Kommuner i motvind?epi.vgregion.se/upload/Samverkan VG/Regional... · © G Wikner ekonomi & analys ab 2 1. Sammanfattning och slutsatser..... 3

© G Wikner ekonomi & analys ab

Kommuner i motvind? En studie av befolkningsutvecklingens effekter på kommunernas ekonomi.

Med särskild uppmärksamhet på arbetsmarknadsområde Säffle.

Göran Wikner

G Wikner ekonomi & analys ab

[email protected]

Telefon 0708-33 65 16

mailto:[email protected]


2

1. Sammanfattning och slutsatser ............................................................................................... 3

Sammanfattning ..................................................................................................................... 3

Vad kan man göra åt situationen? .......................................................................................... 4

1 Åldersproblemen döljs på nationell nivå. ................................................................................ 4

Uppläggning av rapporten ...................................................................................................... 7

Kort om beräkningsmetoden för framskrivning. .................................................................... 9

2 Arbetskraften, åldersgruppen 20-64 år .................................................................................. 10

Vad har hänt de senaste fem åren? ....................................................................................... 10

Förändring av åldersgruppen 20 – 64 år från 2009 till 2014 ................................................ 11

Förändringar av åldersgruppen 20 – 64 år från 2009 till 2019 ............................................. 14

3 Arbetskraftens kärna, åldersgruppen 25-54 år ...................................................................... 17

Vad har hänt de senaste fem åren? ....................................................................................... 17



4 Där de gamla går ur skall de nya komma in .......................................................................... 22

Hur såg det ut 2009? ............................................................................................................. 22

Byte mellan yngre och äldre 2014 ........................................................................................ 23

Byte mellan yngre och äldre 2019 ........................................................................................ 26

5 Förändringen av antalet skolbarnbarn i åldern 7 – 16 år ....................................................... 28

Förändring från 2004 till 2009 ............................................................................................. 28

Förändring av antalet skolbarn från 2009 till 2014 .............................................................. 29

Förändring av antalet skolbarn från 2009 till 2019 .............................................................. 31

6 Tillväxten av gymnasieelever 17 – 19 år .............................................................................. 34

Förändring av antalet gymnasieelever från 2004 till 2009 ............................................... 34

Förändring av antalet gymnasieelever från 2009 till 2014 ................................................... 35

Förändring av antalet gymnasieelever från 2009 till 2019 ................................................... 37

7 Tabellbilaga ........................................................................................................................... 39


3

1. Sammanfattning och slutsatser

Sammanfattning

Bakom en relativt stabil åldersfördelning för riket i sin helhet under de närmaste tio åren

ligger avsevärda regionala skillnader. I stora områden kommer den egentliga arbetskraften1 att

minska med tvåsiffriga procenttal. Samtidigt växer arbetskraften i storstadsområdena och på

universitets- och högskoleorterna starkt. En sådan koncentration av befolkningen har sina

rötter långt tillbaka i decenniernas flytt av unga från glesbygden till städerna och, småningom,

storstäderna. De unga födde sina barn i inflyttningskommunerna. Nu ser vi framför oss en

kraftig acceleration av arbetskraften i de städer dit flyttlassen har gått år efter år och där

barnen vuxit upp.

I stora delar av landet minskar därmed kommunalskatterna i takt med att allt färre blir kvar i

arbetsför ålder. Däremot blir pensionärerna kvar med allt större krav på vård och omsorg i

takt med att de blir allt fler och allt äldre. Allt mindre tillgång till arbetskraft gör det dessutom

svårare att få tag på kompetent personal till åldringsvård och andra angelägna kommunala

uppgifter.

Företagen som om 10 år finns kvar i de svårast drabbade delarna av landet kommer ha svårt

att nyrekrytera när den egna arbetsstyrkan i rask takt åldras och försvinner som pensionärer

eller till säkrare jobb i större städer. De kommunala problemen med minskanded inkomster

och ökande utgifter kan bli allt värre. Rapporten visar med stor tydlighet och i alla undersökta

aspekter på att läget är allvarligt i mycket stora delar av Sverige. Allvaret gäller inte enbart

den sedan länge kända situationen i Norrlands inland. Problemen drabbar även stora delar av

Bergslagsområdet, ett stort antal kommuner längs Norrlandskusten, delar av västra Svealand,

södra delarna av Svealand utanför Stockholms- och Mälardalsområdet, inre och östra delarna

av Götaland, Blekinge men även andra områden.

De delar av Sverige som entydigt växer snabbt är Stockholmsområdet, övriga

Mälardalsområdet, Malmöområdet samt ett antal kommuner med universitet eller högskola.

Där är tillväxten stark i näringslivet, vilket återspeglar sig i en växande befolkningen och med

många unga, välutbildade och köpstarka åldersgrupper.

Resultaten är skrämmande på flera sätt. Situationen är på väg att snabbt förvärras och stora

delar av landet kommer att lida akut brist på människor i yrkesverksam ålder. Stora delar av

landet blir i praktiken ekonomiskt inaktivt med en snabbt åldrande befolkning.

Skolan är ett annat område, där effekterna av den snabbt förändrade befolkningsstrukturen ger

drastiska effekter när antalet barn och ungdomar minskar snabbt. Det drabbar både grundskola

och gymnasium. När föräldrarna inser att deras barn kan bli tvungna att dagligen pendla

timmar till andra kommuner eller avlägsna områden i den egna kommunen för att gå i skolan,

kan det leda till att flyttbeslutet kommer tidigare och säkrare än vad vi räknat med i

kalkylerna för framskrivningen. Situationen kan således snabbt bli värre än vad beräkningarna

i denna rapport visar.

Det är inte endast de minsta kommunerna som drabbas. Även större kommuner drabbas,

exempelvis många städer längs Norrlandskusten eller kommuner i delar av inlandet.

1 Här menar vi i huvudsak personer i åldern 20-64 år; den officiella definitionen är betydligt bredare, 15-74 år.


4

Effekterna på kommunernas ekonomi kan slå igenom fortare än man kan ana. Påfrestningarna

på den omfördelning som sker mellan kommuner och landsting inom landet kan bli alltför

stora. Samtidigt kan det bli svårt att lösa problemen med en havererad kommunekonomi med

sammanslagningar av kommuner. Näraliggande kommuner delar nämligen ofta på problemen.

Problemen påminner på lokal nivå om de svårigheter som finns i en del Medelhavsländer, där

ett av grundproblemen är att alltför få arbetar i en snabbt åldrande befolkning.

Vad kan man göra åt situationen?

Läget idag är en följd av decenniers omflyttningar inom landet. Från mitten av förra seklet har

det gått en strid ström från landsbygden till städerna. Det var de unga som flyttade mest och

först. Deras barn föddes i många olika städer, men de flyttade sedan vidare till storstäderna

och universitets- och högskoleområdena. Högre utbildning kräver en mer differentierad

arbetsmarknad för att man skall hitta ett intressant arbete, varför de i mycket liten utsträckning

flyttat tillbaka. Deras barn föds och stannar kvar.

Nyckeln till vända processen ligger i tillgången till (intressanta) jobb. Det visar sig i en enkel

statistisk analys att det finns ett starkt samband mellan antalet företag i regionen och antalet

människor i aktiv ålder.2 Det sambandet kommer både från att efterfrågan på varor och

tjänster blir högre när det finns många människor i köpstarka och -villiga åldrar, men också

från att storstäderna ger möjligheter till betydligt mer och diversifierat företagande just genom

tillgången på välutbildad arbetskraft. Den obesvarade frågan är dock hur man skapar företag

som kan erbjuda de allt mer välutbildade unga generationerna intressanta jobb.

1 Åldersproblemen döljs på nationell nivå. Ser vi på Sverige i sin helhet verkar det som om förändringarna i befolkningens

sammansättning under de närmaste 10 åren blir begränsade, vilket framgår av tabellen nedan.

Sammansättning av Sveriges befolkning 2004, 2009, 2014 och 2019

Ålder 2004 2009 2014 2019

0-19 år 23,8 23,3 22,1 22,4

20-64 år 58,5 58,2 57,8 56,6

65+ år 17,6 18,5 20,1 21,1

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0

Källa: SCB och egna beräkningar

Åldersgruppen 20-64 år, alltså i huvudsak den egentliga arbetskraften, minskar med cirka 1,6

procentenheter från 2009 fram till 2019 enligt våra beräkningar. Ett skäl är att den stora 40-

talistgenerationen just nu är på väg in i pensionsåldern. Den yngsta generationens, i åldrarna 0

– 19 år, andel av befolkningen minskar med en procentenhet, i sin tur en följd av att den stora

generationen från 1980-talets slut går in i vuxenlivet och delvis avläser 40-talistgenerationen.

Pensionärernas andel av befolkningen beräknas öka med 2,6 procentenheter fram till 2019.

2 För 2009 visar det sig, med hög statistisk säkerhet, att en kommun med procentenhet mer av antalet personer i

åldern 20 – 64 år blir det 19 fler företag i kommunen. För varje procentenhet som andelen av denna åldersgrupp

utgör av den totala befolkningen ökar antalet företag med 19. Sambandet mellan antalet företag och

befolkningsstrukturen är således mycket starkt


5

År 2019 beräknas den totala befolkningen vara i stort sett oförändrad från 2009, men bestå av

cirka 86 000 färre barn och ungdomar, 155 000 färre i de arbetande åldrarna medan det

kommer att finnas 241 000 fler pensionärer.

En fråga man kan ställa sig är om minskningen av den arbetande befolkningen (20 – 64 år) är

allvarlig? Svaret är i huvudsak ja. Konsekvenserna av att färre arbetar är exempelvis att både

stats- och kommunalskatterna blir lägre. En normal pension täcker högst 25 procent av

arbetsinkomsten, ofta betydligt mindre. Med färre i arbete kommer kommunens

skatteinkomster att minska. Samtidigt ökar kostnaderna om befolkningen blir äldre, framför

allt som antalet över 80 år ökar.

Problemställningen blir tydlig i diagram 1. I en kommun med oförändrad befolkning i

arbetande åldrar kommer invånarnas inkomster att öka med 22 procent på 10 år med en

reallöneökning på två procent per år och med drygt tio procent på fem år. I en kommun där

arbetskraften ökar med 0,5 procent per år kommer inkomsterna totalt att öka med 28 procent

mot 16 procent i en kommun där antalet personer i de arbetande åldrarna minskar med lika

mycket. Eftersom man inte kan räkna med att kommunens kostnader minskar, är det

uppenbart att det blir betydligt större ekonomiska problem för kommuner med minskade

befolkning i arbetsför ålder än med ökande. I själva verket kan man utgå från att skillnaderna

mellan en expansiv och en tillbakagående kommun blir än större eftersom även produktivitet

och löner skiljer sig åt mellan en kommun med ökande och en med minskande befolkning.

Effekterna på en kommuns skatteinkomster från den arbetande delen av befolkningen

(20-64 år) av att arbetskraften är oförändrad, ökar eller minskar med 0,5 procent och

med en reallöneökning på 2,0 procent per år.

100

105

110

115

120

125

130

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Antal år

Ind

ex m

ed

sta

rtåre

t =

100

Ingen bef tillväxt

Ökad befolkning

Minskad befolkning

Resultatet av den enkla kalkylen är inte given för all framtid. En faktor man måste ta hänsyn

till är att det blir vanligare att man arbetar efter den formella pensionsåldern men även att allt

färre går i förtida pension. Om allt annat är lika kan man räkna med att tillväxten i den

kommunala ekonomin realt minskar påtagligt i en kommun med stagnerande befolkning än i

en kommun med ökande befolkning i arbetsför ålder. Spänningen mellan kommunerna

kommer således att öka och det kan bli ett svårt politiskt arbete att omförhandla eller bibehålla

nuvarande utjämningssystem. Lägre beskattningen av arbete leder till att den faktiska

pensionsåldern redan är på väg uppåt och att studietiden för ungdomar blir kortare. Sådana


6

förskjutningar i beteendet kommer sannolikt att till en del uppväga de negativa följderna av en

lägre andel i den traditionella arbetskraftsåldern 20 – 64 år.

På kartan nedan har kommuner med en befolkningstillväxt nära noll satts till mittpunkt. Det

innebär att index för tillväxten har satts till 122 +/- 2 enheter. Som visades ovan bör en

kommun med stabil befolkning ha en ökning av skatteunderlaget med cirka 28 procent över

en tioårsperiod när reallönerna ökar med två procent per år.

Effekter på kommunernas skatteunderlag från 2009 till 2019 av förändringar av

befolkningen i åldern 20-64 år och med en genomsnittlig realinkomstökning på två

procent per år.

Index med befolkningen 2009 som bas.


I tabellen nedan finns uppgifter om index för tio kommuner med högst repektive lägst index.

Ett index på cirka 122 får en kommun med stabil utveckling av befolkningen i åldersgruppen

20-64 år. Ju högre index, desto högre inkomster och därmed kommunalskatter. Svag

befolkningsutveckling innebär då ett lågt index. Tabellen belyser de stora spänningar som

finns mellan de expansiva kommunerna runt storstäderna och glesbygdskommuner.

Om vi tar Ragunda kommun som exempel pekar dessa förenklade kalkyler på en minskning

av skatteinkomsterna med cirka åtta procentenheter (realt). Om man inte samtidigt sänker

kostnaderna eller får andra inkomster, innebär det oöverstigliga sparbeting för kommunen.

Sannolikt kommer kostnaderna att öka lika mycket som överallt annars i ekonomin, d v s med

cirka två procent per år enligt antagandena. Det innebär att de i så fall ökar med 22 procent.

Med inkomster som faller med 8 procentenheter innebär det ett stort underskott om inget görs.


7

Om man istället tar Malmö kommun kokmmer deras inkomster att öka med över 38 procent

medan kostnaderna vid oförändrad verksamhet ökar lika mycket som i Ragunda, alltså 22

procent. Malmö kommun får således möjligheter att antingen öka utgifterna eller att sänka

skatterna.

Index över kommunernas skatteinkomster från åldersgruppen 20-64 år med 2009 som

basår och om reallöneökningen uppgår till två procent per år.

Högst Lägst

Malmö 138,5 Ragunda 92,0

Sundbyberg 136,2 Valdemarsvik 91,8

Huddinge 135,9 Gullspång 91,3

Solna 135,2 Åsele 89,3

Nacka 132,2 Dorotea 89,2

Stockholm 131,4 Överkalix 89,2

Värmdö 131,4 Jokkmokk 88,6

Helsingborg 129,5 Övertorneå 88,2

Vallentuna 129,4 Laxå 87,4

Sigtuna 128,9 Pajala 82,2


Inom Säffle arbetsmarknadsområde kommer samtliga kommuner att få se minskade

skatteinkomster. Bäst till i kalkylerna ligger Årjäng med ett index på 113,8 medan Bengtsfors

beräknas få ett index på 95,4.

Förändring från 2009 till 2019 av skatteintäkter från personer i åldern 20-64 år inom

AMO Säffle

Procent Rang

Säffle 101,9 207

Årjäng 113,8 94

Åmål 104,1 186

Bengtsfors 95,4 272

Dals-Ed 101,1 219


Uppläggning av rapporten

I rapporten analyseras förändringar av:

Åldersgruppen 20 – 64 år, huvuddelen av den egentliga arbetskraften.

Åldersgruppen 25 – 54 år, som kan betraktas som arbetskraftens egentliga kärna.

Stigande faktisk pensionsålder gör att den övre gränsen i åldersintervallet efter hand

skjuts uppåt. Än så länge bedömer vi dock att gränsen 54 år är en någorlunda

rättvisande bild av det faktiska läget i många branscher. Den nedre gränsen har satts

med tanke på att det för alltfler ungdomar dröjer till efter studier på universitet och

högskola innan man inträder på arbetsmarknaden på allvar. De första åren på

arbetsmarknaden för alla, oavsett om man fortsätter studierna eller inte, präglas i

allmänhet av sökande och inlärning. Var gränsen skall sättas kan säkert variera över

branscher och med krav på kvalifikationer.


8

Åldersgruppen 7 – 16 år är tiden de flesta barn tillbringar i grundskolan. Anledningen

till att denna grupp analyseras särskilt är att gruppen ger en uppfattning om en

kommuns allmänna tillstånd. Vidare att en kommun med ett starkt sviktande underlag

för den grundläggande skolutbildningen kommer att få stora problem att rekrytera

personal utifrån. Slutligen ger utvecklingen av åldersgruppens storlek tydliga

indikationer på när en kommun närmar sig någon grad av demografiskt sammanbrott.

Åldersgruppen 17 – 19 år är gymnasieperioden. Utan gymnasieskolan med ett rimligt

utbud av linjer och inriktningar kommer utflyttningen ytterligare att accelerera. Om

familjen väljer att bo kvar riskerar ungdomarna i många fall att få mycket lång

pendling till grannkommuner eller till och med att flytta. Sådana överväganden

kommer också att påskynda utflyttningen från en kommun.

Andelen yngre (20 – 29 år) i arbetskraften i procent av de äldre (55 – 64 år) ger ett

mått på om kommunen arbetsmarknad är hållbar på sikt. När de äldre går ur arbetslivet

måste de ersättas av äldre. Med alltför stora skillnader kommer tillgången på

arbetskraft att minska. Det är en process som tar några år, men som får stor betydelse

om skillnaderna är alltför stora.

Samtliga punkter analyseras med kartor och tabeller. Genomgående använder vi på kartorna

gränserna +/- 2 procent som normalpunkten för förändringar av antalet personer (de fyra

första punkterna ovan). När befolkningen i åldersgruppen i kommunen minskar med mer än

två procent, markeras det på kartan av att kommunen blir gul (ljus) på kartan. Om gruppen

istället ökar med mer än två procent markeras det i kartan med röd (mörk) färg.

Förändringarna mellan -2 och +2 procent blir orange (grått).

För den femte punkten, utbytesgraden på arbetsmarkanden, färglägger vi på motsvarande sätt

kommuner under 90 respektive över 110 procent med gult respektive rött

I tabellform redovisas dels rangordningen av samtliga kommuner med de tio kommuner som

ligger högst (har störst ökning av åldersgruppen) och de tio kommuner som ligger lägst (har

störst minskning) i rangordningen.

Motsvarande rangordning görs även för utbytesgraden mellan yngre och äldre på

arbetsmarknaden.

Samtliga analyser görs dels bakåt för förändringen från 2004 fram till 2009, dels framåt för

förändringen från 2009 fem respektive tio år framåt, alltså till 2014 och 2019.

I tabellbilagan redovisas alla uppgifter för samtliga kommuner inklusive rangordningen bland

Sveriges 290 kommuner.

Det bör betonas att beräkningarna för enskilda kommuner i storstadsområdena kan vara något

missvisande, eftersom kommunerna ligger tätt och den historiska utvecklingen i en kommun

beror på vilka beslut man tagit om bostadsbyggande och andra investeringar. Den framtida

expansionen kan mycket väl ske i en grannkommun. Däremot blir uppgifterna om övriga

kommuner säkrare, eftersom möjligheterna till expansion ofta är små även för

grannkommunerna.


9

Kort om beräkningsmetoden för framskrivning.

Framskrivningarna bygger på faktiska uppgifter om befolkningen under 2009. Genomsnittet

för födelsetal, dödstal, inrikes omflyttning samt nettoimmigration under de tio senaste åren

beräknas för 101 åldersgrupper samt för kvinnor och män i samtliga kommuner. I de fall

dessa tal har en trend korrigeras de på olika sätt. De korrigerade talen ligger sedan till grund

för framskrivningen från 2009 till 2009 etc. Dessutom görs en del korrigeringar av teknisk

natur.


10

2 Arbetskraften, åldersgruppen 20-64 år Denna åldersgrupp utgör huvuddelen av arbetsmarknaden. I officiella sammanhang kan man

se indelningar som innefattar både yngre och äldre. Här har vi valt att börja från 20 år, då

gymnasiestudierna i normalfallet är över, och sluta när man fyller 65, som fortfarande är

”normal” pensionsålder. Många pensioneras i praktiken, om än inte formellt, tidigare

samtidigt som allt fler fortsätter att arbeta även efter 65.

Vad har hänt de senaste fem åren?

Från 2004 till 2009 visar kartan att det finns stora områden med minskande tillgång till

arbetskraft. I kommuner med ljusast fält ligger minskningen under minus två procent.

Minskningarna i Norrlands inland samt i skogslänen är ingen nyhet. Men kartan visar också

att befolkningen i arbetande åldrar minskade i kommuner längs Norrlandskusten, i Västra

Svealand och Östra Götaland. Ökningarna har skett runt storstäderna och i kommuner med

högskolor.

Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 20-64 år i Sveriges

kommuner.

Källa: SCB

De förändringar vi kommer att se under de kommande åren är en fortsättning och acceleration

av tendenser, som funnits länge, men som nu accelererar när befolkningen åldras allt fortare i

stora delar av landet. I huvudsak beror den skeva åldersfördelningen över landet på att de

yngre successivt har flyttat mot storstäder och till kommuner med universitet och högskolor.

Orsakerna till att människor flyttar till storstadsområdena är flera. Främsta skälet är att där

finns jobben, framför allt de mest kvalificerade.

I tabellen nedan redovisas i vilka kommuner åldersgruppen 20 – 64 år har ökat respektive

minskat mest från 2004 till 2009. Utöver kommuner runt Stockholm och Malmö ser vi en


11

kraftig ökning av åldersgruppen i Habo utanför Jönköping samt i Åre. Det senare är intressant

med tanke på hur det ser ut i övrigt i de inre delarna av Norrland. Skälet till Åres expansion är

att kommunen och företagarna i området utnyttjat de naturliga förutsättningarna för

vinterturism.

Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 20-64 år3

10 kommuner med störst ökning respektive minskning. Procent.

Ökar mest Minskar mest

Solna 14,2 Storuman -7,1

Malmö 11,0 Dals-Ed -7,2

Sundbyberg 9,5 Malå -7,2

Åre 8,7 Ljusnarsberg -7,3

Nacka 8,5 Munkfors -7,4

Värmdö 8,2 Överkalix -7,7

Knivsta 8,0 Dorotea -7,7

Stockholm 7,8 Åsele -8,4

Habo 7,4 Laxå -8,9

Huddinge 7,3 Pajala -9,7

Källa: SCB

De kommuner som har minskat mest finner vi i huvudsak i Norrlands inland, men även några

från Bergslagen och de västra delarna av Svealand.

Inom arbetsmarknadsområde Säffle, d v s kommunerna Säffle, Årjäng, Åmål, Bengtsfors och

Dals Ed minskade denna del av befolkningen i alla kommuner utom i Årjäng, där antalet

ökade med 1,6 procent. I övriga kommuner är minskningen relativt stor. De stora negativa

talen påverkar inte bara tillgången till arbetskraft utan även kommunernas skatteintäkter,

eftersom denna åldersgrupp är den huvudsakliga betalaren av kommunalskatt.

Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 20-64 år inom AMO Säffle

Procent Rang

Säffle -4,6 239

Årjäng 1,0 83

Åmål -3,4 233

Bengtsfors -5,0 261

Dals-Ed -7,2 284

Källa: SCB

Förändring av åldersgruppen 20 – 64 år från 2009 till 2014

De tendenser som vi redan sett av befolkningsutvecklingen 2004 – 2009 ser ut att fortsätta

under de närmaste åren, ja till och med accelerera. De regionala skillnaderna blir än tydligare.

Vi kan se på kartan nedan att allt större delar av Norrland blivit ljusa, alltså en minskning på

mer än två procent, i Västra Svealand har ännu fler kommuner hamnat under gränsen och i

Östra Götaland sprider sig de ljusa fläckarna på kartan längs kusten och vidare till inlandet.

3 Uppgifter om samtliga kommuner finns i en tabellbilaga. Detta gäller för samtliga tabeller i texten utom

förändringarna från 2004 till 2009 (av utrymmesskäl). Även underlaget till kartorna finns i tabellbilagan.


12

Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 20 - 64 år i Sveriges

kommuner.


Fram till 2014 minskar befolkningen i åldrarna 20 till 64 år med mer än 10 procent enligt våra

beräkningar i nästan 30 kommuner. Endast runt de tre storstadsregionerna samt i Linköping,

Jönköping, Borås och i Åre finner vi en ökning av denna viktiga del av befolkningen med mer

än två procent. I Malmö beräknas åldersgruppen öka med 7,7 procent.

Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 20-64 år

Procent.


Malmö 7,7 Ydre -12,2

Sundbyberg 6,3 Gullspång -12,3

Solna 6,1 Smedjebacken -12,5

Huddinge 5,8 Valdemarsvik -12,7

Stockholm 4,2 Övertorneå -12,8

Nacka 4,1 Dorotea -13,3

Helsingborg 3,9 Jokkmokk -13,4

Sigtuna 3,9 Åsele -13,5

Vallentuna 3,6 Laxå -15,0

Värmdö 3,3 Pajala -16,1


De kommuner där åldersgruppen 20 – 64 år beräknas minska mest hittar vi i huvudsak i de

inre delarna av Norrland samt i Bergslagsområdet. Där återfinns även Laxå i Västsverige och

Valdemarsvik i Södra Sverige.

Med tanke på den korta tid som är kvar fram till 2014, är förändringarna anmärkningsvärda.

Där befolkningen i åldrarna 20 – 64 år minskar mest måste företag, kommunen och andra

arbetsgivare planera långsiktigt för att inte drabbas av akut brist på arbetskraft. Eftersom


13

arbetslösheten är relativt hög i samtliga kommuner där åldersgruppen minskar mest, kan det

synas som ett mindre problem. Men matchningsproblemen kan i en del fall bli svåra att möta,

liksom att det i första hand är den kvalificerade arbetskraften som flyttar. Motkrafterna är

framför allt bristen på bostäder i de attraktiva orterna.

De kommuner som ökar mest kan få andra problem, kortsiktigt stora, men långsiktigt av mer

angenäm art. De måste nämligen göra stora investeringar för att alla nya människor skall ha

möjligheter att bo någonstans.4

Inom arbetsmarknadsområde Säffle beräknas antalet personer i åldern 20-64 år minska

betydligt under de närmast fem åren. Det innebär att tillgången på arbetskraft kommer att

minska. Det kan få effekt på företagens vilja att etablera sig i kommunerna och skapa

arbetskraftsbrist för de redan etablerade arbetsgivarna, inte minst kommunerna.

Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 20-64 år inom AO Säffle

Procent Rang

Säffle -7,6 203

Årjäng -2,5 88

Åmål -6,6 178

Bengtsfors -10,2 265

Dals-Ed -5,6 159


4 Med tanke på den relativt väl fungerande kommunikationen mellan storstädernas kommuner bör uppgifterna

för varje enskild kommun inom området tas med en viss nypa salt. Expansionen kommer i de kommuner, som

satsar på bostadsbyggande, varför fördelningen av befolkningsökningen mellan storstadskommunerna kan bli

annorlunda än vad den framgår av beräkningarna. Den huvudsakliga slutsatsen att storstäderna som region växer

starkt står sig dock. Motsvarande problem med beräkningarna finns inte i samma utsträckning finns inte för

övriga kommuner. Där är grannkommunen ofta lika svag som den egna.


14

Förändringar av åldersgruppen 20 – 64 år från 2009 till 2019

Ser vi ytterligare fem år framåt, till 2019 ser vi att utvecklingen fortsätter att accelerera. I

Malmö kommer dagens ungdomar in i arbetsför ålder i stora skaror, liksom i ett antal

kommuner runt Stockholm, samtidigt som inflyttningen fortsätter. Även runt Göteborg ser det

ut som att åldersgruppen 20 – 64 år kommer att öka i flera kommuner.



Med undantag av Åre ser det ut som att arbetskraften i Norrland minskar med mer än två

procent i samtliga kommuner. Även i Dalarna, Värmland och i stora delar av

Bergslagsområdet minskar åldersgruppen med stora tal.

I kommunerna runt Stockholm, Göteborg och Malmö ser antalet personer i åldern 20 – 64 år

ut att öka mest.


10 kommuner med störst ökning respektive minskning. Procent.


Malmö 13,6 Ragunda -24,5

Sundbyberg 11,7 Valdemarsvik -24,7

Huddinge 11,5 Gullspång -25,1

Solna 10,9 Åsele -26,7


Stockholm 7,8 Överkalix -26,9

Värmdö 7,8 Jokkmokk -27,3

Helsingborg 6,2 Övertorneå -27,6

Vallentuna 6,2 Laxå -28,3

Sigtuna 5,7 Pajala -32,6



15

Tabellen ovan visar att minskningen av åldersgruppen 20 – 64 år under de närmaste tio åren

riskerar att bli avsevärd i kommunerna längst ner på tillväxtlistan. Kommuner i Norrland samt

i Bergslagsområdet dominerar helt den del av tabellen där kommunerna med mesta

minskningen finns.

Fram till 2019 minskar antalet personer i åldern 20 till 64 år med över 20 procent i 31

kommuner. En minskning med mer än 15 procent riskerar att ske i hela 99 av Sveriges 290

kommuner. Då handlar det naturligtvis inte enbart om Norrlands inland eller traditionella

skogskommuner. Kommuner med så stor minskning finns i hela Sverige.

Om arbetskraften minskar med 15-30 procent, innebär det att arbetsmarknaden riskerar att

imploderar och att många kommuner försvinna som självständig ekonomisk och social enhet.

De företag som finns kvar riskerar att endera behöva flytta för att klara

arbetskraftsförsörjningen eller dö sotdöden när kunder och arbetskraft försvinner.

Sannolikheten för nyetableringar blir allt mindre av samma skäl. Pensionsutbetalningar och

andra transfereringar från försäkringssystemen kan ge visst andrum men möjligheterna att

bedriva privata företag blir små.

Bland kommunerna med befolkningsminskning på mer än 15 procent fram till 2019 längs

Norrlandskusten kan nämnas Kramfors, Sollefteå, Härnösand, Söderhamn, Kalix och

Haparanda. Även större kommuner som Sundsvall och Skellefteå riskerar att få en kännbar

minskning av arbetskraften. I Svealand kan nämnas Degerfors, Filipstad, Hagfors, Flen och

Vingåker. I Götaland riskerar exempelvis Borgholm, Åtvidaberg, Olofström och Västervik en

minskning av arbetskraften med mer än 15 procent.

När befolkningsminskningen blir tillräckligt stor för att i praktiken utplåna en kommun från

den ekonomiska kartan är det ingen som vet idag. Man behöver kanske gå tillbaka till

digerdödens tid för att hitta motsvarigheter. Men om gränsen ligger vid en minskning på 25,

20 eller rent av tio procent går inte att säga.5 Oavsett vilken minskningstakt som leder till

snabb kollaps, ser det illa ut för många kommuner. Det kan handla om att kanske 100, kanske

än fler, av Sveriges 290 kommuner är på väg mot en stilla men obönhörligt avtynande tillvaro.

Om det är om 10, 15 eller 20 år vet ingen. Däremot är det självklart svårt för dessa kommuner

att locka till sig nya företag eller filialer. Som vi skall se i ett senare avsnitt finns det stor risk

för att skolorna får mycket stora problem att fylla lokalerna med elever. När butiker, skolor

och mycket annat försvinner, är det risk för att alla som kan flytta på sig försvinner i en ännu

snabbare takt.

Inom arbetsmarknadsområde Säffle är minskningen tydlig. Ingen av kommunerna beräknas

kunna öka inom åldersgruppen 20-64 år jämfört med 2009. Effekterna på kommunernas

skattintäkter kan bli stora, samtidigt som man får räkna med ett allt större antal äldre och allt

mer vårdkrävande pensionärer.

5 Det hjälper inte heller om man utvidgar arbetskraftsbegreppet mot yngre åldrar, eftersom minskningen kommer

nedifrån. En viss lättnad kan kommunerna få med tanke på de reserver, som finns i en högre arbetslöshet än

genomsnittet, men det är en förhoppning som i bästa fall fördröjer förloppet något.


16


Procent Rang

Säffle -16,4 207

Årjäng -6,6 94

Åmål -14,6 186


Dals-Ed -12,2 156



17

3 Arbetskraftens kärna, åldersgruppen 25-54 år För många företag är åldersgrupperna 25 – 54 år kärnan i arbetskraften. Det är en åldersgrupp

med erfarenhet, ofta välutbildade och som är friska, kreativa och motiverade. Det är också i

dessa åldrar som man arbetar flest timmar per vecka och har den högsta förvärvsfrekvensen

enligt arbetsmarknadsstatistiken.

Även denna kärna i arbetskraften kommer att utvecklas mycket olika över landet.

Vad har hänt de senaste fem åren?

I hela 180 av landets 290 kommuner minskade antalet personer i åldersgruppen 25 – 54 år

med mer än två procent från 2004 till 2009. På kartan är de kommunerna markerade med gul

färg (ljust). Mer än två procent ökade i huvudsak kommunerna kring de tre

storstadsområdena, markerat med röd (mörk) färg på kartan. Även i Jönköping, Växjö,

Linköping och Örebro ser vi några mörkare fläckar. I Norrland ser vi att Umeå och Åre är de

enda kommuner med tillväxt av åldersgruppen över två procent.

Utvecklingen från 2004 till 2009 av åldersgruppen 25 – 54 år.

Källa: SCB

Kommunerna runt Stockholm och Malmö ökade mest från 2004 till 2009 medan, i huvudsak,

kommuner i Norrland, minskade mest. Även här hamnar Göteborgskommunerna utanför

topplistan, men denna gång med endast en placering (Göteborg på 11:e plats). Vi ser att i tre

kommuner var tillväxten över tio procent under de senaste fem åren.


18

Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 25 – 54 år.

10 kommuner med störst ökning respektive störst minskning.


Solna 15,0 Valdemarsvik -12,2

Lomma 13,9 Gullspång -12,6

Malmö 11,9 Sorsele -12,7

Nykvarn 9,1 Dorotea -12,7

Kävlinge 9,0 Malå -12,9

Burlöv 9,0 Skinnskatteberg -13,2

Nacka 8,7 Överkalix -13,6

Sundbyberg 8,0 Åsele -15,2

Vallentuna 7,7 Övertorneå -15,7

Habo 7,6 Pajala -18,1

Källa: SCB.

På listan över kommuner med mest minskning ser vi att i samtliga minskade åldersgruppen 25

– 54 år med mer än 12 procent under de senaste fem åren. Sätter vi gränsen till en minskning

på 10 procent och mer finner vi sammanlagt 28 kommuner. Dessa kommuner är spridda över

hela landet, men är huvudsakligen relativt små.

Inom Säffle arbetsmarknadsområde har antalet personer i denna kärna av arbetskraften

minskat och tillgången till ung och välutbildad arbetskraft har blivit en allt knappare resurs.

Man kan se utvecklingen som en negativ spiral där sådana hänsyn kan ha spelat in i de

företagsnedläggningar, som har skett inom regionen. Även fastighetsmarknaden påverkas av

att det blir allt mindre unga på arbetsmarknaden som söker ny bostad. Denna grupp är

dessutom den stora föräldragenerationen med stora konsumtionsutgifter, vilket lär påverka

den lokala handeln negativt.


Procent Rang

Säffle -7,6 203

Årjäng -2,2 114

Åmål -7,5 218


Dals-Ed -10,3 276



Det är få kommuner, i huvudsak runt storstadsområdena, där antalet personer i åldern 25-54 år

beräknas växa med mer än två procent från 2009 till 2014. Antalet kommuner med en sådan

tillväxt är lägre än under de senaste fem åren. I Åre beräknas antalet personer öka några

tiondelar, medan antalet i Umeå beräknas minska med något mer än en procent. I Gävle

begränsas minskningen till något mer än en procent. Dessa kommuner är de enda

kommunerna i Norrland med någorlunda stabilitet i åldersgruppen. I övriga kommuner

beräknas åldersgruppen minska med mer än två procent.

I de södra delarna av Sverige ser Växjö, Jönköping, Örebro samt Åre ut att vara den enda

kommunen utanför storstadsområdena, där antalet personer i åldrarna 25 – 54 år växer med

mer än två procent.


19

Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 25-54 år.

Procent från 2009.


De kommuner där tillväxten av åldersgruppen beräknas öka mest fram till 2014 finns runt

Stockholm och Malmö med Jönköping som en extra krydda i topplistan. Kommunerna runt

Göteborg hamnar klart utanför listan i tabellen nedan.




Malmö 8,9 Malå -13,6

Solna 7,0 Sorsele -13,6

Burlöv 6,3 Jokkmokk -15,0

Huddinge 6,0 Gullspång -15,1

Landskrona 5,9 Åsele -15,4

Åstorp 5,4 Laxå -15,8

Kävlinge 5,3 Överkalix -16,1

Knivsta 5,1 Dorotea -17,1

Jönköping 5,1 Övertorneå -17,4

Nacka 4,7 Pajala -18,6


Kommunerna som minskar mest återfinns i huvudsak i Norrlands inland. Samtliga ser ut att

minska med 15 – 20 procent under de närmaste fem åren. Enligt beräkningarna kommer 27

kommuner att minska antalet personer i åldern 25 – 54 år med mer än tio procent under de

närmaste fem åren. Det är färre kommuner med så stora minskningstal än för de gångna fem

åren, vilket i huvudsak beror på att den stora 40-talistgenerationen då har fasats ut ur

åldersgruppen.


20

Inom Säffle arbetsmarknadsområde är utvecklingen generellt svag. I Årjängs och i Dals-Eds

kommuner är minskningen inte lika snabb, men jämfört med övriga kommuner i Sverige

hamnar samtliga kommuner utom Årjäng i den nedre hälften av Sveriges kommuner.


Procent Rang

Säffle -8,6 241

Årjäng -4,0 140

Åmål -7,8 229

Bengtsfors -9,5 259

Dals-Ed -4,7 161



Fram till 2019 fortsätter koncentrationen av åldersgruppen 25 – 54 år mot storstäderna samt

universitets- och högskoleorterna på övriga kommuners bekostnad. Några fler kommuner än

fram till 2014 ser ut att få en tillväxt av denna åldersgrupp på mer än två procent. Utöver de

traditionella storstadsområdena visar kartan att kommuner som Växjö, Halmstad, Karlskrona,

Jönköping, Linköping, Norrköping samt några kommuner i Mälardalsområdet får en tillväxt

av åldersgruppen på mer än två procent. Detta gäller även Strömstad och Åre. Den senare är

den enda kommunen i Norrland, där åldersgruppen ökar med mer än två procent. I Umeå och

i Gävle beräknas den ligga några tiondelar över respektive under noll.

Förändring från 2009 till 2019 av antalet personer i åldern 25-54 år.

Procent från 2009.



21

Bland kommunerna som beräknas öka mest finner vi i tabellen nedan, som tidigare,

kommunerna runt Stockholm och Malmö i sällskap med Jönköping. Ökningstalen är

uppseendeväckande höga och har framför allt sin förklaring i de idag stora barnkullarna från

invandrare och flyktingar. Det som idag i vissa sammanhang ses som ett problem, kommer att

bli dessa kommuners starkaste tillgång under de kommande åren.




Malmö 18,3 Sorsele -25,9

Solna 14,6 Ragunda -26,0

Huddinge 12,9 Åsele -27,1

Sundbyberg 12,1 Jokkmokk -27,1

Landskrona 11,5 Gullspång -30,1

Burlöv 11,0 Dorotea -30,1

Åstorp 10,1 Övertorneå -31,0

Jönköping 10,0 Överkalix -31,2

Helsingborg 9,7 Laxå -31,6

Nacka 9,3 Pajala -36,3


De flesta av kommunerna i den högra delen av tabellen känner vi igen från motsvarande

uppgifter för åldersgruppen 20-64 år. Det är de mindre kommunerna i Norrlands inland och

kommuner i Bergslagsområdet, som dominerar. Samtliga kommuner i tabellens högra del

minskar med mer än 26 procent. Läget på dessa kommuners arbetsmarknad är ytterst

allvarligt och börjar likna ett totalt sammanbrott. Sträcker vi ut gränsen till en minskning på

20 procent och mer finner vi 27 kommuner. Det är åtskilligt fler kommuner än för de

närmaste fem åren, där ingen kommun beräknas minska mer än 20 procent. Sätter vi gränsen

till 10 procent och mer sållar vi fram hela 132 kommuner.

Konsekvenserna av den förändrade befolkningsstrukturen blir därmed alltmer påtagliga och

visar på att ett stort nationellt problem kommer allt närmare.

Även inom arbetsmarknadsområde Säffle ser det ut som att problemen hopar sig. I Årjäng ser

det ut som att man kan klara rimliga mål med tillgång på denna viktiga del av arbetskraften,

medan det ser betydligt sämre ut för övriga kommuner i regionen. I Bengtsfors ser det ut som

att denna del av arbetskraften minskar med nära 20 procent och i Säffle med cirka 17 procent.

Situationen ser ut att utvecklas mot ett håll, som inte ens på kortare sikt är önskvärd.

Självfallet är det långt ifrån säkert att de grundläggande kalkylantagandena håller, d v s att

utvecklingen i stort sett pågår de närmaste tio åren som den har gjort de senaste tio åren. En

minskande befolkning kan snabbt få andra krafter i rörelse, exempelvis påskynda

utflyttningen och nedläggning av skolor.

Förändring från 2009 till 2019 av antalet personer i åldern 25-54 år inom amo Säffle

Procent Rang

Säffle -17,1 236

Årjäng -5,1 102

Åmål -14,8 209


Dals-Ed -11,3 174



22

4 Där de gamla går ur skall de nya komma in I ett stabilt samhälle sker det en någorlunda jämn övergång mellan generationerna. När de

äldre går ut ur arbetslivet, väntar de unga ivrigt på att få ta över. I dagens, liksom gårdagens,

samhälle är det välutbildade och kreativa ungdomar, som står i kö för att hoppa in när de lägre

utbildade äldre går i pension eller slutar på andra sätt. Under de starka åren fram till mitten av

2008, var det också så på många håll, men inte överallt. Företagen i kommunerna runt

storstäderna hade uppenbara svårigheter att rekrytera. Med tanke på att en stor generation,

födda på 1940-talet, är på väg ut har problemen varit förväntade. I takt med den sviktande

konjunkturen har det blivit lättare, men någon gång vänder det igen.

Generationsväxlingen kan beskrivas på många sätt. Här har vi valt att jämföra de tio

årskullarna 55 – 64 år med dem som är i åldrarna 20 – 29 år. Det innebär att

generationsväxlingen ses i ett 10-årsperspektiv, vilket kanske kan vara långt i några

avseenden, men fullt realistiskt i andra.

Hur såg det ut 2009?

Vid jämvikt mellan åldersgruppen blir bytesförhållandet mellan de yngre och de äldre 100

procent. Som mellanvärde på kartan har vi därför satt intervallet 90 – 110 procent. I de ljusa

områdena är andelen unga lägre än 90 procent av de äldre och i de mörka är den högre än 110

procent. Kartan visar att 2009 gav detta mått på generationsväxling underskott av ungdomar i

stora delar av Sverige. Den stora 40-talistgenerationen är en viktig del av problembilden och

som har varit känd i många år.

Åldersgruppen 20 – 29 år i procent av åldersgruppen 55 – 64 år 2009.



23

Runt storstäderna och i universitets- och högskolekommunerna har läget varit relativt ljust.

Exempel på det senare är Umeå, Karlstad, Örebro, Skövde, Jönköping, Växjö och Kalmar.

I övrigt har generationsväxlingen varit trög. Bytesprocent för 2009 var under 60 procent i 71

kommuner och över 120 procent i 14 kommuner, uteslutande kommuner i storstadsområdena

samt universitets- och högskolekommuner.

I tabellen nedan visas vilka kommuner, som hade högst respektive lägst bytestal mellan

generationerna under 2009. I topp hamnar storstadskommuner samt universitets- och

högskoleorter.

Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2009.

10 kommuner med högst respektive lägst andel.

Högst andel Lägst andel

Lund 185,1 Bräcke 49,4

Umeå 167,9 Borgholm 48,8

Malmö 159,9 Övertorneå 48,5

Solna 156,8 Sotenäs 48,3

Göteborg 156,2 Smedjebacken 48,2

Linköping 155,1 Gullspång 47,6

Uppsala 151,0 Ljusnarsberg 46,7

Sundbyberg 148,7 Rättvik 46,2

Stockholm 135,4 Pajala 44,4

Växjö 125,2 Valdemarsvik 43,3

Källa: SCB

Bland kommunerna med lägst andel unga finner vi kommuner från flera delar av landet, både

i norr och i söder. Ett bytestal under 50 procent innebär att varannan som slutar arbeta på

grund av pension eller annat inte kan bli ersatt. För de företag, som är verksamma på orten

kan det betyda stora svårigheter på sikt.

Kommunerna inom arbetsmarknadsområdet Säffle ligger alltför nära gränsen till att

arbetsmarknaden inte skall klara av den stora generationsväxling vi står inför. Situationen ser

ut att vara något bättre i Säffle än i övriga kommuner.

Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2009 inom

AMO Säffle

Procent Rang

Säffle 62,7 196

Årjäng 68,2 162

Åmål 64,5 182

Bengtsfors 56,2 247

Dals-Ed 74,1 122

Källa: SCB

Byte mellan yngre och äldre 2014

Som framgår av kartan för 2014 fortsätter läget att vara ljust i storstadsområdena och i

kommuner med universitet och högskola. Läget för 2014 ser ut att bli något ljusare, d v s fler


24

kommuner med mörkare nyans, än för 2009. Ett skäl är att då har 40-talistgenerationen

försvunnit ur jämförelserna.

Åldersgruppen 20 – 29 år i procent av åldersgruppen 55 – 64 år 2014.


Ljuspunkterna under 2014 Norr om Mälardalen är få, men Luleå, Umeå, Sundsvall,

Östersund, Åre, Borlänge, Falun och Gävle ser ut att klara den framtida försörjningen av

arbetskraft väl. Läget förbättras då 40-talistgenerationen mönstrats ut och det istället blir en

mindre generation född på 1950-talet, som skall få sin avlösning på arbetsmarknaden. Bland

annat är det den stora 1980-talsgenerationen som svarar för förnyelsen. Därmed blir

omställningen lättare att klara.

Trots en generellt gynnsammare situation fram till 2014 ser det mörkt ut i många kommuner. I

tabellen nedan visas kommunerna med högst respektive lägst andel personer i åldern 20 – 29

år i förhållande till dem som arbetar sina tio sista år på arbetsmarknaden.

Många av kommunerna med högst andel yngre återfinner vi såväl här som i tabellen för 2009,

men nu med än högre tal. Till en inte obetydlig del beror det på stora och , idag, unga stora

invandrargrupper i och runt storstäderna bidrar till ökningen mellan 2009 och 2014.


25




Lund 186,7 Söderköping 51,3

Umeå 178,4 Dorotea 50,6

Linköping 170,5 Ljusnarsberg 50,4

Malmö 167,4 Sotenäs 50,1

Göteborg 166,4 Smedjebacken 48,1

Uppsala 166,1 Borgholm 47,1

Sundbyberg 165,0 Valdemarsvik 46,8

Solna 160,4 Gullspång 44,7

Jönköping 148,9 Övertorneå 42,1


Källa: SCB och egna beräkningar.

Även några kommuner med lägst andel yngre ökar något från 2009 till 2014, i huvudsak för

att 40-talisterna försvinner i jämförelsen. Utflyttningen fortsätter ändå och de något högre

talen i vissa kommuner är långt ifrån tillräckliga för att klara arbetsmarknadens förnyelse på

lite sikt.

För 2014 ser 44 kommuner ut att få utbytesprocent under 60 procent. De flesta av dessa

kommuner är små, men de är spridda över hela landet. Utöver stora delar av Norrland, finns

de i delar av Bergslagsområdet, i Västra Svealand samt i de östra delarna av Götaland.

Inom Säffle med närliggande kommuner ser läget ut att vara svårbemästrat även under de

närmaste fem åren. Endast cirka två tredjedelar av de äldre ser ut att kunna ersättas av en

yngre kraft, men med något högre andelar i Årjäng och i Åmål. Med tanke på de dynamiska

effekterna av befolkningsutvecklingen på näringsliv och jobb kommer det dock att krävas

särskilda åtgärder för att långsiktigt klara arbetskraftsförsörjningen i regionen.

Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2014 inom

AMO Säffle

Procent Rang

Säffle 69,3 201

Årjäng 73,4 169

Åmål 72,5 180

Bengtsfors 66,3 212

Dals-Ed 59,4 253



26

Byte mellan yngre och äldre 2019

Skiftar vi tidsperspektivet ytterligare fem år framåt, till 2019, ser vi att de rödfärgade (mörka)

kommunerna åter verkar bli färre. Tätast är det i södra Sverige upp till Gävle och

Falun/Borlänge. I Västra Svealand och i stora delar av Götaland ser det ut att bli svårt att

genomföra generationsskifte på arbetsmarknaden under åren kring 2019.

Åldersgruppen 20 – 29 år i procent av åldersgruppen 55 – 64 år 2019


I tabellen ser vi att i huvudsak samma kommuner som 2009 återfinns bland dem som har

högst andel.




Lund 169,0 Ragunda 39,5

Umeå 161,0 Orust 39,5

Sundbyberg 155,6 Överkalix 38,2

Göteborg 154,7 Valdemarsvik 38,2

Malmö 154,0 Borgholm 37,7

Linköping 152,4 Smedjebacken 37,2

Uppsala 148,6 Övertorneå 36,9

Solna 148,4 Dorotea 36,2

Växjö 139,0 Gullspång 32,0



Bland kommunerna med lägst andel återfinner vi också många bekanta från 2009, men nu

med ännu lägre andel yngre i procent av de äldre på arbetsmarknaden. Under 2019 beräknas

hela 115 kommuner ha mindre än 60 procent yngre av de äldre. Under 50 procent hittar vi 49


27

kommuner. Läget på arbetsmarknaden i stora delar av landet kommer således att bli

bekymmersamt.

Konsekvenserna för arbetskraftsutbudet inom Säffle arbetsmarknadsregion ser ut att bli allt

svårare ju längre fram man skjuter perspektivet. Om knappt tio år ser det ut som att närmare

hälften av utbytet på arbetsmarknaden inte kommer till stånd i Säffle, Bengtsfors och i Dals-

Ed.

Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2019

inom AMO Säffle

Procent Rang

Säffle 57,3 195

Årjäng 72,1 98

Åmål 60,6 172

Bengtsfors 54,9 210

Dals-Ed 47,6 259



28

5 Förändringen av antalet skolbarnbarn i åldern 7 – 16 år Barnen är livets salt heter det. Denna krydda finns i rikt mått runt storstäderna och i

universitets- och högskoleorter. Det är en följd av att allt fler i reproduktiv ålder återfinns där.

Tyvärr ser antalet barn ut att minska i andra kommuner, främst i glesbygdsområdena, men

även i vad man kanske föreställer sig mer stabila delar av landet. Färre barn innebär allt

mindre underlag för skolor. En sämre framtida situation för barnen kan vara en utlösande

faktor för att ta beslutet att flytta. Den som funderar på att etablera sig på orten tänker sig för.

Möjligheterna för företag, kommuner och andra arbetsgivare att rekrytera nyckelpersoner till

företag på orter med få barn minskar. Få föräldrar vill att barnen skall behöva pendla timvis

till andra kommuner eller till avlägsna delar av den egna kommunen.

Situationen för skolbarnen är därmed en nyckelfaktor bakom den dynamik, som gör att

glesbygderna breder ut sig över allt större delar av landet.

Förändring från 2004 till 2009

Antalet barn varierar med konjunkturen. Så föddes det exempelvis många barn i slutet av

1980-talet. De har nu passerat grundskolan. Det har gjort att förändringarna av antalet från

2004 till 2009 varit allmänt negativ. För riket i sin helhet minskade antalet barn i skolåldern

med elva procent under de senaste fem åren.

Förändring av antalet personer i åldern 7-16 år från 2004 till 2009

Källa: SCB

Från 2004 till 2009 minskade antalet barn i nästan alla kommuner. I själva verket ökade

antalet barn i skolåldern i endast fem kommuner och minskade således i 285. Utvecklingen

för de närmaste åren beräknas bli något mer positiv, inte minst på grund av att framöver finns

många potentiella föräldrar födda i slutet av 1980-talet. Dessa är i hög utsträckning födda i,


29

inflyttade eller kommer att flytta till tillväxtregionerna runt storstäderna eller universitets- och

högskolekommuner.

Förändring i procent av antalet personer i åldern 7 – 16 år från 2004 till 2009.

10 kommuner med störst ökning respektive minskning.


Vaxholm 5,8 Vindeln -26,8

Lomma 2,4 Berg -26,9

Danderyd 1,6 Laxå -27,0

Nacka 1,1 Sorsele -27,1

Lidingö 1,0 Aneby -27,2

Sollentuna -0,3 Jokkmokk -27,5

Knivsta -0,7 Skinnskatteberg -29,4

Huddinge -0,8 Överkalix -30,3

Kävlinge -1,0 Gullspång -30,6

Värmdö -1,3 Dorotea -30,9

Källa: SCB

Även om antalet barn i skolåldern minskade i de flesta kommunerna från 2004 till 2009,

minskade antalet oroväckande mer i vissa. Som vi ser i tabellen ovan har samtliga kommuner

med mest minskning sett att antalet barn på skolgården avsevärt färre under 2009 än 2004. I

70 kommuner minskade antalet skolbarn med mer än 20 procent under de gångna fem åren.

Det torde vara väl känt inom kommunerna inom arbetsmarknadsområdet Säffle att

barnafödandet har varit lågt och att nyrekryteringen till skolorna har minskat. I Bengtsfors och

i Dals-Ed finns det idag cirka en fjärdedel färre barn i grundskoleåldern än för fem år sedan.

Det innebär cirka 17 färre skolklasser i Säffle, Åmål och i Bengtsfors men något färre

nedläggningar i Årjäng och i Dals-Ed.

Förändring i procent av antalet personer i åldern 7 – 16 år från 2004 till 2009 inom

AMO Säffle.

Procent Rang

Säffle -16,5 191

Årjäng -8,5 55

Åmål -19,4 214


Dals-Ed -25,0 274

Källa: SCB

Förändring av antalet skolbarn från 2009 till 2014

Utvecklingen för de närmaste fem åren beräknas bli mer positiv, inte minst för att den stora

generationen från 1980-talet då kommer att bli föräldrar. En extra krydda blir de barn som

föddes under den senaste högkonjunkturen. Avgörande för antalet barn är åldersfördelningen

bland kvinnor och män i kommunen. Den fördelningen påverkas av den årliga in- och

utflyttningen, men på kort sikt är det åldersfördelningen i den ursprungliga befolkningen som

avgör hur många barn som kommer att födas. Med många vuxna i fertil ålder blir det

naturligen fler barn.


30

Förändring av antalet personer i åldern 7 – 16 år från 2009 till 2014


Det blir allt fler barn runt storstäderna. Exakt i vilken av storstadskommunerna, som barnen

föds i beror dock på hur bostadsbyggandet ser ut inom varje enskild kommun inom regionen.6

Däremot är uppgifterna för kommuner med lägst tillväxt tillförlitligare, eftersom flyttningen

mellan näraliggande mindre glesbygdskommuner är liten. Färre barn innebär en mycket

besvärlig framtid för dessa kommuner. Var gränsen inträder när problemen för kommunen

blir oöverstigliga är svårt att säga.

För kommuner med stark tillväxt blir det istället aktuellt med en snabb utbyggnad. Om vi

utgår från att tillväxten av antalet barn i Knivsta verkligen ökar så mycket som det ser ut i

beräkningarna, motsvarar det en ökning av antalet klasser med 22 stycken från 2009 fram till

2014 och med ytterligare 17 klasser fram till 2019.7

Från 2009 till 2014 ökar antalet barn i skolåldern med mer än tio procent i fyra kommuner (se

tabellen nedan). Samtliga kommuner där åldersgruppen ökar finns i Stockholmstrakten och i

närheten av Malmö, med undantag av Habo kommun utanför Jönköping.

6 Knivsta kommun har exempelvis vuxit starkt under några år och har en ung befolkning i reproduktiv ålder. Det

krävs dock att kommunens investeringar i bostadsbyggande fortsätter som under de senaste åren för att

framskrivningen skall vara helt pålitlig. Om andra kommuner i närheten satsar på bostadsbyggande, kommer

barnen i framtiden att födas där istället. Bostadsfrågan är en avgörande faktor för flyttningen inom

storstadsregionerna. 7 Här räknar vi schablonmässigt på en genomsnittlig klasstorlek på 20 barn, vilket är i underkant i några

kommuner, men i överkant i många av de mindre kommunerna.


31



Knivsta 21,3 Degerfors -19,8

Habo 16,0 Bräcke -19,9

Vaxholm 14,7 Bengtsfors -19,9

Solna 14,4 Ljusnarsberg -21,1

Kävlinge 13,2 Övertorneå -22,1

Lomma 11,8 Hultsfred -22,2

Sundbyberg 9,4 Sorsele -22,3

Lidingö 9,4 Laxå -23,1

Stockholm 8,9 Jokkmokk -23,3

Nacka 8,8 Högsby -24,4


Kommunerna där antalet skolbarn minskar mest finns i Norrlands inland, i Bergslagen samt i

Småland. I 107 kommuner beräknas antalet skolbarn minska med mer än 10 procent från 2009

till 2014. Dessa kommuner finns spridda över hela landet.

Inom Säffle arbetsmarknadsområde återfinns samtliga kommuner utom Dals-Ed bland

kommunerna där antalet skolbarn minskar med mer än tio procent fram till 2014. Omräknat i

antal klasser enligt schablonberäkningen innebär det ytterligare neddragning med 12 klasser i

Säffle, 10 i Bengtsfors och 8 i Åmål.


AMO Säffle.

Procent Rang

Säffle -13,6 235

Årjäng -11,2 201

Åmål -11,8 209


Dals-Ed -8,6 169


Förändring av antalet skolbarn från 2009 till 2019

För åren efter 2014 och fram till 2019 ser det ut som att antalet barn växer i betydligt fler

kommuner. Till en del beror det på fortsatt inflyttning, men i huvudsak är skälet att

huvuddelen av de blivande mödrarna (och fäderna) sedan länge bor i dessa expansiva

kommuner.

Som kartan nedan visar finns kommunerna med tillväxt runt storstäderna, i universitets- och

högskoleorterna samt i Åre, Krokom och i Östersund. Man ser också att antalet barn i

skolåldern i de allra största delarna av landet fortsätter att minska med mer än två procent från

2009. Umeå och Sundsvall kan nämnas tillsammans med ett antal kommuner med högskolor

och universitet.


32



Den svaga utvecklingen av antalet barn är naturligtvis mycket oroande inför framtiden i

många kommuner. Det är otvivelaktigt en mycket stark varningssignal, som ytterligare kan

öka utflyttningen från de svagaste kommunerna. Antalet barn i skolåldern är sannolikt den

starkaste enskilda indikatorn på hur kommunen mår när det gäller näringsliv, arbetsmarknad

och förutsättningar för en stark utveckling eller en snabb tillbakagång.

Antalet grundskolebarn växer runt Stockholm och Malmö samt i Jönköpingstrakten. Totalt

sett är det 34 kommuner som beräknas få en ökning av antalet skolbarn med mer än tio

procent från 2009 till 2019, alltså en rejäl uppgång jämfört med perioden från 2009 till 2014.

Orsaken är att de stora barnkullarna från slutet av 1980-talet då har blivit föräldrar till barn i

skolåldern.



Knivsta 37,8 Vadstena -29,8

Solna 37,8 Sorsele -30,5

Habo 32,7 Sotenäs -30,8

Malmö 28,4 Pajala -31,3

Lomma 26,1 Jokkmokk -32,8

Sundbyberg 25,6 Bräcke -33,6

Kävlinge 24,6 Gullspång -34,0

Stockholm 24,0 Övertorneå -35,6

Nacka 20,3 Ljusnarsberg -37,2

Åstorp 18,7 Laxå -39,2


Men den stora gruppen 80-talister är på grund av tidigare, nutida och framtida flyttningar

svagt representerade i många av landets mindre kommuner. I 47 kommuner beräknas antalet


33

skolbarn fram till 2019 minska med mer än 20 procent och i 125 kommuner med mer än 10

procent.

Uttryckt på ett annat sätt ser vi framför oss en mycket snabb omvandling av över hälften av

Sveriges kommuner från en någorlunda samlad tillvaro till att i huvudsak bestå av pensionärer

och vuxna i icke-fertil ålder. I en minoritet av kommunerna blir befolkningen ung och vital.

Vi kan utgå från att all tillväxt och expansion av sysselsättning och produktion kommer att

ske i de senare, om inga mirakel inträffar.

Som vi kan se från tabellen nedan fortsätter minskningen av antalet skolbarn i samtliga

kommuner inom kommunerna i Säffle med näraliggande orter. Det innebär att antalet klasser

fortsätter att försvinna i takt med de minskande barnkullarna. Framför allt innebär det dock att

möjligheterna inför framtiden ser allt mörkare ut. Det minskande antalet barn i

grundskoleåldern innebär att deras föräldrar inte heller finns där och att den som funderar på

att flytta eller etablera ett företag i området måste tänka sig för. Det är inte bara bristen på

arbetskraft som hindrar – även möjligheterna för att locka den spetskompetens, som behövs

för att utveckla företag, produkter och marknader, minskar när man inte kan erbjuda säker

skolgång för de barn som följer med.


AMO Säffle.

Procent Rang

Säffle -21,5 255

Årjäng -14,4 203

Åmål -21,2 253


Dals-Ed -8,7 152



34

6 Tillväxten av gymnasieelever 17 – 19 år Den stora generation som föddes i slutet av 1980-talet är nu på väg att lämna gymnasiet efter

att ha trängts i grundskolan i nio år. Åren runt 2009 har det varit trångt i landets gymnasier, en

trängsel som snabbt ser ut att minska när de små generationerna födda på 1990-talet träder in i

salarna.

Förändring av antalet gymnasieelever från 2004 till 2009

I nästan alla kommuner har antalet gymnasieelever (17 – 19 år) ökat med mer än två procent.

I tolv kommuner minskade antalet med mer än två procent.


Källa: SCB

I några kommuner har ökningen från 2004 till 2009 varit större än i andra. Av tabellen nedan

ser vi att det bland kommunerna runt storstäderna och universitetsorterna smugit sig in ett

antal glesbygdskommuner som Olofström och Sunne. En orsak till det är att basen är liten. I

Sunne ökade exempelvis antalet gymnasieungdomar från cirka 500 till 700 från 2004 till

2009. Ökningen var naturligtvis stor för kommunen, men liten mätt i antal ungdomar i de

kommuner runt storstäderna, som vi vanligtvis har funnit i den vänstra kolumnen.


35




Värmdö 54,3 Smedjebacken -1,7

Nynäshamn 39,8 Sollefteå -2,3

Sunne 38,8 Borgholm -3,5

Lomma 38,2 Högsby -5,8

Strömstad 38,1 Nordmaling -5,9

Skurup 36,8 Storfors -7,5

Olofström 36,6 Ydre -11,0

Salem 36,4 Arjeplog -11,5


Ekerö 36,1 Pajala -17,8

Källa: SCB

Alla dessa gymnasieungdomar är nu på väg ut på arbetsmarknaden. Några kommer ut direkt,

men många först efter några år på universitet och högskola.

Ökningen av antalet personer i gymnasieålder, 17-19 år, har ökat i kommunerna inom

arbetsmarknadsområde Säffle liksom i större delen av landet. Det är de sista årskullarna från

den stora generationen född kring 1990, som håller uppe siffrorna. I både Åmål och i Årjäng

har ökningen varit påtaglig, men ökningen med 31,6 procent i Årjäng följer av en ökning med

cirka 100 ungdomar från 2004 till 2009 och i Åmål med cirka 130 ungdomar i åldern 17-19

år.


amo Säffle.

Procent Rang

Säffle 13,7 136

Årjäng 31,6 22

Åmål 29,6 18

Bengtsfors 15,6 189

Dals-Ed 12,2 87

Källa: SCB


Eftersom åren kring 2009 var de sena 80-talisternas tid på gymnasierna i landets kommuner,

innebär det att jämförelser med 2009 som grund blir ointressanta i form av kartor. 8

I de

kommun som minskar minst, Danderyd utanför Stockholm, begränsas minskningen av antalet

gymnasieelever till 1,4 procent. I hela landet beräknas antalet gymnasieungdomar minska med

drygt 22 procent under de närmaste fem åren mot en ökning med 19 procent under de gångna

fem åren.

Utvecklingen beräknas dock ske i olika takt i landet. Medan kommunerna runt Stockholm och

Malmö minskar med enstaka procent, är det många kommuner där antalet gymnasieungdomar

minskar avsevärt mer än riksgenomsnittet. I 115 kommuner minskar antalet med mer än 30

procent.

8 Därför visar vi ingen karta över utvecklingen under de närmaste fem åren, utan nöjer oss med tabeller.


36




Danderyd -1,4 Älvkarleby -41,8

Vaxholm -7,9 Torsås -41,9

Huddinge -10,9 Ockelbo -42,6

Nacka -11,3 Emmaboda -43,3

Bjuv -11,3 Älvdalen -43,7

Vellinge -11,5 Surahammar -44,8

Stockholm -12,2 Vindeln -46,3

Lidingö -12,3 Vännäs -46,7

Sundbyberg -12,7 Överkalix -50,3

Växjö -12,8 Gullspång -50,7


Det snabbt minskande antalet ungdomar i gymnasieåldrarna gör att det kommer bli svårt för

många kommuner att ha egen gymnasieskola, i vart fall med något bredare utbud av linjer.

För många familjer innebär dessa framtidsutsikter att man måste ta ställning till om man vill

låta sina barn fortsätta i gymnasieskolan eller inte. Om man vill låta ungdomarna fortsätta

riskerar man att det inte finns skolor med önskad inriktning eller att ungdomarna får tillbringa

många timmar per dag på buss eller tåg för att pendla till någon grannkommun.

Sannolikt tar man inte ställning till det strax innan terminen skall börja. Istället påverkar det

beslutet att flytta långt tidigare.

Möjligheterna för företag, kommun och andra arbetsgivare på orten att rekrytera någon

utifrån, exempelvis någon med specialkompetens, blir svårt eftersom man sannolikt kommer

att få söka bland dem med utflugna barn. Dessa personer är dock väletablerade på sin hemort

och det kan bli svårt att få dem att flytta.

Som tabellen visar blir det ett snabbt skifte när den stora generationen född i slutet av 1980-

talet lämnar gymnasieskolorna för att söka sig till arbete eller till högre utbildning. Det är en

av de största utmaningarna som många enskilda kommuner står inför, nämligen att se till att

dessa ungdomar får jobb inom kommunen eller att de återvänder efter studier på annan ort.

Om man inte lyckas med det kommer problemen snabbt att förvärras inom något decennium

när denna generation bildar familj, köper hus och blir en del av arbetskraftens kärna av unga,

arbetssugna och välutbildade. Att antalet personer i gymnasieåldern minskar delar

kommunerna i arbetsmarknadsområde Säffle med många andra kommuner, varför

konkurrensen om denna grupp blir stor. Många kommuner har dessutom stora problem med

generationsskifte, vilket ytterligare ökar konkurrensen om denna nyckelgrupp.


37


amo Säffle.

Procent Rang

Säffle -31,5 195

Årjäng -18,4 36

Åmål -32,3 211


Dals-Ed -29,4 167



Även fram till 2019 är det få kommuner där antalet ungdomar mellan 17 och 19 år beräknas

öka. Endast Danderyd och Vaxholms kommuner utanför Stockholm beräknas få en liten

ökning av antalet ungdomar i gymnasieåldern.

De kommuner som ökar mest (minskar minst!) finns runt Stockholm och Malmö. I hela riket

beräknas minskningen av antalet personer 17 – 19 år vara 27 procent.




Vaxholm 8,4 Ljusnarsberg -51,5

Danderyd 0,7 Strömsund -51,6

Knivsta -4,5 Olofström -51,9

Kävlinge -4,7 Aneby -52,1

Lidingö -4,8 Nordanstig -52,3

Nacka -6,4 Laxå -53,8

Sollentuna -7,5 Överkalix -54,7

Huddinge -8,0 Jokkmokk -55,1

Stockholm -9,5 Bengtsfors -55,4

Nykvarn -9,6 Gullspång -61,7


I 88 kommuner beräknas antalet gymnasieelever minska med mer än 40 procent. På riksnivå

beräknas minskningen bli 26 procent.

Många föräldrar i en tredjedel av Sveriges kommuner, som idag har barn på lågstadiet har

anledning att ta hänsyn till möjligheterna att deras barn i praktiken inte kan få en lämplig

gymnasieutbildning i den kommun man bor i för närvarande. Den retoriska frågan är om de

stannar kvar i kommunen eller överväger att flytta till en större ort? Sådana tankar kan snabbt

göra beräkningarna bakom förändringarna av befolkningen inaktuella!

Antalet ungdomar i gymnasieåldern ser ut att fortsätta att minska fram till 2019 i kommunerna

inom Säffle arbetsmarknadsområde. Med undantag för Årjäng ligger kommunerna i den

absoluta botten bland Sveriges kommuner och läget ser därför mycket dystert ut.


38


amo Säffle.

Procent Rang

Säffle -40,9 215

Årjäng -25,9 79

Åmål -35,7 156


Dals-Ed -42,6 231



39

7 Tabellbilaga I tabellbilagan redovisas uppgifter om varje kommun (och län) uppgifter för den beräknade

utvecklingen från 2009 till 2014 och till 2019 de åldersgrupper som har analyserats i

textavsnittet:

20 – 64 år

25 – 54 år

7 – 16 år

17 – 19 år

Andel yngre i arbetskraften (20 – 29 år) som andel av de äldre (55 – 64 år)

För de fyra första kategorierna redovisas förändringen av antalet personer i procent. I den

femte kategorin hur många procent den yngre delen av arbetskraften är i förhållande till den

äldre.

För samtliga redovisas även rangordningen från 1 till 290 av Sveriges kommuner. Kommuner

med 1 i rangordning har således högst tillväxt och kommuner med 290 har den lägsta. För den

femte kategorin gäller rangordningen procentandelen. Den kommun som har högst andel unga

får rang 1 och den som har lägst får rang 290.

På motsvarande sätt rangordnas länen från 1 till 21.

Jämförelsetal för riket finns sist i tabellbilagan.


40

20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år

Andel unga (20-29år) av äldre (55-64 år)

2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019

Län/kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang

Upplands Väsby -4,1 123 -9,0 114 -2,7 109 -6,1 110 -1,4 77 -2,6 107 -20,0 53 -21,8 48 91,7 42 103,2 30

Vallentuna 3,6 9 6,2 9 3,0 20 4,6 28 3,7 30 10,3 33 -13,9 14 -10,3 11 85,1 56 83,0 59

Österåker -1,1 63 -2,2 54 1,1 49 -0,7 66 4,5 25 4,5 67 -18,9 41 -13,3 19 68,0 161 74,1 87

Värmdö 3,3 10 7,8 7 2,9 23 5,7 20 8,6 11 10,3 32 -17,0 26 -10,9 13 63,4 190 73,5 93

Järfälla -0,8 60 -2,0 52 -0,6 75 -0,9 69 2,7 35 8,4 44 -17,4 30 -16,6 27 94,8 37 99,1 36

Ekerö -1,2 64 -2,4 56 -0,9 80 -4,9 99 5,3 24 7,7 50 -27,7 140 -17,3 30 61,1 209 56,4 203

Huddinge 5,8 4 11,5 3 6,0 4 12,9 3 4,5 26 11,9 28 -10,9 3 -8,0 8 113,9 18 117,6 16

Botkyrka 3,0 14 5,4 11 4,2 13 8,7 12 1,7 43 8,3 46 -15,1 18 -15,3 24 117,0 17 119,2 15

Salem 0,2 44 -0,1 38 2,6 31 3,3 37 3,2 33 3,5 74 -24,9 102 -18,9 39 82,3 65 99,6 35

Haninge 1,9 22 3,0 18 3,7 16 7,8 13 0,8 49 7,6 51 -21,6 68 -22,3 52 104,3 26 121,7 13

Tyresö -0,1 49 -0,6 41 -0,9 79 -3,8 92 -2,5 90 -6,3 135 -15,7 20 -16,0 26 90,6 45 89,7 45

Upplands-Bro -1,1 62 -1,0 46 3,0 21 5,0 24 6,2 15 13,9 18 -26,0 115 -24,4 61 85,8 52 92,5 41

Nykvarn -1,5 73 -1,4 48 1,6 43 -0,2 59 6,1 16 14,8 17 -16,4 23 -9,6 10 59,8 220 58,9 183

Täby -4,7 132 -9,0 115 -4,4 149 -10,3 166 2,9 34 3,2 76 -17,0 27 -15,1 22 75,3 101 78,0 75

Danderyd -2,8 98 -5,1 82 -3,7 125 -9,0 143 3,5 31 -0,7 97 -1,4 1 0,7 2 79,6 73 85,3 53

Sollentuna 0,5 37 0,3 36 0,4 57 -0,7 65 6,2 14 9,0 42 -14,1 15 -7,5 7 91,0 43 90,2 43

Stockholm 4,2 5 7,8 6 3,6 17 8,7 11 8,9 9 24,0 8 -12,2 7 -9,5 9 135,4 9 136,6 10

Södertälje 3,1 12 5,0 14 2,7 26 5,5 22 2,6 38 9,4 38 -16,1 22 -17,3 29 117,1 16 114,0 20

Nacka 4,1 6 8,5 5 4,7 10 9,3 10 8,8 10 20,3 9 -11,3 4 -6,4 6 88,1 48 96,6 39

Sundbyberg 6,3 2 11,7 2 4,2 12 12,1 4 9,4 7 25,6 6 -12,7 9 -12,7 16 148,7 8 155,6 3

Solna 6,1 3 10,9 4 7,0 2 14,6 2 14,4 4 37,8 2 -17,3 29 -13,3 18 156,8 4 148,4 8

Lidingö -1,5 72 -3,2 62 -1,0 81 -3,0 83 9,4 8 9,4 39 -12,3 8 -4,8 5 75,3 102 83,5 58

Vaxholm -0,2 51 0,6 33 2,6 29 1,8 45 14,7 3 12,5 23 -7,9 2 8,4 1 56,0 249 71,5 101

Norrtälje -1,8 79 -4,9 81 -0,8 78 -2,8 82 -9,6 180 -9,2 156 -28,8 160 -34,1 142 69,6 145 67,6 128

Sigtuna 3,9 8 5,7 10 2,9 22 6,5 17 -1,0 72 5,8 61 -19,0 43 -22,1 50 110,6 19 113,9 21

Nynäshamn -0,9 61 -2,6 58 0,2 61 0,4 54 -4,2 115 -1,6 103 -32,1 206 -36,1 160 70,1 141 77,1 77

Stockholms 2,7 1 2,1 1 2,8 2 3,2 1 5,4 1 7,9 2 -15,4 1 2,6 1 111,6 2 115,2 1


41

20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år Andel unga (20-29år)

av äldre (55-64 år)

2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Håbo -3,6 111 -6,4 93 0,3 59 -2,5 80 2,7 37 4,2 69 -23,4 82 -20,5 42 68,0 159 79,4 67

Älvkarleby -4,7 137 -10,9 134 -5,6 177 -9,4 148 -3,8 105 -0,8 100 -41,8 281 -45,8 255 58,4 231 57,2 196

Knivsta 0,4 40 1,0 30 5,1 8 7,0 15 21,3 1 37,8 1 -25,4 110 -4,5 3 70,5 135 67,3 133

Heby -4,9 142 -11,7 149 -5,9 188 -12,6 194 -13,9 242 -18,3 229 -32,4 215 -38,8 191 72,6 118 52,5 230

Tierp -2,8 96 -5,6 84 -2,9 111 -5,0 100 -12,7 226 -13,3 191 -19,6 49 -34,4 143 71,3 129 70,5 111

Uppsala 0,6 36 -1,7 50 1,7 41 3,5 35 -0,3 60 10,2 34 -20,7 58 -24,7 63 151,0 7 148,6 7

Enköping -1,2 65 -2,7 59 0,1 64 -0,8 68 -4,1 114 -1,4 102 -19,3 45 -24,4 62 77,7 85 75,1 82

Östhammar -8,2 223 -17,0 217 -7,9 231 -16,0 229 -15,8 264 -19,9 242 -32,1 208 -46,2 257 62,5 201 54,7 214

Uppsala -0,9 5 -2,9 5 0,4 3 0,0 4 -1,8 6 6,8 3 -22,9 7 -5,3 8 114,7 1 111,8 2

Vingåker -8,5 235 -17,8 230 -8,4 235 -16,6 232 -11,7 208 -19,5 237 -35,4 247 -41,0 216 51,9 269 47,7 258

Gnesta -3,6 110 -8,8 112 -1,4 87 -3,2 84 0,2 53 5,2 63 -34,7 241 -35,0 150 57,6 237 54,8 213

Nyköping -2,7 92 -6,0 88 -0,4 70 -2,4 79 -0,9 71 6,2 58 -19,7 51 -24,3 60 78,8 76 73,5 92

Oxelösund -7,3 195 -13,5 169 -3,8 131 -8,4 131 -8,9 172 1,5 84 -20,9 59 -44,8 247 61,1 210 56,0 205

Flen -9,7 259 -19,3 251 -9,5 258 -19,3 257 -10,5 190 -21,8 259 -31,1 191 -31,3 118 51,2 272 48,6 255

Katrineholm -4,4 127 -11,1 136 -5,1 168 -9,6 155 -5,8 133 -8,6 151 -31,7 200 -34,5 144 79,3 75 78,8 71

Eskilstuna 0,9 30 0,9 31 2,0 37 4,0 32 1,1 45 10,5 31 -18,4 34 -18,6 38 98,1 33 99,9 33

Strängnäs -1,6 75 -3,7 67 0,4 58 0,3 56 4,1 28 9,6 37 -28,7 159 -25,3 70 67,9 164 65,8 140

Trosa -3,3 107 -7,1 97 0,0 66 -0,3 62 -3,2 100 -3,2 113 -27,1 133 -20,9 43 52,4 268 60,6 173

Södermanlands -2,3 10 -3,2 6 -0,9 7 -1,2 10 -1,5 5 4,6 7 -24,2 9 -2,3 2 78,0 16 77,9 14

Ödeshög -8,8 246 -18,5 239 -7,7 224 -14,8 211 -12,6 224 -20,5 247 -32,5 216 -49,7 274 52,8 266 49,1 252

Ydre -12,2 281 -22,9 275 -8,9 246 -18,7 253 -12,3 219 -20,0 244 -33,1 222 -50,0 276 55,2 256 42,5 277

Kinda -6,5 174 -15,2 194 -5,9 187 -12,9 196 -8,5 168 -9,2 157 -30,6 184 -42,6 232 59,6 221 54,8 212

Boxholm -5,6 158 -13,8 172 -7,7 225 -13,0 197 -19,5 279 -26,7 273 -33,6 228 -43,1 236 55,5 255 55,5 208

Åtvidaberg -8,6 239 -16,8 211 -6,9 209 -15,3 218 -15,1 256 -20,8 250 -22,0 71 -37,4 177 56,6 245 55,7 206

Finspång -9,0 249 -18,1 236 -6,9 207 -15,3 219 -11,9 210 -16,2 217 -28,0 147 -32,5 123 64,8 184 56,9 200

Valdemarsvik -12,7 284 -24,7 282 -11,3 277 -23,4 276 -14,7 251 -22,9 266 -39,3 272 -49,7 273 43,3 290 38,2 284

Linköping 2,5 17 1,8 26 1,8 40 4,9 25 -0,3 61 8,3 45 -16,5 24 -21,9 49 155,1 6 152,4 6

Norrköping -0,1 50 -1,8 51 0,5 56 1,9 44 -1,7 82 6,9 55 -20,0 52 -25,0 67 106,1 22 113,0 23

Söderköping -7,5 202 -16,4 208 -6,2 195 -13,7 203 -7,9 157 -14,6 204 -30,0 176 -34,0 141 51,4 271 43,8 273

Motala -4,1 122 -10,6 132 -4,9 166 -9,5 151 -8,9 173 -8,9 154 -25,2 107 -32,4 122 74,5 112 70,8 107

Vadstena -8,4 232 -17,1 220 -9,1 250 -19,1 256 -16,3 266 -29,8 281 -30,6 185 -42,5 230 51,1 273 50,4 243

Mjölby -3,0 99 -7,2 100 -2,1 95 -3,7 90 -6,0 137 0,2 92 -28,5 158 -37,0 171 77,9 83 79,3 69

Östergötlands -1,3 6 -3,4 9 -1,1 10 -0,5 6 -4,5 12 4,7 6 -22,1 6 -8,4 14 103,1 6 105,4 3


42

20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år

Andel unga (20-29år) av äldre (55-64 år)

2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Aneby -4,7 135 -11,6 146 -3,9 136 -9,6 153 -15,8 263 -15,1 209 -40,4 278 -52,1 284 72,4 119 51,5 239

Gnosjö -8,5 236 -17,3 226 -8,6 240 -17,2 237 -14,3 245 -23,9 271 -26,1 116 -42,8 234 77,1 90 70,6 110

Mullsjö -10,3 268 -18,9 245 -7,3 215 -13,0 198 -8,3 162 -6,8 137 -24,5 96 -38,8 192 64,7 185 64,9 150

Habo -2,6 91 -4,6 78 1,7 42 0,4 53 16,0 2 32,7 3 -26,9 129 -26,0 80 74,6 110 64,1 157

Gislaved -4,8 140 -11,8 152 -6,0 189 -13,3 200 -10,7 193 -15,9 215 -26,8 125 -35,3 153 85,1 57 75,6 79

Vaggeryd -2,7 93 -6,2 89 -1,6 90 -4,8 98 3,9 29 9,1 41 -25,6 112 -22,2 51 83,3 61 69,3 118

Jönköping 2,9 15 3,7 17 5,1 9 10,0 8 -1,3 76 8,7 43 -21,1 63 -26,2 81 124,8 11 129,8 11

Nässjö -2,5 89 -7,1 99 -1,8 92 -3,9 93 -6,5 141 -7,5 143 -24,5 97 -26,4 82 82,5 64 81,1 62

Värnamo -1,9 82 -6,0 87 -3,8 127 -7,5 117 -4,9 122 -6,3 136 -23,6 87 -25,1 68 86,3 51 73,6 91

Sävsjö -5,7 160 -12,0 155 -2,9 112 -8,7 139 -10,4 189 -10,0 167 -28,0 148 -39,5 197 76,7 93 70,4 113

Vetlanda -4,7 131 -11,4 143 -4,3 146 -8,8 140 -10,9 196 -13,1 190 -29,7 172 -35,4 155 71,5 128 74,3 85

Eksjö -6,8 184 -16,5 209 -6,5 202 -12,3 186 -5,3 127 -8,6 149 -36,5 253 -32,9 129 68,3 155 61,6 167

Tranås -3,4 108 -7,1 98 -1,5 88 -3,3 85 -2,3 88 -4,6 125 -18,8 39 -21,3 46 83,7 59 89,0 46

Jönköpings -1,5 7 -3,3 8 -0,3 5 -0,8 7 -4,4 11 3,1 11 -24,8 10 -6,3 12 94,9 7 93,4 9

Uppvidinge -5,3 149 -10,5 129 -2,6 106 -7,3 114 -7,8 155 -10,7 175 -18,3 32 -25,0 66 70,4 136 70,4 114

Lessebo -7,8 212 -14,1 179 -6,4 198 -12,5 190 -6,7 143 -11,9 186 -30,7 188 -35,3 152 62,6 199 65,7 141

Tingsryd -8,5 238 -18,9 246 -8,6 239 -17,2 238 -12,1 218 -17,2 222 -34,4 239 -42,2 227 61,2 208 52,9 228

Alvesta -4,7 134 -12,9 164 -5,0 167 -9,1 145 -3,9 107 1,3 85 -31,7 201 -34,7 146 72,3 120 65,3 146

Älmhult -3,2 103 -8,0 106 -2,2 96 -5,9 108 -6,4 139 -5,0 128 -24,5 95 -30,0 105 78,7 77 71,8 100

Markaryd -6,5 175 -14,4 183 -4,4 152 -10,1 162 -6,1 138 -3,6 118 -27,5 138 -32,9 130 69,8 143 69,3 120

Växjö 1,7 24 1,7 27 2,7 25 6,9 16 5,7 18 18,1 11 -12,8 10 -13,3 20 125,2 10 139,0 9

Ljungby -2,3 87 -6,7 95 -2,4 103 -4,7 97 -5,2 124 -3,2 114 -28,9 161 -38,1 186 82,2 66 79,8 65

Kronobergs -1,7 8 -3,5 10 -0,9 8 -0,4 5 -1,1 3 5,9 4 -21,9 4 -5,0 7 94,8 8 98,8 7


43



2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Högsby -7,1 189 -17,9 233 -10,6 270 -21,3 271 -24,4 290 -27,0 274 -34,2 234 -49,1 270 60,9 213 41,7 279

Torsås -8,3 228 -17,0 215 -7,4 220 -15,9 227 -4,8 120 -10,1 170 -41,9 282 -41,1 219 56,8 244 47,1 263

Mörbylånga -7,0 187 -13,9 174 -3,8 129 -8,2 125 -2,9 94 3,9 71 -33,1 223 -39,6 198 51,0 274 45,0 269

Hultsfred -8,7 243 -19,0 247 -10,5 268 -21,0 269 -22,2 286 -29,5 279 -34,9 243 -44,4 244 65,9 176 49,5 248

Mönsterås -6,4 173 -14,1 180 -5,5 173 -10,8 169 -11,4 202 -17,9 227 -34,4 236 -41,1 220 62,4 202 59,1 181

Emmaboda -7,2 194 -16,9 214 -9,2 251 -17,4 241 -14,6 250 -22,9 265 -43,3 284 -47,5 264 60,9 212 58,9 184

Kalmar -0,6 55 -4,6 76 -0,3 68 0,0 58 -3,5 101 3,7 72 -24,0 89 -28,1 94 122,2 14 121,2 14

Nybro -4,8 139 -11,7 148 -3,9 135 -9,5 152 -11,6 205 -13,9 199 -30,1 179 -37,8 183 75,7 95 67,3 135

Oskarshamn -5,0 145 -11,3 142 -3,5 120 -7,3 115 -7,6 153 -11,3 181 -21,9 70 -24,8 65 71,7 126 76,1 78

Västervik -7,5 201 -15,9 204 -7,2 211 -13,7 204 -12,4 222 -14,8 207 -36,0 249 -43,5 237 60,1 219 56,2 204

Vimmerby -4,4 128 -10,1 124 -4,4 154 -8,5 134 -9,6 183 -11,7 184 -30,6 186 -39,7 199 74,8 106 70,3 115

Borgholm -10,4 270 -20,7 264 -11,0 272 -22,7 275 -14,0 243 -22,0 262 -26,6 123 -34,5 145 48,8 282 37,7 285

Kalmar -4,9 15 -7,2 17 -4,5 15 -4,7 16 -9,5 20 -0,6 18 -30,3 19 -8,7 17 77,4 17 73,4 16

Gotland -5,2 146 -13,6 170 -6,5 201 -12,6 193 -13,4 233 -14,0 200 -34,1 231 -41,7 224 75,5 98 65,3 145

Gotlands -5,2 17 -8,9 20 -6,5 20 -6,6 20 -13,4 21 -0,8 19 -34,1 21 -11,5 20 75,5 18 65,3 21

Olofström -9,5 255 -19,8 257 -9,3 252 -19,9 263 -15,7 262 -21,7 257 -40,3 277 -51,9 283 63,7 188 57,8 192

Karlskrona -0,1 48 -1,3 47 1,9 38 4,4 29 5,8 17 11,4 29 -23,6 86 -21,2 45 95,3 36 103,3 29

Ronneby -3,8 114 -8,6 109 -1,3 85 -3,3 86 -4,6 117 -3,8 119 -27,4 137 -29,8 102 80,4 70 81,7 61

Karlshamn -4,6 130 -10,1 125 -4,0 138 -9,4 149 -7,3 146 -9,3 158 -19,2 44 -31,2 115 75,6 97 74,4 84

Sölvesborg -4,0 119 -9,2 116 -3,0 113 -7,9 122 -1,8 83 -2,5 106 -27,1 132 -30,3 107 71,9 124 64,6 153

Blekinge -2,9 11 -4,1 12 -1,3 11 -1,8 12 -1,4 4 1,5 15 -25,6 11 -4,6 5 82,8 12 84,5 11


44



2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Svalöv -1,9 80 -4,3 74 1,2 47 -0,2 61 -4,0 108 1,2 87 -25,7 113 -27,2 88 78,3 80 71,3 104

Staffanstorp -0,8 59 -0,6 43 3,1 19 2,7 40 1,9 41 3,4 75 -20,3 54 -12,4 15 77,1 89 84,4 56

Burlöv 2,5 18 5,4 12 6,3 3 11,0 6 5,5 23 17,1 12 -13,6 13 -12,9 17 96,4 34 90,1 44

Vellinge -5,4 155 -8,6 111 -2,2 97 -8,0 124 -1,3 75 -3,3 115 -11,5 6 -15,6 25 50,4 277 53,4 223

Östra Göinge -8,2 221 -17,1 223 -6,1 194 -13,5 201 -11,9 211 -15,7 214 -34,3 235 -44,4 245 68,3 154 60,9 170

Örkelljunga -3,8 115 -8,6 110 -2,1 94 -6,7 113 -8,5 165 -3,4 116 -27,4 135 -36,4 162 77,2 88 58,7 186

Bjuv -0,3 53 -0,4 40 2,7 27 3,6 34 -2,2 87 9,6 36 -11,3 5 -23,8 57 82,8 62 79,6 66

Kävlinge 0,2 42 2,1 24 5,3 7 7,7 14 13,2 5 24,6 7 -17,2 28 -4,7 4 69,3 148 80,2 63

Lomma 0,7 35 2,6 22 2,6 28 2,8 38 11,8 6 26,1 5 -14,2 17 -10,6 12 55,9 250 59,6 177

Svedala -3,1 102 -6,2 91 1,3 45 0,2 57 6,5 13 15,2 16 -20,6 56 -17,1 28 69,2 150 69,0 123

Skurup -0,3 52 -2,1 53 2,1 35 2,4 41 -0,8 69 3,1 77 -25,1 106 -22,7 54 68,0 158 69,6 117

Sjöbo 1,0 29 -0,2 39 2,8 24 3,3 36 -3,5 102 0,7 89 -30,3 181 -27,0 86 67,3 167 57,6 194

Hörby 0,7 33 -0,9 44 2,6 30 3,8 33 -1,5 78 7,3 52 -27,4 136 -31,3 117 75,5 99 68,3 125

Höör 0,8 32 -0,6 42 0,6 54 0,5 51 -0,7 67 3,0 78 -25,9 114 -27,6 92 71,3 130 60,7 171

Tomelilla -1,9 83 -6,2 90 -0,5 73 -2,0 75 -0,4 64 7,9 48 -26,4 122 -29,6 101 76,8 92 67,5 130

Bromölla -6,3 169 -13,9 176 -4,5 157 -10,2 165 -1,1 73 1,2 86 -30,3 182 -32,9 128 69,2 149 67,3 134

Osby -5,5 157 -11,8 150 -3,8 128 -8,3 127 -5,7 131 -6,9 139 -26,2 120 -38,9 193 71,3 131 69,3 119

Perstorp -3,0 100 -7,9 105 -2,3 98 -8,7 138 -2,2 86 -0,2 95 -27,6 139 -24,3 59 93,1 41 67,5 131

Klippan -1,8 78 -4,0 68 -0,4 69 -2,1 77 -8,5 167 -10,3 171 -13,4 12 -21,7 47 74,7 107 71,9 99

Åstorp 1,5 25 2,7 21 5,4 6 10,1 7 6,8 12 18,7 10 -18,5 37 -20,4 40 85,2 55 95,3 40

Båstad -5,6 159 -12,2 156 -4,7 161 -11,3 174 -8,6 169 -8,7 152 -29,4 167 -42,6 231 53,9 260 47,6 259

Malmö 7,7 1 13,6 1 8,9 1 18,3 1 5,7 19 28,4 4 -13,1 11 -18,4 36 159,9 3 154,0 5

Lund -0,5 54 -4,2 72 1,3 44 1,6 47 5,5 22 15,7 14 -18,4 35 -14,5 21 185,1 1 169,0 1

Landskrona 3,1 13 5,1 13 5,9 5 11,5 5 5,6 21 16,8 13 -19,4 47 -15,2 23 96,1 35 102,2 32

Helsingborg 3,9 7 6,2 8 4,4 11 9,7 9 1,8 42 12,1 26 -18,3 31 -18,4 35 104,9 24 113,6 22

Höganäs -3,7 113 -5,4 83 -0,7 76 -2,8 81 0,4 51 4,5 66 -16,9 25 -21,1 44 49,6 280 53,4 224

Eslöv 2,3 19 2,9 19 3,8 15 5,6 21 0,8 50 9,8 35 -18,3 33 -22,6 53 93,9 39 88,2 50

Ystad -1,3 70 -4,6 77 -2,5 104 -3,3 87 -0,2 59 4,2 70 -28,0 146 -31,1 114 65,7 178 57,2 197

Trelleborg 1,5 27 2,2 23 3,1 18 4,2 31 1,9 40 12,8 22 -18,8 40 -25,9 78 80,8 67 74,2 86

Kristianstad 0,2 45 -1,5 49 0,1 63 1,1 48 -0,4 63 6,1 59 -21,1 62 -23,1 55 94,4 38 96,6 38

Simrishamn -7,2 193 -15,3 196 -7,0 210 -15,8 226 -15,4 258 -19,2 234 -31,7 198 -41,6 222 50,1 279 42,9 274

Ängelholm -1,5 71 -4,5 75 -1,3 86 -2,3 78 -7,2 145 -4,6 126 -21,0 61 -32,2 121 78,2 82 79,3 68

Hässleholm -1,3 68 -4,1 70 -0,2 67 -0,6 64 -7,6 151 -5,2 130 -25,4 111 -32,8 127 85,8 53 86,6 51

Skåne 1,8 2 0,4 2 3,4 1 2,8 2 1,5 2 9,8 1 -19,3 2 -3,2 3 104,8 4 103,5 4


45



2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Hylte -4,1 121 -10,2 126 -3,5 121 -7,4 116 -5,3 126 -3,0 111 -29,5 169 -33,6 135 79,6 74 73,3 94

Halmstad 0,7 34 -1,0 45 1,0 51 2,2 42 -0,7 68 5,3 62 -19,5 48 -25,2 69 109,4 21 105,6 28

Laholm -4,5 129 -10,5 128 -3,4 117 -8,2 126 -7,6 150 -10,4 173 -26,1 117 -27,6 91 61,7 206 51,9 234

Falkenberg -1,7 76 -5,9 86 -2,3 101 -5,0 101 -10,3 188 -9,4 160 -22,2 73 -30,5 109 79,7 72 70,1 116

Varberg -0,8 57 -3,4 63 -0,4 71 -0,9 70 -0,8 70 7,2 54 -24,2 91 -26,9 84 77,8 84 71,4 103

Kungsbacka 0,4 39 0,1 37 0,0 65 -1,3 73 0,9 48 1,6 83 -20,6 57 -17,9 33 66,6 173 66,7 138

Hallands -0,6 4 -2,4 4 -0,4 6 -0,9 8 -2,3 7 3,4 10 -22,0 5 -3,6 4 83,3 11 78,3 13

Härryda 0,2 43 0,3 35 1,2 46 0,8 49 1,9 39 12,0 27 -22,1 72 -25,6 72 72,9 117 71,5 102

Partille -1,6 74 -4,9 80 -2,4 102 -4,7 95 -8,0 159 -9,4 159 -22,4 75 -29,0 97 89,9 47 84,7 54

Öckerö -5,2 147 -10,6 131 -4,1 141 -9,9 158 -3,9 106 -7,9 147 -29,5 168 -29,5 100 57,3 241 58,6 187

Stenungsund 2,1 20 3,7 16 2,3 33 4,4 30 5,6 20 13,1 20 -21,4 66 -20,4 41 77,4 87 78,8 70

Tjörn -5,4 156 -12,6 160 -3,7 126 -10,9 171 -7,3 147 -6,9 140 -37,8 259 -43,9 240 57,4 239 47,5 262

Orust -7,7 207 -15,4 197 -5,3 170 -14,5 208 -13,6 234 -20,7 248 -28,3 152 -37,3 176 50,9 275 39,5 282

Sotenäs -7,7 206 -17,1 218 -8,2 233 -16,7 233 -18,2 274 -30,8 283 -25,1 104 -39,8 202 48,3 284 45,7 266

Munkedal -6,8 183 -13,9 175 -5,5 174 -12,5 191 -12,1 215 -11,2 180 -26,8 127 -40,1 204 68,4 153 59,3 179

Tanum -3,3 106 -9,5 118 -3,6 122 -8,6 136 -12,1 214 -10,9 178 -34,9 244 -46,2 258 59,2 222 50,4 242

Dals-Ed -8,1 218 -17,1 219 -5,4 172 -11,9 182 -6,4 140 -12,0 187 -32,7 219 -40,7 212 74,1 113 70,4 112

Färgelanda -7,7 205 -18,4 238 -8,8 243 -16,6 231 -15,5 260 -17,7 226 -36,2 251 -39,8 201 55,7 253 47,9 256

Ale -2,3 86 -4,1 71 0,5 55 -0,2 60 -0,5 65 2,6 79 -22,3 74 -25,9 77 76,9 91 83,7 57

Lerum -1,3 69 -3,1 61 0,2 62 -0,8 67 -0,4 62 7,2 53 -24,5 98 -26,5 83 71,0 133 64,6 154

Vårgårda -3,0 101 -7,3 101 -2,3 99 -3,7 91 -4,0 110 0,3 91 -26,1 118 -36,0 159 78,2 81 78,2 74

Bollebygd -3,8 116 -9,6 120 -2,7 108 -6,0 109 -0,2 58 6,5 56 -37,3 257 -37,0 170 58,8 228 56,5 202

Grästorp -5,8 161 -12,9 165 -4,8 164 -12,0 183 -8,8 171 -9,7 163 -29,0 163 -35,0 149 65,0 183 54,8 211

Essunga -6,7 180 -14,3 182 -4,2 144 -9,5 150 -11,6 207 -13,8 196 -32,1 207 -43,8 239 65,7 179 62,3 166

Karlsborg -9,1 250 -19,4 254 -6,8 206 -14,1 207 -14,5 248 -21,2 252 -38,6 268 -49,3 271 53,9 259 49,1 251

Gullspång -12,3 282 -25,1 283 -15,1 284 -30,1 285 -19,6 280 -34,0 287 -50,7 290 -61,7 290 47,6 286 32,0 289

Tranemo -6,2 166 -13,3 168 -5,7 181 -12,5 192 -15,1 255 -19,2 236 -28,1 151 -35,1 151 67,9 162 64,9 151

Bengtsfors -10,2 265 -21,7 272 -9,5 259 -19,9 262 -19,9 283 -26,3 272 -39,1 271 -55,4 289 56,2 248 54,9 210

Mellerud -7,5 200 -18,7 243 -9,3 254 -18,7 252 -18,5 276 -23,7 270 -39,9 276 -45,7 254 57,2 242 53,6 220

Lilla Edet -4,8 141 -11,4 144 -4,3 147 -9,3 147 -12,1 217 -10,0 166 -34,4 237 -45,6 253 70,4 137 63,0 165

Mark -2,8 94 -7,6 103 -2,5 105 -5,2 103 -3,5 103 -0,8 99 -27,9 144 -30,9 113 74,7 109 70,7 108

Svenljunga -7,4 198 -15,7 198 -7,7 226 -14,8 212 -15,0 253 -21,0 251 -31,5 196 -34,0 139 58,1 232 49,4 249

Herrljunga -5,8 162 -12,3 158 -3,2 114 -8,9 142 -11,1 200 -16,3 218 -26,2 119 -37,4 178 74,6 111 65,6 143


46



2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Vara -4,7 136 -11,5 145 -5,9 186 -10,0 161 -8,8 170 -8,6 150 -32,2 210 -40,1 205 71,7 127 63,7 161

Götene -6,3 172 -13,2 166 -6,1 193 -12,2 185 -9,1 174 -7,6 145 -32,0 205 -39,2 194 59,0 227 51,5 240

Tibro -6,2 168 -12,2 157 -4,6 160 -8,5 132 -10,8 194 -9,5 162 -26,8 128 -36,5 163 73,1 116 70,9 106

Töreboda -7,5 199 -15,8 201 -6,3 196 -15,4 220 -13,8 240 -17,1 221 -31,0 190 -46,0 256 66,0 175 53,1 225

Göteborg 2,7 16 3,7 15 2,3 32 5,9 19 2,7 36 13,1 21 -15,1 19 -17,5 31 156,2 5 154,7 4

Mölndal 1,5 26 1,5 28 1,1 48 2,7 39 1,0 46 4,8 64 -21,2 64 -17,7 32 102,5 27 105,8 27

Kungälv 0,8 31 0,5 34 1,0 52 0,7 50 -0,1 57 9,4 40 -29,2 165 -33,3 132 83,8 58 73,9 88

Lysekil -8,0 217 -17,8 231 -9,0 247 -17,2 239 -12,1 212 -15,1 210 -26,8 124 -35,8 157 57,5 238 49,0 253

Uddevalla 0,3 41 -2,3 55 -0,5 72 -0,4 63 -3,6 104 2,0 81 -23,5 85 -32,6 125 93,8 40 88,7 47

Strömstad 0,5 38 -3,0 60 0,2 60 2,1 43 -1,9 85 1,9 82 -36,1 250 -32,0 120 73,9 114 72,8 97

Vänersborg -4,1 120 -9,4 117 -3,8 133 -8,5 133 -5,9 136 -4,5 124 -23,6 88 -30,5 108 80,7 68 75,2 81

Trollhättan 0,0 47 -2,5 57 -0,5 74 -1,0 71 -5,9 134 -2,7 108 -19,0 42 -28,6 95 104,5 25 109,6 25

Alingsås -1,3 67 -4,1 69 0,7 53 1,7 46 0,1 54 12,2 25 -22,6 77 -28,7 96 83,5 60 80,0 64

Borås 2,1 21 1,4 29 2,0 36 5,3 23 -1,5 80 5,9 60 -23,4 81 -25,6 73 110,5 20 117,4 17

Ulricehamn -3,3 105 -7,4 102 -3,7 123 -6,6 111 -2,7 92 -4,8 127 -24,6 99 -23,8 56 70,9 134 65,5 144

Åmål -6,6 178 -14,6 186 -7,8 229 -14,8 209 -11,8 209 -21,2 253 -32,3 211 -35,7 156 64,5 186 60,6 172

Mariestad -5,3 150 -11,3 141 -3,8 132 -9,6 154 -10,0 184 -12,9 189 -31,2 193 -39,7 200 71,8 125 69,3 121

Lidköping -1,3 66 -4,7 79 -1,9 93 -3,5 89 -7,1 144 -4,4 123 -22,5 76 -33,2 131 85,2 54 84,5 55

Skara -2,8 95 -8,0 107 -2,6 107 -5,4 104 -9,6 182 -10,7 174 -27,8 142 -36,9 169 90,3 46 85,4 52

Skövde -1,8 77 -6,3 92 -1,6 89 -3,4 88 -4,1 111 -3,4 117 -27,0 130 -30,2 106 119,6 15 111,9 24

Hjo -6,0 164 -14,7 187 -6,7 204 -11,3 175 -11,6 206 -14,8 208 -32,3 212 -37,7 181 60,3 218 60,4 175

Tidaholm -2,8 97 -8,9 113 -3,5 119 -7,6 119 -12,3 220 -17,5 224 -38,4 265 -40,8 214 82,5 63 73,8 90

Falköping -2,5 90 -7,1 96 -1,7 91 -4,7 96 -3,0 96 -0,8 98 -26,2 121 -30,8 111 91,0 44 78,2 73

Västra Götalands -0,5 3 -2,1 3 -0,3 4 0,0 3 -2,8 8 4,9 5 -23,5 8 -5,9 10 103,2 5 101,9 6


47



2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Kil -8,6 242 -16,8 212 -6,7 205 -13,8 205 -8,4 164 -8,7 153 -29,8 174 -43,9 241 63,3 191 63,2 164

Eda -3,6 112 -9,6 121 -4,4 150 -10,1 163 -15,0 254 -15,4 212 -28,4 155 -36,5 165 66,8 171 58,5 189

Torsby -7,8 209 -17,0 216 -9,7 261 -18,4 250 -18,5 277 -29,8 280 -30,6 187 -40,6 211 65,7 180 56,8 201

Storfors -11,6 276 -21,3 269 -7,4 219 -17,4 240 -14,6 249 -21,6 256 -23,5 84 -37,9 184 51,7 270 41,7 280

Hammarö -5,3 151 -11,2 139 -5,2 169 -10,0 160 -3,0 97 -2,4 105 -28,9 162 -27,1 87 57,8 233 54,3 216

Munkfors -8,9 247 -19,8 258 -9,6 260 -22,6 274 -17,8 272 -20,4 246 -24,2 92 -42,7 233 74,8 105 57,7 193

Forshaga -8,1 219 -14,8 189 -4,3 148 -10,5 168 -10,6 191 -14,4 201 -31,7 199 -41,1 217 65,1 182 63,2 163

Grums -8,7 245 -18,5 240 -7,4 218 -15,6 224 -11,1 198 -10,1 169 -36,8 255 -51,5 280 60,4 217 61,2 169

Årjäng -2,5 88 -6,6 94 -4,0 140 -5,1 102 -11,2 201 -14,4 203 -18,4 36 -25,9 79 68,2 156 72,1 98

Sunne -2,1 84 -7,9 104 -5,6 178 -9,6 156 -16,8 268 -21,9 261 -28,4 156 -46,5 260 67,7 165 68,2 126

Karlstad -0,8 58 -4,2 73 -1,0 82 -1,5 74 -0,5 66 4,8 65 -21,5 67 -25,8 76 123,1 13 116,5 18

Kristinehamn -6,3 170 -14,0 177 -5,7 179 -11,3 176 -13,0 229 -14,4 202 -24,4 94 -37,4 179 67,5 166 67,1 137

Filipstad -9,9 261 -21,2 267 -10,5 267 -18,8 254 -13,9 241 -21,7 258 -34,1 232 -40,3 207 59,1 224 59,9 176

Hagfors -9,6 258 -19,9 259 -11,3 275 -24,2 278 -17,5 270 -28,2 275 -29,8 173 -46,7 261 53,1 264 45,2 268

Arvika -3,8 117 -9,7 122 -2,8 110 -5,6 106 -7,4 148 -10,3 172 -30,0 177 -37,3 175 75,3 103 77,4 76

Säffle -7,6 203 -16,4 207 -8,6 241 -17,1 236 -13,6 235 -21,5 255 -31,5 195 -40,9 215 62,7 195 57,3 195

Värmlands -4,6 14 -6,5 15 -4,6 16 -4,6 15 -8,6 18 -1,4 20 -26,9 14 -11,8 21 81,1 13 78,4 12

Lekeberg -4,8 138 -10,9 133 -2,3 100 -4,5 94 0,9 47 13,2 19 -31,8 204 -34,0 140 63,2 192 57,0 199

Laxå -15,0 289 -28,3 289 -15,8 286 -31,6 289 -23,1 288 -39,2 290 -38,2 263 -53,8 286 57,7 236 41,7 278

Hallsberg -7,1 190 -15,0 192 -5,7 182 -12,1 184 -10,7 192 -10,0 168 -23,2 80 -37,6 180 67,1 170 64,0 158

Degerfors -10,9 274 -21,2 268 -9,3 255 -20,4 265 -19,8 281 -28,7 277 -32,7 220 -49,5 272 53,1 263 53,0 226

Hällefors -8,2 226 -18,4 237 -7,6 222 -17,9 246 -17,7 271 -19,9 243 -35,1 246 -50,3 278 71,1 132 71,1 105

Ljusnarsberg -9,3 254 -20,8 265 -10,3 265 -20,5 268 -21,1 284 -37,2 289 -39,0 270 -51,5 281 46,7 287 42,9 275

Örebro 1,0 28 0,7 32 2,1 34 4,6 27 0,2 52 10,8 30 -14,1 16 -18,2 34 123,3 12 128,9 12

Kumla -1,9 81 -3,6 65 1,0 50 0,3 55 -1,6 81 -0,1 94 -16,0 21 -12,4 14 75,7 96 88,7 48

Askersund -8,1 220 -16,4 206 -6,5 199 -15,4 221 -9,3 176 -14,8 206 -32,6 218 -39,5 195 53,6 261 50,0 245

Karlskoga -7,4 197 -14,5 184 -5,5 175 -12,3 187 -7,9 158 -13,7 195 -24,7 100 -27,5 90 75,2 104 75,0 83

Nora -8,3 227 -15,7 199 -7,4 216 -12,3 188 -13,1 231 -18,6 232 -24,8 101 -32,7 126 56,4 247 58,4 190

Lindesberg -5,4 154 -11,9 153 -4,0 139 -7,8 121 -11,5 203 -13,5 194 -29,8 175 -35,8 158 67,3 168 67,8 127

Örebro -2,9 12 -3,9 11 -1,5 12 -1,8 11 -5,2 15 3,5 8 -21,2 3 -7,1 13 90,6 9 94,8 8


48



2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Skinnskatteberg -10,4 272 -22,3 274 -8,4 236 -20,5 266 -8,5 166 -17,2 223 -38,4 264 -48,7 268 54,4 258 45,3 267

Surahammar -9,5 256 -20,1 261 -7,3 213 -15,1 217 -4,3 116 -9,9 165 -44,8 286 -41,8 225 55,5 254 53,7 219

Kungsör -7,9 214 -14,8 190 -4,5 156 -11,9 181 -4,1 113 -9,9 164 -28,3 153 -25,8 75 55,7 252 54,1 217

Hallstahammar -6,7 181 -12,8 163 -4,1 142 -9,7 157 -5,6 129 0,6 90 -31,2 194 -40,6 210 69,6 144 64,9 149

Norberg -10,3 269 -21,4 270 -9,1 249 -17,5 242 -16,7 267 -13,8 197 -39,6 275 -44,8 246 57,8 234 52,3 231

Västerås 1,7 23 1,9 25 1,8 39 4,7 26 -1,2 74 4,4 68 -19,7 50 -23,9 58 101,8 28 114,8 19

Sala -5,3 152 -12,7 161 -4,9 165 -10,0 159 -7,9 156 -8,1 148 -35,5 248 -45,1 251 72,0 122 64,8 152

Fagersta -6,0 163 -12,3 159 -3,7 124 -8,4 128 -3,2 98 0,1 93 -33,6 227 -33,8 136 74,7 108 73,9 89

Köping -5,0 144 -11,1 137 -3,4 118 -8,4 129 -7,6 149 -4,1 122 -26,8 126 -30,7 110 80,5 69 73,2 95

Arboga -8,4 230 -15,3 195 -6,0 191 -15,0 215 -13,7 238 -21,8 260 -21,7 69 -29,5 99 70,2 140 67,2 136

Västmanlands -2,1 9 -3,3 7 -1,1 9 -1,1 9 -4,1 10 3,1 12 -25,6 12 -6,2 11 85,5 10 91,2 10

Vansbro -8,2 222 -16,9 213 -7,4 217 -18,3 248 -12,4 223 -17,7 225 -28,1 150 -33,8 137 67,9 163 55,5 207

Malung -7,3 196 -15,2 193 -6,9 208 -13,5 202 -10,0 186 -15,2 211 -21,4 65 -26,9 85 65,2 181 66,5 139

Gagnef -6,5 176 -13,3 167 -4,7 162 -10,9 170 -8,1 161 -12,4 188 -34,8 242 -37,0 172 57,4 240 51,9 235

Leksand -6,9 186 -14,2 181 -6,1 192 -12,5 189 -10,0 185 -14,7 205 -28,3 154 -42,4 229 62,0 204 58,1 191

Rättvik -7,8 208 -16,6 210 -5,6 176 -10,4 167 -13,7 236 -15,6 213 -32,4 213 -45,0 250 46,2 288 50,5 241

Orsa -4,7 133 -11,2 140 -4,8 163 -9,2 146 -13,0 230 -11,6 183 -28,1 149 -40,3 206 73,8 115 58,5 188

Älvdalen -8,0 215 -17,5 227 -7,9 232 -15,7 225 -0,1 56 0,9 88 -43,7 285 -37,0 173 69,1 151 57,0 198

Smedjebacken -12,5 283 -24,2 279 -11,1 273 -24,3 279 -15,3 257 -18,5 231 -32,8 221 -50,1 277 48,2 285 37,2 286

Mora -6,3 171 -14,9 191 -5,7 180 -10,2 164 -4,7 118 -2,0 104 -39,6 274 -44,0 242 62,7 198 60,5 174

Falun -3,9 118 -9,8 123 -3,9 134 -5,9 107 -5,0 123 -1,4 101 -28,4 157 -33,9 138 86,8 49 88,5 49

Borlänge -2,3 85 -5,9 85 -0,8 77 -2,1 76 3,2 32 15,6 15 -20,9 60 -25,8 74 101,5 29 103,0 31

Säter -6,8 185 -15,7 200 -5,8 183 -11,3 178 -8,3 163 -3,0 110 -39,5 273 -48,6 267 62,6 200 51,9 236

Hedemora -8,4 233 -17,1 222 -7,7 223 -16,8 234 -12,3 221 -11,0 179 -36,9 256 -45,0 249 68,0 160 53,8 218

Avesta -6,2 167 -13,7 171 -5,8 184 -11,3 177 -5,9 135 -7,4 141 -34,4 238 -41,1 218 69,6 146 65,2 148

Ludvika -6,6 177 -13,8 173 -4,5 155 -11,1 172 -7,7 154 -10,9 177 -30,1 178 -36,9 167 72,1 121 69,2 122

Dalarnas -5,7 18 -7,3 18 -4,7 17 -5,0 18 -5,9 16 2,3 14 -30,2 18 -9,7 18 74,1 20 71,3 20


49



2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Ockelbo -7,1 192 -15,8 202 -6,6 203 -12,7 195 -8,0 160 -3,9 120 -42,6 283 -49,9 275 52,6 267 47,6 261

Hofors -9,0 248 -18,8 244 -9,5 257 -19,4 259 -12,7 225 -16,1 216 -32,1 209 -47,7 265 65,8 177 61,3 168

Ovanåker -11,0 275 -21,6 271 -9,0 248 -18,6 251 -14,3 244 -18,0 228 -29,2 166 -41,6 221 58,7 230 52,0 233

Nordanstig -9,9 260 -20,1 262 -7,2 212 -16,8 235 -7,6 152 -5,2 129 -38,4 266 -52,3 285 54,6 257 49,9 246

Ljusdal -7,8 211 -15,9 203 -6,5 200 -13,2 199 -1,5 79 -6,0 133 -33,2 225 -36,3 161 63,6 189 59,5 178

Gävle -0,6 56 -3,5 64 -1,1 84 -1,0 72 -2,5 89 3,6 73 -25,1 105 -27,2 89 100,1 30 107,5 26

Sandviken -4,9 143 -10,4 127 -3,4 116 -6,7 112 -3,2 99 -5,3 131 -30,5 183 -29,5 98 69,1 152 72,9 96

Söderhamn -8,6 240 -18,1 235 -7,9 230 -15,5 223 -14,4 246 -19,8 239 -35,0 245 -40,7 213 57,0 243 59,0 182

Bollnäs -7,0 188 -14,7 188 -5,8 185 -11,9 180 -5,7 130 -7,6 144 -28,0 145 -33,6 134 68,2 157 63,9 159

Hudiksvall -7,1 191 -14,6 185 -6,0 190 -11,5 179 -2,7 93 -3,1 112 -33,5 226 -36,5 164 66,8 172 63,7 160

Gävleborgs -5,0 16 -6,5 14 -4,3 14 -4,1 14 -5,1 14 0,7 17 -30,1 17 -5,8 9 75,0 19 77,1 15

Ånge -7,6 204 -17,7 229 -11,3 276 -20,5 267 -11,0 197 -19,2 235 -34,0 230 -44,9 248 62,0 203 51,8 237

Timrå -6,6 179 -11,8 151 -4,2 145 -8,8 141 -2,6 91 -5,5 132 -20,5 55 -18,6 37 63,2 193 63,6 162

Härnösand -10,1 264 -19,3 253 -8,4 237 -15,0 216 -5,3 125 -6,3 134 -25,1 103 -30,0 104 70,0 142 70,6 109

Sundsvall -3,5 109 -8,1 108 -3,3 115 -5,5 105 1,4 44 6,4 57 -22,8 79 -24,7 64 86,6 50 91,8 42

Kramfors -12,0 279 -23,4 277 -11,5 278 -22,3 273 -10,9 195 -23,3 269 -38,6 267 -44,0 243 50,3 278 47,6 260

Sollefteå -9,5 257 -19,7 256 -9,8 263 -19,4 260 -9,5 177 -13,5 193 -29,6 170 -35,3 154 62,7 197 49,8 247

Örnsköldsvik -5,3 153 -11,6 147 -3,8 130 -7,6 118 -4,0 109 -0,5 96 -27,8 141 -31,9 119 71,9 123 68,7 124

Västernorrlands -6,1 20 -7,1 16 -5,4 18 -4,9 17 -3,2 9 0,8 16 -26,4 13 -4,7 6 73,2 21 73,1 18

Ragunda -11,7 277 -24,5 281 -12,3 279 -26,0 282 -14,5 247 -21,4 254 -41,6 280 -47,0 263 52,9 265 39,5 281

Bräcke -10,4 271 -21,1 266 -10,6 269 -21,0 270 -19,9 282 -33,6 286 -31,6 197 -43,5 238 49,4 281 44,4 271

Krokom -6,1 165 -12,8 162 -4,0 137 -8,4 130 4,2 27 12,2 24 -32,4 214 -30,9 112 59,0 225 53,5 221

Strömsund -11,8 278 -23,0 276 -10,8 271 -21,7 272 -15,4 259 -19,9 241 -38,6 269 -51,6 282 56,5 246 44,3 272

Åre 3,3 11 2,8 20 4,0 14 6,3 18 -4,9 121 2,3 80 -24,2 90 -25,4 71 100,0 31 82,3 60

Berg -9,1 252 -19,3 252 -10,2 264 -19,8 261 -9,6 179 -13,9 198 -40,8 279 -48,8 269 55,8 251 44,5 270

Härjedalen -9,1 253 -19,3 250 -8,8 242 -18,2 247 -12,8 227 -20,3 245 -31,0 189 -40,4 209 59,1 223 55,2 209

Östersund -4,2 125 -11,0 135 -4,6 159 -7,6 120 0,1 55 8,1 47 -27,0 131 -32,5 124 98,3 32 98,7 37

Jämtlands -5,8 19 -8,0 19 -5,5 19 -5,3 19 -4,8 13 2,9 13 -30,8 20 -8,6 16 78,0 15 73,3 17


50



2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009-2014 2009-2019 2009 2019


Nordmaling -8,6 241 -19,2 249 -6,3 197 -14,1 206 -12,1 213 -16,6 219 -36,3 252 -40,3 208 61,3 207 52,2 232

Bjurholm -6,8 182 -14,0 178 -4,2 143 -11,2 173 -16,3 265 -23,1 267 -18,7 38 -33,5 133 62,9 194 64,2 156

Vindeln -10,2 267 -20,5 263 -9,4 256 -17,9 245 -6,7 142 -7,4 142 -46,3 287 -48,3 266 60,7 215 51,7 238

Robertsfors -8,4 231 -17,6 228 -7,3 214 -14,8 210 -11,1 199 -11,8 185 -37,8 260 -45,2 252 64,2 187 42,8 276

Norsjö -8,5 234 -19,6 255 -11,2 274 -18,4 249 -12,8 228 -11,5 182 -34,5 240 -42,3 228 62,7 196 52,8 229

Malå -10,0 263 -24,1 278 -13,6 281 -24,1 277 -9,6 178 -9,4 161 -34,2 233 -38,3 187 57,7 235 46,7 264

Storuman -9,9 262 -22,1 273 -12,5 280 -24,8 280 -18,1 273 -23,1 268 -24,2 93 -46,8 262 61,0 211 46,5 265

Sorsele -10,9 273 -24,5 280 -13,6 282 -25,9 281 -22,3 287 -30,5 282 -27,9 143 -46,5 259 60,4 216 49,1 250

Dorotea -13,3 286 -26,8 285 -17,1 288 -30,1 286 -15,6 261 -22,0 263 -36,5 254 -40,0 203 60,7 214 36,2 288

Vännäs -4,1 124 -11,1 138 -4,6 158 -8,7 137 -5,7 132 -7,7 146 -46,7 288 -41,8 226 69,5 147 65,3 147

Vilhelmina -8,2 225 -18,6 241 -8,8 245 -19,1 255 -10,2 187 -13,4 192 -29,0 164 -34,8 148 75,8 94 53,4 222

Åsele -13,5 288 -26,7 284 -15,4 285 -27,1 283 -13,1 232 -29,0 278 -33,6 229 -39,5 196 50,5 276 47,7 257

Umeå 0,1 46 -3,7 66 -1,1 83 0,5 52 -1,9 84 7,8 49 -23,4 83 -31,2 116 167,9 2 161,0 2

Lycksele -7,8 210 -16,2 205 -8,2 234 -15,5 222 -14,8 252 -17,0 220 -31,7 202 -38,3 188 80,1 71 64,3 155

Skellefteå -4,3 126 -10,5 130 -5,3 171 -9,1 144 -9,2 175 -9,0 155 -25,4 109 -34,8 147 77,6 86 75,2 80

Västerbottens -3,3 13 -6,3 13 -4,2 13 -2,4 13 -7,0 17 3,5 9 -27,4 15 -10,7 19 109,1 3 102,8 5

Arvidsjaur -9,1 251 -17,9 234 -8,8 244 -16,2 230 -2,9 95 -10,8 176 -38,2 262 -42,8 235 70,3 138 58,8 185

Arjeplog -7,8 213 -17,2 224 -7,5 221 -15,0 214 -13,7 239 -19,8 240 -32,6 217 -38,4 189 75,4 100 54,3 215

Jokkmokk -13,4 287 -27,3 287 -15,0 283 -27,1 284 -23,3 289 -32,8 285 -33,1 224 -55,1 288 59,0 226 52,9 227

Överkalix -12,2 280 -26,9 286 -16,1 287 -31,2 288 -19,1 278 -28,6 276 -50,3 289 -54,7 287 53,3 262 38,2 283

Kalix -10,2 266 -20,0 260 -9,8 262 -20,4 264 -9,6 181 -18,4 230 -30,3 180 -36,7 166 58,7 229 50,1 244

Övertorneå -12,8 285 -27,6 288 -17,4 289 -31,0 287 -22,1 285 -35,6 288 -22,8 78 -37,7 182 48,5 283 36,9 287

Pajala -16,1 290 -32,6 290 -18,6 290 -36,3 290 -18,3 275 -31,3 284 -19,3 46 -36,9 168 44,4 289 31,9 290

Gällivare -8,7 244 -19,1 248 -10,5 266 -19,4 258 -17,2 269 -22,8 264 -37,9 261 -50,4 279 70,2 139 59,1 180

Älvsbyn -8,0 216 -17,1 221 -7,8 227 -14,8 213 -11,5 204 -18,9 233 -31,1 192 -41,6 223 67,2 169 67,6 129

Luleå -3,3 104 -9,6 119 -4,4 153 -8,5 135 -4,8 119 -3,9 121 -25,4 108 -30,0 103 106,1 23 99,9 34

Piteå -5,2 148 -11,9 154 -4,4 151 -7,9 123 -5,4 128 -6,8 138 -27,3 134 -27,6 93 78,3 79 78,3 72

Boden -8,2 224 -17,8 232 -9,3 253 -16,0 228 -12,1 216 -19,7 238 -31,8 203 -37,2 174 66,1 174 65,6 142

Haparanda -8,3 229 -18,7 242 -8,5 238 -17,6 243 -4,1 112 -2,9 109 -37,6 258 -38,8 190 61,8 205 48,9 254

Kiruna -8,5 237 -17,2 225 -7,8 228 -17,7 244 -13,7 237 -20,7 249 -29,6 171 -38,1 185 78,4 78 67,4 132

Norrbottens -6,8 21 -9,1 21 -7,3 21 -7,3 21 -9,3 19 -4,3 21 -29,6 16 -8,6 15 78,4 14 72,8 19

Riket -0,8 -2,9 -0,1 -0,1 -1,4 3,7 -22,5 -25,8 96,9 97,4

Documents

Kommuner i motvind?epi.vgregion.se/upload/Samverkan VG/Regional... · © G Wikner ekonomi & analys ab 2 1. Sammanfattning och slutsatser..... 3