#6/12 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning

Sid 12

Spöken?

NYHETER

Sid 4

Kårhuset satsar på café

SEkTioNER & föRENiNgaR

Sid 6

Studentkåren kritisk mot minuspoäng

iNTERvju

Sid 14

Örebrostudenten som startade Skjutsgruppen

Campus viskar om krigare, lyktgubbar

och svunna tider

Annons

challenge...

we

Simple

make it simple

Dare to be different

wonderful

future

comes in a flat pack

happiness

Share your big ideas where everyone wants to hear them

IKEA.SE/STUDENT

© In

ter IKEA S

ystems B

.V. 2012

Nådiga Lundtan_210x280 sept.indd 1 2012-10-16 15:06:23

challenge...

we

Simple

make it simple

Dare to be different

wonderful

future

comes in a flat pack

happiness

Share your big ideas where everyone wants to hear them

IKEA.SE/STUDENT

© In

ter IKEA S

ystems B

.V. 2012

Nådiga Lundtan_210x280 sept.indd 1 2012-10-16 15:06:23

3LÖSNUMMER NR 6 2012

Universitetsbiblioteket innehåller långt många fler böcker än studenter ser under ett vanligt besök. En våning ner finns magasi-net, innehållande bland annat nära 2000 tidskrifter och böcker från 1500-, 1600- och 1700-talet.

Hade jag varit en tecknad seriefigur hade

rökmoln flugit ur mina båda öron nu– Lösnummers krönikör Yasmine Winberg om vad hon fick höra på kafferasten

23

Lösnummer 6-12 Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.

Chefredaktör och ansvarig utgivareEmma Glännströmemma.glannstrom@losnummer.seBiträdande redaktörEmelie Brömsemelie.broms@losnummer.seBildredaktörMartin Henningssonmartin.henningsson@losnummer.se

Medarbetare i detta nummer Lisette Andersson, skribentMatilda Andersson, skribentEmma Asplund, skribentAnette Bodén, skribent och fotografDaniel Carlson, skribentSukran Doyu, fotografCamilla Hall, fotografJenny Hallström, fotografMatilda Hamedanian, skribent, fotograf

och illustratörEvelina Håkansson, fotografElin Joachimsson, skribent och fotografAdéle Jordan, skribentJessica Jämting, skribentMarem Massoud, fotografFrida Olsson, fotografIsabelle Ulfsdotter Hillberg, skribentYasmine Winberg, krönikörKajsa Wikström, fotograf

Redaktion losnummer.se/redaktionen

Omslagsbild Jenny Hallström (stora bilden). Lisette Andersson (arkivbild), Evelina Håkansson och Jenny Hall-ström (små bilder)Bylinebilder Rasmus Eriksson och Martin HenningssonRedigering och layout Emma Glännström

Prenumeration En helårsprenu-meration på Lösnummer kostar 200 kronor. Kontakta chefredaktören för mer informationUpphovsrätt Citera gärna Lösnum-mer men glöm inte att ange källanInsänt material Allt material välkom-nas av redaktionen men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter

Annonsering Kontakta chef-redaktören eller se www.losnummer.se/annonseraUpplaga detta nummer 13 000Issn 0345 - 7508Tryck MittMedia PrintLösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro student-kår. Mer information om Lösnummer hittar du på www.losnummer.se

Därför får du Lösnummer Alla Örebrostudenter får Lösnummer gratis, rakt hem i brevlådanDärför får du inte Lösnummer Vi har förmodligen fel adress till dig. Adressändring gör du på studentkårens kansli, öppet måndag till fredag 10-14Nästa nummer, nummer 7-12, utkommer 20-22 november

KONTAKTAdress Fakultetsgatan 3, 702 81 ÖrebroTelefon 019 676 23 53, 0709 39 99 25E-post losnummer@losnummer.seWebb www.losnummer.se

Ledare

9

Universitetskyrkan har laddat upp med ett full-späckat höstschema med bland annat meditation och stickcafé. Men intresset har varit lågt, enligt prästen Johan Linnman.

Meditationer och möten med kyrkan på campus

6Lärjungebibliotek och 1800 tidskrifter i magasinet

Ser

ien

LEDARE. Jag tror att alla studenter i Örebro någon gång har suttit i bunkerns salar under Långhuset och våndats över en tentafråga.

Den senaste veckans intensiva tentaplugg har samlat kunskaper och nu ska allt place-ras in på rätt ställe i svaren. En liten tvekan över svaret på en fråga. Stressen över att kla-ra tentan kanske blockerar självförtroendet. Det känns som att det borde gå att resonera sig fram och samla i alla fall något poäng.

När tentan kommer tillbaka, rättad och betygsatt, visar det sig att det blev rätt trots allt. Kunskapen fanns där. Trots att det inte kändes 100 procent säkert från början gick det att använda fragmenten för att dra de rätta slutsatserna. Det är förståelse.

DOCK fINNs DET TENTOR där det inte lönar sig att försöka. Där riskerar svaren istället att dra ner det totala resultatet. Mi-nuspoäng på tentor. Det är ämnet för en av artiklarna i detta nummer av Lösnummer.

Att minuspoäng används på en tenta

Riktlinjer mot minuspoäng borde finnas

För att lära sig måste studenten våga vrida och vända på teorier

kan göra att även rätta svar förvandlas till poänglösa, i dubbel bemärkelse.

Tentan blir ett strategispel i syfte att inte bli av med poäng, att behålla de som skrapats ihop hittills, snarare än att satsa på att samla så många poäng som möjligt. Det blir gambling, där högt självförtroende är en bra egenskap hos studenten. Var helt säker på svaret, eller chansa och riskera att förlora poäng även på den tidigare korrekt besva-rade frågan.

ATT sTUDERA vid ett universitet grundar sig, åtminstone i de flesta fall, i en vilja att lära sig mer, att få kunskaper inom det ämne som studeras.

För att lära sig måste studenten våga vrida och vända på teorier och fall, ifrågasätta och tänka vidare. Möjligheten till det borde inte bara finnas på föreläsningar och semina-rier, utan även i andra sammanhang utan att studenten riskerar bestraffning genom minuspoäng.

ÖREBRO sTUDENTKåRs åsIKT står klar i frågan. Inga minuspoäng. Men Örebro uni-versitet har inga centrala riktlinjer i ämnet som lärarna ska följa.

Det borde finnas. Det handlar ytterst om vil-

ken inställning lärosätet ska ha till lärande.

EMMA GLäNNsTRÖM CHEfREdAktÖR

Den neutrala hejarklacken har startats av ekonomistudenterna Victor Engberg och William Ek. Det är oklart när de dyker upp för att heja nästa gång.

En ny hejarklack har sett dagens ljus

18

4 LÖSNUMMER NR 6 2012Nyheterfler studentnyheter? Vår webbtidning www.losnummer.se uppdateras flera gånger i veckan med det som är aktuellt på ditt campus.

Det krävs färre ideella för att hålla caféet öppet

Omstrukturering. Niklas Lennartsson ser en möjlighet i att utveckla cafédelen, för det finns fler lunchrestauranger än caféer på campus.

EMMA GLäNNsTRÖM

örebrostudent prisad i uppsats- tävling

KVALITET. Straffbarhetsålderns påverkan på ersättningar för brottsoffer. Det handlar Matilda Bromarkers examensarbete i juridik om, som nyligen prisats i Brottsoffermyndig-hetens uppsatstävling.

Bromarker är tidigare student vid Örebro universitet. Hon kommer nu att publiceras i en antologi samt inkassera 10 000 kronor.

– Det känns jättekul att få bekräftat att den håller hög kvalitet, inte bara juridisk utan att även Brottsoffermyndigheten anser att den belyser viktiga frågor och problem-områden gällande brottsoffer, säger Bromarker om uppsatsen till oru.se.

Tävlingen arrangerades för tionde gången i ordningen och lockade runt 40 tävlanden.

Musik visar normerIDENTITET. Musik synliggör normer

i samhället. Det har doktoranden Annika Danielsson kommit fram till i sin doktors-

avhandling om ungdomars musik-användning och identitet. Där har hon undersökt hur ungdomar i åttonde klass ägnar sig åt musik i vardagen.

– Musikanvänd-ning kan vara ett sätt att hantera olika känslor och sinnesstämningar,

men också ett sätt att framställa sig själv på, säger Annika Danielsson till oru.se.

kårhuset gör omfo

to: P

RE

SS

/ÖR

Eb

Ro

UN

iVE

RS

itE

t

Annika danielsson.

19 kvinnor och 19 mänav Örebro universitets studenter stängdes av eller varnades för fusk under år 2011.

Plagiering vanligaste orsaken till fusk

VARNING. Runt 800 studenter vid svens-ka lärosäten blev avstängda eller varnade under förra året.

Det är en ökning med fem procent jäm-fört med år 2010, enligt Högskoleverket som sammanställer siffrorna varje år. Plagiering är fortsatt den vanligaste orsaken.

På Örebro universitet har 0,37 procent av studenterna stängts av eller varnats. Det handlar om 38 studenter totalt, med helt jämn fördelning mellan könen.

känsla

fakTa• Årsskiftet 2011/2012: Örebro studentkår tar över kårhusverksamheten. Då hade stället varit privatägt i många år.• tidig vår: En verksamhet-schef och en kock anställs.• Mars: Kårhuset öppnar för frukost, lunch och fika.• Maj: Verksamhetschefens provanställning förlängs inte. Under sommaren meddelas att detsamma gäller för kocken.• Augusti: Till höstterminens start börjar en ny verksamhets-ledare och en ny kökschef arbeta. Även en nattklubbs-ansvarig arvoderas på heltid.• Höstnollningen: Nattklubben drar fulla hus.• September: Kökschefen säger upp sig.• oktober: Lunchserveringen håller stängt två dagar på grund av personalbrist. Vecka 42 stänger kårhuset för verksamhets-utveckling.

foto

: M

AR

EM

MA

SS

oU

d

Efter en start med både framgångar och problem står nu kårhuset inför förändringar. Lunchverk-samheten blir en mindre del och istället satsas det på café med brett sortiment i kombination med pub och nattklubb. Verksamhetsledare Niklas Lennartsson ser positivt på framtiden.

– Vi har vetat att verksamhe-ten inte varit optimal. Nu har vi en plan som vi tror på och jag ser väldigt ljust på framti-den, säger Lennartsson.

Sedan Örebro studentkår vid årsskiftet köpte kårhus-verksamheten och startade kårhusföreningen har mycket hänt. Under våren anställdes en verksamhetschef och en kock där provanställning-arna inte förlängdes. Några veckor in i den nya terminen valde även den nye köks-chefen att sluta. I början av oktober tvingades kårhuset hålla stängt på grund av per-sonalbrist.

– Det var under en tenta-vecka och studenterna hade inte tid.

Samtidigt har nattklubben fyllt kårhuset till maxantal och förfrågningar om sitt-ningar inkommer hela tiden.

BaristautbildasUnder höstterminens start har tankarna på förändring-ar vuxit. För ett par veckor sedan presenterade Lennarts-son ett förslag för kårhus-styrelsen. Förra veckan höll kårhuset stängt för att sjö-sätta de nya planerna. Tan-ken är att satsa mindre på lunch och mer på café, där caféansvariga ska arvoderas och få baristautbildning.

– Det finns många restau-ranger på campus men egent-ligen bara ett ordentligt café. Där har vi en möjlighet. Men vi kommer ha dagens soppa som lunchalternativ.

Konceptet ska också lösa problemet med personal.

– Det behövs färre ideella för att hålla caféet öppet. Det är inte kul för någon när det är för få på passen.

Nu arbetar 80 studenter

på kårhuset, om alla som jobbar minst ett pass i måna-den räknas.

– Vi ska klara oss på det, men vill alltid ha in nya engagerade.

Planen framöver är att de engagerade ska få förmå-ner som gratis inträde på nattklubben och rabatterad lunch.

KvällsansvarigaRekryteringen av en ny kock ska starta omgående.

– Troligen blir det en heltid på timmar, där arbetstiden är klockan 15 till 23. Vi säljer sjukt mycket mat på pub-kvällar, så det är bättre att lägga arbetstimmarna där. Där gör de bättre nytta.

Ett antal kvällsansvariga, vars uppgift är att sköta verksamheten på kvällen, ska också arvoderas.

– Vi vill satsa på sittningar och nattklubben ska vara öp-pen både fredagar och lörda-gar från och med i januari.

Ambitionsnivån högNär kårhuset öppnades i mars var planerna många. Det skulle vara frukost, lunch, pub, och nattklubb.

– Ambitionen har inte för-ändrats, men vi har ju insett att man inte kan hoppa i på det djupa och hoppas att man kan flyta. Vi får bygga upp steg för steg istället, sä-ger Andreas Hallqvist, ordfö-rande för kårhusföreningens styrelse, som tar riktningsbe-slut för verksamheten.

Vi vill satsa på sittningar

5LÖSNUMMER NR 6 2012 Nyheter

YBBLE-FRISÖRE

Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C

DROP IN

DROP IN

TIDBESTÄLLNING33 16 13

Ann

ons

EMMA GLäNNsTRÖM

Elin valde att sluta jobba på kårhuset. – Jag vill inte slänga skit på någon, men det har inte fungerat. Det var för lite uppskattning och för mycket jobb, berättar hon.

Elin engagerade sig i kår-huset redan i våras. Hon vittnar om stress och hög arbetsbelastning.

– Till slut kände jag en klump i magen när jag gick dit.

Hon menar att det inte hjälpte att de var många i ett arbetslag, då det ändå säl-lan var tillräckligt med folk

under passen.– Och då fick vi som var

där jobba ännu mer. Det var extremt stressigt och långa dagar, säger hon.

Elin tycker att kommu-nikat ionen inom verk-s a m h e t e n inte fung-erat.

– Det var dålig struktur. De ansvariga visste inte vem som jobbat dagen innan eller vem som blivit tillfrågad flera gånger redan. Jag vet att en del tyckte att det var jobbigt att behöva svara nej hela tiden.

Tror på teambuildingNär förändringar presente-rades inför höstterminen tog hon beslutet att lämna kårhu-set. Hon hade gärna stannat,

men kände inte att det var värt det. Tiden och glädjen saknades.

– Jag tror mycket på teambuilding. Det ska vara kul att gå dit och jobba. Nu var det så stressigt att man ändå inte hann prata med någon. Jag tror att efter-middagsfika, där man får ta en paus, skulle göra mycket.

Elin valde att hoppa av

Joakim Alkman, en av årets alumnpristagare, om varför han gick ner på halvtid och började plugga. Han talade på Alumndagen.

Sagt på campus

Ulrika Knape-Lindberg berättade också om sin karriär. Gå till

www.losnummer.se och läs hela artikeln.

”Jag kände att jag behövde kunskaper inom ekonomi och juridik”

foto

: kA

jSA

Wik

StR

ÖM

Gym & cirkelgym

GruppträningBollsportTeamcyclingUpplevelsesektion

Välutbildade instruktörer

Brett och unikt

träningsutbudPå Campus

Prissänkning from 22 okt!Vi sänker även priset på gruppträning, TC samt bollkortet med 25%Allkort 700 kr Kortet gäller t.o.m 20 jan 2013

Till gratis provträning 22-29 oktFörhandsbokning är möjligt på många av passen och rekommenderas Gymmet under receptionens öppettider

ÖUIF-medlem: Ta med en kompis!

www.facebook.com/ouif.se

www.ouif.se 019-609 01 60

EMMA GLäNNsTRÖM

1425personer skriver högsko-leprovet i Örebro lördagen den 27 oktober. förra året var siffran 1299. Ökningen till i år är 9,7 procent.

En verksamhet som passar personalstyrkan, tydligt ledarskap och mycket feedback. Det är ett koncept för en ideell organisation.

Camilla Ländin är organisa-tionskonsult på den egna by-rån Prima Utveckling och har en bakgrund i flera student-föreningar från sin studietid i Lund. Hon menar att en hög stressnivå inte är gynnsamt för någon organisation.

– Det fungerar under be-gränsad tid, men är inte mo-tiverande. En organisation som får det ryktet om sig får svårt att locka engagerade.

Ett sätt att minska stressen är att arbeta på att få fler i

personalen, men annars kan verksamheten behöva ses över.

– Man kanske måste dra ner på olika delar. Om köket inte har resurser att servera varm mat kanske det är bättre att bara ha snacks.

Kontinuitet viktigtLedarskap är också en viktig faktor.

– De som har ledande funktioner måste vara duk-tiga på feedback, och att lyssna på medlemmarna och vad de vill göra.

Hon tror att hög omsätt-ning av ledare kan påverka

organisatio-nen mycket, för en tydlig ledare kan bygga konti-nuitet vilket

ofta är en utmaning i ideella verksamheter. Att en tongi-vande ledare slutar kan göra att organisationen tappar en del av det som byggts upp.

– Det är viktigt med tyd-liga mål och att arbeta med uppföljning. Alla engagerade ska kunna förstå målen och hur de kan bidra till dessa.

Kommunikation och ledarskap krävs

Camilla Ländin.

foto

: PR

ES

S/E

VA k

Ro

Nfä

Lt

Jag tror mycket på teambuilding.

Det ska vara kul

fotnot: Elin heter egentligen något annat.

Viktigt med tydliga mål

Annons

foto

: E

MM

A G

LäN

NS

tRÖ

M

6 LÖSNUMMER NR 6 2012Nyheter

Vänta lite...

Vad står på ert schema i höst?

– Vi anordnar bland annat träffar för de som är ny-fikna på vad kristen tro är, söndagsbio och akademiskt stickcafé där vi samtalar om olika ämnen. Stilla rum-met är alltid öppet för alla som behöver lite lugn och tystnad, men tisdagar ses vi där för meditation, onsdagar för bön och torsdagar för mässa. Den 16 november håller vi föredraget Frisk-vård för insidan.

Hur har intresset varit hittills?

– Intresset har varit dåligt. På förra föredraget kom det sju stycken, till stickcaféerna brukar det komma två-tre stycken. Många lockas nog mer av annat under stu-dierna för att först senare komma på att ”de där träf-farna hade nog varit bra för mig”. Vissa tror också att man måste vara troende för att gå på våra träffar, men så är det absolut inte! Alla är välkomna på aktiviteterna eller för att prata med oss, oavsett tro och religion.

Varför ska man besöka era aktiviteter?

– När man pluggar får man mycket att fundera på. Många pluggar bara till ten-tan utan att reflektera över ”vad har det här med mig att göra?”. Våra träffar kan fungera som ett komplement till utbildningen där man integrerar det man lär sig med sin person.

... Johan Linnman, präst vid Universitetskyrkan, som planerar för möten i höst.

DANIEL CARLsON

LIsETTE ANDERssON

Studentkåren vill ha förbud mot minuspoäng

foto

: E

VE

LiN

A H

Åk

AN

SS

oN

Efter att minuspoäng använts i en hemtenta för kursen statsveten-skap C lyfts frågan om det är tillåtet. – Det är viktigt att det kommer ut hur stu-dentkåren och univer-sitetet ser på frågan, säger Tove Arnsvik Bjurefalk, student och utbildningsbevakare.

När studenterna i Statsveten-skap C fick sin hemtenta stod det i anvisningarna att ett fel-aktigt svar ger minuspoäng, medan ett blankt svar ger noll poäng. Enligt Arnsvik B j u r e f a l k , student på kursen och utbildnings-bevakare för s e k t i o n e n Corax, blir det en snedfördelning vid minuspoäng, då de medför att hennes helhetsbetyg på tentan sänks.

– Det går ut över mina rätta svar. Det tycker jag per-sonligen inte känns okej.

Enligt henne finns det ing-en anledning till att använda minuspoäng.

– Det bidrar inte till högre studiemotivation, utan till högre osäkerhet, poängterar hon.

För studentombud Albina Hoti är det inte första gång-en hon kommer i kontakt med en student som fått mi-nuspoäng på en tenta. Enligt henne skapar det osäkerhet hos studenten och borde inte vara tillåtet.

– Det blir som en bestraff-ning för studenten, säger hon.

Hoti berättar att hon själv suttit på en tenta och upplevt att hon inte kan svaret.

– Sedan när man sva-

rar märker man att man visst kan. Om jag hade kunnat få minuspoäng hade jag inte vå-gat svara.

Enligt Eva Sahlberg Blom, chef för Fakultetskansliet, finns det på Örebro universitet

inga övergripande regler för tillämpande av minuspoäng.

– Det är en pedagogisk fråga hur man utformar exa-minationen. Det ska inte vär-deras uppifrån hur en lärare ska agera pedagogiskt.

Vill ha förbudEfter utdelandet av hem-tentan hade A r n s v i k B j u r e f a l k och Hoti ett möte med de ansvariga lä-rarna, där de förde fram sin syn på konsekvenserna av minuspoäng.

Idag vet inte Arnsvik Bjurefalk om minuspoäng tillämpats på tentan, då hon ännu inte hunnit hämta ut sin rättade tenta.

– För min del är det inte så viktigt hur de gjorde på denna tenta. Huvudsaken är att man vet vad som gäller, säger hon.

Hon framhåller att det är viktigt att Örebro universitet tar ett aktivt beslut i frågan.

– Det krävs raka riktlinjer för att det inte ska bli miss-förstånd, poängterar hon.

Brist på tydlighet från uni-versitetet har Arnsvik Bjure-falk sett exempel på tidigare.

– Studenter har kommit in till mig på sektionen och frå-gat efter om det finns riktlin-jer kring hur dyr en delkurs

får vara, om de får ge ut en gammal tenta till en kompis el-ler mejla sin uppsats till en kompis som

skriver om samma ämne.Även Hoti är för tydlig-

het och anser att det borde införas ett formellt förbud mot minuspoäng. Hennes ståndpunkt i frågan är fram-förd till Örebro studentkårs ordförande Jakob Höglund, som enligt Hoti är av samma uppfattning.

– Nu är det ordförande och vice ordförande som får ta det vidare, säger hon.

Det bidrar inte till högre studie-

motivation

Det krävs raka riktlinjer för att

det inte ska bli miss-förstånd

foto

: A

Rk

iV/i

RE

NE

dA

NiE

LSS

oN

Kritisk. tove Arnsvik bjurefalk är utbildningsbevakare för studentsektionen Corax. Hon läser också Statsvetenskap C, där minuspoäng tilläts på en tenta.

Annons

8 LÖSNUMMER NR 6 2012

Trots att även dok-torander har rätt till alla studentrabat-ter är det inte alltid sJ-loggan trycks på deras Mecenatkort. stu-dentkår och universitet försöker hitta en lösning på problemet.

Dara Rasoal från doktorand-sektionen DokSeks styrelse, har märkt av Mecenatpro-blemet. Han är en av Örebro universitets många dokto-rander och ser sig själv som student. Han forskar inom ämnet medicinsk etik.

– Jag brinner för det jag gör, det måste man för att lyckas som doktorand, säger han.

Det är ungefär fem dok-torander som har kontaktat DokSek angående Mecenat-kortet, men Rasoal tror ock-så att det är många som inte hör av sig.

– Jag bor i Örebro så jag drabbas inte, men konse-kvenserna blir en ekonomisk svårighet för doktorander som ska åka tåg. Många blir förvirrade eftersom man är student men ändå inte. Det är alltid tråkigt när sådana saker händer.

Registreras enskiltJacob Höglund, ordförande för Örebro studentkår, för-söker tillsammans med ut-

frågor. Många har hört av sig till doktorandsektionen, berättar dara Rasoal.

Sektioner & Föreningar

Händer hos sektioner och föreningarOKTOBER

26-27: Örebro kårhus: Haunted houseHalloweenfest.

27: juridiska föreningen, medicinska föreningen och Sesam: S.UP-sittningenFrimis. Klockan 19.00.

31: bryggeriet: HalloweenfestKlockan 17.00.

NOVEMBER

2: Örebro beerpongförening/Corax: turneringRöda paviljongen. Klockan 18.00.

4: bryggeriet: filmsöndagKlockan 16.00.

6-7: Utrikespolitiska förenin-gen: Pub och valvakaKårhuset. Start för puben klockan 19.00, sen valvaka efter klockan 23.00.

14: Superego/Sobra: PsykbabbelFöreläsning med Maher Kaldi, överläkare på USÖ, om sin for-skning om ECT-behandling av depression. Klockan 18.00 i BIO.

18: bryggeriet: filmsöndagKlockan 16.00.

21: bryggeriet: fifaturneringKlockan 18.00.

24: Nerikes Nation: CasinokvällRöda paviljongen. Klockan 19.00.

DECEMBER

1: black jacks mot Handels-högskolan tradersHemmamatch. Idrottshuset vid Behrn Arena

15: black jacks mot karlstad Westside WolvesBortamatch.

EMMA AsPLUND

foto

: S

Uk

RA

N d

oY

U

Doktoranderna utan studentrabatt på tåg

Vi vet inte riktigt vad problemet är

vad händer?Skicka din sektions eller förenings evenemang till losnummer@losnummer.se

fakTa• Doktorander är forskarstud-erande på högskolenivå. • Efter en forskarutbildning med disputation på den egna doktorsavhandlingen, får stu-denten titulera sig doktor. • Vanligtvis har en doktorand en magisterexamen i ryggen. För att bli antagen till en for-skarutbildning måste studenten i fråga läst minst 240 högskole-poäng varav 60 ska vara på avancerad nivå. källa: doktorandsektionen

bildningsadministratörerna vid Örebro universitet reda ut problemet.

– Vi vet inte riktigt vad problemet är. Det vi vet är att något går snett när ut-bildningsadministratören registrerar doktoranderna i systemet, LADOK, säger Höglund.

Doktorander studerar på avancerad nivå och har unika kurskoder vilket gör regist-reringen avancerad. Admi-nistratören måste registrera varje enskild doktorand för sig. Det är här problemet uppstår.

– Det här är inte första året det är problem. Det har fun-nits i några år, men i år ver-kar det vara fler doktorander som känner av problemet, säger Höglund.

För att få utnyttja Mece-natkortet till fullo med SJ-rabatterna måste kortinne-havaren vara student på 75 procent och de allra flesta doktorander studerar 80 procent eller mer.

Rabatt. Studentkårens ordförande jacob Höglund har Sj-loggan på sitt Mecenatkort. det har inte alla doktorander.

Kontakta studentkårenEtt tips till de som har detta problem är att gå till student-kåren eller utbildningsadmi-nistratören. Örebro student-kår försöker finna en lösning på problemet så fort de kan.

– Vi vet inte exakt när pro-blemet ska vara löst men det kommer vara inom en snar framtid, säger Höglund.

Lösnummer har sökt en kommentar från Örebro uni-versitet, men ingen har kun-nat ge något svar.

foto

: S

Uk

RA

N d

oY

U

I år verkar det vara fler som känner av det

Kon-sekven-serna blir en ekonomisk svårighet

9LÖSNUMMER NR 6 2012

TExT: EMELIE BRÖMsfOTO: CAMILLA HALL

”Här finns värdefullt material”

Efter att ha vandrat genom de ringlande kulvertarna under campus öppnar biblioteksassistenten Jan Tell dörrarna till ett av Universitets- bibliotekets magasin. Där inne gömmer sig både gamla och nyare böcker, högvis med tidningar och en och annan dammråtta.– Det finns många skrymslen och vrår, många dörrar att öppna, berättar han om Arbetsplatsen.

Nummersystem– Det står nummer på tidskrift-erna per magasin, då vet man. Börjar det på 100 000 så står det här. Annars är märkningen som här: år 2008, bok nummer 438. När en bok är utlånad sätter vi en röd lapp på platsen i hyllan, med utlåningsdatum och nummer.

Arbetsplatsen

tidskrifter– I magasinet finns totalt 1800 tidskrifter. De senaste fem åren står uppe i biblioteket, sedan hamnar de här nere av utrymmesskäl. Vi sparar det som är aktuellt för forskning och undervisning och som inte kan läsas digitalt.

Extra utrymme– Magasinet växer med 700 böcker varje år. Det kommer nya böcker och nya upplagor till biblioteket och då flyttas de gamla exemplaren hit ner. Vi försöker bedöma vad som kommer att efterfrågas av framtidens forskare, men ibland kan magasinet bli ett stopp på vägen innan en bok kastas.

karolinska skolans boksamling– Här finns det gamla lärjungebibli-oteket från Karro med böcker från 1500-, 1600- och 1700-talet som nu är flyttat till universitetet. Det är böcker inom alla ämnen och det finns titlar som De bildade konster-nas historia, Svenska sigiller från medeltiden och Homeros.

fjärrlån– Många böcker lånas ut via fjärr-lån, folk som söker från bibliotek till bibliotek i landet efter ett speciellt exemplar. Jag tror till exempel jag har haft någon bok om jujutsu från 80-talet som bara finns här i hela Sverige. Den har jag hämtat säkert 26 gånger. Det är mer än många andra böcker.

beställningar– Så fort man ska ha något äldre måste man göra en elektronisk beställning från magasinet. Jag gör två, tre hämtningar per dag här nere, kanske 35-40 beställnin-gar. I stort sett kan allt lånas hem, det är ingen skillnad att böckerna står här nere.

Sparat material– Vi behöver rensa, det är en ständig fråga hur mycket vi ska spara. Vi är försiktiga när vi gallrar. Det är svårt att veta vad som kom-mer vara intressant för forskningen om 20-30 år.

Gammal kurslitteratur– Det är väldigt mycket gammal kurslitteratur som beställs. Många studenter använder den gamla upplagan. Det blir en prisfråga för studenterna om det bara handlar om några kapitel ur en bok.

Raritetsskåpet– Här finns extra värdefullt mate-rial, som originalutgåvor av Linné, Bellman och gamla bibelutgåvor. Ibland tar vi upp dem för mindre utställningar.

10 LÖSNUMMER NR 6 2012

An old castle, a mush-roomed shaped water tower and the nature. The beautiful town of Örebro has plenty to offer.

With only one semester in Örebro, exchange students have a lot to do in a little time. According to Diederic Brummer, international stu-dent coordinator at Örebro University, exchange students should give everything a try to receive the best experience.

– This semester is the per-fect time to experience eve-rything that you can’t do at home, says Brummer.

He recommends exchange students to stay active and join all the activities that ESN and the university or-ganizes.

When having a day off in

Örebro, Brummer commends exchange students to take a guided tour of the castle or visit the famous water tower Svampen and look at the view. He also emphasizes to go out in the nature.

– The Swedish nature is very unique both here in Örebro and in northern Swe-den, says Brummer.

Language caféBrummer continues with pro-moting exchange students to get a lot of contact with the Swedes. He also wants to encourage Swedish students to join some ESN activities.

– The language café on Thursdays held at Kårhuset, for example, is a great way to make new friends and learn a new language, says Brummer enthusiastic.

Den 12 november i stockholm gäller det att Louise Bergdahl kan sina bubblor. Då möter hon andra kvinnliga sommelierer i en tävling om champagnekun-skap, the Lily Bollinger Awards.

Louise kommer från Piteå och läser sitt andra år i Gryt-hyttan. Nu varvar hon sina studier om vinländer med att läsa allt hon hinner om mousserande vin.

– The Lily B o l l i n g e r Awards 2012 är en tävling för kvinnliga sommelierer om champagne-kunskap. I år är det tioårsju-bileum om jag förstått rätt.

Louise var en av de tre fi-nalister som gick vidare från den första uttagningen med sexton tävlande. Den första uttagningen bestod både av praktiska och teoretiska delar,

som champagneservering och frågor om mousserande viner.

– I finalen är det också både teori och praktik, un-gefär hälften av varje. Det praktiska kan vara servering av mousserande vin med in-riktning på att hälla en exakt mängd i varje glas.

Hon menar att kunna hälla exakta mängder är ett klassiskt moment, som kan bestå av att fördela till exem-pel exakt tjugosex glas från

en Magnum-flaska som rymmer en och en halv liter.

Tävlingens t e o r i d e l a r

består av vinkunskap i all-mänhet och, inför publik, en frågesport om champagne.

– För att förbereda mig försöker jag plöja så mycket jag kan om mousserande och champagne. Vinkunskap i allmänhet får jag gratis genom mina kurser jag läser just nu i skolan.

foto

: ELi

N j

oA

CH

iMS

So

N

Grythyttan

EXTRA. Andreas Lovén och Nicklas Åkerberg-Sal-min driver sedan december 2011 företaget Grythytte Bemanning.

– Vår affärsidé är att för-medla jobb till studenter på restaurang- och hotellhög-skolan. Alla vill ju dryga ut CSN med lite extrapengar.

Grythytte Bemanning har bland annat haft Conven-tum och Örebro kommun som uppdragsgivare.

– Vi har jobbat mycket åt Conventum, bland annat, de har mycket kongresser. Just nu håller vi på att rekrytera personal till deras julgala och till ett evenemang som kommunen håller i där det behövs hundra man på fem dagar.

Driver bemannings-företag för studenter

MILLIONS. It is sug-gested that more money should be reserved for giving scholarships to students from foreign aid countries next year.

This is a proposal from the Swedish government, that wishes to double the total sum. If the suggestion is accepted the sum will be increased to 100 million in Swedish currency.

More scholarships for foreign students

International

NEW. Kårhuset, the student house on campus, will change its concept due to high work load during the lunches. Instead, they will now focus on running a café with soup as lunch alternative.

The pubs and nightclubs will remain and the plan is to open for nightclub on Satur-days too, starting in January.

kårhuset changes concept

ELIN JOACHIMssON

JEssICA JäMTING

ELIN JOACHIMssON

Louise finalist i champagne

getting to know örebro

ELIN JOACHIMssON

Jag hade inte tänkt ställa upp

från början

PH

oto

: fR

idA

oLS

So

N

foto

: PR

iVAt

/jE

SP

ER

WiC

toR

Kan vinna resaOm Louise vinner blir priset en resa till Champagne, och en cykel.

– Lily, eller Elisabeth som hon egentligen heter och som tävlingen är uppkallad efter, brukade cykla runt i Cham-pagne för att hålla koll på alla rankor och på arbetet, för att ta en lite förkortad version.

Resan är ett lockande pris

men inte den enda anled-ningen till att Louise tävlar.

– Jag gör det för att utmana mig själv i att bli så bra som möjligt på vin. Jag hade inte tänkt ställa upp från början, men var på en workshop om tävlingssommelier och tänkte att ja, jag testar väl. När man är tävlingsmänniska kan man inte låta bli.

Utmaning. Louise bergdahl kan vinna en cykel i tävlingen. Lily, som tävlingen är uppkallad efter, brukade cykla runt i Champagne.

Annons

MÖTEN MED FÖRFATTARECarl-Johan Vallgren, författare och musiker. Han debuterade 1987 med romanen Nomaderna. 2002 � ck han Augustpriset för Den vidunderliga kärlekens historia. Hans böcker är översatta till 25 språk och har nått stor publik i bland annat Tyskland. I år har Havsmannen givits ut.Måndag 5 november kl 18.30Konsertsalen, Musikhögskolan

OFFENTLIGA FÖRELÄSNINGARRosa – den farliga färgenFanny Ambjörnsson, lärare och forskare i genusvetenskap vid Stockholms universitet.Onsdag 7 november kl 18.30Hörsal L3, Långhuset

Kobra – kulturtrender och nyhetsfenomenHur går det till bakom kulisserna på SVTs kultur-magasin Kobra? Hör Kristofer Lundström, journalist och programledare, berätta om hur han och hans kollegor arbetar med programmet; när det blir rätt, när det går snett, när det blir inställt och så vidare.Onsdag 14 november kl 18.30 Konsertsalen, Musikhögskolan

Att förstå och göra sig förstådd – kroppen och känslornas betydelseEmma Engdahl, forskare och lärare i sociologi vid Örebro universitet.Marie Gelang, forskare och lärare i retorik vid Örebro universitet.Vad har kroppen och känslorna med ömsesidig

förståelse att göra? Sociologiska och retoriska insikter ställer frågan på sin spets. Kroppen och känslornas har betydelse när vi kommunicerar med andra och oss själva.Onsdag 21 november kl 18.30

Aulan, Universitetsbiblioteket

UTSTÄLLNINGARVictoria Lindblad: Tecknade pärlorVernissage: torsdag 18/10 kl 16–18Pågår 18 oktober– 21 november

”Tecknade pärlor är mitt inneboende barns verk. Hon som vill lukta, känna och smaka på dagens intryck och dess möjligheter att översättas till en naivt angränsande lekfullhet. Utformningen kan liknas vid en söt karamell med en syrlig liten kärna.”

Konsthallen, Örebro universitetÖppet: måndag kl 9–17, tisdag–fredag kl 9–16

Kultur på campusEvenemang arrangerade av Örebro universitet

FRI ENTRÉ OM EJ ANNAT ANGES – VÄLKOMMEN !För mer information se www.oru.se/kalendariumArrangör: Evenemangsservice

PORTRÄTTFOTOVallgren: Caroline AnderssonAmbjörnsson: Idha Lindhag

Lundström: Carl-Johan Söder/SVTGelang/Engdahl: Örebro universitet

CENTER FOR MIDDLE EASTERN STUDIES | LUND UNIVERSITY

The Center for Middle Eastern Studies at Lund Uni-

versity is offering a two-year multidisciplinary inter-

national MA program in Middle Eastern Studies. The

program takes an innovative approach and provides

unique opportunities to students who want to pursue

a career working in or with the region.

SEMESTER ONE: CORE COURSES

• Introduction to ME Studies

• Key Thoeries in ME studies

• The Formation of ME Modernities

SEMESTER TwO: ELECTIVE COURSES

CMES offers a range of courses on contemporary ME

issues such as:

• Politics & International Relations • Social Move-

ments & Public Protest • Environment & Sustainable

Development • Gender, Human Rights & Social

Equality • Religion, Culture & Identity • Migration &

Multiculturalism • Methodology in ME studies

SEMESTER ThREE: INTERNShIP AND INDIVIDUAL FOCUS

SEMESTER FOUR: ThESIS

National as well as international application open from

October 16, 2012 - January 15, 2013.

Apply www.universityadmissions.se

For more information visit cmes.lu.se

MA in Middle Eastern Studies FALL 2013

12 LÖSNUMMER NR 6 2012

– Det finns de som säger sig ha hört mylingen ge ifrån sig ett klagande ljud, säger Kåre.

CAMPUs GÖMMER OCKså andra hemlighe-ter. Vad alla studenter kanske inte vet är att det finns ett stort system av kulvertar under marken. Kulvertarna förbinder alla hus med varandra och används främst som förråd. Ryktet att det skulle gå att ta sig hela vägen från universitetet till resecentrum via under-jorden är dock inte sant.

Kåre berättar att det fanns en tanke om att ge universitetets hus namn som klingade för-historiskt.

– Långhuset har fått sitt namn dels för att det är långt, dels för att långhus var vanliga under vikingatiden. Det blev dock inga fler hus med vikinganamn. Att kalla ett hus för exempelvis Valhall skulle kunna ge lite konstiga associationer.

NU NäRMAR sIG halloween som är alla spö-kens egen högtid. Vem vet, kanske får vi se en lyktgubbe vandra omkring bland gravarna på Enbuskabacken en mörk kväll.

Reportage

TExT: IsABELLE ULfsDOTTER HILLBERG

fOTO: JENNy HALLsTRÖM

Campusområdet är en förhistorisk plats. Gravfältet Enbuska-backen bär på berättelser om mäktiga män från vikingatiden. Den som vågar sig ut i den mörka höstkvällen kan få se ett irrande ljussken över gravfältet. Det kan vara en lyktgubbe från gamla tider.

Höstmörkret faller över campus. Klockan närmar sig nio på kvällen men än är det inte helt folktomt. Några studenter har haft en sen lektion och det hörs spridda röster. Det är ändå inte svårt att föreställa sig hur kusligt det skulle vara att vandra omkring här helt ensam.

Kanske spökar det någonstans!

BAKOM TEKNIKHUsET ligger Enbuskabacken som är Närkes största gravfält. Här finns ungefär 160 synliga gravar i form av högar och stensättningar. Det har inte gjorts någon naturvetenskaplig datering av gravfältet, men gravarnas utseende och de föremål som hit-tats tyder på att det handlar om vikingatid.

Kåre Schortz är ordförande för Almby-Norrbyås hembygdsförening och kan mycket om bygdens historia. Han har även arbetat inom den tekniska institutionen på universi-tetet. Kåre tar oss med till gravfältet och be-rättar mer:

– Fornlämningar har visat att det fanns många gårdar och byar här omkring. Almby, Mark och Tybble är alla förhistoriska namn. Tybble betyder till exempel den täta bebyg-gelsen. Det här gravfältet verkar dock inte ha varit till för byborna.

Kåre ser ut över gravhögarna och fortsätter:

– Vid en utgrävning i slutet av 1800-talet hittades en hel del vapenutrustning, knivblad och spjutspetsar. Det är tecken på att det är krigare och andra mäktiga män som ligger begravda här.

Enbuskabacken kallas ibland för gubba-backen. Det sägs att det ibland kan ses irrande ljussken över gravfältet när höstkvällarna blir mörkare. Sådana ljussken kallas lykt- gubbar. Enligt en gammal sägen fanns i trakten en lantmätare som lät sig mutas att mäta fel när han mätte ut någons egendom. Det var ett allvarligt brott förr i tiden. Därför går han nu omkring med sin lykta och mäter, om och om igen. Kåre berättar att det även finns en mer vetenskaplig förklaring till skenet.

– Gravarna innehåller organiskt material, alltså gamla ben. Under vissa temperaturer avger dem en fosforhaltig gas som självan-tänder. Många vittnar om att de sett hastiga ljussken även vid andra gravfält men själv har jag aldrig sett det.

ENBUsKABACKEN KAN VERKA som ett missvisande namn. Var är enarna? Sanningen är att det funnits enar här men på 1930-talet brändes de ner.

– En nämndeman vid namn Johansson bodde i den anrika byggnaden Östra Mark på den tiden. Han brukade jorden här, och hade en stor halmstack i närheten men det fick han inte ha. När myndigheterna bad honom ta bort den lät han tända på. I den branden förstördes alla enar.

Historien om nämndeman Johansson för oss vidare till Östra Mark, det vita huset bredvid Musikhögskolan. Huset har anor från 1300-talet och har ägts av många kända släkter i Örebro. Även högt uppsatta militä-rer har bott här. Det sägs att det ska finnas en myling i stenmuren vid Östra Mark. En myling är ett spädbarn som mördats och blivit undangömt.

Campus viskar om svunna tider

Det finns de som säger sig ha hört mylingen ge ifrån sig ett klagande ljud

12 LÖSNUMMER NR 6 2012

Mäk-tiga män ligger begravda här

Campusnära. Gravfältet Enbuskabacken finns i skogsdungen bakom biblioteket och löparbanorna.

Underjorden. Under hela campus finns långa kulvertar.

13LÖSNUMMER NR 6 2012

HaLLowEEN• Haunted House: Örebro kårhus 26-27 okto-ber. Spelningar med Familjen, Lilla Sällskapet med flera.• Nerikes Nation: Röda paviljongen 31 oktober.• bryggeriet: 31 oktober.• Satin: 27 oktober.• Villa Strömpis: 31 oktober och 2-3 november.

ADéLE JORDAN

kusligtDen 26-27 oktober besöks Örebro kårhus på egen risk. Då intar nämligen Haunted House lokalen.

– Det här blir förhoppningsvis startskottet på ännu en återkommande festivaltradition i Örebro, säger Martin Rosén.

Han arbetar med Wyse Relations, arrang-örerna bakom Campus 48h, Sveriges största studentfestival. Haunted House är, precis som det låter, en halloweeninspirerad festival. Det kommer att bjudas på utsmyckning, maske-rad, liveartister, DJs och happenings i form av ljusshower, jättepumpor och spöken.

Inför premiären av Haunted House är ar-rangörerna ruggigt taggade.

– Det känns helt rätt att kunna göra ett stör-re event både på våren och hösten och som båda ska vara lika mycket en lokal som en nationell fö-r e t e e l s e , tycker Ro-sén.

Konceptet är detsamma för Haunted House som med Cam-pus 48h.

– Vi pu-shar alltid extra för att göra våra events till helhetsupp-levelser så räkna med en ruggigt grym upple-velse även den här gången, säger Rosén.

DET äR INTE BARA Örebro kårhus som får besök av spöken och vålnader under halloween. Redan helgen efter kommer Villa Strömpis dekoreras för att få den rätta Halloweenkänslan.

– Detta gör vi för fjärde året i rad vilket vi tycker är väldigt kul, säger Karim Chouabi på Villa Strömpis.

Ett roligt minne som kommer upp för Karim är när en kille hade klätt ut sig i en hemmagjord Transformersdräkt gjort i papp-kartonger.

13ReportageLÖSNUMMER NR 6 2012

foto

: EM

MA

GLä

NN

StR

ÖM

PR. En stor pumpa har gjort reklam för Haunted House.

Campusnära. Gravfältet Enbuskabacken finns i skogsdungen bakom biblioteket och löparbanorna.

Mystik. intill Musikhögskolan finns Östra Mark. i en stenmur här sägs det spöka.

14 LÖSNUMMER NR 6 2012Intervju

TExT: EMELIE BRÖMsfOTO: JENNy HALLsTRÖM

Det började som ett experiment på Facebook. Nu har Skjutsgruppen över 30 000 medlemmar och laddar för femårsjubileum den 26 oktober. Grundaren Mattias Jägerskog framhåller att samåkning både är miljösmart och billigt och uppmanar oss dessutom att trängas mer i baksätet.

”Det är bra för oss att trängas i baksätet”

Cirkeln i varje nummer låter vi intervjupersonen berätta hur stor del av livet som ägnas åt vad, just nu.

Utanför Forumhuset sitter Mattias Jägerskog och njuter av höstsolen. Ursprungligen är han från Söderhamn men studierna, som för tillfället består av improvisationstea-

ter, tog honom ut i Sverige. Men hälsingedialekten häng-er kvar och blandas med det ständigt återkommande skrattet. Hans energi smit-tar och engagemanget för

Skjutsgruppen är påtagligt.– Vi är inte bara en grupp

på Internet, vi går bortom det. Vi är en samåkningsrö-relse, en folkrörelse som finns där människor redan lever sina liv online, på de sociala närverken. Vi vill göra det enkelt för folk att samåka.

DET HELA BÖRJADE år 2007. Mattias var engagerad i olika miljörörelser vid sidan av studierna i medie- och kommunika-tionsveten-skap och kän-de att han gärna ville sammanföra dessa två intressen. Han var redan medlem i några sam-åkningsinitiativ på Internet, men så plötsligt kom det som skulle bli startskottet för hans eget stora engagemang.

– Det hände någonting där 2007. Facebook klev in i våra liv med dunder och brak.

Han började fundera på vad han skulle kunna göra med det nya mediet. Vad som

startade som ett socialt expe-riment har sedan dess vuxit och idag har Skjutsgruppen över 30 000 medlemmar på Face-book.

– Det bör-jade med att jag bjöd in några vänner. Som i sin tur bjöd in sina vänner, som bjöd in sina vänner. Så det växte och var verkligen en rolig grej.

I PRAKTIKEN fungerar skjutsgruppen som en digital anslagstavla.

– Man lägger ut ”jag ska åka från Örebro till Göte-borg, är det någon som har en plats i sitt fordon?”. Det kan vara buss, tåg, bil, ja båt har det faktiskt varit någon gång också. Eller tvärt om, att man har plats i sitt fordon

och frågar om någon vill åka med.

I grun-den menar han att det främst hand-lar om tre

anledningar till varför män-niskor samåker.

– Det största är att det är miljövänligare. Sedan är det billigare. Något som också blivit väldigt uppenbart just med Skjutsgruppen är att det är ett roligt sätt att ta sig fram på.

MATTIAs sJäLV har fått mycket positiv respons sedan

han startade Skjutsgruppen och han har även hunnit ut-nyttja färdsättet själv otaliga

gånger.– Den här

sommaren, den har va-rit helt otro-lig. Jag har g e n o m f ö r t

lyckade samåkningar, kors och tvärs mellan Örebro, Göteborg, Stockholm, Norr-land och så liftade jag en hel del på Gotland.

Dessutom ser han samåk-ningen som en del av något större än bara förflyttning.

– Det finns något i att möta människor, att sätta oss i bilen med människor vi inte känner. Hamna i baksä-tet och få trängas nära andra människor. Det är bra för oss.

Han menar att det sker en distansering i samhället just nu som kan botas med när-kontakt.

– Rasism, främlingsfient-lighet och sådana saker. Då behöver vi också sitta och trängas lite.

Men även om det kan kän-nas olustigt att sätta sig i en bil med en främmande män-niska vill Mattias lyfta fram vikten av kommunikation – och det sunda förnuftet.

– Vi tror på samtalet, att prata online, kanske kolla upp gemensamma vänner. Annars kanske vi har ge-mensamma vänners, vänners vänner.

Att ha pratat över Inter-net innan resan tror han gör mycket.

föreläsare

SamåkningsdagenPlocka äpplen

improvisations-teater

Det började med att jag

bjöd in några vänner

Var sunt för-siktig, men

aldrig rädd

15LÖSNUMMER NR 6 2012

fakTaNamn Mattias JägerskogÅlder 29Civilstatus SingelUtbildning Just nu en kurs i improvisationsteater. Har en fil. kand. i medie- och kommu-nikationsvetenskaptidigare Har föreläst inom kommunikationsfrågor, journalist i tidning och radio, jobbat med illustration och webbdesign samt drivit eget klädmärkeAktuell Grundare av Skjutsgruppen som firar fem år den 26 oktober

Intervju

– Bara det att säga hej innan man åker tillsammans. Det ligger mycket i ett hej. Men om du inte känner dig trygg – åk inte. Var sunt för-siktig, men aldrig rädd.

DET äR INTE BARA i Sverige som samåkningens resur-ser använts. När Europas flygplan föll offer för 2010 års askmoln började även strandsatta människor runt om i Europa använda Face-book och Skjutsgruppen för att ta sig hem.

– Första dagen efter mol-net var det otroligt livlig ak-tivitet på forumet. Man skrev vart man var och så började man styra upp bilar och allt möjligt. En tjej skrev ”jag sit-ter fast på Island” och några timmar senare hörde en kille

av sig: ”ja, men jag har några båtar”. Jag vet inte hur det gick för dem, ler Mattias.

Så småningom började också många inlägg på eng-elska dyka upp i gruppens forum.

– Alla var ju drabbade och behövde vår hjälp. Så jag drog igång en europeisk gren och inom 24 timmar hade vi 4000 an-vändare. Det spreds som bara den. Då gjorde CNN och BBC re-portage om oss.

När askmolnet hängde kvar fortsatte uppmärksam-heten från media runt om i världen.

– Någon dag senare skrev

Wall Street Journal. Sen kom till och med India Times som uppmärksammade att vi gjorde det här. Plus alla me-dier i Sverige.

sKJUTsGRUPPEN i sin nu-varande form rullar enligt Mattias på riktigt bra och aktiviteten är stor i gruppen.

Nu är det dags att vi-dareutveck-las.

– Vi har nu haft fem år när vi åkt natio-

nellt mellan städer. Nu tror vi att det är nästa steg att samåka inom städer. Det kan vara mycket flyttsamåkning, handlande eller jobb- och pluggpendling.

Just att det var fem år sedan starten ska uppmärksammas. I år sammanfaller firandet med Samåkningsdagen som gruppen anordnar varje år för att uppmärksamma just samåkning. Förberedelserna för festen är i full gång.

– Det blir ett brakkalas på flera platser runt om i lan-det, men störst i Örebro. Vi kommer till exempel dela ut äpplen och bullar till kollek-tivresenärer på Centralstatio-nen. Hyllas dem som hyllas bör tänker vi, säger han och skrattar.

sOLEN BÖRJAR LETA sIG nedåt bakom Långhuset och de kyliga örebrovindarna kommer krypande. Mattias och Skjutsgruppen fortsätter planera för Samåkningsda-

gen och för framtiden.– Vi är en idé om samåk-

ning, inte business. Idén är att hitta varandra via sociala närverk och sedan sätta sig i ett fordon och samåka. Det handlar om att samarbeta.

Det blir ett brakkalas på

flera platser, men störst i Örebro

16 LÖSNUMMER NR 6 2012

TEATER. Örebro Teaterförening vill genom sista minuten-biljetter erbjuda Öre-bros studenter en chans att uppleva teater och dans. Sista minuten-biljetterna kostar 50 kronor och säljs i mån av plats och vid uppvisande av giltigt kårmedlemskap.

Den 23 november klockan 19 är ett tillfälle då detta erbjudande gäller. Örebro Teaterförening presenterar The Strindberg Project framfört av Cullbergbaletten och platsen är Hjalmar Bergman Teatern.

Kultur & NöjeMer kultur och nöje? På www.losnummer.se hittar du de senaste recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.

Man blir så lycklig efteråt!

”får jag lov?”som träning och hobby

TExT OCH fOTO: ANETTE BODéN

– Fem, sex, sju, åtta! ropar danspedagogen Emelie Carlsson i ett försök att överrösta musiken. Idrottshusets danssal är stor och ljus och deltagarna tränar synkroniserat en kombination av danssteg över golvet. Samtidigt immar fönstren igen under rykande heta salsakvällar på Kulturstation.

NOTIsER: MATILDA ANDERssON

Billigare sista minuten-biljetter för studenter

Även om humorn har den centrala delen i filmen

finns allvarligare inslag

– kajsa Wikström recenserar biofilmen ted. Läs på www.losnummer.se

foto

: P

RE

SS

/EVA

dA

LiN

genusforskare om färgerFÖRELÄSNING. Den 7 november

klockan 18.30 kommer Fanny Ambjörnsson ta plats i hörsal L3 i Långhuset. Kvällens föreläsning har namnet Rosa, den farliga färgen.

Ambjörnsson är i vanliga fall lärare och forskare i genusvetenskap vid Stockholms universitet.

Örebro universitet bjuder under hösten in till flera offentliga föreläsningar med fri entré.

Rosa

fanny Ambjörnsson.

Provsmakningar på whisky-festival

UTSTÄLLNING. För femte året i rad är det dags för Örebro Öl & Whiskyfesti-val. Festivalen hålls helgen den 16 och 17 november på Conventum Arena. Utöver alkoholhaltiga drycker erbjuds utställare, provsmakningar och seminarier.

Festivalen har en åldersgräns på 20 år.

Dans är en av exercitierna på Örebro univer-sitet. Kurser finns för både nybörjare och de som har dansat längre. Klasserna är 90 minu-ter långa och består främst av modern dans och jazz. I modern dans arbetas mycket med kroppens naturliga rörelser medan jazzdans kan vara mer showig.

Utanför danssalen väntar socionomstu-denten Dzenana Mahmutovic. Det är första gången hon är här, hon har dansat andra sti-lar förut men aldrig modernt eller jazz.

– Det är superbra att det erbjuds gratis dansklasser, annars är det ganska dyrt. Jag tycker verkligen att fler borde dansa. Man blir så lycklig efteråt!

Det är en liten grupp på åtta tjejer och en kille som testar nybörjarklassen denna gång.

– Deltagarantalet varierar kraftigt, det kan nog bero på tentaperioderna. Kanske är det just ett danspass som behövs i tentaplugget, för att öka kreativiteten, tror Emelie Carlsson.

Flera internationella studenter går på dan-sen, bland andra ryska Alla Rybina, som lä-ser Global Journalism.

– Trots att danspedagogen pratar på svens-ka så tycker jag att det är en bra aktivitet för oss internationella studenter. Vi kan hänga med lika bra eftersom man i dansen talar med kroppen och förstår genom musiken.

LEKTIONEN BEsTåR AV en teknikuppvärm-ning där musklerna sträcks ut och blir varma. Efter ett styrkepass tränas sedan piruetter, en övning som lockar fram många skratt. Det är en utmaning att få koll på kroppen, det är inte alltid självklart vilket ben som ska vart eller åt vilket håll det ska snurras. Den sista halvtimmen jobbar gruppen med en kore-ografi, något många ser som lektionens höjd-punkt. Stolta och frustrerade ansiktsuttryck varvas beroende på hur väl de lyckas komma ihåg stegen.

Forskningsintresset kring dans för barn och ungdomar har ökat de senaste åren. Stu-dier visar på dansens goda egenskaper för koncentration, kreativitet och kroppsmed-vetenhet. Men den största anledningen till att även studenter borde dansa har ett enkelt

Koreografi. Studenterna på dansexercitierna följer pedagogen Emelie Carlssons rörelser.

17LÖSNUMMER NR 6 2012 Kultur & Nöje

Det är nog den ultimata hobbyn! Dessutom blir det som ett tränings-

pass, utan att man ens tänker på det

svar, enligt Emelie Carlsson.– Du ser ju hur glada de är!Hon har helt rätt, samtliga deltagare

strålar med varma ansikten när de går ut från danssalen.

Danspedagogerna växlar under terminen och därför är det möjligt att hoppa in mitt i terminen utan att känna sig bortkommen.

fÖR DEN sOM HELLRE DANsAR PARDANs än tar koreografi finns också ett gratis alter-nativ. Varje tisdagkväll hörs salsatoner ljuda ut från Kulturstations immiga fönster. Ett gäng salseros, som salsadansare också kallas, har samlats för att njuta av denna glada dans. Både nybörjare och erfarna kan lära sig mer här. Ett flertal studenter har hittat hit, bland andra Anne-Maria Marttila som studerar juridik.

– Det är nog den ultimata hobbyn! Dess-utom blir det som ett träningspass, utan att man ens tänker på det.

Första gången kom Anne-Maria helt ensam till en salsakväll, utan någon tidigare erfaren-het. Snabbt fick hon vänner som dansade och hon menar att dans är ett perfekt sätt att träf-fa trevliga människor och ha roligt utan att behöva dricka alkohol, vilket många andra studentaktiviteter kretsar kring.

– Det är så kul! säger hon entusiastiskt innan hon blir uppbjuden av en salsero och glider ut på dansgolvet.

Salsa socials är gratis för alla och nybörja-re är mer än välkomna, säger Patrick Ehlert, som driver dansskolan PatrickSalsa och är initiativtagare till salsakvällarna. Efter en fartfylld låt sänker han plötsligt musiken.

– Cha-cha! ropar han och sätter på en ny låt.

Och så får hela rummet en liten minikurs,

fakTaExERCITIER• Gratis för studenter och personal.• Modernt/jazz.• I danssalen i Gymnastikhuset på campus.• Tisdagar: nybörjare klockan 17-18.30, fortsät-tning klockan 18.45-20.15.

sALsA sOCIALs• Gratis för alla.• På Kulturstation vid Örebro centralstation.• Tisdagar klockan 19-20.

eller animación som det kallas på salsaspråk. Det är väldigt medryckande och för tankarna till Dirty Dancing-citatet: ”God wouldn’t have given you maracas if he didn’t want you to shake ’em!”.

Dessa salsakvällar är inte som en vanlig danskurs, det kallas för ”salsa socials”, att träffas för att dansa socialt. Deltagarna lär varandra och får utbyte på det sättet, istäl-let för att alla ska traggla samma turer efter en lärare. De flesta som kommer hit går, eller har gått, någon salsakurs och kommer sedan hit för att träna och repetera vad de lärt sig.

– Vi har en present till alla nybörjare! Vi ger bort fyra danssteg gratis och vi ser gärna att det kommer fler studenter som vill lära sig salsa, berättar Patrick.

Tre tisdagar i månaden är det socialdans och den fjärde tisdagen är det istället work-shops i olika salsastilar för den som vill lära sig mer.

ExERCITIERNA OCH sALsAKVäLLARNA är två helt skilda typer av dans, men det som är tydligt är att båda danserna skapar mycket glädje hos deltagarna.

Endast en fråga kvarstår:– Får jag lov?

Kul. juridikstudenten Anne-Maria Marttila gillar att dansa salsa.

Danssteg. Salsa socials är inte som vanliga danskurser. Människorna träffas för att dansa socialt.

18 LÖSNUMMER NR 6 2012

En klack för de som kanske inte hejar helhjärtat på hemma- eller bortalaget. Neutrala klacken bildades av en grupp studenter i syfte att sprida god stämning, med konfetti, färg-sprakande banderoller och massvis med sång.

Sport

Hejar för hejandets skull

TExT: MATILDA HAMEDANIAN

fOTO: CAMILLA HALL

Tagga till nu allihopa

Sju veckor har det tagit dem att nå fram till den här kvällen, mycket jobb har lagts ner. När Lösnummer kikar förbi i en av medlem-marnas lägenhet finns runt tjugo studenter samlade för att se på fotboll iklädda färggla-da fotbollströjor och hattar. Snart ska de gå till Behrn Arena för dagens match. Här råder en avslappnad och skön stämning, samtidigt

märks det att alla är riktigt förväntansfulla. – Tagga till nu allihopa, hörs någon säga. En halvtimme innan matchen börjar tar

klackens grundare, Victor Engberg och William Ek, som båda studerar ekonomi, ton och börjar sjunga igenom den tänkta repertoar som de skapat inför kvällen. På en kvart sjungs låtarna igenom med resten av klacken.

Det sker i all hast och är tämligen oförbe-rett, men det verkar inte vara något större problem. De lär sig snabbt hur sångerna ska låta.

Oftast står Victor och William i örebro-klacken under matcherna eftersom det är betydligt billigare än de vanliga sittplatserna. Att stå i en klack för ett lag de inte känner något för är ingen höjdare och inget de ville fortsätta med, därför bestämde de sig för att göra en egen klack. Med klacken känner de att de kan bidra mer till stämningen.

– Vi brukar ofta gå och se på fotbollsmat-cher på Behrn Arena bara för nöjes skull. Det är inte som om vi har något agg mot ÖSK, självklart är det kul när det går bra för dem, förklarar Victor.

Om det finns neutrala klackar på annat

Allsångsledare. Victor Engberg och William Ek leder ramsorna när den neutrala klacken besöker behrn Arena för match.

19LÖSNUMMER NR 6 2012 Sport

sPORTKRÖNIKA. ”Om du inte vore tjej så skulle jag slå ner dig”.

Mitt 14-åriga jag skrattade lite nervöst och joggade vidare bort över planen. Bakom mig lämnade jag en högst irriterad klass-kamrat. Tydligen var det inte okej att jag som tjej gav mig in i närkampen, tryckte un-dan honom och tog bollen. Sådant fick bara

andra killar göra, om ens de.Jag sa ingenting den

gången. Jag svalde och lät hotet passera.

Samma sak när jag fick en noggrann genomgång från ”sportkillarna” om hur tack-lingar inte fick gå till efter att jag knuffat en klasskamrat, av manligt kön, in i ribbstolarna i min jakt på innebandybol-len. Behöver jag ens påpeka att det knappt handlade om kroppskontakt? Att resten av

killarna samtidigt slogs som vildar på andra planhalvan?

Men jag var tyst och spelade vidare. Lät uppläxningen rinna av mig.

Eller som när det skulle spelas snörugby och tjejerna fick tackla killarna, medan kil-larna bara fick tackla andra av sitt eget kön. Inte kunde vi flickor tillåtas bli ”nermejade” av de stora, starka pojkarna.

VAD äR DET EGENTLIGEN fRåGAN OM?Jämställdhet? Alla på lika villkor?Visst inser jag att debatten om kön och

genus inom idrott, såväl som i samhället i stort, är en riktig snårskog. Det är lätt att gå vilse och att åsikter misstolkas.

Feminism har blivit ett skällsord som sam-mankopplas med den dystopiska föreställ-ningen om kvinnan i världsherravälde. Det är inte lätt att försöka höja rösten om tjejers ofta utsatta och nedsänkta positioner.

Det där om kvinnligt världs-

Emelie Bröms ser positivt på mörkrets återkomst. kvällarna blir lite mysigare och det är inte längre lika motigt att välja spinning-cykeln när det höstruskar ute.

“Ja, då är jag väl feminist”

Emelie Bröms

Sekunden den slutar blir vi helt galna och konfetti-kastande

herravälde tycker jag inte låter speciellt roligt.

Men om det gör mig till en sådan feminist att tycka att vi tjejer borde kunna ta för oss i idrottshallen eller få ta emot tacklingar på samma villkor som killar, så får jag ta smällen. Ja, då är jag väl feminist.

fÖR TJEJER, vi måste ta för oss.

Vi måste våga sno bollen och visa att vi kan vinna matchen.

håll i Sverige vet de inte riktigt. Inspirationen till att starta en klack kom däremot från en neutral klubb i Turkiet.

– Jag fick reda på at det finns en liten klubb i Istanbul bredvid stadens universitet där folk gör i princip vad vi gör. Fast det görs mer som ett hån mot de små klubbar de inte gillar och de är neutrala under varje match som spelas. Egent-ligen är det inte ens en klack, säger William.

fÖR DET MEsTA äR DE NÖJDA med allt. Men trots att de bjudit in så många som möjligt till sitt event och lagt upp filmklipp är det inte många som kommit. Av de hundra biljetter som ÖSK tilldelat dem, är endast tju-gofem sålda.

– Det är väldigt synd att få dykt upp. Spe-ciellt när så många säger att det är en bra idé och sedan inte finns på plats. Vi tycker det är väldigt tråkigt, men det är inget som ska hindra oss från att ha kul. Vi får väl sjunga högre helt enkelt, säger Victor.

Det mest spektakulära inför kvällen förväntas bli det bombastiska tifot, banderollen.

– Vi kommer att sjunga en inträdessång för Örebro när spelarna går in på planen, då står alla och håller sina halsdukar och sjunger med. Sekunden den slutar blir vi helt galna och bryter loss i sång och konfettikastande, berättar Victor.

Victor och William vill inte bara att de som medverkar i klacken uppskattar eventet, de strävar också efter att de övriga åskådarna ska tycka att det är ett roligt initiativ.

– Då RULLAR VI, hörs någon säga. Sånghäftena läggs åt sidan och alla börjar

bege sig mot Behrn Arena. På vägen dit pas-serar vi gröna alléer, hösten har ännu inte satt sitt spår här. Men det är lite kyligt, dock inget som stör.

Den neutrala klacken har helgarderat sig

inför kvällen med red bull. De flesta går med en i handen på väg till arenan.

Väl framme är humöret på topp hos den lilla skaran. Tifot drar igång lite senare än planerat, men när det väl börjat slänger alla på plats upp sina konfettihögar och brister ut i sång fylld med entusiasm och glädje.

EfTER MATCHEN berättar Victor och Wil-liam att de ännu inte vet om det blir någon fortsättning på klacken.

– Om vi hade fått ett riktigt genomslag med runt tvåhundra personer som kommit hade vi nog fortsatt och gjort likartade eve-nemang flera gånger per år, men kanske inte varje match. Möjligtvis en gång varje säsong, vi vill inte att det ska bli inflation på det här, säger William.

Det bästa vore, i deras mening, om ett sam-arbete med studentkåren och studentsektio-nerna kunde göra den Neutrala klacken till ett mer framstående evenemang.

– Det absolut bästa hade ju varit om alla sektioner går ihop inför nollningen, kanske till och med att det ingår i nollepåsen. När man är som ny är det ju oftast då man är som mest engagerad, tycker William.

Högljutt. En tapper skara ansluter sig till den neutrala klacken.

Mostånd. kvällens match är ÖSk mot Gif Sundsvall. Neutrala klacken hejar på båda.

Dessa sidor produceras av Örebro studentkårStudentkårens sidor

VGFör Fallärenderappor-ten 2012 som är klar och ska användas för att förbättra situationen för kommande stu-dentgenerationer.

Månadens exaMination

På kårsidorna i varje Lösnummer framöver

kommer vi på stu-dentkåren betygsätta

aktuella händelser eller företeelser som vi tycker är värda att

uppmärksamma under månaden som gått.

Till Alumndagen som samlade bra föreläsa-re, många alumner och nuvarande studenter.

Utbildningensdeparte-mentet som uteslutits ur ENQA-samarbetet. ENQA är en europeisk organisation som ska främja kvalitetssäkring av högre utbildning i Europa.

G

U

Varje student har rätt till en utbildning som är värd sitt namn, en utbild-ning som både utvecklar individen och dess kun-skaper. Där studenter har möjlighet att påverka och skapa sin egna fram-tid.

Detta är något som vi dag-ligen jobbar med på Örebro studentkår. För en enligt oss är en av de viktigaste grund-stenarna i en högkvalitativ utbildning att studenter har möjlighet att påverka den till det bättre. I snart 50 år har vi jobbat för detta, genom ut-bildningsbevakning, dialoger med universitetsledning och genom nationella påverkans-organ har vi lyckat med att sätta studenten i fokus när det kommer till universitetets kvalitetsarbete.

För att kunna genomföra detta arbete krävs mängder av engagemang och personer som både är drivna och har rätt kunskap för att kunna genomföra sitt uppdrag. Just rätt kunskap blir allt vikti-gare desto större och mer utvecklat Örebro universitet

blir. Något som vi som job-bar heltid med studentfrågor ser som ett av våra viktigaste uppdrag, att ge både studen-ter och engagerade kunskap om sina rättigheter och vad som händer vid universitetet.

Varje år ger vi våra en-gagerade medlemmar möj-ligheten att genomföra ut-bildningar för att kunna vidareutveckla sitt engage-mang, allt ifrån föreläsningar till ledarskapsutbildningar. Men för många studenter som inte är engagerade så finns det fortfarande många brister i kunskapen om sina rättigheter och skyldigheter som student. ”Vad har jag som student rätt att kräva av universitetet?” är en fråga som vi oftast får när vi är ute och diskuterar problem med studenter.

Andra frågor som vi ofta stöter på är vad som räknas som diskriminering, vart ska jag vända mig om jag anser att min kurs inte följer de ut-stakade riktlinjerna eller vad man kan göra om ens tenta-men inte har blivit rättade inom den utsatta tiden.

För att komma tillrätta med detta problem beslutade förra årets kårstyrelse att ar-bete för att både uppmärk-samma studenterna om deras rättigheter och de problem som finns vid universitetet, resultatet av detta är den för-sta fallärenderapporten som Örebro studentkår någonsin släppt.

Varje år Får Örebro stu-dentkår in massvis med pro-blem, klagomål, misstankar och anmälningar som hante-ras av våra kompetenta med-arbetare. Men vi vet även att många ärenden inte kommer oss till handa pga okunskap och rädsla. Genom att sam-manställa de ärenden som vi under de senaste verk-samhetsåren har fått in vill vi kasta ljus på den proble-matik som idag finns. Vi vill visa både för studenter och medarbetare vid Örebro universitet att studenter har rättigheter och att Örebro studentkår finns där för att hjälpa till och stötta alla som behöver oss.

Genom att släppa denna rapport hoppas vi att fler stu-

denter blir medvetna om sina rättigheter och att fler med-arbetare blir medvetna om sin skyldigheter. Och genom att årligen följa upp vad som händer vid universitetet med just denna typ av rapport hoppas vi att vi tillsammans kommer hjälpas åt för att höja statusen på utbildning-arna vid Örebro universitet, jobba för att studenternas röster tas på allvar både på kurs- och ledningsnivå samt att alla studenter blir med-vetna om sina rättigheter i sin utbildning.

Vi hoppas att denna rapport både kommer hjälpa stu-denter och uppmärksamma andra i vårt gemensamma arbete för en bättre studietid.

Fallärenderapporten

orDFöranDe

Jacob HöGlUnd

Vi ställde några frågor till vårt studentombud albina hoti som jobbat med Fall- ärenderapporten om hur hon ser på rapporten och vad släpppet av den kan betyda.

Vad skulle du säga är syftet med rapporten?

Huvudsyftet med rappor-ten är att synliggöra kårens arbete med just den här ty-pen av frågor som rör utbild-ning. Den visar också upp studentombudets roll för både studenterna och univer-sitetet.

Tror du att rapporten kom-mer ge någon förändringar?

Jag tror att det kommer skapa en medvetenhet om

det rappor-ten berr. Att studenterna vet om att de kan vän-da sig till studentom-budet och när det fak-tiskt är dags att göra det.

Hur tror du Fallärenderap-porten kommer påverka ditt arbete?

Förhoppningsvis blir det lättare att ta upp och lösa problem med universitet. Att medvetenheten kring min roll som studentombud gör att jag slipper förklara den varje gång jag kommer in till en ny instans på universite-

tet. Att visa att jag är tjäns-teman och inte en studentre-presentant kan göra skillnad för just mitt arbete.

ViDare har studentkåren sett en minskning i antalet fallärenden som inkommit till studentombudet de se-naste åren och frågar därför Albina om hon har några teorier om varför det har minskat från nästan 100 ner till 64.

Det finns flera olika anled-ningar som kan hänga ihop. En förändring kan vara att marknadsföringen av stu-dentombudet har minskat, då den var väldigt omfat-tande när jag började. Kan-ske har Kårhuset tagit över

en del fokus hos studenterna. Det kan också vara så att universitetet har blivit bättre tillsammans med att studen-terna kan lösa fler problem själva. I värsta fall är det så att studenterna har slutat bry sig och inte tar tag i proble-men alls.

Ser du någon förändring framöver?

Att rapportsläppet leder till att fler studenter vänder sig till studentombudet för att det ska komma in fler ären-det. Inte då att det blir fler problem utan att studentkå-ren känner till fler utav de problem som finns kvar.

Albina Hoti

intervju med albina Hoti, studentombud på Örebro studentkår

den 17 november släpper Örebro studentkår sin första Fallärenderapport

anDreas lunDGren

informationsansVariG

Studentkårens sidorDessa sidor produceras av Örebro studentkår

Vem har koll på din studiemiljö?Vi har pratat med avgående och tillträdade studerande huvudskyddsombuden för Örebro studentkår

Arbetsmiljön är något vi på Örebro studentkår har job-bat med under många år, men sällan marknadsfört speciellt hårt till förmån för utbildningsbevakningen. Därför passar vi nu på att intervjua avgående Huvud-studerande skyddsombud (HSSO) Jerry Berglund och tillträdande HSSO Martina Blomqvist om deras syn på sin post och arbetet med studenters studiemiljö.

Hur kommer det sig att ni valde att engagera er som studerande skyddsombud?

Jerry: Jag antar att intres-set att engagera mig för nå-got växte fram under min tid som anställd hos Hyresgäst-föreningen en gång i tiden. När jag började på Lärarpro-grammet inriktning musik här på universitetet, blev jag

blev snart tillfrågad om jag ville bli studerandeskydds-ombud för Musikhögskolan, Jag tackade ja, och nu är jag Huvudstuderandeskydds-ombud. En post jag haft sedan hösten 2009. Därför tycker jag att det är dags att låta facklan gå vidare till nästa eldsjäl.

MArtinA: Innan jag började vid Örebro universitet var jag skyddsombud på min arbetsplats. Det var där mitt engagemang föddes och kän-des naturligt att fortsätta be-vaka arbetsmiljön, vilket blir studiemiljön här.

Vad har du för uppgift som huvudstuderande skyddsom-bud? 

Jerry: Jag är ansvarig för

alla de SSO som finns ute på sektionerna, och skall sam-ordna deras arbete. Jag skall även kalla till skyddsrådsmö-ten som är vårt forum för att

sammanställa de rapporter som kommer in ifrån de oli-ka sektionerna. Detta för jag sedan vidare till ledningen via Skyddskommittén.

Och vad gör studerande-skyddsombuden (SSO)?

MArtinA: Som studerande-skyddsombud för min sek-tion, är mitt uppdrag att se efter att studentens fysiska och psykiska hälsa är trygg, säker och god. Jag är län-ken mellan studenterna och vår institution, det vill säga de som är ansvariga för vår studiemiljö. Jag har lite extra koll i de miljöer som vi stu-denter vistas i, exempelvis att vara med på skyddsronder som universitetet håller i.

Vilka problem, förändringar eller synpunkter kan man vände sig till er med?

Jerry: Man kan komma till oss med i stort sett vilka problem som helst. Du kan ha halkat på golvet och sla-

git dig. Du kan vända dig till oss om du mår dåligt p g a stress eller om bussen som nästan körde på dig när du stod vid hållplatsen. Mår du

som student dåligt p g a av din studiesi-tuation, skall man söka upp

sin sektions SSO. Man skall även vända sig till oss om det finns problem med klassrum. Det kan vara allt ifrån dåligt ljus, luftkonditioneringen, för varmt eller kallt. Det kan ligga lösa kablar på golvet, eller brädor med spikar stå-ende upp som byggarbetare lämnat kvar av misstag.

MArtinA: Precis som Jerry säger kan man vända sig till oss om allt som påverkar stu-denters studiemiljö! Bättre att du hör av dig en gång för mycket än en gång för lite!

Hur viktigt är det att det finns studerande skyddsom-bud?

MArtinA: Otroligt viktigt! Universitetet kan omöjligt veta hur vi studenter upple-ver vår studiemiljö. Det är VI som är i den och studerande-skyddsombud har en viktig roll genom att förmedla till universitetet hur vår verk-lighet det vill säga vår stu-diemiljö FAKTISKT ser ut.

Det är vi, SSO, som synliggör studenternas studiemiljö för institutionerna.

Jerry: Alla studenter ser kanske inte universitetet som en arbetsplats, men ar-betsmiljölagen gäller även oss och inte bara de som är anställda. Känner de stude-rande sig säkra och trygga, så kommer de även att må bättre och stressiga situatio-ner minskar.

Finns det någon fråga du brinner lite extra för?

MArtinA: Helt klart vårt fina bibliotek! När jag bör-jade vid universitetet blev jag förvånad över den kulturen som fanns/finns hos studen-terna när de vistas på biblio-teket.

Flera, om inte alla, pratar i vanlig samtalston om inte högre. Vilket leder till att ljudnivån trappas upp hela tiden. Men jag tror att vår bibliotek har en otrolig po-tential att bli ett tyst och lugnt b i b l i o t e k som vi alla kan utnytt-ja.

Man kan komma till oss med i stort sett vilka problem som helst.

Oj Aj

Tillträdande Martina Blomqvist och avgående Jerry Berglund. Martina tar över posten som huvudstuderande skyddsombud (HSSO) den 1 november i år. FOTO: ANdreAS luNdgreN

Tillbud – Det är när olyckan var/är nära men inget hände, när du säger ”OJ”. T.ex. att en lampa föll ner framför dina fötter, att en bil körde förbi för fort vid ett över-gångsställe, eller liknande.

Skadeanmälan – När olyckan varit framme. När du säger ”AJ”, då är det en skadeanmälan. Det är när du t ex har ramlat eller halkat när du gått på campus. Eller på vägen till eller från universitetet.

LOuiSe HAMMAr

StudieSocialt anSvarig

Det tar max fem minuter att fylla i en rapport av detta slag – det är lite tid som kan göra stor skillnad. Varje tillbud som skrivs skickas sedan in till universitetet. Dessa behandlas via en grupp som heter Skyddskommittén, där de först går igenom händelsen för att sedan skapa en åtgärdsplan. Är det en till-budsanmälan görs planen för att förhindra att samma sak händer i igen och gäller det en skadeanmälan görs en uppföljning på vad som hänt och sedan vilka åtgärder som vidtagits.

Studentkårens sidorDessa sidor produceras av Örebro studentkår

Vem har koll på din studiemiljö?Vi har pratat med avgående och tillträdade studerande huvudskyddsombuden för Örebro studentkår

Arbetsmiljön är något vi på Örebro studentkår har job-bat med under många år, men sällan marknadsfört speciellt hårt till förmån för utbildningsbevakningen. Därför passar vi nu på att intervjua avgående Huvud-studerande skyddsombud (HSSO) Jerry Berglund och tillträdande HSSO Martina Blomqvist om deras syn på sin post och arbetet med studenters studiemiljö.

Hur kommer det sig att ni valde att engagera er som studerande skyddsombud?

Jerry: Jag antar att intres-set att engagera mig för nå-got växte fram under min tid som anställd hos Hyresgäst-föreningen en gång i tiden. När jag började på Lärarpro-grammet inriktning musik här på universitetet, blev jag

blev snart tillfrågad om jag ville bli studerandeskydds-ombud för Musikhögskolan, Jag tackade ja, och nu är jag Huvudstuderandeskydds-ombud. En post jag haft sedan hösten 2009. Därför tycker jag att det är dags att låta facklan gå vidare till nästa eldsjäl.

MArtinA: Innan jag började vid Örebro universitet var jag skyddsombud på min arbetsplats. Det var där mitt engagemang föddes och kän-des naturligt att fortsätta be-vaka arbetsmiljön, vilket blir studiemiljön här.

Vad har du för uppgift som huvudstuderande skyddsom-bud? 

Jerry: Jag är ansvarig för

alla de SSO som finns ute på sektionerna, och skall sam-ordna deras arbete. Jag skall även kalla till skyddsrådsmö-ten som är vårt forum för att

sammanställa de rapporter som kommer in ifrån de oli-ka sektionerna. Detta för jag sedan vidare till ledningen via Skyddskommittén.

Och vad gör studerande-skyddsombuden (SSO)?

MArtinA: Som studerande-skyddsombud för min sek-tion, är mitt uppdrag att se efter att studentens fysiska och psykiska hälsa är trygg, säker och god. Jag är län-ken mellan studenterna och vår institution, det vill säga de som är ansvariga för vår studiemiljö. Jag har lite extra koll i de miljöer som vi stu-denter vistas i, exempelvis att vara med på skyddsronder som universitetet håller i.

Vilka problem, förändringar eller synpunkter kan man vände sig till er med?

Jerry: Man kan komma till oss med i stort sett vilka problem som helst. Du kan ha halkat på golvet och sla-

git dig. Du kan vända dig till oss om du mår dåligt p g a stress eller om bussen som nästan körde på dig när du stod vid hållplatsen. Mår du

som student dåligt p g a av din studiesi-tuation, skall man söka upp

sin sektions SSO. Man skall även vända sig till oss om det finns problem med klassrum. Det kan vara allt ifrån dåligt ljus, luftkonditioneringen, för varmt eller kallt. Det kan ligga lösa kablar på golvet, eller brädor med spikar stå-ende upp som byggarbetare lämnat kvar av misstag.

MArtinA: Precis som Jerry säger kan man vända sig till oss om allt som påverkar stu-denters studiemiljö! Bättre att du hör av dig en gång för mycket än en gång för lite!

Hur viktigt är det att det finns studerande skyddsom-bud?

MArtinA: Otroligt viktigt! Universitetet kan omöjligt veta hur vi studenter upple-ver vår studiemiljö. Det är VI som är i den och studerande-skyddsombud har en viktig roll genom att förmedla till universitetet hur vår verk-lighet det vill säga vår stu-diemiljö FAKTISKT ser ut.

Det är vi, SSO, som synliggör studenternas studiemiljö för institutionerna.

Jerry: Alla studenter ser kanske inte universitetet som en arbetsplats, men ar-betsmiljölagen gäller även oss och inte bara de som är anställda. Känner de stude-rande sig säkra och trygga, så kommer de även att må bättre och stressiga situatio-ner minskar.

Finns det någon fråga du brinner lite extra för?

MArtinA: Helt klart vårt fina bibliotek! När jag bör-jade vid universitetet blev jag förvånad över den kulturen som fanns/finns hos studen-terna när de vistas på biblio-teket.

Flera, om inte alla, pratar i vanlig samtalston om inte högre. Vilket leder till att ljudnivån trappas upp hela tiden. Men jag tror att vår bibliotek har en otrolig po-tential att bli ett tyst och lugnt b i b l i o t e k som vi alla kan utnytt-ja.

Man kan komma till oss med i stort sett vilka problem som helst.

Oj Aj

Tillträdande Martina Blomqvist och avgående Jerry Berglund. Martina tar över posten som huvudstuderande skyddsombud (HSSO) den 1 november i år. FOTO: ANdreAS luNdgreN

Tillbud – Det är när olyckan var/är nära men inget hände, när du säger ”OJ”. T.ex. att en lampa föll ner framför dina fötter, att en bil körde förbi för fort vid ett över-gångsställe, eller liknande.

Skadeanmälan – När olyckan varit framme. När du säger ”AJ”, då är det en skadeanmälan. Det är när du t ex har ramlat eller halkat när du gått på campus. Eller på vägen till eller från universitetet.

LOuiSe HAMMAr

StudieSocialt anSvarig

Det tar max fem minuter att fylla i en rapport av detta slag – det är lite tid som kan göra stor skillnad. Varje tillbud som skrivs skickas sedan in till universitetet. Dessa behandlas via en grupp som heter Skyddskommittén, där de först går igenom händelsen för att sedan skapa en åtgärdsplan. Är det en till-budsanmälan görs planen för att förhindra att samma sak händer i igen och gäller det en skadeanmälan görs en uppföljning på vad som hänt och sedan vilka åtgärder som vidtagits.

22 LÖSNUMMER NR 6 2012Synpunkt

TExT OCH fOTO: MATILDA HAMEDANIAN

fRÅgaNHar du kunnat få mi-nuspoäng på en tenta någon gång?fRåGAN. I detta nummer under-söker vi vilka regler som gäller för poäng på tentor. Lösnummer har begett sig ut på campus för att frå-ga studenter om de någonsin varit med om att kunna få minuspoäng på en tenta och vad de tycker om att få det.

Peter Mellek, tekniskt basår. – jag har bara haft en enda tenta och där fick vi inte några minuspoäng. känner inte heller till någon som fått det. det låter inte så kul.

sara Bogale Gunnarsson, juristprogrammet. − Nej, det har jag inte. jag visste inte ens att man kunde få det, låter väldigt konstigt tycker jag.

Osman Jasseh, tekniskt basår. − Nej, jag tycker inte heller att det är rätt att få det. om man exempelvis har fått halva rätt på en upp-gift finns det ingen anledning till att ge någon minuspoäng. Svar som inte gör att man får full poäng är väl de som ska ses som ”minuspoäng”.

felicia sandberg, juristprogrammet. − jag har inte haft min första tenta ännu så nej, jag har inte fått nå-gra minuspoäng. Men jag tycker verkligen det är fel att det händer, det känns verkligen inte som om det borde göra det.

Månadens webbfråga

Vad tycker du? På www.losnummer.se ställer vi

frågor om allt möjligt, rösta!

Håller du med? Håller du inte med?diskutera på www.losnummer.se.

Min er-farenhet är dock tyvärr att dessa uppsat-ser mest känns som ett måste

”Koppla studierna till arbetslivet”

Malin silénkanslist och sekreterare

kristdemokraterna Örebro

Vad tycker du?Skicka din insändare till losnummer@losnummer.se.

Varje år skrivs examensarbeten på olika nivåer vid Örebro universitet. själv kan jag se tillbaka och kommer ihåg känslan då jag för några år sedan skrev min kandidatuppsats.

I våras hade jag kontakt med ett par student-grupper, både från Uppsala och från Örebro, och kände igen deras glädje när de efter flera månaders slit äntligen genomfört sin studie med bra och godkänt resultat.

Det läggs ner åtskilliga timmar, dagar och veckor på varje uppsats och tidigt i instruk-tionerna betonas vikten av att bidra till forsk-ningen med belägg för tidigare teser eller nya infallsvinklar på en komplex problemställning.

Min erfarenhet är dock tyvärr att dessa uppsatser i ärlighetens namn mest känns som ett måste. Målet att komma fram till relevan-ta slutsatser blir sekundärt jämfört med att faktiskt få ut sin examen. Glädjen över en väl genomförd studie var ingenting jämfört med lyckan att äntligen bli färdig.

ETT säTT ATT MOTIVERA studenterna till

vidare forskning och samtidigt låta uppsat-serna komma fler till del, skulle kunna vara att bättre koppla studierna till arbetslivet. Det görs till viss del redan inom de flesta ämnen, men mycket går fortfarande att göra.

Kristdemokraterna Gunvor Sundmark och Ewa Sundkvist motionerade för en tid sedan om att införa ett stipendium till goda hälsove-tenskapliga uppsatser på C- och D-nivå, som kan användas i det patientnära arbetet. Här-omdagen blev jag mycket glad då jag hörde att motionen bifölls i landstingsfullmäktige.

TANKARNA sKULLE MED fÖRDEL också kunna utvecklas inom andra akademier. Det tror jag är ett sätt att motivera studenterna till vidare forskning, samtidigt som kopplingen till arbetslivet blir starkare!

kommenterat på webbenDrivhuset ordnar starta eget-träffar för kvinnliga studenter på JPS och HumUS. Tanken är gemensam lunch och i nformation om hur det är att driva företag. Det skrev vi om i en artikel på losnummer.se. Artikeln har kommenterats. Här publicerar vi ett utdrag.

Om nu en stor majoritet som läser JPS och HumUS är tjejer, varför då

utesluta de få killarna på dessa ”starta-eget luncher”?

Förstår faktiskt inte denna könsdiskrimi-nering.

Skulle vilja se reaktionerna om det varit tvärtom, ”starta-eget luncher” bara för killar i något där killarna dessutom är i majoritet.

JONTE

Förstår faktiskt inte

Håller du med? Håller du inte med?kommentera du också på www.losnummer.se

23LÖSNUMMER NR 6 2012 Till sist

Yasmine Winberg om när hon sätter kaffet i halsen:

När blodet i min kropp gör bubblande uppror

yasmine Winberg har för andra gången på en månad slarvat bort svindyra hörlurar till sin telefon. Härom-veckan glömde hon också sin dator i en skolsal. de som vill dryga ut sitt CSN med di-verse hittegods gör alltså rätt i att följa i denna kvinnas fotspår. förr snarare än senare glöm-mer hon något igen…

än i Sveriges exempel, vilket får mig att bli mörkrädd.

fÖR ATT DRA EN PARALLELL till något så trivialt i sammanhanget som ett bokval: Jag har under hela året kraftigt stålsatt mig i riktning bort från Suzanne Collins Hunger-spelstrilogi. Mina uppblåsta argument har varit att inte förkovras i ungdomslitteratur som inte kan tillföra mig någon större läs-upplevelse eller vidare språkbruk. Här-omdagen gav jag efter. Och fann mig själv fullständigt fastklistrad vid böckerna. Vilken fruktansvärt viktig och intelligent berättelse Collins skapat.

”Never judge a book by it’s cover” är ett fenomenalt ordspråk att även applicera på fördomen, oavsett dess karaktär. Hunger-spelen gav mig en viktig insikt. Egentligen är det inte värt att koka av ilska över mannen med laktosproduktskommentaren eller Sve-rigedemokraterna. Den enda som verkligen förlorar på fördomen är faktiskt personen den härstammar från.

Annons

KRÖNIKA. Hade jag varit en tecknad seriefigur hade rökmoln flugit ur mina båda öron nu. Jag är så arg så blodet i min kropp gör

uppror och bubblande söker mitt ansikte för att skvallra för personerna omkring mig om känslo-tillståndet.

Orsaken till min plötsliga ilska är en

pinfärsk kom-mentar som på

kafferasten överträffar allt annat jag tidi-gare hört i dum-

hetsväg.– Alltså,

att det laktosfria

sortimentet ökat så kraftigt i butikerna på sistone, att alla har blivit så jävla allergiska helt plötsligt. Det är svartskallarnas fel.

Jag sätter kaffet i halsen. Tittar på mannen som yttrade detta ologiska påstående och söker efter ett tecken på att han bara drog ett smaklöst skämt. Ingenting. Tittar igen. Icke.

UNDER NäsTAN HELA min grundskoletid gick jag i en klass med en kompott av barn som härstammade från världens alla möjliga platser, med olika religioner och vanor. På den tiden reflekterade jag inte alls över det.

När jag även på universitetsnivå haft möjligheten att berika livet med vänner från andra kulturer inser jag att många männis-kor inte haft samma tur, varken i barndo-men eller på senare dagar.

Det har skrivits och debatterats mycket om främlingsfientlighet i medierna, speciellt sedan Sverigedemokraternas intåg i riks-dagen år 2010. I ett finanskrisens Europa behöver man inte leta länge för att finna främlingsfientliga partier med mer makt

Tävla och vinn!

shan “The Man” Atci till Örebro Shan ”the man” Atci är tillbaka med en ny turné, nu med titeln Allting på, Extra allt. de senaste två åren har hans turnéer sålt slut på varje arena han uppträtt på. onsdagen den 14 november kommer han till Örebro.

Du kan vinna biljetter till shan “The Man” Atcis show Allting på, Extra allt. skicka svaret på frågorna till tavling@ losnummer.se senast den 7 november. Lycka till!

Priser:En vinnare får två biljetter till den 14 november på Hjalmar bergman teatern.

fråga 1. i vilket program medverkade Atci år 2004 tillsammans med bland andra Özz Nûjen? 1. Norra Brunn X. Stockholm Live 2. Kvarteret Skatan

foto

: P

RE

SS

/EV

EN

tS b

Y A

d

fråga 2. Vad hette Atcis första soloturné? 1. Comedy Tour X. Blattefierad 2. Svenska 2 - Gymnasie-

turnén

Vill du skaffa dig erfarenhet och en guldstjärna i CV:t? Vill du skriva, fota, illustrera eller redigera för

Örebros största studenttidning? Skicka då ett arbets-prov och motivering till losnummer@losnummer.se.

Lösnummer söker redaktionsmedlemmar

Läs fler krönikor. Under hösten kommer Emma Åkerlind skriva om film och Sanna Rosell om sin praktik i Ecuador. Håll utkik på www.losnummer.se.

UniversitetskyrkanVälkommen till Universitetskyrkan!

Vi anordnar bl.a. öppna föreläsningar, retreater, akademisk stickcafé, själs-

gympa, sorgegrupper och gudstjänster.Enskilt samtal med präst, pastor eller

diakon är vårt stående erbjudande. Vi finns vid stilla rummet ovanför

Forumrestaurangen!

universitetskyrkan.se/orebroGilla oss på facebook.com/ukorebro

Posttidning BLösnummerFakultetsgatan 3702 81 Örebro

Välkommen in till stans studentvänligaste butik!

Tybble

59 90 /kg

STUDENTRABATT5% på allt, alla dagar!

Gäller tillsvidare och vid uppvisande av giltigt studentleg/kort alla dagar i veckan. Gäller ej tobak, spel, tidningar, frimärken och receptfritt.

Studentrabatt på..

Salladsbaren Mixa din egen sallad.Jfr pris 79:00/kg. Priset gäller varje dag tillsvidare och vid uppvisande av samtliga studentleg/kort.

Lösgodis Priset gäller varje dag tillsvidare och vid uppvisande av samtliga studentleg/kort.

Studentrabatt på..

Studentrabatt på..

Salladsbaren

7 90 /hg

Välkommen in till stans studentvänligaste butik!

STUDENTRABATT5% på allt, alla dagar!

Gäller tillsvidare och vid uppvisande av giltigt studentleg/kort alla dagar i veckan. Gäller ej tobak, spel, tidningar, frimärken och receptfritt.

ICA Student

Ingen ska behöva leva på nudlar. Därför får du som ICA-student bra rabatter på mat, ett bankkort utan kostnad och billigare försäkring. Plus rabatt på böcker. Och träning. Och dubbel bonus på ICA. Och… Helt enkelt bättre villkor för dig som pluggar.

Så är du mellan 18 och 30 år och läser vidare efter gymnasiet? Ansök och läs mer på ICA.se/student eller Facebook. 100 spänn väntar redan på kortet när du får det.

ICA Student – bättre mat, bank och försäkring.

Ansök nu! Få 100:- på kortet!

Nej till nudlar!