Kristdemokraternas Handlingsprogram för Borås 2014 -2018€¦ · Politik är för oss att drivas av en vision om hur vi vill förverkliga det goda samhälle vi tror kan ... och

Kristdemokraternas Handlingsprogram för Borås 2014 -2018

Innehåll KRISTDEMOKRATERNAS HANDLINGSPROGRAM FÖR BORÅS 2014 -2018 ........... 2 KRISTDEMOKRATERNA – ETT VÄRDEORIENTERAT PARTI ................................ 3

En personalistisk människosyn ............................................................................................................ 3 Människans ofullkomlighet .................................................................................................................. 3 Förvaltarskapstanken .......................................................................................................................... 3 Subsidiaritetsprincipen .......................................................................................................................... 4 Solidaritetsprincipen ............................................................................................................................. 4

FAMILJEN ÄR DEN CENTRALA GEMENSKAPEN ..................................................... 5 BARN OCH FÖRSKOLA .................................................................................................... 7 UTBILDNING ................................................................................................................... 10 ÄLDRE I BORÅS ............................................................................................................... 13 SOLIDARITET OCH OMSORG ...................................................................................... 17 DELAKTIGHET – ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA .......................................................... 20 MILJÖ OCH ENERGI FÖR EN HÅLLBAR STAD ........................................................ 23 FRITID, KULTUR OCH FOLKHÄLSA ........................................................................... 26 STADSPLANERING FÖR EN ATTRAKTIV STAD ....................................................... 29 FÖRVALTNING, EKONOMI OCH HUSHÅLLNING ................................................. 32

1

www.boras.kristdemokraterna.se

Kristdemokraternas Handlingsprogram för Borås 2014 -2018

Politik är för oss att drivas av en vision om hur vi vill förverkliga det goda samhälle vi tror kan byggas med utgångspunkt i kristdemokratisk ideologi, ett gemensamt bästa för boråsarna, både idag och i framtiden. Så det du nu håller i din hand är Kristdemokraternas kommunala handlingsprogram för Borås. Detta är ett policydokument där vi i Borås lokalavdelning av Kristdemokraterna har formulerat vilken politik vi vill driva lokalt i Borås de kommande åren. Det innebär att fokus ligger på lokala frågor som kan påverkas av oss lokalt. När det gäller regionala, nationella och europapolitiska frågor hänvisar vi till respektive principprogram (http://kristdemokraterna.se ).

Du kommer att finna en kombination av mer principiella utgångspunkter för vår politik och mer konkreta förslag. De principiella texterna syftar till att förklara vilka våra utgångspunkter är när vi formar vår politik så medborgarna vet vad de kan vänta från oss. Några huvudpunkter i vår politik är att;

den alltid tar utgångspunkt i kristdemokratisk ideologi.

Kristdemokraterna vill förena frihet för individen med socialt ansvarstagande.

solidaritet för oss innebär att de mest utsatta i samhället har den största rätten till det offentligas stöd vilket kräver en pålitlig och välfungerande gemensam offentlig sektor.

kristdemokratin utgår från idén om en samhällsgemenskap baserad på familjen och dess frihet, det personliga ansvaret och ett starkt civilsamhälle.

politikens gränser ska respekteras och beslut fattas på lägsta ändamålsenliga nivå.

politikerna har ett särskilt förvaltningsansvar av boråsarnas skattepengar som aldrig får bli slentrianmässigt, utan ska alltid karakteriseras av ifrågasättande och vilja till ständiga förbättringar.

verksamheten utvecklas bäst med relevanta målsättningar, detaljerad uppföljning av måluppfyllelse, analys och relevanta åtgärder och inte genom politisk detaljstyrning.

__________________________________________

Åke Ekvad, ordförande Kristdemokraterna i Borås

2


Kristdemokraterna – ett värdeorienterat parti Vitsippan är känd för sitt rotsystem. Jämförelsen mellan denna oansenliga men livskraftiga blomma och kristdemokratisk politik i praktiken är viktig. Utan förankring i en underliggande ideologi blir politik bara populistiskt tyckande och ett sökande efter dagsaktuella frågor som kan ge genomslag i media. Kristdemokratin vill vara en motkraft till nyliberalismens tro att marknaden löser allt och till socialismens tro att staten ska ta ansvar för våra liv. Kristdemokratin förenar tron på allmängiltiga värden och gemenskaper med ett socialt ansvarstagande där de svagaste i vårt samhälle har den största rätten till det offentligas stöd. Alla människor har samma okränkbara och absoluta värde. Vår utgångspunkt är alltid vår ideologi, oavsett om det är på EU, nationell eller lokal nivå. Denna ger oss en fast värdegrund och verktyg för byggandet av det goda samhället som präglas av frihet, medmänsklighet och ansvarstagande. Därför inleder vi med en presentation av vår ideologi och grundläggande värderingar som sammanfattas i fem delar; en personalistisk människosyn, insikten om människans ofullkomlighet, förvaltarskapstanken, subsidiaritetsprincipen och solidaritetsprincipen.

En personalistisk människosyn Personalism är Kristdemokraternas alternativ till individualism och kollektivism. För oss är inte den enskilde sig själv nog och oberoende av andra, men inte heller bara en anonym kugge i det stora samhällsmaskineriet. Varje människa är unik och behöver gemenskap med andra för att utvecklas. Det kristdemokratiska samhällsbygget tar därför sin utgångspunkt i människans helhet och betonar människans behov av gemenskap, eftersom det är de nära relationerna som ger oss trygghet och möjlighet att växa som människor. Den viktigaste samhällsgemenskapen finns i familjen. Där ges varje individ möjlighet till kärlek, omtanke och förståelse, samtidigt som man möts av krav och får ta ansvar.

Människans ofullkomlighet Vår människosyn utgår från att människan är förnuftig. Hon har förmågan att välja mellan bra eller dåliga beslut, men hon måste även ta ansvar för sina egna handlingar. För människan gäller naturliga rättigheter som rätten till liv, frihet, eget ägande och till frukten av det egna arbetet. Människan är dock ofullkomlig och denna insikt gör att vi eftersträvar maktdelning för att inte enskilda människor eller grupper ska få alltför stor makt, vilket även formar vår politiska verksamhet. Ofullkomlighetstanken innebär också att vi inser att alla kan göra fel, att alla förtjänar en ny chans och att det värdegrundsbyggande arbetet aldrig får upphöra.

Förvaltarskapstanken Förvaltarskapstanken innebär att människan har ett ansvar att bruka och bevara istället för att slita och förbruka. Detta gäller samhällets alla områden, men främst inom synen på samhällsekonomi och miljö. Kristdemokraterna vänder sig därför emot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi med tillhörande individualism och idealförskjutning.

3


Subsidiaritetsprincipen Beslut ska fattas på lägsta möjliga och ändamålsenliga nivå. Det som familjen kan bestämma på egen hand ska inte politiken lägga sig i. Det kommunerna klarar på egen hand får inte bli en fråga för riksdag eller regering. Vissa frågor måste dock hanteras på en högre beslutsnivå; exempelvis kräver hanteringen av viktiga miljöfrågor i stor utsträckning ett globalt perspektiv. Det innebär att samhällsbygget måste ske genom att det offentliga stöder och respekterar beslut av det civila samhället, dvs. att föreningar, ideella organisationer eller fackföreningar drivs av ett gemensamt engagemang kring frågor som de bäst kan formulera behoven kring. För oss Kristdemokrater är dessa lika viktiga aktörer för det goda samhällsbygget som statens offentliga verksamhet. Politikens uppgift är att ge dem livsutrymme för att vara delaktiga och kunna påverka. Valfrihet är en möjlighet både för individer och för gemenskaper att ta ansvar och göra val som leder till det gemensamma bästa.

Solidaritetsprincipen Solidaritet är grunden för all social rättvisa. Det handlar om en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av tillgängliga resurser. Alla människor ska räknas och omfattas av samhällsgemenskapen, medan de mest utsatta ska ha den största rätten till det offentligas trygghetssystem. Hur vi behandlar och tar om hand de svagaste och mest utsatta är ett mått på hur bra vårt samhällsbygge är. Rättvisa handlar för oss inte om att alla ska få lika, utan att resurser ska fördelas utifrån de behov som finns.

4


Familjen är den centrala gemenskapen Familjen, oavsett hur den ser ut, är den viktigaste gemenskapen för samhället och den behövs för att människor ska kunna växa och må bra. Familjen är basen för att kunna tillgodose våra grundläggande mänskliga behov. Fungerar inte familjen som en trygg bas fungerar inte heller samhället. Familjer ser olika ut och har olika förutsättningar. Barn har olika behov och föräldrar har olika önskemål och gör olika prioriteringar. Familjepolitiken ska stödja våra viktiga relationsbärande nätverk. Den ska bemyndiga föräldraskapet, möjliggöra mer tid för barnen, öka familjens frihet och skapa möjligheter till en bra, kvalitativ barnomsorg.

Hemmiljö och familjeliv påverkar vår hälsa och livskvalitet. Familjens situation och förutsättningar får också långsiktiga effekter då det är där nästa generation medborgare formas. Vi vill därför i samverkan med regionens BVC erbjuda familjerådgivning för ALLA nyblivna föräldrar. En investering inför de påfrestningar på relationer som föräldraskap alltid innebär och ett sätt att sänka tröskeln för familjer att i ett senare skeda söka hjälp om man så behöver. En frihet måste finnas att välja stödet så att det passar individerna och de behov som de har tillsammans. Vi tror att en familjerådgivningscheck med ett slags förebyggande hälsoarbete för relationerna är en idé värd att förverkligas i Borås. Vi tror också att detta kan ges möjlighet att utformas inom LOV-lagen om valfrihetssystem. Vi vill också öka stödet till den familjerådgivning som finns idag inom kommunens verksamhet för de familjer där påfrestningarna blivit så stora att de behöver hjälp utifrån. Där kan vi inte acceptera väntetider som gör att relationer för alltid är förstörda och inte kan repareras.

Trots vår tro på familjen ger vår vetskap om människans ofullkomlighet oss insikt om att föräldrar ibland ändå väljer att gå olika vägar i livet. Vi vill skapa separationsteam som ska stötta föräldrarna att vara kvar i relationen om förutsättningarna finns. Om relationen ändå brister skapas därigenom möjligheter att tillgodose barnens rätt till kärlek och omsorg samt förhindra att de blir ett medel i de vuxnas konflikter. Vi tror också på en bred samverkan med ideella krafter i detta viktiga arbete.

Alla politiska beslut måste analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjen och de nära relationerna. Allt ifrån hur det påverkar familjeekonomin, balansen mellan arbete och fritid, tid och möjlighet att vårda och prioritera våra relationer och barnens förutsättningar för ett gott liv. Därför ska politiska beslut alltid ”familjesäkras”.

Familjesäkra alla beslut Familjeperspektivet måste säkerställas i alla kommunala beslut och därför ska det vara obligatoriskt att analysera effekten på familjen av olika beslut.

Familjerådgivningscheck

Alla nyblivna föräldrar ska få en familjerådgivningscheck att utnyttja i samband med att man blir föräldrar. Detta ska hanteras under LOV.

5


Separationsteam En räddad relation kan ofta innebära stora besparingar, inte bara i ohälsa utan också ekonomiskt för kommunen. Separationsteam med utbildade terapeuter ska därför erbjudas makar där relationen är i fara. Dessa team ska också stötta om separationen blir ett faktum och då ha fokus på barnens situation.

Garanterad tillgång till familjecentral

En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.

På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare.

Kännetecknande för verksamheten är att man samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. Detta har visat sig mycket framgångsrikt där det tillämpats och Kristdemokraterna vill fortsatt utveckla och prioritera familjecentralerna.

Vi vill öka antalet familjecentraler för att säkerställa tillgången i t ex Fristad, Dalsjöfors, Sandhult och Viskafors. Vi ser som viktigt att inte bara samverka med regionen, utan också med ideella föreningar och organisationer.

6


Barn och Förskola Alla barn och ungdomar ska garanteras en bra start i livet, ges förutsättningar till en egen framtida försörjning och möjligheten att leva i hälsosamma och hållbara miljöer. Varje individ ska garanteras möjlighet att tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och god hälsa. Det vi i Borås investerar i de unga får vi mångfalt igen genom att mindre resurser behöver läggas på problem senare i livet. Vi vill barnsäkra beslut och verksamheter i Borås Stad genom en tjänst som barnombudsman med uppgift att strategiskt säkra barnperspektivet med utgångspunkt i FNs barnkonvention.

Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar också förutsättningarna för hur Borås Stad kommer att utvecklas. Människor som har balans i tillvaron och mår bra lär sig mer och presterar bättre. God uppväxt skapar förutsättningar för harmoniska individer och ger god tillväxt för samhället.

Det finns mycket i Sverige som är bra och som vi ska vara stolta över. Men vi kan också se en välfärdsparadox: ”Barn och unga mår inte så bra som de har det”. I genomsnitt får barn och unga det ekonomiskt bättre och bättre i Sverige. Samtidigt är rotlöshet, ångest och bristande framtidstro vardag för alltför många. Vi ser att skolresultaten sjunker och många unga har svårt att få jobb. Den psykiska ohälsan hos barn och unga oroar. Förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga ökar. Trots att det har skett en kraftig nedgång i självmordsstatistiken generellt har antalet självmordsförsök bland barn och unga ökat. Forskning har visat att en viktig orsak till social ohälsa är stora inkomstklyftor, då vi är utsatta för ett stort tryck att leva upp till idealbilder skapade av kommersiella krafter. Har man inte senaste modellen av telefoner eller jeans skapas hos alltför många psykisk ohälsa. Detta är inte primärt en kommunal fråga, men det kommunen kan göra är att vidta kompensatoriska åtgärder samt via skola etc. jobba med attityder och värderingar. Att må bra handlar inte bara om pengar och standard, utan om mycket mer än så.

Barn och familjers behov ska vara utgångspunkten för förskolan där respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden är grundläggande. Därför behöver Borås Stad erbjuda en mångfald av alternativ av förskolor, där alternativa utförare med profilinriktningar avseende t ex språk och inriktning på pedagogik ska finnas som komplement till offentligt driven barnomsorg. Kommunalt drivna och enskilda förskolor ska ges samma ekonomiska och resursmässiga förutsättningar. Vi vill även behålla de kommunala dagbarnvårdarna och ge föräldrar möjlighet att välja att vara kommunala dagbarnvårdare även för egna barn.

All forskning visar att de minsta barnen mår bäst hemma med sina föräldrar. De behöver anknytning, inte pedagogik. Vi vill ändra rätt till förskola från 6 månader till från 1 år. Om barnomsorg behövs tidigare ska det vara biståndsbedömt. För små barn bör maxtak avseende tid på förskola sättas. Vi har ett samhälle där regelverk finns för vuxnas arbetstider, men för barn saknas det vilket vi tycker är fel. I Borås Stad finns barn under 3 år med över 50 timmars vistelsetid på förskola.

7


Det är viktigt att familjerna får ett inflytande över formerna för barnomsorg och förskoleverksamhet. Subsidiaritetsprincipen betyder i detta sammanhang att politiker inte ska fatta beslut som föräldrarna kan göra. Därför är vi emot alla former av kvotering av föräldraförsäkringen. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans verksamhet ska drivas utifrån barns perspektiv och villkor, där barn växer genom delaktighet och inflytande. Vi vill flytta makt och frihet till föräldrarna genom att erbjuda föräldrar till barn från 1 år en barnomsorgspeng där frihet ska finnas att välja mellan kommunal eller alternativ utförare. Staden behöver även fortsatt utveckla möjligheterna till, och formerna för, att kunna prioritera att vårda egna barn och andras barn i hemmet. Vi vill att Borås Stad ökar information till föräldrar om vårdnadsbidraget och vi vill öka den ekonomiska ersättningens till föräldrarna som väljer vårdnadsbidrag.

Förskolan ska präglas av god kvalitet där det ska finnas personal med såväl pedagogisk som omvårdande kompetens. För barns utveckling, växande och lärande är leken som pedagogisk metod viktig, inte minst för den språkliga utvecklingen. Vi ser det nödvändigt att utveckla formerna för kvalitetskontroller och kvalitetssäkring/uppföljning av förskolor både i egen och andras regi.

Verkligheten har visat att små barn idag är stressade. Därför måste de minsta barnens arbetsmiljö i första hand prioriteras. Vissa menar att alla barn ändå inte är på förskolan samtidigt, men vår utgångspunkt är att minska hur många individer (såväl vuxna som andra barn) förskolebarnet behöver relatera till. För oss är människan, och även de små barnen, främst påverkade av sina relationer och de ska inte räknas i antal utan i unika individer. Att införa maxantal barn i barngrupperna i förskolan är därför nödvändigt.

Inför barnomsorgspeng Genom att införa en barnomsorgspeng som följer barnet ges större frihet till föräldrarna att välja en förskola med en inriktning som svarar mot de behov och önskemål föräldrarna har.

Begränsa barngruppernas storlek Barngruppernas storlek i förskolan ska begränsas och hållas på en för barnen och verksamheten lämplig nivå. Gruppens storlek har stor betydelse för barnens trygghet och möjlighet till identitets- och språkutveckling, speciellt i de lägre åldrarna.

Barnombudsman/strateg och barnprövning av alla beslut

För att säkerställa barnperspektivet föreslås inrättandet av en speciell tjänst med uppdrag att fokusera på barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande, göra barnkonsekvensanalyser av kommunala beslut och aktivt arbeta mot diskriminering av barn och unga.

Rätt till förskola från 1 år Borås är en av få kommuner som idag garanterar förskola från 6 månader. De flesta gör det från 1 år, vilket också är lagens krav. Kristdemokraterna anser att även Borås bör ha

8


garanterad plats från 1 år och behovsbedömning för yngre barn.

Se över maxtaxan för barnomsorg Vi är motståndare till beslut som inte ser till barnets bästa och vill därför avskaffa eller åtminstone höja maxtaxan för barnomsorg. Denna socialistiska reform har lett till att barn vistas allt längre tid i förskola och gynnar endast de med högre inkomster.

Betala för tid på förskolan Föräldrar ska betala för verklig vistelsetid, främst som ett styrmedel att minska tiden för små barn på förskolan. Därför vill vi införa modeller för registrering av faktisk tid i förskolan.

Barnahus Vi vill verka för införandet av ett s.k. Barnahus i Borås för barn som misstänks ha, eller har, blivit utsatta för våld/övergrepp. Tanken med barnahus är att framförallt underlätta barns möte med rättsväsendet genom att samla all kompetens på ett och samma ställe. Rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården ska där samverka kring barnet på bästa möjliga sätt. Fokus blir då på barnets behov. Barn ska inte slussas runt och tvingas berätta sin historia om och om igen. På barnahusen finns möjlighet till större specialisering och vidareutveckling av personalens kompetens. I detta måste Borås Stad samverka med närliggande kommuner samt andra berörda instanser.

Omvandla rätt till 15 timmars förskola/vecka för barn under tre år när föräldrarna är föräldralediga till 100 timmar att använda valfritt under föräldraledighet.

Idag har barn under tre år rätt att vara på förskola 15 timmar per vecka även om föräldrarna är hemma och föräldralediga. Kristdemokraterna anser att ökad kvalitet och minskad storlek på barngrupperna i förskolan är mer prioriterade satsningar och föreslår istället att föräldrarna får 100 timmar per barn att använda vid valfritt tillfälle under föräldraledigheten. Föräldrarna skall dock garanteras att ha kvar platsen.

Stöd vid 50+ timmar per vecka Barn, och speciellt mindre barn, ska inte behöva vara i förskolan mer än 50 timmar per vecka. I de fall det förekommer ska detta särskilt uppmärksammas och stöd sättas in till de familjerna.

9


Utbildning Skolan har ett bildningsuppdrag där kunskap och värdegrund finns som helhet för att ge eleverna kunskaper och färdigheter för att möta framtiden. Det handlar om att ge eleverna livskunskap omfattande såväl teoretisk som praktisk kunskap samt social och demokratisk kompetens. Kultur och estetik ska integreras i lärandet. Det formar en kunskap som ”förenar huvud, hand och hjärta”. Målsättningen är en skola i Borås där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Skolan ska därför i enlighet med Kristdemokraternas personalistiska synsätt möta varje elevs förutsättningar i lärandet för att kunna uppnå kunskapsmålen i sin egen takt. Skolan ska skapa en kreativ lärandemiljö som stödjer och stimulerar eleven att utveckla alla sina förmågor för att uppnå kunskapsmålen och nå sin fulla potential. En del i detta bör vara införandet av s.k. spetsutbildningar i Borås där elever med speciella begåvningar eller intressen får möjlighet att fördjupa sig utöver utbildningsplanen. Generellt gäller också att individuella insatser av olika slag ska sättas in så tidigt som möjligt för att få bästa effekt.

Värdegrundsarbetet är grundläggande och ska genomsyra hela skolans arbete. Detta värdegrundsarbete ska ta sin utgångspunkt i den etik och människosyn som förvaltas av den kristna och västerländska idétraditionen.

Väl utbildade och pedagogiskt skickliga lärare som får ägna sig åt undervisning är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola. Det ska finnas en tydlig karriärstege inom läraryrket där duktiga lärare ska kunna få högre befattningar och högre lön. Ett steg i rätt riktning är satsningen på karriärtjänster för lärare i Borås..

En annan viktig faktor är stöd och engagemang från föräldrarna. Föräldrarna är ju barnets allra första och viktigaste lärare i livets skola. Föräldrarna ska uppmuntras aktivt ta del av skolundervisningen och ges möjlighet till inflytande. Samarbetet med föräldrarna när det uppstår problem är extra viktig och ofta avgörande.

Den specialpedagogiska kompetensen ska ge stöd för en god lärandemiljö, särskilt för barn i behov av särskilt stöd. Forskning har visat att det förutom individuella framgångar finns mycket pengar för Borås Stad att spara genom teknikstöd till barn med kognitiva svårigheter (studier har visat att ca 15 % av barnen har kognitiva svårigheter som påverkar deras måluppfyllelse negativt). Det finns en klar och entydig koppling mellan misslyckanden i skolan och misslyckanden på arbetsmarknaden. Sannolikheten att hamna i utanförskap är fyra gånger större bland de som misslyckas i skolan än de som lyckas. Misslyckandena leder ofta till andra följdproblem och ökade samhällskostnader. Vinsten av att rädda en elev från livslångt utanförskap betalar merkostnaderna för hundratals insatser av detta slag. Utmaningen med detta är såväl att det krävs en helhetssyn inom Borås Stad, då en liten kostnad inom en förvaltning leder till stora kostnadsbesparingar i en annan, som en vilja att ta en investering idag för att skörda om ett antal år. Vi måste hitta formerna för, och våga, detta i Borås.

10


Att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. Mångfalden av skolor, såväl avseende utförare som programinnehåll, ger den enskilda eleven möjligheter att få en utbildning som passar just henne/honom och stimulerar till förbättringar genom konkurrens. Kommunalt och enskilt drivna skolor ska ges lika förutsättningar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt, vilket inte är fallet i Borås idag.

Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet och ska i så hög grad som möjligt utgå ifrån elevernas intressen, behov, framtidsplaner och möjligheter till personlig utveckling med en mångfald av studieinriktningar. Borås har en god bredd av både teoretiska och praktiska program och det vill vi slå vakt om. Kristdemokraterna vill utveckla olika former av lärlingsprogram i nära samverkan med det lokala näringslivet. Gymnasieskolan ska försöka möjliggöra för elever som vill ta ytterligare steg framåt att kunna läsa högskolekurser under sin gymnasietid. Detta bör kunna möjliggöras genom ett samarbete mellan skolan och Högskolan i Borås.

Skolan ska som helhet uppmuntra ideellt engagemang i föreningar, idrottsorganisationer och liknande. Skolan ska visa på det civila samhällets möjligheter och betydelse för den personliga utvecklingen.

Vuxenutbildningen är viktig både för de som av olika anledningar behöver uppdatera sina kunskaper och för våra invandrare. Alla är inte motiverade att läsa under skoltiden och andra vill göra nya karriärval under livet som kräver kompletterande kunskaper. Utformningen bör möjliggöra att studierna kan kombineras med arbete. Svenska för Invandrare (SFI) är en viktig del av integrationsarbetet och det är viktigt att invandrare kan erbjudas tillgång till denna undervisning tidigt, utan månaders väntetid. På samma sätt som för övrigt i skolan, ska värdegrundsarbetet med sin utgångspunkt i den etik och människosyn som förvaltas av den kristna och västerländska idétraditionen genomsyra vuxenutbildningen.

För att uppnå en bra skola måste alla dess delar fungera väl. Skolans ledning sätter sin tydliga prägel på övriga medarbetare och elever. Det är därför av största vikt att skolledare på alla nivåer får den utbildning och ges det stöd och den kompetensutveckling som krävs för att på ett professionellt sätt kunna leda sin verksamhet. Utbildningsnämnden i samarbete med en grundskolenämnd skulle bli en stark och slagkraftig komponent i detta arbete. Det är vidare viktigt att detaljstyrning i skolan minskar till förmån för en målstyrning där det goda exemplet lyfts fram och premieras.

Högskolan i Borås betyder mycket för staden. Huvudmannakapet för högskolan är inte kommunal men det är angeläget att Borås Stad utnyttjar den resurs högskolan utgör.

11


Karriärstege för duktiga lärare Bättre system för premiering av duktiga lärare måste etableras. Detta kan ske genom införande av en karriärstege med att antal steg och genom en tydligare lönespridning baserat på uppnådda resultat.

Nolltolerans vad avser mobbning och diskriminering

Det ska vara en självklarhet att det råder nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling i skolorna liksom på varje annan arbetsplats. Planer ska finnas för att motverka detta och det ska finnas tydliga åtgärdsplaner om det inträffar.

IT i utbildningen Borås ligger långt framme i att erbjuda barnen datorer i skolan, men tyvärr inte när det gäller satsningar på IT för lärare och som pedagogiska hjälpmedel. Här vill Kristdemokraterna satsa, då det även finns både en pedagogisk vinst och en kostnadsreduktionspotential här om tekniken används på rätt sätt.

Elevhälsovårdsgaranti Här krävs mer än resurstillskott. Det är viktigt att få en elevhälsovårdsgaranti där det går snabbt och lätt för ett barn eller förälder som ser behov att få kontakt med elevhälsan. Här måste Borås Stad arbeta fram lokala riktlinjer och garantier för vad elevhälsan ska erbjuda, så att barnens behov tillgodoses på rätt sätt.

SkolFam Forskning visar på att familjehemsplacerade barn i större utsträckning har låga eller ofullständiga betyg från årskurs nio. För att kunna stärka skolresultaten och ge familjehemsbarn större möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förmåga vill Kristdemokraterna och övriga allianspartier att SkolFam-modellen införs i Borås Stad. Arbetsmodellen syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn genom satsningar på goda utbildningsresultat.

Frivillig sommarskola Fortsatt satsning på frivillig sommarskola är viktig för att ge barn som är sent motiverade en möjlighet att läsa upp betyg för att kunna komma in på gymnasiet. Varje sådan insats betalar sig mångfalt under den elevens livstid.

12


Äldre i Borås Äldreomsorgen ska präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde och hänsyn ska tas till såväl själsliga, andliga som materiella behov. Människovärdet finns i den unika personen och beror inte på åldern eller den egna förmågan.

Den enskilde känner bäst sina egna behov. Alla individer är unika och med unika behov. Delaktighet, inflytande och valfrihet ska därför vara centrala begrepp inom äldreomsorgen. Ingen offentlig verksamhet kan till fullo tillfredsställa människors behov av närhet och gemenskap. Där har det civila samhället en viktig funktion. Därför måste äldreomsorgen vinnlägga sig om ett samarbete med det civila samhället, exempelvis anhöriga, föreningar, kyrkor och andra ideella krafter.

Kvaliteten utvecklas av konkurrens och därför bör alla aktörer som kan erbjuda vård- och omsorg av hög kvalitet välkomnas, såväl ideella, kooperativa, privata som offentliga. Det offentliga får dock inte släppa kravet på kvalitet och måste noga vinnlägga sig om att följa upp så väl egen som alternativt utförd vård- och omsorg. Kristdemokraterna stöder fortsatt utveckling av valfrihet inom hemtjänst och äldreboende enligt LOV. Vi vill att denna valfrihet ska erbjudas även personer under 65 år, vilket inte är fallet idag.

Boendet är centralt för alla. Behoven varierar över tid, och tillgängliga bostäder med möjlighet till gemenskap är något många efterfrågar, så kallade Trygghetsboenden, där det finns möjlighet till gemenskap och viss tillgång till personal. En utveckling har skett sedan Ädelreformen på 90-talet där personer som får plats på särskilt boende idag är mycket svårt sjuka. Det har blivit ett nålsöga att passera biståndsbedömaren som fattar beslut om insatser. Vi vill se förändring av formerna för äldreomsorg så att man själv har rätt att välja särskilt boende, men att insatsen av personal blir flexibelt utifrån vårdbehov. Biståndsbedömning ska bli mer rådgivande och stödjande. Detta kräver ett annat sätt att arbeta inom vård och omsorg där man istället för att knyta insatserna till en avdelning, knyter det till individens behov och varierar insatserna efter detta. Kristdemokraterna i Borås vill se ett fritt val till särskilt boende i denna form från 80 års ålder.

Vi vill se en blandning av boendeformer där människor kan söka ett trygghetsboende när man, trots hög ålder, är självständig och frisk, och sedan i samma boende få insatsen omvandlad till särskilt boende nivå när hälsan och självständigheten sviktar. Där behöver staden bygga anpassade lägenheter som passar för denna form av vård och omsorg. Som ett led i att tänka nytt kan man t ex genom arkitekttävling, medborgarförslag, samt samverkan med föreningar och organisationer tillsammans skapa framtidens äldreboenden. Borås bör stötta att det på detta sätt tillskapas fler alternativ och utveckla de boenden som redan finns idag. I detta måste säkerställas tillgången på parboenden för att inte splittra makar, där den ena blir sjuk och behöver hjälp.

Vi är inga maskiner utan alla, oavsett hur sjuk man är, har rätt att bemötas med respekt och värdighet. Kristdemokraterna vill införa en värdighetsgaranti där fokus är på bemötande och attityder samt den äldres upplevelse av vår insats. Det är inte rimligt med bristande kontinuitet

13


inom hemtjänsten med olika personer som kommer varje dag till den äldre. Den äldre måste ges makt att välja vem eller vilka som ska utföra insatsen.

Även när man blir äldre är de flesta av oss en del av en familj och Kristdemokraterna vill underlätta för familjer att på olika sätt ta hand om sina äldre familjemedlemmar. Anhörigstöd är en viktig komponent i detta liksom närståendepenningen, men vi vill hitta ytterligare sätt. En sådan möjlighet skulle någon form av ersättning för vård av nära anhörig, t ex föräldrar, kunna vara. Vi vill därför verka för att man utreder förutsättningarna att införa detta i någon form, eventuellt kopplat till anhörigstöd, och även om det sannolikt kräver nationella beslut, vill vi att kommunen arbetar med denna inriktning.

Fortsatt arbete med att tillgodose att personalen har rätt kompetens och utbildning måste ske. Vi vill även se en uppgradering av dessa traditionellt kvinnliga omsorgsyrken så att de får en bättre löneutveckling för sitt oerhört viktiga arbete. Vi tror att för detta måste ledarfunktionen stärkas inom äldrevården och adekvat stöd och ledarskapsutveckling ges.

Människan måste ses som en helhet med kroppsliga, själsliga och andliga behov. Exempelvis kan man utveckla möjligheten att laga mat med de äldre på enheten, vilket är en upplevelse i sig, utöver att få sig näring. Vi vill även föreslå ett system med matcheckar för att den äldre ännu tydligare ska bemyndigas att kunna välja olika lösningar.

Likaså är det av vikt att det finns kulturutbud samt samverkan med religiösa och kulturella organisationer för att erbjuda människor olika delar av livets glädjeämnen. T.ex. en kulturfestival för äldre i samverkan med det civila samhället kan vara årligen återkommande och cirkulera på äldreboenden. Ytterligare en fråga som är viktig är att det finns möjlighet till boende med husdjur. Studier har visat positiva effekter hos t.ex. dementa när det finns hund eller katt på boendet som de kan känna gemenskap med, oavsett hur dåligt deras medvetande fungerar. Detta måste säkerställas i Borås Stad.

Vi ser att styrningen av äldrevården är viktig och där måste Borås Stad tillskapa en central Äldrevårdsnämnd för att säkerställa god kvalitet och rättvis insats för medborgaren. När man är i behov av stöd och hjälp i vardagen måste kommunen i allt verka för att utgöra stöd och vara rådgivande för den äldre och dess anhöriga. Kvarboendeprincipen i kombination med neddragning av platser inom Vård och Omsorgsboenden (VÅBO) har gjort att plats på VÅBO får man först när alla försök att ge stöd för klara eget boende misslyckats. I snitt lever den som fått en sådan plats endast 6 månader. Biståndsbedömningen kan då upplevas som ett nålsöga och en kontrollfunktion istället för stödjande. Det är inte en värdig äldrevård för oss kristdemokrater.

En särskild controllerfunktion måste finnas för att granska kvalitet i såväl egen som alternativt utförd verksamhet. Vi vill som ett led i öka målstyrning även ge boråsarna möjlighet till öppna jämförelser mellan de olika enheterna, både offentliga och fristående, inom äldreomsorgen och omvandla befintliga medborgarkontrakt till lokala tjänstegarantier som årligen revideras. Boråsaren har rätt att veta vad man kan förvänta sig för insats och hur man för dialog runt kvalitet med staden.

14


I Borås Stad ska finnas en äldrevårdscentral där staden tillsammans med regionen samverkar för att få spetskompetens samt samla all kunskap och alla utförare inom äldrevård. En samlad rehabiliteringsenhet, hjälpmedel, anhörigstöd m.m. Att de särskilda boendena i staden har stöd av läkare med kompetens i geriatrik måste vara en självklarhet och Borås Stad måste ställa krav på regionen att detta tillgodoses. Vi vill även se en utveckling där kommunen kan få anställa egna läkare, vilket nu inte är möjligt enligt gällande regelverk. Det är viktigt att förstärka och kompetenshöja kommunens rehabilitering. Rehabilitering handlar om att dugliggöra, att hjälpa människor att inte bara överleva utan att leva även när kroppen och psykets funktioner sviktar. Inom exempelvis demensvård kan rätt rehabinsatser göra att sjukdomens förlopp stoppas och därmed ge den sjuke och dess anhöriga möjlighet att klara sig mer självständigt och med besparing av behov av insatser, både från det offentliga och anhöriga.

Vi vill fortsatt öka och utveckla stödet till de viktiga anhörigvårdarna. Deras insats är oerhört värdefull och kan inte mätas enbart i ekonomisk besparing för staden. Ett ökat anhörigstöd såväl ekonomiskt som i andra former är centralt för ett medmänskligt Borås.

Fritt val av boende När man fyllt 65 år ska man ha rätt att välja kommunalt boende i olika former om man så önskar. Sedan ska omsorgsnivån anpassas till individens behov.

Trygghetsboenden Kristdemokraterna vill se en ökad satsning på trygghetsboenden av olika slag och med olika huvudmän och inriktning.

Integrera boendeformerna Övergången mellan olika boendeformer ska göras så smidig som möjligt genom att fokus är på de individuella behoven snarare än på boendeform.

Värdighetsgaranti för äldre Värdighetsgarantin ska ha fokus på bemötande och attityder samt den äldres upplevelse av tjänsterna.

Central äldrevårdsnämnd Kristdemokraterna vill ersätta dagens system med stadsdelar med facknämnder varvid en av dessa ska vara en äldrevårdsnämnd som hanterar dessa frågor för hela Borås Stad.

Upphandling och kvalitetsuppföljning

Valfrihetsreformer som genomförts inom olika kommunala områden, inklusive äldrevården har inneburit att individen har fått ett ökat inflytande över sitt liv. Vi har dock sett brister i både upphandlingen och uppföljningen av dessa tjänster, varför vi nu vill se att man inrättar en controllertjänst inriktad på att förbättra upphandlingsunderlagen samt följa upp att det som levereras motsvarar avtalen. Denna uppföljning ska ske både av

15


interna och externa utförare.

Ökat anhörigstöd Vinsterna både för samhället och individen av anhörigvård är stora. Kristdemokraterna vill därför ge fler möjlighet att vårda sina anhöriga genom att öka anhörigstödet, såväl ekonomiskt som i andra avseenden.

Fria kollektivresor för pensionärer Kristdemokraternas förslag om fria bussresor dagtid för pensionärer har slagit väl ut och det är nu dags att gå vidare med att införa det alla tider på dygnet.

Äldrevårdscentraler Inför en äldrevårdscentral där kommunen i samarbete med regionen samverkar för att utveckla spetskompetens samt samlar all kunskap och verksamhet rörande äldrevård.

Äldreombudsman Vi vill inrätta en tjänst med uppgift att stödja och tillvarata de äldres intressen och rättigheter i Borås.

16


Solidaritet och omsorg Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjen. De sociala insatserna ska stödja när det brister, stimulera de positiva krafter som finns hos varje person och även visa på det personliga ansvaret för ett bra resultat.

Vi tror på människans förmåga att växa och ta ansvar och att människor kan förändra sin egen och andras tillvaro genom rätt stöd och hjälp. Eftersom vi samtidigt ser människan som ofullkomlig vet vi att många kommer att misslyckas. Kanske misslyckas många gånger. En människas historia får aldrig förändra vår tro på att det fortfarande finns möjlighet till förändring och stödet och omsorgen måste individualiseras så att människor fortsatt ses som individer och inte definieras som tillhörande en grupp. Man ÄR inte drogmissbrukare, psykiskt sjuk, arbetslös eller invandrad utan man är en människa som andra men med särskilda behov. Vi tror på en socialpolitik som också ställer krav och förväntningar, inte bara medkänsla och bidrag, och skapar en plan till förändring. Vi tror att människor växer när de förväntas ta ansvar och det offentliga får aldrig slentrianmässigt hålla tillbaka eller göra att utsatta människor fastnar i bidragssystem. Kristdemokraterna har i Borås föreslagit tillskapandet av social investeringsfond där vi vill se långsiktiga investeringar i människor i Borås.

Solidaritetsprincipen motiverar till gemensamt ansvar för alla människor. Politiken ska vara medborgarnas företrädare där de mest utsatta har störst rätt till det offentligas stöd. Alla ska ha möjlighet att leva ett tryggt och värdigt liv. Offentlig, ideell och privat verksamhet ska komplettera varandra. Sociala insatser ska präglas av respekt för den personliga integriteten och ge förutsättningar för inflytande och delaktighet för såväl vuxna som barn.

Barns rätt till en trygg uppväxtmiljö är grundläggande. Barn som inte är trygga hemma är de mest sårbara och utsatta i samhället, och de behöver samhällets stöd och skydd. Barn i familjer som är ekonomiskt utsatta deltar mindre i fritidsaktiviteter och föreningsliv än genomsnittet. Förslaget om en fritidspeng som komplement till försörjningsstödet för dessa barn är en tidig insats som har potential att skydda barn från att fara illa och ge dem bättre förutsättningar att rustas för ett vuxenliv under bättre villkor.

I Borås Stad finns ett vräkningsförebyggande arbete där vi kristdemokrater vill prioritera stöd till de familjer där det finns barn som hotas av vräkning. I frågan om hemlöshet måste vi fortsätta arbeta mot en nollvision. ”Bostad först” är en grund för trygghet och ger en bas för att växa och utvecklas som människa och för att kunna ta emot hjälp och stöd för de svårigheter som gjort att man blivit hemlös. Kristdemokraterna driver frågan nationellt om hemlöshet inom ramen för socialdepartementet och erfarenheter och kunskap som finns bör omsättas i konkret handling även i Borås. I detta arbete behöver alla goda krafter samverka och hemlöshet är ett område där föreningar, kyrka och organisationer har ett engagemang och erfarenhet som kompletterar det offentliga stödet. Vi tror på en mångfald av individuellt utformade lösningar.

Det alkohol- och drogförebyggande arbetet är en viktig uppgift. Ca 400. 000 barn lever i förhållanden där båda eller någon av föräldrarna har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har dryckes- och drogvanor som måste brytas. Här behövs ytterligare utvecklad

17


samverkan mellan skola och socialtjänst liksom samverkan med föräldrar och det civila samhället. De olika ideella föreningar som har ett socialt arbete för missbrukare ska ses som komplementära till Borås Stads verksamhet och fler alternativ bör uppmuntras och ekonomiskt stöttas. Vi kristdemokrater vill på europeisk, nationell och lokal Borås-nivå kraftfullt ta avstånd från de drogliberala strömmar som finns i samhället. Särskilt viktigt att prioritera är det förebyggande arbetet avseende bruk av, och attityder till tobak, alkohol och andra droger. Kristdemokraterna i Borås har särskilt arbetat för insatser vid spelmissbruk som glädjande nu är inkluderat i stadens välfärdsbokslut.

Det sociala arbetet ska särskilt uppmärksamma nödvändigheten av rätt bemötande oavsett anledningen till den hjälpsökandes ärende. Särskilt viktigt är detta i mötet med barn och unga. Barns rätt att komma till tals ska tillgodoses i alla kontakter med socialtjänsten. Insatser för att hitta barn som riskerar att fara illa under sin uppväxt måste prioriteras tidigt i processen, vilket är en långsiktig investering som ger besparingar i såväl kostnader som mänskligt lidande. Kristdemokraterna stöttar fortsatt arbetet med att öppna ett Barnahus i samverkan mellan t.ex. region, polis och socialtjänst.

Det sociala arbetet ska ha fokus på att förebygga och hjälpa personer att inte hamna i ett beroende av försörjningsstöd. Det handlar också om samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd så att de ska kunna gå till egen försörjning. I detta arbete måste samverkan ske mellan de olika offentliga aktörerna; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten där människor inte får bollas mellan försörjningssystem utan få en kartläggning och stöd utifrån sina individuella behov. Inte minst det framgångsrika projektet Lotsen i Borås visar på vinster av samverkan för att få människor till en bättre hälsa och egen försörjning. Där är det särskilt viktigt att fokusera på fysisk och psykisk ohälsa då denna är ojämlikt fördelad efter inkomstnivå och social utsatthet. Vi vill se ett strategiskt folkhälsoarbete där tex hälsocoachning till de som erhåller försörjningsstöd är ett förslag till projekt i samverkan med region. På sikt vill vi se ett samhälle där man kan få allt offentligt stöd från olika myndigheter under samma tak och i samverkan t.ex. enligt modell från Norge.

18


Strategiskt folkhälsoarbete Kristdemokraterna vill satsa på ett strategiskt folkhälsoarbete som inriktar sig på riskgrupperna i t.ex. socialt utsatta områden. Genom att inrikta stödet där det mest behövs åstadkommer man störst effektivitet i arbetet.

Barnahus Vi vill verka för införandet av ett s.k. Barnahus i Borås för barn som misstänks eller har blivit utsatta för våld/övergrepp. Tanken med barnahus är att framförallt underlätta barns möte med rättsväsendet genom att samla all kompetens på ett och samma ställe. Rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården ska där samverka kring barnet på bästa möjliga sätt. Fokus blir då på barnets behov. Barn ska inte slussas runt och tvingas berätta sin historia om och om igen. På barnahusen finns möjlighet till större specialisering och vidareutveckling av personalens kompetens. I detta måste Borås Stad samverka med närliggande kommuner samt andra berörda instanser.

Fritidspeng Ska vara ett komplement till försörjningsstödet för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Genom möjlighet till deltagande i fritidsaktiviteter rustas dessa barn bättre för vuxenlivet.

19


Delaktighet – ett samhälle för alla Alla människor ska ha lika förutsättningar att förverkliga sin potential. Funktionsnedsättning blir ett hinder för den enskilde först om samhället inte förmår att kompensera bristerna. Personer med funktionsnedsättningar riskerar att hindras från att delta i samhällslivet på lika villkor. Graden av funktionsnedsättning är inte statisk, utan snarare ett resultat av samhällets förmåga eller oförmåga att möta personer med funktionsnedsättning.

Personer med funktionsnedsättning riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor, men insatserna måste anpassas så att de motsvarar människors olika förutsättningar och behov.

LSS är en betydelsefull reform som på ett avgörande sätt har förbättrat levnadsvillkoren för dem som omfattas av lagen och vars insatser vi måste slå vakt om. Det handlar om rättigheter och det är angeläget att hålla fast vid att hanteringen av lagarna ska vara rättssäker. Vi vill se en ökad valfrihet enligt LOV även för personer med funktionsnedsättning under 65 år som behöver insatser, t.ex. av hemtjänst eller daglig verksamhet. Denna grupp ökar idag då kriterierna för att erhålla personlig assistans enligt LSS har skärpts kraftigt och människor riskerar att fara illa.

Det ska vara en självklarhet att hänsyn tas till funktionsnedsattas behov av god tillgänglighet vid utformningen av offentliga inrättningar, anläggningar och informationssystem och att medel regelbundet avsätts i budget för detta.

Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga. Psykisk ohälsa tillhör den kategori funktionsnedsättningar vars yttringar inte alltid syns. Särskilt viktigt är att arbeta mot de fördomar och skamkänslor som i alltför stor utsträckning präglar attityderna till psykiska sjukdomar.

Många personer med funktionsnedsättning erbjuds endast daglig verksamhet som sysselsättning. En tillgänglig arbetsmarknad är viktig och även personer med funktionsnedsättning måste ges möjlighet att prövas mot den ordinarie arbetsmarknaden. Vi tror på en aktiv arbetsmarknadsinsats där samverkan med ideella organisationer och föreningar samt stöd till sociala kooperativ måste prioriteras. Ett konkret förslag är att man beaktar möjligheten att ge funktionsnedsatta jobb i upphandlingar och värderar detta högt.

Trots återhämtningen på arbetsmarknaden är det många av de tidigare uppsagda personerna som har svårt att få ett nytt arbete. Det rör sig framförallt om äldre, personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med låg utbildning. Dessutom finns det stora grupper unga och personer med utländsk bakgrund som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Att bekämpa ungdomsarbetslösheten är en av de viktigaste utmaningarna och en av de viktigaste åtgärderna är då att stötta ungdomarna att avsluta sina studier.

Kommuner behöver också ta ett större ansvar för att anställa personer med funktionsnedsättning. Varför är det så att man inom privata företag såsom ICA har färdiga program för att erbjuda personer med funktionsnedsättning arbete medan kommunen är en betydligt sämre initiativtagare till att personer kommer ut i arbete?

20


Att ha forum för dialog med alla medborgare är viktigt för att stärka och utveckla demokratin. Särskilt viktigt ser vi det i områden med social och ekonomisk otrygghet. Vi vill prioritera de satsningar som görs på Norrby och Hässleholmen inom ramen för både nationella och EU-baserade projekt. Kristdemokraterna är också för rådgivande folkomröstningar i viktiga och strategiska frågor. Likaså är den internetbaserade dialogen allt mer betydelsefull som kanal för synpunkter och dialog med medborgarna i förvaltandet och prioriteringen av de medel som staden har fått att förfoga över.

Borås har utvecklat former för samverkan med ungdomar bland annat i stadens ungdomsråd och i Brygghuset. Vi vill se en fortsättning i tillskapandet av ett ungdomsfullmäktige. En fortsatt prioritet av att få unga människor att förstå medborgaransvar och betydelsen av att engagera sig i samhällsgemenskapen, kommer att betala tillbaka mångfalt. En av vår tids stora utmaningar är integrationsfrågan. Sverige är ett rikt land som förskonats från krig under lång tid. Vi har ett ansvar att i solidaritet fortsätta att ge människor en hemstad när de flytt från svåra situationer i sina hemländer. Vi anser att Sverige har en flyktingpolitik där människor fastnar i väntan på besked om uppehållstillstånd i bidragssystem som passiviserar. Vi har ett ansvar att i solidaritet hjälpa människor på flykt, men också ett ansvar att faktiskt ge dem förutsättningar att komma in i samhället och skapa bra livsvillkor för sig och sin familj.

Vi tror att en nyckel till integration är språk och arbete. Borås Stad har historiskt sett haft mycket bra resultat i fråga om detta. Ca 70 % av de invandrade personerna var, efter ett och ett halvt års introduktionsprogram, inte längre beroende av försörjningsstöd. Sedan staten tog över ansvaret för introduktionen av flyktingar har dock resultaten gått ner. Borås Stad måste dock ha en fortsatt god samverkan och strategi för att kunna prioritera att hjälpa dessa människor ut i svenska samhället. En aktiv arbetsmarknadspolitik där människors resurser tas till vara och där de inte ses som en belastning för samhället, är en nödvändig förutsättning. Det är av vikt att tidigt kartlägga hur kunskaperna ser ut hos den enskilda individen samt identifiera de behov som kan finnas, exempelvis av rehabiliteringsinsatser. Lika viktigt är det att kartlägga individens styrkor och resurser som denne kan bidra med till samhället. Stödet för flyktingar med traumatiska upplevelser måste förstärkas och utvecklas i samverkan med regionen.

Vi vill att man tidigt varvar språk och lärlingsarbete. Vår tanke är att man i Borås Stad ska arbeta mot en sammanslagning av Arbetsförmedlingens, socialtjänstens och Försäkringskassans insatser för att invandrande människors potential bättre ska kunna tas till vara.

Ett fortsatt arbete med attityder och värderingar måste ske. Människor kan aldrig definieras som grupp utan måste ses som individer för att minska motsättningar och spänningar i integrations/invandringsfrågan. I Borås Stad är segregationen inbyggd i våra olika bostadsområden och nytänkande exempelvis runt ägandeformer av lägenheter är angeläget, liksom samverkan med skola, polis och regionens barnhälsovård för att tidigt identifiera svårigheter.

21


Det finns en stor mångfald av ideella organisationer i Borås Stad. Organisationernas verksamheter engagerar många invånare kring gemensamma intressen. Genom detta engagemang byggs socialt kapital i kommunen, omfattande hjälparbete bedrivs och integration befrämjas. Vi vill visa respekt för detta arbete och ge det förutsättningar att utvecklas inom den sociala ekonomin. (Med social ekonomi menas organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn). Genom att bilda ett samverkansorgan och skriva en överenskommelse mellan kommunen och den sociala ekonomin kan man underlätta för den att ytterligare bidra på olika sätt till samhällsbygget. Detta har visat sig vara mycket framgångsrikt i exempelvis Göteborg.

Ideella organisationer har en särskild plats i arbetet med människor i hemlöshet, tiggeri, missbruk och annan social utsatthet. En samverkan mellan det offentliga och civila samhället ger en möjlighet att hjälpa fler och hjälpa på ett bättre sätt eftersom i arbete för andra medmänniskor förverkligar vi en medmänsklighet mellan unika individer och kan ge både den som hjälper och den som blir hjälpt mening och glädje. Det offentliga måste i allt stödja frivilliga och ideella organisationer och föreningar i detta arbete.

Sverige behöver ett samhälle med offentlig välfärd som arbetar målmedvetet med att sprida demokrati och social rättvisa och ger oss trygghet när svårigheter drabbar de som bor och befinner sig i Borås. Men vi behöver också ett starkt civilsamhälle där människor hjälper varandra för att tillsammans skapa hopp och en bättre värld.

Beakta funktionsnedsatta i upphandlingar

Borås Stad bör pröva att i lämpliga upphandlingar ställa krav, eller ha som bedömningskriterier, huruvida uppdragstagaren kan erbjuda funktionsnedsatta arbete i samband med uppdraget.

Anställa funktionsnedsatta Borås Stad bör aktivt erbjuda funktionsnedsatta arbete inom kommunen där så är möjligt. Denna målsättning bör konkretiseras och särskilda medel avsättas.

Förändra situationen för socialt utsatta i Borås

Utveckla och öka stödet och samverkan med ideella organisationer i frågor om social utsatthet hos hemlösa och utsatta i Borås.

Nyanlända som resurs Viktigt att snabbt ge nyanlända meningsfulla uppgifter så de på så sätt får en möjlighet att bidra på olika sätt.

Det unika, okränkbara och universella människovärdet

Det okränkbara människovärdet skall genomsyra all verksamhet och målsättning bör vara att införa värdighetsgaranti både inom kommunens hälso och-sjukvård och inom övriga delar av socialtjänst med arbete att hjälpa människor.

22


http://sv.wikipedia.org/wiki/Samh%C3%A4lle

http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati

http://sv.wikipedia.org/wiki/Offentliga_sektorn

http://sv.wikipedia.org/wiki/Offentliga_sektorn

Miljö och Energi för en hållbar stad Förvaltarskapstanken är den bärande ideologiska grundstenen för att nå visionen om trygga uppväxtvillkor och en god framtida miljö för våra barn och unga. Flera av de globala kriser som vi upplever påverkar också den lokala nivån. Även om lösningarna på dessa problem ofta är gränsöverskridande, sker det verkliga miljöarbetet till stor del lokalt. Detta ställer krav på lokala beslut där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är förnyelsebar, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretsloppstänkande. Framgångsrikt miljöarbete handlar till stor del om planering och måste därför vara en integrerad del i all kommunal verksamhet.

Borås ligger idag i framkant genom de satsningar som skett genom bl.a. Borås Energi och Miljö. Kristdemokraterna anser det angeläget att fortsätta driva dessa frågor för att exempelvis realisera stadens vision om ett fossilbränslefritt Borås. Genom framgångsrik samverkan mellan stad, högskola, forskningsinstitut och näringsliv har det skapats förutsättningar för satsningar och erfarenhetsbyggande som annars inte skulle kunna ske. En viktig del i detta är etablerandet av Sobacken som ett energi- och miljökompetenscenter. När denna verksamhet förläggs till Sobacken frigörs viktiga markområden i innerstan och det ges förutsättningar att driva miljöarbetet på ett rationellt sätt.

Kristdemokraterna är positiva till fortsatt satsning inom Borås Waste Recovery (samverkan mellan Borås Stad, SP, Högskolan i Borås samt Borås Energi och Miljö i att föra ut kunskap kring kretsloppstänkande till framför allt utvecklingsländer), då detta rätt utformat inte bara kan skapa positiva miljöeffekter hos samarbetspartners, utan också skapa affärsmöjligheter för Borås näringsliv och göra Borås Stad till en attraktiv arbetsgivare. En förutsättning är dock att det kan ske självfinansierat och utan kommersiella risker för Borås Stad, då det ligger i utkanten för vad kommunen bör ägna sig åt.

Borås Stad kan minska biltrafiken, som är en stor fossilbränslenyttjare, genom god trafikplanering och fungerande kollektivtrafik. Mer om detta under Stadsplaneringsavsnittet.

Miljötänkande handlar till stor del om attityder och värderingar och det är därför angeläget att Borås Stad fortsätter att engagera sig i informationssatsningar kring miljöfrågor och inte minst att dessa frågor får en framskjuten plats inom skolan. Det är viktigt att Borås Stad möter upp de ambitioner kommuninvånarna har att göra rätt miljömässigt, genom att också göra det lätt.

23


Samverkan med närliggande kommuner

Kristdemokraterna vill se utökat samarbete med kringliggande kommuner avseende vissa miljö-och energi satsningar som kräver en kritisk massa, eller har stordriftsfördelar. Detta kan t.ex. gälla fjärrvärme och vissa specialiserade funktioner etc. Detta gäller för övrigt även andra områden än miljöfrågor.

Samverkan med andra aktörer Också samverkan med privata bolag och andra aktörer bör uppmuntras varigenom man kan underlätta etablerandet av nya verksamheter i anslutning till kommunala sådana. Ett exempel på detta kan vara Waste Recovery eller inom omsorgsområdet.

Lokal miljö-och energistrategi Borås Stad ska alltid ha en uppdaterad och ambitiös miljö-och energistrategi med tydlig koppling till åtgärder och budget. Det ska vara en kommunövergripande ansats på så sätt att effekten på hela kommunen ska beaktas snarare än på respektive förvaltningsnivå för att undvika suboptimeringar.

Ny vindkraftsplan Kristdemokraterna är positiva till vindkraft då den har en betydande potential att ersätta de fossila bränslena. I Borås Stad behövs en tydlig vindkraftsplan, dels för att villkoren för dess utbyggnad ska förtydligas både för boende och vindkraftsinvesterare, dels för att undvika en alltför geografiskt spridd utbyggnad av vindkraftverk i kommunen. Planen bör även beakta andra energislag med påverkan på närområdet.

Miljöledningssystem ska utvecklas för relevanta kommunala verksamheter

Miljöarbetet kräver ett strukturerat arbete och ett verktyg i detta är att etablera miljöledningssystem för relevanta verksamheter. Därigenom kan man mäta både miljöpåverkan och de förbättringar som görs, vilket är viktigt.

Ökad andel ekologiskt, närproducerade och rättvisemärkta produkter

Borås Stad ska ställa ökade krav på rättvisemärkta, ekologiskt och-närodlade produkter där så är möjligt. Detta kräver att upphandlingsreglerna ses över.

Höga klimat och energikrav vid eget byggande

Borås bostadsbolag står för en stor del av nybyggandet i staden. Det är viktigt att man ställer höga miljö-och energikrav vid nybyggande. T.ex. bör individuell eltaxa införas då det visat sig leda till stora energibesparingar och kök bör anpassas till källsortering.

24


Fortsatt utbyggnad av gång-och cykelvägar

Även om Borås är en backig stad så finns en stor potential i ökat cyklande om rätt förutsättningar finns och därför bör ett fortsatt utbyggande av cykel och gångbanor ske.

Lånecyklar Ett system med lånecyklar bör införas i Borås på motsvarande sätt som i många andra städer.

25


Fritid, kultur och folkhälsa Ett rikt och varierat kultur- och fritidsutbud har stor betydelse för att skapa en attraktiv kommun. Kulturen har en stor betydelse i vårt mångkulturella samhälle för att vara en enande kraft över etniska och religiösa gränser eftersom kultur mycket handlar om mänskliga möten. Därför är det politikens uppgift att skapa goda förutsättningar för kulturen att blomstra. Vi har alla behov av kultur. Ett samhälle utan ett rikt kulturliv är fattigt och missar den inspiration och personlig utveckling som kulturella uttryck förmedlar.

Idrottsrörelsens betydelse för folkhälsan är av största vikt och bidrar liksom kulturen till integration, gemenskap och trivsel. Ungdomar, men också vuxna, måste ges förutsättningar till både bredd- och elitidrott. Likaså måste jämställdhetsperspektivet beaktas i stödet till idrotten. Vi måste vårda och underhålla de anläggningar vi har för att ge boråsarna de bästa förutsättningarna att utöva sina fritidsintressen. Stadens idrotts- och kulturanläggningar ska vara tillgängliga för alla boråsare. Därför är det av största vikt att tillgänglighetsperspektivet alltid prioriteras vid renovering och nybyggnation.

Kristdemokraterna vill se en tydlig prioritering av folkhälsoarbetet. Vi tycker att folkhälsofrågor är viktigare än bara några utvärderingstal i ett välfärdsbokslut genom att investeringar i detta inte bara sparar stora pengar inom andra områden utan också höjer vårt välbefinnande. Därför behöver det fortlöpande vidareutvecklas hur det strategiska folkhälsoarbetet ska kunna nå ut i alla delar av stadens verksamheter. Studier ha visat att man får störst effekt av detta arbete om det riktas mot de grupper i vår stad som har mest att vinna på dessa åtgärder. Detta inkluderar aktivt drog-och alkoholförebyggande arbete i samverkan med skola, frivilligorganisationer m.m.

Folkhälsa är inte rättvist fördelat. Personer som är arbetslösa och får socialbidrag visar sig ha en sämre hälsa och fler riskfaktorer i livsstil såsom övervikt och rökning. Vi tror på riktat folkhälsoarbete i samverkan med regionen. T.ex. kan individuellt anpassad coachning i livsstils/hälsofrågor för utsatta personer ses som ett viktigt strategiskt folkhälsoarbete.

Borås har ett stort och varierande föreningsliv. Det offentliga ska inte primärt utföra verksamheten, politiken ska däremot i samverkan med den sociala ekonomin, föreningar och organisationer, skapa förutsättningar för att medborgarna ska erbjudas ett rikt och varierande kultur- och fritidsliv. Det civila samhället har stor betydelse för utvecklingen av kultur- och fritidsutbudet. Kristdemokraterna vill se mer samarbete mellan skola och föreningsliv varvid barnen ges möjlighet att inom skolans ram prova på olika kulturaktiviteter och sporter. Genom att organisera detta via skolan ges barn som annars inte har förutsättningar att komma i kontakt med olika föreningar och verksamheter möjlighet att göra det.

26


Borås Stads kultur-och fritidspolitik ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla. Oavsett ålder, kön, etniskt ursprung, livsåskådning eller funktionshinder ska invånarna ha stor frihet i att ta del av, och även utöva, kultur- och fritidsaktiviteter. Kulturintresset grundläggs tidigt och det är därför viktigt att barn och ungdomar tidigt kommer i kontakt med, och får möjlighet att pröva på, olika kulturuttryck. Den kommunala kulturskolan spelar här en viktig roll och Kristdemokraterna tror att det finns en utvecklingspotential av denna och vill därför att det görs en översyn av den nuvarande verksamheten i avsikt att ytterligare utveckla och effektivisera den, så än fler barn får möjlighet att tillgodogöra sig denna viktiga verksamhet.

Strategiskt folkhälsoarbete Kristdemokraterna vill satsa på ett strategiskt folkhälsoarbete som inriktar sig på riskgrupperna i t.ex. socialt utsatta områden. Genom att inrikta stödet där det mest behövs åstadkommer man störst effektivitet i arbetet.

Kost Målsättning skall vara att använda närproducerad och ekologisk mat när det är möjligt. Barn och unga måste tidigt få stöd att få sunda kostvanor och förstå matens betydelse för påverkan på miljö. I äldrevård måste mat som en upplevelse och social aktivitet prioriteras. Vi vill ge möjlighet till tillagning i egna kök där den äldre görs mer delaktig.

Säkerställ spontanidrottsytor vid stadsplaneringen

Möjligheten att idka spontanidrott i anslutning till bostadsområdena har visat sig oerhört viktig för att uppmuntra barn och unga att bli mer rörliga. Dessa kan med fördel kombineras med träningsredskap som kan nyttjas av allmänna motionärer eller seniorer.

Motorsportcentrum Ett sammanhållet och gemensamt område för all motorsport bör utvecklas. De olika former av motorsport som finns har idag inga reella möjligheter att utöva sina grenar, varken så att behoven tillgodoses eller så att rimliga miljökrav kan anses vara uppfyllda.

Gässlösa I samband med att vattenreningsverken flyttar till Sobacken frigörs markområden vid Gässlösa. Kristdemokraterna vill utreda möjligheterna att förutom flytten av Kronängs fotbollsanläggning dit också utveckla området för andra friluftsaktiviteter.

27


Seniorrabatter till fritids-och kulturaktiviteter

Kristdemokraterna vill göra extra satsningar på kultur för pensionärer genom att införa särskilda seniorrabatter på stadens kulturevenemang och friskvårdsanläggningar. Vi tror att denna kostnad kan sparas på andra håll genom friskare och nöjdare äldre i Borås.

Upprustning Boråshallen och Stadsparksbadet

Både dessa viktiga idrottsanläggningar är i behov av upprustning. Boråshallen är nu femtio år gammal och även om Stadsparksbadet är yngre, behöver även det en ansiktslyftning.

Spelberoende Utveckla det drogpolitiska handlingsprogrammet, speciellt avseende spelberoende

Skyttecentrum Genom utbyggnaden av regementsområdet och byggandet av motorvägsanslutningen till Riksväg 27 är det nu angeläget att ett antal jakt- och skjutbanor ersätts av ett gemensamt skyttecentrum.

28


Stadsplanering för en attraktiv stad Hur städer och samhällen planeras och gestaltas spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. Den goda staden planeras för långsiktig kvalitet och hållbarhet - ekonomiskt, socialt och ekologiskt. När bostäder, arbetsplatser och kommersiella aktörer kan samverka i ett och samma område skapas mångfald, folkliv och mötesplatser. Det upplevs tryggare och områdena lever en större del av dygnet. I Borås har mycket skett under de senaste 20 åren, inte minst när det gäller samverkan både mellan Borås Stad och näringsliv och direkt mellan privata aktörer. Kristdemokraterna vill bygga vidare på detta och ta till vara de styrkor vi har inom allt från Viskan till en stark position inom design, textil och logistik. Borås Stads primära roll här är att underlätta alla myndighetskontakter, vara förutseende i stadsplaneringen, skapa goda förutsättningar för möten och marknadsföra staden.

En viktig faktor i all kommande planering är den nya Götalandsbanan, som har potential att betyda mycket för bygden, och därför måste finns med i all framtida planering. En annan möjlighet att ta till vara är stadsparken som ska utvecklas till en öppen och inbjudande ”lunga” i centrum, där vi vill se att tillgänglighet och öppenheten på olika sätt utvecklas.

Bostadsbyggandet är en väsentlig del i stadsbyggandet. Men det är viktigt att inte bara fokusera på antalet bostäder utan också på hur de nya bostäderna byggs. Det ska skapas miljöer där människor trivs och känner sig hemma. Energiförbrukningen ska vara låg och sunda material väljas med låg miljöpåverkan. Innegårdar och parker ska planeras för att bli mötesplatser för människor. Borås Stads ansvar i detta, förutom detaljplanerna, är att ha korta handläggningstider och visa flexibilitet inom ramen för lagen vad avser normer etc.

När det gäller Borås Stads eget byggande står staden för en del utmaningar de kommande åren. Förändringar i lagstiftning och regelverk gör att många tillfälliga skollokaler måste ersättas med nya fasta förskolor och skolor och andra måste renoveras, byggas om eller byggas till. Dessa investeringsbehov, jämte fortsatta behov att investera i lokaler för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta) och SoL (Socialtjänstlagen), medför att stora resurser kommer att krävas under de närmaste fyra åren. Ett normverk för uppförande av SoL-boenden, i likhet med vad som gäller för LSS-boenden, måste snarast tas fram, så att rimliga behov kan tillgodoses. Utöver de nämnda behoven kan konstateras att en översyn av samtliga idrottshallar och bad är ytterst angelägen. För att undvika ständiga ad hoc beslut behöver en långsiktig hall- och badanläggningsplan tas fram, där kostnader för byggande och underhålls vägs mot de många positiva folkhälsoeffekter dessa anläggningar har.

De planbeslut Borås Stad fattar påverkar människor på ett mycket påtagligt sätt, samtidigt som många människor har valt att inte engagera sig partipolitiskt. Därför måste det finnas andra sätt att påverka, vilket idag sker genom exempelvis medborgardialog. Med hjälp av informationstekniken bör detta utvecklas ytterligare.

29


En av politikens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, som ger fler jobb och ökad välfärd. En framgångsrik arbetsmarknadspolitik är därmed starkt beroende av ett fungerande utbildningssystem och en näringspolitik som främjar företagande. Med fler sysselsatta kan fler försörja sig själva och därmed få mer makt över sina liv. Med fler sysselsatta skapas också resurser för att förstärka samhällsekonomin och därmed värna välfärdssystemen så att de som bäst behöver samhällets stöd också kan få detta.

Lokalt handlar detta t.ex. om att säkerställa tillgång till industrimark, förenkla regelverk för företagen, säkerställa att Borås Stad inte konkurrerar på ett osunt sätt, underlätta för entreprenörer att tillhandahålla kommunala tjänster som underleverantörer till Borås Stad, dela upp större entreprenader så även mindre lokala företag kan offerera samt skapa ett sk utmanarsystem där lokala företag kan utmana beslut om upphandling eller drift i egen regi, om de anser sig kunna erbjuda en billigare eller bättre tjänst.

Kristdemokraterna vill införa gratis kollektivtrafik inom kommunen. Vi tror detta krävs för att få till en verklig beteendeförändring med minskat bilåkande som följd. Detta minskar miljöpåverkan, skapar en bättre stadsmiljö och underlättar för boråsarna. Detta bör dock införas stegvis och första steget är att bygga vidare på Kristdemokraternas förslag att viss del av dagen låta pensionärerna åka gratis genom att utöka detta till hela dygnet. Därnäst bör möjligheterna för ungdomar att åka gratis utökas.

Borås som turist- och besöksstad måste beaktas vid utformningen av stadsplaneringen. ”Eventområdet” vid Borås Djurpark bör prioriteras, där bl.a. parkeringsförhållandena måste utformas så att dessa inte begränsar tillgängligheten. Hela området bör snarast detaljplaneras så att såväl befintlig som tillkommande bebyggelse, och investeringar i anslutning till dessa, kan få en sammanhållen lösning. Saltemad camping, Borås Djurpark, Simhallen och Stadsparksbadet är viktiga verksamheter som bidrar till Borås Stads dragningskraft och därmed till näringslivets attraktionskraft. Vi Kristdemokrater vill dock att ägarformerna för djurparken och campingen ses över, då vi ifrågasätter om de ska drivas i kommunal regi.

Medellång stadsplaneringsplan Borås har formulerat stadens vision inför år 2025. Detta är som namnet antyder ett visionärt dokument och inte alltid så konkret. Kristdemokraterna anser att det finns ett behov av en mer konkret stadsplaneringplan med ett 5-10 års perspektiv som kan ge ledning i de enskilda nämndernas planeringsarbete. Fokus ska vara på infrastruktur och byggande.

Trafiksituationen Genomfartstrafiken via Kungsleden måste bort och det är dags att börja planera för fungerande som binder ihop riksvägarna 27, 40, 41, 42 samt länsväg 180.

30


Gratis kollektivtrafik Målsättningen bör vara gratis kollektivtrafik för att därigenom skapa ett verkligt miljövänligt resande samt en bättre stadsmiljö. Detta bör ske stegvis enligt följande:

1. Fria resor dygnet runt för pensionärer 2. Utökade möjligheter för ungdomar att resa

gratis 3. Helt fri kollektivtrafik

Tidbegränsad fri parkering Möjligheten att parkera fritt i exempelvis två timmar i centrum skulle göra centrum mer attraktivt och underlätta för medborgarna. Detta behöver dock kompletteras med möjlighet att i t.ex. bilgarage parkera längre perioder för dem som är beroende av det.

IT strategi för Borås Informationsteknologi (IT) kommer att spela en allt viktigare roll framöver och det är därför viktigt att Borås har en god framförhållning i dessa frågor. IT kan spela en mycket större roll i den kommunala verksamheten än det gör idag, vilket kan både spara pengar och förbättra servicen till medborgarna. Detta kan gälla t ex personalutbildning, nyttjarkontakter, myndighetskontakter och trygghetstjänster. Därför är det viktigt att IT-området prioriteras och att kvalificerade resurser anlitas för att leda detta arbete.

Sälj av kommunala bostäder Borås Stad ska tillse att det finns attraktiva bostäder för alla grupper i Borås, men det är inget självändamål att Borås Stad ska äga bostäder. Finns det möjlighet att sälja av delar av beståndet och därigenom skapa resurser att bygga ytterligare bostäder ska detta eftersträvas om förutsättningarna är de rätta.

Nya former av bostadsägande Vi vill eftersträva t.ex. införandet av andra ägarformer än hyresrätter i bostadsområdena som Hässleholmen och Norrby. Detta kan genomföras på olika sätt t.ex. ägarrätter.

En väg in/Företagslots Borås Stad har infört företagslotsar och ”en väg in” men detta fungerar fortfarande dåligt och det krävs att vi vidtar ytterligare åtgärder för att underlätta för företagarna i kommunen.

31


Förvaltning, ekonomi och hushållning Som politiker har vi fått inte bara ett generellt förvaltningsansvar, utan förtroendet att på ett särskilt sätt ta ansvaret för förvaltningen av våra gemensamma resurser i form av skattepengarna. Den kristdemokratiska utgångspunkten för detta är den värdegrund vi beskrivit ovan. Som politiker inkluderar detta också att fundera över vad som egentligen är kommunens ansvar och vad som bäst sköts av andra. Utgångspunkten är att kommunen primärt är verktyget för att tillhandahålla ett antal väl definierade samhällsfunktioner (t.ex. skola, förskola, lokala miljöfrågor, fritidsanläggningar, viss infrastruktur) samt ta hand om de som på olika sätt behöver hjälp och stöd. Kommunen måste tydligt markera vad som är kärnverksamheter och vad som ingår i det offentliga åtagandet, politikens gränser. Utöver detta ska Borås Stad vara återhållsam med vad den engagerar sig i och varje annat engagemang ska prövas noggrant för att undvika både konkurrenssnedvridning och att skattepengar riskeras i icke primära verksamheter.

Kommunen ska inte överta enskildas ansvar eller uppgifter, utan stödja den enskilde i sin vardag. Detta kallar vi för subsidiaritetsprincipen, dvs beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. I slutändan handlar det om en grundsyn att skatterna ska vara så låga som möjligt, givet vad som ovan sagts, för att individen därmed ska få behålla så mycket som möjligt av lön etc. för att därmed själv kunna bestämma vad man vill göra med sina tillgångar.

En annan viktig princip för Kristdemokraterna är att alltid pröva om det är bättre att låta någon annan än kommunen utföra de tjänster som Borås Stad har ansvar att tillhandahålla och finansiera. Vi har varit pådrivande ifråga om olika valfrihetsreformer, båda inom skola och omsorg, då vi anser att det stärker både individen och konkurrensen och vill nu se att LOVen införs inom fler områden i Borås. Borås Stad har dock ansvaret för att dessa tjänster tillhandahålls med beslutad kvalitet och behöver som det ser ut idag förbättra sin kvalitets och- kontraktsuppföljning gentemot externa utförare.

En ofta förbisedd, men mycket viktig, funktion i den kommunala förvaltningen är revisionen. Det är ytterst den som för medborgarnas räkning ska se till att förvaltningen sker på ett ändamålsenligt sätt. Avgörande för dess funktion är att den är självständig gentemot de som granskas och att medborgarna har insyn i dess resultat. Kristdemokraterna vill säkerställa detta oberoende och under kommande mandatperiod se över formerna för revisionen i Borås, för att säkerställa att den fyller de krav som måste ställas på dess funktion.

Ett gott samhälle behöver en väl fungerande offentlig sektor, som i sin tur behöver en väl fungerande arbetsgivarpolitik. Personalkostnaderna utgör nästan 2/3 av Borås Stads totala kostnader. De förtroendevalda politikerna har en viktig roll som arbetsgivare och ska sträva efter att fortsätta tillämpa och utveckla best practice inom dessa områden. Särskilt viktigt är det att satsa på cheferna och tillse att de har en rimlig arbetssituation samt att de har rätt stöd och utbildning för jobbet. Forskning har visat att rätt ledarskap oftast är betydligt viktigare för effektivitet och trivsel i verksamheterna än ökade resurser. En viktig beståndsdel i detta är målstyrning och inte detaljstyrning. Relevanta mål ska sättas upp, måluppfyllelsen ska sedan utvärderas och verksamheten styras efter resultatet.

32


Slutligen får aldrig förvaltningen av boråsarnas skattepengar bli passiv och schablonmässig, utan ska utmärkas av ett ständigt ifrågasättande och en vilja att alltid bli bättre i allt vi gör. Utgångspunkten måste hela tiden vara att titta på Borås Stad som helhet. Kan en satsning i en viss förvaltning ge positiva effekter i en annan del av kommunen måste detta kunna göras och tidsperspektivet måste vara långt. Kan fjärrvärme läggas i trottoarer till en något högre kostnad, men med ökad tillgänglighet och stora besparingar i skottning och minskade handledsfrakturer ska den kommunala styrningen fånga upp detta och agera därefter.

Under en rad av år har Borås stad haft stora budgetöverskott. Vi vill att det ska utarbetas en strategi för hur överskott hanteras. Vi vill där se en tydlig prioritering av vård, skola och omsorg.

Löpande översyn av skatter och avgifter

Innebär att skatte och-avgiftsnivåer ständigt ska ifrågasättas och konsekvensanalyseras för att säkerställa både att det inte blir orimliga konsekvenser för någon grupp i samhället och att det bedrivs ständiga förbättringar i verksamheten. Jämförelser med andra kommuner och utförare (tex Nils Holgerson-jämförelser) bör också användas som ett verktyg för att pröva effektiviteten i verksamheten.

Se över regelverket för Servicekontoret

Vi ifrågasätter om spelreglerna för Servicekontoret är sådana att kommunal kärnverksamhet prioriteras, då man idag emellanåt konkurrerar med andra aktörer både inom Borås Stad, men även i andra kommuner. Förutsättningarna under vilket denna verksamhet bedrivs behöver därför ses över.

Policy mot osund konkurrens Borås bör se över de verksamheter man driver, inte bara utifrån om de är kommunala kärnverksamheter som ska bedrivas kommunalt utan också om de riskerar att utgöra osund konkurrens och därmed försämrar konkurrensen.

Säkerställ ett helhetsperspektiv i verksamheten

Tyvärr ser vi idag exempel på suboptimeringar mellan olika enheter inom Borås Stad. Sparade kostnader på ett ställe kan medföra betydligt högre kostnader någon annanstans. Borås Stad måste finna former för att undvika detta och därigenom effektivisera sin verksamhet.

33


Effektivisering av stadens upphandling

Kristdemokraterna anser att resurser kan frigöras för skattesänkningar eller utökad kommunal verksamhet genom att förbättra Borås Stads uppköp. Borås Stad är en av de största upphandlarna av varor och tjänster i staden och här bör åtgärder vidtas för att effektivisera. T ex bör en enhet ansvara för upphandlingar inom fastighetsområdet.

Ta bort stadsdelarna till förmån för facknämnder

Hur Borås Stad är organiserad är viktigt, såväl avseende effektivitet, kvalitet som arbetsmiljö. Kristdemokraterna anser att man bör utreda förutsättningarna för att helt ta bort stadsdelarna till förmån för facknämnder. Genom detta samlas all expertis inom en organisation och man säkerställer likabehandling av alla Borås Stads invånare. För att detta ska lyckas måste man dock hitta former för att undvika suboptimeringar mellan de olika facknämnderna.

Internkontrollorgan för att följa upp kvalitet och kontraktsuppfyllnad i egen och utlagd verksamhet

Som nämnts ovan brister det idag i Borås Stads upphandling av utförare inom omsorg och skola. Här måste en satsning ske på kontraktsutformning och kontraktsuppföljning så avsedd kvalitet kan garanteras invånarna. Denna uppföljning ska även göras av den egna verksamheten. Kristdemokraterna tror att en bättre uppföljning av verksamheterna leder till en ökad kvalitet.

Djursjukhuset Blå Stjärnan Kristdemokraterna vill se över Borås Stads engagemang i djursjukhuset Blå Stjärnan, då vi menar att det inte är en kärnverksamhet och att det är förknippat med ekonomiska risker.

Subventioner av Djurparken via Stadshus AB

Borås har subventionerat Djurparken genom att överskott från Borås Elnät överförs till Djurparken inom ramen för Stadshus AB. Kristdemokraterna anser inte att detta är en korrekt förvaltning och har redan 2011 motionerat att det ska upphöra.

34


Smartare lokalanvändning Borås Stad behöver bli bättre på att bygga/anpassa fastigheter flexibelt så att lokaler kan användas för olika syften efter hand som verksamhetens behov förändras. Genom att utgå från ett flexibilitetstänk kan kostnader för ombyggnader minska och både kostnadseffektivitet och kvalitet i verksamheterna öka.

Tjänstegarantier Det ska utfärdas tydliga kommunala tjänstegarantier för Borås Stads tjänster, med tydligt besked om vilka effekter det blir för Borås Stad om garantin ej uppfylls.

Visselblåsarkultur Tillskapa en visselblåsarkultur inom Borås Stads förvaltningar och bolag och därigenom minska risken för korruption och andra oegentligheter.

Översyn av antalet bostadsbolag Borås har idag fem kommunala bostadsbolag. Kristdemokraterna anser att bör utredas vilka positiva effekter som kan erhållas om dessa slås ihop i form av stordriftfördelar och ökad effektivitet. Formen under vilket bostadsbolagen bedrivs bör också innefattas i en sådan översyn.

Policy för hantering av kommunala överskott

Skall tas fram med tydlig prioritering av vård, skola och omsorg.

35


Documents

Kristdemokraternas Handlingsprogram för Borås 2014 -2018€¦ · Politik är för oss att drivas av en vision om hur vi vill förverkliga det goda samhälle vi tror kan ... och