11-10-11-14:19125

KVALITETSREDOVISNING 2010

Smärtkliniken

126KVALITETSREDOVISNING 2010

Smärtkliniken

KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD

KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD

2009

2010

Föreläsningar genomförda av Smärtkliniken

Föreläsningar genom-förda av SmärtklinikenUnder året har 24 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal. Föreläsningar har varit riktade, både avseende innehåll och deltagare. Föreläsningarnas teman har varit smärtfysiologi och farma-kologi, postoperativ smärtbehandling och smärtbehandling från Kloka Listan 2010, samt undervisning för sjukhusets personal om smärta efter tortyr. Utvärderingarna och ett högt deltagarantal har påvisat att denna typ av föreläsningar varit uppskattade. Månatligen hålls en utbildning i avancerad postoperativ smärtbehandling på KKC (Kliniskt Kompetens Centrum). Inriktningen på den föreläsningen är framförallt EDA (epidural analgesi) och PCA (patient kontrollerad anal-gesi) samt ingår i Kompetenskort Smärta. Kliniken har även arrangerat föreläsningsserier riktade mot allmänläkare, samt hållit externa symposier.

2009

127KVALITETSREDOVISNING 2010Smärtkliniken

SÄKER VÅRD

SÄKER VÅRD

2010

AvvikelserapporteringTidsperiod: 2010Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvi-kelsesystemet.

2010 2009

Avvikelser 14+27 19+21

Analys: Smärtkliniken har under 2010 skickat vidare 27 avvi-kelser som berörde annan klinik och haft 14 avvikelser som berör den egna kliniken. Avvikelserna som berört smärtklini-ken handlar främst om administrativa rutiner och arbetsmiljö. Avvikelser som vidarebefordrades till andra kliniker gällde framförallt följsamhet till dokumentation vid postoperativ avancerad smärtbehandling. Arbetet med att hos medarbetarna öka medvetenheten att använda sig av avvikelsesystemet fortgår och antalet skrivna avvikelser har ökat markant sedan 2008 då 25 avvikelser skrevs totalt.

Händelse- och riskanalyser2010 2009

Händelse-/riskanalyser 1 2

Analys: Smärtkliniken har initierat och genomfört en riskana-lys gällande rutiner kring interna smärtkonsultationsremisser. Det har troligen bidragit till att medvetandegörandet vikten av att följa de skriftliga rutiner som finns avseende remisshante-ring.

Anmälningar enligt Lex Maria Enligt 6 kap. 4 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall anmälan till Socialsty-relsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Tidsperiod: 2010Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen

2010 2009

Lex Maria 0 1,5

Analys: Smärtkliniken hade under 2010 inga anmälningar enligt Lex Maria

Anmälningar till Patient-försäkringen LÖFLÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vår-den och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: 2010Datakälla: Rapporterade ärenden från LÖF.

2010 2009

Patientskaderegleringen 0 0

Analys: Smärtkliniken har inte haft några anmälningar till LÖF

Följsamhet till hygienrutinerTidsperiod: Ett tillfälle under året Datakälla: Resultatet är inhämtat från den sjukhusgemen-samma punktprevalensundersökningen, följsamhet hygien.Metod: Följsamhet till basala hygienrutiner gällande klädsel hos sjukvårdspersonal är kontrollerad via stickprovskontroll av klinikens hygienombud.

Följsamhet till klädsel enligt hygienrutin

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100Klädsel ej enligt rutin

Klädsel enligt rutin

APSSmärtrehab

%

Analys: Resultatet visar att sektionen för smärtrehabilitering har för-bättringspotential avseende följsamhet till hygienrutinerna, medan sektionen för akut smärtvård har ett relativt bra resultat. För att medvetandegöra reglerna om hygienrutiner har klinikens hygienombud informerat om resultatet på ett APT samt låtit medarbetarna reflektera över det. Sjukhusets hygiensjuksköter-ska kommer i januari 2011 till kliniken för att informera om hygienrutinen. Klinikens hygienombud kommer att under våren göra en ny observationsstudie för att se att resultatet förbättras.

Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Lex Maria, LÖF, Hygienrutiner

128KVALITETSREDOVISNING 2010

Smärtkliniken

PATIENTFOKUSERAD VÅRD

PATIENTFOKUSERAD VÅRD

2010

Patientvägledare, Patientupplevd kvalitet enligt Indikator

Ärenden till PatientvägledareBeskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefon-samtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga.Tidsperiod: 2010Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren

2010 2009

Antal ärenden 16 8

Analys: Antalet ärenden till patientvägledare är relativt få med tanke på antalet patienter som besöker Smärtkliniken. För att upplysa patienterna om vart de kan vända sig vid eventuella synpunkter eller anmälningar finns på båda sektionerna infor-mation om detta i väntrummen. De ärenden som kliniken har haft har främst berört tillgängligheten, vilken under hösten har förbättrats genom införandet av TeleQ.

Patientupplevd kvalitet enligt IndikatorBeskrivning: Patientenkäten skickas ut varje månad till slumpvis utvalda patienter. Resultaten visar patientupplevd kvalitet, PUK, som finns för respektive dimension. Tidsperiod: 100101-101231Datakälla: Indikator; Patientupplevd kvalitet (PUK), 151 enkäter.

Analys: Under 2010 har Capio S:t Görans Sjukhus anslutit sig till den Nationella patientenkäten, vilket gör att resultatet inte går att jämföra med tidigare år. Kliniken arbetar kontinuerligt med dimensionernas underrubriker för att förbättra upplevelsen av vården, vilket har gett resultat. Utfallet av PUK 2010 visar att flertalet patienter upplevde hög patientmedverkan, vilket stämmer bra överens med vad kliniken strävar efter. Kliniken har även arbetat med skriftlig patientinformation, både gällande läkemedel och allmän information, vilket har givit resultat. Under 2011 kommer verksamheten att fortsätta ett aktivt arbete med patientupplevd kvalitet på Smärtkliniken.

Patientupplevd kvalitet Smärtrehabilitering, jan-dec 2010

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Jan-Dec 2010

HelhetsintryckFortsatt vårdInformationLäkemedelPatientmedverkanBemötande

PUK

Patientupplevd kvalitet APS , jan-dec 2010

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Jan-Dec 2010

HelhetsintryckFortsatt vårdInformationLäkemedelPatientmedverkanBemötande

PUK

129KVALITETSREDOVISNING 2010Smärtkliniken

PATIENTFOKUSERAD VÅRD

PATIENTFOKUSERAD VÅRD

2010

Patientnämnden, HSAN, Uppföljning av VAS-skattning , EQ-5D

Ärenden till PatientnämndenPatientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyg-gande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar.Tidsperiod: 2010Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden

2010 2009

Antal anmälningar 5 0

Analys: Antalet anmälningar till Patientnämnden ökade från 2009 med fem stycken. Med bakgrund av antalet vårdkontakter mottagningen har är antalet relativt lågt. Patienterna informeras i väntrummet om var de kan vända sig med eventuella åsikter och klagomål. Anmälningarna gällde bland annat bristande till-gänglighet. Klinikens telefontillgänglighet har förbättrats efter införandet av TeleQ.

Anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)HSAN är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutö-vare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning. Nämnden kan i sådana fall ålägga disciplinär påföljd.Tidsperiod: 2010Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från HSAN.

2010 2009

Antal anmälningar 0 0

Analys: Smärtkliniken har inte haft några anmälningar till HSAN.

Uppföljning av VAS-skattning hos patienter med EDABeskrivning: Undersökning av VAS-skattning dag 1-3 post-operativt hos patienter med EDA (epidural smärtbehandling)Tidsperiod: 2010Datakälla: Click View samt Cosmic Täckningsgrad: 100 %

VAS-skattning för patienter med EDA

%

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100VAS 7-10

VAS 4-6

VAS 0-3

VAS-skattning 2009VAS-skattning 2010

79

31

11

186

726

Analys: Smärtkliniken följer vardagar upp alla patienter på vårdavdelningar med EDA. Patienterna följs bland annat upp avseende VAS, Bromage och insticksställe för epiduralkatetern. Vårdavdelningens sjuksköterskor kontrollerar däremellan enligt rutin dessa parametrar. Antalet patienter med EDA 2010 var 219, främst buk- och ryggopererade. 85 % (n=186) av patienterna uppgav vid uppföljning dag 1-3 postoperativt VAS 1-3, vilket tyder på en bra resultat gällande den postoperativa smärtupple-velsen. Under 2011 är målsättningen att ytterligare öka andelen patienter med VAS 0-3. Det görs genom fördjupad utbildning av personal samt en fortsatt aktiv uppföljning av patientgruppen.

EQ-5D Bakgrund: EQ-index beskriver patientpopulationen i termer av hälso/ohälsorelaterad funktionsnedsättning där lägre värden anger mått på högre grad av samsjuklighet/ohälsa. Som jämförelse kan resultat från nationell Folkhälsoenkät -02 användas med kontrollpopulation (18-84 år) med EQ-5D-index medelvärde för kvinnor 0,80 och för män 0,84.Tidsperiod: 090701-100630, data inhämtade 110104 omfattande mätning 1 (vid nybesök), 2 (6 månader). För jämförelse används data insamlade i föregående studie för 080701-090630.Datakälla: SLL databas.

EQ-5D Index 2010 Resultat Antal svar Bortfall

Smärtrehab mätning 1 0,20 366 n=194 (34,6%)

Smärtrehab mätning 2 0,33 207 n=159 (43,4%)

Primärvården Sollentuna Mätning 1: 0,35 94 n=1 (1%)

Primärvården Sollentuna Mätning 2 0,50 51 n=43(45,7%)

APS Mätning 1 0,28 104 n=37 (26,3%)

APS mätning 2 0,43 54 n=50 (48,1%)

130KVALITETSREDOVISNING 2010

Smärtkliniken

PATIENTFOKUSERAD VÅRD

PATIENTFOKUSERAD VÅRD

2010

Analys: Resultat per sektion:

EQ-5D indexSmärtrehab:Skillnaden mellan mätning 1 (0,2) och 2 (0,33) var 0,13 i index, vilket indikerar en ökning av index med 65 % efter 6 månader. Utfallet indikerar ett förbättrat resultat jmf med perioden 08-09 som då visade en 40 % -ig förbättring. Bortfallet för mätning 1 (34,6%) bedöms högt. Bortfallet mellan mätning 1 och 2 mins-kade med 6 % jämfört med 08-09.

Primärvårdsenhet Sollentuna:Differens mellan mätning 1 (0,35) och 2 (0,50) var 0,15, vilket indikerar ökning av index med 42 %. Oförändrat resultat jäm-fört med 08-09, även beträffande bortfallet mellan mätning 1 och 2. Bortfallet i denna mätning var endast 1 %.

APSSkillnaden mellan mätning 1 (0,28) och 2 (0,43) var 0,15, vilket indikerar möjlig funktionsförbättring med 54 %. I studien 08-09 var förbättringen i funktionsnivån 52 %. Bortfallet avseende mätning 1, 26 % och bortfall för mätning 2, 48%,

Analys: Mätningen indikerar att en funktionsförbättring san-nolikt föreligger efter 6 månader inom Smärtrehab, Sollentuna och APS. Resultaten är förbättrade i jämförelse med föregående mätperiod. Under den aktuella mätperioden har sjukskrivnings-mönster förändrats avsevärt för patientgruppen i och med att nya sjukskrivningsregler införts nationellt. Det antas ha satt ökad press på patientgruppen som trots detta ändå uppvisar mätbar förbättring i sin funktion. Hänsyn bör tas till varierande bortfallsfrekvens vid mätning 1 och 2. Bortfallet påverkas till stor del av rutiner vid insamling av frågeformulären, endast i mindre grad av bristfälligt eller ofullständigt ifyllda formulär. Det relativt stora bortfallet vid mätning 1 påverkar senare mät-ning och skapar osäkerhet kring de slutsatser som kan dras av resultatet. Det ringa bortfallet i mätning 1 i Sollentuna (1 %) visar att förbättringsarbete kan ge god effekt.

EQ-5D VAS (livskvalitet)SmärtrehabUtfallet för 09-10 visar VAS 39 (mätning 1) och VAS 46 (mät-ning 2), en ökning i VAS efter 6 månader med 17,9%. Mot-svarande värde för studien 08-09 efter 6 månader var 10 %. Patienter behandlade vid Smärtrehab 09-10 har upplevt ökning av hälsorelaterad livskvalitet jämfört med patienterna 08-09. Bortfallet för mätning 2 (45,4%) ligger inom förväntat intervall, men bortfallet vid mätning 1, (30%) anses fortfarande högt.

Primärvård:Utfallet för 09-10 visar VAS 47 (mätning 1) som ökade till VAS 53 (mätning 2) och indikerar upplevd förbättring av livskvalitet med 17,0% efter 6 månader. Motsvarande värden för studien 08-var 25 %. Bortfallet för mätning 2 var 51,5 %. APS:Utfallet för 09-10 visar VAS 44 (mätning 1) som ökade till VAS 52 (mätning 2) vilket indikerar skattad livskvalitetsökning med 13.6% efter 6 månader. För studien 08-09 var utfallet för skat-tad livskvalitetsförbättring 26 % efter 6 månader. Bortfallet för mätning 2 var 50,1%

Slutsats: Utfall för 09-10 uppvisar förbättring av uppmätt livs-kvalitet med värden mellan 13 % och 18 % för Smärtklinikens patienter. Smärtpatienter ligger förhållandevis lågt i EQ-5D VAS och en förbättring med 18 % bedöms som bra. Dock kan man notera en negativ trend avseende förbättringen. Denna minskade förbättring kan eventuellt vara orsakad av de föränd-ringar i sjukersättningssystemet som drabbat patientgruppen under studieperioden.

Planerade åtgärder/aktiviteter utifrån resultatetAtt fortsätta följa EQ-5D och öka svarsfrekvensen, framförallt avseende mätning 1 som görs vid nybesöket. Detta kommer att ske genom förändrade rutiner för mottagning av frågeformulär och ökat stöd till patienter vid ifyllande, så att antal besvarade men ofullständigt ifyllda formulär kan minska.

Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen Smärtrehab

Utvärdering patientnöjdhetTidsperiod: 100101-101230. Data inhämtade i samband gruppavslut.Datakälla: Egen mätning patientskattning (n= 27)

Metod: Frågeformulär ges till gruppdeltagare vid avslut att fylla i anonymt med skattningar av gruppledarnas/föreläsar-nas insatser under gruppträffarna under -09. Skattningarna sker på en skala 0-10 där högsta värdet markerar maximal patientnöjdhet. Resultatet beräknades genom att skatt-ningar för samtliga gruppledare/föreläsare från samtliga patienter adderades och totalmedelvärde beräknades uti-från samtliga skattningar.

EQ5D, Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen Smärtrehab

131KVALITETSREDOVISNING 2010Smärtkliniken

PATIENTFOKUSERAD VÅRD

PATIENTFOKUSERAD VÅRD

2010

Medelvärde 2010 Medelvärde 2009

Utfall för Vårgruppen 9,2 8,7

Utfall för Höstgruppen 8,0 8,4

Analys: Utfallet visar hög patientnöjdhet i båda grupperna där resultatet i vårgruppen visar på ökat välbefinnande och tillfreds-ställelse. Under Ht-10 ändrades utvärderingsformuläret mot bakgrund av ändrade rutiner av praktiska moment och därför blir jämförelse med Ht-09 något osäker. Gruppverksamheten kommer under 2011 att utvecklas ytterligare.

Utvärdering katastroftankarTidsperiod: 100101-101231Datakälla: Egen mätning, patientskattning av Pain Cata-strophizing Scale PCS (Sullivan, MJL 1995) Uppgiftslämnare: Gruppdeltagare i Fibromyalgigruppen (FM) ( n=27, antal respondenter = 24)Metod: Utlämnat frågeformulär som fylldes i före nybesö-ket och sedan vid avslut i gruppen efter 13 veckor. Resultat baserat på medelvärdet.

Resultat: För FM-gruppen VT 2010 (n=10), förbättrades 9/10. Gruppen under HT 2010 (n=14, korrigerat pga. svarsbortfall på en deltagare), förbättrades 10/14, 1/14 oförändrad och 3/14 sämre.

Analys: Utfallet indikerar mätbar minskning av katastroftankar hos merparten av patienterna, trots att det under behandlings-perioden skett stora förändringar inom det allmänna sjukför-säkringsystemet med ökad oro i patientgruppen. Jämfört med föregående mätperiod (09) är förbättringen något mindre men följer samma profil med minskning av index för Rumination och Magnification, något mindre för Helplessness. Utfallet stämmer väl överens med patienters muntliga rapportering vid återbesök i samband med avslut.

Utvärdering av Smärt-skola för tortyröverlevareTidsperiod: 100101-101231Uppgiftslämnare: Deltagare i smärtskolaMetod: FrågeformulärUnder 2010 har två smärtskolor genomförts för arabiskta-lande patienter med smärttillstånd efter tortyrskador. Urvalet av patienter har skett i samarbete med Röda Korsets Center (RKC) för torterade flyktingar och Kris- och Traumacenter (KTC), där dessa patienter utreds och behandlas för sina övriga skador. Antalet överlevare som deltagit i projektet i år har varit 13 stycken, varav 6 kvinnor under våren och 7 män

under hösten. Grupperna har varit könsuppdelade och har skett med hjälp av kvinnlig respektive manlig arabisktalande tolk. Smärtskolans upplägg och genomförande utvärdera-des bland annat genom frågeformulär rörande patientnöjd-het.

Patientskattning av smärtskola

0

1

2

3

4

5

BortfallMycket braBraMindre braDåligt

11726

Analys: Överlag var deltagarna i smärtskolorna mycket nöjda med den information och det bemötande de fått i gruppen. Det har också bekräftats av deras respektive behandlare på RKC och KTC i samband med gemensam utvärdering och övrig verksam-hetsplanering. Det har framkommit att gruppdeltagarna har fått ökad förståelse av smärtmekanismer i samband med långvariga smärttillstånd, om samband mellan exempelvis sömnstörning, stress och ångesttillstånd knutna till posttraumatiskt stressyn-drom PTSD och smärta, samt erhållit ökad medvetenhet om vikten av att hantera katastroftankar genom aktiv coping. Erfa-renheten av smärtskolan och de förändringsprocesser den kan leda till pekar på vikten av samordning av behandlingsinsatser med andra vårdenheter, som också mer aktivt arbetar med dessa patienters psykosociala situation, då patientgruppen uppvisar fortsatt hög grad av katastroftänkande och hjälplöshet knutna till både PTSD-problematik men också genomgående stor psy-kosocial problematik med utanförskap, ekonomisk otrygghet, trångboddhet och begränsad språkförståelse.

Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen, Smärtskola för tortyröverlevare

132KVALITETSREDOVISNING 2010

Smärtkliniken

VÅRD I RIMLIG TID

VÅRD I RIMLIG TID

2010

Telefontillgänglighet

TelefontillgänglighetTidsperiod: 2010-05-07Datakälla: Egen registrering Täckningsgrad: 100 % av begärd telefonkontakt.

Mätning av läkares, sjukgymnasts, psykologs och sjukskö-terskas tillgänglighet via telefon för kontakt nästkommande vardag, efter patientens önskemål. Antal inkomna samtal till smärtkliniken där kontakt med vårdgivare önskades regist-rerades på ett separat dokument. Vårdgivaren dokumente-rade på samma dokument när vårdtagaren blivit uppringd.

2010 (n) 2009 (n)

Begärda kontakter 96 64

Uppringda kontakter 96 62

Analys: 96 inkomna önskemål om kontakt från patient registre-rades 2010 varav alla ringdes upp senast nästkommande vardag. Av de önskemål om kontakt som fanns blev 100 % uppringda senast nästkommande vardag, vilket ur kvalitetssynpunkt ses som ett mycket bra resultat. 2009 registrerades under samma period 64 samtal varav 62 besvarades, vilket tyder på en viss ökning i samtalsfrekvens. För att öka tillgängligheten ytterli-gare har kliniken sedan mitten av september infört TeleQ. Det har sedan starten den 13/9 inkommit 2598 samtal, varav 90 % blivit uppringda inom avtalad tid, +/- 10 minuter.