44
VTT-översikt 2012

VTT-översikt 2012

Embed Size (px)

DESCRIPTION

VTT-översikt 2012

Citation preview

Page 1: VTT-översikt 2012

Etu- ja takakansi eri tiedostossa

Teknikvägen 4 A, EsboPB 1000, FI-02044 VTT, FinlandTfn 020 722 111, fax 020 722 7001www.vtt.fi

VTT är Nordeuropas största forsknings organisation, som erbjuder tillämpad poly teknisk

teknologi och innovationer åt sina inhemska och internationella kunder, företag och den

offentliga sektorn.

Genom att skapa och tillämpa teknologi förbättrar VTT hela tiden näringslivets

internationella konkurrenskraft och ökar välståndet i samhället.

VTT:s inhemska och internationella sam arbete och djupgående nätverk hjälper att se till

att information och teknologi kan över föras och utnyttjas så effektivt som möjligt.

VTT-översikt

2012

Page 2: VTT-översikt 2012

Innehåll

2 Verksamhetsidé och VTT:s värden 3 Generaldirektörens översikt 4 Affärsverksamhet av teknik 5 VTT Group organisation 6 Exempel på forskningsresultat 6 ICT, elektronik10 Skog, energi, kemi, miljö 14 Bioteknik, livsmedel, läkemedel17 Maskiner, trans portmedel, metall21 Byggande, fastigheter, tjänster, logistik26 Affärsverksamhet, kommersialisering28 Genombrott för framtida utmaningar 32 Hållbar utveckling som en del av verksamheten34 Internationellt och inhemskt forskningssamarbete38 Effekter och erkännanden39 VTT har ett viktigt ansvar för förnyelsen av näringslivet40 VTT i siffror 2012

Mission

VTT erbjuder företag, sam hället och andra kunder forsknings tjänster på alla stadier av deras innovations processer. VTT:s tjänster stärker kundernas internationella konkurrens kraft och skapar därigenom gynn samma premisser för sam­hällets, sysselsättningens och välfärdens utveckling.

• Samarbete till förmån för kunden• Ett steg före • Passion för innovationer• Stöd och respekt i all verksamhet

VTT:s värden

Page 3: VTT-översikt 2012

3

Ur forsknings­ och innovationsverksamhetens synvinkel var år 2012 tudelad. När det gällde kompetensutveckling samt företagens och andra forskningsaktörers nätverkande översteg volymen av viktiga projekt förväntningarna. De mest betydande finansieringsparterna för denna s.k. offentligt finansierade verksamhet

är Tekes, EU:s forskningsprogram samt företagen, och de har framgångsrikt säkerställt vår verksamhet. VTT har behållit sin betydelsefulla ställning bland hela EU:s FoU­aktörer.

När det gäller VTT:s påverkandegrad är vårt förtroendefulla samarbete med företagen av central vikt. Osäkra tider avspeglar sig motstridigt i företagens utvecklingsvilja. Säkerställning av den framtida konkurrenskraften anses i vissa företag vara viktig även under lågkonjunktur. Lättförståeligt nog avspeglas dock nedskärningen av kostnader som bromsande på innovationsverksamheten i många företag.

En bedömning av betydelsen av Finlands strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation, de s.k. SHOK, som medel för vår innovationspolicy har gjorts under vintern 2013. Ursprungligen grundades dessa kompetenscenter på initiativ av näringslivet, speciellt för utveckling av långsiktigt tekniskt kunnande och vidareutveckling av företagens konkurrenskraft. Inriktningen av utförandet lämnades medvetet till företagens ansvar. De forskningsrelaterade utmaningarna har dock blivit anspråkslösare än vi trodde. Som en betydande aktör kommer VTT att aktivt påverka utvecklingen av de centrala SHOK:ernas påverkandegrad.

För att säkerställa den finländska konkurrenskraften är det väsentligt att kunna bredda exportsektorns produktsortiment och samtidigt förbättra produktiviteten. I detta arbete har VTT haft och kommer också att i fortsättningen ha en central roll. Ramvillkoren för det finländska välfärdssamhället förutsätter ännu hållbarare lösningar av innovationsverksamheten. Enbart innovationsverksamheten kan dock inte ensam säkerställa konkurrenskraften för vårt näringsliv. Under dessa krävande tider måste den offentliga sektorn satsa klokt på utveckling av innovationsmiljön.

Det är aktuellt med en strukturell utveckling av statens forskningsorganisationer – ännu en gång. Nu finns det på agendan betydande förändringar, både med avseende på organisering och på finansiering. VTT förhåller sig konstruktivt till alla förändringar som stärker innovationsverksamhetens påverkandegrad. Väsentligt är naturligtvis att kunna säkerställa kompetensutvecklingen på ett sätt som främjar vårt näringsliv. En central roll i detta är ett tätt samarbete mellan näringslivet och innovationsaktörerna. I ett litet land måste man kunna inse att en överstor satsning på rent vetenskaplig grundforskning inte leder till en välbehövlig förbättring av nationens konkurrenskraft.

Den positiva baksidan av vårt ekonomiskt bekymmersamma verksamhetsår är ett bra förverkligande av både de vetenskapliga målen och målen för kundnyttan. För detta framför jag mitt bästa tack till våra kunder, våra samarbetspartner och naturligtvis till hela vår personal.

Erkki KM LeppävuoriGeneraldirektör

Generaldirektörens översikt

Page 4: VTT-översikt 2012

4

VTT är ett mångteknologiskt forskningscentrum, som producerar avancerade tekniska lösningar

och innovationer genom förenande av vittomfattande kunnande. Genom att skapa nya och förbättrade produkter, processer och affärsverksamhetsmodeller, och genom att producera forskningsinformation som behövs vid offentligt beslutsfattande, främjar vi den internationella konkurrenskraften och stödjer samhällets hållbara utveckling, sysselsättning och välbefinnande.

Vi har identifierat sex områden inom vilka vi kan hjälpa till och möta globala miljöutmaningar och andra utmaningar genom lösningar som baseras på forskning. Dessa sex påverkansområden – bioekonomi, koldioxidsnål och intelligent energi, människornas välfärd, resurseffektiv industri, ren och digital värld – erbjuder också våra kunder rikligt med nya affärsverksamhetsmöjligheter.

AffärsVerksAmheT AV Teknik

Vi erbjuder tjänster som spänner från förutsägelser om framtida teknik- och affärsverksamhetsutveckling, via strategisk teknikutveckling, utveckling av tillämpningar och testning till kommersialisering av lösningar och koncept. nya lösningar kan också skapas snabbt genom att utnyttja patentskyddade VTT-tekniker. VTT:s testnings-, kontroll- och certifieringstjänster hjälper våra kunder att säkerställa produkters och tjänsters lämplighet för marknaden.

Genom användning av våra omfattande samarbetsnätverk, aktivt deltagande i eU-projekt och annat internationellt samarbete samt genom att redan på ett tidigt stadium involvera kunderna i utvecklingsarbetet säkerställer vi en effektiv spridning av ny teknik till praktiska lösningar.

enligt vår kundundersökning år 2012 når våra kunder målen i sina VTT-projekt: 70 % av kunderna bekräftade att nya eller förbättrade produkter, tjänster eller processer skapades i projekten, och 53 % hade tagit helt ny teknik i bruk som resultatet av ett projekt.

Page 5: VTT-översikt 2012

5

VTT är Nordeuropas största forskningsorganisation, som producerar mångsidiga teknologi- och forsknings tjänster åt sina inhemska och internationella kunder, företag och den offentliga sektorn.

Tack vare vår vid sträckta kunnande kan vi hjälpa våra kunder och samarbetspartners att skapa nya produkter, produktions processer, produktionsmetoder och tjänster och därigenom stärka näringslivets internationella konkurrens kraft och den allmänna välfärden i samhället.

Vi har ett omfattande nationellt och internationellt sam arbets nätverk med vars hjälp vi kan effektivt överföra och nyttiggöra ny kunskap och teknologi.

De exempel som beskrivs här representerar bara en liten del av VTT:s verksamhet. Likafullt ger de en bild av hur mångsidigt VTT påverkar teknikens och affärsverksamhetens utveckling i finland.

VTT Group organisation

Generaldirektör erkki km Leppävuori

Affärsutveckling Utvecklingsdirektör Petri kalliokoskiDirektör, ny affärsverksamhet, howard rupprecht

KundfacitBranschdirektör Jouko suokasmarknadsdirektör Teijo salmiDirektör, Värdenätverk, Tiina nakari-setälä

Kunddirektör:Bio-, läkemedels- och livsmedelsindustrin: hannu Lampolaelektronik: Juha Palveenergi: rauno rintamaaiCT: Juha Palvekemiindustri och miljö: Tuomas mustonenfastigheter och byggande: harri Airaksinenmaskin- och fordonsindustrin, metall: Tuomo niskanenskogsindustrin: Timo PekkarinenTjänster och logistik: harri Airaksinen

Forskning och utvecklingBranschdirektör kari Larjava Direktör, f&U verksamhetsutveckling, Jussi Tuovinen

Teknologidirektör:Bio- och processteknik: Anu kaukovirta-norjaenergi och skogsindustrin: satu helyneniCT: Jussi Paakkarimaterialer och byggd miljö: eva häkkä-rönnholmmikroteknologi och sensor: Arto maaninenindustriella system: risto kuivanen

Strategisk forskning Vetenskaplig direktör Anne-Christine ritschkoff Direktör för eU-ärenden Leena sarvaranta

Forskningsdirektör:Bioteknik, kemi och processteknik: Johanna Buchertenergi: kai sipilämikroteknologi och elektronik: harri kopolaTjänster och byggd miljö: matti kokkalaTillämpad materialteknik: erja Turunenindustriella system: rauno heinoneninformations- och kommunikationsteknik: Tatu koljonen

Koncerntjänst Administration: seppo Viinikainenkommunikation: Olli ernvallintern revision: Jukka forsströmJuridik: matti karhunenekonomi: Timo nurminiemihr: riitta TolvaneniT: markus ekman

VTT:s dotterbolagVTT expert services Oy, vd Laura ApiloVTT Ventures Oy, vd Antti sinisaloVTT international Oy, vd Petri kalliokoski VTT memsfab Oy, vd hannu kattelus

Page 6: VTT-översikt 2012

6

•Trotsallmännaekonomiskasvårigheterbedömdesvärldens elektronikmarknader stiga över 1 000 miljarder dollar, i synnerhet förutsågs marknaderna för smarttelefoner, tablettdatorer och LED­tv­apparaterväxa•Försäljningenavsmarttelefonerantogs ha vuxit med ända upp till 45 % under året, men den totala försäljningen av mobiltelefoner med endast 1,4 %, dvs. till 1,7 miljarder exemplar •Detrikstäckandemobilabredbandetanvändsi hemmet bland 37 procent av de finländska Internetanvändarna, ökningen från föregående år var11procentenheter•PC-marknadenförutsågsför första gången på 10 år sjunka, med 1,2 %, dvs. till under 349 miljoner stycken.

iCT, eLeCTrOnikLaserprojiceringsteknik för smarttelefonerBildskärmarna på mobiltelefoner på marknaden kan numera visa högklassiga bilder, men utan hjälpmedel begränsas bildens storlek och visningsupplevelsen av telefonens storlek. EpiCrystals Oy, VTT och Aalto-uni-versitetet arbetar med utveckling av en ännu bättre la-serljuskälla för projektorer som kan integreras i mobil-telefoner, som till exempel skulle möjliggöra projicering av foton eller film exakt och effektivt på valfria ytor.

små laserprojektorer, i storleksordningen 1–2 kubikcenti-meter, kan integreras i många olika typer av elektroniska apparater, såsom digital- eller videokameror, handdatorer och mobiltelefoner. med integrerade miniprojektorer skulle man i praktiken kunna projicera bilder på väggen, stora som A3-pappersark.

Page 7: VTT-översikt 2012

7

sammanflätas i vår vardag, inom industrin, servicesektorn, trafiken, logistiken, hälsovården, boendet, utbildningen och på fritiden, i det närmaste omärkligt.

för konsumenterna märks förändringarna redan, till exempel inom energisektorn: fjärravlästa mätare blir snabbt allt vanligare och de möjliggör bl.a. en ny prissättning, med vilken man till exempel kan sikta på minskning av koldioxid-utsläppen. fjärrstyrningen av maskiner och utrustning ökar märkbart och sprids till ännu mindre apparater. intelligenta byggnader som använder sig av fastighetsautomation styr sina funktioner själv i ökande omfattning, och applikationerna för fjärrhälsovård blir fler i takt med att befolkningen blir äldre.

VTT har utvecklat datatekniktillämpningar och grund-teknologi i OPens-programmet (Open smart spaces). i programmet har man bl.a. förverkligat en kompatibili-tetsplattform för utrustningar, smart m3, med vars hjälp hemmets eller kontorets olika apparater och föremål kan samtala med varandra, förstå varandra och dela information mellan sig. Denna kompatibilitetsplattform för olika tillverka-res olika utrustningar baseras på s.k. semantisk teknologi, i vilken man definierar ett gemensamt språk för utrustningar och applikationer. kompatibla utrustningar främjar energibe-sparing, trivsel och säkerhet hemma och på arbetet. Lös-ningen utvecklades gemensamt av VTT, industriella partner och universitet i nationella och europeiska projekt.

ett sätt att göra utrustningar och tjänster intelligenta ur användarens synpunkt är att göra dem situationsmedvetna. Till exempel har situations- och platsmedvetna lösningar redan tagits i bruk i apparater för mobil kommunikation. här har VTT infört en ny dimension genom de utvecklade lösningarna, med vilka även användarens aktivitet kan iden-tifieras – t.ex om användaren sitter, går eller springer – samt resesättet, om användaren förflyttar sig med tåg, buss, bil eller cykel. Därigenom kan användaren erbjudas de lämpli-gaste tjänsterna i varje situation.

ett exempel på interaktionsteknik mellan apparat och människa är utvidgad och blandad verklighet (mixed and augmented reality), och inom detta område har VTT åstad-kommit goda resultat, även globalt sett. sådana tillämp-

Utmaningen är att utveckla en liten, energieffektiv och ljusstark trefärgad (rGB) ljuskälla för projektorer, vars tillverkningskostnader kan hållas nere. Lösningar på utma-ningarna har man sökt i ett projekt som förenar finländskt kunnande, med deltagande av epiCrystals Oy, VTT och Aalto-universitetet.

i projektet har man förenat mångteknologiskt kunnande inom exakt inriktning av laserchips och tillverkningsmaterial, ända fram till konstruktion av produktionslinjer. i projektet har man gått från idékläckning och konstruktion till byggande av prototyper, och de första resultaten har varit mycket lovande.

mobiltelefoner utrustade med laserljuskällor kan fin-nas inom den vanliga konsumentens räckhåll redan inom några år. med sin produkt siktar epiCrystals Oy direkt mot världsmarknaden, och företagets målsättning är att vara en marknadsledande tillverkare av laserljuskällor år 2015.

för närvarande finns det på marknaden separata projektorer som kan anslutas till elektroniska apparater, men deras pris och kvalitet är inte tillräckligt konkurrenskraftiga. Globalt säljs det snart årligen cirka två miljarder mobiltelefo-ner, vilket innebär att om det i ett par procent av dessa finns en integrerad projektor, finns det potential för tiotals miljoner exemplar för tillämpningen.

Mer informationTimo Aalto, ledande forskare, tfn +358 40 848 5037

Datateknik överallt en del av vardagenNästa genombrott för ICT innebär en stor förändring för ekonomin och vårt liv. Datateknik överallt och sa-kernas Internet befinner sig i kraftig tillväxt. Effekterna blir märkbara i boendet, trafiken, hälsovården, detalj-handeln samt inom säkerhets- och energibranscherna. VTT har utvecklat tillämpningar för vardagen i OPENS-programmet.

Datateknik överallt (ubi, ubiquitous computing) och saker-nas internet (ioT, internet of Things) medför ett genombrott inom teknik och affärsverksamhet. Datateknik och elektronik

I mobiltelefoner integrerade laserljuskälla

kan till exempel möjliggöra projicering av

foton eller film exakt och effektivt

på valfria ytor.

Page 8: VTT-översikt 2012

8

ningar är bl.a. gestgränssnitt och 3D-kameror, från spel till nyttobruk. som gränssnittsmetod gör utvidgad och blandad verklighet en inbrytning på marknaden och kommer till kon-sumenternas kännedom, t.ex. i mobiltelefoner.

Affärsverksamheten kopplad till ioT-teknik och ioT-tillämpningar kommer att nästa år vara värd 300 miljarder euro och växer med 30 % om året. VTT har beslutat sig för att hjälpa finländska företag att få sin andel av tillväxten. forskningen fortsätter starkt och inriktas särskilt på saker-nas internet.

Tillsammans med sin japanska samarbetspart-ner, Tokyo universitet, utvecklar VTT bl.a. uiD(universal identification)-teknik, som möjliggör individuell identifiering och observation av produkter, komponenter och livsmedel. Tack vare tekniken kan man i den digitala världen koppla information om ursprung, tillverkning och historia under livs-cykeln för föremål, även vardagliga sådana. Till exempel kan man till en bräda koppla information om från vilket träd den härrör, var den är sågad, hur många gånger den är målad och med vilken färg.

Mer information heikki Ailisto, forskningsprofessor, tfn +358 40 555 0726

Effektivare samandvändningDen nuvarande användningsgraden för radiofrekven-serna kan förbättras med hjälp av kognitiva radio-tekniker. Nya metoder möjliggör en ännu effektivare samanvändning av frekvenserna mellan olika system. I avhandlingsforskning som har utförts vid VTT har man skapat ett angreppssätt för utredning av frekvenser-nas tillgänglighet och förbättring av användningsgra-den. I synnerhet kan resultaten utnyttjas vid utveckling av framtida system för mobil kommunikation.

Ökningen av de trådlösa dataöverföringsutrustningarnas antal och dataöverföringshastigheterna leder till ännu större frekvensbehov, och att uppfylla dessa är svårt på grund av den begränsade tillgången på frekvenser. i synnerhet de mobila kommunikationssystemens frekvensbehov förväntas öka betydligt. kognitiva radiotekniker effektiviserar sam-användning av frekvenserna mellan olika system genom utnyttjande av tillfälligt fria frekvenser utan att störa frekven-sens egentliga användning. kognitiva radiotekniker möjlig-gör således en effektivare användning av frekvensresurserna genom att man tar i bruk frekvenser vars användning med moderna metoder är låg.

i det hos VTT utförda avhandlingsarbetet har man un-dersökt metoder med vilka man kan klarlägga och utnyttja information om situationen för frekvensernas nuvarande användning och deras tillgänglighet för ny användning. forskningen presenterar ny kunskap om platsens inverkan på frekvensernas uppmätta användningsgrad, att använd-ningsgraden varierar betydligt på olika mätplatser. i arbetet har man undersökt olika metoder för att klarlägga situatio-nen för frekvensernas användning, såsom kontrollkanaler, databaser och sensoreringstekniker för frekvenserna. som resultat presenteras en allmän referensram för klarläggande av situationen för frekvensernas användning, i vilken meto-den väljs specifikt efter frekvenssektorn, beroende av kraven som orsakas av användningssättet och frekvenstilldelningen för det aktuella frekvensområdet.

Det i avhandlingen utvecklade allmänna angreppssättet för klarläggande av frekvensernas tillgänglighet kan tilläm-pas för flera olika frekvensområden och för trådlösa system. Arbetets resultat och principer kan i synnerhet utnyttjas vid utveckling av framtida mobila kommunikationssystem, genom att i dem införa kognitiva radiotekniker som svar på växande dataöverföringsbehov.

VTT har dessutom utvecklat en provningsmiljö för kognitiv radio och kognitivt nät, som möjliggör provning av kognitiva tekniker för beslutsfattande. i provningsmiljön har byggts funktioner för datainsamling, beslutsfattande och implementering av besluten, som kan modifieras för olika ändamål. i provningsmiljön kan man implementera olika kognitiva tekniker för beslutsfattande och nyttorna av dessa kan mätas och bedömas.

VTT deltar aktivt i främjande av samanvändning av frekvenser i den internationella frekvenstilldelningen. Tillsam-mans med industrin och kommunikationsverket har VTT lämnat flera gemensamma bidrag till internationella telekom-munikationsförbundet iTU:s frekvensarbete. för närvarande fungerar VTT som ordförande i arbetsgruppen för kognitiv radio inom iTU-r WP5A-gruppen.

Mer informationspecialforskare marja matinmikko, tfn +358 40 513 6678

Tryckt elektronik i massprodukterIdén med tryckt elektronik, intelligens som har produ-cerats med tryckmaskin, är att framställa stora mäng-der elektronik som ökar produktens funktionalitet och som behövs i produkten, med enorm hastighet och så låga kostnader att det kan användas för massprodukter.

Page 9: VTT-översikt 2012

9

som en del av PrintoCent-programmet tog man i drift världens första tryckmaskin (i pilotskala) för tryckt elektronik i VTT:s lokaler i Uleåborg. med den nya trycklinjen enligt principen ’från rulle till rulle’ i storlek för en verkstadshall är det möjligt att tillverka massprodukter med tryckt elek-tronik, avsedda för kommersiell produktion, snabbt och effektivt. i PrintoCent utnyttjar VTT varierande trycktekniker, till exempel flexo- och djuptryck, dubbelsidigt djuptryck, silktryck och varmpressning. Tekniken möjliggörs också av ljusemitterande ytor och solceller som har framställts genom tryckning samt införande av mikrofluidik och hologram i tryckprodukter. hemmadiagnostik, decentraliserad energi-produktion, elektronikprodukter, intelligenta förpackningar och miljöer är exempel på tillämpningsobjekt för tryckt elektronik och intelligens.

idén med kompositionen ’från rulle till rulle’ är att förena flexibla funktioner med unik formfaktor som har realiserats genom trycktekniker, med prestandadugliga och industriellt mogna kiselbaserade komponenter samt annan elektronik, till funktionella helheter.

förutom teknisk spetskompetens erbjuder PrintoCent en unik utvecklingsmiljö för företag, oavsett deras storlek. Den i Uleåborg som beställningsarbete byggda tekniska miljön möjliggör industriell pilottillverkning med mycket liten risk. De deltagande företagen behöver inte investera i en egen produktionsmiljö under startfasen av affärsverksam-heten. även om en del av kunderna är stora internationella industriföretag, blir sysselsättningseffekterna i finland betydande, vid produktions- och konstruktionsuppgifter i produkt- och tjänsteföretag. målet är också att till finland få 1 % av den globala marknaden på 250 miljarder euro under de kommande 20 åren, vilket i praktiken skulle medföra 10 000 arbetsplatser inom den finländska exportindustrin.

PrintoCent är en avtalsbaserad sammanslutning, vars grundande medlemmar är VTT, Uleåborgs universitet, Uleå-

borgs yrkeshögskola och BusinessOulu. som grund för Prin-toCent finns en forskningsverksamhet som inleddes hos VTT i slutet av 1990-talet, och denna har i PrintoCent-sammanslut-ningen utvidgats till en årsnivå på över 100 personarbetsår. ett tiotal företag har redan startats inom ramen för PrintoCent-samarbetet som påbörjades år 2009. Under åren 2009–2012 var totalvolymen av PrintoCent-projekten 15 m€, av vilket 2 m€ finansierades av företagen.

ett företag som utnyttjar VTT:s teknik med tryckt intelligens är spin-off-företaget TactoTek Oy, som utvecklar hållbara och formbara optiska beröringspaneler. De lämpar sig för konsum-tionselektronik, såsom i mobiltelefoner och tablettdatorer, samt för industrins behov. inom kort kommer beröringspaneler att bli vanligare även på andra håll – från kaffekokare till leksaker och grävmaskiner.

Mer information kundchef Antti kemppainen, tfn +358 40 820 5076

Som en del av PrintoCent­programmet tog

man i drift världens första tryckmaskin

(i pilotskala) för tryckt elektronik i VTT:s

lokaler i Uleåborg.

Page 10: VTT-översikt 2012

10

Bioolja för uppvärmning på ett kostnadseffektivt sättTillsammans med Fortum, Metso och UPM har VTT utvecklat en metod med vilken man kan producera el- och värmeenergi samt bioolja parallellt i samma kraft-verk, kostnadseffektivt och hållbart. Ett till en fluid-bäddpanna anslutet produktionssystem för bioolja tas i drift i Fortums värmekraftverk i Joensuu om cirka ett år.

Bioolja har skisserats bli en av ersättarna för fossila bränslen i framtiden. en storskalig och kommersiell användning av bioolja vid värmeproduktion förutsätter dock att oljan kan produceras kostnadseffektivt. med hjälp av metoden som baseras på VTT:s patent kan produktionskostnaderna för

skOG, enerGi, kemi, miLJÖ

• Världsproduktionen av kol ökade med över 6 % under år 2011 medan produktionen av kärnkraften­ergi i OECD­länderna år 2011 minskade med 9 % och produktionen av förnybar energi ökade med 8%•Omsättningenförverksamhetsbranschenförnybar energi var i Finland 905 miljoner euro år 2011 och av slutanvändningen av energi var andelen förnybara energikällor 33 % – av detta var 80 % trä­energi•Värdetförkemikalieproduktionenivärldenhar klättrat till 4 100 miljarder dollar och värdet för marknaderna för grön energi till cirka 100 miljarder dollar•Denkemiskaindustrinharökattillexportet­ta i Finland med närmare 25 procents andel.

Page 11: VTT-översikt 2012

11

bioolja sänkas betydligt genom att kombinera pyrolys- och fluidbäddteknik. således kan en betydande ökning av produktionsvolymerna av bioolja förväntas under de kom-mande årtiondena.

Vid snabb pyrolys uppvärms biomassan, till exempel flis av hyggesrester, under syrefria förhållanden till temperaturen cirka 500°C, varvid den bildar kondenserande gaser. när gaserna avkyls förtätas de till vätska eller bioolja. Genom att kombinera den snabba pyrolysprocessen med kraftverkets traditionella fluidbäddpanna uppnår man flera fördelar. en på detta sätt framställd bioolja är ur kostnadssynpunkt för-delaktigare än om den framställs i en separat pyrolysanlägg-ning. en biooljeanläggning som är ansluten till ett kraftverk är mycket energieffektiv, eftersom energin i biprodukterna som uppkommer i pyrolysprocessen kan tas tillvara i fluid-bäddpannan. förbättringen är betydande, då biprodukterna kan innehålla upp till 40 % av den ursprungliga energimäng-den i biomassan. På motsvarande sätt kan kraftverkets och pyrolysprocessens värmeflöden och värmelaster utnyttjas mycket effektivt i anläggningshelheten. även investerings- och driftkostnaderna är lägre än för separatproduktion.

Användning av bioolja har betydande positiva miljöef-fekter. koldioxidutsläppen kan minskas med 70–90 procent när de i värmeproduktionen använda fossila bränslena ersätts med bioolja. även svavelutsläppen minskar betyd-ligt. målsättningen för utvecklingsarbetets nästa fas är att förädla biooljan till förädlings-produkter med högre värde.

ett till en fluidbäddpanna anslutet produktionssystem för bioolja tas i kommersiell drift om cirka ett år i fortums värmekraftverk i Joensuu. Anläggningen producerar årligen 50 000 ton bioolja, vilket räcker för att täcka värmeenergi-behoven i 24 000 medelstora bostäder.

VTT deltar också i det europeiska standardiseringsarbe-tet, så att kommersialiseringen av innovationen kan främjas. i europa och nordamerika finns för närvarande cirka 200 kraftverk till vilka man kan ansluta biooljeproduktion. Detta

skulle innebära att över 10 000 arbetsplatser skapas, bland annat inom skogs- och logistiksektorerna.

Utvecklingsprojektets avancemang ända fram till industriell realisering är ett bra exempel på lyckat samarbete mellan offentlig och privat sektor. Projektet har varit en del av Tekes Biorefine-program.

VTT fick ett innovationspris för utvecklingen av me-toden. Priset delades ut i december förra året av intres-segruppen eArTO för organisationer som bedriver teknisk forskning.

Mer informationJani Lehto, kundchef, tfn +358 40 830 4435

Förpackningar ges nya egenskaper genom formskumningGenom formskumning kan man betydligt utvidga sor-timentet av naturfiberbaserade, återvinningsbara och ännu lättare produkter, och uppnå betydande bespa-ringar i tillverkningskostnaderna för produkten. Vid VTT byggs världens första formskumningsmiljö i industriell skala som stöd för företagens produktutveckling.

Genom formskumningstekniken får man möjlighet att för-bättra de nuvarande förpacknings-, pappers- och kartong-produkternas egenskaper och tillverka olika, mycket porösa, lätta och jämna produkter, såsom hygienprodukter, isole-ringar och filter. Tekniken kan möjliggöra tillverkning av såväl tryckt intelligens och elektronik som nano- och mikrocellu-losatillämpningar. Grunden för utvecklingen av tekniken har skapats i skogsklustrets effTech- och effnet-program.

Vid formskumningstekniken används betydligt min-dre mängder vatten än vid den traditionella pappers- och kartongtillverkningen. fibermassan innehåller mycket stora mängder luft, vilket ger bättre möjligheter än för närvarande att påverka slutproduktens egenskaper. Tekniken minskar

Formskumningstekniken flyttas till VTT:s

forskningsmiljö SUORA i Jyväskylä.

Page 12: VTT-översikt 2012

12

också energianvändningen och sparar råvaror. som bäst kan man i fiberprodukter uppnå ända upp till tiotals pro-cents besparingar i användningen av fiberråvaror.

i kOTVA-projektet flyttas formskumningstekniken till VTT:s forskningsmiljö sUOrA i Jyväskylä. sUOrA är VTT:s forskningsmiljö i pilotskala för fiberprocesser, utvecklad i intimt samarbete med företagen i skogsklustret. Den är till storleken mindre och till funktionen mer förändringsbar än pilotanläggningarna som används inom industrin, vilket möj-liggör snabb och kostnadseffektiv utveckling av lösningar som ofta fortfarande befinner sig på idéstadiet.

Det tvååriga kOTVA-projektet för två miljoner euro är ett stöd för det nationella skogsklustrets forskningsstrategi. skogsklustrets målsättning är att fördubbla omsättningen inom den finländska skogssektorn fram till år 2030, så att hälften av omsättningen kommer från fiberbaserade produk-ter, som ännu inte tillverkas.

VTT har huvudansvaret för utvecklingen av skumtek-niken. i projektet deltar UPm, stora-enso, metsä Board, metso, kemira, Omya, Wetend technologies och Vision systems samt städerna Jyväskylä, äänekoski och Jämsä samt Jyväskylä universitet.

Mer informationJanne Poranen, teknologichef, tfn +358 400 138 711

Ekokraft ur återvunna bränslenVärldens första kraftverk som använder enbart åter-vunnet bränsle invigdes i Finland våren 2012. Lahti Energia och Metso Oy förverkligade ett kraftverk av ny typ, som baseras på förgasnings- och gasrenings-teknik utvecklad av VTT, med vars hjälp det brinnande bränslet ger både elektricitet och värme med en högre verkningsgrad än med traditionell teknik.

Lahti energia har redan använt och utvecklat förgasning av energiavfall under närmare 20 år. Den första förgas-

ningsanläggningen togs i bruk 1998 och den producerade gasen har eldats i en stenkolspanna, blandad med stenkol. Det nya av Lahti energia Oy byggda förgasningskraftver-ket använder som bränsle brännbart energiavfall som har samlats in från industrier och hushållen i södra finland, och som förädlas till återvunnet bränsle i bränsleleverantörer-nas anläggningar. i kraftverket utnyttjas förgasnings- och gasreningsteknik som har utvecklats av VTT. med hjälp av ny verksamhetsmodell och ny teknik blir utsläppen från återvunna bränslen sådana att gasens renhet ger möjlighet till förbränning vid högre temperatur, med en högre verk-ningsgrad.

De tekniska nyheterna i kraftverket kymijärvi ii är kopplade till reningen av återvunnet bränsle. Återvunnet bränsle som innehåller plast, papp, papper, trä och annat brännbart avfall innehåller också föreningar som är skadliga både för miljön och kraftverkets tekniska konstruktioner. i det nya kraftverket påbörjas separeringen av de skadliga föreningarna genom att fast material förgasas. De förga-sade skadliga föreningarna intar fast form på nytt när gasen kyls 900 grader till cirka 400 grader. man filtrerar bort de skadliga ämnena som har förvandlats till aska och återsto-den är en ren biogas, jämförbar med naturgas.Biogasen leds till en konventionell gaspanna, där den kan förbrännas vid hög temperatur och användas för effektiv produktion av elektricitet och fjärrvärme.

finsk energiindustri rf:s forum ’hållbar utveckling’ har valt förgasningskraftverket kymijärvi ii till årets klimatgär-ning. kraftverket minskar de kalkylerade koldioxidutsläppen med uppskattningsvis 410 000 ton om året, när man jämför produktion av samma elmängd med stenkol. Dessutom gör idrifttagningen av det nya kraftverket att driften av Lahti energias gamla stenkolskraftverk minskas och de därifrån uppstående koldioxidutsläppen med 230 000 ton om året.

Mer informationmatti nieminen, kundchef, tfn +358 50 359 9549

Det förgasningsraftverket byggd av Lahti

Energia Oy använder som bränsle brännbart

energiavfall som har samlats in från industri

och hushållen.

Page 13: VTT-översikt 2012

13

växer linjärt och minskningen av utsläppen uppnås med hjälp av relativt mogen teknik.

i scenariot inno är teknikutvecklingen kraftfull, välfärden baseras på kommersialisering och export av nya produkter och tjänster. Befolkningen koncentreras i ökande grad i några centra som erbjuder en lovande miljö, till exempel för trafik och boende som är intelligent och energieffektivt.

i Onni-scenariot går den industriella produktionen i rikt-ning mot mer småindustrier, de lokala och småskaliga tjäns-teföretagens antal ökar. Produktionen inom den traditionella, energiintensiva industrin minskar.

fram till år 2050 skulle andelen förnybar energi kunna vara ända upp till 60 % av slutanvändningen av energi, varvid finland skulle betala 5 miljarder mindre för importbränslen. en kostnadseffektiv övergång till ett samhälle med låga koldiox-idutsläpp förutsätter en mångsidig energiproduktionsstruktur, där förnybara energikällor, kärnkraft och fossila bränslen har sina egna roller även i framtiden. även energianvändningen måste effektiviseras betydligt inom trafiken, i byggnader och i industrin.

85–100 % av finlands elproduktion kan baseras på koldioxidfri energiproduktion år 2050. Detta förutsätter att finlands energiproduktion är mångsidig och att nya tekniker för uppfångning och lagring av koldioxid, CCs-tekniker, tas i bruk på bred front, både i samband med användning av fos-sila bränslen och biomassa.

Om industrin förbättrar sin energi- och resurseffektivitet betydligt, inkl. ökad användning av återvinningsmaterial, och tar i bruk CCs-teknik, kan 80 % av energin som industrin använder vara koldioxidneutral år 2050.

för andelen koldioxidneutral energi som används i trafiken är det möjligt att nå nivån 70–80 % fram till år 2050. Vid en tra-fik med låga koldioxidutsläpp är behovet av biobränslen mycket betydande: ända upp till 40 % av trafikens energiförbrukning.

85–95 % av slutanvändningen av energi i byggnader skulle vara koldioxidneutral år 2050. Lokalt kan man till och med utveckla energiproducerande byggnader. förbättrings-potentialen för byggnaders energieffektivitet är stor redan med nuvarande teknik, men utmaningen ligger i ett tillräckligt snabbt genomförande.

i projektet Low Carbon finland har man förenat VTT:s tekniska sakkunskap inom olika kunskapsområden, om intel-ligenta energisystem med låga koldioxidutsläpp för prognosti-sering av framtiden och modellering av energisystem.

Mer information Tiina koljonen, ledande forskare, tfn +358 50 359 9549

Utsläppskunnande till IndienVTT utvecklar de indiska aktörernas kunnande när det gäller mätning av utsläpp. En tillförlitlig mätning har en nyckelposition för identifiering och minskning av utsläppen.

i indien finns det endast i några få anläggningar utrustning för kontinuerlig mätning, som automatiskt mäter utsläppens mängd och art. största delen av utsläppen mäts i form av engångsartade punktmätningar, som kräver särskilt kun-nande och noggrannhet. i ett samarbetsprojekt med CPCB (Central Pollution Control Board), som lyder under och över-vakas av indiens miljöministerium, utnyttjar sPCB-enheterna (state Pollution Control Board) i indiens olika delstater VTT:s decennielånga erfarenhet av kompetensutveckling och förbättring av mätningarnas nivå.

Projektet består av indiska experters studie- och utbild-ningsbesök hos VTT och workshoppar som leds av VTT-anställda i indien samt besök i finska företag för att bekanta sig med den senaste tekniken inom området. Projektet överför praktiskt mätkunnande och främjar teknikexport.

Projektet genomförs med hjälp av utrikesministeriets iki-instrument. iki, ett samarbetsinstrument mellan institut-en, är utrikesministeriets samarbetsinriktade finansierings-verktyg, med vars hjälp finska statens forskningsinstitut kan delta i att stärka kunnandet hos statliga aktörer i utveck-lingsländerna, såsom ministerier och anläggningar.

Mer informationTuula Pellikka, ledande forskare, tfn +358 40 583 1868

Scenarier om Finland med låga koldioxidutsläppEU:s mål är att år 2050 ska EU:s utsläpp av växthusga-ser vara 80 % lägre än år 1990. Enligt VTT:s utredning är målet en utmaning, men möjlig att nå i Finland om man tar i bruk rena energitekniker i snabbare takt vid energi-produktion samt i industrin, boendet och resandet.

VTT:s experter har utvärderat vilka möjligheter finland har att nå 80-procentsmålet för minskade utsläpp av växthus-gaser. Cirka 50 experter från VTT:s olika forskningsområden definierade i forskningsprojektet Carbon finland 2050 tre alternativa framtida scenarier i vilka finland fram till år 2050 går över till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp.

i scenariot Tonni förblir finlands industristruktur och dess produktsortiment samt samhällsstrukturen oförändra-de. Produktionsvolymerna från den energiintensiva industrin

Page 14: VTT-översikt 2012

14

Livsmedelsindustrins sidoflöden blir råvaror i nya produkterNy användning utvecklas för de omfattande sidoflöden som uppstår vid processering av fisk och oljeväxter. I europeiska kommissionens projekt APROPOS, som koordineras av VTT, skapar forskarna metoder med vars hjälp livsmedelsdugliga proteinflöden och olje-haltiga sidoflöden utnyttjas ekologiskt, effektivt och ekonomiskt, till exempel vid tillverkning av näringstill-satser, livsmedel och hudvårdsprodukter.

sidoflödena från livsmedelsindustrin är utmärkta källor för proteiner och hälsosamma oljor för användning till livsmedel och kosmetik, men för närvarande används de huvudsakli-gen som fisk- och djurfoder eller som energikälla.

BiOTeknik, LiVsmeDeL LäkemeDeL

•Världensbioteknikmarknaderökadetillnärmare282miljarderdollar,dvs.medcirka8%år2011•Fram till år 2016 förutspås bioteknikmarknaderna ökamedöver60%•Marknadernainomläke-medels­ och hälsovårdssektorn är mer än 67 % avtotalvärdetförbioteknikmarknaderna•År2011ökade bioteknikföretagen sina FoU­satsningar med cirka 9 %.

Page 15: VTT-översikt 2012

15

i det av VTT koordinerade projektet APrOPOs strä-var man efter samtidig förädling av flera komponenter ur sidoflödena. Projektets resultat främjar i synnerhet små och medelstora företags konkurrenskraft och gynnar lokala produktionsenheter nära primärproduktionen. ett avfallsfritt bioraffinaderi som processerar naturprodukter som främjar människans välmående stöder hållbar utveckling och behövs över hela världen.

enligt fAOsTAT:s statistik är den globala fiskfångsten cirka 90 miljoner ton om året, och den europeiska fiskfång-sten är cirka 13 miljoner ton. Av detta utnyttjas knappt hälften som människoföda. sammanlagt odlar man årligen cirka 60 miljoner ton oljeväxter som oljepalmer, soja, oliver, solrosor eller ryps, och i europa cirka 25 miljoner ton om året. Av oljeväxtproduktionen lämnas till och med en större andel outnyttjad än av fiskfångsten.

man har uppskattat att jordens befolkning passerar grän-sen 9 miljarder fram till år 2030, och samtidigt ökar behovet av mat med över 50 %. ett utnyttjande av sidoflöden av god kvalitet från fiske- och jordbruksnäringen samt livsmedelsin-dustrin är med avseende på hållbar utveckling en bättre lös-ning än ökning av odlingsarealen och antalet produktionsdjur.

i europeiska kommissionens APrOPOs-projekt deltar förutom VTT som forskningspartner från spanien katalo-niens polytekniska universitet, från norge forskningsinstitutet sinTef, från Litauen Aleksandro stulginskio-universitetet, från kanada manitoba Agri-health research network, från indien energy research institute och från kenya nairobi universitet.

i projektet utvecklar man också ekoeffektiva biomeka-niska tekniker och slutprodukttillämpningar som lämpar sig för små företag. en internationell skara små och medelstora företag testar lämpligheten för sin företagsverksamhet av tekniker som utvecklas i projektet.

Mer information raija Lantto, teknologichef, tfn +358 40 727 0703

Kunskap om föreningar som förhindrar bröstcancerspridning VTT:s forskare har i samarbete med Åbo universitet, nordamerikanska Indiana University samt Åboföre-tagen Biotie Therapies och Pharmatest gjort nya rön om bildningen av skelettmetastaser som härrör från bröstcancer. Med heparinliknande föreningar kan man eventuellt förhindra spridning av bröstcancer till ske-lettet. Mekanismerna för bröstcancerspridning har också utretts vid avhandlingsforskning.

med hjälp av screening för upptäckt av bröstcancerceller hittade VTT:s forskare hs6sT2-enzymen som påverkar he-parinsulfat, som reglerar växelverkan mellan cancercellerna

VTT:s forskare har redan under 10 års tid

utrett läkemedlens påverkansmekanismer

och utvecklat nya signal ämnen för läke­

medelsmolekyler och diagnostik.

Page 16: VTT-översikt 2012

16

och skelettet och är av stor betydelse för uppkomsten av skelettmetastaser. även heparin som används som läkeme-del för att förhindra att blodet koagulerar påverkade regle-ringen av den för denna växelverkan viktiga mekanismen.

experiment med möss för att efterlikna bildningen av skelettmetastaser av bröstcancer visade att heparinliknande föreningar minskar tillväxten av bröstcancerceller i ben och benets nedbrytning på grund av dessa. en annan heparin-liknande förening har utvecklats av företaget Biotie Thera-pies. Dess blodförtunnande verkan är avsevärt mindre än heparinets, vilket gör att föreningen lämpar sig bättre som läkemedelsutvecklingsobjekt för bröstcancerbehandling.

forskaren Laura Lehtinen letade under sitt avhandlings-arbete efter gener som påverkar bröstcancerspridning och studerade deras funktion i bröstcancerceller. forskningen gav viktig ny kunskap om processerna som påverkar bröst-cancerspridning och då hittades möjliga nya målgener som grund för utveckling av medicinsk behandling som påverkar bröstcancercellernas förflyttning och invaderingsförmåga.

VTT:s forskare inom läkemedelsutveckling har redan under 10 års tid utrett läkemedlens påverkansmekanismer och utvecklat nya signalämnen för läkemedelsmolekyler och diagnostik. i synnerhet bröst- och prostatacancer har varit föremål för forskning.

Mer informationmerja Perälä, ledande forskare, tfn +358 40 720 4671

Hudvårdsprodukter med stamcellsteknikI samarbete med LUMENE Oy har VTT utvecklat en produktionsteknik för stamcellsextrakt, med vars hjälp ett stamcellspreparat som härrör från det finländska

hjortronet för första gången i världen utnyttjas i hud-vårdsprodukter. Tekniken utvecklades med ensamrätt för LUMENE Oy.

Produktionsmetoden för stamcellspreparatet från hjortron representerar den nyaste spjutspetsen inom bioteknik. VTT svarade för utvecklingen av råvaran och LUmene Oy utvecklade ur råvaran en för kosmetikindustrin lämplig till-lämpning, och svarade för undersökningarna av råvaran med avseende på verkningsfullhet och säkerhet.

stamcellspreparatet från hjortron baseras på högklassig teknik för odling av växtceller. i praktiken gör man ett snitt i hjortronväxten, som sätter igång bildning av s.k. kallusceller på snittytan.

kalluscellerna är celler som skyddar och reparerar skadorna som har uppkommit på växtens yta. Dessa celler samlas in och odlas vidare i laboratorium. Till slut frystorkas cellerna.

stamcellsextraktet från hjortron innehåller naturens kraf-tiga antioxidanter, flavanoler, cirka 10 gånger mer än i färska hjortron. Antioxidanterna hjälper till att skydda huden från yttre faktorer som orsakar åldrande i förtid. Dessutom skyd-dar extraktet mot ultraviolett strålning och främjar hudens bildning av kollagen, som hjälper till att hålla huden elastisk.

Lumenes hudvårdsserie är den första kommersiella pro-dukten i världen i vilken man utnyttjar cellodling av nordiska bär. LUmene Oy har en patentansökan under behandling, avseende produkternas sammansättning och verkningsfull-het. samarbetet med VTT fortsätter i nya projekt.

Mer informationspecialforskare Liisa nohynek, tfn +358 40 574 6802

Ett stamcellspreparat som härrör från det

finländska hjortronet utnyttjas för första gången

i världen i hudvårdsprodukter. Tekniken

utvecklades med ensamrätt för LUMENE Oy.

Page 17: VTT-översikt 2012

17

mAskiner, TrAnsPOrT - meDeL, meTALL

Ökad precision vid fartygskonstruktionUtgångspunkten vid fartygskonstruktion är säkerheten på havet under alla förhållanden. Med hjälp av en beräkningsmetod som har utvecklats hos VTT kan de av sjögången orsakade krafterna förutsägas med större precision än tidigare vid konstruktion av fartygsskrov.

Vid fartygskonstruktion förutsätter man effektiva och fung-erande utrymmes- och skrovlösningar som lämpar sig för användningsändamålet. Utgångspunkten vid konstruktion är säkerheten på havet under alla förhållanden.

Vid fartygskonstruktion är det viktigt att man redan i inledningsskedet får en bra och exakt uppfattning om de av sjögången orsakade lasterna, fartygets rörelser och påfrestningarna som riktas mot skrovet. särskilt betydel-sefullt med avseende på fartygsskrovets hållfasthet är den

•Ihelavärldenhade5,8miljonerhybrideldrivnabilarsåltsframtilloktober2012•Världensindustri automationsmarknader förutspåddes öka till 200 miljarder dollar fram till år 2015 – marknaderna i USA och Kina förväntades öka närmare10%•ProduktioneniKina,världensstörsta stålproducent, steg år 2012 över 716 miljoner ton.

Ett stamcellspreparat som härrör från det

finländska hjortronet utnyttjas för första gången

i världen i hudvårdsprodukter. Tekniken

utvecklades med ensamrätt för LUMENE Oy.

Page 18: VTT-översikt 2012

18

värsta möjliga sjögången som fartyget kan hamna i under sin verksamhet.

VTT:s specialforskare Timo kukkanen undersökte i sitt disputationsarbete de av sjögången orsakade krafterna som riktas mot fartyget. han utvecklade en beräkningsmetod som också lämpar sig för moderna skrovformer på fartyg och underlättar konstruktion av fartygsskrov.

med hjälp av beräkningsmetoden och prov med far-tygsmodeller undersökte man särskilt belastningarna som orsakas av sjögången och olinjäriteter relaterade till fartygets rörelser, som inte kan uppskattas med traditionella meto-der. med hjälp av proven och beräkningsmässiga kontroller upptäckte man att lasterna var betydande och större än prognoser som skapades med enkla angreppssätt, som traditionellt används vid konstruktion av skrov.

Den nya beräkningsmetoden baseras på lösning av tidsdomäner. Den lämpar sig för analyser av regelbunden och oregelbunden sjögång vid önskade fartygshastigheter och riktningsvinklar i förhållande till vågorna.

Den i arbetet utvecklade beräkningsmetoden har redan tillämpats, bl.a. vid konstruktionen av skrovet på kryssnings-fartyget Oasis of the seas som byggdes vid sTX finland Oy:s varv i Åbo.

Mer information Timo kukkanen, specialforskare, tfn +358 40 725 0046

Framtidens elfordonVTT har utvidgat sin forskningsmiljö för utveckling av framtidens elfordon, eldrivna mobila arbets- maskiner, ackumulatorsystem och komponenter. I laboratoriet kan man även testa och utveckla tunga fordon. I eBus-projektet sätter en finländsk elbuss, byggd på ett busschassi från Kabus Oy, fart på utvecklingsarbetet med finländska komponenter.

i VTT:s nya forskningsmiljö för fordon kan man utveckla eldrivna fordon och deras drivlinor som en helhet – innefat-tande bl.a. elmotorer, elektronik för eländamål och acku-mulatorer. kombinationen av testning och VTT:s kunnande inom modellering av drivlinor sätter fart på konstruktionen av nya fordon.

i forskningsprojekten förenas bl.a. sakkunskap inom material- och elektroteknik, elmaskiner och fordon.

kraftkällan som är installerad i fordonslaboratoriet medger både simulering av ackumulatorsystem för tunga elfordon vid fordonstester och genomförande av fullskaliga laddnings- och urladdningscykler på ackumulatorer. Det förnyade ackumulatorlaboratoriets funktioner fördelas på forskning om och utveckling av ackumulatorceller, acku-mulatormoduler och stora driftklara ackumulatorsystem. Prestandan hos energiförråd som lämpar sig för elfordon kan mätas upprepningsbart under olika kontrollerade förhål-landen; som kallast vid -70 grader Celsius. forskningen om ackumulatorceller och ackumulatorsystem under olika förhållanden som motsvarar verklig användning och olika driftsätt är en hjälp vid utveckling av ännu säkrare och ef-fektivare produkter. förutom fordon och arbetsmaskiner betjänar forskningsmiljön också den elektrotekniska kompo-nentindustrin som finns i riklig mängd runtom i finland.

Laboratoriets verksamhet är ett bra stöd för finländska nätverksprojekt, såsom projekthelheten electrical Com-mercial Vehicles, eCV, som utvecklar eldrivna nyttofordon. Omfattningen av nätverksprojektet som ingår i Tekes eVe-program och koordineras av VTT är för närvarande cirka 10 miljoner euro och 25–30 forskningsorganisationer och företag deltar.

förutom VTT deltar i eCV bl.a. Aalto-universitetet, Te-kes, trafik- och kommunikationsministeriet, metropolia, Vill-manstrands tekniska universitet, rovaniemi yrkeshögskola, Veolia Transport, normet, rocla, fortum, kabus, Vacon, eu-ropean Batteries, helsingforsregionens trafik hrT och esbo

I eBus­projektet sätter en finländsk elbuss,

byggd på ett busschassi från Kabus Oy,

fart på utvecklingsarbetet av elektrotekniska

komponenter.

Page 19: VTT-översikt 2012

19

stad. Partnernas målsättningar är internationella: projektet strävar efter internationell affärsverksamhet och deltagande i eU-projekt för nätverkande med europeiska foU-projekt.

industriella komponenter kan nu testas och utvecklas i sin verkliga driftmiljö med hjälp av elbussen för teständamål som realiserats i eBus-projektet. Testbussen för eBus är konstruerad av VTT och Aalto-universitetet och monterad av yrkeshögskolan metropolia på ett busschassi från kabus Oy. med hjälp av forskningsmiljön och testplattformen kan komponenttillverkarna testa och demonstrera sina acku-mulatorer och komponentprodukter, och jämföra dem med andra produkter på marknaden.

Mer informationmikko Pihlatie, specialforskare, tfn +358 40 043 0395

Tidsaktuell information om väglaget till förarenVTT, Mobisoft Oy och Meteorologiska institutet med sina samarbetspartner har utvecklat ett kommunika-tionssystem, med vilket man kan ge föraren tidsaktuell information om vädret, om hur hal vägytan är och om trafikstörningar. Kommersialiseringen av delarna i sys-temet som siktar på förebyggande av allvarliga trafik-olyckor kommer att pågå under ett par av de komman-de åren.

enligt undersökningar är olycksrisken på en snöig eller isig vägyta mer än fyrdubblad jämfört med normalfallet. VTT och meteorologiska institutet med sina samarbetspartner har i det internationella WisafeCar-projektet utvecklat ett kommunikationssystem för fordon och trafik, med vars hjälp man kan ta hänsyn till väderberoende trafikförhållanden och därigenom förbättra trafiksäkerheten.

med hjälp av det nya systemet kan fordonen kom-municera sina egna observationer av trafiken, väglaget och vädersituationen till ett bakgrundssystem, som analyserar informationen och förmedlar den till andra fordon som befin-ner sig i trafiken, bland annat tillsammans med information om väglaget. systemet varnar också föraren omedelbart om olycksrisken som orsakas av halkan.

ett samverkande körsätt, där systemen i fordon och vägnät kommunicerar och delar information mellan sig blir vanligare och bedöms bli en del av vårt vardagliga liv under åren 2014–2030. Utvecklingsarbetet är särskilt livligt i europa, förenta staterna och Japan. systemet som har konstruerats av de finländska organisationerna skiljer sig från andra genom sitt övergripande angreppssätt, och genom att föraren får tidsaktuell information om vädret och väglaget.

i projektet har man testat både dataöverföringsteknik med kort räckvidd enligt standarden ieee 802.11p och en kommunikationslänk med lång räckvidd som baseras på mobiltelefonnätet. i den finländska skalan lär projektet vara det första som utnyttjar båda dataöverföringsteknikerna.

VTT:s roll i projektet är att utveckla ett samverkande, situationsmedvetet fordonsnät samt en givarteknik relate-rad till monitorering av väglaget. mobisoft har fungerat som koordinator i projektet samt som utvecklare av tillämpningar som används i fordon och datatrafiklösningarna som dessa behöver. Dessa lösningar används i sin tur i sunit Oy:s for-donsdatorer. meteorologiska institutet utvecklar ett system för ruttrelaterad vädertjänst och deltar i konstruktionen av datanätarkitekturen mellan bilarna. Taipale Telematics Oy:s arbetsuppgifter i projektet är förknippade med bedöm-ning av mätmetoder och möjligheterna att ansluta dessa till fordonen och produktionen av väglagsdata. infotripla Oy sammanför informationen som erhålls från olika källor till

I eBus­projektet sätter en finländsk elbuss,

byggd på ett busschassi från Kabus Oy,

fart på utvecklingsarbetet av elektrotekniska

komponenter.

Det nya kommunikationssystemet ger föraren

tidsaktuell information om vädret och

väglaget.

19

Page 20: VTT-översikt 2012

20

en tidsaktuell situationsbild över trafiken, som förmedlas till bilens system.

i projektet WisafeCar har nio företags- och forsknings-organisationer från finland, Luxemburg och nordkorea deltagit. Projektet ingår i eureka-CeLTiC-programmet och har i finland finansierats av Tekes.

Det kommersiella utnyttjandet av projektets resultat har kommit igång i form av trafiktjänster och flera resultat är att vänta under de kommande två åren. en samarbetsgrupp fortsätter att sprida resultaten i det nya projektet Comosef. en målsättning är att halvera den nuvarande prisnivån för fordonssystemet och därigenom sänka tröskeln för ibruk-tagning av systemet.

Mer informationmatti kutila, specialsakkunnig, tfn +358 40 820 8334

Stadsbussarnas körguide sparar energiInom Jokerlinjen som trafikerar huvudstadsregionen har man provat en av VTT utvecklad körguide som i re-altid anpassar sig efter tidtabellen och rutten. Resulta-ten visar att körguiden minskar bränsleförbrukning och överhastigheter, samt hjälper föraren att hålla tidtabel-len.förarens körguide har utvecklats i projekten rAsTU och hDeniQ, som undersöker tunga fordons energiförbrukning, och i vilka målet var att utveckla en körguide som sparar bränsle, förbättrar säkerheten och ger en exaktare tidtabell. Vid stadskörning som innehåller många stopp når man målet genom snabba accelerationer och en låg konstant hastighet. systemet övervakar fordonets rörelse och posi-tion, och jämför informationen med tidtabellen och ruttväg-visningen.

körguiden har provats i nobinakoncernens 15 bussar på Jokerlinjen. Guiden är kopplad till Jokerlinjens ruttvägvis-ning och tidtabell. Den meddelar föraren när hastigheten är

den rätta eller om föraren kör för fort, och råder föraren att öka eller minska gasen beroende av situationen. Under rus-ningstider bör bussarna bibehålla ett fem minuters mellan-rum, och detta är en stor utmaning för förarna på Jokerlin-jen. med hjälp av körguiden kan man bättre än tidigare hålla avståndet mellan bussarna och förhindra att linjens bussar stockar sig. Detta förutsätter dock att körguiden används av alla förarna och att de följer körguidens anvisningar.

Användningen av guiden på Jokerlinjen minskade bränsleförbrukningen med i genomsnitt 4,5 %. Lindriga överhastigheter minskade med cirka 60 %, överhastighe-ter över 10 km med cirka 80 % och stora överhastigheter försvann i praktiken helt. Guiden har också hjälp föraren att hålla tidtabellen. effekterna har också konstaterats i eU:s Telefot-projekt: Jokerförare som använder körguiden sparar bränsle och kör med lägre överhastighet, dvs. både mer ekonomiskt och säkrare.

VTT håller på att utveckla körguidens användargräns-snitt för produktionsbruk. Användning av guiden på flera linjer förutsätter ett användargränssnitt som tillåter trafiko-peratören att bygga upp linjerna och som lämnar rapporter om hur körturerna flyter. Tills vidare finns det på markna-den ingen motsvarande körguide, som påverkar förarens körsätt.

stadsbussarna är utmärkta objekt för körguiden, men lämpliga användningsobjekt är också snabblinjebussar och godstrafik som körs efter tidtabell. Det finns möjlighet att till systemet ansluta ett av VTT utvecklat system för att upptäcka halka.

i forskningen kring körguiden har förutom VTT också nobina, helsingfors regiontrafik, Jyväskylän Liikenne, AC-sähköautot Oy och en skara andra trafikoperatörer och utrustningstillverkare deltagit.

Mer informationspecialforskare kimmo erkkilä, tfn +358 40 720 7332

Stadsbussarnas körguiden minskar bränsle­

förbrukning och överhastigheter, samt hjälper

föraren att hålla tidtabellen.

Page 21: VTT-översikt 2012

21

BYGGAnDe, fAsTiGheTer, TJänsTer, LOGisTik

Stadsbussarnas körguiden minskar bränsle­

förbrukning och överhastigheter, samt hjälper

föraren att hålla tidtabellen.

Utvidgad verklighet som stöd vid byggplaneringDe elektroniska hjälpmedlen för samhälls- och bygg-planering har utvecklats raskt de senaste åren. Vid VTT har man utvecklat världens första applikationer för utvidgad verklighet avsedda för samhälls- och bygg-planering. Med hjälp av VTT:s teknik kan man plantera kontors- och bostadsbyggnader i lämplig miljö och undersöka helheten på platsen redan under konstruk-tionsfasen, till exempel på skärmen på en smarttele-fon.

med hjälp av VTT:s applikation för s.k. utvidgad verklighet (Ar, Augmented reality) kan man till exempel se vyn som öppnar sig från balkongen, när husen i ett nytt område har kommit upp. i kombination med lokaliseringsapplikatio-

•IFinlandvarvärdetavallabygginvesteringar66%av samtliga investeringar och byggbranschens andelavexportenvar8%år2011•VärdetavSveriges byggmarknad var år 2011 sammanlagt 45 miljarder euro och värdet av Finlands 29 miljarder – av detta var 38 % nybyggnad och 35 % renovering •AvenerginsslutanvändningförbrukasiFinland24 % för uppvärmning av byggnader och dessutom 8%ibyggverksamhet•LogistikkostnadernaförFinlands industri och handel var år 2011 drygt 33 miljarder euro och logistikkostnaderna för samtliga företag var i genomsnitt cirka 12 % av omsättningen •AvEU-ländernasexportbestårcirkaenfjärdedelav tjänster, i USA är andelen cirka 30 %.

Page 22: VTT-översikt 2012

22

ner har man nu funnit nya användningsområden för den ursprungligen för förströelsetillämpningar avsedda tekniken, bland annat vid samhälls-, bygg- och inredningsplanering.

De av VTT utvecklade praktiska tillämpningarna är de första i världen och har också väckt enormt med internatio-nellt intresse. De färskaste finländska exemplen är tornhuset kämp Tower som har projekterats i Jätkäsaari i helsingfors, samt de virtuella presentationerna av hotellprojektet på Billnäs bruksområde, som också utnyttjades vid nämndbe-handlingarna. i båda objekten planterades skisser av bygg-naderna i deras naturliga miljö med hjälp av tekniken som VTT har utvecklat. samtidigt kunde man granska helheten på plats, bland annat på bildskärmar på smarttelefoner.

förutom vid arbetet som arkitekter och konstruktörer utför, ger den nya virtualiseringstekniken också vidgade synvinklar när det gäller samhällsplanering med tillhörande beslutsfattande, eftersom helheten gestaltas i korrekt skala med Ar-tekniken och mycket mer realistiskt än med de traditionella planeringsprogrammens 3D-bilder och med miniatyrmodeller. Utvidgad verklighet är ett hjälpmedel för planering, men också ett kommunikationsverktyg med vilket man kan förmedla en mer realistisk bild av byggprojekt än tidigare, som stöd för respons från kommuninvånare och för beslutsfattande.

förutom yrkesmän som arbetar med planering kan även vanliga heminredare dra nytta av den av VTT utvecklade Ar-tekniken, och med hjälp av den till exempel komponera och inreda sina vardagsrum till någonting helt nytt. Den aktuella programapplikationen är utvecklad av VividWorks Oy och används redan på möbelkedjan Vepsäläinens webbplats.

Andra möjliga nya användningsändamål för tekniken är bland annat inom fastighetsservice och underhåll. Tekniken intresserar också byggkoncerner och programvaruhus inom konstruktionsbranschen. Tekniken möjliggör till exempel en

applikation för röntgensyn, med vilken man kan kartlägga positionen för VVs-system som är placerade bakom väg-gar och paneler. På detta sätt kan man jämföra situationen i objektet mot tidigare lagrad information och upptäcka förändringar.

Mer informationCharles Woodward, forskningsprofessor tfn +358 40 500 1514

Nya modeller för att anordna åldringsservice

Finland åldras snabbast i Europa. En växande utmaning är att i framtiden garantera trygg och högklassig åldringsservice på ett kostnadseffektivt sätt. I ett gemensamt utvecklingsprojekt söker VTT, TTS, företag och kommuner efter en lösning på en ny typ av verksamhetsmodell och ett mångsidigt utnyttjande av tekniken.

forskningsprojektet TupaTurva söker efter kostnadseffek-tivitet och kvalitet i anordnandet av åldringsservice, genom utnyttjande av befintliga resurser på ett nytt sätt och genom förnyelse av serviceanskaffningen. med hjälp av nya verk-samhetsmodeller gör man planeringen av åldringsservice mer övergripande än för närvarande, gör samarbetet mellan privata och offentliga aktörer tätare och ökar kommunernas kunnande om anskaffning av tekniska lösningar.

Den nya verksamhetsmodellen tar hänsyn till åldringar-na och deras anhöriga, och behoven hos kommunerna och företagen som producerar tjänsterna. målsättningen är att ännu fler åldringar ska kunna bo kvar hemma självständigt så länge som möjligt, få hjälp och vård vid behov och inte hamna utanför gemenskapen eller stödnätverket.

i åldringsservicen är boende i hemmet ett mer ekono-miskt alternativ än institutionsvård, och dessutom vill de

Forskningsprojektet TupaTurva söker

efter kostnadseffektivitet och kvalitet i

anordnandet av åldringsservice, genom

utnyttjande av befintliga resurser och

förnyelse av serviceanskaffningen.

22

Page 23: VTT-översikt 2012

23

flesta människor ha det så. redan nu möjliggör tekniska lösningar ett självständigt och tryggt liv hemma för åldringar, men kommunerna saknar nödvändigt kunnande för anskaff-ning av servicehelheter och för ett ekonomiskt utnyttjande av tekniken.

i TupaTurva-projektet bringas privata serviceprodu-center och kommunerna till ett tätare samarbete, för att kommunerna av de olika företagens produkter och tjänster ska kunna skapa en omfattande service och lösningar som lämpar sig för olika situationer. Besparingar i anordnan-det av service uppkommer när kommunerna redan under anskaffningsfasen gör en långsiktig bedömning av nyttor och kostnader, under hela livscykeln. för detta ändamål utvecklar man i TupaTurva-projektet en särskild kostnad/nytta-analys som stöd för beslutsfattande.

för företagen och serviceproducenterna öppnar den nya verksamhetsmodellen nya affärsverksamhets-möjlighe-ter, eftersom man också ämnar konceptera de nya servi-celösningarna som har utvecklats i kommunprojekten till fungerande exportprodukter. i modellen fäster man särskild uppmärksamhet på tidig funktionssäkerhet och riskhante-ring under systemens livscykel, samt möjligheterna hos de nya PPP(public-private partnership)-samarbetsmodellerna.

VTT och TTs håller på att utveckla en ny verksamhets-modell tillsammans med fyra kommuner. en av partnerna är Tammerfors, som har målsättningen att utveckla åld-ringsservice inom stadens landsbygdsområden och i en servicecampus med verksamhet i stadsdelen härmälä. Den nya flerproducentmodellen möjliggör nya samarbetssätt för företagen och Tammerfors stad. företagen inom branschen kan söka synergier vid produktionen av tjänsterna och Tam-merfors stad vid beställningen av dem.

i TupaTurva-projektets samarbetsnätverk ingår VTT och TTs, Tammerfors, kuopio, Oiva, karviainen samt falck, seniortek, softex, Tunstall, Yh kodit och Tamlink. Projektet finansieras av Tekes.

Mer information Pekka maijala, kundchef, tfn +358 40 511 6789

Energi fastighetsspecifikt VTT:s till elnätet anslutna forskningsmiljö producerar genom sol- och vindkraft den energi som erfordras för boende och bilanvändning. Med hjälp av en experi-mentbostad som är självförsörjande på energi under-söker och utvecklar man lösningar för fastighetsspeci-fik energiproduktion.

VTT:s energioberoende experimentbostad är en helhet med en produktionsenhet för förnyelsebar energi, vindkraft-verk, solpaneler, elbil, strömlager och en ekologisk bostad, grafiska bildskärmar och en databaslösning med vars hjälp man kan följa elanvändningen. experimentbostaden används som bostad för besökande forskare, och den är belägen i anslutning till VTT:s verksamhetslokaler i Linnan-maa i Uleåborg.

i bostaden finns normala energibesparande hushålls-maskiner och annan utrustning. Belysningen är optimerad och baseras på ett lågspänningsnät; ljuset produceras med 24 V likspänning. Genom sina val kan den boende påverka energi-förbrukningen. Vindkraftverket och solcellerna producerar el energin som behövs för boendet och elbilen; i VTT:s experi-mentbostad kan man bo i cirka två dagar utan extern energi.

VTT samlar i sin databas information om bostadens förbruknings- och produktionsdata samt om valen som de boende gör. förbrukningsdata lagras i databasen varje minut. VTT:s forskare utnyttjar informationen vid planering av framtidens boendeformer och dimensionering av nya system. med hjälp av experimentbostaden undersöker VTT vilka nyttor ett energioberoende boende ger konsumenten.

en lokal decentraliserad energiproduktion är en av metoderna med vilka elproduktionssäkerheten kan förbätt-ras, till exempel under långvariga strömavbrott. i framtiden

VTT:s till elnätet anslutna forskningsmiljö

producerar genom sol­ och vindkraft den

energi som erfordras för boende och

bilanvändning.

Page 24: VTT-översikt 2012

24

övervakar och kontrollerar konsumenten elförbrukningen för sitt boende och sin förflyttning, och kan till och med sälja el till elnätsföretaget. Detta möjliggör arbete för utveckling av smarta elnät, med vilka man förbättrar de gammalmo-diga eldistributionssystemens effektivitet, flexibilitet och dynamiskhet. i framtiden kan lokala kraftverk till exempel vara placerade i kontorsbyggnader, affärsfastigheter och bostadsbyggnader.

i framtiden är energimarknaderna flexiblare än idag och energipriserna varierar i takt med vilka förnyelsebara energikällor, såsom vind- och solkraft, som finns tillgängliga. Byggande av smarta elnät förutsätter utveckling av appa-rater och sammankoppling av apparater i nätverk genom utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik.

Mer informationklaus känsälä, specialforskare, tfn +358 40 546 0131

Energi- och ekoeffektivitet för boende Ekologiskt hållbart byggande och energieffektivitet är centrala mål i dagens byggande och boende. VTT har utvecklat verksamhetsmodeller och mätmetoder för ekoeffektivitet, bl.a. som stöd för energirenovering av bostäder.

i hiukkavaara-projektet som ingår i Tekes teknologiprogram kestävä yhdyskunta (hållbart samhälle) har man utrett hur ett hållbart samhälle ser ut och hur man bygger ett sådant. Projektet är ett exempel på hur en stad för egen del kan påverka byggandet av ett hållbart samhälle, när ekoeffektivi-teten tas som riktlinje ända från början.

resultaten från hiukkavaara-projektet visar att för ekologiskt hållbart byggande behövs, förutom traditionella

byggprodukter, också tillämpningar av nya teknologier. Användningen av sådana förutsätter både kunnande och attitydförändring. De traditionella förtjänst- och verksam-hetsmodellerna måste ifrågasättas, i stället för deloptimering måste man sträva efter att utveckla helheter och från affärs-relationer mellan företag måste man gå över till att utveckla hela ekosystem.

Vid planläggningen av hiukkavaara-området har man tagit särskild hänsyn till lätt trafik och kollektiv transport. Trots småhusdominansen ligger ekoeffektiviteten på samma nivå som i förorter med flervåningshus som byggs i huvud-stadsregionen. forskningsresultaten har samlats i publika-tionen ’Liiketoimintaa kestävän yhdyskunnan rakentamises-ta’ (Affärsverksamhet för byggande av ett hållbart samhälle), i vilken man kortfattat beskriver teoribakgrunderna för den sociala, ekologiska och ekonomiska utvecklingens omfatt-ning och presenterar bedömningsmetoder, av vilka två har testats i projektet.

ekoeffektiviteten kan också förbättras betydligt genom energirenovering av byggnader. Om finlands alla 1,1 miljoner småhus renoverades för att ur energieffektivitetssynpunkt motsvara nya småhus, skulle man nationellt spara 11,8 terawattimmar (TWh) uppvärmningsenergi. Av besparingspo-tentialen skulle det vara möjligt att uppnå 4,3 TWh i elupp-värmda småhus. Till storleksordningen motsvarar det elpro-duktionen i fyra medelstora stenkolskraftverk. renoverare av egnahemshus hamnar dock i en veritabel djungel när de försöker reda ut hur husets energieffektivitet kan förbättras.

VTT har deltagit i projekten success families och One stop shop för att skapa energirenoveringskoncept och en-ergirenoveringstjänster enligt allt i ett-principen för småhus. renoveringsalternativ görs mer lättillgängliga för konsumen-ter genom att man erbjuder totalservicemodeller, i vilka kan

Stadden för egen del kan påverka byggandet av

ett hållbart samhälle, när ekoeffektiviteten tas

som riktlinje ända från början.

Page 25: VTT-översikt 2012

25

ingå bl.a. kartläggning eller undersökning av byggnadens kondition, energiintyg, installation av apparater och system, finansieringstjänster, service- och underhållstjänster samt energiuppföljning och förbrukningsanalys.

efterfrågan på energirenoveringstjänster kan befrämjas och stödjas bl.a. genom att i byggbestämmelserna förut-sätta energisyner eller åtgärder för förbättring av energief-fektiviteten, och genom att koppla beviljande av renove-ringsbidrag till detta.

Mer informationTerttu Vainio, specialforskare, tfn +358 40 508 0983

Visionen om ett säkert trafiksystemVTT, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket Trafi har skissat på en möjlig långsiktig framtidsbild för ett sä-kert trafiksystem för Finland år 2100. Genom visionen vill man sätta igång en mer omfattande diskussion om i vilken riktning och med vilka metoder vårt trafiksys-tem kan utvecklas långsiktigt.

klimatuppvärmningen, urbaniseringen, säkerhetsfrågorna, befolkningens åldrande och verksamhetsmiljöns digita-lisering ställer i framtiden vissa villkor på trafiksystemet. Långsiktig prognostisering är ett sätt att svara på sådana utmaningar, och syftet med visionen är att fungera som ett hjälpmedel för strategisk planering av trafiken.

De viktigaste trafikformerna i visionen ’Turvallinen liiken-nejärjestelmä 2100’ (säkert trafiksystem 2100) är spårtrafik och lätt trafik, som i glesbebyggda områden kompletteras av vägtrafik. flygtrafiken koncentreras till fjärresande och sjöfarten till transporter mellan kontinenter. i visionens serviceinriktade trafiksystem är all motordriven trafik eldriven och automatiskt styrd. Trafiksystemen för person- och godstrafik med sina infrastrukturer och tjänster fungerar som en sömlös del av infrastrukturerna i städer, för datakommunikation och annat.

i visionen byggs det finländska samhället och trafik-systemet upp från två grundläggande utgångspunkter. Den första är en koldioxidneutral, hållbar energiproduktion

och elintensitet, både i trafiken och i samhället. Den andra utgångspunkten är automatik- och intelligensapplikationer i trafikmedlen och infrastrukturerna, i synnerhet som instru-ment för trafiksäkerhet.

Trafiksystemets skadliga miljöeffekter år små, eftersom trafiken är utsläppsfri och man har både i elproduktionen och materialanvändningen tillägnat sig ett hållbart och ef-fektivt verksamhetssätt som baseras på livscykeltänkande. elektriciteten produceras koldioxidneutralt från huvudsak-ligen förnyelsebara energikällor samt genom utnyttjande av kärnkraft. De största utmaningarna för trafiksystemet är systemstörningar samt fel i automatiksystem och intelligens-applikationer.

med visionen beskriver man fem temaområden: verk-samhetsmiljön i samhället, energisystemet, trafiksystemet, tekniker och tjänster med anknytning till trafiksystemet samt trafiken och miljön, där säkerheten överallt har getts en särskild tyngdpunkt.

när visionen byggdes upp var ett centralt krav att nollvisionen med avseende på olyckor som leder till stora person-, sak- och miljöskador genomförs. Det var också ytterst viktigt att lyfta fram trygghetskänslan och datasäker-heten som mätare på trafiksystemets säkerhet.

i visionen utnyttjades en prognostiseringsmetod som hade utvecklats tidigare, och med vars hjälp man kan un-dersöka både möjligheterna i trafikens tekniska framtid och den framtida utvecklingen inom resande och transport som en del av samhällets verksamhetsmiljö. metoden betonar att trafiksystemets experter och aktörer deltar, och visionerna och huvuddragen för utgångspunkterna formades i expert-workshoppar. förutom för trafiksäkerhet kan den vid VTT utvecklade metodhelheten också utnyttjas vid uppbyggnad av andra systemvisioner eller visionskluster.

Visionen om ett säkert trafiksystem har utarbetats i forskningsprogrammet ’Turvallinen liikenne 2025’ (säker trafik 2025).

Mer information Anu Tuominen, ledande forskare, tfn +358 40 502 8921

VTT har skissat på en möjlig långsiktig

framtidsbild för ett säkert trafiksystem

för Finland år 2100.

Stadden för egen del kan påverka byggandet av

ett hållbart samhälle, när ekoeffektiviteten tas

som riktlinje ända från början.

25

Page 26: VTT-översikt 2012

26

Bättre service genom nätverkande Kemppi, Barona och VTT utvecklade ett nytt innova-tivt affärsverksamhetskoncept, i vilket Kemppi tillsam-mans med sin partner personalserviceföretaget Baro-na hyr ut yrkeskunniga svetsare och svetsteknologi till företagen. Paketlösningen kombinerar teknologi och tjänster, och främjar övergång från affärsverksamhet för tjänster till affärsverksamhet för lösningar.snabba förändringar på marknaden kräver flexibel och effektiv produktion. VTT deltar som samarbetspartner i ett projekt där kemppi, som erbjuder svetsutrustningar och tjänster och håller på att förändras från traditionell utrust-ningstillverkare till leverantör av industriella tjänster och lösningar, utvecklar sitt kunnande och sin verksamhet, och

AffärsVerksAmheT, kOmmersiALiserinG

söker efter nya affärsverksamhets- och lösningsmodeller för att betjäna sina kunder ännu bättre. som resultat av samar-betet har bl.a. uthyrningsservicen humanWeld skapats, där teknologi och service sammanförs.

i humanWeld-servicen hyr kemppi tillsammans med sin partner, personalserviceföretaget Barona, ut yrkeskun-niga svetsare och svetsteknologi till företagen, och inför på detta sätt flexibilitet i kundens produktionskapacitet. i det av VTT koordinerade samarbetet utvecklades en affärsverk-samhetsmodell som baseras på nätverkande, operativa processer och system för ibruktagning och mätning av konceptet.

Paketlösningen är enklare och mer ekonomisk för kun-den än separat hyrning av hyrd arbetskraft och utrustning.

Page 27: VTT-översikt 2012

27

Utan investeringsrisk får kunden på ett flexibelt sätt tillgång till utbildade arbetare samt en effektiv och ändamålsenlig teknologi för krävande svetsarbete.

konceptet ger också en bra möjlighet att följa och utveckla både arbetets kvalitet och verksamhetens kundori-entering. effektiviteten hos kundens svetsprocess förbättras kontinuerligt baserat på erfarenhetskunskapen som samlas. Behov som kunden kanske inte ens är medveten om angri-per man bl.a. genom att observera och videofilma svetsaren under arbetet.

Mer information Jyrki Poikkimäki, kundchef, tfn +358 40 566 0292

Affärsverksamhet ur VTT-teknikVTT:s spin-off-bolag samlade en rekordstor mängd kapital år 2012. TactoTek Oy och MediSapiens Oy är exempel på VTT:s spin-off-företag. TactoTek förenar pekskärmsteknik och tryckt elektronik, och MediSa-piens erbjuder programverktyg för medicinska appli-kationer som baseras på omfattande datamassor.spin-off-bolagen som förvaltas av VTT Ventures Oy samlade under år 2012 cirka 5,9 miljoner euro i kapital. Beloppet är nästan dubbelt så stort jämfört med förra året. Det föregå-ende rekordet sattes år 2010 (ca 4,3 miljoner euro). en del av placeringarna fördelas på två år. VTT Ventures andel av placeringarna är cirka 30 %.

största delen av finansieringen samlades in från finländ-ska kapitalplaceringsfonder. De största enskilda placering-arna fick Zora Biosciences Oy och TactoTek Oy. Under år 2012 gjordes placeringar i två nya bolag, Desentum Oy som utvecklar en ny generation allergivacciner och LightTherm Oy som utvecklar LeD-teknik. i VTT Ventures spin-off-port-följ finns för närvarande 19 företag.

TactoTek Oy förenar känd fTir-beröringsteknik med VTT:s tillverkningsmetod för tryckt elektronik, för utveckling och tillverkning av beröringspaneler för konsumentelektro-nik, såsom mobiltelefoner och tablettdatorer. för närvarande är beröringspanelmarknadens värde cirka 8 miljarder dollar och tillväxten under de kommande åren är påfallande.

Den vid VTT utvecklade tillverkningstekniken möjliggör att beröringspaneler med fTir-teknik utförs bågformade, sömlöst i anslutning till större apparatdelar. Detta öppnar helt nya inbyggnadsmöjligheter för apparattillverkarna och minskar kostnaderna. Ur funktionssynpunkt är panelerna jämbördiga med konkurrerande tekniker.

medisapiens Oy är ett vetenskapsinitierat företag som baseras på stark forskning inom bioinformatik och cancerge-nomer. företaget erbjuder programverktyg som baseras på omfattande datamängder och genominformation online, som hjälper cancerforskare att förstå genernas funktion, can-cerkliniker att välja bästa möjliga vård för sina patienter och läkemedelsföretag att utveckla nästa generations individan-passade läkemedel. Bayer healthCare Pharmaceuticals har nyligen valt medisapiens programapplikation som lösning för hantering av cancerrelaterade datamassor, s.k. Big Data.

VTT Ventures Oy:s uppgift är att skapa tillväxtbolag som baseras på VTT:s teknik, och som också har interna-tionell potential. VTT Ventures söker aktivt efter begåvade och erfarna företagare som vill kommersialisera sin teknik och erbjuder, tillsammans med sina offentliga och privata innovationspartner, företagare yrkesmässigt utvecklingsstöd till affärsverksamhet.

Mer information Antti sinisalo, verkställande direktör, VTT Ventures Oy, tfn +358 40 524 8751

27

TactoTek Oy förenar känd FTIR­berörings­

teknik med VTT:s tillverkningsmetod för

tryckt elektronik.

27

Page 28: VTT-översikt 2012

28

Målsättningen en konkurrenskraftig industri och en bra vardag för människorredan under 70 år har VTT svarat på utmaningarna som finland och dess industriella utveckling har mött genom att skapa nya tidsenliga lösningar för behoven. Dagens utmaningar är alltmer internationella. VTT:s forsknings- och innovationsvision 2020 har fungerat som en språngbräda för inriktningen av VTT:s forskningsprogram. spets- och innovationsprogrammen fokuseras på de temaområden där VTT har möjlighet att åstadkomma betydande påverkan inom samhället, näringslivet och människornas vardag.

GenOmBrOTT meD TAnke PÅ frAmTiDA UTmAninGAr

en kontinuerlig ökning av industrins konkurrensförmåga är ett av de centrala målen i VTT:s programverksamhet. Detta innebär i praktiken ofta att förnya branscherna, skapa nya värdekedjor och öka flexibiliteten. sinande naturtill-gångarkräver lösningar för både effektiv resursanvändning och återvinning och minimering av uppkommande avfall. koldioxidsnåla och energieffektiva teknologier säkerställer en hållbar utveckling, som igen möjliggör en ren miljö och bevarade naturtillgångar, även för kommande generationer. nya lösningar som kombinerar flera teknologier möjliggör ett gott liv för människorna i livets alla faser. förutom en

Page 29: VTT-översikt 2012

29

Det nya spetsprogrammet ”Vägen till bioekonomi”, som startar 2013, kombinerar ekonomiska aspekter, människors välmående och resurseffektivitet. Tyngdpunkten förflyttas från utveckling av biobaserade produkter till att på basen av teknologiska lösningar utveckla nya värdekedjor och en ny företagssektor s Bioekonomi är en teknologibransch som har uppstått i gränssnitten mellan de traditionella industri-branscherna och VTT befinner sig i själva kärnan för utveck-ling av affärsverksamheten på detta område.

”Målsättningen för spetsprogrammet ”Vägen till bioekonomi” är att skapa och kommersialisera teknologiska lösningar för att bygga upp en stark och mångsidig bioekonomisektor. Vi strävar till att skapa en grogrund för nya tillväxtföretag, och därigenom till att förnya produktionsstrukturen för industrin som behandlar biomassa.”

Jussi Manninen, programchef

Produktivitetskliv för näringslivet”eengineering” spetsprogrammet, som slutfördes 2012, utvecklade lösningar som möjliggör att man inom tekno-logindustrin kan halvera tiden som krävs for planering och start av produktion. Produktiviten ökar då ny slags pro-duktutveckling blir möjlig, och då man med hjälp av virtuell simulering kan utvärdera och kombinera planeringsalternativ

högklassig vetenskaplig forskning förutsätter allt detta också ett djupt samarbete med hela innovationsekosystemet och alla kunder som söker nya lösningar.

Ny exportkraft från bioekonomiförnyelse av näringsgrenar och värdekedjor samt innovativ aggregerande av teknologier är av avgörande betydelse när den nuvarande ekonomistrukturen omvandlas till bioekono-mi. spetsprogrammet industriella biomaterial, som avsluta-des år 2012, lyfte möjligheterna att använda biobaserade råvaror till en ny nivå. Programmet skapade konkurrensför-delar för skogsindustrin, både i form av nya biobaserade produkter och förnyade värdekedjor. man utvecklade t.ex. nya metoder för tillverkning och modifiering av bandformade kartongprodukter och dessutom tillverkades transparenta nanocellulosamembraner för nya landvinningar inom cellulosaindustrin. Dessa produkter kommersialiserades också framgångsrikt. i programmet utvecklade man även en biobaserad, konkurrenskraftig komposit som ett alternativ till den traditionella spånskivan, och denna komposit har redan börjat användas kommersiellt i möbelindustrin. förutom biobaserade fibrer för pappers- och förpackningsindustrins behov utvecklade man biobaserade fibrer även för textil-industrin. Programmet har således skapat en mångsidig teknologisk grund för en ny bioekonomisektor.

29

Vi bedriver påverkan genom över gripande tekniklösningar

•Renlivsmiljö•Oljeoberoendeekonomi•Starkochmångsidigexport•Effektivochmiljövänligmaterial- användning

29

Page 30: VTT-översikt 2012

30

för olika teknologiområden. Den öppna simantics-simu-leringsplattformen ärett av de viktigaste resultaten i detta program. simantics möjliggör kommunikation mellan olika programvaror som används för simulering av olika fenomen, och dessutom aggregering av data från modellering, simule-ring, konstruktion och livscykelanalys.

spetsprogrammet Open smart spaces som avslutades år 2012 producerade kommersiella lösningar för integration av den fysiska och den virtuella världen. Ubika teknolo-gier, såsom kontextmedvetna apparater, tillämpningar för förstärkt verklighet samt utvecklingen för samverkan mellan tjänster och apparater har föranlett ett genombrott för ny teknologi- och affärsverksamhet. VTT och dess samarbets-partners står i centrum av denna utveckling.

samma utmaningar och hot som styr oss mot bioeko-nomi gör också en förbättring av produktiviteten nödvändig. De största förväntningarna riktas mot datatekniska lösning-ar, eftersom aggregering och samanvändning av information är en av grundförutsättningarna för ökad produktivitet. i spetsprogrammet ”Produktivitetskliv genom sakernas inter-net” som börjar år 2013 tar man tag i dessa utmaningar och utnyttjar resultaten från redan avslutade spetsprogram.

”Det följande teknologigenombrottet med sammanhäng-ande produktivitetskliv kommer att ske i sakernas Internet och dess kooperativa system. När den fysiska miljön har försetts med givare som kommunicerar över Internet, kan vi till exempel eliminera driftsavbrott hos tunga arbetsmaskiner genom förbyggande underhållsåtgärder som baseras på prognoser och verkliga behov. och anordna ändamålsenlig LEDbelysning.”

Heikki Ailisto, programchef

Renare livsmiljö: hållbar återanvändning och intelligent trafik målsättningen för spetsprogrammet hållbara lösningar för vatten och avfall är att inför framtida utmaningar för hållbar utveckling söka effektiva lösningar för utveckling av vat-tenbehandling och återanvinning. Under de kommande åren kommer bristen på rent vatten att öka globalt, och det kommer att finnas en stark internationell efterfrågan på kun-nande inom detta teknologiområde. samtidigt måste också användningen av resurser göras mer effektiv. Genom att ut-veckla återvinningen av avfall är det möjligt att påverka den ekonomiska lönsamheten inom flera verksamhetsområden. Programmets fokusområden är energieffektiva membran-filterteknologier, separering av värdefulla metaller från avfall

FORS

KNING OCH INNOVATIONER – VTT:S VISION 2020

En digital värld

Res

urse

ffektiv produktion

EN REN VÄRLD

EN HÅLLBAR EKONOMI

ETT GOTT LIV

B

ioekonomi

Kol

oxidsnål energi

Ett rent klot

Väl

m

ående människor

och sidoflöden samt nya sensorer och övervakningssystem för vatten och materialåtervinning.

målsättningen för spetsprogrammet intelligent kol-dioxidsnål trafik är ett fungerande, kostnadseffektivt och hållbart trafiksystem. i programmet genererar man ny affärsverksamhet och nya exportmöjligheter för de finländ-ska aktörerna i trafikbranschen. Programmet kombinerar socioteknisk förändring, koldioxidsnåla bränslen, energief-fektiva fordon och forskning kring datatekniska lösningar och servicemodeller för trafiksektorn. samtidigt stöder man offentligt beslutsfattande gällande framtida trafiklösningar.

”Det krävs ett systematiskt angreppssätt för att trafiksektorn ska kunna uppnå de utmanande målen gällande service-nivå och kvalitet, effektivitet och miljöeffekter. Man måste sträva från deloptimeringar till att förstå totalsystemet och optimera systemet som en helhet.”

Nils-Olof Nylund, forskningsprofessor, programchef

Mer informationVetenskaplig direktör Anne-Christine ritschkoff, tfn +358 40 514 9893

Page 31: VTT-översikt 2012

31

Bioeconomy transformation• sustainable use and refining of bio-

based raw materials• industrial biotechnology and green

chemistry• Process and

manufacturingtechnologies• Bioeconomy business ecosystems

Digital world• high-performance microsystems and

sensing solutions• Printed intelligence• scalable digital service economy• internet of Things (ioT)

Spetsprogram• hållbara lösningar för vatten och avfall• en väg till bioekonomi• Produktivitetskliv på sakernas internet (ioT)• en trafik som använder intelligent och koldioxidsnål energi

Innovationsprogram• intelligenta energinät• effektiva mikrosystem• flerskalig modellering vid konstruktion• Lösningar för arktiska och kalla klimat• kognitiv datakommunikation för kritiska infrastrukturer• Användaranpassade lösningar för hälsa och välmående• människocentrerad konstruktion• säker och hållbar kärnenergi• mätnings- och givarlösningar

VTT:s spets- och innovationsprogram år 2013

Spetsprogram• industriella biomaterial• Open smart spaces• eengineering

Innovationsprogram• nutritech – nya livsmedels- och näringslösningar• Tekniker för välmående• Bränsleceller• Transeco – trafikens energibesparing och alternativa bränslen• inTrans – intelligent trafik• kognitiv datakommunikation

Spets- och innovationsprogram som avslutades år 2012

Övergång till bioekonomi• Hållbar användning och förädling

av bioråvaror• Industriell bioteknik och grön kemi• Process­ och tillverkningstekniker

för bioekonomi• Affärsverksamhets­ och

ekosystem för bioekonomi

Koloxidsnål ekonomi• Energieffektiva lösningar för

industri, byggd miljö och trafik• Förnybara energikällor• Kärnenergins säkerhet och

avfallets slutförvaring• Energisystem och modellering

Ren miljö• Rent vatten och vatteneffektivitet• Industriell ekologi och

livscykelplanering• Avfallsraffinaderier,

tillvaratagande och återvinning av material

• Ersättande materiallösningar

En digital värld• Effektiva mikrosystem och

mätlösningar• Tryckt intelligens• Skalbar digital serviceekonomi• Sakernas Internet (IoT)

Resurseffektiva produktions-system• ekoeffektiva maskiner• resurseffektiva processer• simuleringsbaserad konstruktion• Global produktion och service

Lösningar för hälsa och väl-mående• Systembiologi och diagnostik• Livsmedel och hälsa• Datateknik för hälsa• Användarcentrerade lokaler

och miljöer

Tvärvetenskaplig forskning Affärsverksamhet och tjänster – innovationsverksamhet – Säkerhet

– Användarcentrering

VTT:s strategiska forskningsportfölj

Page 32: VTT-översikt 2012

32

hÅLLBAr UTVeCkLinG sOm en DeL AV VerksAmheTenVTT beaktar principerna för hållbar utveckling i sin forsknings- och tjänsteverksamhet samt i den interna verksamheten. Vi rapporterar enligt riktlinjerna GRI G3 för samhällsansvar. I denna översikt beskriver vi vår samhällsansvarsrelaterade verksamhet genom exem-pel och publicerar GRI-mätaren som har valts på VTT:s webbplats. Rapporteringen innefattar en VTT-översikt, VTT Groups principer för god förvaltning samt perso-nalberättelsematerialet (www.vtt.fi).

VTT:s forsknings- och innovationsvision 2020 antar sam-hällets stora utmaningar och har en ren värld, en hållbar ekonomi och ett gott liv som sina mål. VTT:s forsknings-satsningar på miljöteknologier, bioekonomi, resurseffektiv industri, koldioxidsnål energi, människornas välfärd och den digitala världen resulterar i helt nya typer av lösningar. i VTT:s

förnyade programportfölj är det särskilt spetsprogrammen hållbara lösningar för vatten- och avfallsbehandling, Vägen till bioekonomi samt en trafik som använder intelligent och koldioxidsnål energi som tar sig an utmaningarna med en hållbar utveckling. Dessutom skapar VTT:s forskningsverk-samhet en stabil kunskapsbas för offentligt beslutsfattande på vägen mot ett samhälle med hållbar utveckling.

Ansvar för den egna personalenresultaten från personalenkäten år 2012 visar på fina förbättringar. indexet som beskriver total nöjdhet steg något till 3,40 (2011: 3,36), svarsprocenten var 75,4 %. styrkorna som har kommit fram i tidigare undersökningar har beva-rats, den mest centrala och ännu kraftfullare är samarbetet med den närmaste chefen. i praktiken märks det genom den på arbetstagaren inriktad tidsanvändningen och genom

Page 33: VTT-översikt 2012

33

VTT har verksamhet på över 40 olika adresser. Den totala elförbrukningen var 39,0 GWh. förbrukningen minskade för andra året i rad, med mer än 700 mWh från föregående år. förbrukningssiffrorna inkluderar både fastig-heternas och forskningsverksamhetens elförbrukning.

flygkilometrarna inom landet ökade åter till samma nivå som år 2010, 3,2 miljoner kilometer. Totalmängden var 37,5 miljoner flygkilometer. Dessa orsakade dryga 3 700 ton kol-dioxidutsläpp, närmare 100 ton mer än föregående år. VTT:s internationaliseringsstrategi visar sig i dessa siffror i form av en ökad mängd fjärresor och aktivt resande. med hjälp av tekniska konferenshjälpmedel och videokonferenser har tillväxten av inrikesresandet kunnat hejdas, även om antalet sålda inrikesbiljetter inte har minskat enligt målsättningen. Antalet körkilometer som ersattes som arbetsresor höll sig på samma nivå som föregående år. körningen med VTT:s bilar minskade med närmare 30 000 km.

mängden inköpt papper minskade med 12,3 % från föregående år och var 4,5 ris/person. Utskriftsantalen mins-kade från året innan med nästan en miljon (8,7 %). Tillväxten av antalet färgutskrifter bröts.

De moderniserade specialutrustningarna för kylning (bl.a. -50 ºC) i Tietotie 2 belönades med priset för årets miljögärning år 2012. moderniseringen av utrustningarna minskar energiförbrukningen betydligt och är i linje med energieffektivitetsplanen som vi utarbetade år 2012.

Oljeläckan som år 2011 upptäcktes i samband med metroarbetsplatsen i Otnäs tätades direkt, och situationen har hållit sig stabil. metoden för rening av jordmaterialet och tidplanen för detta har diskuterats med olika parter. reningsåtgärder inleds år 2013.

Gri-tabell 2012 på net: www.vtt.fi/files/ vtt_gri_tabell_2011.pdf

Mer informationArja merra, Chef, ehs, tfn +358 40 558 5653

responsen. även riklig uppmärksamhet på klarläggandet av teamets mål och uppföljningen av genomförandet har be-varats oförändrade. Personalen har upplevt att utvecklings-samtalens funktionalitet har förbättrats. Bland försämrade faktorer som framhålls tydligt är frågor om arbetets adminis-tration, arbetsbelastningen och orken i arbetet. Arbetstids-administrationen är den enda faktorn i hela enkäten som har försämrats betydligt. i synnerhet teknologi- och teamchefer-na upplever frågan problematisk ur forskningens synvinkel på grund av krav som upplevs vara oväsentliga.

enligt beräkningsmetoden för forumet ’noll olycksfall’ är olycksfallsfrekvensen lägre än någonsin: för VTT:s del 1,54 och på VTT Group-nivån endast 1,36 arbetsolycksfall per miljon arbetstimmar. Vid VTT inträffade ett allvarligt arbetso-lycksfall, som ledde till 41 arbetsoförmögenhetsdagar. Beroende på detta blev olycksfallens allvarlighet 10 sjukfrån-varodagar per inträffat olycksfall.

År 2011 gav arbetarskyddsmyndigheten VTT tids-bundna instruktioner gällande nedskärningar av persona-lens arbetstidssaldon. VTT har avtalat om åtgärder för att avhjälpa bristerna.

Arbetarskyddsinspektörerna besökte verksamhetsstäl-let i Tammerfors för första gången. enligt arbetarskydds-myndighetens arbetstagarenkät Valmeri var arbetsförhål-landena på verksamhetsstället i Tammerfors, baserat på totalindexet, bättre än på jämförelsearbetsplatserna. VTT fick en uppmaning avseende tillverkning av konstharts-blandningar och säkerheten av verktygmaskiner. Bristerna är åtgärdade.

VTT påbörjade arbetssäkerhetskortsutbildningar för chefer – cirka 120 chefer deltog i kurserna. VTT gick igenom alla tryckluftsutrustningar som omfattas av myndig-hetskontroller och utarbetade en process för administration av tryckluftsutrustningsrelaterade frågor. Dessutom satte man sig in i riskbedömning av maskiner och utrustningar. i detta avseende fortsätter åtgärderna under året.

MiljöaspekterVTT har varit ett Green Office-kontor sedan år 2009. År 2012 auditerades våra kontor (Åbo, Uleåborg och esbo, de s.k. huvudkontoradresserna) för andra gången, och i och med detta håller vi miljöaspekterna på en bra nivå i nästan alla frågor. Användningen av förnybar energi, uppföljningen av vattenförbrukningen och åtgärderna för att spara vatten befinner sig på en tillfredsställande nivå. specificering av kontorens elförbrukning med hjälp av separata mätare är en utmaning.

Page 34: VTT-översikt 2012

34

VTT svarar på globala utmaningar i samhället genom aktiv handling baserad på Forsknings- och innovationsvision 2020, som nätverkare mellan finländska och europeiska aktörer i den globala omgivningen. För att en ekoeffektiv ekonomi i framtiden blir verklighet krävs starka innovationspartnerskap.

Det europeiska forskningssamarbetet utvidgas till globala innovationsmiljöer Under år 2012 pågick 541 (506 st. år 2011) internationella offentliga forskningsprojekt vid VTT, varav 361 var eU-projekt (322 st. år 2011). 289 projekt som hörde till sjunde ramprogrammet pågick. från ramprogrammets början har via VTT tilldelats 23 % (137 m€) av den beviljade totalfinansieringen till finland (597 m€). De flesta projekten pågick inom iCT, nanovetenskap, materialteknologi och nya produktionsmetoder samt energi, bioteknik och transport.

inTernATiOneLLT OCh inhemskT sAmArBeTe

Page 35: VTT-översikt 2012

35

som medlem av det nationella eU20-teamet har VTT strävat efter att bidra till utformning av horisont 2020 -programmet, likaså genom olika nätverk samt europeiska partnerskap. VTT:s starka position inom europeiska strategiska forskningsallianser utgör en viktig utgångspunkt. erfarenheterna från nya samarbetsmodeller är väsentliga för utvecklingen av finlands och hela eU:s innovationssystem. ett bra exempel är eiT iCT Labs, där VTT deltar som kärnpartner och där noden i helsingfors systematiskt bygger upp en innovationskoncentration i Otnäs, som en del av ett viktigt europeiskt nätverk.

huvuddelen av VTT:s internationella offentliga forskningsverksamhet utgörs av europeiskt samarbete, men samtidigt skapar VTT förbindelser för att ansluta sig till de viktigaste globala innovationsmiljöerna.

Internationellt närvaro förverkligar strategin VTT har fortsatt att genomföra sin internationaliserings-strategi inom utvalda strategiska tyngdpunktsområden, som är industriell bioteknik, förnybar skogsindustri och energi samt iCT och elektronik. Under år 2012 var VTT närvarande på sammanlagt åtta utländska verksamhets ställen. Av dessa är tre forskningsenheter vid vilka VTT aktivt bedriver forsknings- och innovationsarbete och fem är s.k. kontakt-punkter, som fungerar som kontor för nätverkande och marknadsföring. Under år 2012 undersökte VTT möjligheten att etablera sig i singapore.

Administrativt är VTT:s forskningsenheter i Brasilien, korea och vid Berkeley i UsA del av VTT international Oy.

Verksamheten vid enheten i Brasilien koncentreras på forskningsverksamhet för utnyttjande av biomassa, på vattenteknologier och på service till skogsindustrin. Under år 2012 koncentrerade man sig på projekt för kemiras vat-tenteknikcenter sWeeT och företag inom skogsindustrin och ett betydande samarbetsprojekt inom bioetanolområdet (PAiss) färdigställdes.

Tyngdpunkten vid enheten i korea är forskningsverk-samhet inom iCT- och elektronik i samarbete med lokala universitet och forskningsinstitut. forskningsenheten VTT/msi molecular sciences i Berkeley i UsA koncentrerar sig på grundforskning och tillämpad forskning inom industriell bioteknik och utnyttjar kompetensen hos lokala universitet och samarbetspartner.

Av VTT:s fem kontaktpunkter ingår fyra i det för de finländska innovationsaktörerna gemensamma nätverket finnode, och dessa är belägna i UsA, Japan, kina och ryssland. finnode-nätverket har till uppgift att internationa-lisera den finländska forsknings- och innovationsverksamhe-ten. VTT:s kontaktpunkt i Washington marknadsför speciellt miljö- och elektronikkunnande till företag i området. Via kontaktpunkten har VTT också stärkt samarbetet med lokala universitet och forskningsinstitut. i Japan satsade VTT särskilt på iCT-samarbete med lokala forskningsinstitut och universitet. Tillverkningsindustrin och energisektorn samt

VTT:s forskningsenheter utomlands:Berkeley, VTT/MSI (USA), Soul (Sydkorea) och São Paulo (Brasilien).

VTT:s kontaktpunkter för marknadsföring och nät-verkande, FinNode-samarbete: Shanghai (Kina), Tokyo (Japan), S:t Petersburg (Ryssland), Bryssel (Belgien) och Washington DC (USA).

VTT:s verksamhetsställen i Finland:Esbo, Uleåborg, Tammerfors, Jyväskylä,Rajamäki,Åbo,Kuopio, Villmanstrand, Kajana och Brahestad.

Page 36: VTT-översikt 2012

3636

stöd till finländska företag var tyngdpunkten i shanghai. kontaktpunkten i st Petersburg koncentrerade sig särskilt på transport- och logistiksektorn samt på nanoelektronik. Åttonde verksamhetsstället, VTT:s Brysselkontor (i anslut-ning till eArTO), var för första gången på heltid besatt hösten 2012 för bevakande av intressena i anslutning till horisont 2020 -programmet samt att för öka de direkta kontakterna med eU-institutionerna samt finländska och europeiska aktörer.

Strategiska partnerskap med finländska universitet

VTT har ingått avtal med finländska universitet för strategiska partnerskap. samarbete stärks i områdena forskning, forskningsinfrastrukturer och gemensamma professurer. en särskild tyngd läggs på utnyttjande och kommersialisering av forskningsresultat.

samtidigt blir universitetens och VTT:s respektive roller tydligare och det blir möjligt att bygga kompetenshelheter där universiteten och VTT kompletterar varandra, med en ny inledning i form av fiT (finnish institute of innovation and Technology) -konceptet.

innovationscentret PrintoCent för tryckt intelligens och optisk mätteknik, som har grundats tillsammans med VTT, Uleåborgs universitet, Uleåborgs yrkeshögskola och BusinessOulu, utvidgades genom att ta i bruk världens första industrialiseringsenhet för tryckt intelligens. PrintoCent är del av ett aktivt eU-nätverk och det har redan skapats 14 startup-företag i anslutning till PrintoCent sedan 2010. samarbetet fördjupades med Villmanstrand tekniska universitet, Centret för separationsteknik, genom att VTT grundade en ny forskningsgrupp i Villmanstrand, som koncentrerar sig på separationsteknik.

VTT deltar aktivt i programverksamhet av alla sex strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (shOk). De mest betydande nationella forsknings- och teknologiprogrammen är Tekes och finlands Akademis forskningsprogram, och VTT deltar i ett trettiotal av dessa forskningsprogram.

År 2012 startades ett femårigt forsknings- och innovationsprogram, forestenergy 2020, tillsammans med skogsforskningsinstitutet och VTT. Dessutom leder VTT det nationella forskningsprogrammet sAfir2014 och fungerar som koordinator i det nationella forskningsprogrammet kYT 2014 som handlar om kärnavfallshantering. VTT deltar i fyra av finlands Akademis spetsenheter.

VTT:s centrala europeiska allianser och expertgrupper

• AERTOs – Community for Associated European RTOs• EERA – The European Energy Research Association• EIT ICT Labs• ETSON – European Technical Safety Organizations Network• HTA – Heterogenous Technology Alliance• JIIP – Joint Institute for Innovation Policy• KET – Key Enabling Technologies High Level Group (EU-kommissionen)• NULIFE/NUGENIA – Nuclear Generation II and III Association

VTT:s finländska forskningsallianser

• BETA (Bioenergy Technology Alliance)• Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM)• FSA - The Finnish Service Alliance• PrintoCent − innovationscentret för tryckt elektronik och optisk mätteknik• Finlands nanocellulosacentrum• Industrial Biotechnology Cluster Finland (IBS Finland)• SWEET – Center of Water Efficiency Excellence

VTT i Finlands Akademis spets- forsknings enheter

• Spetsforskningsenheten för molekylär system- immunologi och -fysiologi (2012–2017), VTT leder• Spetsforskningsenheten för vit bioteknik – grön kemi (2008–2013), VTT leder• Spetsforskningsenheten för atomlagerdeponering (ALD), (2012–2017), VTT deltar• Spetsforskningsenheten för kvantfenomen och komponenter vid låga temperaturer (2012–2017), VTT deltar

36

Page 37: VTT-översikt 2012

37

234

252

278

79

63

77

2010

2011

2012 VTT personal som arbetade utomlands

Utlänningar som arbetade vid VTT

De viktigaste objektländerna för utlandsarbetande VTT-anställda

var år 2012 USA, Japan och Frankrike.

Verksamheten i forskningsallianser som har grundats tillsammans med industri- och vetenskapspartner forsätter aktivt.

Nya servicekoncept för regional innovations-verksamhet och sm-företagTyngdpunkten för VTT:s regionala verksamhet är att delta aktivt i regionala forskningspartnerskap och utvecklings-projekt. i finland har VTT 10 verksamhetsställen och arbetar regionalt i nära samarbete med företag, universitet, forskningsinstitut och yrkeshögskolor. ett kraftfullt lokalt nätverkande bedrivs fortgående. VTT:s ombudsverksamhet utvidgades till att också omfatta karlebyregionen och VTT:s ombud finns nu på 15 orter. med hjälp av ombuden har man arrangerat möten för företagen i olika regioner, och vid dessa möten har VTT presenterat sin verksamhet och sökt efter samarbetsmöjligheter.

VTT har en betydelsefull roll när det gäller att aktivt erbjuda internationella kontakter och deltagande i internatio-nella projekt till små och medelstora företag. Bl.a. lämnades

ett fyrtiotal ansökningar till eU-programmet research for sme under år 2012. en ny webbplats skapades med ett verksamhetskoncept riktat till tillväxtföretag och högteknolo-giska företag. nya verksamhetsmodeller togs i bruk, såsom Conceptstore för programvaruföretag och sme2rUs-konceptet för utveckling av den ryska fordonsindustrins underleverantörsverksamhet.

Tillsammans med sm-företagsklustret inriktat på sei-näjokiregionens verkstadsindustri har VTT byggt samarbete inom bioekonomi och därigenom gett stöd till bildningen av nya biobaserade värdekedjor och skapandet av nya tillväxtföretag.

Mer informationVetenskaplig direktör Anne-Christine ritschkoff, tfn +358 40 514 9893Direktör för eU-ärenden Leena sarvaranta, tfn +358 50 570 7876 Utvecklingsdirektör Petri kalliokoski, tfn +358 40 526 7122

Internationalering av VTT:s personal

De viktigaste länderna för utlandsarbetande VTT-anställda var år 2012 UsA, Japan och frankrike. 6,1 % av de VTT-anställda och 48 % av gästforskare utan anställningsavtal (externa) var utlän-ningar år 2012. i slutet av år 2012 arbetade 172 utlänningar vid VTT och de representerade 51 olika nationaliteter, av vilka tyskar och kineser utgjorde de största grupperna.

Page 38: VTT-översikt 2012

38

effekter och erkännanden

Effekter av VTT:s arbete Andel av svarare som sade att de nådde deras mål:• 95 % meddelade att VTT-projektet hade hjälpt dem att

bygga nätverk.• 91 % berättade att projektet hade främjat deras

marknadsföring.• 90 % upplevde att deras kunskapsbas och kompetens

hade förstärkts tack vare VTT-projektet.• 82 % tyckte att VTT-projektet hade accelererat eller

annars förbättrat deras foU-arbete.• 73 % upplevde att projektet hade öppnat nya

affärsmöjligheter.• 73 % meddelade att konkurrenskraften hade förstärkts till

följd av VTT-projektet.• 73 % sade att projektet ledde till nya produkter, tjänster

eller processer• 54 % sade att ett nytt affärskoncept eller en ny

intjänandeprincip hittades i projektet.• 53 % tog i bruk helt ny teknologi som resultat av VTT-

projektet.Taloustutkimus Oy, VTT:s kundundersökning , 2012

Betydande priser och erkännanden• VTT:s generaldirektör erkki km Leppävuori har nu för

andra gången inbjudits att delta i den av europeiska kommissionen tillsatta expertgruppen key enabling Technologies (keTs), som sammansätts av experter inom forskning och från industrin. Åren 2010–11 utarbetade gruppen strategiska åtgärdsförslag med vilkas hjälp eU kan stärka sin industriella konkurrenskraft och skapa permanenta arbetstillfällen i europa.

• VTT belönades med ett innovationspris som utdelas av eArTO, intressegruppen för teknik- och forskningsorganisationer som bedriver avtalsforskning, för en produktionsmetod med vilken man kan producera el- och värmeenergi samt bioolja parallellt i samma kraftverk, kostnadseffektivt och hållbart, och som man har utvecklat tillsammans med fortum, metso och UPm.

• Dataservicechef kirsi Tuominen har utnämnts till vice ordförande i WorldWidescience-alliansen. Alliansens WorldWidescience-portal har som mål att föra ut all globalt tillgänglig forskningsinformation utan kostnad, så att alla kan utnyttja den.

• forskningsprofessor merja Penttilä fick ett pris på 150 000 euro av styrelsen för Wihuris internationella prisfond för sitt förtjänstfulla arbete inom industriell bioteknik.

• VTT:s ledande forskare Jari Ahola har utnämnts till chef för eiT:s (The european institute of innovation and Technology) intelligence-enhet.

• kundchef Jyri nieminen fick VTT:s kommunikationspris som ett erkännande för aktiv information och för ökad sakkunskap om VTT i yrkes- och nyhetsmedier.

• moottoriliikenteen keskusjärjestö ry beviljade motortrafikens förtjänstmedalj till forskningsprofessor nils-Olof nylund, som genom sitt långvariga och framgångsrika arbete har främjat vägtrafikens utveckling och på ett förtjänstfullt sätt verkat för den finländska motortrafikens bästa.

• en forskningsgrupp bestående av forskare från VTT och Åbo Akademi, i vars arbete man behandlade olika polymerers effekt på beteendet hos pappersbanor, belönades med priset Jasper mardon 2012 vid TAPPi PaperCon-konferensen i new Orleans.

• VTT:s generaldirektör erkki km Leppävuori utnämndes 12.6.2012 till ordförande för det europeiska energiforskningsnätverket eerA (european energy research Alliance).

• Akademin för Tekniska Vetenskaper beviljade ansvarig forskningstekniker seppo Vasarainen Taitaja-priset för detta år som ett erkännande för förtjänstfullt forskningsarbete för utveckling av byggnaders energiteknik och VVse-teknik. med priset vill man fästa uppmärksamheten på mekanikers och annan teknisk assistanspersonals andel i forsknings- och utvecklingsarbetet.

• forumet ’hållbar utveckling’ valde kraftverket kymijärvi ii till årets klimatgärning. Lahti energias nya anläggning producerar, oss veterligen som den första i världen, el och värme enbart genom förgasning av återvunnet bränsle. VTT har haft en betydande roll vid utvecklingen av kraftverkets teknik.

• forskningsprofessor kenneth holmberg valdes till mottagare av 2012 VTT Award-priset. Priset beviljades som ett särskilt erkännande för utvecklingen av VTT:s kundinitierade handlingssätt.

Page 39: VTT-översikt 2012

39

VTT har ett viktigt ansvar för förnyelsen av näringslivet

enligt lagar och förordningar är det VTT:s uppgift att förbättra det finländska näringslivets konkur-renskraft. en central grundupp-gift är att bevara högklassig vetenskaplig forskning och tekniskt kunnande inom utvalda områden i finland. för denna viktiga uppgift får VTT årligen en betydande finansiering ur statens budget. Det allra viktigaste i

VTT:s verksamhet är ändå att styra detta kunnande så att företagen med verksamhet i finland får tillgång till det, för att stärka deras konkurrenskraft. Att tillämpa vetenskap och teknik för företagens behov – det är VTT:s kärnuppgift.

finlands framtid är fortfarande beroende av den finländ-ska industrin. industrin genomgår dock för närvarande en betydelsefull brytningstid, som huvudsakligen har upplevts som ett hot, men i den gömmer sig samtidigt en stor möjlig-het. inom till exempel metall- och verkstadsindustrin förflyt-tas tillverkningen närmare kunderna till länder med en lägre kostnadsnivå och konkurrenskraften i finland måste sökas genom förnyelse. nokias situation har haft en betydande påverkan på iCT-sektorn, och nu söker man aktivt efter möjligheter att utnyttja branschens kunnande inom andra områden. energibranschen befinner sig också i klorna på en betydande förändring under trycken efter aktiv utveckling av energialternativ och på energieffektivitetsmålen. även skogsindustrin har redan under en tid stått under olika for-mer av förändringstryck. förutom dessa innebär det stora intresset för och den stora aktiviteten kring metalltillgång-arna i finland möjligheter för gruvföretagen och teknikföre-tagen som betjänar dem, och i större skala för hela Clean Tech-branschen.

i finland finns det inom de ovannämnda och även andra enskilda branscher lyckligtvis många framgångsrika företag och i dessa finns sådana styrkor kring vilka man skulle kunna bygga globalt framgångsrik och snabbväx-ande affärsverksamhet, betydligt mer än för närvarande. Dessa företag måste envetet söka efter nya möjligheter i den föränderliga omgivningen och våga att djärvt gripa tag i upptäckta tillfällen. VTT å sin sida bör hitta sådana djärva

företag och på alla sätt sträva efter att stödja och hjälpa till med sitt teknikkunnande vid förnyelsen av dessa företag och skapandet av nya konkurrensfaktorer. i brytningstider kan finland och finländska företag vara föregångare.

i min egen framtidsvision har VTT en viktig roll som teknologipartner till företag med verksamhet i finland. för företagen är VTT:s existens ett av de centrala skälen till att ha verksamhet i finland. i detta syfte hjälper VTT företag och branscher att förnya sig och kontinuerligt utveckla sin konkurrenskraft. Detta förutsätter av VTT förutom ett bra teknikkunnande också en tät dialog med kunderna, dvs. företagen. man måste kunna kommunicera till företagen i vilka frågor och hur VTT kan hjälpa dem. Vid utvecklingen av VTT:s eget kunnande och igångsättningen av de egna teknikprojekten måste man också noggrant följa upp vad företagen behöver av sin teknologipartner nu och i framti-den.

VTT har ett gott rykte och en organisation som är upp-skattad både i finland och utomlands. Trots detta och just därför måste VTT själv ha förmåga till kontinuerlig förnyelse och våga att snabbt genomföra även djärva nya experiment i den föränderliga omgivningen. i dagens värld är ett modigt avancemang det bästa sättet att förnya sig och bevara sin konkurrenskraft, oavsett om det är frågan om ett enskilt företag eller en offentlig organisation som VTT.

Aaro CantellOrdförande

VTT:s styrelse Ordförande: Aaro Cantell, verkställande direktör, Normet Group Vice ordförande: Pekka Lindroos, handelsrådet, Arbets- och näringsministeriet

Medlemmar: Kirsimarja Blomqvist, profess, verkställande rektor, Villmanstrands tekniska universitet Kjell Forsén, verkställande direktör, Vaisala Oyj Petra Lundström, direktör, Fortum Oyj Kaija Pehu-Lehtonen, direktör, Metsä Fibre Oy Riitta Varpe, verkställande direktör, Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf. Erkki KM Leppävuori, generaldirektör, VTT Iiro Auterinen, ledande forskare, VTT (personal-representant) 39

Page 40: VTT-översikt 2012

40

VTT Gruppen• Omsättning 316 m€

VTT

Ekonomi• Omsättning 286 m€

externa intäkter 192 m€

(67 % av omsättningen)• statlig basfinansiering 94 m€

(33 % av omsättningen)• internationella intäkter 51 m€

(18 % av omsättningen)

Personal• Personal 2 834 • högskoleexamen 81 %• Doktorer eller licentiater 26 %• 77 personer arbetade utomlands• 286 utländska forskare arbetade

vid VTT

Kunder• kunder 1 510• inhemska företagskunder 865• Utländska företag 385• Offentliga inhemska och utländska

organisationer 260

Resultat• 269 anmälningar om uppfinning och 25

anmälningar om program• Patent och patentansökningar över

1 290 • Publikationer 1 611, av vilka 605

vetenskapliga artiklar (38 %)

VTT i siffrorResultaträkning

1.1. - 31.12.2012 (m€)

2011 (m€)

förän-dring-%

INTÄKTER 292,3 286,5 2

Omsättning 286,4 278,5 3

externa intäkter 192,5 192,6 0

intäkter från den inhemska privata sektorn

58,2 62,9 -7

intäkter från den inhemska offentliga sektorn

83,1 79,5 5

intäkter från Tekes 57,5 55,4 4

Övriga intäkter från den inhemska offentliga sektorn

25,7 24,1 6

internationella intäkter från den privata sektorn

16,9 15,9 6

internationella intäkter från den offentliga sektorn

34,3 34,4 0

intäkter från eU 29,8 30,8 -3

Övriga internationella intäkter från den offentliga sektorn

4,4 3,6 23

Basfinansieringens självkostnadsvärde 94,0 86,5 9

rättelseposter -0,2 -0,6 -73

Övriga intäkter av verksamheten 5,9 8,1 -27

UTGIFTER 291,6 279,4 4

Personalkostnader 162,5 160,2 1

material och förnödenheter 16,7 15,7 6

hyror 29,5 27,8 6

köp av tjänster 48,6 45,9 6

Övriga intäkter 15,3 14,1 9

Avskrivningar 15,6 14,5 7

finansieringsintäkter / utgifter 3,1 0,8 275

extraordinära intäkter / utgifter 0,2 0,3 -44

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT

0,6 7,1

Page 41: VTT-översikt 2012

41

Tuotot ulkomailta 18 %

Tuotot yksityiseltä sektorilta kotimaasta 20 %

Tuotot julkiselta sektorilta kotimaasta 29 %

Perusrahoitus 33 %

Omsättningens fördelning

Basfinansiering 33 %

Intäkter från den inhemska offentliga sektorn 29 %

Intäkter från den inhemska privata sektorn 20 %

Intäkter från utlandet 18 %

Personalens storlek och sammansättning Personalens utbildning

68 % 16 % 13 % 3 %forskare Övriga förvaltnings- Ledning forsknings- personal personal

21 % 5 % 55 % 6 %Doktorer Licentiater Ytterligare Utbildning Allmänbildande

högskole- på lägsta utbildning och examen högre nivå yrkesutbildning

13 %

Omsättningens fördelning

Avgiftsbelagda verksamhetens intäkterna från den inhemska privata sektorn (*

Omsättning, M€

4 %

4 %

7 %

7 %

10 %

11 %

12 %

17 %

28 %

Byggande ochbyggd miljö

Service och logistik

Kemi och miljö

Elektronik

Bio-, läkemedels- och livsmedelsindustrin

Maskin- och fordons-industrin

ICT

Skogsindustrin

Energi

*) klassifiering enligt VTT:s kundsegmentering.

0

50

100

150

200

250

300

Omsättning, M€

2008 2009 2010 2011 2012

Basfinansiering

Intäkter från den inhemska offentliga sektorn

Intäkter från den inhemska privata sektorn

Intäkter från utlandet

Page 42: VTT-översikt 2012

NO

RD

IC

ENVIRONMENTALLA

BE

L

441 002

Printed matterPEFC/02-31-135

This review is printed on Galerie Art silk printing paper, which has been granted the

environmental emblem of the nordic countries.

Printed in edita Prima Ltd

mera information om VTT och VTT:s forskning finns i

internet på addressen: www.vtt.fi.

VTT-översikt finns också på nät: www.vtt.fi/vtt2012

mera material kan beställas från

Liisa Linnama

Tfn +358 50 525 [email protected]

VTT/kommunikation

kommunikationsdirektör

Olli ernvall

Tfn +358 40 840 [email protected]

redaktion:

irma Lind, VTT

Grafisk design:

sari halme, VTT

Bilder: inDAV Oy / Timo kauppila, Juha sarkkinen, Vesa-matti Väärä, Lahti energia Oy, LUmene Oy, normet Group Oy, Tekes / Anton kalland, iD BBn, VTT

VTT

Teknikvägen 4 A

PB 1000, fi-02044 VTT, finland

Tfn 020 722 111

fax 020 722 7001

www.vtt.fi, e-mail:

[email protected]

kundbetjäning

[email protected]

Tfn +358 20 722 7070

fax +358 20 722 7026

Öppettider: 8.00 - 16.00

Page 43: VTT-översikt 2012

www.vtt.fi

Page 44: VTT-översikt 2012

Etu- ja takakansi eri tiedostossa

Teknikvägen 4 A, EsboPB 1000, FI-02044 VTT, FinlandTfn 020 722 111, fax 020 722 7001www.vtt.fi

VTT är Nordeuropas största forsknings organisation, som erbjuder tillämpad poly teknisk

teknologi och innovationer åt sina inhemska och internationella kunder, företag och den

offentliga sektorn.

Genom att skapa och tillämpa teknologi förbättrar VTT hela tiden näringslivets

internationella konkurrenskraft och ökar välståndet i samhället.

VTT:s inhemska och internationella sam arbete och djupgående nätverk hjälper att se till

att information och teknologi kan över föras och utnyttjas så effektivt som möjligt.

VTT-översikt

2012