Husbyggaren 2014 Nr 3

NUMMER 3 | 2014

Hållbar renovering av miljonprogramsområden

ROT

Installera indivi duella mätareLaddstation i fastigheten

Våtrumsarbete

Höj miljöstandardenRationell tilläggsisolering

Korrosion av armering

FASTIGHET

ROT

Yrkesporträtt – Landskapsingenjör

DEBATT Om det låga

bostadsbyggandet

’’ Man pratar mycket mer om utemiljön nu än för sex år sedan när jag började. Den är med från början av bygg pro jekten numera. Det är positivt.

To protect and preserve…

Silanex AB är marknadsledande sedan 1996 med sin erfarenhet och kompetens gällande fukt och emis-sionsproblem i kombination med olika golvbeläggningar. Vi har kompletta lösningar för att förhindra dessa typer av skador.

Våra Florosil-system skyddar mot fukt, alkali och emissioner och har använts i både ROT-objekt och ny-produktion på mer än 700 000 m2.

Florosil och Florosil TS är baserade på olika högkvalitativa lösningsmedelsfria silaner och kiselföreningar. Golvkonstruktionen t.ex. vilket spackel och golvbeläggning man ska använda, avgör valet av produkt.

Vi samarbetar med Evonik AG, ett av världens största kemiföretag samt med alla ledande leverantörer i golvbranschen. Auktoriserade entreprenörer garanterar högsta kvalitet vid utförandet.

Vi delar gärna med oss av vår kunskap och erfarenhet.

Dina problem–vår uppgift .

Kvalitet & Kompetens

www.silanex.se

Florosil® Florosil® TS Florosil® TS Colour

Florosil®

Florosil®TSFlorosil® TS Colour

08-449 73 57 | [email protected]

Tjockisolering ett minne blott.

www.isover.se

Ä n n u e n i n n o v a t i v l ö s n i n g f r Å n i s o v e r

Läs mer här!

I över 80 år har vi levererat brandsäkra och energieffektiva lösningar som sparar både plats och pengar till våra kunder.

Nu har vi även miljödeklarerat vår storsäljare, ISOVER UNI-skiva 35 från vagga till grav.

To protect and preserve…

Silanex AB är marknadsledande sedan 1996 med sin erfarenhet och kompetens gällande fukt och emis-sionsproblem i kombination med olika golvbeläggningar. Vi har kompletta lösningar för att förhindra dessa typer av skador.

Våra Florosil-system skyddar mot fukt, alkali och emissioner och har använts i både ROT-objekt och ny-produktion på mer än 700 000 m2.

Florosil och Florosil TS är baserade på olika högkvalitativa lösningsmedelsfria silaner och kiselföreningar. Golvkonstruktionen t.ex. vilket spackel och golvbeläggning man ska använda, avgör valet av produkt.

Vi samarbetar med Evonik AG, ett av världens största kemiföretag samt med alla ledande leverantörer i golvbranschen. Auktoriserade entreprenörer garanterar högsta kvalitet vid utförandet.

Vi delar gärna med oss av vår kunskap och erfarenhet.

Dina problem–vår uppgift .

Kvalitet & Kompetens

www.silanex.se

Florosil® Florosil® TS Florosil® TS Colour

Florosil®

Florosil®TSFlorosil® TS Colour

08-449 73 57 | [email protected]

En underlagsduk som ger dig mer jobb

Icopal UnderlagsdukarInspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se

Breda våder bra på stora

takytor

Nyhet!Flexilight BAS

Nytt namn!Flexilight PRIMAfd Flexilight

Tack vare att vi gör våra underlagsdukar extra breda går ditt arbete snabbare och blir mer kostnadseffektivt. Och du kan lägga fler tak på samma tid. När du väljer de bredare dukarna Flexilight PRO eller PRIMA blir det inte bara färre skarvar, utan taket går också fortare att lägga. Nya Flexilight BAS är utmärkt för tak med många detaljer eller extra brant taklutning. Alla våra underlagsdukar är starkare och tåligare än AMA Hus kräver. Och bäst av allt är förstås att dina kunder har ett garanterat tryggt undertak i upp till 30 år. Läs mer på icopal.se

HUSBYGGAREN NR 3.2014 5

En underlagsduk som ger dig mer jobb

Icopal UnderlagsdukarInspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se

Breda våder bra på stora

takytor

Nyhet!Flexilight BAS

Nytt namn!Flexilight PRIMAfd Flexilight

Tack vare att vi gör våra underlagsdukar extra breda går ditt arbete snabbare och blir mer kostnadseffektivt. Och du kan lägga fler tak på samma tid. När du väljer de bredare dukarna Flexilight PRO eller PRIMA blir det inte bara färre skarvar, utan taket går också fortare att lägga. Nya Flexilight BAS är utmärkt för tak med många detaljer eller extra brant taklutning. Alla våra underlagsdukar är starkare och tåligare än AMA Hus kräver. Och bäst av allt är förstås att dina kunder har ett garanterat tryggt undertak i upp till 30 år. Läs mer på icopal.se

Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR

Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg branschen och dess beslutsfattare. Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets-förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, [email protected] Tfn: 08-462 17 90

ISSN 0018-7968

REDAKTION

Ansvarig utgivare: Lars HedåkerTeknisk redaktör: Andreas FalkTfn: 070-170 98 52Redaktör: Helena ThorénTfn: 070-621 55 11E-post: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige ABTfn: 08-644 79 60E-post: [email protected]

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-643 11 60E-post: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:–Lösnummer, plus porto 79:-Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2014

Nr 1 v 12 Nr 2 v 23 Nr 3 v 38 Nr 4 v 44 Nr 5 v 50

GRAFISK FORM OCH TRYCK

dpn AB, GöteborgYstads Centraltryckeri AB, Ystad

OMSLAG

Åkeshovsvägen, Stockholm, byggår 1968 Foto: Mauro Rongione

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS.Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING

Ledare

östen är på gång, men först hoppas vi på en fin britt-sommar som förlänger den behagliga period vi upp skattar så mycket, som-maren med värme och ljus.

SBR börjar så smått komma igång igen. Flytten till nytt kansli är avklarad och ny verksamhetschef i SBR Byggingenjörerna är installerad. Han presenterar sig själv på SBR-sidorna. Detta innebär också att jag lämnar det tillfälliga uppdraget som kansli-chef och koncentrerar mig på uppdraget som ordförande i SBR. Framtiden för SBR ser betydligt ljusare ut.

En mycket intressant sak tas upp i detta nummer. Det är den förestående renove-ringen av alla miljonprogramsbostäder. Hur ska man klara kostnaden och framför allt, vem ska stå för den? De flesta bostä-derna i miljonprogrammet finns i de kom-munala bostadsbolagen och många av dem har inte ekonomiska muskler att klara de kostnader, eller förutsättning att höja hyrorna, i den omfattning som erfordras. Man kan på sikt ana ett statligt ingripande i form av subventioner. Och vad menar man med hållbar renovering. SBR deltar i ett projekt finansierat av Nordiska Rådet, som syftar till att hitta gemensamma nordiska hållbara metoder för renovering. Metoderna är tänkta att implementeras i byggutbildningarna i de nordiska länderna. Ett första startseminarium kommer att hållas på Malmö Högskola den 1–2 oktober.

Projektet pågår under fyra år och det ska bli spännande att se om det som fram-kommer kan appliceras på till exempel miljon programmet.

Björn Wellhagen på Sveriges Bygg-industrier tar upp debatten om det låga bostadsbyggandet och ger sin syn på bland annat tyckandet snarare än fakta, men pekar också på de största bristerna – de strukturella. Det ska bli intressant att följa de inlägg som jag hoppas kommer fram över. Det är klart att man måste fråga sig varför det i Tyskland tar några år att genomföra en plan- och bygglovsprocess och i Sverige mellan fem och tio år. Här krävs modiga politiska beslut för att förkorta tiderna. Ny statistik från Boverket visar att cirka 20 000 bostäder kommer att färdigställas 2014. Inte så dåligt, men det borde ha varit dubbelt så många. Det finns dock prognos på att nästan 40 000 bostäder kommer att påbörjas nästa år.

Och som sagt, snart är hösten här.

Snart är hösten här

H

LARS HEDÅKERAnsvarig utgivare [email protected]

I GVK INGÅR:

På ÅF har vi en passion för energieffektiviseringSom ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader. Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid.

ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

“ Att jobba med smarta byggnader kräver både drivkraft och passion.” ÅF-medarbetare

www.sika.se

material som erbjuder nya möjligheter!tak · fasadglasning · betongrenovering & ytskydd · betongteknik · fog · golv · elastisk limning · vattentätning


TEMAN I DETTA NUMMER

■ FASTIGHET■ ROT

Innehåll # 3 | 2014

8 MARKNADSNYTT Beräkna isolering responsivt on-line och trådlösa sensorer i fastigheter.

10 MOT EN PROCESSMETODIK FÖR HÅLLBAR RENOVERING Renovering av miljonprogramsområden är ett tillfälle att höja miljöprestandan.

16 RATIONELL TILLÄGGSISOLERING AV YTTERVÄGGAR OCH FASADER System har testats av bostadsbolag.

22 MATERIALTRANSPORTER I BYGGANDET Byggsektorn är beroende av materialtransporter.

26 HUR LÄNGE HÅLLER ARMERADE MURVERKSKONSTRUKTIONER? Ny kunskap om orsakerna till korrosion av armering i murverk.

31 FORM & TEKNIK Den brännande frågan om resurser.

32 INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME, KYLA OCH TAPPVATTEN Fastighetsägare och byggherrar måste ibland installera individuella mätare.

35 YRKESPORTRÄTT Landskapsingenjören Josephine Isaksson projekterar utemiljöer.

37 VÅTRUMSARBETE KRÄVER KOMPETENS Brister i tätskikt i badrum leder till dyra renoveringar.

38 DEBATT Debatten kring det låga bostadsbyggandet, är det mest tyckande?

40 MILJÖ Etablera en laddstation för elbilar. Vad är bra att veta innan man startar?

42 FRÅGA JURISTEN Den obligatoriska byggfelsförsäkringen är avskaffad. Vad innebär det?

44 UTBLICK Hagia Sofia – den märkvärdiga helgedomen.

50 NOTERAT Skärpta kravnivåer på energihushållning, stadsutveckling i Nigeria med

svenska Minecraft och ny bindemedelsteknik sänker miljöpåverkan.

53 NYTT FRÅN SBR Den nya verksamhetschefen Björn Edebrand presenteras, Lennart Wågström

om sina femtio år i SBR:s verksamhet, studiebesök i kulturhistorisk byggnad. 40

16

10 32

35

Vi har fått en ny lag om energimätning i byggnader sedan den 1 juni i år. Den ställer nya krav på fastighetsägare och byggherrar att i vissa fall installera mätare i varje lägenhet. Myndigheter tar fram nya föreskrifter för mätare och vilka byggnader som omfattas. Intresset för eldrivna fordon ökar och då också intresset för att etablera ladd-stationer. Det behövs mer än två hål i väggen.

Det är 40–50 år sedan miljonprogramsområden byggdes och behoven av renovering är på sina håll omfattande. Då kan vi höja miljöstan-darden. Ett första steg är en processmetodik som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter. Tilläggsisolering av ytterväggar och fasader skulle kunna ge bättre energiprestanda hos klimatskärmen, men de rationella systemen behöver utvecklas vidare. Liggfogsarmering i tegelfasader var vanliga under byggåren 1950–75. Rostande armeringsjärn påverkar murverket. Nu vet vi hur.

I nästa nummer: Byggmetoder – klimatsmarta hus

8 HUSBYGGAREN NR 3.2014

Beräkna isolering responsivt on-lineEn uppdatering av IsoDim® förenklar beräkningsarbetet för projektörer, entreprenörer, studenter och forskare. Den web-baserade, responsiva online-versionen ger nya möjligheter att utföra komplicerade beräkningar från vilken dator eller surfplatta som helst. Snabbt, säkert och helt gratis.

IsoDim® Online har samt-liga de beräkningsfunktioner som finns i föregående ver-sioner och fungerar i princip på samma sätt. En nyhet är att det nu går att utföra beräkningar på trelagsiso-leringar samt att verktyget även kan räkna ut monte-ringsmått för isolerade rör och kanaler. Skillnaden är att man inte behöver ladda ner något program och därmed kan använda programmet från olika plattformar och enheter. Det webbaserade verktyget är responsivt vilket innebär att det fungerar utmärkt även på surfplattor.www.programbyggerne.no/IsodimSE/

Marknadsnytt

SÄKRA SÄKERHETSDÖRRARFörstärk ytterdörrarna med infästningar för låshus, slutbleck och gångjärn som dessutom har infästningen av glaset i dörr-bladen. Skånska byggvaror har utvecklat nya säkerhetsdörrar med dörrförstärkningstillbehör över låshuset. Allt för att göra det svårare för inbrottstjuvar att forcera ytterdörren.

Säkerhetsdörrarna är testade hos SP Sveriges Tekniska Forsknings-institut där man enligt säkerhetstester (klass 2) sätter tryck på olika punkter på dörren. De provar också dörren genom att låta en tyngd på 50 kg falla på olika ställen på dörren. Utöver detta gör de även inbrottsförsök med handverktyg. Dörren ska då stå i emot tre olika brytförsök i minst 180 sekunder vardera.www.skanskabyggvaror.se

Hållbart trä i tryckkammareAccoya® trä har egenskaper som matchar eller överträffar de tropiska träslagen men tillverkas med hjälp av en giftfri process och använder trä från förnyelsebara FSC-certifierade skogar. Processen kan enklast beskrivas med att träet läggs i en tryckkammare som fylls med en vätska (ättiksyraanhydrid) som startar en kemisk reaktion genom hela tvärsnittet. Resultatet minskar väsentligt träets förmåga att suga upp vatten vilket gör det mycket formstabilt och extremt hållbart.www.ceos.se

Vakuumlyft skonar ryggenDen nya Jumbo Flex 50 är det senaste tillskottet i PMH:s program av ergonomiska vakuumlyftare. Denna modell är utvecklad för lite tyngre lyft men är lika lätt att manövrera som de två övriga modellerna i serien, Jumbo Flex 20 och Jumbo Flex 35. Manövreringen sköts med antingen en eller två fingrar för att öka både precision och säkerhet. Vakuumlyftarna är utvecklade för att framförallt användas vid frekventa och snabba lyft av lättare gods.www.pmh.se

Arbetsradio med blåtand upp till 30 meterNya arbetsradion, M18 RC, levererar trådlöst ljud från alla typer av blåtandsenheter på upp till 30 meters avstånd. Förutom det erbjuder radion en laddningsstation för M18 batterier och annan elektronisk utrustning.

Förstärkt ram, metallhandtag och förseglat extrafack skyddar radion och inkopplad ljudkälla i tuffa arbets- och väderförhållanden. En AM/FM-mottagare med digital processor ger bra mottagning och klar signal, dessutom högtalare med 40W förstärkare, 10 förinställda radiokanaler och USB-port.www.milwaukeetool.se

Rättelse: I nummer 2 2014 av Husbyggaren uppgavs felaktigt att Per Danielsson skrivit texten till artikeln ”Kvalitetssäkring av sedumtak”. Skribenten var Andreas Falk som tagit del av Per Danielssons slutrapport med samma namn.


ROT

Det är dags att renovera miljonprogramsområdena. En het fråga på samhälls-agendan och ett bra tillfälle att höja miljöprestandan. Hur kan miljö-, energi- och innemiljöaspekter hanteras i renoveringsprocessen? Vilka är hindren och hur skiljer sig förutsättningarna åt mellan fastighetsägare?TEXT: TOVE MALMQVIST & STEFAN OLSSON FOTO: MAURO RONGIONE

MOT EN PROCESSMETODIK FÖR HÅLLBAR RENOVERING

Under parollen "En miljon bostäder på tio år" skulle den akuta bostadskrisen byggas bort mellan åren 1965 och 1974. 1 006 00 nya lägenheter byggdes det.


yggnaderna uppförda under rekordåren är nu cirka 40–50 år gamla och står i många fall inför om fattande renoverings-behov. Även äldre bygg-nadsbestånd har i många

fall eftersatt underhåll i förhållande till behovet. Att öka renoveringstakten har nu på allvar blivit en viktig fråga på samhälls-agendan vilket inte minst den stora mängden seminarier och konferenser på teman som ”renovering av miljonprogrammet” vittnar om.

Renoveringssituationen innebär ett bra tillfälle och en stor möjlighet till miljöför-bättringar i den aktuella byggnaden. Att höja miljöprestandan i byggnaderna är också väsentligt för att Sveriges miljökvalitetsmål God bebyggd miljö skall kunna uppnås. Vidare finns EU:s Energieffektiviserings-direktiv vilket bland annat stipulerar att medlemsstaterna ska formulera mål för energieffektivisering och formulera en lång-siktig strategi för renovering av befintliga byggnader. En sådan strategi håller för när-varande på att utarbetas av Boverket och Energimyndigheten.

Att renovera alla dessa byggnader på ett ”hållbart” sätt har därmed kommit att bli ett mycket aktuellt ämne. Det kan emellertid snabbt konstateras att det idag flitigt använda uttrycket ”hållbar renovering” kan innefatta många olika aspekter såväl som högst olika grad av hållbarhet. Det finns alltså all anled-ning till ett kritiskt förhållningssätt till begreppet hållbar renovering även om vi inte går in på den diskussionen just här.

HINDER FÖR HÅLLBAR RENOVERING

Till skillnad från i nybyggnation förekommer omfattande renoveringsprojekt med fokus på energieffektivisering och förbättrad innemiljö än så länge huvudsakligen som olika typer av pilotprojekt. Hinder för en bredare implementering av hållbarhets-aspekter i renoveringsprocessen har i tidigare forskningsprojekt identifierats som till exempel bristande kunskap om hållbarhets-aspekter, brist på förenklade utvärderings-verktyg och hur man formulerar lämpliga mätbara miljömål. Ytterligare hinder som identifierats är otillräcklig kunskap om det befintliga beståndets brister och möjligheter samt samordningen mellan underhålls-åtgärder och energieffektiviseringsåtgärder (så kallade ”passa på” åtgärder).

I ett pågående FoU-projekt genomförde vi under 2013 åtta intervjuer i sex olika fastig-hetsägarorganisationer, dessa organisationer äger totalt cirka 57 700 hyreslägenheter och förvaltar cirka 6 400 bostadsrättsföreningar.

B

Hur upplever hyresgästen innemiljön?

Under intervjuerna gicks 70 frågor igenom som berörde renoveringsprocessen från förvaltning till uppföljning efter avslutad renovering. Syftet med intervjuerna var att få en överblick av hur hållbarhetsaspekter såsom energi-, miljö- och innemiljöaspekter hanteras i renoveringssammanhang i dag och vad som skulle behöva utvecklas för att få till en god hållbarhetsstyrning. En process för en sådan styrning utarbetas i projektet (en skiss presenteras senare i artikeln) och intervjuerna ligger alltså till grund för ut veckling av denna processmetodik. De sex fastighetsägarna som deltog i intervju-studien kan sägas representera en stor del av det svenska bostadsfastighetsbeståndet, det vill säga små-/medelstora privata före-tag, stora kommunala företag och bostads-rättsföreningar.

INTERVJUSTUDIEN

I intervjustudien identifierades nedan-stående generella hinder för att uppnå god hållbarhetsstyrning i renoveringssamman-hang. Dessa barriärer bör en processmetodik bidra till att övervinna.• Mycket begränsat med rutiner för hur hållbarhetsaspekter ska drivas genom ett renoveringsprojekt, exempelvis vilka aspekter som är viktiga att hantera i olika skeden, men även hur dokumentation av olika moment skall ske. Konsekvensen av detta är att vissa frågor kan förbli obe-handlade. Även formulering av lämpliga målnivåer uppfattas som ett hinder.• Projektledarens kompetens och engage-mang kan vara helt avgörande för hur håll-barhetsaspekter hanteras i renoverings-processen, det vill säga ett stort ansvar vilar på projektledarna. Om kunskap om vilka hållbarhetsaspekter som bör hanteras saknas är det också svårt att beställa rätt kompetens i frågan.• Det förekommer sällan att någon särskild miljökompetens stöttar projektledare och övriga inblandade genom hela renoverings-processen. Den miljökompetens som oftast utnyttjas är på begäran av respektive projekt-ledare under delar av projektet. Detta visar på vikten av att en projektledare kan eller förstår vad de ska fråga efter.• Sammanställning och analys av innemiljö-aspekter och energi- och mediastatistik genomförs mycket sällan på en detaljerad nivå, varken under tidiga skeden eller under uppföljning. Detta får konsekvensen att åtgärder riskerar att väljas på felaktiga grunder samt att det försvårar uppföljning och återkoppling av genomförda åtgärder.• Det finns sällan gemensamma riktlinjer, ens inom samma organisation, för ingångs-värden som till exempel teknisk livslängd,

räntor och energiprisökningar som används vid utvärdering av åtgärder. Detta innebär att samma sorts åtgärder utvärderas olika i liknade projekt.• Nöjd kund-enkät ställs vanligen regel-bundet till hyresgäster men innehåller sällan frågor om upplevelsen av innemiljön. Ingen särskild enkät, intervjuer eller motsvarande genomförs med hyresgäster inför en reno-vering för att lokalisera eventuella problem som skulle kunna åtgärdas i samband med renovering.

OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OLIKA

TYPER AV FASTIGHETSÄGARE

Olika typer av fastighetsägare har olika för-utsättningar för att få till stånd mer hållbara renoveringar. I en mindre organisation (till skillnad från större) underlättas till exempel en god hållbarhetsstyrning av kortare beslutsvägar (samma person kan ha flera funktioner i organisationen) enligt våra intervjuer. Detta innebär också att det ofta är lättare att snabbt få en samlad bild av byggnadens status. I mindre organisationer förekommer också ofta en mer personlig (och frekvent) hyresgästkontakt vilket leder till bättre kunskap om exakt vilka lägenheter


ROT

(eller byggnader) som kanske är drabbade av innemiljöproblem.

Omvänt har stora organisationer större bestånd som ger möjlighet till positiva upp-repningseffekter och erfarenhetsbyggande. Detta innebär en potential att utveckla en god hållbarhetsstyrning i renoveringssam-manhang. Likaså är projekten ofta mer omfattande vilket ger större ekonomiskt utrymme att uppnå hög miljöprestanda. I större organisationer är det dessutom mer vanligt förekommande med ett existerande miljöarbete och redan konkretiserade energi-/miljömål.

Vidare visar intervjustudien att fastighets-ägare verksamma i en tillväxtmarknad kan dra nytta av sina erfarenheter från nyproduk-tion till renovering. Några av de intervjuade organisationerna svarade exempelvis att de

följer det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad vid nyproduktion (certifiering genomförs dock inte alltid) men att detta ännu inte implementerats vid renovering.

Även om vi i detta arbete inte går djupare in på de ekonomiska aspekterna vid reno-vering av bostäder varierar förutsättningarna naturligtvis mycket mellan olika marknader. Utanför tillväxtmarknaderna är det vanligare att fokusera på att behålla befintliga hyres-gäster, vilket lätt leder till mindre ekonomiskt utrymme att genomföra miljöåtgärder eller energieffektivisering (om hyreshöjningen vid renoveringen blir för hög kan det vara svårt att hitta nya hyresgäster om de befintliga väljer att flytta). Innemiljöaspekter kan däremot få större tyngd vid en renovering.

Slutligen intervjuades också bostadsrätts-organisationer. Jämfört med övriga fastighets-

ägare finns det i en bostadsrättsförening vanligen en viss andel fonderade medel för underhållsåtgärder alternativt ett låneut-rymme med fastigheten som säkerhet. Till skillnad från fastighetsföretagen har bostads-rättsföreningar vanligen relativt långtgående underhållsplaner (men utan miljömål) vilket är en god förutsättning för att också kunna formulera miljömål i anslutning till respek-tive åtgärd.

SKISS PÅ PROCESSMETODIK FÖR

HÅLLBAR RENOVERING

Intervjustudien som beskrivits ovan visar att det är uppenbart att det fortfarande finns ett behov av stöd för fastighetsägare att få till stånd en bättre styrning av hållbarhets-frågor i renoveringsprojekt. Men vad för typ av stöd? I vårt pågående FoU-projekt Miljö-styrning av renoveringsprocessen utarbetar vi en processmetodik som är tänkt att stödja och inspirera inte minst de mindre fastighets-ägarna som har begränsade egna resurser att lägga på utveckling av koncept och intern kompetens inom miljö- och hållbarhet.

Processmetodiken kommer att fokusera på tidiga skeden samt uppföljning eftersom dessa skeden skiljer sig mest från nybygg-nads processen. Att integrera hållbarhets-aspekter i processen så tidigt som möjligt är avgörande för en framgångsrik renoverings-process. Viktiga utgångspunkter för utveck-lingen av processmetodiken är:• Upplägget på metodiken ska tillåta organi-sationer som ännu inte redan har en egen processbeskrivning för hållbar renovering att använda denna metodik med endast mindre förändringar. Om en fastighetsägare har en egen processbeskrivning kan meto-diken fungera som inspiration till att imple-mentera delar som inte finns i processen idag.• Tillhandahålla förslag på rutiner som minskar risken för att viktiga hållbarhets-aspekter inte hanteras på rätt sätt genom renoveringsprocessen på grund av bristande intresse eller kompetens hos projektledare.• Beskriva ansvarsfördelning och kompe-tenskrav för olika uppgifter och aktiviteter beskrivna i processmetodiken.• Tillhandahålla checklistor, mallar, länkar till existerande verktyg samt ge exempel på hur dessa kan tillämpas exempelvis vid formulering av miljömål och upprättande av miljöplaner.• Ge förslag på formuleringar och målnivåer för viktiga hållbarhetsaspekter i renoverings-projekt för att styra mot de svenska miljö-kvalitetsmålen, nationella åtaganden med mera.• Tillhandahålla illustrativa exempel för hur olika aktiviteter i processmetodiken kan tillämpas i praktiken.

En processmetodik som ett stöd för att hantera flera hållbarhetsaspekter på ett mer systematiskt sätt.


Nedan visas exempel på hur processmetodi-ken är tänkt att vara uppbyggd (se figur 1). Processmetodiken kommer att bestå av kortare informativ text i olika nivåer upp-delade på olika skeden. Varje nivå är sedan uppdelad i olika moment som skulle kunna utföras i ett renoveringsprojekt. Texten hänvisar sedan till bilagor där mer detaljerad information med checklistor, mallar och länkar till existerande verktyg och inform-ationskällor återfinns. Med denna struktur förväntas exempelvis projektledare enkelt kunna hitta generell information om före-slagna aktiviteter att ta ställning till i reno-veringssammanhang.

MILJÖBYGGNAD OCH ANDRA VERKTYG

FÖR HÅLLBAR RENOVERING

Som stöd i en renoveringsprocess kan också miljöcertifierings- och miljöbedömnings-verktyg med fördel användas. System som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED används framför allt i nyproduktion och har där visat sig ge effekter såsom bättre koordinering mot gemensamma mål. Som verktyg vid renovering har de däremot knappast använts alls, vilket också stöds av intervjustudien. I synnerhet det svenska systemet Miljö-byggnad har goda förutsättningar att vara ett användbart verktyg vid renovering. Systemet har indikatorer inom energi, innemiljö och materialval, områden som är väsentliga att arbeta med när det gäller miljömässigt håll-bara byggnader. Miljöbyggnads kriterier är förhållandevis enkla, anpassade till svenska förhållanden och går att använda även utan att certifiera byggnaden. Genom att använda Miljöbyggnads indikatorer i renoverings-processen får man fram en god och grund-läggande information om byggnadens nu läges status och miljöprestanda. Den infor-

■ Malmqvist, T. (2012). Miljöbyggnad i renoveringsprocessen. Stockholm: SABO.

■ Malmqvist, T, Brown, N. (2012). ”Miljöbyggnad” som verktyg vid renovering. I: Johansson, B (red). (2012). Miljonpro-grammet – utveckla eller avveckla? Formas fokuserar. Stockholm: Formas.

■ Mirjolet, Claire. (2014) Miljöstyrning i Riksbyggens om-byggnadsprocess med hjälp av Miljöbyggnad. Examensar-bete inom Miljöstrategisk analys. TRITA-FMS-EX-2014:02. KTH: Stockholm.kuserar. Stockholm: Formas.

■ Olsson, S, Liljenström, C, Malmqvist, T. (2014). Miljöstyr-ning av renoveringsprocessen: intervjustudie samt litteratur- och projektsammanställning. TRITA-INFRA-FMS 2014:3. KTH Miljöstrategisk analys: Stockholm.

■ Thuvander, L, et al. (2012). Unveiling the Process of Sustainable Renovation. Sustainability, 4(6): 1188-1213.

REFERENSER/LÄS MER

TOVE MALMQVIST

STEFAN OLSSON

Tove Malmqvist, docent i Miljöstrate-gisk analys vid KTH och bedriver forskning om gröna byggnader, bl.a. miljöbedöm-ning av byggnader, miljöstyrningspro-cesser inom byggande och förvaltning samt mervärden av gröna byggnader.

Stefan Olsson är dok-torand i Miljös trategisk analys vid KTH och arbetar i FoU-projek-tet Miljö styrning av renoveringspro cessen. Stefan arbetar också deltid som konsult på teknik konsultföretaget Bengt Dahlgren AB.

Figur 1: Exemplifierande översiktsbild över processmetodikens struktur med generell text i olika steg (till vänster) vilken refererar till bilagor med detaljerad information, checklistor etc. (till höger).

mationen hjälper användaren att se vilka de viktigaste miljöåtgärderna som bör prioriteras vid renovering är. För äldre byggnader kan det vara kostsamt att nå ett högt betyg i Miljö-byggnad men kriterierna kan användas för att formulera miljömål för viktiga frågor att hantera i en hållbar renovering.

Miljöbyggnad kan också användas för att välja och jämföra renoveringsåtgärder samt för att kontrollera att en vald åtgärd inte försämrar någon miljöaspekt. Detta gäller exempelvis åtgärder för energieffektivisering som kan påverka innemiljön på olika sätt. Många fastighetsägare vittnar idag om att Miljöbyggnad fungerar som kvalitetssäkrings-verktyg i byggprojekt och systemet är nu väl känt vilket underlättar kommunikationen betydligt mellan olika projektaktörer kring vilka miljökrav som faktiskt gäller för ett projekt.

Valet av åtgärder som bidrar till energi-effektivisering och minskad klimatpåverkan kan ses som kanske allra viktigast i en miljö-mässigt hållbar renovering. Här visade inter vjuerna ovan att det alltjämt finns ett behov av enkla verktyg för energispar- och ekonomiska kalkyler av olika åtgärder att använda i tidiga skeden. Ett sådant verktyg utvecklas också inom ramen för det pågå-ende FoU-projektet Miljöstyrning av renove-ringsprocessen, kallat BECEREN. Verktyget inkluderar energibesparing, investering, livs-cykelkostnad och inbyggd klimatpåverkan från tillkommande material för respektive åtgärd.

VAD BÖR VI MENA MED HÅLLBAR RENOVERING?

Den processmetodik och de verktyg som talats om i denna artikel kan ses som förslag på hur renoveringsprocesser bör kunna utvecklas för att gå mot mer av hållbara renoveringar. Begreppet ”hållbarhet” är emellertid knepigt att relatera till och för-hållningssättet i våra förslag här ligger fram-för allt på att bidra och ge stöd till bättre renoveringsprocesser som hanterar fler hållbarhetsaspekter på ett mer systematiskt sätt än vad som är vanligt idag. Att faktiskt också diskutera absoluta målnivåer avseende olika hållbarhetsaspekter är en helt annan sak. I FoU-projektet kommer vi så små-ningom också föreslå och diskutera förslag på ”uthållighetsmål” avseende exempelvis energianvändning och klimatpåverkan i relation till vad samhället klarar av eller våra gemensamma samhällsmål. Även om den enskilda fastighetsägaren inte kan nå dit i varje enskilt renoveringsprojekt behöver vi framöver mer av sådana uttryckta nivåer som också praktiker kan förhålla sig till. ■

Som stöd i en renoveringsprocess kan också miljöcertifierings och miljöbedömningsverktyg med fördel användas. System som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED används framför allt i nyproduktion och har där visat sig ge effekter såsom bättre koordinering mot gemensamma mål.

Välkommen att kontakta oss:Dan Olandersson 054-14 49 92Anna Nömme 031-703 40 14www.cad-q.se

Samarbete i byggprojekt

Webbaserat projektvektyg, anpassat för dina behov

Tyvek blir ProTex®

Tyvek Supro Grid = Tyvek Pro =

Tyvek Fire Curb = Air gard smart =

UV Fasad =

Protex SuprogridProtex ProProtex NON Fire vindskyddProtex Variabel ÅngbromsProtex UV Vindskydd

Profile kommer under 2014 att börja säljaDupont Tyvek Diffusions öppna produkter

under Private Label

För frågor angående produkterna kontakta oss.

Profile A/S · Sjöviksvägen 7 · 231 82 Trelleborg · [email protected] · www.profile.dk

Minst 70 % av alla vindar harproblem med mögel!

Förebygg med TrygghetsVakten Vind• Minimalt underhåll• Extremt energisnål• Lätt att installera

Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt.-För en torr och säker vind!

www.trygghetsvakten.se031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

I Tuletornen som nu färdigställs i Sundbyberg valde Wallenstam att uppgradera bjälklagen till TermoDeck®. TermoDeck® är ett klimatsystem som använder kanalerna i håldäcken för distribution av värme, kyla och friskluft. Golv- och takytor förvandlas till radiatorer och inget vattenburet system för uppvärmning behövs. Systemet är tyst och kräver

lite underhåll. Förutom att man slipper installera vattenburen värme så sänker även systemet ofta energiförbrukningen. Med små modifi kationer kan husen även klassifi ceras som passivhus. Det är därför inte konstigt att WWF prisar TermoDeck® på sin innovationsplattform Climate Solver(se fi lmen via QR-koden).

”TermoDeck is a low energy system which literally builds thermal energy storage into new building structures”

WWF Climate Solver, Youtube

TULETORNEN TERMODECK®

strangbetong.se /strangbetongQR: WWF Climate Solver TermoDeck:


Rationell tilläggsisolering AV YTTERVÄGGAR OCH FASADERDet finns idag flera rationella system för tilläggsisolering och uppgradering av ytterväggar och fasader tillgängliga på marknaden. Trots det var inget av de systemen som har testats av bostadsbolagen fullt utvecklade när de började användas, varför en stor del av utvecklingsarbetet har skett under själva bygg-processen. Vissa produkter och system måste utvecklas ytterligare – särskilt montaget på plats – innan de kan användas i stor skala.TEXT: KRISTINA MJÖRNELL

edan 2010 startade arbetet med en teknikupphandling av rationell isolering av ytterväggar och fasader för befintliga flerbostadshus. Det fanns ett behov av att utveckla rationella lösningar

som gav bättre energiprestanda hos klimat-skärmen, i första hand ytterväggar som var anpassade för energieffektivisering av befint-liga byggnader. Syftet med teknikupphand-lingen var att få igång en marknadsdriven utveckling av rationella lösningar för förbätt-rad energiprestanda med fokus på isolering och täthet hos klimatskärmen. Lösningarna skulle kunna produceras och monteras på

Rett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva, ha en låg miljöpåverkan ur ett livscykel-perspektiv och vara beständiga vilket innebär lågt underhållsbehov och låg risk för skador.

TEKNIKUPPHANDLING SOM AVBRÖTS

Teknikupphandlingen leddes av en beställar-grupp med representanter från BeBo, (Energi myndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus), SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) och ett antal bostadsbolag. Dessvärre visade det sig att det kom in väldigt få anbud och efter kvalificeringen återstod endast ett. SABO kunde mot denna bakgrund inte dra nytta av fri konkurrens. SABO och BeBo beslutade

därför, med stöd från de andra i gruppen, att avbryta teknikupphandlingen.

Trots att upphandlingen avbröts, ledde den ändå till intressanta anbud med koncept som var värda att gå vidare med. Vissa av förslagen behövde utvecklas vidare för att uppfylla de ”ska-krav” som hade specificerats i förfrågningsunderlaget. Man tog därför beslut inom Bebo att fortsätta med utveckling av några koncept inom ramen för ett utveck-lings projekt. Genom ett sådant förfarande fanns det också möjlighet att få med fler aktörer än de som lämnat anbud i teknik-upphandlingen att delta med sina koncept. Det öppnade också möjlighet för fler bostads-bolag att ansluta sig till utvecklingsprojektet.

ROT


De bostadsbolag som var intresserade av att använda nya koncept kunde knyta kontakter med systemleverantörer och delta i utveck-ling och demonstration av nya koncept på sina egna byggnader.

Syftet med projektet var att stödja utveck-ling av flera olika tekniska lösningar för ratio-nell tilläggsisolering av ytterväggar och fasa-der för befintliga flerbostadshus. Målet var att hitta ett antal lösningar som ska kunna pro-duceras och monteras på ett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva, ha en låg miljöpå-verkan ur ett livscykelperspektiv och vara beständiga vilket innebär lågt underhålls-behov och låg risk för skador. Målet var också att demonstrera att de nya konceptlösning-arna fungerar i fullskala.

FASADSYSTEM I UTVECKLINGSPROJEKTET

Inom utvecklingsprojektet har vi tittat när-mare på åtta rationella system för tilläggs-isolering av ytterväggar och fasader för att få mer kunskap om de olika systemen som finns tillgängliga på marknaden. Fakta om de olika systemen som presenteras baseras i stort på information som inhämtats i sam-band med studiebesök hos systemleveran-törerna samt information som projektgrup-pen erhållit från systemtillverkarna.

ANVÄNDNING AV SYSTEM I PILOTPROJEKT

Flera bostadsföretag har fått tillfälle att genom föra tilläggsisolering av fasader med rationella system. Tre bostadsföretag har genom utvecklingsprojektet fått stöd av Bebo för viss del i denna process men mycket av utvecklingskostnaden och enga-gemanget som krävs för att använda en helt ny teknik har bostadsföretagen och företa-gen som tagit fram systemlösningarna stått för själva. Av de åtta olika tekniska system som presenteras i rapporten har fem använts i verkliga renoveringsprojekt i Sve-rige och ett i Finland och ett är projekterat och kommer att användas i ett renoverings-projekt med byggstart inom kort.

ERFARENHET FRÅN PILOTPROJEKTEN

KV TRONDHEIM, SVENSKA BOSTÄDER

Svenska Bostäder hade ett avtal med Stock-holms Stad och Miljöförvaltningen gällande bland annat energieffektivisering vid reno-vering och användning av förnybar energi i sju stycken projekt med totalt cirka 350 lägenheter under 2009–2014. En del av avtalet var att pröva och jämföra en prefa-bricerad lösning jämfört med traditionell puts på tilläggsisolering och Svenska Bostäder beslöt sig för Soleeds system. Det positiva är att fasaden i princip får osynliga skarvar och elementen har en fin ytstruktur som liknar puts. Systemet består av lätta element vilket är en fördel montagemässigt och det

förenklar transporter. Den prefabricerade väggen möjliggör kvarboende i lägenhe-terna under renovering.

Det har dock varit en del problem med samordning på plats. Kranen var helt ny och fungerade inte vilket gjorde att efter lyftet av det första elementet blev det paus i två dagar. Det har även varit en del problem med leve-ranser. Det prefabricerade systemet är fort-farande dyrt jämfört med traditionell puts och isolering. En del brister i inmätningen av befintlig fasad gjorde att bilning behövde utföras invändigt. Plåtarbeten var inte sam-ordnade mellan systemleverantör och entre-prenör. En del puts och målningsarbeten mot elementet krävdes i skarven mellan de prefabricerade elementen och den befintliga

fasaden. Produkten är inte helt färdig-utvecklad och hade inte tidigare provats i skarpt läge på ett helt hus. Det vore bäst om produkten kunde vara med i projekte-ringen och handlas upp i konkurrens.

BROGÅRDEN, AB ALINGSÅSHEM

Den huvudsakliga anledningen till att AB Alingsåshem beslutade sig för att renovera fasaden var att fasadteglet hade vittrat sönder och det var köldbryggor vid de indragna balkongerna. Det gjordes en utvärdering av olika fasadsystem samt en utvärdering av huruvida delar av den befintliga väggen kunde behållas men det visade sig inte ha samma effekt, varken ur energisynpunkt eller ur teknisk synpunkt, som att ersätta

TABELL 1 – Teknisk beskrivning av åtta rationella system som studerats i utvecklingsprojektet

TABELL 2 – Pilotprojekt som har använt eller kommer att använda något av systemen

System/Leverantör Teknisk beskrivning av systemet

Elementum eco/ Elementum eco AB

Prefabricerade element av slitsade stålreglar, grafitcellplast och skivor som monteras på befintlig utfackningsvägg eller betongstomme eller som ny utfackningsvägg. Självbärande på egen sockel. Anpassningsbar höjd, bredd och tjocklek.

Soleed ROT/ Soleed Prefabricerade betongelement där isolering gjuts in vid betonggjutningen. Elementen tillverkas i så kallad kerambetong som har betydligt högre hållfasthet än normal betong vilket gör att vikten är avsevärt lägre än normalt men de har sådan styrka att de kan bära ytterligare ett par våningar utan att den gamla stommen behöver belastas.

SFront, Smartfront/ Front

Fasadisolering som utförs på traditionellt sätt med montering av isolerskivor, putsarmering samt 20 mm tjockputs. Isoleringen utförs i två skikt. I spår upptagna i det inre isoleringsskiktet läggs tilluftskanaler.

SAPAs renoveringsfasad/SAPA

Aluminiumprofiler som bärare av olika fyllningar som plåt, glas eller cementbaserade skivor. Profilerna fungerar utmärkt som installationskanaler i samband med inte-grerade solceller. Bakom fasadskiktet kan man placera isoleringsmaterial.

Schüco ERC 50/Schüco

Profiler som fästs in i fasaden där fasadmaterial av i form av plåtkassetter, stenskivor, glas eller ProSol TF (solceller) monteras. Isolering, decentraliserad ventilation etc kan placeras bakom fasadskiktet.

REDAir FLEXSYSTEM/ Rockwool

Självbärande stenullsskivor som inte behöver förankras eller kombineras med beslag då fasadbeklädnadens vikt tas upp via en kombination av isoleringens tryckstyrka och skruvens infästning i väggen.

Innova/ Paroc Prefabricerade fasadelement med integrerade ventilationskanaler och fönster. Fasadelementen är lodräta med samma höjd som huset. Den bärande träkon-struktionen längs elementens kanter och kring fönster är limträ. Mellan reglarna används mjuk stenullsskiva med överlappande fogar. Skivor fästs på båda sidor av trästommen för att möjliggöra transport, lyft och vändning av elementen.

renERGIA/ Paroc Hård isolerskiva, klistrad på en 18 mm falsad plywoodskiva som monteras på fasaden. Fasadelement har måtten 600 mm x 3000 mm x 300 mm. Elementen kan byggas i två våningar, skruvas fast genom en fläns med 30 mm spalt mellan skivorna som därefter fylls med isolering.

Pilotprojekt Bostadsbolag (allmännyttiga) System som använts

En fasad på ett flerfamiljshus i kv Trondheim, Järva

Svenska Bostäder Soleed

Sista etappen med 3 huskroppar, Brogården

AB Alingsåshem Elementum eco

Ett flerfamiljshus med 24 lgh, Lagersberg

Eskilstuna Kommunfastigheter AB SFRONT, FRONT

Centrumhus, Frövi, Lindesbergsbostäder AB SAPA kommer att användas

Villa, Skarpnäck Privat ägare renERGIA, Paroc

Ett flerfamiljshus med 33 lgh och en förskola, Peltosaari i Riihimäki, Finland

Kotikulma Oy (ägt av staden Riihimäki)

Innova, Paroc


den med en ny. Skanska Sverige AB har till-sammans med Sundolitt och Ecoprofil utvecklat en prefabricerad vägg som används i den sista etappen av Brogården. I Brogården användes element som var tre våningar höga.

I Brogården har AB Alingsåshem och deras samarbetspartners jobbat med ständig förbättring. De har gjort många förändringar av väggens uppbyggnad under projektets gång. Tre olika typer av väggar har tagits fram och använts. Det finns nu en prefabri-cerad vägg framme, som även den behöver vidareutvecklas något för att bli riktigt rationell. Nästa steg är att få ut den på marknaden för att öka den kritiska massan, det vill säga antalet tillverkade element.

I projektet Brogården har partnering varit en förutsättning för att lyckas. Tack vare denna samarbetsmodell har alla inblandade varit viktiga kuggar i utveck-lingsarbetet: projektörer, entreprenörer, förvaltare samt boende. AB Alingsåshem har ett antal positiva erfarenheter från projektet och eftersom AB Alingsåshem arbetar med ständig förbättring fångas de saker som inte fungerat så bra upp under projektettiden, så de negativa erfarenheterna har varit få. Om något skulle gjorts annorlunda var det att AB Alingsåshem kunde jobbat mer med beslutsunderlagen och haft ett bättre avvi-kelsehanteringssystem.

AB Alingsåshem kommer att fortsätta att

arbeta med den prefabricerade väggen i ett kommande projekt som omfattar renovering av cirka 700 lägenheter. Den prefabricerade väggen möjliggör kvarboende i lägenheterna under renovering, om inte samtidigt en omfattande invändig renovering genomförs, vilket var fallet i Brogården.

LAGERSBERG, ESKILSTUNA KOMMUNFASTIGHETER

Den huvudsakliga anledningen till att Eskil-stuna Kommunfastigheter AB beslutade sig för att renovera fasaden var att fasaderna var väldigt slitna och otäta och många fasader hade sprickor. I den andra etappen, valdes ett hus med 24 lägenheter där SFront fasad-renoveringssystem med integrerat ventila-

Figur 1. Montage av prefabricerade element skedde med kran.

Figur 3. Ventilationskanaler monerades direkt på den befintliga fasaden och utanför dessa monterades isolering och puts.

Foto: Svenska Bostäder

Foto: Front


KRISTINA MJÖRNELLAffärsområdeschef Samhällsbyggnad, SP Sveriges Tekniska [email protected]

Energimyndigheten och Bebo Beställargruppen Bostäder som finansierat utvecklingsprojektet, och drivits av en projekt grupp bestående av Agneta Persson, WSP (ordförande), Kristina Mjörnell, SP (projektledare), Göran Werner, WSP (koordinator för BeBo), Åke Blomsterberg, WSP (expert energieffektivise-ring) och Therese Rydstedt (med Katarina Härner som vikarie under 2012), SABO.

Följande personer och företag har bidragit med information till rapporten i form av beskrivning av system eller delat med sig av sina erfarenheter av att använda systemen: Carl Bloom, Elementum Eco AB, Peder Åkesson, Projektengagemang AB för Soleed, Niklas Karlsson, FRONT, Mikael Rhodin, SAPA, Royne Rosselhart, Narvaproject för Schüco, Anders Olsson, Paroc AB, Ing-Marie Odegren, AB Alingsåshem, Camilla Karlsson, Eskilstuna kommunfastigheter AB, Johan Lundqvist, AB Svenska Bostäder och Rickard Johansson, Lindesbergs-bostäder AB. Slutrapporten från utvecklingsprojektet kommer inom kort att finns tillgänglig på Bebos hemsida. www.bebostad.se

TACK TILL

Figur 2. Brogården under montage av prefabricerade väggelement.Foto: Kristina Mjörnell

tionssystem monterades. Dessutom byttes alla fönster ut mot nya och solceller instal-lerades. Systemet som användes består av 180 mm tilläggsisolering av fasaderna med integrerade ventilationskanaler i tilläggsiso-leringen. Byggnaden har försetts med FTX ventilation och ett nytt fläktrum har byggts på taket. Trots att systemet inte varit riktigt färdigt och en del utveckling fått ske under projektets gång så har det varit ett bra sam-arbete. Systemleverantören Front har tagit alla tillkomna kostnader som egna utveck-lingskostnader.

Det som upplevs som mindre bra är att systemet var relativt ofärdigt och att det var mer utvecklingsarbete kvar än vad de var beredda på. Bland annat har rensbarhet i kanaler inte varit helt genomtänkt. Ett annat område var brand och brandgasspjällens placering. Riktlinjer behövs men varje fall är unikt varför en brandkonsult behöver tas in.

Eskilstuna kommunfastigheter anser att de borde gjort mer förarbete, som kontroller av täthet, ljud, brand, rensbarhet av kanaler samt se till att det måste finnas ordentliga bygghandlingar framme innan byggnation går i gång.

SLUTSATSER

Det finns idag flera rationella system för till-läggsisolering och uppgradering av ytter-väggar och fasader tillgängliga på markna-den. Trots det så var inget av systemen som har testats av bostadsbolagen fullt utvecklat när de började användas, varför en stor del av utvecklingsarbetet har skett under pro-jektets gång. De svaga punkterna var anslut-ningar mellan element och befintlig fasad och detaljer som plåtarbeten vid fönster. Systemet med integrerade tilluftkanaler förbättrades under projektets gång i och

med att kanalernas krökar gjordes mindre skarpa.

I flera fall har bostadsbolagen haft problem med att det varit otydliga ansvarsgränser mellan de som ska leverera ett system och de som ska montera systemet och hur ansvarsfördelningen ser ut i anslutnings-detaljer, till exempel mellan fönster och befintlig fasad. Det här är något som är viktigt att lösa innan bostadsbolagen handlar upp systemet och montaget. Det har även varit en del problem med samordning på plats. I ett fall uppstod en del tekniska problem vid montage. Dålig tillgänglighet av kranen gjorde att det tog längre tid än beräknat att montera elementen. Brister i inmätningen av befintlig fasad i det fall som prefabricerade element använts har gjort att anpassningar behövts göras på plats både utvändigt och invändigt.

Det företag som har handlat upp system-leverantörer i partnering har bedrivit en utveckling av systemet under projektets gång vilket gett bra resultat men inneburit en del utvecklingskostnader vilka tagits av systemleverantören.

Kostnaden för flera av de prefabricerade systemen anser bostadsbolagen fortfarande är dyrare än de traditionella lösningarna med isolering och puts.

De hinder som nämns för att systemet inte används är dels att inget företag är villig att ta totalansvaret för systemen, dels att det finns en uppfattning att systemen i sin nuvarande form blir för dyra.

Åtgärder som behöver göras för att över-brygga hinder är att vissa produkter och systemen måste utvecklas ytterligare liksom även montaget på plats innan de kan användas i stor skala. Det är viktigt att alla ritningar finns framme innan arbetet startar

så att det finns möjlighet att samgranska ritningar. Ett bra tips är att be entreprenö-rerna som ska utföra arbetet redovisa exakt hur arbetet ska gå till. En aktör måste ta totalansvar för systemet. Systemen måste också bli mer ekonomiskt konkurrens-kraftiga. Om volymen ökar så borde även dessa system kunna bli billigare. Det behövs en större marknad för att öka den kritiska massan, det vill säga antalet tillverkade element. ■

TP650 Trio gör tre arbetsmoment till ett

• Lågt U-värde från 0,8 och neråt

• Öppen slagregnstät (600 Pa)

och UV-beständig utsida

• Termiskt isolerande kärna

• Lufttät enligt EN121207

• Ljuddämpande

Säljes i byggmaterialhandeln

www.tremco-illbruck.se

3 moment i 1 Snabbare montage Spara Energi

| 0918 - 258 00 | dromtrappor.se

Med 90 års erfarenheter av trappor vågar vi säga: utmana oss!

Drömtrappor® från Nordens ledande tillverkare av trappor – Trätrappor AB – ger dig tillgång till marknadens rikaste erfarenhet så låt trappan bli den naturliga mittpunkten i ditt projekt. Vi jobbar dessutom ständigt med att förbättra och utveckla både våra tjänster och våra produkter så utmana oss.

Från dröm till verklighet - det är det vi är bäst på!


ROT

denna artikel beskriver vi en första ansats till att beräkna transport-avstånd för byggmaterial, främst betongprodukter, till flerbostads-hus. Studien är en första del i ett forskningsprojekt vid Lunds Tekniska Högskola och ambitionen är att fördjupa analysen kring hur

transport mönster och transportavstånd ser ut. Det speciella i studien är att avstånden har beräknats utifrån faktiska förhållanden avseende var någonstans material tillverkats och levererats. Detta förhållande är dyna-miskt och beror på utvecklingen av mark-naden och vilka aktörer som levererar till de faktiska byggprojekten. I denna första ansats har vi studerat genomsnittliga värden. Det är också intressant att se hur robusta dessa värden är över tid, det vill säga hur stor variationen är mellan olika år. Vid deklarering av miljöpåverkan enligt EN 15804 ska man redovisa specifika värden för aktuellt bygg-projekt [1]. Variationen är stor, de faktiska transporterna av stommar varierade 2012 mellan 16 och 3542 kg koldioxid per lägenhet. Detta bekräftar att transporternas avstånd måste specifikt beaktas i varje byggprojekt.

För betongprodukter är det genomsnittliga transportavståndet 369 km per lägenhet och representerar alla de fall då antingen platsgjuten betong, prefabricerade betong-element eller en kombination av dessa används. Korrigerat med hänsyn till projekt-storlek är avståndet 439 km.

För att undersöka hur transportavstånden ser ut för distributionsnätverk då en stor del av tillverkning sker i fabrik gjordes även beräkningar för de projekt som använt för-tillverkade moduler och element av trä. Genomsnittligt transportavstånd för denna produktionstyp varierar mellan 705–772 km per lägenhet eller 920-1131 km vid korrektion med avseende på projektstorlek.

I

MATERIALTRANSPORTER I BYGGANDETGodstransporter på vägar är viktiga för samhällets utveckling. Byggsektorn är, liksom många andra näringar, starkt beroende av väl fungerande godstransporter. Transporter på vägar påverkar samtidigt människor och miljö. Det är därför ange läget att effektivisera transporter så att de minimerar inverkan på människor och miljö samtidigt som behovet av transporter tillgodoses. Ett första steg i den riktningen är att kartlägga hur transporter inom byggsektorn faktiskt ser ut. TEXT: ROBERT LARSSON & RONNY ANDERSSON

sporter i husbyggandet har stor betydelse. Beräknade avstånd är så pass stora att de har en betyd ande inverkan på slutproduktens kostnad och dess miljöpåverkan. Utsläppen uppgår i genomsnitt till 613 kg koldioxid för betong och 920–1131 kg för träprodukter. Vidare arbete bör därför ägnas åt mer detal-jerade och heltäckande studier av transporter för olika typer av produktionssystem än vad som varit möjligt i denna inledande studie.

MATERIALFLÖDEN I BYGGPROJEKT

Byggprojekt består av många olika aktörer i form av entreprenörer och deras under-entreprenörer. Alla dessa köper i sin tur varor från många olika leverantörer, grossister och detaljister. Materialflödena blir ofta kom-plexa vilket gör dem svåra att ha kontroll över. En annan försvårande faktor är att materialflödena är anpassade utifrån bygg-projektets specifika förutsättningar vilket gör att flödet kan se helt annorlunda ut i nästa byggprojekt.

Även om trenden går mot mer centra-liserade inköp så styrs ofta materialflödena från respektive projekt för att på så vis optimera projektets behov av leveranser.

Det finns en del osäkerheter i beräknade transportavstånd som beror på de antagan-den som ligger till grund för beräkningarna. Dessa bör verifieras i vidare studier kom-pletterat med känslighetsanalyser för att se hur ändringar av indatavärden påverkar resultatet. För att få en komplett bild över transportavstånd för flerbostadshus med betongstomme behöver både fler delar av byggnaden och fler delar av materialkedjan studeras än vad som gjorts i denna studie. För träbaserade plan- och volymelement, där redovisade transportavstånd avser en nästintill färdig byggnad, är det dock intres-sant att inkludera materialförsörjningen till tillverkningsenheterna.

Avgörande för hur stora transportavstån-den blir då en hög grad av förtillverkning används är lokaliseringen av fabriker i för-hållande till dess kunder (marknaden) och dess underleverantörer. Givet de faktiska marknadsförhållanden som rådde under 2012 så visar resultaten från denna studie att en ökad grad av förtillverkning medför ökade transportavstånd. Detta har även uppmärksammats i andra studier [2].

Denna studie visar på att materialtran-

Figur 1b: Exempel där en större del av förädlingen sker utanför byggarbetsplatsen hos leverantör Z. Exemplet kan illustreras av tex tillverkning av förtillverkade ele-ment eller volymenheter (enbart lättbyggnad) för hus.

Figur 1a: Exempel där större delen av förädlingen sker på byggarbetsplatsen. Illustrerar transport av material från leverantör X1–X2 till byggprojekt Y1–Yn.


Det innebär samtidigt att möjligheten att optimera transporter på en övergripande nivå minskar.

Sverige är geografiskt långsträckt med befolkningskoncentrationer kring de tre stor stads områdena där behovet av ny infra-struktur och byggnader är som störst. Sam-tidigt tillverkas det mesta av de byggmaterial som används utanför storstadsregionerna. I kombination med ökad internationalisering leder det till allt större transportavstånd.

Industrialiseringen av byggandet har bland annat inneburit en ökad användning av för-tillverkade produkter även om en stor del av tillverkningen fortfarande sker på bygg-arbetsplatsen. Förtillverkning innebär att materialflödet förändras jämfört med tradi-tionellt byggande eftersom en betydande mängd material går via tillverkare av hela moduler, element eller komponenter. Genom att en förtillverkare tar över en del av materialflödet minskar antalet transporter in till byggarbetsplatsen. Detta kan även vara positivt för att utveckla processerna för materialförsörjning och distribution eftersom de tenderar att vara mer kontinu-erliga jämfört med ett byggprojekts tempo-rära uppsättning.

I figur 1a illustreras ett distributionsnät-verk där material från leverantörer X1–Xn transporteras till olika byggprojekt (Y1–Yn). Denna typ av distributionsnätverk känne-tecknas av många försörjningskedjor och relationer. Figur 1b illustrerar ett distribu-tionsnätverk där en större del av tillverk-ningen sker utanför byggarbetsplatsen hos leverantör Z som har sina egna försörj nings-kedjor från leverantör (X1–Xn). Fallet kan representera en leverantör av plan element, våtrumsmoduler, eller i sin ytterlighet, en leverantör av kompletta hus moduler, se även figur 2. Leverantör Q1–Qn representerar de material som normalt alltid levereras till arbetsplatsen oavsett grad av förtillverkning, till exempel material för grundläggning.

Distributionsnätverk av typen B känne-tecknas av färre antal relationer och för-sörjningskedjor jämfört med typen A. Hur stora transportavstånden blir i de båda fallen

påverkas av hur leverantörer är lokaliserade i förhållande till sina kunder (byggprojekten) och sina underleverantörer. En variant av distributionsnätverk av typen B är så kallade logistikcenter som använts vid exempelvis byggandet av Hammarby Sjöstad och som nu även håller på att införas i byggandet av Norra Djurgårdstaden [3, 4]. Logistikcenter fungerar bland annat som en samlastnings-central. Det innebär att antalet transport-flöden från centralen ut till byggprojekten minskar väsentligt. I figur 1b kan logistik-center liknas vid Leverantör Z med skillnaden att leveranserna ut till byggprojekten sker enligt en förutbestämd rutt.

Ett första steg i utvecklingen att effektivi-sera materialtransporter inom bygg- och anläggningssektorn är att kartlägga hur dagens transportmönster ser ut i praktiken. I en studie utförd vid Linköpings Universitet analyserades skillnader i transportavstånd av att använda förtillverkade väggelement jämfört med platsbyggda väggar. Resultaten visade att transportsträckan fördubblades i och med förtillverkning [2]. Denna studie var begränsad till jämförelse av två vägg-konstruktioner och dessutom upplagd som ett fiktivt scenario där transportavstånd beräknades utifrån ett konstant förhållande mellan tillverkningsort och marknaden (byggprojekten). I en annan studie utförd vid Kungliga Tekniska Högskolan, beräknades transportavstånd och miljöbelastning mellan två olika logistikscenarier i samband med byggandet av Norra Djurgårdsstaden [5]. Studien omfattade i stort sett alla typer av material men var begränsad till transporter inom byggområdet. Det finns få (om ens några) studier gjorda om hur stora transport-avstånden är utifrån faktiska förhållanden mellan var material tillverkas och var de har levererats.

KARTLÄGGNING AV BETONGTRANSPORTER

Mot denna bakgrund har en inledande studie av transporter av betong till flerbostadshus genomförts. Studien har gjorts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds Tekniska Högskola [6]. Studien har avgränsats till att

studera transporter av betong till stommen i flerbostadshus eftersom detta är en förhållan-devis väldefinierad produkt och där betong används frekvent.

Kartläggningen har gjorts utifrån en genom-gång av 116 projekt som påbörjades under 2012. Baserat på intervjuer med ansvariga personer för respektive projekt har informa-tion inhämtats rörande vilka material som använts för stommen och var materialen har tillverkats. Kompletterat med uppgifter om ingående materials transportbehov har transportavståndet för stommaterial beräk-nats. Vidare har även beräkningar gjorts för att se vad dessa transporter motsvarar i form av koldioxidutsläpp.

För att se hur transporter påverkas då en stor del av tillverkningen sker utanför bygg-arbets platsen, har beräkningar dessutom gjorts för ett sådant produktionssystem. Detta kan anses representera ytterlighets-fallet av distributionsnätverk av typen B (figur 1b). Transportavstånd har beräknats för tre olika fall (A–C) vilka representerar olika antaganden om transportbehov för ingående produkter. En utförlig beskrivning finns på www.husbyggaren.se.

BETONGTILLVERKNING I SVERIGE

Betong är ett av våra viktigaste och mest använda byggnadsmaterial i våra hus- och anläggningskonstruktioner och är liksom övriga byggmaterial beroende av transporter från tillverkningsort till byggarbetsplats. Betong är ett lokalt producerat material och i Sverige finns många tillverkare av både färdig blandad betong och prefabricerade betongprodukter. Eftersom betong till stor del (mer än 80 procent) utgörs av sten, grus och sand, är ofta tillverkningsenheterna lokaliserade i närheten till berg- och grustäkter vilka finns över hela landet. Avstånden mellan tillverkningsenhet och marknaden (byggpro-jekten) blir därför oftast relativt korta.

Flerbostadshus av betong består normalt av en kombination av platsgjuten betong och förtillverkade betongelement. Platsgjuten betong levereras normalt från fabriks betong-tillverkare från en närbelägen fabrik medan

Figur 2: Platsgjuten betong representerar distributionsnätverk typ A (figur 1a). Tillverkning av exempelvis sandwichväggar och volymelement representerar olika ytterlighetsfall av distributionsnätverk av typen B (figur 1b).


ROT

betongelement, som plattbärlag eller sand-wichväggar, transporteras något längre i genomsnitt eftersom antalet elementfabriker är färre och därmed lokaliserade längre från byggprojekten. Betongelement är å andra sidan mer förädlade vilket minskar behovet av ytterligare transporter till byggarbets-platsen. Även om betong har hög vikt är oftast andra faktorer som avgör hur stora leveranserna blir.

BERÄKNADE TRANSPORTAVSTÅND FÖR

BETONG I BYGGPROJEKT

I figur 3 redovisas beräknat transportavstånd för leveranser av betong till stommen i fler-bostadshus baserat på de 116 undersökta projekten som omfattade 7609 lägenheter totalt. Varje stapel i diagrammet represen-terar totalt transportavstånd uttryckt i km per lägenhet för ett projekt med en viss stomtyp. Som framgår av diagrammet är spridningen i transportavstånd väldigt stor. Varje enskilt värde representerar en ögon-blicksbild av avståndsförhållandet mellan tillverkningsenheter och byggprojekt för en given stomtyp. Det är därför vanskligt att dra slutsatser kring enskilda värden och sprid-ningen i dessa eftersom det kan se väldigt annorlunda ut från år till år. Däremot är det intressant att studera genomsnittligt avstånd för samtliga studerade projekt då detta ger ett övergripande mått på leveransavståndet för den samlade produktionen av betong. Det beräknande genomsnittliga avståndet är 369 km per lägenhet. Detta motsvarar 511 kg koldioxid per lägenhet. På www.husbyggaren.se kan du läsa under avsnittet ”Så här beräknades transport-avstånden”, hur transportavstånd och koldioxid utsläpp har beräknats.

Tar man dessutom hänsyn till projektets

storlek, med andra ord hur många lägenheter som varje projekt innehåller, så är det genom-snittliga avståndet 439 km per lägenhet vilket motsvarar 613 kg koldioxid.

BERÄKNADE TRANSPORTAVSTÅND FÖR PRODUK-

TIONS SYSTEM MED FÖRTILLVERKNING AV TRÄ

I tabell 1 redovisas beräknade transport-avstånd för tillverkning av träbaserade plan- och volymelement till flerbostadshusprojekt under 2012. Beräkningarna är baserade på en genomgång av 21 husprojekt vilket sam-manlagt motsvarade 721 lägenheter.

Beräknat genomsnittligt transportavstånd

varierar mellan 705–772 km per lägenhet. Intervallet representerar tre olika antaganden om transportbehov för de ingående produkterna. Dessa transporter motsvarar utsläpp av 705–772 kg koldioxid per lägen-het. Hur transportavstånd och koldioxid-utsläpp har beräknades finns beskrivet på www.husbyggaren.se.

Då hänsyn tas till hur många lägenheter varje projekt innehåller varierar det genom snittliga transportavståndet mellan 920–1131 km per lägenhet, se tabell 1. Detta motsvarar 920–1131 kg koldioxid per lägenhet. ■

Tabell 1: Transportavstånd av förtillverkade trähusmoduler och element till flerbostadshus under 2012. Avser avstånd från tillverkning till byggarbetsplats för tre olika fall, A–C. Beräkningsunderlaget omfattar leveranser av totalt 721 lägenheter till 21 olika byggprojekt.

Transportavstånd, km per normalstor lägenhet,

(medelvärde)

Transportavstånd, km per normalstor lägenhet, (medelvärde, korrigerat mht projektstorlek enligt ekv. 1)

Fall A 2 lastbilar/lgh för leverans av både volym-element och planelement.

772 1131

Fall B 2 lastbilar/lgh för leverans av volymelement och 1 lastbil/lgh för planelement.

728 991

Fall C 2 lastbilar/lgh för leverans av volymelement och 0.5 lastbil/lgh för planelement.

705 920

Betongtransporter Motsvarande transportavstånd för betong-byggande enligt resultaten i figur 4

369 439

■ Artikeln finns i en utförligare version på Husbyggarens hemsida där kan du läsa om hur studien gjordes, vilka antaganden och avvägningar de gjorde för beräkningarna. www.husbyggaren.se

LÄS MER

REFERENSER1. Erlandsson, M. et al. (2014). Robust användning av LCA – Policysammanfattning, Rapport Svenska Miljöinstitutet C25. 2. Jörler, P. & Sigonius, V. (2006). Transportflödesanalys på Peab/Skandinaviska Byggelement, Examensarbete, Kommunikations- och Transportsystem, Linköpings Tekniska Högskola. 3. Ekelund, S. & Stuhrmann, E. (2003). Miljövinster i samband med Hammarby Sjöstad LogistikCenter, Examensarbete Teknisk Logistik, Lunds Tekniska Högskola. 4. Stockholms Stad (2013). Fördjupad information om bygglogistikcenter inom Norra Djurgårdsstaden (Bilaga 2), Dnr E2012-511-00740. 5. Brunge, K. (2013). Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden – Metodutveckling för utvärdering av miljöbeastning. Examens-arbete, avd. Industriell Ekologi, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. 6. Larsson, R. (2010). In-situ concrete frameworks in multifamily buildings, Licentiate Thesis, TVBK-1038, Div. of Structural Engineering, Lund University.

Figur 3: Transportavstånd av betongprodukter till stommen i flerbostadshus under 2012. Avser avstånd från tillverkning till byggarbetsplats.

Transportavstånd för leveranser av betongprodukter till byggprojekt(km per lgh, BAS: 116 projekt)

Ant

al u

nder

sökt

a fl

erbo

stad

shus

proj

ekt,

påb

örja

de u

nder

20

12

Transportavstånd: Från tillverkning till byggprojekt (km/lgh)

ROBERT LARSSONIndustridoktorand Konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Projektledare Utveckling, Cementa AB

RONNY ANDERSSONAdj. Professor Konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Chef Forskning och Innovation, Cementa ABFoto: Tobias Ohlsson

www.t-emballage.se

T-Drev Expanderande Drevband. För fogning och tätning vid nyinstallation av fönster och dörrar i främst isolerade konstruktioner. Monteras enkelt med den självhäftande tejpen runt karmen. Efter fixeringen självexpanderar drevbandet och gör fogen termiskt och akustiskt isolerande. Läs mer på www.t-emballage.se

Snabb och säker tätning av dörrar och fönster!

Godkänd enligt EnEV samt BG R-, BG 1- och RAL-fönsterinstallation.

T-Drev Expanderande Drevband

←

Matlagning ska sprida glädje och trivsel för alla i ett hem. – Därför existerar varken fläktbuller eller matos i våra drömkök.

Stor volym som fångar matoset är förutsättning för god funktion vid låga flöden.

Unik på marknaden: Casamja Skåpkåpa, 90 % osuppfångning vid 15 l/s. Passar i S-, F-, FX- och FXT-system. Välj mellan fast injusteringsventil och ventil för grund- och forceringsflöde. Mycket lämplig i passivhus.

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se

Ljudlös matlagning utan energislukande teknik

- Tystare kan ingen vara vara

www.casamja.se

Trivsamt för hemmakocken:

PB teknik är ett ackrediterat kontrollorgan för energidekla-rationer med certifierad energiexpertsbehörighet ”Kvalifi-cerad för komplexa byggnader”. PB teknik har projekterat Mark Vatten Miljöcentrum i Ultuna där byggnaderna har certifierats med miljöklass Silver samt Guld i energi, vilket inneburit en stor utmaning pga byggnadens energikrävande labbmiljö.

Boka in oss under våren för en offert.

Boka in oss under våren för en offert.

Vi väljer resurssnåla och miljöriktiga lösningar

PB teknik AB Vretenvägen 2, SE-171 54 Solna, Sweden,

Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, E-post: [email protected] www.pbt.se


ROT

HUR LÄNGE HÅLLER ARMERADE

MURVERKS-KONSTRUKTIONER?Tegel är ett mycket gammalt byggnadsmaterial och murverk innebär beprövade tekniker, dock inte utan medförda problem i dagens byggande. Korrosion av armering i murverk innebär en risk för fallerande funktion hos väggar och beklädnadsmurar. Pågående forskning på området utvecklar kunskapen om orsakerna till skador samt förloppet då de uppstår.TEXT: OSKAR LARSSON & MIKLOS MOLNAR

tegelfasader byggda under perioden 1950–1975 har liggfogsarmering ofta använts för att skapa balkverkan över större öppningar. Inte sällan har tegelmurverk armerats även i sådana fall då detta inte varit moti-verat rent konstruktivt utan rätt-

färdigats av motiv som ökad säkerhet och effektivare sprickbegränsning. En övervä-gande andel av de murade fasaderna från den aktuella perioden innehåller oskyddad armering som har börjat eller kan börja korrodera. Ett rostande armeringsjärn ökar sin volym, vilket leder till att fogen spricker. Uppkomsten av sprickor medför ökad vatten-inträngning, ökad risk för frostsprängning och sämre värme- och fuktegenskaper hos väggen. Även fasadens utseende påverkas negativt. (Figur 1)

HUR KORROSIONEN UTVECKLAS

Ett korrosionsförlopp kan delas in i två faser, en initieringsfas och en propageringsfas. Under initieringen är armeringen inte angri-pen av korrosion, men det skyddande lagret av murbruk runt järnen tappar sin skyd-dande förmåga. Detta kan ske antingen genom inträngning av klorider eller genom reaktion med koldioxid, så kallad karbona-tisering. För murverksfasader är det mest troligt att initieringen orsakas av karbonati-sering, eftersom fasader mycket sällan utsätts för klorider.

IEfter initieringen beror korrosionshastig-

heten i armeringen på olika faktorer, där de viktigaste är hög relativ fuktighet, hög tem-peratur och syretillgång. Storleken på dessa faktorer beror i sin tur på det omgivande klimatet, murverkets egenskaper, arbetsut-förandet, armeringens placering i väggen, etc. Korrosionsprocessen i armerat murverk är mycket lik den i armerad betong. Studier visar att korrosionen i armering ingjuten i betong är som intensivast när den relativa fuktigheten ligger mellan 85–100 procent, med ett maximum vid 95 procent. För relativ fuktighet under 80 procent är korrosions-hastigheten låg. Temperaturens inverkan på korrosionshastigheten är närmast linjär för temperaturer mellan 0–20 °C. Som tum-regel kan antas att korrosionshastigheten i fuktig betong fördubblas vid en temperatur-ökning på 10 °C. Korrosionshastigheten minskar med sjunkande temperatur och under 0 °C är den i princip försumbar. (Figur 2 och 3)

VAD SOM SKER

Under korrosionsprocessen omvandlas stålet till järnoxider med en volym som är 2 till 6 gånger större än för stål. Volymökningen medför att trycket runt den korroderande stången ökar och att sprickor så småningom kan uppstå. Över fönsteröppningar är det vanligast med en horisontell spricka i gräns-skiktet mellan murbruket och teglet.


Kunskapen om hur stort tryck, och därmed hur mycket korrosion, som krävs för att spräcka en murverksfog är begränsad. Studier genomförda på armerad betong visar att det krävs ett korrosionsdjup på 15 till 50 mikro-meter för att sprickor ska uppstå.

Borttagning av armering som redan har korroderat eller förväntas kunna korrodera är ofta nödvändigt för att förbygga fortsatt försämring av de drabbade väggarna. Efter-som borttagning av murverksarmering är både mödosamt och dyrt, finns hos fastig-hetsägare ett incitament att bedöma hur mycket armering som måste avlägsnas och hur mycket som kan lämnas kvar utan större risk för framtida skador.

Inom ramen för forskningsprojekten ”Modell för kravdriven renovering av fler-bostadshus byggda 1950-1975” samt ”Upp-gradering av den befintliga bebyggelsens energiprestanda – med inriktning på klimat-skalet i rekordårens flerbostadshus” som genomförs vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, har en modell utvecklats för att upp-skatta hur lång tid det tar innan korrode-rande armering i murade väggar ger upp-hov till sprickor. Den utvecklade modellen är en så kallad dos-respons modell, där kor-rosionshastigheten uppskattas med relativ fuktighet och temperatur i närheten av armeringen som huvudparametrar. Modellen har så här långt verifierats mot resultat från kartläggningar av tegelskalmurar med korr-osionsskador i södra Skåne.

KORROSIONSMODELLEN

Korrosionsmodellen behöver alltså kunna ta hänsyn till både initierings- och propage-ringsfasen. Så vitt författarna vet finns det inga kvantitativa modeller som kan användas för att förutsäga korrosionen i murverksar-mering. Däremot finns etablerade modeller

för initiering och propagering av korrosion i armerad betong och den aktuella modellen för korrosion i murverk är därför baserad på dessa modeller för betong.

För initieringsfasen, baseras uträkningen av karbonatiseringsdjupet på den så kallade kvadratrotprincipen. Det innebär att djupet på det karbonatiserade murbruket – det vill säga murbruk som har blivit mindre basiskt och därmed förlorat sin förmåga att skydda stålet – uppskattas genom att kvadratroten ur tiden räknat i dagar multipliceras med en konstant som beror på materialets förmåga att släppa igenom koldioxid. (X = k * √t, där X är karbonatiseringsdjupet i millimeter, k är en konstant och t är tiden i dagar). För kalk-cementbruk varierar konstanten k mellan 0.3 till 2.0 beroende på den relativa fuktigheten i materialet. Det lägre värdet är tillämpbart för relativ fuktighet kring 95 procent, medan det högre värdet gäller för relativ fuktighet kring 65 procent.

När det gäller propageringen, själva korrosionen, utgår modellen från Faradays lag. En utveckling görs mot en dos-respons modell, där korrosionsdjupet beräknas utifrån den ackumulerade effekten av den relativa fuktigheten och temperaturen i närheten av armeringen från och med pro-pageringsfasen. Beräkningen kan genom-föras så, att:

– Den relativa fuktigheten och tempera-turen runt armeringen uppskattas genom användning av byggnadsfysikaliska modeller för fukt- och värmetransport. Realistiska material och klimatdata bör användas för ökad träffsäkerhet.

– Dosen, i detta fall korrosionsdjupet, beräknas med hjälp av Faradays lag genom en summering över tid av den relativa fuktig hetens och temperaturens ackumule-rade effekt.

– Responsen utgörs av det korrosions-djup som ger upphov till en spricka i mur-verksfogen. Vid brist på egna experimen-tella data, kan detta kritiska korrosionsdjup uppskattas med utgångspunkt i resultat från betongområdet.

Beräkningsgången samt funktionerna som beskriver inverkan av relativ fuktighet och temperatur presenteras i detalj i en nyligen publicerad konferensartikel.

VERIFIERING AV DEN UTVECKLADE MODELLEN

Den utvecklade modellens giltighet har verifierats genom jämförelser av förekomsten av spruckna tegelbalkar i skalmurar på ett bostadsområde i Trelleborg med modellens förutsägelser. En kartläggning genomfördes av korrosionsrelaterade sprickor i anslutning till fönsteröppningarna, se fig. 4. Skador som uppkommit från uppförandet 1969/1971 fram till 2001 kunde observeras på grund av dåligt utförda reparationsarbeten. Eftersom den ursprungliga armeringen lämnades kvar, uppkom nya sprickor i de lagade fogarna fram till kartläggningstillfället år 2006. Det förklarar varför andelen spruckna fogar i vissa fall var över 100 procent.

FIGUR 2 FIGUR 3

Funktion som visar den relativa fuktighetens inverkan på korrosionshastigheten. Funktion som visar temperaturens inverkan på korrosionshastigheten.

Figur 1. Horisontell spricka orsakad av korroderande armering i liggfogen.

Hej fastighetsägare,har du koll på taket? Det finns smarta sätt att spara pengarTaket är viktigare än du tror när det gäller ekonomi och säkerhet. Med en taklösning från ROCKWOOL kan du få:

Rationell och ekonomisk byggprocess Lägre uppvärmningskostnader

Ett tak med brandsäker isolering Trygghet under hela byggnadens livslängd

Läs mer på www.rockwool.se/tak


FIGUR 4

■ Larsson, O., Molnár, M. (2014) – Modelling time to crack-ing in brick masonry with corroding bed joint reinforce-ment. Proceedings of the 9th International Masonry Conference, Guimarães, Portugal, 7–9 July 2014, 12 sidor.

■ Gustavsson, G., Jönsson, J., Molnár, M. (2007) – Repara-tion av murade fasader med korrosionsskador. Svensk Byggtjänst, ISBN 978-91-7333-239-2, 80 sidor.

■ Undvik misstag i murat och putsat byggande (2006). Sve-riges Byggindustrier, FoU Syd, ISSN 1652-6392, 99 sidor.

MER LÄSNING

MIKLOS MOLNAR Universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola, avdelningen för konstruktionsteknik

OSKAR LARSSON Forskare vid Lunds Tekniska Högskola, avdelningen för konstruktionsteknik

Den relativa fuktigheten och temperaturen i väggarna har beräknats med simulerings-programmet WUFI. I beräkningarna har klimat data från SMHI använts för väggar som vetter mot norr respektive söder. Med hjälp av de beräknade relativa fuktighets- och temperaturvärdena samt ett antaget gen omsnittligt inbäddningsdjup för arme-ringen på 60 millimeter, har sedan utveck-lingen av korrosionsdjupet i armeringen beräknats. För att kunna uppskatta tiden det tar innan sprickor uppkommit har även hänsyn tagits till initieringstiden. Vid beräk-ningen av initi eringstiden har enligt resone-manget ovan hänsyn tagits till att en vägg som vetter mot norr under de rådande för-utsättningarna är betydligt fuktigare än en vägg som vetter mot söder. Konstanten k som användes för beräkning av initierings-tiden enligt kvadratrotsprincipen har där-för antagits till 0.7 för norrläge och 1.4 för söderläge. Dessa antag anden ger en initie-ringstid på 20 år (norr) respektive 5 år (söder). Tabell 1 visar både initieringstiden och korrosionsförloppet.

Resultaten visar att väggens väderstreck

har stor betydelse för tiden det tar till att sprickor börjar uppkomma. Den högre fukt-nivån i väggarna som vetter mot norr ger en fördröjning av initieringen, men ger också en högre korrosionshastighet när väl pro-cessen startat. Efter 30 år är det därför en lägre skadefrekvens för väggarna som vetter mot norr än för söder, men efter ytterligare 5 år har skadorna ökat till närmre 100 % på bägge sidorna.

SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE

Modellen som beskrivs ovan har använts tillsammans med klimatdata för att upp-skatta initieringstiden och utvecklingen av korrosionsdjupet. Med utgångspunkt i den utvecklade modellen kan en rad slutsatser dras gällande sprickbildning i murade fasa-der med korroderande liggfogsarmering, där de viktigaste är att:

– Hög relativ fuktighet i murverket för-länger tiden till att korrosionen kommer igång på grund av murbrukets karbonatise-ring. Väderstreck och exponering mot slagregn spelar därför en viktig roll i sam-manhanget.

– Korrosionsförloppets utveckling kan beskrivas med hjälp av Faradays lag, med relativ fuktighet och temperatur i närheten av armeringen som de viktigaste parame-trarna.

– För skalmurar kan tiden tills det uppstår sprickor på grund av korroderande arme-ring uppskattas med godtagbar precision. Informationen kan användas för att ta rationella beslut i samband med renovering.

– I skalmurar med oskyddad liggfogs-armering utsatta för ett klimat liknande det i Skåne kommer sprickor och relaterade skador att uppkomma inom cirka fyra år tionden från byggnation.

Det fortsatta arbetet vid LTH omfattar en vidareutveckling och verifiering av modellen för massiva tegelväggar med korroderande armering, analys och verifiering av energi-effektiviseringsåtgärders inverkan för armerade tegelväggars beständighet samt utveckling och verifiering av material och renoveringsmetoder.

FINANSIERING OCH MEDVERKANDE PARTER

Arbetet finansieras genom anslag från Formas (242-2012-271), Energimyndigheten (2013-003227) och SBUF. Bland de sam-verkande parterna återfinns Akademiska hus, AF Bostäder i Lund, Malmö Kommu-nala Bostadsföretag, Malmö Stadsfastigheter, Örebro Bostäder AB, Skanska, Tage Andersson Byggnads AB, Weber Saint Gobain Byggprodukter AB, Svensk Plan-glasförening, Swedisol, Balkongbranschens Service AB, Glastjänster för GBF AB. ■

TABELL 1

Söder Norr

År Beräknat korrosions-djup (mikrometer)

Observerad skadefrekvens (%)

Beräknat korrosions-djup (mikrometer)

Observerad skadefrekvens (%)

5 Karbonatisering pågår Observationer saknas Karbonatisering pågår Observationer saknas

10 3.1 Observationer saknas Karbonatisering pågår Observationer saknas



25 12.3 Observationer saknas 5.5 Observationer saknas

30 15.4 89 11.0 33

35 18.4 100 16.5 86

Beräknat korrosionsdjup (mikrometer) och skadefrekvens från fältundersökningen i Trelleborg.

Andel skadade fönsterbalkar efter 30 respektive 35 år, bostadsområdet Malörten, Trelleborg.

Hej fastighetsägare,har du koll på taket? Det finns smarta sätt att spara pengarTaket är viktigare än du tror när det gäller ekonomi och säkerhet. Med en taklösning från ROCKWOOL kan du få:

Rationell och ekonomisk byggprocess Lägre uppvärmningskostnader

Ett tak med brandsäker isolering Trygghet under hela byggnadens livslängd

Läs mer på www.rockwool.se/tak

Lyft blicken

Tak för ditt miljöengagemang!

Närproducerat från Plannja

Plannja Green CoatProdukt:

Stålplåtens kretslopp fascinerar. Materialet består av järnmalm, en

gnutta kol och upp till en tredjedel återvunnet stål. En mansålder

senare kan plåten demonteras och återvinnas till 100%. Väljer du

stålplåt med Plannja Green Coat, den tåliga beläggningen baserad

på rapsolja, finns det än större skäl för Plannja att tacka dig för ett

bra miljöval. Vill du veta mer, ring oss på 010-516 10 00.

plannja.se


Form &Teknik

ANDREAS FALKArkitekt SAR/MSA, Tekn. [email protected]

Klimat har varit högt på agendor och löpsedlar länge nu. Men börjar klimatet möjligen förlora höjd, samtidigt som aktualiteten av ett annat centralt begrepp får mer återklang i samhället? Resurser är ett mycket viktigt begrepp och analysen och utvärderingen av resursförbrukning ser ut att ta över huvudrollen i dagens språkspel och aktionsprogram.

DEN BRÄNNANDE FRÅGAN OM RESURSER

i återfinner det nu i snart sagt alla sammanhang, begreppet resurser. Det kan handla om allt ifrån mineraltillgångar, energi, djurfoder, odlingsbara arealer och vatten till konstruktionsmaterial.

För att inte tala om pengar. Och hårklyve-rier. I takt med att allt fler inser att vi inte har outsinliga källor att ösa ur, så blir det allt viktigare att analysera utnyttjandet, hanteringen och konsumtionen av våra resurser. Och att framhäva ett visst produkt-slag framför ett annat. Det uppstår ett brus av olika fokus, agendor, avgränsningar, definitioner, kalkyler och jämförelser. Vad skall tas med och vad kan försummas, till vilket pris och hur kan andra konkurrerande verksamheter skjutas i sank med en väl vald studies krasst uttryckta resultat?

Det finns en lång rad fallgropar och snår som försvårar analyser, utvärdering, jäm-förelser och entydig utveckling. Vad som avses med hållbarhet råder det fortfarande delade meningar om. Hur produkter och processer ska utvärderas är problematiskt då verktygen behöver omfatta fler och fler parametrar och faktorer för att täcka in hela det valda spektrumet i tid och rum. Därmed är det svårt att ta fram förenklade utvärder-ings verktyg som fungerar smidigt i praktiken. Hela frågan hur man formulerar lämpliga mätbara miljömål hålls därmed i gungning.

VAD SOM HÖR HIT OCH INTE HIT…

Det är av avgörande betydelse att reda ut och definiera systemgränser och tidsper-spektiv – vad tar vi med i vår analys, hur avgränsar vi det som vi studerar och vilken tidsomfattning ska få gälla? Livscykelanalys är ett begrepp och en metod som hanterar just detta. Men vad avses med livscykeln, och ska hela denna omfattas i analysen. ”Från vaggan till graven” är ett ambitiöst – måhända nästan överambitiöst? – tidsper-spektiv, men samtidigt av nöden tvunget, för att vi ska kunna förstå och dra de fulla konsekvenserna av våra handlingar. Vad får

en sådan mer eller mindre heltäckande analys för konsekvenser på kostnadsbilden – har vi råd att analysera så ingående och omfattande som hållbarheten eventuellt – eller allra troligast – kräver?

Internationellt förekommer en lång rad certifieringssystem för att gradera olika hållbarhetsaspekter inom byggandet. LEED och Energy Star i USA, Green Building Council i Brasilien, Canadian Green Building Council i Canada, HQE i Frankrike, BREEAM i Storbritannien, DGNB i Tyskland, Minergie i Schweiz, PLGBC i Polen, BEAM Society i Kina, BCA Green Mark i Thailand, Green Star i Australien, NZGBC i Nya Zeeland… Och så vidare i en uppräkning som tydliggör ett visst sorl i certifierings- och därmed i utvärderingsdjungeln. Certifieringssystemen utvecklas givetvis och de kan delas in i olika generationer som tar hänsyn till och inbe-griper olika mycket. BREEAM och LEED tillhör en tidigare generation med fokus på ”gröna byggnader”, medan exempelvis DGNB formulerar målet kring ”hållbara byggnader”. Vad innebär i verkligheten den där utmärkelseplaketten i det eller det certifi-eringssystemet? Vad säger den egentligen om byggnadens hittills uppsummerade och dess förväntade resursbehov och inte minst om byggnadens funktion, på sikt? Ur mark-nadsföringsperspektiv har den ett visst värde, för investerare som kan slå sig för bröstet och som signal till marknaden. Men utöver det?

TEORI OCH PRAKTIK

Problematiken berör förvisso olika plan, både i teorin och regelverken och i den byggda och den underhållskrävande verklig-heten. Det viktiga är att lösningarna, meto-derna och processerna som ska genom föras är effektiva och verkligt bidrar till hållbar-heten, samtidigt som de måste vara begrip-liga och fungera i praktiken. Att klok och verkligt hållbar resurshantering blir enkel och naturlig att genomföra och inte något som tar emot, som ett påbud upplevt som bestraffning och nödvändigt ont.

Nära förknippat med hållbarheten och livs-cykelperspektivet är underhållet av fastig-

heter. Underhåll kan handla om allt ifrån tvättning och ommålning av fasader till lagning av sprickor i putsytor och generell felsökning ifråga om byggnadens skick och funktion. I grunden handlar det om hand-gripligt förvaltande av byggnaden som resurs och om hushållande med resurskrävande insatser.

ATT ALLTID VARA UPPMÄRKSAM

Det gäller att alltid vara uppmärksam. Det fanns en tid då det talades mycket om under-hållsfria material och fasader och ännu före-kommer sådana uttryck i marknadsföring här och där, men det helt underhållsfria är en chimär, en historiskt sett lätt insäljbar myt. Ingenting är helt underhållsfritt. Allting vitt-rar och försämras till sina prestanda över tid, ett tidsspann som förvisso kan variera väldigt i längd. Om inte fasadelementen i sig uppvisar slitage så kan mycket väl fogen mellan dem vara till hälften bortvittrad.

I verkligheten är underhåll att likställa med friskvård, fasadinspektioner att likställa med lunchpasset på gymmet. Vi behöver hålla både oss och våra byggnader i form, och ju längre vi sjunker i TV-soffor och kontors stolar, ju längre mellanrum som tas ut mellan åtgärder av flagnande färg, desto större kraftansamling krävs till desto högre kostnad, för att återställa den goda formen. Det krävs ett visst mått av kunskap om frisk-vård sund kosthållning, samt lyhördhet för den egna kroppens varningssignaler för att behålla kroppens goda funktion. På samma sätt krävs kunskap om vad underhåll innebär och kräver, för att hålla byggnaden i trim. Att ha underhåll som en vana satt i system är grunden för en god funktion under en lång livslängd, grunden för god resurs-hantering, både för människo- och bygg-nadskroppen.

V

Lyft blicken

Tak för ditt miljöengagemang!

Närproducerat från Plannja

Plannja Green CoatProdukt:

Stålplåtens kretslopp fascinerar. Materialet består av järnmalm, en

gnutta kol och upp till en tredjedel återvunnet stål. En mansålder

senare kan plåten demonteras och återvinnas till 100%. Väljer du

stålplåt med Plannja Green Coat, den tåliga beläggningen baserad

på rapsolja, finns det än större skäl för Plannja att tacka dig för ett

bra miljöval. Vill du veta mer, ring oss på 010-516 10 00.

plannja.se


FASTIGHET

Boende ska få bättre kontroll över energiförbrukningen. Därför stiftades en ny lag om energimätning i byggnader som gäller från 1 juni i år. Myndigheter utreder nu vilka byggnader som omfattas och vilka krav som ska ställas på mätutrustningen. Renée Hansson är teknisk handläggare för individuella mätare på Swedac.TEXT: RENÉE HANSSON FOTO: ANETTE ANDERSSON

iksdagen har beslutat om en ny lag om energimätning i byggnader (2014:267). Lagen trädde ikraft den 1 juni 2014 och innebär bland annat att byggherrar och byggnadsägare måste

installera individuella mätare när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart. De båda myndigheterna Boverket och Styrel-sen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) har fått i uppdrag att dels utreda vilka byggnader de nya kraven kommer att gälla och dels vilka krav som ska ställas på mätutrustning vad gäller mätnoggrannhet och kontroll av mätutrustning i drift.

VARFÖR NYA BESTÄMMELSER OCH FÖR VILKA

BYGGNADER GÄLLER DE?

Lagen är baserad på ett EU-direktiv (direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet) och inne-håller bl.a. bestämmelser om individuell mätning av el, naturgas, värme, tappvarm-vatten och kyla. Syftet med de nya bestäm-melserna är öka incitamentet för en slutan-vändare att minska sin energiförbrukning genom att individuellt mäta och fördela energikostnader i en byggnad. En slutan-vändare, som kan vara en hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare, ska alltså kunna se sin egen förbrukning och på ett enklare sätt kunna påverka sin energikonsumtion. För vilka byggnader gäller då de nya kraven? Det finns ännu inget rakt svar på den frågan. Det handlar om byggnader som innehåller

R

En vanlig värmemätare, som på bilden, kan inte mäta i värmeenheter. I de nya föreskrifterna beskrivs prestandakrav för värmekostnadsfördelare.

INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME, KYLA OCH TAPPVARMVATTEN

flera lägenheter och både lokaler och bostä-der. Enligt lagen ska individuella mätare för värme, kyla och tappvarmvatten installeras:• vid uppförande om det är kostnadseffektivt• vid ombyggnad om det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart• i befintlig bebyggelse (retroaktiva krav) om det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda i vilka fall som lagkraven ska gälla. I uppdraget ingår att utreda när det är kost-nadseffektivt, och vid ombyggnad också om det är tekniskt genomförbart, att installera

mätsystem för värme, kyla och tappvarm-vatten. Tre olika sätt att mäta energin nämns i uppdraget; flödesmätare, värme-fördelningsmätare (Heat cost allocators) och temperaturmätning till exempel kom-fortmätning. De två senare kan bara bli aktuella under vissa omständigheter i befintliga byggnader. Boverket kommer därefter mot bakgrund av utredningens resultat ta fram förslag till förordnings-bestämmelser. Utredningen ska vara färdig när det gäller uppförande och ombyggnad till den 1 oktober 2014 och när det gäller befintlig bebyggelse (retroaktiva krav) till

Foto: Zenner


den 1 oktober 2015. Det är regeringen som slutligen tar ställning till förordningsförslaget och beslutar om förordningen.

SWEDACS UPPDRAG

Ett av Swedacs ansvarsområden är att före-skriva om mått och vikt. Det gäller alltså regler för mätare som används när ett mät-värde ligger till grund för debitering eller ett pris vid direktförsäljning. Exempel på sådana mätare finns överallt i vår vardag: bensinpumpar och butiksvågar i snabbköp, elmätare, vatten- och värmemätare. Syftet är att säkerställa att mätvärdet är så korrekt som möjligt så att den som säljer och köper kan lita på mätvärdet men också att det finns en konkurrens på lika villkor. För de mätinstrument som Swedac ansvarar för finns prestandakrav vad gäller bl.a. mät-noggrannhet och tålighet. För de flesta instrument som omfattas av Swedacs före-skrifter finns också regler om att kontroll ska göras av instrument i drift i vissa kon-trollintervall för att säkerställa att mätin-strumentet fortsättningsvis fungerar till-räckligt bra.

Det finns sedan länge föreskrivna krav för vatten- och värmemätare. Däremot är mätare som fördelar kostnader i ett flerbo-stadshus idag undantagna reglerna. När det gäller mätare för kyla finns inga i nuläget föreskrivna krav i Sverige. Det gäller även för värmekostnadsfördelare som nämns som en alternativ mätmetod. Regeringen har därför gett Swedac i uppdrag att före-skriva om individuella mätare för bl.a. tappvarmvatten, värme (inklusive värme-kostnadsfördelare) och kyla i de byggnader som kommer omfattas av de nya kraven som följer av Boverkets utredning och slut-ligen förordningsbestämmelserna.

SWEDACS NU GÄLLANDE FÖRESKRIFTER

I befintliga föreskrifter finns alltså endast krav på den s.k. huvudmätaren dvs. den mätare som sitter i leverenspunkten till byggnaden. Kraven är idag också avgrän-sade till att gälla endast mätning av hus-hållsförbrukning (fastigheter där det finns hushåll). De tekniska kraven som en sådan mätare ska uppfylla baseras på ett EU-direktiv: direktiv 2004/22/EU om mätin-strument (MID) och omfattar både kall- och varmvattenmätare. Mätprincipen är mät-ning av flödet av vatten som förbrukas. Värme mäts på liknande sätt där både till-flöde av vatten från fjärrvärmenätet och temperaturen mäts för att få fram den vär-meenergi som förbrukas. För att säkerställa en fortsatt god funktion av mätarna i drift ska den som använder mätaren för debite-ring låta kontrollera mätaren i vissa före-

skrivna kontrollintervall. Ett exempel på ett sådant intervall för en mätare i en villa är tio år. Idag är det främst kommuner och fjärrvärmeföretag som måste följa de före-skrivna kraven vid inköp av mätare och kontroll.

SWEDACS NYA FÖRESKRIFTER

Föreskrivna krav på mätare för vatten och värme finns redan. Beroende av resultatet av Boverkets utredning kan Swedac komma att utöka regelverkets tillämpningsområde till att även omfatta mätare som används för att fördela kostnader inom en byggnad. När det gäller värmekostnadsfördelare är det en mätmetod som skiljer sig från den mätprincip som finns i nu gällande regler. Det är vanligtvis inte en traditionell värme-mätare graderad i kWh utan en ”elektro-nisk fördunstningsmätare/radiatormätare” graderad i ”värmeenheter” som används i varje lägenhet. Fördelningen sker sedan baserat på registrerade antal ”värmeenhe-ter” och till exempel lägenhetens yta. Swedac ska enligt uppdraget ta fram före-skrifter för dessa värmekostnadsfördelare som ska innehålla prestandakrav samt reg-ler med syfte att säkerställa god funktion i drift. Detta blir helt nya regler som inte har funnits i svensk lagstiftning förut. Även för mätning av kyla kommer Swedac att behöva ta fram nya föreskrifter på ett helt nytt område. Mätprincipen för en sådan mätare är mycket snarlik en värmemätares där flödet av kylmedium mäts tillsammans med temperaturen för att generera förbru-kad energi.

DE NYA KRAVEN GÄLLER BYGGNADSÄGARE

OCH BYGGHERRAR

De nya kraven kommer enligt lagen att gälla den som uppför eller låter uppföra

en byggnad. Det betyder att det blir bygg-nadsägarens och byggherrens ansvar att installera individuella mätare. När det gäl-ler uppförande av en ny byggnad eller vid ombyggnad ska reglerna enligt lagen träda ikraft när regeringen bestämmer. Det går i nuläget inte att säga en definitiv tidpunkt utan de kommer att framgå av förordnings-bestämmelserna. De nya kraven som kom-mer att gälla i vissa fall för befintlig bebyg-gelse ska träda i kraft senast den 1 juni 2016. Swedacs målsättning är att de nya föreskrif-terna ska börja gälla i samband med att lag-bestämmelserna träder i kraft. ■

RENÉE HANSSONTeknisk handlä[email protected] Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, avdelningen för reglerad mätteknik Swedac finns på sociala medier som Facebook.com, Twitter, Instagram och LinkedIn

TIPS VID NYBYGGNATION OCH OMBYGGNATION:

HÅLL KOLL på vilka byggnader som kan bli aktuella genom att bevaka nyheter från Boverket

INFORMERA DIG om befintliga regler om vatten- och värmemätare: Swedacs före-skrifter och allmänna råd STAFS 2006:5 om vattenmätare, STAFS 2006:8 om värme-mätare och STAFS 2007:2 om återkom-mande kontroll av vatten- och värmemätare. Föreskrifterna och annan information finns på Swedacs webbplats.

OM DIN BYGGNAD blir aktuell för krav: se till att köpa godkända mätare

Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet.

Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att

förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som

samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och

glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | [email protected] | www.sto.se

Fasadsystem för alla typer av byggnader

Akut- och infektionskliniken SUS, Malmö© Malmö Stadsbyggnadskontor, fotograf Bojana Lukac

Fasad_Husbyggaren_140507_210x297.indd 1 2014-05-07 13:29:59


LANDSKAPSINGENJÖR

JOSEPHINE ISAKSSON håller i agronomkäppen. Med den tar hon jordprofiler för att kontrollera att växtjord och mineraljord går så djupt som det står beskrivet i bygghandlingen. Josephine är en av runt 40 landskapsingenjörer som examineras per år i Sverige.

Varför sökte du dig till det här yrket?– Jag vill planera och skapa utemiljöer, både i naturen och

i urbana miljöer. Det som fascinerade mig med landskaps-ingenjörs yrket var just kombinationen av kunskap att kunna bygga med levande material, som växter och jord, och hårda material som sten, betong och trä.

Vad är skillnaden mellan en landskapsingenjör och en landskapsarkitekt?

– Landskapsingenjörer är kopplingen från projektering och byggskedet ut till skötsel och förvaltning. Vi arbetar i de senare skedena i byggprocessen med de tekniska lösningarna och beskriv-ningen i projekteringen, och efter det hur utemiljön ska skötas. Växter är ju ett levande material som behöver samma sak som oss människor för att kunna växa. Många arbetar i bygg skedet, men även en hel del med ledande befattningar inom skötsel och förvaltning. Sedan är vi några som arbetar med projektering och besiktning. Landskapsarkitekter arbetar mer med analyser, programhandlingar, miljöpsykologi och gestaltning av utemiljöer. Gränserna är något flytande beroende på intresse.

Du är medlem i Svenska Byggingenjörers Riksförbund så du gör besiktningar då, men vad är din huvuduppgift?

– Jag projekterar och tar fram bygghandlingar för anläggnings-arbeten, allt från parker, torg, bostadsgårdar till dagvattendam-mar i både urban miljö till naturmark. Det kan både vara upp-rustning och nybyggnation. Jag tycker om kombinationen av att kunna projektera och sedan komma ut och besiktiga andras projekt för att se hur det blev byggt. Det ger en mycket bra åter-koppling till min egen projektering.

Gröna ytor, stadens lungor, är allt mer prioriterade i stads-planeringen. Hur ser du på yrkets framtid?

– Framtiden ser mycket bra ut. Anläggningsbranschen börjar bli bättre på att arbeta tvärvetenskapligt. Medvetenheten ökar om att det gröna utemiljöer behövs inte bara för hälsans skull utan även för tekniska lösningar. Ett exempel är att kunna ta hand om dagvatten på ett bra sätt, jag tänker då på sensomma-rens skyfall. Därför är det spännande att arbeta på ett stort företag som Ramböll där vi har många teknikdiscipliner så som land-skapsarkitekter, geoteknik, VA-ingenjörer. Det är intressant att arbeta tillsammans för alla har olika infallsvinklar. Det är lyckat när det estetiska även har en teknisk funktion och håller över tid.

NAMN: Josephine Isaksson. ÅLDER: 33 år. YRKE: Landskapsingenjör. ARBETE: Ramböll i Stockholm. UTBILDNING INKLUSIVE KARAKTÄRSÄMNE: Landskapsingenjörsprogrammet, Bsc, Landscapemanagement and construction, SLU Alnarp. FAMILJ: Stor.

Yrkesporträtt

’’ Man pratar mycket mer om utemiljön nu än för sex år sedan när jag började. Den är med från början av bygg projekten numera. Det är positivt.

Foto

: Mau

ro R

ongi

one

by JAFO

HighLine Panel Elegant golvavloppwww.unidrain.se


FASTIGHET

JOHAN ASPELINGolvbranschen, [email protected]

REFERENSER1. www.auktorisation.se 2. www.kretsloppsmarkning.se 3. www.golvbranschen.se/miljo/golvatervinning

I utrymmen som hanterar vatten är kraven höga på kvalitet i material och utförande. Det är självklart eftersom fukt och läckage ger boende stora problem. Men hur står det till med kvalitetskraven på våtrumsarbetet i branschen? Är det bara lågt pris som avgör vem entreprenören blir?TEXT: JOHAN ASPELIN

tt bygga badrum är komp licerat ur såväl teknisk synpunkt som ur samordningssyn-punkt eftersom så många olika kvalifice-rade yrkesgrupper krävs

för att få ett fackmässigt resultat. Bygg- el- vvs- måleri- och golv-/plattsättningsföretag är beroende av varandras prestationer för att få rätt förutsättningar för sin egen entreprenad. Fel i produktionen blir ofta mycket kost-samma och får stora konsekvenser för den som drabbas av fel som måste avhjälpas. Detta måste så långt som möjligt förebyggas och ett sätt är att arbeta efter ett branschan-passat kvalitets- och miljöledningssystem.

Idag är det vanligt med kvalitets- och miljö-ledningssystem inom specialistbranscherna. Såväl vvs-företag som måleriföretag och golvföretag arbetar efter system som bygger på ISO-systematik för att ha en dokumenterad kontinuerlig process för att minska antalet fel. Kan fel och avvikelser begränsas så mins-kar resursutnyttjandet i entreprenaden och därmed onödig miljöbelastning och förhopp-ningsvis ökar även lönsamheten.

TIO ÅRS ERFARENHET

Golvbranschen, GBRs, arbete med att ut -veckla en sammanhållen kvalitets- och miljö-styrd process i våtrum har pågått under mer än tio år. Samtidigt som man i den allmänna debatten förfasar sig över bristande kvalitet i byggproduktion, är det svårt att nå fram med de lösningar som redan finns och har funnits under lång tid. Byggföretagen visar många gånger en aktiv okunskap om hur långt specialistbranscherna nått i sitt arbete med att strukturera specialistarbetet och det är klart att när beställaren/byggföretaget inte efterfrågar de entreprenörer, som med ett aktivt kompetens- och kvalitetsarbete kan erbjuda ordning och struktur, då blir det svårt. Beställarens mottryck mot sina valda underentreprenörer är oerhört viktig för att utvecklingen ska kunna fortgå. Upp-fattar entreprenören att ett strukturerat kvalitetsarbete inte är intressant hos bygg-

A

Våtrumsarbete kräver kompetens

företagen som ofta är kunden, då kommer utvecklingen att trappa av och det kommer inte att gynna byggbranschens konkur-renskraft.

OFFENTLIGA OCH PRIVATA UPPHANDLINGAR

För att råda bot på det här är det viktigt att byggherrarna kliver fram och ställer krav på den kompetensnivå som ska gälla inom ett byggprojekt, även avseende underentrepre-nörer i specialistbranscher. På den off entliga sidan har man i högre utsträckning tagit till sig de värden som finns inbyggt i ett doku-menterat kvalitets- och miljöledningsarbete med branschanslutna företag. Lagen om offentlig upphandling ställer krav på upp-handlingens form och det gör att färdiga kompetenspaket passar utmärkt för att underlätta kvalitets- och miljökravställning inom stat, kommun och landsting.

På den privata sidan finns fortfarande en mycket stor fixering vid ett angivet lågt pris, utan vidare funderingar kring om den entre-prenör som lämnar lägsta pris också kan leverera efterfrågad kvalitet på entreprena-den. En bidragande faktor är utan tvivel att kunskapen hos byggföretagen om hur man utvärderar en underentreprenör med speci-alistkompetens fortfarande är för dålig. Dess-utom bidrar byggherrarna som grupp till en kultur där vi är vana att tala om priset istället för innehållet i entreprenaden.

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSARBETE

Inom Golvbranschen, GBR, arbetar cirka 140 entreprenörer i enlighet med kvalitets- och miljöledningssystemet Auktoriserat Golv-företag för att kontinuerligt förbättra och ut veckla sina förmågor inom just de områ-dena. När ett auktoriserat golvföretag utför våtrumsarbete är företaget alltid GVK-auk-toriserat för dokumenterad våtrumskompe-tens, avseende tekniska krav på utförande. 135 av de 140 företagen är med i GVK och är då också auktoriserade för våtrum. För att nå upp till GVKs krav i praktisk produktion finns inom GVK stöd och kontrollverksamhet, som är utförandeinriktat.

KRETSLOPPSMÄRKNING – DIGITAL LOGGBOK I branscharbetet kopplat till Auktoriserat Golvföretag finns också tjänsten GBR Krets-loppsmärkning för märkning av golvkon-struktioner. Systemet kan enklast beskrivas som en digital loggbok för dokumentation av inbyggt material. Genom att ha digital kontroll över vilka material som finns in byggda i respektive utrymme finns möjlig-heter för att i framtiden delreparera våtut-rymmen eller riva på ett miljömässigt god-tagbart sätt. Det finns också möjligheter att föreskriva städmetoder och tillgängliggöra skötselråd digitalt. Alla auktoriserade golv-företag kan kretsloppsmärka sina projekt och det innebär fördelar i förvaltningsskedet som kommer att bli alltmer påtagliga i framtiden, särskilt när metoderna för åtgärdande av vattenskador förändras och utvecklas. Tjänster som är viktiga under förvaltnings-skedet är dock mycket svåra att övertyga byggföretagen om i ett upphandlingsskede och det innebär att byggherren många gånger går miste om dessa framåtriktade tjänsters fördelar om inte byggherren tydligt angivit vad som ska gälla.

ÅTERVINNING AV GOLVMATERIAL

På miljösidan finns också GBRs Golvåter-vinning av plastmaterial , som är extra intressant när det handlar om våtrums-produktion, eftersom plast både som tät-skikt i keramiska konstruktioner och som tät- och ytskikt har fördelaktiga egenskaper vilka gör att de föreskrivs i mycket frekvent omfattning. Att kunna återanvända bygg-material är en viktig del i att minska byg-gandets miljöpåverkan. ■


Debatt

ag ska här gran-ska några nya sanningar för att den fortsatta debatten ska bli mer faktabase-rad. Det påstås bl.a. att priserna

i byggsektorn stiger mer än andra priser och att byggföretagen har orimligt höga vinstkrav.

Varför har Byggnadspris-index (BPI) stigit snabbare än Konsumentprisindex (KPI)?

BPI följer utvecklingen av byggkostnaderna utifrån ett byggherreperspektiv, dvs. det beskriver vad det kostar att få ett hus byggt. Ett av problemen vid beräkning av byggnadspris-index är att särskilja prisutveck-lingen från kvalitetsutvecklingen. Beräkningen av BPI handlar inte om att mäta bakom liggande kost nader och vinster i bygg-företagen. Det är erkänt svårt att kvantifiera kvalitetsföränd-ringar i byggprojekt och detta medför att BPI har stora brister. BPI mäter enbart antal bal-konger, hygienutrymmen och garageplatser per lägenhet. Egenskaper som det vore önsk-värt att fånga upp är sådana som den slutliga bostadskonsu-menten uppfattar som kvalitets-faktorer, egenskaper som påver-kar driftskostnaderna, liksom även kvalitetsförändringar till följd av skärpta krav från sam-hället. I BPI analyseras knappt något av detta. Ingen hänsyn tas till exempelvis typ av utrustning i kök och badrum, materialval för väggar och golv, husets energiprestanda eller samhälls-relaterade standardhöjningar (tillgänglighetsanpassning, säkerhetsaspekter etc.) Detta

betyder att BPI i allt väsentligt missar kvalitetsutvecklingen.

Därmed går det inte att jäm-föra BPI med KPI och utifrån det dra slutsatsen att priserna stigit snabbare i byggindustrin än i andra delar av ekonomin. Det leder till felaktiga slutsatser eftersom vi inte vet hur mycket av prisuppgången som förklaras av att produktens kvalitet ökat. Om vi tror att hus som byggs idag håller högre kvalitet i åtminstone några av ovan nämnda aspekter än de hus som byggdes för 20 år sedan, är slutsatsen att BPI överskattar den ”verkliga” utvecklingen.

Exempel: Att köpa en ny Volvo kostade 1975 cirka 31 900 kr. Skulle priset ha stigit i samma takt som KPI skulle en ny Volvo idag kosta 165 000 att köpa. Men den som idag vill köpa en ny Volvo får betala 239 000 kr. Hur kan det komma sig? En Volvo 240 av 1975 års modell är inte samma produkt som en Volvo V60 av 2012 års modell. Vissa kvalitetsförändringar har skett.

Det framförs återkommande kritik som gör gällande att bygg-industrin har krav på höga vinst nivåer och att detta är orsaken till de ökande priserna. Bevis för detta framförs sällan utan oftast sägs det i mer all-männa ordalag. Om det vore sant borde rimligen vinstmargi-nalerna i branschen vara mycket höga jämfört med andra bran-scher. Vid en jämförelse med tillverkningsindustrin ser det ut som att vinstutvecklingen varit i princip jämbördig.

Vinstnivåerna mellan olika delar av byggindustrin skiljer sig åt. Anläggningsentreprenörer har en lägre vinstnivå än övriga

delar, projektutvecklare har en högre nivå vilken varierar kraftigt över tiden medan hus-entreprenörer och specialföre-tag ligger i nivå med övriga näringslivet. Tyvärr bottnar diskussioner kring vinst i ideo-logiska inställningar att vinst per definition är något omora-liskt som ska förbjudas. Vinst är en naturlig del av marknadseko-nomin och en av drivkrafterna till förändringar och förbätt-ringar som ger kunden bättre värde för pengarna. Företag-samhet skapar tillväxt och ökad välfärd vilket gynnar hela sam-hället. Detta ska uppmuntras och inte bekämpas.

Den fortsatta diskussionen kring det låga bostadsbyggandet bör istället fokusera på de struk-turella brister som sam hället skapat. Här utmärker sig den utdragna plan- och bygglovs-processen, hyresregleringen

och de eftersatta investering-arna i infrastruktur. Löser vi dessa hinder så ökar förutsätt-ningarna för att bygga fler bostäder radikalt. Om inte så kommer den nuvarande situa-tionen att bestå och förlorarna är de personer som står utanför bostadsmarknaden dvs. en stor del av våra ungdomar. De som är vår framtid. Så för deras skull ska vi skapa en bostadsmark-nad där konsumenten sätts i centrum, där flyttkedjor funge-rar utan hindrande skatter och kösystem, med marknadsmäs-siga villkor och social omtanke. Vägen dit går via fakta och inte via luddigt tyckande. ■

Fakta eller tyckande?I förra numret av Husbyggaren öppnade Lars Hedåker upp för en debatt kring det låga bostadsbyggandet. Lars bollade upp en mängd faktorer som byggregler, kost-nader, brist på byggbar mark och överklagandeprocesen. Alla faktorer har diskute-rats av olika debattörer under lång tid. Debatten kring dem tenderar dock ofta att bli baserad på mer tyckande än fakta, vilket över tid gör att nya sanningar uppstår.

J

BJÖRN WELLHAGEN Näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier

Stockholm central. Foto: Sveriges Byggindustrier

Vinstmarginal % (median) Totalt bland företag med över 10 anställda

2012 2011 2010 2009 2008

Tillverkning 3,8 5 4,7 3,4 5,4

Bygg industrin 3,8 4,6 4,4 4,5 5,4

rätt från början.

Sluta ta riSker med vattnet! www.säkervatten.se

roxx.se

Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer branschreglerna och undvik vattenskador och legionella.

De auktoriserade VVSföretagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver.

Det finns närmare 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

NY!

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

Nya testo 870en äkta värmekameramed 19 200 pixlarför endast

13.990:-


av kontakter för laddning. EU har tagit fram en standard som skall användas på Europas laddstationer. Enligt standarden skall Typ2-kontakten användas för normal- och semi-snabbladdare. För snabbladdare heter stand-arden CCS. Alla snabbladdare har en fast kabel som pluggas in i bilen. När det gäller normal- och semisnabbladdare kan man välja om man vill köpa en laddare med eller utan fast kabel. Det finns för- och nack delar med fast kabel som rekommenderas enligt EU-standarden.

Fördelarna med fast kabel är att bilägaren aldrig behöver ha med en egen laddkabel och slipper hantera en smutsig kabel när det regnar och snöar.

Å andra sidan är den fasta laddkabeln är ännu en komponent som kan gå sönder, saboteras eller stjälas vilket är en nackdel. En annan nackdel är att det finns risk för att kontakten på den fasta kabeln inte passar det fordon som skall ladda.

Man bör också fundera på om man skall ta betalt för laddningen, vilket kan integreras i laddstationen. Enklaste sättet att ta betalt är via betalkort eller sms. Ett annat tillval till laddstationen är uppkoppling. Om ladd-stationen är uppkopplad kan den fjärröver-vakas och vissa fel kan åtgärdas på distans, vilket gör driften billigare.

När du funderat på dessa frågor är du

örja med att fundera på vil-ken typ av laddstation som skall etableras. Det finns tre typer:

1. Normalladdstation – Växelströmsladdning med effekt upp till 3,7kW, bilen

laddas fullt på cirka åtta timmar.2. Semisnabbladdstation – Växel s tröm s-

laddning med effekt upp till 22kW, bilen laddas fullt på cirka två timmar.

3. Snabbladdstation – Likströmsladdning med effekt över 22kW, bilen laddas till 80 procent på cirka 30 minuter.

HITTA EN LÄMPLIG PLATS för laddstationen. En bra placering för snabb- och semisnabb-laddare är på en lättillgänglig och attraktiv plats med närhet till köpcenter, snabbmat-skedja eller andra faciliteter. En normal-laddare bör placeras där man normalt står parkerad en längre tid.

Förutom själva laddaren, bör man för en snabbladdare också installera påkörnings-skydd och väderskydd kring laddaren för att skydda den. Detta är inte lika viktigt för en normal- eller semisnabbladdare. Ladd-stationen ska också vara skyltad med väg-märket T24, laddplats, som tilläggstavla till märket E19 som normalt används för park-ering. Glöm inte heller att laddstationen bör vara belyst samt tillgänglighetsanpassad. Se till att få tillstånd från markägaren och eventuellt bygglov från kommunen.

På elbilsmarknaden finns idag flera typer

Etablera en LADDSTATIONSäkert har ni sett några av de dryga 600 ladd stationer som fram tills idag etablerats runt om i landet. Men hur går man tillväga när man etablerar en ny laddstation för eldrivna fordon? Vad bör man tänka på och vart skall man vända sig? Svaren på dessa, och många andra frågor, får du i Power Circles projekt ”Laddat för kunskap”, som stöds av Energimyndigheten. Delar ur materialet återges här i korthet.

redo att beställa laddstationen. En googling på ordet ”Laddstation” leder dig fram till de svenska återförsäljarna.

Ta kontakt med elnätsbolaget i kommunen och informera om att du tänker etablera en laddstation på den tänkta platsen. Beställ ledningsdragning så att el finns på plats när laddaren levereras. Anlita en behörig elinstallatör för att installera laddstationen.

LADDNING I HEMMET

Det finns flera saker att tänka på om man vill kunna ladda sitt elfordon i hemmet. Det är fullt möjligt att ladda sitt fordon i ett vanligt vägguttag, men det är inte rekom menderat ur ett säkerhetsperspektiv då det finns vissa risker i en okontrollerad laddning. För att kunna ladda snabbt och säkert bör man köpa en så kallad laddbox.

En laddbox, eller wallbox som det heter på engelska, är en box som sätts upp på väggen eller på en stolpe i anknytning till bilens parkering. Laddboxen möjliggör en snabb och säker laddning av elfordonet.

Installationen av en laddbox är enkel och smidig och utförs av en certifierad elinstallatör.

4 SNABBA PUNKTER, SÅ SKAFFAR DU EN LADDBOX

1. Sök fram en lämplig leverantör och beställ en box med kontakt som passar din bil (Typ1 eller Typ2). 2. Boka tid med elektriker för kontroll av ditt elsystem och be elektrikern ta fram en offert på helhetslösning.3. Boka tid för installation och få installatio-nen utförd.4. Låt elektrikern slutbesikta och göra kvali-tetskontroll. ■

MAZDAK HAGHANIPOURProjektledare Inom e-mobility på Power Circle med syfte att stärka, stödja och främja svensk el och elkraftteknik

B

Så länge man följer standarden gör man rätt:Normal- och semisnabbladdning: Minst Typ2Snabbladdning: Minst CCS

CHECKLISTA FÖR DIG SOM VILL ETABLERA LADDSTATION

– Få godkänt av markägaren

– Behövs bygglov?

– Ta in offerter och beställ laddstation: Normalladdning/Seminsnabbladdning/Snabb-

laddning, Fast kabel? (Fast kabel är rekom-menderat), Vilka kontakter? (CCS och Typ2 är minsta kravet), Betalningsalternativ?, Uppkopp-lad laddstation?

– Beställ kringutrustning vid behov: Påkörningskydd, Väderskydd, Skyltar

(T24 och E19), Belysning

– Beställ ledningsdragning

– Teckna nytt elabonnemang

– Anlita elinstallatör för installation

– Säkerställ egna resurser för drift och underhåll, eller teckna ett servicekontrakt

Miljö

BERGSÄKER

NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433 - 73 000. Läs mer på nibe.se/F1345

Genom att låna kraft från naturen ger vi din vardag den perfekta temperaturen. Tack vare dubbla kompressorer möjliggörs produktionen av värme och varmvatten samtidigt i fastigheten, vilket är unikt.

• Mindre än 3 kg köldmedium/aggregat

• NIBEs användarvänliga display

• 4 olika storlekar, upp till 540 kW i samma system

• Tystgående


FRÅGA: Hej Juristen! Jag har hört att den obligatoriska bygg-felsförsäkringen avskaffas, vad innebär det och vad är skälen till detta?

Svar: DEN URSPRUNGLIGA lagen om byggfelsförsäkring m.m. (1993:320) trädde i kraft 1993 men var främst avsedd som ett skydd för boende i fler-bostads hus efter problem med fram för allt fukt i boendemiljön i miljonprogrammens spår. Genom senare ändringar i lagen som trädde i kraft 2005 infördes obligatorisk byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd vid småhusentreprenader. Regel-verket ledde dock till märkliga effekter som bland annat att det krävdes färdigställande-skydd och byggfelsförsäkring även om byggherren utförde arbetet själv. Ett antal utred-ningar och kompletteringar har därefter gjorts avseende lagen.

Syftet med kravet på bygg-felsförsäkring har givetvis varit att skydda byggherren (konsu-

menten) vid byggande. Mycket pekar dock på att detta syfte inte har uppnåtts. I de utred-ningar och förarbeten som ledde fram till avskaffandet av lagen nämns följande fyra huvudsakliga skäl till varför lagen inte har fått den effekt som var tanken:

BRISTANDE KONKURRENS – Utbudet av försäkringsgivare har varit väldigt begränsat. Enbart fyra aktörer finns på marknaden. Det har dessutom funnits kopplingar mellan bygg-branschen och försäkrings-bolagen i fråga om både ägande och operativa befattningar.

UNDANTAGSBESTÄMMELSER – Försäkringsbolagen har infört villkor som väsentligt begränsat möjligheten att ta i anspråk för-säkringarna. Dessa begräsningar har visserligen haft stöd i vad som varit tillåtet enligt lagen men det finns även exempel på där marknadsdomstolen har förbjudit en av de ledande

marknads aktörerna att använda vissa villkor.

FAKTISKT UTFALL – Antalet fall som lett till utbe-talning ur försäkringarna är låga. Detta hänger troligen samman med föregående punkt. Denna bild bekräftas bland annat av Finansinspek-tionens sammanställning, där det framgår att mellan åren 2000 och 2009 uppgick vinstmarginalen för en av de ledande aktörerna på markna-den för byggfelsförsäkringar, GAR-BO Försäkring AB, till cirka 53,9 procent av de inbe-talda premierna. Väldigt lön-samt med andra ord. Detta är klart avvikande från de övriga riksskadebolagens försäkrings-tekniska resultat, som i regel varierar mellan ca 5 och 15 procent av premieintäkterna. Försäkringspremierna som konsumenterna betalat har med andra ord inte stått i pro-portion med den försäkrade risken.

SKIFTANDE TILLÄMPNING – I byggnadsnämnderna, som beslutat om när byggfelsför-säkring ska föreligga eller inte, har bedömningarna skiljt sig från kommun till kommun.

Färdigställandeskyddet kommer dock att kvarstå. I samband med att lagen om byggfelsförsäkring upphörde infördes en lag om färdig-ställande skydd som gäller från den 1 juni 2014. Lagen har i huvudsak samma villkor kring det obligatoriska färdig ställande-skyddet som tidigare. Några nyheter i lagen är dock att fär-digställandeskyddet övergår till ny ägare av byggnaden om den överlåts och att den som marknadsför färdigställande-skydd inte får neka någon att teckna skyddet.

Skälen till att reglerna om färdigställandeskydd behålls är i huvudsak att det finns konkurrens på marknaden för färdigställandeskydd. Detta beror främst på att även banker kan ställa säkerhet. Vidare kräver skyddet inte självrisk för att kunna tas i anspråk och undantagen från när skyddet kan användas är mer begränsat än vad som gällt för byggfels-försäkringarna. Den samman-tagna bilden är helt enkelt att systemet med obligatoriskt färdig ställandeskydd har fungerat. ■

Obligatorisk byggfelsförsäkring avskaffadLagen om byggfelsförsäkring med krav på obligatorisk bygg fels försäkring och färdigställandeskydd när konsument anlitar näringsidkare för att uppföra eller bygga till ett småhus, upphörde att gälla den 1 juni 2014. Samtidigt började en lag om obligatoriskt färdigställandeskydd gälla.

@HAR DU FRÅGOR?

■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f råga publicerad här? Mejla [email protected]. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till [email protected].

FRÅGA: Var kan jag läsa om den nya lagen?Svar: Sök på ”2013/14:125” så hittar du regeringens proposition om avskaffande av reglerna om bygg-felsförsäkring samt även den nya lagen om färdigställandeskydd. I propositionen finns bland annat en författningskommentar som paragraf för paragraf kommenterar den nya lagen.

FRÅGA: Hur påverkar den avskaffade lagen byggfelsförsäkringar som tecknats innan lagen trädde i kraft?Svar: Inte alls. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya lagen gäller den gamla lagen för bygg-felsförsäkringar tecknade före den 1 juni 2014. Samma sak gäller för färdigställandeskydd, det vill säga om sådant tecknats före den 1 juni 2014 tillämpas de gamla lagreglerna.

PER VESTMANAdvokatFoyen Advokatfirma

Bygg in tryggheten redan från start. Med våra gas- och radonmembran har du superskydd mot skadliga markgaser nu och i framtiden. Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i marken. Den tränger in i hus och byggnader genom otätheter och öppningar i grund och golv. Som skydd har vi utvecklat gas- och radonmembran som effektivt stoppar de skadliga markgaserna. Enklast och mest ekonomiskt är att bygga in membranen vid nybyggnation. De kan monteras under grunden, på grundplattan eller i isoleringslagren.

Våra gas- och radonmembran består av flera lager UV-stabiliserad polyeten med en armering av polyesternät. Vissa har ett aluminiumskikt för extra gastäthet. Vi på Icopal har också utvecklat geomembran för effektivt skydd på förorenad mark.

Läs mer om våra marknadsledande system och produkter på icopal.se

Kampen mot radon fortsätter

Icopal Gas- och radonmembranInspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se

Superskydd mot radon

och skadliga markgaser


HAGIA SOFIA SHIGERU är en märkvärdig helgedom. Fär-digställd år 537 i den gamla europeiska delen av Istanbul, har byggnaden med sin väl-diga byggnadsmassa varit en

religiös och kulturell klenod som mängder av troende och turister genom århundra-den sökt sig till. Genom historien har den fungerat som ortodox kristen kyrka fram till Istanbuls inlemmande i det Ottomanska riket 1453 och moské fram till 1935 där den

fick den primära funktionen som museum. Under 17 år från 1993 genomfördes en mycket omfattande renoveringsinsats som avslutades omkring tiden för Istanbuls funktion som Europas kulturhuvudstad 2010. Och strax efter att renoveringen av primärt dess konstruktion och arkitektur avslutats, påbörjades en ny restaureringsfas inriktad på helgedomens mosaiker, mål-ningar och stenläggningar. Hagia Sofia är ett storartat exempel på historisk byggnads-konst och arkitektur men också ett

memento rörande den enorma uppgift som det innebär att hålla existerande byggnads-bestånd i skick och god funktion. ■

UTBLICKINTRESSANTA BYGGPROJEKT UTANFÖR SVERIGES GRÄNSER

PLATS: Hagia Sofia, IstanbulPROJEKTETS SYFTE: Att renovera en helgedomPROJEKTPERIOD: 2093–2010

FAKTA/ HAGIA SOFIA

HAGIA SOFIA – DEN MÄRKVÄRDIGA HELGEDOMEN

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59

[email protected] • www.kabe-mattan.se

Stoppa smutsen i entrén...

...vi har lösningarna!

Stoppa smutsen i entrén...

...vi har lösningarna!

Kåbe KombiPerfekt där trafik från tyngrevagnar ej kan undvikas!Kåbe Kombi är den damklacksvänliga,slitstarka och rullbara entrémattan somär ett bra alternativ till Kåbe Original-matta. Kåbe Kombi förses med inläggav borst, textil eller gummi. Dessa kanäven kombineras med varandra isamma matta.

Kåbe SkrapgallerHalkskyddslister av pressat stål eller gummiNormalt ligger skrapgallret utanförentrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kansamlas under lång tid utan att gallretbehöver lyftas för rengöring. En brahjälp speciellt vintertid då människorsom går in i en byggnad är mer med-vetna om väderleken och redan här kanbörja stampa av sig smutsen. Skrap-galler finns i flera olika utföranden.

Husbyggaren1401_Layout 1 2014-02-17 13.10 Sida 1

BYGGLEVERANTÖRER

Mer info på www.hagmans.com

• INDUSTRI• LAGER

• GARAGE• BALKONGER

• TRAPPOR

Med ett av marknadens bredaste sortiment av färger och

beläggningar för tak och golv har vi lösningar för era behov!

TAK- OCH GOLVFÄRG SOM TÅL ATT SLITAS PÅ!

• PLÅT• BETONG• PAPP• ETERNIT

Fuktsäkrar husgrunder!• Snabb uttorkning • God värmeekonomi

• Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

08-39 01 15www.liwagruppen.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

www.peikko.se

Vi erbjuder smarta och energieffektiva värmekabellösningar för för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter.

Kontakta oss för rådgivning och offertbesök – vi mäter på plats.

020-210 100 | [email protected]

WWW.PENTAIRTHERMAL.SE

FROSTSKYDD AV HÄNGRÄNNOR OCH STUPRÖR

SV-RaychemgutteradvertHusbyggaren-AD-EU0390THERMAL BUILDING SOLUTIONS© 2014 Pentair. All the trademarks and logos are owned by Pentair or its global affiliates. Pentair reserves the right to change specifications without prior notice.

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader

Försäljning av Planta Bullerskärmar

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

Tel 0451-898 77. [email protected] www.jape.se

För alla byggnader där problem med fukt, lukt och radon finns i betong-platta, källargolv och väggar. 41 77 01

www.murma.se

Ny produkt ! Valvbågsform K3

Derbigum leder utveck-lingen av tätskikt. Tättoch hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer påwww.buildsmart.se

Tätskikt för hållbart byggande

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

Världsledande produkter av högsta kvalité

Snabba leveranser

Vattentäta helhetslösningar för tak och bjälklag

Personlig service, alltid nära tillhands

Lättillgängliga tätskiktsgarantier

Gedigen lokal kännedom och erfarenhet

www.takcentrum.se

Tätskiktslösningar för hållbart byggande


KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkon-troll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

HELSINGBORG

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

LUND

Tel 016-51 80 10Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare &

Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningarByggskadeutredningar

e-post: [email protected] 1 C • 256 59 Helsingborg

Tel 042-18 19 10

För bättre samhällenwww.tyrens.se

Kontroll och besiktning av utemiljöer

i samband med ny- och ombyggnader

SITAC-certifierad besiktningsman av utemiljö


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och Träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Vi finns i Solna och Uppsala.Ring 08-564 859 50 eller

Torbjörn Lång, 08-564 859 52,e-mail, [email protected]

www.pbt.se

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening


Noterat

Mats Emborg, Jan-Erik Jonasson, Lennart Elf-gren och Vladimir Ronan från Luleå Tekniska Universitet fick Bygginnovationens stora pris för sitt förslag inom betongtillverkning.

De har tagit fram en ny bindemedelsteknik som sänker miljöpåverkan jämfört med traditionell teknik.

Innovationstävlingen har arrangerats på uppdrag av myndigheten Vinnova som en del av regeringens miljöteknikstrategi. Bygginnovation är ett samverkans-program mellan företag i samhällsbyggnadssektorn och myndigheten. Sedan starten 2011 har runt 40 miljoner kronor fördelats till ett 80-tal idéer, där företagen medfinansierat innovationsarbetet så att det totalt investerats det dubbla i idéerna. Läs mer på www.bygginnovation.se

Stadsutveckling i Nigeria med Minecraft

Konstnären är Charlotte Gyllenhammar och skulpturen är döpt till Mother.

Svensk Byggtjänst förser UN-Habitat med svenska samhällsbyggare och gamers för att rusta upp 300 offentliga platser runt om i världen fram till 2016. De använder spelet Minecraft som verktyg för att ut veckla positiva och trygga sociala ytor i samverkan med människor och myndigheter på plats.

Skärpta kravnivåer på energihushållningBoverket har för avsikt att genomföra ändringar i energihushållningskraven i avsnitt 9, Boverkets byggregler. Den nuvarande kategorin Bostäder föreslår man delas in i två nya grupper; Småhus och Flerbostadshus.

KlimatkorrigeringEn ny klimatzon, kallad klimatzon IV, införs. Klimatzon IV ska omfatta Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö i Västra Götalands län. I klimatzon IV skärps kraven med cirka 10 procent jämfört med de nya nivåer som ska gälla i klimatzon III.

Nya kravnivåer• Ingen skärpning för gruppen Småhus annat än vad

som blir effekten av att införa en ny klimatzon IV• En generell skärpning med cirka tio procent för

Flerbostadshus och Lokaler i alla klimatzoner• I zon IV blir effekten tio procent generell skärpning

och tio procent skärpning som effekt av den nya klimatzonen.

Förslagen på skärpta kravnivåer är på ute remiss och avses träda i kraft 1 februari 2015. Läs mer i ”Skärpta energihushållningskrav”. Den finns i Boverkets webbokhandel.

Innovation i miljöteknik gav pris

Kvinnoansikte som fontänEtt av de mer spektakulära konstverken i det offentliga rummet har invigts i Malmö-förorten Hyllie. Det är ett gigantiskt liggande kvinnoansikte i brons där vatten sprutar ur hennes mun 15 meter högt upp i luften. Konstnären är Charlotte Gyllenhammar och skulpturen är döpt till Mother. Ansiktet är åtta gånger fem meter och storleken är anpassad till de stora byggnaderna som omger rondellen. Bygget av fontänen är tekniskt komplex. Ett exempel är att vattenstrålens höjd regleras automatiskt efter vindförhållandena. Ett annat är att rondellen är starkt trafikerad. Pumparna står därför i ett teknikrum en bit bort från rondellen så att underhållet kan ske trafiksäkert.

I Nigeria har projektet fokuserat på utvecklingen av offentliga platser i stä-derna Akure och Lokoja. I Akure ska ett palatsområde – utsett av Unesco till en Special Heritage Site – förnyas. I Lokoja inleddes arbetet med att del-tagarna fick ta reda på vad besö k arna i parken Obasanjo hade att säga om platsen. Hur de ville att den skulle

utvecklas och vad de var mest besv i kna med i nuläget. Utifrån svaren byggde deltagarna en Minecraft modell med flera konkreta förbättringsförslag i parken: en pool, ett ungdomshus, blomsterarrangemang, en parkering och en bankomat. Allt för att platsen skulle bli så inbjudande som möjligt.

I Lokoja är det en park som kommer att rustas upp.


Borrar från Hallandsåsen i auktionDen 4 september förra året bröt det svenskfranska konsortiet Skanska-Vinci genom berget i det 8,7 kilometer långa västra tunnelröret i Hallandsås. Nu påbörjas avveck-lingen av bygget av Sveriges längsta och mest omskrivna järnvägstunnel.

Borrarna i Hallandsås har gjort sitt för tunnelbyggaren Skanska-Vinci. Nu läggs en mängd tung utrustning ut på internetauktionen PS Online auktioner. Anläggningsmaskiner och annan utrustning auktioneras ut, bland annat ett par mil galvade vattenrör, teleskoplastare, kylaggregat, en halv mil högspänningskabel, tunnelfläktar, betongsprutrobotar, betongbilar och en av de stora bergborrmaskinerna. Det är en Atlas Copco Boom Rocket som använts för att öppna de nitton tvärtunnlarna som förbinder de två huvudtunnlarna. Hela auktionsvärdet är beräknat till 14,6 miljoner kronor.www.ps.nu

Laddpark öppnad I direkt anslutning till Videum Science Park på Framtidsvägen i Växjö invigdes i slutet av augusti en laddpark för sex elfordon. Såväl hyres gäster i Videum Science Park som deras besökare kommer att kunna ladda sina elbilar här under arbetsdagen. De som ännu inte har en egen elbil kommer att under 2014 kunna hyra de elbilar som ställs upp i laddparken av elbilspoolen Move About. www.greencharge.se

Marknadsnytt

Räcken i aluminium med dolda infästningarRäcken i aluminium med helt dolda infäst-ningar av glaspartierna ger möjlighet att skapa balkonger där inget skymmer utsikten.De olika grundmodellerna prefabriceras för snabb installation. WinRail har som tillval en speciell aluminiumprofil som kompenserar för toleranser och rörelser i fastigheten/balkongen. Systemet är utvecklat för en in-ternationell marknad och uppfyller alla regler och säkerhetskrav.www.windoor.se

Derbigum Pure är faktiskt unikt i flera avseenden. Dels är det världens första ekologiska takbe-läggning. Och dessutom det första som cer-tifierats i ”Cradle-to-cradle”. I vårt tycke denfinaste certifiering som går att få. För därandra certifieringar inom byggsektorn oftabara handlar om smala områden som ener-gisnålt och miljövänligt, har Cradle-to-Cradle betydligt bredare krav än så – faktiskt materialets hela livslängd. Det handlar omproduktion, material, återvinning, vatten- ochenergiförbrukning.

Derbigum Pure består av vegetabiliska oljoroch harts. Men det är inte bara ”fint” i sig,utan gör även fina saker. Tack vare en vit ytareflekterar det bort drygt 80% av solens ljusvilket spar energi för att kyla ner byggnaden.För att skapa nya hållbara material måsteman börja tänka i nya banor. Vill du se flerexempel på takbeläggning från Derbigumoch annat är du välkommen till www.buildsmart.se. Vi utlovar redan nu engedigen meny för tak och hållbart byggande.

Världens första ekologiska takbeläggning.Hur smakar det?

Buildsmart AB Spjutvägen 5 175 61 Järfälla Tel 08 795 94 80 [email protected] www.buildsmart.se

BS_Pure_183x129_Layout 1 2014-09-02 10.04 Sida 1

Marknadsnytt

Minskat drag och värmeläckageI de nya byggreglerna får byggbranschen rådet att använda kapillär brytande stom-skydd i kombination med dränering i fasaden för att leda ut eventuell inträngande fukt från byggnader. Boverket förtydligar att det all männa rådet är en ”nivåsättande regel”. Enligt beräkningar kan åtgärdsbehoven av putsade fasader därmed minskas med 320 miljoner kronor årligen samtidigt som bygg kostnaderna endast ökar med 40 miljoner kronor om branschen följer det nya rådet om stomskydd. Flera oberoende rapporter visar att när draget och värme-läckaget minskar i byggnaden så ökar såväl komforten som energibesparingarna. Stom skyddet StoGuard har använts på den svenska marknaden under många år.www.sto.se

Trådlösa sensorer i fastigheter sparar energiDrygt ett år har gått sedan Einar Mattsson Byggnads AB valde att installera prognosstyrning från eGain i ett 30-tal fastigheter. Det har bidragit till att Einar Mattsson har minskat sin energi-användning i de fastigheter som prognosstyrs med eGain forecasting™ med 10 procent. Det innebär att de har minskat sin årliga miljöpåverkan med 195 000 kg CO2 jämfört med tidigare, vilket var en av de avgörande faktorerna till att man nu satsar vidare på eGain forecasting™.

Med eGain forecasting™ och tilläggstjänsten eGain sense™, mäts såväl inomhustemperatur som luftfuktighet i lägenheter med trådlösa sensorer, och fastighetsägaren får en komplett överblick av inomhusklimatet i fastigheterna. Med hjälp av detta optimeras såväl energibalans-beräkning som den självlärande optimeringen ytterligare för maximal besparing.www.egain.se

Induktion fäster tätskikt utan skruvförbandInduktionsverktyget är nyckelkomponenten i SFS intecs nya system som också innehåller en uppsättning kraftfulla magneter. Induktionsverktyget passar takarbeten med både PVC- och TPO-membran. Motsvarande traditionella lösningar innebär att, efter det att tätskiktet lagts ut, infästningar görs med skruvförband vilka av förklarliga skäl penetrerar membranet. Med SFS intecs system görs förberedelsen av infästningen innan tätskiktet läggs ut. Perfekt svetsning garanteras med hjälp av flera inbyggda säkerhetsfunktioner och isoweldsystemet. I isoweld sitter en induktionsspole som genererar ett magnetfält. När metallbrickan hamnar under induktorn induceras virvelströmmar i arbetsstycket. Virvelströmmarna värmer upp materialet och den uppkomna värmen smälter i sin tur fast tätskiktet mot metallen. www.sfsintec.se

Gör som hitta rätt medarbetare genom att annonsera i Husbyggaren.

Nöjdkundgaranti: Om ni inte finner rätt sökande efter en platsannons i Husbyggaren, bjuder vi på ett kostandsfritt införande i nästkommande nummer av tidningen.

Söker ni .... Byggingenjör, Besiktningsman,Projektledare, Bygglovshandläggare eller Byggnadsinspektörer

Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via [email protected]

Samlad styrkaVåra medlemsföretag förverkligar dina byggprojekt

Entreprenörföretagens medlemmar är företag professionella inom:

• Byggnadsplåt – tak och fasad• Ventilation• Stål- och lättbyggnadsteknik

www.entreprenorforetagen.se

husbyggaren_183x62mm.indd 1 2014-05-07 10:43:36

Händer inom SBRStudieresa till Japan, 8 dagar25 september – 2 oktober 29 750 kr per person i dubbelrumAvresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn Studieresa till Korea och Japan, 13 dagar 2 – 14 oktober 46 000 kr per person i dubbelrumAvresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn Händer i branschen Träffpunkt Betong 1425 septemberPlats: Clarion Hotel Sign i Stockholm, Betong-föreningen

Stålbyggnadsdagen23 oktober Plats: Nacka Strands-mässan i Stockholm, Stålbyggnadsinstitutet

Samhällsbyggarforum 2014 6 november Plats: Nalen i Stockholm, Svensk Byggtjänst

Samhällsbyggnads-dagen6 november Plats: Konserthuset i Göteborg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Building Sustainability SGBC1410–11 novemberPlats: Stockholm Water-front, Sweden Green Building Council och Stock-holms stad

Brandskyddsdagen 26–27 november Plats: Täby Park konferens & Hotell, Sveriges Brand-konsultförening

Kalendariet2014

■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund)Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, [email protected]■ Hemsida: www.sbr.se■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 90■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94■ Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Vi finns för dig!

SBR Byggingenjörerna

FÖRBUNDET BILDADES 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och mark-nadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

l AMA anläggning 13

l AMA Hus 11, grundkurs

l Att planera och styra projekt

l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket

l Entreprenadbesiktning 1 – grundutbildning (läs mer i notisen)

l Entreprenadbesiktning 2 – steg 2 (läs mer i notisen)

l Entreprenadbesiktning 2a – provtillfälle för besiktningsman

l Entreprenadjuridik, grundkurs

l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

l Fuktmätning – fukt och mögelskador

l KA-symposium (läs mer i notisen)

l Konsumententreprenader

l LOU-upphandling av byggentre-prenader och tjänster

l MER Anläggning 13

l Natursten i husbyggnad på rätt sätt

l Provtillfälle/enstaka prov/omtentamen

l Putsade fasader

l Överlåtelsebesiktning av fast egendom

l Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

l Överlåtelsebesiktningssymposium, för certifierad eller godkänd besikt-ningsman

Utbildningar schemalagda efter augusti 2014 Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Kursanmälan och information om utbildningarnaSe www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

Kursprogram för hösten 2014

ENTREPRENAD-BESIKTNINGSKURS Plats: Scandic Klara i Stockholm,

Tid steg 1: 18–19 september Tid steg 2: 15 oktober

Föreläsare: SBR Byggingenjör Tomas Thulin och Advokat Lars Hag

Innehåll: Steg 1 omfattar både juridik (AB, ABT, ABK, ABS, konsument-tjänstlagen och avtalslagen) och metodik. Vi går igenom rutiner för att genomföra en besiktning på ett for-mellt riktigt sätt. Förutom praktiska exempel presenteras checklistor av olika slag samt mallar för utlåtande och bilagor med mera. Steg 2, vi går igenom entreprenadbesiktning, från förbesiktning under entreprenadtiden till särskild besiktning efter garantiti-dens utgång. Kursdagen avslutas med repetition av juridiken kring entreprenadbesiktning samt en genomgång av ISO 9001 (kvalitets-ledningssystem) inför tentamen.

KA-SYMPOSIET Plats: Scandic St: Jörgen i Malmö

Tid: 13–14 oktober

Föreläsare: SBR Byggingenjör Ingvar Edsö och Michael Spångberg.

Innehåll: Nyheter i bygglagstiftningen, erfarenhetsåterföring samt fördjup-ningsdel i aktuella ämnen i branschen. Fördjupningsdelen innehåller bland annat diskussioner kring olika typer av uppdragsbekräftelse, egenkon-troller, SBR-märkning samt erfaren-hetsåterföring kring hantering av uppdragen som KA.

Utbilda dig i höst

NYTT FRÅN SBR

Studieresor till Japan och Korea i höstVälkommen att ta del av vad som pågår inom byggbranschen i två av Asiens viktigaste högteknologiska länder samt få en förståelse för hur dess kultur påverkar byggandet!

En resa är koncentrerad till Japan och en resa går till både Japan och Korea. Båda länderna ligger i täten för teknologisk utveckling samtidigt som tradition är ett viktigt inslag i samhället.

Resor

JAG HAR ARBETAT inom föreningslivet hela mitt yrkesverksamma liv. När jag var barn var tennis min favoritsport och detta utveck lade sig till att jag direkt efter gymnasiet började arbeta som tennistränare på klubb och för-

bundsnivå. Efter ett antal år blev arbetet mer och mer inriktat på ekonomi, personal, marknadsföring och driften av tennisan-läggning. Jag har också fått erfarenheten att arbete med andra idrotter och fören-ingar. De senaste åren som verksamhets-chef i Täby Basket (1000 medlemmar) och Spårvägen Simförening (2800 medlemmar) med fokus på resultatförbättring och orga-nisationsutveckling. Jag är utbildad affärs-ekonom på IHM Business School och som idrottskonsulent i Linköping. Sedan 2010 har jag uppdrag som föreläsare för SISU Idrottsutbildarna inom områdena fören-

ingsutveckling, marknadsföring och kom-munikation. När detta publiceras har jag precis börjat min tjänst hos SBR. Min upp-fattning är att SBR erbjuder sina medlemmar ett stort nätverk, spetskompetens och bra stöd inom ett flertal områden i sitt yrkesut-övande som byggingenjör. Jag ser fram emot att ambitiöst sätta mig in i en ny bransch där mina tidigare erfarenheter kan komma till nytta. Det ska bli väldigt roligt att tillsam-mans med styrelse, anställda och medlem-mar börja arbeta med SBR:s verksamhet.

Björn Edebrand

NYTT FRÅN SBR

SBR har en ny verksamhetschef

Lennart Wågström medlem i 50 år

Björn Edebrand heter jag och bor i Segel-torp, Huddinge med min fru Jenny och våra fyra barn som är mellan 2–17 år (så det är alltid full fart hemma).

HAN BERÄTTADE OM alla fantastiska år han engagerat sig i SBRs verksamhet. Det var dåvarande avdelningens ordförande Bengt Bergström som föreslog Lennart som med-lem. 1971 efterträdde Lennart Bengt som ordförande i Uppsala-avdelningen under åren 1971–74 och senare Bengt som styrelsele-damot i Förbunds styrelsen mellan 1977–90.

Lennart efterträdde även Bengt under några år att representera SBR vid våra finska kollegors stämmor. Första året blev en liten chock. På frågan vilka förpliktelser han hade så blev svaret från Förbundet: inga – du är där bara som en representant för SBR. På frågan i Finland samma svar: inga. När deras stämma började hälsades han välkom-

men och ordförande tackade honom för att han hade lovat att tala om svenskt bostads-byggande i 10-15 minuter. Det var hans första kontakt med Finland. Han lärde sig sedan att man hälsar från Sverige, har en liten present med sig samt tackar för maten vilken ingen hade nämnt vid hans första besök.

Lennart var ordförande i antagnings-nämnden under många år. Under 80-talet hade Lennart kommit in alltmer på besikt-ningsområdet och konstaterat att kunskapen bland besiktningsmännen var torftig. Till-sammans med framförallt advokat Jens Pedersen drog han igång en utbildning för besiktningsmän som avslutades med skriftligt och muntligt prov som gav vid godkännande en auktorisation. Uno Rydholm och Lennart satt hemma i Lennarts villa i Uppsala och upprättade de bestämmelser som skulle gälla för en auktorisation – svårstavad ord på den tiden – Uno och Lennart måste kolla i lexikon. När Lennart lämnade ordföran-deskapet för auktorisationen hade cirka 200 personer godkänts.

På stämmans förmöte tog Lennart upp frå-gan om inte besiktningsgruppen skulle återgå till att vara auktoriserade i stället för certifie-rade då andra idag kan certifieras utan med-lemskap i SBR. Risken finns att SBRs medlem-mars kunnande och erfarenheter på besikt-ningsområdet annars inte blir lika värdefullt. SBR kan fortsätta sin egen väg med special-utbildning av sina auktoriserade.

Lennart fick 1993 Byggstenen för sin insats på besiktningssidan samt blev senare hedersmedlem i SBR.

Lennart tackade för alla dessa år som medlem i SBR, intressanta, lärorika, kontakt-skapande med kollegor och myndigheter.

Han var glad för sitt engagemang i för-bundet och avdelningen – ett engagemang han önskade alla skulle få delta i och som ger så mycket tillbaka. Lennart lyckönskade slutligen SBR en fortsatt utveckling och fortsatt viktig organisation i branschen.

Bert Lambeck

Lennart konstate-rade på stämman i Kristianstad att han blev medlem den 1 januari 1964, det vill säga för 50 år sedan.

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | [email protected] | www.hfonstret.se

Fönster för generationer från H-Fönstret i LysekilH-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!

Vis

ion

Plu

s

Sundsvallsavdelningen i SBR har varit på studiebesök vid gårdsbyggnader som har anor från 1700-talet där det än idag saknas tillgång till ström. I en av gårdarna som kom till i början på 1900-talet har den fruk-tade hussvampen härjat. Det som är dilem-mat vid angrepp av hussvamp i byggnader som har ett kulturhistoriskt värde är dialo-gen mellan antikvariska sakkunniga och konsulter inom nämnda områden. Konsul-terna lämnar ofta förslag på omfattande rivningar i samband med dessa skador, medan den antikvariska expertisen poäng-terar vikten av att försöka att hitta lös-ningar för att bevara och skydda den äldre stommen i den yttersta mån som går.

RIVA ELLER BEVARA?

I dag är det generellt så att i en första dialog med konsulter kan det ibland innebära åtgärdsförslag som kan vara ganska omfat-tande såsom rivning eller till och med eld-ning av fastigheter. Vikten av att föra en dia-log där de olika intressen som finns mellan konsulter och antikvariska sakkunniga jäm-kats samman är en förutsättning för beva-randet av vårt kulturarv. Även ekonomiska aspekter och tidsaspekter kan vara av vikt vid beslut om åtgärd.

I Gudmundstjärn utanför Sundsvall där gårdarna är belägna har man lyckats bra med att samverka för att få en hållbar åtgärd på hussvampsproblemet utan att förstöra det kulturhistoriska värdet. Fastighetsägare, konsulter, entreprenörer och antikvarisk expertis har allt eftersom rivning skett av det angripna området haft regelbundna dialoger och tagit beslut i återställandeprocessen. Man har hittat bra lösningar tillsammans.

PROBLEM MED PÅGJUTEN GRUNDMUR

Fastigheten som drabbats berörde golvbjälk-laget och en del av väggar vars golv var modernt isolerat med tjärpapp i botten som tillförts under 1970-talet. Grundmuren var pågjuten till skillnad från att historiskt varit en plintgrund. Därför var förutsätt-

SBR-medlemmar samlades för att höra Johanna Ulfsdotter från Sundsvall museum presentera gårdens historia och de skador som uppkommit.

Hussvamp i kultur-historiska byggnaderDe gamla byggnaderna i Gudmundstjärn har kulturhistoriskt värde. I en av gårdarna har hussvamp fått fäste i golvbjälklaget. Kan man skydda de antikvariska värdena och samtidigt reparera skadorna? SBR:s Sundsvallsavdelning besökte gårdarna för att ta reda på vad antikvariens och konsultens samarbete resulterat i.

ningar stora för en gynnsam miljö för hus-svampen. Även här saknades ett gott skydd för dagvatten som tillfördes grunden.

ENKELGOLV UTAN ISOLERING OCH AVSKILJANDE DIKE

Lösningen blev då att riva golvbjälklag/bär-linor och behålla syllar som var ytligt skadad av rötangrepp. Boracolbehandling ska inledas och återställning blir ett enkelgolv utan iso-lering (såsom det var i sitt ursprung). Efter-som byggnaden inte har några boenden anses den lösning vara god. Grunden och marken har sugits ur i samband med sane-ring vilket medför även en större frigång mellan mark och övergolv. Man kommer även att se till att inspektionsluckor installeras och givetvis kommer avskiljande dike att grävas för att förhindra att dagvatten tar sig in i grunden. På så sätt så har en del av kli-matförändringar skett som försvårar ny till-växt av hussvamp.

KOMPROMISSEN GAV EN LYCKAD LÖSNING

I andra fall där det finns strömförsörjning så kan lösningarna förstärkas med avfukt-ningsanläggningar, men för byggnaderna i Gudmundstjärn är det uteslutet då ström-försörjning saknas. Rutin för framtida inspektioner av grunden tas fram för att spåra eventuell ny tillväxt och arbeta före-byggande.

REGELBUNDEN TILLSYN

Hussvampen är som sagt en av de farligaste virkesförstörarna i äldre träbyggnader, vilket medför att särskilda åtgärdsplaner vidtas som överlag bör tillämpas men med vissa undantag. Hussvampsaneringar är inte heller något där man kan lämna garantier för att svampen inte kan komma tillbaka, därför krävs regelbunden tillsyn oavsett åtgärdsplan.

Rickard Sjölin, ordförande SBR Sundsvall

Foto

: Dav

id P

ette

rsso

n

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder.

Cementa arbetar för en nollvision vad gäller utsläpp av koldioxid sett till cementprodukternas livscykel till år 2030. Vi har redan kommit långt och arbetar vidare efter fem huvudområden för att minska våra utsläpp; energieffektivisering, utfasning av fossila bränslen, utveckling av nya cementsorter, förståelse av samt ett förhöjt koldioxidupptag av betongstrukturer samt koldioxidav-skiljning följt av lagring eller återanvändning. Läs mer om vår nollvision på www.cementa.se.

För ett hållbart samhälle i betong

Vår vision är noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel.

Läs mer på www.cementa.se.

Documents

Husbyggaren 2014 Nr 3