Husbyggaren 2010 Nr 6

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

106Nedanstående är en annons från Saint-Gobain Isover AB

nr 6 B 2010 husbyggaren 1

2 husbyggaren nr 6 B 2010




ISSN 0018-7968

Organ för SBR–SvenskaByggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik ProduktionLövholmsgränd 12, 117 43 StockholmTfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60e-brev: [email protected]ägen 62183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:–Lösnummer, plus porto 70:–Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:55 34 25-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2010

Nr 1 v 5 Nr 5 v 37Nr 2 v 11 Nr 6 v 43Nr 3 v 17 Nr 7 v 49Nr 4 v 22

TRYCKERI

Prinfo Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlemi Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 11 200 ex.Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs offi ciella uppfattning endast då det särskilt anges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 6 · 2010 | Årgång 52

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 63 Strömtjuvar och fjärrvärme. Kyla hus och bygga för nära noll förbrukning. Energi går som en röd tråd genom numret. Vi har också en unik jämförelse där omtalade byggnader, och deras energiförbrukning, listas och jämförs! För händelsekedjan är turen kommen till ström; en brustablett som löses upp i vatten sluter strömkretsen. Detalj ur illustration: Jessica Palmgren

I nästa nummer:Byggmetoder & InnemiljöTidningen utkommer i vecka 49

INNEHÅLL 6 Teknisk utveckling kräver nya förvaltningsmodeller

8 Energidetektiver spårar strömtjuvar i Skellefteå

12 Fjärrvärme ofta miljöbättre än alternativen

16 Marken ska kyla kontor utan kylmaskiner

20 Byggbolag redo för tuffare krav på energiförbrukning

28 Butiker och gallerior kan sänka elförbrukningen

30 Tekniken för att lagra CO2 utvecklas snabbt

36 Villa Åkarp gick med plus trots ovanligt kall vinter

40 Juridik: Det fi nns fallgropar i nya plan- och bygglagen

42 IT: BIM-system bör utökas med standardobjekt

44 Form & Teknik: Låt förorter bli egna centra med storstadspuls

46 Debatt: Dags att stoppa 400 000 enskilda avlopp!

48 Noterat

51 Marknadsnytt

59 Nytt från SBR

63 Händelsekedja med seriekoppling och strömbrytare


I Fastighetsägareföreningens

handbok från år 1970 kan man läsa

att fastighetsförvaltning avser

”handhavande av fastigheter under

juridiskt ansvar”. Denna defi nition, som

låter lite passiv och antik, gäller i och för

sig fortfarande. Men under de 40 åren

efter 1970 har synsätt och kulturer i fastig-

hetsbranschen genomgått en radikal för-

ändring. Några viktiga ledord för att be-

skriva förändringen kan vara: teknikut-

veckling, servicetänkande, akademise-

ring och internationalisering.

Vågar vi oss på att bedöma vilka ledord

som beskriver utvecklingen fram till år

2050? Eller vänd på frågan: Vad visste vi

år 1970 om utvecklingen fram till år 2010!

Bortsett från det omöjliga att göra

prognoser så kan vi exempelvis tro och

hoppas att vi fram till år 2050 löst energi-

försörjningen via fusionsenergi. Det

innebär med mina perspektiv att vi kan

riva kraftverken längs min hembygds

Skellefteälv och dessutom montera ned

anläggningarna för kärnkraft och vind-

kraft. Vi har då också med forskningens

hjälp löst problemet att överföra energi

över avstånd utan dagens kraftledningar.

Med dessa resonemang avfärdas energi-

frågan från debatten om perspektivet är

tillräckligt långt – svindlande tankar?

Eller!

Ser vi bara 10 år framåt kommer vi att

vara djupt engagerade i att ställa om det

existerande beståndet av bebyggda fas-

tigheter till att vara energisnåla och miljö-

riktiga. Tävlingen ”om att vara grönast har

bara inletts” och det skapar efterfrågan på

nya modeller för fastighetsförvaltning.

Ett avstampKaraktäristiskt för både den privata och

den offentliga sektorn fram till 1980-talet

var att förvaltningsfunktionen och bygg-

herrefunktionen var starkt knutna till

ägaren. Annorlunda uttryckt så bedrevs

fastighetsförvaltning och byggverksam-

het i stor utsträckning i egen regi. Man

tänker då närmast på ”Byggmästaren” som

hade grepp om hela kedjan från nypro-

duktion till förvaltning och ombyggnad.

Det radikalt nya är en funktionsupp-

delning där ägandet skiljs från förvalt-

ning och byggande. Det är också i indu-

strin och offentlig sektor en trend att

brukandet skiljs från ägandet.

Det har skett en specialisering med nya

koncept. Vi har fått stora företag som en-

bart förvaltar på uppdrag. Vi har också

fått ägare som likställer fastigheter med

aktier och obligationer – ”pengar över ti-

den förknippat med risk”. Tidsperspekti-

vet för dessa ägare kan vara kort. I deras

förvärvskalkyl ligger en försäljning in-

räknad och synen på betydelsen av fastig-

hetsförvaltning varierar.

Ovanstående lilla diskussion ska illus-

trera att det är ägarens primära fokus som

styr hur förvaltningen organiseras och

värderas. Ytterst styr pengarna – det som

är lönsamt blir genomfört och det hand-

lar om vilka tjänster kunderna vill ha till

olika priser. Vad ”nytt” kan vi då se i kris-

tallkulan?

Individanpassad serviceVåra banker har varit föregångare när det

gäller att involvera kunden i tjänstepro-

duktionen. ”Kunden gör jobbet.” Vi går

glatt (?) till bankomaten och tar ut kon-

tanter och vi fyller i långa OCR-nummer

när vi betalar räkningar på nätet. Detta är

då bra exempel på hur kundrelationen

”teknikifi erats”.

Samma utveckling går vi till mötes i

fastighetsförvaltningen. Kunden har via

nätet alltid kontakt med företaget för att

göra felanmälan, boka tvättstugan eller

för att få anvisningar hur man byter kran-

packningar och glödlampor.

Modern teknik gör också att serviceni-

våer och inomhusklimat kan individan-

passas. Den frågan var uppe redan för 25

år sedan i form av ”intelligenta hus”, men

tekniken var då för dyr i relation till nyt-

tan.

Individanpassningen med bland annat

individuell mätning och debitering inom

bostadssektorn gör också att vi går mot

”kallhyra”. Själva hyran avser i allt större

utsträckning kapitalet, medan media och

service är ett hyresgästansvar.

Vi kommer då allt mer att likna Eng-

land och ett antal andra länder. Tror vi på

detta blir det ett ordentligt lyft för den

verksamhet som sorterar under det föga

svenska begreppet Facility management!

Vi har dock ännu inte sett det stora lyf-

tet för kringtjänster, men mycket talar för

att efterfrågan kommer att öka – särskilt

inom bostadssidan kopplat till vård och

omsorg.

Gröna hyreskontrakt”Gröna hyreskontrakt” innebär att hyres-

värden och hyresgästen samarbetar för

att minska energiåtgången och klimatpå-

verkan. Hyresvärden och hyresgästen

”har en gemensam affär”. Studier från

FASTIGHETSFÖRVALTNING Krav på individuell service och ökad teknisk kunskap

hos servicepersonal; teknifi ering, kallhyra och kortsiktiga ägare. Utmaningarna är många. Det är

dags att satsa mer utbildning och forskning på teknisk ekonomisk förvaltning.

Teknisk utveckling krävernya förvaltningsmodellerAv stellan lundström, professor, KTH

Stellan Lundström är professor i fas-

tighetsekonomi och dekan vid KTHs skola

för Arkitektur och samhällsbyggnad. Han

forskar och undervisar inom fastighetsför-

valtning, fastighetsvärdering och bostads-

marknad.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

USA indikerar att hyresgästerna till kon-

torslokaler värdesätter ”gröna byggna-

der” – hyran blir något högre och vakan-

serna mindre. Studierna säger dock inget

om det i strikt ekonomisk mening är lön-

samt att investera för att få byggnaden

klassad som grön! På samma sätt vet vi

ännu inte om byggande och förvaltning av

så kallade passivhus kan räknas hem!

De gröna hyreskontrakten inrymmer

klausuler som skapar incitament för båda

parter att vidta åtgärder. Vi kommer då att

få se omfattande marknadsföring och va-

rumärkesskapande aktiviteter i relation

till begreppen gröna byggnader och grö-

na kontrakt.

Problemet på kort sikt är den uppsjö av

certifi eringssystem som fi nns på markna-

den – LEED; BREAM, Green building

med fl era. Frågan är då ”vad som avses

med grönt och hur grön man måste vara”

för att kalla sig grön? Och framför allt vad

säger kunderna och kundernas kunder?

Livscykelekonomiskt tänkande

Med ökat fokus på energi och miljö så föl-

jer incitament att tänka lite mer långsik-

tigt. Livscykelanalyser och livscykeleko-

nomiska kalkyler tillämpas allt mer. Pro-

blemet att veta något om framtiden 40 år

framåt illustreras av min lilla inledning

om eventuella effekter av ett genombrott

för fusionsenergi. Att göra detaljerade

livscykelekonomiska kalkyler framstår

då som bortkastat.

Bättre är då att försöka tänka i system

hur design, projektering, byggande, för-

valtning och fi nansiering ska samverka

för att uppnå formulerade mål för energi

och investerarens ekonomi. Olika slags

åtgärder ska vara både samhällsekono-

miskt motiverade och företagsekono-

miskt lönsamma. Här gäller det att inte bli

förblindad av raffi nerade kalkylprogram.

GIGOs lag om Garbage In Garbage Out

gäller även för livscykelanalyser.

Humankapital och socialt kapital

Ordet fastighetsförvaltning leder osökt

tankarna till något tekniskt likt inled-

ningens defi nition från 1970: ”Handha-

vande av fast egendom under juridiskt

ansvar”.

Begreppet fastighetsförvaltning lär ju

inte locka ungdomar i stora skaror till

akademisk utbildning inom området. Det

som produceras är utrymme och service.

Vi skapar attraktiva och kreativa miljöer

för boende, handel och kontorsverksam-

het. Leveransen av dessa tjänster bygger

på att det fi nns ett antal produktionsfak-

torer varav humankapital och socialt ka-

pital ökar i betydelse. Kunnig och motive-

rad personal, som arbetar i team och del-

tar i effektiva nätverk, är allt viktigare.

Nu, när den stora 40-talistgeneratio-

nen går i pension, blir det stor konkurrens

om arbetskraften. Dagens ungdomar stäl-

ler delvis andra krav på såväl arbete som

fritid. Utmaningen för ”Fastighetsför-

valtning” är stor!

Hur förvalta

Utveckling av fastigheter och styrning av

fastighetsföretag förutsätter tillgång till

information – intern och extern – och

modeller för att analysera informationen.

Ett gott tips är att konsulterna – informa-

tionsbärarna – kommer att ha goda år.

Inte minst teknikkonsulterna kommer

att växa i antal i bakspåret av det vi kan

kalla miljöteknik.

Komplexiteten i byggnadens installa-

tioner ökar vilket kräver en välutbildad

kår med servicepersonal.

Vikten av att äga informationen för att

kunna styra verkar återhållsamt på out-

sourcing av strategiska funktioner. Detta

hindrar inte att marknaden för extern

förvaltning kommer att växa. Behovet av

specialister kommer att öka.

En mera öppen fråga gäller utveckling-

en för det renodlat fi nansiella ägandet.

Mycket talar för att samhället med hän-

syn till etik, energi och miljö kommer att

ställa större krav på förvaltningen av

byggnadsbeståndet. De allt mer priorite-

rade stadsbyggnadsfrågorna ställer också

allt högre krav på investerare och bygg-

herrar att vara aktiva aktörer i samhälls-

byggandet.

Vad akademin gör

I utbildningen av ingenjörer och tekniker

är det stort fokus på nyproduktion –

många professorer håller på med design,

projektering och byggande, men det fi nns

i Sverige ingen professur i teknisk/eko-

nomisk förvaltning! Det är också få som

håller på med ombyggnad även om den

typen av aktiviteter rent volymmässigt är

minst lika stor som nyproduktion av bo-

städer och kommersiella lokaler. Bara det

konstaterandet att 40 procent av energi-

konsumtionen avser det existerande be-

ståndet borde föranleda ett annat fokus

på såväl utbildning som forskning.

Vi lever för närvarande i en situation

där utvecklingen inom förvaltningsbran-

schen baseras på kunskap utvecklad inom

angränsande sektor. Så kan det inte fort-

sätta om branschen vill bygga ett eget va-

rumärke och öka sin legitimitet! D



Sedan årsskiftet driver Skel-

lefteå kommun och de kommu-

nala bolagen ett gemensamt pro-

jekt för energieffektivisering.

Målet är att minska förbrukningen av en-

ergi med tjugo procent till år 2016, och att

skapa en grund för hållbar utveckling.

– Den här formen av samarbete och

gemensamt krafttag för att göra energi-

effektiviseringar inom hela kommunkon-

cernen är unik i Sverige, säger Helena

Markgren, fastighetschef, Skellefteå

kommun.

Det fi nns stora möjligheter till miljö-

vinster och att spara pengar genom effek-

tivare energianvändning i offentliga loka-

ler. På många arbetsplatser används en

stor del av energin när ingen är där.

– Vi kan genom att använda belysning,

kontorsapparater och annan utrustning

på rätt sätt, både spara pengar och vara

klimatsmarta. Om alla gör lite grann, blir

det samlade resultatet mycket stort, säger

Helena Markgren.

Energimyndigheten har under åren

2010–2014 beviljat projektet stöd med

totalt 1,7 miljoner kronor. I projektet in-

går bland annat energikartläggningar,

tek niska åtgärder, driftoptimeringar,

upp datering av kommunens energiplan

samt utbildnings- och informationsinsat-

ser.

Tillväxt och hållbar utveckling – Jag vet att det fi nns goda förutsättning-

ar att minska förbrukningen av energi.

Lyckas vi engagera alla som använder de

olika lokalerna, så kan vi nå målen, säger

projektledaren, Therese Niemann på

Skellefteå kraft.

Projektet ska resultera i lägre kostna-

der för energi samt minskad miljöpåver-

kan för kommunen. Därutöver förväntas

en ökad medvetenhet kring energifrågan.

I ett större perspektiv ska projektet bidra

till att stärka kommunens tillväxt samt

lägga grund för en hållbar utveckling.

Sex energidetektiverEnergidetektiver. Så beskriver sig Skel-

lefteå kommuns sex drifttekniker som

har ett särskilt uppdrag att hitta stora en-

ergiförbrukare/energitjuvar i kommu-

nens lokaler. Sedan år 2009 har de inven-

terat framför allt olika skolor i kommu-

nen.

– Vi kan ibland från början mötas av

skeptiska medarbetare. De tror att de ska

börja frysa, men när vi är klara blir de jät-

tenöjda för att det blir ett jämnare klimat

i hela fastigheten, säger Jan Lindberg,

drifttekniker, Skellefteå kommun.

Driftteknikernas kontor är ett rum

med sex skrivbord, ett litet pentry, ett

bord fullt med tekniska prylar och ett

bord för fi ka och lunch. Alla använder

gamla Bullens korvburkar som penn-

ställ. Det som slår en, efter ett tag, är att

det fi nns inte en enda tänd lampa i rum-

met.

– Vi vet att alla bäckar små i slutändan

blir mycket pengar, förklarar kommu-

nens enda kvinnliga driftstekniker Hele-

na Sundqvist.

– Det blir lätt en vana att slå på ström-

brytaren även om lampan inte behövs.

Leta strömtjuvarBelysningen är bara en liten ingrediens i

inventeringen av lokalerna. Driftstekni-

kerna undersöker fasader, fönster, tak,

isolering och all elförbrukning i en fastig-

het. Till sin hjälp har de ritningar, beräk-

nade värden från svensk byggnorm, sta-

tistik från fastighetskontoret och energi-

bolaget Skellefteå kraft AB. I statistiken

kan de se timme för timme hur strömför-

ENERGI & MILJÖ Skellefteå kommun och de kommunala bolagen har tagit ett gemen-

samt krafttag för att minska energiåtgången. Sex drifttekniker agerar som energidetektiver åt

kommunen. De spårar strömtjuvar i fastigheter och felsöker vid höga strömförbrukningar.

Energidetektiver spårarströmtjuvar i SkellefteåAv mona stenberg, informatör, Skellefteå kommun

Ett viktigt instrument för driftteknikerna i Skellefteå kommun är tångamperemätaren som

mäter hur mycket ström motorer drar vid ett specifi kt tillfälle.

Foto: Mona Stenberg, Skellefteå kommun

brukningen i en fastighet fördelar sig över

alla strömförbrukare.

– Det händer ibland att vi får gå natt-

vandringar i en fastighet för att upptäcka

strömtjuvar på natten, säger Roger Wik-

ström, drifttekniker, Skellefteå kommun.

– Och det kan ibland ta tid att upptäcka

orsakerna till en alltför hög strömför-

brukning i en fastighet.

I en del fastigheter är en del rum för

varma och andra kalla eller det kanske är

för varmt i källare och förråd. Andra saker

som driftsteknikerna stött på under arbe-

tet med inventeringen är pumpar och an-

dra strömförbrukare som går vid fel tid-

punkter eller för lång tid under ett dygn.

Vissa saker är lättare att upptäcka på vin-

tern och andra på sommaren. Exempel på

det är tomma frysboxar under sommartid.

Lärande i organisationen

Gruppen med de sex driftteknikerna har

gått en särskild utbildning om bland an-

nat inregleringar och driftoptimeringar.

Gunnar Olofsson är installationsledare i

Skellefteå kommun och höll i utbildning-

en. Han har sedan fungerat som mentor

och bollplank för gruppen.

– Det har varit otroligt bra för oss att

jobba mot Gunnar, säger drifttekniker

Jan Lindberg. För Gunnar fi nns det inga

dumma frågor. Han har varit med så länge


Driftsteknikerna trivs med detektivjobbet att spåra strömtjuvar i en fastighet och blir inspi-

rerade av att se resultatet av sitt arbete.

Från vänster Helena Sundkvist, Jörgen Lundström, Roger Wikström, Gunnar Löfgren och Jan

Lindberg. Saknas på bilden gör Stefan Helmersson. Foto: Mona Stenberg, Skellefteå kommun

Fortsättning s. 10 P

att han kan de fl esta systemen i kommu-

nens fastigheter.

Det är hela tiden ett lärande i organisa-

tionen för driftteknikerna håller kontakt

med fastighetsteknikerna i husen för att

informera och prata om olika åtgärder.

Sedan kan fastighetsteknikerna komma

med egna tips och funderingar på vad

som går att göra, och det är de som sköter

fastigheten sedan driftteknikerna gjort

en grundinställning. Investeringar som

görs i en fastighet ska vara återbetalda på

fem år.

Nu arbetar gruppen av driftstekniker

med en ”light-version” av undersökning-

en och det är de mindre skolorna, försko-

lorna och vissa förvaltningsbyggnader

som ska inventeras.

Vad är roligt med jobbet?

– Det är själva felsökningen. Man får vara

som en detektiv för att ta reda på varför

det går så mycket el på ett ställe, säger Ro-

ger Wikström.

– Sedan är det inspirerande att kunna

se resultatet av ens arbete, säger Helena

Sundqvist, drifttekniker.

Den gångna vintern var ovanligt kall

och snörik även i norra Sverige, så ener-

giförbrukningen ökade. Men tack vare

redan identifi erade och genomförda jus-

teringar så blev ökningen mindre än vän-

tat. Med en klimatkorrigerad utetempe-

ratur så har kommunen sparat åtta pro-

cent i energiförbrukningen hittills i år.

– Vi ser bara början på den här proces-

sen. Det här är en utmaning, men jag ser

det inte som en utopi, säger Margareth

Johansson, avdelningschef, fastighets-

kontoret.

Ett annat sätt att spara är genom att få

lägre fasta kostnader, eftersom anslut-

ningseffekten ibland kan ändras efter

driftsoptimeringar. Ett tiotal förskolor

har fått sänkt anslutningseffekt och det

motsvarar till dagens datum en besparing

med 200 000 kronor per år för de fasta

kostnaderna.

En av de mest positiva erfarenheterna

är att intresset och kompetensen bland

den egna personalen ökar då de medver-

kar i alla olika delmoment. Det i sin tur

säkerställer även att olika justeringar och

åtgärder behålls och inte av okunskap

förändras över tid.

– Vi har alla olika åldrar och olika kom-

petenser och det är berikande. Vi som

ingår i projektet sporrar varandra, säger

Margareth Johansson. D


Projektet startade 2010-01-15 och avslutas 2016-12-30.

Deltagare är Skellefteå kraft, Skebo, Polaris, Skellef-teå airport samt Skellefteå kommun.

Uppföljning sker varje år och då presenteras den totala energiminskningen. Genomförda insatser redo-visas varje kvartal och då kan energisparresultat för en -skilda projekt/byggnader presenteras.

Projektet består av olika del-moment:Urvalsprocess

Här kartläggs vilka som är de största förbrukarna (anlägg-ning/lokal) för respektive förvaltning/bolag.

Lokalisering av åtgärder

Snabba åtgärder: Driftstek-niska åtgärder som går att genomföra med små eller försumbara investeringar.

Omfattande åtgärder: Lösningar som kräver mer investeringar eller omfat-tande arbete.

Energikartläggning: Vid behov kan en omfattande energikartläggning utföras där en systematisk genom-gång av följande områden sker: värme, kyla, ventila-tion, klimatskal, belysning, vattenförbrukning, maski-ner, pumpar, motorvärmare, effektstyrning och kontors-utrustning.

Beräkningar av energispar-åtgärder: Utöver energikart-läggningen utförs beräk-ningar av energisparåtgärder enligt Pay-off-modell och LCC-modell. Efter lönsam-hetsberäkningar ska anlägg-ningarna och verksamhe-terna även få rekommenda-tioner på fortsatt arbete.

Genomförande av åtgärder

Åtgärderna genomförs

genom traditionell upphand-ling eller befi ntliga löpande avtal med entreprenörer.

Utbildning

Studier visar att energiför-brukningen kan minska med 3–5 procent genom att fort-bilda anställda och brukare av lokaler i energifrågor. För att lyfta energifrågan bör samtliga verksamma inom kommunens lokaler få ut -bildning:• Generell utbildning i hur

man som individ kan minska energiförbruk-ningen både i hemmet och på jobbet.

• Fördjupad utbildning för driftpersonal.

Energiplan

Uppdatering av kommunens energiplan samt utveckling av rutiner för hur den ska efterlevas.

FAKTARUTAP

Drifttekniker Roger Wikström med ett av sina

arbetsverktyg, en tångamperemätare. I en

in ventering av en fastighet ingår också att

granska ritningar och statistik över strömför-

brukning i en fastighet.


Ett lärande i organisationen. Margareth Jo-

hansson, driftschef på Skellefteå kommuns

fastighetskontor tycker att inventeringen

och dokumenteringen av fastigheterna blir

en ovärderlig utbildning för medarbetarna.


Therese Niemann är projektledare och arbe-

tar till vardags som chef för energitjänster på

Skellefteå kraft. Foto: Patrick Degerman



Fjärrvärme är från miljösyn-

punkt ofta bättre än andra upp-

värmningsformer. Trots det väljer

fl er och fl er kunder, av just miljö-

skäl, att satsa på egna lösningar. Hur kan

det komma sig?

Ett förenklat svar är bristande kommu-

nikation mellan leverantör och kund

samt att olika aktörer inom energibran-

schen ger olika miljöbudskap om upp-

värmningsalternativen, vilket naturligt-

vis skapar förvirring.

Vi vill i den här artikeln – som bygger

på våra erfarenheter från ett forsknings-

projekt – ge ett par tips om vad man som

befi ntlig eller presumtiv fjärrvärmekund

bör tänka på för att göra det val som är

bäst för miljön. Forskningsprojektet he-

ter Miljövärden och miljöprodukter för

fjärrvärme och fjärrkyla och har genom-

förts av IVL Svenska Miljöinstitutet inom

ramen för forskningsprogrammet Fjärr-

syn1.

Vill ha kontrollDet har blivit allt viktigare för företag och

fastighetsägare att ha kontroll över sin

energianvändning, både för att minska

resursförbrukningen och för att minime-

ra utsläppen av miljö- och klimatpåver-

kande gaser, i första hand koldioxid. Kun-

derna vill i allt större utsträckning kunna

påverka miljöprestanda på inköpt energi.

När det gäller el har alla vant sig vid att

aktivt kunna välja leverantör och el med

specifi k miljöprestanda.

Men när det gäller fjärrvärme är man

som kund bunden till den leverantör som

fi nns på orten. Ibland kan kunden välja

någon form av miljömärkt fjärrvärme,

men ofta fi nns inte den möjligheten. Det

kan vara en anledning till att det fi nns fö-

retag som överger fjärrvärme och går mot

egna lösningar.

En annan anledning är att aktörerna

inom energibranschen kommer med oli-

ka budskap om miljöprestanda för olika

typer av uppvärmning. Bilden blir totalt

förvirrad för kunderna.

Bra ur ett systemperspektivDe som väljer egna lösningar väljer oftast

en elbaserad uppvärmning, framför allt

uppvärmning med hjälp av värmepump.

För den enskilde kunden ser det ut som

man gör allt rätt, inte minst som det oftast

ser ut att ge en påtaglig energieffektivise-

ring och en viktig minskning av utsläppen

av växthusgaser. Men det kan vara så illa

att just det valet leder till en miljöförsäm-

ring, totalt sett.

Vi menar att det kunden upplever som

en energieffektivisering inte behöver

vara det sett ur ett systemperspektiv. Vi

återkommer till det längre ned i artikeln.

För att förstå hur det kan bli så måste

man se till hela energisystemet och ana-

lysera hela kedjan från utvinning av ener-

giråvaran till slutanvändning. Det är först

då kan man se de totala miljöeffekterna.

Genom att betrakta hela systemet kan

vi också se vilka åtgärder som ger störst

total nytta. Det är genom det systemana-

lytiska perspektivet som vi vågar påstå att

fjärrvärme nästan alltid är miljöbättre än

alternativen.

Utnyttja industrins spillvärmeVi kan även påstå att det alltid är gynn-

samt för miljön om vi kan utnyttja indu-

strins spillvärme till fjärrvärme. Det är,

skulle vi kunna säga, den ”miljöbästa”

fjärrvärmen, se faktarutan ”Miljöbästa”

val.

Näst miljöbäst är sekundärbränslen,

vilket betyder avfall och det kan kanske

låta lite kontroversiellt. Men vi menar att

det ur resurshushållningssynpunkt och i

ett helhetsperspektiv är betydligt bättre

att elda fjärrvärmeverk – och i synnerhet

kraftvärmeverk – med avfall än med pri-

märbränslen som skogsråvara. Avfalls-

mängderna ökar och fi nessen med fjärr-

värme är att produktionen är centralise-

rad och därför är utsläpp förhållandevis

enkla att hantera och åtgärda.

Givetvis menar vi att det endast är det

avfall som enligt EU:s så kallade avfalls-

hierarki2 är lämpligt att användas för en-

ergiändamål som ska eldas.

Ger både el och värmeMed kraftvärme menas fjärrvärmeverk

ENERGI & MILJÖ Fjärrvärme är ofta det miljöbästa alternativet för uppvärmning.

Fjärrvärmen tar tillvara på resurser som annars hade gått till spillo, som industrins spillvärme.

Dessutom produceras mycket förnybar el inom fjärrvärmesektorn.

Fjärrvärme ofta miljöbättreän alternativenAv eva bingel, informationschef, IVL Svenska Miljöinstitutet och jenny gode, gruppchef, IVL Svenska Miljöinstitutet

Eva Bingel är informationschef på IVL

Svenska Miljöinstitutet. Hon har en bak-

grund som miljöjournalist och informations-

rådgivare och är idag engagerad i frågor som

rör utveckling av forskningskommunikation.

Jenny Gode är gruppchef inom enheten

Klimat och hållbara samhällssystem på IVL

Svenska Miljöinstitutet, där hon ansvarar

för områdena energisystem och hållbar av-

fallshantering. Hon är expert på metoder för

energisystemanalys.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN

som producerar både el och fjärrvärme.

För att systemet ska bli så effektivt som

möjligt är det viktigt att det fi nns avsätt-

ning för fjärrvärmen. Kunder som har

fjärrvärme från kraftvärmeverk bidrar

således till ett effektivt energisystem och

till ökad elproduktion. Om dessa kunder

väljer bort fjärrvärmen så minskar möj-

ligheten att producera el i kraftvärmever-

ket. En följd av detta kan bli att Sverige

behöver importera kolkraft.

”Miljöbäst” kraftvärme produceras i

första hand av avfall och restbränslen och

i andra hand av förnybara bränslen.

Mängden primärenergi avgörI forskningsprojektet Miljövärden och

miljöprodukter för fjärrvärme och fjärr-

kyla1 har IVL-forskare analyserat efter-

frågan på och tillgång till så kallade mil-

jöprodukter för fjärrvärme och fjärrkyla.

Vi har även undersökt hur olika produk-

tion av fjärrvärme och fjärrkyla kan jäm-

föras ur miljösynpunkt.

Utgångspunkten har varit att utsläp-

pen över hela livscykeln – alltså från vag-

ga till grav – och användningen av så kall-

lad primärenergi ska minimeras, liksom

att den som köper en så kallad miljöpro-

dukt ska vara säker på att den verkligen

ger en miljöförbättring.

Primärenergi är ett centralt begrepp

för oss när vi analyserar energisystemet

men sannolikt lite främmande för vanliga

el- och värmekunder som av naturliga

skäl intresserar sig mest för sin direkta

energianvändning, eftersom det är den

som mäts och den man betalar för.

Med primärenergi menas energi som

inte genomgått någon omvandling. Det

kan till exempel vara vatten, biobränsle,

kol eller uran, alltså resurser som fi nns i

naturen.

Skälet att vi vill följa upp användningen

av primärenergi är att det ger en bild av

energiåtgången i hela livscykeln och där-

med av hur mycket naturresurser som

krävs för produktion av en nyttighet. Det

kan nämligen visa sig att en åtgärd som

man vidtar för att minska användningen

av slutanvänd energi i värsta fall kan leda

till ökad primärenergianvändning.

Riskerar gå till spilloSå här skulle det kunna gå till: En kund

byter från fjärrvärme till värmepump.

Kunden som bara mäter köpt energi ser

kanske att mängden köpt energi har

minskat och tycker sig ha gjort en riktig

satsning från både miljö- och effektivi-

seringspunkter.

I själva verket kan bytet ha inneburit att

man behövt sätta in ännu mer naturresur-

ser i energisystemet och då har ingen ef-

fektivisering uppnåtts. Särskilt tydligt

blir det om fjärrvärmen i det här fallet

hade baserats på spillvärme från indu-

strin, om inte den används till fjärrvärme



”Miljöbästa” val av

fjärrvärme

I forskningsrapporten pre-

senterar IVL en slags fjärrvär-

mehierarki och den lyder så

här:

• Spillvärme, oavsett

ursprung, bör gynnas

framför primärbränslen.

Primärbränslen är kol, olja

eller biobränsle som inte

genomgått någon tidigare

omvandling.

• Sekundärbränslen, oavsett

ursprung, bör gynnas

framför primärbränslen.

Sekundärbränslen är avfall

eller någon form av bipro-

dukter, exempelvis bark

eller returlutar från pap-

pers- och massaindustrin.

• Förnybara primärbränslen

bör gynnas framför fossila

primärbränslen.

• Vid förbränning bör kraft-

värme gynnas framför

enbart värmeproduktion.

• Effektiva och hållbara

bränslekedjor ur ett livscy-

kelperspektiv bör gynnas.

• Effektiv produktion och

distribution bör gynnas,

särskilt om primärbränslen

används.

Primärenergi

Primärenergi är energi som

inte genomgått någon om -

vandling. Primärenergi som

går åt vid produktion av

fjärrvärme kan bestå av fl era

olika energislag som exem-

pelvis biobränsle eller avfall.

Vid produktion av exempel-

vis el eller fjärrvärme sker

förluster på vägen från ener-

gikälla till slutlig nyttighet.

Förlusterna uppstår till

exempel vid transport av ett

bränsle, vid omvandling av

bränslet till nyttig energi och

vid distribution av energin i

fjärrvärme- eller elnätet. Ju

högre förlusterna är desto

högre blir också primärener-

gianvändningen.

FAKTARUTA

FAKTARUTA

så går den så att säga helt till spillo. Fjärr-

värme baserad på spillvärme kräver i det

närmaste inga naturresurser för att pro-

duceras – den fi nns ju där ändå.

Skulle i det här fallet fjärrvärmen vara

producerad i ett kraftvärmeverk skulle

kundens byte till egen värmepump inne-

bära att mindre el kan produceras i kraft-

värmeverket. Samtidigt skulle kundens

elbehov öka, vilket kräver mer naturre-

surser. Förklaringen är att kraftvärme-

verk behöver få avsättning för värmen för

att elproduktionen ska bli effektiv.

Fjärrvärme ofta bättre

IVL arbetar för närvarande med ett fort-

sättningsprojekt där vi ska ta fram förslag

på gemensamma nyckeltal och en modell

för hur man kan kommunicera fjärrvär-

mens miljövärden på ett sätt som kun-

derna förstår och har nytta av när de ska

följa upp, redovisa och kommunicera sin

miljöprestanda. I väntan på att det pro-

jektet blir klart tänkte vi här ge förslag på

vad en potentiell fjärrvärmekund bör

tänka på och vilka frågor som bör ställas

till fjärrvärmeleverantören.

Det är som vi redan sagt ofta bättre med

fjärrvärme jämfört med alternativen. Vis-

serligen fi nns fortfarande riktigt dålig

fjärrvärme på sina håll. Men man ska

samtidigt komma ihåg att den går att åt-

gärdas och eftersom fjärrvärmeverk är

stora anläggningar är förutsättningarna

goda för att införa storskaliga åtgärder,

bränslebyten och bra reningsutrustning.

Det handlar om åtgärder för några få sto-

ra anläggningar istället för tusentals små

enskilda anläggningar. Dessutom är fjärr-

värme tyst och bekvämt.

Många fjärrvärmeföretag använder en

del olja och el som spetslast för att kunna

klara riktigt kalla vinterdagar. Detta

minskar dock ständigt då fl er och fl er by-

ter ut fossila spetsbränslen mot förnybara

alternativ. Försök görs också på fl era håll

att med hjälp av prognosstyrning och

smart planering och styrning kapa pro-

duktionstopparna. Vi tror att fjärrvär-

men kommer att bli ännu bättre från mil-

jösynpunkt.

Elbehovet ökar

En annan aspekt som vi tycker man kan

ha i minnet är att det fi nns en strävan att

elektrifi era transportsektorn. Det leder

till ett ökat elbehov. Hus kan gå på spill-

värme, men det kan inte bilar. El har så

hög ”energikvalitet” att det är dumt att

slösa bort det på uppvärmning av hus. Går

många över till fjärrvärme fi nns ett ökat

utrymme för el till bilarna.

I diskussion med fjärrvärmeleverantö-

ren föreslår vi att följande kontrollfrågor

ställs:

– Används spillvärme från någon indu-

stri?

– Vilka bränslen används?

– Produceras både el och fjärrvärme i

fjärrvärmesystemet, så kallad kraft-

värme?

– Används fossila bränslen i basproduk-

tionen?

– Erbjuds någon form av miljömärk-

ning? D

FOTNOT

1 Forskningsprojektet Miljövärden och

miljöprodukter för fjärrvärme och fjärrkyla

ingår i forskningsprogrammet Fjärrsyn som

fi nansieras av Energimyndigheten och fjärr-

värmebranschen och drivs av Svensk Fjärr-

värme.

2 EU:s avfallshierarki slår fast att avfall i

första hand ska förhindras uppstå, därefter

i fallande ordning minimeras, återanvändas,

materialåtervinnas, energiåtervinnas och

slutligen deponeras.


P

Planiavägen 13, 131 54 NACKA • Tel: 08-718 32 45 • Fax: 08-718 29 07 • E-post: [email protected]



Främst på dagordningen för byggbranschen idag står uppgif-ten att minska klimatpåverkan, som till stor andel beror på ener-

gianvändningen, i byggnader. Begrepp som NNE (nära nollenergihus) börjar bli lika vanliga begrepp som Green Building och passivhus.

Inom Skanska har nyligen en metod börjat användas för att tydliggöra var vi är, vad målet är och hur vi ska ta oss dit. Målet är Deep Green och metoden, visua-liseringen, kallas Colour Palette.

Paletten tydliggör var projekt befi nner sig i en skala mellan Vanilla, som innebär myndighetskrav, Green, som är i en gli-dande skala bättre än myndighetskrav, och Deep Green, som är det hållbara må-let. Paletten innehåller de fyra huvudom-rådena energi (primärenergi), CO2, mate-rial och vatten.

Här ska jag närmare beskriva en av de tekniker vi håller på att införa inom våra egenutvecklade kommersiella byggnader som en del av att uppfylla kravet Deep Green. Tekniken avser huvudområdet energi och energibehovet för kylning av kontorsbyggnader eller annan kommer-siell byggnad. I logik med paletten kallar vi tekniken för Deep Green Cooling.

Slipper kylmaskinLösningen bygger på att använda mar-ken och dess naturliga temperatur för att täcka hela kylbehovet via till exem-pel djupa borrhål, vilket avspeglas i namnet. Det som skiljer den här tekni-ken från andra tekniker där man använ-der borrhål för uppvärmning och kyla, är att den saknar kylmaskiner eller vär-mepumpar.

Marktemperaturen nyttjas utan att lyftas eller sänkas och utan hjälp av el-krävande tryckhöjning/kondensering/stryp ning/förångning. Hela årskylbe-

hovet kan täckas med en enkel och ro-bust teknik med få rörliga delar.

Själva byggnaden behöver inte vara speciellt anpassad, det vill säga tekniken kräver inte ingjutna slangar etcetera i stommen och bjälklagen. Däremot måste kylinstallationerna i byggnaden anpassas till den naturliga marktemperaturen ge-nom att kylsystemen i byggnaden dimen-sioneras för köldbärare i rumstempera-turnivå, vilket innebär en högre tempera-turnivå än vad som är normalt.

Funktionskravet avseende inneklima-tet är däremot det normala, det vill säga cirka 21 grader Celsius (+2°, –1°) vintertid och 23 grader Celsius (+2°, –1°C) som-martid.

Fungerar utan frostskyddTemperaturen djupt nere i marken håller ungefär samma temperatur under hela året. Den är i stort sett på samma nivå som medeltemperaturen över året på den ak-tuella orten.

Normalt ökar temperaturen i marken cirka 1,5 grader för var hundrade meter ner under markytan, jämfört med årsme-deltemperaturen på platsen. Med ett borrhålsdjup på 200 meter blir då medel-temperaturen mellan markytan och 200 meter under markytan cirka 1,5 grader Celsius i snitt.

Om det är vanligt att marken är snö-täckt på vintern kan medeltemperaturen i marken öka någon grad ytterligare. I stä-der kan medeltemperaturen vara ytterli-gare 1–2 grader varmare på grund av ur-baniseringen jämfört med en lokalisering utanför citykärnan.

Årsmedeltemperaturer i några nordiska städer:

Köpenhamn +8,5°CMalmö +8,0°CGöteborg +7,9°C

Stockholm +6,6°CHelsingfors +5,0°C

Själva lagerdimensioneringen bygger på provborrningar, mätningar och simule-ringar kring hur temperaturnivåerna va-rierar och samverkar under dygnet och året i berg, borrhålsväggar och i köld-bäraren inuti plaströren.

I ett av de nu studerade projekten arbe-tar systemet med bergets naturliga tem-peratur som ligger kring 10–11 grader Celsius i södra Sverige (Stockholm). Då temperaturnivån är så pass hög behövs inte frostskyddsmedel i borrhålskretsen vilket ytterligare förenklar tekniken ge-nom att det blir möjligt att utnyttja vanligt stadsvatten och därmed få låga fl ödeshas-tigheter med bibehållen god värmeöver-föring i lagerkretsen.

Jämnar ut temperaturEventuella grundvattenrörelser i mark-lagret är inget problem då det är den na-turliga temperaturnivån i marken som kyler respektive värmer byggnaden. Vär-meförluster, eller kylförluster, existerar

ENERGI & MILJÖ Skanska har utvecklat ett kylkoncept som patentsöks i Europa och

USA. Marken används för att förvärma uteluft till ventilation vintertid, och samma mark ska kyla

byggnaden sommartid – men utan att det behövs kyl- eller bergvärmepumpar.

Marken ska kyla kontorutan kylmaskinerAv jonas gräslund, teknisk chef, Skanska

Jonas Gräslund är civilingenjör CTH

Maskinteknik. Han har arbetat på Skanska

sedan 1996 och dessförinnan som VVS-

konsult i 14 år i Göteborg och Stockholm.

Idag är han teknisk chef på Skanska kom-

mersiell utveckling Norden.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N




således inte eftersom omgivande mark håller samma temperatur som borrhåls-lagret.

Lagret är mer en årstidsutjämnare av normala marktemperaturer än ett lager. Den värme som lagras ner i marklagret sommartid kyls ut ur marklagret vinter-tid. Eller annorlunda uttryckt, den natur-liga temperatur som marklagret håller vintertid används för att kyla byggnaden sommartid varefter det något uppvärmda marklagret åter kyls ner till sin normala temperatur under vintern. Samtidigt an-vänds värmen som kyls ut ur lagret för att förvärma inkommande uteluft som tas in till ventilation. Kylmaskiner eller värme-pumpar används inte.

Stora kylbatteriytor

Vi har i senare kontorsprojekt börjat an-vända en teknik i byggnaderna, som vi successivt förfi nat som kallas självregle-rande kyla. Självreglerande kyla innebär att köldbärartemperaturen ligger på sam-ma nivå som rumstemperaturen varför styrutrustning och motorventiler för in-stallationerna inne på kontorsplanen inte behövs i varje rumsenhet. Kylbehovet täcks där det uppstår lokalt eftersom en avvikande rumstemperatur korrigeras av de överstora kylytorna i de rumsplacera-de kylbaffl arna.

Denna teknik passar som hand i hand-

ske med Deep Green Cooling genom att temperaturen i byggnadens köldbärar-krets är omkring 10 grader högre än mar-kens medeltemperatur.

För att den höga köldbärartemperatu-ren ska klara att kyla ner tilluften som-martid till rumstemperaturnivå har vi stora kylbatteriytor i och låga lufthastig-heter genom luftbehandlingsaggregaten, ner mot 1,0 m/s vilket säkerställer att tryckfallet genom kylbatterierna inte blir för högt, det vill säga att elanvändningen kan hållas låg.

Tillkommande elanvändning för fl äkt-arbete samt för cirkulationspumpen som cirkulerar markkretsen genom plaströrs-slingorna i borrhålen fram till värmeväx-larna och åter samt laddningspumpen som överför kylan från luftbehandlings-aggregaten till lagret vintertid är totalt lägre än 1 kWh/m2.

Klarar kyla kontorshus

För kontorshus kan all komfortkyla er-hållas från kylvärmelagret samt en del av värmebehovet för uppvärmning av venti-lationsluften.

Ett exempel: Om man utför en ny kon-torsbyggnad, med antagen processkyla 10 kWh/m2 samt energibehov för själva byggnaden enligt nedan (kWh/m2

Atemp), med Deep Green Cooling, blir resultatet enligt tabell 1.

Det vill säga minskad mängd köpt en-ergi i detta fall är 31 kWh/m2 Atemp.

Räknar man bort processkylans 10 kWh/m2, som ingår i de 27 kWh/m2 för kyla, är byggnadens resulterande energi-behov 49 kWh/m2 Atemp, vilket är min-dre än hälften av byggregelkravet enligt byggreglerna.

Lönsamt ur livscykelperspektiv

Hur ser då ekonomin och LCC för mark-kyllager utan kylmaskin ut? Vi räknar med att det nuvärdesberäknade värdet av energikostnadsbesparingen över 25 år är något större än den ökade investerings-kostnaden, det vill säga investeringen är lönsam ur ett LCC-perspektiv.

Till den ökade investeringen hör pos-ter såsom kyllager inklusive röranlägg-ning, värmeväxlare för markkyla, batte-rier och rör för laddning kyla och djupare kylbatterier på grund av högre tempera-turnivå i köldbärare.

En traditionell kylmaskinslösning utan marklager skulle ha en något högre LCC-kostnad och därmed inte vara lika lönsam som Deep Green Cooling.

Även miljöbelastningen är lägre med denna teknik då den använder så liten an-del el jämfört med traditionell kylma-skinslösning.

Räknar man på miljöbelastning LCA för kyla med Deep Green Cooling blir re-sultaten enligt tabell 2.

Resultatet blir en minskning av miljö-belastningen.

Figur 1. Colour Palette. Figur 2. Deep Green Cooling. Illustration: Tomas Öhrling

Tabell 1

Del Nytt kontorshus Inverkan av kyl/värmelager Resultat

Värme 45 –5* 40

Kyla inkl process 27 –27 0

El 18 +1 19

90 –31 59

*) Den förväntade värmemängden ut ur lagret är större men differensen i värmebehov är -5.

P

Om man gör en alternativ beräkning

för miljöbelastning LCA för kyla med

egen kylmaskin och antar att årskylfak-

torn för kylmaskinsdrift är 3 blir resulta-

ten enligt tabell 3.

Resultatet blir en ökning av miljöbe-

lastningen.

Kan halvera åtgångMen det är trots allt egenskapen att Deep

Green Cooling-systemet är enkelt och ro-

bust som är det avgörande skälet att tek-

niken nu patentsökts av Skanska och pla-

neras att utföras i fl era projekt inom

Skanskas egen projektutveckling av kom-

mersiella lokaler.

För närvarande har provborrningar ut-

förts i ett Stockholmsprojekt som nu är i

systemhandlingsskede. Provborrningar

gjordes i Malmö i september och i Köpen-

hamn utreds möjligheterna i ett tredje

projekt.

Skanska certifi erar regelmässigt nya

byggnader enligt EU Green Building,

med 25 procent lägre energianvändning

än byggregelkraven. Med denna lösning

kan vi sänka energianvändningen ytterli-

gare cirka 25 procent ner till kring 50 pro-

cent av byggregelkravet när det gäller

energi. D

Fotnot:

Markundersökningar och lagersimuleringar

har utförts av Sweco, som i samarbete med

Skanska dimensionerar markdelen av syste-

men för Deep Green Cooling.


Tabell 2

Primärenergi:

Del Ändrad energianvändning Primärenergifaktor Resultat

Värme: –5 kWh/m2 1,0 kWh/kWh –5

El: 1 kWh/m2 2,5 kWh/kWh +2,5

–2,5 kWh/m2

Koldioxid:

Del Ändrad energianvändning Koldioxidfaktor Resultat

Värme: –5 kWh/m2 0,1 kg/kWh –0,5

El: 1 kWh/m2 0,350 kg/kWh +0,3

–0,2 kg/m2

Tabell 3

Primärenergi:

Del Traditionell energianvändning Primärenergifaktor Resultat

El: +27/3 kWh/m2 2,5 kWh/kWh +22,5 kWh/m2

Koldioxid:

Del Traditionell energianvändning Koldioxidfaktor Resultat

El: +27/3 kWh/m2 0,350 kg/kWh +3,1 kg/m2


Den ökade miljömedvetenheten och klimatför-

ändringar är en aktuell fråga som leder till att aktivi-

teterna kring hållbart byggande ökar i Sverige. Aktö-

rer som vågar ta steget vidare och bygger hus med

mycket bättre energiprestanda än vad dagens byggregler kräver

ser till att i god tid anpassa sig för ett nytt slags byggande.

De byggbolag, som sedan fl era år har gått vidare och vågar

ställa högre krav på komponenter och leverantörer har redan

förberett sina led i ett nytt tänkande. De har därigenom säkrat

ett gott försprång och tidigt anpassat sig till de kommande,

strängare byggkraven, som nu ställs på EUs medlemsstater.

EUs nya byggnormer säger att år 2020 ska alla nybyggnatio-

ner vara nära noll energi-byggnader – ”Near Zero Energy Build-

ings”. Vad de kraven kommer att innebära i Sverige är ännu inte

beslutat, men faktum är att utvecklingen mot en mycket låg

energiförbrukning för byggnader redan är på god väg. De kon-

cept och tekniksystem, som tidigare endast användes och spreds

av eldsjälar för exempelvis passivhus, är nu inom kort de krav

som ställs på nybyggnation.

Låg energiåtgång fullt möjligDet är fullt möjligt att nå mycket lågt energibehov i bebyggelsen.

Det har visats fl era gånger om i olika projekt.

Flerbostadshus har kommit långt i utvecklingen mot en

mycket låg energianvändning. Demoprojekt inom den sektorn

kan övergå till storskalig produktion.

Men för ombyggnader av fl erbostadshus till lågenergibyggna-

der och koncept för nybyggnad av lokaler behövs fortfarande

förstärkning, ökad uppföljning och vidareutveckling av insat-

serna.

Följande sammanställning visar exempel på energieffektiva

byggnader i Sverige, där i huvudsak fl erbostadshus beskrivs.

Vissa av byggnaderna i artikeln har följts upp med energimät-

ningar och för andra av byggnaderna pågår mätningar för när-

varande.

Kvarteret Kajutan i Hammarby Sjöstad, fl erbostadshus i StockholmI stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm har ByggVesta, som

byggherre, byggt ett fl erbostadshus med 59 lägenheter. Infl ytt-

ning ägde rum under slutet av 2009. Energibehovet för tapp-

varmvatten, uppvärmning och fastighetsel var projekterat till 55

kWh/m2 och år, och ByggVesta kallar sitt energisnåla hus för

”Egenvärmehus”.

Utformningen av byggnaden baserades på de erfarenheter

som projektteamet gjorde i ett fl erbostadshus som byggdes i

Malmö år 2008, se beskrivning nedan.

Vägen till egenvärmehusets låga energibehov går via ett

mycket effektivt ventilationssystem med från- och tilluft samt

värmeåtervinning (FTX-aggregat) med en värmeåtervinnings-

grad på 90 procent (SP testad), höga krav på lufttäthet, en vär-

metrög stomme och tjockare isolering. Lägenheterna har inga

traditionella radiatorer, utan värms upp med hjälp av ventila-

tionsluften och separata värmebatterier för varje lägenhet.

Rumstemperaturen hålls till 20–22°C.

Mätningar har gjorts för ett halvt år och de uppräknade vär-

dena för 12 månader ger att den totala, uppmätta, energianvänd-

ningen var densamma som den projekterade, 55 kWh/m2 och

år. Tappvarmvattenvärmningen har mätts till 25 kWh/m2 och

år och uppvärmningen står för 18 kWh/m2 och år. Fastigheten

har individuell mätning och debitering av tappvarmvattenför-

brukningen, vilket har bidragit till det låga energibehovet. Flera

genomförda studier visar att energianvändningen sänks med

10–30 procent när hushållens energianvändning för uppvärm-

ning och tappvarmvatten synliggörs.

ENERGI & MILJÖ Det går att bygga så att energibehovet blir lågt. Det framgår när

energieffektiva byggnader listas och jämförs. Fortsatta insatser behövs dock när fl erbostadshus

ska byggas om till lågenergibyggnader eller när lokaler ska uppföras.

Byggbolag redo för tuffarekrav på energiförbrukningAv charlotta winkler, civilingenjör, WSP

Energieffektiva byggnader

Charlotta Winkler är civilingenjör med inriktning energiteknik och arbetar med hållbara energikoncept och energief-fektivisering på konsultföretaget WSP i Stockholm. Tidigare har hon arbetat i Öster-rike med energieffektivitet i byggnader.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Egenvärmehuset har följande U-värden: • 1,0 W/m2K för fönster, • 0,1 W/m2K för taket,• golvbjälklag har 0,2 W/m2K och• 0,17 W/m2K för ytterväggarna. • Lufttäthet hålls till 0,3–0,4 1/h vid 50 Pa.

Kvarteret Kommendörkaptenen, fl erbostadshus Malmö

Detta fl erbostadshus med elva lägenheter byggdes av ByggVesta som pilotprojekt för kvarteret Kajutan i Hammarby Sjöstad och företagets övriga ”Egenvärmehus”. Principen är densamma: god lufttäthet, värmeåtervinning i ventilationssystemet och en-ergieffektivt klimatskal.

Det projekterade energibehovet för tappvarmvatten, upp-värmning och fastighetsel var 65 kWh/m2 och år. Mätningarna visade att den verkliga energianvändningen är 70 kWh/m2 och år, där andelen för uppvärmningen av tappvarmvatten är 25 kWh/m2 och år och för uppvärmning åtgår 27 kWh/m2 och år.

Infl yttning ägde rum i juni 2008 och mätningar utfördes i fyra lägenheter i samband med Bygga-Bo-Dialogens miljöklassning under februari och mars 2009. I denna byggnad, liksom i Kvar-teret Kajutan genomfördes täthetsprovningar och termografe-ringar. Inomhustemperaturen i Kommendörkaptenen mättes till mellan 20,4 och 22,8°C. Byggnadens FTX-aggregat har en värmeåtervinning på 63 procent.

Under den första mätperioden var även sex andra byggnader anslutna till samma undercentral. Vintern 2010 fi ck byggnaden bland annat en separat shunt och nya mätningar under kom-mande vinter (2010/2011) beräknas ge ett lägre energibehov.

Byggnadens U-värden är:• 1,0 W/m2K för fönster, • 0,1 W/m2K för taket och • 0,18 W/m2K för ytterväggarna. • Lufttäthet hölls till 0,4 1/h vid 50 Pa.

Radhus i Glumslöv

Detta projekt med 35 radhus byggdes år 2004 som det andra passivhuset i Sverige, med Landskronahem som byggherre. Radhusens projekterade totala energibehov (inklusive hushålls-el) var 60 kWh/m2 och år och uppvärmningen bygger på ett FTX-ventilationssystem, som enligt tillverkaren har en verk-ningsgrad på 85 procent.

Mätningar har genomförts, och den totala energianvändning-en för tappvarmvatten, uppvärmning, fastighetsel och hushålls-el uppgick till 260 000 kWh för den totala bostadsarean på 3 450 m2. Det innebär således en total uppmätt energianvändning på 75 kWh/m2 och år. Hushållselen per radhus är uppskattad till 5 000 kWh/år och driften för ett FTX-aggregat är uppskattat till 700 kWh.

Enligt uppgift har livscykelkostnaderna för fastigheterna sänkts med cirka 25 procent, samtidigt som investeringskostna-derna för bygget endast höjts marginellt.

Byggnadernas U-värden är följande:• 0,10 W/m2K för golv, • 0,10 W/m2K för ytterväggar, • 0,08 W/m2K för tak.

Det totala värdet på fönster ligger på 0,9-1,0 W/m2K.

Kvarteret Oxtorget, fl erbostadshus i Värnamo

År 2006 färdigställdes 40 lägenheter i två 1,5-plans byggnader i Värnamo på beställning av Finnvedsbostäder. Byggherren ville bygga energieffektiva lägenheter med låg driftskostnad och där-med också låg hyreskostnad. Kv. Oxtorget projekterades efter passivhuskriterier, där bland annat den maximala installatio-nen för värme (exklusive tappvarmvatten) är 10 W/m2 och tät-heten på klimatskalet < 0,2 l/s, m2.

Fastigheternas U-värden är följande: • golv 0,09 W/m2K, • väggar 0,095 W/m2K, • tak 0,07 W/m2K, • fönster (medelvärde) 0,94 W/m2K och • ytterdörr 0,60 W/m2K.



Kvarteret Kajutan. Foto: Ingar Lindholm, Energi och miljö

Kvarteret Kommendörkaptenen. Foto: WSP

Lägenheterna värms via ett FTX-ventilationssystem med en angiven verkningsgrad på 85 procent. Eftervärmningsbatteriet är eldrivet med maxeffekter på 900 eller 1 800 W, beroende på lägenhetsstorleken. Även i detta fall tillämpas individuell mät-ning av hushållsel och tappvarmvatten.

Byggnaderna är uppförda med betongstomme för att åstad-komma en inomhustemperatur som reagerar trögare på tempe-ratursvängningar utomhus.

Den projekterade energianvändningen för uppvärmning var 12,8 kWh/m2 och år vid en inomhustemperatur på 22°C. Mät-ningar och uppföljningar som har genomförts av Lunds teknis-ka högskola visar resultat på 8,1 kWh/m2 och år. Mätta värden för hushållsel, värme och tappvarmvatten normalår korrigera-des och gav för kv. Oxtorget 36 kWh/m2 och år för hushållsel, 8 kWh/m2 och år för uppvärmning och 15 kWh/m2 och år för tappvarmvatten. Normalårskorrigerad fastighetsel var 11 kWh/m2 och år. Hushållselen var 36 kWh/m2 och år.

Ett solvärmesystem med 24 m2 solfångararea per byggnad har installerats och dimensionerats för att täcka sommarhalvårets tappvarmvattenbehov. Övrig energi för uppvärmning av varm-vattnet fås med en elpatron. Andelar i en vindkraftpark har köpts för att garantera att man använder sig av 100 procent för-nybar energi.

Kvarteret Hamnhuset, fl erbostadshus i GöteborgÅr 2008 färdigställdes Sveriges största passivhus på beställning av Älvstrandens utveckling AB. Fastigheten består av 116 lägen-heter och använder 70 procent mindre värmeenergi än de kon-ventionella byggnader som byggdes under samma år. Projektets målsättning var att minimera energianvändningen och dess mil-jöbelastning. För att nå målen låg fokus på att klimatskalet ut-formades med god värmeisoleringsförmåga och minimering av köldbryggor. Klimatskalet utfördes även med hög lufttäthet. Vi-

dare installerades värmeväxling mellan ute- och inneluften med hög verkningsgrad, och välisolerade fönster med goda U-värden användes.

Byggnaden värms primärt av dess interna laster, det vill säga de boende, apparater och passiv solinstrålning. Som komplet-terande värmekälla används fjärrvärme. Hyresvärden garante-rar en inomhustemperatur på 21°C. Om en högre temperatur önskas debiteras den extra energianvändningen separat. Fas-tigheten har individuell mätning och debitering av varm- och kallvatten och hushållsel.

Projekterad värme- och tappvarmvattenförbrukning var 28 kWh/m2 och år, och för elförbrukning beräknades behovet till 29 kWh/m2 och år. Mätningar som gjordes under första drift året visade på cirka 76 kWh/m2 och år för uppvärmning, tappvarm-vatten och fastighetsel. Med anledning av ett högre uppmätt energibehov än vad som projekterats genomfördes optimering-ar som ledde till en sänkning av fjärrvärmebehovet med 45 pro-cent för motsvarande period under andra året. Det totala ener-gibehovet under nästkommande år uppmättes till 61 kWh/m2. Vidare mätningar görs månadsvis och utvärdering sker en gång per kvartal.

Fastigheten har en energiprestandagaranti på fem år. Under denna första tid arbetar förvaltare, konsulter och entreprenörer tillsammans för att garantera en optimal drift av fastigheten. Det har visat sig tillföra en värdefull energieffektivisering och ett me-ningsfullt arbetssätt för att nå högt satta mål på energieffektivitet.

En solfångaranläggning är installerad på fastighetens tak. Den täcker sommarhalvårets tappvarmvattenbehov på 135 000 kWh/år. Eventuellt överskott av solvärmen matas ut i fjärrvär-mesystemet.

Enligt uppgift var investeringarna för de energibesparande åtgärderna 2,5 procent av de totala investeringskostnaderna.


Kvarteret Oxtorget. Foto: Passivhuscentrum Kvarteret Oxtorget från baksidan. Foto: Passivhuscentrum

Kvarteret Hamnhuset. Foto: Passivhuscentrum Kvarteret Hamnhuset.

Foto: Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling

Kvarteret Hamnhuset. Foto: Passivhuscentrum


P


Hertings gård, fl erbostadshus i Falkenberg

Falkenbergs bostads AB var byggherre för 54 lägenheter i två

åttavåningshus som slutfördes år 2008. Infl yttning skedde i de-

cember 2009 varefter uppföljning med mätningar genomför-

des. Resultaten visar ett värmebehov inklusive tappvarmvatten

på 35,4 kWh/m2 och år och att behovet av fastighetsel var 14,8

kWh/m2 och år. Anläggningen har även en luftsolvärmare in-

stallerad. Denna används för uppvärmning av den friskluft som

värmer byggnaden.

Kvarteret Seglet, fl erbostadshus i KarlstadPå beställning av Karlstads bostads AB färdigställdes 44 lägen-

heter i ett 12-våningshus i Karlstad år 2007. Intentionen var inte

att nå passivhusstandard enligt den svenska defi nitionen, men

byggnaden följde ändå standardens kvalitetssäkringsåtgärder

gällande täthet och fönster och fasader. En termografering ge-

nomfördes när fastigheten stod färdig för att hitta eventuella

värmebryggor som skulle kunna åtgärdas. Vidare tillämpas även

här individuell mätning och debitering av tappvarmvatten för

att åstadkomma en minskning av energianvändningen.

De tekniska installationerna för värme, tappvarmvatten och

ventilation baserades på energieffektivitet, driftsäkerhet och

lågt underhåll. Fastighetens värme- och tappvarmvattensystem

utnyttjar returvärmen i fjärrvärmenätet från ett intilliggande

område. Nyttjandet resulterar i en sänkning av temperaturen i

fjärrvärmens returledning, vilket i sin tur ökar återvinnings-

graden och förbättrar rökgasreningen hos Karlstad energi.

Ett golvvärmesystem installerades för att komplettera vär-

mesystemet och för att säkerställa inomhustemperaturen till

20°C när lägenheterna är tomma. Energibehovet beräknades till

50 kWh/m2 och år för tappvarmvatten, uppvärmning och fastig-

hetsel.

Byggnaden har följande U-värden:


Radhuslägenheter, Misteröd. Bild: Passivhuscentrum

Radhuslägenheter, Misteröd.

Bild: Passivhuscentrum

Hertings gård. Foto: Bengt Björnehammar

Hertings gård. Foto: Gerhard Andersson

Hertings gård. Foto: Gerhard Andersson Kvarteret Seglet. Foto: Karlstads bostads AB

P

• Fönster inklusive ramar: 1,0 W/m2K • Tak: 0,05 W/m2K• Yttervägg: 0,11 W/m2K• Golv: 0,13 W/m2K

En lufttäthet på 0,13 l/h vid 50 Pa/(l/s, m2 omslutningsarea) har uppnåtts.

Mätningar från Karlstads universitet visar att det faktiska en-ergibehovet är 19 kWh/m2 och år för tappvarmvattnet, 15 kWh/m2 och år för uppvärmning respektive 15 kWh/m2 och år för fastighetselen. Hushållselen har uppmätts till 30 kWh/m2 och år i fastigheten, vilket medför att det sammanlagda energibeho-vet för fastigheten är 79 kWh/m2 och år.

Flerbostads hus i Frillesås, KungsbackaI Frillsesås utanför Kungsbacka har Eksta bostads AB låtit byg-ga tolv lägenheter enligt passivhusprincipen. Byggnaderna fär-digställdes år 2006.

I varje lägenhet är FTX-aggregat installerade med en återvin-ningsgrad på 85 procent enligt tillverkaren. Fjärrvärme ger den kompletterande energin till eftervärmningsbatterierna. Bygg-naderna har även en egen solenergianläggning som bidrar till uppvärmning av tappvarmvattnen under sommarhalvåret. Res-terande energibehov för tappvarmvatten täcks av fjärrvärme.

Den projekterade energiförbrukningen för värme var 12,6 kWh/m2 och år vid en inomhustemperatur på 22°C. Uppfölj-ningar och mätningar har genomförts av Lunds tekniska hög-skola och de mätta medelvärdena för energibehovet för värme på 14,5 kWh/m2 och år (efter att en felinställning korrigerats), 15 kWh/m2 och år för tappvarmvatten respektive 43 kWh/m2 och år för hushållselen.

Radhuslägenheter i Misteröd, UddevallaÅr 2008 färdigställdes för Uddevallahem AB 27 radhuslägen-heter och tolv lägenheter enligt Passivhuscentrums passivhus-kriterier. Uppvärmning sker med FTX-aggregat med ett spets-värmebatteri på 900 W. Tappvarmvattnet värms med vattenbu-ren el. Uppföljning och mätningar genomförs av Skanska, men resultaten har ännu inte blivit offentliggjorda.

Stadsskogen, fl erbostadshus i AlingsåsÅr 2009 uppförde Alingsås kommunala bostadsbolag AB Alings-åshem 32 hyreslägenheter i tre huskroppar á tre våningar plus takvåning samt ett souterrängplan för en av byggnaderna. Fas-tigheterna byggdes enligt Passivhuscentrums kriterier för pas-sivhus, vilket medför att målen för de färdigställda byggnaderna är hög energieffektivitet och låga energikostnader. Mätningar pågår och beräknas kunna redovisas efter uppvärmningsperio-den 2010/2011.

Kvarteret Portvakten, fl erbostadshus i VäxjöHyresbostäder AB i Växjö är byggherre för 64 hyresbostäder i två åttavåningshus. Husen har en stomme av trä och är byggda för att nå en beräknad energianvändning för värme och tapp-varmvatten på 38 kWh/m2 och år. Hyresgästerna har individuell mätning av el, varm- och kallvatten och kan på så sätt själv på-verka sin totala månadskostnad. Infl yttningen ägde rum hösten 2009. Mätningar pågår, resultat har ännu inte presenterats.

Radhus på Höjden i LerumFörbo AB i Mölnlycke har låtit upprätta tolv tvåvånings hyres-radhus på vardera 104 m2. Radhusen byggs med passivhusstan-dard enligt Passivhuscentrum och värms med fjärrvärme. De har en solfångaranläggning som levererar värme till tappvarmvatt-net, minst 50 procent av årsbehovet av energi för tappvarmvatten beräknas täckas. Vidare sker individuell mätning av debitering av varmt och kallt vatten. Värmen ingår i hyran, men kommer att kunna avläsas individuellt för att möjliggöra uppföljningar i framtiden. Infl yttningen ägde rum i februari 2009. Mätningar genomförs för närvarande och beräknas vara klara hösten 2010.

Stadsskogens förskola, AlingssåsDet i Alingsås kommunalägda företaget Fabs AB beställde år 2006 en förskola på 937 m2. Skolan byggdes med passivhustek-nik och är därmed den första passivhusskolbyggnaden i Sverige. År 2008 stod förskolan klar. Den beräknade energianvändning-en för uppvärmning var 40 kWh/m2 och år och det uppmätta värdet visade på 50 kWh/m2 och år.


Flerbostadshus, Frillesås. Bild: Passivhuscentrum Flerbostadshus, Frillesås. Bild: Passivhuscentrum


Flerbostadshus Brogården i Alingsås

Alingsåshem AB äger och förvaltar cirka 300 lägenheter i bo-stadsområdet Brogården. Fastigheterna byggdes under miljon-programmets i början av 1970-talet. År 2007 påbörjades om-byggnaden och 2009 stod den första etappen färdig. Planerna för renoveringen var att mer än halvera energibehovet för upp-värmning, hushållsel och fastighetsel. De befi ntliga byggnader-na använde 216 kWh/m2 och år, vilket skulle reduceras till 92 kWh/m2 och år.

Tabellen visar energianvändningen i ett av husen före reno-vering, efter renovering respektive de uppsatta energimålen. De uppmätta värdena avser ett halvt år och är inte korrigerade för den kalla vintern 2009/2010.

Efter renoveringen har byggnaderna följande U-värden:• Väggar: 0,11–0,095 W/m2K• Golvfundament: < 0,09 W/m2K • Fönster > 1,2 W/m2K• Lufttätheten är 0,1 l/s, m2.

Uppvärmningen sker via ett FTX–aggregat med en värme-återvinning på 85 procent. En solfångaranläggning och fjärr-värme med fl isförbränning förser lägenheterna med energi för tappvarmvatten och den spetsvärme som kommer att behövas till uppvärmningen. Vidare ska ett småskaligt vindkraftverk in-stalleras i området.

Vargbroskolan i Storfors Storfors kommun har renoverat Vargbroskolan i Storfors. Reno-veringen färdigställdes år 2008.

Energikonceptet för Vargbroskolan har utretts med hjälp av Karlstads universitet. De gjorde beräkningar som visade att en-ergianvändningen skulle kunna sänkas från cirka 250 kWh/m2 och år i den gamla skolan till ett så lågt värde som 40 kWh/m2 och år efter renovering.

För att klara de uppsatta målen krävdes en mycket god isole-ring och exceptionell noggrannhet vid byggandet. Under bot-tenplattan lades 300 mm cellplast, vilket ger ett U-värde på 0,12

W/m2K. Ytterväggarna har ett U-värde på 0,11 W/m2K, och ta-kets U-värde är 0,08 W/m2K, vilket uppnås med en isolering av 545 mm lösull. U-värdet på fönstren är 1,1 W/m2K. Inomhus-temperaturen regleras separat i varje rum och mätningar visar att sedan skolan öppnades vårterminen 2008 har medeltempe-raturen i klassrummen varierat mellan 20,2 och 20,7°C. Max-temperaturen har varit 20,3–21,3°C.

Uppföljning och mätningar har genomförts av Karlstad uni-versitet under en period på tvår år. Resultatet visar på ett fjärr-värmebehov på 35 kWh/m2 och år. Även elanvändningen har reducerats rejält. Den köpta elenergin för Vargbroskolan uppgår till 24,6 kWh/m2. Den totala köpta energin utgör på så vis 59,6 kWh/m2 och år.

Vidare är en solcellsanläggning med 130 m2 solcellsarea in-stallerad på skolans tak. Den står för cirka 16 procent av skolans totala elanvändning. Överskottsel under sommartid används av intilliggande byggnader som har högre elenergianvändning året runt. Även en solfångaranläggning är installerad, varifrån över-skottsvärme matas in i det kommunala fjärrvärmenätet.

Kostnaderna för renoveringen av Vargbroskolan, inklusive projektering och byggkredit, uppgick till 70 miljoner kronor. Omräknat motsvarar det cirka 17 400 kr/m2. Det låga energibe-hovet innebär en besparing på en (1) miljon kronor per år i drifts-kostnader jämfört med energibehovet före renovering.


Renoveringsprojekt

Flerbostadshus Brogården, före renovering.

Foto: Passivhuscentrum

Flerbostadshus Brogården, efter renovering.

Foto: Petter Rydsjö, Efem arkitekter

Tabell: Energianvändning i Brogården.

P

Före renovering Efter renovering Energimål [kWh/m2,år] [kWh/m2,år] [kWh/m2,år]

Uppvärmning 115 27 27

Tappvarmvatten 42 18 25

Hushållsel 39 28 27

Allmän el 20 21 13

Total energi-

användning 216 94 92

Total

exkl. hushållsel 177 66 65

Följande avsnitt visar kortfattade exempel på pågående bygg-projekt i Sverige.

Kvarteret Blå Jungfrun, fl erbostadshus i Hökarängen97 lägenheter i fyra hus började på beställning av Svenska bostä-der byggas år 2008 och infl yttningen sker nu, under år 2010. Den projekterade energianvändningen är cirka 50 kWh/m2 och år för värme och tappvarmvatten. Ett väl utfört klimatskal med god isolering samt fönster med U-värde på 0,9 W/m2K ska möjlig-göra energieffektivitet och medföra låga energikostnader.

Kvarteret Sjöliljan, fl erbostadshus i VisbyGotlandshem har låtit bygga 45 lägenheter i tre byggnader som planeras vara färdigställda till våren och hösten 2010. Projektet är Gotlands första fl erbostadshus i lågenergistandard. Den pro-jekterade energianvändningen ligger på 55 kWh/m2 och år för uppvärmning och tappvarmvatten. Solfångare ska installeras för att värma tappvarmvattnet. Uppföljning på energianvänd-ningen är planerad.

Pärllöken, fl erbostadshus i ÖrebroÖrebrobostäder AB bygger fl erbostadshus med en beräknad en-ergianvändning på cirka 23 kWh/m2 och år. De byggs med en tung stomme med betong och homogen lättbetong. U-värden på byggnadens konstruktion är följande:• Fönster: 0,9 W/m2K• Yttervägg: 0,19–0,32 W/m2K • Tak: 0,1 W/m2K

Uppvärmningssystemet ska bli ett lågtempererat golvvärme-system. Man planerar för en solvärmeanläggning med cirka 40 m2 solfångaryta och en ackumulatortank på 6 m3, tillsammans med bergvärmepump (utan spets). FTX-ventilation ska använ-das för uppvärmning och trappbelysning består av lysdiodarma-

turer (LED). Fläktar, pumpar och hissmotor ska vara energiop-timerade. Infl yttning är beräknad till våren 2011.

Stöd till energieffektiva byggnader

Följande program och instanser erbjuder olika former av stöd för genomförandet av energieffektiva byggnader i Sverige:– Energimyndighetens Programmet för passivhus och lågener-

gihus

– Boverket (Bygga-Bo-Dialogen)– Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF– Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och

förvaltning, Cerbof– Program för energieffektiva byggnader (Västra Götaland)– Smart energi (Västra Götaland) D

Källor:

Individuell mätning och debitering i fl erbostadshus, Boverket 2008

Kunskapssammanställning – Lågenergihus i ett svenskt perspektiv,

Boverket, 2010

Utkast till rapport ”Livscykelkostnader Till Vilken Nytta för miljön

och plånboken?”, Nordiska Ministerrådet, 2010

Karlstad universitet

Uppföljning av innemiljö och energianvändning vid renovering av

ett miljonprogramsområde, SP

Passivhuscentrum

Örebrobostäder

Forum för energieffektiva byggnader


Vargbroskolan. Foto: NCC Pärllöken. Skiss: Örebrobostäder AB

Pågående byggprojekt


Energimyndighetens projekt

STIL2 inventerar energianvänd-

ningen i olika typer av lokaler

med speciellt fokus på elanvänd-

ningen. Totalt energiinventerar projektet

cirka 1 000 lokaler inom sex år.

Resultaten från studierna ger en bild av

hur stor energianvändningen är samt hur

den fördelar sig över olika ändamål; upp-

värmning, kyla, ventilation, belysning

med mera. Målet är att bättre förståelse

för hur energin används ger incitament

för att se hur den kan effektiviseras och

minskas.

Hittills har Energimyndigheten stude-

rat energianvändningen i kontor, skolor,

vårdlokaler och idrottsanläggningar och

senast handelslokaler.

Handeln är den lokalkategori som an-

vänder mest el, visar myndighetens in-

venteringar. När det gäller den totala en-

ergianvändningen är det endast idrotts-

anläggningar som använder mer energi.

Livsmedelshandel ökarDet visar sig att livsmedelshandel ökar

och övrig handel minskar.

Sedan 1990 har handelns specifi ka en-

ergianvändning, kWh/m2, för uppvärm-

ning minskat med 50 procent. Elanvänd-

ningen däremot ligger kvar på samma

höga nivå som 1990, 172 kWh/m2.

Inom livsmedelshandeln har elan-

vändningen ökat från 257 till 309 kWh/

m2. Det är framförallt livsmedelskyla som

har ökat och det fi nns fl era troliga orsa-

ker.

En är att vi idag i större utsträckning

äter färdigmat och vi köper mer fryst mat.

Det fi nns helt enkelt mer livsmedel som

behöver kylas. Så kallade pluginmöbler

för glass, dryck, med mera förekommer

mer frekvent jämfört med för 20 år sedan.

I övrig handel och gallerior har elan-

vändningen minskat från 123 till 118

kWh/m2. Den främsta orsaken till denna

minskning är att övrig elutrustning, som

exempelvis returglassystem med mera,

använder mindre elenergi.

Olika sätt belysaBelysningen skiljer sig åt mellan övrig

handel och gallerior och vid en jämfö-

relse är det framförallt el till belysning

som skiljer sig åt. Gallerior har exempel-

vis längre drifttider för belysning.

Moderna butikslokaler innehåller i re-

gel nyare och eleffektivare belysningsin-

stallationer men ofta betydligt fl er ljus-

källor. Gallerior har i större utsträckning

byggts om eller renoverats, vilket kan

vara en anledning till att elanvändning för

belysning är högre.

En hög energianvändning till belys-

ning kan också leda till ett större kylbehov

för lokalerna. I gallerior står komfortkyla

för 7,3 kWh/m2 jämfört med 5,8 kWh/m2

i övrig handel.

Flera aktörer påverkarEnergimyndigheten har även studerat

vilka möjligheterna är för genomförande

av energieffektiviserande åtgärder. Flera

aktörer påverkar energianvändningen i

en butik. I en butik är fastighetsägare,

driftentreprenör och butiksägare tre så-

dana aktörer, som har olika ansvar och

olika incitament för att spara energi.

Komfortkyla och ventilation är exem-

pelvis ofta fastighetsägarens ansvar. Buti-

kerna i sin tur står för sina elkostnader,

främst belysning. Driftentreprenören har

i sin tur ansvar för drift och underhåll av

fastighetsanknutna installationer.

En butiksägare kan oftast bara påverka

sin egen energianvändning, trots att fas-

tighetens energianvändning ingår i hy-

ran. Butiksägaren och fastighetsägaren

har skilda incitament för genomförande

av energibesparande åtgärder. Den som

gör en investering i energibesparande åt-

gärder är inte nödvändigtvis den som be-

talar energikostnaden. D

ENERGI & MILJÖ Handeln kan minska sin elanvändning med upp till 20 procent.

Det visar energiinventeringar gjorda av Energimyndigheten. Minskningen kan uppnås genom

åtgärder inom ventilation, belysning och livsmedelskyla.

Butiker och gallerior kansänka elförbrukningenAv helen magnusson, projektledare, Energimyndigheten

Helen Magnusson är projektledare för

STIL2 på Energimyndigheten. Hon har en

magisterexamen i energiteknik. Helen

Magnusson har jobbat med tillförsel och

användning av energi i närmare 15 år inom

privata och offentliga sektorn.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Projekt STIL2

Projektet STIL2, Statistik i lokaler, ingår i Energimyn-dighetens projekt Förbätt-rad energistatistik i bebyg-gelsen och industrin. Myn-digheten har ett regerings-uppdrag som omfattar utveckling av offi ciell och

annan statlig energistatistik. Syftet är att ge regerings-kansliet, Energimyndighe-ten och andra intressenter ett bättre underlag i frågor som rör slutanvändning av energi.

Under år 2009 undersök-tes energianvändningen i

handelslokaler. År 2005 startade STIL2 med kontors-lokaler därefter studerades skolor och förskolor 2006, vårdlokaler 2007 och idrottslokaler 2008.

Se mer om STIL2 på www.energimyndigheten.se/stil2.

Faktaruta



För att möta klimatmål måste vi använda samtliga tekniker och åtgärder som står till buds för att minska utsläpp av koldioxid och

andra klimatgaser. En viktig teknik är av-skiljning och lagring av koldioxid (CCS) från fossileldade kraftverk och industri-er. Tekniken motiveras av de stora mäng-der fossila bränslen som fi nns kvar att använda.

För att CCS och annan teknik ska löna sig i stor skala är det viktigt att vi globalt sätter ett tillräckligt högt pris på koldi-oxidutsläpp. Även om CCS-tekniken inte i första hand kommer att tillämpas i Sve-rige ligger faktiskt Sverige långt framme inom forskning och utveckling av tekni-ken.

Måste nolla utsläpp av koldioxidVi står inför en mycket stor utmaning om vi ska klara att möta det så kallade tvågra-dersmålet – att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än två grader. På ungefär

fyra decennier – till år 2050 – innebär detta att den rika delen av världen i prin-cip måste minska sina koldioxidutsläpp till noll.

De globala utsläppen av växthusgaser ska minska med mellan 50 och 85 procent från dagens nivå, och det är knappast rim-ligt att utvecklingsekonomierna kan för-väntas göra samma åtaganden som den rika delen av världen. Utsläppen i dessa länder är i många fall dessutom starkt kopplade till vår konsumtion i väst.

Ungefär 80 procent av tillförd energi globalt kommer idag från fossila bräns-len, och det fi nns mycket stora reserver av framförallt kol. Därför satsas det nu runt om i världen på forskning och utveckling kring teknik för avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS).

Vad är CCS?CCS-tekniken innebär att man från stora punktutsläpp av koldioxid avskiljer kol-dioxiden varefter den komprimeras och

transporteras, i till exempel pipelines, till en lagringsplats där den pumpas ner i en geologisk formation djupt under marken eller havsbotten. Den lagrade koldioxi-dens volym är hundratals gånger mindre än volymen vid atmosfärstryck, det vill säga den volym den skulle haft om den släpptes ut på vanligt sätt med rökgaserna genom skorstenen.

Tekniken brukar benämnas CCS från engelskans ”Carbon Capture and Stora-ge” eller ”CO2 Capture and Storage”.

Det är framförallt på stora kraftverk som man tänker sig att tillämpa kol-dioxidavskiljning och då speciellt kol-kraftverk. Ett enda sådant kraftverk, se fi gur 1, kan släppa ut tio miljoner ton kolioxid per år vilket är ungefär en sjät-tedel av Sveriges samlade koldioxidut-släpp från samtliga sektorer.

Även industriella punktkällor kan bli aktuella för CCS som till exempel ce-mentindustrier, stålverk och pappers- och massabruk.

Figur 2 illustrerar hur ett CCS-system skulle kunna se ut.

Lagringen av koldioxiden kan göras i geologiska formationer som är porösa

ENERGI & MILJÖ En viktig teknik för att minska utsläpp av koldioxid och

andra klimatgaser är att avskilja och lagra koldioxid från fossileldade kraftverk och industrier.

Sverige ligger långt framme när det gäller att utveckla tekniken.

Tekniken för att lagra CO2utvecklas snabbtAv filip johnsson, professor, Chalmers

Figur 1. Bilden visar ett exempel på den typ av kolkraftverk som kan bli aktuella för CCS: Lip-pendorff-kraftverket nära Leipzig i Tyskland. Kraftverket består av två block, vardera med en installerad effekt av 933 MW. Det eldas med brunkol och ägs av Vattenfall. Årliga koldioxid-utsläpp är ungefär 10 miljoner ton. Foto: Vattenfall

Filip Johnsson är professor i uthålliga energisystem på Chalmers tekniska högsko-la. Han forskar på olika aspekter av produk-tion, distribution och användning av el och värme.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

och därmed genomsläppliga för koldioxi-

den som injekteras. Typiskt används

sandstensformationer på stora djup, mer

än 800 meter, så att trycket är tillräckligt

högt för att koldioxiden ska kunna lagras

i vätskeform. Ovanför lagret måste det

fi nnas tät berggrund.

Främst är det tänkt att olje- och gasfält

samt djupliggande akvifärer ska använ-

das.

Kostnadseffektiv teknikDet fi nns i huvudsak tre anledningar till

att CCS bedöms intressant:

1) det fi nns stora lagringsutrymmen för

koldioxid runt om i världen,

2) mycket lite talar för att den lagrade kol-

dioxiden kommer att läcka ut och

3) tekniken bedöms kunna bli kostnads-

effektiv, naturligtvis förutsatt att det

sätts ett pris på koldioxidutsläpp.

Att det sätts ett pris på koldioxidutsläpp

och utsläpp av andra klimatpåverkande

gaser är naturligtvis en förutsättning för

storskaligt införande av samtliga tekniker

och åtgärder för att minska klimatpåver-

kan – inte bara CCS.

Stora reserver av kolDet är av stor vikt att utvecklingen av CCS

lyckas eftersom det stora hotet mot kli-

matet är de stora tillgångarna av fossila

bränslen. Det är knappast troligt att män-

niskan inte kommer att vilja utnyttja

dessa tillgångar, speciellt inte över de

kommande decennierna.

Det sker en kraftig ökning av använd-

ningen av fossila bränslen i utvecklings-

ekonomierna i Asien, särskilt i Kina där

det fi nns stora reserver av framförallt kol.

Detta ger naturligtvis motsvarande ök-

ning i koldioxidutsläpp.

När det gäller införandet av en kostnad

för att släppa ut koldioxid så fi nns det all-

tid ett politiskt fönster vad som är möjligt

att få acceptans för och detta beror i sin

tur på vilka möjligheter som fi nns och vad

dessa kostar. Att utvecklingen av CCS

lyckas är viktigt eftersom det är troligt att

detta kommer att underlätta för fossilbe-

roende regioner att gå med på kraftfulla

åtaganden om utsläppsminskningar.

CCS ger även möjligheter för att mins-

ka klimatpåverkan från transportsek-

torn. Detta genom en ökad användning av

elbilar med plug-in hybridteknik, där den

del av elen som framställs från kol eller

gas kan ske i kraftverk med koldioxidav-

skiljning.

Ett sådant system kan dessutom ut-

nyttjas till att på ett kostnadseffektivt sätt

öka andelen vindkraft (och annan så kall-

lad intermittent elproduktion) genom att

möta variationerna i vindkraftsproduk-

tion med laddning alternativt urladdning

av bilbatterierna.

Intensiv utveckling pågårDet pågår idag ett ganska intensivt arbete

med att utveckla CCS-tekniken. Arbetet

sker inom alla tre stegen avskiljning,

transport och lagring, med ett antal pilot-

projekt runt om i världen.

Samtliga steg i CCS-kedjan har demon-

strerats, även om i betydligt mindre skala

än vad som planeras tillämpas på kraft-

verk och industrier för att minska klimat-

påverkan. Transport av koldioxid sker

redan idag under kommersiella betingel-

ser i samband med så kallad EOR oljeut-

vinning – ”Enhanced Oil Recovery” – där

koldioxiden används för att öka uttaget i

oljereservoaren. Koldioxiden transpor-

teras i detta fall i en pipeline från en na-

turlig källa till oljereservoaren så det är

alltså inte fråga om något klimatprojekt.

När det gäller de övriga två stegen så

har även dessa tillämpats i begränsad

form. Sedan år 1996 avskiljer och lagrar

Statoil ungefär en (1) miljon ton koldioxid

i Nordsjön.

Detta görs i samband med utvinning av

naturgas från Sleipnerfältet i Nordsjön.

Naturgasen från detta fält innehåller be-

tydande mängder koldioxid, ungefär tio

procent, vilken måste avskiljas innan ga-

sen kan säljas.

Eftersom Norge infört en koldioxid-

skatt så lönar det sig att lagra den avskilda

koldioxiden vilket görs i en geologisk for-

mation i närheten av gasfältet. Projektet

fungerar därmed också som ett pilotpro-

jekt för att studera vad som händer med

den lagrade koldioxiden. Detta görs med

avancerad seismisk undersökning och

hittills så uppför sig koldioxiden som för-

väntat.

Avskiljningen är dyrastMålet med den forskning och utveckling

som sker inom CCS-området är att få ned

kostnaden så att tekniken kan kommer-

sialiseras. De fl esta bedömare anser att

CCS bör kunna kommersialiseras runt år

2020.

Målet är att hela kedjan avskiljning,

transport och lagring inte ska kosta mer

än 20–30 euro per ton koldioxid. Denna

kostnad ska alltså vara lägre än den för-

väntade kostnaden för att släppa ut kol-

dioxid, till exempel inom ramen för EUs

handelssystem med utsläppsrätter.

Det dyraste steget är avskiljningssteget

och här fi nns ett antal tekniker under ut-

veckling. Samtliga går ut på att till så låg

kostnad som möjligt skapa en rökgas som

i princip enbart består av koldioxid. Det

skulle bli alldeles för kostsamt och utrym-

meskrävande att komprimera och lagra

hela rökgasmängden, och dessutom kom-

mer detta inte att vara tillåtet.


Figur 2. En förenklad bild av avskiljning och lagring av koldioxid. I ett framtida system kom-

mer fl era kraftverk och industrier att länkas samman i ett gemensamt transport- och lag-

ringssystem.


Man brukar dela in avskiljningstekni-

kerna i tre grupper:

1. Avskiljning efter förbränning, på

engelska så kallad ”post combustion”.

Detta innebär att koldioxiden avskiljs

från rökgaserna. Tekniken används

idag till exempel inom livsmedelsin-

dustrin och det vanligaste är att rökga-

serna tvättas med aminer, vanligen

med så kallad monoetanolamin (MEA),

som binder koldioxiden varefter kol-

dioxiden separeras och komprimeras

för att transporteras till en lagrings-

plats. Absorptionsmedlet kan sedan

återanvändas. Tekniken har en fördel i

att den kan tillämpas på existerande

anläggningar genom att byggas på i ef-

terhand.

2. Syrgasförbränning, så kallad oxy-

fuelförbränning. Denna teknik går ut

på att man förbränner bränslet i ren

syrgas blandad med återcirkulerad

rökgas istället för att elda i luft. In-

blandning av rökgaser, som då består

av nästan ren koldioxid, görs för att

temperaturen inte ska bli för hög. Syr-

gasen produceras i en luftseparations-

fabrik. Oxyfueltekniken har fördelen

att den till största delen baseras på

känd teknik som används idag och för-

bränningsanläggningen (pannan) kan

utformas på i princip samma sätt som

en vanlig panna för luftförbränning.

Tekniken har också potential att ut-

vecklas dels genom att använda högre

syrgaskoncentrationer än det som sva-

rar mot luftförbränning och på så vis få

kompaktare anläggningar och dels ge-

nom att rökgasreningen, från andra

förbränningsprodukter som kväveox-

ider, kan göras mer effektiv än vid luft-

förbränning.

3. Avskiljning före förbränning. Detta

innebär att bränslet först omvandlas

till syntesgas (kolmonoxid och vätgas)

och sedan till koldioxid och vätgas.

Koldioxiden avskiljs sedan med ab-

sorptionsprocess och vätgasen kan an-

vändas som högvärdigt bränsle för till

exempel elproduktion. Syntesgasen

kan produceras i en förgasningsan-

läggning, i integrerad kombicykel, så

kallad IGCC, eller genom ångreforme-

ring av naturgas.

Kräver mycket energiGemensamt för samtliga tre avskiljnings-

tekniker är att de förbrukar betydande

mängder energi vilket alltså är det som

utgör största kostnaden för avskiljning-

en. Ett kraftverk med CCS-teknik tappar

i storleksordningen sju till åtta procent-

enheter i verkningsgrad.

Det sker dock en ständig utveckling

och det är troligt att verkningsgraden

kommer att kunna höjas betydligt fram

till år 2020 och kanske hamna nästan lika

högt som dagens kraftverk utan koldi-

oxidavskiljning, det vill säga 42–43 pro-

cent. Dessutom pågår utveckling av helt

nya tekniker och det är troligt att utveck-

lingen av CCS-tekniken kommer att ge-

nerera nya idéer och innovationer.

En innovativ och lovande teknik är så

kallad tvåstegsförbränning där förbrän-

ningen utan extra energiåtgång delas upp

i två steg så att luftens kväve inte blandas

med bränslet.

Stöd till pilotprojektFlera av de stora europeiska och nord-

amerikanska elbolagen, som till exempel

Eon och Vattenfall, driver på teknikut-

vecklingen inom CCS-området.

Vattenfall driver sedan mer än ett år en

30 MW pilotanläggning med oxyfueltek-

nik i Tyskland vid kraftverket Schwartze

Pumpe, se fi gur 3. EU siktar på att det till

år 2015 ska fi nnas ett tiotal demonstra-

tionsanläggningar med CCS-teknik.

För att skynda på utvecklingen har man

beviljat ekonomiskt stöd till sex stycken

planerade demonstrationsprojekt.

Stora system måste byggasDen största utmaningen för CCS-tekni-

ken är nog inte tekniken i sig. En utma-

ning är att rationellt och kostnadseffek-

tivt bygga upp nödvändig infrastruktur av

pipelines för transport av den avskiljda

koldioxiden, samt lagringsplatser med

injektionssystem för koldioxiden.

För att inte kostnaden för transport

och lagring ska bli för hög krävs integre-

rade system som tar hand om koldioxid

från ett fl ertal anläggningar så att den

specifi ka kostnaden kan hållas nere.

Detta är stora system som kräver om-

fattande planering där utbyggnaden kan

ta många år. Dessutom behövs utrustning

för övervakning så att det kan säkerställas

koldioxiden inte läcker ut. Det behövs

också regelverk som anger vilka krav som

ställs på lagringen, till exempel renhet på

koldioxiden. I Europa fi nns ett nytt EU-

direktiv som tillåter koldioxidlagring

samt ställer övergripande krav på koldi-

oxiden som ska lagras. Det pågår för när-

varande arbete för att anpassa direktivet

till de olika medlemsländernas miljölag-

stiftning.

Som nämnts ovan så tror de fl esta be-

dömare att CCS kan fi nnas kommersiellt

tillgängligt om ungefär tio år. Detta fram-

står som ganska optimistiskt, i alla fall om

man med kommersiellt tillgängligt me-


Figur 3. Vattenfalls 30 MW pilotanläggning med oxyfuelförbränning för koldioxidavskiljning.

Anläggningen ligger invid kraftverket vid Schwartze pumpe i Tyskland. Foto: Vattenfall. Fortsättning s. 34 P

P


nar att kostnaden för att ta hand om kol-dioxiden ska vara lägre än den förväntade kostnaden att släppa ut koldioxiden.

För att underlätta kommersialisering så måste det alltså till en kraftfull utbygg-nad av en integrerad CCS-infrastruktur och att ovanämnda demonstrationspro-jekt blir lyckosamma.

Kolkraftverk med CCSI utvecklingsekonomierna i Asien är det viktigt att så snabbt som möjligt få igång en utveckling av CCS så att de stora in-hemska resurserna av kol kan användas i kraftverk med koldioxidavskiljning, och inte som nu i ökad takt i konventionella anläggningar. Här är det viktigt att Eu-ropa och USA kan gå före i utvecklingen av CCS.

Det första kolkraftverket som byggs ”utan skorsten” kommer att få ett starkt symbolvärde, och kommer troligtvis att innebära att det sedan blir mycket svårare att få acceptans att bygga kolkraftverk utan koldioxidavskiljning.

Dåligt kändNya tekniker ger ofta problem med ac-ceptansfrågor, och CCS-tekniken utgör inget undantag. I fl era länder har det ge-nomförts undersökningar av allmänhe-tens inställning och dessa visar egentli-gen bara att tekniken är dåligt känd, och det är därför svårt att uttala sig om vad vi kan förvänta oss.

Inledande pilotprojekt med lagring av koldioxid har mött motstånd från lokala opinioner. En gissning är att allmänheten i regioner som är direkt fossilberoende kommer att vara mer positiva till CCS-tekniken än befolkningen i regioner som inte är beroende eller upplever sig vara beroende av dessa bränslen.

I regioner med kolfyndigheter, till ex-empel brunkol, kan tillämpning av CCS innebära att ett gammalt kraftverk byts mot ett nytt samtidigt som arbetstillfällen behålls. Lagringsdelen kommer säkert i vissa fall att vara kontroversiell, men be-tydande lagringspotential fi nns off-sho-re, alltså under havsbotten, långt från bebodda områden. Det arbetas också in-tensivt med att öka kunskapen om de olika lagringsplatsernas beskaffenhet och med att ta fram metodik för övervak-ning av sådana lager.

Som nämnts ovan så fi nns inget som

pekar på att koldioxiden skulle läcka ut. Det fi nns också naturliga koldioxidkällor i vilka koldioxiden bevisligen ”lagrats” under mycket lång tid. Såväl dessa natur-liga lager som de som planeras att utnytt-jas för CCS har ”tak” ovanför lagret i form av fast berggrund som inte släpper ige-nom koldioxiden.

Skulle läckage ändå uppstå, så är det mycket osannolikt att detta skulle ske plötsligt utan snarare i form av att kol -dioxiden skulle sippra ut långsamt (vilket dock skulle göra lagret oanvändbart som klimatåtgärd). Ju längre koldioxiden lag-rats ju mindre blir risken för läckage på grund av att koldioxiden löser sig i det vatten som fi nns i lagret och att det sker mineraliseringsprocesser, även om dessa är långsamma processer.

Kan vara relevant för SverigeI Sverige har vi ju inte några stora kol-kraftverk med den övervägande delen av elproduktionen från ungefär lika delar vattenkraft och kärnkraft utan koldioxid-utsläpp.

Som antytts ovan så kan CCS även till-lämpas på olika industriella processer, till exempel cement, stål och raffi naderier. Sveriges västkust, Jylland i Danmark och södra Norge utgör sammantaget en regi-on – Skagerrakregionen – med ett antal större punktutsläpp av koldioxid från både industrier och kraftverk för vilken en gemensam transport och lagringsin-frastruktur skulle kunna etableras.

Det pågår ett projekt inom ramen för EUs regionala satsning ”Interreg” för att undersöka förutsättningarna för en så-dan CCS-infrastruktur i denna region. Det genomförs även en liknande studie för att undersöka förutsättningarna för CCS i Östersjöregionen.

Som export- och kunskapsnation är det viktigt att Sverige deltar i arbetet med ut-veckling och industrialisering av CCS.

Allt talar för att CCS blir en stor indu-stri globalt – i alla fall om vi politiskt lyck-as få till stånd nödvändiga åtaganden om minskningar i koldioxidutsläpp. Detta ger då upphov till stort behov av tjänster och produkter inom CCS-området.

Sverige ligger redan långt framme med Vattenfall som satsar betydande summor på att driva utvecklingen. Chalmers är världsledande i forskning och utveckling av tvåstegsförbränningstekniken och lig-

ger även i den internationella forsknings-fronten inom oxyfuelförbränning med målet att förstå förbränningsförloppet i detalj – kunskap som krävs för att kunna dimensionera och skala upp tekniken.

Utsläppen kan minskaAllt pekar på att CCS är en viktig framtida teknik för att möta klimathotet och det pågår därför betydande utvecklingsinsat-ser inom detta teknikområde. Lyckad kommersialisering av CCS-tekniken bör starkt bidra till att underlätta för fossilbe-roende regioner att gå med på kraftfulla åtaganden om utsläppsminskningar.

Det är dock viktigt att inse att vi behö-ver alla tekniska lösningar och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Valet står inte mellan till exempel vind-kraft och CCS utan vi behöver bägge, pre-cis som vi behöver kraftiga effektivise-ringsåtgärder och utbyggnad av förnyba-ra energislag och troligtvis även en del kärnkraft. D

Fotnot:

Mer information fi nns på IEA:s webbplats,

International Energy Agency;

www.ieagreen.org.uk och på Europakom-

missionens hemsida http://ec.europa.eu/

environment/climat/ccs


P



Mellan Malmö och Lund i byn Åkarp uppfördes un-der åren 2008–2009 Sveri-ges första plusenergihus,

Villa Åkarp. På årsbasis självförsörjs hu-set med energi till uppvärmning, varm-vatten, fastighets- och hushållsel. Sol-fångare värmer huset och solceller pro-ducerar hushållsel, med ett överskott som i framtiden medger försäljning av energi.

Syftet med plusenergihuset var att byg-ga ett eget hus till artikelförfattarens fa-milj. Att bygga ett lågenergihus var själv-klart eftersom jag har kunskap, och det vore snudd på tjänstefel om det inte gjor-des. Att det skulle bli en merkostnad var självklart – en merkostnad om 800 000 kronor är ett sätt att betala för vad ”huset och boendet förorenar”.

Estetiken vägleddeDet fanns två huvudspår för plusenergi-huset under planeringen: 1. Att använda konventionell teknik All teknik som skulle användas skulle ut-

göras av vanlig konventionell teknik, inga uppfi nningar, utan god teknik som sätts samman och utnyttjats på ett smart sätt. 2. Att få god estetik Huset skulle bli vackert. Ingen besökare fi ck komma och tänka: ”Måste man bo så konstigt om man bor energieffektivt?!.”

Förhoppningen är att Villa Åkarp ska ge inspiration till ökad byggnation av låg-energihus. Den fi naste komplimangen Villa Åkarp har fått efter att dess teknik presenterats är: ”Det var ju inget märk-värdigt!”

ArkitekturVilla Åkarp är ett 1½-plan hus om 150 m². Entrén till huset är försedd med ett vind-fång för att begränsa värmeläckaget un-der uppvärmningssäsongen.

För att blockera solvärmen under vår, sommar och höst fi nns få fönster mot söder – endast tre stycken takfönster mel-lan solanläggningens västra och östra tak-halva. Dessa takfönster och fönster mot väster är försedda med solskyddsbelägg-

ning för att ytterligare reducera solvär-meinstrålning.

Centralt i huset fi nns trappan till ovan-våningen. Under trappan fi nns teknik-rummet som krönts med en 2,4 meter hög ackumulatortank i ryggen av trappans av-slut.

Huset har också ett burspråk mot väs-ter där dagsljus kan njutas från två sidor,

ENERGI & MILJÖ Sveriges första plusenergihus Villa Åkarp gav 1 600 kWh i överskott efter första året i bruk. Villan är på 150 kvm och byggd med beprövad och konventionell teknik. Huset höll en innetemperatur på 20–22 grader även under den smällkalla vintern.

Villa Åkarp gick med plustrots ovanligt kall vinterAv karin adalberth, tekn dr i byggnadsfysik, prime project AB

Villa Åkarp en vacker sommardag, där solen strålar mot det 45-gradiga södertaket försett med solfångare och solceller. Fotomontage: Visualisera AB

Karin Adalberth är tekn dr i byggnads-fysik. Hon är konsult i energidesign av ener-gieffektiva hus, expert på passivhusteknik och har energidesignat 200 passivhusbostä-der, två passivhusskolor och ett passivhus äldreboende. Karin Adalberth driver kon-sultföretaget prime project AB.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Trappan centralt i huset med det underlig-gande teknikrummet. Foto: Stellan Lindholm

samt uppifrån. Egentligen läcker bur-språket mycket värme vintertid, men in-nanför burspråket kommer en vikvägg att monteras för att användas kalla vinterda-gar och vinternätter.

KlimatskärmenGrundläggningen är en platta på mark med 400 mm isolering. U-värdet är 0,07 W/(m²·K). Kantbalken består av 250 mm värmeisolering. Denna tjocka isolering är möjligt tack vare en utvändig heltäckan-de isolering i ytterväggen som inte behö-ver stöd underifrån.

Fasaden består av en putsad ventilerad skiva såsom aqua panel. Innanför fi nns 250 mm Rockwool-stenull, som är både regn- och lufttät, och som skruvas med långa skruvar in i en bakomliggande ply-wood, se skissen. Innanför plywooden fi nns en bärande stomme, 220 mm, med isolering emellan. Därefter fi nns plastfo-lie och en invändig installationszon med 70 mm isolering. U-värdet för ytterväg-gen är 0,07 W/(m²·K).

Villa Åkarps yttertak består av 450 mm isolering mellan lättregeltakstolar. In-nanför fi nns plastfolie och ytterligare ett

isolerskikt om 95 mm isolering. U-värdet är 0,07 W/(m²·K).

Fönstren är 3-glas fönster med låg-emissionsskikt, kryptongas och varm-kant profi l. U-värdet för hela fönstret är 0,80 W/(m²·K).

På tre ställen i huset fi nns så kallad va-kuumisolering. Denna isolering har en värmekonduktivitet om 0,005 W/(m·K). Tack vare den höga isolerförmågan kan konstruktioner göras tunnare. De tre stäl-len med vakuumisolering är en bur-språksyttervägg, ett takkupa-tak och en yttervägg vid en elnisch.

LufttäthetKlimatskärmen är projekterad för att vara mycket lufttät, 0,3 liter/(m²·s). Spe-ciella ritningar har tagits fram för att sä-kerställa att klimatskärmens plastfolie går obruten från golv, upp längs väggar, fönster, genom bjälklag och upp i tak och taknock. Handledning till hantverkare under byggproduktionen har också skett. Huset har provtryckts ett par gånger, och kommer slutligen att provtryckas under hösten 2010 när alla detaljer är färdiga i huset.

VentilationssystemetVilla Åkarp har ett mekaniskt från- och tilluftsventilationssystem. Värmen ur frånluften återvinns med en mot-strömsvärmeväxlare, se bild, som har en temperaturverkningsgrad på 87 procent. Fläktarna är ”lågenergifl äktar” med en årlig användning om 350 kWh. I sovrum och vardagsrum fi nns tilluft, och i kök och badrum fi nns frånluft. Ventilationssyste-met har också fl era ljudbaffl ar för att sä-kerställa god ljudkvalitet. Luftfl ödet i huset är 0,35 liter/(m²·s), som kan sänkas till 0,10 liter/(m²·s) då ingen är hemma.

Phase changing materialI ett av rummen fi nns en speciell gips-skiva. Det är en gipsskiva med vax-granu-lat som ändrar fas beroende på inomhus-temperatur. Vid 25 graders inomhustem-peratur smälter vax-granulatet, som där-med övergår från fast till fl ytande form. För detta krävs energi, som tas från rums-luften. När temperaturen i rummet sjun-ker övergår vax-granulatet igen från fl y-tande till fast, vilket frigör energi.

Rummet, som har fått denna speciella gipsskiva, är sovrummet på ovanvåning-

en mot väster. Just detta rum blir varmast under sommaren, och gipsskivan medger en temperaturdämpande effekt på inom-husklimatet.

AvloppssystemAvloppssystemet i huset är försett med en värmeväxlare. Denna växlare är ett ”rör-i-rör-system” där allt avloppsvatten rin-ner i ett inre rör som är omslutet av ett annat rör, se bild. I manteln mellan det inre och yttre röret fl ödar kallvatten, som på så sätt förvärms med värmen ur av-loppsvattnet.

Det förvärmda kallvattnet kommer se-nare att spetsas med värme från husets ackumulatortank för att sedan bli varm-vatten.

VärmesystemUnder vintern 2009–2010 kom åttagra-digt kallvatten in i huset, som förvärmdes till cirka 15 grader Celsius. Under som-maren kom 12-gradigt kallvatten in, vilket värmdes till 20 grader. Tack vare av-loppsvärmeväxlaren sparas cirka 20 pro-cent av varmvattenbehovet.



Skiss på husets grund.

Exempel på hur plastfolien har vikts vid och

runt fönster. Foto: Karin Adalberth

Ventilationssystemets värmeväxlare är ett

REC-Temovex-aggregat. Foto: REC-TEmovex

Villa Åkarp är försett med radiatorer, kopplade till ackumulatortanken. Acku-mulatortanken blir vintertid uppvärmd av en pelletskamin, se bild, och i viss mån även av solfångarna på taket. Pellets-kaminen, som är vattenmantlad, ger 20 procent strålningsvärme och 80 procent till vattenmantlingen/ackumulatortan-ken.

Under vintern 2009–2010 arbetade ka-minen på en effekt på 5–6 kW från sen eftermiddag till midnatt, cirka åtta tim-mar. På så sätt blev ackumulatortanken uppvärmd till cirka 45 grader Celsius, och gav värme både till radiatorer och tapp-varmvatten.

Från mitten av april, 15 april 2010, stängdes pelletskaminen av. Då började solvärmen ge så pass mycket värme att pelletskaminen inte behövdes. Än idag vid skrivandes stund, september 2010, ger solfångarna tillräckligt med värme, och teoretiskt ska solvärmen ge tillräck-ligt med energi till månadsskiftet okto-ber/november.

Under den kalla vintern 2010 låg radia-tortemperaturen på 25–28 grader Cel-sius, vilket var en förvånansvärd låg tem-peratur då utomhustemperaturen stund-tals var nere på -18 grader. Just vintern 2009/10 var den kallaste vintern i Mal-mö-Lund sedan 1995–1996.

Hushållsel Radiatorerna i huset är inte placerade un-der fönstren. Istället är de placerade este-tiskt och praktiskt såsom bredvid disk-vask för att torka handdukar eller på en

mindre innerväggsyta för att stjäla minst volym från ett rum.

Alla hushållsapparater är valda med omsorg, det vill säga de är så energieffek-tiva som möjligt. Belysningen är LED, där takspotlight har en effekt om 7 Watt och belysning under köksskåp och badrums-skåp har en effekt om 1 Watt. Utomhusbe-lysningen är också LED, 7 Watt, vilket gjorde att snö som föll på lamporna under vintern inte smälte.

Kyl- och frysskåp är A+-klassade, vilket motsvarar 135 respektive 280 kWh/år. Disk- och tvättmaskinerna är A-klassade. De är dessutom kopplade till varmvatt-net, vilket gör att det kan diskas och tvät-tas ”gratis” sommarhalvåret med solfång-arvärme och solcellsel.

Solfångare och solcellerTaket mot söder är vinklat 45 grader, och är täckt med 18 m² solfångare och 32 m² solceller. Värmen från solfångarna lagras i en 2 000 liter ackumulatortank, se bild.

Elen producerad från solcellerna an-vänds först och främst inom fastigheten. När ett överskott fi nns läcks elen ut på det allmänna elnätet. För tillfället, septem-ber 2010, fi nns det ingen möjlighet att sälja överskottselen på rimliga ekono-miska villkor. Vår svenska lagstiftning säger att all el ska timmätas och timdebi-teras. För elproduktion med solceller är detta inte det optimala då solcellerna ger el dagtid, medans huset använder el dyg-net runt.

I november 2010 läggs en statlig utred-ning fram som just analyserat förutsätt-

ningar och konsekvenser för små elpro-ducenter. Förhoppningen är att utred-ningen kommer att leda till en lagändring.

Klarade kall vinter

Inomhustemperaturen under vintern 2009/10 var mellan 20 och 22 grader. Den termiska komforten var mycket god med höga yttemperaturer på golv, yttervägg och tak.

Under den varma sommaren 2010 var inomhustemperaturen mellan 25 och 30 grader, även med ventilationsvärmeväx-laren på ”by-pass-funktion” och sol-skyddsbeläggning på fönster. Takfönst-ren har varit mycket effektiva för att ven-tilera ut varm luft tack vare deras höga placering som skapar en ”skorstensef-fekt” genom huset.

Ger energiöverskott

Huset har beräknats att använda 5 500 kWh/år: 3 000 kWh för värme (varmvat-ten och uppvärmning) och 2 500 kWh elektricitet (fastighets- och hushållsel). Solfångarnas värmeproduktion täcker värmebehov, men anledningen till att så stor yta som 18 m² solfångare fi nns är att samla in värme under hösten för att sena-relägga uppvärmningssäsongens start.

Solcellerna beräknas leverera 4 200 kWh elektricitet per år, vilket ger ett överskott på 1 700 kWh el per år.

Fotnot: I maj 2010 tilldelades Karin Adalberth SBRs utmärkelse Byggstenen 2010 för ”…att med utmärkt resultat ha byggt Sveriges första plusenergihus i skånska Åkarp.”. D


Det södervända taket är täckt med solceller,

i mindre moduler, och solfångare.

Foto: Karin Adalberth

Den vattenmantlade pelletskaminen och

den 2 000 liter stora ackumulatortanken.


Avloppsvärmeväxlaren i huset.


P


Fr.o.m. 2011 gäller Eurocode 5 för dimensionering av träkonstruktioner. Du kan redan nu förhandsboka vår nya dimensioneringsanvisning.Gå in på www.joma.se/dimensionering, ladda ner den nu gällande handboken enligt BKR och du har bokat dig för den nya handboken som du kommer att få automatiskt när den är klar i slutet av året. Du kan även beställa boken genom att skicka mail till [email protected]

ETA godkända och CE-märkta byggbeslag

DIMENSIONERING AV BYGG-BESLAG ENLIGT EUROCODE 5

made in Gnosjö


I mars i år lade regeringen fram propositionen 2009/10:170 ”En enklare plan- och bygglag” som kommer att ersätta den nuvarande

plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, med mera.

Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011 och innebär en rad förtydliganden även om vissa frågor, exempelvis proble-matiken med laga kraft för bygglov, kvar-står.

Den nya plan- och bygglagen (PBL) kommer med nyheter och förenklingar som resultat av ett stort antal utrednings-förslag. För att underlätta tillämpningen har viktiga termer defi nierats i lagtexten, exempelvis byggnad och tomt.

Allmänna intressen kan prövas

I den nya lagen förtydligas att hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intres-sen. Det anges vilka intressen som ska beaktas vid olika slags prövningar såsom planläggning, lokaliseringsprövning, bygglovsprövning respektive andra ären-den. Genom lagändringen kan allmänna intressen prövas vid bygglovsprövning-en.

Regleringen av detaljplaner ändras. Krav på att detaljplan måste föregås av ett program slopas. Även institutet fastig-hetsplan slopas för att istället bli en del av detaljplanen. Klimatpåverkan ska beak-tas när en detaljplan arbetas fram.

Enskilda kan begära besked

Möjligheten för enskilda att begära plan-besked från kommunen införs. Den som avser att vidta en åtgärd som kan antas förutsätta att en detaljplan behöver antas, ändras eller upphävas får begära att kom-munen i ett planbesked redovisar sin av-sikt i fråga om att påbörja ett sådant plan-läggningsarbete.

Kommunen ska besluta om planbesked inom fyra månader, om inte kommunen och den som har gjort begäran kommer överens om något annat. Av planbeskedet ska framgå den tidpunkt då arbetet be-räknas vara klart. I det fall att kommunen inte avser att påbörja ett planläggningsar-bete, ska skälen för detta anges i planbe-skedet.

Det bör observeras att sanktion saknas för kommunens skyldighet att ge planbe-sked samt att planbeskedet inte är bin-dande för kommunens vidare handlägg-ning.

Högst tio veckor för bygglov

För att råda bot på den dubbelreglering som fi nns för verksamheter som både till-ståndsprövas enligt miljöbalken och reg-leras genom detaljplan enligt PBL så in-förs möjligheter till ett enklare förfaran-de. Vissa moment behöver inte göras om i detaljplaneskedet om de redan genom-förts i miljöprövningen, exempelvis sam-råd och kungörelse för detaljplan. Detta förutsätter dock att motsvarande åtgär-der har vidtagits i miljöbalksärendet.

En handläggningstid på högst tio vec-kor införs för bygglov. Tid får förlängas med ytterligare tio veckor i vissa särskilda fall.

Vinner bygglov laga kraft?

Bygglov ska till skillnad från idag kunna vinna laga kraft så att den enskilde inte långt i efterhand riskerar att drabbas av överklaganden.

Enligt den nya PBL ska kända sakägare få bygglovsbeslutet skickat till sig enligt

nuvarande ordning. Okända sakägare ska få del av beslutet genom kungörelse i Post- och inrikes tidningar. Av kungörel-sen ska framgå beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgäng-ligt.

Beslut som har kungjorts i Post- och inrikes tidningar ska anses ha kommit till okända sakägares kännedom vid tid-punkten för kungörelsen. De nya bestäm-melserna innebär alltså att ett bygglovs-beslut vinner laga kraft tre veckor räknat från kungörelsen.

En förutsättning för att beslutet om bygglov ska kunna vinna laga kraft är dock att byggnadsnämnden har under-rättat kända sakägare. Om detta inte har skett, eller om ett överklagande är en följd av att en sakägare inte har underrättats på grund av att byggnadsnämnden har gjort bedömningen att ansökningen inte inne-bär en avvikelse från en detaljplan, kvar-står rätten att klaga på beslutet för dessa sakägare.

Osäkert om rättighet stärks

Det föreligger en motsägelse i att rege-ringen å ena sidan hävdar att den enskil-des rättigheter kommer att stärkas ge-nom att bygglovsbeslut kommer att vinna laga kraft när man å andra sidan inte kan garantera att kommunen gör ett fullgott samråd med kända sakägare. Kretsen kla-goberättigade sakägare är tämligen obe-stämd och varierar beroende på bygg-lovsansökans karaktär.

Problematiken ligger i att den krets som har rätt att överklaga inte sällan är vidare än den krets som i praktiken får del av samråd eller bygglovsbeslut.

Vi har fl era gånger stött på situationen att kommunen ”missar” att samråda med kända sakägare. Exempelvis fi nns fl era fall då enskilda erhållit bygglov alltför nära befi ntliga el- och gasledningar. Verk-

JURIDIK Enligt regeringen stärker den nya plan- och bygglagen den

enskildes rättigheter. Men det händer att kommunen ”missar” att samråda

med kända sakägare. Det fi nns fall där en enskild fått bygglov alltför nära

befi ntliga el- och gasledningar och sedan tvingats riva sitt nybyggda hus.

Det fi nns fallgropar i nyaplan- och bygglagen

Av pia pehrson, advokat, Foyen Advokatfi rma och sophia linderstam, biträdande

jurist, Foyen Advokatfi rma

§ §§

samhetsutövaren, det vill säga en känd

sakägare, som på grund av kommunens

misstag inte fått tillfälle att yttra sig i sam-

rådet kan överklaga utan tidsbegränsning

med konsekvensen att nybyggda hus

måste rivas.

Den nya PBL råder inte bot på denna

situation. En bygglovssökande måste

fortfarande kontrollera att kommunen

gör rätt i sin handläggning och kan inte,

såsom den nya lagstiftningen ger sken av,

lita på att en kungörelse i Post- och inrikes

tidningar täcker upp för kommunens for-

mella misstag.

En lösning på problemet, som dock inte

föreslås i kommande PBL, är att införa en

slutlig tidsfrist på exempelvis två år från

det att byggnad uppförts som gäller avse-

ende rätten att juridiskt angripa ett

bygglovsbeslut. D



Lillgrabben öppnar kartongen och hundratals små legobitar tril-lar ur på golvet. Målet den när-maste timmen är att med hjälp av

färgglada illustrationer pilla ihop ett ståt-ligt rymdskepp.

Många bitar har märkliga oregelbund-na former, man börjar genast fundera på var de ska sitta och om de verkligen har hamnat i rätt kartong. Jag konstaterar att det är få bitar som är likadana. De fl esta är specialdelar som har sin unika plats i just detta rymdskepp. Av alla dessa bitar går det bara att sätt ihop en specifi k modell av skeppet. Vill man ha något annat får man köpa en annan kartong med sina special-bitar.

Annat var det när man själv var en le-gobyggande knatte. En stor låda ”klas-siska” legobitar som ena dagen blev en bil, andra dagen ett hus. Visst, de blev inte lika häftiga som rymdskeppet, men möjlighe-terna var oändliga och man behövde inte specialdelar för varje bygge.

Egenskap beskrivs i detaljBIM-modeller har en del likheter med ett legobygge. I CAD-burken sätts alla bygg-delar ihop till ett hus. CAD:ens legobitar är väggar, dörrar, tak, inredning och trap-por. Enkelt och snabbt plockas objekten ihop till en avancerad 3D-modell av bygg-naden.

Objekten går att byta ut och fl ytta om-kring. Datorn håller reda på vilka kompo-nenter jag använt och var de sitter. Varje objekts egenskaper kan beskrivas i detalj, som vilken brandklass och vilket ytskikt dörren har. Dessutom följer uppgifterna prydligt med i dörruppställningen.

BIM faller med 2DMen vad gör jag om jag saknar en legobit? Precis som för legorymdskeppet behöver jag alla delar för att få ihop mitt bygge. Det

där fönstret med horisontella poster som jag vill rita fi nns inte i biblioteket.

Att rita in en 2D-symbol istället för att använda objekt skapar en massa problem i BIM-modellen. 3D-vyer kommer att sakna viktiga element, ritningar måste manuellt kompletteras med linjer, mängdning och litterering haltar. Att bara få fram 90 procent av fönsteruppställ-ningen duger inte. Hela ”BIM-tänket” faller om jag börjar rita i 2D.

Kan inte omfatta alltIngen byggnad är den andra lik och anta-let byggdelar och produkter som fi nns att välja på är enormt. Problemet uppstår därför i stort sett i varje projekt.

Det här är BIM:s akilleshäl. Det går ju inte att skapa bibliotek som innehåller allt som kan tänkas användas i en bygg-nad, samtidigt kan inte avsaknaden av objekt styra utformningen av arkitektu-ren.

Givetvis går det att själv modellera fram egna objekt eller göra specialvarian-ter av standardobjekt. Så är det tänkt att fungera, men det är komplicerat och tids-krävande om nivån ska hålla en hygglig kvalitet. En betydande del av CAD-ritan-det kan gå åt till objektsbyggande.

Ett BIM-systems framgång beror i hög grad på hur enkelt det är att skapa egna objekt samt hur bra färdiga bibliotek det fi nns. Jag vill påstå att takten och fram-gången i hela branschens övergång från 2D-CAD till BIM styrs av detta.

Kan väljaVarje gång man ska plocka in ett objekt i modellen ställs man inför tre alternativ. Skapa objektet själv, använda standard-objekt eller hämta specifi ka objekt från en viss produktleverantör. I ett projekt fi nns normalt en blandning av alla dessa metoder.

Att skapa egna objekt från grunden undviker man så långt det går. Det kräver särskild kompetens hos CAD-projek-tören och kan ta upp till fl era timmar för mer komplexa objekt. I ett projekt riske-rar detta bli en trång sektor som stjäl tid och resurser från projekteringen. Ibland hittar man ett liknande standardobjekt som man kan modifi era och bygga vidare på, det är en vanlig genväg.

Beskrivs på skruvnivåPå andra kanten har vi legorymdskeppets byggdelar. Produktspecifi ka objekt som materialleverantörerna tagit fram. Ännu inte så vanligt i Sverige som utomlands, men det lär öka. Dessa objekt är ofta mycket detaljerade och kan beskrivas ner på skruv och mutternivå. Det går även att lägga in artikelnummer och länk till un-derhållsinstruktioner för den som öns-kar. Resultatet blir detaljerade visualise-ringar och BIM på dess högsta nivå.

Men det fi nns problem med att använ-da produktspecifi ka, komplexa objekt. När varenda liten spak på kontorsstolen är modellerad med mjuka 3D-former kroknar datorn. Och då har man ännu inte placerat ut de fl uffi ga sofforna i pausrum-met.

Delar passar inte ihopFrån skiss till färdig byggnad kan egen-skaperna och produktvalet ändras fl era gånger. Risken är att man tidigt ritar in en viss produkt, trots att det inte är just den produkten man menar.

I ett tidigt skede skissar man en lämplig plats och utbredning för ett pentry. Under projekteringen specifi ceras vilka egen-skaper det ska ha, skåpsbredder, material, placering av diskho och så vidare. Entre-prenören eller beställaren väljer sedan en leverantör som uppfyller egenskapskra-ven till en vettig kostnad. Att redan i skis-

IT Att plocka ihop objekt till en avancerad 3D-modell har likheter

med att bygga lego. Det som avgör BIM-systemets framgång är hur

enkelt det blir att skapa egna objekt och om det kommer att fi nnas

standardobjekt lätt tillgängliga i bra, svenskanpassade bibliotek.

BIM-system bör utökasmed standardobjekt

Av henric rosenius, byggingenjör, Tema arkitekter

skedet rita in specifi ka produkter med

artikelnummer blir bakvänt.

Ska man rita ett detaljsnitt mellan

fönstret, fönsterbänken och ytterväggen

lockar det att använda detaljerade CAD-

symboler från någon fönstertillverkare

som råkar ha ett sådant symbolbibliotek.

Det ger tydliga och exakta detaljritningar

där alla delar passar perfekt ihop. Men

sannolikheten är stor att det i slutändan

är ett fönster från en annan tillverkare

som monteras. Då stämmer ju inte detal-

jen längre och delarna passar inte lika bra

ihop.

Symbol eller specifi kation

I vissa fall har projektören efter mycket

möda kommit fram till att just den här

produkten eller lösningen är den opti-

mala, kanske i extremfall den enda som

fungerar fullt ut.

Entreprenörer beskylls ibland för att

inte bygga som det är ritat. Men hur ska

de veta när den föreskrivna produkten är

viktig i lösningen eller bara symboliserar

byggdelen i största allmänhet? Här måste

projektörerna rannsaka sig själva!

I ett industrialiserat byggande eller där

en totalentreprenör redan har upphand-

lat vissa fabrikat har produktspecifi ka

objekt en naturlig plats.

Standardobjekt behövs

Kvar har vi det klassiska legot med gene-

rella klotsar. CAD-tillverkarna skickar

med internationella standardbibliotek

och de lokala CAD-leverantörerna säljer

svenskanpassade bibliotek. På internet

fi nns även forum där engagerade använ-

dare delar med sig av sina alster i varie-

rande kvalitetsnivå. Utifrån dessa kan

projektören skapa egna varianter och

komplettera med egenskapskrav.

Det blir många olika bibliotek att hålla

reda på och fokus hamnar på att bygga

upp och underhålla breda byggsatser.

Här fi nns möjlighet för CAD-leverantö-

rerna att göra stor nytta i branschen, både

i skapandet och i hanteringen.

Omfattande, lättillgängliga standard-

objekt är den väg som skapar en effektiv

BIM-projektering. Det blir inga rymd-

skepp av det man ritar, men att det ena

dagen kan bli en industrilokal, nästa dag

en förskola räcker långt. D


… eller specialdelar för varje bygge? BIM-modeller liknar legobyggen.

För att BIM-systemet ska nå framgång bör det fi nnas standardobjekt,

men också bli lättare att skapa egna objekt.

Klassiska legobitar…


FORM & TEKNIK Hur älskade och hatade miljonprogramsom-

rådena än är har de en potential som vi kan utveckla. Varför inte förtäta

förorterna? Ytorna mellan de höga klossarna kan användas. Skyskrapor i

periferin ger fl er centra som kan göra anspråk på storstadspuls.

Av andreas falk, [email protected]

Detta miljonprogram. Säl-

lan har väl referenser präglade

av hatkärlek haft så lång efter-

klangstid!

Dessa oräkneliga områden, kvarter och

strukturer som så många av oss älskar att

hata, och i somliga fall hatar att tvingas

erkänna kvaliteter hos. Både det som görs

för att undvika dessa problembarn och de

insatser som görs på ort och ställe vittnar

om kvaliteter och potential som vi har all

anledning att ta vara på, och utveckla!

Hus i parkDet har konstaterats förr. Miljonpro-

grammet, som tillkom som i en anda av att

funktionalismen vuxit in på och till fullo

infl uerat själva produktionen av våra bo-

städer, har anor gående tillbaka till kon-

ceptet ”hus i park”.

Genom att samla bostäderna på hög

kunde naturmark lämnas orörd. När

mycket lite gjordes åt omgivningarna

kring de nya klotsarna stöpta i stort sett i

samma form lämnade dock för en lång tid,

en del av konceptet vidöppet blottade

akilleshälar.

30–40 år senare har naturen – som så

ofta sker – vuxit i kapp och givit sin för-

låtelse. Husen har i stort sett inte föränd-

rats i sig, men förändringen har kommit

utifrån och påverkat helheten.

Brist på nya greppFasadrenoveringar har genomförts, träd

har vuxit upp och i de områden där plan-

teringar utvecklats och underhållits har

också den ofta omänskliga skalan varie-

rats och mildrats. Folk har hunnit med att

bo och bebo och därmed till viss del göra

betongen till sin. Enhetlighet leder lätt i

längden till likformighet, monotoni och

tristess. Men människans sinnen är käns-

liga, så det är ofta blott subtila variationer

som behövs för att vi ska känna oss stimu-

lerade i stället för uttråkade. Emellertid

återfi nns idag otaliga områden, förorter,

zoner och regioner som lider brist på nya

grepp, på ett omhändertagande av det be-

fi ntliga byggda kapitalet på ett mer enga-

gerat sätt. Medan andra områden, till ex-

empel innerstadslägen, kan digna under

så högt exploateringstryck att alla vilt ger

efter, med följden att somliga byggnads-

kulturella och kontextuella värden helt

bryts sönder.

Så står vi där med två extrema poler: en

som skriker efter genomgripande föränd-

ring men som får nöja sig med make up,

på sin höjd, en annan som i somliga fall

lider av krav på ständig förändring och

knappt hinner acklimatisera sig till en ny

form och kontext förrän denna rivs och

omformas.

Det som redan skerSenaste numret av Träinformation pre-

senterar en rad exempel på ansatser som

gjorts i förortssammanhang, som stått i

behov av mer än en ansiktslyftning.

Fasadrenoveringar är vanligen bara

första steget, första hjälpen, för att inleda

en rekreationsperiod med byggnadsin-

satser som uppbygglig (re-)vitalisering.

Småskaliga infi llkvarter i Tensta norr om

Stockholm, helhetsgrepp på områdesni-

vå i Alby, sydväst om Stockholm, genom-

gripande renoveringsinsatser inklusive

småskaliga tillägg av servicebyggnader i

Framnäs utanför Bollnäs…

Utöver dem som nämns i artikeln fi nns

exempel i fl ertal över landet om man sö-

ker. Infi llkvarteren i Tensta – låga radhus

mellan de ursprungliga blocken – ger ge-

nom sin skala associationer både till ung-

domsbostäder som byggs till i andra om-

råden likaväl som till några av de inner-

kvarter som uppfördes under Bo01 i

Malmö och visar på möjligheten att bygga

in variation och förändring. Låga inner-

kvarter byggdes på fl era håll även under

miljonprogrammet, så greppet gör inte i

alla avseenden tvärt om mot ursprunget.

Men ytorna i de gamla områdena från

1960- och 1970-talen ger oss tveklöst sto-

ra möjligheter.

Denna extrema efterfråganSkyskrapor är ett vanligt svar på en ex-

trem efterfrågan på mark och lägen i cen-

trala områden och har kommit att bli sig-

num för otaliga samtida storstäder med

puls och attraktionskraft.

Studier har upprepade gånger visat på

att vitaliteten hos en stadsmiljö stiger

med exploateringen mätt med antal bo-

ende per kvadrat. Det är därför också att-

raktivt i marknadsplaneringshänseende

– och inte minst för att ”sätta X-stad på

kartan” och visa att staden är något att

räkna med – att föreslå introducerandet

av kraftigt ökade hushöjder i tidigare mer

modest bebyggda kvarter.

På sikt skulle det emellertid kunna fi n-

nas en god rimlighet i en ansats att förtäta

förorten. Att storstadsregioner är magne-

ter för infl yttande är ovedersägligt och på

sikt lär detta fenomen knappast avta, trots

att vi idag ser hur många före detta stor-

stadsbor fl yttar ut. Dock oftast inte ut i

obygden utan till välordnade lättnåeliga,

välförsörjda hybrider mellan urbanitet

och landsbygd.

Vi vet att infl yttning till storstäder

innebär ett stadigt ökande tryck på bo-

stadsmarknaden. Men vi ser också hur

exempelvis Stockholms satellitförorter

bildar egna decentraliserade självförsör-

jande centra som saluför sig själva med

anspråk på storstadspuls.

Mitt i periferinDetta förebådar redan en rimlig långsik-

tig utveckling av urbana zoner, vilken bär

med sig möjligheten att koncentrera de

Låt förorter bli egna centramed storstadspuls

stora exploateringsinsatserna inte i mit-

ten utan i periferin och skapa en plattare

hierarki i fråga om urban magnetism och

trendsättande dragningskraft.

Kort sagt, alla kan inte stå i mitten om

vi bara har ett centrum. Men om vi inte

bara applicerar en enda princip utöver

fasadrenoveringar i miljonprogramsom-

rådena och enbart bygger lågt i mellan-

rummen, utan varierar vår ansats, så fi nns

det en god chans till fundamental vitali-

sering.

Det skulle kunna ta sig uttryck i en sky-

skrapa placerad i Bredäng istället för

längs Vasagatan, två i Jordbro istället för

vid Sergels torg, tre i Orminge istället för

kring Humlegården, för att bara ta några

Stockholmsrelaterade exempel.

Och resultatet blir en mer mångfacet-

terad effekt, en tätare sammanvävd re-

gion, en sannolik avspänning i kampen

om omstridda centrala ikonprojekt samt

otaliga lägen för vårt samtida byggande

att visa upp och utveckla sina goda kvali-

teter.

Energi och miljö på första platsVi har också den i högsta grad pågående

diskussionen kring energisnålt byggande,

om hur husformer bör anpassas för opti-

merad påverkan på inneklimat och ener-

giförbrukning och så vidare. Nya energi-

och miljörelaterade tekniklösningar sö-

ker ännu formuttryck och identitet i byg-

gandet och i fallet med träbaserad bygg-

teknik önskas ofta att stommar av trä kläs

med puts för att passa in i en betongpräg-

lad byggnadsmiljö.

Med tanke på den starka utvecklingen

av industrialiserat byggande som vi be-

vittnat de senaste åren och de idag existe-

rande effektiva och fl exibla byggmeto-

derna med stadigt ökande kapacitet vore

det klart intressant att använda detta ut-

vecklingssteg i ännu högre grad än nu, för

att råda bot på avigsidorna hos det redan

byggda som skriker efter insatser och

bygga där vi kan tillåta och uppmuntra av-

vikelser från etablerade normer.

Använd mellanrummenByggprocesser i stadskärnor kan vara

svårgenomförda av byggnadskulturrela-

terade skäl, av profi tgrundade menings-

skiljaktigheter och marknadsorienterad

politik. Ett fl ertal icke nämnda projekt

har, som välkänt är, också under de se-

naste åren dragits i evärdliga långbänkar.

Genom att öppna de obebyggda mel-

lanrummen i periferin för byggnation och

tillförande av variation genom förtätning

skulle nybyggen kunna komma till stånd

med möjligen lägre känslighetskrav och

på sätt och vis intressantare utmaningar.

Möjligheten att undvika monotoni även i

fallet av storskaliga satsningar är redan

integrerat i ansatsen, då det som adderas

och fl ikas in, kompletterar något redan

existerande.

Och i fråga om industriellt byggande

vore det mycket intressant att fysiskt

sammanföra dåtidens och nutidens re-

sultat och låta dem stärka varandra. D


Vitalisera periferin. Placera en skyskrapa i Bredäng istället för i stadskärnan. Illustration: Trifoliumskrapan av Peter Hallen


DEBATT Nu är hög tid för en nationell kraftsamling mot giftiga små

avlopp! Trots att vi har haft en lagstiftning sedan år 1970, samtidigt

som det fi nns färdiga tekniska lösningar, har ingenting gjorts för att

stoppa undermåliga avlopp.

Av Aktionsgruppen små avlopp; hampe mobärg, Maskinentreprenörerna, hans

ewander, VVS-Fabrikanternas råd och raivo viask, Svenska rörgrossistföreningen VVS

Dags att stoppa 400 000enskilda avlopp!

Boverket måste nu börja agera i avloppsfrågan. Verket måste via byggnormerna formulera föreskrifter om vilka krav små

enskilda avlopp ska uppfylla!Omkring 400 000 små enskilda avlopp

i villor och fritidshus släpper ut stora föroreningar i våra svenska vatten. De små avloppen bidrar starkt till den över-gödning, som uppmärksammats i Öster-sjön och andra vatten i sommar.

Aktionsgruppen Små Avlopp har låtit Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, göra en analys av vad som krävs för en lyckad aktion mot de små avloppen. På första plats ligger ”Föreskrifter om krav på avloppen i byggnormerna”.

Om kraven på ett avlopp skrivs in i byggföreskrifter, behövs inte någon indi-viduell bedömning av de små avloppen. Kommunernas miljöinspektörer kan ägna sig helt åt tillsyn av befi ntliga av-loppsanläggningar.

”Små avlopp är ingen skitsak!”Andra plats på listan över insatser ägnar JTI åt alternativa åtgärder, om Boverkets föreskrifter inte skulle fungera. Då måste regeringen ge ut en förordning om ut-släppskrav på de små enskilda avloppen. Eller så ger regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utfärda föreskrifter.

Aktionsgruppen Små Avlopp bildades för drygt ett år sedan. Bakom står VVS-Fab-rikanternas Råd, Svenska rörgrossistför-eningen VVS och bransch- och arbetsgivar-förbundet Maskinentreprenörerna, ME.

Både Naturvårdsverket och Aktions-gruppen driver nu oberoende av varandra kampanjer mot utsläppen från små av-lopp. Se det som ett starkt stöd och hjälp till kommunernas miljöarbete!

Fastighetsägarna är ansvariga för sina enskilda avloppsanläggningar, kommu-nerna står för tillstånd och tillsyn.

”Små avlopp är ingen skitsak!”, utropar Naturvårdsverket skämtsamt i sin kam-panj. ”Små avlopp ger stora förorening-ar”, förklarar Aktionsgruppen små av-lopp. Nej, Aktionsgruppen slåss knappast och är emot våld, men höjer gärna rösten för att understryka allvaret bakom miljö-kampen.

Omställningsbidrag behövs Aktionsgruppen ska under hösten upp-vakta den miljöminister som tillträder efter valet.

Ministern måste skapa ett stimulans-paket för byte av undermåliga enskilda avlopp. Det bästa är att ge fastighetsägar-na ett tidsbestämt omställningsbidrag för perioden 2011–2012. Detta skulle sätta fart på fastighetsägarna att byta till mo-derna och effektiva avlopp.

Modellen med ett omställningsbidrag är väl beprövad. Den har bland annat varit framgångsrik för att få till stånd byten av oljepannor på sin tid. Den har vidare an-vänts för att sänka radonhalten i inom-husluften i egna hem. Och det mest aktu-ella exemplet är statligt stöd för investe-ringar i solvärmeanläggningar.

Aktionsgruppen har redan inlett kon-takter med mäklar- och besiktningsorga-nisationerna. Vi vill driva fram en ny syn på värderingen av små enskilda avlopp.

På samma sätt som stambyte påverkar priset vid köpet av en bostadsrätt, måste

bytet av ett enskilt icke godkänt avlopp i en villa eller ett fritidshus få betydelse.

Värdet av fungerande avloppIdag är avloppets standard, speciellt i sommarstugan och fritidshuset, den kan-ske mest bortglömda frågan hos annars prismedvetna och ansvarsfulla köpare. Självfallet bör också fastighetsägarna bli medvetna om att ett modernt avlopp sko-nar miljön och kan bidra till värdeutveck-lingen på huset.

Landets fastighetsmäklare och besikt-ningspersonal bör få ett stort ansvar att tydliggöra och informera om avloppets status.

Det måste bli lika naturligt att fråga om fritidshuset har stambytt avlopp som när vi undrar om en bostadsrätt har bytt stammar. Att tvingas byta till ett godkänt och miljövänligt avlopp kan annars se-nare bli en kostsam affär. Köparen måste nu få i princip samma konsumentskydd som på den övriga bostadsmarknaden.

Årstakten för att anlägga och åtgärda bristfälliga avloppssystem står och stam-par på samma fl äck som för 40 år sedan. Denna stagnation är ett allvarligt pro-blem när det gäller föroreningar i både vår närmiljö och för övergödningen av Östersjön.

Fastighetsägaren ansvararKrav på enskilda avlopp kom på 1970- talet

Idag fi nns omkring 900 000

enskilda avlopp varav

400 000 är undermåliga,

enligt Naturvårdsverket.

Dessa små privata avlopp

släpper ut sina föroreningar

och bidrar till smittspridning

och miljöförstöring i våra

svenska vatten.

Varje avlopp står för en liten

del av utsläppen, men till-

sammans blir utsläppet stort.

Det är fastighetsägarna, ofta

ägare till fritidshus och som-

marstugor, som är ansvariga

för sina små enskilda avlopp.

Kommunerna är tillsyns- och

tillståndsenhet.

Regeringen har satt strål-

kastarljuset på vårt förgif ta-

de innanhav Östersjön. Mil-

jödepartementet har pekat

ut de största problemen med

övergödningen i havet: ut -

släpp från jordbruket, kom-

munala och enskilda avlopp,

samt luftutsläpp.

Små avlopp ger stora utsläpp

för fastigheter, där de kommunala led-

ningsnäten inte fanns framdragna. Med

enskilt avlopp avses en avloppsanordning

som behandlar spillvatten från hushåll el-

ler gemensamhetsanläggningar beräk-

nade på mellan 5–25 personekvivalent

(pe), det vill säga vad detta antal personer

förväntas bidra med i årligt humanavfall.

Ett enskilt avlopp använder i stort lik-

nande tekniker som ett kommunalt re-

ningsverk. I processen avskiljs avlopps-

slammet från avloppsvattnet, organiskt

material bryts ned med hjälp av bakterier,

fosfor renas med hjälp av kemikalier eller

fi lter och det sker en biologisk rening av

kväve.

En avgörande skillnad när det handlar

om enskilda avlopp är dock, att det är

fastig hetsägaren som ansvarar för att de

ställda kraven uppfylls, medan kommu-

nerna endast är tillstånds- och tillsyns-

myndighet.

Vi hoppas nu på en bred uppslutning

till stöd för vår aktion! D



Noterat

Idag är bristen på studentbo-städer akut på många håll. Fö-retaget Nordic Modular me-nar att den enklaste lösningen är att köpa bostäderna från ka-talog, precis som de fl esta gör när de ska köpa ny villa, i stället för unika lösningar, som blir dyra och tar lång tid att bygga.

På Nordic Modular efterly-ser man nu mer fl exibla upp-handlingar, så att beställarna enklare kan hitta det bästa al-ternativet.

– Beställarna vet inte hur man upphandlar billiga bostä-der. I sina upphandlingar an-ger de krav som utesluter de färdigutvecklade alternativ som kan byggas snabbt och bil-ligt, säger Per Johansson, vd på Nordic Modular Group.

– Upphandlingarna är van-ligen utformade så att husen ska vara unika. Att varje gång bygga prototyper tar tid och

medför både kvalitetsproblem och onödigt höga kostnader.

Nordic Modulars dotterbo-lag Flexator, har kataloger med studentbostäder i form av färdigutvecklade modulbygg-nader.

– Vi ser ofta prisskillnader på mellan 30 och 50 procent mellan våra kataloghus och ar-kitektritade hus när vi deltar i offentliga upphandlingar, sä-ger Per Johansson.

Företaget har ett exempel på en väl fungerade studentbo-stadslösning som de tycker kan stå som förebild.

– Vi hyr ut studentbostäder i Kista sedan fl era år. Där bor i dagsläget cirka 170 studenter i modulbyggnader som vi hyr ut till Stockholms universitet och KTH. Standarden är mycket hög med eget kök, berättar Per Johansson. D

Bygg billig studentbostad snabbt

Eriksbergskranens silhuett do minerar bilden av Göte-borgs hamninlopp. Den unika konstruktionen och dess var-ma energisnåla belysning har belönats med en tredjeplats i den internationella tävlingen city.people.light awards 2010,

som uppmärksammar ljus-sättning av stadsmiljöer. Upp-lysningen av kranen sker med hjälp av en specialbyggd arma-tur och innovativ led-teknik från Philips. D

Prisad belysning

Vinnande kranbelysning. Foto: Philips

Svenska Swepro och norska PTL, som fusionerades tidiga-re i år, har lanserat sitt nya fö-retagsnamn: Faveo. På latin betyder Faveo hjälp eller stöd, och ligger till grund för be-grepp som favour, favourable och favorit.

Det fusionerade företaget erbjuder projektledning inom områdena energi, samhälls-byggnad och verksamhetsut-veckling. D

Swepro blir Faveo

TMF står kvar på sin prognos för år 2010 med 7 500 småhus och spår en uppgång till 8 500 nästa år enligt Trähusbarome-tern. Orderingången har un-der våren och sommaren ut-vecklats stabilt. Finansiell oro och bolånetaket kan påverka prognosen för år 2011 negativt. Uppgången till nästa år förut-sätter också god tillgång på mark och entreprenörer.

– För att vi ska närma oss en produktion på 14 000 småhus per år behövs ökad fi nansiell stabilitet runt om i världen. Den svenska byggindustrins återhämning går hand i hand med den globala ekonomiska återhämtningen, säger Daniel

Wennick, chef Bygga inom TMF.

Men det fi nns nationella faktorer som också påverkar återhämtningen. En förutsätt-ning för att byggandet ska öka ytterligare är att landets kom-muner blir mer aktiva med att ta fram nya småhusområden.

– Även om det är bra att or-deringången utvecklas stabilt behöver landets kommuner nu öka antalet tillgängliga tomter för att byggandet ska kunna öka ytterligare. Det krävs både stabila fi nanser och en aktiv markpolitik för att komma till-baks till tidigare produktions-nivåer, säger Daniel Wen-nick. D

Fler småhus byggs nästa år


Noterat

För första gången ges nu admi-

nistrativa föreskrifter för kon-

sultuppdrag ut i AMA-serien.

AMA AF Konsult 10 bygger på

ABK 09 Allmänna bestämmel-

ser för konsultuppdrag inom

arkitekt- och ingenjörsverk-

samhet.

AMA AF Konsult 10 under-

lättar upprättandet av förfråg-

ningsunderlag vid upphand-

ling av konsulttjänster i sam-

band med bygg- och anlägg-

ningsprojekt.

AMA AF Konsult 10 följer

till sitt upplägg AMA AF 07,

med en föreskriftdel och en

rådsdel. Den fi nns både som

tryckt bok och som webb-

tjänst. Boken uppdateras ge-

nom AMA-Nytt.

– I denna första utgåva be-

står den övervägande delen av

rådstexter. Det tar tid att få in

erfarenheter som kan ligga till

grund för ett större antal före-

skriftstexter, förklarar Bo Sa-

muelsson, projektledare AMA

på Svensk Byggtjänst.

En digital version av före-

skrifterna är tillgänglig via

www.byggtjanst.se, AMA-

webb och AMA-beskrivnings-

verktyg. D

Föreskrifter för konsultuppdrag


Marknadsnytt

Nu lanseras golvavjämnings-massan Bostik ”Level 10”. Det är en fi berförstärkt och pump-bar avjämningsmassa med kort torktid, och den ”efterfl y-ter” inte. Den minskade vat-tenmängden vid blandning ger en minimal fuktpåverkan på underlag som till ex-empel spån-skivor. D

Bostik AB

0704-19 51 80

Haki lanserar ett nytt ställningssys-tem i stål: Haki Light. Åttakantiga rör gör att tjock-leken på stålet kan minskas utan att hållfastheten på-verkas. Resultatet är en rörställning i stål som är lättare, hållbarare och billi-gare än aluminium.

De åttakantiga rören gör det även möjligt att använda stål i hela byggnads-ställningen, också där den traditionel-la stålställningen blir för tung och aluminiumställningen inte är tillräckligt stark.

Haki Light är typkontrolle-rat och godkänt av SP Sveriges tekniska forskningsinsti-tut. D

Haki

0705-202 284

[email protected]

Fiberförstärkt avjämningsmassa Stark ställning i stål

Housegard har tagit fram en sex kilos brandsläckare med en hög släckeffekt på 55A som släcker upp till 60 procent större bränder än andra släck-are.

Brandsläckaren har ett pul-verkoncentrat på 90 procent.

Ju högre pulverkoncentrat en brandsläckare har, desto bätt-re är släckeffekten. D

Housegard

0733-65 60 17

[email protected]

Har hög släckeffekt

Kamasa Tools har utvecklat nya hylsnyckelsatser. Det se-naste när det gäller design av lådor till hylsnyckelsatserna är

att lock och botten är i två olika färger. Botten är svart och locket grönt för att man inte ska öppna satsen upp och ner. Lådan har också gummerade fötter för att satsen ska stå sta-digt.

Samtliga verktyg i både hyls- och mekanikersatserna har fått en sidenblank yta. D

Kamasa Tools

08-92 32 09

[email protected]

Sidenblanka hylsnycklar

Easy Conveyors breddar sorti-menten av bandtransportörer med minitransportörer ”Mini-Driver”. Sortimentet består dels av transportörer med in-tegrerad 24v DC motor som är inbyggd i transportören, och dels av transportörer med mittdrift och extern motor. Ba-norna har kompakta inbygg-nadsmått och driftssäkra kom-ponenter.

Transportörerna är upp-

byggda av natureloxerade alu-miniumprofi ler med T-spår för enkel infästning av till ex-empel givare, sidostyrningar, ben eller för att fästa transpor-tören i ett befi ntligt stativ.

Till systemet fi nns också styrenheter för att kunna reg-lera hastigheten på banor-na. D

Easy Conveyors

010-209 33 11

[email protected]

Transporterar på band



BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00

www.svenskbetong.sewww.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post [email protected]


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Sid

ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Bengt Dahlgren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Bluebeam Software . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Flügger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Nibe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Oras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Pittsburgh Corning Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Sid

Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4

SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag, 7

Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

T Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Teliasonera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

TQI Consult VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Trelleborg Waterproofi ng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13, 35

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60

Djursholmsvägen 62 Fax 08-643 11 60

183 52 Täby [email protected]


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

BORLÄNGE

Tel 016-51 80 10

Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG,

TEL. 042-12 00 10

www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

Av SBSC cert. besiktningsföretag

Av SP SITAC cert. besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifi erad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10



STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM

Projektledning

Byggledning

Projekteringsledning

Kvalitetsansvar

Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge

Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36

E-post [email protected]

Mark-, Väg-, Trafi k-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)

Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE


ÖSTERSUND


Marknadsnytt

VISBYVISBY

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

• Projektering

• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

www.projektengagemang.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG IBox 47146 (Årstaängsvägen 19B)100 74 STOCKHOLMTel: 08-15 40 30Fax: 08-15 40 36

Box 1344 (Söderväg 3A)

621 24 VISBY

Tel: 0498-21 63 50

Fax: 0498-21 66 20

Repslagaregatan 12602 25 NORRKÖPINGTel: 011-18 60 95Fax: 011-18 60 95

Gunnebo introducerar Com-

pact Save II; en andra genera-

tionens högsäkerhetssluss.

CSII är en teknisk uppgrade-

ring som tillmötesgår euro-

peiska förordningar när det

gäller automatis-

ka dörrar.

CS har en

slussfunktion där

det bakre dörrpa-

ret stängs innan

det främre dörr-

paret öppnas. Det

förhindrar att in-

divider ”skug-

gar” den inpasse-

rande och smiter

in under samma

verifi ering. CS

kräver begränsat

g o l v u t r y m m e

och kan installe-

ras i befi ntliga

dörröppningar.

Flödeskapaci-

teten är åtta per-

soner per minut.

CSII är godkänd

som utrymnings-

dörr. D

Gunnebo Nordic AB070-575 23 [email protected]

Slussar snabbt och säkertAllt fl er villaägare sätter tunna

glasklara plastskivor som ext-

ra isolerande mellanskikt mel-

lan glasen i traditionella två-

glasfönster. En metod för dis-

tanshandel till gör-det-själv-

marknaden har tagits fram av

Stocksundet Byggsystem AB.

Jämfört med fönsterbyte

handlar det enligt företaget

om ungefär halva energibe-

sparingen till två procent av

kostnaden.

Materialet är en variant av

PET-plast, men med förbätt-

rade optiska egenskaper, ljus-

stabilitet och åldringsbestän-

dighet. Det som behövs till alla

fönster i en normalvilla ryms i

ett postpaket på cirka 18 kg. D

Stocksundet Byggsystem AB

0709-72 38 12

[email protected]

Isolerar med ”osynlig gardin”


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR som bilda des 1951 är en ideell yrkes-organisation med kom petens krav på si na medlemmar. Förbundet ger till-gång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem mar nas yrkesroll. Bygg ingenjörer na SBR har 2 600 med lem mar och anslutna för-delade på 27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföre tagar -

examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst två

år ha utövat självständiga och kvalifi cerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt hög-skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med -lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade aktivi-teter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter med lokal avdelningarna och systerorgani-sationer utomlands.

FörsäkringarFörmedlas såsom sjukvård-, liv-,

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente ring och utbildning till kvali tets ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certi-fi ering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning som prenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen-jörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingen jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl .

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföre-tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås via Internet.

KansliByggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, 116 30 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örande: Lars Hedåker, 040-15 06 96Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfi rma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenBjörn Selling, StockholmsavdelningenVeronica Jensen, MalmöavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, Skaraborgsavdelningen

Nya medlemmarHans Abrahamson, sakkunnig,

Sakkunnig Hans Abrahamson,

Örebro

Karin Adalberth, konsult, Prime

Project AB, Lund

Lars Andersson, projektledare,

Projektgaranti AB, Göteborg

Toni Fischer, konsult, FFU, Trel-

leborg

Romek Franczak, tekniklärare,

Thorildsplans gymnasium,

Stockholm

Kaj Hansson, projektledare, Kaj

Hansson Consulting AB, Luleå

Erik Holmgren, byggingenjör,

Karin Petterssons Arkitektbyrå,

Helsingborg

Christer Ipsonius, egen företa-

gare, Ipsonius Projektutveckling

AB, Ekeby

Eilert Johansson, egen företa-

gare, Eilert Johansson Byggkon-

sult AB, Västervik (tidigare

ansluten)

Erik Jörnlind, underhållsin-

genjör, Jämtlands läns landsting

fastighetsförvaltningen,

Östersund

Lars Lenhult, konsult,

EH-Konsult AB, Lidköping

Leif Liljeholm, egen företagare,

LGL Control AB, Hässelby

Tina Lindkvist, egen företagare,

En användbar fi rma i Örebro,

Örebro

Fredrik Nordmark, ingenjör,

Bjerking AB, Uppsala

Mikael Ruottu, ingenjör, Olof-

ströms kommun, Olofström

Linus Sandström, egen företa-

gare, Bosyn, Umeå

Erik Svedjehed, egen företagare,

Energiekonomen i Norr, Kalix-

Nyborg

Hans Wiberg, egen företagare,

Wibergs-projektkvalitet,

Östersund

Bryan Woo, ingenjör, WSP,

Uppsala

Robert Åkerfeldt, besikt-

ningsman, Inscon, Onsala

Nya anslutnaFrawsen Gari, Malmö

Hans-Erik Gustafsson, Frösön

Ali Shokr Khoda, Sollentuna

Tommy Lagestrand, Uppsala

Nawar Merza, Uppsala

Jeanette Pettersson, Uppsala

Carlos Soto, Farsta

Madeleine Thell, Uppsala

Rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker

direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Överlåtelsebesiktnings-

gruppen, styrelse

14 oktober 1 december 2 februari 2011

13 april 20118 juni 2011

Kalender

Nytt från SBR

Entreprenadbesiktnings-

symposium

11–12 november, Stockholm, FULLTECKNAD2–3 december, Stockholm

KA-symposium

24–25 november, Stockholm

ABK 09

18 november, Uppsala

Eurokoder

11 november, Stockholm1 december, Malmö

Natursten i husbyggnad på rätt

sätt

27 oktober, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet

9 november, Stockholm

Putsade fasader


Fuktmätning – fukt och mögel-

skador

23–24 november, Stockholm

Skadeutredningar


AMA Anläggning 07*

17 november, Malmö

MER Anläggning 07*

10 november, Göteborg18 november, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

28–29 oktober, Göteborg3–4 november, Stockholm9–10 november, Malmö29–30 november, Umeå

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fördjupningspaketet, steg 2*

26 oktober, Kalmar18 november, Göteborg29 november, Stockholm

6 december, Malmö7 december, Örnsköldsvik

Entreprenadjuridik, grundkurs*

9 november, Göteborg10 november, Skellefteå

Entreprenadjuridik, fortsätt-

ningskurs*

25 oktober, Göteborg8 november, Malmö

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N

19, 20, 26 oktober, Göteborg9, 10, 16 november, Stockholm

Nivå K

27 oktober, Göteborg17 november, Stockholm

LOU – upphandling av bygg-

entreprenader och tjänster*

26 oktober, Stockholm11 november, Göteborg

Projektledning*

26–27 oktober, Stockholm16–17 november, Göteborg25–26 november, Malmö

*Kurser markerade med*

genomför SBR i samarbete med

EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information

och kursanmälan, se

www.sbr.se/kurser

eller ring 08-462 17 94. D

Aktuella kurser

Vad innebär arbete inom bygg


Uppsala-avdelningen har un-der det senaste året haft kon-takt med Uppsala universitet och Högskoleingenjörspro-grammet för byggteknik.

Under våren träffade vi led-ningen för ingenjörsprogram-met för att dra upp riktlinjer på vad avdelningen skulle kunna bistå med. Vår förbundsdirek-tör Magnus Janson deltog i mötet.

Därefter redovisade vi i vå-ras för ungefär 20 kvinnliga elever i årskurs 1 om vad de kan se fram emot inom byggbran-schen. För ett antal av dessa elever kommer vi att ha en ny redovisning kring vad ett arki-tektkontor arbetar med. Även organisationen kring byggpro-jekt kommer att beröras.

I början av september hade vi en introduktion om bygg-

branschen för alla cirka 60 nya elever. Ett fl ertal av dem kom-mer i slutet av september att delta i vårt föredrag och stu-diebesök kring geoteknik som lockat ett stort antal deltagare.

Vår insats kommer även att vara mentorer samt ge förslag på examensuppgifter. Kan vi ska vi även försöka hjälpa till med praktikplatser.

Uppsala-avdelningen har

tidigare instiftat en stiftelse som ska ha till uppgift att utge årliga stipendier till elever i avgångsklassen. Stipendiefon-den kommer att kunna öka ge-nom de intäkter vi kan få av försäljningen av annonser på vår hemsida.

Av Lennart Wågström

Lennart Wågström delar med sig om vad det innebär att arbeta inom

byggbranschen. Foto: Dick Söderholm

Runt 60 nya elever från högskoleingenjörsprogrammet för byggtek-

nik ville höra vad de har att vänta sig. Foto: Dick Söderholm

De drygt 70 deltagarna vid Malmöavdelningens 50-års-fi rande bjöds inte bara på en intressant historisk tillbaka-blick. De fi ck också av vinna-ren till årets Byggsten Karin Adalberth en fascinerande in-blick i hur framtidens energi-effektiva byggande kan se ut.

Det var en hänförande ut-sikt över Malmö och sundet från Restaurang Översten 26 våningar upp i Kronprinsen i Malmö som mötte deltagarna vid evenemanget den 15 sep-tember.

SBRs Förbundsordförande Lars Hedåker inledde kvällen med att dela ut årets Byggsten och tillhörande stipendium till Karin Adalberth. Hon fi ck Byggstenen för att ha skapat Villa Åkarp, landets energief-fektivaste hus som hon själv med familj bor i (läs separat artikel i detta nummer).

Samtidigt med att Karin tog emot Byggstenen fi ck delta-garna en mycket uppskattad genomgång av hur huset byggts. Hon kunde också be-rätta att efter första årets drift av huset, och trots den ovanligt långa och kalla vintern, blev resultatet ett elöverskott på 1 600 kWh.

Byggstenenstipendiet på 50 000 kronor ska Karin an-vända till att förse Villa Åkarp med en utvändig solavskärm-ning.

– Det första året har gett en del idéer om hur huset ytterli-gare kan förbättras och det är självklart att jag lägger peng-arna på detta.

Som avslutning riktade Ka-rin ett stort tack till SBR.

– Jag är jätteglad över att ha fått Byggstenen och lika glad är jag över all den uppmärksam-het i massmedia som Plusen-ergihuset fått tack vare SBR. Det kan få stor betydelse ge-nom öka intresset för energief-fektiva hus.

Malmöavdelningens 50-års fi rare fi ck också en historisk tillbakablick. År 1959 bestäm-de sig fem handlingskraftiga byggingenjörer för att de ville ha en lokalavdelning i Malmö. Efter att ha fått klartecken från förbundskontoret kunde de den 19 maj 1960 formellt bilda SBRs Malmöavdelning. Innan året var slut hade avdelningen vuxit till 26 medlemmar.

Om den första tiden och många andra minnen från av-delningens blomstrande ut-veckling genom åren berät-tade Malmöavdelningens ”Grand old man” Stieg Rams-torp.

Stieg kom in i avdelningssty-relsen redan år 1971 och arbe-tade sedan i 20 år med att driva och utveckla verksamheten.

– Det fanns redan från bör-jan ett stort intresse bland medlemmarna för att vidare-utveckla sina kunskaper och vårt arbete bestod därför mycket i att arrangera kurser inom olika områden.

En av de kurser Stieg särskilt minns var en juridikkurs som omfattade fyra dagar i följd från tidig morgon till sen kväll.

– Det krävdes mycket ork och engagemang från både vår och deltagarnas sida att klara av en sådan utbildning, men det hade vi!

SBRs förbundsordförande Lars Hedåker gratulerade och tackade avdelningen för 50 framgångsrika år och över-lämnade en SBR-fana till Mal-möavdelningens ordförande Gunnar Edebrand.

Av Heinz Paul


Nytt från SBR

Malmö fi rade 50 och delade ut Byggstenen

De blivande byggingenjörerna Tina Dadashvand och Moa Persson ville veta mer om Byggstenen-vinnaren Karin Adalberths fönsterlös-ningar i Villa Åkarp.

Byggstenen, en modell i keramik som ska minna om en av männis-kans första boningar, överlämnas av förbundsordförande Lars Hed-åker till Karin Adalberth.

Många kom när Malmö fi rade 50 år.

I månadsskiftet oktober–no-vember 2009 anordnade Stock-holms Byggnadsförening en studieresa till Dubai. Intresset för resan var mycket stort, så stort att man fi ck dubblera re-san. Intrycken under denna fantastiska och välarrangera-de resa har jag försökt återge nedan.

Dubai är ett av Förenade Arabemiratens sju schejkdö-men där Abu Dhabi är den största och rikaste. Dubai är det näst största. Förenade Arab emiraten bildades år 1971.

Dubai har en yta om knappt 4 000 kvadratkilometer. Dess kustlinje är cirka 70 km. Invå-narantalet är cirka 1,5 miljo-ner, samt många hundra tusen gästarbetare.

Dubai nämns redan år 1095 och i slutet av 1500-talet var pärlindustrin stor.

År 1966 upptäcktes olja i Dubai och det har lett till den utveckling landet har fått. Ol-jan är inte oändlig varför lan-det har bestämt att satsa på turistnäring vilket lett till en

våldsam expansion de senaste 5-8 åren av Dubais sociala och ekonomiska utveckling.

Landet leds av His High-ness, Sheikh Mohammed Bin Rashid Al Maktoum.

Inriktningen på resan var att besöka de stora exploatö-rerna för att få del av deras ar-beten samt informeras om tek-niska och ekonomiska detaljer och hur man ser på framtiden.

Vår första kontakt med Du-bais utveckling fi ck vi genom arkitekt Lars Waldenström som arbetat de senaste dryga 20 åren i landet. Hans bana började med ett uppdrag att inreda shejkens palats och därefter som rådgivare och ar-kitekt åt shejken. Ett av projek-ten var att skapa den första golfbanan i Dubai. Lars Wal-denströms kontor sysselsätter i dag drygt 20 personer och ar-betsuppgifterna skiftar från stora kontors- och hotellpro-jekt till inredning av hotell och kontor, med mera. Hans ar-betsuppgifter väcker säkert avund hos många arkitekter.

Mötet avslutades med lunch på Hotell Hyatt Regency, en roterande restaurang där han ansvarat för inredningen – mycket smakfullt.

Ett av de första projekten vi besökte var Dubailand, ett 300 kvadratkilometer stort områ-de, som planeras bli världens största underhållnings- och temaparkområde. Förutom 52 nya hotell, däribland världens största hotell, Hotel Asia, med 6 500 rum, kommer det på om-rådet att byggas ett Eifeltorn,

Egyptens pyramider, Taj Ma-hal och ytterligare några kän-da byggnader. Man siktar på 15 miljoner besökare årligen. Allt förevisades i en gigantisk mo-dell. Som det ser ut så kommer byggstarten att senareläggas på grund av den fi nansiella världskrisen.

En dag intogs lunchen vid skidbacken i köpcentrat Mall of the Emirates. Backen är 400 meter och försedd med sittlift och har fem nedfarter. Här fanns även utrymme för barns skid- och pulkaåkande. Köp-centrat innehöll 350 butiker i tre plan, en mängd restaurang-er samt ett stort parkeringsga-rage.

Med den nya förarlösa met-ron som invigdes hösten 2009 svävade vi fram över marken till Ibn Battuta shopping mall. Interiören är inspirerad av den legendariska Arabiska upp-täcktsresanden Ibn Battuta på 1300-talet. Byggnaden präglas av arkitekturen i olika länder, Andalusien, Tunisien, Egyp-ten, Persien, Indien och Kina – ett utomordentligt vackert köpcentra.


Nytt från SBR

SBRs resa till Shanghai blev en succé. Nästa år styrs kosan till Dubai, en stad i ständig utveckling.

För ett år sedan var Lennart Wågström där. Här kommer ett smakprov från ökenstaden, för även om

stan utvecklas snabbt så lär världens högsta skyskrapa stå kvar när SBRarna kommer på sitt besök.

Blir Dubai framtidens turistmål?

The Atlantis Hotel. Foto: Lennart Wågström

Av Lennart Wågström

Läs mer i nästa nummerJumeria Beach Hotel med sina kanaler och i bakgrunden Burj Al Arab.

Foto: Lennart Wågström

Burj Dubai. Foto: Lennart Wågström

gång

järn

av

tej

p

liten

kra

tta

Gör

fäst

axel

n fy

rkan

tig

i än

darn

a.

BIL

D ©

JESS

ICA P

ALM

GR

EN

kulo

r

✁

vatt

enka

r

STA

RT

uppb

låst

gum

mi-

hand

ske

Dra

upp

spä

rren

så

star

tar

händ

else

kedj

an.

Tejp

a fa

st e

n pl

atta

för

kor-

gen

att

stå

på.

Stöt

ta m

ed t

vå

träp

inna

r so

m

lätt

kan

dra

s bo

rt.

brus

tabl

ett

IDÉ

OC

H T

EXT

© H

AR

RIE

T A

UR

ELL

träp

latt

a

bok

Gör

en

korg

av

en a

sk.

Lägg

en

tyng

d i k

orge

n. F

äst

snör

et fr

ån d

örr-

hand

tage

t i k

or-

gens

han

dtag

.

Fäst

en

slad

d ov

anpå

bat

teri

erna

.D

ra d

en t

ill la

mpa

ns b

otte

n.Fä

st e

n sl

add

unde

r ba

tter

iern

a.

text

bak

om

dörr

en

liten

glö

dlam

pa

Gör

en

rund

pla

tta

av w

ellp

app.

Fä

st h

ande

ns p

inne

i ka

nten

på

plat

tan.

Pin

nen

ska

kunn

a rö

ra

sig

runt

fäst

punk

ten.

Anv

änd

sym

aski

ns-

spol

ar s

om t

riss

or.

Fäst

snö

re fr

ån h

åven

s sk

aft

som

kan

dra

bo

rt s

tött

orna

.

Lind

a än

darn

a på

kl

ädny

pan

med

al

umin

ium

folie

. Te

jpa

fast

sla

ddar

na

ovanpå.

Tejp

a fa

st e

tt

papp

rör

med

två

sm

å ba

tter

ier.

Alla

sla

ddar

ska

las

någr

a ce

ntim

eter

i bä

gge

ända

r. Te

jpa

fast

ena

sla

dden

mot

gän

gan

och

den

andr

a m

ot k

nopp

en u

nder

lam

pan.

Anv

änd

plås

ter

elle

r m

juk

tejp

. Sla

ddar

na

mås

te h

a go

d ko

ntak

t m

ed m

etal

len.

Gör

ett

hju

l av

ett

lock

. Gör

gav

lar

av w

ellp

app.

Fäs

t de

t på

ax

eln

på b

aksi

dan

av m

ekan

ism

en. L

inda

snö

re fr

ån h

åven

s sk

aft,

run

t hj

ulet

. Då

håvs

kaft

et r

örs

uppå

t vi

ftar

han

den.

Bak

sida

n på

vift

-m

ekan

ism

en.

Gör

en

strö

mbr

yta-

re a

v en

klä

dnyp

a.

Den

ska

lade

del

en p

å de

n sl

add

som

sit

ter

unde

rtill

får

inte

ha

kont

akt

med

gän

gans

met

all.

skal

ade

slad

dar

1 En

glö

dla

mp

a h

ar e

n t

un

n g

löd

tråd

me

d

hö

g s

mäl

tte

mp

era

tur

inu

ti s

in g

lask

olv

.

När

ele

ktr

icit

ete

n s

ka

ige

no

m t

råd

en

ge

r

mat

eri

ale

t m

ots

tån

d.

Trå

de

n b

lir

då

he

t

och

glö

de

r. D

et

är d

et

vi

up

pfa

ttar

so

m

lju

s. F

ör

att

luft

en

s sy

re in

te s

ka

få t

råd

en

att

bri

nn

a av

, är

ko

lve

n f

yll

d m

ed

en

sp

e-

cie

ll g

as (

äde

lgas

), e

lle

r så

är

de

t v

aku

um

i k

olv

en

. G

lask

olv

en

är

fäst

i e

n m

eta

ll-

sock

el m

ed

gän

ga.

Glö

dtr

åde

ns

en

a än

da

är f

äst

i g

äng

an,

de

n a

nd

ra i

bo

tte

n p

å

sock

eln

.

Nu

me

ra a

nv

änd

er

man

inte

så

oft

a d

en

här

ty

pe

n a

v g

löd

lam

po

r e

fte

rso

m m

an

vil

l sp

ara

strö

m.

Me

n o

m d

u h

ar e

n c

yk

ell

amp

a m

ed

”dy

nam

o”

skap

ar d

u s

jälv

str

öm

me

n m

ed

hjä

lp a

v d

ina

be

nm

usk

ler,

så

då

kan

du

ju

slö

sa l

ite

me

d e

ne

rgin

.

2 De

fl e

sta

smål

amp

or

av fi

ck

lam

pst

yp

be

hö

ve

r m

er

än

1,5

vo

lt f

ör

att

lysa

. Ett

lite

t ru

nt

bat

teri

, ett

så

kal

lat

AA

-

bat

teri

, bru

kar

var

a p

å 1,

5 v

olt

, me

n o

m d

u k

op

pla

r ih

op

min

us-

sid

an p

å d

et

en

a b

atte

rie

t m

ed

plu

s-si

dan

på

de

t

and

ra s

å få

r d

u 3

vo

lt.

Ho

pk

op

pli

ng

en

kan

gö

ras

på

oli

ka

sätt

me

n e

nk

last

är

att

gö

ra e

tt r

ör

av p

app

att

stäl

la d

e t

vå

bat

teri

ern

a i.

Om

de

inte

får

bra

ko

nta

kt

så

kan

man

läg

ga

lite

ho

pv

ikt

alu

min

ium

foli

e e

me

llan

de

m.

Bat

teri

er

ko

pp

lad

e e

fte

r v

aran

dra

kal

las

seri

ek

op

p-

lin

g.

3 Str

öm

bry

tare

är

nat

url

igtv

is e

n a

no

rdn

ing

so

m k

an

bry

ta s

trö

mm

en

. Här

an

vän

ds

en

klä

dn

yp

a m

ed

alu

mi-

niu

mfo

lie

på

och

me

d e

n b

rust

able

tt i

”g

ape

t”. O

van

på

foli

ern

a fä

sts

de

sk

alad

e s

lad

dar

na.

Så

län

ge

fo

lie

rna

på

de

båd

a sk

änk

larn

a in

te h

ar k

on

tak

t m

ed

var

and

ra ä

r

strö

mk

rets

en

bru

ten

. N

är b

rust

able

tte

n l

öst

s u

pp

får

skän

kla

rnas

alu

min

ium

foli

er

ko

nta

kt

me

d v

aran

dra

.

Str

öm

me

n l

ed

s d

å fr

ån d

en

en

a sl

add

en

til

l d

en

an

dra

.

Str

öm

me

n s

luts

ge

no

m b

atte

rie

rna

och

lam

pan

ly

ser.

4 Sk

afte

t p

å h

åve

n r

ör

sig

ne

rifr

ån o

ch u

pp

me

n d

en

dra

r ru

nt

hju

let

på

de

n v

ifta

nd

e

han

de

ns

bak

sid

a e

fte

rso

m s

nö

ret

från

håv

en

lin

dat

s ru

nt

skaf

tet.

En

rak

rö

rels

e

bli

r e

n r

ote

ran

de

rö

rels

e. E

fte

rso

m d

en

pin

ne

han

de

n ä

r fä

st p

å si

tte

r u

tan

för

cen

tru

m,

exce

ntr

isk

t,

på

fram

sid

ans

run

de

l, o

ch p

inn

en

s rö

rels

e b

eg

rän

sas

av

en

stå

ltrå

dsb

yg

el,

ko

mm

er

han

de

n a

tt

vif

ta d

å ru

nd

eln

sn

urr

ar.

Ju h

ög

re u

pp

som

b

yg

eln

si

tte

r d

est

o

min

dre

v

ifta

r

han

de

n.

5 Fö

r at

t ru

nd

eln

och

hju

let

inte

sk

a sn

urr

a ru

nt

sin

eg

en

axe

l, u

tan

me

d d

en

, har

fäs

tax

eln

so

m g

år i

ge

no

m d

em

gjo

rts

fyrk

anti

g i

än

dar

na.

De

n f

yrk

anti

ga

form

en

har

då

en

så

kal

lad

me

db

rin

gar

fun

kti

on

.

Öv

nin

ge

n t

ar

up

p g

löd

lam

pa

, se

rie

ko

pp

lin

g,

strö

mb

ryta

re,

om

va

nd

lin

g a

v r

öre

lse

och

me

db

rin

ga

rfu

nk

tio

n.

1

2

54

3

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Folkungagatan 122

116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Documents

Husbyggaren 2010 Nr 6