Husbyggaren 2009 Nr 2

SBR Svenska Byggingenjrers Riksfrbund BYGG B EL B VVS B ANLGGNING

092Nedanstende r en annons frn ThyssenKrupp

2 husbyggaren nr 2 B 2009

nr 2 B 2009husbyggaren 3

ISSN 0018-7968

Organ fr SBRSvenska

Byggingenjrers Riksfrbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedker

REDAKTR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgrnd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Bjrn Mrtenson

Lena Rsund

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60


Djursholmsvgen 62

183 52 Tby

PRENUMERATIONSRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

14 prenumerationer 250:

59 prenumerationer 200:

10 eller fler prenumerationer 160:

Lsnummer 70:

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:

55 34 25-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1v 5 Nr 5v 37

Nr 2v 11Nr 6v 42

Nr 3v 17Nr 7v 49

Nr 4v 23

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82,271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53


Husbyggaren r medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan r 10 800 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella

uppfattning endast d det srskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte fr

material som inte bestllts.

Bilaga medfljer

nr 2 2009|rgng 51

SBR |SVENSKA BYGGINGENJRERS RIKSFRBUNDBBYGGBELBVVSBANLGGNING

Sidan 4 Det hr numret av Husbyggaren har tv fr tidningen helt nya teman:Stlbyggnad samt Drift och underhll. Granne med stadshuset hller Stockholm p att f ettnytt landmrke, ett kongresscentrum buret p stlfackverk (fotot). Rostfritt duplex-stl harkanske en oupptckt potential som byggmaterial. Nr det gller drift och underhll str fastig-hets gare infr en utmaning: Hur lgger man upp ett verskdligt och effektivt system? Foto: Klla: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

I nsta nummer:Prefab Brand BetongTidningen utkommer i vecka 17

INNEHLL4 Lnga stlfackverk br upp centralt kongresscenter8 Rostfritt och hllfast stl krver mindre underhll

12 Utmattningshllfasthet svr att berkna fr stlbro12 Brand frdrjde byggen i isolerad stlkassett18 Bro utan lager vinnare nr miljanalys grs22 Standardlsning lnar sig fr individuell mtning22 Fastighetsgare prioriterar underhllsbehovet olika24 Fastighetsfrvaltning gr mot en renssans28 Ge berm infr mnga men kritik infr f34 Juridik: Samordnare befriar inte byggherre frn ansvar36 IT: CAD-leverantrer borde verka fr standardisering38 Form & Teknik: Dagens utstickande byggen blir framtidens ruiner42 Debatt: Viktigt anvnda rtt term i avtal om underhll43 Noterat45 Marknadsnytt54 Nytt frn SBR

Bygget av ett stort kongress -

center i Stockholm har diskute-

rats nda sedan 1990-talet. Pro-

blemet har varit att hitta en till-

rckligt stor centralt belgen yta. Nu r

kongresscentret p vg att ta form mellan

Stockholms Central och Klara sj, p

tomten dr Postens sorteringscentral ti-

digare hll till.

Byggprojektet r indelat i tre delar: en

kongressanlggning med plats fr 3 000

deltagare i biosittning och en festvning

med plats fr 2 000 personer, ett kon-

torshus p 26 000 kvm och ett fyrstjr-

nigt hotell med 418 rum och en svindlan-

de panoramautsikt ver Riddarfjrden

och Stockholms stadshus. Mot Stock-

holms Central kommer Stockholm Water-

fronts glasfasad att vetta.

Komplicerad stommeRuukki levererar och monterar stlstom-

men och de brande takkonstruktionerna

till kongressanlggningen. Takkonstruk-

tionerna kommer att tcka en yta p totalt

4 600 kvadratmeter.

Det hr r inget vanligt bygge. Stl -

stommen r mycket komplicerad. Det r

inget ordinrt hus, ingen fyrkantig lda,

utan ett sexkantigt komplex som dess -

utom r ganska hgt, konstaterar Ruukkis

projektledare Hannu Lahti.

Fr Ruukki orsakas inte utmaningarna

med kongresscentret av ngra ovanligt

stora mngder stl, utan mer av konstruk-

tion och design.

Det r som sagt inga 90 graders vink-

lar i den hr konstruktionen och det gr

naturligtvis inmtningarna lite svrare

n vanligt. Det r ganska mnga delar som

mste passas ihop.

Tv stora pelare tillverkas av hghll-

fasthetsstlet S 690.

Det r ett ovanligt stl fr ett bygge

som det hr, ett vldigt kraftigt material,

berttar Hannu Lahti.

De strsta fackverken r hela 15 meter

hga och 50 meter lnga och vger cirka

200 ton. Den strsta pelaren som i sin tur

br ett vggfackverk vger 45 ton.

Monteras p platsFackverken r s stora att de inte kan

transporteras, om de monteras i fabriken.

De mste drfr svetsas ihop nr de rests

p byggplatsen.

Man frstr att det inte r ngot van-

ligt system nr fackverken r s stora att

man inte kan gra dem klara i fabriken.

Det fordrar ett vldigt starkt system av

provisoriska stdtorn att luta stlbalkar-

na mot under arbetet. Det krvs s myc -

ket som elva stdtorn, sger Hannu Lah-

ti.

Nr de elva provisoriska stagen r p

plats reses sjlva fackverkskonstruktio-

nen. D brjar man med att stta dit un-

derramen, fr att sedan lyfta vertikalerna

och diagonalerna p plats. Stlfack -

verken svetsas ihop uppe i luften, dr man

arbetar frn skyliftkorgar.

Det blir vldigt mycket svetsning p

plats. Det krver lite andra metoder n vi

normalt anvnder, sger Hannu Lahti.

I Ruukkis entreprenad ingr ocks

brandskydd av kongresscentret.

Takfackverket mlas med brand -

skyddsfrg p fabriken, s det r klart vid

leveransen. Brandskyddsisolering kom-

mer, nr vi kommit s lngt, antagligen att

ske med mineralull eller ngot liknande,

sger Hannu Lahti.

Bara 1 600 ton stlHotellet krver en stlstomme p 900 ton

och kontorsdelen en p 1 000 ton. Till

kongresscentret krvs allt som allt 1 600

ton stl. Fr Ruukki r det inte srskilt

mycket. Fretaget har hanterat mng-

dubbelt med stl. Till bygget av london-

flygplatsen Heathrows femte terminal

levererade man 11 000 ton stl.


STLBYGGNAD Stl frn Ruukki ska bra upp Stockholms nyaste kongresscenter, en del av projektet Stockholm Waterfront som just nu byggs i centrala Stockholm. Kongress -

centret krver 1 600 ton stl det mesta p hjden. Rta vinklar saknas.

Lnga stlfackverk br uppcentralt kongresscenterAv marie wallin, frilansbyrn Rakt p sak

Modell som visar de stora fackverken. Modell: ELU Konsult. Publicerad med tillstnd av Hannu Lahti, Ruukki Sverige AB

Fortsttning s. 6P


Stockholm Waterfront ligger mellan Klara sj och Stockholms

Centralstation. Klla: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

Kongresscentret ska rymma 3 000 personer i

biosittning.

Klla: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

Konresscentret brs upp av en sexkantig stlkonstruktion. Byggnaden

rymmer max 3 000 personer i biosittning fr konferenser och konserter

och dylikt, men kan ocks delas av till mindre lokaler.


De som besker kongresscentrets festvning

fr en vy ver Stockholm mot Stads huset.


Stockholm Waterfront sett frn Riddar-

fjrden och Sdermalmssidan.


Stockholm Waterfronts kongressanlggning vilar p 1 600 ton stl. Det r den gula delen p bilden. Brevid ses kontorsbyggnaden Waterfront

Building. Allt sett frn Stockholms stadshus. Klla: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

Den stlvikt som krvs fr StockholmWaterfront Congress Centre r mer liktSollentuna kpcentrum, som vi ocks rmed och bygger just nu. Kpcentret kr-ver drygt 2 000 ton stl.

ven det har sina egna utmaningar attbygga, men det har en mycket enklarekonstruktion n kongresscentret, konsta-terar Hannu Lahti.

Hotellet brjade byggas i januari ochvntas vara frdigt i juni. Leveranser ochmontage av kongressdelen startade i sep-tember 2008 och ven det ska vara klartnu under vren. Stockholm Waterfrontskontorsdel ska vara frdigt r 2010. Helafastigheten ska st frdig r 2010.

Internationell uppmrksamhet

Stockholm Waterfront har redan upp-mrksammats en hel del utanfr Sverige,mycket p grund av satsningen p miljoch energi. Fastigheten kommer att ha enenergilsning som ger lga CO2-utslpp.Glasfasaderna ska fungera som stora sol-fngare och kyla produceras med hjlp av

vatten frn Klara sj. Energiverskottflyttas kontinuerligt mellan fastighetensolika delar och tas tillvara dr det behvs.Ambitionen r enligt bestllaren att fas-tigheten ska bli mer n dubbelt s bra somkrvs fr att f kalla sig Green Building.

En annan sak som uppmrksammats ratt alla rivningsmassor efter den gamlapostterminalen har sorterats och ter-

vunnits. Bottenplatta, kllarvggar samtflera vningsplan av den gamla byggna-den har teranvnts.

Fokus har ocks riktats p valet av ut-hlliga material, som glas och sten, och pdesignen som mjliggr stor flexibilitet ianvndandet, vilket r tydligt i kongress-byggnaden. D


Stockholm Waterfront

bestr av tre delar:

Hotellet Park Inn,

kongressanlggningen

Stockholm Waterfront Con-

gress Centre, samt kontors -

komplexet Waterfront

Building.

Invigning: r 2010

Byggherre:

Jarl Asset Management

Arkitektfirma:

White Arkitekter

Ansvarig arkitekt:

Bengt Svensson

Entreprenr: Peab

Konstruktr: ELU Konsult

Stlentreprenr kongress -

centret: Ruukki

Stlentreprenr kontor och

hotell: Contiga

Placering: P Norrmalm

mellan Klarastrandsleden/

Klara sj och Stockholms

centralstation

Green Building

r ett EU-projekt som upp-

manar till energieffektivise -

ring i lokalfastigheter.

Deltagandet r frivilligt

och omfattar byggnader,

nybyggnationer eller bygg-

nader renoverade efter den

1 januari 2000. Kraven fr

att nya byggnader ska f bli

Green Building r bland

annat att de r 25 procent

mer energieffektiva n

byggnormen.

FaktarutaP

Rostfritt stl finns i allt frndiskbnkar till flygplan och me-dicinteknik. Mer oknt r kan -ske att rostfritt stl i stor ut-

strckning anvnds i byggnationer.Anvndningsomrden r bland annat

fasader, interirer och strukturella kom-ponenter som br upp last. Ngra exem-pel r skyskraporna Twin Towers i KualaLumpur i Malaysia, som r kldda i rost-fritt stl, liksom toppspiran p TheChrysler Building i New York den bygg-des r 1929 och str dr n idag utan merunderhll n att den har rengjorts tvgnger.

Exklusivt hllbart materialAnders Olsson har varit chef fr Stlbygg-nadsinstitutet och arbetar nu p mark-nadssidan p Outokumpu. Han menar attdet finns tv huvudanledningar att an-vnda rostfritt i byggnationer.

Dels har vi estetiken och det budskapsom rostfritt stl snder; detta r en bygg-

nad som ska st hr lnge och som inne-hller ngot som r vrt att bevara. Det rett exklusivt materialval.

Dels kar intresset i byggbranschenfr att prioritera lngsiktigt hllbara ls-ningar, bde vad gller miljpverkanoch kostnader. Man ser till helheten ochinte bara till investeringskostnaden. Hrfinns den kanske frmsta anledningenatt anvnda rostfritt stl. Det r ett hll-bart material med lng livslngd; bestn-digt och hllfast speciellt om man an-vnder de moderna duplexa rostfria st-len. Det innebr mindre underhllsin-satser och lgre kostnader fr underhll,vilket hller nere livscykelkostnaden.Rostfritt stl r dessutom helt tervin-ningsbart och tillverkas av skrot och le-geringar. Gammalt stl anvnds till nyakonstruktioner.

Salt inget problemEn av de viktigaste egenskaper hos rost-fritt stl r just dess korrosionsbestndig-

het. Detta r srskilt viktigt i byggnatio-ner i utsatta frhllanden, som exempel-vis marina och kustnra miljer ellerkring vgar som saltas. Salt och stl r enkombination som ger upphov till rostan-grepp och hr kommer de rostfria stlenskorrosionsmotstnd till sin rtt.

Ett omrde dr Outokumpus duplexastl (stl med lgt nickelinnehll) ofta an-vnds r i broar.

Nr salt trnger in i broar och vg -banor rostar de. Rost har strre volym nstl och nr armeringsjrnen rostarsprngs betongen snder och man fr ettomfattande reparationsbehov. Det hndetill exempel med landsbron som behv-de renoveras i frtid. Med armering i rost-fritt stl slipper man de problemen, sgerPeter Samuelsson som r chef p AvestaResearch Center.

ven i rena stlkonstruktioner r rost-fria stls korrosionsmotstnd en klar fr-del eftersom man inte behver mla ommed jmna mellanrum fr att skyddakonstruktionen. Detta innebr att mankan hlla ner underhllskostnaderna ochocks minimera de strningar i anvnd-ningen som alltid uppkommer vid meromfattande underhll.

Duplexa stl r mycket starka, vilketkan ge stora viktbesparingar.

I snitt kan man spara in 2030 pro-cent i vikt. Drmed kan byggnationenocks bli billigare, trots att duplext stl rdyrare, sger Peter Samuelsson.

Deltar frn brjanOutokumpu r vrldsledande p broar irostfritt. Stonecutters Bridge i HongKong och bron ver Sickla kanal i Ham-marby Sjstad i Stockholm r tv broar ditOutokumpu har levererat stl.

En anledning till att vi har varit fram-gngsrika r att vi har tagit ett helhets-grepp. Vi r med redan i utformningen av


STLBYGGNAD Toppspiran p Chryslerhuset i New York har rengjorts tv gnger sedan uppfrandet fr 80 r sen. Den r gjord i rostfritt stl ett material som brjar anvndas

allt mer i byggen. Srskilt duplex-stl, ett rostfritt stl med hg hllfasthet, vinner mark.

Rostfritt och hllfast stlkrver mindre underhllAv elisabeth hansson, kommunikationschef, Outokumpu

Cala Galdana bridge p Menorca, i Duplex stl EN 1.4462(2205). Rostfritt duplex.Foto: Outokumpu

projektet och arbetar tillsammans med

kunden fr att minimera kostnaderna i

varje led, sger Anders Finns som arbe-

tar med teknisk marknadsfring inom

Outokumpus frsljningsorganisation.

Investeringskostnaderna r vr strs -

ta utmaning och drfr arbetar vi stndigt

med att hitta stt att hlla dem nere ge-

nom smart design och tillverkning. Vi ut-

bildar ocks kunderna i att kpa p ett

kostnadseffektivt stt. Kper man direkt

frn oss via vra servicecenters kan vi le-

verera frdiga paketlsningar i form av

materialsatser, vilket tillfr ett mervrde

fr kunden. S gjorde vi till exempel vid

tillverkningen av vrldens frsta rostfria

vgbro, Cala Galdana p Menorca, sger

Anders Finns.

Prioriterar forskning

Inom Outokumpu finns tv forsk-

ningscentrum, varav ett i Avesta dr ett

sjuttiotal personer arbetar med produkt-

och applikationsutveckling.

Vi har ett kontinuerligt och nra

samarbete med vra kunder, sger cent -

rets chef Peter Samuelsson.

Fr att ka kunskapen om anvnd-

ningsomrden fr rostfritt stl, finansie-

rar fretaget ocks akademisk forskning

inom rostfritt stl i Sverige, Storbritan -

nien och Finland. Stiftelserna samarbetar

med universitet och institut.

Ett antal doktorander arbetar inom

omrden som svetsning, hllfasthet och

brandresistens, berttar Staffan Hertz-

man som r professor vid KTH och fre-

stndare fr Outokumpus svenska och

engelska forskningsstiftelser.

Genom den hr forskningen vill vi

Stonecutters Bridge i Hong Kong. Outokumpu har deltagit i projektet frn initial teknisk support till leverans av stlet. vre delen p de 290meter hga pylonerna r en kompositkonstruktion av betong och duplex rostfritt stl EN 1.4462(2205). Foto: Outokumpu


Fortsttning s. 10P

Rastplats vid Skultorp vid vg 26, rostfria fasader och tak i stlsort EN (1.4301/1.4404). Foto: Outokumpu

etablera rostfritt stl som material i bygg -

industrin. Arbetet resulterar bland annat

i materialutveckling, effektivare produk-

tion och anvndning. Optimala regler fr

dimensionering tas fram och drmed un-

derlttas anvndningen av rostfritt inom

byggnad och konstruktion. Eftersom re-

sultaten r allmnt tillgngliga kommer

de inte bara Outokumpu till godo, sger

Staffan Hertzman.

Str emot brand

Frutom goda korrosions- och hllbar-

hetsegenskaper har rostfritt stl ven god

motstndskraft vid brand. Det behller

strre del av sin styrka lngre n kolstl.

Det gr rostfritt anvndbart i till exempel

entrer och tunnlar. Rostfritt stl har ock-

s egenskaper som gr att det tar upp r-

relser frn jordbvningar bttre n van-

ligt kolstl.

En utmaning r att rostfritt stl r re-

lativt oknt som byggnadsmaterial och

inte finns i folks medvetande, sger Peter

Samuelsson.

Att rostfritt stl har en framtid inom

byggindustrin r Peter Samuelsson ver-

tygad om.

Vi befinner oss bara i brjan p den

hr utvecklingen, vi r lngt ifrn att an-

vnda rostfritt stl till dess fulla poten tial,

sger han. D


Vad r rostfritt stl?

Rostfritt stl r, som alla

andra stl, jrn som legerats

med andra mnen. Till skill-

nad frn andra stl kan rost-

fritt stl exponeras fr

atmosfr och vtskor utan

att rosta, trots att ytan inte

r mlad eller p annat stt

belagd.

Det finns mnga olika

stlsorter med relativt stor

variation i kemisk samman-

sttning. Gemensamt fr

alla rostfria stlsorter r en

kromhalt p minst 11 pro-

cent. De stlsorter som

anvnds mest, till exempel i

diskbnkar, varmvatten -

beredare, och husfasader,

innehller mellan 17 och 22

procent krom. Kromet gr

att stlet bildar en oxidfilm

p ytan som skyddar det

underliggande stlet mot

korrosionsangrepp.

De flesta rostfria stlsor-

ter innehller ocks ngot

eller flera av legerings -

mnena nickel, molybden

och kvve. Den kemiska

sammansttningen bestm-

mer mnga egenskaper,

till exempel korrosionsbe-

stndighet, mekanisk hll-

fasthet och magnetism.

Begreppet 18-8 str fr

18 procent krom och 8 pro-

cent Ni. Rostfria stl med

den sammansttningen r

de vanligaste och finns i

exempelvis diskbnkar och

kokkrl.

En rostfri stltyp som

vuxit kraftigt i anvndning

under senare r r s kallade

duplexstl eller ferrit-auste-

nitiska stl. De r, enkelt

uttryckt, rostfria stl med

hgre hllfasthet n de mer

vlknda sorterna. Duplex-

stlen anvnds som kon-

struktionsmaterial och

kombinerar underhlls -

frihet med hg hllfasthet.

Hg hllfasthet mjliggr

ltta konstruktioner. Se mer

p www.outokumpu.com

FaktarutaP


ISverige, liksom i mnga andra de-lar av vrlden, medfrde den in-dustriella utvecklingen som gde rumunder slutet av 1800-talet och frsta

halvan av 1900-talet en lika stor expan-sion i infrastrukturen med en omfattandeutbyggnad av vg- och jrnvgsbroar.Mnga av de broar som byggdes underdenna period str kvar idag, trots hrt ut-nyttjande och kontinuerligt kade krav phgre trafiklaster och strre trafikvolym.

En sammanstllning av jrnvgsbrobe-stndet i Europa som gjordes nyligeninom forskningsprojektet Sustainablebridges visar att drygt 70 procent av allajrnvgbroar av stl i Europa r ldre n50 r. Av alla stlbroar r cirka 30 procentmer n 100 r gamla! Den teoretiska livs -lngden fr mnga av dessa broar berk-nas vara uttmd och som regel r utmatt-ning bestmmande fr dessa broars res-terande livslngd.

Berkningar kontra verklighet Ett problem som ofta mter brofrvalta-re och broingenjrer nr det gller till-stndsbedmning av befintliga stl- ochsamverkansbroar r att konventionellaberkningar av resterande utmattnings-livslngd hos dessa broar ger resultat somr mycket konservativa.

Medan dessa berkningar visar en se-dan lnge uttmd livslngd (en berk-nad delskada uppemot 5,0 r inte allsovanligt, medan delskadan fr hgst upp-g till 1,0 om konstruktionen ska kunnabetraktas som sker!) visar broinspektio-ner vanligtvis inte ngra tecken p ut-mattningsskador i de kritiska detaljerfr vilka utmattningsberkningar r ut-frda. andra sidan upptcks allt oftareofrutsedda utmattningsskador i skallade sekundra detaljer och/eller pgrund av lasteffekter som inte var beakta-de vid dimensionering.

Avdelningen fr konstruktionsteknikvid Chalmers utfrde r 2006 p uppdragav Banverket en studie av utmattningskri-tiska detaljer i stl- och samverkansbroar.Studien omfattade cirka 100 fall av ut-mattningsskador i befintliga broar rap-porterade svl i Sverige som i vrigavrlden.

Resultaten visar att mer n 90 procentav alla rapporterade skadefall r orsaka-de av sekundra effekter, s kallade defor-mationsinducerade utmattningsskador.Dessa skador upptrder huvudsakligen ianslutningar mellan olika lastbrandeelement i bron och uppstr till fljd av n-gon typ av tvng som upprepas cykliskt.

Resterande 10 procent hittas huvud-sakligen i brodetaljer med komplextspnningstillstnd och dr utmattnings -sprickor uppstr till fljd av ofrutseddaeller obeaktade lasteffekter. I bde kate-gorierna spelar detaljutformningen enavgrande roll.

Gemensamt fr alla rapporterade ska-dor r att mekanismerna bakom skadeini-tiering r relativt komplexa. Det behvs iregel mer detaljerade berkningsmodellersvl p strukturniv som p detalj niv fratt identifiera och berkna last effekternabakom dessa utmattningsskador.

Deformationsinducerad skadaMerparten av de utmattningsskador somhar rapporterats fr stl- och samver-

kansbroar bde i Sverige och utomlandsr av den typen som orsakas av tvng (de-formationsinducerade utmattnings spric -kor). Oftast upptrder skadorna i anslut-ningar mellan ortogonala element drgeometriska spnningskoncentrationeroch pltsliga ndringar i styvheter fre-kommer.

De lokala spnningar som byggs upp ifrbanden, och som driver p sprickut-vecklingsprocessen, r som regel mycketsvra att uppskatta med konventionellaberkningsmetoder. Skadorna har i regel

STLBYGGNAD Broar r en viktig del av infrastrukturen i ett industrisamhlle. Sju av tio jrnvgsbroar av stl i Europa r ldre n 50 r. I teorin har de passerat sin livslngd.

Mekanismerna bakom broskador r komplexa och bttre berkningsmodeller behvs.

Utmattningshllfasthet svratt berkna fr stlbroAvmohammad al-emrani, docent, Chalmers och robert kliger, professor, Chalmers

Figur 1. En ldrande bropopulation.

Klla: www.sustainablebridges.net

Mohammad Al-Emrani r docent vid avdelningen fr konstruktionsteknik

p Chalmers. Hans forskningsomrde inklu-

derar utmattning av stlkonstruktioner

samt frstrkning och reparation med

komposita material.

FRFATTAREN

Robert Kliger r professor i stl- ochtrbyggnad vid avdelningen fr konstruk-

tionsteknik p Chalmers. Han har ver 25 rs

erfarenhet inom konstruktionsteknik och

materialegenskaper.

FRFATTAREN

en sdan karaktr att de endast kan und-

vikas genom bra detaljutformning. Kon-

ventionella metoder fr utmattningsbe-

rkning, till exempel nominellspnnings-

metoden kan allts inte tillmpas hr.

Typiska exempel p deformationsin-

ducerade utmattningsskador hittas i in-

fstningar mellan tvrbalk och huvud-

balk och mellan lngbalkar och tvrbal-

kar. Mekanismerna i bda detaljer r lik -

artade och utmattningsskador har rap-

porterats fr svl ldre nitade broar som

fr relativt modernare svetsade broar.

I en frenklad modell brs lasten pre-

liminrt frn lngbalkar till tvrbalkar el-

ler frn tvrbalkar till huvudbrverket via

skjuvning, och infstningar mellan dessa

element dimensioners vanligtvis endast

med avseende p tvrkraften.

I gamla nitade balk- och fackverksbro-

ar utfrdes infstningarna vanligtvis med

dubbla vinkeljrn som r nitade till tvr-

balkens och huvudbrverkets livpltar. I

andra fall var infstningarna gjorda av

enkla stlpltar som svetsats till huvud-

brverket och anslutits med svets eller

skruvar till tvrbalkens livplt.

Mekanismer bakomI nstan alla rapporterade fall har skador-

na uppsttt p grund av sekundra effek-

ter till fljd av tvng, ls: deforma-

tionsstyrda skador. I vissa fall har dlig

detaljutformning och/eller lokala spn-

ningskoncentrationer i anslutning till

svetsar eller urtagningar bidragit till en

ganska tidig skadeutveckling i dessa fr-

band.

Det finns huvudsakligen tv mekanis-

mer som separat eller tillsammans kan

ligga bakom utmattningsskadorna i in-

fstningar mellan tvrbalk och huvud-

brverk:

1. Tvngsspnningar till fljd av att tvr-

balkens ndrotation delvis frhindras

av infstningen till huvudbrverket.

2. Deformationskompatibiliteten i brons

lngdriktning mellan sprverbyggna-

den (lngbalkar och tvrbalkar) och

huvudbrverket.

I den frsta mekanismen medfr tvr-

balkens bjdeformationer under trafik-

laster en viss vinkelndring (rotation) av

balkens ndar vid infstningen till hu-

vudbrverk. Denna ndrotation r fr-

hindrad, delvis av frbandets och huvud-

brverkets styvheter.

Rdande praxis p 1950- och 60-talen

var att undvika svets mellan avstyvningar

och infstningsplt till balkflnsar d det

ansgs vara dligt utfrande med avseen-

de p utmattning. Detta resulterar i ett li-

tet oavstyvat gap i livplten mellan infst-

ningspltens topp och huvudbalkens

flns (visas verdrivet i figur 5).

P grund av den stora skillnaden i styv-

het mellan den avstyvade delen av huvud-

balkens livplt p ena sidan och balkens

flns p andra sidan, koncentreras de p-

lagda deformationerna (av tvrbalkens

ndrotation) till den relativt flexibla de-

len i huvudbalkens livplt. Stora bjspn-

ningar byggs upp omkring detta omrde

med sprickutveckling till fljd.

Fr sekundr sidobjningDen andra mekanismen som kan bidra till

utmattningsskador vid infstningar mel-

lan tvrbalk och huvudbrverk r defor-

mationskompatibiliteten i brons lngd -

riktning mellan sprverbyggnaden

(lngbalkar och tvrbalkar) och huvud-

brverket. Figur 6 exemplifierar detta p

en fackverksbro.

Nr bron belastas av passerande tg, in-

nebr tryck- och dragtjningarna i hu-

vudfackverkets vre och nedre stnger en

viss frflyttning av fackverkets knutar i


Figur 3. Exempel p deformationsinduce-rade utmattningsskador vid infstningarmellan tvrbalk och huvudbalk och mellanlngbalk och tvrbalk.

Fortsttning s. 14P

Figur 4. Exempel p utformning av detaljervid infstningar mellan tvrbalk ochhuvudbalk.

Figur 2. Frdelning mellanrapporterade skadefall uppdeladmellan primra och sekundraeffekter. Antal rapporteradeutmattningsskador frdeladeefter detaljtyp.

Figur 5. Exempel p utmattningsskador vidinfstningen mellan tvrbalk och huvudbalki vgbro.

Figur 6. Utmattningssprickor i tvrbalks-livplt orsakade av sekundr (tvr) bjningav tvrbalken.

brons lngdriktning. Tvrbalkarna som

r kopplade till fackverken (via de undre

ramstngerna i exemplet i figur 6) tving-

as flja med, men r delvis frhindrade av

sin koppling till lngbalkarna.

Komplext spnningstillstnd Resultatet blir en sekundr sidobjning

av tvrbalkarna (strst fr ndtvrbalkar-

na) och sekundra axiella krafter i lng-

balkarna (strst i bromitt). Storleken p

dessa sekundra krafter beror huvudsak-

ligen p styvheten hos huvudbrverket

(fackverken i exemplet hr) och styvhets-

frhllanden fr de olika ingende ele-

menten i bron; tvrbalkarnas bjstyvhet,

lngbalkarnas axialstyvhet och styvheten

hos frbanden mellan lngbalk och tvr-

balk och mellan tvrbalk och huvudbr-

verket.

Utmattningsbrott styrs som regel av de

lokala spnningarna i sprickinitierings-

punkten. Att spnningarna mste berk-

nas enligt elasticitetsteorin, medfr i

mnga fall att berkningsmodellerna blir

mycket komplexa. De frenklingar som

man ofta anvnder sig av i brottgrnstill-

stnd till exempel plastiska spn-

ningsomlagringar r inte relevanta vid

utmattningsberkningar. I mnga detal-

jer krver en korrekt uppskattning av

last effekten mer noggranna modeller n

vad enkel balkteori kan erbjuda.

Exemplet i figur 7 r frn en langer -

balksbro i Japan. De vertikala hngarna

r gjorda med svetsat I-tvrsnitt med

gradvis kad tvrsnittshjd vid infst-

ningen till frstyvningsbalkarna. Utmatt-

ningssprickor upptcktes i vertikalerna.

Sprickorna initierades i livplten och

vxte till lngs halssvetsen, parallellt med

dragspnningsriktningen (av axialkraft).

Axialkrafterna i flnsarna, som vill rta

ut sig, medfr ett komplext spnnings -

tillstnd lokalt vid tvrsnittsndringarna.

Frutom spnningarna i livpltens

plan, som orsakade sprickbildningen, fs

en sklningseffekt i flnsarna, som i detta


Figur 7. Exempel p utmattningsskador till

fljd av komplexa spnningar.

Figur 8. FE-modell av Forsmobron, landspannet. En noggrannare modell behvs fr en bttre

uppskattning av lokala bjspnningar i tvrbalkens underflns.P

fall inte orsakade tillrckligt stora spn-

ningar fr att utmattningssprickor skulle

uppst i flnsarna.

Dessa ofrutsedda lasteffekter var

med strsta sannolikhet inte beaktade

vid dimensionering och en noggrann

uppskattning av de lokala spnningar

som orsakar sdana utmattningssprickor

krver i regel mera detaljerade modeller.

Vad kan vi bli bttre p? Effektivare erfarenhetsterfring: Kun-

skaper och erfarenheterna frn hur olika

brodetaljer har fungerat i befintliga bro-

ar r mycket vrdefulla, dels som feed-

back fr brokonstruktren s att detaljut-

formningar med knda utmattningspro-

blem kan undvikas, dels fr brofrvaltare

fr att utveckla och effektivisera rationel-

la inspektions- och underhllsrutiner.

Noggrannare bedmning av lasteffekter

p detaljer i stl- och samverkansbroar:

Frgestllningen r mest relevant vid be-

dmning av resterande livslngd hos be-

fintliga broar, dr kostnaderna som en

mer avancerad berkningsmodell medfr

vanligen vervgs av de besparingar som

kan fs av bttre beslutsunderlag.

Det r ofta frband och infstningar

mellan olika element i bron (till exempel

infstningar mellan lngbalk och tvr-

balk) som r mest kritiska med avseende

p utmattning. Beteendet hos dessa de-

taljer r oftast komplext och enkla kon-

ventionella berkningsmodeller lmpar

sig inte fr uppskattning av lasteffekter-

na i dessa detaljer. Detta gller svl p

strukturniv som p detaljniv.

Alternativa berkningsmetoder: Ut-

mattningsberkningar fr broar och and -

ra utmattningsbelastade byggnadskon-

struktioner har hittills baserats p kon-

ventionell nominellspnningsmetod. Me -

toden r tmligen enkel och kan med

frdel anvndas vid nydimensionering.

Fr en noggrannare bedmning av ut-

mattningslivslngden p befintliga kon-

struktioner erbjuder utmattningsberk-

ningar baserade p, till exempel geomet-

riska spnningar (hot-spot) eller p

brottmekaniska modeller, stora frdelar i

dessa fall. Den frstnmnda har anvnts i

offshore och bilindustrin i mer n 20 r

och r i och med infrandet av de nya eu-

rokoderna ett mjligt alternativ att an-

vnda. D

Fotnot:

Forskargruppen stl- och trbyggnad vid

avdelningen fr konstruktionsteknik p

Chalmers deltar i ett nystartat EU-projekt,

BriFaG: Bridge Fatigue Guidance Meet -

ing Sustainable Design and Assessment,

dr bland annat alternativa berknings -

metoder utvecklas och en guide fr en

bttre uppskattning av broars livslngd

utformas. Chalmers del i projektet leds av

Mohammad Al-Emrani. Frn Sverige deltar

dessutom Rambll Sverige AB.

nr 2 B 2009 husbyggaren 15


Metoden att bygga hus

med stlkassetter och fylla

luftspalten med tjock iso-

lering av stenull r patente-

rad av Stanly Plt i Malm, som r ett mo-

derbolag till Stanlybostder AB. Ett lgt

vrmebehov p 18 kilowattimmar per

kvadratmeter i snitt har utlovats.

Husbyggaren skrev fr tv r sedan om

metoden och att byggandet av tv hus

hade inletts i kvarteret Flaggskepparen i

Malm. Nr vi fr kontakt med Tomas

Jonsson, vd fr Stanly Plt, fr att hra

mer om resultatet berttar han att en

brand frdrjt bygget i ett r.

Det ena huset r i princip inflytt-

ningsklart i maj och det andra blir frdigt

i juni i r. Vi har inte frdelat lgenheter-

na nnu men vi har mnga som r intres-

serade av att flytta in.

Sjlva byggandet har fungerat bra

och vi skulle ha varit klara fr ett r sedan,

men det som hnde var att vi fick en brand

i vr produktionsfabrik. Bjlklagen till

bygget lg frdigisolerade i vrt lager,

men hela lagret brann ner. Plasten som

skyddade stlkassetterna brann kraftigt.

Vi hade experter hr frn SSAB fr att

underska skadorna. Det var ingen strre

fara fr sjlva kassetterna, trots att de

hade blivit vldigt utsatta fr hga tempe-

raturer. De hade inte vridit sig mycket och

det mesta kunde vi anvnda, ven om vi

bt ut delar. Isoleringen fick vi frsts

byta ut, berttar Tomas Jonsson.

Smidigt att byggaEfter branden skulle fabriken och lager-

lokalen renoveras, och frst efter det kun-

de uppfrandet av bostadshusen i stlkas-

setter fortstta.

Bygget har tekniskt sett gtt som vi

hade tnkt och inte bjudit p ngra direk-

ta verraskningar. Elektrikerna har tyckt

att det har fungerat bra och rrmokaren

har varit positiv hela tiden. Det r klart att

det i brjan kan finnas lite skepsis, efter-

som detta r en ny oprvad metod, men

nr folk kommit in i det s har de tyckt att

det varit bra.

Lngt innan bygget startade s under-

skte fretaget tillsammans med Lunds

tekniska hgskola hur stlkassetter som

stommar kan frvntas klara ljudisole -

ringen.

Redan efter proverna berttade fors-

karna att de aldrig tidigare hade uppmtt

s bra resultat. Man mrker ocks p byg-

get att nr man arbetar p en vning hr

man inget frn dem som arbetar p andra

vningar, berttar Tomas Jonsson.

Tror p affrenTomas Jonsson tror mycket p att bygga

med stenullsisolerade stlkassetter.

Vi har inget bestmt framver, men

det som str nrmast p tur nr vi r fr-

diga, om det gr igenom, r att vi ska byg-

ga en frskola. Sedan ska fretaget ocks

flytta in i nya lokaler. Vi har kpt in en ny

STLBYGGNAD Vlisolerade stlkassetter ska ge hus som krver lite energi. Husbyggarenskrev om metoden, som r patenterad av Stanly Plt, infr byggandet av tv hus i Malm. Nr vi

tar kontakt fr att hra hur resultaten blev fr vi veta att en brand har frsenat bygget.

Brand frdrjde byggenmed isolerad stlkassettAvmargot granvik, redaktr, Husbyggaren, [email protected]

Tomas Jonsson, vd

fr Stanly Plt, tror

att energibehovet i

stlkassetthusen

kommer att ligga

p 18 kilowatt-

timmar per

kvadratmeter.

Om ngra mnader ska de energisnla fyravningshusen i Vstra hamnen i Malm vara

inflyttningsklara. Foto: Stanly Plt

Byggelementen stansas ut ur plt hos Stanly

Plt i Malm. Stlkassetterna isoleras med

stenull Foto: Stanly Plt

svetsrobot och en rullformningsmaskin

s att vi kan effektivisera produktionen av

profilerna. D

Fotnot:

Den tidigare artikeln Vlisolerad stlkas-

sett ger hus som hller vrme om Stanly

Plt finns i Husbyggaren, nr 6 2007. Se

www.bygging.se, vlj Husbyggaren.


Tv fyravningshus med

totalt 28 hyresrtter upp-

frs i Vstra hamnen,

Malm. Fasaderna kls i

mnsterprglad rostfri plt.

Yttervggar uppfrs som

kassetter av plt. Bjlklags -

elementen byggs i tunn -

pltsprofiler. Elementen

byggs frdigt i fabriken med

alla ingende rr- och elan-

slutningar, samt isolering.

ven parkettgolv lggs p i

fabriken.

Byggherre: Stanlybostder

AB

Konstruktr: Stanly Plt AB

Arkitekt: Gunilla Svensson

Arkitektkontor AB

Totalentreprenr: Stanly

Plt AB

Bygg: Stanly Plt AB

Ventilation: EPRO

Projekterat: 2005

Frdigt: 2009

Faktaruta:


Dagens brokonstruktrer stlls

allt oftare infr olika ekono-

miska krav vid dimensionering

av nya broar. Dessa krav r inte

enbart relaterade till byggkostnaden utan

ofta ven till underhllskostnaden.

Fr de vanligaste brotyperna r lager

och vergngskonstruktioner ngra av de

mest kostsamma komponenterna att un-

derhlla, vilket innebr att broar med in-

tegrerade landfsten har en frdel d de

byggs utan dessa delar. En bro utan lager

och vergngskonstruktioner ger en be-

sparing i bde byggkostnad och under-

hllskostnad. Ett minskat underhllsbe-

hov medfr mindre trafikstrningar och

drmed ocks en mindre negativ inver-

kan p bde miljn och de trafikanter som

anvnder sig av bron.

En allt vanligare metod att bedma en

konstruktions lngsiktiga hllbarhet ur

bde ett ekonomiskt och miljmssigt

perspektiv r att gra en livscykelanalys

(LCA) av konstruktionen.

Krver mycket materialFr att kunna utfra en livscykelanalys av

en bro s krvs det information om samt-

liga olika skeden i byggprocessen, frn

produktionen av rmaterial till de olika

komponenterna, genom hela brons livs -

lngd nda till slutskedet med utrivning

och tervinning av material. Det r en

komplicerad procedur, men med hjlp av

anpassade datorprogram s kan de mate-

rial, komponenter och processer som har

strst inverkan identifieras och detalj -

granskas.

Broar r oftast massiva strukturer som

krver stora materialmngder, vilket in-

nebr att materialproduktionen och

byggprocessen str fr en vldigt stor an-

del av totalkostnad och miljpverkan.

I det europeiska forskningsntverket

European Cooperation in the field of

Scientific and Technical Research

(COST) ingr Action C25 dr forskare

frn 27 europeiska lnder samarbetar och

utbyter erfarenheter inom mnesomr-

den kring lngsiktigt hllbara byggnader,

eko-effektivitet och livscykelanalyser.

Som en del i detta projekt tas riktlinjer

fram fr utfrandet av livscykelanalyser

av byggnader och broar1. Dessutom grs

ett flertal fallstudier med livslngdsana-

lyser av olika konstruktioner.

Tv brotyper jmfrsDenna fallstudie r resultatet av ett

samarbete mellan universiteten i Lule

och Coimbra, Portugal. Fallstudien har

utfrts p en bro med integrerade land-

fsten, byggd r 2006 ver Ledun i Vs-

terbotten som en samverkansbro i ett

spann p 40 meter, med stlbalkar och

samverkande brobaneplatta av betong, se

figur 1.

I livscykelanalysen jmfrs denna bro

med den frst freslagna lsningen, vil-

ket var en konventionell betongbro i tv

spann p 18 meter, med ndskrmar vid

bda ndstden samt ett mellanstd i lv-

fran. Fr bda fallen r den fria brobred-

den fem meter, och bda broarna r di-

mensionerade fr en teknisk livslngd p

120 r.

Bron byggdes som ett pilotobjekt inom

projektet Intab, vilket r ett internatio-

nellt projekt med fem partners, inriktat

p hur broar med integrerade landfsten

upptrder. Partners i projektet var Ram-

bll Sverige, Arcelor Profil Luxemburg

samt universiteten i Lule (LTU), Aachen

(RWTH) och Lige (ULg).

Bron konstruerades av Rambll och

byggdes av entreprenren Rekab fr Vg-

verket region norr. Vid byggandet av bron

placerades mtutrustningar p denna av

LTU fr att kunna mta deformationer av

trafiklast och temperaturvariationer2.

Kostnadsanalysen fr en bro under

dess livscykel kan delas in i tv delar:

kostnader fr garen (frvaltaren) under

den studerade tidsperioden samt kostna-

der fr de direkta anvndarna av bron. I

denna analys har tidsperioden valts till

120 r och startret fr analysen r r

2008.

Kostnader delades uppFrvaltarens kostnader fr bron kan de-

las upp i bygg-, drift-, underhlls- och riv-

ningskostnader3. Byggkostnaden fr re-

spektive lsning berknas p materiallis-

tan och enhetskostnaden som tagits fram

fr vartdera alternativet.

Enligt entreprenren var byggkostna-

den fr bron med integrerade landfsten

cirka fyra miljoner kronor och byggkost-

naden fr det ursprungliga betongalter-

nativet hade varit cirka sex miljoner kro-

nor.

Driftkostnaden samt kostnaden fr un-

derhll och reparationer har baserats p

behovet och frekvensen fr de under -

hlls tgrder som antagits fr respektive

bro. Ett underhllscenario har angivits

fr bda alternativ, med utgngspunkt

frn erfarenheter erhllna frn Vg-

verkets broinspektrer i omrdet, se ta-

beller 1 och 2.

STLBYGGNAD & DRIFT OCH UNDERHLL En bro utan lager och vergngskon-struktioner r billigare att bygga och krver mindre underhll. Det visar en livscykelanalys av tv

brotyper. Mlet r att hitta bra stt att bedma brokonstruktioner ur kostnads- och miljaspekter.

Bro utan lager vinnarenr miljanalys grsAv jrgen eriksen, doktorand, Lule tekniska universitet

Jrgen Eriksen, doktorand inom stl-byggnad vid Lule tekniska universitet

avdelningen fr byggkonstruktion.

FRFATTAREN

Trafikantkostnaden har berknats ut -

ifrn den frvntade inverkan som byg-

gandet, underhllet och utrivningen har

p trafiken.

I detta fall rrde det sig om en nydrag-

ning av vgen, s ingen pverkan fanns p

trafiken under byggskedet. Under drift -

skedet ger strre underhllstgrder och

reparationer upphov till frseningar

samt en kad risk fr olyckor. Dessa fr-

senings- och olyckskostnader har berk-

nats med ett datorprogram som heter

BridgeLCC4.

Underhllstgrdernas frvntade

tidsbehov har bedmts och inarbetats i

analysen, kostnaden fr tidsfrseningar-

na har angetts till 50 kr/h per fordon. Me-

deltrafikmngden har antagits till 5 000

fordon/dygn, med en exponentiell k-

ning av 0,5 procent. Olycksfrekvensen,

angiven per miljon fordonskilometer, har

antagits till 1,9 vid normal krning och 2,2

vid underhllstgrder med tillten has-

tighet 30 km/h. Kostnaden per olycka har

angivits till 100 000 kronor.

D trafikstrningarna r betydligt mer

omfattande fr betongbron, fr att under-

hllstgrderna r bde fler och mer

frekventa, s visar analysen att den totala

trafikantkostnaden r cirka tio gnger

strre fr betongbron n fr samverkans-

bron. Dock r trafikantkostnaden fr de

bda broarna i princip frsumbara jm-

frt med garkostnaden, se figur 2, vnst-

ra diagrammet.

Dyrare bygga betongbroResultaten av denna analys visar ocks att

byggkostnaden fr betongbron r cirka

50 procent hgre n fr samverkansbron,

mycket beroende p en avsevrt lngre

byggtid p grund av ett mer omfattande

plningsarbete och med ett mellanstd i

lvfran.

Underhllskostnaderna, sett ver hela

livslngden, har berknats till cirka 2,8

miljoner kronor fr betongalternativet

och cirka 2,6 miljoner kronor fr samver-

kansbron, vilket ger en skillnad p cirka

sju procent. Den stora skillnaden mellan

alternativen r givetvis mlningskostna-

den fr samverkansbron samt under -

hlls kostnaderna fr lager och ver-

gngskonstruktioner fr betongbron.

Pverkar miljnLivscykelanalysen har utfrts enligt de

riktlinjer som finns i ISO standarderna

fr LCA5, 6 enligt metoden ecoindicator7

med hjlp av programmet SimaPro8. I

programmet finns en stor mngd valbara

material och processer samt deras inver-

kan p ett stort antal miljmssiga fakto-

rer och programmets databaser uppdate-

ras kontinuerligt.

Det studerade objektet, det vill sga

den funktionella enheten i analysen, r en

bro som dimensionerats fr den tekniska

livslngden 120 r. En livscykel upprttas

i programmet, utifrn angivna indata av-

seende materialtgngen fr respektive

bro, bde fr byggnationen och fr de an-

givna underhllstgrderna.

I analysen av livslngdens slutskede

antas 80 procent av stlbalkarna kunna

tervinnas med utnyttjandegraden 95

procent. Fr betongbron har allt bortrivet

material antagits kunna anvndas som

markfyllning.

En av svrigheterna vid upprttandet

av livscykelanalyser r valet av lmpliga

material och processer. I denna analys

har fr stlbalkarna det av programmet

angivna medelstlet frn Europeisk

tillverkning anvnts, och det valda ml-

ningssystemet bestr av epoxy och poly-

uretan.

Data fr samtliga material frutom


Figur 1: Den byggda samverkansbron ver Ledun med integrerade landfsten.

Fortsttning s. 20P

Tabell 1: Antagen underhllsplan fr samverkansbron.

Underhllsaktivitet Enhets- Inleds r Avslutas r Frekvens

kostnad

Broinspektion 5 000 kr 6 96 6

Ommlning av stlbalkar 360 000 kr 30 90 30

Kantbalksutbyte 488 000 kr 30 90 30

Tabell 2: Antagen underhllsplan fr betongbron.

Underhllsaktivitet Enhets- Inleds r Avslutas r Frekvens

kostnad

Broinspektion 5 000 kr 6 96 6

Kantbalksutbyte 578 000 kr 30 90 30

Ommlning av lager 12 000 kr 30 90 30

vergngskonstruktioner:

Rengring av gummiprofil 1 000 kr 1 99 1

Utbyte av gummiprofil 25 000 kr 10 90 10

Utbyte av stlprofil 105 000 kr 20 80 20

stl, transporter och processer i livslng-

dens slutskede har hmtats frn databa-

sen Ecoinvent9 som ingr i programmet

SimaPro. Data fr stltillverkningen har

hmtats frn databasen IISI10.

Fr analysen har metoden Eco-indi-

cator valts, en metod som baseras p ska-

deverkan och anvnder tre skadekatego-

rier: Human health, Ecosystem quality

och Resources. De normaliserade resul-

taten fr respektive bro visas i figur 3,

uppdelade i dessa tre skadekategorier.

Figur 4 visar samma resultat, men r nu

uppdelade i respektive skede av livscy-

keln.

Enligt denna analys ger samverkans-

bron lgre skadeverkningar p alla katego-

rier, vilket kan ses i figur 3. Byggskedet har

en avgrande inverkan p resultatet vilket

kan avlsas i figur 4. Slutskedet kan ocks

ha en avgrande inverkan, frmst beroen-

de p mjligheterna till tervinning.

Kostar mindre i underhll

Sammanfattningsvis har resultaten av

denna fallstudie varit att bron med in -

tegrerade landfsten erhllit bde lgre

totalkostnad samt mindre inverkan p

miljn jmfrt med det studerade alter-

nativet med en bro i tv spann av betong.

Frmst beroende p ett mindre antal un-

derhllstgrder d lager och vergngs-

konstruktioner saknas, samt att samver-

kansbrons stlbalkar kan tervinnas.

Det finns mnga stt att gra liknande

analyser, och ven ett flertal andra broty-

per hade kunnat vara av intresse fr det-

ta brolge. Oskerheten och valmjlighe-

terna i analysen r mnga, och det gller

att vara tydlig med att ange vilka antagan-

den som har gjorts, att motivera dessa

samt att ange p vilka grunder valen ba-

serats.

Forskningsgruppen fr stlbyggnad

inom avdelningen fr byggkonstruktion

vid Lule tekniska universitet kommer

att fortstta att arbeta med dessa frgor

inom det internationella ntverket

(COST C25) och drigenom kunna ka

kunskapen inom detta komplexa m-

nesomrde, som onekligen r intressant

fr framtiden. D

Referenser:1 Eriksen, J.; Gervsio, H.; Rebelo,

C.; Simes da Silva, L.; Veljkovic, M;

Vesikari, E.: Guidelines to perform Life

Cycle Analysis of bridges. COST Action

C25, Sustainability of Constructions

Integrated Approach to Life-Time Struc-

tural Engineering. Proceedings of Semi-

nar: 6-7 October 2008, Dresden, Ger-

many. pp 5.27-5.51. COST Action C25

homepage: www.cmm.pt/costc252 Nilsson, M.: Evaluation of In-situ Measu-

rements of Composite Bridge with Inte-

gral Abutments, Licentiate Thesis, Lule

University of Technology, Lule, Swe-

den, 2008.3 Gervsio, H.; Simes da Silva, L: Compa-

rative life-cycle analysis of steel-conc-

rete composite bridges, Structure and

Infrastructure Engineering: Mainte-

nance, Management, Life-Cycle Design

and Performance, pp. 1-17, 2007.4 Ehlen, M: BridgeLCC 2.0 Users Manual,

NISTIR 6298, Gaithersburg, MD, Natio-

nal Institute of Standards and Techno-

logy, 2003. 5 ISO 14040. Environmental management


Figur 2. Livscykelkostnader fr de bda alternativen.

Figur 3. Total skada per kategori fr respektive bro.

Figur 4. Total skada per livscykelskede fr respektive bro.

P

life cycle assessment Principles and

framework, International Organization

for Standardization, Geneva, Switzer-

land, 2006. 6 ISO 14044. Environmental management

life cycle assessment Requirements

and guidelines, International Organiza-

tion for Standardization, Geneva, Swit-

zerland, 2006.7 Goedkoop, M.; Spriensma, R.: The Eco-

indicator 99. A damage oriented method

for Life Cycle Impact Assessment, Pr

Consultants, Amersfoort, The Nether-

lands, 2000.8 SimaPro 7. Software and database

manual, Pr Consultants, Amersfoort,

The Netherlands, 2008.9 Ecoinvent Centre. Ecoinvent data v2.0.

Ecoinvent reports 2000 No. 1-25, Swiss

Centre for Life Cycle Inventories,

Dbendorf, 2007. Retrieved from:

www.ecoinvent.org

10 International Iron and Steel Institute

(IISI), World Steel Life Cycle Inventory.

Methodology report 1999/2000, Com-

mittee on environmental affairs, Brus-

sels, Belgium, 2002.


Kunskap r makt!Se SBRs hela kursprogram p www.bygging.se

Sedan slutet av 1990-talet hardet vxt fram en rad lsningarfr individuell mtning av lgen-heter. Dessa baseras p olika tek-

niker och de flesta knnetecknas av tre ni-ver; mtare i lgenhet, insamlingsut-rustning och ett verordnat system.

Beroende p vilken systemlsning somvljs blir vi fastighetsgare som ska an-vnda och frvalta dessa system mer ellermindre inlsta i den tekniska lsningen.Detta har i praktiken gjort att flera storafastighetsgare r mycket frsiktiga medatt infra automatiska system fr indivi-duell mtning av till exempel kall- ochvarmvatten.

Strategiskt valHos fastighetsgare med stora bestnd,blir valet av systemlsning ett viktigt stra-tegiskt val. I ett lge dr fastighetsgare villbidra till att minska klimatpverkan ge-nom att exempelvis pverka sina hyres-gsters beteende nr det gller vattenfr-brukning, s r det olyckligt att fler inte v-gar ta steget att i strre omfattning infraautomatiserad individuell mtning.

Proprietra systemlsningar handlarmed en enkel definition om system drenskilda delar i systemet inte kan ersttasmed ngot annat n med samma produktsom satt dr tidigare. Tekniskt propriet-ra systemlsningar dr vattenmtare el-ler andra energimtare mste ha en spe-ciell mtinsamlingsutrustning fr att tahand om mtvrden och dr mtinsam-lingsutrustningen i sin tur har ett speci-fikt verordnat system ger ofta dyrasystemlsningar. De hr inlsningseffek-terna blir gradvis uppenbara fr de fastig-hetsgare som gjort sdan systemval.

G p standardMarknaden fr individuell mtning skul-le vxa om vi fastighetsgare stller tydli-

ga krav p att de system som ska upp-handlas inte r proprietra. Det effekti-vaste sttet r att vi inom fastighetsbran-schen lr av industrin. Genom att byggaupp vra system fr drift av vrmeunder-centraler och fr individuell mtning avvatten och andra energislag med standar-diserade lsningar, baserade p indust -riella PLC:er, s uppns fler frdelar: systemlsningen blir ppen, enskilda mtare kan ersttas med andra

mtare (som har samma standardisera-de kommunikationsgrnssnitt), och,

insamlingsutrustningen (PLC) kan er-sttas med andra utrustningar, menmed bibehllen systemfunktion.

Systemlsningen kar konkurrensen. Detkan ge bttre priser och fler val fr bestl-laren. Detta kan vara avgrande i en tid ddet gller att minimera tekniska och eko-nomiska risker. D frvaltning av hus ren lngsiktig affr, s kan systemlsning-en ocks leva kvar lngre n de fretagsom en gng levererade den.

Nr det gller produkter som tillverkasoch sljs ver hela vrlden br ven avan-cerade funktioner frenklas fr att mj-

liggra lokal drift och underhll av en le-vererad maskin. Delar som gr snder iAustralien ska ocks kunna teranskaffaslokalt.

Vljer ppna lsningarP rebrobostder har vi aktivt drivit lin-jen mot kad standardisering sedan r2004. All vr nyproduktion av hus byggerp industriell teknik och vi strvar efterppna lsningar. P vr pilotanlggninghar vi integrerat systemet fr individuellmtning av lgenheter med systemet frdrift av vrmeundercentralen. I det hus vikallar fr Mimerhuset med 29 lgen -heter r det individuella mtsystemetuppbyggt med kall-och varmvattenmt-ning fr respektive lgenhet.

I hallen finns en temperaturgivare somr kopplat till samma system. Mtningenav temperaturen sker i realtid och mjlig-gr att vi nr som helst, och p distans,kan koppla upp oss mot en lgenhet ochflja temperaturen. I husets undercentralsitter samma typ av industriellt PLC somvi anvnder fr insamling av vattenfr-brukningar i lgenheterna. De tempera-turmtningar vi gr i lgenheterna ter-


DRIFT OCH UNDERHLL Det gr att bygga individuella mtsystem baserade p enkel och standardiserad teknik. Lsningen kan integreras med fastighetsautomationen. Driften

blir effektivare och fastighetsgarens beroende av systemleverantrer minskar.

Standardlsning lnar sigfr individuell mtningAv jonas tannerstad, teknikansvarig el, styr och regler, rebrobostder AB

Ett enkelt systemval gr att teknikerna kanska fel med hjlp av en hink och envoltmeter. Foto: rebrobostder

Jonas Tannerstad r teknikansvarigfr el, styr och regler p rebrobostder.Efter utbildningen vid Linkpings tekniskahgskola har han arbetat lng tid somutvecklingsingenjr inom industrin, nationellt och internationellt.

FRFATTAREN

kopplas till husets undercentral och an-vnds dr fr en optimerad styrning avundercentralen.

Den dubbla anvndningen av tempera-turmtvrdena blir mjlig tack vare valetav enkel industriell automationsteknik.D tillverkningsvolymerna inom indu st -rin r strre fr PLC:er n inom fastig-hetsbranschen, s r priserna lgre. Vi hartidigare betalat s mycket som upp till18 00020 000 kronor fr ett PLC. Nr vikper industriella PLC:er kan jag kpamotsvarande PLC:er fr mellan 4 0007 000 kronor. D r de ocks industriklas-sade och tillverkade fr att tla tuffa mil-jer.

Nr debiteringen av vattnet infrdes,s snktes frbrukningen i snitt med 22procent hos samtliga hyresgster.

Motorvrme stor elslukare

I huset har vi frutom mtvrden frn hy-resgsterna en rad undermtare som m-ter el till hiss, motorvrmare, utebelys-ning, undercentral och trappbelysning.Dessa mtvrden r ocks kopplade tillsamma system och har gett oss en massavrdefull information om vart vr elfr-

brukning tar vgen. Till exempel s gr 25procent till motorvrmare.

D vi nu exakt vet vart elen tar vgenhar vi ocks gjort ngot som borde intres-sera mnga fastighetsgare, vi har kunnatlmna exakta uppgifter till Boverket omvr elfrbrukning i samband med energi-deklarationen. Vra mtvrden visade attvi kunde ta bort, avst att redovisa, 68 pro-cent av vr elfrbrukning d den per de-finition inte var verksamhetsel. Boverketvill bara att vi deklarerar el som gr in ihuset och anvnds dr, inte el till motor-vrmare och utebelysning.

S enbart genom att infra mtningkunde en stor del av elfrbrukningen lyf-tas bort i energideklarationen utan att vigjort en enda tgrd frutom att mta.Mtresultaten har hjlpt oss mycket i vrtarbete framt med nya hus.

Frbrukning minskar

Att vi mter vattenfrbrukning har inne-burit att frbrukningen har reduceratsmed i genomsnitt 22 procent, jmfrtmed frbrukningen innan debitering.Idag har det byggts cirka 1 100 lgenhetermed individuell mtning, detta antal om-fattar bde nyproduktion och det befint-liga ldre bestndet.

I kommande ROT-projekt blir infran-de av individuell mtning en naturlig del.Varje lgenhet frses med mtare fr kall-och varmvatten, samt temperaturgivare.Mtarna placeras s att displayen p m-taren blir avlsbar. Vi har drmed exklu-derat elektroniska displayer i lgenhetenvilket vi vet att en del systemleverantrerhar.

Valet av den enkla ppna systemls-

ningen har medfrt att lokala entrepre-nrer har byggt vrt individuella mt-system, detta till skillnad frn att de somtidigare installerade frdiga system, enblack box dr de inte kunde ndra pro-gramvaror eller bygga ut systemet medmindre n att systemleverantren med-verkade.

Enkla kontroller

Vrt enkla systemval har medfrt att vraegna tekniker kan genomfra en ganskalngtgende felskning med en hink ochen voltmeter. Genom att spola vatten ihinken och att i trapphuset kontrolleraatt mtpulser (24VDC) kommer fram tillmtinsamlingsutrustningen, s kan enstor del av funktionskedjan enkelt kon-trolleras.

Vra erfarenheter r att det gr att byg-ga individuella mtsystem, baserat pmycket enkel och standardiserad teknik.Lsningen kan integreras med fastighets -automationen och drmed bidra till etteffektivare stt att drifta huset. Teknikenkan vidare, via till exempel ett stadsnt,kopplas upp till ett verordnat system frvervakning och automatiserad funktionfr fakturahantering.

Det r angelget att fler fastighetsga-re inser denna mjlighet nu nr vi tillsam-mans mste hjlpas t fr att minska utta-get av energiresurser. rebrobostderhjlper grna andra fastighetsgare somr intresserade, och, likt vr systemls-ning, har vi en ppen instllning till attsprida vrt budskap och dela med oss avhur vi gjort. Detta gller programvara s-vl som hrdvara.

Se mer p www.obo.se D


Den individuella mtningen ledde till att

hyresgsterna snkte vattenfrbrukningen

med en femtedel. Foto: rebrobostder

Efter flera rs intensivt utvecklingsarbete vxte insikten om att Less is more sig allt star -

kare. Min drivkraft r att frenkla det komplexa, sger Jonas Tannerstad. Foto: rebrobostder

Industriella PLC:er anvnds fr att samla in

vattenfrbrukningen i lgenheter. En in -

dustriell PLC r tillverkad fr att tla tuffa

miljer. Foto: rebrobostder


Boverkets rapport Bttre koll

p underhll (2003) anger att detfinns ett s kallat underhlls bergi Sveriges bestnd av bo stads -

fastigheter. I samma rapport nmns ock-s att ett eftersatt underhll fr det mes-ta ven innebr dlig fastighetsekonomi,samt att samhllets samlade frmgen-het urholkas. I olika publikationer kanman lsa att miljonprogrammets bo-stder frfaller och att underhllet rstarkt eftersatt, och att underhlls- ochombyggnadsbudgetar drfr mste kamarkant de nrmaste ren. Fastighetersdliga skick kan delvis frklaras av avsak-naden av underhllsplaner.

En studie frn Malm hgskola visaratt det framfrallt r fretagens ml medgande och frvaltning som ligger bakomvalet av underhllsstrategi. Vidare att dekommunala fastighetsbolagen visar ten-denser till att utvecklas snabbare n deprivata fastighetsgarna i arbetet medunderhllsplaner.

Skillnaden r stor I studien som utfrdes vid Malm hg -skola p fastighetsfretagarprogrammetintervjuades tre strre privata samt trekommunala bostadsfretag i Skne. Stu-dien analyserade hur de sex bostadsfre-tagen arbetade strategiskt med under-hllsplaner nr det gller fastighetsun-derhllet.

Resultaten visar att arbetet med under-hllsplaner skiljer sig mycket emellanfastighetsfretagen, som alla sger sig ar-beta med underhllsplaner. Skillnaderfinns bde i sjlva arbetet fr att ta framoch upprtthlla planerna, och i under-hllsplanernas utformning, omfattningoch innehll.

Trots att man inte har kunnat dra n-gon slutsats i studien, p grund av ett frlitet urval av fretag, kan man se en ten-

dens till att arbetet med underhllsplanerav olika anledningar har utvecklats snab-bare hos de kommunala fretagen. venambitionerna fr framtiden r hgre hosde kommunala fretagen n hos de priva-ta fastighetsfretagen.

Underhllsplanens omfattningVissa fretag arbetar med rullande un-derhllsplaner i mycket utvecklade data-system dr all information som rr bygg-nadsdelar, komponenter, antal, mtt,kostnader och tidsintervaller lggs in fralla byggnader under en lng tid fram -ver. Utifrn den rullande planen kan ex-empelvis ett-, tre- och tiorsplaner tasfram med olika detaljeringsgrader.

Andra fretag arbetar med mindre ut-vecklade dataprogram och system, ssomexcelfiler, med planer med olika detaljer-ingsgrader, dr man manuellt lgger in t-grder med diverse information under ettbegrnsat antal r, ofta endast fr tre tillfem r framt.

En del fretag arbetar fortfarande medmycket enkel underhllsplanering drhjlpmedel utgrs av ritprogram samt in-formation i prmar och liknande.

Strategier fr underhllStudien visar att det som styr arbetet medunderhllsplaner r vilken underhlls-strategi som fretaget har.

Strategierna r outtalade och utformasutifrn olika pverkansfaktorer ssom f-retagets ml med gandet, en samverkanmellan de fastighetsanknutna (bygg-nadsutformning och -material, byggna-dens lder, storlek och komplexitet medmera), fretagsanknutna (till exempelmlsttning fr innehav och serviceniv)och boendeanknutna (hyresgstan knut -na) faktorerna, samt situationen pbostadsmarknaden.

Den underhllsstrategi som vljs p-

verkar drefter underhllsplanens ut-formning, omfattning och innehll, samthur fretagen sedan vljer att frhlla sigtill planen och arbeta med den. Effekter-na som underhllsplanen ger p freta-gets verksamhet pverkar drp kedjan imotsatt riktning.

Olika krav stllsMan kan se en tendens till en skillnadmellan hur privata och kommunala fre-tag arbetar med underhllsplaner. De ar-

DRIFT OCH UNDERHLL Bristen p underhllsplaner bidrar till att underhllet av byggnader r eftersatt. Kommunala fastighetsbolag verkar dock vara mera p hugget n privata

fastighetsgare. Dagens datasystem upplevs vara fr krngliga och ge ett oskert underlag.

Fastighetsgare prioriterarunderhllsbehovet olikaAv veronica andersson, Dagon Frvaltning AB och ainika narits, kundvrd, MKB Fastighets AB

Veronica Andersson tog kandidat -examen i fastighetsvetenskap vid Malm

hgskola 2008. Hon arbetar idag p Dagon

Frvaltning AB i Stockholm och ansvarar

bland annat fr teknisk fastighetsinven-

tering och energideklarationer.

FRFATTAREN

Ainika Narits tog sin kandidatexamen ifastighetsvetenskap r 2008 vid Malm

hgskola. Idag r hon kundvrd p MKB

Fastighets AB i Malm och skter bland

annat uthyrning av hyreslgenheter och

bestllningar av lgenhetsunderhll.

FRFATTAREN

Fortsttning s. 26P

Hfla Bruks AB | 610 14 RejmyreTel 0151-52 40 00 | Fax 0151-52 40 40 | [email protected] | www.hafla.se

TREDIMENSIONELL RRLASERSKRNING

Strre dimensioner och dubblerad kapacitet!Nu r vr nya rrlaserskrning igng som klarar tredimensionell skrning med rrligtskrhuvud av rr och profiler frn 20mm upp till 220 mm i lngder upp till 8500 mm.

Vr kapacitet inom detta omrde r nu dubblerad!

UPPDRAG: STLPRODUKTERMed den kunskap och produktionskapacitet vi idag besitter tar vi oss bde smoch stora uppdrag p legobasis. Vi tar ansvaret fr hela eller del av din produktionfrn konstruktion till slutleverans av frdig produkt.

Planlaserskrning 3D Rrlaserskrning Bockning av plt och rr

Bearbetning Gradning Slipning Svetsning Ytbehandling Montering.

Vra etablerade produkter:Raka trappor: I ett eller flera lp, fr inomhus eller utomhusbruk.Spiraltrappor: Utrymnings- och industritrappor samt exklusiva inomhustrappor.Gallerdurk: Gallerdurk och lttdurk fr gng- och fordonstrafik.Frrdsinredningar: Stabila frrdsinredningar i strckmetall eller heltckande plt.

Mjligheterna finns fr Er. Prva oss! Se mer p www.hafla.se

betar bland annat med olika ml nr det

gller sjlvkostnadsml och lnsamhets -

ml, de har olika avkastningskrav (finan-

sieringsmjligheter), garstrukturen skil -

jer sig och de har personer med olika yr-

kesroller som arbetar med och ansvarar

fr planerna.

Det som framfrallt pverkar valet av

underhllsstrategi r fretagens ml med

gandet och frvaltandet av bestndet.

Alla de intervjuade fretagen r stora f-

retag som sger sig ga och frvalta sina

fastigheter lngsiktigt.

Frdelar med underhllsplanerFlertalet av deras underhllsstrategier

och underhllsplaner kan dock uppfattas

som lngt ifrn vlutvecklade, och gr att

det kan ifrgasttas om de i praktiken

verkligen arbetar fr att uppfylla mlen,

och om mlen genomsyrar alla delar i f-

retaget. Att arbetet med underhllspla-

nerna inte helt gr i linje med fretagens

mlsttning med det lngsiktiga gandet

kan bero p att fretagen i stort sett sak-

nar uttalade underhllsstrategier frn

ledningen. Det r istllet indirekta outta-

lade strategier som styr arbetet med un-

derhllsplaner.

De positiva effekter som underhlls -

planer i vl utvecklade datasystem med-

fr, enligt de kommunala fretagen, r ex-

empelvis att:

mjligheter att arbeta med frebyggan-

de underhll kar

risken att missa ngot reduceras

alla fastigheter (inklusive de nyprodu-

cerade) fr en underhllsplan

byggnadens historik och framtid kan

ses p ett versiktligt stt

framfrsikten blir bttre

risken att glmma underhllsinsatser

reduceras

underlaget fr budgetarbetet blir bttre

planeringen och konkurrensutstt-

ning nr det gller entreprenrer fr-

bttras

risken att frlora viktiga kunskaper och

erfarenheter i framtiden reduceras

Alla dessa faktorer bidrar till att fastighe-

tens livslngd frlngs och att fretagets

kostnader sjunker.

Frgan r d varfr inte alla fretag vl-

jer att ha underhllsplaner i utvecklade

datasystem?

Misstro mot datasystemDe argument som frs fram av de pri-

vata fretagen r att lngtidsplanerna

aldrig stmmer i datasystemen eftersom

tidsintervallerna mnga gnger inte r

plitliga och att arbetet med datasyste-

men och att ndra intervallerna tar fr

lng tid. Andra argument r att systemens

komplexitet och hga detaljniv skapar

ett behov av en kontinuerlig uppdatering,

vilket brukar fallera och leda till att all in-

formation inte kommer in i systemet. Till

slut finns det drfr en risk fr att det inte

gr att lita p planerna. Med andra ord an-

ses ett datasystem ofta ta mer n vad det

ger.

Den slutgiltiga frgan r emellertid om

ett fretag med ett lngsiktigt gande som

ml fr fler frdelar av att ha utvecklade

underhllsplaner i exempelvis ett data-

system?

Fotnot: Hela studien finns p

http://hdl.handle.net/2043/6572 D


Bra underhllsplaner ger ett skrare underlag fr budgetarbete samt minskar risken fr att insatser glms bort. Fastighetens livslngd kan

frlngas, vilket gynnar fastighetsgaren.

P


De senaste rens globalise -ring och integrering av fastig-hetssektorn in i kapitalmark-naden har i det tysta haft ett an-

tal konsekvenser. Ptagligt r en kadfunktionsuppdelning.

Den klassiska bilden av den lokalebyggmstaren har bleknat en aning. Detblir allt mer sllsynt att fretag bde ger,finansierar, frvaltar, bygger och hyr ut iegen regi. gandet blir allt mer finansielltoch separerat frn den lpande frvalt-ningen. Det dyker d upp fretag som rjust specialister p att frvalta, det villsga handha den lpande driften och un-derhllet. Dessutom erbjuder mnga avdessa fretag tjnster som sorteras underbegreppet facility management.

Den svenska modellenAnalyserar vi rollfrdelningen mellan hy-resvrd och hyresgst ur ett europeisktperspektiv r ett frhllande uppenbart.Den svenska modellen med totalhyra rtmligen unik. Den svenske fastighets -garen tillhandahller en form av totalservice. Kontrasten r Storbritannien drhyran i princip r en kapitalhyra och hy-resgsten ansvarar fr drift och under-hll.

Nu kan man frga sig om det spelar n-gon roll hur man frdelar ansvar och be-fogenheter? Mitt i all diskussion om tek-niska lsningar fr energieffektiviserings kan man frga sig om inte just incita-ment och kontraktsformer tillsammansmed upphandlings- och utfrandekom-petenser spelar en nog s stor roll somtekniken!

Rtt fokusDe tekniska hgskolorna har alla en rela-tivt omfattande forskning och utbildningom hur vi ska bygga nya hus och anlgg-ningar. Forskningen och utbildningen om

hur vi fortlpande ska frvalta det existe-rande bestndet r dock marginell.

De till synes alldagliga frgorna omdrift och underhll lockar inga starkaforskningsfinansirer trots att det bdefretags- och samhllsekonomiskt finnsstora vinster i en effektivare fastighets-frvaltning.

Betydelsen av rtt fokus r uppenbarnr vi alla ska spara energi och p olikastt agera miljriktigt i den lpande fr-valtningen. Att energideklarera alla fas-tigheter kan ju tolkas som en politisk mar-kering vars praktiska nytta kan ifrgast-tas nr information samlas p en niv sominte ger grund fr operativa beslut!

Den stora effekten fs nr kunderna(hyresgsterna) och kundernas kunderefterfrgar grna lokaler. Den utveck-lingen r ocks p vg, men vi saknar nnuidag en sammanhllen europeisk no -menklatur p omrdet.

Nya frutsttningarDe senaste rens extremt goda frutstt-ningar fr byggande och fastighetsmark-nad har skapat en situation dr den lpan-de fastighetsfrvaltningen haft begrn-sad betydelse fr den totala avkastningen.

Nu slr pendeln tillbaka och frrnt-ningen ska i huvudsak hmtas frn den l-pande frvaltningen. Det innebr att detblir viktigt att ha en optimal organisationfr drift och underhll. Situationen r2009 liknar d mycket situationen i br-jan p 1990-talet d frvaltningsfrgornaprioriterades. Frhoppningsvis kommerdet nu kommande paradigmskiftet attvara mer bestende.

Hantera informationen Fr att kunna bedriva en effektiv frvalt-ning med hg kvalitet och lga kostnaderkrvs, frutom kompetenta medarbetare,ett utvecklat informationssystem. Grun-

den i informationssystemet r en frvalt-ningsplan dr prognoser och diagnosersker p objektsniv.

Prognoserna och diagnoserna byggerp nyckeltalsmodeller och en i branschengemensam begreppsapparat som medgerbenchmarking, dels internt och dels ex-ternt. Frvaltningsplanen bygger p prog noser ver tre till fem r och sam-manfattar ambitionerna fr varje objektavseende drift och underhll samt det in-vesteringsbehov som finns.

Mjligheterna till benchmarking harkat betydligt de senaste ren och det rflera fretag/organisationer som tillhan-dahller systematiserad information attjmfra de egna siffrorna fr drift och un-derhll med, till exempel Svenskt fastig-hetsindex och Repab AB.

Frvaltaren i nya rollerBegreppet fastighetsfrvaltning syftar isig till att det r fastigheten som ska tasomhand. En modernare syn r att det rkunden som r i fokus och fastigheten ren av flera produktionsresurser. Medkunden i fokus ska tgrder avseendedrift och underhll syfta till att ka intk-

DRIFT OCH UNDERHLL I takt med att fastighetsgandet kapitaliseras lggs allt mer av frvaltningen ut p entreprenad. Fr frvaltningsfretagen handlar det om att mixa tekniskt

kunnande med social kompetens. Drift och underhll br utg ifrn kundens behov.

Fastighetsfrvaltning grmot en renssansAv stellan lundstrm, professor, KTH

Stellan Lundstrm r professor ifastighetsekonomi p KTH och dekan fr

fakulteten arkitektur och samhllsbyggnad.

Han har de senaste ren forskat och under-

visat inom fastighetsfrvaltning, fastig-

hetsvrdering och bostadsmarknad.

FRFATTAREN

terna och vrdet p fastigheten. Detta

krver i sin tur att den som ansvarar fr

drift och underhll mste ha kunskap om

den verksamhet kunden bedriver. Beho-

vet av verksamhetskompetens r srskilt

stort nr frvaltningen exempelvis avser

hotell, detaljhandel och olika former av

vrdbyggnader.

Inom bostadsfrvaltningen blir det allt

mer uppenbart att en lngsiktig frvalt-

ning krver att personalen har social

kompetens och har frmga att bygga upp

ett socialt kapital i bostadsomrdena. Det

rcker d inte med ett tekniskt kunnande.

Vrdeskapande frvaltning

Ur fastighetsfretagets synvinkel r det

av primrt intresse vad som str p sista

raden i resultat- och balansrkningen.

Frutstter vi att fastighetsfretagen r

lngsiktiga kommer ett kat fokus de nr-

maste ren att lggas p driftnetto och

kassaflde. Det innebr sin tur att under-

hll och reinvestering blir kritiska aktivi-

teter nr det gller att p sikt minska kost-

nader och ka intkter. Det krver d i

nsta steg att fastighetsvrderaren kan

tolka frvntade intkter och kostnader i

frvaltningen fr att omforma dessa till

fastighetsvrden. Vi kan frvnta oss

strre vrdeskillnader mellan fastigheter

med lngsiktigt lga respektive hga

verskott.

Imageskapande verksamhet

En nyckelfrga fr fastighetsfrvaltning-

en r att framver kunna locka begvade

ungdomar att utbilda sig fr yrket. Allt

mer tekniskt komplicerade byggnader

och installationer krver kad teknisk

kompetens, men ocks en bredare social

kompetens. Fastighetsfrvaltning hand-

lar om en spnnande mix mellan hus och

mnniskor. Fr att rekrytera till bran-

schen krvs en form av ny image som byg-

ger p ett flexibelt arbete dr det ocks

finns tydliga karrirvgar en utmaning

fr branschen god som ngon annan! D

Fotnot:

Den senaste rapporten av Stellan Lund-

strm handlar om ekonomin i omvand-

lingen av miljonprogramsomrdet

Grdsten i Gteborg.


Framtida fastighetsfrvaltning kommer alltmer att handla om en mix mellan hus och mn -niskor. Branschen behver drfr frnya sin image, spr Stellan Lundstrm, professor KTH.

SBR utdelade Byggstenen r 2008 till StellanLundstrm fr att han genom sitt engage-mang inom bygg- och fastighetssektornbidragit till att strka sektorns status ochkompetens. SBRs kanslichef GunnarEdebrand (till vnster) rcker ver Bygg -stenen. Foto: Per Sdersten

H-Fnstret AB | Gseberg 420 | 453 91 Lysekil

Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fnstret i Lysekil tillverkar aluminiumfnster med trkldd rumssida och ver-lgsen livslngd. Skrddarsydda fr fnsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fnster fr generationer

Kunskap, erfarenhet och trygghetP www.bygging.se hittar du ca 250 konsultfretag

med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjrer

som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.

Itakt med att utvecklingen i Sveri-ge gr framt letar byggherrarna ef-ter nya och mer kostnadseffektiva samarbetsformer. Man nskar en ar-

betsmetod dr alla parter tillsammans ar-betar mot samma ml. Genom att samar-beta istllet fr att leta efter kryphl i kon-trakt kan man bygga mer kostnadseffek-tivt och samtidigt f bttre kvalitet p slut-produkten. Med anledning av detta har in-tresset fr konceptet partnering kat.

Partnering bygger p samarbete ochkommunikation och fr att partneringska fungera som arbetsprocess krvs attdet finns ett frtroende och en ppenhetmellan de deltagande parterna. Det rven oerhrt viktigt att f in samverkans -tnkandet p alla niver.

Involvera lagbas vid startErfarenhet frn tidigare partneringpro-jekt har visat att det kan vara svrt att fyrkesarbetarna engagerade och involve-rade i projekten. D yrkesarbetarna islutnden r de som avgr om ett projektblir lyckat eller inte r det av stort intres-se fr entreprenren att frmja yrkesar-betarnas motivation.

Om man vill ka engagemanget hos yr-kesarbetarna r partnering en bra ut-gngspunkt. Partnering innehller smnga fler niver av samarbete och kom-munikation mellan de olika yrkesgrup-perna n tidigare traditionella samar-betsformer. Hr finns redskapen ochmjligheterna fr att skapa bra gemen-skap i en arbetsgrupp som leder till kadmotivation och drmed kat engage-mang. Det krvs ven en medvetenhethos arbetsgivaren som gr att fretagetuppmrksammar denna yrkesgrupp.

Mycket att vinnaGenom att f med yrkesarbetarna tidigt iett projekt har man oerhrt mycket att

vinna, bde ekonomiskt och arbetsmilj-mssigt. Man fr d mjlighet att ta varap deras kunskaper kring tekniska ls-ningar, logistik samt andra uppgifter somr direkt kopplade till byggarbetsplatsen.Lagbasen kan ses som en representant fryrkesarbetarna och br involveras redanunder planerings- och projekteringsske-det.

Fr att engagera sina medarbetare, oavsett om det r p en byggarbetsplatseller p ett kontor, r motivation och upp-muntran oumbrligt. Att ge mycket be-krftelse p det som folk gr bra skapar enbas fr samarbete och vlbefinnande. Detr ledarens uppgift att motivera singrupp. Genom att frstrka positiva hn-delser, stora och sm, visar man i vilkenriktning man vill g. Det r framfralltviktigt att uppmrksamma de sm bra sa-kerna som ligger i linje med det man r uteefter. Det r ocks bra att ge mycket be-rm och feedback och visa att man r in-tresserad genom att stlla mnga frgor.

Ge rtt signalerFr att gruppen ska hllas ihop krvs enfungerande kommunikation. Samspeletmellan alla parter mste fungera fr attett bra samarbete ska ga rum. Att ge yr-kesarbetarna mjlighet att sga vad detycker och tnker i olika situationer kaninte leda till ngot annat n ett lyckat pro-jekt och en frbttring av deras arbets -milj.

Kommunikation innebr inte bara ordutan ven handling. Frn ledningens sidar det viktigt att man trycker p de rttaknapparna fr att f sina medarbetare atttrivas. Genom att rikta uppmrksamhe-ten mot positiva och nskvrda beteen-den, och grna ge berm i stora grupper,snder man ut rtt signaler. Ge berm in-fr mnga gon men kritik infr s f gonsom mjligt!

Det gller att hlla ihop gruppen underhela projektet och drfr r kontinuerli-ga aktiviteter ett oerhrt viktigt och upp-skattat inslag. Dessa aktiviteter behverinte vara stora eller avancerade utanpongen r att man gr ngot tillsam-mans. Det r ocks bra om aktiviteternainte bara kommer frn ledningsgruppenutan att ven yrkesarbetare r med ochorganiserar.

G laget runtAtt f alla p en byggarbetsplats att knnaatt de tillhr samma grupp handlar intebara om att ha gemensamma aktiviteter.ven de sm vardagliga sakerna mste ses


PARTNERING Ta in lagbasen direkt frn start. Det kar chansen fr ett lyckat partneringprojekt. Partnering bygger p samarbete och en ppenhet mellan parterna. Vinsterna

r stora: Bttre ekonomi och kortare produktionstid r ngra exempel.

Ge berm infr mnga men kritik infr fAv maria andersson, konstruktr, Sweco Structure och maria trygg, vg- och gatuprojektr, Sweco Infrastructure

Fortsttning s. 32P

Maria Andersson examinerades r2008 frn byggteknik och design p KTH.

Idag arbetar hon som konstruktr p Sweco

Structure.

FRFATTAREN

Maria Trygg examinerades r 2008 frnbyggteknik och design vid KTH. Hon arbetar

idag som vg- och gatuprojektr p Sweco

Infrastructure.

FRFATTAREN


ver. Att vara ppen med information och

funderingar kring projektet leder till att

man knyter samman individerna i grup-

pen och kar gemenskapen.

Att alla knner att de kan sga sin sikt

r ocks oerhrt viktigt fr att skapa ge-

menskap i en grupp. Det ska finnas ut-

rymme fr att uttrycka sina tankar och

funderingar oavsett om det gller ider

kring nya tekniska lsningar eller hur

man trivs med sin arbetsmilj. Att ha kor-

ta och informella mten varje dag kan

hjlpa till med detta. Om det inte finns n-

gon ny information att dela s sg det

istllet fr inte bertta ngot alls.

D det inte alltid r s ltt fr den en-

skilda individen att ta steget finns det

knep att ta till. Genom att vid mten g

laget runt ges alla en mjlighet att sga sin

sikt. Fr att ingen ska knna sig ofrbe-

redd p en frga kan den som hller i m-

tet vid mtets start bertta att han/hon

tnker frga alla. Ett annat stt att skapa

ett tillflle dr arbetarna knner att de

kan yttra sig r att med jmna mellanrum

hlla idmten. D r det viktigt att at-

mosfren knns avspnd s det blir ltta-

re att spna ider och tankar. Detta kan

skapas genom att till exempel byta miljn

dr mtet ska hllas och inte vara i sam-

ma lokaler som dr de andra mer formel-

la mtena hlls.

Njda medarbetare Vinsterna med att lyckas engagera och

motivera yrkesarbetare i partneringpro-

jekt r allts bde mnga och stora. Btt-

re ekonomi, hgre kvalitet till kortare

produktionstid, bttre arbetsmilj och

njdare medarbetare r ngra exempel.

Om man tar till vara p de verktyg och

mjligheter som finns i ett partnering-

projekt s har man goda chanser att lyc -

kas. Bygg vidare p de viktiga hrnstenar-

na samarbete och kommunikation s r ni

redan halvvgs dr! D

Fotnot:

Maria Anderssons och Maria Tryggs exa-

mensarbete om partnering skrevs r 2008

p KTH vid avdelningen fr byggteknik och

design. Uppsatsen har belnats med SBRs

stipendium. Se mer p Nytt frn SBR sist i

tidningen.

Ett partneringprojekt av Skanska i Seattle WA.

Engagera tidigt ngon som kan repre-

sentera yrkesarbetarna i projektet, till

exempel lagbasen. Grna redan under

planerings- och projekteringsskedet

fr att frebygga framtida svrigheter

och hitta bra lsningar.

Genomfr gemensamma aktiviteter

dr alla kan vara med.

Hll regelbundna mten dr det r ut-

talat att det r positivt att komma med

egna ider och dr alla fr komma till

tals.

Ge mycket information. Finns det

inget nytt att bertta s sg det.

Sprid mycket berm och uppmuntran.

Srskilt ledningen br vara geners

med berm.

Ge berm infr mnga gon men kri-

tik infr s f gon som mjligt.

Tips p vgen:

P


JURIDIK Nya regler gller sedan den 1 januari 2009 fr arbetsmilj -ansvar. Det r ett obligatoriskt krav att byggarbetsmiljsamordnare utses

vid byggnads- och anlggningsarbete. ven om byggarbetsmiljsamord-

nare utses befriar det inte byggherren frn dennes arbetsmiljansvar.

Samordnare befriar intebyggherre frn ansvar

Av helena colliander, advokat, Foyen Advokatfirma, Gteborg,

[email protected]

Inovember 2008 fattade riksda-gen beslut om ndringar i arbetsmil-jlagen (prop. 2008/09:5). Bakgrun-den till propositionen var att den

Europeiska kommissionen hade begrten bttre implementering av direktivet92/57/EEG om minimikrav fr hlsa ochskerhet p tillflliga och rrliga byggar-betsplatser i svensk lagstiftning (bygg -platsdirektivet).

Kommissionen begrde bland annatatt det i arbetsmiljlagen ska klargras attbyggherrens uppgifter alltid kan fullg-ras av ngon annan, att det ska infras enobligatorisk skyldighet att utse en sam -ordnare fr planerings- och projekte -ringsskedet, och en samordnare fr ge-nomfrandeskedet, samt framg att utse-endet av samordnare inte befriar bygg-herren frn ansvar.

Preciserar kravDe lagndringar som riksdagen beslutadeom som en fljd av EU-kommissionenskrav innebr framfrallt nya regler i 3 kap.arbetsmiljlagen. Kapitlet strukturerasocks om i aktuella delar.

Med anledning av de nya lagreglernagrs ven ndringar i Arbetsmiljverketsfreskrifter AFS 1999:3 om byggnads- ochanlggningsarbete (AFS 2008:16). Blandannat preciseras vilka uppgifter byggar-betsmiljsamordnaren ansvarar fr samtvad kravet p lmplig byggarbetsmilj -samordnare innebr.

ndringarna i arbetsmiljlagen ochArbetsmiljverkets freskrifter trdde ikraft den 1 januari 2009. Det medges docken frist vad gller kravet p utbildning avbyggarbetsmiljsamordnare till den 1 ja-nuari 2010.

Krav p samordnareDe nya reglerna innebr i huvudsak fl-jande:

1. Byggarbetsmiljsamordnare ska utses

Den som lter utfra ett byggnads- elleranlggningsarbete (byggherren) ska be-akta arbetsmiljsynpunkter under varjeskede av planeringen och projekteringensvl nr de gller byggskedet som detframtida brukandet.

Byggherren ska vidare utse en lmpligbyggarbetsmiljsamordnare dels fr pla-neringochprojekteringav arbetet, dels frutfrandet av arbetet. Byggherren kanutse sig sjlv, ngon anstlld hos byggher-ren eller annan extern fysisk eller juridiskperson till byggarbetsmiljsamordnare.

Skyldigheten att utse byggarbetsmilj-samordnare gller i samband med alltbyggnads- eller anlggningsarbete ochallts inte bara p arbetsstllen dr mern en entreprenr r verksam. Det saknarocks betydelse om byggherren lter ut-fra arbetet endast med egna anstllda.

Kan verlappaDet finns inga formkrav fr utseende avbyggarbetsmiljsamordnare. Det mstedock vara frga om ett aktivt stllningsta-gande. En byggherre r sledes inte attanse som en byggarbetsmiljsamordnareom denne varit passiv och underltit attutse en byggarbetsmiljsamordnare.

Av propositionen (sid. 30f ) framgr attdet vid varje tidpunkt inte br finnas mern en byggarbetsmiljsamordnare frplaneringen och projekteringen respek-tive en byggarbetsmiljsamordnare frutfrandet, d det annars kan uppst fr-gor om vem som ska samordna byggar -betsmiljsamordnarna och om ansvars-frdelningen mellan dessa.

Om de olika skedena i entreprenadenverlappar varandra, kan det dock finnasen byggarbetsmiljsamordnare fr pla-neringen och projekteringen samtidigtsom en fr utfrandet, om inte samma ju-

ridiska eller fysiska person utsetts att full-gra bda uppdragen. I propositionenanges vidare att det r mjligt att ersttaen byggarbetsmiljsamordnare med enannan under olika skeden av planeringenoch projekteringen respektive utfran-det.

Utbildning och kompetens Vad som menas med en lmplig byggar-betsmiljsamordnare anges i 6 AFS2008:16 ssom att byggarbetsmiljsam -ordnaren ska ha den utbildning, kompe-tens och erfarenhet som behvs fr att samordningen ska fungera p ett bra stt.I kommentaren till bestmmelsen angesbland annat att det krvs att personal somska arbeta med byggarbetsmiljsamord-ning besitter grundlggande arbetsmilj-kunskap samt goda kunskaper om inne-hllet i arbetsmiljlagen och arbetsmilj-frordningen.

Dessutom erfordras goda kunskaperom innehllet i vissa av Arbe

Documents

Husbyggaren 2009 Nr 2