Embed Size (px)
DESCRIPTION
Lösnummer 8-12
Citation preview
#8/12 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning
NYHETER
Sid 4
E-böcker ska lösa problem med för-svunnen litteratur
SEkTioNER & föRENiNgaR kulTuR & NöjE
Siktar mot mål
Sid 8
Juridiska föreningen åker till Utrecht i februari
Sid 16
Erik Malm tecknar skräck och fantasy
#8/12 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning
Sid 18lärarstudenten Erik Wallman satsar på bandy
Annons
Ulrika tecknade Frisktandvårdsavtal under studietiden
”Bäst av allt är att jag blir kallad regelbundet”
Vill du också bli kallad regelbundet? Läs mer om Frisktandvårdsavtal på orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.
Vi har tid för dig!
regelbundet”
regelbundet? Läs mer om
FRÅN
45:- / MÅN
Shahin håller koll på både tänder och ekonomi
”Jag är mer än nöjd med Frisktand- vårdsavtalet”
Vill du också få koll?Läs mer om Frisktand-vårdsavtal på orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.
Vi har tid för dig!
vårdsavtalet”
orebroll.se/frisktandvard
FRÅN
45:- / MÅN
Vad vill du läsa om?
Tipsa oss på [email protected]
Gym-cirkelgym-PT
GruppträningBollsportTeamcyclingUpplevelsesektion
Välutbildade instruktörer
Brett och unikt
träningsutbudPå Campus
Julschema 27 dec - 20 jan
Engångsavgift boll, TC, gruppträning endast 20 kr
www.facebook.com/ouif.se
www.ouif.se 019-609 01 60
Testa gratis 21-27 jan
Önskar er en riktigt God Jul & Gott Nytt År
intresserad?
Vi söker skribenter och fotografer
För att Lösnummer ska kunna fortsätta att vara en av Sveriges bästa studenttidningar behöver vi dig. Till vårens tidningsmakeri söker vi studenter som vill skriva, fota, illustrera eller redigera. Att arbeta med Lösnummer ger dig möjligheten att skaffa både erfarenhet och nya färdigheter. Du får jobba tillsammans med duktiga och drivna studenter som alla strävar efter att lära sig nya saker och förbättra både sig själva och tidningen. Du får även arbetsprover i form av publicerade artiklar eller bilder att visa framtida arbetsgivare och gör du ett bra arbete kan du även få fina referenser.
Läs mer under fliken Engagera dig på losnummer.se. Skicka ett mail till chefredaktör Emma Glännström på [email protected], där du berättar varför du vill engagera dig i Lösnummer och bifogar CV och arbetsprov.
3LÖSNUMMER NR 8 2012
I januari fylls gymmen av de som avgett nyårslöften om att bli bättre människor kommande år. Sociologifors-karen Daniel Sjödin berättar om nyåret som ett trappsteg i ett livsprojekt.
Trots det bor det en liten häxa i mig. En liten galning
som i änglarnas stad skanderar ut mitt budskap i röda versaler
– Lösnummers krönikör Yasmine Winberg om jordens undergång
23
Lösnummer 8-12 Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.
Chefredaktör och ansvarig utgivareEmma Glännströ[email protected]ädande redaktörEmelie Brö[email protected]örMartin [email protected]
Medarbetare i detta nummer Lisette Andersson, skribentMatilda Andersson, skribentDaniel Carlson, skribentCamilla Hall, skribent och fotografJenny Hallström, fotografMatilda Hamedanian, skribent, fotograf och illustratörEvelina Håkansson, fotografElin Joachimsson, skribent och fotograf
Per Kaufmann, skribentOssian Lindqwist, skribent och fotografFrida Olsson, fotografYasmine Winberg, krönikör och fotografEmma Åkerlind, skribent och fotograf
Redaktion losnummer.se/redaktionen
Omslagsbild Martin HenningssonBylinebilder Rasmus Eriksson och Martin HenningssonRedigering och layout Emma GlännströmPrenumeration En helårsprenu-meration på Lösnummer kostar 200 kronor. Kontakta chefredaktören för mer informationUpphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källanInsänt material Allt material välkom-
nas av redaktionen men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter
Annonsering Kontakta chef-redaktören eller se www.losnummer.se/annonseraUpplaga detta nummer 13 000Issn 0345 - 7508Tryck MittMedia PrintLösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro student-kår. Mer information om Lösnummer hittar du på www.losnummer.seDärför får du Lösnummer Alla Örebrostudenter får Lösnummer gratis, rakt hem i brevlådanDärför får du inte Lösnummer Vi har förmodligen fel adress till dig. Adressändring gör du i studentkårens kansli, öppet måndag till fredag 10-14
Nästa nummer, nummer 1-13, utkommer 29-31 januari. Det är ett temanummer om karriär
KONTAKTAdress Fakultetsgatan 3, 702 81 ÖrebroTelefon 019 676 23 53, 0709 39 99 25E-post [email protected] www.losnummer.se
Ledare
14
Vid flera tillfällen har Röda paviljongens hyresgäster lämnat lokalen ostädad och soporna osorterade. Blir det inte bättring kan studenter förlora möjligheten att an-vända den populära lokalen.
Röda paviljongen missköts av studenterna
7Nytt år, nya mål
Ser
ien
LEDARE. Örebro studentkårs fullmäkti-gemöte, FUM, hösten 2012 blev en lång-körare. Mötet öppnades den 27 november klockan 17.
Flera frågor stod på dagordningen. Bland annat riktades kritik mot studentkårens vice ordförande. När diskussionerna utvecklats till att handla om en misstroendeförklaring och pågått in på småtimmarna bröts mötet för att återupptas en vecka senare, den 4 december. Efter ytterligare några timmar av diskussioner genomfördes en sluten omröst-ning, där det stod klart att det inte skulle bli en misstroendeförklaring.
VAR gåR gRäNsEN för att en misstroende-förklaring ska vara befogad? Det är en svår fråga.
Historiskt sett finns få fall att titta på. I april förra året blev en engagerad miss-troendeförklarad av FUM. Anledningen var att den engagerade också hade ett företag, där en av affärsidéerna var domän-handel. Genom företaget hade domäner, som har anknytning till studentkårens verksamhet, köpts upp. Dessa försökte studenten sälja till studentkåren.
fler fuM-möten behövs
Det handlar om för-troende, något som innebär olika saker för var och en
Det är oklart när eller om någon tidigare har misstroendeförklarats inom Örebro studentkår.
DET ENDA ExEMPEL som finns där en engagerad har misstroendeförklarats handlar alltså om utpressning mot den egna verksamheten. Ett klart fall som inte borde kunna innebära något annat än att personen stängs av.
Det finns därmed inte direkt något preju-dicerande fall när det ”bara” gäller arvo-derade som inte bedöms ha gjort sitt jobb på det sätt som förväntats. Det finns ingen referens att ta till och jämföra med.
Det är ändå svårt att ha riktlinjer för var gränsen går för misstroendeförklaring. Det handlar om förtroende, något som innebär olika saker för var och en av de ledamöter som sitter i FUM.
DET äR INTE heller ett lätt beslut att ta sett till tiden FUM har på sig att bilda sig en uppfattning. Frågan är vilken roll FUM ska ha när det kommer till kontroll.
FUM är de arvoderades arbetsgivare. Från det att de arvoderade väljs i april dröjer det
till november innan nästa möte hålls. På mö-tet därefter är det redan dags för nästa verk-samhetsårs arvoderade att bli valda. När problem upptäcks under höstens FUM finns litet handlingsutrymme för förändringar. Att krysta fram ett beslut när klockan passerat midnatt, när tröttheten slår till, är förstås inte att rekommendera. Den här gången ajournerades mötet på grund av klockan och för att lämna tid för eftertanke. Framöver kan det vara en bra idé att se över om inte FUM borde träffas åtminstone två gånger per termin. Det behövs.
EMMA gLäNNsTRÖM CHEfREdAktÖR
4 LÖSNUMMER NR 8 2012NyheterFler studentnyheter? Vår webbtidning www.losnummer.se uppdateras flera gånger i veckan med det som är aktuellt på ditt campus.
EMELIE BRÖMs
Större satsning på linje 14MENTOR. Örebro kommun bidrar med
1,5 miljoner kronor extra för att Linje 14 ska utvecklas ytterligare.
– Det är oerhört glädjande att Örebro kommun har valt att satsa mer resurser på projektet. Det kom-mer göra det möjligt att bland annat starta en mentorverksamhet och göra en forsk-ningsansluten utvärd-ering, säger verksam-hetsansvarige Åsa Wedholm-Olsson.
Linje 14 startades år 2003 och finansie-
ras av kommunen och Örebro universitet. Verksamheten har som syfte att motivera ungdomar från studieovana miljöer att söka sig till högre utbildning. Vivallaskolan och Mikaelskolan i Örebro deltar.
öBo Student anlitar kommunikationsbyrå
VARUMÄRKE. Från början av nästa år kommer kommunikationsbyrån Wyse Rela-tions arbeta med ÖBO Student. Målet är att etablera och stärka varumärket hos studen-ter, både i Örebro och i resten av landet.
– För att höja statusen på varumärket krävs det att ÖBO Student blir något mer än ett bostadsbolag, mer än fyra väggar och ett tak. Vi ska i framtiden associeras med den livsstil länets och landets studenter har, säger Mattias Looström, distriktschef på ÖBO Student, i ett pressmeddelande.
Motiverar
”Barnsligt att gömma böcker”
Många hade problem att få tag i just den boken
ATTITYDER. Majoriteten av svenskarna känner högt förtroende för forskare vid universitet och högskolor. 86 procent har stort eller mycket stort förtroende. Det är en ökning jämfört med förra årets 77 procent. Det visar Vetenskap & Allmänhets opinions-undersökning VA-barometern.
– Förtroendet har svängt en del under de tio år vi kan över-blicka, och attityder till forskning verkar vara ganska lättpå-verkade av yttre hän-delser, säger Maria Lindholm, chefsut-redare och ansvarig för barometern, i ett pressmeddelande.
Hon konstaterar också att höstens mätning inte föregicks
av några skandaler på området.– Tvärtom har regeringens och opposi-
tionens vilja att satsa på forskning fått stort utrymme i debatten.
ökat förtroende för forskare
foto
: PR
ESS
/kLA
S-H
ERM
AN
LU
Nd
gR
EN
foto
: E
ME
LiE
BR
ÖM
S
Inför delkursens slut-uppgift saknade Pernilla sjögren en av de nödvändiga böck-erna. Den skulle finnas som referensexemplar på universitetsbibli-oteket. Men när hon kom dit var det förs-vunnet och stod som saknat i systemet. Efter kursens slut fanns det återigen på plats i hyllan.
Förskollärarstudenten Per-nilla Sjögren hade ställt sig i kö för lån och sökt efter boken på bibliotek runt om i länet, men utan resul-tat. Den sista utvägen fick bli universitetsbibliotekets referensexemplar.
– Jag åkte hit på vinst och förlust och tänkte kopiera ur referensexet. Det fanns i sys-temet på fredagen men när jag kom till biblioteket på söndagen var den försvunnen.
Hon säger sig vara medve-ten om att hon kunnat köpa boken, men eftersom den skulle finnas att låna valde hon att förlita sig på biblio-teket.
– Först trodde jag att jag var på fel hylla. Jag blev rik-tigt förbannad när den inte fanns.
Efter att ha letat i biblio-teket, ifall någon kurskamrat satt med boken, samt pratat med personalen fick hon ge upp. Referensexemplaret stod som saknat i systemet.
Istället fick Pernilla i sista stund låna och kopiera ur boken hon behövde av en kurskamrat. Sedan delkursen avslutats har hon sett att re-ferensexet åter dykt upp på biblioteket.
– Många hade problem att få tag i just den boken och jag kan undra om det är mina kurskamrater som gör det här.
Larmat rumInnan hon själv drabbades visste hon inte att problem
med gömda böcker faktiskt existerade.
– Visst trodde jag att böcker försvann, att folk struntade i att lämna tillbaka dem. Men när jag hörde av en kurskamrat att folk göm-mer böcker trodde jag inte det var sant.
Incidenten har fått Pernilla att tänka om.
– Nu till nästa delkurs har jag lånat böcker i tid och be-ställt de jag inte fått tag i.
Hon tycker att det borde finnas någon slags kontroll från bibliotekets sida på att referensexen faktiskt lämnas tillbaka.
– Kursrefen är de enda böckerna som inte får lämna biblioteket. De finns där av
en anledning och behöver finnas där när alla andra böcker är utlånade.
Ett alternativ tror hon kan vara att referensexen finns i ett larmat rum eller att de bokas på samma sätt som ex-empelvis grupprum.
– Eller som på högstadiet, att man får lämna mobilen i utbyte.
Även om en sådan åtgärd kan anses drastisk, tänker hon att det kanske ändå be-hövs.
– Jag tycker det är konstigt att det förekommer på ett universitet där det går vuxna människor. Det är väldigt barnsligt att gömma böcker.
Maria Lindholm.
Åsa Wedholm-olsson.
foto
: AR
kiV
/RA
SM
US
ER
ikS
So
N
Försvunnen. Lärarstudenten Pernilla Sjögren trodde först att hon letade efter referensexemplaret på fel hylla. Sedan såg hon att boken registrerats som saknad sedan hon sett den i bibliotekets system.
Jag tycker det är konstigt att det förekom-mer på ett uni-versitet
5LÖSNUMMER NR 8 2012 Nyheter
fakTa• På universitetsbiblioteket finns cirka 330 000 tryckta böcker. Av dessa är cirka 15 000 kurslitteratur, varav 4700 är referensexemplar som inte får lämna biblioteket.• Varje titel köps in i ett referensexemplar och två för utlåning.• Böcker som används av många kurser förekommer i flera exemplar.• När över fem personer står i kö till en titel köps ytterligare ett exemplar in.• Titlar som finns i bibliotekets katalog lånas inte in från andra bibliotek.• Biblioteket försöker samar-beta med institutionerna så att böcker som finns som e-bok prioriteras.• Cirka 100 000 böcker finns idag i elektroniskt format.• Möjligheten att i framtiden skapa ett eget rum för referens-exemplaren undersöks.
YBBLE-FRISÖRE
Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C
DROP IN
DROP IN
TIDBESTÄLLNING33 16 13
Ann
ons
NEDLÄGGNING. Det campus i Förenade Arab-emiraten som amerikanska University of Waterloo öpp-nade för tre år sedan läggs ned. Orsaken uppges vara ett lägre antal studenter än förväntat samt svårigheter att skapa forskningssamar-beten i Dubai.
Det rapporterar Högskole-verket.
Campus i Dubai stänger
foto
: E
ME
LiE
BR
ÖM
S
Biblioteket hoppas på e-böcker
EMELIE BRÖMs
Böcker som försvinner och sedan dyker upp är vardag för universitets-bibliotekets personal. Enligt bibliotekschef Marie Danielsen är det resurskrävande. Hon ser en lösning i ett ökat utbud av e-böcker.
Enligt Danielsen arbetar bib-lioteket aktivt med frågan om gömda böcker.
– Vi är medvetna om pro-blemet och hur viktigt det är för studenterna.
Sedan förra året har bib-lioteket ett nytt säkerhetssys-tem som ska göra det svårare att föra ut böcker ur loka-lerna utan att låna dem. Men enligt Danielsen handlar det sällan om regelrätta stölder.
– Vårt största problem är böcker som ställs till-baka på fel hylla eller att studen-ter helt en-kelt gömmer dem. Det går inte att sticka under stolen med att det förekommer.
Det enda exemplar som
finns på biblioteket räcker inte långt om en hel kurs ska använda boken.
– Ett referensexemplar är en droppe i havet. Det är den som är här först på morgonen som får det.
Detta kan då leda till att en bok göms för att studenten vill vara säker på att kunna använda den igen dagen därpå.
– Jag kan inte förstå det moraliskt, men jag kan för-stå desperationen över dyra kursböcker. Det är ett oschyst hanterande som vi har svårt att kontrollera.
”För stor hantering”Tidigare stod alla referensex-emplar bakom en bemannad disk, men systemet gjordes om i början av 2000-talet
och skulle inte fungera idag.
– Det är o m ö j l i g t resursmäs-sigt då det
blir en för stor hantering. Då måste man även följa upp om boken lämnas tillbaka.
Att hålla efter de böcker
som står i bibliotekets hyllor är även det resurskrävande, såväl när det gäller persona-lens tid som ekonomiskt. Men att finkamma hyllorna i jakt på försvunna titlar fungerar.
– Vi har fått lägga mer re-surser på ren och skär hyll-städning och det ger resultat.
Ofta upptäcks böcker som står fel eller lirkats in bakom en annan.
– Man gör sina fynd och vissa gömställen är mer upp-skattade än andra. Det finns en stor uppfinningsrikedom.
För att systemet med re-ferensexemplar ska fungera gäller det att alla tar sitt an-svar.
– Det handlar om moral hos de som använder biblioteket.
Framtidens teknikEn möjlig lösning är enligt Danielsen ett speciellt rum där alla referensexemplar skulle samlas. Säkerhets-aspekten skulle öka med larmbågar placerade vid ut-gången, samt att boken måste lånas i en utlåningsmaskin innan rummet lämnas.
Men främst hoppas Da-nielsen på framtidens teknik.
– Med e-böcker försvinner problemet och boken finns för alla att låna.
Bibliotekets policy säger att om en titel finns att köpa som e-bok, köps boken all-tid elektroniskt istället för i tryckt upplaga. Det är dock fortfarande en mycket liten del av titlarna som bibliote-ken kan köpa som e-böcker.
– E-böckerna är lösningen, det skulle göra tillgänglig-heten bättre. Det vore fan-tastiskt om all kurslitteratur fanns som e-bok.
Letar. Bibliotekschef Marie danielsen berättar att vissa gömställen är mer populära än andra när böcker göms.
EMELIE BRÖMs
Vi har fått lägga mer resurser på
hyllstädning
UTVECKLING. Jan Olsson och Erik Hysing, Örebroforskare i statskun-skap, har fått 3,2 miljo-ner från forskningsrådet Formas. Pengarna ska gå till forskning om tjänstemän och hållbar utveckling i kommuner.
forskning om tjänste-män får miljoner
TRÄNING. Från den 27 december till den 20 januari har Örebro univer-sitets idrottsförening, ÖUIF, julschema för gruppträning och pass med bollsporter. Därefter börjar prova-på-veckan, då det är gratis att delta på träningspass.
julschema på öuif fram till januari
foto
: E
ME
LiE
BR
ÖM
S
foto
: P
RE
SS
/ÖU
if
Hållbart
6 LÖSNUMMER NR 8 2012
engagerade. Bland annat ska en folder med information ges ut. Föreningsaktiva kom-mer troligen att erbjudas en styrelseutbildning i vår. En förhoppning Hammar har är
att kunna erbjuda de föreningar som inte har ett eget rum på campus ett gemensamt kontor i stu-dentkårens
Föreningslivet vid Öre-bro universitet breder ut sig. I höst har sex nya föreningar anslutit sig till skaran.
Örebro studentkårs studieso-cialt ansva-rige Louise H a m m a r konstaterar att det finns ett stort utbud för den som vill engagera sig i en förening. Nu finns 34
Nyheter
Vänta lite...
Hur har kritiken på FUM påverkat dig?
– Jag försöker jobba på som vanligt, men lägga till fler arbetsuppgifter. Jag har reflekterat över situationen och har en bild av hur FUM vill ha det. Jag ska följa det.
Hur ville FUM se att du arbetar?
– Det är två rådsfunktioner, utbildningsbevakarråden och fakultetsråden, som de vill att jag ska kalla till och det är redan igång. Vi har en rutin för utbildningsbevakar-råden nu och ska träffas var fjärde vecka.
Hur ska kommunikationen inom studentkårens presidium förbättras?
– Vi har jobbat mycket med det, inte bara i presidiet utan i hela arbetslaget. Vi för löpande diskussioner och försöker stämma av ofta, speciellt när det handlar om sådant som är i gråzonen mellan våra arbetsområden.
Din tidrapport visade minus 149 timmar, kommer det bli svårt att hämta upp det?
– Det kommer inte bli jobbigare än jag förutsett. Anledningen till att det blivit minus är att jag inte rap-porterat in någon semester i somras, utan varit inne och jobbat några timmar i veckan. FUM vill ha tid-rapporten annorlunda.
... Andreas Hallqvist, vice ordförande för Örebro studentkår, som efter långa diskussoner inte misstroen-deförklarades på höstens fullmäktigemöte, fUM.
EMMA gLäNNsTRÖM
EMELIE BRÖMs
Miljöförening startar upp igen
foto
: E
VE
LiN
A H
Åk
AN
SS
oN
foto
: E
VE
LiN
A H
Åk
AN
SS
oN
MiljÖrebro är sedan en dryg månad återigen en del av universitetets föreningsliv. Ordförande Elias Kvarnbäck hop-pas kunna sprida ett grönare tankesätt och har många aktiviteter på gång inför våren.
Den nygamla föreningen MiljÖrebro har återuppstått i Kvarnbäcks och tre andra måltidsekologstudenters regi. De ville översätta de miljöfrågor som diskutera-des i programmets teori även i praktiken.
– Jag tänkte att man ska börja gräva där man står.
”Pyssel med skräp”Föreningen är fortfarande i uppstartningsfasen, men re-dan finns många planer på hur vårens kalendarium ska fyllas.
– Vi kommer försöka ha en kläd- och prylbytardag. Spe-ciellt i samband med att ter-minerna tar slut, då många har grejer över som de kan-ske slänger men som de då kan spara på.
De planerar filmvisningar
samt ”pyssel med skräp” av material som annars skulle slängts bort.
– Vi kommer även prata med miljösamordnaren på universitetet. Till exempel hur det ser ut med källsorte-ring i pentryn.
Dessutom vill de arbeta för att universitetet ska bli certi-fierat enligt ISO-standard, där olika aspekter av miljö-påverkan tas i beaktande.
– Vi kommer också anord-na offentliga föreläsningar. En föreläsning om klimat-förändringar är inbokad till slutet av januari.
Hållbar utvecklingÄnnu har inte medlems-rekryteringen kommit igång. Men Kvarnbäck hoppas att MiljÖrebros framtida med-lemmar kan bidra till att miljö-frågan betraktas ur flera olika perspektiv.
– Jag hoppas att man får medlemmar från olika sor-ters inriktningar, men att man har som gemensamt att man är intresserad av hållbar utveckling på något sätt.
Flera nya föreningar i höst
Louise Hammar.
foto
: PR
ES
S/A
Nd
RE
AS
LU
Nd
gR
EN
EMMA gLäNNsTRÖM
Flera har efterfrågat en
föreningsmässa
fakTaNya föreningar i höst:• Biomedicinska analytiker-föreningen• MiljÖrebro• Singing Doctors• Leka• Örebro dansförening• Kärleksakuten
Miljökämpar. från vänster Elias kvarnbäck, Anna Matsson och Mimmi Svensson.
föreningar. – Det är fantastiskt viktigt
med en bredd i föreningslivet.
Folder ska ges utSamtidigt misstänker hon att få studenter känner till dessa
föreningar.– Jag tror
att fler skulle vara engage-rade om de visste vad som finns.
Planerna är många för att locka fler föreningar och fler
korridor.– Det är flera som har
efterfrågat en förenings- mässa, som fanns förr, också, avslutar Hammar.
7LÖSNUMMER NR 8 2012
Det är väl inget puckat med att
vilja ha lite julefrid
Nyheter
Studenterna kan mista Röda paviljongen
linnman uppmanar till julefrid
STUDENTBOENDE. Från och med starten av höstterminen nästa år höjs hyran för den som bor i studentlägenhet hos ÖBO.
Höjningen blir med 1,95 procent för alla studentbo-enden utom de i Varberga och Vivalla. Där sker istället höjningen från årsskiftet.
öBo höjer hyrorna med 1,95 procent
REDUCERAT. Under jul och nyår har universi-tetsbiblioteket reducerade öppettider. Helt stängt är det från den 23 till 26 december, samt den 29 december till den 1 januari. Avdelningen på Musikhögskolan håller stängt från den 27 december.
Ordinarie öppettider gäller från och med den 7 januari.
Ändrade öppettider under jul
FÖREBILDER. Stock-holms universitet satsar 15 miljoner kronor på att öka andelen kvinnliga professo-rer. Pengarna ska gå till att erbjuda kvinnliga forskare mer tid till forskning samt till rekrytering av kvinnliga gästprofessorer.
– En ökning av andelen kvinnliga professorer är såväl en viktig jämställdhets-fråga som en viktig kvali-tetsfråga för universitetet. Kvinnliga gästprofes-sorer är utmärkta fö-rebilder och kan ge nya impulser och uppslag för vår verksamhet, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Satsar på kvinnliga professorer
kåre Bremer.
foto
: P
RE
SS
/EVA
dA
LiN
foto
: E
MM
A g
LäN
NS
tRÖ
M
Universitetsprästen Jo-han Linnman har startat Facebook-uppropet Julefrid är inte puckat. Med en dryg vecka kvar till jul har evenemanget närmare 1300 deltagare.
Uppropet är en protest mot att julrean startar redan på juldagen.
– Vi har blivit kallade för puckon för att vi inte vill handla jämt, men det är väl inget puckat med att vilja ha lite julefrid, säger Linnman till Sveriges Radio Örebro.
Facebookevenemanget
har lockat närmare 1300 d e l t a g a r e och uppma-nar alla som tackar ja att bojkotta s h o p p i n g på juldagen.
Syftet är att lyfta frågor om konsumtion och köphysteri. fo
to:
AR
kiV
/iRE
NE
dA
NiE
LSS
oN
Möjligheten för student-er att hyra Röda pavil-jongen kan försvinna. Orsaken är att hyres-gäster har misskött sig vid flera tillfällen.
Under förra veckan fick Louise Hammar, studie-socialt ansvarig på Örebro studentkår, ett samtal om att Röda paviljongen, lokalen in-till löparbanorna på campus, återigen lämnats ostädad.
– En sektion skulle ha lokalen för ett evenemang, men upptäckte att det såg ut som skit där. De studenter
som haft klassfest där under helgen har lämnat det ostädat med fimpar, disk och fläckar överallt. Och det luktar spya, förklarar hon.
Hon konstaterar att det inte är första gången loka-len missköts och är uppgiven över situationen.
– Jag är sjukt besviken. Vi ligger risigt till och kan för-lora lokalen, som är fantas-tiskt bra. Studenterna måste skärpa sig och ta ansvar.
Fått fakturorOwe Flodin, lokalförsörj-ningschef vid Örebro univer-
Johan Linnman.EMMA gLäNNsTRÖM
EMMA gLäNNsTRÖM
foto
: E
MM
A g
LäN
NS
tRÖ
M
Universitet och studentkår uppmanar till skärpning gällande städning och källsortering
sitet, instämmer i kritiken. Han menar att det har varit problem från och till sedan lokalen började hyras ut förra hösten. Då hade uni-versitetet gjort iordning lo-kalen med ny inredning och vitvaror till köket.
– Det har inte städats och sopor har inte källsorterats. Säckar med skräp har ställts utanför och sen har det kom-mit fåglar. Universitetet har fått fakturor från trädgårds-tjänst på grund av det.
Lokalen får enbart använ-das av studenter, något som också misskötts.
Nu vill Flodin se en snabb förändring av situationen.
– Vi kan inte hålla på mer. Om det inte blir bättring stänger jag lokalen.
Positiv till övertagEn lösning Flodin ser är om Örebro studentkår tar över genom att hyra lokalen från universitetet, billigt, och sedan i sin tur hyra ut till studenter. Hammar ställer sig positiv till förslaget.
– Jag tror att det blir lät-tare att ha kontroll då. Vi ska diskutera det.
8 LÖSNUMMER NR 8 2012
I februari åker tretton av Juridiska föreningens medlemmar till Neder-länderna. Resan är den första i ett nytt utbyte med den juridiska före-ningen vid universitetet i Utrecht.
Utbytet är det första som Juridiska föreningen, JF, engagerar sig i. Det hela bör-jade med ett mejl som ham-nade i JF:s inkorg för ungefär ett år sedan. Den juridiska stu-dentföreningen vid Utrechts universitet sökte en annan förening för samarbete.
– I våras beslutade vi oss för att satsa. Det är ett sätt att bredda vår verksamhet, b e r ä t t a r Christoffer Carlberg, IT-ansvarig.
U t b y t e t innebär att Örebrostu-denter och Utrechtstudenter turas om att besöka varandra,
knyta kontakter och göra stu-diebesök på utvalda platser.
– Det är ett stort projekt, så vi har tillsatt en arbetsgrupp som planerar allt, säger Linnéa Ekblad, utbildnings-bevakare för rättsvetenskapliga programmet.
Gruppen, bestående av Yasmin Johansson, Emelie Lindström och Sofie Sandin, har under hösten arbetat med det praktiska och planerat aktiviteter.
Laddade för resanEn grupp på tretton Öre-brostudenter kommer att åka. JF hade satt ett tak på 20 deltagare, men är fullt nöjda med resultatet.
– Det hand-lar inte om att skicka så mycket folk som möjligt, utan om kva-litet. De som
ska åka är engagerade och laddade, säger Carlberg.
Sektioner & Föreningar
Händer på campus
DECEMBER
19: Örebro kårhus: JulavslutningKlockan 16.00.
20: konsert: BrasshögtidMusikhögskolan. Klockan 19.00.
JANUARI
15: konsert: Svensk kammar-musikMusikhögskolan. Klockan 19.00.
17: konsert: kammarmusikMusikhögskolan. Klockan 19.00.
18: Vårnollningen börjar
19: Black Jacks: kvartsfinalIdrottshuset vid Behrn Arena.
21: Vårterminen 2013 börjar
21-27: ÖUif: Prova-på-vecka
23: Nollningen: VårmässaForumhuset. Klockan 11-14.
29: Extrainsatt fullmäktigemöteTeknikhuset. Klockan 17.
31: Nollningen: Så kan det låta!Konsertsalen, Musikhögskolan. Klockan 18.00.
FEBRUARI
5: Campusmässan 2013Långhuset.
8: Nollningen: SektionskampenKårhuset och Krakafoajén. Klockan 16.00.
11: föreläsning: Lina thomsgård om RättviseförmedlingenAulan, universitetsbiblioteket. Klockan 18.30.
EMMA gLäNNsTRÖM
Startar utbyte med utrechts jurister
Vad händer?Skicka din sektions eller förenings evenemang till [email protected]
fakTa• Utbyten mellan den juridiska föreningen i Örebro och mot-svarigheten vid Utrechts universitet sker den 11 till 17 februari och den 6 till 12 maj.• Under besöket i Neder-länderna i februari kommer Örebrostudenterna bland annat besöka en advokatbyrå i Amsterdam och International Court of Justice i Haag.
foto
: E
MM
A g
LäN
NS
tRÖ
M
Det ska bli en självklar del i
vår verksamhet
styr upp. Christoffer Carlberg och Linnéa Ekblad från styrelsen håller i trådarna, men det är en arbetsgrupp som planerar och sköter det praktiska.
De studenter som inte är med på resan kommer att kunna hålla sig uppdaterade genom en resedagbok.
Fler på siktTanken är att utbytet med Utrecht ska kunna fortsätta i många år.
– Det ska bli en självklar del i vår verksamhet. Det är ett mervärde till studenterna och värt mödan, säger Carlberg.
På sikt kanske samarbeten breddas till fler föreningar och länder, men just nu är det fullt fokus på Utrecht. Den 11 till 17 februari befinner sig
schemalagt. Resan är inbokad i föreningens kalender på kontorsväggen.
Örebrostudenterna i Utrecht. Den 6 till 12 maj är det dags för de holländska studenterna att besöka Örebro.
foto
: E
MM
A g
LäN
NS
tRÖ
M
Följ utbytet. Lösnummer kommer att följa utbytet. Håll utkik på www.losnummer.se.
Annons
Zabina betalar gärna lite varje månad
”Det är lyxigt att gå till tand- läkaren”
Vill du också betala lite varje månad? Läs mer om Frisktandvårdsavtal på orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.
Vi har tid för dig!
att gå till tand-
på orebroll.se/frisktandvard
FRÅN
45:- / MÅN Frisktandvård
Vill du le hela vägen till tandläkaren? Slippa tråkiga överraskningar? Bli kallad regelbundet? Få koll? Läs mer om Frisktandvårdsavtal på orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.
VI HAR TID FÖR DIG!
F
FRÅN
45:- / MÅN
CAMPUSMÄSSAN5 FEBRUARI 2013
Våga satsa!
WWW.CAMPUSMASSAN.SE
NOTHING IS A WASTE OF TIME IF YOU USE THE EXPERIENCE WISELY.
#7
Har du råkat ut för något som brister i din utbildning eller inte fått tillbaka din tenta i tid?
facebook.com/losnummer twitter.com/losnummer_se
www.losnummer.seHåll dig uppdaterad om ditt campus
10 LÖSNUMMER NR 8 2012
svetten lackar i pannan på simon TW Dahl. som-melierstudenten som leder badmintonträning i Hälsans Hus på tisdagar har precis avslutat kvällens pass.
Hälsans Hus stod klart år 2007 och innefattar idrotts-hall och gym. Fotbollspassen är de mest välbesökta, men Simons badmintonpass ökar i popularitet.
– Badminton är kul, men jag har inte lirat det på elitnivå. Jag har alltid hållt på med det lite.
När Simon började läsa för ett och ett halvt år sedan fanns inga badmintonpass i Hälsans Hus. Han frågade direkt om han kunde få dra igång.
– Det har varit badmin-tonpass tidigare och alla gre-jer fanns, men det fanns för
lite intresse. Och nu är det tvärtom!
Simon berättar att det var väldigt lugnt de två första terminerna han körde, med fyra eller max tio deltagare. Ett spelarantal som nu har dubblerats.
– Vi har längre pass då och då så att alla hinner spela, men det blir ett problem eftersom det bara finns tre planer.
Simon tycker att Gryt-hyttans studenter är rätt så
ihärdiga när det gäller sportandet i Hälsans Hus.
– De flesta ser man här
då och då. Och det är väl där-för det är så bra att vi har gym-met, bollsporter, andra pass.
Alla mötsDe populära fotbollspassen uppskattas även av Simon, som berättar att det är ett av få tillfällen i Grythyttan där
foto
: ELi
N J
oA
CH
iMS
So
N
Grythyttan
FESTLIGT. Michaela Tyborn har avslutat sin näst sista termin på sommelier-programmet med att servera på Nobelfesten. Hon åkte tillsammans med ett tiotal andra Grythyttestudenter för att servera mat och dryck till omkring 1300 gäster.
– Att jobba på Nobel har alltid varit mitt högsta mål. Så nu ska jag fortsätta tills jag får servera vid honnören, säger Michaela och ler.
Jobbet på Nobelfesten skiljde sig en del från Michaelas vanliga jobb som servitris på Loka Brunn.
– Jag tänkte mycket mer på hållningen än vanligt, och på att alltid le mot kamerorna.
Michaela serverade på Nobelmiddagen
LIBRARY. The library staff as well as many students are experiencing problems with the library’s books of reference. These books are often being hid-den by students who want to make sure they have ac-cess to the specific title.
Plans to create a special section for the books of refe-rence are being discussed.
Books of reference disappear
International
VISIT. The Legal asso-ciation at the university has started a collaboration with the corresponding associa-tion at Utrecht university.
In February, students from Örebro will visit the Nether-lands, and among other places attend a legal firm in Amsterdam and the Peace Palace in the Hague.
In May, Dutch students will visit Örebro.
The legal associa-tion goes to utrecht
ELIN JOACHIMssON
MATILDA HAMEDANIAN
ELIN JOACHIMssON
Många badmintonbollar i luften
Peace during Christmas
ELIN JOACHIMssON
Vi har längre pass då och då
PH
oto
: M
AtiL
dA
HA
ME
dA
NiA
N
foto
: ELi
N J
oA
CH
iMS
So
N
In sweden, no religious holiday is celebrated as much as Christmas. During this special time of year the churches have their most promi-nent role. Their hopes are that messages such as peace and thought come forth.
For those who visit Sweden it might seem strange that the main Christmas celebration is held on C h r i s t m a s Eve, the 24th of Decem-ber.In most countries the big day is the 25th of December.
– In Swe-den we have a tradition of
celebrating evenings. Maybe it is just a typical Swedish thing to do, says Angela Col-lin, the pastor of the Univer-sity church.
Planned activitiesDuring Christmas the Uni-versity church is closed. But students that remain in Öre-bro will have plenty of other churches to visit.
– Brickebergskyrkan is a church close to the Universi-
ty and it has lots of activi-ties planned. As for the U n i v e r s i t y church, we would defi-nitely consi-der keeping the church
open during Christmas, if it
is requested.
”Find some peace”Angela also advices the ex-change students to go to a service during Christmas.
– Even if you do not un-
både måltidsekologer, kock-ar, hotellare och sommelierer från alla årskurser möts.
– Det är många här på fotbollen, badmintonen och gymmet som man aldrig hade träffat annars.
Passen och gymmet i Häl-sans Hus drivs i Örebro universitets idrottsförenings regi. Simon tycker att det fungerar bra.
– Hälsans Hus känns som
vårt eget. Men vi har ju all-tid kontakt med ÖUIF inne i Örebro, när vi behöver grejer, när ersättning ska be-talas ut och så.
Vad Grythyttan hade gjort utan Hälsans Hus vet han inte.
– Det behövs verkligen. Och inte bara för oss, det är det enda gymmet i byn så det är många från lokalbefolk-ningen som kommer hit och tränar.
Populärt. intresset för badminton har ökat. Simon tW dahl är ledare.
Religion. Angela Collin at the University church advices students to go to a service during Christmas.
We would definitely
consider keeping the church open during Christmas
derstand the language in which the service is held, it will help you find some peace and thought. Something that is often forgotten during this special time of year.
11LÖSNUMMER NR 8 2012
TExT OCH FOTO: EMMA åKERLIND
”Viktigt att vara uppmärksam”
I Studentcentrum sitter gäspande studenter och gör en sista koll i sina skrivhäften. Det ligger en spänning i luften. Nere i källaren finns två av universitetets skrivsalar som idag kommer fyllas av tentaskrivande studenter. Utanför den första skrivsalen står den leende tentavakten Maud Hellgren och visar in till Arbetsplatsen.
Arbetsplatsen
Skrivbord– Längst fram och längst bak står skrivbord där vi sitter och samlar in tentorna. Här kan även studenter-na lämna sina mobiltelefoner om de inte har någon väska eller jacka med sig.
klädeshängare– Inga kläder eller väskor får ligga vid bänken och ska hängas på någon av de fyra hängarna som finns i salen. Då salen är full brukar även hängarna vara fulla, men det finns ett extra bord framme vid dörren om det skulle behövas.
tentavakt– Idag finns ungefär 40 tentavakter på campus i Örebro plus några i Grythyttan. Våra uppgifter är att se till så allting går riktigt till under tentan och att alla regler följs. Vi finns också till för studenterna om de behöver hjälp. Om det uppstår några frågar kan vi ringa läraren för respektive kurs och sedan föra vidare informationen till studenter-na. Som tentavakt är det viktigt att vara uppmärksam och vi sitter sällan stilla under hela tentan utan går runt i salen och håller koll.
Maud HellgrenMaud har varit tentavakt på uni-versitetet i fem år. För hennes del började det som ett extrajobb och är idag en extra inkomst till pensionen. Hur många tenta-tillfällen hon vaktar per månad beror lite på när under terminen det är. Normalt är dock runt fyra till fem tillfällen i månaden.
Bokstäver– Längst fram på varje rad sitter en bokstav. Utefter dessa bokstäver delas alla studenter in så det blir lättare för oss att dela ut rätt tenta till rätt person.
Avlastningsbänk– Här finns allt möjligt som kan komma att behövas under tentan, som exempelvis extra papper och miniräknare. Även kvarglömda saker läggs här om någon skulle sakna dem.
tentor– Vi kommer cirka en halvtimme innan det är dags för tentan och lägger i ordning alla tentor efter kurs och rader så det går lättare att dela ut sedan. Om det är många omtentor och olika kurser är det extra viktigt att allt ligger i ordning från början.
12 LÖSNUMMER NR 8 2012
Mediestudenten Caroline Nord tar till våren chansen att åka iväg på en utbytestermin. I februari reser hon 1750 mil, ett halvt varv runt jordklotet, till Nya Zeeland för att plugga sin sista termin där med allt vad det inne-bär.
Caroline byter Sverige mot Nya Zeeland för en termin
TExT OCH FOTO:
CAMILLA HALL
Utanför fönstret faller snön sakta ner från himlen och termometern visar minus sjutton grader. Vintern har valt att komma till Örebro. Med det konstaterat, tillsam-mans med ett par frusna fötter, är det inte svårt att avundas Caroline Nord som den 4 februari sätter sig på ett flyg-plan till Nya Zeeland för en utbytestermin. Hon läser nu sin femte termin på interna-tionella medieprogrammet och till våren har hon valt att läsa den sista terminen på Unitec i Auckland.
– Först tänkte jag åka till Japan men sen bestämde jag mig för Nya Zeeland istället. Det är lite enklare när eng-elska är huvudspråket och kulturen är lite mer lik vår, berättar Caroline.
CAROLINE äR FÖDD och uppvuxen i Östersund men har varit bosatt runt om i
13LÖSNUMMER NR 8 2012
foto
: fR
idA
oLS
So
N
fakTaNamn Caroline NordÅlder 25Civilstatus SingelUtbildning Läser internationella medieprogrammetHemstad Östersundintressen Träna, planera resan, gå ut och ta ett glas vin, promeneraAktuell Ska spendera vårter-minen på utbyte i Nya Zeeland
Intervju
Först tänkte jag åka till Japan
Caroline byter Sverige mot Nya Zeeland för en termin
världen och Sverige innan hon flyttade till Örebro hös-ten 2010. Hennes äventyr är något som har påverkat den jämtländska dialek-ten som idag nästan är helt försvunnen.
– Min kompis tyckte jag skulle ta hela intervjun på jämtländska för att se din reaktion. Hon trodde inte du hade förstått ett ord, skrattar hon och lägger på en bred jämtländska.
Redan när hon sökte till Örebro universitet fanns en utbytestermin med i fram-tidsplanerna.
– Möjligheten att plugga en termin utomlands var inget nytt för mig när jag började här, utan det var snarare en av anledningarna till att jag sökte just hit.
Dock svalnade planerna när hon väl började studera och kom in i studentlivet, men återkom igen lagom till engelskatestet i december
förra året. – När jag väl började plug-
ga kändes det inte lika viktigt att komma iväg. Det var först efter tre terminer jag fick till-baka känslan och nu vill jag bara åka.
NyA ZEELAND äR en ö-stat belägen i Stilla havet, unge-fär 1750 mil från Sverige. Den består av två stora öar, Nordön och Sydön, samt ett flertal mindre öar. Naturen är känd för att vara vacker och inom en timme går det att be-söka öken, regnskog och kust. När jag frågar Caroline vad hon vet om Nya Zeeland skakar hon på huvudet och skrattar lite lätt. Hon erkänner att hon är väldigt oförberedd och inte hunnit läsa särskilt mycket om landet än, men förklarar att hon hört att naturen ska
vara jättefin. – Ska jag vara ärlig är jag
inte så mycket för att läsa på om saker innan. Jag gillar mer att bara åka och upp-leva saker med guideboken i handen.
Naturen är något som kommer på tal flera gånger och Caroline berättar att hon längtar efter att resa runt i landet och se dess skillnader. Det märks på henne att hon gillar tanken på att åka iväg och pröva sina vingar. Hela
hon lyser upp när hon berättar om hur gärna hon vill testa på att vandra
när hon är där. – Jag ser fram emot att
kunna utforska naturen där borta, jag har nämligen hört att omgivningen ska vara väldigt varierad. Allt från ”Sagan om ringen-landskap” till sandstränder och snö-täckta berg.
Hon tillägger glatt: – Tänk att få chansen att
vandra där Sagan om ringen spelades in.
NäR INTERVJUN gÖRs är det på dagen endast två månader kvar tills det är dags för avfärd och förvänt-ningarna börjar bli höga.
– Det ska bli jätteroligt och spännande att äntligen få komma iväg. Jag längtar efter att möta nytt folk och få upptäcka allt nytt där borta.
Målet med terminen är att bli bättre på engelska för att hon sedan, utan problem, ska kunna jobba internatio-nellt och allra helst med in-ternationella relationer.
– Klyschigt nog vill jag även utmana mig själv och utvecklas som människa. Jag vill ta chansen nu när jag får den.
För att kunna åka iväg på utbyte är det en del steg som
måste avklaras, bland annat ska ett språktest skrivas och diverse ansökningar göras. Caroline förklarar att pro-cessen är ganska utdragen och att det är långa vänte-tider mellan varje moment. Samtidigt är hon noga med att påpeka att det inte är sär-skilt omständligt.
– Även om det verkar job-bigt och krångligt så är det något jag verkligen tror alla kan göra, det handlar bara om att ta reda på saker i god tid och vara beredd på att vänta.
Dock lägger hon till en sak på listan över saker som varit problematiskt: att söka kurser. Det är fyra kurser som anses vara heltidsstudier och som medie- och kommu-nikationsstudent måste du läsa minst 50 procent av dem i kommunikation.
– Det har varit jättestru-ligt att få ihop fyra kurser som inte krockar i schemat, inte ens administrationen på Unitec fick ihop det i början. Men nu har det löst sig som tur är. Jag är dock inte helt säker på vad jag kommer läsa efter allt krångel, skrattar Caroline.
TROTs ATT KURsERNA har löst sig och Caroline bara vill komma iväg är det en hel del saker hon måste ordna med här på hemmaplan innan
Cirkeln i varje nummer låter vi intervjupersonen berätta hur stor del av livet som ägnas åt vad, just nu.
förberedelser inför resan
Plugga
fester och nöjen
kaninen Donna
hon beger sig.– Jag måste fixa klart med
mitt visum, hyra ut lägenheten, hitta kaninvakt åt min fina kanin Donna och njuta av min sista tid här i Örebro. På så sätt är det skönt att det är ett tag kvar, det behövs.
Hon tillägger att även om hon ser framemot att åka, kan hon bli lite ledsen över att hon valt att åka iväg sista terminen.
– Ibland kan jag bli lite nostalgisk när jag tänker på att jag kanske inte kommer bo här i Örebro något mer sedan. Jag är klar när jag kommer hem i juli och då vet jag ju inte vart jag kommer få jobb.
TIDEN RINNER IVäg och utanför har mörkret börjat falla. Caroline tittar ner på sin klocka, som passande nog har en urtavla som en världskarta, och inser att hon måste skynda sig iväg.
14 LÖSNUMMER NR 8 2012Reportage
I vimlet efter tolvslaget, när nyårsraketerna lyser upp himlen, är det nog inte helt ovanligt att mitt i nyårsflärden känna sig lite vemodig. Kanske blev året inte riktigt som vi hade tänkt oss. Sociologiforskaren Daniel Sjödin för-klarar hur nyårslöftet blev ett sätt att skjuta ett ömmande samvete på framtiden.
Det självbedrägliga nyåret
TExT: PER KAUFMANN
FOTO: JENNy HALLsTRÖM
Det blir kö till varje tränings-maskin
Att det dåliga samvetet smyger sig på just vid årsskiftet är ingen slump. För även om de flesta inte tar det där med nyårslöften på blodigt allvar är årsskiftet en tid då vi rann-sakar och utvärderar oss själva. Det är en tid då glappet mellan den person vi är och den person vi anser att vi borde vara, känns tydli-gare än någon annan gång på året. Det menar Daniel Sjödin, universitetslektor i sociologi vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, HumUS.
Han tror att pressen kring nyår med kra-ven på att omskapa sig själv är högst verk-liga och att det är något vi alla på ett eller annat sätt förhåller oss till och påverkas av. Ett nyårslöfte behöver inte vara uttalat eller nedskrivet. Det kan lika gärna vara en mental notering i vårt inre, en tanke om att det är i år det ska ske.
− I år ska jag sluta röka, gå ner i vikt, ägna mer tid åt familjen och så vidare. Utan att veta så gissar jag att det är den här sortens
löften som är vanligast, men det är ju ingen naturgiven sanning att det är just vid nyår vi ska reflektera över oss själva, säger Sjödin.
Han berättar att nyårslöftet av allt att döma är en förhållandevis modern förete-else som tycks ha växt fram under 60-talet och sedan blivit allt vanligare. Intressant nog sammanfaller nyårslöftets uppkomst med det senmoderna samhällets genombrott.
− Vi ändrade vårt sätt att se på oss själva. Livet har blivit ett projekt som vi ständigt jobbar på att förbättra. Vi utvärderar och försöker förändra oss själva i olika riktning-ar. I den meningen blir vi produkter av oss själva.
DET FINNs OCKså enligt Sjödin, en möjlig koppling mellan senmodernitet och tidsupp-fattning som kan ha bidragit till att det blivit så vanligt att avlägga nyårslöften.
− Förr såg folk årsskiftet som ett slut och en början. Idag ser vi varje år som en fortsätt-ning på det förra, som ett nytt trappsteg i vårt eget lilla livsprojekt.
Sjödin konstaterar att nyårslöftet dessutom
15LÖSNUMMER NR 8 2012 Reportage
gym. daniel Sjödin är sociologiforskare och har även arbetat på gym.
Nyårslöftet är att bli en bra student. Att gå upp klockan sex varje morgon, gå till gymmet och sedan sitta och plugga i biblioteket från åtta till fem. Det passar dock inte alla. – Du måste hitta ditt sätt, förklarar Lisa Aggeborn, tidigare student vid Örebro universitet och en av för- fattarna till Pluggproffsens guide till att lyckas på universitet.
– En bra studieteknik är en där man lär sig mer på mindre tid.
Att plugga inför tentan handlar inte bara om bra studieteknik utan också om att lära sig på bästa sätt. En bra student anpassar sitt pluggande efter sig själv.
– Målet är att lära sig saker och klara tentan.
Det är individuellt för varje student hur den lär sig bäst. Det finns de som lär sig ge-nom att gå på föreläsningarna och lyssna. Det finns de som lär sig bäst genom att själva läsa eller prata med andra.
– Vad det handlar om är att hitta sitt sätt att lära sig något första gången du läser det, förklarar Aggeborn.
Skumläsning kan fungera i vissa fall men oftast gör det bara att texten måste läsas igen. För att lära sig krävs medvetenhet under läsningen. Fokus ska inte ligga på antalet sidor eller antalet timmar utan på att lära sig innehållet i varje kapitel.
– Är målet att läsa ut boken idag, då läser du ut boken men lär dig ingenting.
Läs en kortare stund eller läs långsammare tipsar Aggeborn.
– Det finns många duktiga studenter men inte så många smarta.
Hon menar att stu-denter lägger ner för mycket arbete och får kämpa onödigt mycket för ett resultat de kun-nat få mycket enklare. Studentlivet är en rolig tid och studenterna ska ta vara på möjlighe-ten att göra annat. Det är också en av de få tiderna i livet där det går att planera schemat själv. Hennes råd är att utnyttja den möjlig-heten.
Duktiga studenter inte alltid smarta
fRÅgaNBrukar du ha några nyårslöften? Ser du det nya året som en nystart?
Är målet att läsa ut boken idag, då läser du ut boken men lär dig ingen-ting
MATILDA ANDERssON
TExT OCH FOTO: OssIAN LINDqWIsT
Caroline Karlsson, lärarprogrammet. − Jag brukar inte ha några löften.
Emma Johansson, civilekonomprogrammet. − Nej, jag brukar inte ha några speciella löften. Jag tycker att det flyter på som vanligt, så det nya året ser jag inte som en nystart.
Linus Henriksson, lärarprogrammet. − Nej, jag brukar inte sätta upp några speciella löften.
simon Markendahl, civilekonomprogrammet. − Nej, inga nyårslöften. Jag lovar mig saker och sätter upp nya mål året om.
innehåller drag av ren individualism. En tanke om att det är mitt eget ansvar att vara en bra och hälsosam människa, en vältränad människa. Individen tar hand om sig själv, tar tag i sitt liv, löser sina egna problem och blir en bättre människa. Eftersom det är vårt personliga ansvar är det också något som kan ge oss dåligt samvete när vi inte lyckas leva upp till det.
Även om de flesta inte tar nyårslöften helt på allvar tror Sjödin att det är en företeelse som påverkar oss mer än vi tror. Han berät-tar att han arbetade en tid på gym och att det ingen annanstans är så tydligt vad som händer efter nyår:
− Det är så mycket folk som köper årskort att det blir kö till varje träningsmaskin. Nå-gon månad senare, i februari, har den värsta folkstormen redan lagt sig och runt mars är det som vanligt igen. Och så här är det varje år.
KANsKE FINNs EN DIMENsION av självbe-drägeri i det hela. Är nyårslöftet bara ett sätt att skjuta det dåliga samvetet på framtiden? Kanske rinner de flesta nyårslöftena ut i san-den. Kanske skapar nyårets krav på att förnya i långa loppet mer stress än vad det gör oss lyckliga som människor. Trots det framhåller Sjödin att ett nyårslöfte så klart bidrar med något positivt för den som väl lyckas ta sig iväg till gymmet och börjar träna, även om det bara blir en månad om året.
Lisa Aggeborn.
Idag ser vi varje år som en fort-sättning på det förra, som ett nytt trappsteg i vårt eget lilla livsprojekt
foto
: AR
kiV
/MA
Rti
N H
EN
NiN
gS
So
N
16 LÖSNUMMER NR 8 2012Kultur & Nöje
– Om jag känner att jag gör något bäst så är det orga-niska och slemmiga teckningar, säger Erik Malm, lärar-student, illustratör och serietecknare. Under hösten har han haft två utställningar, som andas skräck och fantasy.
Skelett och havs-monster när Erik tecknar
TExT: LIsETTE ANDERssON
FOTO: yAsMINE WINBERg
Blyerts. teckningarna görs i svartvitt och med tusch eller blyerts.
Det är en sådan där nörd-referens
Vi vadar fram i snön som fortfarande faller från himlen. Snart är vi framme. Inne på Café Deed möts vi av ombonad värme med jultema. I en guldfärgad tavelram syns texten ”Ställer ut på Deed, ERIK MALM”.
Erik sitter en bit in med huvudet nedsänkt i ett stort tecknarblock. Han ser avslappnad ut i sin blå fluga och blå-vitrandig skjorta. I bak-grunden spelas pianomusik och när vi kom-mer in tittar han upp bakom sina glasögon.
Erik är 22 år och studerar första terminen till gymnasielärare, med svenska och engel-
ska som ämnen, på Örebro universitet. Detta är hans andra utställning för hösten. Den första hölls i hans hemstad Kumla.
– Det jag vill visa upp är att ”så här ritar jag”. Speciellt till de yngre, ”så här kan man också rita”, förklarar han.
Utställningen på Deed, som fått namnet Monocromicon, består av svartvita tusch- och blyertsteckningar som för tankarna till filmer som Alien och Men in Black. Samtidigt ger de en känsla av tv-spel och serie- tidningar.
En tavla, med titeln De xothianiserade, föreställer en man med bläckfisksmun.
– Det är en sådan där nördreferens. Jag gillar väldigt mycket en författare som heter Lovecraft, som skrev mycket skräck, säger Erik.
Han berättar att Xoth är en otäck planet där det bor monster som har bläckfiskansik-ten. Just denna tavla hör till en av de större i utställningen, vilka Erik menar tar längre tid att göra.
– Jag måste hänga den på badrumsdörren och det är otymplig att sitta och jobba med den.
OVANFÖR ERIK HäNgER tavlan Hela världen är så underbar, som skildrar en flicka med flä-tor likt Pippi Långstrump och med rosetter i håret. Munnen ser ut att vara uppsprättad och i handen håller hon ett knippe med bal-longer av skeletthuvuden.
– Det ska vara lite tvärtemot det gulliga.Eriks andra tavlor är spridda runtom i
lokalen. Längst in i caféet sitter ett gäng ung-domar och umgås.
– Det är en skön, avslappnad lokal. Det är lätt att utställningslokaler blir sterila. Lite sjukhuskänsla, förklarar Erik.
På väggarna hänger även två t-shirts och ett linne med tryck.
– Jag målar direkt på tröjan när jag gör dem.
Bland alla tavlorna finns det särskilt en som skiljer sig från de andra: Emily. Det är ett porträtt av en flicka med ljust, lockigt hår och med ett leende på läpparna. I signaturen i det högra hörnet syns ett hjärta.
– Det är min fästmö. Hon är det finaste jag har.
Erik och Emily har varit tillsammans i 4,5 år och Emily har fått sitt porträtt målat ett flertal gånger under den tiden.
– Hon är min bästa jury. Ibland förvånar jag henne, det blir jag glad när jag hör. Ibland kan hon säga ”Det där var verkligen inte ditt
Utställningsplats. Erik beskriver Café deed som en avslappnad lokal.
17LÖSNUMMER NR 8 2012 Kultur & NöjeMer kultur och nöje? På www.losnummer.se hittar du de senaste recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.
JAZZ. Under januari anordnas flera kvällskonserter på Musikhögskolan klockan 19.00. Torsdagen den 10 januari hålls kon-serten The Bigger the Better med studenter från lärarprogrammet årskurs tre med musik-inriktning, profil jazz och rock. Det hålls även två konserter med kammarmusik tisdagen den 15 januari, med inriktning mot svensk kammarmusik, och torsdagen den 17 januari.
NOTIsER: DANIEL CARLsON
The Bigger the Better spelas i januari
Den gräddiga, sprudlande, rosa drinken är så vacker
och passar perfekt i handen för att strosa runt med
– Lösnummer testar sektionsdrinkarna på kårhuset. Läs på www.losnummer.se
foto
: P
RE
SS
/MAt
tiA
S E
RM
AB
Rix
länsteatern sätter upp komedi om kontrollbehov
SKARPT. Den 19 januari har teater-föreställningen Det normala livet premiär på Örebro Teater. Pjäsen följer tre helt vanliga personer i jakt på kontroll och självförverk-ligande. Föreställningen beskrivs av Örebro länsteater som en skarp komedi om kon-trollbehov som driver med normaliteten.
Biljetterna säljs med studentrabatt.
kalenderBilderna från Rådhuskalendern ställs ut
FÖNSTERLUCKOR. Mellan den 11 och 20 januari kommer Örebro konsthall ställa ut originalbilderna från julkalendern på Rådhuset i Örebro. Rådhusets fönster görs under december om till luckor i en julkalen-der och det är bakom dessa som bilderna ursprungligen visas. Bilderna är målade av utvalda konstnärer och har i år temat ”förväntan”.
Inträdet till Örebro konsthall är gratis.
fakTaNamn Erik MalmÅlder 22Civilstatus FörlovadHemort KumlaUtbildning Läser till gymnasielärare i svenska och engelskainspiratörer H.P. Lovecraft, H.R. Giger, med fleraBeskriver sig själv Som en vitsig och lustig bokmal, med drag av hemmafru
bästa eller det där la du inte ned någon själ i”.
Framme vid kassan ligger en prislista. De flesta ligger runt en hundralapp och ingen tavla kostar över 300 kronor, i kontrast till andra konstnärers fantasisummor.
– Då blir det ju inte sålt och jag vill få det sålt, poängterar Erik.
Han berättar att han redan under upp-hängningen sålde två tavlor.
– Att folk vill köpa mina tavlor är det absolut roligaste! säger han med ett leende på läpparna.
FÖRUTOM ATT TECKNA sysselsätter sig Erik med att läsa, skriva, rimma och skapa lyrik.
– Språket ligger nära till hjärtat. Det jag ritar har ofta någon förlaga i att jag läst någonting.
Erik har även hållit i bildkurser på Med-borgarskolan.
– Där har jag fått leka bildlärare, kan man säga. Och då har jag kört just konceptet skräck och monsterteckning. Det har varit mycket att leka med fantasin.
Han har aldrig gått på någon konstskola, vilket mycket beror på ett studiebesök.
– Jag blev så avskräckt. Det som skrämde bort mig var allt det andra som inte är teck-ning på platt papper. Det är ju keramik, glas, konst, foto, film och så.
Efter gymnasiet gick han istället två år på Serie- och bildberättarprogrammet på Hög-skolan i Gävle, som fokuserar på serieteck-ning och barnboksillustrationer. Till en bör-jan blev han ställd av de andra studenternas talanger.
– Man måste hitta sina styrkor att peppa sig själv med.
Själv har han fått höra att han är snabb och produktiv. Det utnyttjade han bland annat under SPX-mässan, idag känd som Stockholms internationella seriefestival, då han målade monsterporträtt av besökarna för tio kronor.
– Halva ansiktet var ett porträtt. Resten kunde bli någon slags varulv, eller någon vampyr eller ett havsmonster.
UTANFÖR FÖNsTRET FALLER fortfarande snön. Kopparna på bordet är tomma och tystnaden börjar lägga sig. Eriks kreativitet har dock inte avtagit, utan han jobbar stän-digt på nya verk och redan nu finns planer på en utställning på Kulturhuset till våren. I april bär det av till Stockholms internationella seriefestival för att träffa likasinnade och dela med sig av sina verk.
Resten kunde bli någon slags var-ulv, eller någon vampyr
Modell. fästmön Emily får ofta stå modell när Erik tecknar. Hon är också en bra jury som kommenterar hans verk.
Till salu. ingen av bilderna kostar mer än 300 kronor.
Kreativ. Erik gillar också att skriva och att skapa lyrik.
Det ska vara lite tvärt-emot det gulliga
18 LÖSNUMMER NR 8 2012
Erik Wallman är en av flera spelare i Örebro SK Bandys A-trupp som studerar vid Örebro universitet. Lösnummer träffar den 21-årige Karlstadsonen på ett varmt café en kall kväll för att prata om bandy, studier och säsongens målsättningar.
Sport
Erik är bandyspelare och student
TExT: MARTIN HENNINgssON
Bollkontroll. den nuvarande säsongen i ÖSk Bandy är Eriks andra.
Målsätt-ningen är att gå till kval
Låt oss inleda med två tillbakablickar. I mars 1988 spelade Karlstadlaget IF Boltic sin tionde raka SM-final i bandy. En av Bol-tics målskyttar var den förre Skoghall- och Örebrospelaren Bengt ”Pinnen” Ramström, som satte ett snyggt solomål i matchens slut-sekunder. Efter slutsignalen fick Boltic lyfta SM-bucklan för åttonde gången och Bengt ”Pinnen” Ramström valde att lägga skrid-skorna på hyllan.
Året efter den där SM-finalen föddes Erik Wallman i Karlstad. Precis som ”Pinnen” Ram-ström växte han sedan upp på Hammarö nå-gon mil utanför Karlstad och började så små-ningom spela bandy i IFK Skoghall. Därefter försvann Erik iväg på nya bandyäventyr och
för tillfället är det alltså Örebro som gäller.
NäR åRETs ALLsVENsKA bandysäsong drog igång i början av november innebar det att Erik påbörjade sin andra säsong som spelare i den anrika klubben ÖSK Bandy.
I samma veva som ÖSK lockade till sig den värmländske försvarsspelaren fick dess-utom Örebro universitet ett nyförvärv bland studenterna. Nu är han inne på sin tredje termin på universitetet och han trivs alldeles utmärkt.
– Jag behövde göra något vid sidan om bandyn och då passade det perfekt att börja läsa, så det blev grundskollärare med inrikt-ning mot fritidshem. Eftersom vi får lön från
klubben slipper jag ta några studielån, vil-ket innebär att jag i princip får utbildningen gratis av klubben och det är riktigt skönt, berättar Erik.
Universitetet försöker dessutom underlätta för studenter som har valt att satsa på både studier och elitidrott och det upplever Erik som positivt.
– Man kan till exempel få flytta fram ten-tor eller göra grupparbeten själv och det hjäl-per mycket, men visst det kan det ända vara kämpigt ibland om ett arbete måste in och man samtidigt har fyra träningar och en till två matcher i veckan.
Han menar att det gäller att prioritera. – Samtidigt är det rätt gött att komma ner
och träna och släppa allt vad skola heter för en stund.
ERIKs BANDyKARRIäR började som sagt i IFK Skoghall från Hammarö. Därefter blev det Nässjö och bandygymnasium i tre år innan han flyttade tillbaka till Karlstad och gjorde tre säsonger i IF Boltic.
För vissa kan det kanske tyckas märkligt att Erik valde bandyn istället för hockeyn i hockeytokiga Karlstad, men det finns faktiskt en logisk förklaring till det.
– Jag fick inte spela hockey för mina föräld-rar. Där var man tvungen att sälja bingolotter och det orkade de inte med. Därför blev det bandy och det är jag glad för. Det är ju lirar-nas sport, säger han.
I mångas ögon kan en bandymatch dock förefalla både kall och svår att följa, eller som Galenskaparna sjunger i låten Bandy, bandy: ”bandybollen ser inte vi, så resultatet går oss förbi”. Erik får därför chansen att förklara tjusningen med sporten.
– Tjusningen är att det går fort, att alla spelare är delaktiga och att det blir mycket mål. Det är stora ytor, så det går inte att bara att tjocka hem som i fotboll eller hockey. Sedan är det inte mycket som slår en annan-dagsmatch med mycket publik, strålande sol-sken, tre minusgrader och alla gubbar som kommer dit med sina bandyportföljer.
Det är publiken och kulturen som gör det roligt att spela, konstaterar han.
När det kommer till örebroarnas bandy-intresse finns det dock en del att önska. De senaste åren har laget mestadels spelat i den näst högsta divisionen och publikstödet har varit allt annat än godkänt.
– Ja, det känns lite trögt på den fronten. Vi skulle behöva mer folk på matcherna så det blir ordentligt tryck i arenan. Nu har vi kanske 200 till 300 åskådare per match. Det vore fantastiskt roligt om det kunde komma
foto
: PR
ES
S/L
EN
NA
Rt
ER
ikS
So
N
19LÖSNUMMER NR 8 2012 Sport
sPORTKRÖNIKA. Den som har den ena-stående vanan att hålla sina nyårslöften eller inte ge dem alls, kan bortse från mitt kommande resonemang. Övriga löftesgivare, som enligt statistiken bör vara en relativt stor skara, hoppas jag om 1500 tecken ha några nya tankar att ta med sig in i decem-bernatten.
För år 2012 går mot sitt slut och det är dags att blicka framåt. Samtidigt börjar löpsedlarna digna av dieter, tips och råd som ska matcha våra kommande nyårslöf-
ten. För när fyrverkerierna gått upp i rök, champagnen är uppdrucken och år 2013 knackar på är det dags att ta tag i oss själva. Stressa lite mindre, träna lite mer och leva lite bättre. Nyårsdagen är ju första dagen av resten av våra nya liv. Eller?
ENLIgT sIFO håller 19 procent av svenskarna sina nyårslöften. Enligt mig är 1,8
miljoner människor mycket duktiga. Men enligt mig borde kanske också 81 procent av Sveriges befolkning tänka om.
För att ge löften som sedan inte hålls tror jag ger vilket självförtroende som helst en törn. När löftet dessutom ges i goda vänners lag, som likt levande diktafoner kan hålla en högst ansvarig för sina ord, blir ett eventu-ellt fall så mycket större.
NU KANsKE MIN INsTäLLNINg till detta och vår förmåga att hålla vad vi lovar verkar något pessimistisk. Men missförstå mig rätt. Det är inte på något sätt så att jag missunnar någon glädjen av att förändra sitt liv. Självklart är det bättre att bestämma sig på nyår än att inte göra det alls. Men vad är grejen med just den här dagen?
Om jag vill börja mitt nya hälsosamma liv, är det då inte bättre att göra det på en dag som inte tillbringas i sängen med huvud-värk? En dag som inte är himmelriket för svenska pizzabagare?
Emelie Bröms överväger att gå mot strömmen och tillbringa nyår i mjukisbyxor framför tV:n. det blir ändå aldrig så glittrigt som man tänkt sig.
“Strunta i löften”
Emelie Bröms
Varför vänta till nyår? När vi lite smålulligt lyckas trissa upp varandra till oanade löftesnivåer?
Så att vi sedan står där med en klump i magen, räknar bak-länges ner mot tolv-slaget och har lovat att börja träna 15 gånger i veckan, sluta äta mat och bannlysa tv:n till förmån för litteratur-historiens klassiker.
Tänk om istället. Tänk att ditt eget nyår kan infalla vilken dag som helst.
uppemot 800, säger han.I skrivande stund är ÖSK med och slåss i
toppen av den norra allsvenskans tabell och en plats i elitserien hägrar. Utifrån vad Erik berättar om lagets kompetens verkar chan-serna goda att få se bra bandy, så det kanske är värt att besöka Behrn Arena framöver.
– För att spela i allsvenskan har vi en fan-tastiskt bra trupp med både spets och bredd och vi har absolut vad som krävs för att gå upp. Målsättningen är att gå till kval. Det är det vi får sikta på först, sedan får vi sätta upp
nya mål, avslutar Erik.
DET åTERsTåR ATT sE hur den pågående säsongen slutar. Och vem vet? Kanske kan Erik Wallman titulera sig svensk mästare innan han lägger skridskorna på hyllan och då dra ytterligare paralleller mellan sin egen bandykarriär och den Bengt ”Pinnen” Ram-ström hade. Tre stora likheter finns redan där: IFK Skoghall, IF Boltic och Örebro SK Bandy. Är vi lite slarviga i jämförelsen är ju SM-guldet det enda som saknas.
Tjusnin-gen är att det går fort
Underlättat. När Erik inte är på bandyplanen läser han till grundskollärare med inriktning mot fritidshem. Som elitidrottare kan han till exempel få flytta fram tentor om de krockar med viktiga matcher.
foto
: MA
Rti
N H
EN
NiN
gS
So
N
Dessa sidor produceras av Örebro studentkårStudentkårens sidor
VGEfter helgerna kommer de
efterlängtade studieplatserna i
Teknikhuset.
Månadens exaMination
På kårsidorna i varje Lösnummer framöver
kommer vi på stu-dentkåren betygsätta
aktuella händelser eller företeelser som vi tycker är värda att
uppmärksamma under månaden som gått.
Öbo bygger just nu nya
studentbostäder, vilket är ett steg i
rätt riktning!
Fortfarande hänvisas över 200 nya studenter till akutboende vid
terminsstart.
G
U
Önskar vi på Örebro studentkårJin, Matilde, Louise, Andreas, Albina, Jacob
och Tove & Andreas som inte är med på bilden.
God Jul!
Under julen är kansliet ledigt men vi öppnar upp som vanligt
den 7 januari 10.00
Closed for Christmas, back on the 7th of january
Studentkårens sidorDessa sidor produceras av Örebro studentkår
Även studenter har rätt att vara lediga under helgdagar.
Även om du som student inte har jullov som elever i grundskolan ska omfattningen på uppgifter som uppsatser, PM och liknande stå i proportion till antalet faktiska vardagar du har på dig att skriva dem.
Glöm inte att höra av dig till oss eller ta upp det i din kursvärdering om universitetet ställer orimliga krav över julhelgerna.
Studentkårens sidorDessa sidor produceras av Örebro studentkår
Även studenter har rätt att vara lediga under helgdagar.
Även om du som student inte har jullov som elever i grundskolan ska omfattningen på uppgifter som uppsatser, PM och liknande stå i proportion till antalet faktiska vardagar du har på dig att skriva dem.
Glöm inte att höra av dig till oss eller ta upp det i din kursvärdering om universitetet ställer orimliga krav över julhelgerna.
22 LÖSNUMMER NR 8 2012Synpunkt
TExT OCH FOTO: OssIAN LINDqWIsT
fRÅgaNHar du haft problem med referensexemplar på biblioteket?
FRågAN. Referensexen finns inte alltid på rätt plats i biblioteket. Har studenterna upplevt problem med att få tag på dessa? Har de till och med gömt en bok för att personligen få företräde till dem? Lösnummer frågar.
Robin sommansson, civilekonom- programmet. – Ja, ibland hittar jag inte referensexen. gömt någon bok, det kan jag kanske ha gjort.
Randi Dahl, sjuksköterske- programmet. − det kan vara svårt ibland att få tag på referensexemplaren. Nej, jag har inte gömt någon bok.
Mathias Johansson, tränarprogrammet. − det händer ibland att jag har svårt att hitta referensböck-erna. det kan ha hänt någon gång att jag gömt en bok.
Malin Johansson, turismutvecklar- programmet. − Ja, ibland har jag inte hittat böckerna, jag har läst kurser som vi är ganska så många på. då är vi många som jagar samma bok. Nej, jag har inte gömt någon bok.
Månadens webbfråga
Vad tycker du? På www.losnummer.se ställer vi
frågor om allt möjligt, rösta!
Vad tycker du?Skicka din insändare till [email protected].
kommenterat på webben
Håller du med? Håller du inte med?kommentera du också på www.losnummer.se
Detta är min subjek-tiva upplevelse
Lunchkonserter på Musikhögskolan
Underbart! Mer artiklar om detta och det vore trevligt att lyfta fram kon-
serter som studenter på universitet gör vid Musikhögskolan!
På Oru:s hemsida finns ett kalendarium där konserter finns med, de borde finnas re-presenterade även på Lösnummer! Observera att det finns både lunchkonserter och kvälls-konserter som man kan gå på, utan kostnad!
THOMAs H
Ska väl kanske nämnas att vi inte sjöng filmmusik från Avatar.
JONATAN
Lisette Anderssons recension av Örebro studentsångares julkonsert KalastiderMer
artiklar om detta!
17LÖSNUMMER NR 7 2012 Kultur & NöjeMer kultur och nöje? På www.losnummer.se hittar du de senaste recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.
FaktaKonserterna hålls i Musikhögskolans konsertsal. De börjar klockan 12.30 och är mellan 30 och 40 minuter långa.
Ett urval av kommande lunchkonserter:• 22 november: Kammarmusik• 29 november: På sångens vingar• 30 december: Med kammarmusiken i centrum• 4 december: Gitarrkonsert• 7 december: Med kammarmusiken i centrum• 11 december: Slagverkslunch• 18 december: Solo piano
Det är ingen som tar illa upp om man måste smita tidigare
Det är bra musik, duktiga musiker
En lunch på Musikhögskolan kan innebära sång och musik. De korta lunchkonserterna är tänkta att vara en stunds avkoppling för publiken. Samtidigt får musikstudenterna en möjlighet att visa sina talanger.
En konsert på maten
TexT: eMelie BröMs
FoTo: Frida olsson
– Tanken är att man först ska kunna äta lite snabbt och sen gå på konserten, säger Musikhögskolans konsertsamordnare Anders Nordquist.
Att besöka en konsert menar han kan bli en behövlig paus.
– Det är en jätteskön avkoppling att sätta sig en stund mitt på dagen och bara lyssna.
Om den timme lunchen ofta innebär känns knapp, tycker han inte att det är något som ska hindra ett besök.
– Det är ingen som tar illa upp om man måste smita tidigare och bara sitter och lyss-nar i 20 minuter.
Varje år ger Musikhögskolan ungefär hundra konserter. Utbudet är varierat och presenteras både i form av lunchkonserter och kvällsföreställningar. Programmet sätts ihop av en konsertgrupp där såväl lärare som studenter finns representerade.
– Vi gör inte konserter för konserternas skull utan det har alltid en koppling till stu-dentarbeten, gästlärare eller liknande.
aTT deT är jusT sTudenTer som spelar tycker Emma Hedlund, ordförande i Musik-sektionen, är en stor del av tjusningen med lunchkonserterna.
– Det är jätteroligt. Håller man på med musik är det vad man helst vill, att spela eller lyssna på konsert. Det är trevligt på alla sätt och vis.
Ibland är konserterna avslutningen på en kurs, men lika ofta är det studenterna själva som vill visa upp sina talanger.
– De flesta som spelar lunchkonserter gör det på eget initiativ, men ibland säger också lärarna till om de tycker att några studenter
har ett bra material för en konsert.Dessutom är det inte bara i konsertsalen
som det sjungs och spelas.– Ibland har vi också mer spontana lunch-
konserter i Musikhögskolans entré. Där får vem som helst ställa sig och spela.
i puBliken siTTer vanligen de som själva läser musikrelaterade utbildningar, men Hed-lund ser gärna att fler studenter hittar till konserterna.
– Det blir mest musikstudenter som lyssnar på andra musikstudenter. Det är främst de som får reda på det och vet om det. Men alla studenter på universitetet får gärna komma och lyssna.
Vad som framförs på konserterna varierar.– Ibland egenskrivet, ibland kommersiella
låtar, ny och äldre jazz, klassiskt. Det kan vara precis allt möjligt.
Enligt Hedlund är anledningen till ett be-sök enkel.
– Det är bra musik, duktiga musiker, hög kvalité och väldigt kul. Man skulle uppskatta det om man gillar musik helt enkelt.
STAND UP. Komikern Johan Glans är nu ute på turné med sin stand up-show World Tour of Skandinavien.
Söndagen den 25 november klockan 16 och igen klockan 19.30 intar Glans konsert-huset i Örebro med denna cirka 90 minuter långa föreställning.
noTiser: eMMa asplund
Johan Glans och World tour of Skandinavien till Örebro
Spänningen går att ta på när publiken storögt
beundrar dansaren i mitten
– Emma Åkerlind recenserar julburlesquen som är årets tema i Hjalmars revy.
läs på www.losnummer.se
Foto
: P
RE
SS
/AN
dR
EA
S A
Nd
ER
SS
oN
Gestaltning av Lucias liv med körsång
KONSERT. Olaus Petri kyrka i Örebro, vid Stortorget, anordnar onsdagen den 12 december klockan 18 en traditionell luciakonsert. Det är fri entré och de som uppträder är Olaus Petri barnkör, Cecilia-kören, Olaus Petri gosskör och ungdoms-kören OPQ.
Sist nämnda ungdomskör framför även en gestaltning av Lucias liv som avslutas med en kröning omgiven av körsång.
körerroligt. Johan Glans kör stand up i Örebro.
Julmarknad i Wadköping under adventssöndagar
HANTVERK. Söndagen den 2 december är det dags för årets första julmarknad i Wadköping. Marknaden kommer även att äga rum den 9 och 16 december, alla på adventssöndagar.
Här ges möjlighet att hitta julklappar eller bara strosa runt och titta. Det är en gam-maldags julmarknad i en gammaldags miljö och i de olika marknadsstånden går det att finna diverse hantverk. Marknaden är öppen klockan 12 till 16.
sång. Malin Nordén ger lunchkonserten operagodis.
... och att Hallelujah kommer ifrån Händels Messias och är ett oratorium,
inte någon opera. Ifall den skrivande använder opera som
felaktig benämning av ”klassisk sång” så var det många långa låtar från den föreställning-en som hade ”inslag av opera”.
JONATAN
Den låt jag syftade på när jag skrev filmmusik från Avatar är K. Jenkins
Adiemus, som användes i en trailer till filmen. Dessutom fick låten mig, som inte sjunger själv, att främst tänka på naturen i Avatar.
Det är viktigt att komma ihåg att detta är min subjektiva upplevelse av föreställningen och ingen objektiv fakta.
LIsETTE
23LÖSNUMMER NR 8 2012
kallar sig häxa med en vetenskapsman i ett morgonprogram på tv. Häxan var tvärsäker på att domedatumet blir starten på mänsk-lighetens undergång medan vetenskapsman-nen sakligt berättade att så inte var fallet.
JAg VILL för allt i världen tro på veten-skapsmannen. Trots det bor det en liten häxa i mig. En liten galning som i änglarnas stad skanderar ut mitt budskap i röda versa-ler. Till skillnad från dessa tror jag dock inte att vi kommer att dö ännu. Dagen kommer att gry även den 22 december i år.
Orosmomentet ligger längre fram, säg om 50 eller 100 år. Om vi önskar våra barn och barnbarn en värld som den vi har idag krävs en förändring nu. I värsta fall kan min generation vara den sista som får möjligheten att flyga över Atlanten på semester eller till Australien på utbytestermin.
Vi och världens ledare måste ta ansvar för miljöfrågan. Nu.
Kanske var det just det, om något, maya-indianerna ville hinta om.
Till sist
Yasmine Winberg om en galning i änglarnas stad:
Jo, jag tror på jordens undergångyasmine Winberg skattar sig lycklig över att tentornas tid för henne nu-mera för alltid är ett minne blott. däremot sliter hon sitt hår över C-uppsatsen som hon med blod, svett och tårar kämpar med ända in i sista tangent-tryckningen. Av tomten önskar hon att hon inte blir flintskallig på köpet.
Annons
KRÖNIKA. ”I natt träffas jorden av en komet och går under. Sälla dig till Jesus idag så slipper du hamna i helvetet imorgon.” Bokstä-
verna i röda versaler pry-der ett stort, vitt plakat vars ägares skäggstubb synnerligen torde sett bättre dagar. Likt en vilde skriker han ut sitt
melankoliska bud-skap. Kanske ger
han allt, såhär den sista dagen i livet till ära. Luften är kvävande varm, och
synen av budskaps-
mannen gör det inte direkt
lättare att andas. Det är maj år 2011 och jag befinner mig
på Hollywood Boulevard. Platsen som blivit ett slags mecka för såväl lycksökare som galningar.
DAgEN EFTER VAKNAR JAg på vårt bud-gethostel pigg och redo för nya utmaningar. Turisten i mig har en svårsläckt hunger och jag skattar mig lycklig som tagit mig hela vägen över Atlanten trots att jag är en fattig student. Så minns jag mannen från gårdagen. Jag småskrattar för mig själv och konstaterar att han aldrig kommer att få någon stjärna på trottoaren. Jorden finns kvar, även denna dag.
NäR NI LäsER DET HäR har ni bara några dagar kvar att leva. Enligt Mayakalendern, i alla fall. För flertalet tusen år sedan gjordes alltså en tideräkning med slut den 21 decem-ber år 2012. Fenomenet är vida diskuterat på internet, i medier och diverse populärkul-tur. Häromdagen debatterade en person som
Tävla och vinn!Nu kan du vinna ett helårsmedlemskap i Örebro studentkår. skicka svaret på frågorna till [email protected] senast den 30 januari. Lycka till!
Priser:fem vinnare får varsitt helårsmedlemskap i Örebro studentkår.
Fråga 1. År 2013 firar Örebro studentkår ett årsjubileum. Vilket? 1. 10 år X. 25 år 2. 50 år
Medlemskap med fördelar När du bli medlem i Örebro studentkår stödjer du det arbete de gör för en bättre studietid tillsammans med kårsektionerna. Medlemskapet ger också ekono-miska fördelar genom de rabatter som förhandlas fram lokalt, till ex-empel billigare träning på campus och reducerat pris för dig som vill ta körkort.
Peter ser Frisktandvårdsavtalet som en försäkring
”Nu slipper jag tråkiga över- raskningar”
Vill du också slippa tråkiga överraskningar? Läs mer om Frisktandvårdsavtal på orebroll.se/frisktandvard eller ring 019-602 67 60.
Vi har tid för dig!
tråkiga över- raskningar”
Vill du också slippa tråkiga
på orebroll.se/frisktandvard
FRÅN
45:- / MÅN
Spa för själenEn dag för vila och återhämtning
Tisdag 15 januari klockan 10-16. Endast studenter. Kostnadsfritt.Onsdag 16 januari klockan 10-16. Endast personal. 100 kronor.
Vegetarisk lunch, fika samt frukt och juicebuffé ingår.Plats: Kursgården Solliden.
Du anmäler dig genom att kontakta universitetsdiakon Janet Smith: [email protected]
Fråga 2. Vilken är Örebro studentkårs lagstadgade uppgift? 1. Studentbostäder X. Utbildningsbevakning 2. Introduktion
Posttidning BLösnummerFakultetsgatan 3702 81 Örebro
Studenters engagemang i föreningar och projekt är en viktig del av studentlivet i Örebro. Örebro kommun och Örebro universitet har därför ett gemensamt stöd riktat just till student-föreningar och studentprojekt. Syftet med våra bidrag till stu-dentföreningar och studentprojekt är att uppmuntra studenters engagemang och stärka Örebro som universitetsstad.
Läs mer om hur ni gör för att få stöd under rubriken Hälsa och fritid på oru.se/utbildning/student
Vill du starta en ny studentförening? Örebro studentkår hjälper dig framåt! Som studentförening i samarbete med Örebro studentkår får ni bland annat hyra gratis lokaler, styrelseutbildningar och eget utrymme på Örebro studentkårs webbsida.
Läs mer på orebrostudentkar.se
orebro.se/student • 019-21 10 00
Örebro kommun, Örebro universitet och Örebro studentkår samarbetar för att Örebro ska vara en välkomnande och riktigt bra universitetsstad.
Örebro kommun, Örebro studentkår och Örebro universitet vill tacka alla engagerade studenter för ert arbete under 2012 – ni är viktiga!
