Gör språket tillgängligt!

- om funktionshinder och

andraspråksutveckling

2012-11-23

Julio Fuentes

Disposition

• Presentation av SIOS

• Fakta om språkinlärning

• Funktionshinder och andraspråksutveckling

• Ett marginaliseringsperspektiv på

funktionshinder och etnicitet

• Intersektionalitet funktionshinder och

etnicitet

3

SIOS medlemsförbund

Assyriska RF, Chilenska RF, Eritreanska RF,

Finlandssvenskarnas RF, Grekiska RF,

Iranska RF, Italienska RF, Kurdiska RF,

Polska RF, Portugisiska RF, Ryska RF, Ukrainska Alliansen,

Serbernas RF, Serbiska ungdomsorganisationen,

Somaliska RF, Spanska RF, RF Roma International,

Syrianska RF, Turkiska RF, Turkiska Kvinnoförbundet, Yarsan RF, Kinesiska RF

www.sios.org

22 förbund med ca 400 lokalföreningar

och drygt 75 000 medlemmar

Fakta om språkinlärning

• Enspråkiga barn har ett ordförråd på

ca 8 000 ord när de börjar skolan, förutom

språkets struktur, uttal och flyt.

• Efter gymnasiet kan en ung person ha ett

ordförråd omfattande uppåt 40 000 ord.

• För att kunna läsa en dagstidning behövs

ett ordförråd på ca 25 000 till 30 000 ord.

Funktionshinder och

andraspråksutveckling

• Hörselnedsättning

• Synnedsättning

• Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

• Rörelsehinder

• Psykiska funktionsnedsättningar (PTSD)

• Utvecklingsstörning

• Andra funktionsnedsättningar (reumatism, migrän m.fl.)

Funktionshinder och

andraspråksutveckling

• Den sociala situationen

• Påverkan från funktionsnedsättning i språkutvecklingen: trötthet, tidsåtgång och dåligt självförtroende

• Tillgänglighet, anpassning och hjälpmedelsträning

• Diagnos

• Undervisning i särskild grupp eller som integrerad studerande

Funktionshinder och

andraspråksutveckling

• Antalet studerande i sfi och

grundläggande vuxenutbildning är

underrepresenterade särskilt de som har

osynliga funktionsnedsättningar.

• Varför?

Funktionshinder och etnicitet

Etnicitet

- Personer med

etnisk minoritets-

bakgrund

Funktionshinder

• Identitet

• Påverkar hela livet

• Marginaliserade grupper

• Utsatta för dåligt bemötande och diskriminering

Ett marginaliseringsperspektiv

• Att vara i marginalitet innebär att den

enskilde inte har tillräckligt med

grundläggande resurser (ekonomiska,

sociala, politiska) för att få inflyttande över

sina livsvillkor.

• Det finns en uppfattning om marginaliserade

grupper.

Ett marginaliseringsperspektiv

• Marginaliseringsprocesser

Det är sociala processer som bygger på

fördomar, stereotyper och

maktförhållanden som definierar vad som

är normalt och som bidrar till att skapa och

reproducera de maktstrukturer som finns i

samhället.

Marginaliseringsprocesser för personer med etnisk

minoritetsbakgrund och personer med funktionsnedsättning

Process Personer med etnisk minoritetsbakgrund Personer med

funktionsnedsättning

Identifiering

Identifiering av vissa

egenskaper och förut-

sättningar hos individen.

Identifiering av en egenskap bland många:

hudfärg, utseende, kultur.

Identifiering av

funktionsnedsättningen:

rörelsehinder, synskada,

utvecklingsstörning.

Omdefiniering

Klassificering av individen

på grundval av dessa

egenskaper

och förutsättningar

Individen definieras uteslutande i form av

den identifierade egenskapen. Man är en

arab eller en grek, inte en lärare med

arabiskt ursprung eller svenskgrekisk

vaktmästare

Individen blir den

rörelsehindrade, den blinde,

inte en förälder som har en

nedsättning i rörelseförmågan.

Kollektivisering

Individens egenskaper och

förutsättningar överförs till

hela gruppen

Araber har en arabisk kultur, turkar är

muslimer. Det som skiljer invandrarna från

svenskarna är deras kultur, som förklarar

beteende och sammanhang.

Det är svårt för någon som har

ett funktionsnedsättning att

klara sig själv. Man behöver

vård och omsorg.

Ansvarsöverföring

Individen eller gruppen görs

ansvariga för dessa

egenskaper och den

sociala situation de skapar.

Samhället lägget ansvaret på individen eller

gruppen som ska anpassa sig till samhällets

normer, eftersom det är gruppen som ses

som avvikande. I Sverige förväntas man inte

använda turban på jobbet.

De allra flesta invånare behöver

inte ramper. Samhället görs

tillgängligt i den mån ekonomin

tillåter det.

Process Personer med etnisk

minoritetsbakgrund

Personer med funktionsnedsättning

Specialisering

Specialiserade

samhällsorgan skapas

för att ta hand om den

problematik som

individen eller gruppen

utgör.

Invandrarna ses som problem som

måste hanteras och slussas in i en

svensk verklighet. Invandrarråd och

integrationsnämnder m.m. skapas.

Dessa organ kan ändra skepnad men

finns kvar. Invandrarpolitiken och

integrationspolitiken blir till.

Funktionshindret ses som problem och

undantag som måste hanteras av

experter. Det bildas organ som

permanentas över tiden:

handikappomsorgen, handikappråd, m.m.

Det skapas en handikappolitik.

Institutionalisering

Individen eller

grupperna definieras

utifrån ovan nämnda

processer och får en

identitet som uppfattas

som legitim.

Kulturalisering av invandrarnas

situation. Allt som gäller personer med

annan etnisk bakgrund tolkas i

kulturella termer.

Reducering till medicinsk vård och

omsorg. Personer med

funktionsnedsättning ses i första hand

som föremål för omsorg och

omhändertagande.

Ett marginaliseringsperspektiv

• Personer med funktionsnedsättningar

betraktas i huvudsak som mottagare av

vård och omsorg.

Ett marginaliseringsperspektiv

• Personer med etnisk minoritetsbakgrund

betraktas i stor sett genom sin kulturella

tillhörighet. Det blir en kulturalisering.

Funktionshinder och etnicitet

Etnicitet

Intersektionalitet mellan

funktionshinder och etnicitet

Funktionshinder

Kulturalisering av funktionshindret

Fenomen Kulturalisering Alternativa förklaringar

Skam I invandrarnas hemländer skäms man

för att ha ett funktionshinder

Skam förekommer också i Sverige.

Exempelvis utvecklar personer med

dyslexi strategier för att dölja sin nedsatta

funktionsförmåga

Användning av

hjälpmedel

Invandrarna undviker att använda

hjälpmedel därför att då blir det

funktionshindret synligt och med det

kommer skammen

Användningen av hjälpmedel betraktas

som ett erkännande att man blivit sämre.

Det kan också finnas andra skäl, som

hänsyn till nära släktingars situation och

arbetsbörda.

Funktionshinder likställs

med sjukdom

Invandrarna tror att funktionshindret är

en sjukdom och följaktligen kan botas.

Det är inte alltid lätt att särskilja orsak och

verkan. Många sjukdomar som tidigare

orsakade funktionsnedsättningar kan

botas idag.

Tycka synd om Invandrarna tycker synd om personer

med funktionsnedsättning

Att inte ställa krav är ett annat sätt att

uttrycka denna nedvärdering. Man kräver

inget därför att man inte tror att personer

med funktionshinder kan prestera något.

Homogenisering av funktionshindret

Behov Homogenisering

Lära sig svenska som

andraspråk som vuxen

Endast i vissa kommuner ges anpassade

sfi-kurser för personer med

funktionsnedsättning.

Bristande tillgång till anpassade

läromedel för personer med exempelvis

synskada, dyslexi.

Diagnos om läs- och

skrivsvårigheter för elever med

annat modersmål

Elever som har ett annat modersmål än

majoriteten och lär sig ett andraspråk

underdiagnosticeras i skolan. Man tror

att svårigheterna beror på

andraspråksinlärning

Två dominerande förhållningssätt

Personer med

funktionsnedsättning

och etnisk

minoritetsbakgrund

Kulturalisering Homogenisering

Överbetoning av kulturens betydelse Man bortser ifrån kulturella

aspekter och språkliga behov

Gör språket tillgängligt!

• Språklagen (2009:600):

Den enskildes tillgång till språk

14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska

ges möjlighet att lära sig, utveckla och

använda svenska.