Myndigheters kommunikation på Facebook och Twitter1200297/...liknande studie som är cirka fem år gammal. Intresset ligger i att undersöka om det finns Intresset ligger i att undersöka

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK

Medie- och kommunikationsvetenskap 3

Myndigheters kommunikation på Facebook och Twitter

- En kvalitativ analys av myndighetskommunikation i

sociala medier

Erica Sewing Frohlund

C - uppsats, 15 hp

H.T 2017

Handledare: Christian

Svensson Limsjö

Abstract

Title: Authorities communication on Facebook and Twitter

– A qualitative analysis of government communication in social media.

The purpose of this essay is to investigate how the authorities Swedish Migration Board and

Swedish Transport Administration communicate with the users on the social media Facebook

and Twitter. This essay is based on a qualitative content analysis of a total of six different

posts on Facebook and Twitter, which the authorities of the Swedish Migration Board and the

Swedish Transport Administration have done. The result is that Twitter's comments threads

were perceived as more general and not personally angled. On Facebook, the commentaries

contained very personal questions concerning the person who wrote the question. The most

common language acts of both authorities are mainly information. They occur to the greatest

extent, and mostly in all posts and responses. The nature of the information is usually

informative but sometimes also explanatory. Other language actions that appear a part are

calls. The most common call is when the text ends with a link reference. The text wants the

reader to press the attached link, thus performing an action. The ways of creating relationship

and the extent to which the texts try to create relationships with the recipients differ between

the two different social media. On Facebook, it is clearer that the texts are trying to create

relationships. Twitter does not match the same pattern.

Keywords: Government communications, social media, official language, Facebook and

Twitter

Innehållsförteckning 1. Inledning .....................................................................................................................................1

1.1 Disposition .............................................................................................................................2

2. Bakgrund och tidigare forskning ................................................................................................3

2.1 Datorförmedlad kommunikation ..........................................................................................3

2.2 Myndighetsspråk och sociala medier ....................................................................................4

2.3 Myndighetskommunikation på Facebook .............................................................................5

2.4 Myndighetskommunikation på Twitter .................................................................................8

2.5 Policy och riktlinjer för myndigheters kommunikation i sociala medier ...............................9

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning ............................................................................... 10

3. Syfte ......................................................................................................................................... 12

3.1 Frågeställningar .................................................................................................................. 12

4. Metod och Material ................................................................................................................. 13

4.1 Material .............................................................................................................................. 13

4.2 Metod ................................................................................................................................. 16

4.3 Vetenskapligt förhållningssätt ............................................................................................ 16

4.4 Innehållsanalys ................................................................................................................... 17

4.5 Modell för textanalys ......................................................................................................... 17

4.6 Genre begreppet ................................................................................................................ 19

4.7 Forskningsetiskt övervägande ............................................................................................ 19

5. Analys ....................................................................................................................................... 20

5.1 Analys av Migrationsverkets språkhandlingar, omtal och tilltal ........................................ 20

5.2 Analys av Trafikverkets språkhandlingar, omtal och tilltal................................................. 27

6. Sammanfattande resultat och slutsatser ................................................................................ 32

6.1 Resultat av Migrationsverkets kommunikation i sociala medier ....................................... 32

6.2 Resultat av Trafikverkets kommunikation i sociala medier ............................................... 33

6.3 Sammanfattande resultat .................................................................................................. 34

6.2 Jämförande analys med Holmqvist (2013) studie om Arbetsmiljöverket och Polisen ...... 34

7. Avslutande diskussion ............................................................................................................. 36

7.1 Förslag på vidare forskning ................................................................................................ 39

Referenslista

Bilaga 1 – Migrationsverket Facebook inlägg, Twitter inlägg 1 och 2

Bilaga 2 - Trafikverket Facebook inlägg, Twitter inlägg 1 och 2

1

1. INLEDNING

Enligt Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin (2012, 13) finns idag myndigheternas texter i

stor utsträckning på internet och därför har webbplatser fått en stor roll för myndigheters

kommunikation med samhällsmedborgare. När man talar om myndighetskommunikation blir

ordet myndighetsspråk relevant att analysera och titta närmare på. Kan myndigheters språk

särskiljas gentemot andra verksamheters språk i samhället? Idag har myndigheters språk

luckrats upp från de kanslispråkliga dragen med ålderdomliga ord, verbsammansättningar och

s-passiviseringar. Jämfört med tidigare så har myndigheters språk numer en intimare karaktär

med personliga tilltal och de typiska kanslispråkliga dragen i texterna är inte längre en

självklarhet. Traditionellt sätt har myndigheter förknippats med samhällets offentliga sfär men

i dagens samhälle kommunicerar även myndigheter mer inom den privata sfären. Exempel på

detta är när myndigheter erbjuder service via sociala medier som exempelvis Facebook och

Twitter. Samtidigt som myndigheter närmar sig den privata sfären mer och mer så finns det

andra verksamheter i samhället som närmar sig den offentliga sfären mer än tidigare. Skolan

är ett sådant exempel. Tidigare förmedlades information om hur skolundervisningen skulle

bedrivas muntligt mellan rektor och lärare. Idag finns dokument som beskriver sådana här

arbetsprocesser. På samhällsnivå utgör de här exemplen parallella processer. Myndigheters

språk antar en mer familjär karaktär samtidigt som andra områden i samhället influeras av

myndigheters mer byråkratiska skrivsätt. Den här förändringen innebär att myndigheters språk

på så sätt blir mindre formella vilket i sin tur gör det svårare att särskilja myndigheters

språkliga drag. Det man istället kan ha som utgångspunkt vid analys av området är att utgå

från myndigheten som institution (Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin 2012, 16).

Det finns en studie som har studerat Arbetsmiljöverket och Polisens kommunikation på

Facebook (Holmqvist, 2013). Syftet var att undersöka vilka olika sätt som myndigheterna

använder i sin kommunikation i sociala medier för att skapa relation med sina användare.

I den här C-uppsatsen har jag intresse av att undersöka två andra myndigheters

kommunikation i sociala medier för att sedan jämföra resultaten med Holmqvists (2013)

liknande studie som är cirka fem år gammal. Intresset ligger i att undersöka om det finns

några likheter/skillnader i myndigheters kommunikation i sociala medier idag jämfört med för

fem år sedan. Finns det indikationer på någon utveckling eller förändring? För att få ett

utvidgat perspektiv kommer två olika sociala medier, Twitter och Facebook, att undersökas.

Utgångspunkten för analys och jämförelse är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt

språk på Facebook och Twitter eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan

2

sociala medier som exempelvis Facebook och Twitter är mer privatare verksamheter.

1.1 Disposition

Uppsatsen börjar med inledning och disposition. Därefter redovisas tidigare forskning kring

studiens forskningsområde. Ett syfte presenteras sedan med anknytning till tidigare forskning

och bakgrund. I studiens problemformulering presenteras syftet med tillhörande

frågeställningar. Metod och materialredovisning presenteras sedan i direkt anslutning.

Studiens resultatredovisning kommer därefter sammanvävd med analysdiskussion. I studiens

avslutande diskussion dras slutsatser med målsättningen att nå studiens syfte. Sist presenteras

förslag på vidare forskning inom området.

3

2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING

I bakgrundskapitlet presenteras den bakgrund och tidigare forskning som studien utgår från

inom det aktuella studieområdet. Det är vanligt att tillämpa teori och begrepp som

utgångspunkt för det syfte som studien avser att undersöka. I den här uppsatsen har genre

begreppet använts som teoretisk utgångspunkt. Presentation av begreppet passar bäst in i

metodkapitlet då tillämpning av begreppet sker som en slags metod, se punkt 4.6. Samma sak

gäller för de teoretiska begrepp som finns i den textmodell som tillämpas i metodkapitlet.

Tidigare forskning som är relevant för den här studien handlar om datorförmedlad

kommunikation, myndighetskommunikation, myndighetsspråk och sociala medier,

myndighetskommunikation på Facebook och Twitter samt policy och riktlinjer för

myndigheters kommunikation i sociala medier. Avslutningsvis finns en kortare

sammanfattande slutsats över forskningsområdet. Eftersom Twitter och Facebook är de

sociala medier som har använts för datainsamling blir det relevant att få en övergripande bild

över forskningsläget från starten för cirka 10 år sedan fram till idag. Genom att presentera de

olika forskningsområdena i den här ordningen sker en övergripande introduktion som

successivt smalnar av och slutligen når kärnan, myndigheters kommunikation i sociala

medier.

2.1 Datorförmedlad kommunikation

Det finns forskning inom datorförmedlad kommunikation som har studerat dialogen mellan

myndighet och privatperson på Försäkringskassans Facebooksida för föräldrar (Sörlin och

Söderlundh, 2014, 56–65). På Försäkringskassans Facebooksida för föräldrar finns en

chattfunktion som heter Hanna. Där kan besökare ställa sina frågor och få svar direkt av

handläggare. Studien undersökte hur deltagarna i dialogen hanterar offentligt och privat

genom att positionera sig själva och andra som diskursdeltagare i ett semi-publikt medie.

Genom samtalsanalys studerades vilka som pekas ut som mottagare av inläggen, syftet var

också att ta reda på hur deltagarna accepterar eller avvisar de receptionsroller som de tilldelas.

Forskarna i studien menar att ”när en myndighet besvarar frågor på Facebook blandas sfärer,

som vanligen är åtskilda mellan som offentlig och privat på ett nytt sätt. Tidigare skedde

liknande fråga–svarsdialoger via slutna medier som telefon och mejl, vilket gjorde dem till en

ensak för privatperson och handläggare. Facebook är däremot ett semi-publikt medium, vilket

gör kommunikationen tillgänglig även för andra personer. Myndighetsdialogen har därmed

öppnats upp för nya deltagarkonstellationer.” Studien har sitt fokus på receptionsroller och

slutsatsen kommer fram till att det som tidigare traditionellt sätt tillhört det privata respektive

4

det offentliga blandas nu på nya sätt genom myndigheters kommunikation i sociala medier.

Det konstateras också att trådstartaren och myndighetens handläggare agerar på liknande sätt

som kan förväntas i ett mer traditionellt medium för myndighetskommunikation som

exempelvis ett telefonsamtal. Handläggarna behandlar ett institutionellt ämne av relevans för

myndighetens verksamhet och positionerar varandra ömsesidigt som direkta adressater. Det

nya mediets semi-publika karaktär ger dem möjlighet att positionera andra personer som

explicita direkta eller indirekta adressater. Resultatet i den här studien kommer fram till att

positioneringar och receptionsroller bör studeras ytterligare med frågor om exempelvis andra

typer av roller som verksamhetsroller och sociala roller. Genom den här analysen finns en

indikation på konturerna av hur privatpersoner och myndigheter hanterar Facebookmediets

nya möjligheter att blanda offentligt och privat. Myndighetens handläggare följer i stort sett

ett klassiskt mönster för institutionella samtal och bejakar enbart den offentliga sfären medans

privatpersonernas förhållningssätt är mer komplext och befinner sig inom båda sfärerna.

Annan forskning kring datorförmedlad kommunikation som har gjorts belyser socialt

beteende och identitetsskapande. Begrepp som flejmning och trolling förekommer. Detta är

två typer av aggressivt beteende där flejmning innebär att en person kommenterar en

nyhetssidas inlägg eller i ett forum på ett mycket negativt sätt. Trolling sker då inlägg och

kommentarer görs med enda syfte att hetsa upp en stämning eller störa en konversation. Den

som bedriver trolling kallas i sådant sammanhang för troll (Levinson, 2009, 170–171).

2.2 Myndighetsspråk och sociala medier

Collini (2011, 6) tar upp att det har skett en stor förändring av myndighetsspråket det senaste

århundradet. Vidare menar Larsson (2008, 212) att i takt med att kommunikation numer sker

via datorer och internet har utvecklingen från massinriktad kommunikation till mer

individanpassad och nätverksbaserad form tagit fart.

2010 genomfördes en studie bland åtta av Sveriges kommuner med syfte att ta fram en

språkstil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter (Collini, 2011, 1). Genom en

enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort så svarade 53% av de

tillfrågade kommunerna att de använde Twitter som ett sätt att kommunicera med sina

invånare. Bland de kommuner som inte använde sociala medier uppgav 49% att de planerade

att komma igång med det. Syftet uppgavs vara att skapa dialog med medborgarna samt att ha

en kanal för nyhetsförmedling. Enligt Collini (2011, 1) så är Twitters informella sfär en ny

miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, vilket innebär helt andra krav på

5

texters stil och innehåll än andra medier. Resultatet av Collinis (2011, 53) studie visade att

kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande med slutsatsen att de

inte alls strävade efter att skapa dialog på Twitter. Studien presenterar ett gestaltningsförslag

om tjugo tweets som på så sätt bygger upp en tweetstil tillsammans med riktlinjer och råd

kring hur ett gott twittrande kan bedrivas och uppnås. Stilen som presenteras strävar efter att

adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt genom en mer personlig, engagerande,

närvarande och tydlig inriktning.

Utöver den här studien finns ett flertal undersökningar/utvärderingar om myndigheter på

sociala medier. Dessa har sitt fokus kring frågor om vad som fungerat och inte fungerat. För

att få en något mer samlad uppfattning ger bland annat Herbert och Hjalmarsson (2012) en

sammanställning över språket i sociala medier. I sociala medier har språket en informell

karaktär. Denna stil beror på att datorförmedlad kommunikation består av en blandning av tal-

och skriftspråk samt öppenhet. Som medium har internet medfört en förväntan hos

samhällsmedborgarna på att information ska kunna fås snabbt och på ett lättillgängligt sätt.

Detta gäller även myndigheter. I sin natur är sociala medier styrda av användarna vilket för

myndigheterna innebär att de själva inte kan styra vad som skrivs på deras Facebook- eller

Twittersida. För myndigheter blir detta både en välkomnande kommunikationsväg men

samtidigt också svårnavigerad.

2.3 Myndighetskommunikation på Facebook

Det finns ett flertal studier som har undersökt myndighetskommunikation på Facebook. En

studie från 2015 (Bergholtz, Jönsson och Lindström, 2015) har undersökt vilka

relationsskapande taktiker som den svenska Polisen använder sig av på Facebook. Intresset

låg även i att ta reda på hur polisen använt Facebook för att kommunicera med interagerande

användare. Författarna till studien menar att det finns 80 olika Facebook konton hos Polisen.

En fullständig observation har gjorts genom insamling av empiriskt material från tre olika

Facebooksidor hos Polisen. Resultatet i studien kommer fram till att den svenska Polisen

kommunicerar en flerdimensionell bild av myndighetens arbete. Avsändare, språkbruk,

budskap och ämnesval varierar. Författarna till studien menar att närvaro på sociala medier

förutsätter ett enhetligt budskap och det kommunikativa arbetet kräver välutförda taktiker.

Som relationsskapande taktiker används uppmaningar till interaktion och även tilltal till

användarna. Vidare menar studiens författare att relationsskapande taktiker används för att

förbättra relationen till användarna samt för att skapa dialog. Genom det kan en dynamisk och

6

skiftande relation skapas till mottagarna. Förståelse för Polisens kommunikation och identitet

utvecklas från en traditionellt formell struktur mot ett ömsesidigt och dialogfrämjande system.

Exempelvis sker uppmaningar genom att Polisen erbjuder frågestunder med uppmuntran att

användarna ska ställa frågor. Detta är ett sätt att uppmana till interaktion och handling samt att

skapa och starta dialog. Polisen svarar även på frågor från läsare via kommentarsfält vilket

sker genom tilltal till frågeställaren.

Det finns en språkinriktad studie som har jämfört två myndigheters kommunikation på

Facebook (Holmqvist, 2013, 23–24). En kvalitativ analys har gjorts med fokus på systemiskt

funktionell grammatik där syftet var att ta reda på hur de två myndigheterna

Arbetsmiljöverket och Polisen skapar dialog med medborgare som besöker deras

Facebooksida. Ett av de stora problemen som framkommer i resultatet är att myndigheterna

inte vill släppa kontrollen över kommunikationen. Eftersom myndigheterna inte kan anta en

allt för informell ton och utan förbehållning eftersom de riskerar att tappa trovärdighet eller i

värsta fall bli straffskyldiga. Diskussion förs vidare kring att det kanske inte är så konstigt

eftersom myndigheter alltid har haft full kontroll över vad som sägs på deras olika kanaler.

Både när det gäller i brev eller på webbsidor. Till skillnad mot sociala medier och webben 2.0

där interaktion förespråkas och en strävan efter att alla deltagare ska tillföra innehåll på

samma villkor. Sammanfattningsvis konstaterar den här studien att många av myndigheternas

problem uppstår då den offentliga verksamheten kliver in i den privata sfären. I och med detta

uppstår en situation där myndigheterna varken får eller kan prata med myndighetsstämma

eftersom då uppfylls inte allmänhetens krav på datorförmedlad kommunikation på sociala

medier.

Ronkainen (2014, 4, 66–68) har gjort en finsk studie med syfte att på helhetsövergripande sätt

förstå hur statliga myndigheter agerar i sociala medier för närvaro. Studien har undersökt hur

statsförvaltningen utnyttjar Facebook och Twitter i kommunikation genom att analysera

användningen av sociala medier hos fyra myndigheter. De två finska statliga myndigheterna

Kommunikationsverket och Trafikverket och de två svenska myndigheterna Post- och

telestyrelsen samt Trafikverket använder sociala medier i sin verksamhet. Resultatet visar att

tre av fyra myndigheter använder Facebook och Twitter främst för att locka besökare till sina

webbsidor där det huvudsakliga och egentliga innehållet finns. På Facebook har svenska

Trafikverket skapat ett diskuterande samtalsklimat. Samhällsmedborgare ställer dagligen

frågor som myndigheten aktivt besvarar. Här får samhällsmedborgarna hjälp och en

interaktion uppstår, inte bara i rent informationssyfte. Resultatet visar att det finns

7

internationella skillnader i kommunikationsstilen i sociala medier mellan Finland och Sverige.

De skillnader som påvisas är att finska myndigheter antar en mer informerande och passiv

samtalston i sina texter medan de svenska myndigheterna har en mer uppmuntrande stil för

engagemang till diskussion men samhällsmedborgarna. Detta sker genom att myndigheten

använder sig av duande och frågesatser. En annan skillnad var att de svenska myndigheterna

använder personliga underskrifter på sina Facebook och Twitter meddelanden i större

utsträckning än de finska myndigheterna. Vid jämförelse mellan användandet av Facebook

och Twitter konton för publicering av antal inlägg och meddelanden så är alla myndigheter

två till tre gånger aktivare på Twitter än på Facebook. En intressant reflektion kring detta är

att ett Twitter-meddelande bara kan vara 140 tecken långt och att ärenden inte kan redovisas i

Twitter på ett lika omfattande sätt om i Facebook. Twitter används dagligen av

myndigheterna, medan Facebook bara uppdateras en till två gånger per vecka. En ytterligare

observation som gjordes är att även om myndigheterna publicerar mycket fler meddelanden

på Twitter så är inläggens kommentarkedjor på Facebook i regel ändå längre. Studien

noterade också att utöver enkelriktad information så verkar myndigheterna inte vara

intresserade av vad andra aktörer gör på sociala medier. Varje myndighet hade hundra-

och/eller tusentals gillare på sina sociala medier. I motsats följde myndigheterna själva högst

bara tiotals andra organisationer eller privata användare på Facebook eller Twitter.

Exempelvis hade Post-och telestyrelsen 861 följare på Twitter men visar själv inget intresse

för andra användare. Ronkainen (2014, 66–68) menar därav att detta visar att myndigheterna i

allmänhet ser sociala medier som informationskanaler, snarare är platser för nätverks- och

relationsskapande. Andra reflektioner som framkommer är antal språk som används. Finland

har två officiella språk, finska och svenska. Men det vara bara två meddelanden på fyra

månader som skrivits på svenska. Ronkainens diskussion landar därför i att eftersom finska

myndigheter inte skriver på svenska på sina sociala medier tyder det på att de inte anser att

sociala medier är lika betydelsefulla kommunikationskanaler som de mer traditionella

medierna så som press och webb. Ur ett helhetsperspektiv menar Ronkainen att statliga

myndigheter utnyttjar sociala medier som nybörjare, de prövar sociala medier i liten

utsträckning och det är bara vissa anställda som använder sociala medier och i begränsade

syften. Svenska Trafikverket är enda myndigheten som betjänar sina kunder aktivt vilket

indikerar på att de anser sociala medier som ett ytterligare kommunikationsverktyg. Denna

typ av användande är också mer mångsidigt.

8

2.4 Myndighetskommunikation på Twitter

Forskningen om Twitter är bara cirka 10 år gammal och redovisning av tidigare forskning

görs i kronologisk ordning från mer allmän till mer ämnesspecifik mot

myndighetskommunikation. För min uppsats syfte är tidigare kommunikationsinriktade

studier om Twitter mest relevant, men även Facebook eftersom det också är ett socialt medie.

Därför har de studier inom området som träffar uppsatsens syfte bäst valts ut för granskning

och presentation. Mer ämnesspecifik forskning om myndighetskommunikation och Twitter

har särskilt intresse och relevans. Därför får denna typ av tidigare forskning mer fokus och

resultatet redovisas mer ingående.

En av de tidigaste studierna som gjorts om Twitter genomfördes 2007 och undersökte varför

och hur användare twittrar (Java et al. 2008, 56–65). I den här studien framkom tre olika typer

av Twitter användare. Det var information source - användare med ett stort antal följare och

som själv regelbundet delar med sig av information och sprider nyheter. Den andra kategorin

var friends – användare som följer och följs av vänner, familj och kollegor. Det här var enligt

Java et al. (2008, 56–65) den största gruppen användare. Den tredje gruppen var informations

seekers – den här gruppen är användare som följer andra och läser information men som

själva inte bedriver informations- och nyhetsspridning.

Studien som Java et. al (2008) gjorde har därefter inspirerat till fler studier om Twitter. Bland

annat Honneycutt och Herrings (2009) studie som undersökte hur mycket Twitter stöder

konversationer mellan användarna och hur behovet ser ut för vidare utveckling. Den här

studien undersökte användandet av @-tecknet. Resultatet visade att tillämpningen av @-

tecknet användes för att adressera och referera till andra användare. Med andra ord användes

tecknet för att göra tweets både riktat till den omnämnda användaren men även i tweets som

inte var direkt riktad till användaren som refererades. Slutsatsen av den här studien kom fram

till att Twitter användes till informella och samarbetande syften även fast Twitter inte i

grunden är skapat för sådant användande. Utifrån detta mynnade studien ut i ett förslag om

förbättringar som kan underlätta användandet ytterligare.

Spring och Svensson (2016, 1) har studerat vilken dimension de svenska fotbollsklubbarna i

Allsvenskan främst använder för att bygga relationer på Twitter samt vilken dimension som

genererar mest svar från deras anhängare. Spring och Svensson (2016, 1) menar att

uppkomsten av sociala medier har förändrat hur organisationer måste tänka för att

kommunicera med allmänheten. Det råder osäkerhet kring hur sociala medier bör användas på

bästa sätt. Det är många som menar att organisationer måste fokusera på att bygga relationer

9

och bedriva personlig kommunikation. Det finns också många som påstår att det kan vara en

fördel att använda känslor i sin kommunikation. I den här studien har de här tankarna testats

med utgångspunkt ur tidigare forskning som kategoriserat organisationskommunikation på

Twitter i tre olika dimensioner. Totalt analyserades 2461 tweets från fotbollsallsvenskans 16

lag. Resultat gav indikation på att dimensionen av personliga förhållanden tillsammans med

patos är det som ger mest respons från Twitter-anhängare. Ytterligare forskning behövs dock

om detta antagande (Spring och Svensson, 2016, 1).

2.5 Policy för myndigheternas kommunikation i sociala medier

Policys och riktlinjer för myndigheters kommunikation i sociala medier kan påverka och

eventuellt utgöra en möjlig förklaring till varför myndigheter kommunicerar på ett visst sätt i

sina sociala medier. För den här studiens syfte kan det därför vara relevant att titta på policy

och riktlinjer för myndigheternas kommunikation i sociala medier. Särskilt intressant var det

att försöka hitta information om policy och riktlinjer för Migrationsverket och Trafikverkets

användning av sociala medier.

Publikt är en facktidning som det statliga fackförbundet ST ger ut. 18 november 2015

publicerade tidningen en artikel (Publikt, 2018) som diskuterar kring hur yttrandefriheten kan

begränsas av myndigheters policys för sociala medier. I artikeln framgår att tidningen

granskat 28 myndigheter där 17 av dem har svarat att de har en policy för användande av

sociala medier. Främst handlar myndigheternas policy om användandet av sociala medier i

tjänsten. ST:s förbundsjurist Veera Littsmarck menar att det är bra med policy så länge de

bidrar till en tydlighet. Hon tar bland annat upp Trafikverket som ett exempel som har många

restriktioner och att de istället kan uppfattas som en begränsning av yttrandefriheten och

meddelarfriheten. I Exemplet menar hon att myndigheten i sin policy skriver till de anställda

att de, ”på samma vis som privatanställda”, omfattas av lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare.

Vidare menar Veera Littsmarck att Lojalitetsplikten inte gäller på samma sätt för

statsanställda som för privatanställda. Grundlagsskyddet för yttrandefrihet och meddelarfrihet

gäller framför lojalitetsplikten även om det givetvis också finns en lojalitetsplikt. Vidare har

Trafikverket en annan punkt som anger att anställda ska ”främja Trafikverkets intressen samt

iaktta diskretion såväl inåt som utåt i Trafikverkets angelägenheter”. Publikt har pratat med

Lars-Åke Näslund som är förhandlingschef på Trafikverket. Han anser inte att formuleringen

om lojalitetsplikt är felaktig. Han förtydligar att det står att anställda självklart har

10

meddelar- och yttrandefrihet i enlighet med grundlagen. Men att anställda måste hålla isär

sina roller.

Migrationsverket har på sin hemsida (Migrationsverket, 2018) information om vad som gäller

på deras sociala medier. Informationen verkar vara riktad till användare och läsare. Utifrån

vad myndigheten anger där så skulle det kunna betraktas som en förklaring till varför de

svarar och agerar som de gör i sina sociala medier. För Facebook skriver Migrationsverket att

myndigheten publicerar texter, filmer och grafik om myndighetens uppdrag och om

migrationen till Sverige. Ibland bjuder myndigheten in till livechattar med experter från

Migrationsverket. Myndigheten raderar inget av det som skrivs på Migrationsverkets

Facebook-sida med undantag för aktiviteter som:

• bryter mot svensk lag eller mot det sociala mediets regler.

• innehåller känsliga personuppgifter eller är stötande, uppviglande eller kränker

enskildas personliga integritet.

• saknar relevans för sidans ämne.

• anses vara spam. Spam är när samma typ av inlägg återkommer med hög

frekvens från en eller ett fåtal avsändare.

• kommer från en uppenbart falsk avsändare (till exempel med påhittat namn).

• är huvudsakligen ett reklambudskap i marknadsföringssyfte från annan

organisation än Migrationsverket.

Eftersom det som skrivs på Migrationsverkets sociala medier kan bli allmän handling

uppmanar myndigheten användare att aldrig lämna ut personlig information som

personnummer eller annat som berör enskilt ärende. Istället ombeds användarna att kontakta

Migrationsverket via e-post eller telefon för personlig service. Migrationsverket tar inte

ansvar för om någon annan part än Migrationsverket eller deras experter i tjänst svarar på en

fråga i ett inlägg. För Twitter skriver myndigheten att Migrationsverket skriver om aktuella

saker eller ger verkets syn på en pågående debatt.

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

För att sammanfatta tidigare forskning om sociala medier och organisationskommunikation

kan konstateras att det finns fler liknande studier gjorda inom området som min studie avser

att undersöka. Den forskning som identifierats handlar om kommuner och myndigheters

användande av sociala medier som Facebook och Twitter. Det har gjorts en jämförande studie

11

mellan liknande myndigheters användande av både Facebook och Twitter i Sverige och

Finland. Det har även gjorts en språkanalyserande studie om Arbetsmiljöverket och Polisens

Facebook. I min studie har språket analyserats hos Trafikverket och Migrationsverket både på

Facebook och Twitter. Just någon sådan studie har inte påträffats vid eftersökning av tidigare

forskning. Vid sökning påträffades relevanta studier om Trafikverket men Migrationsverket

verkar det finnas mindre skrivet om. Några träffar om Migrationsverket och sociala medier

har inte påträffats alls. Både Trafikverket och Migrationsverket är aktiva på Facebook och

Twitter. Därför känns det intressant att studera de här två myndigheterna. Den ena lite mer

studerad och den andra mindre. Det kan ge ett intressant resultat där likheter och/ eller

skillnader kan framkomma som blir intressanta för analys. Det finns lite skrivet om policys

och riktlinjer för myndigheters användande av sociala medier. På Trafikverkets hemsida

hittades ingen allmän information om policy och riktlinjer för användande av sociala medier.

Däremot finns myndigheten med i en granskning som statliga fackförbundet ST:s facktidning

Publikt har gjort. I denna granskning framkommer två exempel som kan uppfattas som en

begränsning för myndighetens medarbetares yttrandefrihet och meddelarfrihet i sociala

medier. Migrationsverket har information till sina läsare som beskriver vad som gäller på

deras sociala medier. Utifrån det som beskrivs där får läsaren en förklaring till varför

myndigheten agerar som de gör i sina sociala medier.

12

3. SYFTE

Syfte med den här C-uppsatsen är undersöka hur myndigheterna Migrationsverket och

Trafikverket kommunicerar med användarna på de sociala medierna Facebook och Twitter.

Analysen går ut på att både se hur myndigheterna väljer att starta dialog med de verktyg som

Facebook och Twitter ger dem så väl som hur de kommunicerar med användarna i inlägg och

i svarskommentarer. Intresset ligger i att få svar på hur den interpersonella strukturen i

texterna ser ut.

3.1 Frågeställningar

För att nå studiens syfte bestod undersökningen av två delar. Dels finns det tre

frågeställningar som riktas till de två myndigheter som har studerats.

1. Hur använder myndigheterna språkhandlingar i sina inlägg för att skapa relation?

2. Hur använder myndigheterna tilltal och omtal i sina inlägg och dialoger för att skapa

relation?

3. Vilka olika sätt av språkhandlingar används för att skapa dialog?

Som en andra del har den här studiens resultat jämförts med resultatet från en liknande studie

som Holmqvist gjorde 2013 där hon undersökte Polisen och Arbetsmiljöverkets

kommunikation med användarna på Facebook.

13

4. MATERIAL OCH METOD

Material och metod presenteras uppdelat för att ge en lättförståelig, tydlig och översiktlig bild

av det här kapitlets innehåll. I första delen presenteras material. För att tydliggöra har

underrubriker kring avgränsningar, datainsamling och urval använts. Efterföljande del redogör

kortfattat den valda metoden. Tredje stycket presenterar en beskrivning av vetenskapligt

förhållningssätt. Syfte är att bidra till en ökad förståelse för metodval och förhållningssätt i

den här studien. Det fjärde stycket beskriver innehållsanalys som följs direkt av ett femte

stycke där modell för textanalys presenteras. I sjätte stycket presenteras genre begreppet som

tillämpande metod och avslutningsvis bemöter sjunde stycket forskningsetiskt övervägande.

4.1 Material

Materialet som har valts ut för analys är två olika Twitterinlägg samt ett Facebookinlägg med

efterföljande kommentarer från respektive myndighet. De två myndigheterna,

Migrationsverket och Trafikverket, har studerats och totalt blev det sex inlägg med

kommentarer som uppfyllde urvalskriterierna och som var relevanta för analys. Anledningen

till att både Facebook och Twitter har använts för inhämtning av material är att vid

efterforskning av flertalet olika myndigheters kommunikation via sociala medier framkom

skillnader i antal kommentarer samt olika typer av användare. Skillnaden mellan Facebook

och Twitter var att på Facebook var ofta kommentarstrådarna väldigt långa ofta med över 50

kommentarer till varje inlägg. Twitter hade inte lika många inlägg som fått efterföljande

kommentarer från användarna. Anledningen till att materialet utgörs av endast två inlägg från

Facebook och fyra från Twitter fördelat på ett respektive två per myndighet är att det är

kommunikationen som är intressant och inte antalet inlägg/kommentarer. Eftersom inläggen

på Facebook var mycket längre än på Twitter så var innehållet i ett Facebookinlägg tillräckligt

för analys i enlighet med den här studiens syfte.

Avgränsningar och urval

Jag har valt två Twitterinlägg och ett Facebookinlägg från varje myndighet.

Urvalskriterierna var:

- Inlägg som var aktuella vid söktillfället.

- Inlägg skrivna av myndigheten själva.

- Inläggen ska inte börja med hänvisning till annan plats men får ändå innehålla länk.

- Inläggen ska inbjuda till dialog.

- Det måste finnas kommentarer från läsare till myndigheternas inlägg.

14

- Det måste finnas minst tre svarskommentarer men inte fler än sexton

svarskommentarer som läsare gjort.

De inlägg som då blev aktuella från Migrationsverket var:

- Facebook inlägget ” Landanalyser är ett viktigt bidrag när Migrationsverket gör

rättsliga bedömningar av säkerhetsläget i olika länder. Här berättar en

landananalytiker på Lifos om hur insamling av information går till #MigFakta”.

- Twitterinlägget ”Panelsamtal om hur säkerheten i landet påverkar asylprocessen, idag

på @MRdagarna i Jkpg kl 16 med @Migrationsverket, @madelaineseidl1 för

@AmnestySverige och @RodaKorset. #MigFakta”’

- Twitterinlägget ”Kommer det fram ny information efter att en person fått avslag på sin

asylansökan, kan det bli aktuellt med verkställighetshinder.

De inlägg som blev aktuella från Trafikverket var:

- Facebook inlägget ”Idag drivs nästan all tung transport med fossila bränslen, men med

elvägar kan koldioxidutsläppen minska med upp till 90 procent. Nu testar vi Sveriges

första elväg där en elektrisk lastbil laddas upp genom att köra över en skena i

marken.”

- Twitterinlägget ” 98 500 km väg, 14 700 km järnväg – och nu också 1

inlägg på twitter! Följ oss, vi är mer än på väg.”

- Twitterinlägget ” Kan inte du heller få nog av järnvägsfrågor? Nytt avsnitt i

Järnvägspodden ute nu! https://t.co/b5qCkgR5f1 #järnvägspodden

Datainsamling

Trafikverkets Twittersida besöktes den 17 november och myndighetens Facebooksida

besöktes den 20 november 2017 för datainsamling. Det kunde snabbt konstateras att på både

Facebook och Twitter dominerar information om länkningar till myndighetens hemsida med

aktuella publiceringar inom specifika ämnen. Utifrån länkningar som Trafikverket skrivit

några rader om finns sedan reaktioner med kommentarer från användarna. Dialogerna som

uppstod på Facebook var många och långa. Varje inlägg hade långa kommentarstrådar där

https://www.facebook.com/hashtag/migfakta?source=feed_text&story_id=1406031059434136

15

flertalet användare kommenterat och Trafikverket hade också svarat på de flesta

kommentarerna.

På Facebook bestod utmaningen i att hitta lämpligt material som inte var alldeles för långa.

För att komma åt studiens syfte behövs material som tydliggör dialogen som myndigheten för.

En kommentarstråd som är lång och innehåller flera olika svar från Trafikverket bedömdes

tillräckligt. Ett inlägg med 20 kommentarer innehållande svar, frågor och text uppfyllde

urvalskriterierna. I detta inlägg fanns några kommentarer där användare enbart kommenterat

en annan användares namn och inget mer. Denna typ av kommentarer har inhämtats vid

datainsamlingen.

På Twitter fanns ett fåtal dialoger mellan användare och myndigheten. De inlägg som innehöll

en dialog bestod av att användare har kommenterat inlägget, Trafikverket har svarat men när

användaren fortsatt svara så har inte Trafikverket fortsatt med ett svar utan dialogen har

avstannat och avslut från Trafikverket saknas i dialogen. Eftersom intresset har sitt fokus

kring myndigheternas kommunikation i sociala medier togs inte någon hänsyn till om

användare som kommenterar inläggen även inkluderar sitt svar till andra användare utöver

myndigheterna. Det förekom också att myndigheterna svarade mer än en användare i samma

inlägg. Det vill säga att myndigheten skrev ett svar men skickades till mer än en användare.

Detta har tagits hänsyn till och finns med för analys i resultatdelen.

Den 18 november 2017 gjordes datainsamling på Migrationsverkets Facebook och

Twittersida. På Twitter påträffades ett fåtal inlägg inklusive länkning där två eller fler

användare har kommenterat och Migrationsverket har svarat. På Facebook har

Migrationsverket flera ortslokala facebooksidor. På många av dem saknades regelbunden

aktivitet och det fanns egentligen inget material att inhämta. Migrationsverket Norrköpings

Facebook sida stack ut ur mängden. På den här sidan förekom mycket och intensiv aktivitet.

Migrationsverket publicerar regelbundet nya inlägg med länkningar och användarna är

mycket aktiva med att kommentera, svara och ställa frågor. Där fanns definitivt material att

inhämta vilket utgjorde en utmaning i att begränsa urvalet. Majoriteten av alla inlägg hade

runt 50 efterföljande kommentarer. Migrationsverket hade aktivt försökt svara på alla

kommentarer och frågor som användarna skrivit. Som ett första urval från Migrationsverket

Norrköpings Facebooksida hittades ett inlägg med 15–20 kommentarer. Migrationsverkets

svar på kommentarerna var långa, utförliga och ingående. Därför har endast ett inlägg

inhämtats då detta material bedömdes innehålla tillräckligt med information för analys och att

nå den här studiens syfte.

16

Motivering till val av myndigheters Facebook och Twittersidor

Att valet föll för just de två myndigheterna Migrationsverket och Trafikverket beror, som

redan nämnts, dels på tillgången av inlägg med efterföljande kommenterar men även på att

myndighetstyp skiljer sig. Migrationsverket är en myndighet som fattar beslut som kan få stor

avgörande inverkan på den enskilda människans liv. Både avseende perspektiv som

mänskliga rättigheter, säkerhet och ekonomisk trygghet. Trafikverket är däremot en

myndighet som inte har riktigt samma personliga inverkan då deras verksamhet och beslut har

påverkar mer utifrån ett övergripande samhällsperspektiv. Därför kan det ge intressanta

resultat och olika perspektiv. Både i analys enskilt för sig men även i förhållande till varandra.

4.2 Metod

En kvalitativ innehållsanalys gjordes av de Facebook och Twitterinlägg som valts ut och som

samlats in. Metoden för innehållsanalys utgörs av den textmodell som Hellspong och Ledin

(1997) presenterar. Därefter har en jämförande analys av resultatet gjorts i förhållande till

resultatet av Holmqvists liknande studie från 2013 om Arbetsmiljöverket och Polisen. En

diskussion har gjorts i förhållande till tidigare forskning och vetenskaplig litteratur från

området.

4.3 Vetenskapligt förhållningssätt

Vetenskapsteori tillämpas som utgångspunkt för vetenskapliga studier. Med hjälp av

vetenskapsteori anges studiens typ och inriktning. Det finns två vetenskapliga traditioner som

är tillämpbara, positivism och hermeneutik. Valet av vetenskaplig tradition styrs av om

studiens syfte är att förklara eller förstå. Genom iakttagelse och logiska resonemang studeras

omvärlden utifrån det positivistiska förhållningssättet. Målsättningen är att beskriva och

förklara samband. Det hermeneutiska förhållningssättet tillämpas när människan och dess

omgivning ska förstås och tolkas. Hermeneutik förekommer inom samhälls- och

beteendevetenskapen. Detta eftersom inkännande och empati används som kunskapskälla vid

försök att förstå andra människor (Thurén, 2007, 16–17). Inom medie- och

kommunikationsvetenskap finns starka influenser från tolkande vetenskaper som exempelvis

hermeneutik, fenommenologi och semiotik. För de här tre är det gemensamma att de

undersöker en mening som finns i sociala handlingar, samtal, texter och andra

kulturproduktioner. Med hjälp av de koder som finns i samhället och kulturen kan allt som

symboliserar eller uttrycker något förstås. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att

forskaren måste vara försiktig i de generaliseringar som görs i studien. Inom medie- och

kommunikationsvetenskapen finns två olika sätt att underbygga generaliseringar på. Det

17

första utgörs av att ett statistiskt representativt urval av en större population studeras och som

får representera hela den population som studiens syftar till att dra slutsatser om. Det andra

sättet går ut på att ett fåtal fall studeras intensivt istället. Att jämföra ett antal olika fall för att

finna gemensamma faktorer och egenskaper är en vanlig metod (Ekström och Larsson, 2010,

15–18). Denna uppsats syftar till att försöka förstå hur myndigheter kommunicerar med sina

användare i sociala medier, varför den kommer hålla sig inom den förstående och tolkande

hermeneutiska vetenskapsteorin.

4.4 Innehållsanalys

En text är en representation och inte någon direkt avspegling av något. Att framställa världen

genom skrift är en aktiv handling där ställning tas och val till att välja vissa uttryck och

påståenden istället för andra. Det avsändaren vill förmedla och budskapet får sitt uttryck

genom valet av hur en text uttrycks. Textproducenten skapar sin text utifrån ett sammanhang

med en inramning och utifrån ett specifikt perspektiv. Textmottagaren gör tolkningar av

texten utifrån sina egna individuella referensramar. Meningen som skapas sker genom hur

något presenteras, vilka, former, ord och tecken som textproducenten har valt. Beroende på

om studien är kvalitativ eller kvantitativ så finns många olika textanalytiska metoder som är

tillämpbara. Textanalytisk metod utgår från en teoretisk tradition och ställer frågor till texten

utifrån sina teoretiska begrepp och perspektiv. Val av specificerad metod beror på syftet men

gemensamt för samtliga är att analysmaterialet utgörs av en text (Ledin och Moberg 2010,

153–155).

4.5 Textmodell för innehållsanalys

Metodvalet föll för den textmodell som Hellspong och Ledin (1997, 41) presenterar då denna

metod tillhör det textanalytiska området. En sådan metod lämpar sig mycket bra eftersom

syftet är att ta reda på frågor som undersöker hur och på vilket sätt. Hellspong och Ledin

(1997, 11) menar att vid studier av vardagslivets skrivna ord, brukstexter, som finns i

exempelvis rapporter, broschyrer, utredningar, lagar, recensioner och reportage ligger

intresset i att förstå vad texterna egentligen säger och hur texterna säger det. Intresset i sådana

studier handlar om att försöka förstå varför något är på ett visst sätt. Detta är en metod som

känns lämplig då syftet för den här studien har sådana intressen som textmodellen täcker in.

Textmodellen tittar på en text från tre olika perspektiv. Den första handlar om textens

sammanhang eller kontext. Den andra fokuserar på uppbyggnad eller struktur och den tredje

handlar om framställningssätt eller stilen.

18

Figur 1. En illustration i syfte att visa en indelning av de tre olika begrepp som Hellspong och Ledin presenterar i textmodell för innehållsanalys (1997, 11)

Textmodellen kan även beskrivas utifrån de begrepp som visas i figuren ovan. Det

interpersonella, ideationella och det textuella. Det interpersonella studerar relationen mellan

deltagarna, den ideationella funktionen fokuserar på verksamhet och det textuella begreppet

analyserar kommunikationssättet. Inom den interpersonella funktionen finns språkhandlingar,

tilltal och omtal. Även studien från 2013 om Arbetsmiljöverket och Polisen (Holmberg, 2013,

8) har använt sig av den här modellen. För den här studien blir modellen användbar då syftet

och frågeställningarna handlar om att undersöka den interpersonella strukturen - relationen

mellan deltagarna och kommunikationssättet i de texter som har analyserats. För att underlätta

analysen av respektive frågeställning finns en mer ingående beskrivning av språkhandlingar,

tilltal och omtal.

Språkhandlingar delas in i allmänna och speciella. De allmänna språkhandlingarna står enligt

Hellspong och Ledin (1997, 161-163) för den grammatiska konstruktionen. De allmänna

språkhandlingarna är grundläggande och dit hör påståenden, frågor, uppmaningar,

interjektioner och utrop. Frågor utgörs både av ja/nej frågor men kan också ställas med ord

som när. Exempelvis som; kommer du ihåg när? Genom att ställa en fråga söker vi

information om något som vi känner osäkerhet kring. En uppmaning är ett uttryck med syfte

att få någon till en aktiv handling. Exempelvis; Köp den här fina bilen! Allmänna

språkhandlingar återfinns i alla sammanhang (Hellspong och Ledin, 1997, 164). I den här

studien ligger fokus på att undersöka hur myndigheterna använder sig av de allmänna

språkhandlingarna i sina texter.

Tilltal används för att dra in läsaren i en text. Detta görs genom ordet ”du” och direkta frågor

till läsaren. Syftet är att inbjuda till dialog. När tilltal används konstrueras något som kan

kallas för ett ”textdu”. Textens du vänder sig till någon specifik, till den mottagare som

förväntas vara bekant med det texten handlar om. Tilltal är viktiga för att ge läsaren en

mottagarroll och tillskriva läsaren en lämplig identitet som passar textens syften. Genom

TEXT Interpersonella

Ideationella

Textuella

19

omtal av personer definieras ramen i texten. Detta blir särskilt tydligt när omtalet handlar om

textens eget jag. Exempel på omtal är när en växling sker från första till tredje person. Ett

speciellt pronomen som ofta används vid omtal när sändaren inte vill eller kan ange precis

vem hen menar är ordet man. Detta blir ofta särskilt tydligt när myndigheter kommunicerar,

”På Migrationsverket är man…” Ibland används ordet man i olika situationer i en text där

ordet kan avse flera olika personer (Hellspong och Ledin, 1997, 173–174). I den här studien

kommer en av frågeställningarna att analysera hur myndigheterna använder sig av tilltal och

omtal i sina texter för att skapa relation med sina användare.

4.6 Genre begreppet

För att underlätta analys av de texter som myndigheter förmedlar via Facebook

och Twitter på ett vetenskapligt sätt så har genre begreppet tillämpats. Genom att tillämpa

genrebegreppet görs analys av materialet utifrån ett tydligt perspektiv. Detta underlättar

identifiering av vilken institution texten kommer från, underlättar förståelse för texternas

bakgrund och syften samt varför de uttrycks på ett visst sätt och ser ut som de gör. Vilken

situation texten ska utgå från, vilket innehåll som ska tas upp och vilken stil som ska användas

(Hellspong och Ledin, 1997, 24–25).

4.7 Forskningsetiskt övervägande

Inför den här studien har ställningstagande till forskningsetik gjorts. Som utgångspunkt har

"Forskningsetik: systematisk analys av och reflektion kring etiska problem som uppstår i

samband med forskning" (Helgesson, 2015, 20) tillämpats. Utifrån ett forskningsetiskt

perspektiv finner jag inte att det kommer påverka arbetet i stor grad, bland annat då allt

material är offentligt. Vid datainsamling av inlägg på Facebook och Twitter där användare har

kommenterat myndigheternas inlägg har viss personlig användarinformation tagits bort. På

Twitter togs användarnamnen bort och enbart användarens @-adress är synlig, detta för att på

ett tydligt sätt ändå redovisa hela konversationer i de granskade inläggen. På Facebook finns

profilbilder intill varje användares inlägg. Dessa har tagits bort i samband med datainsamling

för den här studien. I så stor utsträckning som möjligt har en strävan att behandla materialet

för datainsamling gjorts så anonymt som möjligt, utan att manipulera eller påverka det

ursprungliga materialet.

20

5. ANALYS

Analysen görs i enlighet med den textmodell för innehållsanalys som Hellspong och Ledin

(1997) presenterar och som finns beskriven i den här studiens metodkapitel (kap 4.5). För att

redovisa analysen och besvara syftet i den här studien på ett tydligt sätt presenteras löpande de

texter som myndigheterna skrivit i egna inlägg och tillhörande kommentarer. Det är bara den

text som myndigheterna själva skrivit som svar på användares kommentarer och frågor som

presenteras. Syftet med detta upplägg är att tydliggöra analysen genom att återge konkreta

exempel. Anledningen till att bara myndighetens texter redovisas beror på att studiens syfte

fokuserar på myndigheternas kommunikation. Det finns samtidigt en hel del kommentarer

från olika användare som myndigheterna inte svarat på. Det kan dels vara

användarkommentarer som bara innehåller en annan användares namn men även

användarkommentarer som saknar adekvat relevans för inläggets ämne. Kommentarer som på

något sätt inte krävt bemötande eller svar från myndigheten. För att undvika en upprepning av

samma texter som återges som exempel för varje frågeställning har inlägg och kommentarer

analyserats för sig. En kommentar analyseras både utifrån språkhandlingar, tilltal och omtal

med indelning under respektive myndighet. Den tredje frågeställningen om vilka olika sätt av

språkhandlingar som myndigheterna använder för att skapa dialog besvaras löpande i

analysen hos respektive myndighet. Den innehåller inte några textcitat från myndigheternas

inlägg och kommentarer då det är en något mer övergripande frågeställning.

5.1 Analys av Migrationsverkets språkhandlingar, tilltal och omtal

Varje enskilt inlägg har tilldelats en språkhandling. Det här sättet valdes då varje inlägg och

kommentar betraktas som ett utspel eller respons som innehåller ett huvudsyfte och betydelse.

Tolkning av huvudbetydelsen för varje utspel och respons har gjorts. Därefter har de tilldelats

en övergripande språkhandling. Även tilltal och omtal har identifierats. Löpande besvaras

frågeställningen om vilka olika sätt som används för att skapa dialog genom att

språkhandlingar, tilltal och omtal lyfts fram.

Migrationsverkets Facebook inlägg

” Landanalyser är ett viktigt bidrag när Migrationsverket gör rättsliga bedömningar av säkerhetsläget i olika länder. Här

berättar en landananalytiker på Lifos om hur insamling av information går till.” #MigFakta Migrationsverket den 5 september

2017.

I myndighetens texter på Facebook förekommer flera olika språkhandlingar. Av allmänna

språkhandlingar finns till att börja med första meningen som är exempel på en upplysning.

Det troliga huvudsyftet är att på ett informerande sätt väcka intresse. Vidare kommer en

mening med en uppmaning till att trycka på bifogad länk för att få ytterligare information.


https://www.facebook.com/migrationsverket/?hc_ref=ART5AHx1Gpxrxd7zDNxqDWj_yJu18vWGMEqKp-1fiB3F0zY3Cxi0bBrPv1xaYNgGKCM&fref=nf

https://www.facebook.com/migrationsverket/videos/997797840257462/


21

Uppmaningen är en allmän språkhandling. Huvudsyftet är att behålla intresset hos mottagaren

genom att uppmana till att söka mer information i den länk som hänvisas.

Migrationsverkets svarskommentar på Facebook

” Hej Sakhi, vi kan inte svara på frågor om individuella ärenden i sociala medier. Men du hittar mer information om

gymnasielagen på vår webbplats: https://www.migrationsverket.se/.../Om-gymnasielagen.html Med vänlig hälsning,

Martina.” Om gymnasielagen - Migrationsverket. Migrationsverket ansvarar för migrationen till…migrationsverket.se

I ett svar som myndigheten gör till Sahki finns också en uppmaning där sändaren hänvisar till

mer information i bifogad länk. Huvudsyftet i sitt svar till Sahki är att besvara och bemöta en

fråga vilket i sig är en respons på den fråga som Sahki ställt. Huvudsyftet med Sahkis fråga är

att få mer information och klarhet över något som rör honom personligen. Responsen sker

genom en upplysning som är en typ av språkhandling vilket utgör svar på den fråga Sahki

ställt. Genom att skriva ”Hej Sahki” görs ett direkt och personligt tilltal till just Sahki. Ordet

”du” är ett tilltal och ordet ”vi” är exempel på omtal då texten talar om sig själv. Mottagaren

tilldelas en mottagarroll och Migrationsverket tilldelar sig en lämplig identitet på samma nivå

genom att använda ordet ”vi”.


” Hej Mikael, En lägesanalys från Lifos är en sammanställning av aktuell landinformation. Lifos analyser säger alltså inte hur

de juridiska bedömningarna ska göras i likhet med rättsliga ställningstaganden. Ett rättsligt ställningstagande är verkets

juridiska bedömning av olika frågor. Det kan till exempel ge vägledning i hur den allmänna situationen i ett land ska

bedömas i ärenden om uppehållstillstånd. Ett rättsligt ställningstagande utgör ett stöd för verkets tjänstemän i den juridiska

bedömningen av ett ärende. Vissa ställningstaganden innehåller både landformation och rättsliga bedömningar av vilka

slutsatser detta leder till. Migrationsverket ska bedöma hur skyddsbehovet ser ut för varje person som ansöker om asyl i

Sverige. Det görs med hjälp med rättsliga ställningstagande, lifos landanalyser och annan landinformation från externa

aktörer samt den sökandes egen bevisning (muntliga berättelse och annan dokumentation som lämnats in).

Det är den sökande som har bevisbördan, det innebär att det är han eller hon som ska göra sitt skyddsbehov sannolikt.

Eftersom vi har fri bevisvärdering i Sverige har man möjlighet att själv inkomma med landinformation eller annan typ av

bevisning till stöd för sin ansökan. Tvivelmålets fördel är en bevislättnadsregel som innebär att Migrationsverket inte kan

ställa allt för höga beviskrav när det gäller påståenden om risk för exempelvis förföljelse, eftersom någon fullständig

bevisning som klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Inom asylrätten finns därför en

bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel. En förutsättning för att den asylsökande skall kunna

få förmånen av denna bevislättnadsregel är att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att hans eller

hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts. Vänligen Lisa”

I sitt svar till Mikael finns språkhandling genom en lång och utförligt beskrivande upplysning.

Svaret är en respons på Mikaels fråga. Då svaret är långt och utförligt verkar huvudsyftet vara

att försöka förklara ett ganska så invecklat regelverk på ett så tydligt och lättillgängligt sätt

som möjligt. I svaret finns utläggningar av faktorer som är beroende av varandra. Mikaels

inlägg är i sig långt (se bilaga 1) med flera frågor och påståenden. Detta gör också att

responsen i Migrationsverkets svar blir längre, just för att bemöta och besvara alla frågor och

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FPrivatpersoner%2FSkydd-och-asyl-i-Sverige%2FVanliga-fragor-och-svar-%2FOm-gymnasielagen.html&h=ATOjngAxR6gPpVgAyWM7PLTFl_EWBZriAbrPEBFTlL3nrnh2Vd-vrK962LDtcKlQ9oanmW0TYPkSmxJE64uhlSbHRsK7A8JfY3yJ0lzjhNLo5o2WQF9H1KS32SnY-yA-zWRufn6V9vCk

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FPrivatpersoner%2FSkydd-och-asyl-i-Sverige%2FVanliga-fragor-och-svar-%2FOm-gymnasielagen.html&h=ATMbk4CM4FAOcEZoZcY1YtGQ72j7emoCLptswFjqxMicgdm6SsKQRzre1KBWcGNvL8OcQkVlLiyNco8RgaQYkw50ySswmsd7fFo66K-EMmm4wh23L9ey6Lla4SJSNt4GFZZr0Q1PHbDMZ_kEOKhLWpVCGwsgrHBcsVzRtnUNoazEDzMv3baW7bh-EcRvT0D_GyZuTdBciAFoTaS-x33TmLLXZBFHlJb3DR9kDbErZMhMxFrWJ8RR0j9kjQkBbO8EfAkO

22

påståenden som Mikael framför. De språkhandlingar som finns är upplysningar av både

informerande och förklarande karaktär. Tilltal förekommer genom hälsningsord och

personligt tilltal av namn. Även omtal förekommer där texten talar till mottagaren genom

ordet ”vi”.


Svaret till Irina är också en respons på hennes fråga.

”Hej Irina! Vi uppdaterade vårt rättsliga ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan i slutet av augusti i år. Där vi

bland annat tagit hänsyn till nya rapporter och analyser som berör situationen i landet, däribland från FN:s

Afghanistanmission UNAMA och EASO, EU:s stödkontor för migrationsfrågor. Läs gärna mer om det nya ställningstagandet

här: https://www.migrationsverket.se/.../2017-08-29-Fortsatt... Mvh, Linn”

Svarskommentaren börjar med ett hälsningsord och namnet på den texten vänder sig till. På

så sätt skapas ett personligt tilltal till textens ”du”, i det här fallet Irina. Det kan tolkas som

ett sätt att skapa relation med mottagaren på. Huvudsyftet är att besvara frågan samtidigt

som att upplysa om hur det faktiskt ligger till. I svaret verkar det vara viktigt att lyfta fram

och tydliggöra då texten innehåller upplysningar som förstärker varandra. Språkhandlingarna

utgörs av flera upplysningar av informerande och förklarande karaktär. Svarskommentaren

avslutas med en hälsningsfras och avsändarens namn vilket kan ses som ytterligare ett sätt

att skapa relation på. Texten använder ordet ”vi” vilket är en form av omtal där texten

uttrycker vem som talar genom texten.

” Hello Alejandro, what do you mean by "what about Venezuela"? Kind regards, Martina.”

Den här texten är ett kort svar bestående av en fråga, det vill säga en typ av språkhandling.

Huvudsyftet är en respons med svar på den fråga som ställts. Tilltal i ”du” form finns då

texten börjar med ordet ”hej” och ett personligt tilltal med personens namn. Genom en fråga

inbjuder texten till fortsatt dialog och försök till att skapa relation.


” Hej igen Mikael, ursäkta att ditt svar har dröjt.

Enligt internationell rätt och svenska lagstiftning ska Migrationsverket pröva om det finns ett internflyktsalternativ.

Migrationsverket kan hänvisa till internflykt om det bedöms att alternativet är rimligt och relevant för den asylsökande.

Bedömningen baseras på tillgänglig landinformation och hänsyn tas också till den enskilde asylsökandens förutsättningar.

Migrationsverket ska alltså göra sannolikt att det finns ett rimligt och relevant internflyktalternativ. Våra beslut kan

överklagas till domstol, som gör en enskild bedömning. Eftersom du har många frågor rekommenderar jag dig att i

fortsättningen kontakta vår kundtjänst: https://www.migrationsverket.se/Kontakta-oss.html. Mvh Lisa”

Svaret är en respons på Mikaels fråga. Då svaret är långt och utförligt är förmodligen det

primära huvudsyftet att försöka förklara och förtydliga myndighetens bedömningsprocess

samt det regelverk som finns att förhålla sig till. Migrationsverkets text kan på ett sätt verka

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FOm-Migrationsverket%2FNyhetsarkiv%2FNyhetsarkiv-2017%2F2017-08-29-Fortsatt-allvarligt-sakerhetslage-i-Afghanistan.html&h=ATObUnfJDewZ40TexEecLhBAXmxydNYc-KAu2G3qJKJz3ULC7AgonnpbuCjynmEnS52PzU0tGkDdDJOu-WC2x96NWJUtEAiWD4w2VCN7m2u0PtqgQRnQbedLrhelqUXEyqop7s2MM5_v

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FKontakta-oss.html&h=ATONKt3m-H7eFCXO8-u4atA7zROQv99utdydXCBTZxCL8m9LPgwc5vi88DgjKlwIZLQlMVyT7YvnMc1NH5WJZkWbIyE3gb7CgxGvp3Cmyju9aA6qZGxWIKMSiASq2lhmITv36ELkTRpm

23

tvetydig här. Är myndighetens verkligen intresserad av fortsatt dialog då de hänvisar till

kundtjänst istället för att fortsätta dialogen i detta forum? Huvudsyftet i denna text skulle

därför kunna tolkas ha två olika delar, dels att besvara frågor som ställts men samtidigt

avsluta pågående dialog. Språkhandlingen är en upplysning bestående av flera meningar som

förstärker och förtydligar varandra. Omtal finns i texten genom orden ”våra” och ”vår” men

även ”jag”. Det finns också direkt tilltal till mottagaren. Både genom ordet ”du” och i

hälsningsfrasen där mottagarens namn nämns. Det finns också ett personligt tilltal genom

meningen ”ursäkta att ditt svar dröjt”.

Något annat som är intressant att uppmärksamma är att det finns en kommentar med inlägg

från tredje part som vill se diskussionen offentligt. Detta är en indikation på att det finns ett

intresse från användare att vilja föra något i offentligheten. Eftersom Migrationsverket inte

besvarar detta uppstår frågan om det kan vara en typ av dialog som myndigheten inte vill föra

offentligt? Eller beror det på att de inte sett/hunnit besvara kommentaren?

Migrationsverkets Twitter inlägg 1

”Panelsamtal om hur säkerheten i landet påverkar asylprocessen, idag på @MRdagarna i Jkpg kl 16 med

@Migrationsverket, @madelaineseidl1 för @AmnestySverige och @RodaKorset. #MigFakta”

Texten är en upplysning som på ett informativt sätt verkar försöka bjuda in användarna till

att ta del av den aktivitet som texten beskriver. Det troliga huvudsyftet är att på ett

informerande sätt väcka intresse. Vidare kommer en mening med information om vad som är

på gång och vart man kan få ytterligare information. Uppmaningen är en allmän

språkhandling. Huvudsyftet är att väcka och även behålla intresset hos mottagaren genom att

uppmana till att söka mer information i den länk som hänvisas.

Migrationsverkets svarskommentar på Twitter

”-Vi berättade hur nya rättsliga ställningstaganden tas fram, dels vilka rapporter och analyser som tas fram och hur den

rättsliga bedömningen av detta material görs. MV berättade också om vad säkerhetsläget i ett land har för betydelse när vi

avgör om en person ska få skydd i Sverige. Det resonerades särskilt kring begreppet internflykt och FN:s handbok, där MV

såväl som Amnesty och Röda Korset redogjorde för hur de tolkar möjligheten att använda sig av detta när ett asylärende ska

avgöras. Mvh/Linn”

I det här svaret på en användares fråga har texten utformats med direkt svar om det

frågeställaren vill ha svar på- Svaret är skrivet på ett upplysande och informerande sätt.

Språkhandlingarna i den här texten utgörs av upplysningar som bygger på varandra och på så

sätt förklaras innehållet. Huvudsyftet är att besvara en fråga genom information och

24

förklaringar, vilket är en respons på ställd fråga. I texten finns omtal genom ordet ”vi” vilket

ger uttryck för att texten talar om sig själv och dess avsändare.


”Hej! Läs gärna vår bedömning av möjligheterna till internflykt i Afghanistan i vårt rättsliga ställningstagande:

https://t.co/OrFdbjzoOG Mvh/Linn.

Den här texten innehåller ett kort svar på den fråga som användaren har ställt vilket utgör

språkhandlingen upplysning. Eftersom texten är ett svar på den fråga som ställts så är

huvudsyftet att ge respons på mottagarens handling. I textens svar finns en länkhänvisning för

mer information, vilket kan tolkas som en uppmaning till handling och interaktion hos

mottagaren. Att ge ett mycket kort svar och en länkhänvisning kan tolkas ha som huvudsyfte

att avsluta eller stoppa en dialog samtidigt som en uppmaning sker till att besöka angiven

länkadress. Genom hälsningsordet ”hej” sker ett tilltal i texten. Genom ord som ”vår och ”vårt

ger texten uttryck för vem som talar vilket är en typ av omtal.


”Hi, our focus area is processing existing applications. However, we receive a lot of applications that must be handled, which

create queues. We are aware that our processing times are long and that this can cause frustration for the people who have

applied / Sandra”

Även den här texten är en upplysning då den svarar på en fråga. Dess huvudsyfte är att ge

respons på avsändares handling och besvara den fråga som har ställts. Andra meningen kan

också ses som en upplysning. Tar man den meningen ur sitt sammanhang skulle den kunna stå

för sig själv. Det går att förstå att det handlar om en mängd ansökningar som någon får in, att

det tar tid att hantera allihop och att det orsakar köer. Likaså gäller nästkommande mening

som också kan lyftas ur sitt sammanhang och som går att förstå för sig. I den meningen får

man veta att det finns en ödmjukhet från ”vi” där de tydliggör en medvetenhet kring långa

behandlingstider och vad det får för konsekvenser hos motparten. Att ordet ”vi” finns i texten

innebär att omtal förekommer. Den som pratar i texten är ”vi”. Tilltal finns också genom

hälsningsordet ”hej”. Ödmjukhet visas genom orden ”vi förstår”. I den här texten finns

språkhandlingar i form av upplysningar. Meningarna bygger på varandra och förstärker

varandra vilket verkar syfta till att tydliggöra men även skapa relation, då ödmjukhet

tillämpas. Vilket också gör att meningarna kompletterar varandra. Texten avslutas med

avsändarens namn. Det indikerar på att texten är individuellt skriven och namnet kan tolkas

som ett relationsskapande sätt där avsändaren legitimerar sig genom att skriva sitt namn.

https://t.co/OrFdbjzoOG

25

Migrationsverkets Twitter inlägg 2

”Kommer det fram ny information efter att en person fått avslag på sin asylansökan, kan det bli aktuellt med

verkställighetshinder.”

Den här texten har en kort informativ karaktär och utgörs av språkhandlingen upplysning.

Huvudsyfte är att ge information till den som läser inlägget. Eftersom inlägget är skapat utan

föregående frågeställning eller någon annans talan blir det svårare att identifiera texten som en

respons. Responsen som finns förekommer i efterföljande kommentarer och frågor från

mottagare.


” - Hej! Migrationsverkets bedömning av ålder i ett beslut om uppehållstillstånd kan överklagas, även om beslut är fattat.

Mvh, Matilda”

Här inleds texten med ett ”hej” vilket kan tolkas som ett sätt att skapa relation med motparten.

Detta är samtidigt en indikation på ett tilltal. Texten som följer är ett svar på den fråga som

motparten har ställt. Huvudsyfte är att ge svar och svaret i sig är en respons på den fråga som

ställts. Den språkhandling som kan identifieras är en upplysning. Texten avslutas med en

hälsningsfras och avsändarens namn. Detta indikerar också på att texten är individuellt

skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande sätt.


”- Hej, om åldern är avgörande för beslutet kan ärendet behöva omprövas. Annars Skatteverkets sak att utreda för

folkbokföringen. Mvh”

Texten inleds med ett ”hej” till den som skrivit en fråga till Migrationsverket. Att använda sig

av ordet ”hej” kan tolkas som ett sätt att skapa relation med motparten på. Även om specifikt

namn till den som texten riktar sig till saknas så skulle det ändå kunna tolkas som ett tilltal.

Därefter följer ett informativt svar på den fråga som har ställts. Som språkhandling tolkas

svaret som en upplysning. Texten avslutas med en hälsningsfras. Detta indikerar också på att

texten är individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande

sätt.


” - Hej, om det visar sig i utredningen att den som söker asyl och tolken inte förstår varandra avbryts samtalet och en ny tolk

anlitas. Efter utredningen gås protokollet igenom av MiV eller offentliga biträdet tillsammans med den sökande för att

eventuella missuppfattningar ska kunna rättas till. Vänligen Helena.

Avsändaren har skrivit en fråga. Den här texten är ett svar på frågan vilket innebär att textens

huvudsyfte är att ge svar. Svaret för sig är en respons på avsändares handling, alltså den

ställda frågan. I den här texten används ordet ”hej” vilket verkar vara ett sätt att skapa relation

med frågeställaren på vilket är en typ av tilltal. Namn på den som texten vänder sig saknas

26

men genom att använda ordet ”hej” indikerar texten ändå på att den riktar sig till någon. Det

skulle därför kunna betraktas som ett tilltal. Texten som följer är ett svar på den fråga som har

ställts. Svaret är som språkhandling en upplysning. Efter första meningen kommer en

efterföljande mening som förtydligar och ger mer information. Texten avslutas med en

avslutande hälsningsfras och avsändarens namn. Detta indikerar också på att texten är

individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande sätt.


” -Hej! Lämnar man in handlingar till stöd för underårigheten kan åldern justeras, innan beslut om uppehållstillståndet har

fattats. Mvh/Linn”

För att skapa en relation med frågeställaren och för att texten ska rikta sig till någon används

ordet ”hej”. Även om specifikt namn saknas så indikerar ”hej” på ett tilltal. Texten som

kommer därefter har som syfte att svara på en ställd fråga. Som språkhandling är texten en

upplysning. Texten avslutas med en avslutande hälsningsfras och avsändarens namn. Detta

indikerar också på att texten är individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu

ett relationsskapande sätt. Texten är ett svar på en fråga. Huvudsyfte är att ge svar, svaret i sig

är en respons på avsändarens, alltså frågeställarens, handling.

Figuren nedan presenterar ett sammanfattande stapeldiagram över förekomsten av antal inlägg

med de interpersonella parametrarna språkhandlingar, tilltal och omtal i Migrationsverkets

texter på Facebook och Twitter.

Figur 2.

Figuren visar ett stapeldiagram över

parametrar med antal språkhandlingar,

tilltal och omtal som förekom i

Migrationsverkets texter. Staplarna anger

antal inlägg där respektive parameter

förekom.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Antal inlägg

16

11

5

MIGRATIONSVERKETS TEXTER

Språkhandlingar Tilltal Omtal

27

5.2 Analys av Trafikverkets språkhandlingar, tilltal och omtal

Varje enskilt inlägg har tilldelats en språkhandling. Det här sättet valdes då varje inlägg och

kommentar betraktas som ett utspel eller respons som innehåller ett huvudsyfte och betydelse.

Tolkning av huvudbetydelsen för varje utspel och respons har gjorts. Därefter har de tilldelats

en övergripande språkhandling. Även tilltal och omtal har identifierats. Löpande besvaras

frågeställningen om vilka olika sätt som används för att skapa dialog genom att

språkhandlingar, tilltal och omtal lyfts fram.

Trafikverkets Facebook inlägg

I myndighetens texter på Facebook förekommer också flera olika språkhandlingar, tilltal och

omtal.

” Idag drivs nästan all tung transport med fossila bränslen, men med elvägar kan koldioxidutsläppen minska med upp till 90

procent. Nu testar vi Sveriges första elväg där en elektrisk lastbil laddas upp genom att köra över en skena i marken. Läs mer

om elvägen och den helelektriska lastbilen här: https://www.trafikverket.se/…/ny-elvag-testas-skarpt-med-t…/”

I detta inlägg finns i de två första meningarna upplysningar som språkhandlingar. Texten är

utformad och skriven på ett sätt som verkar vilja fånga uppmärksamhet hos motparten.

Huvudsyftet verkar vara att fånga intresse och uppmärksamhet för ämnet samtidigt behålla

intresset genom att inbjuda till mer information genom den länkhänvisning som finns. Genom

att ha med en bifogad länkhänvisning för mer information indikerar det också på att

avsändaren vill få motparten till interaktion och handling. Länkhänvisningen skulle också

kunna tolkas som en uppmaning. Texten gör ett omtal genom att uttrycka vem som talar och

det sker genom att ordet ”vi” finns med. På så sätt legitimerar texten vem det är som talar.

Trafikverkets svarskommentar på Facebook

” Hej Marcus! Vi hoppas ju att ingen ska bli påkörd, varken elbil eller vanlig bil. Om elbilen mot förmodan skulle välta

kommer avtagaren (kontakten) att hoppa ur spåret och strömmen slås av. Vänligen Camilla, Kundtjänst”

Tilltal till frågeställaren görs genom ordet ”hej” efterföljt av personens namn. Detta skulle

kunna tolkas vara ett sätt för att skapa relation med frågeställaren. Texten är ett svar på den

fråga som ställts, huvudsyftet är alltså att ge svar på en fråga vilket i sig är en respons på att

någon ställt en fråga. Som språkhandling är det en upplysning. Texten avslutas med en

hälsningsfras och avsändarens namn. Det indikerar också på att texten är individuellt skriven

och hälsningsfrasen kan tolkas vara ett sätt för att skapa relation. Texten legitimerar vem som

talar både genom ordet ”vi” men också då avsändaren avslutar med sitt namn. Mottagaren får

veta att ”vi” talar vilket som utgörs av Camilla på Trafikverkets Kundtjänst. Eftersom Camilla

anger instans som hon befinner sig på kan tolkningen bli att ”vi” är kundtjänst där Camilla

arbetar.

https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Nationellt/2017-11/ny-elvag-testas-skarpt-med-transporter-fran-arlanda/

28


”Hej Leif! Vi har ett pågående projekt gällande Hamnbanan i Göteborg, det ska byggas ut från enkelspår till dubbelspår för

att kunna utöka kapaciteten. Läs mer om projektet här: https://www.trafikverket.se/.../proje.../Goteborg-Hamnbanan/

Vänligen Fredrik, Kundtjänst”

Här inleds texten med ”Hej Leif” vilket är ett hälsningsord följt av personligt tilltal. Syftet

med det kan tolkas vara att skapa relation. Genom tilltal av namn riktar sig texten till en

specifik person vilket också verkar vara ett sätt för att skapa relation. Svaret som följer är en

språkhandling av upplysande karaktär. Därefter kommer en länkhänvisning för vidare

information. I det här fallet skulle länkhänvisningen kunna tolkas ha två syften. Dels för att ge

mer omfattande information som svar på den fråga som ställts. Men även som ett sätt att

uppmana till fortsatt interaktion och handling hos Leif. Texten uttrycker ordet ”vi” vilket

berättar vem som talar och detta är en typ av omtal. Texten avslutas med en hälsningsfras och

avsändarens namn. Detta indikerar även på att texten är individuellt skriven och

hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande sätt. Eftersom det här inlägget är

ett svar på en fråga så är huvudsyfte att ge svar och information. Svaret är i sig en respons på

frågeställarens handling och utgör samtidigt en typ av språkhandling.


” Hej Daniel och Suzanne! 15 millimeter är den bredd som Elways, som utvecklar och ansvarar för säkerheten på elvägen,

har valt för att cykelhjul inte ska kunna fastna. Vi kommer att framföra de synpunkter vi får in till dem för kännedom.

Utvecklingen gällande luftledningar är fortfarande i sin linda rent tekniskt och det behöver utvecklas innan de används.

Vänligen Sara, Kundtjänst”

Den här texten vänder sig till två personer då den börjar med ”hej” efterföljt av två namn.

Detta är ett tilltal till de personer texten vänder sig till. Syftet med det verkar vara en vilja att

skapa relation med de här två personerna. Båda två har ställt varsin fråga men får här ett och

samma svar. Underliggande syfte kan också vara att fånga uppmärksamhet hos de båda

personerna, för att försäkra sig om att båda två ska se svaret. Efter hälsningsfrasen kommer

svaret på frågorna som ställts. Svaret är som språkhandling en upplysning. I texten finns tilltal

men genom att skriva ”vi” i nästa mening flyttas fokus från utomstående personer till

avsändare av texten. Detta är en typ av omtal då texten talar om sig själv. Innan avslut

kommer en språkhandling med ytterligare upplysande information. Texten avslutas med en

avslutande hälsningsfras och avsändarens namn. Detta indikerar också på att texten är

individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande sätt. Som

huvudsyfte finns utgångspunkten att besvara en fråga och att informera. Responsen är svaret

på användarnas frågor.

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.trafikverket.se%2Fnara-dig%2FVastra-gotaland%2Fprojekt-i-vastra-gotalands-lan%2FGoteborg-Hamnbanan%2F&h=ATMugGmaZFkZBBKKut61DbubNtOKClYOHyKLH9NNRjsG9Q-J6TpAx4MFo3AgSIZvLKv303yt9fpyZLx7nruxRRqbcYiM3byn4tL_A2ca0vqT3IYTvR97aAopJfmFOhAe0Xkwf19RqCEG

29


” Hej igen Daniel! Vi tar dina synpunkter vidare till projektet. Vänligen Camilla, Kundtjänst

Detta är ett svar på en dialog som redan startat i tidigare inlägg. Det märks genom att

hälsningsfrasen innehåller ordet ”igen”. Hälsningsfrasen inbjuder till en fortsatt relation

samtidigt som den riktar sig till en specifik person med tilltal av namn. Direkt flyttas fokus

från ”du”-tilltal, alltså Daniel, till ”vi”. Här talar texten om sig själv istället vilket är en typ av

omtal. Meningen som följer kan betraktas både som en upplysning och ett påstående. Texten

påstår en handling som ska genomföras samtidigt som den informerar om vad som ska göras.

Texten avslutas med en avslutande hälsningsfras och avsändarens namn. Detta indikerar

också på att texten är individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett

relationsskapande sätt. Huvudsyftet är att ge svar samt fortsätta besvara ett samtal och en

dialog som startat sedan tidigare. Svaret är responsen på de synpunkter som frågeställaren

framför.

Trafikverkets Twitter inlägg 1

” 98 500 km väg, 14 700 km järnväg – och nu också 1inlägg på twitter! Följ oss, vi är mer än på väg.”

Det här inlägget består som språkhandling av en kort upplysning men avslutas med en

uppmaning till handling och interaktion genom att mottagaren ska följa avsändaren på

Twitter. Sättet som texten använder språkhandlingarna på är informerande med huvudsyfte att

besvara frågan som har ställts. Inlägget har ett avslutande påstående och uppmaning där omtal

samtidigt förekommer genom att texten berättar att det är ”vi” som talar.

Trafikverkets svarskommentar på Twitter

” -Tack. Visst har Trafikverket nyheter på väg. Håll utkik här och på https://t.co/w04tWQmBpV.”

Ett kort informativt svar. Som språkhandling innehåller det både en upplysning och en

uppmaning. Det sätt som texten använder dessa språkhandlingar på utgörs av syftet att

besvara den fråga som användaren har ställt.


” -Det finns 256 mil statlig, 1733 mil kommunal och 104 mil enskild cykelväg i Sverige.”

Ett mycket kort svar på en ställd fråga. Sättet som språkhandlingen upplysning används på är

informerande med huvudsyfte att ge svar på den fråga som har ställts.


” - Det stämmer att siffrorna omfattar både cykelväg och gemensam gång- och cykelväg.”

Texten är ett mycket kort och informativt svar på en fråga. Den språkhandling som finns är av

upplysande karaktär och sättet som språkhandlingen används på är informerande och

upplysande.

https://t.co/w04tWQmBpV

30

Generellt huvudsyfte för de här korta svaren är att ge svar på frågor som användarna ställer.

Svaren i sig är responsen på de frågor som har ställts. När det gäller inlägg som Trafikverket

gjort är huvudsyftet att delge information för att väcka intresse och engagemang. Responsen

utgörs av de frågor som användarna ställer till följd av inlägget.

Trafikverkets Twitter inlägg 2

” Kan inte du heller få nog av järnvägsfrågor? Nytt avsnitt i Järnvägspodden ute nu! https://t.co/b5qCkgR5f1

#järnvägspodden ”

Det här inlägget börjar med en fråga vilket är en typ av språkhandling. Sättet att använda

språkhandlingar på sker genom att texten ställer en fråga till mottagaren. Efterföljt kommer

både en upplysning och uppmaning då texten informerar om att det finns ett nytt avsnitt ute

nu. Detta är ytterligare sätt att använda språkhandlingar på. Uppmaningen sker i form av

länkningen som finns till det nya avsnittet där texten vill att mottagaren ska interagera och

genom handling lyssna på det nya avsnittet. Texten gör ett tilltal till mottagaren genom att

uttrycka sig med ordet ”du”. Detta ramar in vem texten vänder sig till, i det här fallet alla

mottagare som läser texten.


” Vi hoppas att @SJ_AB kan hjälpa dig med svar på det.”

Den här texten verkar vara ett svar på en fråga men eftersom den börjar med ordet ”vi”

förekommer ett omtal vilket ger texten ett intryck av att tala direkt till mottagaren. I texten

finns även en hänvisning till någon extern instans som för hoppningsvis har svar på frågan.

Därmed sker en uppmaning att fråga annan aktör. Samtidigt kan texten också ses som en

upplysning då mottagaren får information om vem som kan ha svar på frågan. I detta lilla

inlägg finns alltså flera olika språkhandlingar – fråga, upplysning och uppmaning. Sättet som

språkhandlingarna används på har som syfte att besvara en fråga samtidigt som syftet också är

att informera och uppmana mottagaren till handling. Texten använder sig av ordet ”Vi”. Här

företräder texten den myndighet som ger användaren svar och information. Texten skriver

även ”dig” vilket fungerar som en typ av tilltal till mottagaren.


” - Det har funnits flera järnvägsbroar i trä i Sverige. Du kan se dem i vårt arkiv. Ingen är i bruk. #järnvägsmuseet

https://t.co/Haimc5jGC0”

Texten svarar på en fråga, som språkhandling kan det tolkas som en upplysning.

Språkhandling och upplysning används genom att texten besvarar en fråga. Vidare kommer

också en uppmaning till handling då texten länkar till vidare information. Ordet ”du” används

vilket är ett tilltal och texten ger därmed ett visst intryck att tilltala en person. Eftersom

https://t.co/Haimc5jGC0

31

inlägget saknar personlig hänvisning eller hälsningsfras så skulle ordet ”du” i det här

sammanhanget kunna tolkas som att ”du” är alla som läser inlägget och inte bara en särskild

person. Ett omtal förekommer här genom att texten uttrycker ordet ”vårt”, vilket talar om för

mottagaren att talaren har ett arkiv att visa.


” - Tills det byggs en ny träbro för tåg får vi njuta av arkivbilderna. Nytt försök: https://t.co/FdzK2fDjuv”

Den här texten svarar på en fråga. I sitt svar sker både en upplysning samt uppmaning vilket

är två olika typer av språkhandlingar. Texten talar om vad vi får göra tills en annan lösning

finns. Och egentligen kanske man också skulle kunna se det som ett konstaterande. Texten

konstaterar vad vid får göra tills något annat dyker upp. Genom en ny hänvisning med en

länkadress sker en uppmaning till handling. Upplysningen sker genom att texten talar om att

det finns bilder att titta på. Texten pratar i ”vi” form vilket är ett omtal. I det här fallet talar

texten om sig själv och mottagaren som en gemensam helhet. Du och jag, det är vi

tillsammans. ”Vi” får göra detta. Här tar textens eget jag ett steg närmare till mottagaren

genom att skriva ordet ”vi”. Detta ger en känsla av att avsändare och mottagare kan ha en

något mer personlig relation, bortom instutioner och myndigheters verksamhet. I sättet som

texten uttrycker ”vi” på framkommer att texten inkluderar mottagaren i vilka som utgörs av

just ”vi”. Därför skulle formuleringen och kommunikationssättet kunna tolkas som ett tilltal

till läsaren.

Figuren nedan presenterar ett sammanfattande stapeldiagram över förekomsten av antal inlägg

med de interpersonella parametrarna språkhandlingar, tilltal och omtal i Trafikverket texter.

Figur 3.

Figuren visar ett stapeldiagram över

parametrar med antal språkhandlingar,

tilltal och omtal som förekom i

Trafikverkets texter. Staplarna anger

antal inlägg där respektive parameter

förekom.

0

2

4

6

8

10

12

Antal inlägg

12

8 8

TRAFIKVERKETS TEXTER

Språkhandlingar Tilltal Omtal

https://t.co/FdzK2fDjuv

32

6.SAMMANFATTANDE RESULTAT OCH SLUTSATSER

Resultatet av analyserna kan övergripande sammanfattas kring ett generellt huvudsyfte och en

generell respons när det gäller de svar som myndigheterna skriver till sina användare.

Huvudsyfte är att besvara de frågor och synpunkter som ställs och framförs. Detta gäller både

på Facebook och Twitter. Vidare presenteras resultatet i samma ordning som analysen har

presenterats, var myndighet för sig. I analyserna har varje inlägg/kommentar analyserats för

sig där språkhandlingar, tilltal och omtal identifierats. Resultatet kommer presenteras med en

sammanställning av dessa delar för respektive inlägg. Det innebär att en uppdelning av

språkhandlingar, tilltal och omtal finns för totalt sex olika inlägg. Tre från varje myndighet.

Sammanställning av resultatet och presentation av språkhandlingar, omtal och tilltal tillämpas

enligt den textmodell som Hellspong och Ledin (1997) presenterar och som finns beskriven i

den här uppsatsens metodkapitel (kap 4.5) Som en avslutande del i det här kapitlet görs en

jämförande analys med den här studiens resultat och resultatet i Holmqvist (2013) studie om

Polisen och Arbetsmiljöverket.

6.1 Resultatet av Migrationsverkets kommunikation i sociala medier

I Migrationsverkets inlägg och svarskommentarer förekommer olika språkhandlingar. Allra

mest förekommer språkhandlingen upplysning. Upplysningar finns i all text där någon

information delges. Vilket är i stort sett alla skrivna texter som myndigheten gjort. Sättet att

använda dessa språkhandlingar på utgörs av syftet att ge upplysning, information och

förklaringar. Eftersom upplysningarna har både informerande och ibland förklarande karaktär

vilket utgör dess syfte. Förklarande upplysningar finns framförallt i de svarskommentarer där

texten är lång och mer utförlig med flera olika delar som bygger på varandra. Informerande

upplysningar förekommer i samtliga texter. Det förekommer också andra språkhandlingar

som uppmaningar. Uppmaningar förekommer framförallt då det finns en hänvisning till en

länkadress. Genom att bifoga en länkadress med hänvisning till denna för mer information

kan det tolkas som en uppmaning till handling hos mottagaren.

Migrationsverket försöker skapa relation med sina användare genom hälsningsord som ”hej”.

Det förekommer i stort sett i alla svar som de skriver till sina användare. I inläggen på

Facebook finns ett personligt ”du” tilltal i direkt anslutning till hälsningsordet. Detta kan

tolkas som ett försök till att förstärka en relation. På Twitter saknas personliga ”du” tilltal i

form av personens namn som texten vänder sig till. På det sättet syns en skillnad mellan

myndighetens kommunikationssätt för att skapa relation med sina mottagare. Det skulle

kunna uppfattas som något mer formellt på Twitter just för att personligt tilltal med namn

33

saknas. De omtal som förekommer sker genom ord som ”vår”, ”våra”, ”vi” och ”jag”. Här är

det textens talare som framträder och det är ju alltså myndigheten själv. Genom att

myndighetens skribent till texterna använder sig av dessa ord skulle ett troligt syfte kunna

vara att försöka skapa en känsla av gemenskap hos läsaren. Även om texten kommer från en

myndighet så är det en annan människa som vem som helst. Dessa omtal kan också tolkas

syfta till att tona ner den formella myndighetsrösten och närma sig mottagaren på mer jämlik

”du-och-jag” nivå.

6.2 Resultatet av Trafikverkets kommunikation i sociala medier

Inläggen och texterna från Trafikverket innehåller olika språkhandlingar. Den vanligaste är

upplysningar. Upplysningarna kan ha både informerande och förklarande karaktär. Andra

språkhandlingar som förekommer är uppmaningar. Uppmaningarna blir synliga framförallt

vid länkhänvisningar. Genom att göra en länkhänvisning med meningen ”Läs …. för mer

information” uppmanar detta mottagaren att trycka på länken och läsa mer information där.

En annan språkhandling som förekommer är frågor till textens mottagare. Denna

språkhandling förkommer bara någon enstaka gång.

På Facebook sker tilltal och hälsningsfraser i respektive kommentarssvar till mottagarna.

Tilltalen sker genom personliga namn tilltal efterföljt av hälsningsord. Hälsningsord och

namntilltalen tolkas vara sätt för att skapa relation med mottagarna. Svarskommentarerna från

Trafikverket avslutas med hälsningsord och skribentens namn och även ibland instans. Som

exempelvis kundtjänst.

På Twitter saknas hälsningsfraser och namntilltal i samtliga inlägg och svarskommentarer.

Svaren är också mycket korta. Flertalet av dem avslutas med en länkhänvisning. Omtal

förekommer däremot genom ord som ”vi” och någon enstaka gång ordet ”vårt”. Detta kan

tolkas vara ett sätt för att ändå försöka skapa någon form av relation till mottagarna, om än på

mer formell nivå än inläggen på Facebook. På Twitter förekommer en typ av tilltal som skulle

kunna ses som försök till att skapa relation. I ett inlägg skriver Trafikverket om arkivbilder

och uttrycker sig genom att skriva ”du kan se dem”. I det här exemplet har texten ingen given

adressat, det vill säga att texten inte inleds med någon hälsningsfras eller personligt

namntilltal. I slutet av texten kommer ”du” tilltal efterföljt av en länkhänvisning. Genom att

skriva på det här sättet verkar texten rikta sig till läsaren, det vill säga vem som helst och alla

som läser texten. Genom ”du” tilltalet ger det ändå intryck av att texten vill skapa någon sorts

relation med sina läsare. Omtal som förekommer är exempelvis då texten skriver ” Tills det

34

byggs en ny träbro för tåg får vi njuta av arkivbilderna”. Här pratar texten om oss

tillsammans. Du och jag får göra det här. Texten talar om sig själv men även mottagaren på en

och samma gång. Detta kan också tolkas vara ett sätt för att närma sig och förlika sig med

mottagaren. Det här exemplet sticket ut i Trafikverkets kommunikationssätt på Twitter. Det är

enda gången som det förekommer mer tydligt försök till en mer personlig relation och där

myndighetens avsändare verkar anta en något mer personligare roll utanför

myndighetsuppdraget.

6.3 Sammanfattande resultat

Kommentarstrådarna på Twitter uppfattades oftast som mer generella och inte personligt

vinklade. På Facebook innehöll kommentarstrådarna mycket personliga frågor som rör

personen som skrivit frågan. Svaren på Facebook innehöll fler ord som verkade syfta till att

skapa relation. Generellt sätt så var orden som användes i relationsskapande syfte begränsade

till en inbjudande hälsningsfras och i vissa fall även efterföljt av personens namn. Likaså

avslutades flertalet svarskommentar genom hälsningsord och skribentens namn.

Relationsskapande ord var mest begränsat på Twitter hos båda myndigheterna. Något annat

som är anmärkningsvärt och som skulle kunna anses sticka ut är att det finns flera

kommentarer från användarna som myndigheterna inte besvarat. I vissa fall avslutar

myndigheterna en uppstartad kommunikation genom att hänvisa till kundtjänst. Här kan man

fundera över vad det säger om kommunikationssättet och dess syfte? Är myndigheterna

verkligen intresserade av en seriös kommunikation med användarna? Eller strävar de bara

efter att upprätthålla sitt uppdrag kring precis vad uppdraget kräver? Att inte besvara

användarkommentarer och frågor som har ställts väcker givetvis många frågor. Saknas brist

på intresse, begränsar riktlinjer och policy för sociala medier eller handlar det enbart om en

resursfråga där det kanske bara beror på tidsbrist? I många svar förekommer länkhänvisningar

istället för ett utförligt svar vilket skulle kunna tolkas som ett sätt att undvika samtal på.

6.4 Jämförande analys med resultatet i Holmqvist studie (2013) om polisen och arbetsmiljöverket

Holmqvist (2013) kommer i sin studie fram till att ett av de stora problemen som framkommer

i resultatet är att myndigheterna inte vill släppa kontrollen över kommunikationen. Eftersom

myndigheterna inte kan anta en allt för informell ton och utan förbehållning eftersom de

riskerar att tappa trovärdighet eller i värsta fall bli straffskyldiga.

Den här studiens resultat kommer fram till att kommunikationsstilen skiljer något mellan typ

av sociala medier. Fler relationskapande sätt används på Facebook jämfört med Twitter. På

35

Twitter framkommer mer tydligt att myndigheterna inte framträder med särskilt stor informell

ton. Belägg för att de skulle riskera trovärdighet eller riskera att bli straffskyldiga kan inte

styrkas i den här studien. Givetvis går det dock att föra ett resonemang om det skulle kunna

utgöra en förklaring till varför myndigheterna är mer formella i sin språkstil på Twitter

jämfört med Facebook. På Facebook förekommer fler relationsskapande sätt i språkstilen.

Eftersom dessa är synliga och identifieras går det inte att styrka att myndigheterna inte vill

släppa kontrollen över kommunikationen och anta en för informell ton. Eftersom samma

myndighet kommunicerar med sin mottagare i två olika sociala medier blir frågan varför

språkstilen och kommunikationssättet kan anta en något mer informell ton på Facebook

jämfört med Twitter. Det för diskussionen vidare in på typ av sociala medier. Facebook är av

en mer privat atmosfär medan Twitter är mindre privat och har en mer offentlig inriktning.

Antagande skulle kunna göras att det finns en koppling mellan social medie typ, att fler

relationsskapande ord och språkhandlingar förekom mer i det ena sociala mediet. Att

kommunikationssättet skiljer sig kan även bero på typ av användare. Genom att läsa hur

användare har kommenterat och vart ger en känsla av att på Facebook, som har en mer privat

sfär, verkar frågor komma från en bredare typ av målgrupp. Vissa frågor verkar

ämnesintresserade användare ha ställt samtidigt som personer i direkt beroendeställning, av

beslut som myndigheten jobbar med, har ställt privata frågor.

36

7. AVSLUTANDE DISKUSSION

De vanligaste språkhandlingarna hos båda myndigheterna är framförallt upplysningar. De

förekommer i allra störst utsträckning och i stort sett i alla inlägg och svarskommentarer.

Karaktären hos upplysningarna är oftast informerande men även ibland också förklarande.

Andra språkhandlingar som förekommer en del är uppmaningar. Vanligaste uppmaningen är

då texten avslutas med en länkhänvisning. Texten vill att läsaren trycker på bifogad länk,

alltså utför en handling. Ibland ställer texterna frågor till sina läsare vilket också är en typ av

språkhandling. Frågor förekommer inte lika ofta eller frekvent som upplysningar och

uppmaningar. Det finns ett tydligare återkommande mönster av upplysningar och

uppmaningar. Huvudsyftet med upplysningarna kan tolkas vara att just informera och

förklara. Vilket också är två delar som ofta förekommer frekvent. Utifrån detta skulle man

kunna tolka att information kan vara ett sätt för att engagera och nå mottagarna. Att informera

kan anses fylla flera funktioner. Dels att bidra med fakta och för öka kunskapen inom textens

område i inlägg och svarskommentarer. Men även att försöka väcka intresse till engagemang

som att bli nyfiken och vilja veta mer.

Sätten för att skapa relation och i vilken utsträckning som texterna försöker skapa relation

med mottagarna skiljer mellan de två olika sociala medierna. På Facebook är det mer tydligt

att texterna försöker skapa relation. Detta sker genom att det finns ett mönster där

hälsningsord och personliga namntilltal återkommer i varje svar som myndigheterna gör till

mottagarna. På Twitter förekommer inte samma mönster. Där förekommer färre sätt för att

skapa relation och de förekommer bara någon enstaka gång hos Trafikverket och i något

större utsträckning hos Migrationsverket.

Spring och Svenssons (2016) studie har studerat svenska fotbollsklubbar och identifierar

dimensioner som används för att bygga relationer på Twitter med sin anhängare. Resultatet

kom fram till att personliga förhållanden tillsammans med patos är det som ger mest respons

från Twitter-anhängare. För den här studiens resultat kan det vara intressant att fundera över

jämförelsen idrottsklubb och myndighet. Gemensamt för båda (2016) studierna handlar om

hur Twitter som socialt medie används av avsändarna för att försöka skapa relation. Frågan är

om personliga förhållanden och patos skulle vara en applicerbar dimension och möjlighet för

myndigheter för att skapa dialog på. Troligtvis är personliga förhållanden varken möjliga,

tillgängliga eller aktuella utifrån myndigheternas uppdrag. Det närmaste personlig relation

som kan tyckas skymta i myndigheternas dialoger på Twitter är de svarskommentarer där

användare svarar utförligt och med mycket text samt återkommer i diskussion genom

37

efterföljande kommentarer. Ett visst personligt/sakintresse skulle kunna anas. Men i dessa

exempel kommer detta från användare själva och inte från myndigheterna. Men frågan blir då,

skulle detta kunna var en möjlighet som myndigheterna kan fånga upp och använda sig av i

relationsskapande syfte?

Resultatet i Bergholz, Jönsson och Lindströms (2015) studie kommer fram till att Polisen

erbjuder frågestunder med uppmuntran att användarna ska ställa frågor. Detta är ett sätt att

uppmana till interaktion och handling samt att skapa och starta dialog. Polisen svarar även på

frågor från läsare via kommentarsfält vilket sker genom tilltal till frågeställaren. Likheter

finns med den här studiens resultat där både Migrationsverket och Trafikverket ställer frågor

för att skapa relation och starta dialog med användarna. Även tilltal förekommer i stor

utsträckning vilket också är en likhet med resultatet i Bergholz, Jönsson och Lindströms

(2015) studie.

Herbert och Hjalmarsson (2012) kommer fram till att sociala medier i sin natur styrs av

användarna vilket för myndigheter innebär att de själva inte kan styra vad som skrivs på deras

Facebook- eller Twittersida. I de inlägg som finns med i urvalet för analys i den här studien

förekommer exempel på detta. Sådana exempel är svarskommentarer från användare där

relevans för ämnet saknas och kommentarer med personliga åsikter och kritik. Detta är vidare

exempel där myndigheterna inte har besvarat kommentarerna. Myndigheterna kan inte styra

vad användare skriver mer än att publicera riktlinjer för hur deras sociala medier ska

användas.

Sörlin och Söderlundhs (2014) studie om relationsskapande taktik på Försäkringskassans

Facebooksida för föräldrar kommer fram till att handläggarna behandlar ett institutionellt

ämne av relevans för myndighetens verksamhet. I förhållande till den här studiens resultat

finns därmed likheter med vilket sätt som myndigheterna agerar och kommunicerar med

användare i sociala medier.

I förhållande till Collinis (2011) studie som presenterar en språkstil för organisationers

Twittrande med samhällsmedborgare kan konstateras att myndigheterna i den här studien till

viss del använder sig av några olika sätt för att engagera och föra mer personligare dialoger.

Collini (2011) presenterar råd och riktlinjer för att engagera och föra personligare dialoger. I

den här studien konstateras att på Twitter använder Migrationsverket en personlig språkstil för

att skapa relation med sina mottagare. Trafikverkets språkstil var inte lika utvecklad när det

38

gäller personliga tilltal. Båda myndigheternas personliga språkstil var mer outvecklad på

Twitter än på Facebook.

I Ronkainens (2014) studie som undersökte Twitteranvändandet av två svenska och två finska

myndigheter kom fram till att myndigheterna främst verkade se Twitter som en

informationskanal snarare än en kanal för att skapa relation och dialog med deltagarna. I den

här studien visar resultatet att fler relationsskapande sätt används på Facebook jämfört med

Twitter. Utifrån den slutsatsen skulle kunna konstateras att den här studiens resultat antar

samma riktning som Ronkainens (2014) studie.

En annan aspekt som kan vara relevant att lyfta fram i förhållande till den här studiens resultat

är myndigheternas verksamhet och myndighetsuppdrag. Migrationsverket och Trafikverket är

två helt olika myndigheter. Migrationsverket har ett uppdrag som riktar sig mer på individnivå

och Trafikverkets uppdrag är mer inriktat på en övergripande samhällsnivå. Detta kan

påverka kommunikationsstilen och vara en möjlig förklaring till varför det finns skillnad

mellan de olika myndigheternas kommunikationssätt.

I några kommentarer som användare gjort till båda myndigheterna förekommer uttryck som

skulle kunna tolkas som det Levinson (2009) tar upp om trolling. Kommentarerna har inte fått

något bemötande eller svar från myndigheterna. Kommentarerna är också skrivna på ett sätt

som kan tolkas både som uttryck för irritation, försök att skapa dålig stämning men även som

en påstående fråga eller slutsats.

Den här studiens resultat blir även intressant att diskutera i förhållande till det som påträffats

kring policy och riktlinjer för myndigheters kommunikation i sociala medier. Till att börja

med ska ju nämnas att det fanns viss skillnad mellan Migrationsverket och Trafikverkets sätt

att skapa dialog. Trafikverket hade något mer återhållsam och mer formell ton jämfört med

Migrationsverket. Detta skulle kunna ha sin förklaring i det som facktidningen Publikt

(Publikt, 2018) skriver i sin artikel, 18 november 2015 om yttrandefriheten kan påverkas av

riktlinjer och policy. Enligt artikeln var Trafikverket en av de myndigheter som hade många

restriktioner och riktlinjer för hur de anställda får kommunicera i sociala medier. Att

Trafikverket har många så kallade förhållningsregler kan ju resultera i att de anställda som ska

bemöta frågor och åsikter i sociala medier blir väldigt begränsade i hur och om de kan

uttrycka sig. Den anställde skulle även kunna känna en rädsla eller risk för att begå

tjänstefel/förlora sitt jobb vilket kan resultera som en förstärkande låsning för kommunikation

i sociala medier. Gällande Migrationsverkets information (Migrationsverket, 2018) om hur

39

deras verksamhet ska bedrivas i sociala medier finns exempel i den här studiens datainsamling

som överensstämmer med dessa riktlinjer. Ett exempel är inlägg där användare frågar

personliga frågor om sitt specifika ärende. I dessa inlägg svarar Migrationsverket genom att

hänvisa till kundtjänst, vilket en av deras riktlinjer på hemsidan anger. Ett annat exempel är

kommentarer som Myndigheten inte har bemött. Dessa kommentarer saknar relevans för det

inlägg som myndigheten gjort. Vilket också är en av de punkter som finns med i

Migrationsverkets riktlinjer. Sammanfattningsvis skulle kunna konstateras att myndigheternas

sätt att kommunicera i sociala medier förmodligen har en stor förklaring i de riktlinjer och

policy som finns.

Avslutningsvis kommenteras genre begreppet i förhållande till den här studiens resultat.

Resultatet indikerar på att texterna antar en formell och offentligare stil. Innehållet som tas

upp i texterna är helt relaterade till myndigheter som verksamhet. Bakgrunden till texterna har

sitt huvudsyfte att informera om myndigheternas verksamhetsuppdrag vilket förklarar varför

de ser ut som de gör. Detta är även exempel på vad tidigare forskning beskriver om

myndighetskommunikation. Som genre finns alltså flera olika delar i den här studiens resultat

som är förenliga med myndighetskommunikation som verksamhet och institution.

7.1 Framtida forskning

I vidare forskning och studier skulle det vara intressant att undersöka vilka persontyper som

myndigheterna svarar mer utförligt till. Om det finns någon koppling mellan användarnas

skriftliga språkkunskaper och mer utförliga längre svar från myndigheterna. För att få en mer

generell bild av myndigheternas kommunikationssätt skulle ytterligare undersökning av ett

flertal inlägg och svarskommentarer behöva göras. För en mer generell uppfattning om

myndigheters kommunikationssätt i sociala medier skulle även fler myndigheter kunna

studeras. Den här studien har undersökt Migrationsverket och Trafikverket. Holmqvist studie

från 2013 undersökte Arbetsmiljöverket och Polisen. Arbetsförmedlingen och

Försäkringskassan är två andra stora myndigheter som kommer i kontakt med en stor

målgrupp i samhället. Det skulle förmodligen vara intressant att göra liknande analys av deras

kommunikationssätt.

REFERENSLISTA

Ekström, Mats och Larsson, Larsåke. 2010. Inledning. I: Ekström och Larsson (red.) Metoder

i Kommunikationsvetenskap. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur

Helgesson, G. 2015. Forskningsetik. Lund: Studentlitteratur

Hellspong, Lennart och Ledin, Per 1997. Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys.

Lund: Studentlitteratur

Herbert, Ingrid och Englund Hjalmarsson, Helena 2012. Språket i sociala medier.

Stockholm: Prodicta förlag

Larsson, Larsåke. 2008. Tillämpad kommunikationsvetenskap. 3:e uppl.

Lund: Studentlitteratur

Ledin, Johanna och Moberg, Ulla. 2010. Textanalytisk metod. I: Ekström och Larsson (red.)

Metoder i Kommunikationsvetenskap. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur

Levinson, Paul 2009. New new media. International ed. Boston: Pearson education

Nyström Höög, Catharina., Söderlundh, Hedda och Sörlin, Marie 2012. Myndigheterna har

ordet: om kommunikation i skrift. Stockholm: NE Nationalencyklopedin

Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber

ELEKTRONISKA KÄLLOR

Bergholtz, Alice., Jönsson, Susanne och Lindström, Petra. 2015. "Stämningen fortsätter att

vara på topp" - en kvalitativ studie av polisens relationsskapande taktiker på Facebook.

Examensarbete. Lunds Universitet. https://lup.lub.lu.se/student-.papers/search/publication/7857722#?

(Hämtad 17-11-20)

Collini, Sofie. 2011. När myndigheter twittrar- Att ta fram en stil för det offentliga språket på

Twitter. Examensarbete. Mälardalens Högskola. http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:558570/FULLTEXT01.pdf

(Hämtad 17-09-18)

Holmqvist, Evelina. 2013. Myndigheten 2.0 - En komparativ analys av två myndigheters

Facebooksidor. Examensarbete. Umeå Universitet. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:688906/FULLTEXT01.pdf

(Hämtad 17-10-19)

Honeycutt, Courtenay och Herring, Susan C. 2009. Beyond Microblogging: Conversation and

Collaboration via Twitter. I: Proceeding of the Forty-Second Hawaii International Conference

on system Sciences (HICSS-42). pp 1-10. http://ieeexplore.ieee.org/document/4755499/?reload=true

(Hämtad 17-09-21)

Java, Akshay., Finin, Tim., Song, Xiadoan och Seng, Belle. 2008. Why we Twitter;

understanding microblogging and usage communities. Joint Ninth WebKDD and First SNA-

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication?q=author+exact+sko12abe

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication?q=author+exact+sko12sj1

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication?q=author+exact+sko12pli

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:558570/FULLTEXT01.pdf

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:688906/FULLTEXT01.pdf

http://ieeexplore.ieee.org/document/4755499/?reload=true

KDD 2007 Workshop on Web Mining and Social Network Analysis, 2007, pp.56-65 http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.87.6790&rep=rep1&type=pdf

(Hämtad 17-09-18)

Spring, Robin och Svensson, Emil. 2016. Twitterallsvenskan: En kvantitativ innehållsanalys

om relationsbyggande kommunikation på Twitter. Avhandling. Linnéuniversitetet. https://eds-a-ebscohost-com.e.bibl.liu.se/eds/detail/detail?vid=5&sid=59f0e305-fa92-4a36-

bec35c9930f61846%40sessionmgr4009&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=edsndl.oai.

union.ndltd.org.UPSALLA1.oai.DiVA.org.lnu-53648&db=edsndl

(Hämtad 17-09-20)

Ronkainen, Marko. 2014. Hur statsförvaltningen utnyttjar Facebook och Twitter i

kommunikation – en analys över användning av sociala medier i fyra myndigheter. Pro gradu-

avhandling. Uleåborgs universitet. Finland. http://jultika.oulu.fi/files/nbnfioulu-201405291592.pdf

(Hämtad 17-09-20)

Söderlundh, Hedda och Sörlin, Marie. 2014. Myndighet och privatpersoner i dialog på

Facebook - En analys av positioneringar och receptionsroller på Försäkringskassans

Facebooksida Förälder. I: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid Trettiotredje

sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den 15–17 maj 2013, pp.459–469. https://helda.helsinki.fi/handle/10138/14449

(Hämtad 17-09-15)

INTERNETKÄLLOR

http://www.publikt.se/artikel/policy-sociala-medier-kan-begransa-yttrandefriheten-18291

(Hämtad 2018-01-19)

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Sociala-medier.html

(Hämtad 2018-01-19)

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.87.6790&rep=rep1&type=pdf

https://eds-a-ebscohost-com.e.bibl.liu.se/eds/detail/detail?vid=5&sid=59f0e305-fa92-4a36-bec35c9930f61846%40sessionmgr4009&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=edsndl.oai.union.ndltd.org.UPSALLA1.oai.DiVA.org.lnu-53648&db=edsndl



http://jultika.oulu.fi/files/nbnfioulu-201405291592.pdf

https://helda.helsinki.fi/handle/10138/14449

http://www.publikt.se/artikel/policy-sociala-medier-kan-begransa-yttrandefriheten-18291

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Sociala-medier.html

Bilaga 1

Migrationsverket Facebook inlägg

Migrationsverket har delat sin video.

Landanalyser är ett viktigt bidrag när Migrationsverket gör rättsliga bedömningar av säkerhetsläget i

olika länder. Här berättar en landananalytiker på Lifos om hur insamling av information går

till.#MigFakta

Migrationsverket Gilla sidan den 14 maj 2016 · Tillförlitlig, relevant och lättillgänglig landinformation bidrar till rättssäkerheten i asylprövningen. #Asylskolan Kommentarer

Ali Zafare Man måste vara galen eller terrorist att få stanna i Sverige vilken faking regler har

ni ! den 5 september kl. 16:36

Zandra Jonsson Vad menar du? den 6 september kl. 08:20

Ali Asghar Jafari Migrationsverket måste fatta att Afghanistan är inte säkert land om

Afghanistan är säkert varför folk är på flykt ingen som vill inte att lämna sitt land och sina

föräldrar men snäll stoppa utvisningen till Afghanistan den 5 september kl. 18:35

Sakhi Hassani tack för informationen och jag har massor frågor kan ni svarar på mina frågor

om man går till gymnasiet man kan stanna i Sverige eller inte en del är duktiga och klara sig

snabbt att kunna stanna i Sverige och vi kämpar för att stanna i Sverige och jobbar hård i

skolan och hemma .jag väntar på positivt besked från migrationsverket. den 5 september kl. 18:50

Migrationsverket Hej Sakhi, vi kan inte svara på frågor om individuella ärenden i sociala

medier. Men du hittar mer information om gymnasielagen på vår webbplats:

https://www.migrationsverket.se/.../Om-gymnasielagen.html Med vänlig hälsning, Martina. Om gymnasielagen - Migrationsverket

Migrationsverket ansvarar för migrationen till…

migrationsverket.se

den 6 september kl. 16:11

Sakhi Hassani tack för webbsida. den 6 september kl. 16:13

Alejandro Gallego What about Venezuela?Visa översättning den 5 september kl. 20:41

https://www.facebook.com/migrationsverket/?hc_ref=ARR3xyz5yXU9liCcw_VKrbse45IUEZEDP7PogV4A-lXloRwo8ovEuVEl9aLs62D-vK4

https://www.facebook.com/migrationsverket/videos/997797840257462/?hc_ref=ARR3xyz5yXU9liCcw_VKrbse45IUEZEDP7PogV4A-lXloRwo8ovEuVEl9aLs62D-vK4


https://www.facebook.com/migrationsverket/?hc_ref=ART5AHx1Gpxrxd7zDNxqDWj_yJu18vWGMEqKp-1fiB3F0zY3Cxi0bBrPv1xaYNgGKCM&fref=nf


https://www.facebook.com/hashtag/asylskolan?source=feed_text&story_id=1406031059434136

https://www.facebook.com/ali.zafare.79?fref=ufi&rc=p

https://www.facebook.com/migrationsverket/posts/1406031059434136?comment_id=1406062549430987&comment_tracking=%7B%22tn%22%3A%22R7%22%7D

https://www.facebook.com/zandra.jonsson.10?fref=ufi&rc=p

https://www.facebook.com/migrationsverket/posts/1406031059434136?comment_id=1406062549430987&reply_comment_id=1406520786051830&comment_tracking=%7B%22tn%22%3A%22R6%22%7D

https://www.facebook.com/milad.jafari.77312?fref=ufi&rc=p


https://www.facebook.com/sakhi.hassani.50?fref=ufi&rc=p


https://www.facebook.com/migrationsverket/?rc=p

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FPrivatpersoner%2FSkydd-och-asyl-i-Sverige%2FVanliga-fragor-och-svar-%2FOm-gymnasielagen.html&h=ATOjngAxR6gPpVgAyWM7PLTFl_EWBZriAbrPEBFTlL3nrnh2Vd-vrK962LDtcKlQ9oanmW0TYPkSmxJE64uhlSbHRsK7A8JfY3yJ0lzjhNLo5o2WQF9H1KS32SnY-yA-zWRufn6V9vCk

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FPrivatpersoner%2FSkydd-och-asyl-i-Sverige%2FVanliga-fragor-och-svar-%2FOm-gymnasielagen.html&h=ATMbk4CM4FAOcEZoZcY1YtGQ72j7emoCLptswFjqxMicgdm6SsKQRzre1KBWcGNvL8OcQkVlLiyNco8RgaQYkw50ySswmsd7fFo66K-EMmm4wh23L9ey6Lla4SJSNt4GFZZr0Q1PHbDMZ_kEOKhLWpVCGwsgrHBcsVzRtnUNoazEDzMv3baW7bh-EcRvT0D_GyZuTdBciAFoTaS-x33TmLLXZBFHlJb3DR9kDbErZMhMxFrWJ8RR0j9kjQkBbO8EfAkO


https://www.facebook.com/sakhi.hassani.50?fref=ufi&rc=p


https://www.facebook.com/isbeenalongtime?fref=ufi&rc=p

https://www.facebook.com/migrationsverket/?ref=ts&fref=ts




https://www.facebook.com/migrationsverket/?ref=nf&hc_ref=ART3Zu8uWV4I9jdpWVhlgahX3WUvtx63Lx8oytSsniU8wJi1Bz8yNsP2MYuzoZ5N-PE

Migrationsverket Hello Alejandro, what do you mean by "what about Venezuela"? Kind

regards, Martina.Visa översättning den 7 september kl. 12:37

Alejandro Gallego Security situation in Venezuela is very bad now, but as far I have heard

there are many Venezuelan people who have arrived seeking for asylum and they were

rejected.Visa översättning den 7 september kl. 12:46

Mikael Werner I alla typer av bedömningar, särskilt sådana som grundar sig på ett omfattande

underlag med stor variation i trovärdighet och kvalitet, så är det viktigt att vara medveten om att det

finns en osäkerhet dvs tolerans i bedömningens överensstämmelse med verkligheten. När underlaget

dessutom insamlas under lång tid och de verkliga förhållandena kan förändras snabbt och oförutsett är

toleransen ännu viktigare. Eftersom utlänningslagen är en skyddslagstiftning så gäller

försiktighetsprincipen, dvs i bedömningen av säkerhetsläget ska alltid osäkerheten dvs toleransen

beaktas så att landanalysen inte någonsin riskerar förmedla ett säkrare läge än vad som råder i

verkligheten.

Vad jag förstår så tar ni inte höjd för osäkerheten i underlaget för era bedömningar när ni skriver

landanalyser. Inte heller Migrationsverket eller förvaltningsrätten tar detta i beaktande. Resultatet blir

att asylbeslut fattas på ett underlag som inte har korrigerats för "benefit of the doubt" eller

försiktighetsprincipen. Hur ställer ni er till detta och vem tar ansvaret för att redovisa

osäkerhetsfaktorerna så att ingen skyddsbehövande människa riskerar att utvisas till livsfara på grund

av felaktigt beslutsunderlag och/eller missförstånd?

Tack för svar på förhand.

den 5 september kl. 23:06 · Har redigerats

Hanna Grek Mikael, när du säger att Migrationsverket inte tar höjd för osäkerheten i underlaget, vad

baserar du det på? På att dd inte gör en bedömning av säkerhetsläget som du är nöjd med? Som för

övrigt inget land i hela Europa delar?


Mikael Werner Ett förtydligande exempel, kraftigt förenklat:

Två källor säger ofarligt, två källor säger farligt. Båda är lika trovärdiga.

Vad blir den sammanvägda bedömningen?...Visa mer

den 6 september kl. 14:24 · Har redigerats

Hanna Grek Bedömningen bygger till stor del på FN:s och Easos siffror på antal döda och skadade

per provins och distrikt, samt dessa källors beskrivning av våldets natur. Dessa aspekter tolkas mot

bakgrund av domarna Elgafaji och Diakité. Ditt exempel liknar på i...Visa mer


Migrationsverket Hej Mikael,

En lägesanalys från Lifos är en sammanställning av aktuell landinformation. Lifos analyser säger alltså

inte hur de juridiska bedömningarna ska göras i likhet med rättsliga ställningstaganden. Ett rättsligt

ställningstagande är verkets juridiska bedömning av olika frågor. Det kan till exempel ge vägledning i

hur den allmänna situationen i ett land ska bedömas i ärenden om uppehållstillstånd. Ett rättsligt

ställningstagande utgör ett stöd för verkets tjänstemän i den juridiska bedömningen av ett ärende.

Vissa ställningstaganden innehåller både landformation och rättsliga bedömningar av vilka slutsatser

detta leder till. Migrationsverket ska bedöma hur skyddsbehovet ser ut för varje person som ansöker

om asyl i Sverige. Det görs med hjälp med rättsliga ställningstagande, lifos landanalyser och annan

landinformation från externa aktörer samt den sökandes egen bevisning (muntliga berättelse och annan




https://www.facebook.com/isbeenalongtime?fref=ufi&rc=p



https://www.facebook.com/mikael.werner.35?fref=ufi&rc=p



https://www.facebook.com/mellismad?fref=ufi&rc=p






https://www.facebook.com/mellismad?fref=ufi&rc=p





dokumentation som lämnats in).

Det är den sökande som har bevisbördan, det innebär att det är han eller hon som ska göra sitt

skyddsbehov sannolikt. Eftersom vi har fri bevisvärdering i Sverige har man möjlighet att själv

inkomma med landinformation eller annan typ av bevisning till stöd för sin ansökan. Tvivelmålets

fördel är en bevislättnadsregel som innebär att Migrationsverket inte kan ställa allt för höga beviskrav

när det gäller påståenden om risk för exempelvis förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som

klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Inom asylrätten finns därför en

bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel. En förutsättning för att den

asylsökande skall kunna få förmånen av denna bevislättnadsregel är att han eller hon gjort ett ärligt

försök att styrka sin berättelse och att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts.

Vänligen Lisa


Mikael Werner Migrationsverket Tack Lisa för ert svar. Då är det alltså så att bedömningen av

säkerhetsläget görs efter bästa förmåga utan säkerhetsmarginal för osäkerhet och föränderlighet.

När det gäller internflyktalternativ så är det Migrationsverket som har bev...Visa mer


Migrationsverket Hej igen Mikael, ursäkta att ditt svar har dröjt.

Enligt internationell rätt och svenska lagstiftning ska Migrationsverket pröva om det finns ett

internflyktsalternativ. Migrationsverket kan hänvisa till internflykt om det bedöms att alternativet är är

rimligt och relevant för den asylsökande. Bedömningen baseras på tillgänglig landinformation och

hänsyn tas också till den enskilde asylsökandens förutsättningar. Migrationsverket ska alltså göra

sannolikt att det finns ett rimligt och relevant internflyktalternativ. Våra beslut kan överklagas till

domstol, som gör en enskild bedömning. Eftersom du har många frågor rekommenderar jag dig att i

fortsättningen kontakta vår kundtjänst: https://www.migrationsverket.se/Kontakta-oss.html. Mvh Lisa Kontakta oss

Migrationsverket ansvarar för migrationen till Sverige. Det innebär dels att vi hjälper människor som söker skydd och asyl,

dels att vi handlägger ansökan om visum eller uppehållstillstånd för människor som vill komma till Sverige på besök, för att

arbeta, studera eller återförenas med sin familj. M...

migrationsverket.se


Mattias Ekenberg Jag ser gärna diskussionen offentlig. den 11 oktober kl. 01:31

Simrik Sijan Migrationsverket it has been huge diskussions in asyl and ensamkommande will

yo mind to focus even in anknytnings ärende! What about those people who are Waiting to

meet there couple from almost 2 years? They are having real torture, no case officer, n...Visa

merVisa översättning den 6 september kl. 06:24

Omid Balkhi Utvisa inte ateister till dödsstraff! den 6 september kl. 20:19

Irina Ira Wesslén Migrationsverket bryr sig inte om landinformstion och det försämrade

säkerhetsläget i Afghanistan.

Ni lyssnar inte på en enda sakkunnig och anser er vara bäst att avgöra läget, oavsett hur

många som säger motsatsen. Avtalet mellan EU och Afghanistan styr hur många ni skriver godtyckligt upp i ålder och deportetar.

Vi är inte helt dumma i huvudet för att inte förstå vad som ligger bakom.



https://www.facebook.com/migrationsverket/?hc_location=ufi




https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FKontakta-oss.html&h=ATONKt3m-H7eFCXO8-u4atA7zROQv99utdydXCBTZxCL8m9LPgwc5vi88DgjKlwIZLQlMVyT7YvnMc1NH5WJZkWbIyE3gb7CgxGvp3Cmyju9aA6qZGxWIKMSiASq2lhmITv36ELkTRpm

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FKontakta-oss.html&h=ATPiy0Fr9b9TvMIKDksQbfcN4QjZprS7oEsvwwc7V0Zuoo_yT_HljmQ7j_gXDKLQfmzBCESbC0ZVtSQiRp35ndwH86-IwtA6z4bfXA3Iv1Phb0BLzeYPaI0swr_BubQbmkBy41aFNdgP2--ljsSAatN-GAbz-QQ-3Jhhty0fGUYaG5eMPM6Q_QDQp2LdFPhSAa-urSgpnl4i4b9A0Lru5CY33GMnYw8GmBQEepPSlgR7t8OOebiYCtSAaYlovrlKImnY


https://www.facebook.com/profile.php?id=100009763570845&fref=ufi&rc=p


https://www.facebook.com/simrik.sijan?fref=ufi&rc=p





https://www.facebook.com/Omid.balkh?fref=ufi&rc=p


https://www.facebook.com/anjairina.wesslen?fref=ufi&rc=p


EU's secret ultimatum to Afghanistan: accept 80,000 deportees or lose aid

Memo leaked in advance of Brussels aid summit…

theguardian.com den 9 september kl. 09:57

Migrationsverket Hej Irina! Vi uppdaterade vårt rättsliga ställningstagande om säkerhetsläget

i Afghanistan i slutet av augusti i år. Där vi bland annat tagit hänsyn till nya rapporter och

analyser som berör situationen i landet, däribland från FN:s Afghanistanmission UNAMA och

EASO, EU:s stödkontor för migrationsfrågor. Läs gärna mer om det nya ställningstagandet här:

https://www.migrationsverket.se/.../2017-08-29-Fortsatt... Mvh, Linn Fortsatt allvarligt säkerhetsläge i Afghanistan - Migrationsverket

Situationen i Afghanistan fortsätter att vara…

migrationsverket.se den 11 september kl. 15:46

Migrationsverket Twitter inlägg 1 Migrationsverket @migrationsverket den 9 november 2017 klockan 10:24

*Panelsamtal om hur säkerheten i landet påverkar asylprocessen, idag på @MRdagarna i Jkpg

kl 16 med @Migrationsverket, @madelaineseidl1 för @AmnestySverige och @RodaKorset.

#MigFakta

KOMMENTARER OCH SAMTAL MELLAN ANVÄNDARE OCH MYNDIGHETEN

INLÄGG 1

___________________________________________________________________________

Svar från @elisiv till @migrationsverket den 9 november 2017

-Jaha! Och vad kommer ni fram till?


- Undrar fortfarande....kommer ni fram till något vettigt? Som att göra individuella och rättsäkra

utredningar till exempel. Eller som att göra om de utredningar där ni brustit. Det vore verkligen att

agera rätt ur MR-perspektiv om ni gjorde det nämligen.

Svar från Migrationsverket @migrationsverket till @elisiv den 10 november 2017

-Vi berättade hur nya rättsliga ställningstaganden tas fram, dels vilka rapporter och analyser som tas

fram och hur den rättsliga bedömningen av detta material görs. MV berättade också om vad

säkerhetsläget i ett land har för betydelse när vi avgör om en person ska få skydd i Sverige. Det

resonerades särskilt kring begreppet internflykt och FN:s handbok, där MV såväl som Amnesty och

Röda Korset redogjorde för hur de tolkar möjligheten att använda sig av detta när ett asylärende ska

avgöras. Mvh/Linn


-Ok! Så hur tänker ni kring internflykt i Afghanistan? Ca 1 miljon från Pakistan och flera hundra tusen

från Europa som ska återvända till ett land i kaos och krig med endast ett par "säkra" provinser. Det

måste ju innebära humanitär katastrof. Håller ni inte med om det?

Svar från Migrationsverket @migrationsverket till @elisiv den 10 november 2017

-Hej! Läs gärna vår bedömning av möjligheterna till internflykt i Afghanistan i vårt rättsliga

ställningstagande: https://t.co/OrFdbjzoOG Mvh/Linn

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.theguardian.com%2Fglobal-development%2F2016%2Fsep%2F28%2Feu-secret-ultimatum-afghanistan-accept-80000-deportees-lose-aid-brussels-summit-migration-sensitive&h=ATNaVWe5O37VqULuMgxnWGKcqvSIxQMoKVsofFSvpgpYdoDi8FjPP2EdKqzCeHJD5ATSn8gmsdnQ2ebyFrQuxDzXMXjeiZ_eU2gjvVwa0E6roTn4DExGJiCvo4L7Rh06TTOx6EV3LFvaIeofp3Pl_gVs9Qr0MDLI6IwS-RDgoyy3JmlIjOhco9yFkrB8eip4-F0gYCyDzJwD3FYKsLzxR4OMqY2F_PkG0-8S0VHFDzRkkecbc9eQnNvk6ctkS3bO5Mv9



https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FOm-Migrationsverket%2FNyhetsarkiv%2FNyhetsarkiv-2017%2F2017-08-29-Fortsatt-allvarligt-sakerhetslage-i-Afghanistan.html&h=ATObUnfJDewZ40TexEecLhBAXmxydNYc-KAu2G3qJKJz3ULC7AgonnpbuCjynmEnS52PzU0tGkDdDJOu-WC2x96NWJUtEAiWD4w2VCN7m2u0PtqgQRnQbedLrhelqUXEyqop7s2MM5_v

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.migrationsverket.se%2FOm-Migrationsverket%2FNyhetsarkiv%2FNyhetsarkiv-2017%2F2017-08-29-Fortsatt-allvarligt-sakerhetslage-i-Afghanistan.html&h=ATO2s0PvSjU-ohZWtTxc_IlI3xJAGEVssSyZ2YsFCcU2f8iL1qzZWmB7-NWQF6s5N3-cI7gR3NLh9DAKk9rglVhkJ2aaVYp-v8ZxosBIkz7PQvbdOnS7k8Lf7rkJE52s8D0Mc5TgvYJy41uKCkuojzSOmDXZ0AtdQhLRYIHIVM9OtkgXE60EoZw912dt1yYWa8HfTZyijTacY6jTYnC1qikF2kCtVeeFFLnr7gQiq3VF8-RTzKfgXEDCXPjxwzfkiSXa




- Jo tack, jag har läst rapporten. Den säger dock inget om HUR de återvändande ska kunna leva i

landet.

Svar från @dobra7272 till @migrationsverket den 9 november 2017

-You are waitng too long for family partnership applications and permenant decisons.Do yo

think that by the end of this year 2016 applications will be decided?Permanent waiters can not

travel!You are blocking the freedom of travel for those waitng for a decision!Feel the press

now.

Svar från Migrationsverket @migrationsverket till @dobra7272 den 10 november 2017

-Hi, our focus area is processing existing applications. However, we receive a lot of

applications that must be handled, which create queues. We are aware that our processing

times are long and that this can cause frustration for the people who have applied / Sandra

Svar från @bjornmellquist till @migrationsverket den 10 november 2017

-Är det teater?

Migrationsverket

Twitter inlägg 2

Migrationsverket @migrationsverket den 2 november 2017

* Kommer det fram ny information efter att en person fått avslag på sin asylansökan, kan det

bli aktuellt med verkställighetshinder.

KOMMENTARER OCH SAMTAL MELLAN ANVÄNDARE OCH MYNDIGHETEN

INLÄGG 2

Svar från @mr_nost till @migrationsverket den 2 november 2017

-Om en åldersbedömning redan gjorts, och nya uppgifter om faktisk ålder tillkommer i

efterhand, tar man inte hänsyn till dessa då eftersom åldern redan prövats?

Svar från @migrationsverket till @mr_nost den 2 november 2017

- Hej! Migrationsverkets bedömning av ålder i ett beslut om uppehållstillstånd kan

överklagas, även om beslut är fattat. Mvh, Matilda


-Tack, men jag menar att om ngn fått UT grundat på att hen är 17, men om ni får in uppgifter

efteråt som tyder på att personen är tex 45. Tar man hänsyn till det då?


- Hej, om åldern är avgörande för beslutet kan ärendet behöva omprövas. Annars

Skatteverkets sak att utreda för folkbokföringen. Mvh


-”Kan”omprövas? Med andra ord kan man även se förbi det och personen i fråga behöver inte

oroa sig för utvisning om man ljugit om åldern?

Svar från @tanjushka3 till @migrationsverket den 2 november 2017

-Tyvärr kan man inte göra om den mycket rättsosäkra asylprocessen

___________________________________________________________________________

Svar från @helenuhallin till @migrationsverket den 2 november 2017

-Om ni missuppfattat berättelsen pga att den tolk ni (ofta) använt inte talar samma språk som

den sökande är den riktiga berättelsen ny då?


- Hej, om det visar sig i utredningen att den som söker asyl och tolken inte förstår varandra

avbryts samtalet och en ny ny tolk anlitas. Efter utredningen gås protokollet igenom av MiV

eller offentliga biträdet tillsammans med den sökande för att eventuella missuppfattningar ska

kunna rättas till. Vänligen, Helena

Svar från @konradavro till @migrationsverket den 8 november 2017

- Fast inte om det avgjorts i samband med ärendet om uppehållstillstånd? Det är väl bara

beslut om åldern initialt som kan överklagas separat.

Svar från @migrationsverket till @konradavro den 10 november 2017

-Hej! Lämnar man in handlingar till stöd för underårigheten kan åldern justeras, innan beslut

om uppehållstillståndet har fattats. Mvh/Linn

Bilaga 2

Trafikverket Facebook inlägg · den 9 november kl. 10:20 ·

Idag drivs nästan all tung transport med fossila bränslen, men med elvägar kan koldioxidutsläppen minska

med upp till 90 procent. Nu testar vi Sveriges första elväg där en elektrisk lastbil laddas upp genom att köra

över en skena i marken.

Foto: Trafikverket och NCC.

Läs mer om elvägen och den helelektriska lastbilen här: https://www.trafikverket.se/…/ny-elvag-testas-

skarpt-med-t…/

KOMMENTARER OCH SAMTAL MELLAN ANVÄNDARE OCH MYNDIGHETEN PÅ

FACEBOOK INLÄGG

Marcus Löwin Hoppas att det är induktans och inte direktkontakt med skenan. Vill inte vara den som blir påkörd

och bilen välter...

den 9 november kl. 10:38

Bror Carlzon Öppna länken och läs!


Trafikverket Hej Marcus!

Vi hoppas ju att ingen ska bli påkörd, varken elbil eller vanlig bil. Om elbilen mot förmodan skulle välta kommer

avtagaren (kontakten) att hoppa ur spåret och strömmen slås av.

Vänligen

Camilla, Kundtjänst


Leif Vieri Av vilken anledning har man helt valt bort järnvägen avseende tyngre transporter?


Tony Karlsson Dom flesta lastbilstransporter går inom 15-20 mils radie, tror det är runt 80-85 %. Där det då iaf

där är svårt att lägga över på järnvägen. Sen konkurrerades tågtrafiken ut på vissa delar när det kom in bilar

bemannade med billiga utländska chaufförer.


Leif Vieri Sorry, lite otydlig där -tänkte främst på fjärrtrafiken. Typ alla containers som går vidare från bl a

Göteborgs hamn.


Trafikverket Hej Leif!

Vi har ett pågående projekt gällande Hamnbanan i Göteborg, det ska byggas ut från enkelspår till dubbelspår för

att kunna utöka kapaciteten.

https://www.facebook.com/Trafikverket/videos/10155122118373602/



https://www.facebook.com/marcus.lowin?fref=ufi&rc=p

https://www.facebook.com/Trafikverket/videos/10155122118373602/?comment_id=10155122139918602&comment_tracking=%7B%22tn%22%3A%22R6%22%7D

https://www.facebook.com/bror.carlzon?fref=ufi&rc=p

https://www.facebook.com/Trafikverket/videos/10155122118373602/?comment_id=10155122139918602&reply_comment_id=10155122384283602&comment_tracking=%7B%22tn%22%3A%22R6%22%7D

https://www.facebook.com/Trafikverket/?rc=p


https://www.facebook.com/leif.vieri?fref=ufi&rc=p


https://www.facebook.com/tony.karlsson.125?fref=ufi&rc=p







Läs mer om projektet här: https://www.trafikverket.se/.../proje.../Goteborg-Hamnbanan/

Vänligen

Fredrik, Kundtjänst


Leif Vieri Trevligt! Får hoppas att det här sätter lite fart på godstrafiken. Sedan behövs väl containerterminaler i t

ex Stockholm, gärna med frihamnsstatus.


Daniel Bernås DET MÅSTE VA DET MEST KORKADE PÅ LÄNGE!!!

-Varför inte luftledningar?

- vad händer om en cyklist kör ned i spåret... ?

- vad händer vid snöfall?( nä den va för enkel... skippa snöfrågan och svara på de två första...de två första är mer

intressanta)

· den 11 november kl. 18:24 · Har redigerats

Pontus Sandberg Håller med dig !! Problemet med luft ledning är att det står järnvägs stolpar efter vägkanten ca

50-70 m mellanrum. Detta innebär att om en personbil eller lastbil går av vägen i 90-100 km/tim så blir det skrot

av bil och förare. Och det kan med föra att kontaktledning faller ner på körbanan. Detta orsakar en fara för övrig

trafik på en ganska lång sträcka . Mer forskning till induktions laddning


Eva Jonson Hej! Det är jag som har skrivit artikeln på trafikverket.se. Där kan du läsa om hur vägen klarar

snöröjning. Kan även meddela följande:

- Spåren i skenan är 15 mm breda. Det innebär att man tagit höjd för att de smalaste däcken på en

landsvägscykel inte ska kunna fastna eller skära ner i spåret.

- Skenan ligger endast någon eller några millimeter under vägytans nivå, så fordonen kommer inte uppleva att det

är någon skarv.

- Skenans metallyta har nedsänkta spår som är fyllda med en sand- och bitumenlösning som utformats för att

uppfylla gällande friktionskrav. Fortsatta mätningar av friktionen kommer att göras under testperioden.

- Projektet har haft möte med SMC (Sverige MotorCyklister), som också testkört över skenorna på den testbana

som projektet använt

sedan 2012. Omdömet från SMC är att man inte upplevt någon sämre friktion i samband med dessa körningar.

(källa: Hans Säll, konsortieordförande eRoadArlanda)


Daniel Bernås Hej Eva,

Ni kan inte tagit höjd för de smalaste däcken.

I så fall hade ni inte haft 15 mm utan 7-8 mm bred räls. Det ni bygger är en osäker lösning. Nollvisionen bör väll

täcka alla trafikanter.

-Ett cykeldäck för landsväg är 19-27 mm men en majoritet använder 23-25 mm. Detta mäts på den bredaste

delen av däcket och är mitt på däckets sida. ett spår likt det ni gör på 15 mm räcker för att däcket skall kila fast

och medföra att cyklister kör omkull. 15 mm bred räls ger att 78% av däcket i värsta fall och 55%(exkl

deformation) i bästa falla däcket sjunker ned i rälsen.

Det är alltså i de flesta fall största delen av däcket som hamnar mellan och Med deformation inräknat på däcket

så kläms hela däcket ned.

Det leder till väldigt dramatiska omkullkörningar med den direkt överhängande följdrisken att cyklisten också blir

överkörd av annan trafik då det finns fordon som följer rälsen....

-SMC är en intresseorganisation för motorcyklister som inte kan speciellt mycket om varken tribologi eller

(tramp)cyklister. Det är knappast en garanti för teknisk lösning utan snarast greenwashing.

Gilla

https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.trafikverket.se%2Fnara-dig%2FVastra-gotaland%2Fprojekt-i-vastra-gotalands-lan%2FGoteborg-Hamnbanan%2F&h=ATMugGmaZFkZBBKKut61DbubNtOKClYOHyKLH9NNRjsG9Q-J6TpAx4MFo3AgSIZvLKv303yt9fpyZLx7nruxRRqbcYiM3byn4tL_A2ca0vqT3IYTvR97aAopJfmFOhAe0Xkwf19RqCEG




https://www.facebook.com/danielbernaas?fref=ufi&rc=p


https://www.facebook.com/Trafikverket/?fref=ts

https://www.facebook.com/pontus.sandberg.334?fref=ufi&rc=p



https://www.facebook.com/eva.jonson?fref=ufi&rc=p





· den 13 november kl. 18:46 Rasmus Olsson Trafikverket har aldrig brytt sig om cyklister, det vet alla som cyklar mer än några kilometer till

jobbet ibland. Det mesta av verksamheten går ut på att eliminera cykeln som ett vägfordon, och flytta över den på

leksaksvägar som kallas cykelbanor.

den 13 november kl. 20:21 · Har redigerats

Suzanne Lindberg Eva Jonson Men luftledningar.... måste vara enklare, billigare och helt klart mer funktionellt

alla gånger.


Trafikverket Hej Daniel och Suzanne!

15 millimeter är den bredd som Elways, som utvecklar och ansvarar för säkerheten på elvägen, har valt för att

cykelhjul inte ska kunna fastna. Vi kommer att framföra de synpunkter vi får in till dem för kännedom.

Utvecklingen gällande luftledningar är fortfarande i sin linda rent tekniskt och det behöver utvecklas innan de

används.

Vänligen

Sara, Kundtjänst


Daniel Bernås Trafikverket

Jättebra om ni berättar för er leverantör att 15 mm är för brett för cykeldäck och läs gärna lite på några av de

cykelforum på Facebook för att få mer info om vad cyklister tycker.

7-8 mm spaltbredd är kanske möjligt men det är säkert övre gräns. Det är ju viktigt att ni ställer krav på rätt nivå

och detta är inte en säker lösning. vi får hoppas projektet inte har för mycket intern prestige så man kan ta till sig

kritik.

Men... bara som lite avslutande info.

Luftledningar har funnits i decennier... 🙂

Svara · den 14 november kl. 16:50

Trafikverket Hej igen Daniel!

Vi tar dina synpunkter vidare till projektet.

Vänligen

Camilla, Kundtjänst


Magnus Thoor Det där är en ren cykelfälla. Även om man har tillräckligt breda däck för att inte sjunka ned i

skenan så kommer det att bli en kant. Kanske inte när rälsen är nylagd men efter ett tag så blir det garanterat en

höjdskillnad eftersom det är olika material. Parallella hinder är det bland det svåraste som finns att klara av på en

cykel.


Jeanette Lillhammar Gunnar Matsson läs svaret på Daniel Bernås inlägg. Står om spårbredd, friktion och SMC


Gunnar Matsson Tack Jeanette, de ska jag



https://www.facebook.com/rasmusolsson?fref=ufi&rc=p



https://www.facebook.com/suzanne.lindberg1?fref=ufi&rc=p

https://www.facebook.com/eva.jonson?hc_location=ufi





https://www.facebook.com/Trafikverket/?hc_location=ufi




https://www.facebook.com/Trafikverket/videos/10155122118373602/?comment_id=10155127316748602&reply_comment_id=10155137218483602&comment_tracking=%7B%22tn%22%3A%22R%22%7D

https://www.facebook.com/magnus.thoor?fref=ufi&rc=p


https://www.facebook.com/jeanette.lillhammar?fref=ufi&rc=p

https://www.facebook.com/gunnar.matsson.7?hc_location=ufi

https://www.facebook.com/Trafikverket/videos/10155122118373602/?comment_id=10155133698943602&comment_tracking=%7B%22tn%22%3A%22R%22%7D

https://www.facebook.com/gunnar.matsson.7?fref=ufi&rc=p




Trafikverket Twitter inlägg 1

*Trafikverket @trafikverket den 28 augusti 2017 klockan 10:07

98 500 km väg, 14 700 km järnväg – och nu också 1

inlägg på twitter! Följ oss, vi är mer än på väg.


TWITTER INLÄGG 1

Svar från @the_berra till @trafikverket den 28 augusti 2017

-All trafik behöver vägar. Även virtuella sådana. Bra att ni är på väg. Jag har följt er länge på denna

vägen. Några nyheter på väg?

Svar från @trafikverket till @the_berra den 28 augusti 2017

-Tack. Visst har Trafikverket nyheter på väg. Håll utkik här och på https://t.co/w04tWQmBpV.

Svar från @tioPepe60 till @trafikverket den 28 augusti 2017

-Hur mycket cykelbana?

Svar från @trafikverket till @tioPepe60 den 28 augusti 2017

-Det finns 256 mil statlig, 1733 mil kommunal och 104 mil enskild cykelväg i Sverige.

Svar från @tioPepe60 till @trafikverket den 28 augusti 2017

-Av 9850 mil väg har bara 256 mil cykelbana? Allt borde ha cykelbana, särkilt 2+1-vägarna!

Svar från @trafikverket till @envall och @tioPepe60 den 29 augusti 2017

- Det stämmer att siffrorna omfattar både cykelväg och gemensam gång- och cykelväg.

Svar från @PeterCallerfelt till @trafikverket den 28 augusti 2017

-är Twitter mer prioriterat än cykelbanorna eftersom ni nämner er tweet före?

Svar från @jkrunegård till @trafikverket den 28 augusti 2017

- Äntligen!

Svar från @paddlarthomas till @trafikverket och @tioPepe60 den 28 augusti 2017

-Det var verkligen lite. Åtgärder på gång?

Svar från @envall_p till @trafikverket och @tioPepe60 den 28 augusti 2017

-Välkommen till Twitter. Men du twittrar data ur vägdatabasen så skiljer den inte på cykelbana o

gemensam gång- o cykelväg. Alltså gc-väg?

https://t.co/w04tWQmBpV

Svar från @trafikverket till @envall_p och tioPepe60 den 29 augusti 2017

- Det stämmer att siffrorna omfattar både cykelväg och gemensam gång- och cykelväg.

Svar från @jcthorburn till @trafikverket den 29 augusti 2017

- Vet ni alltså inte hur mycket cykelbana det finns? (för all del rimligt med tanke på hur styvmoderligt

cykelbanor brukar behandlas

Svar från @bCarlen till @trafikverket den 29 augusti 2017

- Välkomna till Twitter! Kanske en indikation på att ni börjar råda bot på det ni sköter sämst:

information! #pendling #tågtrafik

Svar från @AndersOlsen till @trafikverket den 4 september 2017

-äntligen

Svar från @ragsyrazor till @trafikverket den 11 oktober 2017

-@Trafikverket hello!! How long does it take to get driving licence after passing theory and Driving

test?

Trafikverket

Twitter inlägg 2

Trafikverket@trafikverket svar den 4 september 2017 klockan 17:21

*Kan inte du heller få nog av järnvägsfrågor? Nytt avsnitt i Järnvägspodden ute nu!

https://t.co/b5qCkgR5f1 #järnvägspodden


INLÄGG 2

Svar från @zerbembasqwibo till @trafikverket den 5 september 2017

-Joda, det kan jag. :) Stämmer det att SJ tagit över Falun-Gävle från Tågkompaniet, och att de nu

ställer in flera avgångar i veckan?

Svar från @trafikverket till @zerbemasqwibo den 5 september 2017

-Vi hoppas att @SJ_AB kan hjälpa dig med svar på det.

Svar från @NiklasWiggh till @trafikverket den 6 september 2017

- När ser vi Sveriges första träbro för järnvägstrafik? Det är dags nu... 😉

Svar från @trafikverket till @NiklasWiggh den 6 september 2017

- Det har funnits flera järnvägsbroar i trä i Sverige. Du kan se dem i vårt arkiv. Ingen är i bruk.

#järnvägsmuseet https://t.co/Haimc5jGC0


-Jo det var väl just det... tekniken har ju utvecklats. Dags att ta en ny i bruk... 😉

Svar från @trafikverket till @NiklasWiggh den 7 september 2017

- Tills det byggs en ny träbro för tåg får vi njuta av arkivbilderna. Nytt försök: https://t.co/FdzK2fDjuv


- Jättefina bilder ☺👍🙏

Svar från @Bredbandsbladet till @trafikverket den 6 september 2017

- länken funkar inte...

https://t.co/Haimc5jGC0

https://t.co/FdzK2fDjuv

1

Documents

Myndigheters kommunikation på Facebook och Twitter1200297/...liknande studie som är cirka fem år gammal. Intresset ligger i att undersöka om det finns Intresset ligger i att undersöka