#4/12 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning

#4/12 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning

Sid 17

Eric sprider So Much Love

Så fort svarar din studentsektion på mejl Sid 4

Schwamparna lägger ner

Sid 6

Annons

Nya datum för ansökan till utbytesstudier !Som student vid Örebro universitet ligger världen öppen för dig. Använd en eller två av dina terminer till att åka utomlands och plugga eller samla material till din uppsats. Du kommer inte att ångra dig!

Vill du plugga utomlands läsåret 2013/14 gäller nya datum:1 oktober 2012 Plugga utomlandsmässan

1 november 2012 Örebro universitets språktest ges

1 december 2012 Sista ansökningsdag för utbytesstudier inför höstterminen 2013, vårterminen 2014 och läsåret 2013/14.

15 mars 2013 Sista ansökningsdag för Minor Field Studies (MFS) och Linnaeus/Palme för 2013/14.

Mer information:www.oru.se/studerautomlands

orebro.se • 019-21 10 00

Snart klar med studierna?

Inom kommunen finns menings-fulla och utvecklande arbeten inom mer än 100 olika yrken.

Just nu behöver vi sjuksköterskor och förskollärare.

3LÖSNUMMER NR 4 2012

När Matilda Gunnarssons jamaicanske gudson skadade sig på sin dopdag behövde han ett plåster. Och på asken stod det ”hud-färgat”. Det blev känslosamt för Matilda, som nu startat företag där hon säljer sjuk-vårdsmaterial för mörkhyade.

Jag skräms av tanken att jag i framtiden inte kom-

mer att kunna gå ut och “härja en onsdag” utan att framstå som en riktig praktalkis

– Lösnummers krönikör Tony Fredriksson om att framtidens arbetsdagar snart är här

23

Lösnummer 4-12 Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.

Chefredaktör och ansvarig utgivareEmma Glännströmemma.glannstrom@losnummer.seBiträdande redaktörSimon Lundbergsimon.lundberg@losnummer.seBildredaktörRasmus Erikssonrasmus.eriksson@losnummer.se

Medarbetare i detta nummer Lisette Andersson, skribentMatilda Andersson, skribentJenny Arvidsson, skribent och fotografLouise Borg, fotografEmelie Bröms, skribentAmanda Elefelt, skribentAlexander Felsing, serietecknareTony Fredriksson, krönikörJenny Hallström, fotograf

Billy Hammer, skribentMartin Henningsson, fotografElin Joachimsson, skribent och fotografPontus Johansson, krönikörMartin Jonsson, fotografLuusi Kateme, skribentOrsi Kurcz, skribentEmma Melkersson, fotografSanna Rosell, skribentElin Södergren, skribentYasmine Winberg, skribent

Redaktion losnummer.se/redaktionenOmslagsbild Emma MelkerssonBylinebilder Emma Melkersson och Rasmus ErikssonRedigering och layout Emma Glännström och Joakim SchönPrenumeration En helårsprenu-meration på Lösnummer kostar 200 kronor. Kontakta chefredaktören för

mer informationUpphovsrätt Citera gärna Lösnum-mer men glöm inte att ange källanInsänt material Allt material välkom-nas av redaktionen men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texterAnnonsering Kontakta chef-redaktören eller se www.losnummer.se/annonseraUpplaga detta nummer 13 000Issn 0345 - 7508Tryck MittMedia PrintLösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro student-kår. Mer information om Lösnummer hittar du på www.losnummer.seDärför får du Lösnummer Alla Örebrostudenter får Lösnummer gratis, rakt hem i brevlådanDärför får du inte Lösnummer

Vi har förmodligen fel adress till dig. Adressändring gör du på studentkårens kansli, öppet måndag till fredag 10-14Nästa nummer, nummer 4,5-12, utkommer 28 augusti

KONTAKTAdress Fakultetsgatan 3, 702 81 ÖrebroTelefon 019 676 23 53, 0709 39 99 25E-post losnummer@losnummer.seWebb www.losnummer.se

Ledare

15Från Umeå till Ystad. På cykel. Det är målet i sommar för fyra psykolog-studenter. Lösnummer besöker deras första planeringsmöte.

På två hjul genom Sverige

18

Matilda startar företag för att motverka en orättvisa

Ser

ien

LEDARE. På nästa uppslag i det här numret av Lösnummer har vi gjort ett experiment. Vi har mejlat Örebro studentkårs sektioner för att se hur lång tid det tar för dem att svara. Mejlen ställde frågor rörande utbild-ning, riktade till i första hand utbildningsbe-vakare.

Resultaten är blandade. De snabbaste sektionerna svarade efter bara några få tim-mar, där DokSek var allra snabbast med 1 timme och 7 minuter. Tre sektioner hade inte svarat alls när undersökningen avbröts efter tio dagar.

Vi på Lösnummer har också lämnat ut en enkät till studentsektionerna. Det är en del i den läsarundersökning som länge legat på skissbordet och som ska genomföras i höst. Resultatet där? Fem studentsektioner av nio har i skrivande stund svarat. Detta trots att enkäten skickades ut en månad innan sista inlämningsdag och trots att alla blivit påminda några dagar innan.

STUDENTSEKTIONERNA äR vIKTIgA. Att inte svara på interna enkäter är möjligen en

Sektionerna borde vara närmast studenterna

Då hade jag troli-gen känt att mitt förtro-ende för student-kåren som helhet sjunkit

sak, men att inte svara på studenters mejl är en annan.

Sektionerna borde vara närmast studen-terna, ute i verksamheten och vara motorn i medlemsrekryteringen.

Självklart är det så att studier kommer i första hand och engagemanget efter det. Det kan också diskuteras vilken svarstid som är rimlig utifrån dessa förutsättningar. Jag tror ändå att de flesta skulle hålla med om att tio dagar är en lång tid att vänta för en student som behöver hjälp under sin utbildning, när denna hjälp är ett uppdrag som studentsek-tionerna faktiskt har.

JAg TäNKER ATT OM JAg hade varit ny student och fått höra att medlemskap i stu-dentkåren rekommenderas, dels för rabatter och det studiesociala och dels för att få hjälp under min utbildning, så hade jag tyckt att det var en bra deal. Om jag sedan någon gång behövt mejla min studentsektion för att få hjälp och inte fått svar, så hade jag tro-ligen känt att mitt förtroende för studentkå-ren som helhet sjunkit. Tyvärr.

vI TäNKER fÖLJA UPP undersökningen. Kanske gör vi om samma test igen.

Till dess hoppas jag att de sektioner som fått mindre bra resultat har sett över hur de arbetar med sin tillgänglighet. För studenternas skull.

EMMA gLäNNSTRÖM CHEFREdAkTÖR

4 LÖSNUMMER NR 4 2012Nyheter

KRIMINALITET. ”Kriminell sedan tidig ålder”. Så stod det bland annat i en uppsats skriven av två studenter vid Linköpings uni-versitet. Uppsatsen handlade om en man som dömts för ekonomisk brottslighet. Mannen hade dock fått sin första dom när han var i trettioårsåldern. Uppsatsen publicerades på internet.

I mars dömdes studenterna till att betala 50 dagsböter var samt 5000 kronor i skadestånd till mannen. Totalt stannar summan på 53 000 kronor i böter, skadestånd och rätte-gångskostnader, uppger corren.se. Studen-ternas advokat Sture Larsson överklagar nu domen till hovrätten och kräver att tingsrät-tens dom upphävs och att åtalet ogillas.

Dömda för förtal i uppsats

fler studentnyheter? Vår webbtidning www.losnummer.se uppdateras flera gånger i veckan med det som är aktuellt på ditt campus.

Inget svar efter tio dagar

SKOLTID. Domen i ett försäkringsfall, där en psykologstudent dödsmisshandlades i Linköping år 2009, har nu fallit. Kam-marrätten har slagit fast att studenten inte omfattades av den försäkring som säger att ett lärosäte ska ansvara för att studenter är försäkrade för personskada under sina studier.

Studenten var på väg hem på kvällen från en genomgång med kursare, där de utvärderat utbildningsterapi som ingick i utbildningen. Kammarrätten menar att träf-fen inte skedde på ”skoltid” vilket krävs för försäkringen.

Domen är nu överklagad. Det skriver Högskoleverket i det nya numret av Student-rätt.

Dödsmisshandlad student inte försäkrad

Många av sek-tionerna arbetar med att förbättra kontakten

CHANSER. I en undersökning från Svenskt Näringsliv uppger varannan student att de upplever bristande samverkan mellan utbildningar och arbetsliv. Samtidigt saknar

en tredjedel kvalifice-rat arbete ett år efter examen.

– Åtta av tio stu-denter uppger att förbättrade chanser på arbetsmarknaden är ett viktigt skäl till att studera vidare. Därför krävs ett jobbperspektiv vid utformningen och utvärderingen av den

högre utbildningen. Det är ett perspektiv som idag saknas i stor utsträckning, säger Patrick Krassén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Studenter upplever dålig kontakt med arbetslivet

Olika arbetssätt. Morgan Berglund-Williams, vice ordförande för Örebro studentkår, är inte förvånad över det spridda resultatet.

FoTo

: P

RE

SS

/SV

EN

Sk

T N

äR

iNg

SLi

V

Patrick krassén.

53 000kronor döms två Linköpingstudenter att betala till man som figurerat i deras uppsats

Lösnummer undersöker hur snabbt sektionerna svarar på mejl

Eller redan efter en timme

Hur snabbt studentsek-tionernas utbildnings-bevakare svarar på mejl från studenter varierar kraftigt, enligt en un-dersökning Lösnummer gjort. – Arbetet ser mycket olika ut sektionerna emellan, säger Morgan Berglund-Williams, vice ordförande för Örebro studentkår.

I undersökningen har vi sökt kontakt med sektioners ut-bildningsbevakare genom att leta efter en mejladress på sektionernas hemsidor. Ett fingerat namn har sedan an-vänts som avsändare i mejlen till bevakarna. Svarstider för de olika sektionerna har noterats.

Vi fann att en del sektioner har en mejladress som är di-rekt kopplad till utbildnings-bevakarna, men långt ifrån alla har det.

– Tillgängligheten är så-klart ett återkommande problem. Men många av sektionerna arbetar med att utveckla och förbättra kon-takten, några av dem har exempelvis en Facebooksida enbart för utbildningsfrågor, säger Morgan Berglund-Wil-liams.

Han är dock inte förvånad över det spridda resultatet i undersökningen. Eftersom sektionerna arbetar så olika i dagsläget förväntas också olika resultat.

Från studentkårens sida finns inga direktiv om exakt hur sektionerna ska bedriva arbetet med tillgänglighet för studenterna. De trycker på att om frågor uppkommer så finns alltid studentkåren till

hands med samtliga kontakt-uppgifter till de olika sektio-nerna.

Närvaro varierarEn utbildningsbevakare ar-betar kort och gott med att bevaka och följa upp studen-ternas synpunkter på utbild-ningarna inom sektionen.

Utbi ldningsbevakarna träffas en gång per månad tillsammans med vice ord-förande för studentkåren och Albina Hoti, som är stu-dentombud på studentkåren. Närvaron har varierat, men det är en ständig diskussion om fortlöpande arbete med utbildningsbevakning.

– Det brukar oftast se ut så att de mindre fallen behand-las av utbildningsbevakarna, men om det är ett större fall så brukar jag och Albina ta vid, säger Morgan Berglund-Williams.

Morgan har själv ett ut-bildningspolitiskt ansvars-område och brukar försöka

hänvisa till utbildnings- bevakarna om det inte är all-varligt och högre instanser måste kontaktas.

– Jag ska väl fungerar lite som en spindel i nätet, som försöker hålla koll på sektio-nerna, säger Morgan Berg-lund-Williams.

Har olika uppläggEftersom de olika sektio-nerna ser så olika ut fungerar oftast rådet som en stöt-tepelare för interna frågor. Efter samtal med Berglund-Williams och med de olika sektionerna framgår exem-pelvis att DokSek inte har en utsedd utbildningsbevakare, utan samtliga ledamöter jobbar med frågan. Grythyt-tan har problem med att ta sig in till Örebro för möten och eftersom sektionen är så pass liten brukar samarbetet fungera ändå. Storleken på sektionerna är även olika, vilket gör att flera utbild-ningsbevakare kan finnas i samma sektion.

Fakta• Undersökningen gjordes i syfte att se hur lång tid det tar för Örebro studentkårs sektioner att svara på mejl från studenter. I fokus var utbildnings-bevakarna.• Undersökningsperioden var tio dygn, då experimentet avbröts. Start var 27 april. Det ska alltså noteras att det var valborg under perioden. Vi har valt att inte räkna i arbetsdagar, då engagemanget sker på fritiden vid sidan av studierna.• Frågorna har varit av allmän karaktär för att de som svarar inte ska behöva göra ingående research innan mejlen be-svaras.

TExT & UNDERSÖKNINg: SIMON LUNDBERg

FoTo

: A

Rk

iV/M

AR

TiN

Jo

NS

So

N

5LÖSNUMMER NR 4 2012 5Nyheter

YBBLE-FRISÖRE

Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C

DROP IN

DROP IN

TIDBESTÄLLNING33 16 13

Ann

ons

Studenter ofta utsatta för bränder

OMFLYTT. I februari omkom en student vid Chalmers tekniska högskola i en brand i ett student-boende. Enligt tidningen Brandsäkert är studentbos-täder särskilt utsatta för bränder. Räddningstjänsten för utryckningar till sådana och elevhem mellan 20-40 gånger per år.

Orsaker kan vara stor omflyttning, gemensamma utrymmen och otydliga regelverk.

Åsa Romson besökte gröna Studenter för en föreläsning på campus i slutet av april.

Sagt på campus

Tårtkalas för att fira doktor-sexamen. gå till www.losnummer.

se och läs hela artikeln om besöket.

”Taken, det är ställen som ingenjörerna glömde”

Ann

ons

FoTo

: EM

MA

gLä

NN

STR

ÖM

Så här snabbt svarar din studentsektion

Emma Carlsson, ordförande – Vi är riktigt nöjda med resultatet. Vår utbildningsbev-akare har precis startat ett utskott där mycket tid läggs på att hitta kurs- och programrepresentanter, det ser vi fram emot att utveckla. Vi jobbar med att uppdatera hemsidan i dagsläget, så det är därför den är lite dåligt uppdaterad. Vi vill att studenter ska komma till oss om de har några frågor, förslagsvis till vårt sektionsrum eller till vår Facebooksida.

Pontus Tholster gancarz, ordförande – Vi jobbar aktivt med att utveckla utbildningsbevak-ningen och att få studenterna intresserade. Vi har haft diverse event. Vi har ett utskott till just den här frågan som arbetar med olika delar av vår sektion. Just nu vill vi utveckla arbetet och få mer inflytande. Vi tycker att vi har bra information och vi brukar vara snabba på att svara. Vi är ändå nöjda med resultatet.

Ernesto Abalo, ordförande – Eftersom den största delen av vår verksamhet går ut på att bevaka hur doktoranderna trivs med sin utbildning så lägger vi mycket fokus på det. Alla i sty-relsen delar på ansvaret och i framtiden ska vi skapa en mejladress som går till samtliga ledamöter.

På hemsidan är bevakaren nämnd, men ingen direkt mejladress finns. Skickar ett mejl till en samlad sektionsadress och får ett vidare-befordrat svar från utbildningsbev-akaren. ganska lättmanövrerad.

Sidan är lättmanövrerad och tre olika mejladresser till tre utbildn-ingsbevakare finns under fliken kontakt. Utbildningsbevakningen är uppdelad i tre delar: juridik, psykologi och socialt arbete. den sistnämnde är vakant.

På hemsidan står att positionen som utbildningsbevakare är vakant. Efter att ha skickat mejl till infor-mationsansvarige meddelas det att positionen visst är tillsatt och att det är från denne som svaret vidare-befordras. Hemsidan är alltså inte uppdaterad, men lättmanövrerad.

Sidan är enkelt manövrerad och det finns mejladresser till samtliga styrelsemedlemmar, däribland utbildningsbevakaren.

Något svår hemsida att manövrera. Efter en del sökande verkar de flesta ledamöter ha ett utbildnings-bevakaransvar. Skickar ett mejl till en ledamot.

Caroline Karlsson, ordförande – Vi har arbetat med att locka studenterna till att komma med synpunkter om sin utbildning via diverse events och enkäter om hur man trivs. oftast pratar studenter om problemet utan att komma i kontakt med oss och det vill vi ändra på.

Jessica Elofsson, ordförande – den sistnämnde utbildningsbevakaren är inte alls vakant. det måste ha blivit fel någonstans. Vi arbetar kontinuerligt med frågan och vi tycker att vi är lätta att få kontakt med. Man är också alltid välkommen att kontakta styrelsen på den ”vanliga” mejlen vid tveksamheter.

Hemsidan har information om styrelsen och vem som är utbildn-ingsbevakare. det finns ingen direkt mejladress till denne person. Skickar ett mejl till styrelsen och får ett vidarebefordrat svar från utbildn-ingsbevakaren. Hemsidan är hyfsat lättmanövrerad.

Lysander Brouwer, vice ordförande – Vår utbildningsbevakare jobbar aktivt med att synas och presenterar sig på varje sektionsmöte. Eftersom vi är en så pass liten sektion så väljer ofta studenterna att konfrontera oss direkt istället för att skicka mejl. det finns också klassråd som tar upp frågor direkt till utbildningsbevakaren. Vi tror på direkt kontakt och har därför inte prioriterat att ha en kontakt som går direkt från hemsidan.

Sidan är relativt lätt att manövrera och här finns information om fem utbildningsbevakare inom fem olika områden. det är en samlad mejl-adress till samtliga. inriktar frågan till en audionombevakare genom att skriva ut det i mejlets ämnesrad.

1 timme 7 minuter

4 timmar 6 minuter

Psykologi: 2 dygn 2 timmarJuridik: 3 dygn 1 timme

3 timmar 56 minuter

5 dygn 14 timmar

Marcus Larsson, ordförande – det har varit så att vi precis bytt ut majoriteten av utbildningsbevakarna och den mänskliga faktorn finns givetvis i detta när man inte har för vana att kolla sin mejl. det är dock tråkigt att man ska behöva vänta så pass länge på ett svar, det måste vi kolla på. Vi är måna om att vi ska vara kontaktbara och det är en fråga som vi arbetar aktivt med. Exempelvis så skickade utskottet för sjuksköterskorna ut ett mail i förra veckan om kontaktinformation.

DokSek

Sobra

Musik- sektionen

GIH

Corax

kommentarkontakttid

Sesam

gustaf Johansson, ordförande – Vi ska jobba mycket mer med utbildningsbevakning, någonting som nyligen blev bestämt i vår verksamhets-plan. det kommer inom kort att komma en egen flik på hemsidan för just den här frågan. Att vi inte har gått att kontakta är helt oacceptabelt och någonting som vi ska utvärdera. om man har frågor kan man komma förbi vårt sektionsrum eller kontakta vår sektions Facebook. Vi vill vara kontakbara och ska bli det ännu mer.

Utbildningsbevakaren står nämnd på hemsidan, men det finns ingen direkt mejladress. Skickar ett meddelande till sektionsmejlen.

Inget svar efter tio dygn

tekNat

Serum Inget svar efter tio dygn

det är en professionell och snygg hemsida, men den är ganska svår-manövrerad. ingen information finns om vem som är utbildningsbevakare. det enda som finns är ett kontakt-formulär.

Emelie Reingsdahl, vice ordförande – Vi har haft ett år som varit ganska stökigt med byte av ordförande mitt under året. Hemsidan är dessutom delad med nationen i grythyttan och vi fortsätter att utveckla kontakten. Eftersom vi är en sådan liten sektion så har vi en nära relation och man kan ofta komma i kontakt med varandra på ett enklare sätt. Men vi ska absolut uppdatera och jobba med uppdraget.

Grythyttans sektion

Inget svar efter tio dygn

1 dygn3 timmar

6 LÖSNUMMER NR 4 2012Nyheter

Vänta lite...

Hur viktigt är det med sommarjobb?

– Studenter behöver få in en fot på arbetsmarknaden och då är sommarjobb utmärkt. Det drygar ut kassan, ger arbetslivserfarenhet och kan också leda till examensjobb eller annat. Det visar också på ett driv. Många rekryterare tittar efter det i ett CV.

Hur ska man tänka i sökandet?

– Det är ju perfekt om det är knutet till utbildningen, men ibland är det bara bra att jobba överhuvudtaget. Man har alltid nytta av erfarenheten och det ger en chans att sticka ut.

Hur får man det perfekta sommarjobbet, speciellt om det är sent att söka?

– Man måste söka aktivt och inte vara rädd. Ett tips är att satsa på vissa jobb och lägga ner tid på ansökan. Använd ditt nätverk. Vissa företag lägger aldrig ut några annonser även om de har rekryteringsbehov. Fråga i butiker, caféer och restau-ranger som brukar kunna vara ute i sista minuten. Det är aldrig för sent.

Och om man ändå inte får ett sommarjobb?

– Ideellt engagemang ger också erfarenhet och är något rekryterare tittar efter. Man kan erbjuda sig att praktisera gratis för att få erfarenhet och kontakter. Man kan också bli somma-rentreprenör och testa starta eget. Prata med släktingar och vänner för att få tips och framför allt, ge dig inte!

... Anders Bromsjö och Leona Axelsson, som jobbar med universitetets nystartade karriärcentrum, nu när som-marjobbsperioden närmar sig.

JENNy ARvIDSSON

Slutspelat för SchwamparnaFo

To:

JEN

Ny

AR

Vid

SS

oN

AMANDA ELEfELT

Jag kommer inte sluta

hoppas på en nystart!Fo

To:

MA

RTi

N J

oN

SS

oN

Just nu är vi bara två

medlemmar som spelar instrument

Kravlöst. Schwamparnas ordförande Johanna Thyrén tror att en anledning till att föreningen tvingas lägga ner kan vara att det inte funnits några intagnings-krav till orkestern.

Efter över tio års aktiv-itet tvingas orkester-föreningen Schwampar-na att lägga ner. Detta på grund av ett sjunkande engagemang från studenternas sida.

På Schwamparnas hemsida finns föreningens historia noggrant no-terad. Det är allt från olika spelningar till jubileum och fester. Men under de se-naste åren står textrutorna blanka. En anledning till detta kan vara de låga intagningskraven.

Johanna Thyrén som är ordförande i Schwamparna, beskriver föreningen som en orkester där alla studenter är välkomna, oavsett musika-lisk bakgrund.

– Vi har inte haft några intagningsprov och medlem-marna behöver inte kunna spela något instrument, vissa klingar på något enkelt el-ler är med och spexar, säger hon.

Schwam-parna har funnits sedan 1997 och spelar både på och utan-för Örebro universitet. Vår-ruset, Vivallafestivalen och vänsterpartiets förstamajtåg, är exempel på platser där de spelat. De är en mångsidig orkester som kombinerat instrument som trumpeter, tvärflöjter, elbas, saxofoner och gitarrer, med sång och spex.

Låga kravTanken var att de låga intag-

ningskraven skulle resultera i flera medlemmar, men faktu-met att det inte funnits några krav på musikalisk erfaren-het har skapat problem.

– Att vi försökte vara väl-komnande och öppna för alla som villa vara med gjorde att många duktiga musiker av-stod från föreningen, efter-

som att de då ville spela i orkestrar med högre kompetens, f o r t s ä t t e r Johanna.

A n t a l e t medlemmar har sjunkit mer och mer de senaste åren. Från att för några år sedan ha varit 20-30 stycken, är det nu nästan inga personer kvar i orkestern.

– Just nu är vi bara två medlemmar som spelar in-strument, plus en tredje vid sidan av enbart för att styrel-sen kräver tre stycken.

Mer än bara orkesterJohanna berättar vidare att Schwamparna inte bara är

en orkester, utan även ett sätt att um-gås och kny-ta kontakter.

– Ned-läggningen

känns tråkig eftersom att vi har många minnen från tiden tillsammans. Vi har alltid haft en bra gemenskap och många människor har träf-fats genom Schwamparna, både vänner och partners.

För medlemmarna har Schwamparna erbjudit fester och aktiviteter vid sidan av spelningarna.

− När vi fått betalt för att göra spelningar gör vi alltid

något tillsammans, så det har exempelvis blivit tradition att vi alla årligen åker till en festival.

Tror på återföreningJohanna medger att det fort-farande finns förhoppningar kvar och hennes tro är att Schwamparna någon gång kommer att startas upp igen.

Den främsta anledningen är att hon tror att det kom-mer bli väldigt tomt utan orkesterföreningen.

– Jag kommer inte sluta hoppas på en nystart! Vi är ensamma i vår genre på universitetet och det är en av anledningarna till att vi behövs.

Svalt intresse får studenternas orkesterförening att lägga trumpinnarna på hyllan

Annons

Berätta om din upplevelse av psoriasis på wonderleap.se/psoriasis Vi behöver din hjälp nu och allra senast 18/6 2012. Tack!

Vi föredrar att skapa strategier och kommunikation som baseras på sanningar, snarare än gissningar. Därför söker vi upp relevanta fakta, samband och sammanhang som kan ligga till grund för vår analys av våra kunders utmaningar och möjligheter i framtiden. Nu har vi fått i uppdrag att ta reda på hur det är att leva med psoriasis. Därför vill vi höra DIN berättelse.

*Wonderleap är en strategisk kommunikationsbyrå i Malmö.

Hej! Idag vet alldeles för många, alldeles för lite, om hur det är att leva med psoriasis. Om du vet hur det är så får du gärna höra av dig.Vi vill höra din berättelse*.

psoriasisDin berättelse om

Psoriasis är fortfarande en dold sjukdom. Om berättelser och beskrivningar kommer fram i ljuset så är vi övertygade om att det gagnar dig som är drabbad. Det skulle kunna göra att de som idag tycker att de måste dölja sjukdomen på grund av fördomar och bristande information kunde leva på ett mer öppet och avdramatiserat vis. En annan följd är att läkarvetenskapen kunde ges en helt annan insyn i frågan och därmed skapa medicinska förutsättningar för att de med psoriasis kommer att få möjlighet till ett betydligt bättre liv.

Lediga platser från hösten 2012.

“Den lilla förskolan nära universitetet!”

Vi är ett föräldrakooperativ med plats för 24 barn på Kyrkoherdegatan 7 i Almby. Välkommen på besök!

www.forskolanterranova.se, 019-10 89 50

Delaktighet, flexibilitet och välutbildade pedagoger.

Gym - Bollsport - GruppträningBrett och unikt träningsutbudvälutbildade instruktörer

på Campus

www.ouif.seÖrebro universitets IF

Sommar schema för gruppträning 29 maj-22 juni samt 6 aug-2 sep

Gymmet öppet hela sommaren

Gratis sommarjympamån kl 18-19 vid universitetets tennisbanor 4 juni - 27 aug inomhus vid för dåligt väder

Vad vill du läsa om?

Tipsa oss på losnummer@losnummer.se

Fredag 1 juni kl. 16.00–24.00Se program på www.oru.se/musik

Upplev 50 konserter på 5 scener under 8 timmar för 0 kronor

2012

8 LÖSNUMMER NR 4 2012

På den västgötska slätten mellan vara och Skara ligger Qvänum mat och malt där grythytte-studenten Sofie Sand-erheim fördjupar sina kunskaper i ölbryggning.

Göteborgsfrekvenserna på bilradion börjar fladdra på g r u s v ä g e n till Qvänum. I en vit och faluröd ladu-gårdsbygg-nad finns restaurang, b r y g g v e r k och destilla-tionspanna.

– Det är ett mikrobryggeri som gör överjästa ölsorter, säger Sofie som praktiserat här sedan slutet av februari.

Nu är det bara några veck-or kvar av praktiken som ingår i programmet somme-lier och måltidskreatör. Före praktiken hade Sofie läst om men aldrig varit med om att

tillverka öl och destillat.– Jag förstår på ett helt an-

nat sätt nu när jag har fått vara med och kolla hur en bryggning går till.

Jordbruksmarkerna som omger bryggeriet ger spann-mål till öl.

– Igår var jag med när de bryggde Jonsson, en av

ö l s o r t e r n a gjord på råg som blandas med korn-malt. Dagen innan hade vi åkt över till grannen och hämtat stora säckar som vi

mätte upp och lade i spann-målskrossen. Bryggningen gjorde vi nu igår.

Doftar nagellackSofie tillbringar en del tid i restaurangen där det också handlar om närodlat.

– Nässlorna till soppan ikväll till exempel har växt

Nyheter

FoTo

: E

LiN

Jo

AC

HiM

SS

oN

FoTo

: E

MM

A g

LäN

NS

TRÖ

M

Grythyttan

AVSLAG. På det senaste fullmäktigemötet med student-kåren lades ett förslag om sänkt kåravgift för campus Grythyttan fram. Förslaget röstades ner och grythyt-testudenter betalar samma kåravgift som Örebro.

Bakom yrkandet står en av Grythyttans två FUM-delegater, Jonas Schenkel.

– Priset i sig är inget problem, men studenterna i Grythyttan har oftast ingen möjlighet att ta del av de för-måner i form av rabatterade priser som medlemskapet ger.

Campus Grythyttan ligger cirka sju mil från Örebro.

– Det är ett campus som i stort sett sköter sig självt, det är inte så många som känner någon stor samhö-righet med Örebro.

Förslaget kom in i sista stund och hann inte vinna ge-hör på mötet. Jonas kan tänka sig att ta upp frågan igen.

– Om jag hittar rätt forum kommer jag ta upp det, eller om jag fortfarande är aktiv FUM-delegat om ett år kan det bli aktuellt.

Förslag om sänkt avgift röstades ned

ELIN JOACHIMSSON

EMMA gLäNNSTRÖM

ELIN JOACHIMSSON

Örebrostudent vald till SFS presidium

Nässlorna till soppan har

växt på andra sidan ladugårdsväggen

Sofie har praktik i ölbryggning

FRÅGOR. Kurs i jobb-intervjuer för tioåringar. I St Elisabeth Catholic School i New York lärs jobbsökande ut redan i grundskolan. Lärare i kursen är Robin Yang, tidigare analytiker på Wall Street som nu skriver barnböcker om ekonomi.

Detta enligt tidningen Studentliv.

kurs i arbets- intervjuer för barn

HEBREISKA. Universitet i Israel bör inte använda engelska så ofta. Det tycker Academy of the Hebrew Language, som hoppas att Israels utbildningsminister ska beordra universiteten att använda mer hebreiska.

Motståndarna menar att avhandlingar skrivna på hebreiska inte blir kända. Forskarna får även min-dre möjligheter att arbeta, menar de.

För mycket engelska?

vill du veta mer om vad som hände på SfS-fUM? Läs på www.losnummer.se.

Talarstol. Erik Pedersen höll tal om engagemang efter beskedet om att han röstats fram till vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

Överjäst. Sedan slutet av februari befinner sig grythyttestudenten Sofie Sanderheim på ett bryggeri och restaurang där det satsas på närodlat.

på andra sidan ladugårds-väggen.

Eftersom stället är litet är Sofies uppgifter varierande.

– Jag hjälper till att desin-ficera flaskor, åker med på leveranser, har hållit ölprov-ning och är med på mässor.

I ett rum bakom restau-rangen finns en destillations-panna i koppar där samma råvaror som till öl destilleras för att bli brännvin.

– På skämt brukar de säga

att den öl som inte blir bra hälls i pannan, säger Sofie.

En destillering handlar mycket om att använda nä-san.

– Det är precis som jag läst om, det doftar nagellack i början, och går sedan över mot en renare spannmålska-raktär. Och det tar en hel dag, perfekt om man behöver filosofera lite, säger Sofie.

Erik Pedersen, Örebro studentkårs före detta ordförande, valdes till Sveriges förenade stu-dentkårers vice ord-förande under årsmötet i början av maj.

– Det känns sjukt bra. Det har inte sjunkit in riktigt ännu, säger Erik Pedersen ett par timmar efter beskedet.

Efter många veckors arbe-te är valet nu avgjort.

– Jag var ruskigt ner-vös. När mitt namn ropa-des upp var det en sten som släppte.

En motkandidatDet var under Sveriges för-enade studentkårers full-

mäktige, SFSFUM, som representanter från landets studentkårer valde ordfö-rande och vice ordförande. Flera studentkårer skickade upp representanter i talar-stolen för att tala för Erik Pedersen.

En motkandidat till posten fanns.

Börjar i juniTill ordförande valdes Erik

Arroy från Stockholms universitets studentkår.

– Jag har träffat Erik några gånger inför valet, för att veta

var vi står i våra åsikter. Jag tror att vi kommer fungera bra tillsammans.

Överlämningen med SFS

När mitt namn ropades upp

var det en sten som släppte

nuvarande presidium börjar i juni och varar i en månad. Sedan är det dags för Erik och Erik att börja arbeta på riktigt. Första punkten på schemat är redan spikat,

nämligen Almedalsveckan.– Det ska bli ett spännande

och intressant år, avslutar Erik Pedersen.

9LÖSNUMMER NR 4 2012

TExT: ELIN SÖDERgRENfOTO: MARTIN JONSSON

”Väldigt lite tequila”

– Tack vare den här kan jag ta uppemot tre öl i handen samtidigt, säger baransvarige Fredrik Mårtensson samtidigt som han visar hur den praktiska öppnaren underlättar hans ibland stressiga arbete i baren. Häng med när han visar upp en del av Arbetsplatsen, en av barerna i Kårhusets nyöppnade pubverksamhet.

Vinglas– Det var ett ganska lågt vindrickande över lag under premiärkvällen. Men ett par flaskor skulle jag tippa att det gick åt ändå.

Arbetsplatsen

Sil– Den används tillsammans med shakern. Man har is i shakern, blandar om och silar bort isen.

Öppnare– Den här är väldigt praktisk. Man kan ha upp till tre öl i handen samtidigt. Det gör att det går snabbare när många står runt baren och vill beställa.

Shotglas– Vi kan konstatera att Jäger var den mest populära shoten under premiärkvällen medan det gick åt väldigt lite tequila. Shot är en väldigt typisk nattklubbsgrej. Det är vanligt att folk beställer två öl och en shot och sedan går och dansar. Shot är ofta något man beställer i grupp.

isskopa– Det går åt väldigt mycket is under en kväll. Under öppningen den 4 maj tömde vi ismaskinen. Vi har is i varje drink och i övriga drycker häller vi i is när någon ber om det. Vi vill att kunden ska vara nöjd. Det är vanligt med is i de barer som kör cider på tapp.

droppkork– Gör det enklare att hälla rätt mängd i glaset. Det går snabbare om man kan hantera denna. Det går att få det att rinna en centiliter per sekund förutsatt att man håller flaskan rätt.

En drinklista med sektionsnamn. Extramaterial från Arbetsplatsen finns på www.losnummer.se.

10 LÖSNUMMER NR 4 2012International

It was quite sur-prising

We will need two or three more people

ORSI KURCz

ESN organizes international meeting

New board of ESN electedPRESIDENT. ESN Örebro, Erasmus Stu-

dent Network, recently elected a new board. The new president is Stefano Natali and the vice-president Hampus Isaksson.

Others in the board are Magnus Åqvist as treasurer, Samuel Palmquist as Fadder Coordinator, Linnea Wikström as Party Co-ordinator and Johan Eliasson as Webmaster. There will be three Travel & Activity Coor-dinators: Elvira Jahnstedt, Sofie Westlén and Emelie Örmander.

TExT: EMMA gLäNNSTRÖM

Soon time for exchange students to go home

GOODBYE. Soon many exchange stu-dents will be leaving Örebro as their time here is coming to an end. The interna-tional coordinators have given out de-parture information.

One important thing to know is that no personal stuff can be left in the apartments. That means everything except the furniture and the mattress. If things are left, the university will fine the one responsible.

However, things in good condition except textiles can be handed in to ESN to be sold to the new exchange students arriving for the next semester.

It is also important to clean the room thoroughly, other-wise the tenant will be charged.All keys are to be returned to the International Office before June 12 at noon.

Clean

PH

oTo

: R

AS

MU

S E

Rik

SS

oN

guests. Leo Becker and Hampus isaksson at ESN Örebro will be hosting the world’s second biggest ESN assembly in december.

The international ESN meeting is hosted by students from Örebro University and will be held in December. But the event is practically planned already. Arriving participants will get a view of Sweden, with activities such as ice skating, and getting the chance to try a culinary Swedish speciality, reindeer.

Council of National Delega-tes is the second biggest ESN assembly in the world. It will be hosted by Leo Becker, as the president of ESN Örebro, and his supporting team, in-cluding Hampus Isaksson.

– It was quite surprising that people chose Sweden to host this event. The meeting will be in December, which means kind of a rough win-ter climate, says Leo Becker.

The international platform is going to be held in winter time next semester, from De-cember 6th until 12th. The Örebro ESN section was luckily selected ahead of th-ree countries in the last ESN

meeting in Spain. The two other rivaling cities were the sunny Valencia, and a Italian city, Benivento.

– People might think that our country is simply cold and less appealing than the other possible choices - Spain or Italy. But their decision to give us this opportunity shows clearly that they have an interest for Swedish culture.

33 countriesThe delegates are encouraged to get to know new people, and exchange common ex-periences regarding the Eras-mus programme.

– Basically we discuss what is happening right now, and how we can develop our net-work to be a helping hand for exchange students all around Europe. In Sweden we have 14 sections, but it is practi-cally nothing compared to the Polish 42, or the 45 Italian groups, says the president.

As the second biggest na-tional platform of the six ESN network meeting, the Council of National Dele-gates will welcome about

120 participants from 33 countries.

volunteers neededThe organizers are assuring everyone that it will be a bril-liant event, as the ”rehearsal” already showed.

– In the middle of April we had an ESN meeting in Öre-bro, but it was arranged only for the Swedish ESN sections. Anyway it was great, and a pretty good guide to see how we can organize a huge mee-ting, like that ”national plat-form” was, and what we have to change until December.

Organizing this kind of international platform is a big honor, and also a lot of hard work, mainly because this is the year when the Er-asmus program celebrates its 25th anniversary. The ESN Örebro group looks forward until December, but they fi-gure they will need some as-sistance.

– We already have some volunteers, but we will need two or three more people to make the six days uphold a high standard, finishes Leo Becker.

PH

oTo

: A

RC

HiV

E/E

MM

A E

LEo

No

RA

LA

RS

So

N

Festivals before summerMUSIC. Several festivals will be arranged

in Örebro before the spring semester is over.Metallsvenskan, combining football and

metal music, will take place at Örnsro IP on May 25 and 26.

On June 1 and 2 there will be a festival at Frimis called So Much Love.

The 20 year jubilee of the most famous band from Örebro, Millencolin, will be celebrated on June 8 and 9.

Annons

för halva priset!MENS

Passa på!

Just nu får du som går med i vår kundklubb halva priset på Apolivas nya förbättrade mensskydd.

Vi har nyligen utvecklat vårt eget märke Apoliva så att vi har ett ännu bredare och bättre sortiment av bindor, tam-ponger och trosskydd. Nu fi nns våra mensskydd dessutom i två serier för alla stadier i menscykeln: ”Extra torr & säker” och ”Extra mjuk & säker”. Båda med lika hög kvalitet som andra ledande märken på marknaden men till ett bättre pris.

För att få mens för halva priset behöver du bara gå med

i vår kundklubb ApoPlus. Det kan du göra inne på Apoteket eller på apoteket.se/mens. Att bli medlem kostar inget. Sedan behöver du bara visa upp ditt medlemskort när du handlar för att få halva priset. Erbjudandet gäller max tre inköpstillfällen från 7 maj till 24 juni 2012 och du kan välja vilka mensprodukter som helst från Apoliva utom 100-pack bindor och tamponger.

Välkommen in till ett av våra närmaste apotek eller gå in på apoteket.se/mens.

Vi fi nns på följande adresser i Örebro: Drottninggatan 23 • Sörbyängsvägen 4 • Universitetssjukhuset • Ringgatan 15 Mariebergs Centrum, Varuvägen 10 • Kungsgatan 11 – 15

12 LÖSNUMMER NR 4 2012Reportage

Ridkonst, som att dansa salsa

TExT: LISETTE ANDERSSON

fOTO: MARTIN HENNINgSSON

Två kilometer väster om campus, långt borta från tenta-stressen, får Örebro universitets studenter testa ridning som exercitium. Kursen hålls av Amie Dahlqvist, rid-dare av den akademiska ridkonstens riddarskap.

I sadeln. Studenten Annica Brenander får hjälp att styra.

På andra sidan golfbanan ligger Karlsdals gård. En kort cykeltur från universitetet och sedan är vi mitt på landsbygden bland hästar, höns och hundar. Solen skiner, ängar brer ut sig så långt ögat når och det luktar sådär härligt som det bara kan på landet. Det är stillsamt och stadens myller känns långt borta. En bil kommer in på grusvägen.

– Är ni här för att rida?Det är Amie Dahlqvist,

som ska leda dagens pass i akademisk ridkonst.

Amie är riddare av den akademiska ridkon-stens riddarskap och juridiklärare på Örebro universitet. Hästar är hennes stora passion och hemma har hon två egna.

Vi går tillsammans bort mot gårdens pa-viljong, där dagens teorilektion ska hållas. Där sitter endast två andra deltagare, trots att hela 70 studenter anmälde sitt intresse för vårens kurs.

En av deltagarna är Annica Brenander, som studerar deltid på Örebro universitet. Hon har deltagit under både hösten och våren.

– Jag tycker att det är en utmaning. Sedan är det skönt att få komma ut i naturen, säger hon.

Under teorin berättar Amie att den aka-demiska ridkonsten anknyter till 1500- och 1600-talen, då hästen utbildades att följa ryttarens viktförflyttningar. På den tiden var det viktigt att vara en god ryttare och ute på slagfäl-

tet gällde det att vara ett med hästen, om inte båda genast skulle bli dödade.

– Ena handen skulle hålla i svärdet och den andra styra häs-ten, säger Amie samtidigt som hon gestikulerar med kroppen.

UTE I DET LILLA STALLET står tre sadlade hästar och väntar på oss. En katt tassar för-siktigt längst väggen och om vi tittar in i en av boxarna ligger ett ljusbeigt föl nedbäddat i höet och tar igen sig i eftermiddagssolen.

Orsi Kurcz, utbytesstudent från Ungern, har redan hittat sin häst Quiet True. Det är hennes favorithäst som hon ridit många gånger under våren.

– I love the horses! This course gives me the possibility to get on a horse, here in Sweden too. But I’m sorry that I cannot trot and gal-lop in the forests and over the fields, cause this course is not about that, säger Orsi.

Amie poängterar att det är många utbytes-studenter som går kursen.

– Jag tror inte att jag har hållit en enda lek-tion på svenska, säger hon.

Vi leder ut hästarna på gården och medan vi justerar stigbyglarna springer stallets lilla hund mellan benen på oss. När det är dags att stiga upp får Annica en pall för att kom-ma upp på sin höga häst. Just idag är Annica lite bekymrad, då hennes häst stack iväg med henne förra gången.

– Jag har svårt att få stopp på hästen för jag har hört så mycket om att hästar är väldigt känsliga i munnen, och jag vill inte skada häs-ten, berättar hon.

Snart är alla uppe på hästryggen och det bär av mot ridhuset på andra sidan vägen. Dagens utmaning är att få hästen att gå i en cirkel, utan att styra den genom att dra i tyg-larna. Istället ska man ha den sida av tygeln som är vänd inåt cirkeln något kortare än den utvändiga tygeln, som ska vara lång. Sedan

Amie dahlqvist.

Ena handen skulle hålla i

svärdet och den andra styra hästen

Tillsammans. även hästen måste lära sig akademisk ridkonst. det är något som få hästar är vana vid.

Se fler bilder från lektionen i akademisk rid-konst. gå till www.losnummer.se.

13LÖSNUMMER NR 4 2012 Reportage

Ridkonst, som att dansa salsa

Fakta• Tanken om exercitier härstammar från 1600-talets universitet, som inrättade övn-ingsämnen, så kallade exercitier, för att öva studenter i uppmärksamhet och kommunika-tion. Andra ämnena var moderna språk, dans, ritning och fäktning.• Exercitier i dans och teckning har funnits på Örebro universitet sedan år 2007. År 2009 tillkom sångverkstad och 2010 ridning. • De övergripande syftena, som satts upp för exercitierna vid Örebro universitet, är självkännedom och kommunikation. Samtliga kurser är kostnadsfria.

gör man små vickningar med handleden.– Så småningom förstår hästen att det be-

tyder att den ska böja halsen inåt cirkeln och får genom att göra det den rätta belastningen på kroppen, förklarar Amie.

På samma gång ska ryttarens överkropp vara vriden åt cirkelns mitt och höfterna vridna rakt fram, för att hästen genom vårt kroppsspråk ska veta vart den ska. Det är lät-tare sagt än gjort.

Amie berättar att hon har blivit en bättre ryttare av att lära sig att dansa salsa.

– I salsa lär man sig att bli följsam och att röra på höfterna samtidigt som ovandelen är stilla. Det är precis likadant i akademiskt ri-dande, säger hon.

AMIE HAR LäRT UT akademisk ridkonst se-dan år 2004. Hon fick först upp ögonen för ridkonsten då hon läste i en artikel att den är en läkande ridkonst. Just då hade Amie tagit över en häst som enligt veterinären endast dög som pensionshäst.

– Jag bestämde mig för att gå en kurs i aka-demiskt ridande och blev inspirerad och im-ponerad. Det var det jag hade letat efter hela livet, säger Amie.

Hon fortsatte med den akademiska ridkon-sten och hästen blev bättre och bättre. Tillslut klarade den av att från piaff göra en levad och ur terre á terre en stående kapriol, som hör till de svårare stegen i den högre skolan inom ridkonsten.

Vi som deltar har inga förhoppningar att utföra en kapriol idag, men gör vårt bästa för att leda hästen rätt. Ibland har inte hästen en aning om vad vi vill att den ska göra. Den är inte heller utbildad i den akademiska ridkon-sten, utan van vid ridskolans utövare.

Vi skrittar hela timmen ut – inget trav och ingen galopp. Trots det är det väldigt stimu-lerande och personligen hinner jag aldrig bli uttråkad, även om jag gärna hade velat upp-leva lite galopp också.

– Det kanske vi hinner med nästa gång, uppmuntrar Amie.

Förhoppningen är att ridning som exer-citium återkommer till hösten, men det får framtiden avgöra.

Reportage 13 Annons

Ge dina idéer växtkraft med Drivhuset

Anmäl dig till höstens program!

DRIVA – extra kraft till kvinnors företagandeDRIVA är ett unikt program för dig som är kvinna och student eller forskarstuderande och som redan driver ett företag. Programmet passar dig som vill hitta ny energi i ditt före-tagande, nå större eller kanske hitta helt nya marknader och utöka ditt utbud. Kort sagt, du som vill ta dig och ditt företag vidare. Vi ses vid fem inspirerande tillfällen under hösten.

Sista ansökningsdag är 20 augusti 2012. Varmt välkommen!

DRIVA är ett samarbete mellan Drivhuset och Örebro universitets innovationskontor.

Drivhuset process – ta din idé till nästa nivåDrivhuset process passar dig som vill ge din idé och dina starta egetfunderingar en riktig kickstart. Den här kursen är för dig som ännu inte har startat din egen verksamhet. En inten-siv utbildning som steg för steg förvandlar din idé till ett affärsmässigt erbjudande. Utbild-ningen består av åtta utbildningstillfällen. Du erbjuds en kreativ miljö med en kontorsplats på Campus.

Utbildningen är öppen för dig som är mel-lan 18 och 30 år. Både studenter och icke stu-derande är välkomna att söka.

Sista anmälningsdag är den 29 juni 2012. Vi ser fram emot din ansökan!

För mer information och anmälan: www.orebro.drivhuset.se

14 LÖSNUMMER NR 4 2012Intervju

15LÖSNUMMER NR 4 2012

TExT: EMELIE BRÖMSfOTO: JENNy HALLSTRÖM

FaktaNamn Matilda GunnarssonÅlder 22Studerar PR- och informations-programmet vid Örebro universitet. Har även läst inredningsdesign.Tidigare Har varit au pair i London och ParisFritid Musik, kultur och träningAktuell Har startat den egna företaget M Julien som säljer sjukvårdsmaterial för färgade

Att jag då skulle sätta ett

ljust plåster på hans mörkhyade ansikte var otänkbart

Intervju

Från Falkenberg till London och Paris. Sedan kom Matilda Gunnarsson till Örebro. Hon upptäckte att hon kunde omvandla de idéer hon hade till verklighet. Nu säljer hon plåster för mörkhyade för att på så sätt försöka motarbeta en orättvisa hon själv sett på nära håll.

KÖTT- BULLAR

SvERIgE

L L L L L

L L L L L

ENgLAND

EgET fÖRETAg

L L L L L

ANSTäLLD

Höger eller vänster?i varje intervju låter vi personen placera in sig själv på en skala mellan två motpoler, där placeringen beror på vad personen kan associera sig mest med.

JAMAICANSK JERK CHICKEN

Solen värmer träborden vid Krakafontänen riktigt or-dentligt. Här och var ligger kursböcker bortglömda, stu-denternas ansikten är istället riktade upp mot den klarblå himlen.

Matilda Gunnarsson kom-mer gående från biblioteket, där förmiddagen har ägnats åt att skriva B-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap.

– Det är så härligt, vädret kan inte annat än göra en lycklig, säger Matilda glatt och slår sig ned vid ett av borden.

Hon börjar prata direkt och sedan rinner det på. Det märks att hon har lätt för att tala, säkerligen en bra egen-skap för en entreprenör. Hon börjar berätta om sitt före-tag, som säljer sjukvårdsma-terial för mörkhyade. Snart fortsätter hon till alla de idé-er som hon längtar efter att få omsätta i verkligheten.

DET HELA BÖRJADE när hon efter studenten från gymnasiet i Falkenberg kände att det var dags för en förändring. Hon ville se nå-got annat. Valet föll på Lon-don, där hon började jobba som au pair i en familj med jamaicanskt ursprung.

– Det var stor skillnad att komma till en helt ny familj, som dessutom hade en helt annan etnisk bakgrund. Men man får så mycket inspira-tion och man utvecklas verk-ligen. Jag tror att det är när man utsätter sig för osäkra situationer som man tar sig framåt, resonerar Matilda.

Efter några första skakiga veckor öppnades husets dör-rar helt och hon blev en i familjen. Hon hittade hem. Idag känner Matilda att hon

har två mammor och jularna firas växelvis i London och Falkenberg.

2010 BLEv HON också gud-mor till Londonfamiljens son och det var på hans dopdag som tankarna på vad som skulle bli hennes framtida företag först väcktes.

– Jacquan sprang in i köks-bänken och fick ett jack i pan-nan. När jag skulle sätta på honom ett plåster reagerade jag över att det på förpack-ningen stod att de var hudfärgade. Men det var ju inte hans hudfärg. Att jag då skulle sätta ett ljust plåster i hans mörkhyade ansikte var otänkbart. Det blev verkligen känslosamt.

Gudsonen Jacquan fick klara sig utan plåster på sin dopdag. Matilda fortsatte att fundera över hur mycket som fortfarande är anpassat kring den vita människan, inte bara plåstrens färg, utan även saker som strumpbyxor och proteser.

EfTER ÅRET I LONDON gick flyttlasset vidare till Paris innan hon slutligen, förra hösten, landade i Örebro.

I en kurs läste hon om etni-citet i reklam började tankar-na på incidenten med plåst-ret återigen snurra i hennes huvud. Hon kom i kontakt med Drivhuset och fick både hjälp och inspiration. Snart låg Matildas egna företag, M Julien, i startgroparna.

– På dopdagen var det bara en idé, inte en företags-idé. Jag visste ingenting om

vad jag skulle göra med den. Det var aldrig ett alternativ att starta eget, jag menar, mamma är sjuksköterska och pappa elektriker. Som liten hade jag inga influenser av något entreprenörskap.

Men nu började hon göra research. Hur skulle plåst-ren kunna se ut? Vilka skulle kunna tänkas köpa dem? Hur såg marknaden ut? Hon hittade snart ett företag i England som erbjöd precis de produkter hon hade tänkt

skapa.– Jag trod-

de det var kört när jag såg det. Men sedan upp-täckte jag att företaget inte var så stort än och

då var mina alternativ an-tingen att konkurrera eller ta kontakt, förklarar Matilda allvarligt.

Valet föll på det senare al-ternativet och hon skickade iväg ett mail med en förfrå-gan om samarbete. Gensva-ret var snabbt och uteslutan-de positivt. Idag är Matilda distributör för den engelska firmans produkter på den nordiska marknaden, men i sitt egna företag.

– Det har blivit väldigt bra, vi har möten över Skype eller skickar saker mellan varan-dra. Sedan har vi många lika-dana åsikter. Jag kan säga till om jag vill ha bättre kvalité på produkterna.

NU väNTAR MATILDA på att få F-skattsedel. Sedan är hen-nes företag M Julien verklig-het även på papperet och det är bara att köra igång. Men hon tycker fortfarande

att det är svårt att vänja sig vid tanken på att hennes idé faktiskt är på väg att bli verklighet.

– Det är svårt att förstå att min hjärtefråga skulle vara något som jag kan komma att tjäna pengar på. Det var inget jag tänkte på från bör-jan, jag ville ju bara för-ändra något jag tyckte var ett problem, säger Matilda samtidigt som hon drar det långa blonda håret över ena axeln.

Det märks att hon hittat något som engagerar henne. För i och med starten av det egna företaget tycker hon att en helt ny värld har öppnats för henne. Hon går på före-läsningar om hur det är att driva företag, besöker företa-garluncher och läser bloggar och böcker om entreprenör-skap. Hon har insett att hen-nes egna idéer kan ta henne hur långt som helst.

– Jag har kommit in på hela sättet, på entreprenörskapet, att faktiskt göra något med sina idéer. Entreprenörskapet som arbetssätt tycker jag är otroligt intressant.

Hon har också insett att företagande tar tid.

– Jag pluggar, tränar och har mitt vanliga liv. Företa-get är än så länge något jag har vid sidan om.

SOLEN fORTSäTTER att gassa och Matilda lägger en sjal om axlarna. För ett tag tystnar hon och funderar en

stund innan hon fortsätter.– Än så länge är jag gan-

ska förvirrad, jag vill göra så mycket. Min pappa sa här om dagen att jag måste skriva på mina visitkort vad jag gör. Men jag kan inte bestämma mig för vad det egentligen

är. Jag har så mycket olika idéer på gång.

Trots att hon bara är 22 år har hon hunnit med mycket och hon ver-kar inte vara

nöjd än.– Jag tänker ibland att:

landa Matilda! Nöj dig och ta det lugnt! Men magkäns-lan som driver på är stark och jag tror att man ska lyss-na. Inte försöka trycka bort den som man nog ofta gör.

Men kanske är det just den inställningen som gör Matil-da till en verklig entreprenör. Drivet att hela tiden kämpa framåt och aldrig nöja sig.

– Nu känner jag att det är möjligt att göra något med mina idéer. Nu vill jag starta fler grejer!

Gudsonens olycka födde ett företag

Det är svårt att förstå att

min hjärtefråga skulle vara något som jag kan komma att tjäna pengar på

16 LÖSNUMMER NR 4 2012Kultur & NöjeMer kultur och nöje? På www.losnummer.se hittar du de senaste recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.

SMASK har dikta-tor som ledord, på riktigt

Spex och schlager under samma helg

Tävlingar. Teodor Aspman Ek från spex-SM och karin Nilsson från Riks-SMASk tror på hård kamp om segern i sina respektive evenemang.

TExT: MATILDA ANDERSSON

fOTO: RASMUS ERIKSSON

Under fyra majdagar ska två vinnare koras i två av studentkulturens mest betydande finaler, Spex-SM och RiksSMASK. I de båda finalerna är det studenter vid Örebro universitet som står för värdskapet, som faller på Örebros lott vart femte respektive sjätte år. I år arrangeras evenemangen under samma helg.

Spexdirektör Teodor Aspman Ek och SMASK:s pressansvarig Karin Nilsson konstaterar att arbetet och planeringen inför arrangemangen är omfattande och tidskrävande. SMASK, som står för Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest och som ofta refereras till som musikhögskolornas melodifestival, skiljer sig från Spex-SM-föreningen och Örebrospexet gällande arbetssätt och planering.

– Samarbete är ett ledord vi haft under vårt arrangemang. Samarbete är något vi även jobbat för i bidragen, vilket inspirerat spex-föreningar från samma stad att gå ihop i en gemensam produktion, berättar Teodor.

Det blir mycket dubbelarbete för de med-verkande. Arbetet med det egna tävlingsbi-draget varvas med planering och arrangör-skapet, där alla ställer upp och hjälper till.

Örebrospexet planerar men har samtidigt en nära kontakt med de andra spexen. Alla de tävlande föreningarna har en representant som under tävlingen kommer att hjälpa till där det behövs.

– Vi gör det tillsammans. Karin säger att samarbete hade varit ett

bättre ledord än det som SMASK valt men antagligen inte lika effektivt.

– SMASK har diktator som ledord, på rik-tigt. Det är så det måste fungera. Det finns en dirigent som måste leda hela orkestern.

DE BÅDA fINALERNA är två stora arrang-emang som kräver både engagerade deltagare och en hel del pengar för finansiering. Teodor och Karin berättar att det är en dyr kostnad för värdföreningarna.

– Spexet har lyckats bra med att söka spon-sorer och bidrag. Universitetet, kommunen och länsstyrelsen sponsrar Spex-SM, tillsam-mans med privata sponsorer.

Finansieringen av RiksSMASK ser nästan

likadan ut. Karin förklarar att de under de se-naste omgångarna av LokalSMASK har spa-rat halva kapitalet inför RiksSMASK. Detta genom att använda egna lokaler. Resterande halvan av kapitalet kommer från sponsorer. Kostnaderna för RiksSMASK innefattar dock en hel del, bland annat hyra för Conventum, hyra av ljud- och ljustekniker samt en kost-nad för det tv-team som kommer att filma finalen och livestreama den över nätet.

– Vi hoppas att dessa satsningar kommer att löna sig och locka studenter från musik-högskolorna till finalen, säger Karin.

Teodor och Karin har båda valt att hålla sig utanför produktionerna för att helt kunna fokusera på sina uppgifter som spexdirek-tör och pressansvarig. De är överens om att det är rätt beslut och förklarar att de annars skulle känna sig splittrade mellan sina olika roller och inte kunna vara helt nöjda med nå-gon prestation.

– Man går in i en roll när man kliver upp på en scen. Det skulle bli för mycket med rol-len som sig själv, rollen som ansvarig och rol-len på scenen.

SMASK RIKTAR SIg till allmänheten till skillnad från spexet som främst riktar sig till studenter i Örebro och vid andra universitet. Gällande publikantal kommer endast delta-garna att vara flera hundra personer. Längre än så vågar inte Karin och Teodor spekulera.

– Intresset bland Örebroarna tror jag är större än bland studenterna, påpekar Karin.

Förväntningarna är mycket stora. De är båda två nervösa och förväntansfulla. Det kommer vara många människor, det är myck-et som ska fungera och minst lika mycket som kan gå fel.

Teodor och Karin är överens om att det finns likheter men också skillnader mellan

spex och SMASK. – SMASK är sin grej och spex är sin grej.

Det hade varit jätteroligt att samarbeta mer, men de har inget med varandra att göra.

Vinst för Örebrobidragen är möjlig. Det är både Karin och Teodor överens om. Det kommer bli en hård och jämn fight då det ryktas om att konkurrensen i årets finaler är hård.

Fakta• RiksSMASK står för Riksfinalen i Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest, vilken är en tävling mellan Sveriges alla musikhögskolor. Det är sex deltagande lärosäten med två bidrag från varje. • Spex-SM är finalen där Sveriges bästa spex ska koras. Det finns bidrag från sex stycken av Sveriges lärosätens spexföreningar.

17LÖSNUMMER NR 4 2012

NOTISER: LUUSI KATEME

JURY. Stand up for Örebro är ett nytt koncept där fem tjejer och fem killar tävlar i stand upkomedi. Fokus ligger på att lyfta fram nya humoristiska talanger i Örebro. Med en etablerad jury från tv och radio kommer de bedöma och utse vinnare av tävlingen.

Livemusik och annan underhållning finns under kvällen som kommer äga rum lör-dagen den 26 maj.

Ny tävling vill lyfta fram humortalanger i Örebro

the Haunted och Europe till Örnsro IP för Metallsvenskan

WITCHCRAFT. En tvådagars hårdrocks-festival anordnas mellan den 25 och 26 maj för de som intresseras av fotboll och metalmusik. Namnet är Metallsvenskan 2012. Kända hårdrocksband såsom Witch-craft, The Haunted, Europe samt artisten Paul Di’Anno från gruppen Iron Maiden står klara och kommer uppträda under festivalen.

Festivalen äger rum på Örnsro IP och är en fotbollsturnering skapad för hårdrockare.

Kultur & Nöje

Dessutom är det bara början. Snart avverkas

offren på löpande band– Emelie Bröms recenserar romanen Hello

kitty måste dö av Angela S Choi. Läs på www.losnummer.se

Juni månad kickar igång med premiären av festivalen So Much Love. Bland andra står ett antal studenter bakom evene-manget och sprider det kärleksfulla bud-skapet. Skön musik, trevligt häng och massor av kärlek utlovar Juan Erico Paulero y Candaza, en arrangerande student vid Örebro universitet.

FoTo

: A

Rk

iV/E

MM

A M

ELk

ER

SS

oN

TExT: SANNA ROSELL

fOTO: EMMA MELKERSSON

Alla behöver kärlek

Arrangör. Juan Erico Paulero y Candaza tänkte “varför inte?” när han fick frågan om att engagera sig i So Much Love.

Den 1 och 2 juni arrangeras den nyfödda festivalen på Frimurarholmen i centrala Örebro.

Artister som Kapten Röd och Albin Gro-mer kommer att uppträda på kvällstid, sam-tidigt som aktiviteter som DJ-skola och ping-isturnerningar sker på dagstid. Musiken är urbaninriktad och fler, internationella artister väntas släppas inom kort.

Namnet på festivalen har dubbel betydelse, både med tanke på kärleksbudskapet och på Örebros geografiska läge som ”hjärtat i Sve-rige”. So Much Love vill blanda musik, so-cialt umgänge och glädje. Tanken är även att det ska finnas tid att umgås, något som Juan Erico Paulero y Candaza berättar mer om:

– Det är det som skiljer oss från andra fes-tivaler, här har man tid att umgås. Man ska kunna båda lyssna på musik, dansa och bara chilla. Det är viktigt med den sociala biten.

STUDENTERNA BAKOM So Much Love är mellan åtta och tolv stycken i Örebro, men det finns även ambassadörer runt om i lan-det. De jobbar med att sprida information om evenemanget, både via sociala medier och med hjälp av andra kanaler, som ett enkelt leende.

När Juan Erico Paulero y Candaza först hörde talas om So Much Love i dess tidiga stadie via en nära vän, föll han direkt för festivalens namn.

– Jag blev tillfrågad om att vara med, och tänkte ”varför inte?”.

Trots heltidsstudier i kriminologi tycker inte Eric att tiden är något problem för ho-nom. Han har svårt att säga hur mycket tid av sin fritid som han lägger ner på arbetet med festivalen, men betonar att han gör det med glädje och med tanke på hans intressen:

– Vi ser det inte som uppgifter som måste göras, snarare att sprida kärlek och att visa att eventet finns på ett kärleksfullt sätt. Jag älskar att bara ta det lugnt med folk, chilla och dansa. Festivalen kommer bli nice, jag har stora förhoppningar.

DET BEHÖvS EN fESTIvAL med kärleken i centrum, anser Eric. Han tycker att vi gene-rellt är dåliga på att sprida värme omkring oss, och försöker därför själv förmedla glädje till sin omgivning. Men han lägger till att det finns en gräns som är viktig att inte överskrida.

– Men det råder brist på kärlek. Alla be-höver kärlek. Bara att genom säga hej och le sprider man ”love” i vardagen, avslutar han.

Ny festival vill sprida kärlek

vinn festivalpass till So Much Love!Bläddra till sidan 23, skicka in dina svar och håll tummarna för att du vinner.

Fakta

• So Much Love arrangeras på Frimurarholmen 1-2 juni. Artister som kommer spela är bland andra Kapten Röd, Albin Gromer och Linny Hex.• Festivalpass kostar 250 kr och gäller för båda dagarna.• So Much Love siktar på att bli den vas-saste festivalen som mixar konst med musik. DJ-kollektivet No Strange Things, som har hemlighetsmakeri som specialitet, är en del av den satsningen.

Millencolin firar 20-års- jubileum med festival

SKATE. Den 8 och 9 juni firar Millencolin 20-årsjubileum genom att anordna en festival i Brunnsparken i Örebro.

Förutom framträdanden från bandet själva, som kommer från Örebro, upp- träder även andra internationella och svenska artister.

På festivalområdet kommer det även fin-nas utställare, restaurangtält och skateramp.

HaHa

18 LÖSNUMMER NR 4 2012

Det är kväll i sena april. Luften är tung och Studentgatan omsluts av en grådaskig höstklo som ännu inte förstått att det är vårtider. Inne i en korridor på Studentgatan bryr studenterna sig dock inte om vädret utanför. Här planeras en cykelsemester från Umeå till Ystad som förhoppningsvis bara ska innehålla solsken.

Sport

Psykologstudenter på cykeläventyr

TExT: yASMINE WINBERg fOTO: MARTIN JONSSON

Det är psykologstudenterna Veronika Wendt och Teodor Aspman Ek som tillsammans med sina vänner Anders Jo-hansson och Johan Fremling bestämt sig för att cykla från Umeå till Ystad under två veckor i sommar.

De är ett sammansvetsat gäng, som ofta brister ut i skrattkavalkader och titt som tätt fyller i varandras meningar. Den cykelbedrift som för många skulle kännas omöjlig, viftas bort med en klackspark.

– Det blir tåg upp till Umeå, och sen cykla, ja, det blir ju nedför då! Nedförs-backe hela vägen, säger Teo-dor och skrattar.

IDéN TILL SEMESTERN föd-des på upplevelsesektionen hos ÖUIF där Veronika träf-fade en student som tidigare kört samma sträcka.

– Jag blev väldigt inspire-rad och tyckte det var jätte-häftigt att han cyklat genom hela Sverige, så då tänkte jag: Ja, men det ska man kanske göra, förklarar Veronica och fortsätter med att berätta om hur hon fick med sig de andra.

– Teo brukar ju vara med på galna grejer. En del säger: ”Är du dum i huvudet eller?” Men Teo och Anders, de för-står. Och Fremling, han är galen i cyklar.

Trots att detta är vänner-

nas första planeringsmöte är mycket redan inhandlat. Veronika har sin nyinköpta rosa cykel ståendes i sitt stu-dentrum i väntan på somma-rens äventyr. Med stor entu-siasm visar hon upp den och förklarar hur cykelskorna fungerar, att man måste tän-ka på att få in vanan med att haka ur foten ur pedalen för att inte ramla omkull.

Tillsammans berättar de om hur cykelinköpen var ett äventyr i sig, där det både gick att pruta och få tillbehör på köpet.

fÖRUTOM NyA CyKLAR och cykelskor har kvartet-ten inhandlat cykelväskor,

vadderade cykelbyxor och funderat lite över tält och gasolkök.

De betonar vardagsmo-tionen som en förberedande faktor, men har också lyft lite extra vikter på gymmet och både Anders och Johan ska cykla Vätternrundan un-der våren.

Det är många saker som måste klaffa inför en sådan här semester. Mycket åter-står ännu att planera, men grundidén, viljan och över-sikten finns där. Tanken är att cykla 10 mil om dagen, plus minus några mil. Grup-pen räknar med att klara de 120 milen på 14 dagar.

– Men sen har vi också tänkt ta det lite som det kommer. Som en kulturresa. Stanna i städer, och besöka kompisar som bor längst vä-gen. Där kanske vi även kan övernatta så vi slipper tälta, om det går. Ja, och när vi stinker för mycket så får vi ta in på vandrarhem och ta en dusch, menar Veronika.

MED DEN TUNNA student-plånboken i åtanke glider diskussionen så småningom in på hur stor vikt de mate-riella attributen har för att klara av att cykla sträckan som planeras.

De fyra vännerna tror inte att det har någon större bety-delse vilken slags cykel man har, den behöver varken vara jätteavancerad eller speciellt dyr.

När jag frågar om min gamla treväxlade damtralla skulle hålla för detta styr-keprov får jag från Teodor ett rungande svar, som inte tillåter min lathet något ut-rymme alls.

– Det skulle vara jobbi-gare, men du skulle bli lite tuffare helt enkelt.

RIBBAN äR SATT, och det med råge. För nog är det en stor bedrift att ta sig från Umeå till Ystad även med en utrustad cykel. I min värld blir det nog inte så mycket tuffare än så.

Provtur. Anders Johansson, Teodor Aspman Ek och Veronika Wendt har för-berett den långa cykelresan med bland annat en nyinköpt rosa cykel och att lyfta vikter på gymmet.

19LÖSNUMMER NR 4 2012 Sport

SPORTKRÖNIKA. På ett hotellrum i Paris sitter Laurent Blanc. Han är mittback i Frankrikes landslag och några timmar tidigare har han skjutit sitt lag till kvartsfinal i VM i fotboll 1998 genom ett golden goal. I mungipan hänger en cigarett, som han stundtals vant inhalerar röken från.

Scenen får mig alltid att ifrågasätta om dikten verkligen kan överträffa verkligheten. Paradoxen: en fotbollsspelare, på toppen av sin karriär, som divan-ligger i sin hotellsäng och trummar av cigarettens aska med pekfing-ret i ett askfat på nattduksbordet är magisk.

DOKUMENTäRfILMEN Les yeux dans les Blues följer Frankrikes landslag och deras väg genom världsmästerskapet som värdna-

tion. Det slutar ju med seger, det där, men det bästa med filmen är inte scenerna från matcherna eller euforin efter Zinedine Zidanes båda mål i finalen mot Brasilien. Det bästa från Les yeux dans les Blues är när Lilian Thuram dricker rött vin dagen innan match eller just när Laurent Blanc helt likgiltigt ciggar framför filmteamet.

De stereotypa fransmännen: rökande och rödvindrickande gör filmen till en potentiell Rosa Pantern-uppföljare när

scenerna varvas med dem från träningsan-läggningen.

NäR JAg SER fILMEN tänker jag också på Lasse Richt, landslagschef för det svenska landslaget i fotboll och det otänkbara i att en sådan här dokumentär skulle kunna genom-föras på det svenska landslaget. Richt har lagt ett grått blött täcke över det svenska landsla-get, där alla uttalanden ska följa ett knaster-torrt formulär. Medierna ses som fienden. Mikrofoner är djävulshorn. Patrick Ekwall ska bekämpas med vitlök och silverpåle.

Bilden av Zlatan ibrahimovic, firandes med vinglas och cigg efter seg-ermatcher mot England och Frankrike i EM, hade fått Pon-tus Johansson att framkalla foto, köpa ram och montera upp bilden på sin vardags-rumsvägg.

“Mikrofoner är djävulshorn”

Pontus Johansson

DET äR MEST bara synd att det svenska fotbollslands-laget placerat sig i en glas-kupol där man ska fjärmas mot allt utomstående. Och om jag fattat det rätt finns det inget kontra-produktivt i relationen mellan medietranspa-rens och fotboll.

Släpper Richt på mediegarden kan EM i sommar bli kul även i brist på resultat på fotbollsplanen.

Örebro sadlar om till lila cyklarDet har länge varit tal om de lila cyklarna, men det är först nu som de till vardags kommer att rulla omkring på gatorna i Örebro. Hyrcykelsystemets testperiod pågår under sex månader och kommer att vara gratis.

Omgiven av cykelkartor be-rättar Eric Poignant som är cykelsamordnare på kom-munens klimatkontor i Öre-bro om projektet med de lila cyklarna, det egenutvecklade elektroniska hyrcykelsyste-met. Idag består projektet av cirka 140 cyklar utplacerade i ställ runt stadskärnan, och dess testperiod mellan maj och oktober i år kommer att vara gratis.

MED EN NÅgOT uppgiven syn menar Poignant att hyr-cykelsystemet som det ser ut idag inte tillfredställer de behov som finns på campus-området.

– Ibland när vi pratar om det, säger jag att det är ett stort svart hål, sådär med lite värme. Vi hindrar ju inte studenter att hyra, men det är svårt att tillmötesgå flera tusen studenters cykelbehov. Den frågan tror jag man får jobba med separat.

Poignant poängterar att diskussionen om studenters cykelbehov är intressant och menar att frågan varit upp

TExT: yASMINE WINBERg

fOTO: MARTIN JONSSON

flera gånger, men förslagen till lösningar aldrig gått att genomföra på grund av eko-nomiska orsaker.

– Det är lite synd, för jag tycker att det skulle varit kul att till exempel ha en profil-cykel för campus. Det kanske är en sån där idé som skulle dammas av igen.

ATT POIgNANT BRINNER för sitt jobb är tydligt på fler än ett sätt. Han talar om sa-ker som kan göras bättre, om vägar som kan byggas ut och cykelleder som kan skapas. Hyrcykelsystemet är tänkt att fungera som en viktig länk i kollektivtrafiken och alla är välkomna att testa de lila cyklarna.

– Det kan vara allt från arbetspendlare och konfe-rensbesökare till att du har kompisar som kommer från Stockholm en dag och så ska ni ut och hoja till Oset.

Ibland när vi pratar om det, säger jag att det är ett stort svart hål

LÅNGEN RUNT

TYSSLINGEN RUNT

HEMFJÄRDEN RUNT

NATURENS HUS& OSET

Cykelleder nära Örebro.RE

DIg

ER

INg

OC

H I

LLU

ST

RAT

ION

: J

OA

KIM

SC

HÖ

N

Parkering. i de lila ställen runt om i Örebro finns lånecyklarna.

Dessa sidor produceras av Örebro studentkårStudentkårens sidor

En ny dag börjar gry.

Vi har blivit kallade ett gäng glada amatö-rer, blivit prisade till skyarna, hotade med bojkott och personligt skrivna tacktal.Mycket kan hända under ett verksam-hetsår och snart är det dags att lägga ytterligare ett år i Örebro studentkårens historia till räkningen. Så vad är det egentligen som har förändrats och skett under 2011/2012. Örebro studentkår har under året: Genomfört den hittills största introduktio-nen, fått kommunen att ta fram ett förslag som kommer utmynna i 100 nya student-bostäder, förändrat i en fakultetsnämnd så att kvalitén i utbildningen säkerställs, fått universitetet att vidta flertalet åtgärder för att förbättra studiemiljön för samtliga studenter vid universitetet, hjälpt över 300 nya studenter med akutboende, represen-terat studenternas vilja i samtliga organ på universitet, införskaffat ett kårhus till Örebros studenter, fått en representant vald till vice ordförande för Sveriges för-enade studenter mm.

Listan kan göras längre men vad är egentligen skillnaden från förra året? Ibland är faktiskt minnet ganska kort, även för en student och kåraktiv. För ett och halvt år sedan hade vi en medlemsan-slutning på 15% för hela studentkåren, en ekonomi som såg nattsvart ut och ett studentliv som låg slumrade likt en björn i dvala under vintern. Det har vi förändrat.Idag har vi en dubbelt så stor medlemsan-slutning, en ekonomi som går ihop och ett kårhus som är det första steget till ett levande campus. Jag tror och är övertygad om att det här är det första steget mot en ny studentkår och ett nytt studentliv i Örebro. Mot en period som både kommer vara ljus och vacker för studenterna. För nästa år när vi alla kommer tillbaka till campus kan vi känna oss trygga i att vi har en grund att stå på, en grund som är både stark och stadig. Något som kom-mer gynna oss alla.

Med dessa ord vill jag tacka alla dom som har varit aktiva i Örebro studentkår, oavsett vad ni har gjort. Tack, för utan ert engagemang hade detta år aldrig varit möjligt.

ordFÖrande

Jacob Höglund

Ordförandes årskrönika

däreMot var introduktionen inte bara fylld av aktiviteter för alla nya studenter utan det hand-lade också om att hjälpa studenter som saknade en egen bostad till terminens början. Tillsammans slöts vi studenter och Örebroare ihop och öppnade upp våra dör-rar för att hjälpa studenterna som saknade en bostad. Tillsammans hjälpte vi över 200 studenter på höstterminen att kunna fortsätta sin dröm. Till vårterminen hjälp-te vi 100 nya studenter med en bostad vilket påverkar otroligt mycket. Totalt har vi hjälpt över

300 studenter med en bostad, ett krav för att kunna fortsätta vägen till examen och det är något Öre-bro studentkår är otroligt stolta över.

något soM växt under mitt verksamhetsår är föreningarna i antal men även engagemanget i alla föreningar. Förut var det inte så vanligt att man såg förening-arna ute bland studenterna och informerade om just sin förening. Idag är det snarare tvärtom, ovan-ligt att inte se en förening som erbjuder sig att servera kaffe, in-formera eller jobba så fort univer-sitetet och studentkåren ska göra ett arrangemang. Ansökningarna om föreningsbidragen har ökat, information på facebook och egna

Första året för posten stu-diesocialt ansvarig på Örebro studentkår har snart passerat. året har överraskat och skapat mycket nytt för studenterna på Örebro universitet, inte minst för föreningslivet och det absolut största är kårhuset som vi nu återigen ägs av studenterna och jag ser början på något stort för alla studenter på Örebro genom kårhuset.

I början av verksamhetsåret var det öde på campus, universitetets anställda var lediga så inga mö-ten var inplanerade. Studenterna var iväg och sommarjobbade. Campus bjöd inte på mycket så till stor del bestod arbetet i att sätta sig in i studentkårens arbete men när stu-denterna började komma tillbaka, universitetets anställda började igen efter semestern och allt som min företrädare hade startat upp började komma ikapp mig så det blev lite av en chock.

HÖstterMinen 2011 var en termin av rekord, det var den in-troduktion där varje sektion fick större och större uppslutning utav nya studenter efter varje aktivitet. Det sågs som ett rekordår, både utav universitetet och Örebro stu-dentkår och det var kul att se. Om det är något jag lärt mig genom mitt år på studentkåren är det vikten av att som ny student vara med på introduktionen för bästa möjliga start.

hemsidor har nästan exploderat och inbjudningarna till föreläs-ningarna har fyllt min inkorg och det med glädje. sedan kårHuset återigen blev studentägt så har enormt mycket arbetet gått till att styra upp or-ganisationen och verksamheten. Med risk för att låta tjatig så är det otroligt kul att få erbjuda stu-dentlivet i Örebro ett riktigt stu-dentställe. Det första man ser när man kommer in är studenter som jobbar ideellt för ett gemensamt syfte. Det är genom dem som kår-

huset kan drivas med ett tänk som är anpas-sat för studenterna. Inför uppstart var det väldigt mycket arbete

med att hitta just dessa ideella per-soner som ville bidra till ett mer levande campus. Det gick lite trögt i början men väl vid öppningsdags så exploderade anmälningarna.

kårHuset är ett utmärkt exem-pel på att gå från idé till verklig-het men man ska också veta att så som det fungerar idag, var inte tanken från början. Vi har lärt oss genom att testa och när det inte gått, gjorde vi om och testade igen. Det är enligt mig en bra första bör-jan för att lyckas.

Årskrönika, Studiesocialt ansvarigJohan har jobbat med akutboende, föreningar, Kårhuset och mycket mer

Det sågs som ett rekordår, både utav universitetet och Örebro studentkår

JoHan skiLLstedt

StudieSocialt anSvarig

Studentkårens sidorDessa sidor produceras av Örebro studentkår

Årskrönika, ViceMorgan Berglund, Vice ordförande sammanfattar sitt år på Örebro studentkår.

Verksamhetsåret börjar så smått närma sig sitt slut. 2011/2012 kommer trots allt antagligen bli året som är synonymt med Kårhuset. Under i princip hela året har det tjatats, pratats och framförallt jobbats om och i Kårhuset. Det är lätt att tro att inget annat gjorts.

Om vi sätter en parantes för just kårhusprojektet börjar berättelsen den första juli. Efter en någorlunda lugn sommar kom så, som alla gånger innan, hösten och med hösten en stor mängd nya studenter. Nolle- och fadderbrickor i tonvis runt halsen på ofattligt många

studenter. Men allt var inte frid och fröjd. Omkring 800 hade ingen bostad när Öre-bro blev deras nya hemort och av dessa kom cirka 200 till akutboendet. På grund av detta figurerade studentkå-ren mycket i media och var under början av hösten med och fick kommunen att be-sluta om att bygga ett hund-ratal bostäder.

I sambanD med kursstart började även våra studen-trepresentanter aktivt jobba för en bättre studietid, på alla nivåer – från universi-tetsstyrelsen till ämnesråd. Vårt studentombud fick då ett problem på bordet. En

utländsk doktorand, som fått mammaledighet av uni-versitetet, fick sitt uppehålls-tillstånd indraget för att hon inte längre ansågs studera på

100 %. Efter många samtal med handläggare, universite-tet och migrationsverket fick doktoranden i oktober reda på att hon kommer få stanna i Sverige och fortsätta sina forskarstudier.

VI sKIcKaDe den årliga FISK-listan till universitetet med de största faror vi har

sett med univer-sitetet under no-vember. Något som redan under våren gett viss effekt. Förslag på förbättrings-åtgärder var mer studieplatser och bättre studiemiljö på campus, mer kontakttid med lärare, bättre ar-betsvillkor för doktorander och bättre pedago-gisk kompetens på lärare. Men den pedagogiska

kompetensen är också något som ska firas. 2011 gick Öre-bro studentkårs pedagogiska pris till Pär-Yngve Andersson och Ylva Svensson.

angåenDe doktorander-nas arbetsvillkor lämnade vi in en skrivelse om att be universitetet utreda frågan om att erbjuda anställning till alla doktorander. En an-nan skrivelse kom in från oss angående kritik mot stu-diesituationen på musikhög-skolan. VFU (eller praktik) har varit ett hett ämne under året och många studenter har inte fått de platser som bör vara garanterade. Detta är ett problem som återkom-mit i flera år, som fick oss att tänka ”dessa problem bör rapporteras”. Resultatet av detta blev fallärenderappor-ten som i skrivande stund är just i den skrivande fasen.

året har innefattat två grymma nollningar, två stycken välanvända akutbo-endeprojekt, en medlemsbio, ett hett debatterat val där allt från röstdeltagande till jämställdhet diskuterats, en misslyckad bussresa till Upp-

sala och två enorma bande-roller bland mycket annat.

Lägg DärtILL att det var det första året med en kårsty-relse med endast två heltids-arvoderade och en represen-tant från vardera kårsektion på universitetet. Även det första året med endast två stycken FUM-möten, som råkade bli tre detta år. An-ledning till att de var tre till antalet var helt enkelt beslu-tet ifall studenterna skulle ta över kårhuset.

så nU, när verksamhetsåret börjar komma till sitt slut är det tydligt hur mycket ar-bete som har kretsat kring kårhuset. Däremot inte på bekostnad av de tyngsta or-dinarie uppgifterna. Vi kan dock vara glada för att det tills nästa års början faktiskt finns ett studentdrivet stu-dentliv, även i Örebro. Och med det avslutar vi årskrö-nikan.

SERUM, vinnare av Örebrodagen 2011 Foto: AndREAS lUndgREn

... hon kommer få stanna i Sverige och fortsätta sina forskarstudier.

morgan bergLUnD wILLIams

vice ordförande

22 LÖSNUMMER NR 4 2012Synpunkt

TExT: BILLy HAMMERfOTO: LOUISE BORg

FRÅGaNVet du vilken sektion du tillhör?fRÅgAN. I detta nummer av tid-ningen undersöker vi hur snabbt utbildningsbevakarna i Örebro studentkårs sektioner svarar på mejl. vi gav oss också ut på cam-pus för att fråga studenter om de vet vilken sektion de tillhör och om de varit i kontakt med den tidigare.

Sara Sundqvist, sjuksköterske- programmet. – Jag var i kontakt med dem i början men jag kommer inte ihåg vad det handlade om. Men det fungerade bra.

gabriel Hagenfors, musikproduktion. − Nej. Eller är det Musiksektionen? Nej, jag har inte varit i kontakt med dem. Jag var bara med lite på nollningen.

Natalie Kinnunen, socialpsykologi. − Nu tror jag att det är Corax. Jag har inte direkt varit i kontakt med dem men jag har varit fadder.

John Sagebro, sjuksköterske- programmet. − Ja, Serum. Jag hade kontakt med dem någon enstaka gång under nollningen. det fungerade bra det lilla jag var med.

Månadens webbfråga

vad tycker du? På www.losnummer.se ställer vi

frågor om allt möjligt, rösta!

kommenterat på webbenEfter Örebro studentkårs valfullmäktige i april har diskussionerna gått heta på losnummer.se. En debattartikel om kompetens och jämställdhet inom studentkåren, skriven av musikstudenten Nadia Moberg, har fått nära 60 kommentarer. Det är rekord för en och samma artikel på Lösnummers webbtidning. Här publicerar vi ett axplock.

Hahaha! Detta är i nivå med uttalan-den av Gudrun Schyman, Linda Rosing

och Kicki Danielsson!!!Det enda som saknas nu är artiklar om hur

studentkåren är homofober, rasister och hur de hatar skalliga människor!!!

fILIP

Jag följer gärna med i den tidsmaskin som tar mig till en framtid där Örebro

studentkår, Sverige och resten av världen är jämställd, för där är vi sannerligen inte än.

ANNIKA

Super-viktig artikel!

Håller du med? Håller du inte med?kommentera du också på www.losnummer.se

Att läsa några av de kommentarer som finns till de artiklar som berör

det här ämnet gör mig faktiskt mörkrädd, speciellt om kommentarerna kommer från akademiker.

Jag trodde att vår generation hade en mer naturlig inställning till jämställdhet och att motverka strukturella problem som sätter upp hinder för enskilda individer.

ERIK

Som Nadia skriver behöver man också se över om formerna för valet gynnar

och missgynnar olika sorters personer. Det kanske inte är så bra, varken ur jämställdhets-perspektiv eller andra perspektiv, att retorisk förmåga är så oerhört viktigt som det är idag.

CALLE

Det verkar som om vissa förespråkar könsval i stället för kompetensval.

Nu saknar jag bara en artikel om kvotering som en lösning på detta problem. Eller vänta är det ett problem att man väljer kompetens före kön? Finns det några vetenskapliga studier på detta?

zzzz

Pinsamt att så många avfärdar FUM som ett gäng misogyna rygg-dunkare

Jag tycker för övrigt personligen att det är pinsamt att så många avfärdar FUM

som ett gäng misogyna ryggdunkare.

ANDERS

Men för att valen ska bli mer tillgängli-ga och rättvisa kan man inte vänta tills

FUM sitter där och ska rösta utan jämställd-hetsarbetet ska integreras i hela verksamhe-ten om det ska ha nån chans att lyckas.

Det som ni behöver fråga er själva, ni som inte tror på det som Nadia skriver, är: går ni/ÖS miste om kvinnors kompetens i och med att det finns bara män i ledande positioner? När ni vet svaret till den frågan kan ni börja diskutera problemet på riktigt (alldeles oav-sett vad svaret bli).

STELLA

Tack Nadia för en superviktig och intressant artikel!

KOMPETENS

23LÖSNUMMER NR 4 2012

vetvis. Visst har det förekommit långa dagar på universitetet, men let’s face it, de har inte varit supermånga.

Nu är det verkligen ”riktig” heltid som gäller. Nu måste jag ”vara där”. Det räcker inte med att konstatera att ”vi kommer hinna”, med sin grupp. För nu spelar det ingen roll hur jag är van vid att arbeta. Nu är det obligatorisk närvaro deluxe som gäl-ler. Som sig bör, givetvis.

JAg TROR DET äR vETSKAPEN om att det här är min framtid som skrämmer mig. Vet-skapen om att det här är min sista termin på Örebro universitet. Jag skräms av tanken att jag i framtiden kommer gå och sukta efter helg, varje helg, fram till jag blir pensionär. Jag skräms av tanken att jag i framtiden inte kommer att kunna gå ut och ”härja en onsdag”, utan att framstå som en riktig praktalkis på jobbet dagen efter. Jag skräms dock allra mest av det faktum att jag aldrig mer i mitt liv kommer att träffa nya, sköna människor, i samma takt som vi studenter faktiskt gör.

Till sist

Tony Fredriksson om att nu är det verkligen heltid som gäller:

“Finns det något positivt med att växa upp?”KRÖNIKA. Fåglarna kvittrar och solens morgonsolar tränger in i min lilla studentlä-genhet och väcker upp en sömnig krönikör. Det är morgon. Ja, rent av tidig morgon, i min värld.

Det här är självklart ingenting nytt. Inte ens sedan jag började studera har jag kom-mit ifrån dessa tidiga timmar fyllda av apati och självömkan som tidigare kännetecknat både jobb och grundskola. Det finns dock något som gör att just den här morgonen, tillsammans med cirka 20 framtida morgnar, är lite värre än alla andra. Det är så mina vänner, att jag i skrivande stund snart ska ge mig av till min andra dag på praktik.

vISST, praktikplatsen är det inga som helst fel på, vad det verkar. Bra kollegor och jag får göra något jag uppenbarligen gillar, att skriva.

Men det är det här med längden. Längden på den tid jag faktiskt måste åstadkomma något under en dag. Tidigare har den varit relativt kort. Den har till största del bestått av föreläsningar och någon typ av plugg, gi-

i detta nu är Tony Fredrikssons koordinater inprogram-merade i Stockholm. där är det tänkt att han ska spend-era sina dagar. i detta nu tror han verkligen att han kommer få boende i innerstaden, en aning naivt, måhända.

NU LÅTER DET HäR gNäLLIgT och väldigt barnsligt, på något sätt. Och visst är det så, jag vill inte växa upp. Vill någon växa upp? Finns det något positivt med att växa upp över huvud taget?

Det kanske jag märker att det faktiskt finns, när jag väl har gjort det. Tyvärr.

Tävla och vinn!

Kapten Röd och Albin gromer till frimurarholmen Musik, kärlek och innovation förenas i år. i sommar får Sverige en ny festival: So Much Love. Festivalen tar plats på Frimurarholmen i Örebro. Bland de bekräftade akterna hittas kapten Röd, Labyrint och Albin gromer.

Nu kan du vinna festivalpass till So Much Love i Örebro. Skicka svaret på frågan och din raggningsreplik till tavling@losnummer.se senast den 24 maj. Lycka till!

Priser:En vinnare får två VLP-pass (Very Lovely People) och en vinnare får två ordinarie biljetter.

fråga 1. Vilka datum pågår So Much Love-festivalen? 1. 1-2 juni X. 1-2 juli 2. 1-2 augusti

fråga 2. Vilken är din mest kärleksfulla raggningsreplik?

gR

AFi

k:

So

MU

CH

Lo

VE

Svaret på första frågan hittar du i artikeln om festivalen på sidan 17.

Hallå där- du som pluggar i Örebro! Vad gäller när du flyttar in i en lägenhet? Gamla blommiga tapeter och en solkig spis? Hyresgästföreningen har jurister som hjälper dig. Vi har även många bra medlemsförmåner som du har nytta av som hyresgäst. En ren vinst att vara medlem!

Läs mer på hyresgastforeningen.se eller ring oss på 0771 - 443 443.

Annons

Posttidning BLösnummerFakultetsgatan 3702 81 Örebro