#8/12 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning

NYHETER

Sid 4-5

EU-val: Det viktigaste är vem som skickas till EU och varför

REpoRTagE KulTuR & NöjE

Sid 14

Tatueringsspecial: mycket bläck på campus

Sid 16

Musiklärarstudenterna avslutar studierna med lyxmoment

#4/14 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning

Sid 12Kårhusets caféföreståndare louise Åkerman säljer kaffe till studenterna

Känd från campus

Annons

UniversitetskyrkanVälkommen till Universitetskyrkan!

Vi anordnar bl.a. öppna föreläsningar, retreater, gudstjänster, meditationer,

spa för själen, sorgegrupper samt olika studiecirklar. Enskilt samtal med präst,

pastor eller diakon är vårt stående erbjudande. Vi finns vid stilla rummet

ovanför Forumrestaurangen!

universitetskyrkan.se/orebroGilla oss på facebook.com/ukorebro

Vill du engagera dig?Vi söker alltid nya redaktionsmedlemmar som vill fota och skriva.

www.losnummer.se

Har du råkat ut för något som brister i din utbildning eller inte fått tillbaka din tenta i tid?

Gymkampanj!Under hela maj och juni månad sänkt pris på 30 dagars gymkort till 100:- Kortet gäller 30 dagar från den dag som du köper det. Priset gäller för de som redan är medlemmar! Är du inte medlem tillkommer medlemsavgiften 140: - stud resp. 240:-

Örebro universitets IF www.ouif.se 019-609 01 60Besöksadress: Örebro universitet, Gymnastik- och idrottshuset www.facebook.com/ouif.se

Har du en åsikt?Skicka din insändare till

losnummer@losnummer.se

3LÖSNUMMER NR 4 2014

Vi barn hade varsin bland-skiva som alla fick en viss

speltid i stereon.

– Lösnummers krönikör Martin Wik om familjesemestrar

23

Lösnummer 4-14 Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.

Tillförordnade chefredaktörer Elin Erikssonelin.eriksson@losnummer.seMatilda Anderssonmatilda.andersson@losnummer.seOssian Lindqwistossian.lindqwist@losnummer.seAnsvarig utgivareLouise HammarBildredaktörSandra Norlingsandra.norling@losnummer.se

Medarbetare i detta nummerAmanda Ankarhem, skribent och fotograf Emmeli Flodqvist, skribent Emma Glännström, skribentJenny Henriksson, skribentTove Jahnsson, fotografMalin Jansson, skribent

Sanna Olsson, skribent och fotografSona Rahimova, fotografSanna Rosell, skribent och fotografAmanda Rönn, skribentVictoria Sohlén, fotografIsabelle Ulfsdotter Hillberg, skribentMartin Wik, krönikörKajsa Wikström, fotograf

Redaktion losnummer.se/redaktionenOmslagsbild Sandra NorlingBylinebilder Martin Henningsson, Sandra NorlingRedigering och layout Emma Glännström, Elin Eriksson, Matilda Andersson

Prenumeration En helårsprenumera-tion på Lösnummer kostar 200 kronor. Kontakta chefredaktören för mer information

Upphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källanInsänt material Allt material välkom-nas av redaktionen, men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texterAnnonsering Kontakta chef-redaktören eller se www.losnummer.se/annonseraUpplaga detta nummer 13 000Utgiven 13 majIssn 0345 - 7508Tryck MittMedia Print, Östersund

Lösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro student-kår. Mer information om Lösnummer hittar du på www.losnummer.seDärför får du Lösnummer Alla Örebrostudenter får Lösnummer gratis, rakt hem i brevlådan

Därför får du inte Lösnummer Vi har förmodligen fel adress till dig. Adressändring gör du i studentkårens kansli, öppet måndag till fredag 10-13Nästa nummer, nummer 5-14, utkommer 2-4 september

KONTAKTAdress Fakultetsgatan 3, 702 81 ÖrebroTelefon 019 676 23 53, 0709 39 99 25E-post losnummer@losnummer.seWebb www.losnummer.se

LedareC

ampu

sbild

en

LEDARE. I höst ska rökmolnen utanför entréerna bort, åtminstone om jag ska tro den satsning som Örebro universitetet ska genomföra. Att universitetet nu tar tag i pro-blemet med rökning utanför entréerna är ett bra steg. Personer med allergi är drabbade, att gå ut och ta en nypa luft utanför hörsa-larna utan att behöva andas in cigarettrök är ibland svårt. Det känns allmänt otrevligt att behöva gå igenom ett tjockt rökmoln för att komma in i husen. När röken vid vissa entréer dessutom dras in i ventilationen blir luften inne i lokalerna också försämrad.

ATT DE sOM röker behöver flytta sig 15 meter ut från husväggen kan verka lätt, men är uppenbarligen svårt. För några år sedan flyttades askkopparna ut från entréerna i syfte att rökarna skulle flytta efter. Något som var ett steg i rätt riktning, men som inte löst problemet. Genom att i höst måla upp rökfria zoner kan regeln göras mer tydlig rent grafiskt, men jag har svårt att tro att nå-gon större förändring kommer ske. Nog för

Studenterna positiva till rökfritt campus

att det då finns en ännu tydligare regel, men vad händer egentligen om du bryter mot den? Ingenting. Kanske måste någon säga till, sätta ner foten för att poängtera att det är fel. Den någon måste bli universitetet.

I 201 av Sveriges 290 kommuner gäller rökfri arbetstid, med mål att tillslut uppnå en rökfri miljö. Varför kan inte universitetet göra samma ställningstagande?

NäR LÖsNUMMER INfÖR detta nummer frågade studenter om ett rökfritt campus var uppfattningen övervägande positiv. Även om den planerade kampanjen kanske inte ger ett helt rökfritt campus är det viktiga i det hela att universitetet visar sin vilja att förbättra, och att de vill se förändring, även om den inte är lika tydlig som kommunernas.

JAg vILL INTE vara den som står här med några pekpinnar och ska inte heller vara det. Det är upp till var och en att avgöra vad som ska göras eller inte. Rök eller rök inte, på avsedd plats eller precis utanför entré-

erna. Men jag måste trots allt avsluta med en lite uppmaning: På ett mycket enkelt sätt kan luften hållas ren och fräsch. Det krävs en liten ansträngning men är av ren respekt mot oss som valt att avstå rökning.

Varför kan inte universite-tet göra samma ställning-stagande?

Tatueringar pryderbåde bringa och finger 14

Blött. Nu fylls campus fontäner åter med vatten. Det är ett säkert vårtecken.

Rökfria zoner påcampus i höst 6Bucket list: this is a must while vi-siting Örebro 10

Foto

: sA

ND

rA

No

rLi

Ng

ELIN ERIKssONtiLLFörorDNAD CheFreDAktör

4 LÖSNUMMER NR 4 2014Nyheterfler studentnyheter? Webbtidningen www.losnummer.se uppdateras flera gånger i veckan med det som är aktuellt på ditt campus.

Europa står inför många

utmaningar

Foto

: MAt

iLD

A A

ND

er

ss

oN

EXAMENSRÄTT. En student från Vietnam National University har anmält Högskolan Dalarna för att ha gett felaktig information. Högskolan erbjöd studenter ett ettårigt utbildningsprogram på magisternivå, men meddelade sedan att programmet skulle läggas ner innan studenterna kunde slutföra utbildningen. Högskolan Dalarna har nu förklarat att de lämnat felaktig information om när rätten till examination slutade gälla, som kompensation ges studenterna möjlig-het att examineras under ytterligare ett år.

Högskola backar efter kritik

UTREDNING. Regeringen tillsätter en utredning för att se över vilka utbildningar högskolorna erbjuder och hur väl de möter de behov som finns. Utredningen ska göras av Lars Haikola vilket innebär att han lämnar sin nuvarande post som universitets-kansler från och med den 1 juni.

– Högskolans snabba expansion har lett till att vi längs vägen tappat bort den fun-damentala frågan vad högskolan ska vara till för. Vi behöver få en sammanhållen bild av vad som styr utbildningsutbudet, menar Haikola.

Regeringen utreder utbud och behov av utbildningar

Man ska känna efter vilka utmanin-gar som är viktiga för samhället och rösta efter det

Foto

: Pr

es

s

Miljömedveten student vill påverka i Europa

Lars haikola.

DOKTORERA. Växer du upp i en akade-misk miljö är chansen stor att du doktorerar. Det visar en ny studie från Universitetskans-lerämbetet, UKÄ. Av Sveriges forskarstu-denter har 14 procent föräldrar som själva doktorerat medan endast 3 procent av fors-karstudenterna har lågutbildade föräldrar. I likhet med en 10 år gammal studie visar resultatet att snedrekryteringen till forskar-utbildningen består. – Det är komplext att bryta det här mönstret och bredda rekryteringen, säger Per Gill-ström, utredare på UKÄ.

Större chans att doktorera efter akademisk uppväxt

Niclas Persson stud-erar statskunskap och kandiderar till Europa-parlamentet i maj. Han menar att unga inte behöver kunna allt om EU för att rösta, det vik-tigaste är att veta vem som skickas till EU och varför.

– Europa står inför många utmaningar, bland annat den ekonomiska krisen och klimatkrisen. I riksdagsde-batten är dessa ofta för stora saker, det är därför ett eu-ropeiskt arbete behövs. Det som får folk att rösta är att man har svar på de stora frå-gorna som människor oroar sig över. Många känner igen sig i dessa kriser.

Niclas menar att unga röstare inte sällan tror att de måste kunna allt om EU för att kunna påverka men det finns nästa ingen i EU som vet hur hela EU fungerar, inte ens de anställ-da. Det är stort, komplext

MATILDA ANDERssON

och det är många människor som jobbar där.

Niclas menar att det allra viktigaste är att veta vem som skickas till EU och var-för.

– Man ska känna efter vilka utmaningar som är vik-tiga för samhället och rösta efter det.

EU arbetar inte specifikt med utbildning men Niclas menar att studenterna är en del av världen som alla an-dra.

– För många studenter tror jag att solidaritet är en vik-tig fråga och då tänker jag främst på emigrationen till Europa. Jag tror att det är en sådan fråga som många unga bryr sig om och som också

EU har en stor roll i.

Ä v e n ekonomi, jobb, ut-byten och fri rörlig-

het tror Niclas är viktigt för studenterna.

– Det är viktigt att det finns jobb när man har tagit examen.

20 svenska platserEuropaparlamentet är det enda organet de röstberätti-gade väljer till direkt. Sverige skickar 20 parlamentariker. Parlamentet är inte som riks-dagen, det finns ingen fast majoritet utan den skiftar med de olika frågorna.

– Det handlar om att par-lamentet och ministerrådet ska komma överens för då blir det ett beslut.

Det är 751 personer från 28 länder som ska väljas till parlamentet. Tyskland och Frankrike är de största län-derna och har flest mandat.

– Sverige ligger i mitten och har medelmycket makt. Trots att det är nästan 800 parlamentariker så kan en enskild parlamentariker göra skillnad. Det handlar om att vara aktiv och göra mycket, då kan man få ige-nom sin politik.

faKTaNamn Niclas PerssonÅlder 26studier Statskunskap AAktuell Kandiderar till EU-parlamentet

UTBYGGNAD. Regeringen har tidigare meddelat att högskolan ska byggas ut med 10 000 nya utbildningsplatser och det är nu klart hur dessa kommer att fördelas. Utbyggnaden kommer huvudsakligen att ske inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Även vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar byggs ut. Bakgrunden till utbyggnaden är den framtida arbetsmarknadens behov samt att allt fler söker till lärar- och förskollärar-utbildningar. Utbyggnaden kommer att ske successivt och ska vara helt klar 2018.

10 000 nya utbildningsplatser

EU. Niclas menar att det viktigaste frågorna för europaparlamentet är ekonomin och klimatet.

5LÖSNUMMER NR 4 2014

KONST. Mälardalens högskola har fått tillstånd från Universitetskanslers-ämbetet att utfärda konst-närlig kandidatexamen. Den samlade konstnärliga kompetensen i lärarkollegiet på Mälardalens högskola konstateras vara mycket hög. Utbildningsmiljön och lärarresurserna anses till-räckliga och progressionen i utbildningen kan säkras. Studenterna betraktas därför ha goda förutsättningar att uppnå examensmålen.

Nyheter

Konstnärlig examen

ELIN ERIKssONOssIAN LINDqWIsT

Delegationsledaren Maria Backsell inför årets sfs-fUM i Norrköping. Det blir hennes första möte med sveriges förenade student-kårer.

Sagt på campus

Helgen 9-11 maj ägde sfs-fUM rum. Läs artiklar om mötet

på www.losnummer.se.

”Jag tror att det kom-mer bli intensivt, bubb-lande och att alla kom-mer ha mycket energi”

Foto

: Ar

kiv

/eM

MA

gLä

NN

str

öM

YBBLE-FRISÖRE

Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C

DROP IN

DROP IN

TIDBESTÄLLNING33 16 13

Ann

ons

Ann

ons

vAL TILL EUROPAPARLAMENTET. Av civilekonomstudenterna Nathalie Engdahl, Carl Svens-son och Elin Andersson är det bara Carl Svensson som tänker rösta. ”Jag visste inte att det var val förrän jag fick mitt röstkort, jag tycker det är bättre att de som är insatta får rösta”, säger Elin Andersson. Alla tre tycker att det vore bra om det möjligen kunde få lite mer information av EU-valet från antingen universitetet, studentkåren eller en högre instans. ”Det hade varit bra med någon affisch eller något liknande som berättade att förtidsröstningen börjat eller som påminde om valdagen den 25 maj”, säger Carl Svensson.

TExT OcH fOTO:OssIAN LINDqWIsT

I början av april inkom en fråga, en så kallad inter-pellation, till kårstyrelsen. Interpellationens förfat-tare ställer sig frågande till studentkårens arbete mot politiska partier och hur studentkåren arbetar som politisk aktör, detta mot grunden av att det i år är val till både riksdag och Europaparlament. Förfat-

tarna till interpellationen tycker att valåret inte blivit synligt i studentkårens arbete, och efterfrågar en kommunikationsplan som enligt verksamhetsplanen för nuvarande verksamhetsår ska ha arbetats fram. De uttrycker sig följande:

– Det är anmärkningsvärt att Örebro studentkår inte har tagit su-pervalåret på allvar än. Vi hoppas på att ÖS kan bli en drivande part i samhälls-förändringen till förmån för studenters intressen.

De som undertecknat

interpellationen ställer sig undrande till när student-kåren ska ha ett färdigt dokument för de viktigaste studiepolitiska frågorna. Likaså undrar de hur stu-dentkåren ska framta denna kommunikationsplan.

Det finns tid kvarStudentkårens vice ordfö-rande Johanna Hedin berättar att arbetet med kommunika-tionsplanen är

igångsatt. Hon menar också att möjligheterna till poli-tiskt påverkan finns genom fler kanaler där studentkå-ren redan är aktiv.

Studentkårens arbete med valåret startade sent

– Vi har möjligheter till att påverka genom exempelvis de organ och råd som vi finns med i på universitetet. Likaså har vi möjlighet till att driva studiepolitiska frå-gor genom vårt medlemskap i SFS, säger Hedin.

Hedins svar på att kom-munikationsplanen ännu inte framtagits är att det fortfarande finns tid kvar på verksamhetsåret:

– Verksamhetsåret tar slut sista juni, så vi har möjlighet att arbeta med den fram till dess. Vi kommer även att ta upp frågan på nästa utbild-ningsbevakarmöte.

I samband med fullmäk-tige i april inkom en interpellation till kårsty-relsen. Interpellationen ifrågasatte kårstyrelsens uteblivna arbete med en kommunikationsplan riktad mot de politiska partierna under valåret.

Möjlighet till att driva stu-

dentpolitiska frågor

6 LÖSNUMMER NR 4 2014Nyheter

Vänta lite...

varför sökte du praktikplatsen?

– Jag har varit intresserad av att praktisera utomlands länge. Vi har praktikpro-grammet STEP inom ELSA som underlättar att åka.

varför Hannover?– Jag ville till Tyskland

och jag uppfyllde kriterierna för byrån i Hannover. Det handlade bland annat om kunskaper i avtalsrätt och köprätt. Jag har läst tyska i sju år i grundskola och gymnasium, men praktiken kommer vara på engelska då det är en internationell byrå. Min chef har faktiskt plug-gat i Sverige.

vilken var första tanken när du fick veta att du fått platsen?

– Jag blev uppringd om det i februari och först blev jag helt chockad. Jag trodde inte att det var sant, för det är svårt att få en plats. Jag blev förstås glad.

När åker du?– I juni. Jag kommer vara

borta fyra till åtta veckor. Det är inte riktigt bestämt ännu. Jag har tänkt plugga i sommar också, men det vore kul om det blir åtta veckor.

vad hoppas du på att praktiken ska ge dig?

– Jag hoppas att jag ska få förståelse för det tyska rättssystemet och hur det är att vara advokat i Tyskland, men också att det ska bli en upplevelse för livet och att jag får många nya vänner.

... Lizette Olofsson, ordfö-rande för eLsA örebro, som ska praktisera på en advokat-byrå i hannover i sommar.

EMMA gLäNNsTRÖM

JENNy HENRIKssON

Det finns inget lärosäte som

har löst problemet

Foto

: s

oN

A r

Ah

iMo

vA

planerar för ett tobaksfritt campus

Foto

: Ar

kiv

/eM

MA

gLä

NN

str

öM

I höst ska universitetet ta nya tag mot rökfria entréer på campus. Rök-fria zoner ska målas ut, en kommunikationskam-panj kommer genom-föras och campushälsan ska erbjuda kurser till studenter som vill sluta med tobak.

För några år sedan besluta-des det att ingen fick röka inom 15 meter från universi-tetets alla entréer och samti-digt flyttades askkopparna ut flera meter. Trots det och att det finns skyltar vid alla dör-rar på campus är det många som fortfarande röker för nära entréerna. Owe Flodin, lokalförsörjningschef, menar att det här är en historia som aldrig tar slut.

– Det finns inget lärosäte som har löst problemet. Vi har valt att inte sätta upp några rökkurer eftersom det blir som annonspelare.

Inför terminsstarten i höst berättar Flodin att universite-

tet ska måla upp stora rutor utanför entréerna som ska markeras med texten Rökfri zon. Detta är en åtgärd som Karolinska institutet i Stock-holm har använt sig av och har visat sig fungera ganska bra.

– De entréer som vi kom-mer prova att måla är Lång-husets norra och södra entré, norra entrén i Teknikhuset och Universitetsbibliotekets entré. Vi hoppas att de som röker undvi-ker att göra det vid dessa entréer. Visar det sig att det fungerar bra så målar vi flera, säger Flodin.

Det är rökmolnet som folk måste passera som är det största problemet med rök-ning i närheten av entréerna. För de personer som har astma är det särskilt jobbigt när de går in och ut ur husen. Universitetet får även betala

extra till fastighetsägaren

för städning av alla fimpar som inte läggs i askkopparna och som fastnar i skorna när folk går in i lokalerna.

– Det är inte bara studen-ter som står och röker utan-för entréerna, utan även per-sonal, säger Flodin.

samlad aktionInför den nya satsningen i höst kommer även univer-sitetets kommunikationsav-delning att ta fram en kam-

panj kring r ö k n i n g . Sofia Larsen som är infor-mationschef berättar att det än så

länge är svårt att säga hur kampanjen kommer se ut. Kampanjen innebär också att Campushälsan ska er-bjuda kurser för de studenter som vill sluta med tobak.

– Det är ännu inte klart hur vi kommer att jobba med detta. Vi är inte tillräck-ligt långt fram i processen

Foto

: s

oN

A r

Ah

iMo

vA

ännu, säger Rebecka Pers-son som är sjuksköterska på Campushälsan.

Universitetet och Campushälsan i gemensam aktion för trevligare utemiljö

Den här symbolen finns

uppsatt där du kan förtidsrösta.

25 maj är det val till EuropaparlamentetFrån och med onsdagen den 7 maj kan du förtidsrösta. På vår webbplats www.val.se hittar du en lista med alla lokaler där du kan förtidsrösta. Du kan förtidsrösta fram till och med valdagen den 25 maj.

Läs mer på www.val.se eller ring 020-825 825.

fimpa. i höst planeras universitetets entréer bli rökfria med hjälp av rökfria zoner.

7LÖSNUMMER NR 4 2014 Nyheter

Den här symbolen finns

uppsatt där du kan förtidsrösta.

25 maj är det val till EuropaparlamentetFrån och med onsdagen den 7 maj kan du förtidsrösta. På vår webbplats www.val.se hittar du en lista med alla lokaler där du kan förtidsrösta. Du kan förtidsrösta fram till och med valdagen den 25 maj.

Läs mer på www.val.se eller ring 020-825 825.

8 LÖSNUMMER NR 4 2014Sektioner & Föreningar

Händer på campusMAJ

16: örebro studentkår: kårak-tivas18.30, kårhuset.

17: sesam: studenthalvan: Markaspåret.

17: Medicinska föreningen: MedicinaregasquenSlottet, föranmälan krävs.

21: sesam: sesam openGolftävling, 19.00, Gustavsviks golfbana.

25: Corax: grillkväl med sexmästeriet.

28: Musikhögskolan: kulturfes-tivalen16.00, Musikhögskolan.

31: sesambryggeriet: CsN- lördag19.00, Bryggan.

JUNI

4: örebro universitets spelförening: spelträffForumhuset.

12: FC Pars: real örebro19.00, idrottsplatsen vid univer-sitetet.

JULI

11: Antagning.se: första antag-ningsbeskedet för höstterminen kommer.

Vad händer?Skicka din sektions eller förenings evenemang till losnummer@losnummer.se

IsABELLE ULfsDOTTER HILLBERg

Foto

: to

ve

jA

hN

ss

os

N

Sammarbetar för en bättre utbildningsbevakning

Under nästan ett års tid har Sobra, Juridiska föreningen och Örebro studentkår diskuterat frågan om ut-bildningsbevakning. Målet har varit att överbrygga den känsla av kon-kurrens som funnits mellan de båda fören-ingarna.

– Jag vet inte riktigt vad konkur-rensen handlat om, kanske har det varit en fråga om

prestige. Nu har vi insett att vi vill samma sak och strävar mot samma mål, säger Åkesdotter Sundquist, ordförande för JF.

Bättre dialogÅkesdotter Sundquist till-trädde som ordförande för JF i mitten av förra somma-ren. Hon lade fram förslaget om samarbete för Örebro studentkår och arbetet inleddes. Eftersom Sobra är en kårsektion har de det of-ficiella uppdraget att bedriva utbildningsbevakning. JF har inte det ansvaret men har ändå velat ta hand om saken. Det är i sig inget pro-blem, det står vem som helst fritt att bevaka utbildningar.

Problemet har uppstått när viss informa-tion nått Sobra men inte JF och tvärtom.

Tidigare försök till samar-bete har fungerat dåligt på

grund av bristande kommu-nikation.

– Mycket tid och energi har gått åt till att få det hela att fungera och det har blivit en del dubbelarbete. Nu har vi en väl fungerande kom-munikation och gemensam-ma mö-ten. Det är en förut-sätt-ning för att det ska bli bra, säger Åkesdotter Sundquist.

Positiva till framtidenBåde Sobra och JF är mycket positiva till det nya avtalet och har gott hopp om att samarbetet kommer fungera. Ellen Forsberg är ordföran-de för Sobra och har arbetat fram avtalet tillsammans med Åkesdotter Sundquist.

– Det här har varit en lång process. Nu har vi ett väl genomarbetat avtal som bollats mellan Sobra, JF och Örebro studentkår, säger

Juridiska föreningen och sobra har skrivt ett nytt samarbetsavtal om utbildningsbevakning. Efter en lång process av samtal finns nu en genomarbetad överen-skommelse, något som tidigare saknats. – sobra och Jf strävar mot samma mål, säger Johanna Åkesdotter sundquist, ordförande för Jf.

Forsberg.Förhoppningen är att

avtalet ska innebära att studenterna får en bättre utbildningsbevakning.

– Ett fungerande samarbe-te är alltid bättre än att be-driva samma verksamhet på

varsitt håll. Vi har arbetat aktivt med att skapa en positiv stämning mellan Sobra och JF, nu är det viktigaste att fortsätta upprätt-

hålla det, säger Forsberg.

Klart och tydligt avtal Nu går terminen mot sitt slut och det innebär val av nya representanter för de två föreningarna. Åkesdotter Sundquist betonar fördelen med föreningarnas påbör-jade arbete då en ny styrelse snart kommer att tillträda.

– När vi lämnar över finns avtalet tydligt och klart. Våra efterträdare kan börja arbeta direkt.

Våra efter-trädare kan

börja arbeta direkt

Det här har varit en lång

process

Juridiska Föreningen och Sobra har skrivit ett nytt avtal

Tillsammans. johanna Åkesdotter sundquist och ellen Forsberg har arbetat fram ett nytt avtal.

Foto

: Ar

kiv

/AM

AN

DA

AN

kA

rh

eM

9LÖSNUMMER NR 4 2014 9 Annons

Abonnemanget där allt ingår. För bara 2% av studiemedlet.

Skaffa på comviq.se/student

FASTPRIS 195 KR/MÅN:(ORD. PRIS 245 KR/MÅN)

– Fria samtal– Fria SMS & MMS– 3 GB surf– Ingen bindningstid

10 LÖSNUMMER NR 4 2014Grythyttan

grythyttestudenterna får under sitt andra år möjligheten att prakti-sera på en arbetsplats helt efter sina behag och önskemål. Jonas Petersson, sommelier och måltidskreatör, är på kafferosteriet Da Matteo i göteborg.

Petersson berättar att han får vara med under hela

processen från att tillämpa olika bryggningsmetoder, vara med på kaffeprovning och kvalitetssäkra kaffet. Han får även vara med om paketering och leverans till kunder.− Dessutom är jag delaktig i rostningsprocessen för att få en inblick till hur det verkligen fungerar och hur stor påverkan rostningen har på kaffet.

NervöstInnan praktiken började kände Petersson viss ner-vositet eftersom han snart skulle uppleva en större stad och ett helt nytt arbete, men var ändå oerhört entusias-tisk för att få ny kunskap och flera meriter. Väl på

plats har nu nervositeten släppt.− Jag har insett att arbetskol-legorna har en stark vilja

för att sprida kunskap och ger mig stor glädje i vad en kopp kaffe verkligen innebär.

International

sANNA OLssON

AMANDA RÖNN

Grythyttans sektion ska bli mer delaktig

sANNA OLssON

Bucket list: this is a must while visiting Örebro

Det kom-mer vara ett

nära samarbete med Grythyttans nation

Take a picture standing in front of the castleThe castle in the middle of the city is one of Örebros most famous attractions. Of course you have seen it but wouldn’t it be nice to also show your parents or friends at home? It is a fine opp-ortunity to brag about the cultural life you have spent

Örebro may not be the biggest town in swe-den but it has been your hometown for the past couple of months. for you who may have started pack your bags and are thinking about what you have forgot-ten before the journey home, we can help you. Lösnummer has listed the things you have to do before leaving your past months hometown, Örebro.

in Sweden.

Visit Svampen With estimated 100 000 tourists per year this is a definite visit with an incredible view of the city and everything around it. Besides, if you one day are going to Southern Arabia and visit the water tower Riyadh you can brag that you have been in the sister tower in Sweden. Unfortu-nately the tower in Örebro is closed until further no-tice because of the earlier water leak. We hope they open it soon enough for you to go there.

Look at the picture Self portrait in BilbergskaThis is a quick stop for you. If you don´t study at Bil-bergska it is just a few meter away so take a detour to the ground floor. The picture

opinions about the naked man in the picture.

Walk over the unneces-sary bridge in TybbleMany claim the wooden bridge to be complete-ly unnecessary. It may be a fact because of the traffic light on both sides of the bridge. However the bridge exist and out of 1000 people crossing the way 120 take the bridge

according to measurements from Örebro stadsbyggnads-kontor. Be one of those 120 out of 1000 people walking over the bridge instead of

by John Coplan became controversial when it first was hanged up because of its object. Drop bye, take a minute and make your own

the traffic light.

Visit Wadköping In central Örebro you find Örebro´s elder houses set to form Wadköping. For the summer the district of Wadköping is a fine place to stroll around in and here you can visit cafes, bakeries and craft shops. Buy your-self an ice-cream and enjoy the beautiful settings.

Picnic at Oset Oset is a nice place to be at during a warm and sunny day. The environment here is incredible with many dif-ferent bird species and beau-tiful paths to walk on. Bring your own picnic basket and stay in one of the three rest houses or settle down by a fireplace and grill a sausage.

iLLu

str

Atio

N:

MAt

iLD

A h

AM

eD

AN

iAN

Tillsammans med engagerade studenter från Restaurang- och hotellhögskolan driver Markus Davidsson, vice ordförande, grythyttans sektion och berättar om hur framtiden kommer att se ut.

– Jag och Henrik Wittgren,

Vårt mål är att Grythyttans sektion ska bli mer delaktiga

om vad som sker inne i Örebro.

vill hjälpaD a v i d s s o n förklarar att det kommer

vara ett nära samarbete

som är ordförande för kårsektionen, kommer se till att det kommer ha en levande dialog med Örebros studentkår, nationen i Grythyttan och de andra sektionerna.

hjälpa studenterna i olika sammanhang relaterade med studierna. Kårsektionen kommer vara aktiv genom en Facebooksida, men finns även tillgängliga för direkt-kontakt, eller som Davids-son själv beskriver det: “face to face”.

med Grythyttans nation, då han menar att den sociala delen av studentlivet kom-mer få ett uppsvung ute i skogen. Kårsektionens ar-bete kommer bland annat uppmärksammas i ett nytt sektionshus där Restaurang- och hotellhögskolestuden-terna kan studera och även

jonas praktiserar kaffets konst

Dessutom är jag delaktig i

rostningsprocessen

Lär sig vad en kopp kaffe verkligen innebär

Kaffe. jonas Petersson praktiserar på kafferosteriet Da Matteo.

Foto

: Pr

ivAt

11LÖSNUMMER NR 4 2014 Middagstipset

farmors pizza är perfekt med gårdagens köttfärssås

MAcKOR, gäRNA MJUKA POLARBRÖDKÖTTfäRssÅsKETcHUPOsT sÅ DET TäcKER MAcKAN

faKTaNamn Malin PerssonÅlder 20hemort Arbogastudier Personalvetarprogram-met

Farmors pizza är klar på en minut, har få in-gredienser och kan enkelt bli en favorit bland många studenter. Malin Persson lovar att piz-zan är riktigt god trots dess enkla tillagning.

varför valde du att tipsa om denna rätt?

– Det är enkelt för sådana som mig som inte tycker det är speciellt kul att laga mat. Det är också perfekt för en sliten student en sen lördagsmorgon att bara slänga ihop.

var kommer den ifrån?– Farmor lagade pizzan till

lunch på somrarna när jag var liten. Det var någonting som alla barnen gillade.

vilka är dina tips för tillagningen?

– Att göra köttfärsen från grunden är lite överambiti-öst. Gör pizzan när du redan har köttfärsrester i kylen, då slänger du ihop rätten på bara någon minut.

vem bjuder du helst på rätten?

– En trött student efter en tuff Kårhuskväll.

TExT OcH fOTO: AMANDA RÖNN

ReceptetIngredienser

Gör så här

är den studentvänlig?– Ja, det är både billigt

och enkelt. Man behöver inte vara en kock för att laga rätten och jag lovar det är godare än det kanske låter för vissa.

vill du tipsa om ditt bästa recept? Mejla oss på losnummer@losnummer.se

• Bred på köttfärssåsen på mackan. • Häll på ketchup efter behag. • Hyvla över ost så det täcker. • Ställ in i mikron tills osten smälter och

köttfärssåsen är varm, cirka 30 sekunder på högsta effekt.

Behöver inte vara en kock för att laga rät-ten

iLLu

str

Atio

N:

MAt

iLD

A h

AM

eD

AN

iAN

12 LÖSNUMMER NR 4 2014Intervju

TExT: OssIAN LINDqWIsT

fOTO: sANDRA NORLINg

Serverar kaffe och längtar ut till världens scener

Du får ta för dig som chef och du

får pröva dina idéer

Det är en riktig värmebölja som dra-git in över landet och merparten av studenterna som besö-ker kårhuset denna efter-middag befinner sig på bakgårdens uteplats. Louise Åkerman befinner sig dock inne i köket eller bakom ca-fédisken, två platser som är viktiga i hennes arbete. Här är det hon som är chef under dagarna, när kårhu-set bedriver caféverksamhet, hon är nämligen caféföreståndare. Louise

som sedan tidigare inte har någon koppling till studentlivet i staden, berättar om hur hon aningen slumpartat hamnade på Örebro kårhus.

– Jag träffade Niklas, kår-husets verksamhetsledare på en midsommarfest. Vi blev

bra vänner och började hänga. Just då var jag arbetslös och jag lyckades få en praktiktjänst på kårhuset till att börja med, berättar Louise.

gENOM ARBETsfÖRMEDLINgEN fick Louise en praktiktjänst som va-rade i tre månader. Praktiktjänsten

kom sedan att till slut leda till en tjänst som caféföreståndare på kår-huset. Ett snabbt steg för Louise som innan jobbet på kårhuset inte hade några större erfarenheter från arbete med caféverksamhet. Hon tyckte dock att det inte var några större problem

– Kårhuset var fortfarande ganska så nytt när jag bör-jade arbeta här. Det är många nya ideella som arbetar här hela tiden. Och många som inte har någon erfarenhet sedan

tidigare. Det var lätt att komma in både i arbetet och i gänget som job-bar här, menar Louise.

Hon tycker det ansvar som följer med arbetet som chef är stimulerande och något som alla borde få testa på.

– Du får ta för dig som chef och du får pröva dina idéer på ett helt an-

nat sätt. Jag tror nog att alla skulle tycka att det är kul att arbeta som chef.

LOUIsE MENAR att ett bra café främst måste

innehålla vissa saker. Den viktigaste

Louise Åkerman är ett känt ansikte för de flesta studenterna vid Örebro universitet. Hon är sedan en tid tillbaka verksam som caféföreståndare vid Örebro kårhus. Lösnummer tog sig en pratstund med henne om vad ett café bör innehålla och drömmen om ett liv på scen.

Det skulle vara en dröm att få

stå på scen

13LÖSNUMMER NR 4 2014

Kaffe är det viktigaste för oss

Serverar kaffe och längtar ut till världens scenerIntervju

Om du vore en Disneyfi-gur, vem skulle du vara? varför?

– Jag skulle nog vara Lång-ben eller någon prinsessa. Långben är skön och lugn, prinsessa vore fint eftersom jag skulle få ha fina klänningar och bo i ett slott.

vilken årstid gillar du bäst? varför?

– Det beror nog lite på, jag säger vintern om det innebär att jag får vara på fjället. An-nars tycker jag väldigt mycket om våren om jag får vara här i Örebro.

vilken bok önskar du att du hade skrivit?– Svår fråga, vet inte riktigt. Ingen speciell titel men gärna någon som hade blivit en succé.

föredrar du att ringa, sms:a eller mejla? varför?

– Ringa, det är en ren be-kvämlighet. Man behöver bara trycka på en knapp sen är det bara att prata på.

vem skulle spela dig i filmen om ditt liv?

– Eftersom jag gillar att stå på scen själv, så skulle det nog vara jag.

Frågelådan

komponenten menar hon är en svart koffeinhaltig dryck. Men det handlar även om att kunna skapa rätt stämning och en skön känsla i lokalen.

– Kaffe är det viktigaste för oss, nästan alla studen-ter dricker mycket kaffe. Jag tror även på att vi ska ha bra grejer, en skön mix och inte så speciellt nischat. Och jag tycker att ett café ska vara mysigt, det här är en stor lokal men vi jobbar på att få den mysig med hjälp av blommor och ett trevligt möblemang, säger Louise och sveper med handen över lokalen.

När det kommer till kårhu-set och dess utvecklingspo-tential ser Louise stora möj-ligheter. Hon menar dock att det redan nu finns god grund i kårhusets verksamhet och att det är denna grund som ska byggas vidare på.

– Jag vill utveckla det som vi redan har på kårhuset. Vi vill kunna erbjuda studenter-na bra saker, vi har bland an-nat börjat med husmanskost och tacofredag. Det är även viktigt att påpeka att kårhu-set är så mycket mer än bara ett café, menar Louise.

ÅREN MED ARBETE på kår-huset har gett Louise en in-blick i studentlivet som är få utomstående förunnat, men trots det så har Louise ingen tanke på att bli student.

– Jag är inte så sugen på att plugga, och jag vet inte riktigt vad jag skulle plugga. Det är många besökare som frågar vad jag pluggar. Men jag känner att jag får ut det bästa av studentlivet i och med mitt arbete.

Det som Louise framfö-rallt framhåller som det po-sitiva i det hon får ta del av i studentlivet är mångfalden i bakgrund hos studenterna.

– Det är som en helt egen liten värld här ute vid univer-sitetet, en värld som tidigare var oupptäckt för mig som mest hängt nere i centrala Örebro. Det är en fantastiskt härlig blandning på männ-iskor härute både från hela Sverige och hela världen,

menar Louise.

TROTs ATT LOUIsE tycker mycket om sitt arbete så har hon stora drömmar om framtiden. Intresset för tea-ter och film är något som va-rit med henne under många år och i framtiden skulle hon gärna vilja testa på ett liv på scen.

– Jag gick teater på gym-nasiet. Teatern är något som jag gärna skulle vilja fort-sätta med någon gång. Det skulle vara en dröm att få stå på scen. Men jag tänker stanna på kårhuset åtmins-tone under hösten, berättar Louise.

Louise har även fått pröva på arbetet med film och tea-ter fast då från andra sidan kameran. Något som hon tyckte om, men nu vill hon själv vara i blickfånget.

– Jag har fått testa på att vara sminkös i några pro-jekt. Nu vill jag dock testa på scen och har några småsa-ker på gång, berättar Louise aningen hemlighetsfullt.

Som tidigare nämnt så stannar dock Louise på kår-huset under hösten, men ef-ter det hoppas hon att livet leder henne ut i världen. Hon drömmer om att få resa och har siktet inställt på en spe-ciell stad.

– Jag drömmer om att resa i allmänhet, men staden som lockar mest är London. Det är framförallt det breda tea-terutbudet i staden som lock-ar. Det vore kul att försöka slå sig fram där.

sOLEN fORTsäTTER gAs-sA utanför fönstret. Kårhu-sets är tomt sånär som på några tappra studerande. Louise försvinner in i perso-naldelarna av kårhuset och fortsätter sitt arbete med att sköta om studenternas eget café.

framtid. Louise ser utvecklingspotential och stora möjligheter för örebro kårhus.

faKTaNamn Louise ÅkermanÅlder 20, snart 21Det här visste ni inte om mig Jag tycker mycket om att åka snöskoter

Jag vill utveckla det som vi redan har på kårhuset

14 LÖSNUMMER NR 4 2014Reportage

TExT: ELIN ERIKssON

fOTO: vIcTORIA sOHLéN

fOTOREDIgERINg: sANDRA NORLINg

Tillsammans med vårsolen tittar även många tatueringar fram runt om på campus. Lös-nummer begav sig ut på span och intervjuade några tatuerade personer för att höra om tatueringarnas betydelser och historierna bakom bläcket.

Tatueringsspecial: mycket bläck på campus

Felicia Hallström studerar fjärde terminen på digital mediedesignprogrammet. Hon vill i framtiden tatuera in fler asiatiska blommor.

Magdalena Fredriksson studerar andra terminen på Samhälls - och beteendeve-tenskapliga programmet. I juni tatueras hon igen.

– Min sambo sa till mig ”man inte ska tro på något bara för att det är normen, utan att alla kan defi-niera vad som är vackert”. Efter det tatuerade jag in budskapet på min arm.

– Den har ingen betydelse, men jag tycker om Asien och konst.

– Texten är från min favoritlåt The Wo-man With The Tat-

tooed Hands med Atmosphere. Texten

talar för sig själv, att det viktigaste i

livet är att hålla sig inspirerad.

– Evighetstecknet står för min och mammas eviga band. Aritmetiska tecknet för guld gjorde jag mest för att den var fin. Jag och min sambo har en likadan diamant, som en liten symbol.

Nästa blir ett kar-mahjul på under-armen

Det tog 15 tim-mar och varje

minut gjorde ont

15LÖSNUMMER NR 4 2014

De är inte gjorda i ett

svep, men från 2006 till 2013

Tatueringsspecial: mycket bläck på campus

Borde väl bli så att jag bläckar mig själv

Reportage

Kristoffer Kranse jobbar på campusavdelningen. Han har planer på att göra fler tatueringar inom en snar framtid.

Jenniina Martikainen stude-rar fjärde terminen på digital mediedesignprogrammet. Hon tror att chansen att hon gör fler tatueringar är stor.

– Fåglarna gjordes i början av 2013.

Den har ingen särskild betydelse, men jag hade haft

idén i fyra år.

– Jag gjorde rosorna för min mormor och morfar, men den är ännu inte klar. Jag inte vill

ha en läkande tatuering att gömma för solen nu när vädret börjat bli bättre, så den får bli färdig

efter sommaren.

– Motivet kallas biomekaniskt och är inspirerat från Ailenfilmerna från 70-talet. Konstnären

heter Giger, det är en slags konstform.

16 LÖSNUMMER NR 4 2014Kultur & NöjeMer kultur och nöje? På www.losnummer.se hittar du de senaste recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.

NOTIsER: MALIN JANssON

När alla smaker, dofter och texturer hamnar på tallriken

framför mig är det som en symfoni

– sanna olsson recenserar Lilla ego. Läs på www.losnummer.se

Hårdrock och fotboll för femte året i rad

METALLSVENSKAN. På Brickenbackens IP anordnas den 23-24 maj för femte året i rad en hårdrocks- och fotbollsfestival Me-tallsvenskan. Musiken består huvudsakligen av metal och i kombination med musiklyss-nandet pågår en fotbollsturnering mellan rockartister. En tvådagarsbiljett kostar 595 kronor.

Kulturfestival som går utanför ramarna

KULTURFESTIVAL. Den 28 maj anord-nar Musikhögskolan 50 olika konserter och föreställningar. Arrangemanget är hög-skolans årliga kulturfestival och bland de deltagande är studenterna och personalen själva. Vilda idéer som går utanför undervis-ningens ramar får då möjlighet att testas och festgeneral är, som under de tidigare åren, Stefan Bäcklund. Festivalen pågår under sex timmar och startar klockan 17.

plast diskuteras på campusPLAST. Den 22 maj anordnas en temadag

under namnet Plats i Bilbergska huset. Plast är ett material som alla kommer i kontakt med till vardags. Temadagen fokuserar därför på att informera och diskutera vilka problem som detta skapar. Forskare och myndighetspersoner kommer att beskriva hur tillverkningen av plast går till och vilka utmaningar samhället står inför. Dagen star-tar klockan 102 och pågår fram till klockan 16 i hörsal B.

Foto

: A

MA

ND

A A

Nk

Ar

he

MFo

to:

sA

ND

rA

No

rLi

Ng

lärarduo avslutar studierna i dur

TExT: MATILDA ANDERssON

fOTO: KAJsA WIKsTRÖM

Musiklärarstudenten Frida Haglund tar i juni examen efter fem år på Musikhögskolan. Som sista uppträdande genomförde hon en avslutningskonsert. Frida är sångerska men för avslut-ningskonserten var fokus det sceniska och bildliga.

– Jag och Hannah Lindgren gjorde konserten ihop. Hon är lika mycket medbrottsling som jag, berättar Frida Haglund som studerar till musiklärare.

På musiklärareprogrammet får studenterna möjligheten att avsluta sina utbildning med en avslutningskonsert. En avslutningskonsert betygsätts inte och bör inte förväxlas med en examenskonsert vilket ingår som en del i exa-men i musikerprogrammet.

– Avslutningskonserten är ett lyxmoment, man får chansen att spela en massa schyssta låtar med en massa grymma musiker helt gra-tis. Den chansen får man inte sen. Frida berättar att alla konserterna brukar se mycket olika ut och att alla studenterna har olika erfarenheter.

– Det är vanligt att göra grejer från hela sitt liv eller grejer från tiden på Musikhögskolan. Man gör nedstamp i låtar som betytt mycket och som summerar.

Hon berättar vidare att studenter också brukar passa på att göra ett projekt som de inte haft tid eller möjlighet att göra innan.

– Vi valde den linjen men vi gjorde också sådant som vi gjort under åren, det var en

blandning. Musikhögskolan erbjuder studenterna

handledning men även där är det olika hur de väljer att göra.

– Vissa använder sig mycket av handleda-ren medan vissa gör sin helt egna regi.

På musikerprogrammet arbetar studen-terna med sina examenskonserter under ett år men för musiklärarna är det annorlunda. Frida berättar dock att hon haft tankar på avslutningskonserten sedan utbildningens början.

– Jag funderade länge på vad jag ville göra. Vi har haft en intensiv period från jul och framåt där vi satte ihop och grejade.

fÖR fRIDA OcH Hannah var det ett naturligt steg att göra den sista konserten tillsammans, de har följts åt under hela utbildningen och skrev c-uppsatsen tillsammans. Frida är från början sångerska och Hannah cellist men de har gjort mycket annat under utbildningen också.

– Både jag och Hannah har intresserat oss för den konstnärliga processen under hela ut-bildningen så det var ett naturligt steg för oss

Temat för kon-serten var mötet mellan männi-skor

sammarbete. De var femton studenter som medverkade i avslutningskonserten. under första akten var de alla på scenen samtidigt.

17LÖSNUMMER NR 4 2014 Kultur & Nöje

lärarduo avslutar studierna i dur

faKTaNamn Frida HaglundÅlder 26studerar Musiklärarprogrammetinstrument Sång

att göra en scenisk pro-duktion.

Duon hade en tydlig tan-ke med kon-serten.

– Det var fokus på det bildliga och inte lika mycket fokus på det rent musikaliska. Sedan blan-das det ihop men vi valde att lägga fo-kus på det som hände på scenen.

Konserten var i två akter med paus mellan. Under kon-sertens första akt var produktionens alla fem-ton medlemmar på scenen samtidigt.

– Temat för konserten var mötet mellan

människor, olika relationer och känslor. Vi gestaltade det i olika låtar och blandade allt från hårdrock till klassiskt.

Konserten hette Kärlek är ett brev skickat tusen gånger från en sång av Håkan Hell-ström.

I PUBLIKEN vAR det cirka hundra personer inklusive familj och vänner. Frida och Han-nah har fått många positiva reaktioner efter konserten.

– Många tyckte det var häftigt och lite ovanligt för att vara en avslutningskonsert. Så det var kul att många var imponerade. Det roligaste var att göra det.

Alla femton inblandade träffades endast under tre gemensamma repetitioner.

– Vi var väldigt många och hade väldigt få repetitioner. Men vi hade också nedslag i småkonstellationer. Det var fantastiska människor som var med, berättar Frida.

fÖR fRIDA äR scenframträdande en lustgrej och hon hann nästan inte bli nervös innan konserten.

– Vi hade så mycket att göra. Vi fixade

lite fika till pausen och roddade mycket med det sceniska. Jag var lite nervös kvällen innan men an-nars hann jag inte.

I juni ansöker Frida om examen efter fyra och ett halvt år på mu-siklärarprogrammet och ett halvår med kurser på Musikhögskolan. Frida har planer på att flytta och arbeta med sitt eget företag som sångpedagog och frilansmusiker.

– Detta är den lösaste hösten ever. Men det känns jättekul och bra att få gå vidare nu.

sceniskt. konsertens namn var kärlek är ett brev skickat tusen gånger, en sång av håkan hellström.

18 LÖSNUMMER NR 4 2014Sport

utbytesstudenter upptäcker Sveriges natur genom lekUnder fyra veckor varje vårtermin får deltagarna i friluftskursen Out-door Education and Recreation testa på en mängd olika friluftsak-tiviteter, allt från längdskidåkning till att göra upp eld. Med deltagare från flertalet länder världen över är kulturkrockarna många, men erfarenheterna desto fler.

Det är roligt för vi kände inte varandra förut

Det var helt vitt och det mest fantas-tiska för mig var tystnaden

Klockan är omkring nio på morgonen den 22 april när Lösnummer möter upp Ste-phan Svenning, lärare för kursen, och hans kursdeltagare vid den stora trappan utanför Idrottshusets entré. Solen skiner redan starkt och våren hänger i luften. Deltagarna samta-lar glatt med varandra och känslan är att de har känt varandra hur länge som helst. När alla är på plats går vi gemensamt bort mot gräsplanerna vid den röda paviljongen.

– Vi börjar med lite morgongymnastik, sä-ger Svenning på engelska så att alla ska för-stå.

Gruppen har uppenbarligen gjort detta förut och går fnissande ut på basketplanen, tar varandra i handen och lyssnar på nästa instruktion från Svenning. Som åskådare på-minner morgongymnastiken märkbart om den svenska traditionen att dansa runt en midsommarstång. Därefter berättar Sven-ning om dagens schema och deltagarna delas in i grupper inför kursens kommande exa-minationsuppgift. Dagen går ut på att finna platser runt om universitetet, i bland annat Markaskogen, där de veckan efter skall ut-föra sin examinationsuppgift: en friluftsdag för Örebros skolungdomar.

KURsEN HETER IDROTT A, Outdoor Educa-tion and Recreation och är en 7,5 poängskurs som inriktar sig till framförallt utbytesstuden-ter. Den syftar till att utveckla förmågan att använda friluftsliv i både skola samt andra sammanhang och grupper i samhället. Under kursens gång, fyra veckor under vårtermi-nen, får deltagarna testa på en mängd olika friluftsaktiviteter såsom ridning, klättring, längdskidåkning, fiske och att göra upp eld. Två av deltagarna, Anja och Isabel, berättar hur de första veckan fick testa att laga asia-tisk mat över öppen eld. Anja och Isabel är två av de utbytesstudenter som går kursen nu i år. De kommer från Österrike respektive Tyskland och berättar hur mycket de har lärt sig, inte bara från kursen utan även av varan-

dra de senaste veckorna. Anja berättar exal-terat, samtidigt som hon gestikulerar, om alla erfarenheter de kommer att ta med sig hem:

− Jag kan ta det på svenska. Jag filéade fis-ken, så här.

Isabel förklarar att det ibland är lättare att lära sig vissa termer direkt på svenska och att de ibland inte ens kan motsvarande termer på sitt eget språk. Utöver språket berättar de också stolt om hur de fått lära sig att göra upp eld och att de när de kommer tillbaka till sina hemländer kommer att ta tillvara på sin nyvunna kunskap och ge sig ut i naturen för att upptäcka och utforska.

svENNINg fÖRKLARAR att hans mål och förhoppning är att kursdeltagarna ska få en ökad förståelse för naturen och vad den har att ge.

– Det är jätteviktigt att visa på att man kan uppleva det på olika sätt. Människor som inte håller på med det här och inte är vana vid detta, de tänker ju kanske bara utifrån sig själva och så visar det sig att man kan upp-leva det väldigt annorlunda om man kommer från en annan bakgrund. Olika natur sänder olika signaler till oss och det kanske man ald-

rig har tänkt på. Vid reflektion upptäcker stu-denten att de faktiskt blir påverkad på olika sätt beroende på vem han eller hon är, berät-tar Svenning.

Han förklarar också att han försöker öppna upp för lek i lärandet. Under dagens gång får deltagarna bland annat leka älgar som letar efter mat, gå i led på omkring fem personer där endast den längst bak kan se, samt springa genom ett hav av händer. Under lekarna blir det tydligt hur sammansvetsad gruppen är. När någon klarar av en uppgift eller vågar ställa upp på något nytt applåde-rar samtliga.

− Som du kan se är alla väldigt nära varan-dra. Det är roligt för vi kände inte varandra förut, och det är inte länge sedan, förklarar Anja.

EN ANNAN vIKTIg DEL av kursen är mötet med människor, som Svenning anser är nå-got av det mest givande, även för honom som lärare. I de rapporter och utvärderingar som kommit in varje år är det en av de mest framstående erfarenheter som kursdelta-garna tagit med sig hem. Många skrev, enligt

TExT OcH fOTO: AMANDA ANKARHEM

Eld. Lunchen tillagas över öppen eld och intas i skogen innan dagens lektion slutar.

friluftsliv. kursens deltagare får testa på en mängd olika friluftsaktiviteter, allt från längdskidåkning till att göra upp eld. Med deltagare från flertalet länder är kulturkrockarna många, men erfaren-heter desto fler.

19LÖSNUMMER NR 4 2014 Sport

Konst vid både glädje och sorg

Foto

: sA

NN

A r

os

eLL

sANNA ROsELL

artikelserie: Må bra

skapa. Barbro berättar att konst har funnits i alla tider.

– skapandet i sig, precis som att baka och laga mat, ligger i människans natur, säger Barbro Bergfeldt, univer-sitetsadjunkt som undervisar i bild för blivande förskolelärare. Hon är övertygad om att konsten är en viktig del av vårt välbefinnande och tycker det är viktigt med estetiska inslag i lärandet.

Konst är något som har funnits i alla tider, fortsätter Barbro Bergfeldt och poängterar att det är skönt att uttrycka sig, oavsett humör:

– Är man ledsen kan det vara skönt att få måla av sig. Är man glad så kan man sprida den glädjen.

Barbro Bergfeldt betonar den positiva ef-fekten av att vara glad och stolt över något man har gjort. Konst handlar om utveckling och att det går att lära nya saker, menar hon.

– Folk tycker att det är helt okej att studera matte, svenska och engelska. Men på något vis förväntar sig folk att konst och bild, det ska man bara kunna. Det är inte så för de allra flesta.

Hon berättar vidare att konst i stora drag handlar om dess verktyg och olika tillväga-gångssätt. Målet är studenterna tar till sig kunskapen och gör den till sin egen variant. Barbro Bergfeldt drar en parallell till tv-pro-grammet Let’s Dance:

– De ovana dansarna får dansa med erfar-na dansare och lär sig stegen och stilen. Sen kommer de i sin tur att kunna dansa vidare och lära upp nya.

För studenter som vill utveckla sitt konst-närliga sinne finns det kvällskurser i keramik och bild som kräver anmälan och ger hög-skolepoäng. Exercitierna erbjuder krokiteck-ning som kan vara ett annat, friare, sätt att våga greppa pennan. Det är däremot ingen kurs och är därför öppen för alla studenter och anställda vid Örebro universitet.

Stephan, om den gemenskap som uppstått och hur roligt de haft det tillsammans, vil-ket även är något de flesta av årets deltagare talar varmt om när jag ställer frågan om vad de kommer att minnas bäst. Något de flesta också gärna berättar om är när de fick pröva på att åka längskidor.

− Det var min första gång. Det var ganska långt för mig, men det var verkligen roligt och jag njöt av vyerna väldigt mycket. Det var så vackert. Det var helt vitt och det mest fantastiska för mig var tystnaden, berättar Joan som är utbytesstudent från Mallorca.

sTRAx INNAN LÖsNUMMER lämnar grup-pen för dagen stannar vi för att tillsammans äta lunch ute i skogen. Studenterna gör själva upp elden så att de kan grilla korv. De vet precis hur de ska tända, släcka och kontrol-lera elden. Hela dagen har genomsyrats av skratt, lekar, gemenskap och kunskap, inte bara akademisk kunskap från böcker, utan också praktisk och social kunskap. Studen-terna är eniga: kursen har gett dem både er-farenheter och minnen för livet.

Jag filéade fisken

Lek. springer genom ett hav av händer. Läraren stephan svenning öppnar upp för lek i lärandet och studenterna får bland annat leta mat som älgar.

friluftsliv. kursens deltagare får testa på en mängd olika friluftsaktiviteter, allt från längdskidåkning till att göra upp eld. Med deltagare från flertalet länder är kulturkrockarna många, men erfaren-heter desto fler.

Dessa sidor produceras av Örebro studentkårStuDentkårenS SiDor

Maila Vice ordförande Jo-hanna Hedin på vice@ore-brostudentkar.se om du vill få mer information eller om du är intressad av posten som biträ-ande re-daktör.

VICE ORDFÖRANDE

JOHANNA HEDIN

Vi vill trygga din utbildning, din hälsa och se till att du får en riktigt bra studietid här på Örebro universitet. Den enda röst som Örebro studentkår aktivt lyssnar på är din, som student.

Att vara medlem i studentkåren kostar bara 200 kr för ett helt år eller 175 kr per termin. Ditt medlemskap tryggar inte bara din studietid här på Örebro universitet utan medför även förmåner som billigare kaffe på campus till billigare tågresor med SJ.

NågRA OlIkA sätt Att blI mEDlEm I stuDENtkåREN

• Gå in på medlem.orebrostudentkar.se/snabbetalning och betala via webben• Besöka din kårsektions kontor• Komma in till Örebro studentkårs kansli som är öppet vardagar kl. 10:00- 13:00.

Kansliet ligger i Kårhuset, Campus Örebro. Ring till kansliet om du har frågor gällande

medlemskapet eller inte hittar hit på telefonnummer 019- 676 23 50.

BLI MEDLEM

När är går det att besöka kårsektionerna?

CORAxSektionSrummet ligger i krakafoajénöppettider 12 till 13 måndag till torSdag

musIkSektionSrum m1110, muSikhögSkolanöppettider 12 till 13 varje onSdag

sERumSektionSrum i priSmahuSetS foajé, p1130 öppettider 12 till 13, tiSdagar, onSdagar & torSdagar eller när dörren är öppen

sEsAmSektionSrum i långhuSet, mellan Sodexo och krakafoajén öppettider 12 till 13 alla vardagar

sObRASektionSrum i långhuSet, l103 öppettider 12 till 13, måndag, tiSdag & torSdag

ÖREbRO stuDENtkåRs kANslIkårhuSetS vänStra flygel öppettider 10 till 14 alla vardagar019 - 676 23 50

Maria Backsell valdes till Vice ordförande och Kristine Arnhällen valdes till Ordförande

för verksamhetsåret 2014/2015. Till Chefredaktör för 14/15 och 15/16 valdes Emmeli

Flodqvist.

Det valdes en lång lista med studentrepresentanter men vi behöver fortfarande

fler representanter. Vi behöver därför din hjälp att representera studenteras åsikt i

universitetets nämnder, råd och beslutande organ.

Maila sittande Vice ordförande Johanna Hedin på vice@orebrostudentkar.se

Studentkårens nya Ordförande och Vice ordförande för 14/15

Lösnummer söker en biträdande redaktörAtt vara biträdande redak-tör för Lösnummer är att ha omväxlande arbetsuppgifter, som står utanför redaktions-medlemmens ram. Tillsam-mans med redaktören är den biträdande redaktören den som har störst ansvar för tid-ningen och redaktionen.

Den biträdande redaktören får således både skriva, fota, redigera, uppdatera hemsi-dan och hålla i redaktions-möten, såväl som att planera inför tidningens kommande nummer. En annan viktigt

uppgift är att delta i Lös-nummers aktiviteter, så som exempelvis utdelningen av tidningen en gång i månaden.

Den kanske viktigaste upp-giften är att agera ett slags bollplank åt redaktören och åt styrelsen, inom tidningens alla områden. Antalet tim-mar en biträdande redaktör lägger på Lösnummer är svårberäknat, men förutom att finnas på plats någon gång per vecka, ska en kon-tinuerlig kontakt med redak-tören finnas.

Maria Backsell och Kristine Arnhällen Foto: AndreAs lundgren

STUDENTKÅRENS SIDORDessa sidor produceras av Örebro studentkår

När du som student och medlem i Örebro studentkår folkbokfört dig i

Örebro mellan 1 september 2013 och 31 december 2014, kan du hämta

ut ett presentkort på 1 000 kronor som du kan använda på stan i Örebro.

Med Örebrogåvan kan du handla hos över 150 verksamheter i city - allt

från kläder och på matbutiker, caféer, restauranger och frisörer. Du kan

också använda Örebrogåvan för att köpa konsert- och teaterbiljetter och

busskort.

Vill du veta mer om vad du kan använda presentkortet till,

gå in på cityorebro.com

Örebrogåvan hämtar du på Örebro studentkårs kansli,

kansliet har öppet alla vardagar mellan klockan 10 och 13. Där kommer

studentkåren kontrollera att du är student, kårmedlem och att du folk-

bokfört dig i Örebro mellan 19 augusti 2013 och 31 december 2014.

Kravet på medlemskap i Örebro studentkår gäller inte för dig som stude-

rar vid Örebro Teologiska Högskola. Du ska istället ta med ett studieintyg.

ÖREBROGÅVAN

Denna sida produceras av Örebro studentkår

22 LÖSNUMMER NR 4 2014Synpunkt

”Vi är mycket skeptiska mot ett utökande av platser”Regeringen har beslutat att Sveriges univer-sitet och högskolar ska tilldelas 10 000 flera utbildningsplatser, och av dessa har Örebro universitet fått 466. Rektor Jens Schollin berättade i NA 2/4 att 448 av dessa platser kommer gå till lärarutbildningen, och att man kommer fokusera på naturvetenskap och teknik.

Vi i Lärarnas Riksförbunds Studerandeför-ening Örebro välkomnar att Örebro univer-sitet har valt att satsa på naturvetenskap och teknik. Det råder en enorm brist på lärare i naturvetenskapliga ämnen, och det är svårt att få sökande. Däremot är vi mycket skep-tiska mot ett utökande av platser på lärarut-

bildningen som en del i kvalitetssäkringen av lärarutbildningen och lösning på den kom-mande bristen på utbildade & behöriga lä-rare.

ENLIgT ANTAgNINgssTATIsTIKEN från höstterminen 2013 var det inga av inrikt-ningarna på lärarutbildningen vid Örebro Universitet, utom förskollärarna, som kunde fylla sina platser. Om det inte ens är möjligt att fylla de platser som redan finns med för-stahandssökande känns det omotiverat att utöka med fler platser. Vi tror att det finns en risk för att statusen på lärarutbildningen kommer försämras ytterligare om konkur-

fredrik stillerud och Erik Malm Lärarnas riksförbunds studerandeförening

örebro

rensen om platserna blir ännu mindre.En annan risk är att den högkvalitativa

undervisning, som de motiverade och intres-serade studenterna förtjänar, riskerar att sän-kas drastiskt för att anpassas till studenter som saknar såväl motivation som ambition för det framtida yrket. Då riskerar vi att vi förlorar de motiverade studenterna för att ni-vån blir för låg.

Det råder en enorm brist på lärare

”Vi vill ha ett humant, öppet och grönt Europa”Klimat- och miljöpolitiken är den viktigaste frågan för väljarna i EU-valet, enligt en Sifo-undersökning nyligen. Vi håller med. Om vi struntar i klimatförändringarna idag betyder det att vi skickar en dyr nota till barn och barnbarn.

MILJÖPARTIET vILL ATT EU ska ha am-bitiösa klimatmål, som gör att näringslivet vågar investera i förnybar energi och ener-gieffektivisering. Sådana mål påverkar inte minst de stora pensionsfonderna. Ska våra pensionspengar hjälpa bolag som investerar i mer kol och olja än vad vi kan förbränna om vi ska klara klimatet? Eller ska pengarna gå till smarta energilösningar som kan minska utsläppen och skapa hållbara jobb?

Alla är inte med på banan. Moderaterna säger nej till förändring. De har röstat emot både bindande mål för förnybar energi och energieffektivisering i EU-parlamentet och dessutom stoppat förslag som skulle öka pri-set på utsläpp.

Grön EU-politik handlar om att göra det miljövänliga valet enklare och billigare. Vi vill använda denna princip till allt; från att göra det lättare att köpa ekologisk mat och att rensa upp bland gifterna i barnens vardag - till att skydda världshaven från plastskräp och att minska klimatutsläppen.

Miljöpartiet har visat att vi kan göra skill-nad i EU. I samarbete med medborgare och folkrörelser från hela Europa har vi de se-naste åren lyckats styra om EU:s fiskepolitik – från överfiske till att för första gången sätta hållbara fiskbestånd som mål. Vi vill fortsätta göra skillnad.

I DEN EKONOMIsKA KRIsENs spår växer splittringen mellan människor. Kvinnors rät-tigheter begränsas när Spanien inskränker aborträtten. Romer diskrimineras i flera län-der, inte minst i östra Europa. Högerextrema partier vill begränsa den fria rörligheten lite varstans. Och samtidigt drunknar männ-

Emma Hult (MP) språkrör gröna studenter, kandidat till

eu-parlamentetIsabella Lövin (MP)

europaparlamentariker

iskor, som flytt från förtryck och tvingats på farliga rutter för att nå Europa, i tusental i Medelhavet. Det måste vi ändra på!

En röst på Miljöpartiet i EU-valet är den säkraste rösten för ett öppet och humant Eu-ropa: för jämställdhet, mot diskriminering, och för alla människors rätt att röra sig fritt i Europa.

Vi vill också driva på arbetet för att minska korruptionen och ge EU en större roll i ar-betet med att bekämpa korruptionen i med-lemsländerna. Detta ställer högre krav inte minst på EU:s egna institutioner.

Vi gröna går till val på klimatansvar för barnens framtid och ett mer öppet och hu-mant Europa - mot miljöförstöring, höger-extremism och begränsad rörlighet. Den 25e maj väljer du.

Klima-tans-var för barnens framtid

”Trygga kvaliteten på redan existerande utbildning”I rektor Jens Schollins insändare i NA den 5 maj argumenterar han för att Örebro universitets utveckling har varit framgångs-rik och att utveckling bör fortsätta genom att starta en civilingenjörsutbildning. Denna analys delas inte av alla studenter.

ÖREBRO UNIvERsITETs KRAfTIgA ex-pansion har medfört att kvalitetsarbetet på redan existerande utbildning har åsidosatts. De ämnesområden som idag är allra mest underprioriterade vid Örebro universitet är humanioran och samhällsvetenskapen. Studenter vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap (Hu-mUS) är den grupp vid universitetet som har minst tid med sina lärare. Det är inte

ovanligt att en student här har omkring fyra timmar lärarledd undervisningstid per vecka, då åtminstone åtta timmar borde vara en självklarhet.

Örebro universitet har blivit ett lärosäte där anställningsbarhet har blivit nästintill det enda kvalitetsmåttet och där utbildning som inte direkt ger jobb skärs i, tas bort eller ligger under ständigt hot. Turismutvecklings-programmet och socialpsykologi har redan tagits bort från ansökningskatalogen, sam-hälls- och beteendevetenskapliga program-met periodiseras och fria kurser skärs i. Att snaran för HumUS spänns åt medan andra institutioner avancerar med stormkraft är inte en strategi som tyder på Schollins ut-talande om ”ett brett utbud av utbildningar inom många fält”.

Vi vill inte att Örebro universitet ska bli en yrkeshögskola. Vi vill att utbildning vid Örebro universitet oavsett ämnesområde ska vara av god kvalitet och tillhandahålla en värdighet som uppskattas på såväl ar-betsmarknaden som för studenten. I en allt-mer globaliserad och digitaliserad värld som öppnar för nya kulturmöten, nya former av kommunikation och delaktighet, har HumUS behov inte varit större.

sektionen coraxen del av örebro studentkår via utbild-

ningsbevakare simon holmström

Snaran för HumUS spänns åt

23LÖSNUMMER NR 4 2014

fRÅgaNVad tycker du om ett rökfritt campus?

TExT OcH fOTO: OssIAN LINDqWIsT

Haris Karahmet, Civilekonompro-grammet. – Det rör mig inte riktigt känner jag, eftersom jag varken röker eller snusar. jag tycker att de som röker kan få röka på speciella platser.

sofia Eriksson, Pr- och informa-tionsprogrammet. − varför inte testa? Det som jag anser är vikti-gast just nu är att fokusera på att få bort rökarna vid ingångarna.

Ida gustfsson, Civilekonompro-grammet. − jag är för ett rökfritt campus. jag röker inte själv.

Johan smedin, statskunskap. – ur ett folkhäl-soperspektiv tycker jag att det är en bra idé, rökning påverkar alla passivt. samtidigt störs jag inte av rökn-ing, så jag tycker att det kan finnas speciella platser där man får röka.

Till sist

Martin Wik om sommarminnen och sin första familjesemester:

“Skogaholmslimpa inlindad i platsfolie som gjort osten alldels våt”

KRÖNIKA. Jag minns våra familjesemes-trar som liten pojke. Tre pojkar i baksätet, mamma och pappa där fram. Innan resan kunde börja var det alltid två saker som propagerades, måttligt med packning och att komma iväg i tid. Lyckades vi som familj bara göra detta, så visste vi alla att det skulle bli en smooth ride hela vägen, men ack vad vi alltid misslyckades.

Bagageluckan var alltid så full med prylar att pappa inte kunde se genom den bakre vindrutan. Och det där med att komma iväg i tid, gick inte alls de första semestrarna, så pappa valde hellre att dra upp oss ännu tidigare för vara på den säkra sidan.Men, det fanns ändå något fint i att gå upp tidigt för att åka på semester. Efter någon timmes sömn i bilen stannade vi alltid vid någon rastplast efter vägen för att äta fru-kost. Mamma och pappa plockade upp de olika frukostföremålen i det daggvåta väd-ret. Skogaholmslimpan inlindad i plastfolie som gjort osten alldeles våt. Ekströms jord-gubbskräm och mjölk i en papperstallrik. Äppeljuice i skakiga plastmuggar. Händerna innanför tjocktröjan, shorts och gräsliga

tofflor på fötterna.

vI BARN HADE varsin blandskiva som alla fick en viss speltid i stereon. Men däremel-lan ville pappa lyssna på radion. Jag fann det obegripligt hur pappa kunde välja babblande människor före rytmerna till Las Ketchups The Ketchup Song.

Ibland kunde pappa höja rösten och säga till mamma att ta fram kartan ur handsk-facket. Jag minns att jag fascinerat iakttog hur han med pekfingret följde de olika snåri-ga vägarna på den uppvikta kartan samtidigt som han höll kvar bilen på vägen. Jag minns också mammas luriga leende när hon efter en halvtimmes kringåkande frågade ”Har du åkt fel?”, pappa svarade alltid ”Tok heller, det är väl en gammal karta”. I sOMMAR äR min dotter nästan tre år gammal. Planen är att vi ska resa på vår första semester som familj. Jag undrar hur hon kommer känna när jag drar upp henne ur sängen klockan 04 på morgonen och släpar med henne ut till bilen. Eller vad hon kommer tycka om att äta sin frukostmacka

När sommaren närmar sig och så också den första semestern med hans dotter, så väljer Martin Wik att blicka tillbaka på sin barndoms semestrar för att leta efter vägledning.

till en svinkall juligryning. Några saker är säkra i alla fall. Bilen kommer packas tills det knakar i fogarna, GPS:en bär det fulla ansvaret för even-tuella felåkningar och min dotter kommer aldrig i sin vildaste fantasi förstå varför jag hellre lyssnar på Filip och Fredrik än röra kroppen till den otroligt sköna dängan Jag är en gummibjörn.

Tävla och vinn!Det är lätt att vara efterklok och det blir extra tydligt i detta spel som du har chansen att vinna. skicka svaret på frågorna till tavling@los-nummer.se senast den 26 maj. Lycka till!

Priser:En vinnare får ett exemplar av spelet Efterklok.

fråga 2. Hur många tang-enter har ett piano? 1. 68 X. 78 2. 88

Det är lätt att vara efterklok efterklok är ett finurligt, engagerande och nervpirrande frågespel där du kan utsmarta Besser-wissern, mörka eventuella kunskapsluckor och ta hem vinsten även om du inte kunde mest från början!

om du är vaken, klurig och bra på att läsa dina medspelare kan du alltså vinna spelet även om du egentligen bara kunde svaret på en enda fråga från början!

spelet är fulladdat med över 500 underhållande, intressanta och allmänbildande frågor som passar de flesta. en perfekt gå-bort-present och en riktig höjdare på festen, spelkvällen eller middagen med familj och vänner!

fråga 1. Vad äter du om du äter Tyttebär i Norge? 1. Blåbär X. Smultron 2. Lingon

Foto: Press

Posttidning BLösnummerFakultetsgatan 3702 81 Örebro

Håll dig uppdaterad om ditt campus påwww.losnummer.se

gilla lösnummer på facebookfölj @losnummer_se på Twitter