Husbyggaren 2008 Nr 6

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

086Nedanstående är en annons från Paroc

KÄNN DIG SOM HEMMASom din lokala maskinuthyrare gör vi allt för att vara nära

dig som kund. Därför öppnar vi nu ett kundcenter på webben.

På nya ramirent.se kan du bland annat se vårt sortiment,

beställa produkter för uthyrning och se ditt aktuella hyresinnehav.

Besök ramirent.se och se själv hur enkelt det är. Det tar bara

ett par minuter innan du känner dig som hemma.

Nya ramirent.seDin lokala webbplats

4 husbyggaren nr 6 B 2008

nr 6 B 2008husbyggaren 5

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60� Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–

5–9 prenumerationer 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:–

Lösnummer 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro:� Bankgiro:

55 34 25-0�� 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1��v �8 Nr 4��v 38

Nr 2��v 13��Nr 5��v 44

Nr 3��v 22��Nr 6��v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82,�271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10� Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 10 500 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 6 · 2008�|�Årgång 50

SBR |�SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 28 Innekatter visar högre halter av miljögifter i blodet än förväntat visar en nyfärsk studie. Frågan är om innekatters insjuknande i giftstruma sedan början av 1980-talethar samband med användandet av bromerade flamskyddsmedel. Skanskas FoU-chef KyöstiTuutti avslutar årets artikelserie i Husbyggaren om fukt, men som han påpekar så lär inteproblemen med fukt vara över på länge. Vi återkommer säkerligen i frågan. Foto: Marie Wallin

I nästa nummer:Anläggning & Hus- och industribyggnad

Tidningen utkommer i vecka 5

INNEHÅLL6 Industriellt byggande kräver en förändrad byggkultur

14 Svårt ställa om processer till industriellt byggande

18 Ta in materialleverantörer i byggets flödesprocess

24 Smarta funktioner ledstjärna för flexibel villa i betong

28 Kattblod visar höga halter av miljöföroreningar

32 Fuktskadade hus emitterar gifter till inomhusluften

36 Standardisering minskar fuktproblem i byggen

42 Nya material utmaning när lampa ska väljas

46 Klok planering ökar de boendes trygghet

52 Juridik: Förslaget till nya ABK 08 har varit ute på remiss

54 IT: Mail kan inte ersätta mötet och samtalet

56 Debatt: Konsult och entreprenör bör ansvara för byggfel

62 Debatt: El spar energi, men även effektivisering behövs

63 Noterat

66 Marknadsnytt

78 Nytt från SBR


Skulle du vilja köpa en bil som

är producerad ute på en parke -

ringsplats istället för i en fabrik?

Nej, förmodligen inte! Parallel-

len till dagens traditionella byggande av

hus är lätt att se.

Industriellt byggande är framtiden och

vi har kommit en god bit på väg, men ännu

har vi inte nått lika långt i effektivitet och

kvalitet som bilindustrin. För att komma

vidare krävs en förändrad byggandekul-

tur.

Hopp om löpande band

I en tid då kostnader och en ökad kvalitet

är fokus i byggandet har industriellt byg-

gande, som företeelse och begrepp, fått

starkt fotfäste. Bakom utvecklingen av

det industriella byggandet ligger för-

hoppningen om att kunna bygga hus lika

effektivt som bilar produceras och vi

anammar produktionsfilosofier som lean

produktion som inspirerats av Toyotas

sätt att producera bilar på ”löpande

band”.

Inom lean produktion brukar argu-

ment för ett införande just vara att det är

möjligt att halvera kostnader och produk-

tionstider, samt att uppnå en betydligt

högre kvalitet.

Så långt har vi däremot ännu inte nått

inom våra industrialiseringsförsök i det

svenska husbyggandet. Det finns fortfa-

rande en stor utvecklingspotential.

Väderskyddat byggande

I Sverige är höga hus med trästomme ofta

producerade med industriella metoder.

Dagens träbyggande av högre hus sker till

stor del som prefabricering av volymer el-

ler element i fabrik vilka transporteras till

byggplatsen där de monteras ihop till fär-

diga hus, se figur 1.

Träbyggandets utveckling inom det in-

dustriella byggandet beror till stor del på

att trä är ett material med goda prefabri-

ceringsegenskaper. Samtidigt finns en

mångårig tradition av industriell trä-

husproduktion eftersom småhus i trä

länge producerats i fabrik med mer in-

dustriella metoder jämfört med det tradi-

tionella (och ofta betongbaserade) plats-

byggandet.

Höghus i trä, nyckelfärdiga och produ-

cerade inomhus i fabrik, är ett koncept

som i Sverige också har visat sig ha en hel

del fördelar – exempelvis sänkta kostna-

der, ökad effektivitet och ett väderskyd-

dat byggande.

Industriellt husbygge

Trävolymbyggande (TVB) är ett exempel

på byggsystem som i mångt och mycket

liknar tillverkningsindustrin eftersom

produktionen sker på fabrik samtidigt

som hela byggprocessen hanteras och or-

ganiseras av en och samma aktör.

Med trävolymbyggande sker hela

byggprocessen inom ramen för bygg-

systemet, från projektering till färdigt

hus. Produktionsprocessen spänner från

att leverantören nyttjar egen eller köpt

BYGGMETODER För att lyckas flytta in byggandet i fabrik måste den härskande

synen på byggaren ”som problemlösaren på plats” förändras. Lean produktion kräver standardisering

med ordning och reda – och ett mycket tydligt ledarskap – för att nå framgång.

Industriellt byggande kräveren förändrad byggkulturAv matilda höök, tekn dr, Masonite Beams AB

Figur 1. Industriellt trävolymbyggande. Foto: John Meiling

Matilda Höök är civilingenjör ochteknologie doktor i träbyggnad. Hon arbetarsom projektledare vid Masonite Beams ABmed att utveckla Masonites flexibla bygg-system (MFB). Matilda Höök har tidigarearbetat med industriellt byggande och leanproduktion vid Luleå tekniska universitet.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

kompetens inom arkitektur och kon-struktion, till egen tillverkning och leve-rans av kundanpassade hus och komplet-ta projekt.

Ett trävolymelement är en sluten 3D-struktur uppbyggd av träbaserade ele-ment i form av fyra bärande väggar (ytter-väggar eller volymseparerande väggar),bjälklag, innertak och ett antal rumsskil-jande väggar. Volymerna prefabriceraskompletta i fabrik med installationer,ytskikt, vitvaror och inredning.

När volymerna färdigställts transpor-teras de på lastbil till byggplatsen där demonteras ihop. Installationer mellan vo-lymerna sammankopplas av företagetsegna anställda till nyckelfärdiga hus, se figur 2.

Jämfört med traditionellt platsbyggan-de sker en större del av byggprocessen in-omhus och under kontrollerade fabriks-förhållanden. Trävolymbyggande är där-med en ytterlighet när det gäller typ avbyggsystem som till störst andel nyttjarett industriellt förhållningssätt.

För att öka utvecklingen av det in-dustriella byggandet inom den svenskahusbyggnadsindustrin kan trävolymbyg-gandet ses som ett bra lärandeexempel.Potentialen ligger i att införa lean pro-duktion för att utveckla det industriellabyggandet.

En studie vid avdelningen för träbygg-nad vid Luleå tekniska universitet visaratt trävolymbyggarna har de bästa tänk-bara förutsättningar för en industriellproduktion där byggandet i hög grad skeri en återkommande och kontrollerad pro-cess.

Studien, där fyra trävolymbyggnadsfö-retag ingår, tyder på att en utveckling moten än mer industriell och lean produktionär beroende av att kulturen förändrasinom de egna organisationerna. Ävenmarknadens byggandekultur påverkarhur det industriella byggandet i fabrik ut-vecklas.

Kulturen i byggsektorn

Kultur är ett mångfacetterat begrepp somär svårt att definiera. Generellt kan kultursägas vara en undermedveten och oftaockså omedveten inre ”kraft” som påver-kar människans individuella och kollek-tiva beteende, tankemönster och värde -ringar.

Kultur i ett större perspektiv har till ex-empel beskrivits som ett mönster av dela-de uppfattningar inom en grupp av indi-vider. Det kan exempelvis handla om attindividens uppfattning har uppstått ge-nom problemlösning som har visat sigfungera så pass bra att det blivit normeninom gruppen. Sättet att arbeta på har se-dan spridits vidare till nya medlemmar avden specifika gruppen. Det ses som detkorrekta sättet att uppfatta, tänka ochkänna.

På så sätt uppstår en kultur, ett sätt attarbeta på, som sprids till en hel grupp ellerorganisation. Kultur i specifika grupper,organisationer eller industrier relaterasdärför ofta också till ”hur vi arbetar här”.

Byggandekultur och industriell kultursom specifika begrepp skulle utifrån det-ta synsätt kunna sägas vara normen ochsättet att arbeta på inom bygg- respektivetillverkningsindustrin.

På samma sätt kan en kultur inom enorganisation sägas vara lean, då organisa-tionen anammat lean och arbetar efter leana principer. Däremot är en kultur var-ken industriell eller lean så länge gruppenindivider, organisationen eller industrininte förändrat sin syn på vad som är detbästa sättet att arbeta på.

Industriell- och byggandekultur

Tillverkningsindustrins produktion avprodukter och även den industriella kul-turen kan från ett övergripande perspek-tiv relateras till processbaserad tillverk-

ning. En aktör äger och ansvarar för helaproduktionsprocessen och produkten.Produktionen sker i fabrik under en kon-trollerad process.

Kulturen i byggindustrin kan å andrasidan relateras till projektbaserad produk-

tion. Flera olika aktörer samverkar, medansvar för en eller flera delar av den fär-diga produkten. Det traditionella plats-byggandet karakteriseras av variabilitet iomgivning och produktion.

Processorienteringen i tillverknings -industrin medger en standardiserad pro-duktion, där förbättringar och erfaren-hetsåterföring underlättas.

Projektorienteringen och kulturen ibyggindustrin bygger på en ”löses-på-plats-mentalitet”, där förbättringar ochutveckling till viss del är begränsad inomspecifika projekt. Det medför en begrän-sad spridning av kunskap och återföringav erfarenheter till andra projekt. Projekt -orienteringen medför en hög grad av flexibilitet och kundanpassning. Inom

nr 6 B 2008 husbyggaren 7

Fortsättning s. 8�P

Figur 2. Produktionsprocessen i trävolymbyggande.

byggindustrin ses därför enskilda projektsom unika, trots att olika komponentersom fönster, väggtyper etcetera är åter-kommande.

Normen är det unikaDen traditionella byggandekulturen ba-seras alltså på ett projektperspektiv. Normen är det unika projektet med denunika byggplatsen och den unika arbets-gruppen.

Enligt kulturbegreppet kommer där-med det traditionella sättet att bygga påatt ligga till grund för den byggandekul-tur som finns inom byggindustrin. Dettaså länge inget annat sätt att arbeta på lyck-as bättre.

Byggandekulturen blir därmed ett hin-der för industriellt byggande!

Beställares uppfattningFör att förstå sambandet mellan den tra-ditionella byggandekulturen och hur det-ta eventuellt påverkar utvecklingen av ettindustriellt byggande i fabrik, har en stu-die av beställares uppfattning om det in-dustriella byggsystemet trävolymbyg-gande utförts.

Intervjuer med 60 av trävolymbyggar-nas potentiella beställare visar att mark-nadens värdering av industriellt produ-cerade flervåningshus i trä baseras på enbyggandekultur där det unika byggpro-jektet med många olika ingående aktörerär normen.

Trävolymbyggarna däremot baserarsitt byggsystem på att de själva äger ochansvarar för hela byggprocessen efter-som detta medför en mer effektiv bygg-process. Det som talar emot utvecklingenav denna typ av industriellt byggande frånett marknadsperspektiv är de intervjuermed potentiella beställare som visar attbeställarna i vissa fall kan uppleva en för-lorad ”kontroll och insyn” i produktionenmed denna typ av industriellt och pro-cessbaserat helhetsåtagande.

Hållbarhet viktigtStudien visar att beställare värderar lång-siktig hållbarhet och byggtekniker sommedför låga förvaltningskostnader högt.

Däremot verkar beställare generelltinte lita på att den industriella aktören”bygger in” komponenter och tekniskalösningar som motsvarar den långsiktigasynen. Detta trots att de industriella trä-

husproducenterna använder väl beprö-vade metoder och tekniska lösningar somvisat sig fungera väl under en lång tid.

Med andra ord kan man säga att mark-naden finns kvar i den traditionella ochprojektbaserade byggandekulturen, ochatt det krävs en förändrad syn och tro på detindustriella byggandet för att få markna-dens acceptans för industriellt byggande.

Inrotad föreställning starkIntervjustudien tyder även på att använ-dandet av trä vid industriell produktionav flervåningshus påverkas av den djuptrotade byggandekulturen.

Det visar sig att potentiella beställareibland ställer sig frågande till flervå-ningshus med stomme i trä med motivsom att ”trä brinner”, ”trä tål inte fukt”,”trä medför ljudproblematik” och ”vibygger småhus i trä men inte höghus”.

Detta trots att dagens byggmetodermedger byggande av flervåningshus i träsom uppnår både brand- och ljudkrav.Med en industriell byggmetod i fabrik ut-sätts huset inte heller för fukt.

För att utveckla det industriella byg-gandet i trä krävs alltså också där en för-ändrad byggandekultur som accepterarträ i högre hus.

Exempel får genomslagUnder de senaste åren har dock acceptan-sen av helhetsåtagandet, fabriksproduk-tionen och även trä i stommar på högrehus ökat. Anledningen torde vara det öka-de antalet hus som uppförts med in-dustriella fabriksmetoder där de fär-digställda husen själva bevisat möjlighe-ten att bygga högre hus i fabrik och att an-vända trä i högre hus.

Demonstrationsobjekt är ett nyckelbe-grepp för att uppnå en förändrad byggan-dekultur på marknaden!

Detta stämmer också väl överens medkulturbegreppet, det vill säga att en kul-tur uppstår då ett nytt sätt att arbeta visarsig vara bättre än det gamla.

Produktion på fabrikÄven om trävolymbyggandet i fabrik tillstora delar liknar tillverkningsindustrinfinns det även inom de egna organisatio-nerna mycket att göra när det gäller attbryta normer.

Trots att de studerade trävolymbyg-garna flyttat in produktionen i fabriker,med en återkommande process och åter-kommande liknande byggkomponenter,visar studien av trävolymbyggarna att defortfarande bär en mental bild av sitt ar-bete som traditionellt byggande där varjehusprojekt är unikt. I en enkätundersök-ning med 290 anställda hos trävolym-byggföretag visar det sig att de har en kul-turellt baserad syn på byggandet.

Enkäten är uppbyggd kring frågor rela-terade till ett leant arbetssätt och kulturoch baserad på en femgradig skala. Resul-tatet från enkätstudien visar att de arbets-sätt som produktionspersonalen anservara de mest vanligt förekommande är tillexempel att arbetare tar eget ansvar, attlagarbete är vanligt, att arbetare är mång-kunniga och klarar av många olika arbets -uppgifter, samt att arbetare reagerar vidmisstag och när något blir fel, se figur 3.

De arbetssätt som i undersökningen avproduktionspersonalen anses vara minstförekommande är underhåll av maskineroch utrustning, analys av grundorsaker


Figur 3. Resultat från enkätundersökning.


P

till problem, samt arbetsplatsens skötsel

och layout.

Fel rättas till på platsResultatet från enkäten visar att de ar-

betssätt som värderats högts i enkäten

och, därmed av personalen anses vara

mest vanligt förekommande, är sådana

arbetssätt som är vanliga i traditionellt

byggande – med andra ord i en byggande-

kultur.

I traditionellt platsbyggande måste en

byggnadsarbetare ta eget ansvar för att

kunna utföra sina arbetsuppgifter. Byg-

gandet kräver att arbetare på ett eller an-

nat sätt arbetar i team, även om dessa

team ibland enbart består av två arbetare.

Mångkunnighet krävs också eftersom

varje projekt på något sätt är unikt och

byggnadsarbetaren måste anpassa sig till

projektet. Att reagera vid misstag och rät-

ta till fel direkt är också en förutsättning

på en byggarbetsplats eftersom det ofta

uppstår fel som genast måste rättas till på

plats.

Lägst värderade i enkäten är sådana ar-

betssätt som kan sägas vara kopplade till

en ”industriell och lean kultur”.

Underhålla utrustningI en industriell kultur är planerat under-

håll av maskiner och utrustning ett mås-

te, i motsats till en byggarbetsplats där ut-

rustning (till exempel en spikpistol) byts

ut när den går sönder. Att analysera orsa-

ker är också viktigt i en industriell pro-

duktion, eftersom detta är det enda sättet

att komma ifrån problem och utveckla

processen.

Arbetsplatsens skötsel och layout är

också självklara områden att fokusera på

i en industriell och lean produktion.

Enkätundersökningen visar däremot

att detta inte är särskilt vanligt i trävolym-

byggarnas fabriksproduktion, på samma

sätt som det är ovanligt i ett traditionellt

platsbyggande, där arbetsplatsens layout

och skötsel inte har samma direkta kopp-

ling till arbetets utförande som det har i

en fabrik.

Enkätundersökningens höga värden

på reaktioner vid misstag och det samti-

diga låga värdet på analys av grundorsa-

ker visar tydligt att den traditionella byg-

gandekulturen fortfarande genomsyrar

trävolymbyggarnas fabriksproduktion.

Fel rapporterades intePrecis som vid traditionellt platsbyggan-

de sätter arbetaren en ära i att fixa prob -

lem när de uppstår, men det finns ingen

kultur i att analysera problemet djupare

för att det aldrig ska kunna uppstå igen.

Ett tydligt exempel på detta kommer

från ett av de studerade trävolymbygg-

nadsföretagen som strategiskt arbetat

med att förbättra fabriksproduktionen

mot en mer förutsägbar och mätbar pro-

cess, för att därigenom lättare kunna upp-

täcka problem. Det visade sig dock att ett

återkommande fel som uppstått i fabrik

och som sedan upptäcktes vid varje hus-

montage ute på byggplats fixades på plats

av montörerna.

Felet rapporterades inte tillbaka till

fabriken varvid felet kvarstod i produk-

tionen. Felet fick därmed varje gång fixas

på byggplatsen.

Städad arbetsplatsEnligt enkätstudiens resultat, samt en

fallstudie på en av trävolymbyggnads-

fabrikerna, är det inte särskilt vanligt med

skyltar eller visuella markeringar för pla-

cering av material och verktyg, något som

är viktigt i en lean produktionsmiljö och

kultur.

Avsaknaden av standarder och tydliga

visuella markeringar leder i många fall till

att material och verktyg placeras på förs-

ta bästa plats av produktionspersonalen,

figur 4.

I en lean produktionsmiljö är det däre-

mot viktigt att varje sak har sin plats för

att på ett enkelt sätt kunna hålla arbets -

platsen städad. Ingen arbetare ska heller

behöva leta efter ett visst verktyg eller

material när det behövs.

Fallstudien på en av trävolymbygg-

nadsfabrikerna visar tydligt att om det

finns rutiner för var material och verktyg

ska placeras så efterföljs de, se figur 5.

Standarder och enkla men tydliga visuel-

la hjälpmedel, såsom skyltar, underlät-

tar med andra ord en industriell produk-

tion.

Tydligt ledarskap behövsSamtidigt visar en statistisk analys av en-

kätstudien att analys av grundorsaker,

ständiga förbättringar och en ökad kvali-

tet är kopplade till motivation och ledar-

skap. Standardiserade arbetssätt och un-

derhåll av utrustningar är kopplade till

ansvarsfrågor.

Detta belyser vikten av ledarskap, an-

svar och motivation för att uppnå en ut-

veckling av det industriella byggandet en-

ligt leana principer. Det krävs alltså att

företagsledning och arbetsledare är tyd-

liga med vad som krävs av en arbetare och

även med vilka rutiner och regler som

gäller, samt att dessa är dokumenterade

och uttalade bland alla anställda i hela or-

ganisationen.

Då dessa delar är av största vikt i en

industriell produktion inspirerad av ett

leant arbetssätt, är detta delar som behö-

ver utvecklas och som på många sätt ock-

så kan sägas vara kopplade till den tradi-

tionella byggandekulturen.


Figur 4. Arbetsplats i fabrik. Foto: Staffan Östlund

P

Hur kan då byggandekulturen föränd-

ras och en industriell kultur uppnås?

Strategier för att förändra

Baserat på den leana produktionsfiloso-

fin och studien av industriellt trävolym-

byggande kan ett antal utvecklings -

strategier föreslås som medför möjlighe-

ter att förändra byggandekulturen mot en

industriell och lean kultur. Eftersom det

visat sig att trävolymbyggande i många

avseenden har en traditionell byggande-

kultur kan förändringsstrategierna gene-

raliseras även till annan typ av industri-

ellt byggande.

Fyra förändringsstrategier för att ut-

veckla ett industriellt byggande, som ut-

går från en systemsyn och ett angrepps-

sätt inspirerat av lean produktion, före-

slås:

1. Stabilitet och standardisering

Stabilitet och standardisering uppnås ge-

nom standardiserade arbetsrutiner och

layout, samt standardiserat underhåll av

maskiner och utrustning.

Enligt en lean produktionsfilosofi är

standardisering det absolut viktigaste för

att uppnå en lean (och industriell) kultur.

Stabilitet och standardisering krävs för

att kunna utveckla andra delar i produk-

tionen, såsom ständiga förbättringar, fel -

analyser, etcetera.

Utan standardisering är det svårt att

värdera om en förändring i en process ger

en förbättring eller en försämring av ef-

fektivitet och kvalitet.

Standardisering av arbetsplatsens lay-

out är viktigt för att uppnå visualitet. Ar-

betare måste ges möjlighet att se om nå-

got placerats på rätt plats (bestämd plats

enligt utvecklade standarder). Om något

inte ligger där det är bestämt, ska det vara

lätt för en arbetare att upptäcka detta. Det

är också enklare att behålla arbetsplatsen

städad om det är klart och tydligt var

verktyg och material ska förvaras.

2. Hantera unika projekt i en repetitiv process

Att utföra byggnadsprojekt inom en repe-

titiv process är nära relaterat till standar-

diseringen av produktionsprocessen. Ge-

nom att utföra alla aktiviteter (försäljning

av byggobjekt, projektering, produktion

och montage) som återkommande och

standardiserade aktiviteter i en process

uppnås möjligheter att ytterligare för-

bättra den repetitiva processen eftersom

misstag och fel är enklare att upptäcka.

Genom standardiserade och förutsägba-

ra processer blir det också möjligt att

uppnå organisatoriskt lärande och läran-

de mellan byggprojekt eftersom kunskap

blir inbyggd i processen istället för i de

människor som utför arbetet.

3. Förändringsprocess med sam tidigt ”top-down” och ”bottom-up” strategi

En strategi för samtidig ”top-down” (från

ledningen) och ”bottom-up” (från arbe-

tare) är nödvändig för att uppnå en för-

ändrad kultur mot en industriell kultur.

En kulturell förändring kan uppnås när

ledning och arbetsledare implementerar

ett gemensamt mål och en vision, till ex-

empel gällande standardisering och ar-

betssätt, samtidigt som arbetssättet

sprids till arbetare för att motivera dem


Figur 5. Tydlig och visuell standard medför ordning och reda. Foto: Staffan Östlund


till ett industriellt beteende och sinne –

en industriell kultur.

En top-down/bottom-up förändrings -

process måste utföras som en kontinuer-

lig process, vilken startar genom att en

tydlig vision och strategi skapas och som

sedan sprids till arbetare. Lika viktigt som

det är att en tydlig vision och strategi ska-

pas, är att ledningen själv lever och lär en-

ligt den beslutade strategin. Viljan att för-

ändra från ledningen är en viktig indika-

tor och motivering för andra.

4. Förändringar i små stegMed förändring i små steg menas att den

kulturella förändringen måste börja i det

nuvarande läget, och långsamt fortskrida,

så att alla anställda får tid att inse föränd-

ringen och ta till sig utvecklingen och det

uppsatta målet och strategin.

Förändringar när det gäller arbetssätt

måste därför få ta tid eftersom det tar tid

att förändra en kultur. Däremot måste en

strategi och en vision tas i ett stort steg så

att förändringen i mentalitet verkligen

blir kännbar för alla.

Att förändringar när det gäller kultur

måste få ta sin tid och ske i små steg visar

tydligt två av de största och mest omdis-

kuterade satsningarna inom industriellt

byggande i Sverige. De industriella sats-

ningarna på NCC Komplett och Open

House, lades båda på is efter ett kort tag.

En förklaring har varit att det var en allt-

för snabb förändring från den traditionel-

la byggandekulturen mot en industriell

kultur baserad på lean produktion.

Klara visioner behövs

Sammanfattningsvis, vad krävs då för att

utveckla det industriella byggandet och

hur ska det ske?

Om industriell jämställs med lean så

krävs en förändring av byggandekultu-

ren, både hos marknaden och inom de in-

dustriellt producerande företagen.

För att industriellt byggande ska fun-

gera fullt ut måste marknaden uppnå ac-

ceptans för den organisatoriska föränd-

ring som industriellt byggande innebär.

För att nå det industriella byggandet med

sänkta kostnader och produktionstider

och en ökad kvalitet måste även kulturen

hos de producerande företagen förändras

eftersom företagen, trots att de flyttat in

produktionen i fabrik, ändå verkar leva

kvar i den traditionella byggandekultu-

ren.

En förändrad organisatorisk kultur

kräver tydliga visioner och strategier där

unika byggprojekt produceras inom en

återkommande och kontrollerad process,

som ständigt förbättras, och där föränd-

ringen tillåts ta tid och ske i små steg. D


P



Ien tidigare artikel från år 1997,

se uppslag kommande sidor, ”Det in-

dustriella byggandets MOMENT 22”

förde jag ett resonemang som klart

tydliggjorde en Moment 22-paradox. Det

finns både ett cirkelresonemang och en

omöjlighet som ger varje processomställ-

ning stora problem.

Denna artikel går vidare i en tolkning

av dagens situation – om de industriella

byggkonceptens överlevnadsförmåga.

Utredning initierar förändringJag har under årens lopp i min yrkesroll

flera gånger blivit ombedd att skriva om

prefab-byggande och på senare tid också

om industriellt byggande. Denna artikel

kommenterar dagens situation i vilken

det finns, och har funnits, flera olika an-

satser och idéer om att bygga industriellt.

Målet för alla koncept och idéer har

varit, och är, att nå den kostnadsbild som

alla aktörer vill ha på byggandet – en nivå

som inte minst ”samhället” vill ha.

”Samhället” har under årens lopp flera

gånger utrett och initierat utvecklings -

idéer och då krävt denna nivå – en vision

som sedan varit svår att nå. Rapporten

”Skärpning gubbar” från år 2002 påskyn-

dade framtagandet av metoder för att

kunna bygga industriellt även om begrep-

pet industriellt byggande var gammalt.

Orderstocken krymperDagsläget med en finanskris och en kom-

mande lågkonjunktur medför nu att på-

gående koncept förutom att hantera sina

inkörningsproblem nu också står inför att

orderstockvolymen rasar.

Problemet med ”den första tomma lä-

genheten” och därmed att ett byggbehov

försvunnit, har med jämna mellanrum

återkommit och har alltid orsakat ett

“tvärstopp” för byggandet. Orsaken har

ofta kunnat härledas till samhällets de-

mografiska förändringar. Nu är situa-

tionen kanske värre än någonsin då flera

faktorer samverkar.

Goda koncept stjälpsMoment 22-paradoxen stjälper kortsik-

tigt goda koncept och koncepten tvingas

övervintra. Det beror på att moment 22-

paradoxen innebär att:

• Utvecklingen med alla goda idéer och

intentioner möjliggör att vi sannolikt

kan nå vår visionsnivå vad gäller pro-

duktionskostnader.

• Det saknas tillräcklig ekonomisk kraft

över tiden. Ingen metod har reell chans

att nå tillräcklig volym och därmed lön-

samhet för sin egen vidareutveckling

och överlevnad.

Detta leder till att de goda koncepten

BYGGMETODER Dagens lågkonjunktur och problem med

processomställningen gör det svårt att orka med ett industriellt byggande.

Frågan är hur de industriella byggkoncepten ska lyckas överleva.

Svårt ställa om processertill industriellt byggandeAv per kämpe, professor, Lunds universitet

Per Kämpe är VD på Prefabutveckling

i Norden AB, samt professor vid Lunds

universitet på institutionen för bygg -

vetenskaper.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Vem styr jämförelsen? Illustration: Per Kämpe Gentemot vilken bransch ska man benchmarka? Illustration: Per Kämpe



troligen inte klarar att överleva på kort

sikt. Så kortsiktigt gäller det därför att frå-

ga sig: Hur får vi kraften att fullfölja? Hur

undviker vi att få problem efter förstudi-

erna, och när vi går in i fullskaleproduk-

tion?

Vid Lunds tekniska högskola på insti-

tutionen för byggvetenskaper kommer

man att göra en studie för att klargöra vil-

ka faktorer som är avgörande för ett pro-

cesskoncepts överlevnad. Studien kom-

mer att bli en del av den benchmarking-

och benchlearningutbildning som håller

på att tas fram.

Benchmarking innebär att man använ-

der sin omgivnings förebilder för att hit-

ta hjälp för att kunna genomföra sina egna

förbättringar. D


P

Att bygga hus är i mångt och

mycket ett rent logistikprojekt.

Eftersom de flesta byggmate -

rial antingen är tunga eller vo-

lymkrävande var byggandet ursprungli-

gen lokalt betingat – man byggde med de

material som fanns tillgängliga i närheten

eftersom långa transporter blev för krä-

vande.

Modern teknik och globalisering har

dramatiskt förändrat byggandets förut-

sättningar. Detta har också satt fokus på

hur viktigt det är att välja rätt system för att

försörja byggarbetsplatsen med material.

Byggmaterialkostnaden i ett vanligt

husbyggnadsprojekt omfattar ungefär 50

procent av entreprenadkostnaden. Studi-

er visar att utöver detta tillkommer stora

kostnader för att distribuera och hantera

byggmaterialet.

Trots att vi i åtminstone 30 år har ägnat

uppmärksamhet åt hur vi hanterar bygg-

material är arbetsplatslogistikens funk-

tionalitet fortfarande ett stort problem i

dagens byggbransch. I denna artikel kom-

mer jag att beskriva de problem som finns

i byggandets försörjningskedjor och jag

kommer att lyfta fram en aktör vars bety-

delse ofta negligeras då man beskriver

byggprocessen – byggmaterialleverantö-

ren.

Artikeln bygger på ett utvecklingspro-

jekt som är initierat av FoU-Väst och fi-

nansierat av SBUF. En projektrapport är

beräknad att publiceras i början av år

2009.

Logistikbegreppets utveckling

I den fasta industrin talade man redan för

många år sedan om begreppet om trans-

port- och lageroptimering. Synen på vad

som menas med logistik har därefter suc-

cessivt utvecklats och i korthet kan be-

greppsutvecklingen beskrivas på följan-

de sätt1:

• Fram till 1960-tal: Transport och lager -

optimering. Mycket intresse ägnades åt

att optimera enskilda aktiviteter såsom

hantering, paketering, lagring och

transporter. Mycket av detta var kopp-

lat till de operationsanalytiska modeller

som hade sitt ursprung i andra

världskriget.

• 1960- och -70-tal: Materialadministra-

tion. Intresset vreds från att enbart

minska kostnader till att även omfatta

optimering av intäkter. Kundservice

började bli viktigt. Materialadministra-

tion blev ett synsätt som omfattade hela

materialflödet från råvara till slutlig

förbrukare.

• 1980-tal: Logistikstrategi. Influenser

från japansk bilindustri gjorde att för-

mågan att tillverka direkt mot kundor-

der utvecklades. Ledtider kortades och

lagerstorlekar minskades och begrep-

pet JIT – just-in-time – spreds. Logisti-

ken uppfattades som nödvändig för att

öka företagens konkurrensförmåga.

• 1990-tal: Supply Chain Management

(SCM). Utvecklingen mot en ökad glo-

balisering gjorde att många företag lej-

de ut – ”outsourcade” – sina externa lo-

gistikaktiviteter vilket ledde till ökade

krav på att utveckla kontakterna i de nya

nätverkens gränsytor. Begreppet för-

sörjningskedjor återspeglade att lo-

gistiksystemets gränser omfattade

mycket mer än det egna företaget.

Allmänt kan sägas att logistik är läran om

effektiva materialflöden. En erkänd defi-

nition av logistik är: ”De aktiviteter som

har att göra med att erhålla rätt vara eller

service på rätt plats vid rätt tidpunkt och i

rätt kvantitet till lägsta möjliga kostnad.”

Logistik handlar alltså om hur man

skapar effektiva materialflöden och de

aktiviteter och system som är förknippa-

de med dessa. För husbyggaren gäller det

att kunna styra flödet av byggmaterial ef-

fektivt.

Byggandets logistik

Att bygga hus skiljer sig dock i många av-

seenden från produktion i den fasta in-

dustrin. De mest avgörande skillnaderna

är att byggandet oftast sker i projekt med

egna mål, att varje byggprojekt har en

speciellt sammansatt organisation och att

en tillfällig fabrik måste etableras. Detta

leder naturligtvis också till att förutsätt-

ningarna för byggandets logistik skiljer

sig från den fasta industrins förutsätt-

ningar.

Det som i första hand karakteriserar

byggandets försörjningskedjor är följan-

de tre faktorer:

• Byggplatsen är en tillfällig fabrik som

sätts upp för att producera endast en

produkt, vilket står i motsats till annan

industri som normalt producerar en

mängd produkter som passerar genom

fabriken för vidare leverans till sina

kunder. Detta innebär att försörjnings-


BYGGMETODER Fel mått på köksluckor. Utsågade hål för vasken i bänkskivor på fel

ställen. Restnoterade fönster. Misstagen sinkar byggprocessen. För att minska logistikkostnaderna

för byggprojekt bör byggmaterialleverantörer tas in som en part i byggets flödesprocess.

Ta in materialleverantöreri byggets flödesprocessAv bengt larsson, professor, högskolan i Halmstad


Bengt Larsson är professor i bygg -

produktionsteknik med inriktning mot

innovationer i byggandet på högskolan i

Halmstad. Han har sedan många år bedrivit

forskning om materialadministration, inno-

vationer och hållbart byggande i samverkan

med byggsektorns företag.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

kedjorna har en konvergerande rikt-

ning mot byggarbets platsen, där pro-

dukten sätts samman av inkommande

material. Endast restprodukter lämnar

byggarbetsplatsen.

• Det är nästan undantagslöst så att varje

byggprojekt skapar sina egna temporä-

ra försörjningskedjor. Följaktligen ka-

rakteriseras dessa kedjor av instabilitet,

fragmentering och separation mellan

projektering och byggande. Betraktar

man det ur ett optimalt försörjnings -

perspektiv är detta precis tvärtom mot

vad det borde vara.

• Att bygga hus och anläggningar är en ty-

pisk orderstyrd produktion, där varje

projekt innebär att man tillverkar en

prototyp. Inlärningseffekterna blir där-

för oftast ganska små, även om det finns

upprepningseffekter mellan projekt

som liknar varandra.

Tre flödenEn bygglogistikkedja kan ses som ett till-

fälligt kopplat nätverk av leverantörer,

materiallager och produktionsställen. Tre

flöden strömmar genom nätverket: Mate-

rial, information och betalningar. Lager-

hållning – beställning, transport och för-

varing – tillsammans med produktion,

dominerar logistikprocessen. Material-

flödet består av förflyttning och hanter-

ing av gods mellan olika platser.

Processen att transportera material be-

skrivs i figur 1. Av denna figur framgår

också att vi kan skilja på den logistik som

sker utanför arbetsplatsen – extern lo-

gistik – och den logistik som innebär att

materialet förflyttas inom arbetsplatsen

– intern logistik.

Ofta kan det finnas olika former av ter-

minaliseringar mellan leverantör och ar-

betsplats i form av grossister, detaljister

och företagsspecifika terminaler. Dessa

visas inte här.

I modellen ingår också informations -

flöden och pengaflöden. Kommunikatio-

nen mellan olika parter fungerar sällan

som det är tänkt. Den kritiska informatio-

nen i logistikkedjan sker i gränsen mellan

extern och intern logistik. Detta beror på

att det oftast inte finns några långsiktigt

upparbetade relationer mellan leveran-

törer och det tillfälliga byggprojektet och

man därför inte känner varandra så bra.

Olika typer av byggmaterialByggmaterial omfattar av ett mycket stort

antal olika produkter, som var för sig står

för en mycken liten del av entreprena-

dens totalkostnad. På leverantörssidan

finns det på samma sätt en mängd företag

som sinsemellan är mycket olika. Det är

lätt att förstå att alla byggmaterial inte

kan beställas och hanteras på samma sätt

och det finns därför ett behov av att kun-

na kategorisera byggmaterial för att kun-

na optimera försörjningskedjorna.

Byggmaterial, som behövs på en ar-

betsplats, kan delas in utifrån om de är

standardprodukter, eller om de är pro-

dukter som skräddarsys direkt för bygg-

projektet. Till de förra hör cement, gips -

skivor och standardfönster – till de sena-

re hör fabrikstillverkad betong, badrums -

moduler och fasadelement.

En åtskillnad kan också göras mellan

enkla material som till exempel virke och

sammansatta produkter som dörrar. Mo-

dellen i figur 2 beskriver detta.

Kök har lång leveranstidDe olika kategorierna i modellen kräver

olika typer av kommunikation och pla-

nering i relationen byggprojekt och mate-

rialleverantör. Exempelvis kräver fönster

och dörrar oftast mycket längre beställ-

ningstider – ledtider – än gipsskivor, som

ofta har hög servicegrad och kan levere-

ras på dagen.

Köksinredning kräver en oerhört

mycket större noggrannhet vid specifi-

ceringen för att leveransen ska bli rätt än

om man beställer virke i fallande längder.

Detta blir speciellt tydligt då man bygger

kök och kunden själv kan göra tillval.

Byggarbetsplatsens logistik I vårt utvecklingsprojekt har vi följt den

interna logistiken för några byggmaterial

på sju byggarbetsplatser. Tidigare bygg -

logi stikprojekt antyder att hanterings -

kostnaderna varierar mycket, att kostna-

derna är svåra att kvantifiera, att företa-

gen förmodligen har dålig information

om de verkliga hanteringskostnaderna

samt att hanteringskostnaderna inte un-

derstiger 20 procent av inköpspriset. I

vissa fall kan hanteringskostnaderna vara

avsevärt mycket högre.

Våra arbetsplatsstudier motsäger inte

vad man tidigare funnit men generellt

kan vi konstatera att platscheferna i våra

byggprojekt oftast tänkt igenom och haft

bra ambitioner om hur den interna lo-

gistiken ska fungera. Ordningen på ar-

betsplatsen har oftast också varit god.

Men det är mycket byggmaterial som

ska tas emot och transporteras in till in-

byggnadsstället och det finns många hin-

der på vägen. Dagens komplicerade hus

med många tillval och andra skrynklighe-

ter skapar många svåra situationer för

byggnadsarbetarna och arbetsledarna.

Figurerna 3 och 4 visar hur fönster tas

emot, transporteras in och monteras.

Kommunikationen bristerMen de verkligt besvärliga problemen be-


P

Figur 1. Det fysiska flödet av material från leverantör till produktion. Figur 2. Uppdelning av byggmaterial i olika kategorier.

träffande byggarbetsplatsens logistikhandlade dock inte om att gipsskivorblockerade vägen eller att det var långatransporter för fönster.

De problem som vållade störst bekym-mer var de som orsakades av bristandekommunikation och samarbete med leve-rantörerna. Nedan ges några exempelsom vållade mycket extra arbete för såvälplatsledning som byggnadsarbetare:• Överskåp i kök saknades i en leverans

och planeringen måste justeras.• Badrumsskåp saknades i en leverans

och samarbetet med flera underentre-prenörer stördes.

• Garderob saknades och det tog mycketextra tid för att undersöka vart det tagitvägen.

• Det visade sig att det är fel c/c-mått påförborrade hål på köksluckor. Dessafick slängas och nya luckor måste be-ställas.

• I sju stycken tremeters bänkskivor imassiv ek var utsågade hål för vask femcentimeter felplacerade vilket fick tillföljd att de måste kasseras. När entre-prenören påpekade detta för leverantö-ren så kom det en nya bänkskivor medexakt samma fel igen. Detta orsakadestora kostnader och tidsspill eftersomskivorna flyttats upp till inbyggnads -plats innan felen upptäcktes.

• Vissa dörrar och fönster som var impor-terade från Polen var restnoterade ochkom först med en senare transport. Det-ta orsakade att mobilkranen fick bestäl-las två gånger till arbetsplatsen i ställetför en och att planeringen för montageav dörrar och fönster inte blev optimal.

Tillfälliga samarbeten

Vi kunde i våra praktikfall konstatera attde stora problemen och extrakostnader-na alltså orsakades av problem i samar -betet och i kommunikationen med leve-rantörerna.

Orsaken till detta är att byggprojekt be-drivs i tillfälliga projektorganisationeroch det därför aldrig finns tid för attupparbeta långsiktiga relationer mellanbyggmaterialleverantörer och entrepre-nörer i enstaka byggprojekt.

Vid intervjuer med byggmaterialtill-verkare är det lätt att konstatera att deockså har en bild av att samarbetet ärsvårt att få att löpa friktionsfritt. De me-nar att de ofta är störda över att tidplaner-

na på byggarbetsplatserna inte hålls ochatt de får besked om detta alldeles försent. De är ju mycket beroende av att pro-duktionen i deras egna fabriker ska kun-na löpa efter en långsiktig och stabil pla-nering.

Det finns emellertid en gryende förstå-else för att man måste göra något och detfinns i vissa fall medvetna samarbetspro-jekt för att lösa dessa problem.

Involvera materialleverantörer

I ett normalt husbyggnadsprojekt ståralltså byggmaterialföretagens leveransertill byggarbetsplatsen för bortåt 50 pro-cent av entreprenadkostnaden. Trots det-ta betraktas sällan leverantören som enaktör i själva byggprocessen. Ofta är detenda som entreprenören kräver av leve-rantören ett lågt pris. Detta leder till attdenne i första hand fokuserar sina egnatillverkningsprocesser för att bli den somkan leverera till lägst pris – utveckling av

produkter och byggproduktion får gå iandra hand.

I en finländsk undersökning studerademan relationen mellan inköpspris och ex-tra kostnader för logistik. Generellt kon-staterade man att ju lägre inköpsprisetvar, desto högre blev kostnaderna för lo-gistiken. Till exempel levererades tegel -sten på pallar som var alldeles för storaoch tunga för att på ett enkelt sätt kunnatransporteras med hjälp av hiss till in-byggnadsplatsen. Detta fick till följd attbyggnadsarbetaren var tvungen att spen-dera 50 procent av sin tid för att manuelltbära tegelstenarna längs hela våningspla-net till den plats där murningen skulleske.

Totalt sett fanns det många varierandeorsaker till de extra kostnaderna som tillexempel röriga materialleveranser, osys-tematisk platsorganisation samt dåligtpaketerade material. Undersökningen vi-


Figur 3. Transport av fönster.


Figur 4. Montage av fönster.

sade att material med stora extra kostna-

der ofta var material som hade inhandlats

med stora rabatter.

Vi tror således att en väg att minska lo-

gistikkostnaderna i byggprojekt är att i

mycket högre grad än vad som nu är fallet

betrakta byggmaterialleverantören som

en del av byggprocessen, se figur 5. Den-

ne blir då en naturlig part i informations-

och flödesprocesserna, vilket leder till

man får bättre möjlighet att optimera

byggprocessen. D

Fotnot

Ovanstående text baseras på ett SBUF-

finansierat utvecklingsprojekt och pro-

jektrapporten beräknas vara tillgänglig i

början av år 2009. I rapporten finns en

detaljerad beskrivning av praktikfall,

intervjuer med leverantörer samt en

fullständig referenslista.

Referens

Jonsson, P. och Mattsson, S.-A. (2005),

Logistik, läran om effektiva materialflöden,

Studentlitteratur.


Det är mycket material som ska in i ett hus. Här är det köksinredningar som lossas från

lastbilen.

Figur 5. Byggmaterialleverantören måste bli

en aktör i byggprocessen.

P

Våra bostäder planeras fort-

farande med kärnfamiljen som

utgångspunkt trots att dagens

hushåll inte alltid ser ut som

för 30 år sedan. Fler typer av familjekon-

stellationer med olika barnkullar från ti-

digare relationer med varannan veckas

boende är till exempel inte ovanligt. Be-

hovet av privata och sociala ytor växlar

och ser inte lika ut för alla familjer, därför

är det viktigt att bostaden är flexibel nog

att möta olika krav.

Samtidigt måste utvecklingen av fram-

tidens boende ske med fokus på hållbar-

het och enkelhet. Med det menar vi att

både boendet och produktionen av nya

bostäder är tvungna att utvecklas åt ett

annat håll än vad det gör idag. Utveckling

ska leda till mer robusta och energisnåla

lösningar som håller i generationer.

Kan en villa på ett smart sätt anpassas

efter människors förändrade behov? Kan

en bostad vara hållbar, flexibel och sam-

tidigt enkel? Kan produktionen göras

enklare?

Dessa frågor var starten till utveck -

lings projektet Konkret Vision. Det kvinn -

liga nätverket Bettan inom Svenska be-

tongföreningen bildades med syftet att

locka fler kvinnor till byggsektorn och

förbättra branschens konkurrenskraft.

Konkret Vision är ett projekt inom nät-

verket som inspirerar till utbyte av erfa-

renheter och som främjar nätverkets vik-

tigaste målsättning: att få kvinnor att tri-

vas, stanna kvar och utvecklas.

Husets hjärta

Projektets grundidé – Kärnan – kan ses

som ett komplement till utvecklingen av

fler och fler typhus på marknaden. Typ-

hus som ritas generella för att kunna pla-

ceras in på flera olika tomter. Den servan-

de Kärnan är istället tänkt som en gene-

rell produkt som innehåller de mest kom-

plexa och installationskrävande delarna i

en villa.

Kärnan kan användas som bas kring

vilken olika, tomtanpassade, villor kan

byggas. Villan som är framtagen i detta

projekt är ett (1) exempel på tillämpning

av Kärnan, där beställarens behov, önske-

mål och budget samt tomtens specifika

kvaliteter och begränsningar ger förut-

sättningar för utformningen av villan.

Villans mest installationstäta utrym-

men som kök, bad, dusch och wc är place-

rade ihop i Kärnan som är en genomtänkt

och självbärande färdig lösning med en

planlösning som ger större frihet i an-

vändning av de olika våtutrymmena.

Kärnan är ett av flera exempel inom

Konkret Vision där vi valt att lyfta fram

betong som ett kvalitativt och estetiskt

material i boendemiljön genom att ha tät

betong som färdigt ytskikt i våtutrymme-

na. Kärnan ger en tryggare drift genom att

de samlade installationerna är åtkomliga

via öppning till vertikalt schakt mellan

kök och våtutrymme.

Enkelt och fuktsäkert

Ytskikten i våtutrymmena är betong av

flera anledningar. Bland annat så lämpar

sig betongens egenskaper väl i våtutrym-

men ur fuktsynpunkt. Vi har skapat den

verkligt enkla lösningen utan material

som kan mögla och tätskikt som kan per-

foreras. Med rätt utnyttjande av den ge-

digna kunskap som finns om betong, dess

materiella egenskaper och möjligheterna

till olika behandlingar tror vi på ett säkert

våtutrymme.

Vi anser att betongen även har estetis-

ka kvaliteter och väljer att inte belägga

ytan med klinker och kakel utan behålla

betongen som ytskikt. Det ger en enkel-

het i underhållet av badrummet eftersom

där inte finns några smutssamlande fogar.

Betongens porer förseglas med ett poly -

uretanskikt som förhindrar smuts och

fläckar att tränga in och bli svåra att bear-

beta.

Istället för att sätta sin personliga prä-

gel på badrummet genom val av klinker

och kakel så kan andra inredningsval gö-

ras i badrummen. Bland annat färgen och

typ av material/glas på skjutdörrar och i

materialval på förvaringen, som tagits

fram i olika delar som är tänkt att kunna

beställas som tillval. Kärnan kan bestäl-

las/levereras i olika utföranden.

Utefter hela Kärnans långsida löper en

golvränna längs väggen. Golvet i hela

Kärnan har fall mot rännan och därmed

också mot schaktet. Det ger en renare och

enklare konstruktion och det underlättar

att städa utrymmena när golven enkelt

kan spolas av i alla delar utan att vattnet

behöver rinna till en enda golvbrunn.

Smidig logistik

Kärnan kan även kopplas i serie på ett

plan där delarna kan byta plats och även

kompletteras med ytterligare ett bad/

tvättstuga alternativt extra wc/dusch.

Våtutrymmena i Kärnan går att nås från

två håll för att skapa större tillgänglighet


BYGGMETODER Planera en villa som följer familjens rytm, från småbarn till pen -

sionärstillvaron. Bygg det i ett material som inte möglar, och med en logistik som bygger på

funktioner. Lägg därtill att huset ska vara energieffektivt. Valet föll på betong.

Smarta funktioner ledstjärnaför flexibel villa i betongAv linda hafslund, avdelningschef, NCC Teknik

Linda Hafslund har varit projektledare

för Konkret Vision. Hon är civilingenjör från

Väg och vatten, KTH. Idag är Linda Hafslund

avdelningschef för affärsenheten Egen regi

på NCC Teknik i Solna.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

till funktioner när enheterna läggs intill

varandra.

Utformningen av köket bidrar till en

öppen planlösning. En tanke med ut-

formningen är att logistiken i köket ska bli

smidig. Lådorna i köksön kan vara åtkom-

liga från båda håll för förvaring av porslin

och bestick som åker ut och in mellan bor-

det och diskmaskinen. Kyl och frys mon-

teras på en sockelenhet försedd med hjul,

vilket gör dem utdragbara för inspektion

av bakomliggande schakt och för rengö -

ring.

Det finns också en smulsug med galler

kopplat till centraldammsug i sockeln un-

der ugnen för att underlätta att hålla rent.

Den extra djupa bänkskivan ger ytor för

bland annat avställning av disk med av-

rinning till avlopp i diskho.

Smarta funktioner

”Villa B” är alltså ett exempel på hus som

kan byggas runt Kärnan och är utvecklad

för att klara passivhuskraven. De boende

kan själva läsa av sin energianvändning,

vilket gör det enkelt att ha kontroll på

driftskostnader. Detta ökar medvetenhe-

ten om vilket beteende som bidrar till att

hålla nere energianvändningen i villan.

En central tanke i utformningen av vil-

lan är möjligheten till flexibilitet i plan

och dessutom möjligheten att hyra ut ett

plan. Villan har en standard som främjar

hållbarhet bland annat genom beständi-

ga material utan att för den skull inskrän-

ka på möjligheten att förändra interiören.

Villan har olika karaktär av uteplatser

med kvaliteter som insynsskydd, utsikt

och skydd under tak. Dessutom har villan

många genomtänkta och smarta funktio-

ner som underlättar vardagen.

Det är ett enfamiljshus i två plan med

en total boyta på 188 kvm. Villan är desig-

nad för en liten tomt på cirka 500 kvm be-

lägen i ett tättbebyggt område med nära

till grannar.

Följer familjens behov

Vid utformning av Villa B har vi tänkt oss

att brukaren är en familj, som vi följer i

olika skeden i livet, då Villa B kan anpas-

sas efter olika behov. Vid inflyttning be-

står hushållet av två vuxna i 40-årsåldern

med en tonåring från tidigare relation och

gemensamma tvillingar på 2 år.

Familjens behov av ytor för umgänge,

avskildhet, lekytor, möjlighet till övernat-

tande gäst, fast arbetsplats och möjlighet

till större middagsbjudning är exempel

på situationer som format bostaden i oli-

ka skeden. Mobila rumsindelande förvar-

ingsmöbler med inbyggda skjutdörrar

(även innehållande uppfällbar säng alter-

nativt arbetsbord och hyllor) skapar här

möjlighet till anpassning av den generel-

la ytan på båda planen. De avskilda ytor-

na får olika karaktär beroende på olika

asymmetriska fönsternischer i olika ni -

våer.

Sammansättningen av de boende i vil-


Axonometri av Kärnan (sett från våtutrymmena).Illustration: Katarina Wahlström (arkitekt) och Helena Eriksson (visualisering).


Axonometri av Kärnan (sett från köket).Illustration: Katarina Wahlström (arkitekt) och Helena Eriksson (visualisering).

lan förändras över tid med gradvis utflyt-

tande ”tonåring” till att bestå av två vux-

na som beslutar att hyra ut ett plan, då de

prioriterar en lägre boendekostnad, men

inte vill ta steget att flytta.

Energieffektiv form

Villa Bs form utgörs av en samlad kropp,

som består av en bostadsvolym med an-

slutande terrasser och uterum såsom

trädgårdsrum respektive carport på

entréplan.

Ett vindfång i två plan fungerar som kli-

matsluss mellan entré respektive terrass

och uppvärmd bostadsyta. Vindfånget

fungerar även som vädringsbalkong och

vid uthyrning av ett våningsplan som ut-

vändig kommunikation till separat entré

på ovanvåningen. Villans form utgår ifrån

en strävan efter kostnads- och energi -

effektivitet.

Stomme och fasadmaterial är betong,

som utgör färdig yta både för exteriör och

för interiör. Ytterväggarna i betong är så-

väl bärande som stomstabiliserande.

Kontraster i olika pigmentering och bal-

last utnyttjas i gjutningen för en ljusare

interiör och en mörkare utvändig fasad -

yta. Mellanbjälklaget utförs som ett

träbjälklag med akustikdämpande trätak

på bottenvåningen och trägolv på ovan-

våningen som kontrasterande material

till betongytorna.

Full flexibilitet

Vår villa ska klara passivhuskraven, vilket

innebär att det är extremt välisolerat och

vi behöver inte installera något traditio-

nellt uppvärmningssystem. Stora delar av

året räcker det med värmen från männi-

skor i villan, solinstrålningen samt från

spis, torktumlare och andra apparater för

att hålla en normal inomhustemperatur.

Under kalla månader tillförs lite extra

värme med ventilationssystemets tilluft.

På varje våning finns en öppen spis vilken

kan ses som en värmekälla under de mest

kalla dagarna på året.

På villans yttertak installeras en sol-

fångare. Solfångarens uppgift i denna vil-

la är att producera både tappvarmvatten

och värme. Villan är även förberedd el-

mässigt för placering av solceller på tak

med kanalisation från tak ner till el-nisch

där plats finns för växelriktare.

Ett luftbehandlingsaggregat med vär-

meåtervinning placeras i teknikutrym-

met på bottenvåningen. Detta försörjer

villan med ventilation och för ut värmen

i villan.

Tilluftskanaler för bottenvåningen

gjuts in i golv och förses med golvgaller.

På plan två placeras tilluftsspridarna i

tak vid fönsterlägen för att klara flexibili-

teten gällande rumsindelningen.

Förutsättning kring el- och teleinstal-

lationer i villan är fokuserat på flexibilitet

kring fri planlösning, till exempel är el-

centralen uppdelad på två för att kunna

dela av övervåning till en separat lägen-

het. Uttag för el- och telesystem är främst

placerade i golv i uttagsboxar för att lätt

kunna ansluta till de mobila möble -

ringsväggarna. Teleuttagen är så kallade

kommunikationsuttag vilket ger en val-

frihet att välja mediaenhet som ska anslu-

tas exempelvis TV, data. Ytterväggarnas

utformning gör att infälld kanalisation

och uttag inte kan nyttjas i dessa väggar.

All el är uppbygg kring ett styrsystem

som i vissa delar är radiostyrt. Det gör att

till exempel strömställarna kan placeras

valfritt utan kabeldragning, vilket är en

fördel när man har mobila väggar. D

Fotnot:

Projektet har finansierats av Byggkostnads-

forum och SBUF. Se mer på

www.konkretvision.se.


Villans entrésida mot nordost.

Illustration: Katarina Wahlström (arkitekt) och Helena Eriksson (visualisering).

P


Syftet med studien var egent-ligen att undersöka om det finnsett samband mellan sjukdomenhypertyroidism (sköldkörtel-

rubbningar) hos inomhuskatter somplötsligt dök upp i Sverige år 1978, och an-vändningen av bromerade flamskydds-medel (PBDE) som samtidigt börjadebreda ut sig.

Det var från början en uppföljning aven amerikansk studie från år 2007. Menforskaren Darya Kupryianchyk underhandledning av professor Åke Bergmanvid institutionen för miljökemi vid Stock-holms universitet utvidgade den svenskastudien till att omfatta vissa andra miljö-föroreningar också.

Höga halter av PBDENågot samband mellan sköldkörtelrubb-ningar och PBDE – polybromerade dife-nyletrar, kunde inte beläggas den härgången. Istället upptäcktes att katterhade nästan 50 gånger högre halter avPBDE i blodet än vuxna människor samten rad andra halogenerade organiska mil-jöföroreningar, som till exempel tio olikaPCB-föreningar.

De flesta flamskyddsmedel (PBB ochPBDE) är förbjudna i Sverige, en del gans-ka nyligen. Det enda som är tillåtet i vissutsträckning är dekaBDE, som tillhörgruppen bromerade flamskyddsmedel(PBDE). Det används, liksom övrigaPBDE, oftast i elektrisk och elektroniskutrustning.

– I elektrisk utrustning och elektroniksom till exempel tv-apparater i förstahand, ja, men vi har också en misstankeom att det kan finnas i textilier och hel-täckningsmattor, säger professor ÅkeBergman.

Man hittade även höga halter av ämnensom är förbjudna i Sverige, en del sedanlänge. PCB förbjöds till exempel redan år1978. Katternas PCB-halter påminner omde som förekommer i människor i Sveri-ge och beror sannolikt på intag av PCB viafödan.

Katter bra markörerNär det gäller miljögifter är inomhusmil-jön är en mycket viktig källa för expone -ring från varor och material. Just därförär husdjur som katter bra att studera. Devistas i samma miljöer som oss människor

och dessutom lever de nära golv, mattoroch möbler, som också små barn gör. I defå studier som har gjorts på små barn kanman se att de har högre exponeringar änvuxna. Hälsokonsekvenserna ser alltså utatt kunna bli större för barnen.

– Det finns en koppling där. Både småbarn och katter lever närmare förore-ningskällorna. Precis som barnen får i sigdamm och smuts när de stoppar händer-na i munnen blir katten extremt expone-rad när den slickar sin päls, förklarar ÅkeBergman.

Det är också lättare att fånga upp kun-skap genom katter eftersom de i vissa fallhar sämre möjlighet att bryta ner en delämnen i kroppen.

– Katten är en tveklöst en bra markörför inomhusmiljön. Vi ska nu försöka göraen fördjupad studie om det här, framför-allt för att få veta mer om katter som mar-körer för inomhusmiljö, berättar ÅkeBergman.

Fortsatta studierAtt det inte gick att belägga något sam-band mellan sköldkörtelrubbning (hy-pertyroidism) hos katterna och före-

INNEMILJÖ Förekomsten av miljöföroreningar i inomhusluften är större än man tidiga-

re trott. Det visar en ny svensk studie där man använt inomhuskatter som markör för skadliga

ämnen i inomhusmiljön. Särskilt flamskyddsmedlet dekaBDE förekommer mer än väntat.

Kattblod visar höga halterav miljöföroreningarAvmariewallin, frilansbyrån Rakt på sak

Katter vistas i samma miljöer som människor och lever precis som

barn nära golv, mattor och möbler.

Flamskyddsmedlet dekaBDE förekommer i större utsträckning än vad

forskarna väntat sig i blod från innekatter. Foto: Marie Wallin


Vid hypertyroidism producerar sköldkörteln mer hormoner än den ska. Ämnesomsättningenökar och katten magrar trots god aptit.

komsten av PBDE i blodet betyder inte att

det inte finns något samband.

– Vi har inget samband nu men vi letar

efter en miljöfaktor som ger den här kon-

sekvensen. Att sjukdomen så tydligt dök

upp samtidigt som spridningen av de bro-

merade flamskyddsmedlen är ju väldigt

intressant.

Trots att PBDE-halterna i katternas

blod är 50 gånger högre än hos vuxna

svenskar är de ändå cirka tio gånger lägre

än katterna i den amerikanska ur-

Hypertyroidism, giftstruma, var nästan heltokänd hos katter fram till början av 1980-talet.



P Avsikten med flamskydds-medlet är att det ska ge ettskydd under produktenshela livscykel. De är alltsåmedvetet tillverka de så deinte ska brytas ner så lätt,vilket också gör att de inteförsvinner när de kommer uti miljön.

Exempel på produkter somkan vara flamskyddade ärbland annat tex tilier, möb-ler, mattor, skyddskläder,gummi kablar, isoleringsma-terial, elektriska och elektro-niska produkter.

Problemet är att en delflamskyddsmedel kan lagrasi miljön och i vissa fall varahälsoskadliga. De kan trans-porteras långa vägar i luftenoch spridas långt ifrån källan.Olika flamskyddsmedel harolika skadlig effekt.

Skadliga effekter har be -visats när det gäller vissaflamskyddsmedel, andra ärfortfarande ganska outfors-

kade. Det skador man kun-nat bevisa är skador på fort-plantningsförmågan, canceroch lever skador, att ämnetlagras i kroppen samt gersvåra skador i miljön och påvattenlevande organismer.

Antalet flamskyddsmedel ärstort. Det saknas en över-siktlig kunskap om vilka somanvänds i dag. Vilka medelsom impor terade varor inne-håller registreras inte.

Indelning sker i fyra huvud-grupper: oorganis ka ämnen,bromerade eller kloreradeämnen, organiska fosforför -eningar och kväveför -eningar.

Tillverkning sker inte i Sve-rige. År 2005 importeradesvensk industri 200 ton bro-merade flam skyddsmedelsom råvara.

PBDE – polybromerade dife-nyletrar (bromerade flam -skyddsmedel) har fått störst

uppmärksamhet. De harbland annat påvisats i bröst-mjölk samt i blod. Det finnsdrygt 20 stycken bromeradeflamskyddsmedel, varav femär flitigast använda.

De fem vanligaste brome-rade flamskyddsmedlen ärPentaBDE, OktaBDE, Hexa -bromcyklododekan, Tetra -bromdisfenol och DekaBDE.De har alla skiftandekemiska egenskaper ochklassificeras därför olika.

Förbud finns för vissa flam -skyddsmedel. PBB och Pen-taBDE och OctaBDE förbjödsinom EU från sommaren2004. DecaBDE får inteanvändas i elektriska ochelekt roniska produktersedan mitten av år 2008,men är alltså tillåtet i vissaandra applikationer.

Fakta flamskyddsmedel:

PentaBDE är klassificeradsom miljöfarligt och hälso -skadligt. Kan ge allvarligahälsoskador genom hudkon-takt och förtäring. Kan skadabarn under spädbarnsperio-den. Klassificerat som myc -ket giftigt för vattenlevandeorganismer, kan ge skadligalångtidseffekter i miljön.

OktaBDE är klassificerat somreproduktionsstörande ochbedömt som persistent(svårnedbrytbart), bioacku-mulerande (ökar för att detupptas fortare än det brytsner) och toxiskt (giftigt).

Hexabromcyklododekan

(HBCDD) är i slutskedet av

riskbedömning inom EU.Ämnet är svårnedbrytbart,bioackumulerande, mycketgiftigt för vattenlevandeorganismer och kan orsakaskadliga långtidseffekter ivattenmiljön. I djurförsökhar HBCDD gett upphov tillförstorad lever och visat siglagras i kroppen.

Tetrabrombisfenol A

(TBBP A) är också föremålför riskbedömning inom EU.Ämnet föreslås klassificerassom mycket giftigt för vat-tenlevande organismer ochbedömas som svårned -brytbart och bioackumule-rande.

Dekabromdifenyleter

(dekaBDE) anses i EU:s risk-bedömning vara mycketsvårnedbrytbart. Det finnsindikationer på att dekaBDEorsakar skador på hjärnansutveckling i djurförsök samtmisstankar om att dekaBDEkan vara bioackumulerande.DekaBDE har också visat sigkunna omvandlas till gifti-gare ämnen när det brytsner i miljön och i levandeorganismer.

Källa: Kemikalieinspektionen

Fakta hälsopåverkan

Åke Bergman, professor vid Stockholmsuniversitet, har bedrivit omfattande studierav bromerade flamskyddsmedel. Foto: Stockholms universitet

sprungsstudien och långt under de nivå-er där man sett effekter hos försöksdjur.Det är således en bit kvar innan man kansäga något om eventuell hälsopåverkanpå människor.

– Målet är att först försöka beskrivahälsoeffekter på djur och sedan se om detär relevant för människor. Nu har vi bör-jat titta i den här änden: på bromeradeflamskyddsmedel, PCB och de gamla be-kämpningsmedlen, för att hitta en väg attbeskriva problem, men också för att blibra på att utnyttja katterna som markörerför hälsofarliga föroreningar, säger pro-fessor Åke Bergman. D

En sjukdom som varnästan helt okändhos katter fram tillbörjan av 1980-talet, sam tidigt somde bromera deflamskyddsmedlenblev populära inomindustrin. Hyperty-roidism är sammasak som sköldkörtel-rubbning, som hos

människan kallasjust så, eller iblandgiftstruma. Någotfår sköldkörteln attproducera mer hor-moner än den ska.Då ökar ämnesom-sättningen och krop-pen går på högvarv.Katten magrar trotsgod aptit.

FAKTA Hypertyroidism

Människan andas in cirka10 000 liter luft per dygnoch det är av stor betydel-se för vårt välbefinnande

att den luften är ren och utan förorening-ar.

Vi moderna människor vistas inomhusmer än 95 procent av dygnets timmar, påarbetet, i daghem, skola, fritids, på gym-met och hemma. Utomhus är vi endastkorta stunder då vi förflyttar oss från eninnemiljö till en annan.

Tyvärr är inte den luft vi andas så rensom den borde vara. Den är oftast påver-kad av diverse föroreningar som kan hasin källa i utomhusluften eller så blir luf-ten försmutsad på väg in i byggnaden vialuftbehandlingssystemet eller otätheter ibyggnaden.

Nya material emitterarNybyggda hus med nya material emitte-rar kemiska ämnen till inneluften underlång tid och om materialen blir fuktiga såkan emissionerna öka mer än från den ur-sprungliga emissionen. Stor användningav miljövänliga och naturliga materialkräver en lång tid av ”avgasning” då emis-sionerna måste vädras ut.

För några år sedan gjordes en stor un-dersökning i Stockholm om lättflyktigaorganiska ämnen (VOC) i nybyggda husoch det visade sig att fortfarande, efter2–4 år, var medelvärdet i lägenheternadubbelt så högt som riktvärdet. Vid in-flyttning var värdena mycket över rikt-värdet på 300 µg/m3.

Förhoppningsvis ska Världshälsoorga-nisationen (WHO) inom kort komma utmed ”Guidelines for Indoor Air Quality”som kan vara till hjälp för att kvalitetssäk-ra innemiljön.

Nya material, främst färg, trä, oljadegolv och linoleummattor, avger mångaämnen som kan orsaka slemhinneirrita-

tioner, till exempel terpener (limonenmed flera) och olika aldehyder.

Vid de flesta VOC-mätningar finns all-tid n-butanol, 2-etylhexanol, aldehyder,flera olika terpener och även ämnen sominte borde finnas i nya hus, även om hal-terna är låga.

Vilka parametrar användsFör att kunna övervaka luftkvalitetenkrävs kunskap om vilka innemiljöpara-metrar som ska mätas och även förståel-se för var källan/orsaken kan vara.

Byggbolagen tävlar om att bygga mil-jövänligt och energisnålt och det senastemodet är att bygga så kallade ”passivhus”,extremt välisolerade och utan tillfördvärme via radiatorer. Uppvärmningenska ske med människors egna kroppsvär-me och med de hushållsmaskiner som används. Hur dessa ”passivhus” fungerarpå längre sikt (10–20 år) med avseende påupplevd innemiljö och energibesparingåterstår att se.

Det finns många frågetecken när detska byggas ”täta” hus med minimal venti-lation. Kan byggarna vara så noggrannaoch bygga utan fel, med rätt materialvaloch dimensionera för fuktbelastningen?Är konstruktionen ”förlåtande”, det villsäga kan fukt torka ut om den kommer ini till exempel väggen? Räcker ventilatio-nen till för att föra bort de föroreningarsom alstras i rumsluften? Klarar systemetden fuktproduktion som en tonårsfamiljalstrar?

Stora kostnader Byggsektorn är snabb på att göra allt i fullskala. Allt för många hus som byggts desenaste 15–20 åren är byggda med storaglaspartier som sommartid kan ge över-temperaturer inomhus och enstegstätadeträregelfasader (kartonggipsskiva, iso-lering och en tunn puts). När det blir

fuktskador i dessa väggar, vilket redan harupptäckts i alltför många byggnader, blirdet stora kostnader när ytterväggarnamåste repareras.

Om skadorna inträffar inom garantiti-den (2 år) måste byggbolaget ta kostna-derna, men efter garantitiden är det fas-tighetsägaren eller bostadsrättsförening-en som får stå för kostnaderna.

När fukten tränger in i fasaden via då-ligt utförda fönsterpartier eller om fasad -ytan penetreras med uppsättning av mar-kiser eller annat finns stor risk att regn-vatten tränger in i väggen så att kartong-gipsskivan möglar.

I våra undersökningar har vi hittat mö-geltoxiner inomhus från mögelsvampenStachybotrys chartarum som är frekventförekommande på fuktiga kartonggips -skivor. Dessa mykotoxiner är starka giftersom bland annat inhiberar vävnadsupp-byggnaden i våra celler samt verkar in-flammatoriskt och är cancerframkallan-de. Detta finns beskrivet i flera veten-skapliga artiklar och i fackpress och dethar jag påtalat ända sedan mitten av 1990-talet. Efter SBUF-rapporten (nr 1019,2005) slutade Skanska med dessa väggar


INNEMILJÖ Att fuktskadade hus påverkar de boendes hälsa är välkänt. Nu kan ny

analysteknik visa vilka toxiska mögel som orsakar hälsobesvär. Byggsektorn är alldeles för snabb

med att ta in nya material och nya byggtekniker – utan att utvärdera dem först.

Fuktskadade hus emitterargifter till inomhusluftenAv aimemust, mikrobiolog, IVL Svenska Miljöinstitutet

Aime Must är mikrobiolog och har

arbetat med fukt och mögelskador i mer än

20 år. Hon hade tidigare företaget Aimex AB.

Idag arbetar Aime Must på IVL Svenska

Miljöinstitutet AB

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

och nu, år 2008, har de flesta byggbolag

slutat att bygga med den väggkonstruk-

tionen. Nu i dagarna har även försäk-

ringsbolagen slutat med att försäkra den-

na konstruktion och jag hoppas att det

aldrig mer byggs ett sådant hus.

Problemet kommer dock inte att för-

svinna på kort sikt utan husen är byggda

och de som förvaltar husen får ta smällen.

Fukt påverkar materialenFukten påverkar materialen på olika sätt,

de kan svälla, spricka, deformeras och

avge emissioner, eller bli påväxta av olika

mikroorganismer.

I nya BBR 06 har Boverket skärpt kra-

ven på fukt i nyproduktion. I kap. 6:51 står

det att: ”Byggnaden skall utformas så att

fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hy-

gieniska olägenheter och mikrobiell till -

växt som kan påverka människors hälsa.”.

I kap 6:52 om högsta tillåtna fukttill-

stånd står det: ”För material och material -

ytor, där mögel och bakterier kan växa,

skall väl undersökta och dokumenterade

kritiska fukttillstånd användas.”.

De flesta föroreningar som bildas i

”fuktiga byggnader” kommer från bygg-

nadsmaterialen som emitterar olika flyk-

tiga kemikalier eller där mikroorganis-

merna (mögel, bakterier och rötsvampar)

orsakar lukt (gasformiga kemikalier) el-

ler partiklar (diasporer, toxiner, glukaner,

med mera) som förorenar rumsluften.

Enligt min mening så borde alla mate-

rialleverantörer dokumentera vilka flyk-

tiga ämnen (VOC) som emitterar från ma-

terialet då det utsätts för olika fukthalter.

De emissionsfakta som redovisas är oftast

vid 55 procent RF och motsvarar inte alls

de emissioner som uppkommer vid en

fuktskada då RF > 75–80 procent eller FK

> 15–18 procent. Dessutom kan till exem-

pel sammansatta golvmaterial uppvisa

helt andra emissioner än de enskilda

komponenterna var och en för sig.

Gav besvär i slemhinnorEn annan nymodighet som har vållat pro-

blem är de oljade trägolven. Många golv -

oljor emitterar länge från ett nyoljat golv

och om golvet ska hålla sig fräscht ska det

oljas om med jämna mellanrum, och följ-

aktligen åter emittera föroreningar till

rumsluften.

I en nybyggd ”ekologisk” skola med

oljade trägolv blev det alldeles för höga

halter av VOC i rumsluften. VOC-halter-

na minskade inte utan tio månader efter

oljningen hade både elever och personal

kraftiga besvär i ögon och slemhinnor. Det

hela slutade med att golven slipades rena

och lackades om (flera tusen kvm), efter-

som man ansåg att emissionerna inte skul-

le avklinga tills det var dags att underhål-

la med ny omgång med olja. Oljan som

man hade valt var ”miljövänlig” och leve-

rantören ville inte ta på sig något ansvar.

Simulera fuktbelastningFuktigt trä emitterar mer än torrt trä och

många terpener som oxiderar kan i sin tur

bilda olika aldehyder som inte är så häl-

sosamma.

Materialleverantörerna borde också

kunna dokumentera hur länge ett mate -

rial tål att vara uppfuktat innan det an-

grips av olika mikroorganismer. Det kan

man göra med ett relativt enkelt test i en

fuktkammare med till exempel 90 pro-

cent RF. Om materialet inte möglar i kam-

maren under testperioden (6 mån–1 år) är

det sannolikt att det klarar en tillfällig

fuktskada i verkligheten.

Med sådana faktauppgifter från mate-

rialleverantörerna är det lätt för projek-

törer och andra att beräkna fukttillstånd

i olika konstruktioner och välja material

efter det. Det finns ett utmärkt verktyg i

fuktberäkningsprogrammet ”WUFI”

som kan simulera fuktbelastningen vid

fuktsäkerhetsprojektering.

Fuktens betydelse för hälsanEnligt ett av riksdagens miljömål, ”God

bebyggd miljö”, ska byggnader och deras

egenskaper inte påverka hälsan negativt.

Miljömålet ska vara uppfyllt till år 2020.

Ny byggteknik och nya material an-

vänds direkt i stor skala utan att man först

har utvärderat hur materialen eller tekni-

ken påverkar innemiljön. På 1970- och

1980-talet fick vi stora innemiljöproblem

med golvavjämningsmassa som innehöll

kasein. På 1990-talet kom problemen

med vattenbaserade lim på alkalisk be-

tong. På 2000-talet och en tid framåt har

vi kartonggips i våtutrymmen och utfack-

ningsväggar/enstegstätade putsade trä-

regelfasader att ta hand om.

Sedan 1970- och 1980-talet har vi haft

”Sjuka hus” och begreppet Sick Building

Syndrome (SBS) på dem som fick olika

besvär såsom irriterade ögon, slemhinne-

besvär, hosta, hudrodnader, med mera.

Besvären var relaterade till vistelsen i

nr 6 B 2008 husbyggaren 33

Fukt och mögelskada på gips i byggskedet. Foto: Aime MustDold mögelskada på gips i yttervägg. Foto: Aime Must


byggnaden och försvann när man vardärifrån.

Idag talar man mer om Building Rela-ted Illness (BRI) för samma typ av symp-tom. Åtskilliga miljoner kronor har lagtsner på forskning men än idag är forskareinte överens om vad som orsakar dessabesvär. Däremot är man helt överens omatt ”fuktiga byggnader” orsakar olika be-svärssymtom och en högre frekvens avastma hos de personer som vistas i de fuk-tiga husen.

Enligt den medicinska forskningen ärhusen fuktiga om det finns kondens påfönstren och om husen har platta tak.Problemet är att byggteknikerna, skade-utredarna, mikrobiologerna och medi-cinska forskare inte kan kommuniceramed varandra.

Bland skadeutredare har det länge varit känt att om fuktskadorna, även dedolda i konstruktionen, åtgärdas så blirmänniskorna friska. Detta faktum är nuvetenskapligt dokumenterat.

Nya rön i inomhusforskningen har vi-sat att ”mögellukt” vid golvvinkeln orsa-kar astma, hösnuva och eksem hos barn(Hägerhed et al.).

Toxiskt mögel ger besvär

En forskargrupp vid Lunds universitethar utvecklat en ny metodik som kansärskilja olika endotoxiner (bakteriegif-ter) och mögeltoxiner från mikrobielltillväxt som kommer in i rumsluften ifuktskadade byggnader (Bloom et al).Finländska forskargrupper från Folkhäl-soinstitutet i Kuopio har konstaterat i fle-ra vetenskapliga artiklar att mikroorga-nismer, både mögel och aktinomyceter(bakterier), orsakar inflammatoriskaprocesser i luftvägarna liksom att mikro-ber även kan orsaka reumatiska sjukdo-mar.

Med ny analysteknik och systematikkan vi undersöka våra ”dåliga” innemiljö-er och se vilka toxiska mögel eller vilkenkemi som kan orsaka hälsobesvären. Ge-

nom samarbete med Lunds universitetoch Kuopio Folkhälsoinstitut hoppas vikunna förstå vilka mekanismer som orsa-kar de upplevda besvären i vår innemiljö.

Efter mer än 20 år i branschen vet vi attom fuktskadorna (även gamla) åtgärdas,om ventilationen är tillfredsställande ochom det är rätt material på rätt plats så ärdet ytterst få individer som klagar på in-nemiljön eller riskerar hälsan. D

Referenser:

Lennart Larsson är docent vid sektionen för

medicinsk mikrobiologi på institutionen för

laboratoriemedicin vid Lunds universitet.

Erica Bloom är doktorand vid sektionen för

medicinsk mikrobiologi på institutionen för

laboratoriemedicin vid Lunds universitet.


Fukt och mögelskada på gips i byggskedet. Foto: Aime Must Träregelverk i fasad med mögel och blånadssvamp. Foto: Aime Must

P



Svar på frågan varför det fort-farande finns fuktproblem kankort sammanfattas med att detfinns en diskrepans mellan prak-

tik och teori där ett ingenjörskunnandeinte praktiseras fullt ut och i alla led. Medingenjörskunnande avser jag en förståel-se för hur en byggprodukt med alla dessingående komponenter fungerar, förmå-gan att skapa en sådan och vilka riskersom finns från uppförande till brukande,det vill säga inte enbart en teoretisk be-traktelse i byggnadsfysik.

Denna artikel baseras på författarenssubjektiva erfarenhet och reflektionerfrån miljonprogrammets avslutande fastill idag. Jag har under denna tidsepoksjälv studerat fuktrelaterade egenskaperinom beständighetsområdet men ocksåinom det konventionella fuktskadeområ-det. Mitt kontaktnät innefattar nästanalla framstående fuktforskare och bygg-nadsfysiker i Norden och jag har kunnatreflektera över deras mödor och ambitio-ner att skapa förståelse och kunskap inomämnet.

Historiken ger många ledtrådarFöre 1970-taletI en historisk betraktelse fanns relativt fåproblem med fukt i det så kallade miljon-programmet och tiden före denna expan-siva byggepok. Några större skillnader iväderpåverkan, fuktbelastning underbyggskedet och för den färdiga produk-ten, då och nu, kan inte konstateras ävenom vi ibland upplever extremt långa regnperioder vissa år.

Vi använde då, och använder idag, trä,betong och stål. Men tidigare var andelenoorganiska material i majoritet, dock inteför enfamiljshus som egentligen inte för-ändrats i sin struktur utan fortfarande be-står av en fukttålig betonggrund med enstomme av trä.

Jag har en känsla av att fukt inte var ettstort problem före 1970-talet, fastänbyggprojekten inte skyddades mot väderoch vind. Å andra sidan var det vid dennatid mer av platsbyggda trähus och fler -familjshus med stomme och ytterväggarav betong. Småhusen av trä blev inte hel-ler lika fuktkänsliga då man ofta forcera-de fram ett klimatskal som gavs möjlighetatt torka innan materialen byggdes in ochväggarna isolerades.

1970-taletVarför uppstod många fuktproblem un-der 1970-talet? Det måste finnas en klarförändring i produkten eller processensom var orsak till detta.

Den sannolikt viktigaste anledningentill att fukt orsakade skador var det ex-pansiva egnahemsbyggandet där markexploaterades i en takt och i områden somvar sämre ur ett fuktperspektiv än man ti-digare utnyttjat. Jordbruksmark kom tillanvändning i skapandet av bostadsområ-den vilket klart skiljde sig från gammalpraxis att utnyttja höglänta och torraremarker för bebyggelse.

Vidare kunde jag själv konstatera attkunskaperna var dåliga i hur byggnads-material fungerade. De flesta konstruktö-rer och entreprenörer var övertygade omatt en vattentät betong också var vatten-tät vilket var en mycket felaktig slutsats.

Fukt drevs upp mot plastmattaPlasterna intog byggmaterialmarknadendär golvbeläggningar som var betydligttätare än underliggande betong börjadeanvändas i stor omfattning vilket i fukti-ga undergrunder ökade fukthalterna un-der de täta materialen. Skadorna uppstodinte alltid omedelbart utan efter några årvilket därmed inte resulterade i en snabbändring i design.

Entreprenörerna överraskades av fukt -

skador vid garantibesiktningar eller straxdärefter och man var många gånger för-vånad över skadeutvecklingen. Fukt-forskning på Lunds tekniska högskola in-tensifierades, sådan forskning hade re-dan påbörjats under 1960-talet, vilket såsmåningom skapade det nuvarande Fukt -centrum med stöd från såväl Byggforsk-ningsrådet och SBUF.

Forskarna kom snabbt till en slutsatsatt mycket små temperaturskillnadermellan ovansida och undersida av små-husens betongplattor kunde driva uppfukt till de täta golvbeläggningarna, plast-mattorna, och orsaka fuktskador på un-dersidan av dessa. Detta var ofta orsakentill de sena fuktskadorna. Problemet lös-tes med att isolera undersidan av betong-plattorna varvid en temperaturgradientinte drev upp fukt till de täta golvbelägg-ningarna.

Kallare ytorDe tidiga fuktskadorna orsakades precissom idag av en oförståelse i att betongmåste torka ut till en acceptabel fuktnivåoch att det inte räckte med att bara ytanskulle vara torr. Stora utbildningsinsatser

FUKT Varför finns det fortfarande fuktproblem? Ett bristande ingenjörskunnande är en

del av svaret. Även den historiska utvecklingen sedan 1970-talet pekar på svar. En lösning är att

standardisera byggnadsdelar, system, komponenter och produkter.

Standardisering minskarfuktproblem i byggenAvkyösti tuutti, forsknings- och utvecklingschef, Skanska AB

Kyösti Tuutti är forsknings- och

utvecklingschef på Skanska AB, samt

adjungerad professor vid Lunds tekniska

högskola.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

påbörjades för entreprenörer och konsul-

ter. Fuktkonsulter etablerades för att ge

byggarna och fastighetsägarna nödvän-

dig hjälp.

Uppvärmning av byggnader hamnade

också i fokus till följd av den första olje -

krisen. Myndigheterna ändrade på bygg-

nadsreglerna vilket innebar att husen

skulle isoleras och tätas bättre. Denna ut-

veckling mot allt mer energisnåla bygg-

nader har fortsatt fram till idag där man

allt oftare ställer krav på så bra prestanda

att tillskottsvärme inte ska ske från vär-

meinstallationer.

Resultatet av en allt mer ökad isole -

ringsprestanda har i många fall skapat

nya fuktproblem. Fasader får kallare ytor

med alg och mögelpåväxt, den tidigare

ofta använda krypgrunden blev kallare

och ökade därmed riskerna för fuktska-

dor. Likaså har vindsutrymmen blivit kal-

lare med risk för kondens och fuktskador.

Det som är intressant är att några gra-

ders temperaturskillnad kan vara skillna-

den mellan en bra respektive undermålig

funktion. Fortfarande idag förstår inte

folk i allmänhet och byggare/konst ruk -

törer hur nära man balanserar mellan en

fungerande konstruktion och en icke fun-

gerande konstruktion.

1980-talet – nya material Utvecklingen av nya byggmaterial från

1980-talet och framåt kan sägas vara en

annan problemskapande faktor. Flyt -

spac kel som skulle underlätta avjämning-

en av betonggolv utvecklades men ut-

vecklarna förstod inte att det var olämp-

ligt att blanda in organiska produkter i

dessa. Produkterna testades under torra

förhållanden vilket inte motsvarade

verkligheten och skador, emissioner,

uppstod vid en mindre fuktbelastning

jämfört om man utnyttjat en vid tidpunk-

ten utnyttjad standardprodukt.

Restmaterial, slagger, etcetera kom till

utökad användning där utvecklingen av-

såg att minska mängden avfall i samhäl-

let. Uppfinningsrikedomen har varit stor

– dock har materialkunnandet varit säm-

re och många skador har kunnat konsta-

teras till följd av emissioner från fuktiga

byggmaterial. Konstaterad förhöjd halt

av vissa ämnen har använts som en indi-

kation på att något blivit fel. Ibland har

synliga skador förekommit till exempel i

form av missfärgad ekparkett.

De tidigare lösningsmedelsbaserade

limmerna för mattor ersattes med vatten-

baserade limmer vilket ökade antalet ska-

dor till följd av förtvålning av lim i även

semifuktig miljö.

Under 1980-talet sökte man även indi-

katorer som kunde säkerställa fuktskada

där VOC (flyktiga organiska komponen-

ter) uppmättes utan någon större korre-

lation mot att problem verkligen före-

kom.

Sannolikt förändrades även de flesta

byggprodukterna, dock ej de rena träva-

rorna, mot mer miljövänliga varianter där

bekämpningsmedel, lösningsmedel, et-

cetera avvecklades vilket kan ha medfört

ökad känslighet mot fukt men är svår att

bevisa av utomstående.

Materialindustrin har inte saknat in-

novationsförmåga i utveckling av nya

produkter vilket jag observerat vid mina

resor i bland annat USA där använda

jeanstyger rivits och paketerats till isole -

ringsskivor. Denna typ av organiska ma-

terial är i ett livscykelperspektiv utmärkt

men jag är övertygad om att de också

snabbt kan orsaka mögelproblem vid re-

lativt låg fuktbelastning.

1990-talet – nya konstruktionslösningarKrav på ökad produktivitet skapade en

halvindustrialiserad konstruktion, den så

kallade utfackningsväggen, där stommen

utfördes på tidigare konventionellt sätt

(stål, betong) med färdigmonterad ytter-

väggskonstruktion som lyftes och monte-

ras på plats och färdigställer fasaden

snabbare jämfört med ett platsbyggt al-

ternativ.

Utfackningsväggarna kan bestå av

många olika typer av material där den

först förekommande var en betongkon-

struktion och tillämpades under miljon-

programmet. Under en period ökade an-

delen träkonstruktioner men till följd av

fuktproblem har stålregelkonstruktioner

valts allt oftare. Problemen uppmärk-

sammades framförallt vid utbygganden

av Hammarby Sjöstad där vatten trängde

in i isoleringen under byggskedet och

orsakade mögelpåväxt på trä och gips -

skivor.

Bra hantverk krävs

Putsade fasader blev åter ett arkitektur-

och beställarkrav vilket ökade experi-

menterandet hos byggarna och byggma-

terialleverantörerna. Den första en-

stegstätade fasaden utvecklades i Tysk-

land för murade konstruktioner i syfte att

öka energiprestandan hos befintliga

byggnader. Denna konstruktionslösning

importerades av innovativa bygga-

re/konstruktörer till de svenska träkon-


Fortsättning s. 38�PYtterväggisolering bestående av rivna jeans tyger.

struktionerna. Teoretiskt innebar en så-dan konstruktionslösning att den fukt -utsatta fasaden var i kontakt med en fukt -tålig isolering som i sin tur var i kontaktmed gipsskivor och konventionell trä-konstruktion. Isoleringen mot den yttreputsen skulle således skapa en torr miljömot gipsskivor och bakomliggande trä-konstruktion eftersom de fick en högretemperatur till följd av isoleringen utan-för. Olika typer av isolering har utnyttjatsdels sten- och glasull, dels cellplastskivor.Det är en stor skillnad mellan dessa valdär mineralullen är betydligt mer per-meabel jämfört med cellplast. Det maninte förstått är att en enstegstätad fasadmedför en större risk för att fukt trängerin till bakomliggande organiska delar.

Luftspalten mellan fasad och väggkon-struktion har mestadels varit en garantför att vatten inte trängt in i fasadkon-struktionen framförallt vid fönsteröpp-ningar och installationer såsom markiser,lampor skärmtak, etcetera. Vidare är detrekommendabelt att en vägg som utgör

ett klimatskal ska kunna dränera ut vat-ten som trängt in och också ha förmåganatt torka ut under vissa perioder och där-med inte orsaka fuktskador.

Den enstegstätade framförallt cell -plast isolerade fasadkonstruktion som ut-nyttjats i Sverige uppfyller inte dessa kravutan väggens funktion måste säkerställasav ett bra hantverk som säkerställer attvatten inte tränger in till de organiskafuktkänsliga materialen. Även små vat-tenmängder som kommit in antingen un-der byggskedet eller genom dåliga anslut-ningar innesluts i en väggkonstruktionsom är tät på såväl utsida som insida.

Vi har beräknat uttorkningstiden fören fuktig innesluten gipsskiva till överfyra år vilket kan jämföras med en normaluttorkning för en fristående gipsskiva pånågra dygn. Eftersom det finns energiför-delar i en enstegstätad fasad har markna-den och byggarna ökat det psykologiskatrycket att använda dessa konstruktionervilket för min del medfört att jag försöktkartlägga om det över huvudtaget är möj-

ligt att bygga med denna metod. Jag fickdärför vid ett tillfälle möjligheten att när-vara vid rivning av ett hus där man hadeen enstegstätad fasad. Byggnaden var elvaår och hade fungerat som ett utställ-ningsobjekt i Tyskland. Undersökningenvisade att den enstegstätade fasadlös-ningen faktiskt fungerat tillfredsställan-de men också på skillnader i detaljut-formning jämfört med våra system i Sve-rige.

2000-talet – materialegenskaperUnder år 2007 publicerade SP Sverigestekniska forskningsinstitut mätningar påånggenomgångsmotstånd på rollade tät -skikt för badrum. Denna rapport väckteen debatt om materialleverantörernasbristande egenskapskontroll och kun-skap om sina egna material eftersom ing-et material som provats uppfyllde kravetsom ställdes för våtrumsvägg som ocksåutgjorde yttervägg.

Det kan ju anses vara rimligt att en ma-

Undersökning av funktionen hos en enstegstätad fasad som under elva år har varit utsatt för ett utomhusklimat. Man kunde konstatera att

fasaden fungerat tillfredställande och att de inre delarna var torra. Däremot bör det påpekas att detaljer såsom fönsteranslutningar var

genomtänkta i detalj och där aluminium plåtar tätade till exempel fönstersmygar vilket normalt inte förekommer i Sverige.


P


terialtillverkare känner sin produkt ochhar förmågan att redovisa egenskapernaoch var produkten kan användas. Senareundersökningar visade att det faktisktockså fanns material som uppfyllde kra-ven.

Å andra sidan om en materialtillverka-re har svårt att presentera egenskapernaför sitt material som ska saluföras kanman reflektera över svårigheterna förkonstruktörer som sammansätter fleramaterial till en byggnadsenhet. Uppgif-ten är inte enkel speciellt om man dess -utom saknar egenskapsredovisningar.

Kända egenskaper

Boverkets nya Byggregler BBR ställer nukrav på att alla konstruktioner och bygg-nadsdelar ska fuktsäkerhetsprojekteras.BBR rekommenderar också användningav material med ”bestyrkta egenskaper”,det vill säga material vars egenskaper ärkända vid leverans och inte behöver nå-gon omständlig leveranskontroll.

Det som är alarmerande är att fuktsä-kerhetsprojektering av byggnader ochproduktionen står eller faller med till-gången på korrekta materialdata (fukt-fixering, fukttransport, kritiska fuktnivå-er). Data finns utspridd i olika forsknings-rapporter, handböcker, litteratur frånFuktcentrum, etcetera men många mate-rial saknar sådan egenskapsredovisningspeciellt om de importeras från annatland eller är nyutvecklade.

Med beaktande av Boverkets nya regler”Kritiskt fukttillstånd – 75 % RF för påväxt

av mögel och bakterier om inga väldoku-

menterade data finns” innebär att an-vändning av trä kraftigt försvåras vid hus-byggen eftersom trä är ett organiskt ma-terial och måste skyddas mot fukt. Deväggkonstruktioner av trä som projekte-ras och byggs idag måste således bestå avfukttåliga material på den yttre delen ochvärmeisoleras för att den yttersta träytanmax ska uppnå 75 procent RF.

Min slutsats är att det historiska byg-gandet under 1960-talet bestod i att sam-mansätta enkla komponenter, ofta medbestyrkta egenskaper, till att idag bestå avmycket komplicerade sammansatta pro-dukter där vi dessutom ofta utnyttjar fukt känsliga material.

Vi kommer således inte att undvikaframtida fuktbekymmer så länge detkrävs doktorsexamina för att bygga ett

vanligt hus. Glädjeämnet är dock att detidag finns experter såsom mikrobiologer,byggnadsfysiker, materialvetare etceterasom kan så mycket mer än vad vi kundeförr.

Minska risk mot fuktskada

Hur kan man minska riskerna mot fukt -skador? Skanska genomförde åren 2002till 2005 undersökningar om vilka typerav konstruktioner som utnyttjades i denegna verksamheten, samt analyseradevilka risker som fanns vid byggandet.

Resultatet var oväntat eftersom mankunde konstatera att det till exempelfanns flera hundra olika varianter av yt-terväggar och att risktagandet varieradepåtagligt. I bedömningen av riskexpone -ringen ingick värdering av konstruktio-nens fuktkänslighet och möjlighet till ut-torkning utan att skador uppstod samtbyggplatsernas kunskapsnivå och han-tering av produktionen.

Tre huvudtyper av konstruktioner ut-kristalliserades, nämligen:

– Robusta konstruktioner som inteskadades även om de fuktanrikadesunder byggskedet, så kallade låg riskkonstruktioner.

– Normala konstruktioner, som nor-malt inte medförde problem såvidabyggskedet inte gav upphov till storafuktanrikningar i organiska mate -rial, så kallade medelrisk konstruk-tioner.

– Fuktkänsliga konstruktioner, sombestod av till exempel enstegstätadefasader eller konstruktioner sominte kunde tolerera små fuktan-rikningar i något skede, så kalladehögrisk konstruktioner.

Resultatet av denna undersökning med -förde att Skanska började ställa utökadekrav på de byggmaterial som skulle ingå ivissa konstruktionsdelar. En ny gipsskivaimporterades bland annat från USA somvar glasfiberarmerad istället för cellulosaarmerad för användning i fuktiga miljöer.

Vidare fattades beslut om att standar-disera bland annat ytterväggar som varväl genomtänkta och analyserade för attundvika problem under såväl byggskedetsom brukarskedet. Högriskkonstruktio-ner förbjöds i Skanskas produktion ochen ”Fukthandbok” utvecklades där manskapade en ökad förståelse för hur olikafrågor skulle hanteras, från första kontakt

med kund till en manual att överlämna tillkund där underhållsfrågorna klargjor-des. Till de standardiserade ytterväggar-na utvecklades arbetsbeskrivningar ochdetaljritningar på svåra moment såsomöppningar i fasader, installationer, etce-tera.

Problem uppstod till en början närkunderna själva bekostat konstruktions -arbetet och Skanskas representanterklargjorde att konstruktionerna var un-dermåliga och medförde betydande ris-ker. I vissa fall medförde dessa särintres-sen att kunderna valde andra entreprenö-rer som var villiga att använda konstruk-tioner som Skanska kategoriserade tillgruppen högrisk.

Utöver de första inledande förändring-arna i produkter och processer har Skans-ka skapat ett internt fuktnätverk som in-kluderar externa experter där aktuellafrågor och problem diskuteras för ensnabbare implementering i alla affärsen-heter.

Standarder nödvändiga

Sammanfattningsvis är mina erfarenhe-ter att nyckeln till framgång är att stan-dardisera byggnadsdelar, system, kompo-nenter och produkter. Standardiseringenmåste dock ske med omsorg och där egen-skaperna och processerna analyserassamt riskvärderas eftersom ett fel i en re-petitiv produkt blir mycket allvarlig omnågot blir fel.

Därför krävs att man utvecklar arbets-sätten och beskriver hur materialen skahanteras, monteras, kontrolleras samtvilka kritiska moment man kan förväntasig och vilka åtgärder som behövs om nå-got inträffar som man inte förväntat sig.

Komplicerade konstruktioner, därmånga material ska samverka för attfunktionerna ska uppfyllas, måste undvi-kas då man kan förvänta sig en större riskför fel i något led.

Slutligen påverkar valet av byggnads-material riskerna eftersom fuktkänsligamaterial skadas vid lägre fuktighet ochdärmed oftare.

Problemet är kanske inte så komplice-rat som jag framfört det – reflektera övervilka material vi använder i badhus ochvilka vi aldrig skulle använda i så fuktigmiljö. D


P


Belysningens uppgift är attuppfylla människans behov avljus både under arbete och underfritid. I bostadssammanhang är

speciellt ljusets rums och miljöskapandeförmåga av stor vikt. Människans behovav ljus varierar efter ålder och tillfälle.

I bostäder är oftast ljussättningen denboendes ansvar med några undantag.Viktigt är dock att bostadsproducentenhar gett den boende de praktiska möjlig-heterna att kunna uppfylla sitt ljusbehov.Flexibla och väl tillgängliga kontakterför ljusarmaturanslutningar, dagsljusin -släpp i rimliga proportioner och vettigafärgval på sådana ställen där den boendesjälv inte har möjlighet att välja, är exem-pel på åtgärder vilka husproducentennoga bör överväga. Att sedan i sina tillvalför huset erbjuda vägg-, tak- och golvma-terial vilka på ett bra sätt harmonierarmed en god ljusmiljö bör vara naturligt.

De ur ljussynpunkt mest reglerade mil-jöerna för en bostad, både småhus och lä-genhet, består av kök, grovkök och sani-tetsutrymmen. Ljusarmaturerna i dessautrymmen är oftast förvalda av huspro-ducenten och bör uppfylla vissa grund-läggande krav.

Dagsljuset bidrar under delar av dyg-net med ett väsentligt tillskott av ljus. Ge-nom en god planering av fönsterytor ochfönsters läge utgående från såväl ljus -

insläpp som energiutbyte kan en optimalsynmiljö fås, samtidigt som kravet på”utekontakt” uppfylls.

Val av vägg och golvbeklädnad hör ismåhusfallet ofta till den boende att självbesluta om. Material, färgsättning ochstruktur har stor betydelse för hur ljusetsprids i rumsmiljön. Ett dåligt färgval kanbli förödande för den i övrigt välplanera-de ljusmiljön och därför bör informa-tionsmaterial finnas tillgängligt för denboendes planering.

Ljushet varierar med ytanEn god belysning kännetecknas av att flera faktorer samverkar för ett lyckat re-sultat.

Ljusets fördelning i rummet ger upp-hov till olika ljushet på olika ytor, vi talarom luminansfördelning.

Luminansfördelning och färgintryck-en är det som är avgörande för hur vi upp-lever vår ”synliga” omgivning. Ögats för-måga att vänja sig (adaptera) till olikaljusförhållanden är begränsad. Vid för sto-ra variationer uppstår syntrötthet. Ögatseller synsinnets egenskap att dirigeraögat mot ljusa partier kan man utnyttjaför att skapa goda synergonomier. En godregel säger att luminansförhållandet mel-lan synobjektet, närmaste omgivning ochyttre synfältet inte bör vara för stort ochinte överstiga förhållandet 5:3:1, se figur 1.

I extrema luminansfördelningar talarman om bländning. Bländningen orsakasav att ögat utsätts för ett starkare ljus ändet är adapterat för.

Obehaget av bländning är ofta relaterattill tiden under vilken den upplevs. Detvill säga en kortvarig starkare bländningger mindre obehag än en långvarigmindre bländning. Irritationsbenägen-heten för bländning tilltar i allmänhetmed åldern och den ökade grumlingen avögats lins.

Belysningsarmaturer klassas med såkallade bländtal av tillverkaren där lågtbländtal ger liten bländning och högtbländtal ger hög bländningsrisk. Norma-la luminansvariationer ger dock männi-skan de nödvändiga synförutsättningar-na för att orientera sig i omgivningen ochatt upptäcka föremål.

Flera faktorer styr kontrastDen relativa luminansskillnaden mellansynobjekt och dess bakgrund kallar vikontrast. Kontrasten beror av tre faktorer:Ljusets riktning mot synobjektet, obser-vatörens betraktningsriktning relativtljusriktningen och synobjektets reflek-tionsegenskaper.

Vi talar också om färgkontrast som be-ror på ljusets spektrala sammansättningoch synobjektets spektrala reflektions -egenskaper. Man kan för en viss synupp-gift precisera den maximala kontrastenvid optimala ljusförhållanden. Utgåendefrån detta kan man bestämma hur långtned kontrasten får minska i den praktiskasynuppgiften, man pratar om kontrastre-duktion.

INNEMILJÖ Oftast är det den boende som bestämmer över ljussättningen

i hemmet. Det finns många faktorer som bör vägas in när lampa och armatur väljs. Nya

material – lågenergilampan och lysdioden – ökar utbudet.

Nya material utmaning när lampa ska väljasAvgöstawerner, PhD, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Figur 1. Luminansförhållandet. Fortsättning s. 44�P

Gösta Werner, PhD, arbetar på SP:s

avdelning för mätteknik, laboratoriet för

fotometri/radiometri. Han arbetar med

forskning, provning och kalibrering runt

allehanda ljusprodukter.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

För att kunna uppnå de hittills beskriv-na luminansförhållandena krävs att ljus-källor levererar ljus till viss kvantitet ochviss färg. Kvantiteten bestäms av storhe-ten belysningsstyrka som anger instrålatljus flöde per ytenhet. Belysningsstyrkanfinns tabellerad med fixerade nivåer förolika arbetsuppgifter och lokaler. Dags-ljusbidraget anges med den så kalladedagsljusfaktorn vilket anger kvoten mel-lan belysningsstyrkan i en punkt i rum-met och motsvarande belysningsstyrkautomhus.

Smuts dämparLuminanser och belysningsstyrkor är be-roende av reduceringsfaktorer i ljus -miljön. Lampors vars ljusflöde avtar medtiden, smutsbeläggningar på reflektoreroch omgivande väggar, tak och föremålbidrar till att anläggningen i nytillståndmåste dimensioneras för högre ljusnivå-er än rekommendationerna anger. För ar-beten utförda i miljöer där synobjekten ärblanka bör ljuskällans luminans minskasoch så kallade diffusa ljuskällor införas.

Risk för reflexer bör beaktas samtonormala skuggbildningar undersökas.

Förmåga att återge färgerVal av ljuskällor sker dels med avseendepå ljusutbytet och dels med avseende påljusets färgegenskaper. Man talar om atten ljuskälla har ett visst spektralt inne-håll, det vill säga den innehåller vissa fär-ger.

Färgupplevelsen är kombination avvad ljuskällan avger och vad synobjektetreflekterar. Ett föremål, som reflekterarrött ljus från en ljuskälla som inte har nå-got rött ljus i sin spektralfördelning, kom-mer att upplevas som svart. För att kunnaåterge färger på ett ”naturligt” sätt måsteljuskällan innehålla alla färger i en ”na-turlig” blandning. Detta beskrivs med detså kallade färgåtergivningsindexet Ra.Höga värden på Ra index innebär god för-måga att återge färger. Högsta värde på Raär 100. I anläggningar utan specialkrav påfärgbedömning kan värden ned till Ra 80accepteras.

Varmt eller kalltFärgtemperaturen hos en ljuskälla är ettmått på hur ”varmt” ljuset är. Färgtempe-raturen anges i grader Kelvin (K). Följan-de nivåer visar hur färgtemperaturen be-

skriver upplevelsen: 3 000 K är varmto-nat ljus, 4 000 K vitt neutralt ljus och5 000 K dagsljus.

För en del växelspänningsdrivna ljus-källor kan i vissa fall besvärande tidsva -ria tioner-blinkningar uppstå. Genom valav armaturer med högfrekvensdrift kanflimmer dock undvikas.

Lampor ger oftast sidoeffekter som kanvara störande. UV-strålning, ljud och vär-me är storheter som bör beaktas vid lampvalet. Energibetraktelser bör ocksåleda till att sådana ljuskällor används vil-ka ger god verkningsgrad.

När man planerar belysningsanlägg-ningar bör även miljökraven för återvin-ning beaktas.

Användbara ljuskällorUtgående från olika ljuskällors egenska-per kan vi välja produkter som passarvåra önskemål om ljus, energiåtgång, prisoch miljöbelastning.

Idag talas det om att förbjuda glödlam-pan (Edisons uppfinning) då den produ-cerar lite ljus i förhållande till inmatadelektrisk effekt. Man anger denna verk-ningsgrad som ljusflöde (lumen) perelektrisk effekt (watt). En vanlig glöd-lampa har cirka 12 lumen per watt. Halo-genlampan som används i många spotbe-lysningar ger cirka 18 lumen per watt. Förglödlamporna gäller att en stor del av in-matad elektrisk effekt avges i värme. Ivårt kalla land bidrar det inomhus tilluppvärmning medan de utomhus ger vär-me för ”kråkorna”. Glödlamporna harockså en relativt kort livslängd, runt1 000–2 000 timmar.

De smala lysrören har en mycket bätt-re ljusverkningsgrad. Här kommer manupp i cirka 100 lumen per watt alltså näs-tan 10 gånger bättre än den vanliga glöd-lampan. Moderna lysrör kan också väljasmed olika färgtemperaturer och anpassa-de Ra index. Livslängden är betydligt

bättre än glödlamporna och kan varieramellan 5 000–20 000 timmar. Lysrörenhar en viss längd som kräver speciella ar-maturer för att bäst utnyttja avgivet ljus.

På senare år har den så kallade lågener-gilampan blivit populär som alternativ tillglödlampan. Lågenergilampan är ettihopvikt lysrör med samma grundteknik.Lampan har inbyggd elektronik för tänd-ning och kan oftast direkt appliceras inormala lampsocklar. Verkningsgradenär cirka 50 lumen per watt alltså cirka femgånger glödlampans.

Här gäller det att välja rätt lamptyp föratt få erforderliga egenskaper såsomljusflöde, färgtemperatur, Ra-index,tändningstid och start under kyla. Det ärinte alltid lätt att se på förpackningen vil-ka egenskaper lampan har.

Lågenergilampan bör också ha en spe-ciell utformning av sin armatur och intebara sättas in i vanliga glödljusarmaturer.Då kan oftast kraftig bländning uppstå.Livslängden är bra men kan varieramycket, från 1 000 till 20 000 timmar.

Vit ljuskällaPå väg in på marknaden kommer nu lys-dioden som en alternativ vit ljuskälla.Ännu så länge hittar man dem i special -affärer men tids nog lär de dyka upp i dag-ligvaruhandeln. Vi har under en tioårspe-riod sett dioderna i trafiksignaler och sig-nallyktor på bilar.

Den vita dioden har utvecklats kraftigtunder senare år och ger nu ljusflöden somnärmar sig de tidigare ljuskällornas. Såkallade effektdioder har uppvisat värdenpå 70 lumen per watt. Fortfarande avgerdessa diodkonstruktioner värme sommåste kylas bort för att dioden ska avgerätt ljusmängd. Färgtemperaturer ochfärgåtergivningsindex är också egenska-per som behöver förbättras.

Livslängden anges till fantastiska30 000–50 000 timmar av fabrikanterna.Framtiden får utvisa om dessa timantalstämmer. Dioden ger dock oanade möj-ligheter i ljusplanering, vilka inte varitmöjliga med konventionella ljuskällor.Framtiden för dioden är ljus. D


Dagsljus och konstljus i harmoni.

Foto: Gösta Werner

P

Att skapa trygga och säkra

bostadsområden är naturligt-

vis något man ska sträva efter i

stadsplaneringen. Men trygg-

het och säkerhet kan lätt hamna i konflikt

med andra önskemål så som trivsamhet.

Till exempel kan en väg genom skogen

vara vacker men otrygg, medan samma

väg med borttagna träd känns trygg utan

att vara särskilt vacker.

Det är därför viktigt att man använder

en helhetssyn i planeringen så att man

hittar en balans mellan de olika önske -

målen för att uppnå en god vistelsemiljö.

Hjälper grannar varandra

Den fysiska utformningen av miljön spe-

lar stor roll för förekomsten av otrygghet.

Samtidigt spelar den sociala situationen

en stor roll i två avseenden. Om omgiv-

ningen är lugn och trygg är det lättare för

de boende att hantera situationer som på-

verkar otrygghetskänslan.

För det andra handlar det om det so -

ciala grannskapet; om man känner sina

grannar, om man hjälper varandra, etce-

tera. Har man god kontakt behärskar man

också tillsammans bostadens närmiljöer,

som gård, trapphus, med mera. Därför är

både sociala och fysiska insatser viktiga

när man planerar för ökad trygghet i sta-

den.

Vidare kan man se att den fysiska mil-

jön och den sociala miljön påverkar var -

andra. För att få bra kontakt mellan gran-

nar krävs att de boende möts. Genom att

utformningen av den fysiska miljön runt

huset, exempelvis gården, uppmuntrar

till användning bidrar den också till att

folk möts. Därmed främjar en god fysisk

miljö kontakter.

Brottslighet ger otrygghet

Otrygghet och brott har ett starkt sam-

band. Otrygghet grundar sig i en rädsla

för att utsättas för brott. Men det är inte

självklart att rädslan för brott har en lo-

gisk koppling till risken för att utsättas för

brott. Man kan känna stor otrygghet i ett

område där det aldrig skett några brott.

Studier visar att de som känner mest

oro för att bli utsatta för brott är kvinnor

över 75 år. De som känner minst oro är

män mellan 16 och 24 år. Samtidigt har det

visat sig att det är de äldre kvinnorna som

är minst utsatta för våldsbrott, medan

unga män är den grupp som är mest utsat-

ta för våld. Oron behöver alltså inte hänga

samman med risken att utsättas för våld.

Man ska dock komma ihåg att i resone-

manget ovan finns det många faktorer

som spelar roll för utsattheten för våld,

till exempel vilka tider på dygnet man är

ute, i vilka områden man rör sig eller om

man är alkohol- eller drogpåverkad.

Rädsla föder rädsla

Om man är rädd blir man uppmärksam

och ser hot vilket leder till ökad rädsla och

att man ser fler hot och så vidare. Ofta

handlar rädsla om okunskap. Man är till

exempel rädd för främlingar eftersom

man inte vet vilka de är.


STADSPLANERING Det finns ingen enkel lösning på hur stadens olika miljöer blir

trygga. Men det finns saker som fungerar. Dit hör att undvika tunnlar, gångbroar och portaler.

Planera i stället för mötesplatser. När folk rör sig ute ökar den sociala kontrollen.

Klok stadsplanering ökarde boendes trygghetAvmarkus hulenvik, planarkitekt, Växjö kommun

Markus Hulenvik är planarkitekt på

stadsbyggnadskontoret i Växjö kommun.

I samband med studier i fysisk planering vid

Blekinge tekniska högskola skrev han

hösten 2007 ett examensarbete om hur man

med stadsplanering kan öka tryggheten i

den offentliga miljön.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Dålig siktlinje kan göra platsen obehaglig, framförallt kvällstid. Foto: Markus Hulenvik

Rädsla har också att göra med känslan

av makt och maktlöshet. Man kan säga att

rädsla smittar eftersom man inte själv be-

höver ha varit med om något otäckt för att

känna rädsla. Det räcker med att någon

berättar om något hotfullt. Massmedia

spelar därför en stor roll beroende på vad

de rapporterar om.

Anonymiteten ökar

Många forskare pekar på urbaniseringen

som den viktigaste förklaringen till ökad

brottslighet. Detta beror på flera faktorer.

Vid snabba förändringar skapas alltid en

viss osäkerhet och spänning som kan

medverka till ökad brottslighet. Dess -

utom ökar ofta anonymiteten mellan

människorna i städernas storskaliga mil-

jöer jämfört med landsbygdens småskali-

ga bebyggelse med goda kontakter mellan

grannar. Ju större folkmängden är, desto

fler blir mötena mellan främlingar och

desto större del av det sociala livet utspe-

las i det allmänna.

Den stora skalan i städerna bidrar till

att skapa vilsenhet och främlingskap. Ef-

tersom städernas invånare kommer från

olika bakgrund och sällan har någon di-

rekt koppling till platsen kan det vara

svårt att hitta det som förenar människor-

na. På landsbygden däremot finns ofta en

sekellång gemensam historia som kan

frammana en intressegemenskap hos de

boende.

En annan skillnad mellan landsbygd

och stad är hur man reagerar på föränd-

ringar. Medan man på landsbygden stäl-

ler upp för varandra vid uppkomna prob -

lem och går ihop i gemensam sak är det

vanligare att man i stadsmiljöer vid sam-

ma situation hamnar i en negativ spiral då

de resursstarka flyttar och lämnar kvar en

allt större andel socialt utsatta.

Genom urbanisering har man alltså

lämnat den sociala sammanhållning och

identitet som ofta präglar små samhällen

för städernas storskaliga bostadsområ-

den. Det leder ofta till social, etnisk och

ekonomisk splittring. Det tydligaste ex-

emplet på detta fenomen är de miljonpro-

gramsområden som länge diskuterats:

Hur ska de integreras i samhället och

omvandlas till attraktivare och tryggare

boendemiljöer?

Det finns många teorier om hur man

ska utforma miljön för att uppnå bästa sä-

kerhet och trygghet, men det finns ingen

standardlösning när det gäller att minska

brottsligheten eller rädslan för brott. Var-

je plats är unik när det gäller brottskarak-

tär, brottslighetens omfattning, sociala

problem och så vidare. Det krävs därför

att varje plats analyseras utifrån dess

specifika förhållanden. Men man kan fin-

na ett antal generella utformningsprinci-

per för att uppnå en så trygg miljö som

möjligt.

Hinder mot brott

Generellt sett går brottspreventiva åtgär-

der i den fysiska miljön ut på att dels re-

ducera motiven till brott, dels försvåra

brottens utförande. Platser där brottsliga

handlingar lätt upptäcks och kan för-

hindras är mindre intressanta för en för-

övare. Samtidigt ska det poängteras att

många brott sker impulsivt utan någon

tanke på riskerna att bli upptäckt. Men i

dessa fall kan förhoppningsvis brottet

upptäckas och hejdas i tid.



Ovårdade platser ger signaler om att ingen i området bryr sig om sin närmiljö och ger därmed en känsla av otrygghet. Foto: Markus Hulenvik

Brottspreventiva åtgärder kan delas in

i social och situationell brottsprevention.

Öka kontrollenSociala åtgärder är långsiktiga och syftar

till att stärka självkontrollen hos indivi-

den och de sociala banden till samhället.

Det kan vara insatser för att skapa goda

uppväxtförhållanden, minska arbetslös-

heten och öka integrationen.

Situationell brottsprevention riktar

främst in sig på att påverka de omständig-

heter i en speciell situation som gör att in-

dividen begår brott. Denna typ av brotts -

prevention syftar till att minska tillfällen

till brott genom att öka priset och minska

vinsten för kriminella handlingar i vissa

situationer.

Boverket presenterar i sin rapport

”Brott, bebyggelse och planering” tre oli-

ka typer av situationella hinder mot brott

som kan åstadkommas genom utform-

ning av den fysiska miljön: sociala, sym-

boliska och fysiska hinder.

Sociala hinderSociala hinder syftar till att skapa förut-

sättningar för social kontroll över en yta,

gård eller område. Man brukar skilja på

informell och formell social kontroll. For-

mell kontroll utövas av personer anställ-

da för uppgiften, till exempel vakter och

polis. Informell kontroll sköts av invånar-

na själva, exempelvis de boende i ett

grannskap. Ibland talas även om halv -

informell kontroll, det vill säga kontroll

utövad av personer som har sitt arbete i

aktuellt område men som inte har den

sociala kontrollen som huvuduppgift,

som fastighetsskötare och handlare.

Symboliska hinderSymboliska hinder innebär att man med

hjälp av bebyggelse skapar symboliska

hinder i den offentliga miljön. För att

motverka brottshandlingar i ett område

kan man tydliggöra markens tillhörighet

och ansvarsförhållanden. Detta kallas

territorialprincipen. Genom att göra en

uppdelning i mer eller mindre offentliga

och privata zoner signalerar bebyggelsen

var olika personer har rätt att uppehålla

sig.

Man brukar tala om fyra territorier: det

offentliga, halvoffentliga, halvprivata och

privata rummet. Det offentliga rummetägs av det allmänna; kommunen eller

bostadsföretaget. Det kan vara torg, gator

och parker där kontrollen oftast är liten

och ytterst utövas av polisen. Det halv -offentliga rummet är ytor och utrymmen

som kontrolleras av en större grupp äga-

re men som samtidigt är öppna för utom-

stående, till exempel parkeringsplatser

och gångvägar. Halvprivata utrymmentillhör och kontrolleras av en mindre

grupp ägare, som ett trapphus eller en

förgård. Det privata rummet tillhör och

kontrolleras av ägaren, exempelvis en

privat trädgård, ett lägenhetsförråd eller

en bostad.

Genom att ha tydliga gränser mellan

det offentliga och det privata blir eventu-

ella intrång mer synliga och har därmed

en avskräckande effekt. Dessutom gör

den tydliga ansvarsfördelningen ofta att

den sociala kontrollen i området upprätt-

hålls bättre.

Fysiska hinderFysiska hinder mot brott är bebyggelse -

inriktade åtgärder som försvårar för

brottslingen att komma åt brottsobjektet.

Det kan vara murar, staket, larm eller lås.

Hur kan brott förebyggasHur kan man då med stadsplaneringens

medel öka förutsättningarna för trygga

miljöer med låg andel brottsliga hand-

lingar?

I Boverkets rapport ”Brott, bebyggelse

och planering” presenteras generella

principer från olika länder för att uppnå

en trygg miljö:

- Överblickbarhet. Det är viktigt att ha

siktstråk så att platsen går att över-

blicka. Man bör eftersträva ett gång-

vägsystem som är tydligt organiserat

och överblickbart. Möjliga gömställen

som nischer, vrår, hörn eller vegetation

bör undvikas. Man ska kunna se entréer

på långt avstånd. En jämn och tillräck-

lig belysning är också viktig för att kun-

na se när det är mörkt.

- Synlighet. Man bör eftersträva så kalla-

de visuella samband mellan inner- och

ytterzon med hjälp av exempelvis föns-

ter i bottenvåningen. Vid entréer, his-

sar, trappor, passager, hållplatser, par-

keringsplatser, med mera, bör man ska-

pa genomsiktlighet. Gångvägar ska

vara väl synliga och gärna passera förbi

platser där aktiviteter pågår. Man bör

undvika element som gör att man inte

syns, som indragna dörrar, vinklar och

vrår. En jämn belysning utan mörka zo-

ner är viktig för att synas.

- Orienterbarhet. Gångytor och vägar ska

vara tydligt organiserade så att det är

lätt att hitta i området. Man bör försö-

ka skapa siktlinjer till landmärken och

identifierbara punkter och mål. En -

tréer ska vara tydligt markerade. Oöver -

skådliga ”fällor” bör undvikas, till ex-

empel återvändsgränder, portaler och

isolerade trappor där det är svårt att

hitta vägen ut.

- Tillgänglighet. Entréer och hållplatser

ska vara lätta att hitta. Man ska kunna



P

En tydlig gårdsbildning kan ge platsen en halvoffentlig eller halvprivat karaktär, vilket ger

signaler om att eventuella främlingar uppmärksammas av de boende när de rör sig i och

genom området.Foto: Markus Hulenvik


nå målpunkter utan att behöva passeramörka passager. Det bör inte vara långaavstånd mellan bostad och hållplats el-ler parkeringsplats. Man ska ha möjlig-het till alternativa vägval i vägnätet vidotrygga situationer. Dessutom bör mani möjligaste mån undvika att skapatunnlar, gångbroar, trappor och smalapassager.

- Rumsliga ansvarsförhållanden. Manbör eftersträva tydlighet i utformning-en som visar vilka ytor som är privata,halvprivata, halvoffentliga och offent-liga. Att tydligt markera allmänna ochprivata platser kan bidra till att minskakonflikter och främja ett ändamålsen-ligt uppträdande. Grannskapet bör varalagom stort, det vill säga inte större änatt man kan identifiera sig med och kän-na ansvar för det. På så sätt uppnås såkallad informell social kontroll.

- Förvaltning. Om en plats eller ett objektär välordnad och välskött visar det attnågon bryr sig om miljön, vilket ökartrygghetskänslan. Om platsen däremotär skräpig och nedklottrad ger det in-tryck av att ingen bryr sig och ger där-med en känsla av otrygghet.

- Belysning. Som nämnts är belysningenviktig både för att kunna se (personligkontroll) och för att bli sedd (socialkontroll). Det är viktigt att belysningeninte bara belyser trafiken, utan även gående och cyklister, med flera. Natur-ligtvis får inte stora buskage eller lik-nande skymma belysningen. Belys-ningen behöver inte vara stark, menden bör vara jämn utan mörka zoneroch inte blända. Man ska kunna kännaigen en person på cirka 15 meters av-stånd för att belysningen ska anses god-tagbar.

- Livfulla platser. Många människor ska-par social kontroll vilket leder till entryggare miljö. Därför är det bra attblanda olika användningar (skola, han-del, kafé, bostäder, gångvägar, medmera) för att befolka platsen flera tiderpå dygnet. Om platsen dessutom är at-traktiv stannar folk gärna till en stund.Man bör eftersträva att skapa visuellkontakt mellan olika aktiviteter ochhändelser. Skalan på platsen har också

betydelse för platsens användning, omman lätt känner igen sig på platsen, omdet är lätt att överblicka platsen och lättatt bli sedd.

- Tidsanvändningsmönster. För att mins-ka brottsligheten kan man försöka ska-pa en så jämn användning av platsenöver tiden som möjligt. Tiderna en platsanvänds på beror på vilken blandningav funktioner som finns. Barer, sport -evenemang, butiker, kollektivtrafikensankomst och avgång, arbetstider ochnöjen styr över hur platsen används.

Miljonprogramsområden har ofta bristernär det gäller ovanstående punkter.

Som framgår av principerna är det vik-tigt att platsen är befolkad för att skapatrygghet i form av social kontroll. Det svå-ra är att få en plats som är folktom och ald-rig används att utvecklas till en livfull mö -tesplats med mycket folk och aktiviteter.Varierade funktioner ger förutsättningarför att en plats blir befolkad flera tider pådygnet, men man vet aldrig hur det blir iverkligheten. Men en vanlig företeelse äratt folk och mänskliga aktiviteter lockarandra människor till platsen. Detta blir enpositiv spiral där folk lockar fler folk, vil-ket attraherar ännu fler folk.

Ta helhetsgrepp

Att få människor att vilja använda platsenblir därmed en primär uppgift i trygg -hets arbetet.

I stadsplanering ligger fokus på fysiskaåtgärder, men en lika viktig faktor förtrygghet är sociala insatser. Genom attpåverka den sociala situationen för soci-alt utslagna personer kan många brottsli-ga handlingar förebyggas.

Därför bör man eftersträva att användasig av ett helhetsgrepp med både fysiskaoch sociala insatser när man planerar förtrygghet.

Alla områden har olika kvaliteter ochbrister. Därför finns det inget enkelt re-cept för hur tryggheten i staden ökas ge-nom stadsplanering. Men generellt finnsdet viktiga funktioner och egenskapersom tillsammans bidrar till en tryggaremiljö. Men det ska understrykas att denupplevda tryggheten inte behöver stäm-ma överens med verkligheten. Även i demest trygga miljöer sker brottsliga hand-lingar. Men förutsättningarna kan genomstadsplanering göras bättre eller säm -re. D

Referenser:

Boverket (1998). Brott, bebyggelse och

planering.

Listerborn, Carina (2000). Om rätten att

slippa skyddas – en studie av trygghets -

skapande och brottsförebyggande projekt

och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens

rum.

Malm, Ulf (2000). Trygghet och säkerhet i

boendet.

Olsson, Sören et.al. (1997). Det lilla grann-

skapet – gårdar, trapphus och socialt liv.


P

Tydlig ansvarsfördelning av vad som är privat och offentligt. Genom att anlägga en liten

förgårdsmark med staket framför entrén kan en halvprivat yta skapas för att skapa en

mjukare övergång från den halvoffentliga gångvägen till trapphusets mer privata zon.

Foto: Markus Hulenvik


Bygga nytt – bygga till?178 certifierade eller godkända besiktningsmän

för entreprenadbesiktningar på www.bygging.se


JURIDIK Ett förslag till nya Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag

inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, ABK 08, har varit ute på remiss.

En nyhet är att beställaren inte ska ha rätt att hålla inne betalning, eller kvitta

skada mot betalning, efter att konsulten anmält skadan till sitt försäkringsbolag.

Förslaget till nya ABK 08har varit ute på remiss

Av jur kand hampus ek, Foyen Advokatfirma AB

En arbetsgrupp inom BKK, Byg-

gandets Kontraktskommitté, har

utformat ett förslag till nya All-

männa Bestämmelser för Kon -

sult uppdrag inom arkitekt- och ingen -

jörs verksamhet, ABK 08.

BKK:s styrelse har beslutat att skicka

ut förslaget på remiss till bland annat or-

ganisationer och företag inom branschen

som därmed ges tillfälle att inkomma med

synpunkter på förslaget. Remisstiden

sträckte sig fram till den 21 november

2008. För tydlighets skull ska påpekas att

arbetsgruppens förslag, när den här krö-

nikan skrivs, ännu inte har dragits i BKK.

Skapa enhetlighetDe nuvarande bestämmelserna på områ-

det, ABK 96, har såsom namnet antyder

funnits sedan år 1996. Nya bestämmelser

för utförandeentreprenader, AB 04, fast-

ställdes av BKK år 2004 och motsvaran-

de bestämmelser för totalentreprenader,

ABT 06, gavs ut år 2006. Att underlätta

användningen av ABK och så långt som

möjligt skapa enhetlighet bland de stan-

dardavtal som används i branschen är ett

uttalat syfte med revideringen av ABK.

Till skillnad från ABK 96 följer därför

förslaget till ABK 08 den struktur med be-

greppsbestämmelser samt uppdelning

mellan täckbestämmelser och fasta be-

stämmelser som återfinns i AB och ABT.

Vidare följer även kapitelstrukturen med

rubriker och kommentartext AB och

ABT.

Föreslagna ändringarArbetsgruppen har under revide -

ringsarbetet särskilt uppmärksammat

ansvarsfrågor samt frågor avseende nytt-

janderätten till uppdragsresultatet där

ökad tydlighet har eftersträvats. Denna

artikel kommer därför att ta sikte på att

beskriva dessa ändringar samt även en

del andra centrala nyheter i den föreslag-

na ABK 08.

Förslaget till ABK 08 innehåller bland

annat en efterlängtad nyhet i form av de-

finitioner av centrala begrepp enligt föl-

jande: budget, kontrakt, kontraktshand-

lingar, förfrågningsunderlag, prisbasbe-

lopp samt begreppet ”skriftligen”. Det

har funnits ett stort behov av en särskild

definition av begreppet budget och som

den nu utformats i förslaget är den myc -

ket klargörande.

I den föreslagna ABK 08 återfinns be-

stämmelserna om organisation i det tred-

je kapitlet. Den inledande bestämmelsen

i kapitlet innehåller tillägget att även den

som ombudet utser har behörighet att fö-

reträda sin huvudman. Motsvarande ly-

delse i ABK 96 bestämmelse 3.6 tar sikte

på att endast ombud har behörighet att

företräda sin huvudman. Dessutom in-

förs krav på att part är skyldig att vid mö-

ten vara företrädd av behörig person.

Inte överensUtöver vad som tidigare gällt att konsul-

ten ska utföra sitt uppdrag med fackmäs-

sighet och omsorg införs även ett krav på

att det ska utföras enligt god yrkessed.

Ansvarsbestämmelsen om konsultens

skyldighet att svara för skada är i försla-

get omformulerad och innebär att kon-

sulten ansvarar för skada som han orsa-

kar beställaren genom bristande fack-

mässighet, åsidosättande av omsorg eller

annan vårdslöshet eller försummelse vid

genomförande av uppdraget.

I ABK 96 § 6.4 finns en bestämmelse

som innebär att konsulten är fri från ska-

deståndsskyldighet vid mindre skador.

Den innebär att konsulten inte svarar för

skada vars värde understiger ett halvt

basbelopp, i dagsläget lite drygt 20 000

kronor. Om flera sådana skador emeller-

tid överstiger ett basbelopp, svarar kon-

sulten för överskjutande del.

Beställarsidan och konsultsidan har i

remissförslaget inte lyckats enas om hur

denna bestämmelse fortsättningsvis ska

se ut. Konsultsidan vill behålla den nuva-

rande lydelsen. Beställarsidan vill emel-

lertid införa en tröskeleffekt, så att kon-

sulten svarar för hela skadan om den

överstiger ett basbelopp.

Krav inom tre månaderI ABK 96 § 6.8 finns en preskriptionsbe-

stämmelse, som alltsedan den infördes år

1996 blivit föremål för mycket diskussion

och tolkningar. Den har till och med varit

föremål för prövning i Högsta domstolen.

Bestämmelsen innebär att krav på skade-

stånd ska framföras snarast efter det att

skadan upptäckts. Både frågan om vad

som avses med ”snarast” och frågan om

när en skada kan anses bli ”upptäckt” har

lett till bekymmer.

Bestämmelsen ändras nu och det före-

slås i stället att ett krav ska framställas

inom tre månader efter det att beställaren

fått skälig anledning att anta att konsul-

ten är ansvarig för skadan, dock senast nio

månader efter att beställaren fått känne-

dom om den fysiska eller ekonomiska

skadan. Kravet ska dessutom ha fram-

ställts inom ansvarstiden, som anges i en

till bestämmelsen kompletterande be-

stämmelse, det vill säga inom 10 år från

den dag konsultens uppdrag slutförts el-

ler annars upphört.

Arbetsgruppens konsultsida har fö-

reslagit att bestämmelsen i ABK 96 § 6.5,

§ § §§ § §


beträffande skador som görs gällande se-

nare än fem år efter det att uppdraget

slutförts eller annars upphört, ska finnas

kvar i sin nuvarande lydelse. Arbetsgrup-

pens beställarsida har föreslagit att be-

stämmelsen i sin helhet ska utgå.

Får inte kvittaEn nyhet av stor betydelse är en ny bestäm-

melse som innebär att beställaren inte har

rätt att innehålla betalning eller kvitta ska-

da mot betalning efter det att konsulten

har gjort en skadeanmälan till sitt försäk-

ringsbolag. Det kan antas att försäkrings-

bolaget dessutom bör bekräfta, att det fö-

religger ett skadefall som innebär att er-

sättning kan utgå från försäkringen om

konsulten anses skadeståndsskyldig.

Beträffande bestämmelsen i ABK 96 §

7.1 om beställarens nyttjanderätt till re-

sultatet av uppdraget har konsulterna

föreslagit att ABK 08 ska ha samma lydel-

se, det vill säga att resultatet av uppdraget

får användas för avtalat ändamål och att

all användning härutöver förutsätter

konsultens medgivande. Byggherrarna

inom arbetsgruppen har å sin sida velat

ha en annan skrivning, nämligen att för

det fall annat inte föreskrivits ska bestäl-

laren ha rätt att använda resultatet av

uppdraget i den egna verksamheten, var-

vid detta senare begrepp tar sikte även på

andra bolag inom samma koncern.

Förenklad tvistelösningABK 96 föreskriver att om parterna inte

kommer överens om annat ska tvist lösas

av allmän domstol. Lydelsen av denna

täckbestämmelse föreslås finnas kvar i

ABK 08, men föreslås kompletterad av yt-

terligare två bestämmelser.

Den ena gör klart att den omständighe-

ten att en tvist har hänskjutits till rättsligt

avgörande berättigar inte konsulten att

avbryta uppdraget. På samma sätt före-

slås att inte heller beställaren på denna

grund ska ha rätt att innehålla belopp som

inte direkt omfattas av tvisten.

Den andra innebär att oberoende av de

andra bestämmelserna i kapitlet ska en

part ha rätt att väcka talan eller ansöka

hos myndighet om betalning av ostridig

och förfallen fordran avseende uppdra-

get.

Vidare innehåller remissförslaget ett

kompletterande kapitel om förenklad

tvistelösning. I korta ordalag innebär be-

stämmelserna att parterna, om oenighet

råder mellan dem på grund av avtalet, ge-

mensamt kan hänskjuta en sådan fråga

till en lämpad skiljeperson. Denna person

ska utses av parterna gemensamt om inte

kontraktshandlingarna anger annat. För-

farandet är skriftligt om inte sammanträ-

de befinns nödvändigt. Skiljepersonens

beslut med kort motivering ska meddelas

parterna inom fyra veckor. Beslutet blir

bindande om inte anmälan om missnöje

anhängiggörs. Förfarandet avbryts om

part väcker talan i domstol enligt nionde

kapitlet.

Foyen yttrade sigFörslaget till ABK 08 är som inled-

ningsvis nämnts framarbetat av en ar-

betsgrupp inom BKK och ska inte på nå-

got sätt betraktas som en färdig produkt,

då det ännu inte har föredragits i BKK.

Remissutskicket kommer med största

sannolikhet att leda till många värdefulla

synpunkter från branschen. Det återstår

således mycket arbete och tankemöda in-

nan standardavtalet ABK 08 kan antas av

BKK.

Avslutningsvis ska tilläggas att Foyen

Advokatfirma AB lämnade in ett särskilt

remissyttrande. D


Häromdagen letade jag efter

en checklista i vårt mallsystem.

Bland alla mallar dök jag på en

jag inte sett på länge, ”Föl-

jebrev till diskett”. Hur den har lyckats

gömma sig och undgå utrensning är ett

mysterium.

Men trots att den känns som ett nostal-

giskt dokument med samlarvärde använ-

des den flitigt under 1990-talet. Idag är det

få datorer som ens har en diskettstation.

På diskettföljebrevens tid var CAD det

nya sättet att projektera. På bara några år

fylldes projektörernas kontorslandskap

med stora bildskärmar och knattrande

tangentbord. Ritborden skrotades i sam-

ma takt. Arbetet förändrades radikalt.

Men sättet att kommunicera i projekt

var egentligen detsamma som innan.

Arkitekten gjorde i ordning sina under -

taksritningar, kopierade ner filerna på en

diskett och la den i högen för utgående

post, givetvis tillsammans med ett föl-

jebrev. Hann man innan postlådans töm-

ning klockan fyra fick elkonsulten rit-

ningarna dagen efter, om inte fick han

snällt vänta ytterligare en dag.

Alltså på samma sätt som när man ko-

pierade och skickade sina handritade

translarer.

Används kanalerna rätt?

Sedan dess har utvecklingen rusat på med

nya medier och nya kommunikations -

vägar.

Det är här de stora förändringarna sker.

Tidsperspektiven förändras och det upp-

står nya former för att samarbeta i grupp.

Men hänger vi med och utnyttjar varje

kanal på bästa sätt?

Idag är e-post det i särklass vanligaste

sättet att kommunicera i projekt. Man

börjar arbetsdagen med att gå igenom in-

korgen och innan dagens slut har åtskilli-

ga mail strömmat förbi. Ett utmärkt

hjälpmedel, men det är inte alltid det bäs-

ta sättet att kommunicera på.

En vanlig fallgrop är att försöka föra

långa resonemang eller spåna problem-

lösningar. Att genom mail i detalj försöka

förklara ett komplicerat problem med

olika alternativ till lösningar är lönlöst.

Sådana mail kan gå fram och tillbaka fle-

ra gånger utan att man kommer någon-

stans. Därefter har man tröttnat, ringt upp

mottagaren och löst problemet på några

minuter. Ibland behövs ett dynamiskt re-

sonemang och där står sig mailen kort.

Var övertydlig

E-post skrivs ofta i all hast och det kan

resultera i tvetydiga och ogenomtänkta

innehåll. Menade avsändaren både plan 1

och 2? Ersätter det här lösningen vi kom

överens om på mötet? Har han upp -

märksammat rördragningen bort till

schak tet?

Visst är det enkelt att skicka en motfrå-

ga, men man vill ju heller inte uppfattas

som näsvis eller trögtänkt när innehållet

inte är helt solklart. Var inte rädd för att

vara övertydlig när du skriver mail.

Mail är ett perfekt sätt att skjuta frågor

ifrån sig. Genom att skicka det vidare till

hela gruppen har man överlämnat ansva-

ret och hoppas på att någon löser proble-

met. Och ingen kan påstå att de inte har

fått information. De flesta känner nog

igen situationen att få mail där man inte

riktigt vet om det förväntas någon insats

eller om man bara blir allmänt informe-

rad om något som egentligen inte berör

en själv.

Innan man trycker på sänd-knappen

måste man fundera på till vem man skic -

kar och varför. Här har vi en av de största

orsakerna till att många upplever mailen

som ett stressmoment.

Jag är övertygad om att det i de flesta

projekt finns dåliga lösningar som är ett

resultat av bristande kommunikation via

mail.

Blir bra dokumentation

Rätt använd är ändå mail en tillgång i ar-

betet. Perfekt för korta entydiga besked

eller för att skicka enstaka filer. Och man

slipper jaga folk per telefon för enkla, icke

akuta frågor. Att använda mail är ett sätt

att frigöra sig från tid och rum, vilket kan

göra arbetslivet mer flexibelt.

Mail är dessutom ett bra verktyg för

dokumentation och spårbarhet. När jag

mottar ett viktigt besked i telefon brukar

jag be om att även få det på mail. Dag -

boksnoteringar i all ära men mailboxen är

sökbar.

Drunknar i finesser

I de flesta projekt, framförallt de lite stör-

re, används projektcentraler. Jämfört

med att maila alla filer kors och tvärs i

projektgruppen ger det en större förut-

sättning att hålla ordning på projektets

alla datafiler.

Men dagens projektcentraler har ut-

vecklats till en hel värld av funktioner, fi-

nesser och färgglada knappar. Man kan

beställa ritningskopiering, sköta upp-

handlingar, godkänna ritningar, skriva

inlägg på anslagstavlor med mera. För att

få allt att fungera behövs utbildning, rejäl

datorvana och ett stort tålamod. Det finns

många leverantörer så finesser har blivit

ett konkurrensmedel. Till slut blir det för

mycket av det goda och användaren

drunknar bland knappar, symboler, flag-

gor och meddelanden.

Jag har varit med i projekt där en kom-

bination av godkännandehantering, ver-

sionshantering och en stackars använda-

re någonstans där i mitten har resulterat

i fullständigt kaos bland ritningarna.

Gamla ritningar hamnar som aktuella och

tvärtom. I ett sådant läge snarare stjälper

IT Det är inte tekniken som längre avgör hur vi kommunicerar.

Tvärtom finns det närapå för många möjligheter. Det är dags att börja

fundera över hur vi vill kommunicera. Vad passar bäst för respektive

kanal? Till vem skickar vi information – och varför?

Mail kan inte ersättamötet och samtalet

Avhenric rosenius, byggingenjör, Tema arkitekter

än hjälper alla finesser projektet. Själv-

klart hade mer utbildning samt ett lugnt

och metodiskt knappklickande kunnat

undvika detta men verkligheten ser inte

alltid ut som projektcentralerna vill.

Tidspressen är som den alltid är. Alla

projektcentraler har sitt upplägg. På

måndagen ska användaren lägga upp filer

i ena projektet på en projektcentral. På

tisdagen är det ett annat projekt i en an-

nan projektcentral. Båda med olika upp-

lägg och rutiner. Det är inte så konstigt att

det blir fel ibland. Projektcentraler mås-

te sikta mer på användarvänlighet än fi-

nessrikedom.

Hur vill vi kommunicera

Hur kan vi då vidareutveckla vårt sätt att

kommunicera i projekt? Ibland dyker det

upp idéer om direktkommunikation, typ

MSN och ICQ. Alla inblandade läggs upp

som en grupp i systemet och man ser på

en lista vilka som är online, blixtsnabbt

kan man slänga iväg en fråga till vent-pro-

jektören och förvänta sig ett lika snabbt

svar tillbaka.

Alla CAD-modellerna skulle kunna

samlas på en central plats som alla arbe-

tar direkt emot. Flyttar arkitekten en vägg

flyttas den omedelbart och automatiskt

hos alla andra konsulter. Gruppen kom-

mer närmare varandra. Ledtiderna för-

kortas. Eller?

Idag är det inte längre tekniken som

sätter begränsningarna för hur snabbt el-

ler integrerat vi kan kommunicera. På

samma sätt som allt fler lär sig koppla ur

telefonen när man behöver arbeta ostört

behöver vi ha möjlighet att arbeta vid da-

torn i lugn och ro, utan ständiga avbrott.

Istället för att fokusera på vad som är

tekniskt möjligt behöver vi fundera över

hur vi vill kommunicera. Vi behöver bli

mer medvetna om vilken typ av informa-

tion som är mest lämpligt för respektive

kanal, till vem vi skickar information och

varför. Vi får inte glömma bort att mötas

och prata med varandra i projekten.

Rutiner förändras

Trots att vi använt Internet och e-post

i mer än tio år har vi inte riktigt funnit for-

men. På senare tid har ämnet dock upp-

märksammats mer i media och tidigare i

år släpptes en svensk doktorsavhandling

om mail i organisationer.

Hur gick det med diskettföljebrevs-

mallen? Jo, den fick faktiskt ligga kvar.

Den är en bra påminnelse om att de ruti-

ner som gäller idag inte gäller imorgon.

Och kanske får jag en dag lust att skicka

undertaksmodellen till elkonsulten per

diskett. Men jag måste nog skicka ett mail

och fråga om han har kvar sin diskettsta-

tion. D


Skulle direktkommunikation över MSN kunna förbättra flödet av information i exempelvis projekt? Nja… Husbyggarens nya IT-krönikör

Henric Rosenius är tveksam och vill i stället lyfta frågan: Hur vi vill kommunicera?

DEBATT Byggindustrin betalar 520 miljoner kronor i försäkringar.

Men knappt 20 miljoner används för att rätta till byggfel. Konsulter och

entreprenörer går fria från följderna av sina misstag. Det är dags att

ersätta nuvarande försäkring med ett konsumentanpassat regelverk!

Av bengt hansson, professor, Lunds tekniska högskola och Malmö högskola


Att bygga en bostad är enprocess med risker oavsettvem som är beställare. Det kanuppstå problem som innebär

att entreprenören inte vill eller kan fär-digställa byggnaden eller att entreprenö-ren bygger in fel som upptäcks först efterdet att byggnaden tagits i bruk.

I syfte att minska konsekvenserna avdessa problem för beställaren har sam-hället bestämt att det ska finnas en försäk-ring (Lag om byggfelsförsäkring m.m.SFS 1993:320, omtryckt 2004:552).Många anser att denna försäkring inte ärmeningsfull och att avgiften bara är en ut-gift som ökar byggkostnaden, vilket med-fört att en översyn har gjorts av nuvaran-de lagstiftning. Utan att insamla fakta fö-reslogs att lagen fortfarande ska finnaskvar då beställaren är en bostadsrättsför-ening eller konsument (Ds 2007:8)!

I april 2008 fick en annan utredning,Bygg – helt enkelt (SOU 2008:68), i upp-drag att även utreda möjligheten att i vissutsträckning begränsa tillämpningsom-rådet för lagen om byggfelsförsäkringmed mera. Även här föreslås att försäk-ringen ska finnas kvar.

Ingen av utredningarna har dock hit-tills föranlett någon lagändring. I dennadebattartikel diskuteras färdigställande-skyddet och byggfelsförsäkringen då enprivatperson är beställare av byggnads -arbetet.

Krav vid bostadsprojektEn byggfelsförsäkring och ett färdigstäl-

landeskydd ska finnas när ett småhusbyggs (SFS 2004: 552). Vid tillbyggnaddär det inte krävs bygglov behövs ingetförsäkringsskydd. Byggnadsnämndenprövar behovet vid tillbyggnad och byg-gande av fritidshus. Många byggnads-nämnder tillämpar en gräns på 400 000kronor. Det innebär att försäkring inte är

aktuell om byggkostnaden beräknas un-derstiga detta belopp.

Byggnadsarbetet får inte påbörjas för-rän bevis finns på att premien är betaldför en byggfelsförsäkring och färdigstäl-landeskydd. Byggsamråd bör inte genom-föras förrän försäkringen betalats efter-som en representant för försäkringsbola-get ska kallas till byggsamrådet. (An-märkning: Det finns i och för sig ingetkänt fall där en försäkringsgivare varitnärvarande vid byggsamråd sedan lagenträdde kraft år 1995. Kravet tycks inte hanågon betydelse för försäkringsgivarna!).

I den fortsatta framställningen be-handlas färdigställandeskydd och bygg-felsförsäkring var för sig.

Upphandling av småhusÄven om, eller i synnerhet när, en konsu-ment vid småhusbyggande är en av-talspart är det rimligt att avtalet har ettfackmässigt innehåll. Följande förväntasingå: • Avtalsvillkor baserade på ABS05 eller

liknande, formulerade med hänsyn ta-gen till konsumenttjänstlagen.

• Tid- och betalningsplan inklusive de-taljerade regler för betalning.

• Avtal om säkerhet för entreprenörensåtagande avseende exempelvis fullföl-jande av entreprenaden.

Krav på färdigställandeskyddEtt färdigställandeskydd ska omfatta skä-lig ersättning för:1. Extra kostnader för att slutföra arbete-

na.2. Kostnader för att avhjälpa fel som en

besiktningsman har anmärkt på vid enslutbesiktning enligt konsument -tjänstlagen (53 §, 1985:716).

3. Kostnader för att avhjälpa skador påbyggnaden som har orsakats av fel somavses i punkt 2.

Färdigställandeskyddet ska, till den delden avser ersättning för kostnader enligtförsta punkten ovan, få tas i anspråk omentreprenören hamnar i sådant dröjsmålsom ger konsumenten rätt att häva avta-let enligt konsumenttjänstlagen.

Till den del färdigställandeskyddet av-ser ersättning enligt punkt 2 eller 3 skaden få tas i anspråk om näringsidkarenhar gått i konkurs eller av annan anled-ning inte kan fullgöra sitt åtagande (SFS2004:552).

Liten riskHur stor är då risken för att entreprenö-ren inte fullföljer arbetet och att det med-för extra kostnad? Sannolikheten för attentreprenören avbryter entreprenadenär liten. Frekvensen på icke fullföljda en -treprenader oavsett orsaker kan uppskat-tas till någon promille.

De fall jag funnit i min konsultpraktikdär entreprenören inte fullföljt sina åta-ganden har berott på att entreprenöreninte vill fortsätta arbetet med hänvisningtill uteblivna betalningar. Orsaken harmed andra ord till stor del funnits hoskonsumenten.

Fullföljandeförsäkringen är knappasttänkt för detta fall men det finns i vilketfall ett ekonomiskt utrymme för att ta inen annan entreprenör och fullfölja arbe-tet om en anlitad entreprenör avbryter ar-betet, oavsett orsak.

Liten kostnad för beställareUnder förutsättning att avtal träffats ba-serat på ABS05 med tillhörande fackmäs-siga dokument rörande tider, betalningoch säkerhet, kommer i praktiken värdetav det arbete som entreprenören utför,vid varje betalningstillfälle att överstigadet belopp som betalas ut till entreprenö-ren.

Det beror på att betalning enligt lag be-

Konsult och entreprenörbör ansvara för byggfel

höver ske först efter det att arbetet är ut-

fört. Av praktiska skäl kan inte en ny fak-

tura skickas varje dag. Storleksordningen

på övervärdet varierar över tiden men det

kan i varje skede beräknas överstiga tio

procent av värdet av utfört arbete.

Därmed kommer den tillkommande

kostnaden vid ett avbrott, exempelvis or-

sakat av att entreprenadföretaget går i

konkurs eller av något annat skäl avbryter

arbetet, att medföra mycket begränsade

kostnader för beställaren – knappast någ-

ra. För konsumenten finns ett utrymme

som uppgår till cirka tio procent av värdet

av utfört arbetet som kan nyttjas för att

engagera annan entreprenör. Vid en kon-

kurs väljer konkursförvaltaren ofta att

fullfölja arbetet eftersom det ger minst

skada för borgenärerna.

Entreprenörens verksamhet kräver rö-

relsekapital. Vid ett småhusbyggande lig-

ger entreprenörens nivå på kapitalkost-

naden på i storleksordningen 15–20 000

kronor beroende på ränteläge, byggtid

och skicklighet. Dessa kostnader är inte

synliga eftersom de är ”inbakade” i entre-

prenörens arvode.

Totalkostnad påverkas inteEn annan typ av risk är att beställaren och

entreprenören blir oense om avtalets in-

nehåll och att entreprenören med hänvis-

ning till bristande betalning vägrar att

fullfölja arbetet.

Det är svårt att ”konstruera” fall där en

fullföljandeförsäkring skulle kunna vara

till någon nytta för beställare. Det beror

på att det finns ett övervärde i redan ut-

fört arbete, som inte betalats av beställa-

ren. Normalt uppstår inte den skada som

försäkringen ska ersätta.

Skulle avbrott inträffa blir konsekven-

sen för beställaren ett merarbete för att

skaffa sig en annan entreprenör som kan

färdigställa. Totalkostnaden påverkas

inte nämnvärt. I figur 1 illustreras norma-

la förhållanden vid byggande av ett en-

bostadshus med ett exempel.

Garanti från bankVilka lösningar finns på kravet på fär-

digställandeförsäkring? En bankgaranti

som innebär att en bank går i borgen för

entreprenörens förpliktelser gentemot

beställaren är ett alternativt förfarande.

Avgiften kan förväntas bli i samma stor-

leksordning oavsett om det är en bank

eller ett försäkringsbolag som står för

garantin. Färdigställandeskyddet ska

omfatta minst tio procent av avtalat be-

lopp. Avgiften beror naturligtvis på hur

banken värderar risken för att entrepre-

nören inte fullgör sitt åtagande.

För ett småhus med en byggkostnad på

4,5 miljoner kronor och en byggtid på nio

månader kan en avgift bli i storleksord-

ningen 4 200 kronor. Här kan stora av-

giftsvariationer förväntas.

Byggsäkerhetsförsäkring för entrepre-

nörer lämnas av exempelvis AB Bostads-

garanti och Gar-Bo AB. Avgiften varierar

från 2 000–10 000 kronor för ett småhus,

lite beroende på kontraktssumma och

riskbedömning av entreprenören.

Beställarens kostnader blir en del base-

rad på entreprenörens kapitalkostnader

som uppstår på grund av att beställaren

håller inne eller betalar långsamt. Bero-

ende på kalkylränta och betalningstakt

varierar storleken på kapitalkostnaderna.

De kan för ett småhus på 4,5 miljoner kro-

nor beräknas uppgå till 17 000 kronor un-

der byggtiden.

Både livrem och hängslenInnebär då en färdigställandeförsäkring

enbart en utgift som saknar värde? Med

lagens krav på försäkring har det uppstått

en säkerhetssituation som kännetecknas

av både livrem och hängslen.

Vid ett professionellt genomförande av

en småhusentreprenad innehåller syste-

met redan en säkerhetsmarginal utan att

en färdigställandeförsäkring behöver

tecknas. Avgiften blir en utgift som beta-

las för att bygga lagligt – men som bestäl-

laren inte har någon som helst nytta av!

Det finns i stället en uppenbar risk att för-

säkringen, när den tas i anspråk i en tvist-

situation, snarare förstärker konsekven-

serna av tvisten.

Tvister kan alltid uppstå. I dessa fall

kan förslagsvis hemförsäkringen nyttjas

för att få erforderligt bidrag till juridiskt

stöd.

Det bör i sammanhanget påpekas att

ABS05 är i starkt behov av översyn efter-

som det är ett mycket ofullständigt doku-

ment. Det innehåller exempelvis ingen

skrivning om säkerhet och betalning!

Konsumentverket bör ta ansvar för att så-

dan översyn genomförs.

Krav på byggfelsförsäkringEn byggfelsförsäkring ska omfatta:

• Skälig kostnad för att avhjälpa fel i bygg-



Figur 1. Exempel på risk för fullföljande problem och konsekvenskostnad vid ett småhuspro-

jekt med en beräknad produktionskostnad på 4,5 miljoner kronor.

Figur 2. Skadefrekvensens variation med produktens ålder i olika riskperioder.

nadens konstruktion, i material som an-

vänts i byggnadsarbetet eller i utföran-

det av arbetet, och

• skälig kostnad för att avhjälpa skador på

byggnaden som orsakats av felet.

Med fel ska enligt försäkringen avses

avvikelse från fackmässigt godtagbar

standard vid den tid då arbetet utfördes

(SFS 2004:552).

En byggfelsförsäkring ska omfatta er-

sättning för fel eller skador som visar sig

efter det att byggnadsarbetet godkändes

vid en av försäkringsgivaren angiven be-

siktning och som anmäls inom tio år efter

ett sådant godkännande. I fråga om små-

hus ska, om en sådan besiktning inte har

utförts, försäkringen omfatta ersättning

för fel eller skador som visar sig efter det

att byggnadsarbetet godkänts vid en slut-

besiktning eller efter det att byggnadsar-

betet annars avslutades och som anmälts

inom tio år därefter.

Följer badkarsformenDet finns en risk för att byggfel medför

oväntade kostnader för konsumenten. I

princip fördelar sig frekvensen av byggfel

enligt den så kallade badkarsmodellen, se

figur 2. Många fel förekommer i ett tidigt

skede då entreprenören tar huvudansva-

ret för att de åtgärdas. Få fel förekommer

under brukarperioden.

Ett ökande antal fel förekommer under

utslitningsperioden som i de flesta fall i

varje fall ligger tio år bort, det vill säga

bortom garantitidens gräns.

Fel kan vara generade av beställaren,

projektören eller utföraren. Av beställa-

ren genererade fel behandlas inte här.

Fel som har sin orsak i projektörernas

agerande täcks av den konsultförsäkring

som normalt ingår i avtalet mellan kon-

sulten och konsumenten. Detta avtal ba-

seras normalt på ABK 96 enligt vilket det

finns krav på ansvarsförsäkring. Konsul-

ten kan göra vissa smärre fel som bestäl-

laren får ta ansvar för eftersom ansvar en-

ligt ABK 96 undantar mindre fel.

Det kan noteras att det inte finns fram-

taget ett standardavtal mellan konsult

och konsument och att ABK 96 i princip

inte är konstruerat på konsumentavtal.

Konsumentverket bör naturligtvis sna-

rast medverka till att ett sådant tas fram!

Kan kosta mycketEntreprenören ansvarar för utförandefel

som upptäcks under genomförandet, vid

slutbesiktning eller under garantitiden

(som omfattar inkörningsperioden och

del av brukarperioden), samt för vissa fel

som upptäcks inom tio år från färdigstäl-

landet.

Felfrekvensen varierar med byggföre-

tag och de rutiner som tillämpas. De fel

som inträffar före slutbesiktningen på-

verkar entreprenörens lönsamhet men är

relativt ointressanta för beställaren. Ut-

förandefel som noteras vid slutbesikt-

ningen är entreprenörens ansvar men åt-

gärderna kan medföra kostnader för be-

ställaren.

Utlåtandet från en slutbesiktning av ett

småhus kan innehålla 20–50 noterade fel,

av mycket olika värde. Utlåtande från ga-

rantibesiktning (två eller fem år senare)

innehåller några få noterade fel, men de

är ofta av större eller mer osäkert ekono-

miskt värde. För fel som upptäcks före ga-

rantitidens utgång gäller att entreprenö-

ren är ansvarig och att ansvaret täcks av

den ansvarsförsäkring entreprenören

måste teckna.

I stort sett finns ett entreprenör- och

konsultansvar som omfattar minst garan-

titiden, det vill säga den tid då de flesta fe-

len upptäcks.

ABS 05 innehåller sämre skydd för

konsumenten än de skydd som AB 04

eller ABT 06 har för sina beställare. Det-

ta bör ses över! Skyddet för konsumenten

är svagt efter garantitidens utgång och

vid entreprenörens konkurs.

Ny konstruktion går friHandlar framtida byggfel om de icke-

fackmässiga utföranden som gjordes

igår? Konsumenten har huvudansvaret

för de fel som kan förväntas uppstå i ett

småhus och som inte upptäcks vid slut-

eller garantibesiktning. I vissa fall vid

grov vårdslöshet kan ansvaret läggas på

entreprenören. Definitionen av fel enligt

lagen innebär en avvikelse från fackmäs-

sigt utförande vid tiden för utförandet.

Entreprenörens och konsultens miss-

tag täcks och betalas av deras ansvarsför-

säkringar. Detta innebär att engagerade

konsulter och entreprenörer måste utfö-

ra något som inte är fackmässigt för att ett

fel ska uppstå där byggfelsförsäkringen är

aktuell. Sannolikheten för detta är lågt

och sannolikt under en promille, efter-

som det trots allt finns kontroller och be-

siktningar som upptäcker de flesta miss-

tagen.

Definitionen av begreppet fel begrän-

sar volymen fel som ersätts enligt bygg-

felsförsäkringen. För icke-fackmässigt

utförande kan ansvar dessutom utkrävas

av entreprenör och konsult direkt. Fel

som beror på att en ny konstruktion an-

vänds, som senare visar sig vara olämplig,

omfattas i princip inte av försäkringen.

Skadefrekvensen för dessa fel som

upptäcks mellan åren 2–10, som entre-

prenören eller konsulten inte genom av-

talet tar ansvar för, understiger sannolikt

0,1 procent. Kostnaden för de fel som ska

åtgärdas kan bedömas till i genomsnitt

100 000 kronor. Det förväntade genoms-

nittliga värdet är 100 kronor. För att för-

säkringen ska anses intressant för bestäl-

laren måste sannolikheten för ett fel bli i

storleksordningen 45 procent!

Förhindrar utvecklingAvgiften för en byggfelsförsäkring varie-

rar mellan 1–3 procent, beroende på pro-

duktionskostnaden och beställarens kre-

ditvärdighet.

Byggfelsförsäkringens konstruktion

in nehåller inte några incitament för att

sänka förekomsten av fel genom att ex-

empelvis välja säkrare konstruktioner el-

ler lära sig av förekommande fel. Tvärtom


P

Figur 3. Exempel på risk för byggfel och konsekvenskostnad vid ett småhusprojekt med en

beräknad produktionskostnad på 4,5 miljoner kronor.


ger försäkringen konsumenten en falsk

trygghet att fel inte förekommer och om

det förekommer täcks det av försäkring-

en. Skulle det trots allt inträffa ett fel kan

de indirekta kostnaderna och besvären

bli betydande för konsumenten utan att

dessa ersätts.

Genom att kravet på försäkring läggs på

beställaren/byggherren och inte på utfö-

rarna har det skapats en konstruktion där

den som betalar inte har möjlighet att på-

verka produkt och process så att färre fel

erhålls. Därmed motverkas en utveckling

av att skapa ett effektivt byggande! Det är

därför dags att ta bort nuvarande försäk-

ring och att ta fram ett konsumentanpas-

sat regelverk!

Lagens nuvarande tillämpning är orimlig

Orimligheterna i lagen framgår av siffror

i årsredovisningen hos en försäkringsgi-

vare som redovisar att förhållandet mel-

lan utbetalda belopp för skador och inbe-

talda premier är tre procent! Siffrorna av-

ser både byggfel och fullföljandeförsäk-

ring. Byggindustrin betalar med andra

ord för närvarande över 520 miljoner kro-

nor per år för dessa försäkringar, varav

knappt 20 miljoner kronor används för

att rätta till fel.

Försäkringen stimulerar inte till kost-

nadssänkningar inom bostadsbyggandet

utan snarare till ett beteende att: ”Det gör

inget om vi gör fel för det täcks av försäk-

ringen och den betalas av konsumenten!”.

Tänk tanken att motsvarande medel an-

vändes till forskning och utveckling av

byggsektorn. Vilken enorm utväxling vi

skulle kunna få för dessa pengar!

Ta bort avgiften och sänk byggkostna-

derna med 500 miljoner kronor per år

och skapa incitament för ytterligare

sänkningar. Premiestorleken motsvarar

ett stort byggfel i vartannat hus. Byggfelet

ska bestå i ett kvarstående icke fackmäs-

sigt utförande efter det att alla kontroller

och besiktningar utförts. Nuvarande pre-

mienivå är helt orimlig.

Skriv ett konsumentanpassatregelverk för byggande

Standardbestämmelserna ABS05 måste

ses över så att de åtminstone ger konsu-

menten samma skydd som en professio-

nell beställare har som tillämpar AB 04

och ABT 06. Bland annat måste avsnitten

om betalning och säkerhet, och produkt-

garanti (ansvar för byggfel) skrivas om.

Slopa försäkringen i nuvarande utformningFullföljandeförsäkringen måste slopas

eftersom den i nuvarande utformning är

en ren utgift.

Den premienivå på byggfelsförsäkring

som tillämpas idag är orimlig och oseriös.

I avvaktan på en översyn bör försäkring-

en snarast slopas. En bestämmelse om an-

svar för byggfel, det vill säga fel på grund

av icke-fackmässigt utförande måste läg-

gas in i nuvarande ansvarsförsäkringar

för konsulter och entreprenörer. Denna

typ av försäkringar finns för vissa mate -

rial och konstruktioner, såsom fönster

och tak. Därmed skapas incitament för

entreprenörer och konsulter att bygga

med färre fel – eftersom det på lång sikt

ger lägre försäkringspremier. D

Referenser:

DS 2007:8. Skydd mot fel och obestånd

inom bostadsbyggandet. 2007. Stockholm

SFS nr: 1985:716. (Ändrad t.o.m. SFS

2008:491).

Konsumenttjänstlagen. 2008. Stockholm.

SFS 2004: 552. Lag om byggfelsförsäkring.

2004. Stockholm.

AB 04. Allmänna bestämmelser för bygg-

nads-, anläggnings- och installationsentre-

prenader. Byggandets kontraktskommitté.

2004. Stockholm.

ABK 96. Allmänna bestämmelser för

konsult uppdrag inom arkitekt- och ingen-

jörsverksamhet av år 1996. Byggandets

kontraktskommitté. 1996. Stockholm.

ABS05. Allmänna bestämmelser för konsu-

mententreprenader.

ABT 06. Allmänna bestämmelser för total -

entreprenader avseende byggnads-,

anläggnings- och installationsarbeten.

Byggandets kontraktskommitté. 2004.

Stockholm.


P

– Slopa byggfelsförsäkringen, uppmanar

professor Bengt Hansson. Den ger inga inci-

tament till byggsektorn att minska byggfel.

Däremot ger den privatpersoner som

beställer ett hus en falsk trygghet av att fel

inte förekommer.

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil

Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer


El är en väldigt bra energibära-

re och grovt räknat kan vi räkna

med att vi har en verkningsgrad på

överföring och distribution i det

svenska kraftnätet på 90 procent. Gi-

vetvis ska vi effektivisera elanvändning-

en på ett kostnadseffektivt sätt men det är

ännu bättre att optimera både energipro-

duktion och energianvändning.

Det stora som händer på energiområ-

det framöver är genombrottet för plug-in

hybrid bilar. Alla biltillverkare har eldriv-

na fordon på gång och GM och Toyota

pratar om att under år 2010 ha en plug-in

hybrid som kan köras sex mil på en ladd-

ning. Om vi betänker att 70 procent av alla

persontransporter är under sex mil så ser

vi att en stor del av framtidens energibe-

hov för transporter kommer att ha el som

energibärare. Utredningar visar att vi kan

ersätta 45 TWh olja med 15 TWh el på

grund av elmotorns höga verkningsgrad.

Elåtgången för att driva en elbil en mil

kommer att ligga mellan 1–2 kwh. Om vi

kör på kärnkraftsel som enligt Vattenfalls

EPD miljömärkning orsakar 3 gram CO2

utsläpp per kwh får vi mellan 0,3 till 0,6

gram CO2 utsläpp per km. Jämför det med

att definitionen av miljöbil är 120 gram

per km! Att få ett oljefritt Sverige år 2020

är nog inte helt omöjligt!

Att vi övergår till eldrift av fordon inne-

bär att spillvärme från oljeraffinaderier-

na försvinner. Till exempel i Göteborg

kommer 1,1 TWh av totala 3,6 TWh fjärr-

värme från oljeraffinaderierna. På 10–15

års sikt försvinner kanske 30 procent av

fjärrvärmeproduktionen i Göteborg. Det

är kanske dags att damma av de gamla pla-

nerna på att bygga hetvattentunnel från

Ringhals?

Jämna ut effekttoppar

För en villa med direktverkande el för

uppvärmning kan installation av bergvär-

mepump, kombinerat med klimatskal -

förbättringar, förbättrat ventilations sy -

stem och ackumulatortank, kryddat med

ett bra styr- och reglersystem, skapa en

lönsam, och energi och effektsnål hel-

hetslösning. Att minska energianvänd-

ningen från 30 000 kwh till 12 000 kwh är

nog inte helt omöjligt.

I det svenska kraftnätet får vi in mer

vindkraft som genererar elenergi när det

blåser och i kombination med att vi behö-

ver 15 TWh för att ladda våra elfordon kan

vi tidvis få problem med effektbalansen.

Därför är det viktigt att vi på ett bättre sätt

kan styra effekt i slutanvändarledet. Här

kommer timavlästa elmätare och mervär-

destjänster typ realtidsprissättning att

vara viktiga instrument för att jämna ut

effekt toppar.

Betala för effektreserv

Om man läser artiklar om passivhus blir

man som elkraftingenjör lite orolig när

artikelförfattaren helt käckt påstår att de

inte behöver något värmesystem. ”Vi har

ett element på 900W som vi slår till om

det blir riktigt kallt.” Att förutsätta att det

finns effekt tillgänglig enbart när det blir

riktigt kallt kanske inte är rätt tänkt.

Snarare bör frågan ställas så här: Om ni

vill ha möjlighet att få extra eleffekt när

det är riktigt kallt, är ni då villiga att beta-

la för att den effektreserven finns till-

gänglig?

När vi utformar framtidens värme-

system för våra bostäder bör vi se till hel-

heten. Den helheten kan vara att använda

el för uppvärmning via värmepumpar un-

der normal temperatur men vid extremt

kallt väder bör vi undvika att ta ut eleffekt

och i stället använda oss av ackumulerad

energi i byggnadsstomme och ackumula-

tortankar.

Kombinerar vi ett passivhus med sol-

fångare, en lite större ackumulatortank

och ett bra styrsystem får vi en bra energi

och effektsnål helhetslösning.

Förklara samband

Som ingenjör bör man hjälpa våra politi-

ker att förklara skillnaden i effekt och

energi och hur allt hänger ihop.

Lyckas vi bra med energi och effektef-

fektiviseringen har vi elenergi över som

vi kan sälja till danskar och tyskar så att

de kan stänga sina miljövidriga gas- och

kolkraftverk. Dessutom så kan vi sälja den

effektiviserade elen till högre pris utanför

Sverige. D


DEBATT Anders Kjellström har reagerat på debattartikeln ”Billig miljö -

vänlig spillvärme kan halvera energiåtgång” i förra numret av Husbygga-

ren. El är en väldigt bra energibärare, menar han, men framhåller att fokus

bör läggas på att optimera både energiproduktion och energianvändning.

Av anders kjellström, frilansjournalist och civilingenjör Elkraft

El spar energi, men äveneffektivisering behövs

Du som går i byggtankarPå www.bygging.se

finns 147 ”Kvalitetsansvariga enligt PBL”


Noterat

Elektriska installatörsorgani-

sationen EIO bedömer att det

inträffar minst en halv miljon

eltillbud i svenska hem varje

år. En del är ofarliga, men

många är allvarliga. Orsakerna

är många, bland annat att an-

läggningen är gammal eller att

någon obehörig har gjort olov-

liga installationer.

För att minimera riskerna

har EIO utvecklat ett eltest

som tar reda på eventuella

brister och vad som behöver

åtgärdas för att säkra hus-

hållens elanläggningar.

– Dolda elfel är vanligare än

man tror, säger Tord Martin-

sen, elsäkerhetsexpert på

EIO.

– Elinstallationer är färskvara.

Ju fler år som går, desto stör-

re blir risken för att fel ska

uppstå. Gummiisolering kan

torka och spricka, skadedjur

kan förstöra kablar och

ström brytare kan slitas ut.

Kopplingar kan vara felak-

tigt utförda och jordade ut-

tag kanske saknas. Vårt eltest

förebygger att elinstallatio-

nerna byts ut innan bäst-

före-datum.

– Vi bedömer dessutom att

elolyckorna kommer att öka i

takt med att fler gör ”egna in-

stallationer” och anlitar obe-

höriga personer för uppdra-

gen, menar Tord Martinsen.

Småbarn är särskilt utsatta,

eftersom eluttagen ofta sitter i

lagom höjd när barnen kryper

på upptäcktsfärder.

– EIO Eltest är en grundlig

besiktning av husets elanlägg-

ning och utförs av elinstallatö-

rer som är medlemmar i EIO.

Fokus ligger på elanläggningar

äldre än tio år och som inte har

kontrollerats på många år, för-

klarar Johan Lysholm, mark-

nadschef på EIO.

– En behörig elinstallatör

ansvarar för att gruppcentra-

ler och säkringar testas, kon-

trollerar ledningar och kablar,

gör kontroller av kopplingar,

eluttag och strömbrytare. Ett

utförligt testprotokoll visar

om elanläggningen har fullgod

säkerhet eller om fel behöver

rättas till. När testet är utfört

och eventuella fel är åtgärdade

ges ett skriftligt intyg på stan-

darden på husets elanläggning

och en skylt – ett kvalitetsbevis

– placeras på gruppcentralen,

förklarar Johan Lysholm.

Se mer på

www.eio-eltest.se D

Elinstallatör testar anläggningI september samlades ett fler-

tal ledande CAD-leverantörer

hos STD i Stockholm för att

testa sina applikationers för-

måga att kommunicera med

varandra. Det speciella med

övningen var att den genom-

fördes med hjälp av det öppna

IFC-formatet, som var och en

skulle både exportera till och

importera från. Resultatet var

mycket uppmuntrande, alla

applikationerna klarade av att

överföra den modell som tagits

fram för testet, med endast

några mindre avvikelser.

Testet var ett resultat av dis-

kussioner mellan STD-med-

lemmar och en grupp fastig-

hetsförvaltare, den så kallade

12-gruppen, om hur man

lämpligen levererar modellba-

serad information från bygg

till förvaltning. Upprinnelsen

var 12-gruppens gemensamma

CAD-kravspecifikation.

Eftersom projektörernas

verktyg för att producera in-

formation är andra än de som

används i förvaltning, var en

slutsats av diskussionerna att

man borde undersöka möjlig-

heterna att utväxla informa-

tion i en öppen, systemneutral

form så att var och en kan an-

vända det system som funge-

rar för ändamålet. En viktig ef-

fekt skulle då också vara att in-

formationen blir mer hållbar

och även i framtiden kan göras

tillgänglig i nya generationer

och typer av verktyg.

Valet föll på att pröva det

öppna formatet IFC (Industry

Foundation Classes), och

gruppen beslöt att inbjuda le-

dande systemleverantörer för

ett praktiskt test av utväxling

mellan deras CAD-applikatio-

ner.

Uppslutningen blev god. I

testet deltog gruppen förvalta-

re och projektörer tillsam-

mans med representanter för

Autodesk (med applikationer-

na Autodesk Architecture och

MEP samt Revit Architectu-

re), Bentley Systems (med

app likationen Bentley Archi-

tecture), Graphisoft (Archi-

cad), Nemetschek (Vector-

Works), Tekla (Tekla Structu-

res) och Progman (MagiCad).

Var och en av dem hade i för-

väg lagt in tillämpliga delar av

samma, gemensamt definiera-

de, modell i sin applikation.

Modellen innehöll objekt för

väggar, pelare och tak, öpp-

ningar med fönster och dörrar,

fast inredning samt installatio-

ner.

Från respektive applikation

exporterades modellen som

en IFC-fil, vilken sedan grans-

kades i två olika viewerpro-

gram. Samtliga applikationer

klarade att exportera alla ob-

jekt som ingick i modellen,

med alla inlagda egenskaper

för objekten. (Autodesk MEP-

export testades inte eftersom

ingen modell hade gjorts). För

några av applikationerna upp-

stod problem med att exporte-

ra viss grafik korrekt.

I nästa steg importerades de

olika IFC-filerna till repektive

applikation. Här fanns lite

större variationer, där en del av

IFC-filerna importerades kor-

rekt, medan andra var proble-

matiska för vissa applikatio-

ner. Problemen gällde främst

objekt från arkitekturapplika-

tionerna, medan objekt för in-

stallationer kunde importeras

utan fel.

Testet innebar en bekräftel-

se på att IFC-formatet klarar

att bära de typer av informa-

tion som behövs för förvalt-

ningsmodeller och att det går

att förse objekt med de egen-

skaper man önskar för detta

och andra ändamål.

Se mer på www.std.se D

CAD-system testades

I ”Författningshandbok för

byggsektorn 2008/2009” hit-

tar läsaren författningstexter

som berör samhällsbyggande,

byggande och förvaltning.

Författningshandboken kom-

mer ut varje år och årets utgå-

va är den trettionde i ordning-

en.

Nyheter för i år är fjärrvär-

melagen och lagen om eko-

design. Innehållet har uppda-

terats när det gäller lagstift-

ning för offentlig upphandling

samt konkurrenslagen, och

alla nyheter har granskats av

en sakkunnig.

– Författningshandboken

innehåller ett väl avvägt urval

av den lagstiftning som berör

verksamma inom bygg- och

fastighetssektorn. Alla änd-

ringar sedan förra utgåvan är

tydligt markerade och ger en

god överblick över de lagar

man behöver koncentrera sig

på, säger Eva Enström, redak-

tör för boken på Svensk Bygg-

tjänst.

Se mer på

www.byggtjanst.se D

Uppdaterad trotjänare


Noterat

Svenska kommuner slösar el -energi, utan att egentligen varamedvetna om det. Var femtekommun har dessutom integenomfört några reella sats-ningar för att minska sin för-brukning av el.

Det visar en undersökningsom Belysningsbranschen lå-tit genomföra bland miljö-,energi-, och fastighetsansvari-ga i landets kommuner.

Var femte kommun (19 pro-cent) har inte genomfört någraprojekt för att minska elför-brukningen och de som sägersig vilja sänka sin elförbruk-ning (76 procent), satsar förstoch främst på att förändrauppvärmningssätten i kom-munen.

– Alla miljöförbättrande in-satser är naturligtvis bra, sägerMagnus Frantzell, VD för Be-lysningsbranschen.

– Samtidigt ska man ha klartför sig att det finns billigareoch effektivare sätt att minskaklimatpåverkan än att föränd-ra uppvärmningssätten. Ge-nom att byta till modern belys-ning kan man i ett slag minskaelkostnaderna med upp till 80procent utan att tvingas till gi-gantiska investeringar, samti-

digt som miljön gynnas, upply-ser Magnus Frantzell.

Undersökningen som ge-nomfördes i mer än 50 kom-muner under sommaren visarbland annat att väldigt få fak-tiskt vet att 30 procent av en of-fentlig organisations genom -snittliga elförbrukning kom-mer från belysning.

– Kunskapen om bespa -ringspotentialen vad gäller be-lysning var väldigt låg, sägerEgil Öfverholm, ansvarig förde kartläggningar som Energi-myndigheten under den se-naste treårsperioden utfört påkontor, skolor och sjukhus.

Beräkningar från Energi-myndigheten visar genom attbyta till en energieffektiv be-lysning i Sveriges skolor skulle350 miljoner kronor kunnasparas varje år.

Med moderna belysnings-system skulle den totala elför-brukningen (10 TWh) kunnaminskas med 40 procent. På såsätt skulle utsläppen av näratvå miljoner ton koldioxidkunna sparas vilket motsvararcirka 20 procent av det minsk-ningsmål som Sverige gent -emot EU förbundit sig att nåtill år 2020. D

Modern belysning sparar elI årets mätning av inställning-en till Citytunneln i Malmö sä-ger nästan sju av tio tillfrågadeatt de har en positiv inställningtill projektet. Det är en ökningjämfört med förra undersök-ningen. Undersökningen visarockså att de som bor nära City-tunnelns arbetsplatser är merpositiva än skåningarna i ge-nomsnitt.

Citytunneln invigs i decem-ber 2010. Ju närmare invig-ningsdagen desto mer positivatycks skåningarna bli. I åretsmätning säger 67 procent av detillfrågade att de har en positivinställning till projektet. Det ären ökning med sju procenten-heter jämfört med förra åretsmätning. Andelen som är nega-tiva till projektet har mer än hal-verats, från nio till fyra procent.

Det finns geografiska skill-nader när det gäller inställ-ningen. Mest positiva är desom bor i Malmö, 76 procent,och de som bor i SydvästraSkåne, 69 procent. I nordöstraoch nordvästra Skåne säger 60procent av befolkningen att deär positiva.

I undersökningen mäts ock-så inställningen till projektethos dem som bor eller arbetar

intill Citytunnelns arbetsplat-ser vid Triangeln, Malmö Coch Holma/Hyllie. Där är in-ställningen ännu mer positiv,83 procent, vilket är en ökningmed sex procentenheter jäm-fört med förra året.

De som bor nära Citytunnel-ns arbetsplatser får regelbun-det nyhetsbrev om projektetoch information om aktivite-ter som påverkar dem på någotsätt eller kan upplevas somstörande. Åtta av tio känner sigvälinformerade och lika storandel tycker att informationenfrån Citytunneln är bra ellermycket bra.

Förtroendet för Citytun-neln ökar i flera avseenden, ex-empelvis byggteknik, kompe-tens, öppenhet och när det gäl-ler de ansträngningar projek-tet gör för att minska miljöpå-verkan. Nio av tio, 92 procent,säger att de har ett högt ellermedelhögt sammanfattandeförtroende för projektet.

Undersökningen gjordes avföretaget GfK i Lund underseptember. 1 400 telefoninter-vjuer genomfördes, fördeladepå 1 000 personer i Skåne samt400 boende och företrädareför företag i Malmö. D

Skåningar allt nöjdare med tunnel

Nu har flygfotografering av bo-städer blivit ett nytt vapen i kam-pen om husköparna. Fastighets -mäklare kan presentera säljar-nas bostäder med bilder från luf -ten. Det är ett företag som spe-cia liserat sig på fotograferingoch visualisering av fastighetersom har köpt höjd- och flygfo-to företaget Helicopter View.

– Höjdfoto ger en oöverträf-fad översikt av fastigheten, lä-get och närmiljön. Det är där-för ett mycket värdefullt verk-tyg för såväl mäklare som kö-pare och säljare, säger MikeTvedt en av grundarna till Zen-tuvo. D

Foto uppifrån ska sälja hus

Bilder på bostäder som är till salu, tagna från luften, är det senaste i kampen om köpare.

Lokalen för Designgalleriet –

ett nytt forum i Stockholm för

design – har fått en dynamisk

ljussättning. Belysningen kan

förändras under dygnets tim-

mar eller anpassas för de olika

aktiviteter och utställningar

som Designgalleriet anordnar.

– Vi har valt att utgå från en

klassisk galleribelysning, som

ofta upplevs som kall i sin ka-

raktär, men här har vi lyckat få

den att bjuda på en på en mjuk,

följsam och inbjudande atmos -

fär, säger Svante Pettersson,

Lighting Advisor på Philips.

– I allt för många projekt

idag planeras arkitektur och

ljus separat på skilda håll. Det

leder ofta till att varken ljus el-

ler inredning kommer till sin

rätt. På Designgalleriet har vi

utgått ifrån att dessa element

ska stödja varandra och måste

gå hand i hand redan på ritbor-

det.

– Att som ljusdesigner vara

med från början, i utformning-

en av inredningen, ger enorma

möjligheter att skapa goda

förutsättningar. Då har jag en

chans att också påverka ljus-

sättningens material, ytor och

objekt, säger Svante Petters-

son. D


Noterat

Dynamiskt ljussatt designgalleri

– Med vår ljus-

sättning vill vi

överraska och

skapa upple-

velser, säger

Svante

Pettersson,

på Philips.

Ett nytt ljuskoncept har utvecklats i lokalen som rymmer Design -

galleriet, som är ett nytt forum för framtidens design i Stockholm.

Foto: Jonas Lindström

Tekla Softwares BIM-pro-

gramvara Tekla Structures

finns i en konfiguration sär -

skilt utformad för systempro-

jektering (Project Manage-

ment). Gränssnittet innebär

att entreprenören kan leverera

en 3D-modell som visar exakt

hur den färdiga produkten ska

se ut till beställaren redan in-

nan projektet har påbörjats.

Systemprojekteringen in-

nebär att man fastställer hur

byggnadens planlösningar och

olika våningsplan ska se ut, att

man väljer system för den bä-

rande stommen, samt system

för ventilationen, värme och

andra installationer. Entrepre-

nören kan intensifiera samar-

betet och noggrannheten i

byggprojektet. I startskedet

blir det mycket kontakter mel-

lan konsulterna och beställa-

ren för att tillgodose att bestäl-

larens krav uppfylls. Desto ti-

digare man upptäcker fel och

avvikelser desto billigare blir

det att åtgärda dem.

Ett exempel på där man har

använt sig av Tekla Structures

Project Management är vid

byggandet av Finnforest Mo-

dular Office i Hagalund i Fin-

land, som projekterades och

byggdes med tekniken för 3D-

planering och 3D-modeller-

ing. Byggnaden på fem våning-

ar och 13 000 kvadratmeter är

det högsta kontorshuset i trä i

Europa. Huset består av tusen-

tals både monteringsfärdiga

och separat tillverkade träde-

lar samt stabiliserande nät av

stålvajrar och andra prefabri-

cerade betongelement.

Byggprojektet gick på 20 mil -

joner euro. Byggnaden form -

gavs av Helin & Co Architects.

Stomprojekteringen gjordes

av WSP Finland och PEAB

Seicon byggde huset. D

Modell visar produkt i förväg

Kontorshuset i trä är på fem våningar och 13 000 kvm.


Marknadsnytt

Elektriska installationer med

strömställare och uttag är ut-

satta för stort slitage. Schnei-

der Electric har därför vida-

reutvecklat sina produktserier

att tåla tuffa tag. Serien Eljo

Aqua Stark har fått utökad

motståndskraft mot ammo -

niak och vegetabiliska oljor,

vilket är viktigt i miljöer som

lantbruk och storkök, samt en

förbättrad brandklassning. D

Schneider Electric

0155-26 54 49

anders.wisting@

se.schneider-electric.com

Uttag som tål tuffa tag

Makitas vinklingsbara borr -

skruvdragare har en bra åt-

komlighet i trånga utrymmen

och flera inställningar för pre-

cis borrning och skruvdrag-

ning. Borrskruvdragaren har

två växlar vilket ökar använd-

ningsområdena och underla-

gen att arbeta i. D

Essve

08-623 61 00

[email protected]

Ökar precisionen

Finja har arbetat fram ett sor-

timent med godkända tätkon-

struktioner som uppfyller de

nya reglerna från Boverkets

Byggregler (BBR). Fix & Fog

sortimentet kommer tillsam-

mans med Finjas golvavjäm-

ningsprodukter att fylla kun-

dernas behov för säkert byg-

gande. D

Finja Betong

0451-705 611

[email protected]

Uppfyller kraven

Relekta Import lanse-

rer fogmassan Flex7

som är 20 procent

elastisk. Enligt företa-

get kan man lägga fo-

gar på 40 mm utan att

massan rinner. Flex7

är en miljövänlig MS-

polymer.

Fogmassan är lukt-

fri och lämnar inte

märken eller fläckar

på natursten och

andra känsliga ytor.

Vidare är den UV-sta-

bil och fäster även på

våta ytor. Färdig här-

dad Flex7 är resistent

mot mögel och bakte-

rier. Den finns i åtta

olika färger: antrasit,

vit, sanitär vit, grå,

ljusgrå, tropisk trä,

ljust trä och beige. D

Novatech

031-13 54 90

[email protected]

Elastisk fogmassa

Takcentrum AB lanserar typ-

godkända underlagstäckning-

ar. YAP Underfelt och Under-

tex Antiskid® kan användas

under tegel- och betongpan-

nor, shingelplattor och olika

plåttak. För båda under-

lagstäckningarna gäller bland

annat att de har låg vikt, är

temperaturokänsliga samt

inte klibbar vid varm väderlek.

Undertex Antiskid har vidare

en goretex-funktion. Den har

en vattenavvisande ovansida,

men släpper igenom fuktig luft

från undersidan. Den är bitu-

menfri och väger 170 g per

kvm. D

Takcentrum AB

08-89 01 09

[email protected]

Typgodkänd underlagstäckning

För att tillgodose moderna de-

signkrav presenterar Hans-

grohe sin nya blandarse-

rie Focus E². Designen

är utvecklad från

Focus-serierna. En

dynamisk silhuett, ett

ergonomiskt grepp och

släta kurvor utmärker desig-

nen av de nya Focus E² blan-

darna. DHansgrohe AB

040-51 91 50

[email protected]

Slätkurvig blandare

Leica Geosystems har utveck-lat en ny generation totalsta-tioner. Med Leica FlexLinekan tillval av hård- och mjuk -vara väljas så att en totalstationmöter individuella avvändaresbehov. Inom FlexLine-famil-jen erbjuds fördefinierade in-strument, däribland Leica

FlexLine TS02, som är framta-gen för standard mätuppdrag,med ett urval av program fördet dagliga arbetet samt tillvalav Bluetooth®, USB minne ochalfanumeriskt tangent bord. D

Leica Geosystems AB+46 (0) 19 20 67 [email protected]

Kaminexperten breddar sittsortiment med braskaminerfrån belgiska Nestor Martin.De nya kaminerna är förseddamed en fjärrkontroll som kanstyra temperaturen i rummet.Den önskade temperaturenställs in på fjärrkontrollen.

Kaminerna har ett patente-

rat värmesystem, Woodbox,som optimerar förbränningengenom att förvärma inkom-mande luft till cirka 200 graderinnan den når den brinnandeveden. D

Kaminexperten Sverige AB036-290 64 [email protected]


Marknadsnytt

Tiotusentals befintliga hissar iSverige kommer att behövaanpassas till H10-reglernafrån Arbetsmiljöverket ochBoverket de närmaste åren, in-formerar företaget Åhmans iÅhus, som menar att det ofta ärenklare och billigare att byta ut

den befintliga hisskorgen moten ny och lättare hisskorg för-beredd för korgdörr.

Passar man även på att mo-dernisera styr- och driftsyste-met sänks energiåtgången. D

Åhmans i Åhus AB044-28 99 00

Lösning för hisskorgen Fjärrkontroll justerar värme

Legalett ökar marknadsfö -ringen av sina lösningar förhusgrunder; golvvärme medluft som värmebärare i slutnasystem, som enligt företagetförhindrar fuktproblem.

Monteringen av det måttill-verkade rörsystemet införgjutningen går fort och är en-kel – helt utan VVS-installatio-ner. Systemet fungerar medvärmepump, fjärrvärme, pan-na eller solvärme, och ävenmed direktverkande el för fri-tidshus.

Legalett tillhandahåller ävenett varierande urval av sockel -element i flera kulörer ochstrukturer. Ytskiktet har en nycementmixtur som gör soc -keln hållbar och underhållsfri.Sockelelementen ger skyddmot köldbryggor och har ettlågt U-värde med 15 cm isole -ring. D

Legalett Byggsystem AB 0303-33 39 [email protected]

Värmer golv i slutna system

Flexibel totalstation


Marknadsnytt

Maxit kompletterar

sin Z-line serie med

diffusionstäta pro-

dukter med ett flytan-

de, rollbart tätskikt

med ånggenomgångs -

motstånd > 2 000 000

s/m, som kan jämföras

med Boverkets krav på

minst 1 000 000 s/m.

Det rollade tät -

skiktsystemet kan an-

vändas på våtrumsyt-

tervägg av betong eller

träregelverk D.

maxit AB

08-625 61 17

[email protected]

Rollat tätskikt

Lexans kommer med nya halo-

genfria kablar som är brand -

skadebegränsande och PVC-

fria. Kablarna har även blivit

enklare att skala och mer rep-

tåliga.

Halogenfria kablar minskar

risken för personskador vid

brand. Varken svart rök eller

farliga gaser bildas. Tillsatser

som ftalatmjukgörare och an-

timontrioxid som ofta finns i

PVC saknas helt i de halogen-

fria kablarna. D

Nexans

0325-801 98

[email protected]

Halogenfria kablar

Nordiska Skorstensprodukter

lanserar flera nyheter i sitt

skorstenssystem Modulex,

bland annat en version anpas-

sad för pellets, gas och

olja med så kallad torr -

drift.

Modulex skorstens-

system tillverkas för två

temperatur klasser:

T250 och T450 grader.

Nykomlingen Modulex

T250 för pellets, gas och

olja har 30 mms isolering och

finns i svart eller grå lack.

Skorstenen T450 passar alla

typer av eldstäder. Samtliga

Modulex rökgasrör är

CE-märkta och tillver-

kas av 1 mm syrafast rost-

fritt stål. D

Nordiska

Skorstensprodukter AB

0521-65 999

ulf.johnson@nordiska-

skorstensprodukter.se

Skorsten för pellets eller gas

Thermotech har gjort om sin

webbplats för att möta nya be-

hov från marknaden. Numera

finns det två olika ingångar in i

webbplatsen; en för målgrup-

pen rörinstallatörer och en för

privatpersoner. Webb platsen

är också mera interaktiv. Besö-

kare kan själva till exempel fyl-

la i ett formulär och få mejl till-

baka med ett cirkapris på sin

golvvärmeanläggning. D

Thermotech Scandinavia AB

060-64 70 94

[email protected]

Ger svar på fråga

Skade- och saneringsföretaget

Ocab satsar på att erbjuda sina

kunder en vattenfelsbrytare.

Produkten monteras tidigt i

vattenledningssystemet och

känner av oönskat läckage.

Vattenfelsbrytaren stänger av

vattenflödet så att vattenska-

dorna minimeras. D

Leakomatic AB

08-400 15 457

Stoppar vattenläcka

Marknadsnytt


Paroc pre-

senterar

Paroc Fi-

reVent-

Mat som

är nätmat-

tor för ut-

vändig brandisolering av ven-

tilationskanaler. Mattorna är

typgodkända av Sitac. De är

tunnare och lättare än tidigare

brandgodkända nätmattor.

Mattan finns i sju olika tjockle-

kar. D

Paroc teknisk isolering

0500-46 93 93

Isolerar mot brand

Grillen Hilde, som lanseras av

Lappset, har en diameter på

125 centimeter. Det värmebe-

ständiga pulverlackerade stå-

let ska klara alla väderlekar

under lång tid. Grillen, som de-

signats av formgivaren Arne

Nilsson med tanke på bland

annat större gårdsfester, väger

95 kg. D

Lappset Sweden AB

+46 (0) 171 270 80

[email protected]

Designad storgrill

Heatwood har fått sitt värme-

behandlade trä Svanenmärkt.

Svanen har bland annat grans-

kat och kontrollerat att inga

miljö- och hälsoskadliga tung-

metaller eller bekämpnings-

medel har använts och att 70

procent av träet kommer från

hållbart, certifierat skogsbruk.

Inget trä kommer från hotad

regnskog eller annan skydds-

värd skog.

Heatwood värmebehandlar

sina produkter. Träet upphet-

tas till drygt 200 grader och får

stå i en ugn några dagar. Vär-

men gör träet formstabilt, vat-

ten och kåda tränger ut ur trä-

et och det blir motståndskraf-

tigt.

Det är produkterna Ther-

mowood D-gran och D-furu

som blivit Svanenmärkta. Pro-

dukterna är också certifierade

enligt standarden Thermo D.

Det svanenmärkta träet kan

till exempel användas till

sandlådor, altaner, dörrar, sta-

ket och trall ovan mark. D

Heatwood

0705-98 55 16

Trätrall utan miljögift

Tritech lanserar MeshNET 3.0

med nya funktioner för mät-

ning av el, vatten och gas enligt

kommunikationsstandarden

MBUS (EN13757-x). Mesh-

NET är en lösning för kom -

munikation till och från elmä-

tare i kommunikationstek-

niskt krä vande miljöer.

Företaget Tritech talar om

”smart metering”, som är ett

samlingsnamn för en lösning

med krav på fler nya funktio-

ner, fler och snabbare avläs-

ningar samt höga krav på in-

formation från energimätare i

centrala system. Begreppet

smart metering innefattar i

Europa också ”multiutility”,

det vill säga en möjlighet att

även kunna mäta andra ener-

gislag som gas och flödesmät-

ning av till exempel varmvat-

ten. D

Tritech Technology AB

08-410 121 91

[email protected]

Mäter energiåtgång trådlöst

En ny borrhammare, W120, i

kombination med ett övergå-

ende från komponent- till

systemtänkande är det svens-

ka borrföretaget Wassaras se-

naste satsning. Med en ny fem-

tumsborr erbjuds en komplett

borrhammarfamilj med di-

mensionerna 2–6 tum.

Wassaras borrteknik har

uppmärksammats både vid

anläggningsarbeten och i gru-

vor. En fördel med tekniken är

att det går att borra rakt. Detta

möjliggörs genom returvatt-

nets låga hastighet, som ger

minimalt slitage, samt ham-

marens styrribbor.

I Wassaras system ingår

högtryckspump, borrar och

rör, (rigg och slangar är rekom-

menderande). D

Wassara AB

+46 8 84 95 50

[email protected]

Komplett borrsystem


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00 tel 031-413070

www.bvm.se

Vi levererar:

Värmeutrustning

Kranar

Bygghissar


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

GEOFIX ABMättillbehör för byggbranschen

Välkommen till vår shop:

www.geofix.se eller

ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial,handhållna lasrar för avståndsmät-ning, linjelasrar, avvägare, prismor,

stativ, mätband, märkfärg m m

GPS – Garmin, Silva

Låga priser – kvalitetsprodukter


BYGGLEVERANTÖRER


BYGGLEVERANTÖRER

Tikkurila Fasad har kompletta systemför renovering och avfärgning av

stenfasader och balkonger.10 års funktions garanti på material

och utförande ger unik köptrygghet.

FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER

Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50www.tikkurila.se

Våra kunder väljerRobust för att de vetatt vi kan dörrarVi passerar dem varjedag. Öppnar och stängerutan att reflektera överde detaljer som gör attallt fungerar.

www.robust.nu0590-187 00

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

KONSULTERANDE INGENJÖRER

KARLSTAD

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

Byggprojektering Byggledning Besiktningar

Utredningar Kvalitetsansvariga

http://www.granruds.se

Box 571 651 13 KARLSTADTel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52

Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

BORLÄNGE

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING


STOCKHOLMPITEÅ


STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

• Projektering • Projektledning• Utredningar • Entreprenadbesiktning

• Funktionskontroll, OVK • CE-märkning• Installationssamordning • Objektsdokumentation

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89

www.seveko.s

STOCKHOLMMEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Ingenjör SBR Tonie Ekholm

Riksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll

Nybohovsgränd 38, 117 63 StockholmTel: 08-794 09 80 e-post: [email protected]

VVSKontroll

ProjekteringBesiktningar

Ljud • Vibrationer

Akustik • Buller

PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Byggnadsakustikprogram, ljudisolering, ventilation

Rumsakustikstrålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbullerbullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbullerbullerkartor, skärmar, fasadisolering

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.seTumstocksvägen 1, 187 66 Täby

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGARGodkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGARAuktoriserade Fastighetsvärderare SFF

SKADEUTREDNINGAR

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32ATelefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70

VÄSTERÅS • Torggatan 4Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTERI STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA

OCH SÖDERMANLANDS LÄN

Hemsida: www.vardia.se E-post: [email protected]


STOCKHOLM STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ


VISBYSUNDSVALL

Projektledning

Byggledning

Projekteringsledning

Kvalitetsansvar

Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge

Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36

E-post [email protected]

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)

Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Köpmang 1 852 31 Sundsvall

Telefon: 060-12 34 90E-mail: [email protected]: www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekter

Storköksprojektering, Projektledning

Besiktningar

Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner

3-D Projektering Byggledning

Projektledning Projekteringsledning

Byggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 UmeåTel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

E-post [email protected]

Projektledning Entreprenadbesiktningar

Byggledning Kvalitetsansvarig PBL

Kalkylarbete Utredningar

VVS

CanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAGI

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se


VÄSTERÅS ÖSTERSUND


ÖREBRO

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Annonsörer

Sid

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Alcro Beckers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Betongindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Cowi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Flowcrete Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Fläkt Woods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Frico . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Kåbe Mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Nordcert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Pax Electro Products . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Sid

Ramirent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Roca Industry . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Ruukki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Saint Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

SK Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . 13

SPEF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Strusoft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Svenska Byggingenjörers Riksförbund 51, 62

Svenska Fabriksbetongföreningen . . . . . . . . 3

Södra Timber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Sid

Teknologiskt Institut Betongcentrum . . . . . 51

Thermisol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Tremco Illbruck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Träullit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . 1

VVS auktorisation

(Svensk Installationskontroll) . . . . . . . . . . . . 59

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60

[email protected]


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR��som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföreta -

gar examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst

två år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

BokhandelnSäljer alla i branschen förekom -mande böcker samt de böcker ochblanketter som ges ut av Bygg -ingen jörerna SBR.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,olycksfall-, barn och sjukförsäkringmen också arbetslöshets kassa ochkonsultansvarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, projektledarutbildning,entreprenad- och överlåtelsebesikt-ning, miljöinvente ring samt utbild-ning till kvali tets ansvarig enligtPBL. De fyra sistnämnda kursernaleder till certifiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av medlem-marna i Byggingenjörerna SBR,Svenska Byggmästare- och ingen -jörsförbundet i Finland r f, ÅlandsByggmästareförbund m fl.

Konsultgruppenmed 300 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLMiljöinventeringDessa grupper anordnar symposierför fortbildning och utger en med-lemsförteckning som också kan nåsvia Internet.

Kansli�

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeKent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenPer-Olav Eriksson, StockholmsavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, SkaraborgsavdelningenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen


Oktober månads medlems -

träff i Stockholmsavdelningen

avhandlade aktuella frågor

kring AB 04 och ABT 06. Jur

kand Ragnhild Sjörén från Ad-

vokatfirman Pedersen AB be-

lyste frågor kring AB som kan

få stora praktiska konsekven-

ser när förutsättningarna i AB

ändras.

AB är ett standardavtal som

parterna gemensamt förhand-

lat fram. Det reglerar avtals-

förhållanden och utförande-

detaljer i en utförarentrepre-

nad. Med AB som underlag

skapas förutsägbarhet och

styrning av entreprenaden.

Avsteg, så kallade särregle -

ringar från AB:s grundlydelser,

förekommer relativt ofta. För-

fattarna till AB avråder dock

bestämt från att göra sådana

avsteg.

Om avsteg görs i AB måste

dom vara tydliga. Avstegen ska

föras in under rätt rubrik och

rätt kod. Särskilt viktig är tyd-

ligheten när fasta bestämmel-

ser ändras. Dessa ska i så fall

även sammanfattas under en

särskild rubrik i AF. Samman-

fattningen förs sedan in i

kontraktshandlingarna direkt

under kontraktet, förklarade

Ragnhild Sjörén.

Man måste vara klar över att

ändringar i ABs fasta bestäm-

melser kan ge dominoeffekter

med oanade konsekvenser där

så många paragrafer som 10–12

stycken kan påverkas av en

enda förändring. Med andra

ord så krävs stor detaljkänne-

dom om AB för att förstå vilka

konsekvenser en ändring kan få.

Ragnhild Sjörén belyste och

kommenterade ABs olika pa-

ragrafer på juristers vis, med

kommentarer och frågor från

församlingen. Här följer några

punkter: ansvarsfrågor, tider,

garantitider i AB och ABT,

prespektionstider, avtalens in-

nehåll, med mera.

Den vikande konjunkturen

kommenterades och i en allt

större utsträckning kan note-

ras att de stora entreprenad -

företagen blir allt tuffare mot

sina underentreprenörer.

När betalningstider kom

upp hettade det till och här

konstaterades att ”de stora”

inte sällan har sina egna betal-

ningsregler (vid första krav el-

ler efter två krav och betal-

ningstiden utökas ibland från

30 dagar till 60 dagar). För av-

talsförhållande där AB inte är

tillämpligt och parterna inte

har avtalat om när betalning

ska erläggas, är det den som

ställer ut fakturan som be-

stämmer tid för betalning.

Förutsättning är förstås att ar-

betet är utfört. Skickas flera

fakturor i samma uppdrag får

man hålla sig till det betal -

nings intervall som inlednings -

vis har angivits, om inte annat

avtalas under tiden som upp-

draget framskrider.

Ett rättsfall som relativt ny-

ligen har behandlats i HD refe-

rerades:

En bostadsrättsförening

upp drog åt ett av våra större

entreprenadföretag att ordna

stambyte och tecknade ett ent-

reprenadavtal enligt AB. Entre-

prenaden utfördes dock av en

underentreprenör. I samband

med arbetets avslutande slar-

vade underentreprenören med

säkring av en koppling som re-

sulterade i en vatten skada.

Föreningens försäkringsbo-

lag ersatte föreningen för upp-

komna skador och övertog rät-

ten att kräva ersättning från

den som orsakat skadan. Tvis-

ten i målet gällde huruvida un-

derentreprenören hade ett

skadeståndsrättsligt ansvar

gentemot beställaren/bo -

stads rättsföreningen, eller om

underentreprenören endast

svarar gentemot sin avtalspart

entreprenören.

HD kom till följande dom-

slut: Huvudregel i svensk rätt

Avråder från avsteg från AB

P

är att den skadelidande inte

kan hoppa över det främre le-

det i ansvarskedjan, i det här

fallet entreprenören. Försätt-

ning att 2 kap 1 § skadestånds-

lagen ska kunna tillämpas är

att annat inte följer av avtal. I

detta fall var AB 92 avtalad.

Därmed var ansvarsbegräns-

ningarna i AB 92 5:14 och 5:15

tillämpliga. Beställaren kan

därmed sägas ha accepterat

ansvarsbegränsningarna i 5

kap. oavsett om arbetet utför-

des av entreprenören eller un-

derentreprenören.

– Just det faktum att AB 92

utgjorde avtalsinnehåll, inne-

bär att beställaren/bostads -

rättsföreningen inte hade rätt

att på utomobligatoriska grun-

der få ersättning av underent-

reprenören, fastslog Ragnhild

Sjörén.

Till sist lite historia. AB är

inte någon ny företeelse utan

härstammar från 1800-talet.

Det var staten som behövde

regler för upphandlingar av

byggnadsentreprenader och

då skapade ett regelverk för

detta. Under 1900-talet har av-

talet sedan utvecklats till vad

det är idag.

Av Uno Rydholm,

Stockholmsavdelningen

– När vi fick information om

ESF:s nya program såg vi en

möjlighet att genomföra

många av de förslag på för-

ändringar och förbättringar

som genom åren diskuterats

bland SBRs medlemmar, be-

rättar kanslichefen Gunnar

Edebrand.

– Vi har lagt upp ett projekt för

att möta morgondagens be-

hov med rätt kompetens och

för att få in både kvinnor och

män, både svenska och med

minoritetsbakgrund i bygg-

branschen, säger en påtag-

ligt nöjd kanslichef.

Gunnar Edebrand pustar ut

efter den hektiska slutspurten

med att få in ansökan om SBR-

projektet till ESF-rådet i

Stockholm den sista veckan i

oktober. Projektet omfattar

hela landet.

ESF-rådet står för Euro -

peiska socialfonden, som har

till uppgift att förvalta Integra-

tionsfonden och Socialfonden

i Sverige. Socialfonden ska

”verka för regional konkur -

renskraft, för sysselsättning

och mot utslagning”. Det sker

genom att lokala ESF-råd stöd-

jer olika projekt, som till exem-

pel organisationer kan söka.

SBR gjorde under hösten

slag i saken och anlitade några

erfarna ansökningskonsulter

– att hålla koll på alla olika ut-

lysningar, skriva ansökningar

och klara alla skall-krav för-

sörjer numera en egen yrkes -

kår – för att tillsammans med

SBR arbeta fram en gedigen

ansökan.

De utmaningar som SBR,

och hela byggsektorn, står in-

för är väl kända. SBRs med-

lemskår består idag av närmast

hundra procent medelålders

svenska män. Branschen står

inför ett generationsskifte.

Många som har byggt upp egna

företag står inför frågan hur

man får ut ett värde på sitt livs-

verk, där företaget riskerar att

försvinna om inget görs. Un-

der kommande decennium be-

räknas branschen få ökat re-

kryteringsbehov till följd av

pensionering av 40-talisterna.

SBRs projektansökan utgår

ifrån frågeställningarna ovan

och lade upp ett projekt i tre

delar som ska åtgärda brister-

na.

Två av delprojekten bemö-

ter de akuta problemen med

successionen av företag och

den förväntade bristen på

skickligt yrkesfolk. Delprojek-

tet ”Trygghet” ska skapa en ny

affärsmodell och öka förut-

sättningar för kvinnor och in-

genjörer med invandrarbak-

grund att starta eget eller ta

över ett etablerat medlemsfö-

retag genom koncession. I del -

projektet ingår mentorskap,

kvalitetssäkring och affärsut-

veckling. Syftet är att skapa

långa affärer för nya medlem-

mar och nya konsulter, samt

hitta en modell för finansie -

ring och rekrytering.

I flera år har Konsultgrup-

pen talat om att försöka ordna

ett Konsultgruppen AB, en

form av en underavdelning till

Konsultgruppen. I projektan-

sökan ingår att utveckla en af-

färsmodell för att samla ett an-

tal konsulter med olika inrikt-

ning, så att man till exempel

kan lämna ett anbud på en to-

tal projektering, ha en gemen-

sam marknadsföring och eko-

nomi, med mera. Konsult-

gruppen AB kan bli ett stort

konsultföretag med 100-talet

anställda.

Delprojektet ”Kompetens -

utveckling” handlar om att

möta morgondagens hårda

krav med riktade utbildnings -

insatser till SBRs äldre och

yngre medlemmar. I projektet

ingår utbildningar inom miljö-

och energibesiktning, energi-

deklarationer, BIM, med

mera, samt att bygga upp men-

torskap och vidareutveckla

rollen som byggdesigners, och

så vidare.

SBR vill även gå in i ett lång-

siktigt samhällsbygge och ver-

ka för att öka intresset för tek-

nik och för att få fler att söka in

på tekniska utbildningar. Det

tredje delprojektet handlar

därför om att utveckla ge-

nusneutrala metoder för att

öka intresset för teknik. Syftet

med delprojektet ”Påverkan”

är att producera ett material

och utbilda konstruktionspe-

dagoger som kan använda ma-

terialet i skolor. SBR gör ett av-

stamp för att sätta igång en ny

folkrörelse som stimulerar

lusten att arbeta med teknik.

En tävling i att bygga händel-

sekedjor (”Chain reactions”)

anordnas genom Husbyggaren

och pris delas ut under Nord-

byggmässan.

Ansökan skickades in i slu-

tet av oktober och besked från

ESF-rådet kommer under de-

cember.

– Detta har satt igång tankar

och idéer och om vi får avslag

ser vi möjligheter att gå vida-

re på andra sätt, säger kans-

lichefen Gunnar Edebrand.

– Frågorna är aktuella och vik-

tiga, inte minst gäller det för

våra medlemmar att satsa

framåt under en lågkonjunk-

tur.

Av Margot Granvik,

redaktör

Nytt från SBR

SBR söker projektstöd


SBRs ansökan om

projektmedel om fattar

bland annat att utveckla

affärsmodeller för hur man

kan få ut ett värde på sitt

uppbyggda företag, och hur

Konsultgruppen ska öka sitt

marknadsvärde.

Diarienummer

ANSÖKAN

Ej diarieförd

SNI-kod

SNI-kod

Gunnar Edebrand

Behörig företrädare

Postort

10269Stockholm

BOX 4415

SVENSKA BYGGNADSINGENIÖRERS RI

Enhetens namn

Utdelningsadress

Postnummer Postort

Organisationsnummer

CFAR-nummer

Organisationstyp

Organisationsstorlek

086422033Faxnummer

BankGi

086422033

Telefonnummer

Postnummer

Utdelningsadress

Uppgifter om organisationen

Utlysningens namn och diarienummer

Uppgifter om arbetsstället/enheten

Organisationens namn

Folkungagatan 122, E-postadress

www.bygging.se

Webbplats

[email protected]

Besökadress

SVENSKA BYGGNADSINGENIÖRERS RIBOX 4415

91

Stockholm

Föreningar, stiftelser och i2-50 anställda

102698020004886

11282167

92

Kompetensförsörjning i omställning 2008-5090007

Beställ

facklitteratur och andra handböcker via SBRs

hemsida

www.bygging.se/litteratur

eller via kansliet,

tfn 08-462�17�93.

Medlemmar och anslutna har

femprocents rabatt.

P

3 mars, Göteborg12 mars, Östersund24 mars, Stockholm23 april, Malmö

AMA Anläggning 07*20 januari, Borlänge5 februari, Göteborg10 mars, Stockholm18 mars, Malmö

LOU – upphandling av bygg -entreprenader och tjänster*29 januari, Stockholm4 februari, Göteborg5 februari, Malmö

Kvalitetsansvarig enligt PBL*Nivå N

25, 26 februari, 4 mars, Malmö18, 19, 25 mars, Stockholm 6, 7, 13 maj, GöteborgNivå K

5 mars, Malmö26 mars, Stockholm14 maj, Göteborg

Entreprenadjuridik,grundkurs*13 januari, Stockholm

14 januari, Göteborg22 januari, Malmö

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*10 februari, Stockholm24 februari, Malmö26 februari, Göteborg

Projektledning*13–14 januari, Stockholm10–11 februari, Malmö3–4 mars, Göteborg31 mars–1 april, Stockholm

* Kurser markerade med*genomför SBR i samarbetemed EGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr enkurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94

För ytterligare information

och kursanmälan,

se www.bygging.se/kursereller ring 08-462 17 94.

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 123–24 mars, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 225–26 mars, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsmän27 mars, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter, steg 115–16 april, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter, steg 227–29 april, Stockholm

Energideklaration av småhus– Kurs inklusive självstudier,Delmoment 112 mars, Stockholm 18 mars, Malmö19 mars, Göteborg

Energideklaration av småhus– Kurs inklusive självstudier,Delmoment 2Självstudier

Energideklaration av småhus– Kurs inklusive självstudier,Delmoment 331 mars och 1 april, Stockholm20–21 april, Malmö22–23 april, Göteborg

ABK 08Halvdagsseminarium, em

12 mars, Uppsala19 mars, Malmö27 mars, Linköping2 april, Göteborg23 april, Kalmar13 maj, Stockholm15 maj, Helsingborg

Putsade fasader31 mars, Stockholm

Fuktmätning – fukt ochmögelskador nyhet10–11 mars, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet28 april, Uppsala27 maj, Stockholm

BBR 2008 – nya ochkommande ändringarHalvdagsseminarium, em

9 februari, Linköping10 februari, Kalmar25 mars, Stockholm21 april, Uppsala29 april, Helsingborg4 maj, Malmö25 maj, Göteborg

BBR 2008 samt PBL – nya ochkommande ändringar26 mars, Stockholm5 maj, Malmö26 maj, Göteborg

SkadeutredningarKvällstid två gånger

alternativt en heldag

22 och 29 april, kl 18–21,Stockholm19 maj, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs*25 februari, Göteborg3 mars, Malmö5 mars, Stockholm10 mars, Luleå11 mars, Kalmar12 mars, Linköping17 mars, Sundsvall18 mars, Karlstad24 mars, Växjö25 mars, Borås31 mars, Uppsala1 april, Halmstad1 april, Östersund2 april, Kristianstad7 april, Umeå8 april, Gävle15 april, Helsingborg16 april, Visby23 april, Borlänge

AMA Hus 08, nyheter ochförändringar*Halvdagskurs

24 februari, Göteborg2 mars, Malmö4 mars, Stockholm9 mars, Luleå

MER Anläggning 07*13 januari, Umeå29 januari, Gävle10 februari, Borlänge17 februari, Boden18 februari, Luleå

Aktuella kurser

Nytt från SBR


Antagnings -utskottet17 december 2008

Förbundsstämma8–9 maj 2009 iKalmar

Kalender

Kenny Bolling, egen företaga-re, Byggteknik K. Bolling AB,BergshamraGunnar Bonthelius, egen före-tagare, Projektresurs GunnarBonthelius AB, StockholmPeter Ericsson, egen företaga-re, Peric Konsult AB, ÖrebroBrita Gilén, projektledare, Temagruppen, UppsalaTomas Göthberg, konsult,WSP AB, GöteborgChristian Heiman, produk-tionschef, Midroc ProjectCM, MalmöHåkan Håstlund, egen företa-gare, Trollbäckens Mark -teknik HB, Tyresö

Leif Jansson, egen företagare,LJ Byggledning, TäbyBjörn Jonasson, elkonsult, Elkonsultgruppen i KarlstadAB, Karlstad Lars Martinsson, fastighets -ingenjör, Ronneby Kommun,RonnebyUlf Ridelberg, elkonsult, Picon Teknikkonsult AB,SkövdeGert Tångring, ingenjör, OBM Fuktteknik i Dalarna,Arlandastad

Nya anslutna Anders Söderberg, Sundsvall

Nya medlemmar

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Documents

Husbyggaren 2008 Nr 6