Om flerspråkiga elevers lärande Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutvecklingoch andraspråksutveckling

Kenneth HyltenstamKenneth Hyltenstam

Centrum för tvåspråkighetsforskningCentrum för tvåspråkighetsforskning

Stockholms universitetStockholms universitet

Flerspråkiga elevers lärande och språkutvecklingMälardalens högskola2010-02-18

Statistik för elever i år 9Statistik för elever i år 9

Svensk bakgrund

Utländsk bakgrund

Ej behöriga till nationella program

9% 23%

Ej nått målen i två eller fler ämnen

12% 25%

Saknar slutbetyg 0,8% 2,7%

Variation i ”språkinlärningshistoria” Variation i ”språkinlärningshistoria”

simultan simultan tvåspråkighet tvåspråkighet

successiv successiv tvåspråkighet tvåspråkighet

behärskningsprofiler behärskningsprofiler för språken för språken Oftast bättre Oftast bättre

behärskning av behärskning av majoritetsspråketmajoritetsspråket

Andra mönsterAndra mönster

0

20

40

60

80

100

1 5 10 15

Ålder

åld

ersn

orm

al

modersmål

svenska

0

20

40

60

80

100

1 5 10 15

Ålder

åld

ersn

orm

al

modersmål

svenska

Olika kontexter för språkutvecklingOlika kontexter för språkutveckling

Förstaspråksutveckling när modersmålet är Förstaspråksutveckling när modersmålet är majoritetsspråkmajoritetsspråk

Förstaspråksutveckling när modersmålet är Förstaspråksutveckling när modersmålet är minoritetsspråkminoritetsspråk

Andraspråksutveckling/-inlärning när Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är majoritetsspråkmålspråket är majoritetsspråk

(Andraspråksutveckling/-inlärning när (Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är minoritetsspråk)målspråket är minoritetsspråk)

FrämmandespråksinlärningFrämmandespråksinlärning

Olika kontexter för språkutvecklingOlika kontexter för språkutveckling

Förstaspråksutveckling när modersmålet Förstaspråksutveckling när modersmålet är majoritetsspråkär majoritetsspråk

Andraspråksutveckling/-inlärning när Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är majoritetsspråkmålspråket är majoritetsspråk

Milstolpar i barns språkutveckling, Milstolpar i barns språkutveckling, majoritetsspråksmiljö majoritetsspråksmiljö

BasBas Modersmålets uttalModersmålets uttal i princip inlärt omkring 4-årsåldern. i princip inlärt omkring 4-årsåldern.

Merparten av språkets Merparten av språkets grammatiska strukturergrammatiska strukturer har likaledes har likaledes inkorporerats redan i 4-5-årsåldern.inkorporerats redan i 4-5-årsåldern. (ca 1 år enstaka ord; 17-22 månader ordkombinationer; (ca 1 år enstaka ord; 17-22 månader ordkombinationer;

24-30 månader böjningsändelser, formord)24-30 månader böjningsändelser, formord)

En stor del av det En stor del av det centrala basordförrådetcentrala basordförrådet behärskas vid behärskas vid skolstarten: skolstarten: 8.000-10.0008.000-10.000 ord. ord. Normalt taltempo: 150 ord/minutNormalt taltempo: 150 ord/minut 50-200 ord 50-200 ord → ordkombinationer→ ordkombinationer

De De grundläggande reglerna för samtalsstukturgrundläggande reglerna för samtalsstuktur (hur man beter sig (hur man beter sig när man samtalar) när man samtalar) och textstrukturoch textstruktur (hur man paketerar den (hur man paketerar den information man förmedlar) är tillägnade före 7-årsåldern. information man förmedlar) är tillägnade före 7-årsåldern.

Milstolpar i barns språkutveckling, Milstolpar i barns språkutveckling, forts.forts.

UtbyggnadUtbyggnad skriftspråkets och det formella talade skriftspråkets och det formella talade

språkets principer språkets principer ett mycket stort nytt ordförråd: ett par, tre ett mycket stort nytt ordförråd: ett par, tre

tusen nya ord per år tusen nya ord per år

Hur lång tid tar det att lära sig ett Hur lång tid tar det att lära sig ett andraspråk?andraspråk?

Baskommunikationsförmåga: 2-3 årBaskommunikationsförmåga: 2-3 årLitteracitet: 5-7 årLitteracitet: 5-7 år(Cummins 1980)(Cummins 1980)

AnkomstålderAnkomstålder Tidsåtgång Tidsåtgång 5-7 år5-7 år 3-8 år3-8 år8-11 år8-11 år 2-5 år2-5 år12-15 år12-15 år 6-8 år6-8 år

(Collier, 1987) (Collier, 1987)

Karakteristiska skillnader mellan Karakteristiska skillnader mellan modersmålstalande och andraspråkstalande modersmålstalande och andraspråkstalande

barn (efter 2-3 år)barn (efter 2-3 år)

ModersmålstalareModersmålstalare Åldersadekvat infött uttalÅldersadekvat infött uttal

Åldersadekvat grammatikÅldersadekvat grammatik

Åldersadekvat ordförråd Åldersadekvat ordförråd (stor individuell variation)(stor individuell variation)

AndraspråkstalareAndraspråkstalare Nästan åldersadekvat Nästan åldersadekvat

infött uttal, viss L1-infött uttal, viss L1-påverkanpåverkan

Nästan åldersadekvat Nästan åldersadekvat grammatik, viss L1-grammatik, viss L1-påverkanpåverkan

Mindre än åldersadekvat Mindre än åldersadekvat ordförrådordförråd

Skillnader i språkprocessningSkillnader i språkprocessning(uppfatta och förstå andraspråket)(uppfatta och förstå andraspråket)

Undersökningar av vuxna Undersökningar av vuxna andraspråksanvändare med en andraspråksanvändare med en behärskningsnivå i svenska som liknar behärskningsnivå i svenska som liknar inföddas (Hyltenstam & Abrahamsson, inföddas (Hyltenstam & Abrahamsson, 2003)2003)

20 vuxna 20 vuxna andraspråksanvändareandraspråksanvändare

SelektionskriteriumSelektionskriterium: behärskningsnivå som infödda i vanlig muntlig : behärskningsnivå som infödda i vanlig muntlig kommunikationkommunikation

BakgrundBakgrund: Olika förstaspråk, medelvistelselängd i Sverige 23 år : Olika förstaspråk, medelvistelselängd i Sverige 23 år (spridning 10-49 år)(spridning 10-49 år)

4 startåldersgrupper 4 startåldersgrupper 4-5 år (N=5)4-5 år (N=5) 8-10 år (N=5)8-10 år (N=5) 12-15 år (N=5)12-15 år (N=5) 19-23 år (N=5)19-23 år (N=5)

2 jämförelsegrupper2 jämförelsegrupper Matchade infödda talare av svenska (N=5)Matchade infödda talare av svenska (N=5) Matchade icke-infödda talare av svenska (N=5; blandade Matchade icke-infödda talare av svenska (N=5; blandade

förstaspeåk, medelvistelselängd i Sverige 25 år)förstaspeåk, medelvistelselängd i Sverige 25 år)

Resultat från ett test bland fleraResultat från ett test bland flera

Repetition i vitt brusRepetition i vitt brus

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Grupp

Ko

rrekta

im

itati

on

er,

%

Resultat från test med vitt brus (AO = age of onset).

0

5

10

15

20

25

30

Grupp

An

tal k

orr

ek

ta im

ita

tio

ne

r (m

ax

29

)

Resultat från test med vitt brus (AO = age of onset).

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 2 3

Brusnivå

Kor

rekt

a im

itatio

ner,

%

infödd

AO 4-5

AO 8-10

AO 12-15

AO 19-23

icke-infödd

Results from the white noise test, each noise level separately(AO = age of onset).

MissbedömningarMissbedömningar

Barn med svenska som andraspråk har Barn med svenska som andraspråk har inte nödvändigtvis samma djup i inte nödvändigtvis samma djup i språkförståelse och flexibilitet som infödda språkförståelse och flexibilitet som infödda som alltid (från början) vistats i som alltid (från början) vistats i målspråksmiljön. målspråksmiljön.

Kan leda till felaktiga förväntningar och Kan leda till felaktiga förväntningar och för högt ställda krav. för högt ställda krav.

Missbedömningar forts.Missbedömningar forts.

Risker för felbedömning i motsatt riktning, Risker för felbedömning i motsatt riktning, dvs att dvs att allaalla tvåspråkiga barn anses ha tvåspråkiga barn anses ha brister i sin svenska även om ”det inte brister i sin svenska även om ”det inte märks”. märks”.

Kan leda till felaktiga förväntningar och Kan leda till felaktiga förväntningar och för lågt ställda krav. för lågt ställda krav.

UndervisningUndervisning

För majoritetFör majoritet

Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning (t ex (t ex svenskasvenska i Sverige för i Sverige för

modersmålstalare)modersmålstalare)

Främmandespråksunder-Främmandespråksunder-visning (t ex engelska, visning (t ex engelska, spanska, tyska, franska i spanska, tyska, franska i Sverige)Sverige)

För minoritetFör minoritetModersmålsundervisningModersmålsundervisning(t ex persiska för iranska (t ex persiska för iranska

elever i Sverige)elever i Sverige)

Andraspråksundervisning Andraspråksundervisning (t ex (t ex svenskasvenska i Sverige för i Sverige för

elever med annat elever med annat modersmål än svenska)modersmål än svenska)

Främmandespråksunder-Främmandespråksunder-visning (t ex engelska, visning (t ex engelska, spanska, tyska, franska i spanska, tyska, franska i Sverige)Sverige)

Modersmålsundervisning i Modersmålsundervisning i ämnet svenskaämnet svenska

Vänder sig till elever som Vänder sig till elever som redan kan språket.redan kan språket. uttalet, merparten av den grammatiska uttalet, merparten av den grammatiska

uppbyggnaden, samtalsstruktur, textstruktur och ett uppbyggnaden, samtalsstruktur, textstruktur och ett ordförråd på 8.000-10.000 ord ordförråd på 8.000-10.000 ord

Bibringar eleverna färdigheter i samhällets Bibringar eleverna färdigheter i samhällets formella språk (utbyggnaden). formella språk (utbyggnaden).

Höjer medvetenheten om det egna språkets Höjer medvetenheten om det egna språkets natur, dvs att eleverna ska kunna se språkets natur, dvs att eleverna ska kunna se språkets funktioner och uppbyggnad utifrån. funktioner och uppbyggnad utifrån.

Andraspråksundervisning i Andraspråksundervisning i ämnet svenska som andraspråkämnet svenska som andraspråk

Samma långsiktiga målsättning som Samma långsiktiga målsättning som ämnet svenska. ämnet svenska.

Kärnan är att först stödja inlärningen av Kärnan är att först stödja inlärningen av språkets bas.språkets bas.

Därefter Därefter ochoch samtidigt: stödja inlärningen samtidigt: stödja inlärningen av språkets utbyggnad.av språkets utbyggnad.

Särskilda krav på lärarens förmåga att Särskilda krav på lärarens förmåga att bedöma varje enskild elevs nivå. bedöma varje enskild elevs nivå.

Förstaspråkets betydelse för inlärning Förstaspråkets betydelse för inlärning av majoritetsspråket/skolspråketav majoritetsspråket/skolspråket

Om ett barn har utvecklat sitt begreppsförråd på Om ett barn har utvecklat sitt begreppsförråd på ett språk så innebär andraspråksinlärningen i ett språk så innebär andraspråksinlärningen i viss utsträckning att sätta nya språkliga etiketter viss utsträckning att sätta nya språkliga etiketter på kända begrepp.på kända begrepp.

Annars måste barnet lära sig både begreppen och Annars måste barnet lära sig både begreppen och orden för begreppen genom det nya språket. orden för begreppen genom det nya språket. Detta är en betydligt tuffare uppgift, eftersom det Detta är en betydligt tuffare uppgift, eftersom det nya språket inte på lång tid fungerar effektivt nya språket inte på lång tid fungerar effektivt som stöd för minnet eller tänkandet. som stöd för minnet eller tänkandet.

Hill (1995): egenbedömning av Hill (1995): egenbedömning av svenskbehärskning hos 17-åringar (N=42)svenskbehärskning hos 17-åringar (N=42)

Aldrig eller sällan problem med svenskan i Aldrig eller sällan problem med svenskan i skolarbetetskolarbetet

100 %: gruppen 100 %: gruppen utan avbrott utan avbrott (modersmålsundervisning genom hela (modersmålsundervisning genom hela grundskolan) grundskolan)

67 %: gruppen 67 %: gruppen sena avbrottsena avbrott (modersmålsundervisning minst till åk 5) (modersmålsundervisning minst till åk 5)

46 %: gruppen 46 %: gruppen tidiga avbrotttidiga avbrott (modersmålsundervisning avbruten före åk 5)(modersmålsundervisning avbruten före åk 5)

Resultat, lärarbedömning av Resultat, lärarbedömning av språklig språklig korrekthetkorrekthet, , brytningbrytning och och flytflyt

Gruppen Gruppen utan avbrottutan avbrott: "nästan alla" talar : "nästan alla" talar korrekt svenska utan brytning och med korrekt svenska utan brytning och med normalt flyt. normalt flyt.

Gruppen Gruppen sena avbrottsena avbrott: samma mönster, : samma mönster, förutom att de har "påtagligt" sämre flyt. förutom att de har "påtagligt" sämre flyt.

Gruppen Gruppen tidiga avbrotttidiga avbrott: Svenskan är felfri : Svenskan är felfri endast hos 45 procent, endast 18 procent endast hos 45 procent, endast 18 procent talar utan brytning och bara 27 procent talar utan brytning och bara 27 procent uppvisar ledigt flyt.uppvisar ledigt flyt.

LäsinlärningLäsinlärning

Läsaren som kodknäckare, menings-skapare, Läsaren som kodknäckare, menings-skapare, textanvändare, textanalytikertextanvändare, textanalytiker

Barn och lärare ska vara överens om vad man Barn och lärare ska vara överens om vad man håller på med – rolighetsfaktorn håller på med – rolighetsfaktorn

Rekommendation: första läsinlärning på det Rekommendation: första läsinlärning på det starkaste språket, vilket för tvåspråkiga barn starkaste språket, vilket för tvåspråkiga barn vid skolstarten oftast är det först inlärda vid skolstarten oftast är det först inlärda språket (L1)språket (L1)

Vid läsinlärning på andraspråket (se nästa bild)Vid läsinlärning på andraspråket (se nästa bild)

Framgångsrik läsinlärning på Framgångsrik läsinlärning på andraspråketandraspråket

Fonologisk medvetenhet (liksom vid Fonologisk medvetenhet (liksom vid läsinlärning på L1) läsinlärning på L1)

Utvecklingsnivå i andraspråketUtvecklingsnivå i andraspråket Ordförråd i undervisningsspråket på 6.000-10.000 Ordförråd i undervisningsspråket på 6.000-10.000

ordord Förståelse av 98% av orden i texten som ska läsas Förståelse av 98% av orden i texten som ska läsas

(Nation, 2001) (betyder två okända ord per sida; (Nation, 2001) (betyder två okända ord per sida; 80% betyder vart 5:e ord okänt)80% betyder vart 5:e ord okänt)

Utvecklingsnivå i förstaspråketUtvecklingsnivå i förstaspråket OrtografiOrtografi

Tack för uppmärksamheten!Tack för uppmärksamheten!