#3/2015 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning

SPRING IS HERE! START FRESH

bygger på glädje och lekfullhetIdrott för alla

Chefredaktör och ansvarig utgivareEmmeli Flodqvistemmeli.flodqvist@losnummer.se

Medarbetare i detta nummerAmanda Ankarhem, recensentMartin Andersson, skribentCaroline Höijer Sandberg, skribentAnna Arnljots, skribentManja Bååt, skribent och krönikörRobert Brewster, writerHulda Fahmi, skribent Linnéa Hane, skribentIsabelle Hillberg, SkribentRebecka Johansson, illustratörVictor Jonasson, skribentSanne Larsen, skribenMelissa Lyngvaer, fotografAnders Palmqvist, skribentClara Ivemyr Strömberg, skribentKajsa Wikström, fotografOscar Älenmark, fotografWilliam Öhman, fotograf

Redaktion losnummer.se/redaktionen

Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.Lösnummer 3, 2015

KLART DU VILL ENGAGERA DIG

Skicka ett mejl till losnummer@losnummer.se

Vi söker fler redaktionsmedlemmar som vill fota, skriva och illustrera.

Större delen av Lösnummers redaktion VT-15. Från vänster, bakre raden: Oscar Älenmark, Robert Brewster, Sanne Larsen, Amanda Ankarhem, Antonia Andersson, Clara Ivemyr Strömberg, Anders Palmqvist. Från vänster främre raden: Caroline Höijer Sandberg, Sophie Homer, Petra Ståhl, Manja Bååt, Melissa Lyngvaer.

Omslagsbild Antonia AnderssonRedigering och layout Emmeli FlodqvistPrenumeration En helårsprenumeration på Lösnummer kostar 200 kronor. Kontakta chefredaktören för mer information

Upphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källan

Insänt material Allt material välkomnas av redaktionen men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter

Annonsering Kontakta chefredaktören eller se www.losnummer.se/annonseraDu kan även boka annonser i Lösnummer via annonsbyrån Tomat.

Utgiven 11-12 mars 2015Issn 0345 - 7508Tryck MittMedia Print, ÖstersundLösnummer är Örebrostudenternas fristå-ende tidning inom Örebro studentkår. Mer information om Lösnummer hittar du på www.losnummer.se

Därför får du Lösnummer Alla Örebrostudenter får Lösnummer gratis, rakt hem i brevlådan

Därför får du inte Lösnummer Vi har förmodligen fel adress till dig. Adressänd-ring gör du i studentkårens kansli, öppet måndag till fredag 10-13

Nästa nummer, 4-15, utkommer 27 maj 2015.

KONTAKTAdress Fakultetsgatan 3, 702 81 ÖrebroTelefon 019 676 23 53, 0709 39 99 25E-post losnummer@losnummer.seWebb www.losnummer.se

FOTO

N: E

MM

ELI

FLO

DQ

VIS

T

3LÖSNUMMER NR 3 2015

Lösnummer #3

Det är april och vi är nu när-mare maj än mars. Kontraster-na är stora och väderomställningen påtaglig. I mars bar vi tyngden av vinterkläderna på våra axlar, vår och sommar kändes långt bort och de små glimtar vi kunde se av solen var aldrig tillräckliga. Nu närmar vi oss maj och solen lyser kontinu-erligt. Även i solens frånvaro får vi en beskedlig del av bländande ljus, jag talar om de nya vita skorna som kliver in och förvandlar cam-pus till något nytt och fräscht.

I det här numret konkretiserar vi känslan av nytt och fräscht. Det är mer än naturens förvand-ling och sommartidens biologiska klocka som får oss att sakta vakna ur vinterkoman. Introduktionens ansvariga Frida är på väg att lämna över stafettpinnen, kårhuset drivs av en ny verksamhetsledare, ett nytt Idrottsprojekt är igång och CSN har infört nya regler för stu-diemedlet vid utlandsstudier.

Det ligger i tiden att vi vädrar ut den instängda känslan, luften samt vinteraktiviteterna och öpp-nar för dörren för våren och nå-got nytt. I det här numret får du en inblick i livets möjligheter och personliga mål av Lösnummers krönikörer. Är du redo för något

Vi konkretiserar känslan av nytt och fräscht

nytt? Ta möjligheterna! Du kan inte förvänta dig en förändring om du gör på samma gamla vis.

Lösnummer #3 2015 är ett nummer i hälsans tecken. Vi lyfter idrott, hälsa, allergi och alter-nativ att lägga på grillen. Slå gärna upp vårt internationella uppslag och läs varför Frankrikes ambas-sadör besöker vårt universitet, vad för bygge som pågår vid Tybbleron-dellen samt de nya ambitionerna bakom musikfestivalen YEAH!

Stanna upp, ta ett djupt ande-tag med hela magen och luta dig tillbaka. Visst är väl tillvaron rätt okej ändå? Och om bara 6-7 veckor kommer campus eka tomt men värmen kommer ändå sprida sig. Vi är då inne i juni, blommorna kommer definitivt vara utslagna och vem vet, du kanske till och med har hängt undan vårmodet för sommarmodet.

EMMELI FLODQVISTCHEFREDAKTÖR

emmeli.flodqvist@losnummer.se

Jag talar om de nya vita skorna som kliver

in och förvandlar ccampus till något nytt och fräscht.

Ledare

5 & 9 KRÖNIKA Överlev mars Jag ska bli en löpare!

Spindeln i introduktionsnätet7

YEAH! A new look on an old flavorINTERNATIONAL

8 Idrott för alla

TÄVLING s. 2223

4 NYHETER Studera utomlands på din bekostnad

UppslagetNya verksamhetsledaren Mikael pratar om studenternas hus

Grattis och Serien

Nyheter

18 HÄLSA5 tips! Så mildrar du din pollenallergiBjud in till vegetarisk grillfest

16-17KULTUR Premiär för Teater Selma Tre studenter om vårmodet

Vinn biljetter till Måns Möllers show

11

4 LÖSNUMMER NR 3 2015Nyheter

Genom propositionen, Studiemedel i en globaliserad värld (2012/13:152), har CSN infört nya regler vad gäller studier utomlands. Förutom att det gör det lättare att läsa språk utomlands in-nebär det att i huvudregel utgår CSN:s bidragsmedel månadsvis. Internationella kontoret, som ansvarar för utbytesstudier vid Örebro universitet, är oroliga att detta innebär mindre möjlighet för människor med låg inkomst.

Studera utomlands på din bekostnad

Skälet till att studielånet betalas ut må-nadsvis uppger regeringen är för dem många bidrag som utkommit felaktigt. Även när felaktig utbetalning inte varit avsiktliga har det varit svårt för studenter när de får uppbrott i studierna att meddela CSN, ef-tersom pengarna har redan be-talats ut vid terminens början. CSN:s regler baseras huvudsak-ligen på två rapporter. Dels från rapporten Varför blir det fel? från 2007, gjord av delegationen mot fel-aktiga betalningar, FUT, och Riksrevisio-nens rapport Svenska trygghetssystem ut-omlands – Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och fordringshantering från

2008. I FUT framkom det att uppåt 900 miljoner kronor per år utgick på grund av felaktiga betalningar till utlandsstudier. De angav att felen berodde på att systemet

var förskottsbaserat och att det verkliga förhållan-det inte alltid påverkar de utbetalningar som görs. Riksrevisionen tog också upp att risken för att stora felaktiga utbetalningar inte kan återkrävas är

också ett problem. CSN:s vidare under-sökning visade att huvuddelen av de felak-tiga betalningarna berodde på oavsiktliga fel av sökande, CSN eller myndigheter och skolar mer än fusk, nästan en tredjedel. De

kan handla om att inte rapportera lön som tjänats utomlands, studieavbrott som an-mäls inte till CSN eller ändrad studieom-fattning, bland annat. CSN ser därför den nya reglering som ett sätt att säkerställa studiemedlet mot dessa oavsiktliga felak-tiga betalningar.

Påverkar studenter som vill till USA och AustralienDet finns många utbytesländer som begär en klumpsumma för studentens kostnader, som exempelvis för boende och måltider. Usa och Australien är två länder som bland ber om klumpsumman, det medför att de nya reglerna kommer slå till studenterna som vill åka till dessa länder och som inte

900 miljonerpå felaktiga utbetalningar

Rapport Riksrevisionen 2008

studentskuld

Oavsiktliga fel

Boendekostnader

Fusk

De som kommer att läsa till hösten har ett val mel-lan dem två olika reglerna.

5LÖSNUMMER NR 3 2015 Nyheter

TEXT OCH ILLUSTRATION: HULDA FAHMI

har ett stort sparkonto menar Internatio-nella kontoret.– Det kan komma att bli en fråga om vem som har råd till det eller inte, befarar Ul-rika Kvist representant från Internationell kontoret vid Örebro. Denna oro har delats med Sveriges Förenta Studentkårer (SFS), båda har skickat in en remissvar till CSN. Internationella kon-toret, i sitt remissvar, vill att CSN ska ta hänsyn till att universiteten oftast kräver en klumpsumma i början på terminen och att det då bör finnas ett enkelt sätt för att beviljas en utbetalning av hela studiemed-let i klumpsumma, som idag. SFS tar upp vikten av att en student inte ska behöva ta ett lån för att täcka kostnader som ryms i det vanliga studiemedlet. Kravet på att få boendekostnader i en klumpsumma finns inte för alla universitet. I Barcelona, Spa-nien t.ex och Zurich, Schweiz finns inte detta. Dock finns det ibland en deposi-tionssumma som ska betalas in.

CSN:s tolkning av reglernaCSN är medvetna att utbytesuniversitet ofta begär vissa kostnader i en klump-summa och har därför gett vissa undantag. – CSN har försökt balansera behovet av att motverka felaktiga utbetalningar och de studerandes behov av att kunna få studiemedel utbetalda i förskott, sä-ger Henrik Strömberg Croné från CSN:s rättsavdelning. Även fast förskottsbetalning är svårare att göra med studiemedlet blir den lättare att göra med merkostnadslånet. Merkostnads-lånet är ett extra lån för att kompensera de ytterligare kostnader som tillkommer vid studier utomlands. CSN tillgodoser behovet av att minska felaktiga utbetal-ningar genom att riskerna med en felaktig utbetalning ligger på merkostnadslånet och studenten; om utbetal-ningen var felaktig kom-mer den att ändå återbe-talas. Merkostnadslånet kan därför betalas ut tidigare för att betala extra avgifter som hyreskostnader eller dispositionsavgift som behöver betalas i förskott eller andra höga levnadsomkost-nader i början av en termin. För att styrka detta behövs en faktura eller intyg från universiteten eller en hyresvärd.

Särskilda skälFör att få studiemedlet att bli betalad i för-skott krävs det särskilda skäl. Ett mycket svårare skäl att bevisa än den som finns för merkostnadslånet. CSN uppger att ett särskilt skäl kan till exempel vara om den studerande finns på en plats där det är svårt att få tillgång till pengarna om stu-diemedlet betalas ut månadsvis. – Vad som därutöver kan utgöra särskilda skäl kommer att visa sig genom den praxis

som utvecklas av CSN och Överklagande-nämnden för studiestöd, ÖKS, säger Croné om CSN:s förslag.

Vad händer nu?Frågan är om utlandsstudier var 100% tillgängliga för alla innan CSN:s nya reg-lering. För att studera i Hong Kong till exempel krävs ett utdrag ur bankkontot för att visa att personen har råd att kunna täcka kostnaderna. Dessutom ska anmäl-ningskostnader, flygbiljetter och dylikt, i bästa fall, betalas så tidigt som möjligt, oftast tidigare än tre veckor innan kurs-start då förskottsbetalningar betalas ut. Internationella kontoret vill säkerställa att CSN:s intyg om studiefinansiering för studier utomlands, som finns med nuva-rande reglering, ska visa alla belopp från bidraget och lånet. CSN:s studieintyg används för att visa värduniversiteten att studenten har tillräckligt med medel för hela utbytesperioden och summan bör bli så hög som möjligt. Den kan användas som ett komplement till utdraget från bank-kontot som nämndes tidigare.

Ett val för de som åker hösten 2015CSN:s nya regler träder i kraft från och med 1 juli. De som kommer att läsa till hösten har ett val mellan dem två olika reg-lerna. I framtiden kommer den möjligheten försvinna. Om CSN:s tolkning går igenom så är det ytterst sällan att särskilda skäl för bidragsdelen finns. Utomlands studier kommer förutsätta att studenter har vissa besparingar tillgodo eller har föräldrar, släkt eller vänner som kan stötta i proces-sen innan bidragen kommer ikapp de kost-nader som betalats tidigare. Detta lägger en ytterligare ekonomisk börda på studen-ter enligt SFS. Lånet bör därför ses som en

inves-tering s o m k o m -m e r å t e r -b e t a -las se-

nare med studiemedlet. Studenten kommer då ha ett extra lån men vara en erfarenhet rikare.För utomlandsstudier att hålla samma tillgänglighet som innan finns det ett be-hov för månadsmedlet att vara mer till-låtande och ha samma undantag som merkostnadslånet, så att det kan betalas ut i förskott när kostnader begärs i en klumpsumma. Internationella kontoret vid Örebro universitet och SFS har skickat ut deras remissvar till CSN. När alla remisser har lästs och begrundats kommer CSN att konkretisera hur lån och bidrag kommer se ut för de som vill studera utomlands från och med den 1:a juli. Den sista april ska bestämmelserna vara helt klara.

CSN har försökt balansera behovet av att motverka felaktiga utbetalning-ar och de studerandes behov av att

kunna få studiemedel utbetalda i förskott.

Den sista delkursen för terminen har precis startat. Det har snart gått ett år sedan jag tog studenten och tiden har gått så fort! Detta år har för mig, och säkert för många av er läsare, betytt mycket nytt i livet. Det känns som igår när jag var med på min första, nervösa introduktionsdag och nu efter sommaren ska jag vara fadder. Året har gått snabbt men vad har jag egentligen lärt mig under denna termin?

Jag började terminen med att flytta in till en ny lägen-het. Tidigare bodde jag på ett underbart område uppkallat efter en barrträdsfrukt, men jag tog möjligheten till en dy-rare, privat lägenhet och jösses vad jag trivs bra! Min bästa vän från Norrköping hälsade på och tillsammans hade vi en inflyttningsfest som vi sent kommer att glömma. Efter detta skaffade jag mig en fin, lila overall. Den har redan ett antal märken och det är alltid lika kul att ta på sig den och gå till en fest. Varför jag skaffade overallen är jag lite osäker på, men jag vet i varje fall att jag inte ångrar det alls! Overallsfes-terna bjuder alltid på härliga minnen och i värsta även några borttappade.

I detta nummer av Lösnummer ser ni mig för första gången och det var nästa möjlighet jag tog. Jag blev skribent i Lösnummer på grund av mitt intresse till skrivandet och för att jag ville engagera mig i något under min studietid. Lös-nummer kändes givet för mig och ni kommer se mig här ett tag framöver, det kan jag lova er.

För den här terminen ville jag ta vara på möjligheterna som låg framför mig. Första terminen var det tungt med allt nytt och jag levde efter orden som jag hade hört på första introduktionsdagen om att universitetet är vår språngbräda. Universitetet kändes som ett uppehåll i livet, men nu förstår jag att denna språngbräda ska hjälpa oss att nå så högt vi kan. Du kanske inte vill göra precis som jag: skaffa ny lä-genhet och overall och engagera dig i Lösnummer, men gör något som driver dig och var inte rädd för att utsätta dig för nya situationer. Jag tar all sats jag kan nu. Ju mer sats du tar, desto högre når du. Är du med?

Krönika: Ta all sats du kan

PETRA STÅHLSkribent för Lösnummer

6 LÖSNUMMER NR 3 2015

Under 2017 ska en garanti införas i lågstadi-et, som en del i regeringens lågstadielöfte, för att alla barn i åldern 7-9 ska kunna läsa, skri-va och räkna, berättar utbildningsminister Gustaf Fridolin. Anledningen är att många elever inte når upp till de krav som ställs för matematik och svenska i de undersökningar som gjorts. Garantin ska säkerställa att elev-erna får med sig läsförståelse, skrivförmåga och grundläggande matematikkunskaper re-dan från lågstadiet och stöd som behövs sätts in i tid.

Läsa-skriva-räkna-garanti ska införas 2017

Naturskyddsföreningen slår nytt rekord med 221 000 medlemmar. Detta innebär en ök-ning med nio procent på ett år. En som gläds av tillströmningen är Johanna Sandahl, ord-förande och talesperson för Naturskydds-föreningen, som säger att det känns väldigt inspirerande och uppmuntrande. Hon ser det som ett tydligt tecken på att människor vill engagera sig i Naturskyddsföreningens frå-gor. I samband med medlemsökningen öpp-nar Naturskyddsföreningen även ett flertal nya regionala kanslier från Juoksengi i norr till Lund i söder. Kanslierna, som fungerar som lokala föreningar, ska finnas till stöd för de ideellt aktiva runt om i landet.

Nytt medlemsrekord för Naturskyddsföreningen

NOTISER: AMANDA ANKARHEM OCH SOPHIE HOMER

Nyheter i korthet

Hela resan till studentpris

Nu blir det enklare att resa som student. Me-cenats nya tjänst Mecenat Studentresor sam-lar alla dina delresor på ett och samma ställe och ser till att du får hela resan till student-pris. På de resor som inte erbjuder studen-trabatt visas istället lägsta möjliga pris. Än så länge ingår bara tåg- och bussresor i verk-tyget men man Mecenat planerar att utöka med inrikesflyg så småningom. Tjänsten, som kräver ett guäiltigt Mecenatkort, nås både genom att logga in på Mecenats hemsida och genom deras app.

Den 26 april anländer Robert Wells till Con-ventum i Örebro. Klassikern “Rhapsody in Rock” fyller 25 år vilket firas med en nära och intim turné runt om i Sverige. Med sig på scen har Robert Wells Swedish Symphony Orchestra, en rad gästartister, samt Alice Po-wer - det nya pianostjärnskottet. Turnén var en sådan enorm succé under hösten att den förlängdes och fortsätter nu i vår.

Hyllad turné till Örebro

För att öka jämställdheten inom högskolan ska Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning på Utbild-ningsdepartementet, utse en nationell expert-grupp. Gruppen kommer att bestå av perso-ner som har kunskap och bred erfarenhet i jämställdhetsfrågor som de kan bidra med i sitt arbete. Förhoppningen är att gruppen ska kunna vara behjälplig i att finna åtgärder för olika jämställdhetsproblem. Några exempel är att forskningsförslag ska fördelas jäm-ställt, att andelen kvinnliga professorer ska öka och att bryta könsbundna föreställningar som påverkar studievalen.

Expertgrupp för ökad jäm-ställdheten i högskolan

Universitetskanslersämbetet, UKÄ har fått ett nytt uppdrag från regeringen. UKÄ ska utveckla och sätta i bruk ett nytt system för kvalitetssäkring på universiteten i Sverige. Målen med det nya systemet är både att för-bättra kvaliteten på utbildningarna och även öka förtroendet för svensk högskoleutbild-ning internationellt. Det nya systemet föreslås bestå av fyra delar; examenstillståndspröv-ning, utbildningsutvärdering, granskning av lärosätens kvalitetssäkringssystem samt te-matiska utvärderingar.

Ny satsning för att säkra ut-bildningens kvalitet

Nyheter

Google, IKEA, H&M, Sweco och Spotify toppar listorna bland universitets- och hög-skolestudenter för mest populära arbetsgi-vare. Främst är det Google som lockar stu-denterna. Undersökning är gjord av företaget Universum. Vad studenterna eftersöker är en kreativ arbetsmiljö, spännande produkter och en arbetsgivare som kan ses som en god referens för den framtida karriären, något som många förknippar med Google, enligt Susanne Grossauer, Employer Branding Spe-cialist på Universum.

Storföretag populärast en-ligt studenter

7LÖSNUMMER NR 3 2015 Universitetet

Spindeln i introduktionsnätet

TEXT: ANDERS PALMQVIST

BILD: KAJSA WIKSTRÖM

År 2013 tog Frida Siveborn uppehåll från sina studier på personalvetarprogrammet och började arbeta som introduktionsansvarig vid Örebro universitet. Efter snart två år är hon fortfarande spindeln i nätet som ser till att du som student får den bästa möjliga introduktionen. Hennes arbete sker bakom introduktionens kulisser, och hennes uppgifter innefattar allt från att boka salar till att övervaka budgeten för introduktionen.

FAKTA

Namn: Frida Siveborn Ålder: 24Studerar: Personalvetarprogrammet, ska efter två års studie-uppehåll påbörja sista året på personalvetarprogrammetAktuellt: Slutar som introduktionsansvarig den sista juli 2015På gång: Har varit med vid intervjuerna för kommande intro-duktionsansvarig. Ny introduktionsansvarig tillkännages i slutet på april.

Frida Siveborn

Frida Siveborn började som introduktionsan-svarig den 1 augusti 2013 och har till somma-ren arbetat i två år som ansvarig för introduk-tionen vid Örebro universitet. Hennes uppgift är att se till så att varje sektion följer den upp-satta alkohol- och introduktionspolicyn, sam-tidigt som hon försöker vara lyhörd och skapa en introduktion där studenternas behov och önskemål tillgodoses.

En viktig uppgift för introduktionsansvarig är att skapa samarbeten mellan universitetets olika kårsektionerna. Alla studenterna i de olika kår-sektionerna jobbar ideellt och en introduktionsan-svarig hjälper dem att skapa stabilitet bland sek-tionerna.

¬– För att vi ska kunna göra Sveriges bästa in-troduktion så krävs arbete, planering och samord-ning. För att få kontinuitet och utveckling i arbe-tet så krävs det att man jobbar med det under en längre period, vilket jag nu fått chansen att göra, berättar Frida Siveborn, introduktionsansvarig vid Örebro universitet.

Tjänsten som introduktionsansvarig har funnits i tio år och alla som har varit introduktionsan-svariga tidigare har bidragit med utvecklingen av introduktionen på olika sätt. Frida har gjort en del förändringar under de två år som hon jobbat som introduktionsansvarig. Bland annat införde Frida faddersläppet som innebär att studenterna måste ansöka om att få bli fadder.

– Faddersläppet har underlättat administrativt och skapat en seriositet i introduktionen, berättar Frida.

Den 31 juli 2015 löper Fridas projektanställning ut och hon lämnar över posten till sin efterträdare. Vem som kommer att efterträda Frida är oklart i dagsläget. Den som tar över kan förvänta sig mycket ansvar och många möjligheter.

– Jag har chansat några gånger, vågat testa nya saker och det tycker jag verkligen att min efter-trädare också ska våga göra. Jag vill lämna efter mig bra tips på arbetssätt som kan appliceras på introduktionsarbetet så att min efterträdare kan fokusera på utveckling och nytänkande för intro-duktionen, berättar Frida.

Efter två års studieuppehåll påbörjar Frida till hösten sista året på personalvetarprogrammet.

8 LÖSNUMMER NR 3 2015Nyheter

Det är ungefär ett år sedan Örebro univer-sitet och GIH startade projektet Idrott för alla. Under vårterminen 2015 har aktiviteterna dragit igång på riktigt. Lösnum-mer träffar några av de studenter som är med och engagerar sig i pro-jektet: ordförande Lizet-te Johansson och hen-nes kollegor Linnea Byy, Hanna Palm och Linnea Eriksson.

Totalt är det ungefär tio universitetsstudenter som arbetar med Idrott för alla. Målet med projektet är att nå barn som av olika orsa-ker har svårt att tillgodogö-ra sig idrotten i skolan, det kan till exempel handla om barn med en funktionsned-sättning eller en ångest för idrott. Den här terminen har projektgruppen arbetat med en barngrupp bestående av 8-åringar. Eleverna valdes ut genom en enkätundersök-ning som genomfördes på en skola i Örebro. Tanken är att kunna erbjuda aktiviteter för elever genom hela grund-skolan.

– Vi anordnar aktivitets-pass och låter barnen prova på olika former av idrott. I förlängningen vill vi också kunna förmedla kontakter med föreningslivet så att barnen kan fortsätta vara aktiva på ett sätt de trivs med, säger Lizette. Hon menar att många barn upplever en press kring att idrotta, det är viktigt att visa att det inte måste hand-la om tävling.

– Du måste inte elitsatsa för att vara med i en idrotts-förening, säger Linnea By, de andra håller med.

Idrott för alla arbetar utifrån en värdegrund med

viktiga ledord. Det främsta ordet är glädje, det ska vara roligt att röra på sig. Barnen får också lära sig att lyss-na, både på varandra och på instruktörerna. Barnen uppmuntras också att våga ställa frågor och att hjälpa varandra.

Idrott för alla – ett projekt som bygger på glädje och lekfullhet. Studenter vid Öre-

bro universitet vill inspirera barn till att röra på sig och prova på nya aktiviteter.

Idrott för alla

I projektet Idrott för alla engagerar sig Hanna Palm, Linnea Byy, Linnea Eriksson och Lizette Johansson.

Önskemålen har varit att prova på lite annorlunda idrotter, inte bara inneban-

dy och fotboll.

TEXT: ISABELLE HILLBERG ULFSDOTTER

Händer på campus

APRIL 21-22: Kårval 2015Örebro studentkår ska tillsät-ta studentrepresentanter för verksamhetsåret 2015/2016.

24: Full moon partyÖrebro kårhus bjuder in till en kväll med Full moon-tema. Kårhuset kommer att dekore-ras och det kommer serveras dryck inspirerad av temat.

25: Corax Paintball CupI ett samarbete med Chaos Paintball i Örebro bjuder Corax in sina medlemmar till en dag med paintball.

MAJ31-2: Campus 48HDetta år återvänder Campus 48H till Örebro kårhus och bjuder på uppträdanden från bland annat Medina och Panda Da Panda.

15-16: YEAH!15 En tvådagars musikfestival som är belägen i Stad-sparken i Örebro. På scen står bland annat Hoffmaes-tro, Markus Krunegård och Labyrint.

18: SMASKSex musikhögskolor tävlar mot varandra i en schlagertävling på Musikhög-skolan. Årets tema är “Det glada 20-talet” och bidragen framförs tillsammans med en orkester. Nytt för i år är att genrepspubliken kan rösta på vilka som ska skickas vidare till riks-SMASK.

Vad händer?Skicka din sektions eller förenings evenemang till losnummer@losnummer.se

– Vi har sagt till delta-garna att vi också går i sko-lan och att de hjälper oss i vår utbildning. På det sättet skapas samhörighet, säger Hanna.

Aktiviteterna planeras utifrån barnens önskemål, det första passet bestod av lekar och att lära känna varandra. Under andra pas-set fick deltagarna prova på kampsport, framöver kom-mer det bli racketsporter och friidrott.

– Önskemålen har varit att prova på lite annorlunda

idrotter, inte bara inneban-dy och fotboll, det tycker vi är roligt, säger Lizette.

Idrott för alla drivs av studenter och projektgrup-pen poängterar att det går utmärkt att vara med även om en inte studerar vid GIH. Två studenter brukar leda passet medan de andra är med som deltagare. Nästa gång är det två andra som instruerar. Att studenterna själva är med på passen är för att stärka gruppkänslan och skapa en trygg plats för barnen.

FOTO

N: A

NTO

NIA

AN

DE

RS

SO

N

9LÖSNUMMER NR 3 2015

Det finns flera kännetecken som skvallrar om att våren har vunnit över vinterrusket. När det första gången för säsong-en går att luncha utanför Långhuset med solen värmandes i ansiktet, då är våren här. När garderoben rensas ut på tjocka-kläder till fördel för pastellfärgat, då är våren här. När det är dags att flytta fram klockan till sommartid, ja då är våren här. Det är dags att börja om igen, att lägga in en ny växel!

Ni känner säkert igen känslan som börjar sprida sig i kroppen varje år vid ungefär den här tiden. Det där välbe-kanta vårruset som gör att varje nerv i kroppen pirrar sådär förväntansfullt. Pirret som skvallrar om att sommaren närmar sig med stormsteg och vi går mot ljusare tider med allt vad det innebär. Men våren innebär även att en känsla av stress åter-kommer till kroppen eftersom bikinisäsongen börjar närma sig med stormsteg. Tiden går för snabbt framåt och timmarna på gymmet under vintern har varit för få. Det där nyårslöftet som andades en nystart, en förändring, är lika bortglömt som hur blött det var om fötterna i början av januari när det slaskade som mest.

Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag tänkt att nu är det min tur att bli en löpare. För det går ju inte att komma ifrån att det ser rofyllt ut när andra är ute och springer med lätta steg i den krispiga morgonen. Det nyfunna intresset för löpning brukar smyga sig på samtidigt som när vårvärmen börjar sprida sig över vårt avlånga land och anmälningen till Vårruset har öppnat. Men år efter år brukar mitt tunga löp steg relativt snabbt bytas ut mot rosé på uteserveringar och den enda träningen jag får är när glaset lyfts till munnen.

I år har jag bestämt mig, 2015 är året när jag lär mig att älska löpning. Jag ska lära mig uppskatta att starta gps-klockan, knyta skosnörena hårt och bege mig ut i spåret oav-sett väder eller humör. Kan min pappa bli en löpare vid 40-års ålder kan jag med. Det är dags för en förändring, jag ska bli en löpare!

Krönika: Jag ska bli en löpare!

SANNE LARSENEKONOMIANSVARIG 14/15

OCH SKRIBENT FÖR LÖSNUMMER

Aktivera dig på campus idrottsanlägg-ningar

På universitetet finns idrottsplaner avsedda för flera olika sporter så som friidrott, fotboll, basket, rugby, tennis och beachvolley. Lokalför-sörjningschef Owe Flodin berättar att anläggningarna hyrs ut till både Örebros friidrottsförening KFUM, kommunen, Almbyskolan och uni-versitetets idrottsförening ÖUIF på kvällar och helger under säsong, men att det är fritt fram att använda pla-nerna när de inte är bokade.– På dagtid, om inte Idrott och hälsa är där och har undervisning, får vem som helst använda planerna. Men har man inte bokat får man räkna med att kanske bli bortmotad.

Innan någon verksamhet får ske på gräsplanerna efter vintern måste dock fastighetsägarna ge grönt ljus. På våren då gräset är lerigt och där-för extra ömtåligt måste det först få växa och sedan klippas ett antal gånger.– Våra fastighetsägare Akademiska Hus säger till när det är fritt att an-vända gräsplanerna. Om vi skulle gå ut för tidigt och förstör får univer-sitetet betala för återställning, säger Owe.

De utomhusanläggningar som ligger på uni-versitetsområdet erbjuder möjligheter att utö-va flertalet sporter. När vårsolen värmer och gräset grönskar spritter det kanske lite extra i armar och ben, och säkerligen finns det de som undrar över om eller när utomhusplan-erna får användas. Lösnummer har talat med Owe Flodin, lokalförsörjningschef vid Örebro universitet, för att ta reda på hur det ligger till.

Samtidigt är det inte helt enkelt att kontrollera hur gräsytorna an-vänds.– Om solen skiner en kväll och någ-ra studenter vill gå ut och sparka lite boll så är det en strid man inte tar, för man vinner aldrig, menar Owe. Men vi hyr inte ut planerna förrän vi fått ett godkännande. För den som vill försäkra sig om att en plan inte är upptagen finns bokningsscheman för samtliga utomhusplaner på universitetets schemasöksida kronox.oru.se, där man kan söka på exempelvis ordet ”friidrott” för att hitta schemat för just friidrottsarenan. Föreningar och sektioner som tillhör Örebro studentkår kan boka anläggning-arna kostnadsfritt på vardagar un-der dagtid via Lars-Inge Wixner på universitetets byggnadsavdelning. Tennisbanorna kräver ingen bok-ning, där är det först till kvarn som gäller och det kostar ingenting. Vad gäller gräsplanen i mitten av löpar-banan får denna inte användas när friidrottsanläggningen är bokad, även om det inte pågår någon akti-vitet på just den ytan, eftersom en bokning av anläggningen innefat-tar hela utrymmet.

TEXT: ANTONIA ANDERSSON

10 LÖSNUMMER NR 3 2015International

TEXT: ROBERT BREWSTER

As spring sets in around Örebro and the bright blue skies stretch to the horizon, it becomes an unquestionable realisation that Sweden is a wonderful place to live. Not only because of the delicious food, wonderful people, in-teresting culture; there is something in the air, or more accurately, what isn’t in the air here.

Sweden has very little air pollution, especially compared to a lot of other developed nations. Sweden only produces 5.6 tonnes in carbon emissions per capita compared to Norway’s 11.7 tonnes or United States 17.6 tonnes. It, along with its Scandinavian neighbours, has a reputation as being one of the greenest coun-tries in the world. This is in part to its relative-ly low population density and active partici-pation in national programs to help eliminate as much of its carbon footprint as possible.

As much good as Sweden is doing, climate change, however, continues to be one of the largest global concerns. With extreme weath-er becoming more the norm in and across the globe, world leaders continue to find a solution to the problem. In order to better optimise their vast resources the world over, political leaders have been meeting regularly at conferences to discuss the issues of climate change. They are also looking for solutions to negate the already existing damage.

This year the global climate conference will be held in Paris, France. Örebro University

With the Paris Climate Conference coming up, the French Ambassador Jacques Lapouge payed a visit to the university to talk about the environment. He discussed international policies but also how students can get involved.

PARIS CLIMATE CONFERENCE

If you would like to read more about the Paris climate conference you can visit the official website for the 21st Session of the conference of the Parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change http://www.cop21.gouv.fr/en

The conferenece takes place in Paris from November 30th to December 11th.

was lucky enough to play host to the French Ambassador, Jacques Lapouge, who came to discuss the upcoming summit.

Lapouge stated that the key to abetting the climate crisis is for developed nations to take steps to curb their carbon emissions whilst aiding the less developed, and thus more vulnerable countries, to prepare measures to deal with the already existing effects of global warming. He went on to say that interna-tional cooperation is imperative for progress in this issue. While he was not at liberty to discuss the political workings of other na-tions, he did recognise the positive overall involvement of world leaders in regards to climate change. He referred specifically to the landmark agreement between China and the United States, which made international news during the previous summits. There are 195 nations in total collaborating in efforts to re-duce their carbon footprint by 2025, by vary-ing percentages based on their overall output.

There is a strong need for such collaboration between nations in regards to global warm-ing, which is the central aim of what Ambas-sador Lapouge called the Four Pillars of the Paris Alliance. First is the need for legally binding agreements between national leaders. Next, the agreements should be inclusive to all nations. Financing these agreements is the third priority and finally, these nations need to take action to ensure that their responsi-

bilities are met. These international responsi-bilities will be the beginning to help limit the effects of climate change and prepare vulner-able areas for the coming ramifications of the damage that has already been done.

This outlines what is being done at the global level by heads of state but some are curious what others, especially university students, could do to help with the efforts. The Am-bassador’s response was that while Sweden has already had a lot of success in its goals in regards to this issue international students could put pressure on their home govern-ments to take similar steps. Such steps as to reduce their own carbon emissions and to take preventative measures to provide aid to those most at risk for the dangers of climate change. The ambassador specifically men-tioned nations within Africa or the Middle East, who will be hit the hardest by severe weather patterns caused by climate change. There are also steps to limit your own carbon footprint today by conserving water, recy-cling, and other green practices.

There are 195 nations in to-tal collaborating in efforts to reduce their carbon foot-

print by 2025, by varying per-centages based on their overall output.

The french ambassador visits Örebro University

11LÖSNUMMER NR 3 2015

Do you have a news tip?

Send your tip to losnummer@losnummer.se

International

Who doesn’t love music? It makes moments of boredom go by faster, drowns out the day to day annoy-ances, and makes studying that much more bearable. No matter what genre you like, music has probably been something you have enjoyed for quite some time.

As great as music can be there are times when listening to it on your mobile device just isn’t enough. You want to hear that pulse of the beat as you dance to your heart’s content. You want to be surround-ed by people who love the same kinds of music as you do and are equally interested in having a good time. Well such a good time is coming to Örebro.

After a few years on hiatus the Yeah!Festivalen music festival, is returning to Stadsparken, the city park of Örebro, to bring the gift of music to the masses. The

lead organisers, Niklas Lennarts-son, Skander Kamran, and Johan Törnström, informed Lösnumer that they are very excited about the upcoming event. Yeah!Festivalen has taken a break for the past three years to reinvent itself and its re-turn signals a fresh start with new themes for the festivities. The res-urrection of the event has been a central focus for the organizers who are determined to present a good atmosphere for everyone who participates, from the audience to the performers.

This year’s festival will have a bit of something for everyone to en-joy. While Pop music is going to be the most heavily represented genre, there will also be Hip-Hop

performances and Rock as well. There will be a total of 16 bands playing throughout the day with the added bonus of the acclaimed performers Hoffmaestro and Markus Krunegard who will be head-lining the event.

Admission is only 399kr but if you bring your mecenat card you can knock 50kr off the price. “We hope to see you all there and it’s not much more to say than “YEAH!” stated the lead organisers.

The Yeah! music festival returns, after years of hiatus, with a new look and feel, along with high ambitions.

TEXT: ROBERT BREWSTER

No one can deny that being a student can be difficult. Studying for tests, long assignments that take up all your time, and at-tempting to keep some kind of so-cial life in order are all challenges each student faces.

Not knowing whether or not you are going to have a place to sleep shouldn’t be one of these chal-lenges.

U n f o r t u n a t e l y that was the case in September 2014 for many students who, upon arrival to Örebro, had still not received housing accommo-dations. These students had to rely on the kindness of others for a place to sleep or to utilise short term living accommodations until the problem could be solved.

Luckily for most, the Öbo hou-sing office did their best to en-sure that every student received housing before too long. But the issue remained that they just did

not have enough housing for the influx of students coming into Örebro from abroad.

In order to ensure that such a mishap doesn’t happen to the stu-dent population again, Öbo be-gan construction on new housing projects. All to help fill the gro-wing need of affordable student

lodgings. There will be a hund-red new apartments available to students by the Autumn semester 2015. ÖBO is confident that the construction will be completed by then.

It is their hope along with Öre-bro University’s administration that all of their visiting students will have reliable housing in the coming years.

Öbo housing office plans on constructing new

housing projects for incoming students in or-

der to prevent students being left out in the

cold.

TEXT: ROBERT BREWSTER

As great as music can be there are ti-

mes when listening to it on your mobile device just isn’t enough.

Students had to rely on the kindness of others

100 new hopes

YEAH! A new look on an old flavor

12 LÖSNUMMER NR 3 2015Reportage

Studenternas hus

Det var antagningen till sjuksköterskeprogram-met hösten 2011 som lockade Mikael Heikkinen att flytta till Örebro. Under hans tid som student har ett ideellt engagemang varit givet och nu med en termin kvar vid Örebro universitet ligger den nya utmaningen i rollen som verksamhetsle-dare för kårhuset.− Jag är en sådan person som hela tiden vill hitta på nya saker, uppleva nya saker, jag gillar inte att stå och trampa i det man gjort länge, säger Mikael och det lyser i hans ögon. Att vara spindel i nätet och se till att verksamhe-

ten fungerar som den ska är några av de uppgif-terna Mikaels roll innebär tillsammans med att ha det övergripande ansvaret för att huset går framåt och hela tiden utvecklas. − Än så länge är det fortfarande spännande för att det är så nytt, det är mycket att sätta sig in i, säger Mikael och lutar sig tillbaka på stolen och utstrålar en känsla av lugn.

Ett andra hemÄven om rollen som verksamhetsledare är rela-tivt ny för Mikael är kårhuset som hans andra

Sedan drygt två månader tillbaka är Mikael Heikkinen ny verksamhetsansvarig på kårhuset. Hans mål i rollen är att fortsätta locka nya personer som vill engagera sig och se till att kårhuset blir ett givet val för studenterna i Örebro.

Mikael Heikkinen ny verksamhetsansvarig på kårhuset.

hem. Engagemanget i kårhuset kändes självklart för honom och engagemanget startade samtidigt som verksamheten blev student ägd för drygt tre år sedan. Mikael började som diskplockare och sålde bullar och kaffe i kassan för att allt efter-som ta på sig mer och mer ansvar, ansvarig för kvällsverksamheten, ansvarig för caféverksam-heten följt av inköpsansvarig. − Att söka tjänsten som verksamhetsledare blev naturligt efter mina erfarenheter på kårhuset, berättar Mikael.

FAKTA

Namn: Mikael Heikkinen

Ålder: 26 år

Pluggar: Sjuksköterskepro-grammet

Aktuell: Som ny verksam-hetsledare på kårhuset

Jag tycker kårhuset är det bästa stället att jobba på, så för mig har det varit kul att utvecklas ännu mer och få göra massa nya saker.

13LÖSNUMMER NR 3 2015Reportage

TEXT: SANNE LARSEN

FOTO: WILLIAM ÖHMAN

ska vara nischatTydligt fokus på studenternas husMikael har flera mål för kårhuset under sin tid som verksamhetsledare, att kårhuset blir så bra som möjligt, så som studenterna vill ha det. Men även att kårhuset blir en öppen verksamhet där alla studenter som vill kan vara med och påverka och få sin vilja hörd.− Vi ska göra allt vi kan för att det här ska vara studenternas hus, det här ska inte vara en klubb inne på stan utan det här ska vara nischat, berättar Mikael.

Utmaningen som verksamhetsledareUtmaningen med den nya rollen ligger fram-förallt i personalen, att få folk att öppna ögonen för att det faktiskt går att jobba på kårhuset. Ett engagemang ger ny erfarenhe-ter som blandas med en personlig utveckling. Kårhuset drivs av ideellt engagerade studen-ter, vissa jobbar en eller två pass innan sko-lan tar över samtidigt som det finns eldsjä-larna som arbetar nästan jämt. För att klara av en vanlig fredagskväll behövs ett 20-tal engagerade studenter, samtidigt som större evenemang kräver fler. För de engagerade studenterna väntar förmåner som gör enga-gemanget fördelaktiga. Det finns alltid ett be-hov av nya aspirerande studenter.− Jag tror man får ut mest om man är här för att utvecklas som person och göra något kul och inte för att få rabatter eller erbjudanden. Innan terminen avslutas väntar fortfarande några evenemang, Campus48H under val-borgshelgen lockar många studenter. Innan terminen är helt slut kommer även en dun-deravslutning att hållas.− Det ska vara ett givet val för studenterna att komma till kårhuset! Berättar Mikael.

Med filosofin ”du får se vad som händer”Engagemanget på kårhuset tar en stor del av Mikaels tid, den arvoderade tjänsten är på 25 procent och utöver det sker arbetet ide-ellt. Mycket av det arbetet som Mikael gör är nära de ideellt engagerade vilket gör att han syns i verksamheten och blir en i gänget.

Skulle det bli någon tid över står en resa hem till Stockholm högt i kurs tillsammans med re-sor, musik och filmer. − Jag ångrar inte det minsta att jag började en-gagera mig, säger Mikael och det syns att han brinner för det han just sagt. I rollen som verksamhetsansvarig finns ingen

Jag tror man får ut mest om man är här

för att utvecklas som person och göra något kul och inte för att få rabatter eller er-bjudanden.

Jag ångrar inte det minsta att jag började engagera mig.

Mikaels mål är att se till att att Kårhuset blir ett givet mål för studenterna i Örebro.

sluttid satt för Mikael, utan med filosofin att du får se vad som händer, är framtiden inte helt klar än förutom att sista terminen på programmet ska bli avklarad. På lång sikt vill Mikael arbeta inom ambulansen som ambu-lanssjuksköterska. Med sig från kårhuset tar han erfarenheter från att ha arbetat inom le-dande positioner där det krävs en hög grad av ansvarstagande samtidigt som att arbete nära många människor tränar tålamodet och hur du bemöter människor.− Jag tycker kårhuset är det bästa stället att jobba på, så för mig har det varit kul att ut-vecklas ännu mer och få göra massa nya saker, berättar Mikael.

14 LÖSNUMMER NR 3 2015Upptäck

Starta en stel vinterkropp utomhusÄntligen har snön försvunnit och våren börjat kika fram. Det är ljust längre in på kvällarna och lusten att spendera tid utomhus ökar. Finns det då något bättre än utomhusträning? Att kom-binera motion med frisk vårluft är ett bra sätt för att få igång en stel vinterkropp.

Vid utomhusträning är det många faktorer som spelar in. Dels är det till sin fördel att träningsområdet inte ligger för långt bort, att miljön är lugn och behaglig samt att det finns goda möjligheter till en varie-rad träning.

I Örebro finns naturreservatet Oset som är beläget öster om stadskärnan. Här finns många olika leder att springa eller gå och naturen vid oset och längs-med vägen dit är fantastiskt fin. Från universitetet är det Vallgatan rakt fram till rondellen där du tar vänster för att sedan svänga höger in på Universitets-allén. Fortsätter du längst med Uni-versitetsallén kommer du sedan fram till Svartån där du kan börja ta sig ut mot Oset. Redan här är naturen lugn och idyllisk och det existerar en lantlig känsla. Fortsätter du gå längs med ån kommer du snart att passera en konst-gjord sjö och en liten småbåtshamn. Lite längre fram på höger sida finns ett jättefräscht utegym som heter Alnäng-arnas utegym. Vägen dit kan förslagsvis

användas som uppvärmning för att väl på plats kunna sätta igång.

På Alnängarnas utegym finns ungefär tolv olika träningsredskap för träning av hela kroppen, allt ifrån marklyft och situps till bröstpress och knäböj. Vid varje station finns en beskrivning för hur du ska göra och vad du bör tänka på när du utför övningarna. På de allra flesta stationerna finns flera möjliga övningar att göra och är du påhittig kan du även komma på egna. Vid näs-tan varje station finns två redskap av samma sort men med olika vikt, så att det passar såväl nybörjaren som proff-set. Vid en önskan om att få det ännu lite tyngre finns stockar att lägga på redskapen.

Efter ett svettigt pass kan du välja att fortsätta springa mot Hjälmaren och Oset eller tillbaka in mot stan allt be-roende på hur långt du känner för att gå, springa eller krypa. Ett tips är att stanna någonstans längst med Hjälma-ren och njuta lite av våren.

@glitterlinnea taggade @losnummer och #campusbilden på Instagram och lät alla veta att du kan läsa olika recensioner på losnummer.se

Hur ser din campusbild ut på

#campusbilden

Tagga #campusbilden och @losnummer på Instagram så kan din campusbild synas i nästa Lösnummer.

#campusbilden

FOTO

: @G

LITT

ER

LIN

NE

A

TEXT: MANJA BÅÅTFOTO: AMANDA ANKARHEM

?

15LÖSNUMMER NR 3 2015

FAKTA

Upptäck

När gruset sopas upp från gator och torg, den första tussilagon slår ut och människor börjar strosa runt i sina Ray-Ban-solglasögon, ja, då vet vi att det är vår. Men ett kanske ännu säkrare vårtecken är när vi plockar fram cykeln igen efter en lång och kall vinter. Det brukar dock inte vara helt problemfritt. En cykel som står utomhus under bar himmel en hel vinter riskerar att ta en del stryk.

– En cykel ska stå utomhus under vintern, men under tak. Där står den torrt så varken snö eller regn kom-mer åt den. Kylan påverkar inte cy-keln negativt men om den utsätts för fukt kan det bildas kondens i vajrar och sådana saker. Det är därför det är viktigt att ha den under ett tak där den inte blir blöt. Det är ungefär som med en bil som ska stå i en carport, torrt och utomhus, säger Mikael Åhrling, ägare och cykelreparatör på Tottas fritid.

Beroende på i vilket skick din cykel är i, kan det vara bra att fräscha upp den inför våren och sommaren. Vad en allmän service innehåller varierar från olika cykelreparatörer. På Tot-

Våren närmar sig med stormsteg och cykelsäsongen likaså. Men din lycka över att få ta fram cykeln igen kan snabbt bytas ut mot en mindre trevlig känsla. Om du inte har förvarat din cykel som du bör under vintern kan den ha tagit skada och vara i behov av service. Lösnummer lis-tar de tre vanligaste serviceåtgärderna och jämfört priset för dem mellan tre olika cykelbutiker.

På väg med nyservad cykel

Något som piggar upp en tråkig och händelselös månad är ny kunskap och nya bekantskaper.

Oftast blir det lite billigare än om vi hade tagit ett paketpris. Sedan kan vi självklart göra en allmän, översiktlig service där vi pumpar däck, smörjer kedjan och sådana saker. Men det tar vi bara en fem-tiolapp för, säger Mikael Åhrling.

Två andra vanliga serviceåtgär-der är att laga punktering och att byta ut kedjan. För vissa är det inga problem att laga en punkte-ring eller byta kedjan. Men du som inte är lagd åt det händiga hållet behöver inte vara orolig. Lösnum-mer har jämfört priset på de tre vanligaste serviceåtgärderna mel-lan tre olika cykelbutiker. Prisjäm-förelsen ser du nedan.

Om du vill att din cykel ska hålla på lång sikt kan det vara bra att ta hand om den. Om du un-derhåller din cykel förebygger det att den går sönder och på sikt kan det innebära att du sparar en del pengar. Det krävs inte heller sär-skilt mycket för att hålla sin cykel i gott skick.

– Det är egentligen bara att smörja och tvätta cykeln och ha den under tak. Sedan kan man ju självklart rengöra den på olika sätt, men man behöver inte tokpo-lera den eller så, fortsätter Mikael Åhrling.

Som du kanske känner till före-kommer en del stölder av cyklar runt campus. Därför kan det vara bra att investera i ett bra lås så du får behålla din ögonsten. Men alla lås är inte bra, och du bör tänka på hur du låser din cykel.

– Det bästa är att låsa fast ram-delen med ett bygellås. Då klarar man sig jättelångt. Sedan kan det vara ganska svårt att hitta stäl-len att låsa fast sin cykel med by-gellås, men det är en annan sak. Sedan är faktiskt låset som sitter fast vid bakdäcket på vissa cyklar godkända. Dem är jättekrångliga att få upp och de måste man kapa med vinkelslip, avslutar Mikael Åhrling.

TEXT: VICTOR JONASSON

FOTO: OSCAR ÄLENMARK

tas fritid menar de att det bästa är att diskutera med kunden vad som behövs göras.

– Vi prissätter det man vill göra på cykeln. Allmän service kan man ha, men det beror på vad man tycker är allmän ser-

vice. Vi har aldrig kört med det utan du kommer hit och sedan bestämmer vad vi ska göra på cykeln och du får ett pris på det.

16 LÖSNUMMER NR 3 2015Kultur

Vad händer när normer får fung-era som maktredskap? Den frågan ställer sig Teater Selma i sin pjäs Självmordshjälpen. Teater Selma består av ett gäng tjejer som lä-ser teaterpedagogprogrammet och Självmordshjälpen är ett resultat av ett mycket ambitiöst grupparbete.

Självmordshjälpen lyfter vår samtids svåra normfrågor

Teater Selma utgörs av sex unga kvinnor som alla läser sista terminen på teaterpedagogprogrammet. Linnéa Christensen, Emma Öhman, Matilda Håkansson, Malin Ericson, Sandra Persson och Lina Nestor beslutade att tillsammans göra ett grupparbete och pjäsen Självmordshjälpen är resultatet av detta. Uppgiften var att göra en min-dre teaterproduktion i all sin enkelhet men tjejerna tog sig an uppgiften lite väl ambitiöst och nu har projektet gått så långt att de till och med anlitat en musiker, Jonna Ydenius som skrivit helt ny och för pjäsen unik musik. De sju tjejerna har alla lagt hundratals timmar på repetitioner och när jag träffar dem har de beslutat att åka till IKEA för att köpa in mer rekvisita.

Pjäsen Självmordshjälpen utspelar sig i ett parallellt universum som är sam-tida med vår tid och liknar vår värld. Skillnaden är att i detta parallella uni-versum finns program och kliniker som hjälper olyckliga människor att ta sina liv. Pjäsens handling kretsar kring fem unga kvinnor som vill ta sina liv och som alla vänder sig till samma självmordsklinik för få hjälp. Väl inne på kliniken går det inte riktigt som de tänkt sig.

¬–Vi har utgått väldigt mycket från oss själva, vad vi känner att vi kämpar med och vad vi upplever att andra käm-par med, och vad vi tycker är orättvist i samhället, säger Linnéa som är regissör till pjäsen.

Pjäsen ifrågasätter hur människor i dagens samhälle placeras i fack och vad som händer med en person om denna inte håller sig inom fackens ramar. Pjä-sen har en åldersgräns för besökarna på femton år och uppåt eftersom den behövs, som tjejerna uttrycker det, be-arbetas med en ”vuxen hjärna”. Med detta avser de en hjärna som kan förstå och tolka de många och starka scener som Självmordshjälpen innehåller.

– Men även om pjäsen är seriös och lyfter viktiga frågor så är den ändå ro-

lig, säger Linnéa och berättar vidare att en provpublik sa att man som åskådare vill gråta med pjäsens karaktärer samti-digt som man vill skratta åt dem.

Men vad händer då när normer får fungera som maktredskap? Teater Sel-ma vänder och vrider på denna fråga i Självmordshjälpen och visar genom sin pjäs att normer inte enbart är något bra och tryggt som vi människor kan luta oss mot. Pjäsen speglar istället att dessa trygga och oskrivna reglar faktiskt dri-ver människor till vansinne och döds-längtan.

Självmordshjälpen har premiär tors-dagen den 16:e april i Hundraettan i Musikhögskolan och spelas därefter yt-terligare fyra gånger, den 18, den 22, den 24 och den 25 april. Inträdet är gra-tis med föranmälan behövs. Bokning av plats sker genom att skicka ett mail till teaterselma@gmail.com med informa-tion om vem man är och när man vill komma och se pjäsen. Mer information finns att hitta på Facebook-eventet Tea-terföreställningen Självmordshjälpen.

FAKTA

Namn: Linnéa Christensen, Emma Öhman, Matilda Håkansson, Malin Ericson, Sandra Persson och Lina Nestor Studerar: TeaterpedagogprogrammetGrupp: Teater SelmaAktuellt: Pjäsen SjälvmordshjälpenFöreställningar: 16, 18, 22, 24 och 25 aprilBokning: Platsbokning görs via teaterselma@gmail.comPris: Gratis

Jimmy Sjödén har under sin tid som student på Musikhögskolan fått ett bättre självförtroende och en trygghet i sig själv.

TEXT: LINNÉA HANEFOTO: OSCAR ÄLENMARK

Teatergruppen Selma har premiär med föreställningen Självmordshjälpen

17LÖSNUMMER NR 3 2015 Kultur

Carolina Börjesson, 21, Socionomprogrammet

Vad tror du är den största vårtrenden 2015?– Hattar och huvudbonader överlag, till exempel blomkransar och sådant.

Vad har du gärna på dig på våren?– Det är skönt när man får börja ha på sig skinnjacka igen, lite tunnare kläder och ljusa jeans!

Hur tänkte du kring din outfit idag?– Jag tror inte att jag tänkte så mycket på den! Jag skulle vara i skolan ganska tidigt så då tog jag bara på mig någonting.

Vad tror du blir ditt nästa vårmodeköp?– Jag vill köpa en ny vit hatt!

Tre studenter om vårmodet 2015

Amanda Ankarhem

TEXT: CAROLINE HÖIJERFOTO: KAJSA WIKSTRÖM

Emil Petterson, 22 år, Personalvetarprogram-met

Vad tror du är den största vårtren-den 2015?– Jag har absolut ingen aning!

Vad har du gärna på dig på våren?– Jag har gärna på mig lättare klä-der, gärna någon t-shirt och en skön jacka.

Hur tänkte du kring din outfit idag?– Inte speciellt mycket. Jag tog på mig någonting och körde på det.

Vad tror du blir ditt nästa vårmodeköp?– En riktigt schysst vårjacka.

Amanda Ankarhem, 26, Filmprogrammet

Vad tror du är den största vårtren-den 2015?– Ingen aning!

Vad har du gärna på dig på våren?– Någon mysig vårjacka.

Hur tänkte du kring din outfit idag?– Jag tänkte inte alls.

Vad tror du blir ditt nästa vårmodeköp?– Vårjackan!

Carolina Börjesson

Emil Petterson

Amanda bär gärna en mysig jacka på våren.

Lättare kläder som t-shirt och skön jacka

klär sig gärna Emil i.

Carolina vill köpa en ny vit hatt att bära under våren.

18 LÖSNUMMER NR 3 2015Hälsa

Lösnummer listarNu när pollensäsongen är här är det dags att förbereda sig. Här kommer fem tips på hur du kan mildra din pollenallergi!

Skälet till att folk tar tillfället i akt att städa ut sina gamla tillbehör just vid våren kan ligga i att vinterklä-derna ska bort och tunnare kläder ska fram. Det ska ändå rotas i vindar och garderob. Den förhoppnings-vis skinande solen ger ett ypperligt tillfälle att hänga ut sina kläder och ritualen ska också minska andelen mal och andra skadegörande insek-ter eftersom solen får död på dem.

Rensa utSom student är det kanske inte så vanligt att ha en koffert full av klä-der eller mormors virkade dukar att vädra. Oftast handlar det nog om att sortera igenom mängder av an-teckningar och papper som samlat damm vid skrivbordet eller har has-tigt undangömts i någon hemlig vrå. För de nytänkande och pappersfria kanske det handlar om att gå ige-nom de hundratals dokument som flyter fritt på sin desktop och har inte hittat en fil att komma hem till. Sortering är en viktig del av städpro-cessen och är också bra för hjärnan. Det ger tillfälle att se tillbaka till det arbetet som faktiskt blev gjort. Där är tentan som var så jobbig men som nu har ett skinande G på. Tidigare utfört arbete är inte förgäves. Ge-nom att sortera det gamla ger det också möjlighet att börja något nytt.

Studenterna om vårstädningVårstädandet tas emot olika av några studenter. För läkarstudenten Sara Burman känns vårstädning naturligt.

– När solen kommer fram så syns allt damm så tydligt. Dessutom är det lättare att vädra och skaka mattor.Sara brukar inte göra någon stor-städning men det blir lättare att stä-da överhuvudtaget på våren tycker hon.

För Robert Brewster, som studerar det internationella programmet Journalism Connected är vårstäd-ningen obefintlig. Han brukar inte vara så ordningsam av sig och våren ger ingen hjälp på traven. – I am not a very neat person so my spring cleaning is pretty much non existent, säger han.

Städningens fördelarBåda fysisk och psykisk hälsa invol-veras i vårstädandet. Fysiskt blir det skakning av mattor, mindre damm inomhus och en frisk lukt och psy-kiskt, genom att se över dina gamla dokument, kan du säga tack och adjöss till det gamla och ta emot de nya.

1. Packa ner vinterns yt-terkläder och häng fram vårens något tunnare alternativ.

2. Sortera bland gamla uppgifter och antecknin-gar.

3. Rensa datorn och strukturera så blir du mer mottaglig för det nya.

VÅRSTÄDA

HULDA FAHMI

5 tips! Så mildrar du din pollenallergi

Solen börjar titta fram tidigare. Luften känns frisk och skön, om du inte har oturen att vara pollenallergiker förstås. Allting är nytt, och som det finns en tid för allting finns det en tid att städa. Städa rejält. Det vill säga, vårstäda.

Hitta rätt i vårstädningens djungel

PETRA STÅHL

1. Morgonträning

Tränar du utomhus bör du genomföra ditt motionspass

på morgonen istället för på kvällen. På morgonen bin-

der daggen fortfarande pollen och du reagerar då inte

lika starkt.

2. Stäng fönstrena

Se till att ha dina fönster stängda under dagen och om

du absolut måste vädra lägenheten: gör det på kvällen.

3. Undvik rökiga miljöer

Tobaksrök förvärrar pollenallergi. Undvik rökiga mil-

jöer så gott du kan.

4. Prata personalen på apoteket

Gå till ditt närmaste apotek och fråga personalen om

tips och råd. Receptfria läkemedel kan lindra sympto-

men och det finns tentor att genomföra, slösa ingen tid

på rinnande ögon!

5. Tallvatten

En ny grej som har kommit ut på sociala medier är tall-

vatten. Sök på internet och gör ditt egna tallvatten, det

ska fungera effektivt mot pollenallergi.

I am not a very neat person so my spring

cleaning is pretty much non existent-

19LÖSNUMMER NR 3 2015 HälsaK

lipp

ut re

cept

et o

ch s

para

det

Nu är våren äntligen här och grillsäsong-en likaså. Varför inte bjuda över vän-nerna på lite vege-tarisk grillning? Här är ett enkelt recept på rödbetsburgare som är lika goda att äta som trevliga att se på.

Bjud in till vegetarisk grillfestRödbetsburgare med grillat äpple och citroncoleslaw

TEXT OCH FOTO: ANTONIA ANDERSSON

Med denna färgstarka rödbetsburgare är grillfesten fixad!

Rödbetsbiffar, 6 stycken

• 500 g råa rödbetor

• 1 paket kikärter (380 g)

• 1 ägg

• 2 msk potatismjöl

• 1/2 dl ströbröd

• 2 msk olja

• salt och peppar

Gör såhär:1. Finriv rödbetorna och krama ur saften

ordentligt med händerna. Häll av vätskan.

2. Mixa kikärtorna släta.

3. Rör ihop alla ingredienser.

4. Salta och peppra efter smak.

5. Låt smeten stå kylt några minuter.

6. Forma sedan sex stycken biffar och lägg på fat.

Citroncoleslaw• 300 g morot

• 300 g vitkål

• 3 dl majonnäs

• 1 citron

• salt

Gör såhär:1. Riv morötter grovt och strimla kål fint.

2. Riv citronskal på zest- eller rivjärn.

3. Pressa citronen.

4. Blanda samman alla ingredienser

5. Salta efter smak.

Grillat äpple• 2 äpplen

Gör såhär:1. Kärna ur äpplena

2. skär i cirka 1 cm tjocka skivor.

GrillningPensla rödbetsbiffarna med olja (viktigt, så att de inte fastnar) och lägg dem på aluminiumfolie på grillen. Vänd efter cirka fem minuter beroende på tjocklek och värme. Grilla äpple-skivorna direkt på grillgallret ett par minuter per sida. Grilla brödet hastigt.

ServeringDressa bottenbrödet med BBQ-sås, gärna rökig. Lägg på en äppleskiva, rödbetsbiffen, en rejäl sked citron-coleslaw och toppbrödet. Servera med ugnsstekt potatis.

20 LÖSNUMMER NR 3 2015

Dessa två sidor produceras av Örebro studentkår

21LÖSNUMMER NR 3 2015

Dessa två sidor produceras av Örebro studentkår

22 LÖSNUMMER NR 3 2015

FOTO

: SF

PR

ES

S

Till sist

TÄVLA & VINNTisdagen den 26 maj klockan 19.30 står komikern Måns Möller på Kulturhusets A-Scen. Måns Möller har bland an-nat varit programledare för Extra extra och Cirkus Möller. Med snabba repliker, stor variation och vassa comebacks är han lite av branschens retsticka. Nu har du möjlighet att vinna två biljetter till Örebro Comedy clubs säsongsavslut-ning med Måns Möller. Det enda du behöver göra är att svara rätt på frågorna.

Fråga 2. Vilket program har Måns Möller varit program-ledare för?

1. Extra Extra2. Parlamenet3. Snacka om nyheter

Skicka svaret på frågorna till tavling@losnummer.se se-nast 11 maj. LYCKA TILL!

Fråga 1. Vad hette Måns Möllers föreställning som hyl-lades år 2013?

1. Jävla gris2. Jävla pajas3. Jävla dumskalle

Fråga 3. Vad heter Lösnummers konto på Instagram?1. tidningenlosnummer2. losnummerinstagram3. losnummer

BIORECENSION. Klassiska sagor i nytappning är trenden som upp-stått de senaste åren och Into the Woods är en av de senaste fil-merna i genren. Här får vi möta flera kända figurer från böckerna av bröderna Grimm vars berättelser vävs samman på ett spännan-de och originellt vis.

FAKTA

Titel: Into the WoodsRegissör: Rob MarshallManus: James Lapine Genre: Äventyr, fantasy & musikalSkådespelare: Anna Ken-drick, Daniel Huttlestone, James Corden, Emily Blunt, Lilla Crawford, Meryl Streep m.fl.Premiär: 1 april 2015Visas på: Filmstaden

En barnlös bagare (James Corden) och hans fru (Emily Blunt) får i upp-drag av en häxa (Meryl Streep) att samla ihop fyra magiska föremål. Om de lyckas med detta innan den tredje dagens midnatt har hon lovat att lyfta förbannelsen och ge dem ett barn.

Med en stor dos av humor och med musik som drar tankarna till Sweeney Todd, en musikal av Tim Burton från 2007, får vi följa bagaren och hans fru på deras färd in i skogen. En skog där de möts av många kända figurer från de klassiska sagorna av bröderna Grimm. Sagorna har i denna origi-nella musikal anpassats för att passa in i vår nutid, bland annat genom att modernisera gamla karaktärer, exem-pelvis Askungen, Rödluvan, Vargen, Rapunzel och Jack med bönstjälken.

Filmen är vackert gjord med en lagom blandning av färg och gråskala. Det mjuka ljuset drar in oss i sagans värld som inte är något annat än magisk, trots att datoranimationerna stund-tals upplevs en aning plastiga och på-klistrade.

Sammanfattningsvis är Into the Woods en rolig historia med tidlösa låttexter som passar in lika bra på 70-talet som idag. Det är en saga som passar de flesta, så länge du uppskat-tar en musikal förstås, och det finns en karaktär för alla att tycka om. Så vill du få dig en mysig stund och ett gott skratt är detta en film som kan ses flera gånger om.

Film blir klassisk i skogsmörkret

TEXT: AMANDA ANKARHEM

James Corden och Emily Blunt spelar det barnlösa paret som får ett uppdra av Häxan, spelad av Meryl Streep.

23LÖSNUMMER NR 3 2015 Till sist

Fråga 1. Vem gör Özz Nûjen sällskap i Örebro Comedy Club? Rätt svar: C. Patrik Larsson

Fråga 2. Vilket datum kan du se Özz Nüjen på scen i Örebro Comedy Club? Rätt svar: B. 31 mars

Här är tävlingsfrågorna från januaris tidning med rätt svar.

Namn: Linnea Dalstad

Ålder: 22 år

Studerar: Lärarprogrammet årskurs 4-6, termin 2

TEXT OCH BILD: OSCAR ÄLENMARK

TYCK TILLom tidningens innehåll, universitetet eller studentlivet

Skicka din insändare till losnummer@losnummer.se

Serien: Tentatider

ILLUSTRATÖR REBECKA JOHANSSON

Grattis Linnea!

Vad har du för planer i april? – Jag kommer att jobba och studera.

Vad skulle du göra i april om det inte är något som hindrar dig?– Jag skulle ta med en kompis och resa utomland för att se olika kulturer.

Har du varit på stå-uppkomik tidigare? – Nej det har jag inte det här blir första gången för mig.

Har du någon favorit komiker?– Nej ingen specifik , men ska bli kul och få se Özz Nûjen.

Vinnare i Lösnummers tävling från aprilnumret. Linnea vann två biljetter till Özz Nûjens show på Örebro Comedy Club.

Dagen efter tentaDagen innan tenta

LÖSNUMMER

@losnummer

@losnummer_se

/losnummer

Instagram

Twitter

Facebook

PÅ SOCIALA MEDIER

HÅLL DIG UPPDATERAD

Lösnummer Fakultetsgatan 3702 81 ÖrebroPosttidning B

#cam

pusb

ilden

#campusbilden