd elektronik skapar nya innovativa produkter– ESIS, en gemensam innovationssatsning i Norrbotten och Västerbotten

Inbyggda elektroniska system finns i nästan alla produkter och tjänster idag. Till exempel i bilar, medicinsk utrustning, flygplan, inom industrin, i våra vardagsrum och på jobbet. Varje dag bär vi omkring på dem i mobiltelefoner, nycklar, betalkort, kameror och handdatorer.

ESIS, ett regionalt innovationssystem, ökar samarbetet mellan elektronik- och produktföretag i Norrbotten och Västerbotten samt Luleå tekniska universitet. ESIS skapar affärsprodukt- och forskningssamverkan med nya, konkurrenskraftiga produkter och tjänster som resultat.

För mer information och kontakt med ESIS - gå in på www.esis.se


k R ö N I k A

anderS Hettingerauktoriserad revisor och affärsrådgivare Öhrlings PricewaterhouseCoopers Skellefteå

Visst utgör turism och annan tjänsteverksamhet viktiga framtida expansionsområden. Jag har i tidigare krönikor pläderat för detta och belyst

vikten av att vi utvecklar turismnäringen i vår landsända. De lysande exempel som finns i regionen visar att det går att kommersialisera upplevelser både norr och söder om polcirkeln. I en föränderlig värld med generellt ökande tjänsteproduktion och välståndsdriven efterfrå-gan på upplevelser har vi goda möjligheter att dra kommersiella fördelar av detta.

Det förtar dock inte det faktum att Svensk skogsindustri är, och tills vidare förblir, en av landets viktigaste basnäringar. Med ett produktionsvärde på storleksordningen 200 miljarder kronor per år utgör det ca 12% av Sveriges samlade industriproduktion och 12% av Sveriges exportvärde. Skogsindustrin har bara i Norrland ett nettoexportvärde på ca 25 miljarder kronor per år. Det förtjänar att noteras att Sverige faktiskt är världens 2:a största exportör av sågade trävaror, 3:e största exportör av pappersmassa och världens 4:e största exportör av papper.

TrätransportAtt vi alltjämt saknar infrastruktur för att

ekonomiskt fördelaktigt transportera dessa värden är känt men ack så erbarmligt svårt få det politiska etablissemanget att förhålla sig

rationellt till. När detta skrivs har oppositio-nen just släppt lite valfläsk genom att lova höghastighetståg mellan två mellansvenska orter för ca 250 miljarder kronor. Varken energivänligt, eller ekonomiskt försvarbart. I paketet ingår förvisso också, som den kallas, ”en kustjärnväg mellan Umeå och Luleå”. Den utgör mindre än 10% av hela satsningen, men är avgörande för både skogs- och träindustri samt gruv- och stålindustri i norra Sverige. Skall Norrbottniabanan, än en gång, schabblas bort i det politiska spelet? Kanske de aktuella ändringarna i kommunallagen, i syfte att möj-liggöra medfinansiering av viktiga infrastruk-turinvesteringar i Stockholm, också underlättar sökandet av alternativa finansieringslösningar för Norrbottniabanan.

TräförädlingSjälva kan vi dock påverka förädlingen av den

norrländska träråvaran. Från ett vetenskapligt perspektiv är LTUs träforskning i Skellefteå viktig och tillsammans med Trätek en stark regional resurs för att driva denna utveckling. Den industriella nyttan är förhållandevis stor. Ett lysande exempel är t.ex. regionens världsledande position inom området träbroar. Alltjämt kanske träbroar uppfattas som ”lyxiga” eller ”ömtåliga”. Faktum är att träbroar har lång livslängd och är p.g.a. hög prefabrice-ringsgrad, låga transport- och grundlägg-ningskostnader samt kort montagetid, ofta

kostnadseffektiva investeringar. Betong är bra, men inte alltid bäst, och inte så hållbart som vi kanske tror.

Vår region är delvis präglad av trä- och skogsindustri. Men de ekonomiska värdena är, i förhållande till antalet sysselsatta, opropor-tionerligt höga. Vi måste därför vårda denna resurs och inte bara ur ett regionalt, utan också nationellt perspektiv, förädla denna industri-gren vidare.

Låt oss stolt driva utvecklingen av den Norrländska träindustrin vidare genom att höja förädlingsvärdet i allt trä som vår landsända producerar och därmed ytterligare öka behovet av effektivare infrastruktur. Nämnde jag förres-ten ”Bygg Norrbottniabanan, nu”.

låt det gå som på räls…

Segt virke förgås ej så lätt……säger man. Segt virke kommer från Norrland, virke av hög kvalitet

FOTO: BjÖRN PAlOVAARA


Vi på Billerud vill vårda våra norrländska skogar. Vår ambition är att gallra dem på ett sådant sätt att de ger dig som skogsägare högsta möjliga totalvärde. Dessutom utvecklar vi tillvaratagandet av biobränsle i våra avverkningar. Det ökar lönsamheten för dig som skogsägare och tryggar försörjningen till vår biobränslepanna vid Karlsborgs pappersbruk.

Dags att se över och vårda din skog för framtiden? Kontakta våra virkesköpare genom att besöka vår hemsida eller ringa till 0923-662 00.

Dags att gallllllra

www.billerudskog.se

No

rdq

vist

des

igN

.se

P.S. Möt oss på Nolia Jord och Skog-mässan i Piteå 21-22 maj


Folk är mer optimistiska idag, konstaterade Maud Spencer, VD för verkstadsindustrin Svalson AB i Öjebyn och styrelseledamot i IUC Norrbotten.

– Så fort det blir tal om lågkonjunktur så slutar folk att investera. Därför är det bra om vi kan undvika att prata om det och i stället fokusera på framtiden, berätta om vad vi kan göra oberoende av vilken konjunktur det är.

Maud är förhoppningsfull och ser att marknaden ljusnar.

– Det är bra för vi har stått stilla nog länge.

Svalson AB tillverkar eldrivna skjutluckor efter kundernas specifika och unika behov till offentliga miljöer men även miljöer där säkerhetskraven är extremt höga.

TEXT & FOTO: REINHOlD ANDEFORS

Den kontrastrika staden Kiruna är en intressant och naturlig mötesplatsDet är ingen slump att konferensen Vändpunkt 2010 arrangerades i Kiruna.Det säger Anders Wäppling, VD för IUC Norrbotten, samt framhåller Kiruna som en mycket intressant ort präglad av framtidsinriktade investeringar och en stark tro på framtiden.

– Vi ser att konjunkturen håller på att vända och vi kan ana att den regionala näringslivsstrukturen är på väg att förändras. Det är ett mycket gynnsamt läge där hundratals miljarder investeras i regionen och det bidrar givetvis till tillväxt-möjligheterna, inledde Anders den välbesökta

konferensen. Det är drygt ett år sedan IUC inledde förbere-

delserna för konferensen och då anade man inte hur väl tajmad den skulle bli i förhållande till ”vändpunkten”.

– Lite tur ska man väl ha, fortsatte han nöjt.Kiruna kan liknas vid en smältdegel som

blandar klassiska och nya näringar. Den världs-ledande malmbrytningen och pelletförädlingen samsas med ishotellet, rymdindustrin och en globalt spännande stadsomvandling. Lägg till det att Kiruna är ett naturligt centrum i Barentsre-gionen, med absolut närhet till norska, finska och nordvästryska marknaderna.

Vändpunkt 2010 blev kontrasternas konferens på många sätt.

– Den här typen av konferenser är viktiga mötesplatser för oss alla. Den fungerar som en arena för fortsatt utveckling och tillväxt. Här kan alla samverka - akademi, företag, offentliga och finansiärer. Besökarna får insikt om framtiden och ser nya möjligheter.

Anders Wäppling

Ulf Nilsén på Utviklingssentret i Tromsö har kartlagt investeringarna på Barentsområdet.

– Det är gigantiska belopp som investeras men alla ska ha i åtanke att den här typen av siffer-material är dagsfärska. Det händer hela tiden så mycket, inledde han sitt anförande.

Det investeras framför allt inom verkstadsindu-stri, energi, gruvor, besöksverksamhet bygg- och anläggning samt infrastruktur. Han presenterade följande siffror för åren 2008-2010:

norrbottens län 180 miljarder SEK (gruvor/industri 80, vind 80, infrastruktur 10)Finska lappland 44 miljarder SEK (gruvor 23, besöksnäring 9, infrastruktur 8) nordnorge 185 miljarder SEK (olja/gas 110, vind/vatten 30, infrastruktur 7)nV ryssland 500 miljarder SEK (olja/gas/infrastruktur)

Barents

Det är hissnande summor, sammanlagt närmare 1000 miljarder kronor, varav drygt 400 är säkra investeringar i Sverige, Norge och Finland.

– Tyvärr går merparten av jobben kring inves-teringarna i Nordnorge det regionala näringslivet förbi. Det är stora företag från södra Norge som kniper dem, de har större kompetens, får bästa avtalen och därmed största vinsterna.

Bli bättre på att knyta kontakterAv tradition går handeln i nordsydlig riktning

även om det finns möjligheter att bygga östväst-liga affärsförbindelser.

– Av någon anledning sker en begränsad kun-skapsöverföring i östvästlig riktning och det bidrar till att affärspartners på Nordkalotten för sällan hittar varandra.

Om vi på Nordkalotten ska finnas med som le-verantörer till de stora investerarna så måste vi bli bättre på att samverka, knyta gränslösa kontakter inom det små- och medelstora företagandet.

– Där ligger utmaningen, hävdar han.

gigantiska inVesteringar planeras i barentsregionen

Ulf Nilsén

VÄ N D p u N k t 2 0 1 0 k I R u N A

unDVik att prata lågkonjunktur

Maud Spencer


>>

klonDYkestämningi pajala-kolariFör några år sedan var det fullständigt otänkbart att inbilla sig att det som händer i Pajala-Kolariområdet skulle bli verklighet inom några år.

– Visst, det hör inte till vanligheterna att starta en ny gruvverksamhet, speciellt inte där det inte funnits någon gruva tidigare, sa Niclas Dahlström, (bilden) informationsan-svarig vid Northland Resources och berömde konferensen Vändpunkt 2010 som fantastiskt välorganiserad och intressant.

Just det bolag han representerar har satt färg på regionkartan när det gäller investeringar, framtidstro och möjligheter att lösa frågor kring infrastruktur och kommande personalbehov i en del av länet som höll på att somna in.

– Vi har satt ner foten på några fyndigheter och jobbar idag envetet för att realisera våra affärsplaner men visst blev vi lite kallsvettiga när finanskrisen slog till. Vi tvingades att dra ner lite på investeringstak-ten, vi behövde tänka efter ett varv till med tanke på riskerna med de stora investeringar vi hade framför oss. Idag vet vi att det var klokt för nu känner vi oss ordentligt trygga i vår planering.

Redan från sensommaren kommer det att märkas att Northland Resources växlar upp takten, personal kommer att anställas och leve-rantörer av varor och tjänster får möjlighet att delta i uppbyggnaden av gruvindustrin.

Northland Resources är ett finansiellt stabilt företag som investerar med egna medel. För ett par år sedan fick bolaget in 1,5 miljarder kronor i ett aktieägartillskott och det är från dessa pengar det idag investeras.

stort intresse kring stora inVesterare


Peter Richardsson

Anders Lundgren intervjuas av Sveriges Radio

skiDentreprenören emil tampaDes meD DrakarDen unga entreprenören Emil Svanberg från Boden ställdes i ett rollspel inför ett gäng drakar där han sökte finansiering för en utveckling av Storklintens skidanlägg-ning. Emil driver den, och Bodens Camping, tillsam-mans med några av sina kompanjoner.

– Vi vet att vi har bra anläggningar men givetvis kan de bli ännu bättre. Bodens Camping är Sveriges största stadsnära camping men den stora utvecklingspotentialen ser vi ligger i Storklinten där vi vill utveckla anläggningen med både boende och aktiviteter. Vår vision är en ”skicamp” i två steg, där vi söker finansiering med 10 respektive 20 miljoner men även kompetensför-stärkning, sa han sammanfattat.

De fem drakarna som representera-de finansiärer, affärsutvecklare, skid-anläggningsansvariga och exportin-dustrin ifrågasatte ägarförhållanden i bolaget som består av sammanlagt

17 delägare, styrelsens sammansätt-ning, den höga skuldsättningen som är förenat med risker, trovärdigheten i de beräknade besökssiffrorna och lönsamheten.

Emil Svanberg var duktig på att besvara frågorna även om han inte alltid hade rätta svaren, tyckte de krävande drakarna. Han gratulera-des dock till en ”fantastisk vision” men ombads att se över projektet en gång till framför allt när det gäller lönsamhetsfokus för de båda anläggningarna, så att inte den ena anläggningen måste bära den andra.

Grön pellets

De kapitalintensiva investeringar som presenterades på Vändpunkt 2010 fick ett stort medialt intresse, där både dagstidningar, lokalradio och teve närvarade.

– Det är en underbar känsla och jag oerhört stolt att få verka i ett företag som är så offensivt, sa Anders Lundgren, chef för anläggningsprojekt hos LKAB, med anledning av att gruvföretaget de senaste åren har investerat närmare fem miljarder varje år och kommer fortsätta att göra det de närmaste åren.

– Vi investerar med egna pengar och det är en trygghet. Den som inte är satt i skuld är fri, fortsatte han och erkände att företagsledningen drog lite i handbromsen när finanskrisens följder påverkade industrins avsättningsförmåga.

– Vi senarelade investeringar som vi kunde skjuta på framtiden samtidigt som vi arbetade med ett kassaflödesprogram för att ha koll på likviditeten.

Från i september ifjol har LKAB visat positiva resultat.

De omfattande investeringar som LKAB och Boliden genomför medför att de båda gruvföre-

tagen kan ståta med epitetet ”världsklass” på sina miljöförbättrande processer och produkter som tas fram.

– Vi ser varandra mer som samverkanspartners än konkurrenter, sa Peter Richardsson, Bolidens områdeschef i Aitik och syftade på Anders Lundgren och LKAB.

– Vi samverkar en hel del kring forskning och utveckling i de nätverk vi har tillsammans med Luleå tekniska universitet. Många av de problem-ställningar vi söker svar på är mer branschspeci-fika än affärsmässiga för våra företag.

Aitik är redan idag Europas största koppar-dagbrott med en eftertraktad låghaltig kop-parkismalm och de investeringar som genomförs kommer att fördubbla årsproduktionen till 36 miljoner ton malm.



från forskningsprojekt till ett unikt företaganDe

>>

Cool, cold and creative. Det är Kirunaföretaget FriGeos slogan som kortfattat berättar om deras vision att genom frysmuddring ta upp organiska sediment från Östersjöns botten, och andra små och stora vat-tendrag, för att frigöra energireserven i materialet. På det sättet kan man avlägsna kvicksilver och andra miljö-gifter ur ett förorenat sediment.

– Vi har efter flera års forskning utvecklat en teknikintensiv process som de senaste åren har kunnat kommersialiseras. Vi har trott på det här och någon måste ju våga vara först. Nu gäller det att vi kan fortsätta utveckla metoderna så att vi behåller försprånget, säger Susanne Rostmark, eldsjäl och delägare till företaget.

Den unika frystekniken bygger på att genom frysning stabilisera och lyfta förorenat sediment.

Frysningen påverkar materialet positivt, både när det gäller miljö och ekonomi.

Efter att FriGeo framgångsrikt lyckades bärga material på 130 meters djup från en havererad DC3:a i Östersjön har förfrågningar kommit från bland annat Storbritannien om avancerade tekniska högriskuppdrag.

Susanne Rostmark Frystekniken

Luleå tekniska universitet är det uni-versitet i Sverige som har flest före-tagssamarbeten inom forskning och grundutbildning av alla konkurrerande lärosäten.

– Det är vi mäkta stolta över och det försprånget vill vi behålla, säger rektorn Johan Sterte som under åren 1994 till 2003 var professor i kemisk teknologi vid universitet.

Han tror mycket på den näringslivsmodell som IUC Norrbotten representerar, där akademiska kompetenser och forskning knyts nära stora industriella projekt i ett Triple Helix-förhållande.

– Vi vill vara ett tekniskt universitet som gör nytta i samhället och det får vi möjlighet till genom den samverkan som sker, med basindustrin och branschsamverkan där småföretagen gemen-samt söker lösningar på sina problemställningar. Våra viktigaste produkter är våra studenter som vi årligen försörjer industrin och samhället med.

Triple Helix är en benämning på formaliserad samverkan mellan forskning (universitet och högskolor), politik och näringsliv inom ett eller flera specifika områden.

ltu Vill göra samhällsnYtta

iuc norrbottens orDföranDe: Vi är VälDigt nöjDa!

Erik Sand-berg (tv) samtalar

med Export-rådets Erik Hagenrud

Det är en nöjd Erik Sandberg, styrel-seordförande i IUC Norrbotten, som summerar konferensen.

– Vi lyckades samla hela systemet, säger han och tänker på allt från företagare och entreprenörer till finansiärer, forskare, offentliga och privata näringslivsföreträdare.

– Jag tycker det är speciellt roligt att så många kustbor lockades upp till Kiruna. Av tradition är vi sämre på att delta i möten och konferenser i inlandet än vad de är på att åka till kusten.

Det blev också tydligt vilka motorer de stora företagen är med sina gigantiska investeringar. Företag som LKAB, Boliden, SSAB och Vat-tenfall är viktiga för regionens utveckling. Vi blir också varse att sysselsättningsgraden inte ökar nämnvärt trots investeringarna. De stora företa-gen rationaliserar för att kunna vidmakthålla sin konkurrenskraft, för att överleva på marknaden.

Erik Sandberg fick också höra talas om att det slöts mindre affärsavtal vid några kaffebord.

Det är det som i förlängningen en sådan här konferens syftar till.

Johan Sterte


Här finns plats för idéer och företag www.norrvidden.se

Kontakta Mathias Uvemo på telefon 0920-24 12 52 för mer information eller visning. Fler lokaler i Luleå eller på andra orter i Norrland hittar du på på www.norrvidden.se

STORGATAN/NYGATAN 1 200 kvm butikslokal med A-läge (fd. Systembolaget). Flexibel och delbar lokal med mycket bra grundförutsättningar samt massor av möjligheter, bl a egen entré från Storgatan invid Åhléns samt nära galleriorna. A-läge både ur butiks- och nöjeslivsperspektiv samt kommunikationsmässigt. Anslutning till P-hus vid trafikled samt nära ”navet” i lokaltrafiken. Högra bilden visar möjlig ny entré från Storgatan.

SMEDJEGATAN 12 Nyproduktion av vindslokal ca 350 kvm med flexibilitet, bl.a. möjlighet till både kontorslandskap och separata rum. Ytterligare ca 350 kvm traditionell kontorsyta med separata kontorsrum i våningsplan under. Ett modernare kontors-/butikshus mitt i stan med närhet till det mesta, bl.a. lokaltrafik och eget varmgarage samt två närliggande P-hus.

MARKNADSOMRÅDE LULEÅTelefon. 0920-24 12 50. Besöksadress. Köpmangatan 36B

LOKAL TANKAR

Företag som vill utvecklas är min drivkraft!

Vill du veta mer? Kontakta ditt närmaste ALMI-kontor eller besök www.nord.almi.se

Henrik Nygren, Finansieringsansvarig

Planerar du för expansion? Behöver du kapital för att klara en större efterfrågan eller kanske rent av köpa ett företag? Då ska du vända dig till ALMI. Vi kan hjälpa dig med finansiering i alla företagets skeden. ALMI samarbetar med banker och andra kreditgivare där vår roll är att komple-ttera med riskvilliga lån.

Du som entreprenör är avgör-ande i företagets utveckling. Kanske kan finansieringen från ALMI också bli en viktig del i ditt företagsutveckling.

Vi håller inlandet rullande

Med våra 75 fordon transporterar vi rundvirke, flis, spån, grus, styck-egods, m.m. Vinterväghållning med plogning och sandning utför vi i flera inlandskommuner. Entreprenader och försäljning av grusmaterial.

Proffs på reparationer av tunga fordon! Stort reservdelslager! Även begagnade lastbils- och släpvagnsdelar.

Alltid nära till hands!

Stor verkstad!

ÅSELE Industrivägen 7, 910 60Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VILHELMINA Terminalg 5, 912 32Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36


TEXT & FOTO: REINHOlD ANDEFORSVÄ N D p u N k t 2 0 1 0 k I R u N A

Elektronikinnehållet ökar hela tiden i våra vardagsprodukter. – Vi omger oss dagligen med produk-ter som för sin funktion har ett inbyggt elektroniskt system, en inbyggd intel-ligens som tillför viktig funktionalitet för varje specifik produkt, säger Anders Högström, VD för Electropolis.

Elektronikindustrin är viktig för vår industriella tillväxt.

Det framgick med all tydlighet vid konferensen Vändpunkt 2010 i Kiruna där elektronikindustrin fanns med på många hörn, bland annat med ett eget miniseminarium (även för trä och verkstad).

– I norra Sverige har vi många duktiga elektro-nikföretagare som i olika konstellationer med sina specialistkompetenser är med och utvecklar nästa generations produkter och tjänster.

Han berömmer det 30-tal småföretagare som är med och växlar upp våra traditionella industripro-dukter till ibland oanade teknikhöjder.

Anders Högström beskriver elektronikindustrin som viktiga möjliggörare.

Viktig FoU-koppling Som VD har han varit med om merparten av den utvecklingsresa som elektronikindustrin via Electropolis startade 2003, där ett 10-tal lokala elektronikföretag i Kalix formaliserade sitt samarbete. Detta har idag utvecklats till en elektronikplattform för hela norra Sverige, där länets elektronikföretagare har krokat arm med sina branschkollegor i Västerbottens län men även med kollegor i norra Finland.

– Det är viktigt inte minst i ett internationellt perspektiv att vi samverkar för att bli tydligare ute på marknaden så att vi når ut med våra produkter på världsmarknaden. När vi samverkar kring marknadsföring ger det bättre slagkraft, vi blir tydligare ute hos kunderna och då öppnar sig nya affärsmöjligheter. Samtidigt blir företagen mer intressanta som samarbetspartners med sina unika kompetenser, säger han.

En viktig nyckel till framgång är samverkan, mellan företag i branschen och mellan olika bran-scher i näringslivet. Denna samverkan ska sudda ut gränser, framför allt geografiska gränser.

– Vi har sedan flera år ett väl utvecklat samar-bete med Luleå tekniska universitet och inom

Elektronikindustrin och universiteten samverkar för utveckling i testcenternätverk

Anders Högström

områdena ProcessIT och CMTF med Umeå universitet. För oss är det enormt viktiga sam-arbetspartners och den här kopplingen till våra näraliggande och framträdande akademier blir mer och mer avgörande för hur vi inom elektro-nikindustrin kommer att utvecklas. Vi vill precis som forskningen ligga i framkant för att möta framtida utmaningar.

Verkstad + elektronik = nya förädlade produkter

Automation + elektronik = nya tjänster inom processindustrin

Trähusproduktion + elektronik = miljövänlig värme och energistyrning

Anders Högström ser stora utvecklingsmöjlig-heter för korsvisa samarbeten mellan branscher, där elektroniken kan hjälpa till att ta utvecklings-steg tillsammans med experter inom till exempel automation och trähusbyggande.

En stor del av verksamheten inom Electropolis bedrivs idag som testcenternätverk genom pro-jekten ESIS (regionalt innovationssystem inom elektronik och inbyggda system), Sensorband (tjänsteutveckling kring falldetektering inom äld-reomsorgen), KEN (kompetensutveckling inom

elektronikbranschen), Tjänste och resursdatabas (samverkan kring infrastruktur och kompetenser i regionen samt löpande strategiska tillväxtfrågor inom elektronikindustrin). Nya projekt som är på gång är Testcenternätverk Sverige-Finland och samverkan inom E-hälsa kopplat till vård och omsorg.

IUC Norrbotten AB är till 60 procent huvudä-gare av Kalix Electropolis AB med Kalix kommun (25%) och Pajala Utveckling AB (15%) som delägare.

Skellefteåföretagen Optronic och Adopticum visade hur optroniktekniken fungerar, ett optiskt mätsystem för industrin som bygger på informa-tionsöverföring via ljuspartiklar. Denna teknik har utvecklats i ett prototypprojekt inom ESIS, kallat Time-Of-Flight (TOF), där två testkameror har tagits fram med den nya 3D-kameratekniken. Det här är unikt så tillvida att det första försöket i Europa med den här typen av kamerautrustning, en teknik som kan utnyttjas i de flesta industribranscher.



forskning och innoVation för europeisk processinDustriPlanerna på ett ProcessIT Europe är på väg att förverkligas.– Vi vill redan hösten 2010 ha klart med ett nytt europeiskt gemensamt kompetenscentrum för automationsfrågor inom processindustrin, säger Jerker Delsing, professor vid Luleå tekniska uni-versitet och ledamot av styrelsen inom ProcessIT Innovations.

Framgångskonceptet ProcessIT Innovations är på väg ut i Europa på initiativ från Luleå tekniska universitet, som har den ledande forskningskompetensen inom informationsteknologi för processindustrin och inbäddade Internetsystem.

– Vi är övertygade om att ProcessIT Europe kommer att locka forskare av världsklass som vill vara med och stärka Europas ställning som världsledande forskningsregion, fortsätter Delsing.

Det här centrat för forskning, innovation och kompetens inriktar sig mot processindustrins automation inom gruvor och mineral, massa och papper, metaller, olja och gas, energi, kemi-kalier, läkemedel och infrastruktur. Många av dessa industrier har likartade problem vilket innebär att det finns en grund för branschövergripande lösningar.

ProcessIT Europe bildas som ett Centre of Innovation Excel-lence inom EU-initiativet ARTEMIS där leverantörer, process-industrier, forskare och den offentliga sektorn sammanförs för att lösa industrins behov av nya produkter och tjänster.

En viktig bas för den kommande världsledande forskningen blir ett regionalt samarbete mellan de svenska och finska processindustrierna LKAB, Boliden, SCA, Stora Enso och Outokumpu Stainless.

I projektet Sensorband har elektronikföretaget CareTech, tillsammans med universiteten i Luleå och Uleåborg, tagit fram den unika fallsensorn som är ett trygghetslarm inom äldre- och handikappomsorgen. Fallsensorn bärs av brukaren på kroppen och när personen ”ramlar eller faller” sänds en signal till trygghetslar-met, som i sin tur larmar larmcen-tralen. Den här e-hälsoprodukten revolutionerar sjuk- och omsorgs-vården, enligt CareTechs VD Arto Brushane.

Seppo Saari är utvecklingsdirektör för Digipolis, som är den finska motsvarigheten till ProcessIT Innovations. Digipolis består av ett 40-tal företag och organisationer som fokuserar på att utveckla produkter och tjänster till den finska bas- och processindu-strin. Eftersom verksamheterna är snarlika har man nu inlett ett samarbete kring några gemen-samma projekt som enligt Seppo Saari förhoppningsvis ska leda till att nya produkter och tjänster blir verklighet som vi båda var för sig eller tillsammans hittar affärsmöj-ligheter för.

Samarbetet utvidgas mellan IT-nätverket Internet Bay och elektronikprojekten ESIS och ProcessIT Innovations där Johan Hedlin, Internet Bay, Jerker Del-sing och Anders OE Johansson, Luleå tekniska universitet (ESIS respektive ProcessIT Innovations) är ansvariga ledare.

tacton Vill ha orDning och reDaTacton är grekiska och betyder ordning och reda. – Det är viktigt för att vi ska bli effektiva i våra kundrelationer, säger företagets VD och delä-gare Christer Wallberg.

Han möter ofta företagare som glömmer bort att det är kunderna som avgör om företaget är lönsamt eller inte. De

fokuserar på fel saker och agerar därefter.

Wallberg höll en intressant föreläsning under konferensen där han berättade om sitt företags strategiska arbete att lägga tyngdpunkten på rätt ställe, i det ansvarsfulla arbetet att hitta marknader och ta hand om kunderna.

– Jag kan sammanfattningsvis ge er fyra råd på vägen. Skaffa bra referenskunder som i sin tur säljer era produkter eller

tjänster, planera för att sälja det mesta direkt utan mellan-händer och komplettera detta med att skaffa partners som säljer på provision och till sist utnyttja maximalt ny teknik i marknadsförings- och säljkontakterna.

Hans råd är uteslutande inriktade mot försäljning, den absolut viktigaste faktorn i affärsplanen.

– Det gäller också att tänka långsiktigt, att inte förbruka kundernas förtroende. Det är svårt och dyrt att återerövra gamla kunder eller att skaffa sig nya kunder. Därför är det viktigt att värna om närmark-naden, den ger företaget trygghet innan man söker sig längre ut.

En grundförutsättning är givetvis unikiteten. – Eftersträva en extrem unikitet, det ger säljfördelar.


Det är något positivare tongångar på träindustrimarknaden och efter första kvartalet i år gör Setra Group en vinst på 15 miljoner, vilket är en förbättring med 250 miljoner kronor jämfört med samma period förra året.På den nordligasten enheten - Setra Rolfs Såg i Kalix rör det också på sig med flertalet nyanställningar.– Efterfrågan ökar och vi ökar produk-tionen. Det är bra för både Setra och Kalix, säger Anders Olofsson, Setras affärsområdeschef Nord.

Som ett led i att möta efterfrågan har man sedan i mars månad anställt 5 personer och infört 10-timmars skift på såg- och justerverket på Setras sågverk i Rolfs utanför Kalix.

– Idag kan vi såga 100.000 kubikmeter virke per år men vi planerar att på sikt utöka produk-tionen till 150.000 kubikmeter. Det krävs dock

Anders Olofsson

Timmerstock på väg i sågprocessen på Setra Rolfs såg utanför Kalix.

Nu pekar det uppåt för Setras sågverk

TEXT & FOTO: BjÖRN PAlOVAARA

en investering på 35-40 miljoner kronor, säger Anders Olofsson.

Den nuvarande såglinjen planeras också att helrenoveras och byggas om för att kunna öka produktionen.

– Här kommer vi att använda en del utrustning från det nedlagda sågverket på Lövholmen.

2-skift på förädlingPå förädlingssidan på Setra Rolfs kommer man även att utöka till 2-skift och även där kommer man att utöka personal. Dessutom har man två nyanställda råvaruinköpare.

– Den administrativa råvaruhanteringen för hela Setras inköp av virke är placerad i Kalix, säger Anders.

Setras affärsområde nord ansvarar för försäljning av sågade och hyvlade trävaror från Rolfs samt

Kvarnåsen och Malå i Västerbotten. Träslagen som sågas och hyvlas är främst furu, 20 procent består av gran.

Sågverken vid Rolfs och i Malå har sågverk och hyvleri integrerat.

– Affärsområde Nord har en hög förädlingsgrad med närmare 40 procent av de sågade produk-terna som vidareförädlas i de egna hyvlerierna.

I Kvarnåsen ytbehandlas list och panel i en ny och modern målningsanläggning och i Rolfs och Malå tryckimpregneras virke för utomhusbruk.

I konkurrens med plast, metall och betong är trä ett klimatsmart material.

– Trä kräver mindre energi vid framställningen och det blir inget avfall eftersom hela stocken tas tillvara. Ett hus byggt av trä minskar koldioxidut-släppen, säger Anders Olofsson.

FAKTA

Setra Affärsområde Nord

Ansvarar för produktion och försäljning av sågade och hyvlade trävaror från Setras nordliga enheter

Årlig omsättning: Beräknar omsätta 850 miljoner kronor för 2010

Försäljning till bygghandeln i Sverige och Norge sker i samarbete med Affärsområde Förädlat

Marknader: Sverige, Norge, Danmark, Egypten, Algeriet, Marocko, Grekland, Cypern m.fl.

Produktionsenheter: Rolfs, Malå samt Kvarnåsen

Ny målningslinje för ytbehandling av list i Kvarnåsen

Årlig produktion sågat: ca 320 000 m3, varav ca 40% vidareförädlas i egen produktion

Setra Group

Ett av Sveriges största träindustriföretag

ledande aktör i Europa

Ca 1 200 anställda

Omsättning ca 5 miljarder kronor

Ca 60% avser export till Europa, Nordafrika, Mellanöstern och japan


Komfortkyla från proffsenVarmt i lokalen? Vi har lösningen!

0920-203030

www.innekomfort.seKYLA PÅ SOMMAREN OCH VÄRME PÅ VINTERN

25 år

1984 - 2009

FRIG

INO

R -

25

ÅR M

ED KYLA- VÄRME- & ENERG

ILÖS

NIN

GA

R

Mediabyrå

070-532 98 08 / 0923-756 [email protected]

Ni har möjlighet att synas på den största digitala eklamskylten norr om Uppsala. Placerad på utmärkt läge mot Europaväg 4 i Kalix mot Haparanda. Gör dig synlig till mer än 11 000 bilpassagerare varje dag. Boka din annonsplats redan idag!

Norrlands största!

0978-710 71

Vegetabilisk Sågkedjeolja till absolut lägsta pris!

Märkfärg för skördare, nu tre färger.

Vem bryr sig om både företaget

och företagaren?Kontakta oss - vi är bra på det!

Vi ser till helheten för både företaget och ägarna ochär ditt bollplank i alla ekonomiska frågor. Vi hjälper

dig med kvalificerad revision, redovisning, skatter ochrådgivning, anpassat till dina och företagets behov.

www.lr-revision.se

Umeå, Piteå, Övertorneå


FAKTA/EILERT ISAKSSON

Namn: Eilert Isaksson

Ålder: 61

Familj: Fru, tre vuxna barn, fyra barnbarn

Född: Masugnsbyn

Bor: Kiruna sedan 1979

Företag: En av 25 delägare i Länia Företagsförmedling AB i Sverige samt ägare av Kiruna Ekonomitjänst AB

Utbildning: Civilekonom vid Umeå Universitet

Aktuell: Ordförande i Företagarna Norrbotten. Ordförande i Företagarna Kiruna. Ordförande i Länia Företagsförmedling AB.

Lägre arbetsgivaravgifter för alla småföretag - en angelägenhet för alla politiker i hela Sverige

Politiker ur alla partier säger sig vara företagarnas vänner och vill få f ler medborgare att starta företag samt f ler företag att växa för att trygga vår

gemensamma välfärd både i nutid och framtid.

Nu gäller det att gå från ord till handling.

Eftersom det gäller hela Sveriges framtid så rik-tar jag uppmaningen till alla politiker som arbetar på alla nivåer; lokalt, regionalt och nationellt.

Det är allmänt bekant och en verifierad sanning att skatten på arbete och arbetsinkomst i Sverige är bland den högsta i världen. Förutom den kommunala och landstingskommunala inkomst-skatten som kan variera mellan ca 26 % som lägst och 35 % som högst tillkommer en statlig inkomstskatt på 20 % så fort månadsinkomsten når upp till ca 31 000 kr/mån. En ytterligare skatt som tillkommer är lagstadgade sociala avgifterna som vi i dagligt tal kallar för arbetsgivaravgifter. Dessa uppgår till 31,42 % på arbetsinkomsten och betalas in av arbetsgivaren liksom den preliminär-skatt som reducerar den anställdes nettolön han eller hon får in på sitt lönekonto. Den verkliga högsta marginalskatten på arbetsinkomster är inte ca 60 % utan närmare 70 %.

Arbetsgivaravgiften på 31,42 % utgör en stor del av den totala skatten på arbete.

Mot ovanstående bakgrundsbeskrivning vill jag föreslå att återinföra avdraget för företagsstödet på 5 % vilket kan ge en kostnadsbesparing på

mellan 12 360 kr och högst 37 080 kr/år för alla företag.

Besparingen har stor betydelse för det lilla företaget och marginell betydelse för det riktigt stora företaget.

Mitt förslag är tekniskt lätt och kostnadseffek-tivt att genomföra eftersom skatteverket har klara regelverk och fungerande rutiner för detta sedan tidigare.

Att sänka nivån på arbetsgivaravgifterna, eller i alla fall skat-tedelen av den, på alla arbetsinkomster är naturligtvis önskvärt på sikt med tanke på den negativa effekt den har för svenska företag som konkurrera internationellt inom arbetsintensiva branscher. Någonstans måste man dock börja och varför inte med de minsta företagen som är så många och som har så många anställda sammantaget. De är betydelsefulla för att få en ekonomisk tillväxt i hela Sverige. Några av de små kanske kan rent av utvecklas till morgondagens storföretag eller åtminstone till medelstora företag.

De flesta företag i Sverige (94 %) är mycket små och har mellan 1-4 anställda och det är just dessa som företag som behöver en direkt stimulans för att snabbare kunna utveckla företaget genom ökad marknadsföring och säljinsatser såväl som

kompetensutveckling och produktutveckling, åtgärder som leder till ekonomisk tillväxt såväl i det enskilda företaget som samhället i stort.

Antag att en anställd har en genomsnittslön på 20 600 kr i månaden, så kan ett företags kost-nadsbesparing enligt mitt förslag illustreras enligt följande:

Oppositionspartierna i Riksdagen verkar ha anammat grunderna i mitt resonemang och har i dagarna lovat att om de får regeringsmakten i va-let den 19 september så skall de redan 2011 sänka arbetsgivaravgiften med 2 % enligt ovanstående modell och med ytterligare 4 % 2012. På sikt vill de alltså stimulera de små företagen med 6 % lägre avgift.

Var står Regeringspartierna i denna viktiga och angelägna fråga för oss småföretagare?

Företag Besparing/mån kr Besparing/år kr Anmärkning

1 anställd 1 030 12 360

2 anställda 2 060 24 360

3 anställda 3 090 37 080 Maxbelopp



eilert iSaKSSon ordförande Företagarna norrbotten


Vi har tagit vårtempen på småföretagen

Som vanligt på våren så presenterar Företagarna sin småföretagarbarometer. Det är en av de äldsta kontinuerliga barometrarna som genomförts sedan

1985! Två gånger per år tar vi tempen bland landets småföretagare med 1 till 49 anställda.

Varje gång är det lika spännande att se resulta-tet! Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Denna gång omfattar undersökningen 4325 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturupp-fattning hos rikets småföretag i samtliga län. Det kan vara intressant att känna till att i Norrbotten är 99,3 procent av företagen små och de sysselsät-ter tillsammans cirka 72 procent av länets totala antal privata sysselsatta!

Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län

• Småföretagskonjunkturen i Norrbotten är på klar uppgång tillsammans med övriga landet.

Botten är passerad och småföretagen spår en kraftig uppgång under kommande år. Order-ingången har ökat sedan höstens mätning. 44 procent av småföretagen rapporterar en ökad orderstock. Omsättningstillväxten har gått ifrån att vara negativ i höstens mätning till positiv i vårens. Det är framför allt inom industrin som ökningen skett.

• 77 procent av Norrbottens småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, en högre andel än den för riket som helhet. Det placerar oss på andra plats i Sverige!

FramtidDå man ser den tydliga markeringen av samtliga

faktorer i småföretagarbarometern så känns det som att den värsta krisen definitivt är över. En mycket optimistisk bild bland småföretagen gör att vi i Norrbot-ten kommer att, tillsammans med vår betydande basindustri utveckla näringslivet. Vilket känns betryg-gande med tanke på alla investeringar som sker den närmaste 10 års perioden på hela Nordkalotten.

Kjell Hjelmregionchef Företagarna norrbotten


Robinson-vinnaren Hans Brettschnei-der, Skellefteå, får aldrig nog av utma-ningar.Nu ska han ge sig in i lokalpolitiken, starta en filial till sin affärsrörelse och ta kamp för utanförskapet.– Mitt problem är att det alltid kliar i fingrarna. Jag vill hela tiden vara ny-skapande, säger han.

44-årige Hans Brettschneider har alltid varit en väldigt aktiv person och han har alltid sökt sig till faror.

– Jag måste ha någon form av bokstavskombina-tion, men det har aldrig blivit bekräftat.

I unga år höll han främst på med idrott, men på gymnasiet tog äventyrslustan över mer och mer.

– Jag sökte till och fick bli fallskärmsjägare i det militära. Det var en ordentlig test av ens liv.

Tur- och returbiljettEfter militärtjänstgöringen fick han jobb som vakt på regeringskansliet i Stockholm.

– Jag fungerade som en typ av livvakt inom huset. Det var ett bra och spännande jobb.

Hans intresse för äventyr gjorde att han under en resa med transsibiriska järnvägen i österled valde att säga upp sig från jobbet och stanna i Kina med omnejd i åtta månader.

När det var dags att åka hemåt igen köpte han en tur- och returbiljett.

– Jag skulle bara tillbaka. Det var inget snack om saken.

Efterlyst av polisenPå hemmaplan höll han sig sysselsatt med olika jobb under cirka ett år. Sen bar det av österut igen.

– Mitt stora intresse för naturen gjorde att jag levde med ett nomadfolk på Borneo i två måna-der. De var motståndare till skogsavverkningen på ön, så jag blev efterlyst av den lokala polisen.

Den tredje längre resan gjorde han tillsammans med sambon Lena och den gick bland annat till Filippinerna, Vietnam och Nepal.

Den fjärde och sista - så här långt - längre resan för paret startades med transsibiriska järnvä-gen och avslutades med en flodfärd på Nilen i Egypten.

Fyra flickor– Vi hann uppleva väldigt mycket på resande fot. Jag och min sambo cyklade till exempel 160 mil i Kina.

Det sista utlandsäventyret varade i ett år.– Sen tog vi beslutet att det var dags att lugna

ned oss med långresor och bilda familj.Hans Brettschneider, som i dag är pappa till

Robinson-Hans siktar mot nya utmaningar

fyra flickor, hann med att prova på yrken som biluthyrare och skötare inom psykiatrin innan han fick fast jobb på KFUM i Skellefteå.

– Jag har jobbat med klätterklubben, ameri-kansk fotboll, rollspel, äventyrsskola, idrottsskola och internationellt arbete i föreningens regi.

Leka med legoI mitten av 1990-talet startade han ett eget företag - HB Adventure - vid sidan om sitt ordinarie arbete.

– HB är mina initialer och ingenting annat.Den egna verksamheten bestod först av att

sälja utrustning till medlemmar i klätterklubben och sen utökades sortimentet med utrustning till paddling.

Under en familjeresa till Legoland i Danmark väcktes ett nygammalt intresse till liv.

– Jag upptäckte hur kul det var att leka med lego igen.Han satsade eget kapital, började sälja de populära byggklossarna efter ett eget koncept och har i dag Sveriges största samling av LEGO Star Wars.

– Verksamheten har vuxit fort på kort tid. I dag har jag kunder över hela landet.

Nu ligger han i startgroparna att starta en filial till sin affärsrörelse i Kåge båthamn under som-maren.

– Jag ska ha lego, fik och kajakuthyrning i hamnen.

Perfekt tv-äventyrHans Brettschneider älskar friluftsliv, tycker om lekar och gillar möten med andra människor. Det var också skälet till att han sökte till tv-äventyret

”Robinson-Hans” Brettschneider med Robinson-statyetten.FOTO: TV4


Robinson.– Jag kände att det var ett äventyr som skulle passa mig

perfekt.Det populära tv-programmet går ut på att para i hop

en grupp olika människor på en öde ö och utsätta de strandsatta deltagarna för en mängd utmaningar.

– Det gäller att inte passa in i gruppen för att bli uttagen. Det är tvärt emot all lagidrott, men det blir ju bättre tv på det sättet.

Rekord i RobinsonDet gick väldigt bra för Hans under tävlingen och han lyckades överleva paktbildningar, utröstning och Andra chansen.

– Jag hade väl de bästa kunskaperna om överlevnad och lyckades över förväntan i alla deltävlingar, berättar han och tillägger:

– Jag vann 12 av 15 deltävlingar och det är rekord i tävlingens historia.

Han har fått beröm av allmänheten för sitt sätt att vara och agera i tv-rutan.

– Över 80 procent av tittarna tycker att jag var en värdig vinnare.

Flitig föreläsareEfter sin seger i Robinson-tävlingen är han numera en flitigt anlitad föreläsare också.

– Jag har någon föreläsning varje vecka.I vår har det börjat klia i hans fingrar igen och nu har

han gett sig in i den politiska hetluften på lokalplanet också.

Han står på sjätte plats på miljöpartiet de grönas lista över kandidater till höstens kommunfullmäktigeval.

– Jag har varit passiv medlem ett tag och känner att det är rätt tid att engagera mig politiskt , säger han.

Vaskar guldkornNu har han dessutom valt att anta utmaningen att hjälpa utbildningsföretaget Euniq’em AB i Skellefteå med dess kamp för att sätta utanförskapet i rampljuset.

– Det ska bli otroligt spännande.Han ska föreläsa på temat Robinson vs verkligheten på

seminariet Lyftkraft i Stockholm och i Norrland i höst.– Det finns flera likheter mellan överlevnadstävlingen

och mångas vardag i dag. Tuffa utmaningar, oviss framtid och möten med nya aktörer.

Hans Brettschneider hoppas att hans erfarenheter kan vara till viss hjälp på vägen.

– Jag fokuserar på de positiva sakerna i livet. Det handlar om att hitta och ta till vara på alla guldkorn i tillvaron.

TEXT: P-O SjÖDIN/MEDIEMAKERIET

We look forwardto see you at

Euro Mine Expoin Skellefteå, Sweden

8–10 June, 2010

More information at www.georange.se or contact:Chairman, Lennart GustavssonGEORANGEBox 43, Skolgatan 930 70 MALÅ, SwedenPhone: +46 953-211 10

4

International Trade Fair & Conference

More information atwww.georange.se

or contact:Chairman, Lennart GustavssonGEORANGEBox 43, Skolgatan930 70 MALÅ, SwedenPhone: +46 953-211 10

Trä för alla behovsetragroup.com


Unika möjligheter att ta tillvara på

Det är i Sveriges malm- och mineral-tillgångar som intresseorganisationen Georange har sin utgångspunkt.– Våra malm- och mineraltillgångar är unika men låter sig inte så lätt flyttas, men som efterfrågas på den globala marknaden. En efterfrågan vi måste ta tillvara på, säger Lennart Gustavsson, ordförande i Georange.

Georange är en samordnande intresseorganisation där företag, universitet och kommuner samlas. Huvuduppgiften är att bredda synen på sam-hälls- och näringslivsutveckling kring gruv- och mineralindustrin för att skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag.

Ett exempel på det är EuroMineExpo - Eu-ropas viktigaste gruv- och prospekteringsmässa som anordnas vartannat år, närmast i Skellefteå 8-10 juni i år. Under EuroMineExpo 2008 var intresset stort från hela världen. 24 nationer från 5 världsdelar fanns representerade.

– Gruvnäringen är global och det avspeglar sig tydligt på EuroMineExpo, säger Lennart Gustavsson.

Utbyter resultatAtt skapa nätverk är en viktig del av verksamhe-ten. I Kristineberg utvecklar Georange exempelvis Georange Environmental Testsite, där forskare, konsulter, etablerade och nya gruvbolag kan mötas för ett utbyte av resultat, erfarenheter och idéer kring miljöforskning. Organisationen är också inblandade i Mineraljakten – en tävling där vem som helst får vara med och leta fram nya

mineraluppslag. Dessa kan sedan leda till nya gruvor och därmed till nya jobb i norra Sverige.

Lennart Gustavsson är övertygad om att man kan göra ännu mer i syfte att skapa långsiktigt hållbar tillväxt utifrån våra malm- och mineraltill-gångar.

– Det kan handla om att utveckla metoder för konstruktiva lösningar i frågor om markanvänd-ning, att öka kunskapen hos allmänheten och att utveckla fler internationellt konkurrenskraftiga företag, särskilt nu då ett ökat internationellt intresse för Sverige är tydligt. Vi borde också

kunna utveckla fler kunskaps- och tjänsteföretag med koppling till branschen, säger han.

– Efterfrågan från fram för allt Kina och Indien ska ses sammantaget med det faktum att vi inom EU konsumerar cirka 20 procent av den globala metallproduktionen medan vi enbart producerar cirka 5 procent. Ur europeiskt perspektiv kommer strategiskt arbete med råvaruförsörjning att vara en stor utmaning.

Att se möjligheterna och anta utmaningarna är avgörande för hur vi lyckas skapa goda framtids-möjligheter, avslutar Lennart Gustavsson.

Gruvnäringen är global och det avspeglar sig tydligt på EuroMineExpo, säger Lennart Gustavsson. FOTO: MATTS BIlDSTRÖM

Lakkapää AB, tidigare kända under namnet K-Rauta, bedriver idag byggvaruhus i Torneå, Ylitornio, Rovaniemi och Luleå. Företaget vill växa genom att etablera nya butiker i Kiruna och Skellefteå.

– Skellefteå är en expansiv handelsort. Kiruna är intressant med tanke på de investeringar som sker runt gruvnäringen samt att butiken kommer att ha närhet till den nordnorska marknaden, säger VD Jukka Lakkapää.

Företaget grundades i Finland 1964 av Esa Lakkapää. Idag är det sönerna Jukka och Juha som driver familjeföretaget. De trivs med att arbeta på den svenska marknaden och ser mycket optimistiskt på framtiden för de nya butikerna.

– Det är ingen tvekan om att norra Sverige kommer att stå i fokus i framtiden med tanke på de naturtillgångar som finns här. Vi vill

gärna vara med där det händer säger Jukka.Norrlandsfonden medverkar i finansie-

ringen avseende satsningen i Kiruna där ett tjugotal jobb kommer att skapas.

– Vi tycker att detta är ett bra exempel på hur etablering av handel kan bidra till en ökad tillväxt i norra Sverige, säger Susanne Johnsson på Norrlandsfonden.

lakkapää satsar i norra sVerige


Var med och fi ra Svanenmärkningen av luft/luftvärmepumpen IVT Nordic Inverter. Köper du pumpen under kampanjperioden bjuder vi på hela 10 års trygghetsförsäkring på värmepumpen. Tycker du att vår redan överlägsna försäkring med 6 år på värmepumpen och 10 år på kompressorn räcker? Då kan du istället köpa espressomaskinen här intill för bara 2 495 kr (rek. ca.pris 7 990 kr). Välkommen in till din närmaste återförsäljare.

Kampanj! Köp en IVT Nordic Inverter och välj mellan:

Kampanjen gäller 20 april – 30 juni 2010 och omfattar samtliga modeller av IVT Nordic Inverter. För fullständiga villkor se ivt.se.

försäkring på värmepumpen

10 års

En espresso-bryggare för bara 2 495 kr

(Rek. ca.pris 7 990 kr)

359001

eller

Hitta din lokala återförsäljare på ivt.se


Länstrafiken Västerbotten och Bussgods håller hela länet levande. Vart vill du åka? Vad vill du skicka?

Boden, Kalix, Luleå och Övertorneå kommuner

www.arcticsteel.com

Samarbetspartner

Medlemsföretag

Arctic Steel Circle ekonomisk förening har samlat nytänkande och yrkesskickliga företag i stålbranschen i ett dynamiskt och kunskapsintensivt nätverk

Arctic Steel Circle utvecklar, tillverkar, säljer och transporterar kvalificeradeprodukter i bl a höghållfast stål. Vi erbjuder helhetslösningar till

kunder, genom samlad kompetens och yrkesskicklighet i nätverket.n

Mekaniska verkstäder med kompletta maskinutrustningar och kompetens.n

Utveckling och tillverkning av produkter, bland annat lastpallar och containers i höghållfast stål, vars egenskaper gerstora kvalitets- och miljövinster

n Transportsystem n Stålforskningslaboratorium n Forskning och utveckling

TeknikuTveckling nord

MetLab

Nya lättare produkter ger positiva miljöeffekterArctic Steel Circle har utvecklat och introducerat två lastpallar i höghållfast stål på marknaden. Pallarna repas inte och samlar därför inte på sig smuts och bakterier, dessutom väger de mindre än hälften jämfört med traditionella lastpallar i trä eller plast. En hygienisk pall som sparar både drivmedel och lastvikt är bra för såväl arbetsmiljö som miljö. Det här är bara ett exempel en bra idé som utvecklats till en ny produkt i höghåll-fast stål.

Inspirationsdag inom stål, plåt och innovationerArctic Steel Circle i samarbete

med Bodens kommunTorsdag den 14 oktober kl. 11–17,

Hotell Bodensia, Boden.

Mer info: www.arcticsteel.com

www.arcticsteel.comKontakta Arctic Steel Circle, Åsa Fredriksson, Tel: 0920-20 18 82, 070-319 18 84

N y h e t e R I k O R t h e t

Nybildade Botniatåg AB tar över den regionala tågtrafiken i Norrland. Nya och moderna snabbgående motor-vagnståg sätts i trafik

Styrelsen för Norrtåg AB har nyligt tilldelat Botniatåg AB ansvaret för drift och underhåll. Uppdraget omfattar upp till 14 trafikområden under tiden augusti 2010 till augusti 2016.

Bakom Botniatåg står SJ AB och DB Regio Sverige AB. Upphandlingens basutbud omfattar trafiken Sundsvall - Umeå, Umeå - Luleå, Umeå - Lycksele, Luleå - Kiruna, Sundsvall - Åre. Det finns dessutom optioner för trafiken Kiruna - Narvik, Luleå - Haparanda, Vännäs - Umeå samt Östersund - Trondheim. Först ut blir en planerad tjuvstart av trafiken på nya Botniabanan mellan Örnsköldsvik och Umeå som startar 30 augusti 2010. Övrig trafik startar i augusti 2011.

Storregionalt samarbete– Den här typen av storregionalt samarbete har fungerat framgångsrikt i flera regioner i landet, exempelvis Skåne och Bergslagen, vilket har lett till en mycket stark utveckling av tågtrafiken och regionerna. Det här är ett viktigt utvecklingssteg för det norrländska samarbetet, säger Thomas Hägg, styrelseordförande i Norrtåg AB.

Målet med trafiken är långsiktigt hållbara res-möjligheter. Norrtågs efterfrågade basutbud har en omslutning på 270 miljoner kronor per år. Av detta kommer regionen och staten att finansiera fordon, infrastruktur, verkstad och stationsavgifter med ca 120 miljoner kronor per år. Botniatågs

nYa moDerna tåg i norrlanDSå här ser det nya

tåget ut, Coradia Nordic X62

kostnader ska täckas genom biljettintäkter.– Det har varit en lång process, vi har fått in

tre seriösa och väl utformade anbud. Förutom Botniatåg har Veolia och Tågkompaniet lämnat anbud. Botniatåg har lagt det, för oss, bästa

anbudet och vi är mycket nöjda med resultatet. Det har funnits ekonomiska skillnader mellan an-buden som har varit avgörande i vår bedömning. Övriga anbud var ca 50 miljoner kronor dyrare per år, säger Norrtågs vd Maria Höglander.

Efter fjolårets svaga utveckling har konjunkturen förbättrats avsevärt under det senaste halvåret. Omsätt-ning och sysselsättning har ökat och tillväxten väntas ta rejäl fart under det kommande året.

Vart tredje småföretag planerar att nyanställa och över 70 procent av småföretagen anger att det finns goda möjligheter att expandera. Den samlade konjunkturindikatorn steg från -8 i höstens mätning till 26 och väntas öka till hela 132 på ett års sikt.

Liksom tidigare är konjunkturläget bättre i tjänstesektorerna än i industrin. Men opti-mismen inför det kommande året är stor och

samtliga branscher och alla län räknar med en uppgång.

– Barometern visar att det nu har vänt uppåt, även om det i många branscher och län sker från en mycket låg nivå. I höstas såg vi de första tecknen på att orderingången börjat förbättras. Nu ser vi att även omsättningen och sysselsättningen börjar öka, säger Företagarnas chefekonom Lars Jagrén.

Planerar att nyanställaSpeciellt positivt för samhällsekonomin är att så många företag planerar att öka sysselsätt-ningen. Om vi försiktigt antar att de företag som räknar med att nyanställa, anställer en enda person var, skulle detta ge omkring 65

000 nya jobb. – Småföretagen har alltså möjlighet att bli

den tillväxtmotor som Sverige behöver. Över 70 procent av förtagen ser expansionsmöjlig-heter. Men det finns givetvis risker. De största hindren för att kunna växa är en fortsatt svag efterfrågan i många sektorer. Men 18 procent av företagen anger arbetskostnaden och 16 procent svårigheten att få tag på rätt utbildad arbetskraft, som det största hindret. Detta understryker vikten av lägre arbetsgivaravgifter samt en bättre fungerande arbetsmarknad. Åt-gärder som gör att dessa företag verkligen kan och vågar växa har därför sällan varit viktigare än nu, säger Lars Jagrén.

nu VänDer Det uppåt


En a-kassa för alla klokaföretagare som vill jobba

tryggare!

Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till 30.000:-/månad!

www.akassan.com telefon: 08-506 471 32e-post: [email protected]

SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett fl ertal stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.

Som företagare får man bestämma själv och ta eget ansvar. Den som

anstränger sig kan nå hur långt som helst men risken för arbetslöshet

fi nns också bland företagare. Därför fi nns SHA.

– Är du medlem?

Se till att bli medlem i SHA a-kassa redan idag! Ansökan fi nns här:

www.akassan.org/ansok

Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga erbjudanden som t.ex. möjlighet

att komplettera med en inkomstförsäkring. Den ger dig möjlighet att försäkra inkomster upp till 30.000:- i månaden, vilket är högre

än den ordinarie nivån. Mer trygghet!

Läs mer om detta på www.gardera.nu (Gardera TrygghetsPortal).

sha_210x287_naringslivinorrl.indd 1 10-03-18 08.33.34


För en trivsammare fritid

Tjädervägen 5953 33 HaparandaTel. 0922-220 40Mobil 070 653 46 [email protected]

Grillkåtor upp till 56 m2 • Lusthus • Bastu

Det är inte dyrare att åka med oss,

det bara känns så!

Kenth: 070-584 09 82, Ingela: 070-509 72 59, Mårten 070-606 24 99

0 9 2 3 - 7 7 7 2 2www.kalixlimo.se

www.facebook.com/kalixlimo

Hus, villor och fritidshus– Vi bygger i nära samarbete med kundenVi erbjuder ett brett utbud av hus, vil-lor och fritidshus. TrePart levererar nyckelfärdiga hus alt. färdigställandegrad enligt kundens egna önskemål.

Robert AnderssonSmedjegatan 8, Morjärv0923-101 90, 070-667 91 [email protected], www.trepart.se

Företagslokaler För industri- och tjänsteFöretag

kalix industrihotell aB

Ring 0923-651 09, 073-838 51 09 för mer information!

0923-754 80Bryggerivägen 3, KALIX-GRYTNÄS

www.pjsreservdelar.se

PRISEX: (OBS EJ REGUMMERAT)

13” från 439:-14” från 472:-15” från 529:-16” från 595:-

17” från 669:-18” från 729:-19” från 929:-20” från 1549:- in

kl m

oms &

arb

ete

Jämför våra däckpriser!Vi tror att vi har

Norrbottens lägsta däckpriser

- jämför oss gärna!

Mopeder från Peugeot!Nu har den kommit! Nya Peugeot Speedfight 3

fr. 22.990 Kr

Vi erbjuder kreditlösningar via Resurs Bank

bra utVeckling för burträskföretagTervento Engineering AB i Burträsk säljer lösningar till kundernas problem.– Nöjda kunder är bästa marknadsföringen, hävdar VD-n Pär Johansson.

Föreläsningen på temat Livet som företagare på Hotell Aurum i Skellefteå i dag onsdag lockade ett 20-tal färska och blivande företagare.

Pär Johansson, som tillsammans med två bröder äger Tervento Engineering AB i Burträsk, höll i taktpinnen.

– Företaget har fyra anställda tjänstemän och omsatte cirka 32 miljoner kronor i fjol. Vi har haft en bra utveckling på senare tid.

Tervento utvecklar och tillverkar miljö- och energiinriktade pro-dukter och anläggningar för måleri, ytbehandling och ventilation.

– Vår huvudinriktning är lackeringsanläggningar numera.Ett kardanaxelmåleri i Falun, som blev klart 2009, är det största

som företaget har byggt hittills.– Vi trodde vi var för små för att ens räkna på det, så det var ett

kors i taket när vi fick ordern.Pär Johansson är också styrelseledamot i Företagarna Burträsk-

Lövånger.– Regelverket för företagare är för snårigt. Det borde förenklas,

tycker han.TEXT: P-O SjÖDIN/MEDIEMAKERIET

AVSÄNDARE:Arctic Försäljning i NorrbottenBox 180, 952 22 Kalix

POSTTIDNING BSVERIGEPORTOBETALT

ArcticShop.se

Du vet väl om att du kan lasergravera din logotyp

på dom flesta av våra produkter!

Products from Lapland

Hos oss hittar du unika sommargåvor till anställda och kunder

Documents

Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2010