Click here to load reader

behovsanalys för för-rehabilitering

  • View
    55

  • Download
    2

Embed Size (px)

Text of behovsanalys för för-rehabilitering

  • Behovsanalys fr

    fr-rehabilitering Tillgng hos befintliga aktrer och mjliga samverkansparter fr att mta ett

    frndrat behov hos individen

    Samordningsfrbundets samverkansparter har genom enkter och intervju ptalat ett frndrat stdbehov hos individer fr att terg till arbetsmarknaden. Resultatet visar att personal nskar en hgre grad av samverkan runt specifika mlgrupper.

    November 2016

  • 1

  • 2

    Innehll Frkortningslista ...................................................................................................................................... 4

    1.0 Sammanfattning ................................................................................................................................ 5

    2.0 Uppdraget .......................................................................................................................................... 6

    2.1 Samordningsfrbundet ................................................................................................................. 6

    2.2 Ml och mlgrupp ......................................................................................................................... 6

    2.3 Metod ............................................................................................................................................ 7

    2.4 Specifikt uppdrag processledare ................................................................................................... 7

    3. Allmnt om rehabilitering. .................................................................................................................. 8

    3.1 Rehabiliteringsaktrerna ............................................................................................................... 8

    3.2 Ansvarsomrden .......................................................................................................................... 10

    3.3 Bakomliggande principer ............................................................................................................. 11

    3.4 Faktorer av betydelse fr rehabiliterings resultat ....................................................................... 12

    3.5 Rehabiliteringsmodeller .............................................................................................................. 13

    3.6 Arbetsfrmga ............................................................................................................................. 17

    4. Kartlggning av den befintliga situationen i Ale, Kunglv Stenungsund och Tjrn ........................... 20

    4.1 Allmnt fr samtliga kommuner: ................................................................................................ 20

    4.3 Ale kommun ................................................................................................................................ 24

    4.4 Kunglvs kommun ....................................................................................................................... 25

    4.5 Stenungsunds kommun ............................................................................................................... 26

    4.6 Tjrns kommun............................................................................................................................ 27

    4.7 Arbetsfrmedlingen (kontor Stenungsund) ................................................................................ 28

    4.8 Frskringskassan ........................................................................................................................ 29

    4.9 VG Regionen Psykiatri/vrdcentralen ............................................................................................. 31

    5.0 Socialttjnsten, frsrjningsstd ..................................................................................................... 32

    5.1 allmnt ......................................................................................................................................... 32

    5.2 Stenungsund ................................................................................................................................ 32

    5.3 Tjrn ............................................................................................................................................ 33

    5.4 Arbetsmarknadsenheten ............................................................................................................. 34

    6.0 Behovsanalys ................................................................................................................................... 38

    6.1 Frskringskassan ........................................................................................................................ 38

    6.2 Sammanstllning Arbetsfrmedlingen Stenungsund/Ale/Kunglv ............................................. 40

    6.3 Frsrjningsstd .......................................................................................................................... 42

  • 3

    6.4 Sammanstllning Psykiatri ........................................................................................................... 44

    6.5 Arbetsmarknadsenheten Kunglv och Ale .................................................................................. 46

    6.6 vrdcentraler ............................................................................................................................... 47

    6.8 Sammanfattande resultat av enkter ......................................................................................... 49

    7.0 Resultat ............................................................................................................................................ 52

    7.1 Utifrn behovsanalysen kan vi konstatera att fljande omrden nskas prioriteras. ................ 52

    7.2 Gemensam kartlggning .............................................................................................................. 55

    7.3 IPS: ............................................................................................................................................... 55

    7.4 Grn Rehab. ................................................................................................................................ 56

    8.0 Den sociala ekonomin ..................................................................................................................... 58

    8.1 Begrepp: ...................................................................................................................................... 58

    8.2 Hsten 2015 ................................................................................................................................ 58

    8.3 Knsla av sammanhang ............................................................................................................... 59

    8.4 Psykisk Hlsa ................................................................................................................................ 59

    8.5 Rda korset .................................................................................................................................. 60

    8.6 Svenska kyrkan ............................................................................................................................ 60

    8.7 Lions ............................................................................................................................................. 60

    8.8 Idrottsfreningar ......................................................................................................................... 60

    8.9 Sociala arbetskooperativ eller sociala fretag. ........................................................................... 61

    9.0 rekommendationer infr Hur frgan ............................................................................................... 62

    9.1 Prioriterade mlgrupper .............................................................................................................. 62

    9.2 frrehabilitering p praktiska arbetstrningsplatser i en gemensam arena .............................. 62

    9.3 Frrehabilitering p praktiska arbetsplatser inom den sociala ekonomin .................................. 62

    9.4 Aktivitetshusen utifrn befintlig och mjlig framtid ................................................................... 63

    9.5 Stdperson/Case manager/ fr-rehabiliteringsvgledare .......................................................... 63

    9.6 information/utbildning inom ekonomi (skuld- skuldsanering- budget) ...................................... 63

    9.7 Samhllsorientering..................................................................................................................... 64

    9.8 Samordningsfrbundet Vst (Uddevalla modellen) .................................................................... 64

    10.0 Referenslista .............................................................................................................................. 66

  • 4

    Frkortningslista

    ADL aktivities of daily living (allmn daglig livsfring) AFL Lagen om allmn frskring AF Arbetsfrmedlingen AME Arbetsmarknadsenheten DV Daglig verksamhet (enligt LSS) CSF Centrum fr socialfrskringsforskning Case manager individuell stdperson under rehabilitering se sida 13-14 EU Europeiska unionen ESF Europeiska social fond FK Frskringskassan FS Frsrjningsstd HSL hlso och sjukvrdslagen IFO Individ och familj omsorg IPS Individual Placement and support IOP idburna offentlig partnerskap ICF internationell classification of functioning disability and health ICD-10 Klassifikation av sjukdomar och hlsoproblem PTSD Post traumatic stress disorder (Posttraumatisk stressyndrom) SFB Social frskringsbalken SOU Statens offentliga utredningar SE Supported employment SOL Socialtjnst lagen SIUS Srskilt introduktions- och uppfljningsstd WHO World health organisation

  • 5

    1.0 Sammanfattning I Sverige finns idag ett flertal myndigheter och nrliggande aktrer som arbetar professionellt med arbetslivsrehabilitering. Alla med sitt egen ansvarsomrden och utifrn de principerna som tillmpas. Alla arbetar mot samma ml: att individer tergr eller introduceras till den ppna arbetsmarknaden eller studier. Tiden utanfr r av stor betydelse fr individens mjlighet att terg eller introduceras till arbetsmarknaden. De insatser som man hittills har kunnat anvnda sig av fr att n mlet rcker kanske inte idag fr att n nskat resultat. Det r framfrallt handlggare / rehab-vgledare /arbetsfrmedlare/ coacher/handledare som besitter kunskapen ver vad som saknas och var behovet ligger. Under de senaste decennier har en rad av projekt implementerats och verksamheten utvecklats. Mngfald bland befintliga verksamheter r stort. Fr den enskilde r mngfalden mer ett hinder n tillgng. Samverkan mellan olika myndigheter r ibland lngt ifrn optimal och ibland saknas kunskap om varandras verksamhet. Denna behovsanalys frsker skapa en samlad bild av samordningsfrbundets omrde dr fyra kommuner ingr: Ale, Kunglv, Stenungsund och Tjrn. Trots att regionala och statliga organisation arbetar p likvrdigt stt i alla kommuner, ser bilden av kommunal organisation olika ut i varje kommun. Arbetsmarknadsenheterna har exempelvis olika roll i olika kommuner. En enkt som genomfrdes i maj 2016 ger en tydlig bild ver vilka mlgrupper som anses behva fr-rehabiliterande insatser enligt personalen i befintliga organisationer. Men ocks vilken typ av insatser som behvs och vilken problematik individer med frrehabiliterande behov har. Vid frrehabiliterande insatser r det primra inte att individen kommer vidare i sjlvfrsrjning. Det primra r att individen ska f en knsla av sammanhang dr den kan f vardagen att fungera fr att s smningom ta i tur med den egna frsrjningen. Den sociala ekonomin har den frmgan och mjlighet att skapa just den knslan. Myndigheter och den sociala ekonomin har en mjlighet att komplementera varandra till bdas frdel. Sammanlagt 90 enkter kartlgger behovet av minst 400 unika individer inom samordningsfrbundets omrde. Bde kartlggningen och enkter pekar p bristande mjligheter att pbrja en process med individen p en praktisk arbetstrning. Efterfrgan efter gemensamma arenor fr arbetstrning samt gemensamma kartlggningar av individens behov med tillgng till Case management uttalas av samtliga aktrer. Rapporten ger en rad av frslag ver hur hur frgan kan pbrjas och har ocks tittat nrmare hur andra samordningsfrbund har organiserat sig i frgan. Samordningsfrbundet Styrelse har tidigare uttalat sig att vilja utveckla flera samverkanscentra i kommunerna. Fr-rehabiliterande insatser skulle kunna bli ett ndvndigt komplement till dessa centra. Samtliga organisationer beskriver behovet fr unga vuxna med psykisk ohlsa. Delar av denna grupp r idag inte aktuellt hos ngon av samverkansparter men r huvudsakligen hemmasittande dr frldrar kan vara initiativtagare till vrdkontakten. Statistiken pvisa en utveckling av antal beslut med aktivitetsersttning.

  • 6

    2.0 Uppdraget

    2.1 Samordningsfrbundet

    Samordningsfrbundens syfte r att verka fr att medborgare fr std och rehabilitering som ger dem mjlighet att frsrja sig sjlva. Genom samordnade insatser ska verksamheten bidra till kade mjligheter och frbttrade frutsttningarna fr aktrerna att tillsammans identifiera och tillgodose individers behov av std och insatser i de fall insatser frn flera aktrer krvs. Den finansiella samordningen ska drmed bidra till att flera mnniskor kan delta i samhlls- och arbetsliv utifrn sina egna frutsttningar. Enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) r mlgrupperna fr samordningsfrbundens verksamhet individer, i frvrvsaktiv lder, som r i behov av samordnade insatser frn flera av de samverkande parterna fr att kunna komma in p arbetsmarknaden eller tervnda till densamma. Unga upp till 30 r har av regeringen srskilt pekats ut som en mlgrupp fr samordningsfrbundens verksamhet.

    2.2 Ml och mlgrupp

    Mlgruppen r personer i arbetsfr lder som r i behov av samordnat std/insatser fr att bli arbetsfra/annat avslut. Mlgruppen r s kallade rundgngsrenden. Individerna kan bde ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmssiga behov. Fretrdesvis ska yngre personer prioriteras frst. Definition av rundgngsrende:

    - renden som r och har varit aktuella under mnga r i flera myndigheter/vrdinstanser dr man gjort flera insatser och dr rendet ven har skickats mellan myndigheterna utan framgng och dr man behver komma fram till en hllbar lsning fr individen.

    - renden som krver utkad samverkan mellan myndigheter/vrd med en bedmning att individen behver klargra sin arbetsfrmga alternativt uttmma arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser med mlet att komma fram till en hllbar lsning.

    - renden dr individen har flera myndighets -och vrdkontakter och som krver utkad samverkan n vad myndigheterna/vrdinstanserna sjlva har resurser till.

    - renden dr det behver tydliggras vad som krvs fr att individen ska komma till rtt myndighet/vrdinstans och dr vi (myndigheter/vrd) har ett gemensamt ansvar att hjlpa individen till rtt myndighet och rtt frsrjning.

    Fljande ml fr arbetet ska glla (ingen inbrdes gradering):

    1- Klargra vilka insatser som behvs fr att undvika ytterligare rundgng och ta nsta steg i rehabiliteringssyfte fr att n hllbar frsrjning och ka uppn eller ka frmga till frvrvsarbete

    2- Identifiera inom vilken myndighet ett rende hr hemma fr att mjliggra bsta mjliga std i rehabilitering samt mjliggra rtt ersttning

  • 7

    3- Med hjlp av flera kompetenser se vilka behov som behver tillgodogras fr att n nsta steg i rehabilitering/vg mot egen frsrjning

    4- Erbjuda mjlighet till lmplig aktivitet som t.ex. arbetstrning fr att nrma sig arbetstergng

    5- Uppn eller ka frmga till frvrvsarbete 6- Frbttrad livskvalit 7- Strkt social kompetens 8- Ge kad kompetensverfring mellan myndigheter

    2.3 Metod Efter att en bedmning av individens behov har gjorts s mste teamet ha tillgng till ettbatteri av verktyg fr olika insatser. Insatserna kan vara av skiftande karaktr beroende p behovet fr den enskilde. Exempelvis kan det vara samtalsbehandling/ korttids-terapi, arbetstrning, social trning och medicinsk rehabilitering. Om de insatser som behver sttas in inte finns tillgngliga inom teamet eller inom myndigheterna s kan det bli aktuellt att upphandla detta. Det r viktigt att kunna anvnda sig av den kompetens som redan finns tillgnglig i kommunerna Ale, Kunglv, Stenungsund och Tjrn idag. I varje enskilt fall ska en rehabiliteringsplan/behandlingsplan upprttas.

    2.4 Specifikt uppdrag processledare

    I Samordningsfrbundets Lokala Ledningsgrupper (LLG) har samverkansparter framfrt att de personer som deltar i arbetsrehabilitering inte alltid r redo fr deras respektive verksamheter. De har uttryckt ett behov av ett frsteg dr deltagaren ges en chans att bli mer redo fr att kunna ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering. Ambitionen r att en tilltnkt fr-rehabilitering skall fylla det tomrum som idag finns nr det gller att frbereda/rusta individer fr arbetsrehabilitering och frhoppningsvis sedermera arbete och egen frsrjning. Fr att skapa frutsttningen fr att en fr-rehabilitering ska bli den pusselbit som saknas i dagens utbud inom omrdet rehabilitering mot arbete behvs mer kunskap kring hur behovet ser ut och inom vilka omrden man anser att det saknas insatser. Det finns ven behov av att underska hur vi p bsta stt kan knyta an till de befintliga verksamheterna och hur samordningen mellan dessa kunna se ut. Drfr behver det gras en djupgende behovsanalys och plan fr insatser fr denna mlgrupp i kommunerna Ale, Kunglv, Stenungsund och Tjrn. Att inventera vad som kan erbjudas idag men ven ge frslag p insatser som kan vara relevanta fr mlgruppen. Denna rapport r en sammanstllning av

    1- Ansvar, principerna, utredning av begrepp i hela Sverige. 2- Oversikt lokalt i varje kommun hos samverkansparter 3- Behovet av tillgng till insatser hos handlggare och vrig personal 4- Frslag p insatser

  • 8

    3. Allmnt om rehabilitering.

    3.1 Rehabiliteringsaktrerna Rehabiliteringsbegreppet r mngfacetterat. Begreppet str fr teranpassning, terinsttning

    Enligt 22 kap AFL (lagen om allmn frskring) skall rehabilitering syfta till att terge den som drabbats av sjukdom sin arbetsfrmga och frutsttning fr att frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete. Denna rehabilitering brukar benmnas arbetslivinriktad rehabilitering.

    Det primra syftet med rehabilitering i sin vidare bemrkelse r att utan att specifik inrikta sig p arbetslivet ka mnniskors livskvalitet och frbttra deras frutsttningar att fungerar sjlvstndigt i samhllslivet. Den arbetslivsinriktade rehabilitering har nra anknytning till andra rehabiliteringsgrenar. Hlsa och sjukvrdens rehabiliterings insatser pverka den enskildes mjligheter att pbrja arbetsliv inriktad rehabilitering.

    Ansvaret delas mellan fyra parallella sektorer vilket var och en har ett vergripande ansvar fr sitt verksamhetsomrde Hlsovrdsmyndigheten, Frskringskassan, Arbetsmarknadsmyndigheter och Socialtjnsten. Det visa sig att denna uppdelning har led till att rehabilitering inriktas p de organisationer som ansvarar fr dem istllet fr p den enskilde individen som r freml fr de varierande stdtgrderna detta har frsvarat helhetssyn som men har nskat ha p individen i rehabiliteringsverksamheten (SOU 2000:78)

    Kritiker har uttalat sig om ansvarsfrhllande och en alltfr sektoriserat rehabilitering

    Tabel 1 versikt rehabiliteringsaktrer

    Organisation Huvudman Rehabiliteringsinnehall

    Patienten Medverka i rehabiliteringsplanering och i erbjudna tgrder baserat p planeringen.

    arbetsgivaren Lagstadgat ansvar fr att uppmrksamma rehabiliteringsbehov hos de anstllda, samt vidta arbetsanpassningen och tgrder som kan ske inom eller i ansluttning till egna verksamheter.

    Hlso - och sjukvrden Landsting eller privat

    Medicinsk utredning, behandling, vrd och rehabiliteringsmedicinska tgrder.

    Frskringskassan Staten vergripande samordningsansvar fr de tgrder som behvs fr att den frskrade skall kunna terg i arbete och att ha mjlighet till at frsrja sig genom arbete.

    Arbetsfrmedlingen Staten Hjlpa den skande att f och behlla ett arbete. Utreda den arbetslses intresseinriktning och profil betrffande

  • 9

    yrkesinriktning.

    Arbetsfrmedlingens avdelning fr rehabilitering till arbete

    Staten Utredningen av arbetsfrmga och utbildningsbehov m.m. till personer som saknar arbete och dr medicinska rehabilitering r avslutat eller i det nrmaste avslutat.

    Samhall AB Statsgd koncern Tillhandahller anpassade arbetsplatser till personer som inte kan f arbete p den reguljra arbetsmarknaden.

    Arbetslivsresurs AB Statsgt Bolag Erbjuder mot betalning sina resurser till fretag ,frskringsbolag, Arbetsfrmedlingen och andra organisationer fr att frbttre patientens arbetsfrmga (sammanslagning av tidigare Arbetslivstjnst och Samhall resurs)

    Socialtjnsten Kommun Hjlpa personer med ekonomiska och sociala problem Anlita utfrare ssom Arbetsmarknadsenheten fr att hjlpa personer mot egen-frsrjning bort frn frsrjningsstd.

    Samt hjlp till att bryta alkohol och narkotika beroende

    Privata rehab-aktrer Erbjuder mot betalning sina resurser till fretag, frskringskassan och organisationer fr att frbttra patientens arbetsfrmga.

  • 10

    3.2 Ansvarsomrden Medicinsk rehabilitering

    Medicinsk rehabilitering tillhandahlls av hlso och sjukvrden. Syftet med den medicinska rehabilitering r att s lngt det r mjligt terstlla , frbttra eller bibehlla funktionsfrmgan hos den enskilde som drabbats av sjukdom eller skada (hlsa och sjukvrdslagen 1982:763) Praktiskt sett innebr detta utver den sedvanliga sjukvrden insatser ssom sjukgymnastik, arbetsterapi hjlpmedelutprvning och rdgivning.

    Ansvaret fr den medicinska rehabiliteringen ligger p hls-och sjukvrdshuvudmnnen i frsta hand Landstinget (undantaget r viss sjukvrd fr ldre och funktionshindrade).

    Social rehabilitering

    Social rehabilitering regleras i socialtjnstlagen (2001:453) Ansvaret ligger p kommunernas socialtjnst. vergripande ml r att skapa social och ekonomisk trygghet p lika villkor samt aktivt deltagande i samhllslivet- Kommunerna har den yttersta ansvar fr den som vistas i kommunen och har ett behov som inte kan tillgodoses p annat vis. Kommunernas ansvar trder drfr i kraft nr ngon annan inte lngre har ansvaret och till ngon annan huvudman terigen r skyldig att ta ver.

    Social rehabilitering kan best av olika insatser ssom att fnga upp hjlpbehov, bist i olika kontaktfrmedlingen dr den enskilde fr hjlp att bygga upp sitt sociala ntverk och rdgivning av olika slag.

    Yrkesinriktad rehabilitering

    Arbetsfrmedlingen ansvarar fr yrkesinriktad rehabilitering. Mlet r att hjlpa & strka mnniskors stllning p arbetsmarknaden, bde att f och behlla ett arbete dessutom att arbetsskande med funktionshinder skall finna arbete p den reguljra arbetsmarknaden

    Det ligger i arbetsfrmedlingens uppgift att effektivt matcha och motverka utanfrskap.

    Arbetslivinriktad rehabilitering

    Yrkesinriktad rehabilitering ingr som en del av den arbetslivinriktade rehabilitering. Som rehabiliteringsform introducerades begreppet inte frrn 1990 talet.

    Begreppet avser rehabiliteringstgrder som syftar till att underltta tergngen till arbetslivet fr personer som r sjukskrivna eller uppbr sjukersttning och kan inbegripa svl medicinska, yrkesinriktade som sociala insatser .

  • 11

    3.3 Bakomliggande principer Principen om arbetslinje:

    Kortfattat skall aktiva insatser prioriteras framfr passiva utbetalningar bygger p insikten om sjukskrivningens negativa effekter p samhllet och individen Arbetslinjen innebr att alla i yrkesverksam lder frvntas bidra till den gemensamma vlfrden och trygghetsystem genom att aktivt delta i arbetsliv.(Marklund, 1995)

    Principen om tidiga insatser

    Kap 22 AFL betonas vikten av att i ett s tidigt stadium som mjligt introducera aktiva rehabiliteringsinsatser fr att bryta den negativa trenden. den trend att fnga upp rehabiliteringsfall kan ses som en brande princip i rehabiliteringsarbetet

    Det finns dock blandande forskningsresultat i huruvida tidiga insatser ka chansen att terg till arbete.

    Principen om helhetssyn

    Innebr att mnniskor str i centrum i rehabiliteringssituationen Rehabilitering r en process (inte ett antal lsrykta tgrder). Helhetssyn har sitt ursprung i mnniskovrdesprincipen.

    Rehabiliteringstgrder r i regel av den natur att en positiv resultat endast kan frvntas om vederbrande sjlv r besjlad med nskan att n det syftande mlet och villig att underkasta sig de erforderliga tgrderna Hans instllning till dessa kommer givitvis att i hg grad vara beroende av huruvida han kan erhlla ett sdant ekonomisk std att han icke behver har ekonomiska bekymmer fr sig och sin familj under rehabiliteringstiden (1958 socialfrskringskommitee)

    Redan 1958 fanns kunskap om att ekonomisk trygghet r avgrande fr individens instllning till rehabiliteringsinsatser. Principen om helhetssyn innebr att frutom de medicinska aspekten ocks den sociala och arbetsmarknadsmssiga aspekten borde beaktas fr att en tergng till arbetsliv r mjligt.

    Principen om renodling

    Sent 90 tal frndrades begreppet sjukdom/arbetsfrmga (27 kap 2 SFB) fr att kunna prioritera den rent medicinska bedmningen inom sjukfrskringen hrmed minskade tolkningen utifrn en helhetsyn. Dessa aspekter fick tas hand om av andra ansvarsomrden (arbetsmarknadsmyndigheten och socialttjnsten).

    Principen om samordning och samverkan

    Begreppen samordning och samverkan nmns ofta i rehabiliteringssamanhang I 30 kap 8 SFB beskrivs att frskringskassan samordna och utvar tillsyn ver de insatser som behvs fr rehabiliteringsverksamhet. 30 kap 10SFB fastsls att frskringskassans samverkansplikt

  • 12

    kan innebra kontakter med arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, hlso och sjukvrd, socialtjnst, arbetsmarknadsmyndigheter och andra berrda myndigheters samordning detta innebr att rehabiliteringsinsatser fogas samman. Den bild som visas fr den enskilde ter sig annars vara splitrad. Samordningen inriktas p att aktivt arbeta med att rehabiliteringstgrder kan lnka in till varandra, lpa parallellt eller p annat stt bilda en fungerande helhet.

    Sektoriseringen inom rehabiliteringsomrdet har varit en sttesten vad gller att stadkomma den nskvrda samverkan.

    3.4 Faktorer av betydelse fr rehabiliterings resultat

    Inom rehabilitering pratas oftast om underlttande och hindrande faktorer

    Ett hindrande faktor r en faktor som minska sannolikheten att ngot positiv ska intrffa (ssom tergng till arbetsmarknaden)

    Underlttande faktorer r motsatsen till hindrande allts faktorer som mjligtvis kan pverka att ngot positiv ska intrffa i rtt riktning

    Nedanfr finns ett antal faktorer p individ organisation och samhllsniv som kan vara underlttande eller hindrande. (Ekholm 2015)

    Niv Hindrande faktorer Underlttande faktorer

    Individ Hg lder , lg utbildning , boende p landsbyggden, arbetsls, extern locus of control , Mer vrd och behandling innan rehabilitering

    Ung lder, socialt ntverk, boende i storstder, arbete att terg till., Bra sjlvfrtroende , lg grad av stress och oro

    Organisation Enskilda aktr, endast arbetstrning, dlig kommunikation mellan rehab-aktrer , dlig arbetsmilj att terg till,

    Multidimodala tgrder, utbildning som en del av rehabilitering, mjlighet fr individen att pverka innehll i insatser

    samhllsniv Hg arbetslshet, hg ersttningsniv, Lg ersttningsniv, Ekonomiska drivkrafter fr rehabiliteringsaktr

  • 13

    3.5 Rehabiliteringsmodeller Det finns en rad olika rehabiliteringsmodeller, hr fljer ngra som anvnds i Sverige (Bergroth 2015) och dr det finns utvrdering tillgngligt.

    Samverkansmodell med systematiserade flerpartsamtal

    Modellen gr ut p att rehabiliteringsaktrer i samverkan utreder, planerar och genomfr rehabiliteringsinsatser tillsammans med den individ som r i behov av dessa insatser. Flerpartsamtal ska leda till en individuellt rehabiliteringsplan med individen i centrum. (socialstyrelsen visat i sin utvrdering av FRISAM (2001) att detta rr sig om 5 procent , motsvarande 280.000 personer i arbetsfrlder 18-65 i Sverige- Bra frebilder fr detta samverkan r BETA-projektet (Kungsbacka kommun Jacobsson 2000) och Stockholm projektet (Jacobsson 2000)

    Betaprojektet (Beta av renden) introducerades begreppet brukare (taget frn den engelska service user) istllet fr patient, klient, frskrad eller arbetsskande. Projektet utgick frn en gemensam handlggning av rendet samt en gemensam grundsyn.

    Beta projektet utvecklade bland annat ett policydokument fr samtliga myndigheter dr var och ens kunskaper och erfarenheter togs till vara p. Med hjlp av helhetsprincipen menar de att de kunde lsa problem

    Stockholmprojektet hade ett strre fokus p arbetsgivare och fretaghlsovrden eftersom deltagare/brukare hade ett arbeta att terg till.

    Beta projektens arbetsmetoder med remiss, medgivande, inhmtning av kunskap infr rehabiliteringstgrder anvnds idag inom flera samordningsfrbundets rehabiliteringsteamen.

    I tabellen nedanfr nmns ett antal fr och nackdelar fr brukaren i BETA modellen.

    Positiv Negativ

    Gemensam handlggning

    Egen frsrjning i strre omfattning

    Helhetsbedmning grs i strre omfattning

    Mindre rundgng

    Individer upplever att de kan pverka sin situation i strre omfattning

    Rehabhandlggare som inte kopplat till frsrjning ger strre frtroende fr rehab-handlggare

    Myndigheten f ingende information om individen som kan anvndas till nackdel fr individen

    20 % upplever fortfarande otrygghet i att men inte str i centrum och att ingen lyssna p dem

    Flerpartsamtalen passar inte alla (20 procent)

  • 14

    Undanrjda samverkanssvrigheter mellan myndigheter upplevs som positiv.

    Handlggargrupp lr knna varandras kompetens

    Kombinationsmodell systematiserade flerpartsamtal i rehabiliteringsgrupp med personlig stdperson.

    Fr att rehabiliteringen ska kunna lyckas krvs att brukare n en mer central roll i utformningen. Fr detta behver individen en personlig stdperson mjligt i form av en Case manager.

    Case manager har utifrn ett lsningsfokuserat frhllningstt uppgiften att fresprka klientens intresse och styrka istllet fr brister och begrnsningar. Case manager freslr och anvndar samhllets resurser. Metoden baseras p en s individuellt anpassat rehabiliteringsplan som mjligt. Case manager ser till att man tar hnsyn till brukarens egna ml.

    Supported employment (SE)

    Trestegsmodell med rtter i 80-talets USA som utgr frn integrering och normalisering Modellen anvnds i Sverige av bland annat SIUS (arbetsfrmedlingen) riktat mot huvudsakligen personer med funktionshinder.

    Stegen gr ut p:

    1. Fre arbetstilltrdet

    2. Under arbete med inslag av trning

    3. Efter en arbetsplacering

    Individen har en individuell stdperson i hela processen. Anvndning och fokus p de olika stegen r varierande i olika lnder.

    En mer evidensbaserad modell av SE r IPS dr psykiatri har en mer tydligt roll och dr fokus ligger mer p ett riktig arbete och frivillighet bland brukare att delta.

  • 15

    terhmtningsmodellen

    r grundlggande vid rehabilitering av psykisk funktionshindrade med mlsttning arbete/sysselsttning/aktivitet.

    Modellen omskrivs i Bergholm & Ekholm (2006) utredning om nationell psykiatrisamordning. Modellen r en kartlggning och analys av rehabiliterande komponenter i verksamhet som bedrivs av klubbhus, sociala kooperativ (senare sociala fretag) och ideella organisationer.

    RSMH projekt p vg mot terhmtning som bekostades av allmnna arvsfonden r ett annat exempel Projektet omskrev en handbok med olika steg i terhmtningen dr egna resurser och andra i direkta omgivning har en betydlig roll i rehabiliteringen

    1. Individens egna resurser

    2. Andra mnniskors betydelse

    3. Annat som hjlper

    4. Hur blev det sedan

    Kombinationen frn hur aktivitet och sysselsttning kan leda till ett arbete, given tid och mjlighet har framfrallt varat framgngsrik. bland ideella organisationer och sociala fretag.

    Frrehabilitering p folkhgskola som rehabiliteringsmodell

    Ngra Folkhgskolorna i Sverige har provat en modell som de kallar frrehabilitering. Bakgrunden till termen r att denna rehabiliterande insats r tnkt att kunna anvndas fre individens brjan i sedvanliga arbetslivsrehabiliterande tgrder. Idn r att vissa personer r fr skra efter lng tids sjukfrnvaro fr att p ett positivt stt kunna klara av de tgrdstyper som r vanliga i samband med ordinarie arbetslivsrehabilitering, med till exempel praktik p arbetsplats eller liknande.

    Projektledningen beskrev definitionen av frrehabilitering p fljande stt:

    personer som lnge har varit borta frn arbetslivet eller aldrig har varit inne p arbetsmarknaden men r p vg till, eller tillbaka till ,ett arbete behver oftast en startstrcka. Folkhgskolarnas pedagogik, metodik och mnniskosyn kan starta lngtidssjuka s att de snabbare och lttare kan komma till arbetslivinriktat rehabilitering och drmed komma nrmare ett arbete

    Folkhgskolarnas salutogena perspektiv r avgrande samt mjligheterna att anpassa innehllet efter varje individens frutsttning, erfarenhet och nskeml.

    Frutom deltagarens egen nskan ingr aktiviteter ssom introduktion, kvalitetsmssigt kartlggning, gruppdynamiska vningen fr kat sjlvknsla. Praktiska vningar inom

  • 16

    omrden konst/hantverk motion, natur skapar frutsttningen fr deltagaren till terhmtning. Projektet hade 315 deltagaren frdelat p 10 folkhgskolor. 50% var aktiva i arbetslivsrehabilitering efter avslutat frrehabilitering, 65% kom nrmare arbetsmarknaden enlig frskringskassans experter.

    Mellan 2010 och 2013 genomfrde Stenungsunds kommun i samverkan med arbetsfrmedlingen, samordningsfrbundet och frskringskassan ett ESF projekt Jordhammars Vxtkraft. Ocks hr utgick de frn det salutogena perspektivet samt anpassade innehllet efter deltagarens egna nskan och frutsttningar. Riktade aktiviteter mot gruppdynamiska vningar inom hantverk, natur, och kad sjlvknsla. 155 deltog varav 41 procent terintroducerades i arbetsmarknaden eller studier efter avslut.

  • 17

    3.6 Arbetsfrmga

    Trots begreppets aktualitet och betydelsefullhet fr svl individer, organisationer och samhllet r vi fortfarande inte verens ver begreppets innehll (Tengland, 2006) Begreppet arbetsfrmga r komplext med flera interagerande dimensioner. (Ahlstrom, et. al., 2010) Arbetsfrmedlingen lyfter fram fljande aspekter i sin arbetsfrmgemodell, enligt SOU 2009:89: Kunskaper, erfarenheter Frdigheter och frmgor Intresse, livsstil, personlighet och motivation Social situation Hlsotillstnd och funktionshinder Ludvigsson (2006) beskriver begreppet arbetsfrmga i tre grunddimensioner av arbetsfrmga: den fysiska, den psykiska och den sociala. Begreppet General Mental Ability GMA beskrivs av Schmidt & Hunter (2004) svll uppndd arbetsstatus p individniv som prestation i ett valt (specifikt) yrke Bertua, & Rolland (2003) GMA definieras p tv,tre eller flera frmgor som exempelvis verbal, numerisk eller spatial frmga. Tengland (2006) presenterar bde individfaktorer och arbetets krav som en del av arbetsfrmga i ett tvdimensionellt perspektiv: 1) en s.k. specifik arbetsfrmga som relateras till en individs yrke eller nuvarande befattning och 2) en s.k. generell arbetsfrmga som inkluderar den frmga en person har att arbeta oavsett sitt nuvarande yrke. Den 31 januari 2008 beslutade regeringen att generaldirektr Anna Hedborg skulle f i uppdrag att utreda begreppet arbetsfrmga. (Socialdepartementet, 2008) I SOU (2009:89) str att lsa att Arbetsfrmga uppstr nr en bestmd individ utfr specifika arbetsuppgifter i en specifik milj. Arbetsfrmga r allts relationellt och situationsberoende. Utredarna freslr att begreppet arbetsfrmga ska frbehllas dem som har ett arbete och att begreppet medicinska frutsttningar fr arbete ska anvndas nr en sjukdoms aktivitetsbegrnsningar ska bedmas mot den reguljra arbetsmarknaden. Trots utredarnas rekommendationer anvnds idag begreppet arbetsfrmga fr samtliga personer som str utanfr arbetsmarknaden. Ocks metoder fr att mta arbetsfrmga har ftt en ibland lokalt utveckling. Metoder fr bedmning av arbetsfrmga Arbetsfrmgeutredningen konstaterar att metoder fr att beskriva individers funktionstillstnd och arbetsfrmga mste klara av att gra detta p ett likformigt och rttsskert stt. (SOU 2008:66)

  • 18

    Det rder stor brist vad gller valida, reliabla och teoretiskt frankrade mtmetoder fr att bedma arbetsfrmga.. (Ludvigsson 2006) menar att det principiellt finns tv vergripande stt att dela in metoder fr att mta arbetsfrmga, objektiva mtmetoder (vilket grs av externa bedmare enligt tydliga kriterier) subjektiva mtmetoder (vilket grs av individen sjlv). . Lundqvist & Salomonssons (2009, lyfter fram sju instrument. Dessa instrument fngar alla, i ngon form, psykologiska aspekter relaterat till arbete specifikt eller generellt genom metoder som observation, sjlvskattning, Instrumenten r :

    1.AWP (Assessment of Work Performance) 2.DOA (Dialog om arbetsfrmga) 3.WAI (Work Ability Index), 4.WEIS (Work Environment Impact Scale) 5.WRI (Worker Role Interview) 6.WRS (Worker Role Self-assessment).

    Krav och Funktionsschema r en norsk metod som lmpar sig fr bedmningar inom fretagshlsovrd. Metoden kommer ursprungligen frn Nederlnderna men har utvecklats och versatts till norska av Marijke Engbergs och till svenska av Arbets- och miljmedicin i Uppsala. Metoden knyter an till World Health Organizations (WHOs) klassifikation av funktionstillstnd, funktionshinder och hlsa (International Classification of Functioning, Disability and Health) och genomfrs genom mte mellan representant frn fretagshlsovrden, den anstllde och chef. Metoden innebr en systematisk genomgng av balansen mellan krav och funktion. Den syftar till att skapa underlag fr stllningstagande om eventuell arbetsanpassning i nuvarande arbete. Vrldshlsoorganisationen (WHO) presenterade i november 2001 ett klassifikationssystem -International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) som syftar till att erbjuda ett standardiserat internationellt sprk fr att beskriva funktionsfrmga och funktionshinder i relation till hlsa. ICF utgr huvudsakligen frn ICD-10 och hlsorelaterade komponenter s som utbildning och arbete ingr. Tillmpningen av ICF terfinns bland annat som ett kliniskt verktyg, vid exempelvis arbetsbedmningar och rehabilitering m.m. (Socialstyrelsen, 2008)

  • 19

  • 20

    4. Kartlggning av den befintliga situationen i Ale, Kunglv Stenungsund och Tjrn

    4.1 Allmnt fr samtliga kommuner:

    Samtliga kommuner fungerar idag som satelitstder (pendelkommuner) till Gteborg detta innebr att flera invnare har tillgng till en strre arbetsmarknads utbud an vriga stder med liknande storlek I stora drag har samtliga kommuner liknade frutsttningar och deras finansiella nyckaltal r i jmfrelse likvrdig dr Tjrn sticker lite ut med hgre kassalikviditet och sjlvfinansieringsgrad fr investeringar (se nedanstende figur)

    Om vi jmfr kommunerna i statistik riktad mot arbetslshet ser vi att Kunglv, Stenungund och Tjrn befinna sig betydligt lgre an rikssnittet dock br noteras att Ale kommun under 2015 haft ett utkat tillgng till infrastruktur (E45, dubbelspret tg) som kommer med allt sannolikhet pverka siffrorna fr 2016.

    Ale Kunglv Stenungsund Tjrn riket

    Arbetslshet 4,5 2,5 3 2,7 6,3

    Invnare 20-64 r, % av befolkning 56,4 55,5 55,3 53,6 57,5

    Individer med eftergymnasial utbildning i % 33,4 39,8 39 39,2 Andel frvarvsarbetare 2013 i % 82,2 84,7 84,7 83,5 77,1

    Ekonomiskt bistnd % av befolkning 2,6 2,4 2,8 2,2 Antal mnader ekonomiskt bistnd 6,6 7,1 6,4 5,8 6,8

    Ungdomar etablerat 2 r efter gymn. I % 70,2 76,3 69,6 75,6

  • 21

    (klla: Kolada.se) 4.2 Samordningsfrbundets samverkansparter: Nedanstende r aktiva inom arbetslivsrehabiliterings omrde i enskild och i samverkan. Frskringskassan har tv avdelningar

    1- Sjukpenning, Rehabilitering 2- Aktivitetsersttning, Sjukersttning

    Arbetsfrmedlingen har en enhet med tre kontor som tcker omrdet

    1- Tjrn, Stenungsund (och Orust) 2- Kunglv 3- Ndinge (Ale)

    VG region har 3 enheter fr psykiatri som r aktiva i omrdet samt ett antal vrdcentraler 1. Stenungsund, Tjrn 2. Kunglv 3. Ale

    Samtliga kommuner har var sin enhet fr frsrjningsstd och arbetsmarknadsenheten. Sammanlagt 16 ovanstende enheter har blivit tillfrgade att svara p enkter samt tta intervjuer med respektive frestndare/enhetschefer har genomfrts. Kartlggning av befintliga insatser har skett delvis genom intervju och delvis genom publicerat material p Kolada.se och publicerat material frn respektive organisation. Organisationen av de statliga

  • 22

    och regionala ser likvrdiga ut i samtliga kommuner, medans hur arbetsmarknaden och frsrjningsstd r organiserat ser olika ut i varje kommun. I de olika versiktskartan nedan kan vi ser den delen av organisationen som r riktad till personen som str lngre ifrn arbetsmarknaden. Strukturen av organisation, beslut, std och insats, typ av utredning r idag nstan obegripligt ven fr den personen som r inarbetat inom rehabiliteringsomrdet. Detta mngfald av insatser gr att individen oftast knner sig vilse eller frvirrad i samanhanget. De flesta personer som har varit aktuellt en lngre period vet idag fortfarande inte skillnader mellan arbetsfrmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Samverkan sker oftast p individuellt basis mellan handlggare p respektive organisation. endast frskringskassan och arbetsfrmedlingen har ett strukturerat samverkan p lika villkor (samverkan). Samordningsfrbundets handlggarteam r den andra strukturerade samverkan i sammanhanget. Simba samarbetet mellan psykiatri och socialtjnst fr VSS r den tredje strukturella avtalsmssiga samverkan p lika villkor. Under en period med hg personalsomsttning blir samverkansstrukturen som inte r frankrat i organisationen srbar och tenderar att leda till nya hemmaplanslsningar. Kommunerna har under flera r byggd upp en egen organisation fr att hjlpa individer tillbaka till arbetsmarknaden( AME) som drmed prioriterande individer med frsrjningsstd. eller under ekonomiska frutsttningar med arbetsfrmedlingen (JOB m.m.) Under 2014 stts vlfrdsstrukturen p prov genom en tillstrmning frn nyanlnda. Under denna period visade framfrallt den sociala ekonomin i form av freningen, frsamlingen och idrotsklubbar sig ha en enorm kapacitet och samhllsengagemang. Engagemanget var till frmn av mlgrupper och har tagits med i kartlggning. Insatser till frrehabilitering infr arbetslivsrehabilitering fr personer med psykisk ohlsa r inom kommunen oftast organiserat inom social psykiatri. Insatser r oftast kopplat till beslut utifrn SOL Arbetet med social psykiatri ser lite olika ut i kommunerna. I Kolada.se hittar vi de mest relaterade insatser i jmfrelse (se bild)

  • 23

    0%

    10%

    20%

    30%

    40%

    50%

    60%

    70%

    80%

    90%

    100%

    Stenungsund Tjrn Ale Kunglv

  • 24

    4.3 Ale kommun

    Geografisk r denna kommun betydligt mer isolerad an de vriga tre (fram till 2015). Insatser som riktas mot personer som str lngre ifrn arbetsmarknaden har en utmaning nr det gller lnga avstnden. Transport till och frn insatsen r oftast en insats i sig. Detta har frmodligen resulterat i att samtliga parter har skt samverkan till allas frdel men ocks att ledning inom kommun, arbetsfrmedlingen och psykiatri har skt samverkan. Den utvecklade verksamheter med IPS metoden i Ale r en bra frebild fr det. Sysselsttningsfrgor inom kommunen organiseras under samma enhet som arbetsmarknaden. Detta medfr att individen lttare kan frflytta sig mellan dessa tillhrigheter. Under 2016 har arbetsmarknadsenheten i samverkan med samordningsfrbundet och arbetsfrmedlingen initierat och pbrjat ett projekt till utveckling av socialt fretagande i Alafors.

  • 25

    4.4 Kunglvs kommun

    Som strsta ort i omrdet har Kunglv tillgng till en strre organisation an de vriga kommuner (3200 anstllda) detta behver dock inte alltid vara positivt. Samverkansfrgor frsvaras ibland utifrn stuprr Dremot r ledningens och politikernas instllning att skapa strukturella plattformar fr samverkan en tydlig signal till personalen. Det sociala versiktsplan som sammanstlldes och dr flera av samordningsfrbundets samverkansparter medverkar r den plattform dr strukturell samverkan kan utvecklas. Tidigare i brjan av 2000 talet samorganiserades daglig verksamhet med arbetsmarknadsenheten idag tillhr de fortfarande samma verksamhet men fungerar mer sjlvstndighet an tidigare. Arbetsmarknadsenheten har ngra projekt som har ett strukturell samverkan med flera organisationer. P ungdomssida heter detta Utgngspunkten, ett projekt som medfinansierades sedan 2007 av samordningsfrbundet fr att underltta fr ungdomar att n den ppna arbetsmarknaden. Projektet har haft en del frndringar dr ungdomer har befunnit sig lngre frn arbetsmarknaden an tidigare. Ett samverkansteam med personal frn flera samverkansparter trffas en gng i veckan fr rdgivande mte P vuxensida finns Mtesplatsen ett aktivitetshus dr flera parter r inblandad. Arbetsfrmedlingen och arbetsmarknadsenheten har lngtgende planer fr att skapa en gemensam mottagning (en vg in) fr ungdomar. Centret skulle inkludera Utgngspunkten i s fall. Konceptet med gemensamma mottagningar har varit vlbeprvat i flera kommuner. Kartan ge en bild ver hur det ser ut i Kunglv.

  • 26

    4.5 Stenungsunds kommun

    Under mnga r har Stenungsund haft ett traditionellt samverkansklimat som var inarbetat frn 4S tider (frskskommun om finansiell samordning). En del projekt frn 4S tider har implementerats i ordinra verksameten. 2015 bestllde kommunledning en utredning fr att effektivisera arbetsmarknadsenhetens verksamheter. Verksamheten har under det senaste ret nstan halverat. Dr flera samverkansparter (IFO, AF; FK) inte lngre har mjligheter att remitera individer som str lngre ifrn arbetsmarknaden till AME in Stenungsund. Detta har lmnat ett tomrum i kommunen som vid dagens datum inte r fyllt. Samverkansteam i Stenungsund har noterat att antal remisser frn kommunen till samordningsfrbundet har kat med 500 % sedan omorganisation har genomfrts. De praktiska verksamheterna anvnds nu enbart fr att kartlgga individens arbetsfrmga i samrd med arbetsterapeut men arbetar allts inte aktivt med att frbttra den. Hrmed kar genomflde inom AME men saknar nedstende versiktskarta en naturlig plats dr individer som str lngre ifrn arbetsmarknaden f mjligheter till terhmtning. Ett antal praktiska arbetsplatser verlmnades till IFO fr att kunna fylla tomrummet. Som enligt informationen blir uteslutande fr individer med frsrjningsstd. Detta har lmnat AF, FK och samordningsfrbundet utan mjligheter till praktiska arbetstrningsplatser i kommunens regi. Enkter och intervjuer som genomfrde i Stenungsund juni 2016 bekrfta detta. Fr att fr-rehabilitering ska kunna ske inom kommungrnser behvs en debatt mellan samtliga samverkansparter ver mlgrupp, behov och utfraren. Bilden nedanfr ge en samlad bild av Stenungsund

  • 27

    4.6 Tjrns kommun

    Tjrn r den minsta av dessa kommuner och har andra frutsttningar som de andra tre. Den offentliga delen av kommunen r strax ver 1000 rsarbetare (Kunglv 3400, Stenungsund 2200 Ale 2000) vilket gr att antal avdelningar och enheter r oftast sammanfogade (till exempel finns arbetsmarknad, social medicin verksamhet under samma enhet fr ppenvrd och arbetsmarknad ) Tjrn har en aktivt smfretags kultur som rekryterar fredragningsvis frn ortsbefolkning. Kommunen har en hg medellder och procentuella siffror fr gruppen 20-64 (arbetsfr lder r 5 % under rikssnittet) Verksamheten med ldreomsorg och hemtjnst r relativ stor i jmfrelse med vriga verksamheten. Tjrn r den enda kommun i sammanhanget utan vara sig egen vuxenutbildning eller SFI tjnsten. Dessa kpas in vid behov i granskommunerna. Frsrjningsstd i Tjrns kommun har implementerat kartlggningen enligt DUR modellen i synnerlighet rund begreppet livsomrden. Modellen utvecklades av Gteborgs stad. Kartlggning av sociala ntverk, boende, fritidsintressen, ADL sker redan vid frsta besket av frsrjningsstd. Fr ett antal r sedan (2009) avvecklades Arbetsmarknadsenheten nstan helt och personalen placerades p olika avdelningar eller kommunala bolag. Under senare r har kommunen p nytt inrett en arbetsmarknadsavdelning och projekt finansierar bland annat utvecklingen av sociala fretag p Billstrmska folkhgskolan.

  • 28

    4.7 Arbetsfrmedlingen (kontor Stenungsund) Totalt 42 anstllda arbeta p stenungsunds kontoret (Situation maj 2016)

    - Antal personer i aktivitet 1203 (inkl. orust) - 75% (904 peroner) r i behov av ngon form av arbetstrning/rehabilitering - varav drygt 45% (400 personer) skulle behva ngon form av frrehabilitering.

    Mlgrupper lder 18-64 arbetsskande eller rehabiliterande eller etablerande Bilden av Stenungsund idag: ngot otydlig med mlgruppen nr det gller samverkan med Arbetsmarknadsenheten. Det r svrt att se skildnaden mellan den egna verksamheten och AME. Behovet ligger utanfr det som erbjuds idag. Tillgng till praktiska arbetsplatser r starkt efterfrgad, liksom praktikplatser inom skolor/frskolor och ldreomsorg Steget mellan dessa sektorer och ame r onodigt komplicerat fr klienten och AF. Nya mlgruppen inom etablering kommer att ta stor del av arbetskraft framver.. Ntverket fr etablering mste prioriteras frn alla sidor. AF har idag stort behov av s kallade grna Jobb det har blivit ett tomrum efter att Jordhammar upphrt. Jordhammar hade strukturerade metoder fr fr-rehabilitering och mjligheten att ta emot volymer. Situations karta frn Stenungsund visa att det finns goda tillgnger till olika utredning eller mjligheter att stdja individen som str lngre ifrn arbetsmarknaden Dock r majoritetet av dessa tillgngar inte heltckande fr en meningsfull arbetsvecka. Det saknas praktiska arbetstrningsplatser.fr individer som befinner sig nrmare arbetsmarknaden ske detta inom nringslivet p fretag. Personer som har behov av frrehabilitering har frutom med IPS eller SE svr att arbetstrna inom nringslivet. Behovsomrden inom frrehabilitering allmnt Boende Enbart brist p bostder noteras som problem. Vardagsfungerande (ADL) aktuellt i allra hgsta grad. Det handlar om arbetslivets basala krav, som allt fr oftast r ett hinder fr arbetslivstrehabilitering.Arbetsfrmedlingen har ingen samverkan med kommunen runt detta enskilda fall r boendestd med fr klientens skull. Skulle behva tillgng till expertise i flera fall. Idag remitteras dessa individen oftast till samordningsfrbundet p grund av komplexiteten. Ekonomi De flesta har ekonomin ordnad, handlggare kartlgger inte. Nr individen har hamnat p ekonomisk obalans hnvisas personen till frsrjningsstd ibland. Det kan finnas vinster med ekonomisk rdgivning i form av frelsningar etc. detta skulle kunna undvika rundgngsrenden. Socialt ntverk remittera till samordningsfrbundet med komplexa renden Sociala frdigheter konstatera fakta med arbeta inte med detta aktivt mer an i utredningar. Skulle behva insatser fr stora delar av mlgrupper. Familj/anhriga Enbart med utredningar av ungdomar med aktivitetsersttning att familjesituation blir aktuellt. Fritidsintressen Sius och social konsulent kartlgger eller arbeta aktivt med detta vriga inte. Kost/ Hlsa Sius eller social konsulent kartlgger detta Proff. Ntverk . Vid behov individuellt , samordningsfrbundet LLG, avstmmning med utfrare, samverkan med vrden/FK Samhllsorientering Etableringen har ett starkt behov. Skulle behva samverkan med andra aktrer fr detta. Efterlyser bland annat samverkan med freningslivet. Motivationsarbete m.m. Alla handlggare arbete inom ramen av uppdrag med motivationsarbete till en viss niv. Inom arbetsrehab arbetar men mest med detta.

  • 29

    4.8 Frskringskassan (situation Augusti 2016) Frskringskassan har nyligen genomgtt en strukturell organisationsfrndring som har pverkat den aktuella situation fr bda personal och fr den frskrade. Tidigare var, oavsett vilket beslut, handlggare indelat i olika geografiska omrden . Idag har den geografiska delen blivit strre och har beroende p beslut skett en uppdelning i organisation. Anledning fr detta var att minska antalet varaktiga sjukersttningar och aktivitetsersttningar. Den nya indelningen har orsakat att flera personer ramla mellan dessa stolar inom frskringskassan. Den nya uppkomna stuprr har orsaket bekymmer inom frskringskassans personal. Rehabiliteringskedjan* har medfrt att rtten till sjukpenning omprvas utifrn lkerutltande drmed blev kartlggningen enligt SASSAM** mer eller mindre secundr och har idag en praxis till ungefr 25 % av renden) *Rehabiliteringskedjan innebr att arbetsfrmga ska bedmas vid ett antal faststllda tidpunkter utifrn olika premisser. De frsta 90 dagarna bedms arbetsfrmga i relation till det egna arbetet. Efter 90 dagars sjukskrivning bedms arbetsfrmgan i relation till andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda, och efter 180 dagar ska arbetsfrmgan bedmas i relation till den reguljra arbetsmarknaden. Vid dessa tidsgrnser ska nya lkarutltanden gras, och varje bedmning innebr att rtten till sjukpenning omprvas. ** Sassam innebr att den sjukskrivne trffar Frskringskassans handlggare fr att diskutera mjligheter och hinder fr en tergng i arbetslivet. Syftet r att utreda rtten till ersttning och behovet av rehabiliteringsinsatser. Kartlggning ske med hjlp av en skattningsskala inom olika livsomrden Frskringskassan har idag sm eller inga ekonomiska mjligheter att kpa rehabiliteringstjnster. Detta ske i form av remiss till sjukhus i undantagsfall. Drmed arbetar frskringskassan trots den samordnande rehabiliteringsansvar inte lngre aktivt med sjlvaste rehabiliteringen. Den uppdraget ligger hos arbetsfrmedlingen eller samordningsfrbundet. Nr sjukpenning ej lngre beviljas och rehabersttning endast i ftal fall beviljas hamnar individen i en grzon mellan organisationen. Oftast r Jobb och utvecklingsgarantin med aktivitetsstd den enda utvgen. Dock sger JOB regler att individen behver vara i aktivitet 100% (vilket oftast r precis det som r fr individen ett hinder). Vi vet utifrn flera utvrderingar av olika samverkansprojekt att ekonomisk otrygghet i form av ersttning och tillhrande krav r en stor orsak till psykisk ohlsa hos individen*** *** utvrdering av samverkan fr srskild utsatta FRISAM (socialstyrelsen 2001 ) och Frn sysselsttning till arbete Kunskapssammanstllning om std till arbete fr personer med funktionsnedsttning. (Lvgren, Ume universitet, 2014) I Norge har det beslutats om en reform som kallas Ny arbeids- og velferdsforvaltning, som gr under benmningen NAV-reformen. Till skillnad frn Sverige r den norska lagstiftningen av tvingande natur nr det gller samverkan mellan i frsta hand arbetsfrmedling, frskringskassa och socialtjnst. Med undantag frn frsrjningsstd (som r ett eget avdelning inom NAV) r det inte av betydelse fr rehabilitering vilken ersttningsform som tilllmpas. Drmed undanrjar Norge den storsta hot fr individens motivation till arbetslivsrehabilitering. (socialstyrelsen 2001)

  • 30

    I intervju med lokala ledningen fr Frskringskassan medges att de grna ser ett utkad samarbete runt samtliga mlgrupper fr svll frrehabilitering som arbetslivsrehabilitering Diskussionen runt lokala samverkanscentrum fr samordningsfrbundet anses vara ndvndigt fr hllbara lsningar Frankring p hgre ledningsniv r ndvndigt fr att kunna genomfra detta. Antal beslut inom aktivitetsersttning (19-29 r) har kad oroveckande de senaste tre ren. Siffrorna r delvis pverkade av ndrade regler inom beslut fr varaktig sjukersttning.

    (klla Frskringskassan) Tabellen visar att samtliga kommen kade antal beslut ( genomsnitt 66% ) under perioden 201307-201601

  • 31

    4.9 VG Regionen Psykiatri/vrdcentralen Allmnt: Psykisk ohlsa r ett snabbt vxande problem i Sverige. Under perioden 2010-2015 str de psykiatriska diagnoserna fr 59 procent av sjukskrivningarna. Bland kvinnor kade antalet sjukfall med 71 procent, bland mnnen med 63 procent (Socialstyrelsen 2016). Socialstyrelsen arbetar i dagarna fram nya riktlinjer fr sjukskrivningstider. I det uppdaterade beslutsstdet finns nu en kad differentiering av den rekommenderade lngden p sjukskrivningen. Detta r precis som innan att rekommendationerna r endast vgledande, vilket betyder att bedmningen av en persons arbetsfrmga alltid ska vara individuell. Trots flera frsk har UT inte lyckads f till stnd ett sammantrde med ngon av enhetschefen inom psykiatri nedanstende r en slutsats utifrn en enkt som Stenungsunds enhetschef svarade Stenungsund/Tjrn Stenungsund och Tjrn har tidigare under en lngre period huvudsakligen arbetat med utredningar. Boende frgan r aktuellt inom mlgruppen Unga vuxna som oftast saknar mjlighet att flytta hemifrn,.desutom anses att mnga behver std med basala frdigheter ssom passa tider och g upp p morgonen. En del av gruppen unga vuxna r inte aktuellt hos ngon av myndigheter som frsrjningsstd, arbetsformedlingen eller frskringskassan. Det r oftast frldrar som har kontakt med vrden om individer. Enhetschefen anser att det finns frrehabilitering idag i en aldeles fr liten omfattning. De skulle grna ser aktiviteter inom vardagsfungerande och ett fungerande IPS i Stenungsund och Tjrn. Vrdcentralen (rehabkoodinatorer. Samverkan med vdcentraler frsvrades i och med regleringen om den fria vrdvalet. Idag finns cirka 14 vrdcentraler i omrdet som var fr sig har en rehabkoodinator (ibland bara fr en dag i veckan). Rehabkoodinatorer som r utseda fr samverkansfrgor med vriga offentliga aktrer runt individer. Engemang fr samverkan r varierande bland kommuner och centraler. I Stenungsund finns tv av tre koordinatorer representerat i den lokala handlggargruppen fr samordningsfrbundet medans i Kunglv r detta sporadisk frekommande fr ngon av de fem centraler. Diskontinuitet av nrvaro i samverkansfrgor frsvara rehabiliteringsarbetet i allmnhet och specifik hos samtliga parter inom samordningsfrbundet. Sedan 2010 finns Lagen om den samordnade individuella planen (SIP) som gller alla enskilda och syftar till att skerstlla samarbetet mellan huvudmnnen, s att individens samlade behov av hlso- och sjukvrd samt socialtjnst tillgodoses. Fretrdare frn kommun och landsting ska gra en bedmning om en plan behvs fr att den enskilde ska f sina behov tillgodosedda. Planen kan dock inte gras utan att den vuxne ger sitt samtycke till samarbetet. Arbetsfrmedlingen och frskringskassan inkluderas enbart p inbjudan av socialtjnst eller vrden (eller individen). Eftersom vrden bedmmer den fysiska och ibland psykiska frutsttningen en individ har fr att delta i ngon form av fr eller arbetslivsrehabilitering borde samverkan med vriga parter vara betydlig mer kontinuerligt an vad det r idag. Samordningsfrbundet finansierar Tidig samordnad rehabilitering Frskringskassan och vrden ett projekt som ge mjligheten till frskringskassan att samordna rehabiliteringsbehov i ett tidigt skede i samrd med vrden. Projektet har utvarderats av Pay Off nyligen.

  • 32

    5.0 Socialttjnsten, frsrjningsstd

    5.1 allmnt Under 2014 och 2015 har skett en del frndringen i Sveriges Socialtjnsten. ldre erfarna socialsekreterare har brjat g i pension i allt hgre utstrekning. Samtidigt har yrkeskategori som traditionellt rekryterat till socialtjnsten ftt en spridning inom andra myndigheter och sektorer. Resultat av detta blev en stor bristvara p socionomer. Under den frsta hlft av 2015 skte migrationsverket inte mindre an 700 socionomer ver hela Sverige den oftast relativt lgavlnade yrkesgrupp av socialsekreterare har nu brjat ser sig omkring. Ngra, oftast mer erfaren socionomer, har startat eget eller anslutat sig till bemanningsfretag fr att p sn stt kunna vlja lttare var och nr man nskar arbete. Lnerna utveckladat mer n vriga delar av offentliga sektor. Omsttningen av personal medfr ofta en kad arbetsbelastning fr ledningen (pgende rekryteringsprocessen) Personalens samarbete med vriga aktrer kan blir srbart. Ny personal har kanske inte ntverk av handlggare frn samverkanspartens med sig i det nya arbetet. I vissa fall rekryterar organisationer varandras personal vilket till och med kan frsmra samverkansmjligheter bland organisationer.

    5.2 Stenungsund Totalt 15 anstllda varav 7 r ekonomisk handlggare & socionomer och 8 anstllda i vuxenenhet och social psykiatri Antal personer i aktivitet: 270 ekonomisk bistnd , 120 vriga insatser Mlgrupper: lder 18-64- frsrjningsstd, psykisk ohlsa(soc psykiatri ), missbruk, vld i nra relationer Bilden av Stenungsund idag: Det r ngot otydlig fr mlgruppen nr det gller samverkan med arbetsmarknadsenheten tendens att omgende terremmitera. terremmis handlar om att personer st fr lngt frn arbetsmarknaden. Det r svrt att se skildnaden idag mellan AF och AME. Samverkan med AF har brjat blir tydligare versikt inventering befintliga insatser/behovet fr-rehabinsatser enligt enhetschefen. Boende aktuellt i bristande bostder Boendestd vill/kan inte arbeta med missbruk klienter ett hinder Vardagsfungerande (ADL) aktuellt kommer att ha egna insatser p Jordhammar framver hr finns stor behov Ekonomi behov av insatser men mer informativa om andra ersttningsformer (Handlggare har en del ekonomisk rdgivning till klienter) Socialt ntverk ser behovet arbetar inte sjlv med den men kan hnvisa till (AME och SoF har den ansvaret) Sociala frdigheter har samverkan med aktivitetshuset men om personen r sjukskriven kan ej remiteras dit annars AME eller SoF som jobbar med arbetsrehabilitering Familj/anhriga inom IFO och inom vuxenenheten jobbar de tillsammans med anhriga Fritidsintressen utreds inom FIA Kost/ Hlsa lmnar ver ansvar fr att arbeta med till AME-SoF

  • 33

    Socialttjnst har ibland bra inblick i kostvanor (snabbmatkedjor etc) Proffessionella Ntverk tillgodoses vid behov individuellt men anvnda sig av samordningsfrbundet och ibland personligt ombud (sllan men frekommande) Samhllsorientering Efterlyser mer struktur inom etablering. Det r oklara frhllande genom att myndighetsutvning(kontaktmannaskap) ligger inom sektor utbildning. I andra kommuner har IFO en strre ansvar fr dessa frgor Motivationsarbete m.m. MI som frhllningsstt anvnds i allt arbete motivationshjande insatser efterlyses mer av AME (de menar att arbetsfrmga enbart konstateras och sedan inte aktivt arbetas med). De ser att en stor grupp, ver 75% av frsrjningsstdtagare har behov av dessa insatser. Enbart 50 personer str till AME`s frfogande andra r antingen sjukskrivna med eller utan psykisk ohlsa.

    5.3 Tjrn Totalt 8 anstllda varav 3 st handlggare Inremmitenter: mottagning sekreterare (fr tillflligt enbart en person.) versikt& inventering av befintliga insatser samt behovet av fr-rehabinsatser enligt enhetschefen. Bilden av Tjrn idag: Bra att arbete med arbetsmarknadsenheten har kommit igng p nytt (sedan 2009) Det r problem med att f tag i bemanning detta r ett hinder bde fr organisation och klienter. Som fljd blir det hg arbetsbelastning fr de som fr ro i land nuvarande situation. Boende boende r en bristvara. Boendestd har 40 personer aktuella fr tillfllet (4 boendestdjare) Vardagsfungerande (ADL) boendestd jobbar med detta enligt SOL. Ekonomi :De hnvisar till ekonomiska rdgivare i kommunen men r medvetna om kerna dit. Insatser skulle underltta fr socionomer som inte hinner med detta. Socialt ntverk AME jobbar aktivt utifrn DUR modellen dr kartlggning av sociala ntverk ingr. Sociala frdigheter AME vid arbetstrning. Familj/anhriga I samband med ungdomverksamhet r oftast frldrar initiativtagare till kontakt. Fritidsintressen DUR modellen kartlggs Kost/ Hlsa I AME,s trapstegsmodell ingr insatser fr kost och hlsa. Proffessionela Ntverk Diverse ntverk p ledningsniv, samordningsfrbundet, GR Fou Samhllsorientering De jobbar inte mycket med detta Motivationsarbete m.m. De har egna resurser arbetsmarknadskonsulenter. Detta sker under kartlggnings fasen. Kunglv och Ale har jag inte haft ngon kontakt med enhetschefer (trots flera frsk) Den anstrngda situationen med personal r en mjligt orsak till detta. Trots att personalen i frsrjningsstd har svarat p enkter i Ale finns vid dagens datum inga av de ekonomiska handlggarna kvar i kommunen inklusive enhetschef.

  • 34

    5.4 Arbetsmarknadsenheten

    Kommunala arbetsmarknadsinsatser r en omfattande verksamhet. I en enktstudie frn 2012 (SKL) uppgav 93 procent av de 250 kommuner som svarat p enkten att de satsade egna medel p arbetsmarknadstgrder. Enkten visade ocks att ver 4000 kommunanstllda arbetar med arbetsmarknadsfrgor och att kostnaderna fr de kommunala insatserna uppgick till drygt tre miljarder (FOU rapport/GR det handlar om jobb 2015). kostnader fr de aktuella fyra kommunerna fr 2015 r:

    Ale Kunglv Stenungsund Tjrn

    Intkter arbetsmarknadstgrder Kr/inv. 376 420 324 288

    Bruttokostnader arbetsmarknadstgrder kr/inv 840 1031 863 676

    Netto kostnader arbetsmarknadstgrder kr/inv 465 611 540 388

    rsarbetare kommunala arbetsmarknadsanstllningar antal 31 100 28

    Deltagare i arbetsmarknadstgrd antal 243 284 222

    (klla Kolada.se) Tjrn har fr 2015 inte lmnat in ngra statistik till KAS (kommunal arbetsmarknadsstatistik/Kolada. Kunglv har hgsta bruttokostnad men har ocks 100 arbetsmarknads anstllningar detta minskar i sin tur kostnader fr frsrjningsstd. Nettokostnad per invnare per deltagare har Ale kommun 1.91 kr/inv./delt.

    Stenungsund 2.4 kr/inv./delt. Kunglv 2.1 kr/inv./delt.

  • 35

    Ale kommun Antal personer i aktivitet 243 (Kolada 2015) Totalt 22 anstllda (14 rsarbetare) varav 11 handlggare/arbetsmarknadskonsulenter/coacher och 11 arbetsledare praktiska verksamheter.

    Mlgrupper: lder 18-64 inbegriper allt frn LSS (personkrets 2 och 3) till JOB/UGA /psykisk ohlsa och frsrjningsstd.

    Inremmitenter: Frsrjningsstd/IFO / Arbetsfrmedlingen (JOB/UGA) / Frskringskassan / Samordningsfrbundet (kpta platser) och IM introduktionsprogram.

    versikt inventering av befinntliga insatser och behovet fr fr-rehabinsatser

    Boende ej aktuellt hos AME

    Vardagsfungerande (ADL) arbetsmarknadsenheten har egna insatser med konsulenter

    Ekonomi aktuellt och har egna insatser i gruppaktiviteter i form av frelsningar frsrjningsstd, skattemyndigher och kronofogden.

    Socialt ntverk har egna insatser av konsulenter.

    Sociala frdigheter har samverkan med aktivitetshuset med det r sllan.

    Familj/anhriga De jobbar tillsammans inom IFO och i samverkan med vuxenenheten

    Fritidsintressen konsulenterna arbetar med fritid i samverkan med freningslivet.

    Kost/ Hlsa De jobbar med egna medel mot trning/promenad, Bad och Yoga

    Proffessionella ntverk IPS/SE ntverket. GR arbetsmarknad ntverket, samordningsfrbundet LLG och personligt ombud (sllan men frekommande)

    Samhllsorientering De har egna insatser fr NPF grupper

    Motivationsarbete m.m. Egna resurser i form av arbetsmarknadskonsulenter.

    Ale har en heltckande arbetsmarknadsenhet som har egna insatser inom de flesta fr-rahabiliterande insatser Deras arbete med IPS metoden har haft bra framgng fr personer med psykisk funktionshinder. Detta har ocks medfrt att vriga samverkansparter har hittat samverkan runt individen hurvida detta pverkas av den geografiska (ngot isolerade) situationen eller ledningens instllning till gemensamma ml r oklart. Enhetschefen har utalat sitt oro ver att verksamheten ska behva fokusera p enbart frsrjningsstd (och drmed tappar helhets principen) framver. En gemensam satsningen p bland annat sociala fretag i Alefors har inlets och kommer att genomfras under hsten 2016 och 2017.

  • 36

    Kunglv

    Totalt 30 anstllda och 100 arbetsmarknadsanstllningar Antal personer i aktivitet r 220

    (284 i kolada 2015)

    Inremmitenter Frsrjningsstdet i Kunglv, samverkan med AF (fas 3 och i viss mn rehab-renden) AME r en del av ALC dr ocks daglig verksamhet (DV) finns det hnder att DV remittera in till AME (fretagsfrlagd DV).

    Mlgrupper lder 18-64 de med frsrjningsstd, psykisk ohlsa (social psykiatri ), Arbetsfrmedlingens uppdrag och samhllsorientering (enbart vid uppdrag)

    Bilden av Kunglv idag: huvudsakligen r samverkan individuellt behovstyrt. Det r en avsaknad av strukturella samverkanformer inom kommunen Det finns tendenser till stuprr tnkande dock har ngra frndringar skett ssom arbeten med Mtesplatsen dr Boendestd-social psykiatri ,Psykiatrin och AME samverkar runt individens behov . Hr fr de kontakt med personen som har sjukersttning och som oftast r hemmasittande utan vrdkontakter

    Boende Brist p fysiska bostder r ett stort hinder idag . Dialog pgr men resultat r lngsamt.

    Vardagsfungerande (ADL) aktuellt och de har egna insatser p verksamheter med metodstd

    Ekonomi arbetsmarknadshandlggarens roll innebr mer inslag av ekonomisk rdgivning skulle behva mera insatser inom ekonomin

    Socialt ntverk: Den praktiska verksamheten skapar oftast nya sociala ntverk fr klienter

    Sociala frdigheter: Handledare arbeta kontinuerligt med detta. Dock skulle det behva flera insatser som arbetar med detta

    Familj/anhriga De jobbar tillsammans med Resurscentrum nr det gller ungdomsgrupper

    Fritidsintressen Kunglv samverkan med naturfreningar och arbeta mycket ute i naturen med arbetslag Arbetsmarknadshandlggare kartlgger fritidsintressen fr att mjliggra intrde till arbetsmarknaden

    Kost/ Hlsa Inom rehabrenden arbetar enheten de sjlv med kost och hlsa. De se behovet framfrallt bland ungdomar och psykisk ohlsa

    Proffessionell. ntverk . Vid behov individuellt , samordningsfrbundet LLG och personligt ombud (sllan men frekommande)

    Samhllsorientering sker endast utifrn uppdrag med nyanlnda.

    Motivationsarbete m.m. MI som frhllningsstt i allt arbete. Motivationshjande insatser behvs kontinuerligt. Arbetsmarknadshandlggare i samverkan med arbetsterapeut har eller ger lpande insatser.

  • 37

    Kunglv initierade en socialt versiktsplan i 2015 som nu har lett till en rad tgrder fr ett mer hllbart samhlle bland annat ska man;

    1. Starta omrdesbaserade tvrsektoriella team i samverkan med andra myndigheter och civilsamhllet. Teamen leds av kommunen och stdjer mlet: Samordning av resurser fr effekt i Kunglvs samhlle.

    2. Prioriterat vid genomfrande av steg tre social versiktsplan r att frvaltningen

    systematiserar externa aktrers rutiner och tidsplan fr avtalsprocesser.

    3. Fokus r att utveckla plattformar gentemot Vstra Gtalandsregionens organisation fr bestlld hlso- och sjukvrd och drmed etablera gemensamma synergier och prioriteringar.

    Kommunledningens intention till samordnade resurser och gemensamma plattformar skapa mjligheter och frutsttningen fr bland annat olika lokala samverkanscentra. Stenungsunds kommun Stenungsund har nyligen genomfrt en utredning p sin arbetsmarknad dr utredare kom fram till att de insatser som grs fr deltagarna inte leder till arbete i tillrckligt stor utstrckning, utan i vissa fall handlar mer om sysselsttning. Av de grupper som har intervjuats s r det IFO som tydligt uttalar ett behov av kad uppdragsstyrning med en arbets- och styrmodell. vriga respondenter angav under intervjuerna att dagens arbetsstt fungerar bra. Genomfrande av uppdragstyrt verksamhet har medfrt en betydlig minskning i antal deltagaren vid genomgng har AME minskat antal deltagaren frn 222 (december 2015) till 60 (maj 2016) hrav r 24 personer kommunala arbetsmarknadsanstllningar och 19 personer aktuellt fr kommunal aktivitetsansvar.(KAA) Frndringar har orsakat en oro bland deltagaren. I samband med den gynnsamma arbetsmarknaden (vren 2016) har inflde till AME med den nya uppdraget varit minimal. Ut genomfrde en intervju med den nytillsatta enhetschef dr det framkom att individer i behov av fr-rehabiliterings insatser inte lngre kommer att vara aktuellt p Arbetsmarknadsenheten i Stenungsund. Framver kommer vid behov en arbetsterapeut att faststlla den arbetsfrmga gentemot den verksamhet de arbetstrnar p. De verksamheter som hade specialiserat sig fr individen som str lngre ifrn arbetsmarknaden (Textil , Jordhammar och Datamedia) har lmnads ver till IFO att bedriva i eget regi. Eftersom AME anser inte arbete med individen med frrehabilitering var genomgng av mjliga insatser inte aktuellt vid intervju tillfllet. Tjrns kommun Efter att har skt bda enhetschef och arbetsledare vid flera tillfllen har jag inte kunnat f till stnd ett sammantrde.

  • 38

    6.0 Behovsanalys

    6.1 Frskringskassan ldersgrupp 19-30: Efterlyser praktiska verksamheter i form av aktivitetshus i kombination med stdpersoner De hnvisa till exempel till Gteborg dr aktivitetshusen r ppen fr alla organisationen att samverka med. Det finns individer som inte vill tillhra LSS p.g.a. eventuella inlsningseffekt och icke anpassade aktiviteter i daglig verksamhet. Mlgruppen som borde prioriteras: Asperger syndrom (autism spektrum) ADHD och svag begvade. Frrehabilitering borde koncentrera sig runt psykiska och sociala faktorer/ml. Boende och vardagsfungerande terkommer som problematik likvl sjlvknsla, uthlighet och motivation. 6 svar initierade behovet p uppemot 175 individer. ldersgrupp 25-64 Efterlyser motivationshjande verksamheter, frslag p dramapedagoger och grn rehab. Mlgruppen som borde prioriteras individen med psykiska hinder eller social fobi Vardagfungerande och sociala frdigheter r terkommande behov sociala ntverk nmns vid flera enkter. Mlgruppen som borde prioriteras: individer som ej har diagnos men dr misstanke finns, samverkan med psykiatri efterfrgas (som med IPS metoden) Lsningsfokuserat frhllningsstt samt individanpassade aktiviteter. Vikten att pbrja p rtt niv med aktiviteter nmns i flera enkter. 5 enkter initierade behovet fr uppemot 65 personer Hela upptagningsomrden oavsett lder: Efterlyser gruppaktiviteter som r samhllsfungerande samt motivationshjande insatser, i formen av rehab ansvariga (vgledare-case-manager eller stdperson) samt praktiska arbetstrningsplatser. Utomeuropeiska individer nmns som en prioriterad mlgrupp. Mnga betonar vikten av kunskap om sjukfrskringen hos rehab vgledare som en frutsttning fr frrehabilitering. 4 enkter initiera behovet fr uppemot 80 personer.

  • 39

    Sammanstllning Frskringskassan: Frga n = 15 Samverkan med andra myndigheter psykiatri=15

    AF=15 vrdcentraler = 14 Socialtjnst=9

    Gemensam kartlggning Ja=15 Behov av frrehabilitering Ja =15 Knsfrdelning Flest kvinnor= 8

    Lika= 7 Ersttningsformer fr personer med behov av frrehabilitering

    Sjukpenning=10 Frsrjningsstd= 8 Sjuker./aktivitetser.=6 Aktivitetsstd/utvecklingsers. = 4

    Vilken problematik som r vanligast

    Psykisk= 15 Social=12 Fysisk= 4

    Finns det knnedom om tillgng till frrehabilitering idag

    Nej =10 Ja=5

    Vilka behovsomrden finns fr frrehabilitering

    Motivation=15 Sjlvknsla=15 Vardagsfungerande = 12 Samhllsorientering=10 Ekonomi=10 Socialt ntverk = 9 Sociala frdigheter=8 Proff. Ntverk=8 Boende=6, Familj=6, Kost/hlsa=3 Fritid=2

    Totala antalet individer med behov av frrehabiliterande insatser

    Uppemot 320 personer

    .

  • 40

    6.2 Sammanstllning Arbetsfrmedlingen Stenungsund/Ale/Kunglv

    ldersgrupp 16-25 Efterlyser individuella aktiviteter istllet fr gruppaktiviteter. Individen har oftast ngon form av NPF, ser behovet i personligt std (typ boendestd, Case-manager ) samt att krav p nrvaro och aktivitet anpassas efter individens frutsttning. Ale ser att samverkan med AME i detta. Stenungsund saknar plattform och mjligheter till aktivitet och efterlyser gemensam planering runt individen. 3 svar initierade behovet fr uppemot 55 personer ldersgrupp 25-64 Alla efterlyser praktiska arbetsplatser fr att f igng deltagare. Det finns behov av lgtrskel verksamhet i kombination med utredningen i arbetsfrmga. Frebilder nms frn Uddevalla och Trollhttan som baseras mer p ICF och AWC. Behov av system fr kvalitetsskring nmns i flera enkter. Samspel mellan arbetstrning och utbildning(kurser) fresprkas. Kvalificerat kontaktperson fr individen fr kontakten med kommunen dr vardagsfungerande std saknas. Tydliga rollfrdelningen i samverkan anses vara en grundlggande frutsttning fr frrehabilitering. 8 svar initierade behovet fr uppemot 190 personer Hel upptagningsomrdet oavsett lder Efterlyser praktiska arbetsplatser med en strre bredd. De som arbetar med vardagsfungerande och andra basala krav fr arbetsmarknaden. Dessa platser borde ocks bli arena fr rekvitering till vrig arbetstrning. Anser att utbudet av frrehabilitering minskar medans behovet kar i snabb takt Motivationsarbete borde prioriteras. Kursverksamhet som Uddevalla efterfrgas. 8 svar initierade behovet fr uppemot 170 personer

  • 41

    Sammanstllning Arbetsfrmedlingen Frga n = 19 Samverkan med andra myndigheter Socialtjnst=15

    FK=13 Psykiatri=8 Vrdcentraler = 5

    Gemensam kartlggning Ja=12 nej =3 ej svarat 4 Behov av frrehabilitering Ja = 19 Knsfrdelning Flest kvinnor= 9

    Lika= 9 ej svarat 1 Ersttningsformer fr personer med behov av frrehabilitering

    Frsrjningsstd= 16 Sjuker./aktivitetser.=10 Aktivitetsstd/utvecklingsers. = 12 Eget/inget =8 Sjukpenning=7 A-Kassa= 7

    Vilken problematik r vanligast Psykisk= 13 Social=12 Fysisk= 7

    Finns det knnedom om tillgng till frrehabilitering idag?

    Nej =12 Ja=7 (AME fr kortare perioder)

    Vilket behovsomrde finns fr frrehabilitering?

    Motivation=17 Vardagsfungerande = 16 Sociala frdigheter=16 Sjlvknsla=15 Samhllsorientering=13 Ekonomi=11 Socialt ntverk = 10 Kost/hlsa=7 Boende=7 Proff. Ntverk=6 Familj=3 Fritid=3

    Totala antalet individer med behov av frrehabiliterande insatser

    Uppemot 415 personer

  • 42

    6.3 Frsrjningsstd Stenungsund Fresprkar att unga med psykisk ohlsa prioriteras en stor grupp som behver mycket std Gemensamma kartlggningar dr samarbete med myndigheter och sjukvrd blir frutsttningen fr lyckade insatser. Att tillgodose deltagarens behov och egna initiativ utifrn ett salutogent perspektiv anses vara avgrande Men ser idag allt fr mnga klienter som ej kan starta arbetsrehabilitering p grund av ohlsa eller annat hinder ssom tidigare missbruk en tanke r att frrehabilitering skulle placeras mellan medicinsk och arbetslivrehabilitering och drmed bli ett naturligt flde. Kontakt personer (typ Case-manager) ses positivt och att aktiviteter skulle kunna vara inriktat p arbetsmarknadens basala krav (typ vardagsfungerande och samhllorientering). 4 enkter uppskattade behov fr frrehabilitering fr 50 personer Tjrn Efterlyser ett centrum med praktisk hjlp fr bda vardagsfungerande och jobbsk (dataanvndning m.m.) Praktiska verksamheter fr personer som str lngre ifrn arbetsmarknader saknas. Unga borde vara den prioriterade gruppen. Gemensam kartlggning med olika kompetenser innan individen kommer ut i aktivitet efterlyses. Ocks individens egen delaktighet i rehabiliteringsprocessen ses som en frutsttning till framgng. 2 enkter uppskattade behov fr frrehabilitering fr 25 personer. Ale Efterlyser motivationshjande och vardagsfungerande insatser grna i grupp ser frrehabilitering som en bra mjlighet att f igng individen men dr ett tydligt syfte och tidsbegrnsning borde vara del av planeringen efter den gemensamma kartlggningen. Dr alla respektive myndigheter och vrden r verens om insatser (ml & syfte). Att insatser anpassas efter individen ses som ndvndighet fr nskat resultat. 5 enkter uppskattade behov fr frrehabilitering fr 95 personer

  • 43

    Samanstllning socialtjnst Stenungsund/Ale/Tjrn Frga n = 11 Samverkan med andra myndigheter AF=11

    Vrdcentraler = 7 Psykiatri=6 FK=6

    Gemensam kartlggning Ja=10 ej svarat 1 Behov av frrehabilitering Ja = 11 Knsfrdelning Flest kvinnor= 1

    Lika= 9 Flest mn= 1

    Ersttningsformer fr personer med behov av frrehabilitering

    Frsrjningsstd= 9 Sjuker./aktivitetser.= 3 Aktivitetsstd/utvecklingsers. = 4 Eget/inget =0 Sjukpenning= 5 A-Kassa= 0

    Vilken problematik r vanligast Psykisk= 11 Social=11 Fysisk= 6

    Finns det knnedom om tillgng till frrehabilitering idag?

    Nej = 4 (Stenungsund) Ja=7 (Ale och Tjrn via AME)

    Vilket behovsomrde finns fr frrehabilitering?

    Motivation=10 Sjlvknsla=9 Sociala frdigheter=9 Samhllsorientering=8 Vardagsfungerande = 8 Kost/hlsa=6 Proff. Ntverk=6 Ekonomi=5 Fritid=5 Socialt ntverk = 4 Boende=3 Familj=1

    Totala antalet individer med behov av frrehabiliterande insatser

    Uppemot 170 personer

  • 44

    6.4 Sammanstllning Psykiatri

    Stenungsund/Tjrn Hemmasittande unga vuxna som har en avsaknad av ngon knnedom om arbetsmarknadens basala krav r en vxande grupp som har stor behov av frrehabiliterande insatser. Oftast uppfyller personen inte kriterier fr diagnos, individ inriktade aktiviteter borde konkret prioriteras som en lnk till kade sociala kontaktytor. Kontaktpersoner typ boendestd/Case manager efterfrgas fr denna grupp Psykisk ohlsa anges oftast anledning till skeptisk hllning frn individen till gruppaktiviteter. Behov av aktiviteter som att lra sig arbeta med och knna sin egen kropp fr att p stt starka sig sjlv efterlyses. Infr planeringen av aktiviteter anses att det inte f bli alla vill ha ingen vill bidra. Vikten av att samverka runt individen betonas som ndvndigt fr framgngen med frrehabilitering. Ocks hr efterfrgas gemensam kartlggning. 3 enkter initiera behovet av frrehabilitering fr uppemot 65 personer Kunglv Ngra anser att VSS patienter (vrd och std samordning) borde prioriteras medans andra anser att lngtidssjukskrivna utan frsrjningsstd ska prioriteras fr frrehabilitering. Ocks unga hemmasittande hos frldrar anses vara prioriterat. Insatser i form av arbetsmarknadsinriktade aktivitetshus och sociala arbetskooperativ nmns som aktiviteter fr frrehabilitering. Struktur i vardagen och organisation r avgrande fr framgng. Nuvarande exempel p aktivitetshusen ifrgastts som meningsfullt i en av enkter. Tidsperspektiv i terhmtningsprocessen anses vara viktig samt samordnade insatser (gemensam kartlggning bland annat) . 5 enkter initiera behovet av frrehabilitering fr uppemot 80 personer

  • 45

    Sammanstllning Psykiatri Frga n = 8 Samverkan med andra myndigheter Socialtjnst=5

    FK=7 AF=5 Vrdcentraler = 2

    Gemensam kartlggning Ja=5 nej =2 ej svarat 1 Behov av frrehabilitering Ja = 8 Knsfrdelning Flest kvinnor= 3

    Lika= 4 flest mn= 1 Ersttningsformer fr personer med behov av frrehabilitering

    Frsrjningsstd= 6 Sjuker./aktivitetser.=7 Aktivitetsstd/utvecklingsers. = 2 Eget/inget =0 Sjukpenning=7 A-Kassa= 0

    Vilken problematik r vanligast Psykisk= 8 Social=8 Fysisk= 5

    Finns det knnedom om tillgng till frrehabilitering idag?

    Nej = 5 Ja=3(aktivitetshus eller utanfr hemkommun)

    Vilket behovsomrde finns fr frrehabilitering?

    Motivation=6 Sjlvknsla=7 Vardagsfungerande = 7 Sociala frdigheter=7 Samhllsorientering=3 Ekonomi=6 Socialt ntverk = 6 Kost/hlsa=4 Proff. Ntverk=5 Boende=3 Familj=4 Fritid=3

    Totala antalet individer med behov av frrehabiliterande insatser

    Uppemot 145 personer

  • 46

    6.5 Arbetsmarknadsenheten Kunglv och Ale

    Ale Som prioriterade grupper nmns ungdomer med psykisk ohlsa men ocks ungdomstjnst och ensamkommande flyktingar Allmnt nskas gemensamma kartlggningar Aktiviteter efterlyses inom vardagsfungerande (det noteras bland annat brist p std p stdboende) Case manager anses lsa en del av det problem dr deltagaren kan brja ga sitt egen rendet. Frelsningar av olika slag ssom kost/hlsa, ekonomi och samhllsorientering och kunskap om de olika funktionshinder som mts i vardagen efterfrgas Ngra enkter pratar om tidsbegrnsningar i insatser medans andra fresprka processens hlbarhet genom det f ta den tid den ta instllning till insatser. Det finns i Ale ett antal logistiska svrigheter att organisera inom AME meningsfulla utflykt och studiebesk. Kostnadsfria friskvrd efterfrgas. Ngra utrycka sig vara frestndare frn en mer grn rehab metodik. Beroende p roll och funktion i verksamheten har tillfrgade haft olika nskeml av verksamhetsfrbttringar. Oftast r dessa intriktat mer n p samverkanniv. 15 enkter initierade behovet fr uppemot 290 personer. Kunglv Tre mlgrupper kommer fram som mjligt prioriterade 1. Medicinskt frdig behandlade missbrukare som riskerar terfall under provperioden infr insatser av AME 2. Unga med psykisk ohlsa dr vntetider fr utredning r lng eller inte led till ekonomisk trygghet. 3. Frldrar med lngvarig bidragsberoende dr barnens sociala arv pverkar ungdomens mjlighet till arbete eller studien Mtesplatsen och Utgngspunkten nmns som tydliga exempel av frrehabiliterande insatser. dock ser man i visa fall problem med begrnsningar (in-remitent) eller struktur (avsaknad av tydliga ml och syfte med verksamheten). Vxthuset nmns enbart en gng trots den enorma mjligheten med grn rehab. Case manager/vgledare fresprkas i ett tidigt skede av rehabilitering av flera handlggare. Prioriteringar p vardagsfungerande som r grundlggande infr alla aktiviteter. Det efterlyses mer samverkan med flera aktrer(myndigheter) fr gemensamma kartlggningar och handlingsplaner. Aktiviteter borde vara anpassade efter individen och inte tvrtom. Det fresprkas kontinuitet i personal genom hela processen frn frrehabilitering till arbetsrehabilitering. Kunskapslyft inom samhllsorienteringen och ekonomi efterfrgas (typ frelsningen/workshops). Problematik med rubbad dygnsrytm eller rent av smnbrist hos mlgrupperna 15 enkter initierade behovet fr frrehabilitering till 130 personer

  • 47

    Samanstllning arbetsmarknadsenheten Kunglv/Ale Frga n = 30 Samverkan med andra myndigheter Socialtjnst 25

    AF=23 FK= 21 Psykiatri=19 Vrdcentraler = 10

    Gemensam kartlggning Ja=24 Nej=6 (handledare/arbetsledare) ej svarat 2 Behov av frrehabilitering Ja = 28 ej svarat=2 Knsfrdelning Flest kvinnor= 1

    Lika= 9 Flest mn= 19 Vet ej=1

    Ersttningsformer fr personer med behov av frrehabilitering

    Frsrjningsstd=29 Sjuker./aktivitetser.= 19 Aktivitetsstd/utvecklingsers. = 16 Eget/inget =0 Sjukpenning= 12 A-Kassa= 5

    Vilken problematik r vanligast Psykisk= 30 Social=28 Fysisk= 16

    Finns det knnedom om tillgng till frrehabilitering idag?

    Nej = 10 Ja=20

    Vilket behovsomrde finns fr frrehabilitering?

    Motivation= 23 Boende=23 Sjlvknsla=20 Sociala frdigheter=20 Vardagsfungerande = 19 Kost/hlsa=18 Proff. Ntverk=17 Ekonomi=17 Fritid=17 Samhllsorientering=16 Socialt ntverk = 11 Familj=9

    Totala antalet individer med behov av frrehabiliterande insatser

    Uppemot 420 personer

    6.6 vrdcentraler Endast ett fullstndigt svar har kommit in frn vrdcentralen rehab-koordinatrer och har drmed utelmnat frn sammanstllning

  • 48

    6.7 Sammanstllning hela omrdet Sammanstllning samtliga organisationen Frga n = 87 Samverkan med andra myndigheter AF=58

    Socialtjnst=58 Psykiatri=54 FK=51 Vrdcentraler = 38

    Gemensam kartlggning Ja=69 nej =11 ej svarat= 6 Behov av frrehabilitering Ja = 85 ej svarat