sBr · svenska Byggingenjörers riksförbund Bygg B el B vvs B Anläggning

126

Välj rätt ytterväggssystem

Nedanstående är annons från Gyproc

4� husbyggaren  nr 6 B  2012

THERMOnomic stålstomme

Fuktsäker och energieffektiv ytterväggskonstruktion

Nya bredare reglar, skenor och z-profil gör plats för 340 mm isolering i ytterväggen. Det gör att ett lägre U-värde kan uppnås.

Bra för både miljö och plånbok.

Scanna och välj rätt ytterväggssystem eller besök www.gyproc.se

nr 6 B  2012  husbyggaren  5

ISSN�0018-7968

Organ�för�SBR–SvenskaByggingenjörers�Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Magnus�Janson

redAktör

Margot�Granvik,�Granvik�ProduktionLövholmsgränd�12,�117�43�StockholmTfn�08-743�04�73�Fax�08-642�20�33e-brev:�redaktionen@husbyggaren.se

AnnonsAvdelning

Björn�MårtensonLena�RösundTfn�08-644�79�60���Fax�08-643�11�60e-brev:�husbyggaren@mediarum.seDjursholmsvägen�62183�52�Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn:�08-462�17�90�e-brev:�pren@fc.sbr.se

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,�kronor�per�år� �395:–Lösnummer,�plus�porto� 70:–Samtliga�priser�exkl�moms.

Plusgiro:��� Bankgiro:55�34�25-0� 241-0058

utgivningsPlAn 2012

Nr�1� v�� 5� Nr�5� v�37Nr�2� v�11� Nr�6� v�43Nr�3� v�18� Nr�7� v�49Nr�4� v�23

tryckeri

Prinfo�Ystads�CentraltryckeriBox�82,�271�22�YstadTfn�0411-736�10� Fax�0411-173�53e-brev:�cty@cty.se

Husbyggaren�är�medlemi�Sveriges�Tidskrifter

Upplagan�är��11�200�ex.�Kontrollerad�av

Husbyggaren�uttrycker�SBRs��officiella�uppfattning�endast�då�det�särskilt��anges.

Redaktionen�ansvarar�inte�för���material�som�inte�beställts.

nr�6�·�2012�|�Årgång�54�

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan�4 Stål används i krävande och utmanande konstruktioner, som vid påbyggnaden av en hotellbyggnad vid Svenska mässan i Göteborg. Med höghållfast stål kan man dessutom minska på vikten, och därmed miljöbelastningen. Ett gott exempel på det är Friends arena i Solna. Vem har väl inte någon gång fått en stöt när statisk elektricitet byggts upp? Det går att undvika, med rätt materialval. Fuktvandring i betongplatta, och hur man sätter golv så att vattnet rinner åt önskat håll, är andra frågor som blir belysta i det här numret av Husbyggaren. Foto:�Gothia�Towers�

i nästa nummer: Byggmetoder�&�Innemiljö�Tidningen�kommer�vecka�49

innehåll 4 Förankrad�stålstomme�bär�upp�påbyggt�mässhotell

8 En�325�meter�stålbro�flyttas�i�sidled�i�ett�stycke

12 Bärverkens�brandskydd�ska�klara�utrymningsbehovet

18 Tydliga�regler�finns�för�att�få�vatten�att�rinna�åt�rätt�håll

20 Ingjuten�golvvärme�ger�stabil�temperatur

22 Hur�slipper�man�fuktskador�med�betongplatta�på�mark�

28 Rätt�material�i�skor�och�golv�stoppar�elektriska�stötar�

32 Golven�i�kulturhus�är�del�av�konstnärlig�utsmyckning�

34 Juridik:�Arbetsgivare�kan�välja�bland�olika�anställningsformer�

38 IT:�Tydlig�definition�behövs�av�konstruktörens�olika�roller

42 Form�&�Teknik:�Materialet�som�mål�–�eller�som�medel?

44 Debatt:�Konstruktion�i�höghållfast�stål�minskar�miljöbelastningen

49 Noterat

50 Marknadsnytt

54 Nytt�från�SBR

6� husbyggaren  nr 6 B  2012

när  gothia  towers  växer byggs  sex  våningar  med  stål­stomme  ovanpå  en  befintlig betongbyggnad. Samma mate­

rial gör det möjligt att ha utanpåliggande helglasade panoramahissar. 

Stål är det förstås också i den glasbro som monterats mellan två befintliga torn, och  som  snart  får  en  pendang  när  det tredje tornet byggts. 

Patrik Albertsson är byggprojektledare för det komplicerade bygget.

– Vi bygger ett hus ovanpå huset! säger han.

– Stål var det enda möjliga materialet för påbyggnad. Fördelarna är  lätt bygge och snabb monteringstid. En nackdel är att det bli svårare att stabilisera med in­nerväggarna som är lättväggar.

Byggs på med sex våningarI dag finns här två torn: West Tower, och det som i dag heter East Tower och byggs på från 18 till 25 våningar. 

Stommen är nu klar, och knappt ett års arbete återstår. Även om det går snabbt att resa stålstommar tar stomkomplette­ringen längre tid. 

Påbyggnaden har stål i pelare och bal­kar, håldäckselement i bjälklag samt gips i innertak. Stålstommarna får gipsinkläd­nad  för  brand­  och  ljudklassning,  och brandskyddsmåleri  där  stålet  är  synligt som  inredningsdetalj  eller  av  praktiska skäl. Byggnaden ska ha högsta ljudklass. 

Hela bygget ska dessutom ske smidigt och utan att störa hotellgästerna. 

Fläktsystem byts ut i etapperEn logistisk utmaning är att ersätta fläkt­systemet.  Nu  finns  fläktrum  på  plan  19, det  som  förut  var  taket.  Så  man  bygger enkelt ett nytt fläktrum i norra kanten på samma plan. 

Dit ska all apparatur och maskineri tas in från sidan – normalt skulle de ha lyfts 

in uppifrån, men ovanför har det ju byggts flera nya våningar. Då allt är på plats ska överkopplingen mellan det gamla och det nya fläktrummet ske i etapper, för att und­vika onödiga avstängningar. Först däref­ter kan man demontera det gamla.

restaurang på toppenRunt  18:e  våningen  –  tidigare  tornets översta  våningsplan  –  byggs  wellness­ och spaanläggning, med hamam, pooler och  bastu.  Anläggningarna  tar  upp  två befintliga våningsplan och ett nytt. 

Det ställer krav både på höjder och på förstärkningar;  för  tyngderna  av  maski­neri  och  stora  mängder  vatten  i  pooler och utjämningstankar. 

De fyra översta våningarna får exklu­siva femstjärniga rum med större yta och högre takhöjd – 2,55 till tak mot normala 2,40 – och panoramafönster. Längst upp byggs en topprestaurang med bar och re­ception för konferenser. 

Förankras långt nerHur  många  våningar  påbyggnaden  blev bestämdes av vad som var möjligt. Beräk­ningar gjordes för vikt­ och vindlaster, och man beräknade hur många våningar och vilken höjd påbyggnaden kunde innehålla.

Björn Brunander på VBK står för kon­struktionen.

– Vi har arbetat i omgångar med ett an­tal systemhandlingar, och på allvar sedan 2007. Den stora utmaningen var påbygg­naden.  Det  har  varit  oerhört  mycket  datorberäkningar  för  att  få  så  korrekta laster  som  möjligt,  grund  och  befintlig konstruktion utsätts för väldig påverkan. Det tog mycket tankekraft att övertyga till och med oss själva om att det skulle gå att bygga på sex våningar i så lätt konstruk­tion som möjligt.

Eftersom  horisontallasten  ökar  så mycket förankras de sex våningarna långt ner i huset. 

–  Ju  lättare,  ju  längre  ner  i  huset  får man förankra, främst tack vare påverkan på befintlig konstruktion. Vi har dragför­ankrat sex våningar ner, lika mycket som påbyggnaden.

Den  befintliga  betongdelen,  byggd  år 1984, hade redan dragförankringar att ta hänsyn till.

Wellness­  och  spavåningarna  innebär utmaningar eftersom det handlar om stora tyngder, men även en del speciellt smides­arbete. En av bassängerna sträcker sig ut i en L­form runt den utanpåliggande pano­ramahissen, allt i stål och glas. 

–  Här  ställdes  specifika  krav  på  ned­böjningar och rörelser. Glaset i konstruk­tionen  tål  inte  så  stora  rörelser,  säger Björn Brunander.

Bro lyftes på platsYtterligare en stor utmaning var den in­glasade förbindelsebro som monterats på 55 meters höjd, på plan 20. Den svetsades i fackverksbalkar och lyftes på plats med hjälp av en av Europas största mobilkra­nar. Det skedde, mycket försiktigt, den 7 juni en tidig morgon när det inte blåste för mycket. 26 ton tung, 24 meter lång – ing­et fick gå fel. 

Utrymmet  mellan  tornen  är  begrän­sat,  och  bron  är  längre  än  så.  Den  fick först stickas  in en bit på ena sidan och därefter skjutas in på plats. Därefter för­ankrades den i mittentornet. I West To­wer har den däremot en rörelsemarginal om 15 centimeter i varje riktning – Björn Brunander  liknar det vid principen för en ledbuss. 

Innan bron kom på plats hade man för­stärkt West Tower för att fördela ut lasterna ända ner till markplan. Där handlar det om stålförstärkningar men även en del kolfiber i betongväggar och bjälklagsplattor. 

Förbindelsebroarna är viktiga för hotel­let. De ska avlasta centralhissystemet och 

stålByggnAd�Om�ett�år�går�det�att�bada,�och�samtidigt�titta�ner�på�Liseberg,�i�Göteborg.�

Gothia�Towers�vid�Svenska�mässan�byggs�som�bäst�på�med�sex�våningar,�med�en�stomme�i�stål.�En�av�

många�utmaningar�var�att�lyfta�en�inglasad�förbindelsebro�på�plats.

Förankrad stålstomme bär upp påbyggt mässhotellAv Lena Olsson, frilansjournalist

Fortsättning s. 6 P

nr 6 B  2012  husbyggaren  7

Specialister på brand-skyddsprojektering och riskanalyser.

www.brandkonsulten.se

8� husbyggaren  nr 6 B  2012

förbättra  logistiken. När hela komplexet står klart ska gäster och servicepersonal lätt  kunna  röra  sig  mellan  konferensan­läggningar, restauranger och festvåning i de  olika  tornen.  Inte  minst  wellnessav­delningen kräver mycket service. 

– Broarna är dimensionerade för att få tillräckligt hög egensvängningsfrekvens. Viktigt är att de inte kommer i självsväng­ning om många människor samtidigt går där. En av broarna kommer dessutom att fungera som utrymningsväg, säger Patrik Albertsson.

ovanlig metod

Nu är det dags för det efterlängtade tredje tornet och för att få plats demonterade man först en befintlig byggnad. Men sedan går det snabbt, bygget börjar växa uppåt i oktober. 

Stommen görs med den ganska ovanliga metoden  glidformsgjutning  så  besökarna ska kunna se centralschaktet växa som en pelare, dygnet runt tills det når 100 meters höjd. I takt med att formen rör sig monteras ”pluggar” som sparar ut för olika öppning­ar och genomförningar på varje plan. Gjut­ningen av centralschaktet görs med utrust­ning från en expertfirma från Österrike.

litet familjeföretag

Men  än  så  länge  är  det  bygget  på  East  Tower som tilldrar sig stort intresse från åskådare och besökare. 

De som gör stålarbetet, både grovt och finsmide,  är  det  lilla  familjeföretaget  Härryda smide. De har jobbat med Svenska  mässan i tio år, men då med mindre jobb. 

– Att få vara med om hotellbygget var lite av en dröm, säger Andreas Carlsson på Härryda smide.

Han  var  med  när  glasbron  sattes  på plats. Lyftet tog sex timmar. Att se en 26 ton stålkoloss lyftas och monteras på 55 meters  höjd  var  nervpirrande  för  åskå­darna  –  men  de  duktiga  smederna  som arbetade däruppe var lugna och allt gick precis som det skulle.

En annan utmaning för Härryda smide 

var  panoramahissen  som  byggdes  i 12­metersmoduler  som  sedan  passades in  exakt.  Och  stålstommen  till  den  gla­sade bassäng som ska sticka ut i L­form runt hissen på plan 18, på 49 meters höjd. 

–  Det  fanns  inga  referenser,  den  ska sticka två meter utanför hissen. Det var lite trixigt. Men vi har fått exakta beräkningar av Peab, och allt har fungerat perfekt.

Utsikten för de badande lär bli speciell. Men  Andreas  Carlsson  är,  liksom  repor­tern, inte omedelbart förtjust i tanken på att simma däruppe och säger med ett skratt: 

– Jag tror att någon annan får provbada innan jag går ner i den poolen.

Gothia hotell vid Svenska mässan i Göteborg bygger ut. Om några år ska hotellet bestå av tre byggnader. Just nu pågår en påbyggnad i sex våningsplan

på mittersta huset. Cirka 50 meter upp, under gångbron, kan framtida gäster bada i en pool som sticker ut bredvid hissen. Skiss:�Gothia�Towers

P

Svenska mässan/Gothia

Towers:

Svenska�mässan�och�Gothia�Towers�genererar�besöks-miljarder�till�Göteborg.

Med�de�40�000�kvadratme-ter�som�nu�tillkommer�blir�Svenska�mässan�med�Gothia�Towers�Europas�största�mäss-,�konferens-�och�hotellkomplex.�År�2014�ska�allt�vara�klart.�Då�finns�här�mer�än�1�200�hotellrum,�samt�möteslokaler,�restau-

ranger,�barer�och�festvå-ning.

Göteborg�får�ett�nytt�land-märke�med�tre�torn�i�tripp-trapp-trull-serie,�alldeles�invid�Liseberg.�West�Tower�77�meter�högt,�mittentor-net�82�meter,�och�det�tredje�torn�som�snart�börjar�byg-gas�blir�100�meter�högt�med�29�våningar.�Bara�Lisebergs-tornet�är�högre.

Vad�de�tre�tornen�ska�heta�är�ännu�inte�fastslaget,�än�så�

länge�heter�det�som�nu�byggs�på�East�Tower.�

Svenska�mässan�och�Gothia�Towers�har�en�årlig�omsätt-ning�på�800�miljoner�kro-nor,�och�beräknas�ge�2,3�miljarder�kronor�i�besöks-näringseffekt.�

Svenska�mässan�är�en�stif-telse,�som�i�sin�tur�äger�Gothia�Towers.�I�stiftelsens�styrelse�finns�representan-ter�för�kommun�och�näringslivsorganisationer.

FAktA:

nr 6 B  2012  husbyggaren  9

För att lyfta gångbron på plats krävdes hjälp av en av Europas största mobilkranar. Förbindelsebron monterades på 55 meters höjd. Den är

26 ton tung och 24 meter lång. Foto:�Gothia�Towers

När hela bygget är klart ska det krönas 

av ännu mer stål.

Här  ska  finnas  tre  gyllene  ”kronor”,  

tre  och  en  halv  meter  höga,  i  en  vax­

kakemönstrad konstruktion. Rastret ska 

inte minst dölja fläkthuvar och andra an­

läggningar som finns på taken. 

Besökarna i det tredje tornet, 100 meter 

högt, ska få en estetiskt tilltalande utsikt. 

Och  alla  som  ser  tornen  från  gatan  får  

något nytt att vila ögonen på. D

Fotnot:

Den�som�vill�kan�följa�bygget�på�webben,�

från�en�kamera�monterad�på�Lisebergstor-

net:�www.gothiatowers.com/Om-Gothia-

Towers/vi-bygger-for-framtiden/kamera/

Gothia Towers

East�Towers�påbyggnad�är�

sex�våningar,�20�meter�

hög,�och�väger�3�000�ton.

Detta�ska�bäras�upp�av��

den�befintliga�betong-

byggnaden�från�år�1984.�

Dragförankringar�har�

gjorts�sex�våningar�ner.�

Stålstommen�kläs�in�med�

gips�för�brand-�och�ljud-

klassning,�eller�brand-

skyddsmålas�där�stålet�ska�

vara�synligt.

Byggnaden�har�pelare�och�

balkar�i�stål,�lättinnerväg-

gar,�och�bjälklag�i�hål-

däckselement.�

Bygget�ska�stå�klart�om�

knappt�ett�år.�VBK�kon-

struerade,�arbetet�utförs�

av�Peab�och�Härryda�smide�

står�för�stålarbetet.

Det�tredje�tornet,�29�

våningar�och�100�meter�

högt,�ska�vara�klart�år�

2014.�Där�ska�260�pålar�

och�1,6�meter�tjock�bot-

tenplatta�bära�upp�62�500�

ton.�Centralschaktet�görs�

med�glidformsgjutning.

FAktA:

10� husbyggaren  nr 6 B  2012

i september  2011  sattes  spaden  i backen för projektet med utbyte av broarna  på  E4:an  i  Rotebro  mellan Stockholm och Arlanda.

Projektet  är  ett  tidstypiskt  exempel  på arbete  i  trafikintensiv  miljö,  med  höga krav på resurssnålhet i minst tre dimen­sioner: kostnad, byggtid och låg grad av trafikstörning.

Invigningen är planerad till år 2015 och de nya broarna ersätter uttjänta betong­broar från år 1962. 

Bro byggs på sidanProjektet  innehåller  flera  utmaningar, som  kravet  på  ett  bra  trafikflöde  under byggtiden i en ytterst störningskänslig och intensiv miljö. Även det valda konceptet för montage ställer stora krav på hög sam­lad kunskap, kapacitet och förmåga.

Ytterligare en utmaning är effektiv re­surshållning  av  stål  genom  grundlägg­ning  på  RD­pålar,  samt  själva  metoden för  utbyggnad:  sidolansering  av  325  m färdig stålbro inklusive brobaneplatta av betong. 

Bron  är  dimensionerad  enligt  Trafik­verkets nya samlade regelverk inklusive Eurokoderna.

kortade byggtidAtt  ersätta  befintliga  broar  på  E4:an  i  Rotebro är inte enbart en stor utmaning   tra­fikmiljömässigt, utan också byggtekniskt.

I ett tidigt skede i processen valdes en alternativ  metod  för  utbyggnaden,  som, skulle det visa sig, sparade både byggtid, pengar och gav ett bättre trafikflöde un­der byggtiden.

Kärnan  i  förslaget  var  att  bygga  bron som en sidolanserad samverkanbro, mel­lan  stålbalkar  och  brobaneplatta  av  be­tong, på RD­pålar, och därmed korta ned byggtiden tre månader, till en 25 procent lägre totalkostnad. 

Dessutom kunde man ha sex filer trafik under byggtiden istället för programför­slagets  fem,  vilket  gav  ett  bättre  trafik­flöde på 17 procent. 

Aktörer samarbetadeDetta vinnande förslag lyftes bland annat fram  på  FIA­dagen  2011  som  ett  gott  exempel på tidig dialog och kreativt sam­arbete  som  också  möjliggjorts  genom Trafik verkets medvetna och lyckade stra­tegi  att  öka  antalet  totalentreprenader och därmed påverkansmöjligheterna för branschens aktörer.

Trafikverket ställer numera krav som gäller miljöpåverkan i sina regelverk. Det innebär i klartext att konstruktioner ska ha väl avvägda förhållanden mellan ma­terialåtgång och statiska egenskaper. En RD­påle i stålsort S550 är en komponent som fyller detta kriterium, speciellt jäm­fört med en stålkärnepåle. Stålmängden halveras men kapaciteten i bärförmåga är ungefär densamma, cirka 2 MN i tryck.

minskat spill NCC och Trafikverket har på gemensamt initiativ tagit inriktningsbeslut om miljö­klassning av hela projektet i certifierings­systemet Ceequal.

Tillverkning av RD­pålar och I­balkar till stålbron har skett i Ruukkis fabriker i Finland  i  Pulkkila  respektive  Ylivieska. Pålar och balkar har sedan transporterats med lastbil till byggplatsen i en välavvägd logistikprocess. 

Stålbroöverbyggnaden är en typisk så kallad I­balkbro med samverkande bro­baneplatta  i  betong,  och  stålsort  S460  i huvudbalkarna. Med god optimering av totalkostnad så har stålkvaliteter och di­mensioner  av  fläns­,  livplåtar  och  även avstyvande profiler valts för att passa till­verkning och minska spill  i  så hög grad som möjligt. 

Den valda metoden för utbyggnad av de  nya  broarna  i  olika  etapper  där  de  befintliga  och  nya  broarna  utnyttjas växel vis  för  trafik,  och  till  slut  en  hel sektion   sidolanseras  på  plats  i  ett  helt stycke, är projektets viktigaste och helt avgörande moment. 

Det  var  också  den  idén,  tillsammans med sidoförslaget att använda RD­pålar istället för stålkärnepålar, som gjorde att Trafikverkets anbudsutvärdering visade på betydande fördelar i byggtid, investe­ringskostnad samt bättre  trafikflöde ge­nom byggplatsen.

Detta  innebär  noggrann  planering, omfattande  störnings­  och  riskanalys samt stor beredskap för störningar i pro­cessen  genom  arbetsberedning  och scenario planering från A till Ö inklusive arbetsmiljöaspekterna.

Bra föregångsexempelEn väl genomtänkt stålkonstruktion och grundläggning kan ofta fungera som en språngbräda för effektivisering i andra moment av byggprocessen i broprojekt. Ett  bra  exempel  på  samma  tema  är  en bro över Dyrån i Hälsingland. Den bygg­des direkt på grova RR­pålar utan schakt 

stålByggnAd�En�ovanlig�lösning�valdes�när�två�broar�på�E4:an�i�Rotebro�norr�om�

Stockholm�byts�ut.�I�projektets�sista�etapp�flyttas�en�325�meter�lång�färdig�stålbro�med�betong-

platta,�som�använts�temporärt�för�trafiken�när�grannbron�bytts�ut,�sidledes�på�plats.

en 325 meter stålbro flyttas i sidled i ett styckeAv Anders Spåls, utvecklingsdirektör, Ruukki infrastruktur

Fortsättning s. 10 P

Anders spåls är utvecklingsdirektör

på Ruukki infrastruktur. Han är civilingenjör

väg och vatten från KTH och har runt 20 års

erfarenhet av infrastruktur- och anlägg-

ningsbranschen.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

VSAB – VÄSTSVENSKA STÅLKONSTRUKTIONER AB

Jungmansgatan 16, 53140 Lidköping • 0510 -4846 80 • info@vsab.se • www.vsabgruppen.se

FA

CT

UM

20

12

En komplett, effektiv och lyhörd partnerVSAB är specialiserade inom stålentreprenader och byggsystem. Med ett strukture-

rat arbetssätt i kombination med vår breda kompetens fungerar vi som en effektiv och

lyhörd samarbetspartner för bygg- och anläggnings marknaden.

IQB

S S

TOM

SY

ST

EM

INF

RA

ST

RU

KT

UR

STÅ

LE

NT

RE

PR

EN

AD

ER

MO

DU

LP

RO

DU

KT

ION

12� husbyggaren  nr 6 B  2012

och  traditionell  svensk  grundläggning år 2010.

Den  utvärdering  som  Förnyelse  i  anläggningsbranschen,  FIA,  gjorde 2010 visade på en besparing på 40 pro­cent  av  investeringskostnaden  och  då är det inte riskjusterat för eliminering av  geotekniska  risker,  som  kan  vara  betydande  vid  traditionell  spont  och bottenplatta. 

Några  goda  exempel  från  broarna  i  Rotebro är att entreprenören kan mon­tera  sin  formställning  för  gjutning  av brobaneplattan innan balksektionerna lyfts ut och också den betydande tids­besparingen  som  montagemetoden  i sig gav.

Beredde i dialog

Som  en  del  i  processen  för  kvalitets­säkring  arbetar  Ruukki  med  en  egen  metod för att i sin tur påverka projektets totalkostnader  i  rätt  riktning  genom  design  management.  Det  är  ett  sätt  att  tidigt ge både entreprenör och konstruk­tör rätt utgångspunkt för både metodval och  dimensionsval  för  stålkonstruktio­nen  genom  en  optimering  mot  lägsta total kostnad och inte lägsta vikt – dessa kan vara två diametrala motsatser.

Ruukki genomförde tillsammans med NCC  och  konstruktören  Centerlöf  och 

Holmberg  systematiska  arbetsbered­ningar i dialogform i ett tidigt skede för att identifiera och kvantifiera möjligheter att optimera lägsta totalkostnad för pro­jektet  som  helhet,  eller  samma  kostnad men lägre projektrisk. 

På  så  sätt  minskas  också  risken  för störningar senare i processen genom till exempel  missförstånd,  otydligheter  i projektets  målsättning  och  dålig  kom­munikation.

Besök i verkstad

Genomgångarna genomfördes med ut­gångspunkt  från  erfarenheter  av  tidi­gare  broprojekt  i  Norden:  såsom Hudälven,  Partihallsförbindelsen  och E6:an  i  Bohuslän.  De  innehöll  följande delmoment:–  Arbetsberedning från A till Ö från stål­

verk till färdigt montage av varje detalj och moment inklusive arbetsmiljö.

–  Genomgång i tidigt skede med kon­struktören av dimensionering och tillverkningsmöjligheter i verkstad för att optimera ett högt verkligt stålutnyttjande, det vill säga öka användningen av skräddarsydda grovplåtar, minska stålspillet och använda Ruukkis standardprofiler för avstyvningar.

–  Genomgång av ”best practice” för 

redovisning av stålritningar till verkstad med konstruktören så att risken begränsas till ett minimum för missförstånd eller otydlig redo­visning på ritning som leder till fel på byggplats.

–  Genomgång av erfarenhetsbanken när det gäller större stålbroar och speci­fika utmaningar i sådana projekt.

–  Planerat besök i verkstad och genom­gång av flödet i verkstaden och olika delmoment för att skapa förståelse för när det är viktigt att vissa nödvändiga beslut tas och deras konsekvenser. D

Trafikverkets animation av nya broar på väg E4 i Rotebro visar den nya östra bron i

provisoriskt läge på sidan om den befintliga, samtidigt som den nya västra brons

stål balkar syns till vänster om befintlig bro. Projektets sista avgörande moment är

sidolansering av den 325 m långa östra överbyggnaden inklusive brobaneplatta till

slutligt läge.�Illustration:�Centerlöf�&�Holmberg

P

Hercules installerar RD-pålsystem – RD220x12,5

med gängad skarv – totalt cirka 20 000 m i hela

projektet. Foto:�Göran�Fält,�Trafikverket

Genom att byta stålkärna till RD-påle

minskar stålmängden med 50 procent. �

Illustration:�Centerlöf�&�Holmberg

nr 6 B  2012  husbyggaren  13

FAktA:

Projekt:�Broarna�på�E4�i�Rotebro

Beställare:�Trafikverket

Huvudentreprenör:�NCC

Grundläggning:�Hercules

Konstruktör:�Centerlöf�&�Holmberg,�PiD�

(RD-pålar)

Stålentreprenör:�Ruukki

Brolängd:�325�m

Brobredd:�c/c�stålbalkar�8.2�m

Spännvidd:�51.0+3x58.3+53.8+31.4�m,��

6�spann

Stålvikt:�cirka�1�300�ton,�stålsort�S460�i�

huvudbalkar

Tvärsnitt:�I-balkar�2.2�m�höga,��

samverkanbro

Övrigt:�Östra�brohalvan,�325�m�lång�färdig�

stålöverbyggnad�inklusive�brobaneplatta�i�

betong,�sidolanseras�på�plats�i�ett�stycke.

Första etappen, trafik på befintliga broar medan nya östra bron byggs i temporärt läge (till höger).�Illustration:�Centerlöf�&�Holmberg

Andra etappen, trafik på ena befintliga bron (mitten) och den nya östra bron, medan den nya västra bron byggs (till vänster). �Illustration:�Centerlöf�&�Holmberg

Sista etappen, efter rivning av gamla västra bron så sidolanseras den nya östra bron i ett stycke, 325 m långt inklusive brobaneplatta på plats till permanenta stöd under lågtrafik-period och avstängd trafik. Illustration:�Centerlöf�&�Holmberg

www.byggelement.se

Välj rätt byggmetodVilken byggmetod passar ditt projekt bäst?

Hur viktigt är det för dig att byggprocessen är snabb och resurssnål?

Hur viktigt är det att hantverkarna på bygg-platsen slipper olika tunga moment?

Svara på några enkla frågor och få tips om lämplig byggmetod för ditt projekt.

Scanna koden eller gå in på byggelement.se och klicka på Metodvalsguiden.

14� husbyggaren  nr 6 B  2012

Att bärande konstruktioner 

i byggnader har krav på brand­

skydd  är  i  sig  ingen  nyhet.  

Undantag  finns  lagstiftnings­

mässigt dessutom i ”båda riktningar” för 

bärverk i olika byggnader där de kan tjäna 

mer eller mindre olika syften. Med andra 

ord – vissa delar av de bärande konstruk­

tionerna kan vid en enklare jämförelse te 

sig ha såväl under­ som överkrav, bero­

ende på med vilka ögon man ser på brand­

skyddet  och  dess  betydelse  för  den  

bärande konstruktionen. 

Det har gjorts relativt stora förändring­

ar den senaste tiden när det gäller bärverk 

och brandskydd. Bortsett från att Bover­

kets byggregler, BBR, nu helt hänvisar till 

EKS så har det dessutom skett gradvisa 

förändringar jämfört med hur BBR tidi­

gare har tolkats och tillämpats. 

Det finns för­ och nackdelar med alla 

förändringar men frågan som kanske till 

viss  del  inte  besvarats  tillräckligt  ingå­

ende i sammanhanget är: Vem är brand­

kraven  på  de  bärande  konstruktionerna 

till för?  

Brandkrav förr och nuKrav  på  byggnadstekniskt  brandskydd 

har utvecklats under sex århundranden. 

Från enkla, primitiva, men tydliga, regler, 

till omfattande, komplexa och inte alltid 

helt tydliga.

Utan att gå alltför långt tillbaka i ”his­

torieböckerna” så ges nedan en kort sam­

manfattning  av  de  senaste  årtiondena 

som ändå ger en hyggligt bra bild av det 

”moderna byggandet” och vilka krav som 

ställts på bärande konstruktioner. 

Kungliga  Byggnadsstyrelsens  anvis­

ningar BABS 1946 gav  i sitt bärverksav­

snitt  inte  några  direkta  krav  avseende 

brandskydd.

Inte  heller  gjorde  brandavsnittet  det 

annat än att det skulle lösas från fall till 

fall  och  i  samråd  med  brandchefen.  Ett 

med  dagens  ögon  ”underbart”  upplägg 

där vi i dag jobbar fritt över hela landet 

såväl konsulter som entreprenörer… 

Värt dock att notera var att anvisning­

arna gav klasser på brandsäkra material 

som  skulle  motstå  åtta  timmars  brand­

provning  med  efterföljande  lika  många 

minuter vattenbesprutning. Med fullgott 

resultat erhölls beteckningen Brs A­8! Se 

figur 1.

enhetliga bestämmelserDen 1 juli 1960 trädde en ny byggnads­

stadga i kraft där man strävade efter att 

få enhetliga byggnadsbestämmelser för 

hela landet. Syftet var att få bort lokala 

byggnadsordningar  och  bedömningar. 

Ovan  nämnda  brandtekniska  klasser 

följde med och angavs i BABS 1960 mer 

specifikt. 

Upplägget och kravnivåer har i princip 

gått  att  känna  igen  fram  till  dess  att 

EKS:en ersatte brandkraven i BBR.

övergick till funktionskravEn stor förändring skedde vid övergång­

en från Nybyggnadsregler, NR, till Bover­

kets byggregler, BBR. Vid denna övergång 

år 1994 var den stora nyheten att lämna 

detaljregler och  istället utgå  ifrån  funk­

tionskrav. Tidigare A­ och B­klasser, med 

utgångspunkt  från  graden  av  brännbar­

het, ersattes nu av bärverkskraven i BBR 

med  beteckningen  R.  De  bärande  kon­

struktionerna skulle uppnå en viss klass 

utan uttalade krav på stommens bränn­

barhet eller hur skyddet utformades. 

Detta första steg mot gemensamma eu­

ropeiska klassbeteckningar syftade såle­

des  till  att  ange  en  funktion.  Hur  detta 

sedan löstes var, och är fortfarande, upp 

till konstruktören och brandkonsulten. 

Den tydligaste symbolen för funktions­

baserade  byggregler  var  att  man  kunde 

bygga  högre  hus  med  till  exempel  en 

stomme  av  trä,  så  länge  man  uppfyllde 

avsedd funktion på exempelvis de bäran­

de konstruktionernas brandskydd. Detta 

stålByggnAd�Syftet�med�brandskyddet�av�bärverk�är�att�säkra�utrymning�vid�

brand�och�att�rökdykare�hinner�rädda�liv.�Tunga�yttertak�med�betongplank�placerade�på�

takfackverk�av�stål�är�dock�en�riskkonstruktion.�Liksom�lagerställage�som�är�i�vägen.

Bärverkens brandskydd skaklara utrymningsbehovetAv Christian Ståleker, brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

Fortsättning s. 14 P

christian ståleker är brandingenjör och vice vd på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Han har tidigare jobbat som branding-enjör vid Norrköpings brandförsvar och på Boverket, samt 15 år som konsult.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Figur 1. För klassificering utsätts provkopparna för brandprovning och vattenbesprutning under ovanstående tider. Utdrag�från�BABS�1946�och�dess�brandtekniska�klasser.

Brandteknisk�klass Beteckning Brandprovningstid Vattenbesprutning

Brandsäker klass A–8 Brs�A–8 8�tim. 8�min.

» » A–4 Brs�A–4 4�» 4�»

» » A–2 Brs�A–2 2�» 2�»

Brandhärdig » B–1 Brs�A–1 1�» 1�»

Flamskyddad » C–1/2 Brs�A–1/2 1/2�» –

nr 6 B  2012  husbyggaren  15

16� husbyggaren  nr 6 B  2012

är ju också intressant att beakta i de fall då de bärande konstruktionerna ska kun­na motstå ett fullständigt brandförlopp.

nära samarbete

Dagens  regelverk  EKS  anger  nationella val i kombination med de europeiska kon­struktionsstandarderna, Eurokoderna. 

Dagens  dimensioneringsmetodik  är inte  lika  enkel  som  tidigare.  Möjligen  är den mer tydlig men kanske inte mer rätt­vis. Från olika konstruktörer har signaler skickats om att det inte alltid är lätt att fast­ställa vad olika bärande delar har för funk­tion, och för den delen säkerhetsklass och tillhörande  brandsäkerhetsklass.  Det handlar fortfarande om en bedömning. 

Baserat på konstruktionens säkerhets­klass, alternativt om konstruktionen i sig inverkar på en brandcellsgräns´ funktion, erhålls  en  brandsäkerhetsklass.  Denna påverkas  dock  av  den  byggnadstekniska klassen och våningsantalet. Utifrån denna brandsäkerhetsklass,  och  aktuell  brand­belastning, erhålls ett krav på hur omfat­tande brandskydd den bärande konstruk­tionen erfordrar. 

Denna process kräver med andra ord ett mycket bra och nära samarbete mellan konstruktör och brandkonsult.

inget reellt problem

Hur  stort  är  då  det  verkliga  problemet med ett eventuellt bristande brandskydd för bärverk? 

Utan att ha gjort någon mer omfattande 

studie  så  är  slutsatsen  att  problemet  är ringa. Möjligen bygger detta på att antalet omfattande bränder är begränsat och ofta inte ger de bärande konstruktionerna nå­gon kritisk belastning. I förlängningen är således  byggnader  med  fullt  fungerande brandskydd ett än mindre problem.

Det har dock inträffat ett antal bränder där en sviktande konstruktion gett upp­hov till både dödsfall och omfattande per­sonskador. 

I de kända bränderna med denna icke önskvärda  konsekvens  har  dock  kon­struktionerna utsatts för en brandpåver­kan under betydligt längre tid än vad de varit dimensionerade för. Att byggnadens bärverk ”gett upp” har i dessa fall haft full legitimitet.

risk med tunga yttertak

Det finns ett antal riskkonstruktioner som särskilt bör beaktas när det gäller bärför­måga vid brand. Dessa kan generellt be­skrivas  som  konstruktioner  som  kan  ge större och oförutsedda ras, eller konstruk­

tioner som ger fortskridande ras. Båda ty­perna är i normalfallet i första hand en stor risk för släckinsatspersonalen. 

Exempel på denna typ av konstruktio­ner  är  tunga  yttertak  med  betongplank placerade på takfackverk av stål. 

Även tunga prefabricerade konstruk­tioner  i  Br  3­byggnader,  som  inte  har krav på bärverken när det gäller brand, kan med oskyddade förankringsstål el­ler  oskyddat  montagestål  vara  ett  pro­blem.

I detta sammanhang bör också nämnas konstruktioner som inte har med byggna­dens stomme att göra. En betydlig risk för insatspersonalen är lagerställage, som kan ge betydligt större problem än till exempel en oskyddad yttertakskonstruktion.

ska skydda vid utrymning

EKS anger i de inledande paragraferna i brandavsnittet, kap 1.1.2, det övergripan­de syftet med brandskydd av de bärande konstruktionerna. 

Brandskydd av bärverk utförs inte för 

Frågan om vem brandskyddet är till för behöver belysas. Foto:�John�Thorner

En tung yttertakskonstruktion på en

oskyddad bärande stomme av stål blir

en potentiell riskkonstruktion för insats-

personalen, om räddningsledaren inte

gjort en korrekt bedömning.

Foto:�Robin�Zetterlund,�Brandkonsulten�AB

P

att säkerställa utrymning från byggnaden i brandens inledande skede. Utrymning i direkt  brandutsatta  lokaler  eller  brand­celler måste vara avslutad långt före det att bärverken börjar påverkas. 

Av  betydelse  är  dock  att  bärverkens funktion  kvarstår  i  ett  senare  skede  av brand och då för att säkerställa en trygg utrymning, alternativt möjlighet att stan­na kvar i en icke brandpåverkad brandcell. 

En mer omfattande kollaps av bärverk, eller  ett  sent  fortskridande  ras,  skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för indirekt berörda brandceller.

rökdykare ska kunna jobba

Bärverkskravet i övrigt får i många fall ses kopplad  till  räddningsinsatsen.  Det  vill säga, bärverken ska vara så säkra att in­satspersonalen kan göra en insats med en acceptabel säkerhet. Insats ska medges i brandens inledande skede, och om så be­döms möjligt, medge rökdykarinsats i liv­räddande syfte.

Att en byggnad kan få stora skador vid brand är allmänt bekant, men att dessut­om få skador på den bärande strukturen med risk för instabilitet med mera, skulle vara  mycket  förödande,  både  för  tredje man, men också för fastighetsägaren och dennas försäkringsbolag.

vem känner till brandskyddet

Det  mest  akuta  behovet  av  brandskydd för en byggnads stomme kan enligt ovan hänföras till räddningsinsatsen. 

I  det  sammanhanget  följer  då  nästa  intressanta aspekt och det är hur insats­personalen,  primärt  räddningsledaren som  bär  ansvaret  för  insatsen  och  dess säkerhet, ska kunna veta vad det aktuella brandutsatta objektet har för prestanda?

Detta  är  i  en  del  fall  kanske  väldigt  enkelt och bygger bland annat på egna er­farenheter och allmänt sunt förnuft. 

En brand i ett flerbostadshus byggt med platsgjuten  konstruktion  på  1960­talet kanske inte utgör någon risk när det gäller stommen och dess brandskydd. 

Men  hur  är  det  med  en­  och  tvåvå­ningsbyggnader? Byggnader som kanske bedömts som Br 2­ eller Br 3­byggnader. Byggnader  som  kanske  inte  har  något brandskydd alls, byggnader med entreso­ler, byggnader med hög brandbelastning och med långa inträngningsvägar för rök­dykarna. Denna typ av objekt är kanske de mest svårbedömda! 

information om sprinkler

Även byggnader med tekniska byten, till exempel reducering tack vare sprinkler, 

kan  vara  ett  bekymmer  om  sprinklern inte gör sitt jobb. 

EKS medger tack vare sprinkler att bär­verk utförs i klass R 60 i byggnader upp till 16  våningar,  möjligen  högre  beroende  på vad en analytisk dimensionering kan påvisa. 

I  exemplet  måste  dock  även  fel­funktioner beaktas på bland annat bär­verkens  passiva  brandskydd  när  man jämför med det tekniska bytet tack vare sprinklern. I sammanhanget bör nämnas att  bärverksreduktion  bygger  på  en  normal brandbelastning. 

Byggnader  med  brandlarm  och/eller sprinkler skulle ganska enkelt kunna han­teras genom att kortfattat ge en enkel be­skrivning av brandskyddet i anslutning till brandförsvarstablå eller sprinklercentral. Inte sällan har dessa objekt dessutom in­

satsinformation  som  bland  annat  skulle kunna innehålla denna information.

Betydligt svårare är det för alla övriga projekt som kanske också är de med störst behov.  Någon  form  av  märkning  skulle kunna vara ett alternativ. Samtidigt finns normalt sett annan information som är av minst lika stor betydelse för insatsen… 

kostnadseffektivt brandskydd

I vissa projekt kan större summor läggas på brandskydd av bärverk trots att effek­terna kan ifrågasättas. Detta grundar sig bland annat på bygglagstiftningens upp­byggnad där verksamheten  i byggnaden kan  ge  olika  krav  trots  att  det  inte  har  någon betydelse varken för utrymnings­  eller insatssäkerhet.

Det allra tydligaste exemplet, och kan­

nr 6 B  2012  husbyggaren  17

Bärverken ska vara så säkra att rökdykare ska kunna göra sin insats. Foto:�John�Thorner

18� husbyggaren  nr 6 B  2012

ske också den mest diskuterade objekts­

typen, är större en­våningsbyggnader. En 

sådan  byggnad,  avsedd  för  exempelvis 

lager, produktion och motsvarande, klas­

sas som en Br 3­byggnad. 

Lagstiftningsmässigt  kan  denna  bygg­

nad uppföras utan något brandkrav på den 

bärande stommen. Skulle samma byggnad 

inrymma  en  samlingslokal,  som  en  butik 

för mer än 150 personer, klassas den som en 

Br 2­byggnad. Stommen skulle i detta fall 

behöva utföras i brandteknisk klass R 30.

Att påstå att byggnaden med butik är i 

ett större behov av skyddat bärverk vore 

felaktigt.  Utrymningsmässigt  finns  inte 

detta  behov.  Inte  heller  insatsmässigt. 

Jämförelsevis. 

Det man kan fråga sig vid denna exem­

plifiering  är  om  det  inte  hade  varit  mer  

effektivt om kostnaden för att skydda bär­

verket  hade  lagts  på  andra  åtgärder,  till  

exempel för att förbättra utrymningssäker­

heten ytterligare för butiken, även om man 

inte kan påstå att dagens nivå är för låg.

vem ska skyddas?

Boverket har uttalat sig i skrivelser angå­

ende förekommande skyddsnivåer och de 

anser att det är berättigat att hålla denna 

högre nivå. En allmän hänvisning sker till 

att en­plans Br 2­byggnader kan inrymma 

ett stort antal personer och att man även 

måste beakta räddningstjänstens insats­

säkerhet.

Jag vill påstå att de i sin bedömning inte 

gått tillräckligt långt med frågan: För vem 

är skyddet till för? 

Boverket har inte heller bedömt kost­

nad­nytta med brandskydd av bärverk för 

bland annat en­plansbyggnader. 

Det förefaller också finnas en överdri­

ven rädsla för att byggnader med oskyd­

dat bärverk ska kollapsa bara för att en 

brand  uppstår.  Per  automatik  har  en 

byggnad  ett  bärverksbrandskydd  som 

räcker  åtminstone  under  hela  utrym­

ningsförloppet och ytterligare en tid ef­

ter det. Att förlänga bärverkens funktion 

med  låt  säga  tio  minuter  skapar  i  min 

värld endast en falsk säkerhet till en onö­

dig kostnad.

Som  pricken  över  i:et  har  Boverket 

dessutom nu i BBR 19, diametralt i förhål­

lande  till  ovanstående  argumentation, 

dessutom tagit bort den formella möjlig­

heten för brandkonsulten att ställa krav 

på  brandgasventilation  i  större  lokaler. 

Detta är något som definitivt är direkt ne­

gativt sett med perspektiv på både insats­ 

och utrymningssäkerhet.

Analyserar skyddsbehovet

Läroverken i Lund och Luleå har tillsam­

mans med Boverket inlett ett projekt som 

förhoppningsvis  kommer  att  utveckla 

byggandet  i  en  positiv  riktning  när  det 

gäller  brandskyddskrav  för  bärverk  och 

då för en­plansbyggnader i synnerhet. 

Min förhoppning är att man i detta pro­

jekt inleder med att mer djupgående än 

hittills besvara frågan för vem skyddet är 

till för. Denna fråga kan dessutom kläs på 

med hur  länge detta skydd ska upprätt­

hållas. 

I  sammanhanget  tycker  jag dessutom 

man borde väga in möjligheten till att för­

enkla såväl dimensioneringen samt infor­

mation  om  bärverkens  brandskydd.  Det 

vore en förenkling till gagn för alla. D

nr 6 B  2012  husbyggaren  19

20� husbyggaren  nr 6 B  2012

”Fjärden  ligger  blank, som ett nybonat golv”. 

Så  sjöng  Evert  Taube  i sin  vals  i  gökottan,  men 

hur ligger golven egentligen? I de flesta rum vill man att golvet ska 

vara plant och vågrätt. Är det så enkelt?

Plana eller buktiga golvPå golv som inte är plana kommer möbler att vingla och stå snett. Vi vill varken ha gropar, åsar, rännor eller kullar i golvet. Parkett,  laminat  och  styva  golvplattor kräver ett plant, fast underlag för att inte svikta och spännas i fogarna. 

Gränserna finns klart uttryckta i AMA Hus  och  i  alla  rekommendationer  från golvbranschens aktörer. 

Justera undergolven För de styva golven krävs att avvikelsen från planhet är mindre än 3 mm mätt med 2 m lång rätskiva. För att slippa olägenhe­ter  av  ”kortvågig”  oplanhet  krävs  dess­utom att avvikelsen med 250 mm linjal är mindre än 1,2 mm. Med dessa krav upp­fyllda fungerar parkettbrädor bra. 

Professionella byggare och golvläggare brukar inte ha problem med detta, men gör­det­själv läggaren missar inte sällan att justera undergolven innan han lägger parkett.  Resultatet  blir  då  att  parketten ger efter och sviktar, där den inte har kon­takt  med  undergolvet.  Inte  sällan  leder det efter en tid till springor mellan brä­dorna.

Flexibla mattorFlexibla mattor kan fungera på mer oplana golv, men det finns gränser för vad som är acceptabelt. Linoleum och plast kan följa med i långvågig buktighet bättre än styva brädor, så här gäller inte samma krav. 

Mindre än 5 mm avvikelse från 2 m rät­skiva  krävs  för  flexibla  golv.  Kortvågig 

oplanhet som gropar och bulor är minst lika känsligt för golvmattor så här gäller samma krav som för parkett. Max 1,2 mm buktighet med 250 mm linjal.

slarva inte vid mätningenMätmetoden med 2m och 250 mm långa linjaler  är  mycket  enkel  i  princip.  Man lägger  linjalen  på  golvet  och  kollar  hur tjock  kil  man  kan  skjuta  in  någonstans mellan underlag och linjal. 

Detta gör man i alla riktningar och över hela golvets yta, tills man har bra under­lag för att bedöma planheten. 

Slarvig mätning i bara en riktning av­slöjar  inte  buktighet  i  form  av  längsgå­ende åsar och dalar. Slarvig mätning mitt i  rummet  missar  groparna  och  bulorna längs väggarna och i hörnen.

lutande eller vågräta golvI de flesta rum föredrar vi att golven är vågräta  och  byggnormerna  föreskriver att de inte ska ha större lutning än 1/600. Det är en lutning, som man ju inte har be­svär  med,  när  det  gäller  möblering  och inredning. 

Däremot  har  lutningen  betydelse  så fort  vatten  kommer  in  i  bilden.  Därför ställs det speciella krav i alla rum där det finns golvbrunn. En golvbrunn är  ju till för att vatten ska rinna dit. Vågräta golv får ha en lutning på 1/600, men den lut­ningen får inte gå åt fel håll. 

Golvbrunnar finns inte bara i badrum och duschar. De kan finnas i industriloka­ler med nöddusch eller i storkök. Bakfall får inte förekomma.

vattnet ska rinna åt rätt håll Självklart  ska  duschvattnet  rinna  till golvbrunnen –  inte  till ett hörn av bad­rummet. 

Det är också säkrast att ett badrum kan ta emot en stor mängd vatten om brunnen 

tillfälligt är täppt utan att vattnet rinner över tröskeln. Allt kan hända, till exempel att  handdukar  hamnar  så  att  de  täcker golvbrunnen. 

Lång  erfarenhet  i  golvbranschen  och VVS­branschen har lett till dagens klara regler för hur våtrumsgolv ska utformas. Boverkets  regler  överensstämmer  med branschreglerna från GVK och BKR. Kan det bli tydligare?

  Regel  nr  1  är  som  för  alla  golv  med brunn: Inget bakfall någonstans. Annars får man pölar.

Närmast  duschen  ska  lutningen  mot brunnen  ligga  mellan  1/150  och  1/50. Mindre fall ger otillräcklig tillrinning och brantare fall blir obekvämt, när man står där med tvåliga fötter. 

För den som spacklar upp ett duschfall kan det vara lämpligt att sikta på 13 mm fall per meter i duschzonen.

Utanför duschen kan golvet luta min­dre,  1/500  till  1/100,  lämpligen  ungefär  6 mm per meter. 

måste ha skillnad i höjdDet finns ett viktigt mått att hålla ordning på som hänger samman med golvlutningen. 

grunder och golv I�duschen�eller�på�verkstadsgolvet�vill�man�att�vattnet�ska�

rinna�åt�rätt�håll,�nämligen�till�golvbrunnen.�Bestämmelserna�för�hur�golv�ska�luta�är�tydliga,�

ändå�kan�det�bli�fel.�Att�snåla�med�spackel�eller�slarva�med�att�mäta�straffar�sig.

tydliga regler finns för att fåvatten att rinna åt rätt hållAv Magnus Rönnmark, civilingenjör, Magnus material och miljö

magnus rönnmark är civilingenjör i

kemi. Han har varit utvecklingschef på Tar-

kett, teknisk chef på Forbo, ordförande i

Golvbranschens tekniska kommitté och är

Svenska golvrådets Golvprofil 2012. Idag dri-

ver han eget företag.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

nr 6 B  2012  husbyggaren  21

Det ska finnas en tillräcklig höjdskill­nad mellan golvbrunnens översta del och golvets  lägsta  täta  del.  Oftast  är  det  vid dörrtröskeln. 

Vattnet ska kunna stiga minst 20 mm från  golvbrunnens  överkant  innan  det rinner  ut  över  badrumsdörrens  tröskel. Detta är för att det täta golvet ska bli en tillräckligt  stor  vattenreservoar  om  det rinner dåligt i golvavloppet. 

Den här konstruktionen sparar mycket obehag, byggnadsskador och försäkrings­ärenden.

svårt lägga stora plattorNär golvet i ett våtrum ska ha olika lut­ning,  större  närmast  golvbrunnen  och mindre på kringytorna, kan naturligtvis inte samma golv vara plant. 

Flexibla plastmattor klarar bra att dra­peras  över  det  oplana  golvet.  Med  små keramikplattor och mosaik kan man ock­så  lätt  följa  underlagets  böjning.  Något svårare blir det att  lägga stora keramik­plattor  utan  att  få  alltför  stora  höjd­skillnader mellan plattornas kanter. Inte sällan måste man dela plattor i fallet mot golvbrunn för att få en bra passning.

Blir det alltid rätt?Kraven  är  tydliga,  mätmetoderna  enkla och konsekvenserna är väl kända. Ändå blir det inte alltid rätt. 

Guy  Wallin,  som  är  GVK­kontrollant besiktigar cirka 700 våtrumsgolv varje år. Det  ger  honom  förmodligen  Sveriges bästa  överblick  av  kvalitetsutfallet,  när det  gäller  våtrumskonstruktioner.  Han berättar om ständigt återkommande pro­blem med vatten, som vägrar att rinna i uppförsbacke. 

Guy Wallin har sett golv, som lutar åt alla håll. Golv som lutar för litet och golv som lutar farligt brant vid golvbrunnen i duschen. 

I de allra flesta fallen blir lyckligtvis allt som  man  tänkt  sig  men  det  finns  några faktorer,  som  ibland  leder  till  problem. Guy Wallin nämner några och det mesta är inga tekniska svårigheter:•  Tidspress är något, som kan leda till 

dålig kontroll av det egna arbetet med spackling. Det är också ofta tidspress, som gör att felaktigt undergolv upp­täcks först när ytmaterialet redan är på plats. Åtgärderna blir då dyrare än nödvändigt. Ett plastgolv kan skäras bort till rimlig kostnad och undergol­vet bättras. Åtgärderna om klinkergol­vet ska bytas är betydligt högre. I båda fallen blir slutresultatet inte riktigt så fint, som beställaren tänkt sig.

•  Materialsnålhet kan förekomma, när man räknat sina offerter i hård kon­kurrens. Det kan dock vara mycket dyrt att spara på spackel om snålheten 

leder till bakfall på våtrumsgolv.•  Organisationsproblem kan leda till 

missförstånd mellan beställare, huvudentreprenör och underentre­prenörer, ibland i flera led. Det gäller väl samma princip för kvalitetsarbetet för golv, som för andra byggnadsdelar. Raka och korta vägar för information och ansvar ger bättre förutsättningar för bra byggkvalitet. 

•  Stora format på keramikplattor kan ibland ge problem, men med plattor mindre än 10x10 cm brukar det mesta gå att få till. 

vartåt lutar det?Golvbranschens alla aktörer, VVS­bran­schen,  byggare,  fastighetsägare  och  för­säkringsbolag, har under flera år arbetat intensivt för att minska skador av vatten, fukt,  mögel  med  mera  i  samband  med  vatten  på  villovägar.  Som  ett  led  i  det  arbetet  har  reglerna  för  utformning  av golv  genom  GVK  gjorts  mycket  tydliga och kvalitetsarbetet i alla led förbättrats. Vi har nu bättre produkter för undergolv, ytmaterial och brunnar. 

Visst återstår ännu en hel del att  för­bättra. Utbildning, information och upp­följning kan alltid bli bättre, men utveck­lingen går framåt. Man kan nog säga att det nu lutar åt rätt håll. D

Läcker design

Vattentäta konstruktioner

Inspiration och information om golvbrunnar med väggnära placering

Tydliga branschregler för hur våtrumsgolv ska utformas finns på

bland annat GVKs hemsida. GVK står för stiftelsen Golvbranschens

våtrumskontroll.

Det finns regler för golvbrunnar nära eller längs en vägg.

Byggkeramikrådet har tagit fram en informationsbroschyr

om väggnära brunnar.

22� husbyggaren  nr 6 B  2012

Alternativa energislag, till 

exempel solvärme och lågvär­

dig spillvärme, förutsätter ofta 

lågtempererade  system  med 

vatten som värmebärare. En välisolerad 

byggnad  som  värms  med  ingjuten  golv­

värme ger en extremt låg framlednings­

temperatur – endast några få grader över 

önskad rumstemperatur.

Förutom möjligheten till att nyttiggöra 

förnyelsebara energikällor ger detta även 

fördelar i form av lägre omvandlings­ och 

distributionsförluster  i  energisystemets 

genererings­ och distributionsskede.

tröga system

Ingjutna  golvvärmesystem  är  relativt 

trögreglerade  då  betongen  i  golvet  för­

dröjer värmeflödet från vattenröret upp 

till  golvytan.  Värmetrögheten  kan  leda 

till  att  golvvärmesystemet  inte  hinner 

följa  med  när  värmebehovet  förändras 

över  tiden  vilket  leder  till  diskomfort 

(över­ eller undertemperatur). 

Konventionella  golvvärmesystem  ut­

förs med termostater i varje rum för att 

säkerställa  att  värme  inte  tillförs  syste­

met då temperaturen är hög i rummet. 

Ett  SBUF­projekt  har  nu  analyserat  

alternativ  till  den  konventionella  golv­

värmen. 

Beräknar värmeflöden

Projektet  har  studerat  ingjutna  golv­

värmesystem  i  bostäder  med  hjälp  av  

teoretiska  beräkningar.  En  simulerings­

modell har utvecklats och validerats för 

ända målet. 

Simuleringsmodellen  beräknar  tids­

förloppet  av  temperaturer  och  värme 

flöden för ett system bestående av bygg­

nad,  ett  vattenburet  golvvärmesystem, 

reglersystem,  väder  och  brukare.  Med 

hjälp  av  simuleringsmodellerna  har 

system lösningar analyserats. 

Studien fokuserar på systemlösningar 

med enkla, robusta, komfortabla och en­

ergieffektiva  golvvärmesystem  som  kan 

finnas i bostäder med låga värmebehov.

Justerar sig självt

En  teoretisk  analys  av  de  termiska  

processerna visar att det är den aktiva reg­

leringen  av  golvvärmeslingornas  vatten­

temperatur  som  ”aktiverar”  självregle­

ringsprocessen. 

Begreppet  självreglering  avser  värme­

systems  inneboende  förmåga  att  justera 

värmetillförseln till golvvärmeslingan or­

sakad av en termisk störning i byggnaden.

Självregleringen motverkar alltid den 

termiska störningen. Sett ur ett energief­

fektivitetsperspektiv är, särskilt positiva, 

termiska  störningar  viktiga.  Självregle­

ringen säkerställer i detta fall att en andel 

av värmen från värmekällorna utnyttjas 

genom  att  värmetillförseln  till  golvvär­

meslingan nedjusteras. 

I starkt självreglerande system kan inte 

värme  tillföras  golvvärmen  samtidigt 

som övertemperatur råder i byggnaden.

effektiv självreglering

Projektet har klargjort en teoretisk defi­

nition  av  självregleringens  utnyttjande­

grad.  För  en  tidsbegränsad  godtycklig 

störning justeras alltid den tillförda vär­

memängden i en golvvärmeslinga, i pro­

portion till systemets utnyttjandegrad. 

Välisolerade byggnader med god vär­

meväxling genom golvvärmesystem upp­

visar en hög utnyttjandegrad. För mycket 

välisolerade  bostäder,  som  exempelvis 

passivhus, blir självregleringen betydan­

de.  I  fallet  passivhus  kommer  cirka  90 

procent av energiinnehållet från ett oför­

utsett värmetillskott att kunna utnyttjas 

tack vare självregleringsprocessen. 

Som  en  direkt  följd  av  att  självregle­

ringen påverkar  tillförseln av värme till 

golvvärmeslingorna påverkas även inom­

hustemperaturen i proportion till utnytt­

jandegraden.

Förekommer inbyggd tröghet

Projektet har utvecklat en metod för att 

prognosstyra framledningstemperaturen 

i golvvärmesystem. Målet är att eliminera 

golvvärmesystemets  värmetröghet  ge­

nom  att  i  förväg  prognostisera  värme­

behovet  och  på  så  sätt  justera  framled­

ningstemperaturen i precis lagom tid. 

I möjligaste mån hålls inomhustempe­

raturen inom ett komfortintervall – med 

grunder och golv�Ingjuten�golvvärme�i�välisolerade�bostäder�minskar�behovet�

av�att�reglera�temperaturen�i�varje�rum.�I�ett�förenklat�golvvärmesystem�styrs�värmen�enbart�

genom�vattnets�framledningstemperatur,�medan�vattenflödet�är�konstant.

ingjuten golvvärme ger stabil temperaturAv Carl-Eric Hagentoft, professor, Chalmers och Henrik Karlsson, tekn dr, SP/Chalmers

carl-eric hagentoft är professor i

byggnadsfysik vid Chalmers tekniska hög-

skola. Han arbetar med energieffektiva och

fuktsäkra byggnader med inriktning mot

grunder, kallvindar, beräkningsteknik och

riskanalys.

henrik karlsson är civilingenjör och

tekn dr från Chalmers tekniska högskola.

Han arbetar som forskare inom energieffek-

tiva byggnader på SP Sveriges tekniska

forskningsinstitut.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN

nr 6 B  2012  husbyggaren  23

övre och undre temperaturer – samtidigt 

som  utnyttjandet  av  internlaster  maxi­

meras.

En  byggnads  värmebehov  över  tiden 

bestäms av:

•  variationer i väder (utetemperatur, 

solstrålning, vind och så vidare), 

•  byggnadens och klimatskalets ter­

miska egenskaper (värmelagring och 

ledningsförluster), 

•  ventilation av byggnaden, samt

•  internvärme från personer och utrust­

ning. 

Detta värmebehov prognostiseras ge­

nom en dynamisk simulering baserad på 

prognoser  av  väder  och  användning  av 

byggnaden. 

reglerar i förvägMetoden  utnyttjar  det  prognostiserade 

värmebehovet tillsammans med golvvär­

mesystemets och byggnadens dynamiska 

termiska egenskaper.

Optimeringsalgoritmen verkar hela ti­

den  för  att  finna  den  ”gyllene  medelvä­

gen”  –  lagom  mängd  värme  tillförs,  väl 

avvägt  i  förhållande  till  vad  man  tror 

kommer  att  ske  med  värmebehovet  i 

framtiden och med hänsyn taget till både 

golvvärmesystemets  och  byggnadens 

värmetröghet. 

Inomhustemperaturen skall varken 

blir  för  hög  eller  låg  under  någon  

tidpunkt. 

Optimeringsalgoritmen ser hela tiden 

framåt i tiden, det är inte bara den näst­

kommande  tidpunkten  som  prioriteras. 

På detta sätt kan reglersystemet i förväg 

”ta höjd” för vad som förväntas ske med 

det framtida värmebehovet. 

konstant under lång tidImplementeringen  av  den  optimerade 

prognosstyrningen visar att det är möjligt 

att dämpa rumstemperaturens variation 

genom  att  anpassa  framledningstempe­

raturen till variationerna i värmebehovet. 

Hur  framledningstemperaturen  bör 

anpassas  beror  på  golvvärmesystemets 

dynamiska termiska egenskaper. 

Simuleringsresultat för ett bostadsrum 

visar att den optimala framledningstem­

peraturen under långa perioder är rela­

tivt konstant. I det specifika fallet är det 

alltså relativt lite att tjäna på att justera 

framledningstemperaturen.

Projektet visar att när golvvärme till­

lämpas  i  välisolerade  bostäder  minskar 

behovet  av  rumsregleringen.  Rumskon­

troll kan säkerställas tack vare systemets 

inneboende självreglerande förmåga. 

I  det  förenklade  golvvärmesystemet 

styrs  endast  framledningstemperaturen 

– vattenflödet är konstant.

En förenklad systemuppbyggnad med 

färre komponenter är därmed möjlig. Det 

förenklade systemet får därmed en lägre 

investeringskostnad än det  traditionella 

systemet. D

Fotnot:

SBUF-projektet�har�studerat�förutsättning-

arna�för�vattenburna�ingjutna�golvvärme-

system�med�en�förenklad�systemuppbygg-

nad�för�energieffektiva�bostäder.�Arbetet�

har�utförts�av�Chalmers�och�företag�inom�

FoU-Väst:�Wäst�bygg,�NCC�och�JM.

Resultat från simulering av ett förenklat golvvärmesystem med en konstant framlednings-temperatur (23,1°C). Varje punkt motsvarar medelvärdet av tillförd värmeeffekt till golv-värmekretsen samt byggnadens medellufttemperatur under en timma. Byggnaden är ett enplanshus (105m2 Atemp, platta på mark, lätt träregelstomme, värmeförlusttal 74 W/K). Byggnaden ventileras med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning.

Självregleringens utnyttjandegrad som funktion av värmeförlusttalet (W/K). Diagrammet gäller för ett exempelrum i storleken 12,6 m2 med 42 m golvvärmeslinga (CC-mått 300mm) som är ingjuten i en välisolerad betongplatta. Referensfall: 12mm parkettgolv; i fall 2 reduceras vattenflödet till hälften; i fall 3 ersätts parkettgolvet med klinker/sten. Exempelvis utnyttjas 75 procent av ett extra värmetillskott om utnyttjandegraden är -0,75. ”Passivhus-nivå” indike-rar nivån på utnyttjandegraden vid ett värmeförlusttal som motsvarar ett passivhus (klimat-zon III, DVUT = -12,9°C, 10W/m2 effektbehov). Värmeförlusttalets övre nivå bestäms av golvets yttemperatur (i exemplet: +26°C vid DVUT och en inomhustemperatur på +20°C).

24� husbyggaren  nr 6 B  2012

Att  placera  värmeisolering­

en  ovanpå  en  grundplatta  är 

en riskkonstruktion som inne­

bär en risk för höga fuktnivåer 

i betongen med ökad risk för olika typer 

av fuktskador som följd. Inte minst kän­

ner vi till dessa problem i byggnader från 

1960­  och  ­70­talen  då  konstruktioner 

som  betongplatta  på  mark  med  olika  

typer  av  överliggande  isolering  ofta  

drabbades av fukt­ och mögelskador. 

Vissa konstruktioner som idag anses vara 

fukttekniskt  felaktiga  var  faktiskt  rekom­

menderade konstruktionsexempel i svens­

ka byggnormer på 1960­ och ­70­talen.

Idag är problemet med värmeisolering 

över  betongplattan  något  som  kanske 

främst  måste  beaktas  vid  ändring  eller 

renovering av en befintlig byggnad. Inte 

minst gäller detta när man beaktar de nya 

kraven för ändring i BBR 2012 där det an­

ges  att  byggnadens  fukttekniska  status 

ska vara väl undersökt och dokumente­

rad. 

I praktiken innebär det att en fuktska­

deundersökning  behöver  göras  innan 

ändringen  projekteras,  att  ändringens 

inverkan  på  byggnadens  fuktfunktion 

måste beaktas och att fuktskador ska åt­

gärdas. 

isolera under plattanAtt  placera  värmeisoleringen  under 

betong plattan  är  en  konstruktion  som  

normalt sett fungerar mycket bra ur fukt­

synpunkt.  Värmeisoleringen  kommer  i 

detta fall att fungera som ett konstruktivt 

fuktskydd i och med att betongplattan vid 

jämvikt med marken får en högre tempe­

ratur än marken. 

Det är viktigt att tänka på att byggfuk­

ten i betongen måste få möjlighet att tor­

ka  ut  i  tillräcklig  omfattning  innan  täta 

golvbeläggningar appliceras. 

Slutligen måste betongplattans storlek 

beaktas, vid tillräckligt stora betongplat­

tor  kan  det  krävas  så  tjocka  isolerlager 

under betongplattan att det blir praktiskt 

svårt  att  använda  denna  form  av  fukt­

skydd. I dessa fall placeras ofta en kraftig 

fuktspärr under betongplattan. 

Fukt från olika källorDe fuktkällor som måste beaktas är vatten 

i marken, ytvatten, från marken kapillärt 

transporterat vatten och fukt i ångfas un­

der  betongplattan.  När  det  gäller  fukt  i 

ångfas i marken ska man alltid förutsätta 

att relativa fuktigheten (RF) i marken är 

100 procent.

Naturligtvis måste också byggfukten i 

betongplattan  hanteras.  Praktiskt  inne­

bär  detta  att  konstruktionen  ska  torkas 

till  under  kritiska  värden,  att  torktiden 

ska projekteras, att uttorkningsförloppet 

ska följas upp och att fuktnivån före till 

exempel läggning av en matta ska verifie­

ras via fuktmätning. 

Fuktmätningen  utförs  lämpligen  av 

RBK­auktoriserad  fuktkontrollant,  se 

www.rbk.nu.

vatten sugs upp kapillärt Om huset grundläggs på sank mark kan 

grundvattennivån  i  värsta  fall  ligga  så 

högt att husgrunden står i vatten, även om 

det är ett extremt fall som sällan förekom­

mer. 

För att lösa problemet måste grundvat­

tennivån  sänkas.  Det  är  både  svårt  och 

kostsamt  eftersom  dräneringsledningar 

med  tillräcklig  kapacitet  måste  dras  till 

område där grundvatten­nivåerna är lägre.

Grundvattnet kan belasta husgrunden 

genom kapillär stigning även när grund­

vattennivån  ligger  markant  under  hus­

grunden. Den kapillära stighöjden beror 

på  hur  finkornigt  materialet  mellan 

grundvattennivån  och  husgrunden  är. 

När  olika  jordarter  blandas  är  det  den 

mest finkorniga jordarten som avgör den 

kapillära stighöjden.

grovkornigt material stoppar För  att  hindra  grundvattnet  att  nå  hus­

grunden via kapillär stigning appliceras 

ett  lager  grovtkornigt  material  under 

husgrunden, ett så kallat kapillärbrytan­

de lager. Det kapillärbrytande lagret får 

inte  innehålla  något  finkornigt  material 

eftersom det kan minska eller helt ta bort 

den kapillärbrytande effekten.

Som  kapillärbrytande  lager  är  det  

vanligt  att  använda  tvättad  singel  eller 

makadam. Singel och makadam kan även 

specialbehandlas så att den kapillära stig­

höjden minskas. Det minskar risken för 

att  vatten  transporteras  kapillärt  i  yt­

ojämnheter  på  singel,  makadam  och  

annat krossat material.

Under det kapillärbrytande skiktet pla­

ceras en geotextilduk vars syfte är att hin­

dra  finpartiklar  att  med  tiden  penetrera 

och förorena det kapillärbrytande skiktet.

dränera runt husgrundRegnvatten som samlas på marken sjun­

ker så småningom ned till grundvattnet. 

grunder och golv Hur�kan�en�betongplatta�på�mark�isoleras�på�bästa�sätt?�

Värmeisolering�under�en�grundplatta�ger,�rätt�dimensionerat,�bra�koll�på�fuktnivån�i�betongen.�

Glöm�inte�att�värmesiolering�också�måste�finnas�i�plattans�mittparti!

hur slipper man fuktskadormed betongplatta på markAv Anders Kumlin, civilingenjör, AK-konsult AB och Polygon AB

Anders kumlin är civilingenjör och

fuktkonsult. Han arbetar främst med

skadeutredningar, fuktberäkningar, fukt-

säkerhetsprojektering och undervisning

inom fukt området.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Fortsättning s. 24 P

nr 6 B  2012  husbyggaren  25

26� husbyggaren  nr 6 B  2012

En del av nederbörden kommer däre­

mot att rinna längs markytan en kortare 

eller  längre  sträcka  innan  det  fortsätter 

ner i marken. Om marken närmast huset 

lutar mot grunden, kommer ytvatten att 

fukta  upp  kanten  på  husets  grundlägg­

ning. 

Ett  kapillärbrytande  lager  under  hus­

grunden  har  hög  genomsläpplighet  för 

vatten. Det innebär att ytvatten som rinner 

mot  husgrunden  kan  fylla  det  kapillär­

brytande  lagret  eftersom  underliggande 

jordlager inte är lika genomsläppligt. 

Av den anledningen lägger man dräne­

ring runt huset. Dräneringens uppgift är 

att ta hand om nederbördsvatten som an­

nars  skulle  kunna  fylla  det  kapillärbry­

tande lagret under huset. 

Om det kapillärbrytande lagret under 

huset  av  någon  anledning  skulle  fyllas 

med vatten, kommer finmaterial från un­

derliggande markskikt att transporteras 

upp och minska eller  ta bort den kapil­

lärbrytande förmågan för alltid. Därför är 

det avgörande att dräneringen runt huset 

är intakt och att en geotextilduk placeras 

under det kapillärbrytande lagret.

vatten i ångfasVatten som omges av luft dunstar, det vill 

säga flytande vatten förångas varvid ång­

halten i luften ökar. Jämför med lite vat­

ten i en burk med lock – vattnet avdunstar 

till luften i burken. Avdunstningen pågår 

så länge det finns vatten i burken eller tills 

luftvolymen inte kan ta emot mer vatten. 

När luftvolymen inte kan ta emot mer 

vattenånga  är  luften  mättad  på  vatten­

ånga, ånghalten är lika med mättnadsång­

halten för den rådande lufttemperaturen 

och luftens RF är 100 procent.

isolering avgör temperaturFigur 2 visar teoretiskt förväntade tempe­

raturnivåer under halva sidan av en åtta 

meter bred grundplatta. Den har 80 mm 

mineralullsisolering  mellan  grundplatta 

och  en  överbetong.  Temperaturisoter­

merna är beräknade med datorprogram­

met Heat 2 enligt steadystatemetoden. 

Mitt under byggnaden blir temperatur­

förhållandena stabila över året och tempe­

raturskillnaden mellan mark och betong­

platta  bestäms  av  hur  mycket  värme­

isolering det finns under betongplattan. 

I det fall det saknas värmeisolering un­

der betongplattan kommer markens tem­

peratur att bli nära  inomhustemperatu­

ren i byggnaden. 

Betongplattan fungerar som burklocket 

i vårt tidigare exempel och grundvattnet 

är motsvarigheten till vattenytan. Det be­

tyder att oavsett hur väl dränerad marken 

är under husgrunden så kommer relativa 

fuktigheten  i  underliggande  marks  por­

system ändå att vara 100 procent. 

hygroskopisk uppfuktningEtt poröst material som betong, trä eller 

gips fuktas upp av fuktig luft och torkar 

om det omges av torr luft, man talar om 

det hygroskopiska fuktområdet. Fuktin­

nehållet  i  materialet  bestäms  av  omgi­

vande lufts RF. 

Därför  kommer  ett  material  som  är  i 

nära kontakt med marken att fuktas upp 

till i det närmaste samma RF som marken, 

det vill säga 100 procent. I praktiken bru­

kar  material  genom  hygroskopisk  upp­

fuktning få ett RF på max cirka 98 procent.

Det här är den fysikaliska miljön för en 

betongplatta som är gjuten direkt på det 

kapillärbrytande lagret. Den relativa fuk­

tigheten i betongplattans underkant blir 

därför 98 procent även om dräneringen 

och kapillärbrytande skikt fungerar pre­

cis som avsett. 

RF på den övre sidan av betongplattan 

avgörs av hur ångtäta skikt eller konstruk­

tioner som applicerats ovan betongplattan 

och  RF  inomhus.  Om  ett  ångtätt  ytskikt 

som  till  exempel  en  plastmatta  limmas 

mot en betongplatta vilken är gjuten direkt 

mot det kapillärbrytande  lagret kommer 

RF  också  i  överkant  betongplatta  att  bli 

hög, ungefär densamma som i underkant. 

Orsaken  till  detta  är  att  plastmattan 

fungerar som en effektiv diffusionsspärr 

varför  vattenånga  inte  kan  avges  till 

rumsluften.

Förväntade fukttillståndAvgörande för förväntat fukttillstånd i en 

golvkonstruktion är hur konstruktionen 

är uppbyggd och beror i mycket stor grad 

på om det finns någon värmeisolering, på 

vilken sida om betongplattan som värme­

isoleringen applicerats, om den finns, och 

om det finns något fuktspärrande skikt i 

konstruktionen. 

Vilka fukttillstånd man kan räkna med 

i betongplattans övre del vid olika utfö­

randen  redovisas  i  ett  antal  figurer.  De 

teoretiska beräkningarna är exempel som 

gäller  för  betongplattans  mittparti  där 

det i princip råder stationära temperatur­

förhållanden  och  förutsätter  att  dräne­

ring och kapillärbrytande skikt fungerar 

som  avsett,  det  vill  säga  ingen  kapillär 

uppfuktning förekommer. 

I  betongplattans  ytterkanter  varierar 

temperaturförhållandena  och  därmed 

fukttillståndet  under  året.  Därför  blir 

fuktnivån där inte lika kritiskt som i bygg­

nadens mittparti.

torr i överkantAv figur 3 framgår förväntad fuktnivå i en 

betongplatta  gjuten  direkt  mot  kapillär­

brytande skikt och utan tätskikt på ovansi­

dan.  Betongplattan  kommer  i  underkant 

att vara fuktig och att vara torr i överkant, 

det vill säga ett väl fungerande golv.

Om  man  applicerar  en  tät  plastmatta 

ovan  golvkonstruktionen  enligt  figur  3 

kommer fuktförhållandena i betongplat­

tan att ändras på grund av att fukt i ångfas 

i marken vilken diffunderar upp i betong­

plattan  inte  längre  kan  avges  till  rums­

luften, det vill säga den täta plastmattan 

förhindrar uttorkning mot rumsluften. 

Plastmatta risk i tvättstugaFörväntad  fuktnivå  i  betongplattan  vid 

jämvikt efter det att plastmattan applice­

rats redovisas i figur 4. 

Här framgår att förväntad fuktnivå är 

hög och klart högre än kritisk RF för lim­

made  plastmattor  vilken  är  85­90  pro­

cent.  I  detta  fall  är  det  stor  risk  för  att 

plastmattan  släpper  och  att  det  bildas 

emissioner/lukter vilka i sin tur påverkar 

inomhusmiljön negativt.

Ett vanligt exempel på den här typen av 

konstruktion är källargolv som beläggs med 

plastmattor i till exempel en tvättstuga. 

Problemet är dock relativt ovanligt om 

originalmattan  finns  kvar  utan  uppstår 

ofta när man lägger in en ny plastmatta. 

Figur 1. Illustration av de fuktbelastningar

en husgrund utsätts för.

P

nr 6 B  2012  husbyggaren  27

Figur 2. Förväntade temperaturnivåer vid jämvikt under en betongplatta på mark.

Så här läser du figurerna:De mörka linjerna i figurerna beskriver den förväntade fördelningen av temperatur och RF i konstruktionen. Genom att till exempel följa kurvorna från marken och upp genom kontruktionen framgår det hur temperatur och RF varierar i konstruktionen.

Orsaken  till  detta  är  att  gårdagens  lim 

tålde  en  högre  fuktbelastning  jämfört 

med dagens vattenbaserade golvlimmer.

Man bör speciellt lägga märke till att en 

fuktmätning  mot  betongplattan  enligt  

figur 3 sannolikt kommer att ge låga vär­

den.  Avgörande  för  förväntad  fuktnivå 

under en ny tät matta är dock inte fukt­

nivån  före  mattläggning  utan  konstruk­

tionens utformning, se figurer 3 och 4. 

Platta med överliggande isoleringDet så kallade uppreglade golvet, se figu­

rer 5­7, skulle klara sig ganska bra ur fukt­

synpunkt  om  golvbeläggning  är  mycket 

ånggenomsläpplig, exempel på en sådan 

golvbeläggning kan vara en nålfiltmatta. 

De flesta typer av golvbeläggningar är 

dock  för  ångtäta  varför  risken  för  fukt­ 

och mikrobiella skador generellt är hög i 

denna typ av golvkonstruktion. 

Gränsen för mikrobiell växt, mögel och 

bakterier,  är  en  fuktnivå  motsvarande 

cirka 75­80 procent RF vid +20°C.

Skiktet mellan betongplattan och vär­

meisoleringen, där fuktnivån är högst, är 

särskilt känsligt. I det här skiktet är det 

väldigt vanligt med mikrobiella skador i 

mineralullsisoleringen,  i  reglar  mot  be­

tongen och i byggrester, spån med mera, 

ovan betongplattan. 

I figurer 5, 6 och 7 redovisas förväntade 

fuktnivåer  i ett uppreglat golv med olika 

täta golvmaterial. Av figurerna framgår att 

ju ångtätare golvmaterialet är desto högre 

fuktnivå i själva golvkonstruktionen. 

håll rent under plastfolieI  vissa  fall  applicerades  ett  fuktskydd, 

ofta  en  plastfolie,  på  betongytan  innan 

övergolvkonstruktionen  byggdes  upp. 

Förväntad  fuktnivå  i  en  konstruktion 

med  uppreglat  golv  och  plastfolie  ovan 

betongplattan redovisas i figur 8. 

Av figuren framgår att fuktnivån under 

plastfolien blir hög men att golvkonstruk­

tionen  ovanför  plastfolien  däremot  har 

bra förutsättningar att klara sig, förutsatt 

att plastfolien är tillräckligt ångtät. 

Konstruktionen med en plastfolie ovan 

betongplattan ställer dock mycket stora 

Figur 3. Förväntad temperatur och fuktnivå i en betongplatta direkt mot mark och utan tätskikt på ovansidan.

Figur 4. Betongplatta på mark utan värme-isolering belagd med plastmatta.

Figur 7. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golv-spånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-8 000 ks/m).

Figur 6. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva med beläggning av 14 mm ekparkett (ånggenomgångsmotstånd Z = 95-175 ks/m).

Figur 5. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspån-skiva utan beläggning.

28� husbyggaren  nr 6 B  2012

krav på att betongplattan rengörs innan plastfolien läggs in. Spån och byggskräp under  plastfolien  leder  nästan  automa­tiskt till att mikroorganismer kan tillväxa.

lukt från impregnerat virkeI exemplet i figur 8 har träreglar gjutits in i  betongen  för  att  golvreglarna  ska  vara lätta att spika fast. Spikreglarna hamnar i detta exempel i en mycket olämplig fukt­miljö i och med att de är placerade under plastfolien.

I  allmänhet  består  de  här  ingjutna  spikreglarna  av  tryckimpregnerat  virke.  Impregneringen  innebär  ett  skydd  mot  rötsvamp men inte mot mikroorganismer.

Erfarenhetsmässigt är det tyvärr så att luktavgivningen från fuktskadat impreg­nerat virke kan vara starkare än luktavgiv­ning från fukt­ och mikrobiellt skadat ej impregnerat virke.

näring för mikroorganismerYtterligare  en  typ  av  golvkonstruktion med  ovanliggande  värmeisolering  som ofta drabbas av fukt­ och mikrobiella ska­dor är det flytande golvet med sandavjäm­ning enligt figur 9. 

Sandavjämningen  kommer  i  detta  fall att ligga i en mycket fuktig miljö. Det inne­bär att material som kan utgöra näring för mikroorganismer  inte  får  förekomma  i sanden. Praktisk erfarenhet talar för att så ren sand att mikroorganismer inte kan till­växa knappast förekommer i en byggnad.

svårt detektera skadaEn viktig information av figurerna 5­9 är att överkant golv är relativt torrt även om överkant betongplatta har en hög fuktnivå. 

Praktiskt innebär detta att det inte går 

att detektera någon fuktskada i denna typ av golvkonstruktion vid en okulär besikt­ning, överkant golv är ju torr och därför finns inga synliga tecken på skada. 

För  att  kontrollera  om  skada  finns krävs att konstruktionsingrepp i golvkon­struktionen utförs.

Platta med underliggande värmeisoleringAtt  placera  värmeisoleringen  under  betongplattan  är  ett  bra  konstruktivt fuktskydd som fungerar även om golvbe­läggningen  är  helt  ångtät.  Orsaken  till detta är att betongplattan blir varmare än underliggande mark vilket i sin tur gör att RF i betongen blir  lägre än i marken då ånghalten  i  betongplattan,  vid  jämvikt, kommer att bli densamma som i marken.Det som i detta fall är dimensionerande för fuktnivån i betongplattan är tempera­turskillnaden  över  den  underliggande isoleringen. 

Överslagsmässigt kan man säga att RF nivån i betongplattan sänks med fem pro­cent  RF  för  varje  grads  temperaturfall över den underliggande värmeisolering­en. Det vill säga en temperaturskillnad på 4°C över den underliggande värmeisole­ringen  ger  överslagsmässigt  en  RF  i  betongen på cirka 80 procent.

torkar nedåtI figur 10 redovisas förväntade fuktförhål­landen  i  en  betongplatta  med  underlig­gande värmeisolering och relativt tät golv­beläggning. Av figuren framgår att jämvikts RF i betongplattan är cirka 75 procent. 

Detta  innebär  att  betongplattan,  om fuktnivån  var  85­90  procent  när  en  tät golvbeläggning applicerades, kommer att 

kunna fortsätta att torka nedåt, mot mar­ken, även efter mattläggning. 

Om konstruktionen skulle förses med en  fuktspärr  i  form  av  till  exempel  en plastfolie  under  betongplattan  kommer fortsatt  uttorkning  efter  mattläggning  i princip  att  omöjliggöras.  Orsaken  till  detta är att fukten i betongplattan så att säga  blir  instängd  mellan  två  ångtäta skikt, plastfolien och plastmattan. 

Fukt i mittpartierDe  teoretiska  förväntade  fuktnivåerna stämmer för plattans mittparti.

De  värden  som  redovisas  i  figurerna motsvarar  de  fuktvärden  som  ofta  upp­står  i  en  betongplatta  på  mark.  Beräk­ningarna  avser  betongplattans  mittparti och  förhållandevis  smala  betongplattor, det vill säga ungefär normal villastorlek. 

Om  fuktdimensionering  ska  göras  för större plattor krävs att förväntad tempera­turskillnad över den underliggande värme­isoleringen beräknas i det enskilda fallet. 

isolera mitt under plattaDimensionerande  ur  fuktsynpunkt  är alltså plattans mitt varför det är viktigt att värmeisolera tillräckligt mycket även här där värmeläckaget är minst. 

Ur  energisynpunkt  krävs  naturligtvis även tillräckligt med isolering i randzo­nen  där  värmeläckaget  är  störst.  Detta innebär att en jämntjock isolering under betongplattan ofta är ett bra val. D

Figur 8. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golv-spånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-2 000 ks/m) och plastfolie mellan betongplattan och övergolvkonstruktionen.

Figur 10. Betongplatta belagd med plast-matta (Z = 500-2 000 ks/m) med 100 mm underliggande värmeisolering av extruderad cellplast.

Figur 9. Betongplatta på mark med sand-avjämning och ovanliggande isolering av cellplast; golvspånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-2 000 ks/m) och plastfolie mellan sandavjämningen och värmeisoleringen.

nr 6 B  2012  husbyggaren  29

30� husbyggaren  nr 6 B  2012

nästan  alla  har  någon  gång 

känt att de fått en elektrisk stöt 

när de ska ta tag i ett dörrhand­

tag eller något annat metallfö­

remål. Detta obehagliga fenomen uppstår 

efter att vi långsamt laddats upp, genom 

att exempelvis gå över en heltäcknings­

matta,  för  att  därefter  snabbt  laddas  ur 

när vi tar i ett ledande föremål.

Vanligtvis pratar vi om att statisk elek­

tricitet har byggts upp på kroppen när vi 

går över mattan. Med ”statisk” menar vi 

inte  att  laddningen  är  helt  orörlig,  utan 

bara att den förflyttar sig ganska långsamt. 

Dessa elektriska urladdningar orsakar 

i de flesta fall enbart obehag för personen 

och är egentligen inte farliga för oss i van­

liga miljöer.

varför blir vi uppladdade?

En person som går över ett golv kommer 

att laddas upp mer och mer för varje steg 

hon eller han tar. Detta sker när skosulan 

separeras från golvmaterialet. Det är just 

i separationen av material som laddning­

arna överförs. 

Detta innebär att vi kommer att få ett 

överskott  eller  ett  underskott  av  ladd­

ningar på kroppen och vi blir uppladdade. 

Bara genom att ta några steg kan vi ladda 

upp oss till tusentals volt.  

Det  är  inte  bara  golvets  egenskaper 

som bestämmer om en person blir statiskt 

uppladdad, utan det beror på en kombi­

nation av både golvmaterialet och mate­

rialet i personens skor. 

hur undviker vi uppladdning?

Statisk elektricitet är i regel svårt att und­

vika  i  vanliga  lokaler,  men  det  finns  ett 

antal parametrar som påverkar hur upp­

laddade vi blir.

En betydande faktor är luftfuktigheten 

i lokalen. Ni har säkert känt att den sta­

tiska elektriciteten alltid blir värre på vin­

terhalvåret. Detta beror på att vi värmer 

upp  våra  lokaler  på  vinterhalvåret  och 

därmed  ökar  skillnaden  i  temperatur 

mellan inne­ och utemiljö. 

Den  stora  skillnaden  i  temperatur  

mellan dessa miljöer innebär också stor 

skillnad i hur mycket fukt luften kan bära 

utan att dagg uppstår – kalla ytor blir fukt­

belagda.  Vid  låg  temperatur  kan  luften 

maxi malt  bära  mindre  med  fukt  än  vad 

den kan vid hög temperatur. Luftfuktig­

heten  utomhus  (absolutvärdet)  styr  

vanligtvis  helt  luftfuktigheten  inomhus 

(absolutvärdet). Detta innebär att det är 

torrare inomhus på vintern än på somma­

ren  och  därför  kan  vi  ladda  upp  oss  till 

mycket  högre  nivåer,  vilket  gör  att  vi  

känner mer obehag av den statiska elek­

triciteten på vintern än på sommaren.  

Många  materials  ledningsegenskaper 

påverkas  väldigt  mycket  av  just  luftfuk­

tigheten.

kombinera material

En  annan  faktor  som  påverkar  den  sta­

tiska  uppladdningen  är  vilka  material­

kombinationer som vi använder i skorna 

och golvet. Beroende på de olika materia­

lens egenskaper så kommer vi att  ladda 

upp oss olika mycket beroende på vilka 

material som vi har i skosulorna och vilka 

material som vi har i golvet. Olika materi­

als benägenhet till uppladdning kan utlä­

sas från den triboelektriska serien.

Ett exempel på triboelektrisk serie kan 

vi se i figur 1. Vissa material laddar mer 

positivt, högst upp i figur 1, och andra lad­

dar mer negativt, längst ned i figur 1, än 

andra material. Ju längre ifrån varandra 

materialen  ligger  i  serien,  desto  större 

uppladdning  får  vi  om  vi  stryker  dessa 

material mot varandra. 

Väljer man närliggande material  i se­

rien  blir  uppladdningen  relativt  liten. 

Med detta i åtanke kan man alltså minska 

effekten  av  statisk  uppladdning  genom 

att välja kombinationer som ligger nära 

varandra i den triboelektriska serien. 

Man ska också komma ihåg att alla ty­

per  av  föroreningar  påverkar  resultatet 

vid  en  triboelektrisk  uppladdning,  men 

även ytstrukturen inverkar på resultatet.

Att välja kombinationer från den tri­

boelektriska  serien  är  naturligtvis 

mycket lättare i teorin än i praktiken ef­

grunder och golv�Statisk�elektricitet�kan�ge�obehagliga�stötar.�För�att�undvika�

att�laddas�upp�bör�man�följa�de�krav�som�finns�på�material�i�både�golvet�och�skor.�Det�är�extra�

viktigt�i�känsliga�miljöer�med�exempelvis�elektronik�eller�lättantändliga�ämnen.

rätt material i skor och golvstoppar elektriska stötarAv Ingvar Karlson, högskoleingenjör, SP elektronik och Lars Fast, tekn dr, SP elektronik

ingvar karlson på SP elektronik är

högskoleingenjör och specialist inom

ESD-skydd. Han har arbetat i cirka tio år

med mätning och kvalificering av skydds-

utrustning inom området statisk elektricitet,

speciellt ESD-skyddsskor och ESD-skydds-

golv. Han utbildar även inom området sta-

tisk elektricitet.

lars Fast på SP elektronik är tekn dr och

specialist inom ESD. Han har arbetat runt

tio år med forskning inom området statisk

elektricitet, samt deltagit i standardiserings-

möten internationellt och nationellt och

presenterat forskning inom området vid flera

internationella konferenser.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN

nr 6 B  2012  husbyggaren  31

tersom det finns en uppsjö av både skor och golv som är tillverkade i olika mate­rial. Därför är det  inte  lätt att välja ett golv som fungerar till alla skor som finns på marknaden. 

elektronik extra känsligtNär man producerar elektronik, till exempel plockar ihop eller isär mobiltelefoner eller datorer,  är  de  elektriska  komponenterna väldigt känsliga för statisk elektricitet. 

För  att  skydda  dessa  produkter  finns speciella krav som definieras av diverse standarder.  En  internationellt  gångbar standard är IEC 61340­5­1, vilken beskri­ver hur man bygger upp en produktions­miljö som reducerar farorna med statisk elektricitet. Tittar man i detta dokument finns det krav på vad som gäller för de skor och golv som ska användas i dessa miljöer. Man ställer krav på att både skorna och golven leder elektricitet. 

Det finns även liknande krav när man hanterar brännbara ämnen, såsom bensin på  raffinaderier,  målarfärg  vid  färgtill­verkning, samt vid hantering av spräng­ämnen, eftersom statisk elektricitet är en 

möjlig tändkälla i dessa miljöer. Även här finns regelverk som pekar på 

att  personer  som  vistas  i  lokaler  med brandfarliga substanser ska ha en kombi­nation  av  elektriskt  ledande  golv  och elektriskt ledande skor för att kunna sä­kerställa att hon eller han inte laddas upp.

Väldigt många arbetsskor på markna­den är elektriskt ledande även om de inte bara används i dessa speciella miljöer.

mätmetoder för skor och golv

När  man  hanterar  oskyddad  elektronik följer  man  vanligtvis  standarden  IEC 61340­5­1.  I  denna  standard  finns  både krav på produkter angivna och referenser till de standarder som man ska kvalificera produkterna mot. För golv är det till IEC 61340­4­1, för skor är det till IEC 61340­4­3 och för kombinationen skor­golv är det till IEC 61340­4­5 man refererar.

Det är viktigt att påpeka att de tre sist­nämnda  standarderna  inte  är  framtagna speciellt för att kvalificera skor och golv för elektronikproduktion,  utan  även  kan  an­vändas i andra sammanhang.

Dessa  tre  standarder  innehåller  mät­metoder för att kvalificera både skor, golv och  kombinationen  sko­golv.  Kraven man ställer på produkterna finns som sagt bara i dokumentet IEC 61340­5­1.

skors ledningsförmåga testasSammanfattningsvis kan man säga att alla tre standarderna innehåller metoder för att mäta upp produktens eller systemets elektriska ledningsförmåga:

•  För normala skor är den elektriska ledningsförmågan obefintlig och där­för är dessa mätmetoder inte direkt tillämpbara på dessa skor.

•  För normala golv, som inte är omålade betonggolv, är den elektriska lednings­förmågan väldigt dålig och dessa mät­metoder är därför inte tillämpbara.

Det finns dock en mätmetod i standar­den IEC 61340­4­5, som inte direkt mäter den  elektriska  ledningsförmågan,  utan som ger ett begrepp om vilken spänning en  person  laddas  upp  till,  för  en  given kombination av skor och golv. Exempel­vis kan ett resultat från en sådan mätning vara, för ett givet golv att potentialen på en  person  varierar  mellan  +1 000V, ­3 000V och +8 000 V för olika typer av skor, se tabell 1. 

I tabell 1 presenteras ett resultat från ett  ”walking  test”,  definierat  enligt  IEC 61340­4­5,  med  tre  olika  typer  av  skor, gjorda på en typ av golv.

Detta resultat gör att vi under givna och jämförbara förutsättningar kan rangord­na olika skotyper. 

konstruktionen påverkarOm ett golv utgörs av en obehandlad be­tongplatta som ligger direkt på marken, en så kallad bottenplatta, så är oftast den­na typ av golv elektriskt ledande i någon mening. Det betyder att om en person har elektriskt ledande skor på sig, laddas han inte  upp  elektriskt  när  han  går  över  ett sådant golv. 

Figur 2: Ett exempel på hur en ESD-skyddssko kan vara märkt.

Tabell 1: Potential som en person uppnår

under ett ”walking test”.

Figur 1: Ett exempel på en variant av triboelektrisk serie.

Skiss:�Ingvar�Karlson

+ Laddas positivt Avger elektroner

- Laddas negativt Tar upp elektroner

Triboelektriska serien

Ingvar Karlson 2012-09-06

32� husbyggaren  nr 6 B  2012

Man  ska  dock  komma  ihåg  att  smuts 

både på golv och på sko kan sätta systemet 

sko­golv ur spel. Ett exempel på ett sådant 

problem är att personen går över ett nybo­

nat golv inne på ett kontor innan han går 

ut på betonggolvet. Golvvaxet fastnar på 

den fungerande elektriskt ledande skons 

sula och gör skon till en elektrisk isolator.

Det  är  dock  så  att  många  gånger  be­

handlas betonggolv för att öka slitstyrkan 

på ytan eller för att höja finishen på loka­

len  och  då  blir  vanligtvis  betonggolvet 

elektriskt isolerande. 

lack isolerar trägolv

Det finns även en annan mekanism som 

gör  betonggolv  till  elektriska  isolatorer, 

nämligen uttorkning. Tidigare pratade vi 

om elektriskt ledande bottenplattor och 

sådana har en naturlig fukttransport från 

den  underliggande  marken.  Detta  sker 

dock vanligtvis enbart om betongen har  

markkontakt, och inte på exempelvis an­

dra eller tredje våningen i ett parkerings­

hus eller hyreshus.

Trägolv är vanligt förekommande och 

de kan vara svagt elektriskt ledande, dock 

är det oftast så att de är belagda med ett 

skyddande  lacklager  för  att  underlätta 

rengöring och skydda mot slitage. Detta 

lacklager är vanligtvis icke ledande, vilket 

gör att personer kan laddas upp när de går 

över golvet.

Plastmattor  i  allmänhet  är  elektriska 

isolatorer och ger ofta kraftig uppladdning 

under vinterhalvåret, detta beror dock på 

materialet i de skor som används. D

Fotnot:

SP�elektronik�provar�och�kvalificerar�ESD-

skyddsutrustning�för�elektronikindustrin�i�

Sverige�sedan�15�år�tillbaka�i�tiden.�Prov-

ning�av�ESD-skyddsutrustning�sker�enligt�

den�internationella�standarden�IEC�61340-

5-1.�SP�utbildar�inom�området�statisk�elek-

tricitet�för�elektronikproduktion�och�även�

inom�explosionsfarliga�miljöer.�

P

nr 6 B  2012  husbyggaren  33

34� husbyggaren  nr 6 B  2012

ett riktigt roligt jobb, som vi är väldigt stolta över!, säger Hans Sevefelt,  vd  för  Miljöhallen  golv AB  som  svarade  för  golvlägg­

ningen  i  Jönköpings  stolthet,  det  nya  kulturhuset Spira. 

Såväl parkettgolven som linoleummat­torna spelar nu en viktig roll för utsmyck­ningen av Smålands nya kulturcentrum.

Kulturhuset Spira är en 300­miljoners­satsning  på  kultur  och  scenkonst  som  finansierats  av  Jönköpings  läns  lands­ting.  Allt  stod  klart  år  2011  och  nu  producerar  Smålands  musik  och  teater scenkonst i flera olika genrer. 

Varje år är det meningen att 800 kon­serter  och  föreställningar  i  ett  varierat utbud ska locka och representera en bred publik och på kort tid har Spira blivit Jön­köpingsbornas stolthet. 

kulturellt byggjobb

Byggnaden  spelar,  med  sin  utformning, en  kulturell  roll  i  sammanhanget.  Spira har  glasfasad  med  6  000  kvadratmeter glasytor. Avsikten har varit att knyta an till den småländska glasblåsartraditionen med  varma  orange  och  gula  färger  in­sprängda i fasaden. 

Även  interiört  är  utsmyckningen  en viktig del av upplevelsen. Total inneryta är 15 000 kvadratmeter och det finns fyra scenrum för både större och mindre eve­nemang.

Den stora konsertsalen har väggar och golv  klädda  med  trä,  en  stjärnhimmel som pryder taket och i övrigt har bland annat de akustiska behoven fått styra ut­formningen. Konsertsalens golv är lagda med hellimmad industriparkett av lönn, med  blandade  färgnyanser.  Materialet ger lokalen fin akustik och dessutom en konstnärlig  utformning  med  det  vackra lönngolvet.

Även  teatersalongen,  samt  scenrum­

men Kammaren och Caféscenen har fått sina respektive särpräglade utformning­ar, med både parkett och linoleum.

massor av utmaningar

Att ta hand om golvläggningen i en bygg­nad av det här slaget var en speciell upp­gift för Jönköpingsföretaget Miljöhallen golv AB.

– Vi har svarat för allt utom stengolven. Det innebar läggning av linoleummattor och parketter på sammanlagt cirka 7 000 kvadratmeter golvyta, berättar vd:n Hans Sevefelt.

Uppdraget  var  tidskrävande.  Men  så har det fått vara eftersom såväl parkett­golven som mattorna spelar en roll i loka­lernas  utsmyckning.  Några  exempel  på ansträngningar och utmaningar är bland annat:•   Gradängerna i konsertsalen. De är 

svängda i en svag båge för att rikta sitt­platserna mot scenen. Med industri­parkett i lönn som golvmaterial har det gällt för golvläggarna att kunna följa gradängernas böjning – en utma­ning för att få till det på ett bra sätt.

•  Alla infällningar av el och ventila-

tion. I konsertsalen med cirka 950 sittplatser finns till exempel ventila­tionsintag under varje stol. Det inne­bar håltagning i parketten med  dosfräs och sticksågar – 950 gånger för enbart ventilationen. Vid varje håltagning förlimmades parkett­stavarna för att inget trä skulle ramla ned i ventilationen.

•  Läggningen av linoleum golven i

byggnadens alla korridorer.  Linoleumen har lagts i olika färger, med breda tvärgående ränder. Totalt har elva olika färger använts och syf­tet med ränderna är att ge ett visuellt intryck av att korridorerna är kortare än de verkligen är. Färgerna och rän­

derna markerar också var varje kon­torsdörr finns så att varje golvyta på det här sättet blivit mer eller mindre unik. Olika färger har använts till olika avdelningar, också det för att markera det unika.

•  Bedömningen av arbetets tidsmäs-

siga omfattning. Detta var en utma­ning för företaget när man lade sitt anbud för golvläggningen. De krea­tiva och praktiska utmaningarna har gjort att produktionstakten ibland bara legat på 1­1,5 kvadratmeter per timme, eftersom arbetet krävt så stor noggrannhet. Totalt beräknar Hans Sevefelt att hans medarbetare lagt ner ungefär 3 000 arbetstimmar i kulturhuset. 

Arkitektstyrt materialval

Materialvalen  till golven har styrts  från arkitekterna hos Wingårdh arkitekter AB i Göteborg, som ritat kulturhuset.

– Vår uppgift gällande materialen har varit att kontrollera dem mot Sundahus miljödata och att sedan utföra läggning­en, förklarar Hans Sevefelt.

Parketterna har sedan behandlats med hårdvaxolja.

– Fördelen med hårdvaxolja är att det går att reparera skador bättre än om man lackar  och  att  man  slipper  underhållet man måste sköta om man bara hade valt olja. Prisskillnaden är heller inte så stor.

lärorikt honnörsjobb

Hans Sevefelt är stolt över företagets in­sats och kan också summera lärdomar av att gå in i ett projekt av det här slaget:

– Det vi har lärt oss av det här, det är hur det  bekräftas  att  specialjobb  tar  längre tid. Det är ett faktum som måste vara med i  tänket  när  man  sätter  priset,  man  ska inte kompromissa.

– Framför allt är det parkettläggningen 

grunder och golv�Att�lägga�golvet�i�Jönköpings�nya�kulturhus�blev�en�

utmaning�för�golvläggarna.�Golven�skulle�utformas�konstnärligt.�Särskilt�parketten�i�lönn�

som�ska�bidra�till�god�akustik�i�konsertsalen�krävde�eftertanke�och�tog�tid.

golven i kulturhus är del av konstnärlig utsmyckningAv Mats Thorner, frilansjournalist

nr 6 B  2012  husbyggaren  35

som varit speciell i Spira och vi var måna 

om att  få med oss allt ”special”  i plane­

ringen redan från början, att vi visste vad 

jobbet innebar.

– Idag kan jag säga att vi tänkte rätt, 

och fick en hyfsat bra lönsamhet på job­

bet. Men det finns mer att lära, det hade 

inte varit fel att göra lite mer vinst. Om 

man betänker att det är ett konstverk i 

hantverksutförande  som  vi  har  varit 

med  om  att  förverkliga,  så  kan  man 

önska att vi gjort mer vinst. Men som 

sagt, jag är stolt, vi gjorde ett bra jobb 

med vinst, så allt är bra, avslutar han.

Här  är  materialvalen  till  golven  i  

kulturhuset Spira:

•  Kasthall lönnparkett, 10x22 mm, cirka 

400 kvm.

•  Kasthall ekparkett, 22mm, cirka  

300 kvm.

•  Junckers svartpigmenterad ekparkett, 

cirka 700 kvm.

•  Kährs ekparkett, cirka 175 kvm.

•  Stombergs ektiljaparkett, 35 mm, cirka 

400 kvm.

•  Tarkett 2,5 mm Linoleum, cirka  

4 800 kvm, varav mönsterlagt, cirka  

1 200 kvm.

•  Huega textilmatta, 200 kvm.

•   Vidare har företaget slipat 600 kvm 

scengolv. D

Hans Sevefelt synar parketten i konsertsalen,

som för akustikens skull är av amerikansk

lönn. Foto:�John�Thorner

Lönnparketten i konsertsalens gradänger har

lagts med samma böjningsgradering som

åskådarplatserna. Foto:�John�Thorner

Detaljarbetet har varit omfattande vid golv-

läggningen. I konsertsalen finns till exempel

ventilationsintag under varje stol.

Foto:�John�Thorner

Noggrant detaljarbete på läktarnas

linoleumgolv i stora konsertsalen.

Foto:�John�Thorner

Spira har glasfasad med 6 000 kvadratmeter glasytor för att knyta an till den småländska glasblåsartraditionen. Foto:�John�Thorner

36� husbyggaren  nr 6 B  2012

i samband  med  att  en  arbetsgivare ska  anställa  personal  är  det  många frågor  som  arbetsgivaren  måste  ta ställning till. I regel hamnar fokus på 

frågor som: Är den här personen kompe­tent nog för den aktuella tjänsten? Passar den här personen in på vår arbetsplats ur ett socialt perspektiv? 

Arbetsrättsliga  frågor  hamnar  lätt  åt sidan, vilket i sig inte är konstigt då det är ett komplext område även för inbitna ju­rister.  Det  är  dock  viktigt  att  man  som arbetsgivare handlar på ett korrekt sätt, eftersom ett feltramp kan leda till åtskil­liga tusen i skadestånd till den anställda om det vill sig riktigt illa. 

Ett fel som många arbetsgivare gör är att man inte väljer rätt anställningsform eller  att  man  tillämpar  anställningsfor­men på fel sätt. Denna artikel ska därför hjälpa dig att bena ut vilka anställnings­former som du kan använda dig av i sam­band  med  att  du  ska  anställa  personal, samt i övrigt vad du bör tänka på när du väl har gjort ditt val. 

ett fast eller begränsat val

Utgångspunkten  som  alla  arbetsgivare måste känna till är att en anställning gäl­ler tillsvidare om annat inte avtalats. En tillsvidareanställning  är  vad  som  i  folk­mun  kallas  fast  anställning  och  löper alltså på ”tillsvidare”. 

För  att  arbetsgivaren  ska  kunna  säga upp en sådan anställning krävs det att det föreligger  saklig  grund,  det  vill  säga  att det föreligger arbetsbrist eller andra om­ständigheter  som  är  hänförliga  till  den anställda  personligen.  Så  som  de  flesta känner till krävs det mycket på fötterna för att kunna hävda att saklig grund före­ligger. Med andra ord: Det är svårt att säga upp en tillsvidareanställning!

Därutöver följer en mängd skyldighe­ter som arbetsgivaren har att följa i sam­

band med denna typ av anställningsform. Man bör därför vara införstådd med vad som gäller när man väljer att anställa en person på en tillsvidareanställning. Å an­dra sidan kanske man vill ha just den där personen,  och  då  kan  en  tillsvidarean­ställning  vara  en  förutsättning  för  att kunna locka över personen ifråga till sitt bolag. 

Anpassa efter behov

Om en arbetsgivare inte vill, eller för all del inte kan, använda sig av en tillsvidare­anställning,  vad  ska  man  göra  då?  Den bästa rekommendationen är givetvis att slå  upp  lagen  om  anställningsskydd (LAS). Denna lag erbjuder nämligen ar­betsgivaren en rad olika möjligheter att kunna anpassa anställningen efter beho­vet i verksamheten. 

En förutsättning för att dessa anställ­ningsformer ska anses vara tillämpliga är att det tydligt framgår av anställningsav­talet att det rör sig om just en tidsbegrän­sad anställning. 

Vidare är det viktigt att tidpunkten för när  anställningen  ska  upphöra  tydligt framgår.  Detta  är  en  viktig  ”kom­ihåg­notis”, eftersom det är den som påstår att en tidsbegränsad anställning gäller som har att visa att  så  faktiskt är  fallet.  Inte sällan faller denna lott på arbetsgivaren. 

Fem olika anställningsformer

Vilka tidsbegränsade anställningar finns det  då?  Ja,  lagen  föreskriver  fem  olika  anställningsformer:  provanställning,

allmän visstidsanställning, vikariat, sä-

songsanställning  och  anställning när

arbetstagaren har fyllt 67 år. Nedan kom­mer en kort beskrivning av anställnings­formerna  (de  två  sistnämnda  kommer dock endast kort att nämnas). 

Viktigt att komma ihåg i detta samman­hang är att avvikelser från vad som nedan 

beskrivs  kan  finnas  i  kollektivavtal,  om sådant  äger  tillämplighet.  Det  är  därför viktigt att man som arbetsgivare går ige­nom  sitt  kollektivavtal,  så  att  man  inte trampar fel.

ProvanställningProvanställningen är en anställning som många  arbetsgivare  missar  att  använda sig av. Detta är synd eftersom anställning­en ger en arbetsgivare möjlighet att prova om personen ifråga passar för den tjänst som är aktuell. 

Provanställningen  löper  på  högst  sex månader.  Det  går  inte  att  avtala  om  en längre prövotid, annat än om kollektivav­tal så föreskriver eller om det skulle vara så att den anställda är  frånvarande från arbetsplatsen under en längre tid, exem­pelvis på grund av sjukdom. 

Ett tips är dock att man alltid ska tänka till en extra gång innan man väljer att för­länga en provanställning, eftersom detta endast kan ske i undantagsfall.

Viktigt  är  även  att  komma  ihåg  att  en provanställning förlängs per automatik till en tillsvidareanställning om den inte sägs upp.  Det  gäller  således  att  arbetsgivaren har koll på hur länge personen ifråga har varit provanställd i verksamheten. 

Arbetsgivaren måste även underrätta den anställda två veckor i förväg om den­na  avser  att  avbryta  provanställningen. Om  den  anställda  är  medlem  i  facket 

Juridik�Det�är�viktigt�att�en�arbetsgivare�som�anställer�personal�

väljer�rätt�anställningsform.�Det�finns�nämligen�ett�flertal�anställningsformer�

att�välja�bland.�Genom�att�agera�korrekt�vid�anställningstillfället��

kan�arbetsgivare�effektivt�undvika�framtida�tvister.���

Av Karin Nordgren, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Arbetsgivare kan välja blandolika anställningsformer

§ §§

nr 6 B  2012  husbyggaren  37

måste även detta varslas. Detta innebär 

även att arbetsgivaren måste underrätta 

den anställda om att anställningen kom­

mer att avbrytas senast två veckor innan 

sexmånaders­fristen  löper  ut,  annars 

övergår anställningen till en tillsvidare­

anställning. 

Det finns inga krav på att arbetsgivaren 

ska  ha  objektiva  skäl  till  varför  anställ­

ningen avbryts. Det kan således räcka med 

att  arbetsgivaren  är  missnöjd  med  den 

anställdas prestationer. Den anställda och 

facket kan dock kräva att ha en överlägg­

ning  med  arbetsgivaren,  i  syfte  att  dis­

kutera skälen till varför arbets givaren valt 

att avbryta provanställningen. 

Längre än så kommer dock inte den an­

ställda eller facket, eftersom det inte finns 

någon  möjlighet  att  överpröva  provan­

ställningen  i  domstol  (undantag  gäller 

dock för det fall att brott mot diskrimine­

ringslagen anses föreligga).

Arbetsgivaren bör komma ihåg att en 

provanställning även kan avbrytas i förtid 

av den anställda. Precis som för arbetsgi­

varen krävs det i detta fall att den anställ­

da  meddelar  arbetsgivaren  två  veckor  i 

förväg om att den avser att avbryta prov­

anställningen. 

Det  ska  slutligen  nämnas  att  huvud­

syftet  med  en  provanställning  är  att  

denna ska övergå i en tillsvidareanställ­

ning.  Har  arbetsgivaren  tillämpat  en 

provanställning  avseende  en  anställd, 

kan  arbets givaren  således  inte  använda 

sig  av  ytterligare  en  provanställning 

beträff ande samma person. 

Allmän visstidsanställningAllmän visstidsanställning är en anställ­

ningsform som är en bra lösning om man 

som arbetsgivare vill ha en anställd hos 

sig under en kort period. Vad som även är 

passande med denna anställningsform är 

att arbetsgivaren inte behöver ange skälet 

till varför man vill använda sig av denna 

typ av anställning, vilket man måste göra 

vid exempelvis ett vikariat.  

Allmän  visstidsanställning  får  träffas 

för en tid om högst två år under en femårs­

period. Det finns ingen gräns nedåt i tiden 

för hur kort anställningen får vara. En ar­

betsgivare kan alltså använda sig av denna 

anställningsform och i praktiken skriva ett 

anställningsavtal på en dag om man så vill 

(även om detta må vara något opraktiskt). 

Arbetsgivaren kan använda sig av anställ­

ningsformen flera gånger för samma per­

son. Med andra ord: Det går att använda en 

allmän visstidsanställning efter en allmän 

visstidsanställning som löpt ut. 

Det  är  dock  viktigt  att  arbetsgivaren 

dokumenterar hur länge man använt sig 

av anställningsformen  för varje specifik 

anställd. Skulle den totala anställningsti­

den för den allmänna visstidsanställning­

en vara mer än två år, övergår nämligen 

anställningen per automatik till en tillsvi­

dareanställning. 

En  allmän  visstidsanställning  löper  ut 

när den avtalade anställningstiden är till 

ända. Detta innebär att man som arbetsgi­

vare bör tänka över om man ska använda 

sig  av  en  allmän  visstidsanställning  som 

sträcker sig över en lång period för det fall 

att man inte känner till den anställda sedan 

tidigare, eftersom man inte kan avbryta en 

sådan anställning i förtid. Bättre är i sådant 

fall att avtala om en kortare allmän viss­

tidsanställning och om situationen så krä­

ver, förlänga anställningen. 

VikariatVikariat  är  en  anställningsform  som  de 

flesta arbetsgivare är väl bekanta med. I 

de allra flesta fall använder sig en arbets­

givare  av  ett  vikariat  när  en  anställd  på 

arbetsplatsen  är  frånvarande  av  någon 

orsak.  Ett  vikariat  kan  förekomma  i  tre 

olika situationer:

1: Vikariat för annan medarbetare. En 

anställd som exempelvis är föräldrale­

dig ersätts av en vikarie under den tid 

som den ordinarie anställda är frånva­

rande. I dessa fall är det viktigt att 

arbetsgivaren tydligt anger i anställ­

ningsavtalet vilken arbetstagare som 

vikarien ersätter. 

2: Semestervikariat. Detta är precis så 

som det låter ett vikariat som är tänkt 

att täcka för ordinarie anställda som är 

semesterlediga. Det är inte ovanligt i 

dessa fall att vikarien täcker upp för ett 

flertal anställda och i dessa fall behöver 

arbetsgivaren inte ange vilken anställd 

som vikarien ersätter. Arbetsgivaren 

måste dock vara tydlig med att anställ­

ningen utgörs av ett vikariat och för vil­

ken befattning det gäller. 

3: Vikariat i väntan på rekrytering. Detta 

är en vikariatsform som många arbets­

givare inte verkar känna till, men det 

är alltså helt i sin ordning att ta in en 

vikarie för en vakant tjänst till dess att 

en rekryteringsprocess är avslutad 

och den nya anställda har påbörjat sin 

tjänst. Arbetsgivaren måste dock klar­

göra i anställningsavtalet att vikarien 

ersätter en specifik anställd till dess 

att rekrytering skett och samtidigt 

ange vilken befattning det gäller. Det 

ska i detta sammanhang också nämnas 

att det är i sin ordning att arbetsgiva­

ren låter vikarien gå vid sidan av den 

anställda som ska vara ledig. 

Viktigt är också att komma ihåg att en 

arbetsgivare inte kan använda sig av ett 

vikariat hur länge som helst. En vikariats­

anställning kan nämligen endast nyttjas 

upptill två år under en femårsperiod. Om 

vikariatet  skulle  sträcka  sig  över  denna 

frist övergår anställningen i en tillsvida­

reanställning. Det är alltså viktigt att man 

som  arbetsgivare  dokumenterar  hur 

länge  man  haft  en  person  anställd  som 

vikarie i sin verksamhet. 

Hur  ska  man  då  i  anställningsavtalet 

ange tiden för ett vikariat? Antingen an­

vänder man sig av en så kallad bestämd 

tidsperiod, det vill säga att: ”Karl Karlsson

ska vara anställd i bolaget från den 1 ja-

nuari till den 31 maj.”. Det är också tillåtet 

att  använda  sig  av  så  kallad  relativt  be­

stämd  tidsperiod.  Med  detta  menas  att 

man kopplar ihop vikariatet med den per­

son som är borta, exempelvis: ”Karl Karls-

son anställs som vikarie för Sven Svensson

under dennes frånvaro på grund av sjuk-

dom.”. I  det  senare  fallet  behöver  inte 

sista anställningsdag anges i avtalet. 

Precis  som  vid  de  övriga  tidsbegrän­

sade anställningarna upphör ett vikariat 

när den avtalade anställningstiden är till 

ända och kan som huvudregel heller inte 

avbrytas i förtid. 

SäsongsanställningEn  arbetsgivare  får  träffa  avtal  med  en 

anställd  avseende  ett  säsongsarbete.  En 

§ §§

38� husbyggaren  nr 6 B  2012

sådan  anställning  kännetecknas  av  att 

den gäller för ett arbete som endast kan 

utföras under en viss del av året eller som 

är beroende av naturens växlingar etce­

tera. Säsongsanställningar används oftast 

inom jordbruksnäringen,  turistnäringen 

och så vidare.   

Ett avtal angående säsongsanställning 

ingås för varje säsong för sig. När avtalad 

anställningstid  löpt  ut,  upphör  anställ­

ningen. 

Anställning av personer som är 67 år eller äldreSå som rubriken lyder är detta en anställ­

ningsform som arbetsgivaren endast kan 

använda för en person som fyllt 67 år. An­

ställningsformen kan nyttjas både vid en 

nyanställning  eller  i  samband  med  en 

pensionsavgång där parterna är överens 

om att omvandla en tillsvidareanställning 

till en tidsbegränsad anställning. 

En  anställning  av  ovan  nämnda  slag 

löper ut när avtalad anställningstid är till 

ända. 

några kloka råd på slutet Avslutningsvis  vill  jag  påminna  om  att 

man som arbetsgivare alltid ska se till att 

ha skriftliga anställningsavtal för sina an­

ställda. Bara för att man är överens med 

sina  anställda  idag,  behöver  detta  inte 

innebära att man är överens med sina an­

ställda i morgon. 

Många tvister har tyvärr sitt ursprung 

i  att  man  vid  anställningens  början  inte 

skriftligen har reglerat vilka villkor som 

faktiskt gäller. Så se till att få ner villkoren 

på ett papper. 

Jag vill även påminna om att man som 

arbetsgivare alltid ska vara påläst på sitt 

kollektivavtal, om man är bunden till ett 

sådant. Detta gäller inte minst vid val av 

anställningsform,  då  avvikelser  faktiskt 

så som tidigare har nämnts kan förekom­

ma i kollektivavtalet. 

Huvudprincipen  är  att  överenskom­

melser  och  handlingar  som  strider  mot 

tillämpligt kollektivavtal är ogiltiga, och 

dessa kan  i det  långa  loppet  leda till ett 

skadeståndsansvar  till  den  anställdas  

förmån. D

nr 6 B  2012  husbyggaren  39

40� husbyggaren  nr 6 B  2012

Av marko granroth, uppdragsledare, Sweco

it Bim�En�konstruktör�kan�ha�olika�roller�i�en�byggprocess.�Men�om�olika��

aktörer�använder�samma�begrepp�–�konstruktör�–�krävs�det�god�samordning��

för�att�få�fram�bra�handlingar.�Med�tydliga�definitioner�av�roller�och��

arbets���uppgifter�gör�vi�det�lättare�för�nästa�generation�studenter.�

vintern  börjar  närma  sig 

och uppdragen rullar på, själv 

håller jag på att förmedla mina 

erfarenheter till blivande kol­

legor med inriktning byggvetenskap, in­

stallations­ och energiteknik på KTH.

Jag  frågade mina  elever  vilket yrke de 

kan tänkas ha i framtiden och nästan alla 

svarar samstämmigt: ”Konstruktör!”. Nyfi­

ket frågade jag inom vilket område de tänk­

te sig? Eleverna tittade tillbaka som om jag 

inte förstod deras svar: ”Konstruktör!!!”.

Snabbt plockade jag upp bollen och frå­

gade vilka som kommer att arbeta vidare 

som  statiker  eller  byggkonstruktörer. 

Våra  framtida  kollegor  började  inse  att 

ordet konstruktör innehåller många olika 

yrkesroller och arbetsområden.

olika roller

Det är viktigt att vi tydligt pratar om våra 

roller och våra arbetsuppgifter, speciellt 

för  våra  nya  kollegor  som  börjar  arbeta 

inom  byggsektorn.  Det  finns  många  yr­

kesroller,  då  tänker  jag  på  studenterna, 

men jag vill begränsa mig till konstruktö­

ren/statikern/prefab­konstruktören.

En viktig faktor i byggprocessen är insik­

ten att ordet konstruktör oftast innebär två 

olika roller. Normalt i större projekt kom­

mer konstruktören/statikern in i de tidiga 

skedena i byggprocessen, exempelvis i pro­

gramskedet  och  bekräftar  att  stomvalet 

har rätt dimensioner och gör tillhörande 

konstruktionshandlingar  (dimensionerad 

konstruktionsmodell). Med hjälp av kon­

struktionshandlingarna  upphandlas  pre­

fab­konstruktören av beställaren.

Beroende på beställaren så kan exem­

pelvis prefab­konstruktören komma in i 

slutet  av  systemskedet  eller  i  början  av 

förfrågningsskedet  för  att  utveckla  en 

prefab­konstruktion  med  tillverknings­

handlingar och produktionsberedning. I 

mindre uppdrag så kan en prefab tillver­

kare ta över det ansvaret redan i program­

skedet och skapa en egen dimensionerad 

konstruktionsmodell, samt stommodell. 

Då prefab­konsulten är upphandlad av 

beställaren  så  ändras  konstruktörens/

statikerns roll i byggprocessen till att be­

vaka geometrin, som ta fram de delar som 

krävs i stomkompletteringar som tak, ter­

rasser och platsgjutna delar. Prefab­kon­

struktören däremot övertar det  tidigare 

ansvaret av stommen och dimensionerad 

konstruktionsmodell, det kan även inne­

bära större ändring av stomvalet. 

Detta  innebär  helt  plötslig  att  vi  har 

två  konstruktörer  i  projektet  som  för­

ändrar  arbetsuppgifter  mitt  i  bygg­

processen, samt att det eventuellt också 

har skett förändringar i stomvalet. Detta 

ställer krav på tydlig rollfördelning och 

samordning. 

samordning behövsOberoende av vem som är konstruktören/

statikern/prefab­konstruktören  så  är  det 

viktigt i slutet av förfrågningsskedet att mo­

dellen håller en så hög kvalitet att den kan 

omstämplas  till  bygghandling  efter  upp­

handlingen.  Detta  för  att  kunna  använda 

modellen  vid  visualisering  av  tidplan,  

montageordning  (4D),  mängdavtagning 

och kostnadsestimering (5D) och vid inte­

grering i den gemensamma visualiserings­

modellen,  för  att  skapa  en  smidig  och  

effektiv samordning på byggarbetsplatsen. 

tydlig definition behövs avkonstruktörens olika roller

Figur 1. I de tidiga skedena sker större förändringar som val av stomme och systemlösningar.

Objektsbaserad konstruktörs modell, det kan vara i Autocad, Microstation, Revit eller Tekla. Den

vänstra bilden visar statikerns/konstruktörens modell och den högra hur det kan se ut inomhus.

Figur 2. Det är viktigt att prefab-konstruktören kontrollerar att olika discipliner kan sam-

existera i den slutgiltiga byggnaden utan några kollisioner. Installationernas förläggning

och utrymmesbehov, bland annat i kritiska snitt. Objektsbaserad konstruktörsmodell, det

kan vara i Autocad, Microstation, Revit eller Tekla. Den vänstra bilden visar prefab-konstruk-

törens modell och den högra hur det kan se ut inomhus med stål och prefab bjälklagen.

nr 6 B  2012  husbyggaren  41

Genom att rollerna delas upp och får 

olika ansvarsområden så ställer det krav 

på samordning.

Hur var det då med samordning med 

övriga aktörer i byggprocessen – och or­

det konstruktör? Jag tror att vi måste på­

minna  varandra  om  att  ordet  har  olika 

betydelser  och  påverkar  alla  i  byggpro­

cessen. Figur 3 visar hur ordet konstruk­

tör får en annan innebörd.

centralt med beskrivningar

Att samordna och få fram bra handlingar är 

inte alltid enkelt när man har två olika aktö­

rer som båda använder ordet konstruktör. 

Ser man på installationskonsulterna så 

producerar de ritningar och beskrivning­

ar genom hela byggprocessen, markkon­

sulten  producerar  också  en  ritning  och 

mindre beskrivning som oftast koordine­

ras med VA­konsultens handlingar. 

Arkitekten  är  också  med  i  hela  bygg­

processen men gör inte alltid en byggbe­

skrivning utan man tar in en byggadmi­

nistratör som gör en teknisk beskrivning 

som ska samordnas med arkitektens­ och 

konstruktörens ritningar samt med övri­

ga konsulter. 

I en framtida BIM­värld tror jag att ar­

kitekten, och till och med konstruktören/

statikern/prefab­konstruktören,  måste 

börja  arbeta  mer  med  beskrivningarna 

såsom installationskonstruktörerna. 

Ser man hur installationskonsulter ar­

betar, i figur 4, så får man större kontroll 

och  tydligare  ansvar  för  vem  som  äger 

informationen.

diskutera hur ni jobbar

Hur ska då konstruktören arbeta? Det är 

nog en öppen fråga, det är något som man 

bör prata om tidigt i BIM­projekt. 

Det vi kan göra idag är att utgå från da­

gens byggprocess och fundera över hur en 

förändring ska se ut: Prata gärna över en 

kopp varm te i fikarummet om AMA be­

skrivning, juridiska ritningar, 3D­model­

len och vilken data objekten ska innehålla!

I figur 5 finns ett exempel på hur det 

kan se ut och några ord som ni kan an­

vända som stöd i ert samtal. 

Ser man till figur 5 så ställs det krav på 

Figur 3. Konstruktören/statikern (K) som är aktiv i programskedet (PH), systemskedet (SH) där man har tagit fram förfrågningshandling (FU) för att handla upp prefab-konstruktören (Kpref). Efter upphandlingen av prefab-konstruktören börjar konstruktören/statikern ta fram stomkompletteringen. Prefab-konstruktören (Kpref) utvecklar en konstruktion med tillverkningshandlingar och produktionsberedning i förfrågningsskedet. Markkonsulten (M), arkitekten (A), luftbehandlingskonsulten (V), värme, vatten och sanitet (W), spinkler (Sp) och el-konsulten (E) kommer in i programhandlingen och avslutar sitt uppdrag med att leverera bygghandlingar. Förkortningarna PH är programhandling, SH är systemhandling, FU är förfrågningsunderlag, BYGG är byggskedet och FM är förvaltning.

Figur 5. I förfrågningsskedet tar arkitekten (A) fram juridiska ritningar i 2D och givetvis bör all information återfinnas i den objektbaserade modellen. I arkitektens ritning återfinner man oftast lättväggarna. Prefab-konstruktören (Kpref) tar fram en stomme och konstruk-tören (K) tar fram de delar som krävs i stomkompletteringen, till exempel tak, terrasser och platsgjutna konstruktioner. Den tekniska byggbeskrivningen (2) kan tas fram av en fjärde part som sköter om byggadministrationen, det finns en hel del tekniska beskrivningar som ska tas fram, några av dessa kan vara följande: Fönster, tätskick, smide, tak, plåt, murade väggar, utvändiga glaspartier, solskydd, brandskydd, golvavjämning, stomkomplettering, systemväggar, undertak, målning, plattsättning, golv, massagolv och portar.

Figur 4. Visar hur installationskonsulten för rör (W) har en juridisk ritning i 2D och all infor-mation som återfinns i den objektbaserade modellen i mitten, den objektbaserade model-len innehåller katalogdata från olika tillverkare. Om man klickar på objekten går det att få fram rumsnummer, rumsnamn och objektdata som tryck och position. I den tekniska be-skrivningen (1) återfinns exakt samma krav som i den objektbaserade modellen. Det är in-stallationskonsulten som har ansvaret att samordna den juridiska ritningen, informatio-nen i den objektbaserade modellen och ta fram en (1) teknisk VS-beskrivning.

42� husbyggaren  nr 6 B  2012

arkitekten,  byggadministratören,  kon­struktören/statikern och prefab­konstruk­tören  att  handlingarna  samordnas  och överbryggar  gapet  mellan  teori  (design/konstruktion)  och  praktik  (konstruerad byggnad). 

Fungerar inte samordningen så är det en  stor  risk  för  tillkommande  arbeten (ÄTA). Det är viktigt att tidigt i projektet prata uppsatta mål och visioner, samt för­klara  för  övriga  konsulter  vem  som  gör vad på konstruktionssidan. 

objektbaserade verktyg

Det var en kort reflektion över ordet kon­struktör och min förhoppning är att bran­

schen  lyckas  locka flera yngre  till bygg­branschen, då det är ett framtidsyrke.

En  liten  pusselbit  är  att  vi  börjar  an­vända mer objektbaserade verktyg för att göra byggsektorn mer intressant och tyd­liggöra  våra  roller.  I  rekryteringen  av nästa  generation  studenter  så  kan  det vara  lämpligt  att  lyfta  fram  kommande BIM­uppdrag  då  jag  under  olika  sam­manträffanden  har  sett  att  de  högre  utbildningarna också håller på att föränd­ras och där ordet BIM börjar komma in i olika kursmoment. 

Det går också att se att det har tillkom­mit olika utbildningar som är uppbyggda runt den nya tekniken BIM, vilket är gläd­

jande. Frågar studenterna om ni arbetar med BIM och svaret är: ”Nej!”, då tror jag att återväxten i företaget blir lägre.

Själv  kommer  jag  under  våren  att  ar­beta vidare med studenterna, där de tra­ditionella ämnena får ett stort  inslag av den  senaste  utvecklingen  och  där  mina egna yrkeserfarenheter ska föras över till nästa generation av ingenjörer. D

Saknad kan inte beskrivas i ord.

Postgiro: 90 20 90-0

44� husbyggaren  nr 6 B  2012

i bemötandet  av  denna  vår  kom­

plexa  verklighet  är  generaliserande 

och etiketterande naturliga att ta till, 

för att förenkla vardagen. 

Emellertid så kan det också leda till för­

svårande av processer som rör energi, mil­

jöhänsyn och resursutnyttjande, eftersom 

så mycket till syvende och sist är integrerat 

i vartannat.

Att avgränsa är av avgörande betydelse 

för att hantera problem,  föra diskussio­

ner  och  utvärdera  lösningar.  Vad  avses, 

hur mycket, för vilka och så vidare. 

vaga grundsatserFör  att  ta  ett  begrepp  som  hållbarhet 

som exempel, så råder väl ingen tvekan 

om bristen på konsensus idag, om defini­

tionen,  såvida  vi  inte  lyssnar  in  oss  på 

ytterst små professionella eller företags­

relaterade  grupperingar  eller  snäva 

kretsar. 

Det finns några vaga grundsatser i sam­

manhanget – att vi måste tänka hållbart, 

att  vi  måste  tänka  förnyelsebart.  Livs­

cykelanalysen  ställer  mer  eller  mindre 

ståndpunkter som dessa på sin spets, för 

hur avgränsas livscykeln och analysen av 

densamma? Hur hållbart är hållbart, och 

hur länge? 

Nu talas det om och aviseras  insatser 

för ökad återanvändning av plaster från 

hushållen  och  det  är  ett  oerhört  viktigt 

led  i  den  nödvändiga,  gradvisa  anpass­

ningen  till  vad  som  idag  anses  om  inte 

hållbart så i alla fall hållbarare än vår tidi­

gare  hantering.  Det  rör  material­  och  

resurshantering  på  en  viss  av  hushålls­

sammanhanget given nivå.

Hur västvärldens länder förhållit sig 

till Kyotoavtalet visar väl med all önsk­

värd tydlighet att just ”hållbarare” är det 

som vi tvingas nöja oss med inom över­

skådlig  tid,  så  länge  ”hållbart”  i  vissa 

definitioner  får  somliga  aktörer  på 

världsmarknaden  att  se  rött  och  ilsket 

hyscha.

hybrider och gråzonerMen går vi så till byggandet och liknande 

resonemang där, blir det lätt rörigt och en 

myriad  av  gråzoner.  Vi  talar  slentrian­

mässigt om betongbyggnad, stålbyggnad, 

träbyggnad  etcetera  men  avser  härmed 

enbart  system  eller  kluster  av  byggpro­

dukter där ett givet material står för mer­

parten av helheten  till volym, antal och 

eller vikt. 

Det är emellertid solklart att vi idag i 

stort sett alltid bygger hybrider. Betongen 

armeras med stål eller olika typer av fiber, 

stålkonstruktionen  kompletteras  med 

isoleringsmaterial,  betonghåldäck  och 

träkonstruktionen  uppförs  på  betong­

grund och hålls ihop med stålbeslag.

Väldigt mycket som uppförs drar nytta 

av  materialsynergier  och  konstruktiv 

samverkan mellan olika system. Det går 

att  renodla,  och  vissa  ekonomiska  och  

ibland arkitektoniska tilltalande effekter 

kan utnyttjas, men oftare ändå ger kom­

binationer av material och strukturer de­

sto mer av värde till slutprodukten, såsom 

större spännvidder, längre livslängd och 

ökad  optimering,  när  rätt  material  och 

komponent  används  för  sitt  rätta  värde 

och sin bästa funktion.

stålets diskreta charmNär vi talar om energieffektivt byggande 

ligger det nära till hands att börja nysta i 

materialänden och jämföra resursvinster 

i de olika fallen, och ivrigt söka slå varan­

dra i huvudet med framtagna egentolka­

de fakta. 

Men när allt är så integrerat, allt är så 

komplext, leder detta allt som oftast till 

fruktlösa  hårklyverier  och  kontrapro­

duktiva åtgärder och – inte minst – un­

dergrävande motsättningar. 

Ska man dra några minsta gemensam­

ma nämnare för byggandet idag så skulle 

man väl snarast kunna deklarera att ex­

empelvis allt är stålbyggeri, eftersom stål 

i stort sett förekommer i alla byggnader 

oavsett  vilket  material  som  huvudsakli­

gen utnyttjas. 

Givetvis  blir  det  smått  tokigt  att  dra 

denna  konsekvens  av  resonemang  och 

verklighet. Rimligare då, är att se hur sys­

tem och byggnader, baserade på just he­

terogenitet, kan utformas och utvärderas 

för ökad total resurseffektivitet.

enhet, helhet, samverkanDet finns rimlighet i att ta ett samlat grepp 

om frågan som rör vår fortsatta överlev­

nad och förhoppningsvisa vidareutveck­

ling som civilisation, vilket allt fler enas 

om  förutsätter  ett  förändrat  resursut­

nyttjande. 

Det vore garanterat mer gynnsamt och 

Form & teknik�Byggsektorn�är�och�förblir�komplex.�Om�vittnad��

är�den�härva�av�professionella�relationer,�beroenden�och�samverkan�som�

utgör�byggprocessen�–�där�även�lagstiftning,�politiska�styrmedel�och�bygg-

regler�spelar�en�avgörande,�allt�överskuggande�roll.��

Av Andreas Falk, ateljefalken@yahoo.se

materialet som mål– eller som medel?

Figur 1. Murverk då: i stort sett så nära

material homogent man kan nå. Grund t-

vigskirken, Köpenhamn. Foto:�Andreas�Falk

nr 6 B  2012  husbyggaren  45

framkomligt  att  agera  för  att  gemensamt 

dra konsekvenserna av vår tillväxtsituation 

och bidra till en väl fungerande slutprodukt 

av byggprocessen. Och det vore garanterat 

mer effektivt att på alla fronter sänka kon­

kurrensgarden och i stället som i BIM han­

tera detaljer och produkter från olika håll 

som delar av samma helhet, och se hur de 

kan fungera allt bättre i samverkan. 

Då kan samtliga materialindustrier och 

specialistkompetenser utnyttjas till fullo 

för att få de skilda delarna att allt bättre 

tillpassas  till  en  ultimat  hybridlösning 

som ger svar på alla hittills ställda frågor 

och som för oss vidare mot nya och ännu 

klyftigare  frågeställningar  framöver,  för 

kommande  generationer  av  konsulter, 

forskare och byggare att grunna på. D

Figur 2. Murverk nu: hög grad av materialdiversifiering. Pågående bygge i Ørestaden,

Köpenhamn. Foto:�Andreas�Falk

Figur 3. Med stål, trä och glas kompletterad

äldre betongstomme på Holmen,

Köpenhamn. Foto:�Andreas�Falk

46� husbyggaren  nr 6 B  2012

inom  byggsektorn  brukar  hävdas 

att  förbrukningen  av  material­  och 

energiresurser  vid  tillverkning  av 

olika byggnadskonstruktioner utgör 

en försumbar del jämfört med energian­

vändningen  för  drift  och  uppvärmning. 

Eftersom utvecklingen går mot att kraf­

tigt minska denna senare del och till och 

med gå mot hus som är helt självförsör­

jande  på  energi  för  uppvärmning  blir  

intresset  för  att  minska  resursförbruk­

ningen  vid  uppförandet  av  byggnads­

konstruktioner allt större.

Ett  sätt  att  minska  miljöbelastningen 

vid stålbyggnad är att minska stålmäng­

den genom att använda höghållfast stål. 

Besparingen görs då av både materialre­

surser, emissioner vid tillverkning av rå­

material  och  stålprodukter,  samt  vid 

transporter av dessa.

möjligt minska viktenOfta  hävdas  att  konstruktörer  och  pro­

duktionstekniker inte har tillräcklig erfa­

renhet  av  att  använda  avancerade  hög­

hållfasta  stål  och  att  detta  har  gjort  att 

dessa stål än så länge är relativt ovanliga 

i stålbyggnader. 

De som trots allt vågar försöka, och inte 

fastnar i detta moment 22, blir dock rik­

ligt belönade.

Friends arena är ett  lysande exempel 

på  hur  användning  av  höghållfasta  stål 

kan ge minskad vikt och miljöbesparing­

ar. Arenans fasta tak är uppförd med 23 

procent höghållfast stål S420, S460, S690 

och  S900  och  med  en  skräddarsydd  

design.

Får lägre kostnadEn övergång till högre hållfasthet kräver 

att  konstruktions­  och  tillverkningstek­

nik anpassas till det höghållfasta stålets 

egenskaper. 

Det  är  då  upplyftande  att  höra  kon­

struktören  av  taket  till  Friends  arena, 

Lars  Cederfelt  från  Sweco  på  Nordiska 

Ståldagarna i Oslo nyligen säga att: ”…an­

vändningen av höghållfasta stål var nog 

det minst problematiska.”. 

När han dessutom säger ”…att genom 

att använda de höghållfasta stålen mins­

kade projektets kostnad med 20 miljoner 

kronor”  inser  man  att  något  stort  är  på 

gång. 

sparar miljönPå  samma  konferens  redogjorde  jag  för 

de miljöbesparingar som blev resultatet 

av  användning  av  höghållfasta  stål  i 

Friends arena. Genom att vikten på are­

nans  fasta  tak  minskats  från  4  584  till  

4 000 ton, blir miljöbesparingen vid stål­

tillverkning och transport 1 340 ton koldi­

oxid och 5 000 MWh icke förnyelsebara 

energiresurser.  Miljöberäkningarna  är 

utförda  inom  Jernkontorets  miljöforsk­

ningsprogram ”Stålkretsloppet”.

Idag finns avancerade varmvalsade och 

kallvalsade konstruktionsstål som band­ 

och grovplåt i hållfastheter upp till 1 300 

MPa sträckgräns. 

Utmaningarna är  inte  främmande för 

bygg­ och brokonstruktörer: nämligen att 

parera för ökad nedböjning, stabilitet, lo­

kal buckling och utmattning. 

Parera för nedböjningOptimal dimensionering av konstruktio­

ner  i  avancerade  höghållfasta  stål  leder 

till tunnare godstjocklekar. Det finns då 

ett antal konstruktiva ”knep” för att mot­

verka att bärförmågan minskar på grund 

av till exempel  instabilitet och buckling 

samt  att  kompensera  för  ökad  nedböj­

ning. 

Lösningen  för  att  parera  styvhets­

minskningen är ökad tvärsnittshöjd. 

Det  ger  också  minskad  nedböjning, 

och räcker inte det får man ta till över­

krökning  eller  acceptera  den  större  

nedböjningen. 

Enkla förändringar av tvärsnittets geo­

metri – tjocklek, bredd och höjd – leder 

ofta till att minskad vikt kan kombineras 

med ökad styvhet, minskad eller bibehål­

len  nedböjning  och  minskad  material­ 

och resursåtgång. 

När  tjockleken  minskar  ökar  bredd/

tjockleksförhållandet  (b/t)  vid  oföränd­

rat tvärsnitt, slankheten minskar och ris­

ken för lokal buckling ökar. 

Detta hanteras vanligen genom att med 

hjälp av veck eller rillor minska värdet på 

b/t. Att införa förstyvningar som är indi­

rekta lastbärare är ofta det enklaste och 

billigaste  sättet  att  fördela  laster.  Detta 

har med fördel använts länge inom tunn­

plåtsapplikationer  som  är  känsliga  för 

buckling.

låt er inspirerasTidiga och framsynta arbeten som StBK­

N5  från  Statens  stålbyggnadskommitté 

och Boverkets handbok om stålkonstruk­

tioner,  BSK,  har  starkt  bidragit  till  den 

ökande  användningen  av  höghållfasta 

stål, inte minst inom fordonssektorn!

Tyvärr  har  Eurocode  3  inte  riktigt 

hängt med i utvecklingen och de höghåll­

fasta stålen bestraffas på ett sådant sätt att 

det är svårt att helt utnyttja sträckgränser 

över  cirka  450  MPa  i  stålbyggnadskon­

struktioner. Intensiva försök att ändra på 

detta  förhållande  görs  för  närvarande 

inte minst från svensk sida.

 Jag vill uppmana alla som är involve­

rade i sammanhang där materialval görs 

till olika byggnadskonstruktioner att stu­

dera och inspireras av Friends arena och 

andra konstruktioner  i avancerade hög­

hållfasta stål! 

deBAtt�Våra�nordiska�stålverk�är�ledande�i�världen�på�avancerade�hög-�

hållfasta�stål�och�vet�också�hur�man�dimensionerar�konstruktionerna.�Friends�arena�

visar�att�det�går�att�bygga�billigare.�Tyvärr�har�Eurocode�3�inte�hängt�med�i��

utvecklingen,�men�arbete�pågår�för�att�förändra�detta.

Av Jan-Olof Sperle, tekn dr, professor, Sperle Consulting AB och fd chef för forskning och

utveckling, SSAB Borlänge

konstruktion i höghållfast stål minskar miljöbelastningen

nr 6 B  2012  husbyggaren  47

Ni ska veta att bland stålverken i värl­

den  är  de  nordiska  klart  ledande  inom 

området  avancerade  höghållfasta  stål. 

De nöjer sig  inte bara med att  tillverka 

stålen utan de har också stor kunskap om 

hur  man  löser  de  utmaningar  som  kan 

möta på vägen! DMed höghållfasta stål kunde vikten på det fasta taket till Friends arena i Solna minskas från

4 584 till 4 000 ton. Foto:�Lars-Gunnar�Lindfors

48� husbyggaren  nr 6 B  2012

BYGGLEVERANTÖRER

www.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

www.gnf.eu

Tel: +46(0)144-314 09

Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

nr 6 B  2012  husbyggaren  49

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

en riktig stegewww.scando.se

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: infoiso@isodran.sewebbsida: www.isodran.se

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi• Torr grund • Låg totalkostnad• Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53.eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

50� husbyggaren  nr 6 B  2012

BYGGLEVERANTÖRER

SidBarncancerfonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Brandkonsulten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17CTC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Duri Svenska  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30El Björn Electro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45FLIR Commercial Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43Flowcrete Sweden   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Foamglas Nordic  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36Gyproc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1:a omslag, 2H­Fönstret i Lysekil  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30Hunton Fiber  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Kåbemattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Legalett. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Llentab  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

SidLärnö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Peikko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Protan  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslagScandia Steel International  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16SILANEX  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2311Skandinaviska Byggelement   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11SP Trätek  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Sto Scandinavia  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4:e omslagTyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Uppsala Universitet  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Wikells Byggberäkningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Vink . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36VSAB  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9ÅF Infrastruktur  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60

Djursholmsvägen 62 husbyggaren@mediarum.se

183 52 Täby

Annonsörer

nr 6 B  2012  husbyggaren  51

Konsthallen Artipelag har fått pris för sitt sedumtak. Det är Scandinavian Green Roof In­stitute som har utsett det  till årets grönaste tak. 

Större  delen  av  det  6 000 kvadratmeter  stora  taket  är belagt med sedum, med inslag av  andra  naturmaterial  som sten och trä. Och precis som operahuset  i  Oslo,  inbjuder 

Artipelag till vandring på ta­ket,  i  en  nästan  100  kvadrat­meter stor labyrint. 

Artipelag  är  ritat  av  den framlidna  arkitekten  Johan Nyrén, på uppdrag av familje­företaget  BabyBjörn  AB  och ligger  på  Hålludden  utanför Stockholm.

Peab  byggde  huset  mellan åren 2010 och 2012. D

Ett av Indalsälvens största vat­tenkraftverk får en effektivare turbin.  Den  kommer  att  pro­ducera el till 500 fler villor per år samt säkrar elproduktionen i minst 40 år till.

NCC ska riva betongfunda­menten efter den gamla turbi­nen  och  gjuta  nya,  i  vilka  en turbin på fem meter i diameter ska fästas. Gjutarbetet tar mel­lan tre och fyra månader.

– Att gjuta dessa betongfun­dament kräver stor noggrann­het  och  precision  för  att  den stora  och  flera  hundra  ton tunga turbinen ska kunna fäs­tas  korrekt  på  sin  plats  med små marginaler och dessutom bli  stabil  när  de  enorma  vat­tenmassorna trycker på år ef­ter år, säger Richard Mattsson, affärs chef på NCC Construc­tion, region Norrland.  

Midskogs  kraftstation  i  Ragunda  några  mil  öster  om Öster sund, är en av de större kraftstationerna längs Indals­älven och förser idag 145 000 hushåll med el.

–  Den  nya  turbinen  ökar verkets  elproduktion  med cirka 10,5 gigawattimmar el­ler tre procent. Det motsvarar en normal årsförbrukning av el  hos  omkring  500  villor. Men  främst  byter  vi  för  att originalturbinen har blivit 75 år och nått sin livslängd. Den nya  säkrar  produktionen  i minst  40  år  till,  säger  Hans Oskarsson,  projektledare, Vattenfall.

Det  är  också  en  miljövinst att  byta  turbin  eftersom  det minskar mängden olja i turbi­nen och i  lagret med 90 pro­cent,  från  40  till  fyra  kubik­meter.

För  tjugo  år  sedan  gjorde NCC de förberedande arbete­na  för  bytet  av  den  första  av Midskogs  tre  turbiner.  Detta blir den andra. Den tredje tur­binen beräknar Vattenfall byta om fem år.

NCC:s arbete startade i au­gusti och pågår till maj 2013. D

Tobias  Olsson  är  ny  arkitek­turpolitisk  chef  på  Sveriges arkitekter.

– Arkitekturpolitik handlar om att formulera och förverk­liga  program,  säger  Sveriges arkitekters  förbundsdirektör Catherina Fored.

– Hur vi i en tid av urbanise­ring tillsammans med beställa­re  och  beslutsfattare  förhåller oss  till  att  bygga  ett  hållbart samhälle, såväl socialt, estetiskt och etiskt som ekonomiskt och tekniskt, är huvudfrågan.

Det finns ett akut behov av att bygga nya bostäder. Risken finns  att  framtiden  tappas  i kortsiktighet och att de sociala och etiska dimensionerna ur­holkas. Det har hänt förr och kan hända igen. En av Tobias Olssons  första  uppgifter  blir därför att påvisa riskerna när arkitektkompetens  inte  leder samhällsbyggnadsprocessen.

Tobias Olsson kommer när­mast från länsstyrelsen i Stock­holms län där han arbetat som strateg.  Han  är  politiskt  aktiv och  sitter  i  stadsbyggnads­nämnden  i  Stockholms  stad samt  i  Svenska  bostäders  sty­relse. D

årets gröna tak

kraftstation får effektiv turbin

Noterat

En ny turbin ska öka elproduktionen vid vattenkraftverket i

Ragunda. Foto: NCC

ska driva arkitekturpolitik

Ingen med direkt anknytning till  byggbranschen  ingår  i årets förslag för SSABs årliga stålpris:  Swedish  Steel  Prize 2012.  En  svensk  skotare,  ett skrothanteringssystem,  lätt­are  tågsäten  och  en  bakaxel­fjädring än nominerade.

Det svenska bidraget är sko­taren ”Forwarder 1450 F” från Gremo  AB,  en  skotare  som transporterar timmer från av­verkningsområdet  till  väg. Den är mindre och får därmed en framkomlighet som är spe­ciellt  lämplig  vid  skogsgall­ring.

Skrothanteringssystemet ”Mi­slide”  är  inskickat  från Nya Zeeland och gör det möj­ligt  att  transportera  osorterat metallskrot  i  konventionella containrar.

Från  Tjeckien  kommer  bi­draget  lätta  tågsäten  ”Regio och  Regio+”,  ett  lätt  pendel­tågssäte där man genom hög­

hållfast  stål  lycktas  minska vikten med 25 procent.

Volvo  Group  Trucks  i  USA har  konstruerat  om  en  vanligt förekommande  bakaxelfjäd­ring,  som  de  flesta  lastbilstill­verkare använder sedan årtion­den.  Uppfinningen  kallar  man för ”Twin Y suspension”. D

svensk skotare söker stålpris

Mindre skotare.

52� husbyggaren  nr 6 B  2012

Marknadsnytt

Isover har lanserat Climaver®, som är en ventilations isolering med  inbyggd  kanal.  Systemet ger installatörer flexibilitet att anpassa isolerade ventilations­kanaler  direkt  på  plats  vid  installation.

Grundkomponenterna  är glasullsskivor med ett ytskikt av  förstärkt  aluminiumfolie. Skivorna  viks  ihop  till  kom­pletta ventilationskanaler och utgör både isolering och kanal på  samma  gång.  Vikten  på ventilationskanalerna  är  läg­re än motsvarande oisolerade plåtkanaler  vilket  ger  enkel 

hantering  och  låga  installa­tionskostnader.

Climaver® uppfyller kraven för  Euroclass  A2­s1,  d0,  det som  i  tidigare  versioner  av BBR  kallades  ”obrännbart  material”. D

Saint-Gobain Isover AB

042-846 01

jonas.karlsson@saint-gobain.com

Flexibel kanal ventilerar

I  maj  öppnade  Icell  en  ny  fabrik  för  cellulosaisolering  i Älvdalen,  Dalarna.  Företaget har  startat  tillverkning  av  miljövänliga cellulosaplattor. 

Enligt företaget så isolerar cellulosa  bra,  materialet  an­das och det går åt 95 procent  mindre  energi  att  tillverka  i jämförelse  med  mineralull. Cellulosalösullen är nedbryt­bar och, i Icells produkter, fri från borax/borsalt. D

Icell

08-522 89 200

os@icell.nu

miljövänlig platta isolerar

Lägre vikt och högre slitstyrka utlovas  med  FJ  Lastvagnar ABs nya tipper.

Tippern har tillverkats i hög­hållfast stål vilket gett en vikt­minskning på ungefär 200 kg. 

Detta ger mer lönsamma trans­porter  enligt  FJ  Lastvagnar som utvecklat och konstruerat tippern  FJ  Scandinavian  Tip­per.  Två  olika  modeller  av  tippern finns för den skandina­viska marknaden.

Viktbesparingen  har  upp­nåtts genom att flakets botten och sidor tillverkats av SSABs slitstål Hardox 450 och ramen tillverkats av SSABs konstruk­tionsstål Domex 700. D

SSAB

070-221 93 26

höghållfast stål ger större last

Taktätskiktsproducenten  Der­bigum har tagit fram tätskiktet Derbipure.  Det  är  ekologiskt, och gjort av vegetabiliska oljor och  hartser  (kåda)  i  stället  för asfalt, som är ett fossilt material. 

Tätskiktet är vitt för att reflek­tera solljus och spara energi. D

Derbigum

08-795 94 80

daniel.radomski@eurotak.se

ekologisk takbeläggning

Med  den  nya  formoljan  från Grace  –  Pieri  Decobio  S­34  – erbjuder företaget en vegetabi­lisk formolja som fungerar att använda  året  runt  och  som samtidigt är Basta­registrerad. Den nya formoljan är en vida­reutveckling  av  den  klassiska vegetabiliska  formoljan  Pieri Decobio S­32.D

Grace Construction Products

+46 42 16 78 09

Formolja för vintern

NCC lanserar badrumsrenove­ringen  Adderakoncept,  som lämpar sig  för miljonprogram­hus.  Enligt  företaget  ger  kon­ceptet  en  kort  renoveringstid; tio  till  tolv  arbetsdagar  för  ett badrum.  Hyresgäster  kan  bo kvar under renoveringen.

Addera  innebär  ett  helhets­grepp  där  teknik,  logistik  och utbildade  multihantverkare  ut­för alla steg i renoveringen. Re­noveringsprocessen  omfattar även stambyte. D

NCC Construction

013-24 64 98

nytt badrum på två veckor

nr 6 B  2012  husbyggaren  53

Marknadsnytt Platsannons

Golvlaser Bosch GSL 2 Profes­

sional  är  ett  nytt  laserinstru­

ment, som visar ojämnheter i 

golv och exakt hur stora de är 

i  millimeter.  Golvlasern  ger 

bättre  ergonomi  än  vid  mät­

ning  med  en  rätskiva  genom 

att man slipper stå på knä lika 

ofta  som  när  en  rätskiva  an­

vänds.

När  lasern  är  påslagen  och 

har placerats där mätningen ska 

utföras lyser en röd tydlig linje 

på  golvet.  Linjen  övergår  i  två 

linjer  när  en  ojämnhet  dyker 

upp, för att sedan på nytt visa en 

enda linje där golvet är jämnt. D

Robert Bosch AB

0704-20 16 62

patrik.oelmeborg@se.bosch.com

visar ojämnheter i golv

Uppsala universitet ledigförklarar

härmed anställningar som

Universitetslektor i byggtekniksärskilt bebyggelseplanering och bygg-

nadsutformning, eller byggnadsfysik

Universitetslektor i byggtekniksärskilt byggproduktion, eller

anläggningsproduktion

vid institutionen för teknikvetenskaper

www.uu.se

Fullständig kungörelse med anvisningar om

ansökningsförfarande finns på www.uu.se under

Jobba hos oss.

Ansökan skall vara inkommen senast den

11 november 2012.

Uppsala universitet är ett internationellt forskningsu-niversitet med veten skapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har 40 000 studenter, 6 000 anställda och en omsättning på 5 300 Mkr.

Institutionen för teknikvetenskaper, Högskole ingenjörsprogrammet i bygg-

teknik söker snarast

Ingenjörer eller forskare som lärare i byggteknik

www.uu.se

Ingenjörer/forskare sökes för anställning som universitetslektor eller universitets­adjunkt. Tillsvidareanställningar på heltid. Deltid kan diskuteras.

Programmet söker lärare till följande ämnen:

•Byggnadsteknik och byggnadsfysik, installationsteknik, VVS, El, Styr och Regler•Användning av CAD och BIM i projektering•Geoteknik, grundläggningsteknik, projektering av anläggningsarbeten inom

mark, vägbyggnad, vattenbyggnad och VA­teknik.•Geodetisk mätteknik, fältmätning•Byggproduktion, byggstyrning, projektledning, upphandlingsformer och

entre prenadjuridik•Konstruktion betong, stål och trä

Upplysningar lämnas av Patrice Godonou, tel 018­471 7262 eller 073­974 5125, patrice.godonou@angstrom.uu.se, eller Kristofer Gamstedt, tel 018­471 3026 eller 070­425 0382, kristofer.gamstedt@angstrom.uu.se.

Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se/jobb. Välkommen med din ansökan senast 30 november 2012.

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: byggrad@comhem.se

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag

Av SP SITAC cert. besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning •Sprinkler

•Brandlarm

•Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com08 - 510 104 70

Tel 016-51 80 10

Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING

• KONTROLLER

• BESIKTNINGAR

• KVALITETSANSVARIG-K

54� husbyggaren  nr 6 B  2012

KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 18330Täby

Växel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se

www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

STOCKHOLM

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: j.k.ingbyra@telia.comwww.jankallman-ingbyra.se

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.Fönsterkonsult

Kontakta

Tel 08-580 321 49info@selia.se

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

VÄSTERÅS

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och Träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

nr 6 B  2012  husbyggaren  55

56� husbyggaren  nr 6 B  2012

Andersson Örjan, gruppledare, 

Grontmij AB, Stockholm

Bengtsson Michael, byggingenjör, Kontroll ansvarig 

i Halmstad AB, Halmstad

Bohlin Sune, egen företagare, 

Byggrådgivning Sune Bohlin 

AB, Solna

Bäckström Johan, projektledare 

Sweco Management AB, 

Linköping

Danielsson Johan, egen före­

tagare, Arsenalen Projekt AB, 

Hägersten

Ericsson Johan, egen företagare, 

Projectma AB, Växjö

Gunnarsson Håkan, ingenjör, 

Ramböll Sverige AB, Umeå

Heehrle Johan, ingenjör, 

Figura arkitekter AB, 

Göteborg

Karlsson Christer, egen 

företagare, Delt Elteknik AB, 

Umeå

Kirvesniemi Kimmo, projekt­

ledare, Structor Östergötland AB, 

Norrköping

Kåhlman Martti, chefkonsult, 

M­Hus Martti Kåhlman 

Mariestad

Lindblad Niklas, byggingenjör, 

Bjerking AB, Uppsala

Ljungberg Rolf, egen företagare, 

Multiwerket AB, Tvååker

Lukanovic Bozo, byggingenjör, 

SF Byggkonsult HB, Falkenberg

Lundqvist Thomas, förvaltare, 

AB KJ Förvaltning, Norrtälje

Nordgren Boritz, ingenjör, 

Ringö Byggråd, Lyckeby

Norén Camilla, projektledare, 

A och D arkitektkontor AB, 

Luleå

Olsson Magnus, besiktnings­

tekniker, Rydbergs Bygg AB, 

Nyköping

Olsson Stefan, byggingenjör, 

Link Arkitektur AB, Trollhättan

Ottosson Nicklas, egen före­

tagare, Prejectma AB, Växjö

Rangenstedt Gunnar, 

arbetsledare, Söderby 

Entreprenad AB, Uttran

Svanström Johan, projektle­

dare, Bjerking AB, Stockholm

Theander Mikael, energi­

ingenjör, AB Vemcon, Segeltorp

Tucalija Mirsad, projektledare, 

ÅF­Infrastructure AB, 

Helsingborg

     

Nya anslutna     

Andersson Peter, Oxie   

Bergman Mikael, Västerås   

Nytt�från�SBR

Kansli

SBR�Byggingenjörerna�(Svenska�Byggingenjörers�Riksförbund)

Folkungagatan�122,�116�30�Stockholm

Tel:�08-462�17�90,�E-post:�info@sbr.se��Hemsida:�www.sbr.se

Styrelseordförande:�Urban�Tjernström,�011-18�01�95

Förbundsdirektör:�Magnus�Janson,�08-462�17�97

Medlemsärenden:�Ingrid�Rung,�08-462�17�92

Kurser:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93,�Kamilla�Björk,�08-462�17�94

Expertgrupper�och�e-handel:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93

Ekonomi:�Uno�Rydholm,�08-462�17�96

Juridik:�Foyen�Advokatfirma�AB,�08-506�184�00

Försäkringar:�SBRs�försäkringsservice,�08-661�68�98

Bokhandel:�Svensk�Byggtjänst,�www�byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Urban�Tjernström,�Norrköpingsavdelningen,�ordförande

Veronica�Jensen,�Malmöavdelningen,�vice�ordförande

Lars�Bengtsson,�Kalmaravdelningen

Marie�Fägerman,�Norrbottensavdelningen

Roger�Johnson,�Stockholmsavdelningen�

Björn�Selling,�Stockholmsavdelningen�

Ulf�Sönegård,�Skaraborgsavdelningen

Nils�Wittgren,�Göteborgsavdelningen

nya medlemmar

SBR Byggingenjörerna Bildades�1951�och�är�en�ideell�yrkesor-ganisation.�Förbundet�har�2800�med-lemmar� i� 27� lokalavdelningar.� SBR�utvecklar� och� marknadsför� medlem-marnas�kompetens�och�bevakar�deras�intressen.� SBR� erbjuder� bland� annat�utbildningar,� expertrådgivning,� men-torskapsförmedling�och�kollegiala�kon-takter.�Medlem�får�använda�den�skyd-dade�titeln�Byggingenjör�SBR.�

FörbundsverksamhetenRymmer� utöver� medlemsverksamhet�information�och�rådgivning�till�allmän-heten�samt�ett�öppet�sökregister�över�SBR�byggingenjörer.�SBR�avger�remiss-yttranden�och�samverkar�med�myndig-heter� vid� utformning� av� lagar� och�regelverk�och�annat�av�intresse�för�för-bundet.� SBR� representerar� Sverige� i�det� europeiska� samarbetsorganet�AEEBC�och�samverkar�med�systerorga-nisationer�i�Norden.�

LokalavdelningarnaArrangerar� kurser,� seminarier,� med-lemsträffar� och� studiebesök� mm.� De�har� också� kontakter� eller� samarbete�med� högskolor,� kommuner� och�branschaktörer�inom�sitt�område.�

SBRs ExpertgrupperSamlar�expertis�inom�entreprenadbe-siktning,� överlåtelsebesiktning� och�kontrollansvar�enl�PBL.�De�ansvarar�för�ämnesbevakning,� specialistutbild-ningar,� kvalificerad� rådgivning� och�symposier,� och� medverkar� i� utveck-lingen�av�teknik,�marknad�och�lagstift-ning.� Byggingenjörer� som� uppfyller�vissa�krav�kan�ansluta�sig�till�grupperna.�

Kurser & UtbildningarSBR� erbjuder� vidareutbildningar� för�exempelvis� projektledare,� entrepre-nad-� respektive� överlåtelsebesikt-ningsmän� och� kontrollansvariga� enl�PBL�(dessa�kurser�leder�även�till�certi-fiering).� Därutöver� ett� 20-tal� övriga�kurser�i�bland�annat�teknik/metodikre-laterade� områden.� Många� kurser� är�öppna�för�icke�SBR-medlemmar.

Företagsanpassade kurserSBR�erbjuder�företagsanpassade�kurser�för� företag� och� andra� aktörer� inom�bygg-�och�fastighetssektorn.�Kurserna�skräddarsys�enligt�beställarens�önske-mål.

FörsäkringarMedlemmar�kan�teckna�förmånliga�och�särskilt�anpassade�försäkringar�via�SBR�Försäkringsservice,� som� kontors-� och�konsultansvarsförsäkringar� respektive�sjukvårdsförsäkring�inkl.�liv�och�olycks-fall.�

HusbyggarenÄr� SBRs� branschtidning� där� forskare,�arkitekter,�jurister�och�annan�expertis�skriver�initierat�för�byggingenjörer�och�andra�i�branschen.�Husbyggares�utges�7�ggr/år�och�sprids�i�11�300�exemplar�i�främst�Sverige�men�även�i�Finland.�

BLI MEDLEMFör�medlemskap�krävs�byggingenjörs-examen� eller� motsvarande.� Man� kan�vara�basmedlem�eller�plusmedlem�eller�ansluta�sig�som�student.�Mer�informa-tion� och� ansökningsformulär� finns� på�www.sbr.se/bli-medlem

56� husbyggaren  nr 6 B  2012

händer inom sBr/kalender 2012-10-22 FS­möte         2012-10-31 ÖB­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00   2012-11-7/10 AEEBC, Manchester, England       2012-11-20 FS­möte         2012-12-05 KA­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00   2012-12-06 ÖB­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00   2012-12-06 EB­gruppens styrelse, telefonmöte 16.00­18.00

nr 6 B  2012  husbyggaren  57

Nytt�från�SBR

nr 6 B  2012  husbyggaren  57

minnesrika möten på nordiskt Byggsymposium I år var det dags för Konstruk­törsföreningen  från  Danmark att stå som arrangörer för Nord­iskt  Byggsymposium,  vilket hölls i Köpenhamn 7­9 septem­ber.  SBR  representerades  av förbundsstyrelsens ordförande Urban  Tjernström  och  för­bundsdirektör Magnus Janson. 

Nordiskt  Byggsymposium är en årlig sammankomst  för de nordiska länderna. De olika organisationerna ges en möj­lighet att träffas och få inblick i vad som händer inom bygg­branschen  i  respektive  land. Vid mötet i år deltog för första gången  representanter  från Färöarna, viket var ett mycket intressant  inslag  i  samman­komsten.

Över tiden har diskussioner förts  kring  påverkansmöjlig­heter mot Bryssel för de nord­iska  länderna,  med  Nordiskt Byggsymposium  som  platt­form.  Av  detta  skäl  hade  en representant  från  Nordiska Ministerrådet,  Anne  Sofie Bender,  inbjudits  till  mötet. Under  dagarna  diskuterades även energieffektiviseringsin­satser i de olika länderna, både i nybyggnads­ såväl som ROT projekt. Varje land hade förbe­rett en presentation i ämnet. 

Genom ett mycket intressant föredrag under lördagen fick vi en inblick i Köpenhamns utveckling. Det kan konsta­teras att stora insatser görs på infrastrukturprojekt i Danmark i stort, inte minst i Köpenhamn. Området kring Köpenhamns flygplats expan­derar med stora hotellpro­jekt, samt med uppförandet av en helt ny stadsdel väster om flygplatsen, i ett område som heter Örestad. 

Deltagarna fick även under lördag eftermiddag möjlighet att  besöka  några  intressanta projekt  och  på  plats  bevittna de insatser som görs. Det gavs utrymme  till  nätverkande  i samband  med,  av  Konstruk­törsföreningen,  arrangerade kvällsprogram. Samtliga dele­gater  var  mycket  nöjda  med dagarna  och  tackade  Gert  Johansen  och  Kim  Benzon Knudsen för ett mycket bra ar­rangerat symposium. Nästa år står  våra  broderorganisatio­ner i Finland, SBIF och RKL, värdar  för  symposiet  vilket sannolikt kommer att hållas i Helsingfors hösten 2013.

Magnus Janson

Förbundsdirektör SBR

Från och med nummer 1, 2013 kommer  Husbyggaren  att  få nytt utseende. Tidningen ska behålla  sin  trovärdighet  och aktualitet,  men  genom  den nya  designen  blir  tidningen mer  inspirerande  och  lättö­verskådlig,  informationen lätt illgänglig och temat  i res­pektive  nummer  tydligare. Även innehållsmässigt får tid­ningen ett par nya uppslag.

– Vi  hoppas  att  våra  läsare 

kommer  uppskatta  den  nya Husbyggaren. Det var dags att förnya tidningen och förhopp­ningsvis  kommer  ännu  fler vilja  läsa  vår  tidning.  Jag  vill att  läsarna  ska  känna  att  tid­ningen gör nytta för dem, att den är värd att spara och åter­använda eller slå upp saker i, säger  Magnus  Jansson,  för­bundsdirektör SBR.

I samband med detta byter Husbyggaren  redaktion  till 

Chiffer  Media  AB.  Redaktör blir  Jill  Windahl,  designen görs av Anna­Karin Schröder. 

Vill du skriva för Husbyggaren?

Kontakta Jill Wndahl på: redaktionen@husbyggaren.se.

Du är också välkommen att

höra av dig med åsikter om

tidningen.

Bella Sky Hotell, bestående av två 76,5 meter höga torn med 15 graders

lutning i motsatta riktningar. Vi fick förmånen att gå en guidad tur i

dessa spektakulära hotellbyggnader.

husbyggaren får ny kostym125

Nedanstående är annons från Plannja

Nytt�från�SBR

Aktuella kurserÖverlåtelsebesiktning,

symposium  12–13 november, Stockholm 

Entreprenadbesiktning,

Steg 2 och prov

7 november, Stockholm 29 november, Malmö 

Entreprenadbesiktning,

Symposium

26–17 november, Stockholm Fulltecknad

Konsumententreprenader

6 november, Stockholm29 november, MalmöPutsade Fasader25 oktober, Stockholm

Rådgivningsansvar

15 november, Stockholm

Fuktmätning –

fukt och mögelskador 20–21 november, Stockholm 

AMA Anläggning 10*

20 november, Luleå 

AMA Hus 11*

24 oktober, Malmö 6 november, Luleå19 november, Stockholm 

MER Anläggning 10*

21 november, Luleå  Byggarbetsmiljösamordnare,

grundutbildning, steg 1*

24–25 oktober, Skellefteå 19–20 november, Stockholm 

Byggarbetsmiljösamordnare,

fördjupningspaketet, steg 2* 7 november, Stockholm 

Entreprenadjuridik,

grundkurs*

22 oktober, Malmö 25 oktober, Falun 8 november, Stockholm 13 november, Luleå 

LOU – upphandling av

byggentreprenader och

tjänster*

22 oktober, Göteborg 29 november, Luleå 

Projektledning*

23–24 oktober, Malmö13–14 november, Göteborg 

*Kurser som SBR genomför i

samarbete med EGA

Företagsanpassade kurser SBR anordnar företagsanpas­ sade kurser. Vi skräddarsyr  en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08­462 17 94. 

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring

08-462 17 94.

58� husbyggaren  nr 6 B  2012

Från expertgrupperna Entreprenadbesiktningsgruppen

Entreprenadbesiktningsgruppen  har  initierat  ett  marknads­föringsarbete i syfte att få fler personer intresserade av gruppens verksamhet.  Bland  annat  har  man  dragit  igång  ett  frukost­seminarium med temat ”Behövs entreprenadbesiktning och hur går en besiktning enligt SBR­modellen till?”

Överlåtelsebesiktningsgruppen

Överlåtelsebesiktningsgruppen  arbetar  med  att  utveckla  en handbok för överlåtelsebesiktning. Denna skall ge stöd och väg ledning för besiktningsmannen i sitt besiktningsuppdrag. 

Under  året  har  gruppen  också  haft  kontakt  med  olika  mäklar­

organisationer i syfte att hitta former för utbyte mellan dem och SBR. 

KA-gruppen

KA­gruppen tog under 2011 fram en handbok för Kontrollansvariga. Under  2012  har  en  uppgraderingsutbildning  till  nya  Kontroll­ansvarigrollen  erbjudits  alla  gruppens  medlemmar.  Detta  arbete  har  resulterat  i  en  fördubbling  av  medlemsantalet,  idag  är  KA­gruppen  lika  stor  som  de  övriga  expertgrupperna  inom  SBR. Främsta  punkten  på  agendan  under  hösten  är  att  utveckla  ett  koncept för symposier som skall börja genomföras 2013. 

Magnus Janson, Förbundsdirektör SBR

SBR  har  sedan  tidigare  certifierade  be­siktningsmän  inom  entreprenadbesikt­ningar och överlåtelsebesiktningar, nu är det dags för certifiering av projektörer.

Sedan årsskiftet arbetar en arbetsgrupp inom  SBR  med  förutsättningarna  för  en certifiering, i arbetsgruppen ingår Lars Bengtsson,  Kalmar,  Birger  Jörnhammar, Visby,  Ulf  Sönegård,  Lidköping,  Michael Maddison, Halmstad samt Magnus Jans­son, SBR.

Arbetsgruppen har nu kommit så långt 

att det finns en ram med vilka områden inom projekteringsarbetet som skall ingå i  certifieringen,  bland  annat  konsultan­svar med en del entreprenadjuridik, upp­dragets  omfattning  och  begränsningar, lagar  och  regler  kring  projektering  och byggande, redovisningsteknik, mötestek­nik, kvalité­ och miljöfrågor mm.

Som synes är områdena många och om­fattande, så de projektörer certifieringen vänder sig till behöver goda baskunska­per och ha erfarenhet av projektering, en 

kravspecifikation för vem som skall kun­na certifieras är under utarbetande.

Tanken med certifieringen är också att få en kvalitetshöjning inom projekterings­arbetet,  och  därmed  medverka  till  lägre byggkostnader och minskade byggfel.

Under vinter/vår 2013 kommer en för­sta  certifiering  att  ske,  troligen  tillsam­mans  med  SITAC,  sedan  rullar  utbild­ning/certifiering  vidare  med  marknads­föring mot byggbranschens aktörer.

Lars Bengtsson

ny expertgrupp inom sBr för Projektörer

Intresseanmälan

resa till Chicago och New York 2013

USA är nästa resmål för SBR där vi kombinerar två städer: Chicago och New York – som båda alltid legat i täten för utvecklingen av amerikansk byggindustri. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen i två av USAs största städer.

Preliminärt program:

Lör 5 okt Avresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn till Chicago. Stadsrundtur med lunch och

Intresseanmälan:

Icke bindande intresseanmälan bör göras så snart som möjligt. Intresserade kommer att få ett reseerbjudande i december 2012. Anmälningsblankett och ytterligare information finns på www.style.se/sbr.

masonitelŠttelementwww.m-l.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

www.bostik.se

www.fischersverige.se

Posttidning B

Husbyggaren

Folkungagatan 122

116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0