Kvalitetsredovisning 2017-2018 Consensum GY Sollentuna

1. VERKSAMHETSPRESENTATION Consensum är ett utbildningscentrum inom vård-, hälso, och naturvetenskap och finns belägen i

Sollentuna och i Lund. Ledningen består av en styrelse om tre personer vilka har övergripande

ansvarar för utveckling och kvalitet i samtliga av företagets verksamheter. I januari 2014 tillsattes en

VD som sedan dess har haft det övergripande ansvaret.

Consensum är en fristående gymnasieskola och på gymnasiet i Sollentuna bedrivs Vård- och

omsorgsprogrammet. Skolan är belägen på Aniaraplatsen i Sollentuna centrum i nya lokaler ovanför

kommunbiblioteket. Consensum gymnasium Sollentuna leds av en rektor och hade under läsåret 12

heltidsanställda lärare/mentorer. Det fanns även deltidsanställd skolsköterska, skolläkare, kurator,

psykolog, specialpedagog, studie-och yrkesvägledare, administratör, elevassistent samt vaktmästare.

Inför läsåret 17-18 hade skolan totalt 176 sökande till Vård- och omsorgsprogrammet. Av dessa hade

41 stycken sökt oss i första hand som resulterade i en ny klass i årskurs 1. I jämförelse med

föregående läsår är detta en tydlig nedgång, främst i antalet förstahandssökande. Orsakerna till detta

analyserades i kvalitetsredovisningen för läsåret 16-17. Skolan hade därmed sammanlagt under

läsåret 17-18 135 elever fördelat på fem klasser. Andelen killar har ökat med 10% och är nu uppe i

30% totalt.

2. PRIORITERADE MÅL Detta läsår använde vi oss av fyra övergripande prioriterade mål som täcker det mesta inom skolans

verksamhet och som samtidigt är enkla att mäta. Under hela läsåret har ett systematiskt

kvalitetsarbete pågått för att nå dessa mål.

2.1 Mål

1. Utbildningsmål 82 % med fullständig examen

2. Elevnöjdhet 8,8 (av 10 i elevutvärdering)

3. Medarbetarnöjdhet 8,8 (av 10 i personalutvärdering)

4. Attraktivitet 64 Förstahandssökande

2.2 Resultat

1. Utbildningsmål 74 % med fullständig examen

2. Elevnöjdhet 8.2 (av 10 i elevutvärdering)

3. Medarbetarnöjdhet 9,2 (av 10 i personalutvärdering)

4. Attraktivitet: 61 Förstahandssökande

2.3 Analys och hur går vi vidare

1. Utbildningsmål

Här nådde skolan inte dess högt uppsatta mål. Det är en sänkning jämfört med föregående läsår, men

ligger i paritet med riket gällande fullständig examen inom Vård- och omsorgsprogrammet. En

förklaring till att alla inte fått en fullständig examen är att en del av eleverna i avgångsklasserna haft

svaga förkunskaper i framförallt engelska. Dessa elever påbörjade sin gymnasieutbildning med att

läsa engelska på grundskolenivå. Med tanke på vad eleverna kom med för förkunskaper har många

gjort en stark utveckling, men inte alltid nått ända fram och klarat kursen Engelska 5 som krävs för

examen. Även det faktum att medianvärdet vid antagning var väsentligt lägre än tidigare årskull kan

haft en inverkan på resultatet i årskurs tre, trots en positiv förbättring av betygen i jämförelse med

grundskolan. Skolan har gjort en rad åtgärder som påverkat resultatet positivt i sin helhet och som vi

kommer fortsätta att utveckla.

Formativ bedömning: Den formativa bedömningen arbetar lärarna med på en rad olika sätt;

muntlig återkoppling under lektionstid, skriftlig återkoppling i google drive och skriftlig

återkoppling i matriser i schoolsoft. I och med den formativa bedömningen är eleverna ständigt

medvetna om var de ligger kunskapsmässigt och vad de behöver göra för att nå sina mål.

Återkopplingen i schoolsoft är även synlig för alla vårdnadshavare, vilket är positivt för elevernas

måluppfyllelse.

Mentorskapet är och har alltid varit en viktig del av Consensums arbetssätt. Inför detta läsår

gjordes en stor och nödvändig organisationsförändring för att möjliggöra införandet av

heltidsmentorer. Tidigare läsår har skolans lärare även varit mentorer utöver sin undervisning.

Detta har skapat hög arbetsbelastning och stress i arbetslaget och som i slutändan påverkat

elevernas skolgång och framgång. Tack vare heltidsmentorer har lärarna fått fokusera på att vara

lärare i klassrummet och mentorerna har tagit hand om övriga frågor. Heltidsmentorerna har

varit en del av skolans elevhälsoteam som träffats regelbundet varje vecka för att kartlägga

elevernas behov av stöd. Mentorerna träffar sina mentorselever regelbundet och fungerar både

som en pedagogisk coach och som en vuxen förebild. Mentorerna sköter bland annat

utvecklingssamtalen, kontakten med vårdnadshavare, närvaron och träffar klasserna regelbundet

under mentorstider för att behandla allt från likabehandling till klassråd.

KPS: Konferens för pedagogisk strategi är ett systematiskt arbetssätt för att kartlägga elevernas

kunskaper samt behov av extra stöd. Under läsåret har under dessa dagar även pågått ett

kollektivt lärande för arbetslaget i en lärandeprocess där fokus hela tiden har legat på

inkludering. Utöver lärare så har i lärprocessen även elevhälsoteamet och elever deltagit. Under

ledning av rektor och förstelärare har man grundligt utrett hur skolan arbetar med inkludering,

hur alla förhåller sig till inkludering och på vilket sätt vi i framtiden bäst kan arbeta med

inkludering i klassrummen. Utifrån dessa konferensdagar har bland annat följande insatser lagts

in:

● Tydligt och strukturerat schema för extra stöd av ämneslärare efter skoltid (ibland

även skoltid). Hit kan och bör elever gå om man behöver hjälp i ett specifikt ämne.

● Nya förtydligade ordningsregler med konsekvenser.

● Låsta klassrum vid lektionsstart för att skapa en lugn inledning.

● Kunskapstorg 90 minuter i veckan där eleverna själva får välja vad de ska fokusera på

i sina studier. Detta med stöd och hjälp av tillgängliga lärare.

● Extra personal i klasser med sämre arbetsro under långa perioder av läsåret.

● Dubbla lärare på matematiklektioner under långa perioder av läsåret

● Aktivt arbete med pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram där mentor,

elevhälsa och rektor varit närvarande.

● Uppstart av något vi kallar Kunskapscenter. Ett extra klassrum med inredning som

möjliggör en lugn studiemiljö i liten grupp. Kunskapscentret har haft god bemanning

av personal som kan hjälpa eleverna i sina studier.

● Strukturerad undervisning med en tydlig lektionsstruktur som bedrivs av alla lärare.

Strukturen som finns uppsatt i alla klassrum hjälper många av våra elever med

funktionshinder och utan, samt ökar tydligheten på innehåll samt fokus på vad som

är väsentligt. Strukturen består av följande delar och knyter an till forskning och de

behov vi såg i vår kartläggning under lärandeprocessen:

UPPSTART Tillbakablick/Repetition gällande lektionen innan

- Vad minns eleverna? - Dykt upp frågor?

INNEHÅLL Tydlig överblick av lektionens innehåll Tid för bensträckare och återsamling

SYFTE/MÅL Förklara syftet med lektionen Sätt upp mål

- ex.hur långt bör man hinna, eleverna sätter egna mål...

AVSLUTNING Summera lektionen - Har målet nåtts? - Är något oklart? - Vad har eleverna lärt sig?

Blicka framåt till nästa lektion - Vad bör vara klart? - Vilket material behövs?

Rest- och spetsvecka. I slutet av terminerna har vi gett eleverna tid för att antingen arbeta med

rester eller gett eleverna tid och möjlighet att höja sig i valda ämnen.

Omprovsdatum och prövningar: För att förtydliga möjligheterna till omprov, samt att få eleverna

att förstå det viktiga i att slutföra sina examinationer så har skolan erbjudit omprov sista

torsdagen varje månad. Där har eleverna fått en chans att examineras i moment de missat. Det

blir tydligt på detta sätt vad som gäller. Nytt för läsåret är också att eleverna fått möjlighet att

anmäla sig till prövningar i kurser eleverna inte är godkända i. På detta sätt har lärarna bättre

kunnat planera upplägget för en prövning samt hittat stödtider med aktuella elever.

Utvecklingsområden:

● Mer aktivt arbete med deadlines och förseningar.

● Mer likvärdig återkoppling i ämnesmatriser.

● Få fler elever att gå till Ämnesstöd och Kunskapscenter. Tyvärr avböjer för många elever

denna möjlighet och ibland nödvändighet.

● Mer individualiserad undervisning i små grupper.

2. Elevnöjdhet

Även om elevnöjdheten var mycket god på skolan så nådde skolan inte riktigt sitt högt uppsatta mål

detta läsår (se bilaga:1). Värdet ligger på samma nivå som tidigare år. Följande åtgärder har vi under

läsåret gjort för att stärka elevnöjdheten.

Tydlig schemastruktur. Undervisningen bedrivs två dagar för kärnämnen och tre dagar för tema

varje vecka. Detta har eleverna uppskattat stort då det bidrar till en lugnare vecka med bättre

fokus. Eleverna behöver inte ändra fokus från tema till kärnämnen samma dag. Det har även gett

bättre förutsättningar för eleverna att nå sin fulla potential. Det har även gjorts flera individuella

schemalösningar än tidigare för att eleverna ska få så optimal skolgång som möjligt.

Elevkortet: Istället för traditionell skolmat som alltid har varit ett föremål för klagomål har vi valt

att fortsätta med elevkortet. Elevkortet bidrar till större variation och fler valmöjligheter för

eleverna. Eleverna är mycket nöjda över detta.

Elevinflytande: Eleverna har stort inflytande på skolans verksamhet och pedagogik. Detta har

skolan arbetat systematiskt med under kursernas gång, mentorstider samt under välfungerande

klassråd och elevråd.

Klassöverskridande aktiviteter: Vi har under läsåret haft flera klassöverskridande aktiviteter för

att få en större trivsel på skolan (Vässarö, friluftsdagar och flera teman).

Utvecklingsområden:

● Bättre kommunikation i arbetslaget så att alla elever får samma information.

● Snabbare lösningar på IT-problem.

● Kamratstödjarnas funktion bör förtydligas för att kunna arbeta mer förebyggande.

3. Lärarnöjdhet

Här har skolan nått sina högt uppsatta mål och vi ser även en stor ökning på från 8,25 till 9,2 jämfört

med föregående läsår. En förklaring till detta är införandet av heltidsmentorer som gjort att

lärarrollen blivit mer tydlig och med fokus på pedagogik. Även det faktum att ordinarie rektor var

tillbaka efter föräldraledighet och en väl fungerande administration kan ha bidragit till denna positiva

ökning av medarbetarnöjdhet. Skolan har även förstärkt elevhälsan med utbildad specialpedagog

vilket har varit nödvändigt med de ökade behoven av anpassningar och särskilt stöd.

Lärandeprocessen i arbetslaget har upplevts som utvecklande och slutprodukten med

lektionsstrukturen har gett personalen verktyg för en ökad inkludering.

Utvecklingsområden:

● Relevant fortbildning för hela personalen.

● Pedagogiska diskussioner under ledning av förstelärare.

● Fortsätta utveckla arbetet inom elevhälsoteamet.

4. Attraktivitet

Skolans attraktivitet har igen ökat efter en nedgång förra läsåret. Antalet förstahandssökande har

ökat från 39 till 61 och vi kan se att rekordmånga hade oss som ett av skolvalen. Vi har dock även sett

att fler än tidigare inte hinner bli behöriga i alla ämnen och därmed ökat antalet elever som saknar

engelska och matematik från grundskolan. Tack vare detta har vi kunnat ta in två stora klasser, som

är målet varje år. Skolan har ett välfungerande systematiskt arbete gällande marknadsföring som vi

kommer fortsätta med kommande läsår.

2.4 Nya mål för läsåret 2018-2019

1. Utbildningsmål 80 % med fullständig examen

2. Elevnöjdhet 8,3 (av 10 i elevutvärdering)

3. Medarbetarnöjdhet 9,2 (av 10 i personalutvärdering)

4. Attraktivitet 64 Förstahandssökande

3. KUNSKAPSRESULTAT GY

3.1 Mål- Prioriterade ämnen

Inför läsåret 2017-2018 hade skolan inte satt upp några detaljerade mål för specifika kurser. Dock är

det intressant att analysera följande två ämnen lite närmare. Matematik 1 och Svenska som

andraspråk 3 är ämnen som vi satt extra fokus på detta läsår med flera nya konkreta åtgärder. Detta

eftersom dessa kurser anses vara problematiska historiskt sett på skolan.

3. 2 Resultat slutbetyg

Ämne Antal F E D C B A

Matematik 1a 41 17% 41% 22% 10% 2% 7

Svas 3 18 6% 17% 50% 17% 11%

3.2.1 Analys och hur går vi vidare

Kursen Matematik 1a har genomförts med en lektion i helklass och en lektion i halvklass per vecka.

Det har därför funnits utrymme för frågor och mycket hjälp vid halvklasstillfället. Kursen har präglats

av genomgångar, frågestund och eget arbete eller i par. Laborationer och grupparbeten har

förekommit men i mindre grad. Kursen är även kopplad till vård- och omsorgsprogrammet, då

matematiken i ett samarbete med kursen medicin 1 behandlar läkemedelsberäkning.

Examinationsformerna har varit skriftliga prov, inlämningar enskilt och gruppvis samt muntliga

redovisningar.

Under stora delar av kursen har vi haft en extra matematiklärare som resurs under lektionerna och

som stödundervisning. Denne har arbetat både med små grupper och individuell undervisning.

Skolan har även erbjudit ämnesstöd i matematik med alla matematiklärare. Övriga extra

anpassningarna har varit mer tid vid prov samt uppläsning och förklaring av uppgifterna vid skriftliga

prov. Efter exempelvis skriftliga prov har eleverna fått möjlighet till muntliga kompletteringar eller

hemuppgifter i form av inlämningar.

Antalet underkända elever har minskat med 4% i jämförelse med föregående läsår och vi ser en

förskjutning mot bättre betyg. Skolan bör ändå fortsätta sitt fokus på att få fler elever att nå ett

godkänt betyg. Vi har under åren märkt en betydlig försämring av elevernas förkunskaper från

grundskolan i vår kartläggning av kunskapsnivån när eleverna börjar gymnasiet. En annan

kartläggning i klasserna visar att ungefär hälften av eleverna inte tycker om matematikämnet eller

ens gör sitt bästa under lektionerna. Detta bör öppna upp för en diskussion. Examinationerna anser

de flesta av eleverna att de varit varierande, men antalet prov är flera däremot negativa till. Även att

poängtera och nästintill “kräva” att eleverna kommer på ämnesstöd ser vi som en viktig del. Ett fåtal

elever kommer någon gång ibland, men ofta kommer ingen elev. Vi kommer även se över

möjligheten att förlänga kursen med en termin för att få fler undervisningstimmar.

Kursen Svenska som andraspråk 3 har ett mycket bättre resultat jämfört med föregående läsår med

27% färre underkända. En bidragande faktor till det goda resultatet i en krävande kurs är den

smidiga integreringen med gymnasiearbetet, tema och APL. På detta sätt har eleverna fått skriva

utredande texter av vetenskaplig karaktär i rapportform inom de områden de finner intressanta. Ofta

kopplas detta till vården. Eleverna har även under kursens gång läst mycket tillsammans och fått

möjlighet att diskutera texterna utifrån olika perspektiv. I kursen har man behandlat litteraturen i

samtal och diskussioner samt seminarium. Examinationsformerna har varierat mellan muntliga

presentationer, inlämningar och skriftliga prov.

För de som inte behärskar automatiserad läsning har extra anpassningar erbjudit i form av inläst

material. Vi använder Inläsningstjänst, App-Writer som talsyntes och för ordförslag samt Stava-Rex

för rättstavning och ordkontroll. Elever som har skäl har erbjudits längre provtid, muntliga

kompletteringar, muntliga examinationer, anpassning av inlämningsuppgifter samt individuella

instruktioner. När pedagogen har identifierat ytterligare behov har elever kallats till ämnesstöd under

perioder. Elever som under kursens gång har fått underkänt resultat har erbjudits omprovstillfällen

samt andra examinationsformer.

3.3 Nationella prov i relation till betyg, valda ämnen Andel (%) elever med lägre,

lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget.

Antal Lägre Lika Högre

Matematik 1a1 18 0% 40% 60%

Engelska 5 25 24% 68% 8%

Svenska 1 16 12% 69% 19%

3.3.1 Analys och hur går vi vidare

I matematik 1a1 har man behandlat kursens alla moment under lektioner under flertalet tillfällen. På

så sätt blir det enklare för eleverna att arbeta med ett moment åt gången istället för att göra alla

moment under nationella provet. Nationella provet skapar en stress bland eleverna på grund av

tidspress och långa provdagar. Det är tydligt att eleverna har svårt att fokusera på flera moment åt

gången. Detta trots att skolan gjort flertalet anpassningar både individuellt och för grupper under

nationella prov.

I Engelska 5 är likheten mellan kursbetyg och nationella provet starkt. Att 8% får ett högre kursbetyg

har sin förklaring i att man under kursens gång återkommer till moment som även behandlas under

nationella prov. Nationella proven präglas av stress och det är mycket dagsform som påverkar dess

utgång. Att 24% har ett lägre kursbetyg har sin förklaring i att eleverna legat lågt i ett delmoment i

nationella provet som även har en stor inverkan på ett kursbetyg.

Det finns en stark likhet mellan provbetyg och kursbetyg i Svenska 1. Att 19% fått ett bättre

kursbetyg beror på att eleverna har haft möjlighet att “spetsa” sina betyg under perioden efter

nationella proven fram till betygsättning genom att komplettera olika moment.

Vi kommer att fortsätta anpassa individuellt och i grupp under nationella prov. Allt för att minska

stressen hos eleverna. Detta är dock inget som skolan helt kan motverka.

Resultat ämnen antal och % på program/skolnivå

3.4

Vård- och omsorgsprogrammet Ämne Årskurs 1 Antal S F E D C B A Matematik 1a1 41 17 % 41 % 22 % 10 % 2 % 7 % Engelska 5 40 8 % 8 % 40 % 23 % 13 % 8 % 3 % Svenska 1 17 12 % 47 % 18 % 12 % 12 % Svas 1 16 13 % 63 % 13 % 13 % Hälsopedagogik 34 15 % 26 % 15 % 29 % 12 % 3 % Medicin 1 34 3 % 29 % 15 % 29 % 12 % 12 % Psykologi 1 35 14 % 17 % 23 % 31 % 6 % 9 % Vård- och omsorgsarbete 1 33 6 % 33 % 18 % 15 % 27 % Årskurs 2 Antal S F E D C B A Svenska 2 37 22 % 35 % 14 % 22 % 8 % Svas 2 19 16 % 53 % 21 % 11 % Engelska 6 40 3 % 15 % 33 % 25 % 20 % 5 % Religionskunskap 1 57 21 % 26 % 25 % 11 % 12 % 5 % Idrott och Hälsa 1 54 9 % 46 % 24 % 15 % 4 % 2 % Vård- och omsorgsarbete 2 56 4 % 5 % 5 % 29 % 30 % 27 % Samhällskunskap 1a1 55 15 % 25 % 29 % 22 % 9 % Specialpedagogik 1 58 3 % 5 % 5 % 33 % 29 % 24 % Etik och människans livsvillkor 55 9 % 4 % 4 % 24 % 40 % 20 % Psykiatri 1 56 13 % 4 % 4 % 48 % 16 % 16 % Naturkunskap 1a1 55 11 % 22 % 33 % 24 % 9 % 2 % Årskurs 3 Antal S F E D C B A Gymnasiearbete 46 9 % 91 % Svenska 3 22 18 % 50 % 27 % 5 %

Svas 3 18 6 % 17 % 50 % 17 % 11 %

Historia 1a1 45 2 % 13 % 47 % 20 % 16 % 2 % Samhällskunskap 1a2 45 2 % 13 % 47 % 24 % 11 % 2 % Akutsjukvård 41 5 % 5 % 29 % 37 % 20% 5 % Medicin 2 46 9 % 30 % 22 % 22 % 17 % Mental Träning 5 40 % 20 % 20 % 20 % Friskvård och Hälsa 5 40 % 20 % 20 % 20 %

3.4.1 Analys och hur går vi vidare?

När man jämför resultatet för alla årskurser med föregående läsår ser man en tydlig förbättring med

färre underkända. Man kan även se en ökning av högre betyg i årskurs 1 och 2, medan andelen höga

betyg sjönk i årskurs 3.

Likt föregående år ligger betygen för karaktärsämnen på en generellt bra nivå. Framgången för

karaktärsämnen är väldigt positivt och ett resultat av att ha duktiga och erfarna lärare som brinner

för sitt yrke samt att vi utvecklat och förtydligat det tematiska arbetet. Den enda tydliga ökningen av

underkända i ett karaktärsämne kunde man se i årskurs 1 kurserna Hälsopedagogik och Psykologi.

Trots flera individuella anpassningar har dessa kurser inte detta läsår varit lika tydliga i sin del i temat

och i planeringen. En annan förklaring kan också vara att i dessa kurser har vikarie ofta fått hoppa in

på grund av långvarig sjukfrånvaro. Inför nästa läsår får vi förtydliga dessa ämnen i

temaundervisningen och därmed säkerställa att resultatet blir bättre även ifall vikarie behöver hoppa

in.

Vår utmaning har under flera år varit att få fler elever att nå målen i svenska som andraspråk,

matematik, samhällskunskap, naturkunskap, religion och engelska. Detta trots kunniga och

engagerade lärare som har anpassat undervisningen samt skapat en struktur och möjligheter till

extra stöd i sina ämnen. Dessa ämnen är dock en stor utmaning för framförallt våra nyanlända som

inte alltid har de förkunskaper som krävs samt för de som ligger sämre till i våra kartläggningar under

hösten i årskurs ett. Många av våra elever har valt vård- och omsorgsprogrammet för att de är

intresserade av vård, och därför tror vi att det även påverkar elevernas motivation och engagemang

positivt gällande karaktärsämnen.

Detta läsår har vi dock sett en väldigt tydlig och positiv utveckling i svenska som andraspråk,

naturkunskap och engelska 5. Förbättringen i svenska som andraspråk kan förklaras med en tydlig

årsplanering som tagits fram av våra lärare i ämnet och en kontinuitet i deras samarbete genom hela

läsåret. Ämnet har integrerats med tema, gymnasiearbete och ämnet svenska. Eleverna har även fått

flera olika anpassningar vid behov, både individuellt men även som grupp. Ämnet naturkunskap har

fått en mer tydlig roll i temaundervisningen och dess nya upplägg har tagits fram av skolans

förstelärare i samarbete med Consensum gymnasium i Lund. Detta har förbättrat resultatet avsevärt i

jämförelse med förra läsåret. Vi får dock fortsätta sätta fokus på hur vi kan förbättra resultaten för de

krävande ämnen religionskunskap och samhällskunskap, som resultatmässigt ligger på samma nivå

som tidigare läsår.

Vi bör anpassa vår undervisning och våra grupper ännu mer för att bemöta alla elever på sin nivå och

därmed öka möjligheterna till en högre måluppfyllelse. Detta kan vi delvis bemöta genom den nya

strukturerade undervisningen som vi tog fram i en lärandeprocess i arbetslaget. Vi hann testa denna

nya metod i två månader och kunder redan då se många positiva tendenser. Vi behöver även

fortbilda oss mer gällande funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Detta kommer att ingå både i

rektors och förstelärares uppdrag. Det är även viktigt att involvera specialpedagog mer i det dagliga

arbetet och som stöd för våra lärare. Integrering av kärnämnen med vårdämnen har varit ett tydligt

framgångsrecept genom åren och vi kommer därmed fortsätta denna integrering, samt försöka hitta

nya sätt att integrera nya ämnen med varandra. Detta för att öka förståelsen, betydelsen och

intresset för alla ämnen. Under året har eleverna framfört sin oro över det höga tempot i vissa

ämnen och att det ibland går för snabbt. Därför kommer vi nästa läsår att förlänga de flesta av våra

teman och även vissa kärnämnen för att skapa ett lugnare tempo och därmed åstadkomma mindre

stress och press hos eleverna. Eftersom skolan har en tydlig struktur över hur vi på flera olika sätt

erbjuder eleverna extra stöd och erbjuder flera tider under veckan som inte alltid tas tillvara på av

eleverna, bör vi bli tydligare med att förmedla denna möjlighet, samt ställa större krav på närvaro

och återkoppling till vårdnadshavare. Detta gäller framförallt inom kärnämnen samt vissa teman

under året.

3.5 APU/APL process -resultat

På Consensum Sollentuna har vi valt att lägga ut 17 veckors APL, istället för de 15 obligatoriska för

vård- och omsorgsprogrammet. I årskurs 1 görs praktiken inom äldreomsorg, i årskurs 2 inom

LSS-verksamheter och i årskurs 3 inom akutsjukvård eller friskvård och hälsa. Sedan vi gick med i

vård- och omsorgscollege 2013 har möjligheten att erbjuda våra elever lämpliga praktikplatser ökat.

Anskaffning av platser sköts av skolans vårdlärare under ledning av förstelärare och har fungerat

mycket väl under läsåret. Medlemskapet i vård- och omsorgscollege har ytterligare förbättrat

samarbetet mellan pedagogerna på skolan och handledarna ute i verksamheterna på ett betydande

sätt genom samverkan i lokal arbetsgrupp, men även i samverkan med landstinget. För att förbättra

kvaliteten ytterligare erbjuder vi årligen handledarutbildningar som är mycket omtyckta med många

deltagare. Detta för att säkerställa att våra elever får en kunnig handledare och en lärorik APL. Under

elevernas APL besöker skolans vårdlärare varje elev för ett trepartssamtal mellan lärare, handledare

och elev. Detta bidrar till en hög andel godkända under APL. Endast 4% av eleverna detta läsår blev

underkända på sin APL. En förklaring till detta var personliga skäl och hög frånvaro.

Under läsåret har fyra elever i årskurs tre gjort en lärorik och lyckad APL inom akutsjukvård under tre

veckor på Kolandoto Hospital School of Nursing i Tanzania. Skolan har ett mycket välfungerande

samarbete med personal i Kolandato och en ansvarig vårdlärare har skött all kommunikation och

administration tillsammans med rektor och administratör.

3.5.1 Analys/hur går vi vidare

Tidigare år har APL anskaffning legat på flera olika personer och deltidsanställda studie-

yrkesvägledare. Inför detta år var det därför viktigt att vårdlärarna skulle få möjlighet att driva denna

process. Vårdlärarna är ändå i stor utsträckning involverade i APL arbetet och det är därmed

naturligt att de även har anskaffningen av APL platser inom sitt ansvarsområde. Detta arbetssätt

visade sig vara framgångsrikt. Den nära kontakt mellan vårdlärare och praktikplats ser vi som en

tydlig framgångsfaktor och detta är något vi definitivt kommer fortsätta med. Vi har även sett en

enorm efterfrågan på handledarutbildningar och även detta är något vi kommer fortsätta erbjuda.

Möjligheten för elever att få åka på utlandspraktik är något vi tycker är väldigt viktigt och något vi

kommer fortsätta arbeta med.

4.0 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Upprättade Pedagogiska utredningar

Upprättade Åtgärdsprogram

Avslutade Åtgärdsprogram

Antal Antal Antal Åk1 4 3 Åk 2 7 4 Åk3 7 5 5

4.1 Analys och hur går vi vidare?

Den slutsats man kan dra av antalet pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram är att vi har haft

ett stort antal elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, samt att vårt systematiska

arbete med detta ger resultat. Behovet av stöd har ökat dramatiskt de senaste åren vilket vi kan se i

våra kartläggningar i årskurs 1 de första skolveckorna. Skolan lägger mycket tid och fokus på

kartläggning och under fem heldagar per läsår behandlas varje elev i ett så kallat kartläggningsmöte

med all personal på skolan. Detta läsår har elevhälsan fått en tydligare roll gällande upprättande av

pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. i Elevhälsan ingår rektor, heltidsmentorer,

skolsköterska, kurator, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare. Elevhälsan träffas

regelbundet varje vecka för att gå igenom elever i behov av stöd, samt gör åtgärdsplaner som följs

upp regelbundet. Ofta har det räckt med en pedagogisk utredning där man kartlägger elevernas

behov och gör olika individuella anpassningar för att underlätta skolgången för eleven. I enstaka fall

har detta lett till större åtgärder i form av åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen detta läsår har bland

annat inneburit elevassistent till elever med mycket gott resultat. Andra åtgärder har varit reducerat

program, anpassad studiegång där man valt att vänta med vissa ämnen, regelbunden hjälp och stöd

av speciallärare eller ämneslärare, samt att gå om ett läsår. Vi är mycket lyhörda då det gäller elevers

och vårdnadshavares önskemål och har flera framgångsrika individuella lösningar för elever i behov

av stöd, utan att det dokumenteras som en pedagogisk utredning.

Ett problem i arbetet med pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram har varit den enorma

administrativa börda det inneburit. Det fanns en upplevelse bland mentorer att det administrativa

arbetet runt detta har tagit mer tid än att arbeta med själva åtgärderna. Detta läsår har skolan

anställt en specialpedagog som har haft huvudansvaret att genomföra pedagogiska utredningar och

utforma åtgärdsprogram tillsammans med elevhälsan. Tanken om heltidsmentorer är också en

mycket relevant tanke som bemöter det behov som finns. Detta för att eleverna snabbare ska få rätt

typ av hjälp samt att lärarnas administrativa börda minskas. Skolan har även budgeterat för mer tid

åt skolsköterska och kurator än tidigare år för att bemöta det ökade behovet av stöd. Genom denna

effektivisering och struktur har vi märkt att eleverna snabbare fångas upp och får rätt typ av hjälp. Vi

tror även att detta är en orsak till minskade antal underkända elever detta läsår.

5.0 CONSENSUMS ARBETSSÄTT På Consensum arbetar vi ämnesövergripande och tematiskt. Varje tema pågår i två-tre veckor och

innehåller minst två kurser. Syftet med det här arbetssättet är att ge eleverna en tydligare känsla av

sammanhang och en bredare förståelse för de olika kurserna. Verkligheten är inte segmenterad eller

uppdelad efter olika kurser, därför bör inte skolan vara det heller, anser vi. Det tematiska

arbetssättet är dock svårt för många elever i årskurs 1 eftersom de är vana vid traditionell

undervisning från grundskolan. Men när eleverna väl har kommit in i arbetssättet finns det många

fördelar. Arbetssättet är i mångt och mycket entreprenöriellt vilket innebär att eleverna uppmuntras

i sin kreativitet och i att hitta olika lösningar på problem. Eftersom flera kurser pågår samtidigt får

eleverna en djupare förståelse för varje ämne och får på så sätt större möjlighet att nå de högre

betygsstegen.

5.1 Mål

Målet är att alla elever och personal på skolan ska känna sig trygga med den tematiska

undervisningen och att den känns utvecklande. Eleverna ska känna sig delaktiga i undervisningen

genom inflytande och därmed få möjlighet att nå sin fulla potential. Lärarna ska ges möjligheter att

anpassa undervisningen för varje elev så att denne kan nå sin fulla potential. Eleverna ska också ha

goda kunskaper om kursernas innehåll och vilka betygskriterier som råder i samråd med lärare. En

viktig faktor till framgång är även att eleven trivs med sin utbildning.

5.2 Analys/ relation till resultat/ hur går vi vidare?

För att analysera vårt arbetssätt har vi valt ut följande punkter i elevernas utvärdering. Skalan är från

1-10 där 10 är det bästa värdet. En mer utförlig sammanställning av elevernas svar finns att ses i

bilaga 2.

Värde Frågeställning

8.8 Jag trivs med min utbildning

8.3 Vi arbetar på ett sätt som ökar mina möjligheter att lära och förstå

8.7 Jag upplever att jag har utvecklat ny och meningsfull kunskap

7.5 Jag tycker att mina individuella behov har blivit bemötta under min studietid

8.2 Jag upplever att jag har inflytande på min utbildning

7.7 Jag upplever att de förväntningar som ställs på mig är tydliga

8.5 Jag ges möjlighet att utveckla min förmåga att ta eget ansvar för att lyckas i mina studier

8.2 Jag får den handledning och återkoppling som jag behöver för att lyckas i mina studier

Utifrån dessa resultat kan man dra slutsatsen att eleverna känner sig trygga med vårt arbetssätt och

att den tematiska undervisningen känns utvecklande. Dock vill vi alltid utvecklas och strävar mot

högre värden. Fokus kommande läsår bör ligga på att bli ännu tydligare i vår förmedling av vilka

förväntningar som finns för att klara kurserna på gymnasiet. Vi kan även bli ännu bättre på att se och

bemöta de individuella behov som finns, ge inflytande samt skapa en bättre arbetsro i alla klasser.

Utifrån elevernas utvärdering har arbetslaget plockat ut flera fokusområden med åtgärder vi

systematiskt kommer arbeta under kommande läsår (se bilaga 3)

6.0 PERSONALEVALUERING Målet är att ha engagerade lärare som trivs med sitt arbete och som känner att arbetet är stimulerande samt utvecklande. Det är också viktigt att lärarna känner att de får stöd i sin lärarroll att bemöta alla elever på deras nivå för att bättre kunna bemöta olika individuella behov. På Consensum ska alla lärare känna att de kan vara med och påverka samt att samarbete och teamkänsla står i fokus.

6.1 Resultat valda parametrar.

För att analysera resultaten i relation med vårt mål har vi valt ut följande punkter i lärarnas

utvärdering. Skalan är från 1-10 där 10 är det bästa värdet. En mer utförlig sammanställning av

lärarnas svar finns att ses i bilaga 3.

Värde Frågeställning

9.4 Jag tycker att samarbetet med mina kollegor fungerar bra.

9.8 Jag tycker att samarbetet med min rektor/verksamhetsledare fungerar bra.

9.8 Jag upplever Consensum som en demokratisk arbetsplats.

9.8 Jag upplever att vi arbetar i team och använder varandra som resurser.

9.3 Jag trivs med mitt uppdrag och upplever det som meningsfullt.

9.1 Jag upplever mitt arbete som stimulerande och det utmanar mig.

8.8 Jag upplever att jag får möjlighet till en professionell utveckling.

9.3 Jag arbetar dagligen för att ge mina elever/studerande optimala förutsättningar att uppnå

sina mål.

8.6 Jag upplever att vår arbetsmiljö i stort påverkar min arbetsinsats positivt.

6.2 Analys/ Hur går vi vidare

Utifrån dessa resultat kan man tydligt dra slutsatsen att personalen trivs mycket bra med sitt arbete.

Alla dessa valda parametrar har ökat sedan förra läsåret.

Arbetet känns meningsfullt och stimulerande. Personalen sätter även stort fokus på att dagligen ge

våra elever optimala förutsättningar att uppnå sina mål. Vi kan dock bli bättre på att tillgodose

lärarnas professionella utveckling i form av fortbildning. Det finns ypperliga möjligheter till personlig

utveckling vilket också skett under läsåret. Vi tror dock att fler gemensamma fortbildningstillfällen

med fokus på arbetsro, elevhälsa och inkluderande undervisning kommer att utveckla vårt arbete än

mer åt rätt håll. Vi bör även se över våra lokaler, arbetsron i klasserna samt lärarnas administrativa

åtaganden för att förbättra lärarnas arbetsmiljö.

Utifrån personalens utvärdering har arbetslaget plockat ut ett par fokusområden med åtgärder vi

systematiskt kommer arbeta under kommande läsår (se bilaga 4)

7.0 KLAGOMÅLSHANTERING

Under läsåret 2017-2018 inkom inga formella klagomål. Blanketter för klagomål finns väl synliga på

hemsidan. Elever och vårdnadshavare har även informerats om var dessa går att hitta. Detta behöver

dock inte betyda att elever eller föräldrar inte har något att klaga på inom vår verksamhet. Men

eftersom vi är en liten skola där det finns en nära kontakt mellan elev och personal, samt personal

och vårdnadshavare tror vi att eventuella klagomål har lämnats inom mindre formella ramar så som

mail eller under utvecklingssamtal.

8.0 UTRYMME FÖR ELEVREPRESENTANTER - och arbete med Likabehandlingsplan På Consensum har vi klassråd, elevråd samt ett en grupp kamratstödjare. Elevrådets huvudsakliga

uppgift har varit att driva de frågor som först tagits upp under klassråden och har sedan förts vidare

till elevrådet. I elevrådet har det funnits en ordförande, en sekreterare, samt två representanter från

varje klass. En mentor har även haft som sidouppdrag att ansvara för elevrådet och dess arbete.

Detta har fungerat bra och elevrådet delar ett dokument med rektor som snabbt ger respons på de

punkter som behandlats i rådet. För att säkerställa ett kontinuerligt arbete under ordnade former

kommer även i fortsättningen en lärare/mentor finnas involverad samt att möten i både klassråd och

elevråd sätts in i årsplaneringen redan vid terminsstart. Punkter som behandlats i elevrådet detta

läsår är bland annat miljön i skolans allmänna utrymmen, arbetsmiljö, flera klassöverskridande

aktiviteter, morgonsamlingarnas betydelse samt frukost- och lunchutbud.

På skolan har vi även en aktiv kamratstödjargrupp bestående av två elever från varje klass. Denna

grupp bör träffas mer regelbundet nästa läsår och kommer därmed att ingå i årsplaneringen och

ledas av en mentor. Deltagarnas främsta uppdrag är att vara kamrater och att ta hand om den som

inte verkar ha så många att prata med genom att t.ex. sätta sig tillsammans med honom/henne. Även

att erbjuda sig att göra sällskap till lunchen eller att ta hand om nya elever. Gruppens uppgift har

också varit av förebyggande karaktär samt att presentera och dela ut den årliga

likabehandlingsenkäten i alla klasser. Resultatet av denna enkät kan man se i skolans

likabehandlingsplan.

Vi har under årets gång arbetat aktivt med vår likabehandlingsplan. Alla klasser har gått igenom

likabehandlingsplanens innehåll och innebörd under två tillfällen under läsåret med efterföljande

diskussion. Likabehandlingsplanen har även aktualiserats under mentorstider. Mentorstiden är en tid

i veckan då mentorerna träffar sin mentorsklass. I våra teman ingår ofta sådant som har med

likabehandlingsplanen att göra, bland annat arbetar vi mycket med bemötande och respekt.

Under läsåret har ett par incidenter behandlats med gott resultat. Utöver dessa incidenter pågår ett

ständigt arbete för en god arbetsmiljö på skolan där alla känner sig trygga och sedda. Skolan hade

bastillsyn av Skolinspektionen under läsåret där fokus låg på skolans arbete med likabehandling.

Glädjande hade inspektionen inga anmärkningar på vårt arbete och lyfte istället upp goda exempel i

vårt arbete med likabehandling. Den slutsats vi drar från detta är att arbetet har varit lyckat och

framgångsrikt och att vi kommer fortsätta på samma sätt nästa läsår.

9.0 SAMMANFATTNING Sammanfattningsvis kan man konstatera att arbetet mot de prioriterade målen har skett på ett

systematiskt sätt av samtliga pedagoger och personal på skolan. I undervisningen har stor del av

arbetet handlat om att öka tydligheten för eleverna och att ge en bättre feedback samt återkoppling.

Här har vi sett en klar förbättring i och med införandet av en strukturerad undervisning samt matriser

i schoolsoft. I dessa matriser blir både uppfyllda och ej uppfyllda kunskapskrav synliga på ett

pedagogiskt sätt både för elev, lärare och vårdnadshavare. Flera olika examinationsformer är också

något som visat sig ge resultat och detta är enkelt att implementera i det tematiska arbetet.

Elever och personal trivs på skolan vilket leder till positiva möten och en lösningsfokuserad samt

utvecklande atmosfär. Skolan arbetar ständigt med utveckling för att effektivisera undervisningen

samt att möta nya utmaningar, som till exempel ökat behov av särskilt stöd. Vår utmaning för

framtiden är också att stärka måluppfyllelsen i alla kurser samt lösa den problematiska ökningen av

psykisk ohälsa och svaga förkunskaper från grundskolan. Vi är stolta över de goda resultaten i

utvärderingar, karaktärsämnen och APL, samt det kvalitetsarbete som görs inom Vård- och

omsorscolleges ramar. Efter tre år på Consensum kan varje elev vara säker på att denne kan möta

yrkeslivet inom vården och möta de krav som ställs på dem. Man har även en god grund för att

fortbilda sig på universitet, högskola eller yrkeshögskola.

Bilaga:1

Bilaga 2

Bilaga 3 1. Jag tycker att samarbetet med läraren fungerar bra (7.8 av 10) Åtgärder:

- Classroom - Tydlighet i ämnet och under lektioner - Återkoppling - feedback på flera olika sätt - Läraren förtydligar för eleverna vilken hjälp de fått i sin feedback i matriser på Schoolsoft - Fler stödtider. Uppmärksamma de elever som inte går på stöd

2. Jag tycker att mina individuella behov har blivit bemötta under min studietid (7.5 av 10) Åtgärder:

- Inkludering i undervisningen - Strukturerad undervisning - Anpassningar i undervisningen - Snabbare beslut EHT - Mer konkreta pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram - Lista på individuella åtgärder utifrån inskrivningssamtal, mentorsamtal, pedagogiska utredningar - Sammanfattning av lärarnas kursutvärderingar - åtgärder som kan spridas bland kollegor - Mentorer inne i klasserna i mån av tid. Stötta sina elever - Genomgång av skolans hjälpverktyg av specialpedagog

3. Jag tycker att samarbetet med mina kurskamrater fungerar bra (7.5 av 10) Åtgärder:

- Lärare tydliga med hur man bedömer gruppmoment

- Grupper mer som reflektion och diskussion. Mindre som examinationsform

- Viktigt att jobba med samarbete i undervisningen.

- Sätta upp regler vid grupparbeten

- Diskutera positiva effekter av grupparbeten

- Fler individuella examinationer

- Redovisningar i mindre grupper

- Lärare lyhörda vid grupparbeten för att snabbt kunna ändra utifrån förutsättningar

4. Jag upplever att skolans arbetsmiljö som helhet påverkar mina studier positivt (7.7 av 10) Åtgärder:

- Inga obehöriga på skolan - Fokusera på arbetsmiljöfrågor under pedagogiska diskussioner - Nya ordningsregler - hålla dem - Ny lektionsstruktur - hålla den - Mörkläggningsgardiner - Tassar under stolar - Utveckla Kunskapscenter - Alternativ möblering i klassrum. (3a) - Arbetsytor i skolans gemensamma lokaler - Flytta soffor

Bilaga 4

1. Jag upplever att vår arbetsmiljö i stort påverkar mina arbetsinsats positivt (8.6 av 10)

Åtgärder:

- Lärare ansvarar att städning sker efter varje lektion

- Omfördela förtroendetiden för att vara mer tillgänglig för elever i tema, samt för att hitta gemensam

planeringstid.

- Snabbare beslut i EHT och återkoppling

- Material i klassrummen. Klockor, stressbollar, lånepennor, hörselkåpor, gardiner, stoldämpare.

- Inläsningstjänst, Vetenskapens hus, NE.se

- Studi, Urkund

- Konsekvenser av plagiat - vad säger skollagen - Gå igenom plagiatkontraktet

2. Jag upplever att jag får möjlighet till professionell utveckling på Consensum ( 8.8 av 10)

Åtgärder:

- Givande KPS - Fortsätta på samma sätt

- Nya kurser skulle ge mer utveckling

- Anmäla intresse till fortbildning

- Givande gällande inkluderande undervisning

- Konkreta exempel att bemöta elevernas olika individuella behov

- Vad säger forskning? Vad säger eleven själv?

- Relationsbyggande

- Gamla elever in och berätta

- Grupper med Specialpedagog