14

Click here to load reader

Lektion 2. judendom en historisk översikt

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Lektion 2. judendom en historisk översikt

En historisk översikt

Page 2: Lektion 2. judendom en historisk översikt

David och Salomo

Kung David levde mellan 1004-965 f. Kr.

David lyckades ena riket, något som symboliseras med Davidsstjärnan

Han är mest känd för att ha besegrat jätten Goliat.

Såg som sin huvuduppgift att utvidga riket.

Jerusalem blev rikets huvudstad och religiösa centrum under Davids styre.

Kung Salomo är mest känd för sin vishet.

Det var han som lät bygga det första templet i Jerusalem.

Page 3: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Messiastanken

Messias är en person av kung Davids släkt som ska uppenbara sig på Jorden.

Messias ska med Guds hjälp återupprätta Israels storhet och skapa ett tusenårigt fredsrike på Jorden.

Messias kan översättas med ”den smorde”. Inom Kristendomen betraktas Jesus som Messias. Jesus kan dock inte uppfylla löftena om att återupprätta Israels

storhet och skapa ett tusenårigt fredsrike på Jorden. Detta gör att de ortodoxa judarna fortfarande väntar på Messias.

De moderna judarna tolkar Messiastanken som ett hopp om att alla människor en dag ska följa Guds vilja.

Page 4: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Riket faller sönder

Efter Salomos död tar hans son Rehavam över makten och riket faller sönder.

Riket delas i två delar, det nordliga riket (Israel) och det Sydliga riket (Juda).

Det nordliga riket består fram till 722 f. Kr då Assyrien erövrar det.

Josias Reform genomförs år 622 f. Kr. Den innebär i korthet att herren endast kan dyrkas i Jerusalems tempel på berget Moria.

Page 5: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Exilen i Babylon

Det nybabyloniska riket erövrar det sydliga riket (Juda) år 587 f. Kr och det ledande skiktet förs bort.

Templet i Jerusalem rivs när babylonierna erövrar det sydliga riket (Juda).

Under denna mycket svåra tid nedtecknas många av texterna i Gamla Testamentet.

Exilen i Babylon kom att ha stor betydelse för byggandet av en judisk identitet och man började under denna period träffas i Synagogan (judarnas gudstjänstlokal).

Page 6: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Mackabéerna och frihetskampen

År 167 f. Kr inleder Mackabéerna befrielsekampen genom att rensa templet från avgudabilder.

Efter tre års strider lyckades Mackabéerna återta det sydliga riket Juda och återinviga templet.

Den 25:e dagen i månaden Kislev (november/december) var arbetet klart och templet återinvigdes och man kunde återupprätta tempeltjänsten.

Judarna minns återupprättningen av templet genom högtiden Chanukka som firas i åtta dagar. Anledningen till varför den firas i just åtta dagar är att Gud såg till att oljan i samband med tempelinvigningen lät tempeloljan räcka i åtta dagar.

Page 7: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Saddukéer och Fariséer

Saddukéerna hörde under tiden 150 f. Kr – 70 e. Kr till den judiska prästadeln.

Betonade vikten av att enbart följa Tora.

Saddukéerna förkastade de muntliga traditionerna.

Väldigt hårt knuten till templet i Jerusalem, när templet föll så dukade också Saddukéerna under.

Fariséerna trodde på själens odödlighet och på de dödas uppståndelse.

Fariséerna betonade vikten av att strikt hålla sig till de bibliska buden.

Man utvidgade också de kanoniska skrifterna med en muntlig Tora, som kallas för Mishna.

Page 8: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Seloterna och Eséerna

När Judéen erövrats av romarna bildade Seloterna en grupp för motstånd mot ockupationsmakten.

Seloterna levde som rebeller och vägrade betala skatt till Romarna.

År 74 e. Kr dog de sista Seloterna genom att begå kollektivt självmord, kampen mot Romarna var över.

Bodde Eséerna i Quamram (nära döda havet)?

Eséerna tog avstånd från tempelkulten i Jerusalem.

Man betraktade sig själva som den sista generationen före Messias ankomst.

Fattiga och sjuka fick inte vara med i samfundet.

Man hoppades kunna få till stånd Guds rike genom sträng botgörelse.

Page 9: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Diasporan

År 70 e. Kr förstördes Jerusalem och dess tempel av romarna. Den sjuarmade ljusstaken (symbolen för judendom) fördes bort

till Rom och finns avtecknad i triumfbågen. Judarna kunde inte bo kvar i landet utan tvingades flytta. Nu börjar den långa exil som kallas för diasporan. Förföljelserna av judar var svåra under diasporan. Diaspora betecknar idag inte bara den judiska exilen utan

också för att beteckna många andra etniska gruppers bosättning utomlands.

Page 10: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Varför denna förföljelse av Judar?

Judarna har genom historien befunnit sig i minoritet, vilket gjort det tämligen riskfritt att ge dom skulden.

Religiösa motsättningar Religionen i sig själv har alltid varit ett skäl till förföljelse.

Judarna är en av de grupper som har blivit utsatta för förföljelse på grund av dess tro.

En annan grupp som har blivit förföljda för sin religion är Samerna som tvångskristnades.

Page 11: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Chassidismen

Chassidismen utvecklades bland Östeuropas judar. Chassidismen grundades av en rabbin vid namn Israel ben

Elizer (1700 – 1760). Man ville få liv i Judendomen som man ansåg hade fastnat i

olika bud och lagar. Detta skulle främst göras med hjälp av andlighet, mystik och magi.

Protest mot den form av judendom som var bunden av lagarna och som till viss del uteslöt den vanliga olärda människan.

Chassidismen är idag en väldigt konservativ rörelse och dess anhängare lever ett mycket isolerat liv i New York.

Page 12: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Judendom i Sverige

Judar tillåts år 1779 att etablera sig i mindre skala i Sverige. Några år senare antogs det så kallade Judereglementet där

man slog fast att judarna fick etablera sig på fyra platser i Sverige (Marstrand, Karlskrona, Stockholm och Norrköping).

Vid Nazisternas övertagande i Tyskland år 1939 fanns det ca 7 000 judar i Sverige. När nazisterna föll så fanns det ca 14 000 judar i Sverige.

Page 13: Lektion 2. judendom en historisk översikt

Teologiskt perspektiv på förintelsen

Är förintelsen en helt unik katastrof som måste prägla Judendomen för all framtid?

Många överlevande efter katastrofen har valt tanken att Gud är död.

Andra menar att Gud vände sig bort från det judiska folket vid förintelsen, något som skett tidigare i historien.

Staten Israel har för många blivit ett teologiskt svar på förintelsen.

Många menar att förintelsen har gjort att judarna fått ett ökat samförstånd kring att det viktigaste är att överleva.

Andra menar att förintelsen inte är ett verk av Gud utan ett missbruk som vissa människor sysslar med av sin frihet.

Page 14: Lektion 2. judendom en historisk översikt

2000 - talet

Hur har Internet påverkat Judendomen och dess ställning i världen?

Är Mellanösternkonflikten en religiös konflikt och kommer vi under 2000 – talet få se en lösning på konflikten?

Hur skulle en lösning av Mellanösternkonflikten kunna se ut? Gazakriget 2009 Hatbrotten mot Malmö (2010)