SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

112Nedanstående är annons från Abetong

http://www.YourGlass.com

nr 2   B   2011 husbyggaren 1

2� husbyggaren nr 2   B   2011

nr 2   B   2011 husbyggaren 3

ISSN�0018-7968

Organ�för�SBR–SvenskaByggingenjörers�Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Lars�Hedåker

redAktör

Margot�Granvik,�Granvik�ProduktionLövholmsgränd�12,�117�43�StockholmTfn�08-743�04�73�Fax�08-642�20�33e-brev:�redaktionen@husbyggaren.se

AnnonsAvdelning

Björn�MårtensonLena�RösundTfn�08-644�79�60���Fax�08-643�11�60e-brev:�husbyggaren@mediarum.seDjursholmsvägen�62183�52�Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn:�08-462�17�90�e-brev:�pren@fc.sbr.se

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,�kronor�per�år� �395:–Lösnummer,�plus�porto� 70:–Samtliga�priser�exkl�moms.

Plusgiro:��� Bankgiro:55�34�25-0� 241-0058

utgivningsPlAn 2011

Nr�1� v�� 4� Nr�5� v�36Nr�2� v�10� Nr�6� v�43Nr�3� v�15� Nr�7� v�49Nr�4� v�22

tryckeri

Prinfo�Ystads�CentraltryckeriBox�82,�271�22�YstadTfn�0411-736�10� Fax�0411-173�53e-brev:�cty@cty.se

Husbyggaren�är�medlemi�Sveriges�Tidskrifter

Upplagan�är��11�200�ex.�Kontrollerad�av

Husbyggaren�uttrycker�SBRs��officiella�uppfattning�endast�då�det�särskilt��anges.

Redaktionen�ansvarar�inte�för���material�som�inte�beställts.

Bilaga�medföljer

nr 2 · 2011 | Årgång 53

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 22 När bropelarna till Partihallsbron i Göteborg skulle gjutas valde Skanska att använda självkompakterande betong. Detta för att slippa bullret och slitet med att någon skulle ner och vibrera betongen i de 14 meter höga pelarformerna med en diameter på 1,8 meter. Arbetsmiljön under gjutningen blev avsevärt lugnare. Foto:�Andreas�Svensén

i nästa nummer: Stålbyggnad�&�Grunder�och�golvTidningen�utkommer�i�vecka�15

innehåll 4 Optisk�mätmetod�visar�hur�långt�in�betongen�skadats�

8 Svällande�fogmassa�täpper�till�hål�när�plaströr�smälter�

12 Upphandling�av�brandtätning�behöver�förtydligas�

14 Är�en�snabb�sprinkler�tillräckligt�snabb?�

16 Automatisk�vattensprinkler�minskar�miljöpåverkan�

18 Gigantiska�tunnelelement�gjuts�färdiga�på�plats�

22 Självkompakterande�betong�gav�bättre�arbetsmiljö

24 Samordning�central�när�bro�byggdes�i�Södertälje�

28 Injekterad�och�slipad�betong�ger�jämt�golv�

34 Surt�lakvatten�från�matavfall�skadar�biogasanläggning�

38 Juridik:�Oklarheter�i�PBL�kvarstår�trots�nya�ändringar

40 IT:�Nu�kan�du�bläddra�fritt�i�Husbyggaren

42 Form�&�Teknik:�Kan�fasaden�frikopplas�för�att�uttrycka�form

46 Noterat

52 Marknadsnytt

61 Nytt�från�SBR�

4� husbyggaren nr 2   B   2011

Betong är ett av de vanligaste byggnadsmaterialen  i  dagens samhälle. Det är billigt, har god beständighet  och  fungerar  i 

många  fall  bra  även  vid  och  efter  en brand1. Det kommer dock alltid att finnas vissa konstruktioner som i kombination med särskilda brandscenarier skadas mer eller mindre allvarligt och i extrema fall kollapsar.

Efter en brand uppstår frågan hur ska-dad konstruktionen är samt om den går att återställa. Det primära blir därför att avgöra om en konstruktion för det första kan  behållas  samt  sedan  vilka  åtgärder som eventuellt krävs för att återställa den efter branden. 

Utbyte av skadade konstruktionsdelar kan vara mycket kostsamt varför man gi-vetvis vill undvika onödiga åtgärder, men å andra sidan får ekonomin givetvis inte går före säkerheten. Det är därför viktigt att statusen på en konstruktion efter en brand  kan  bedömas  på  ett  tillförlitligt sätt. 

lyssna på klangenDet enklaste sättet att bedöma en brands påverkan på en betongkonstruktion är att använda  en  hammare  och  helt  enkelt höra om det är någon skillnad på klangen när  man  hamrar  på  brandpåverkat,  och ett  icke  brandpåverkat,  material.  Upp-hettning av betong gör att materialet blir mer poröst och klangen blir dovare, och om  det  skett  delamineringar  kan  man höra ett bomliknande ljud. 

Samtidigt  som  man  går  runt  med  sin hammare och skaffar sig en överblick no-terar man om det finns sprickor och av-flagningar  i  betongen.  Ett  exempel  på avflagningar av betong kan ses i figur 1. 

En annan enkel metod är att mäta ned-böjningen på skadade konstruktionsele-ment och jämföra den med liknande ele-

ment som inte utsatts för brand. Detta är en viktig parameter speciellt när man be-dömer förspända konstruktioner. 

I figur 2 visas förspända TT balkar av betong som utsatts för en långvarig brand. Dessa är omöjliga att återställa men vid större bränder som denna finns det ofta konstruktioner  i  utkanten  av  branden som måste bedömas. 

mäta med ultraljudMed hammare och nedböjningsmätning kan man komma långt men detta räcker 

dock inte alltid som analysmetod. För att göra  en  djupare  analys  av  en  konstruk-tions status finns ett antal mer sofistike-rade metoder. 

Med ultraljudsmätning kan man exem-pelvis undersöka hur materialets styvhet har påverkats av brand, eftersom förlust i styvhet leder till lägre ljudhastighet. Om de ovan nämnda fältproverna inte ger ett tillräckligt bra underlag kan man borra ut kärnor (cylindrar) för vidare laboratorie-analys. 

I  laboratoriet  kan  man  studera  om-

BrAnd Resthållfastheten i komplexa betongkonstruktioner kan vara svår att bedöma efter en stor brand. En ny innovativ metod – optisk deformationsmätning – mäter bland annat betongens styvhet i en provkärna och visar hur långt in betongen skadats.

optisk mätmetod visar hur långt in betongen skadatsAv robert jansson, doktorand, SP, joakim albrektsson, doktorand, SP, mathias flansbjer, forskare, SP och jan erik lindqvist, seniorforskare, CBI Betonginstitutet

mathias Flansbjer är forskare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han arbetar bland annat med utveckling av experimentell teknik för bedömning av betongkonstruktioners mekaniska egen­skaper.

robert Jansson är projektledare och doktorand på SP Sveriges tekniska forsk­ningsinstitut inom brand och betong. Han är engagerad nationellt i Svenska betong­föreningen och internationellt i Rilem och fib när det gäller brand och betongfrågor.

Jan erik lindqvist är seniorforskare på CBI Betonginstitutet. Han arbetar med forskning och utredningar med anknytning till mikroskopi med inriktning på betong, bruk och bergmaterial.

Joakim Albrektsson är doktorand på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. I hans doktorandprojekt ingår arbete med beständighet hos brandskadad betong samt utvärdering av metoder för att bedöma brandskadad betong.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN

vandlingar  och  sprickbildningar  med olika mikroskopimetoder, se figur 3. På så sett kan man få en indikation på hur djupa skadorna  är,  men  konsekvenserna  för resthållfasthet är trots det svåruppskat-tade2. 

studerade brandskadad broEtt  exempel  på  arbetssättet  baserat  på mikroskopi är utredningen av branden på motorvägsbron  vid  Heberg  november 20053. Där kombinerades mikrostruktur-analys med temperaturmodellering. 

Resultaten från undersökningen visa-de att spännarmeringen i bron inte ska-dats  av  branden.  Mikrostrukturanalys användes även för att bedöma till vilket djup betongen behövde bilas bort innan ytan kunde rekonstrueras. 

Bild av det skadade tvärsnittetFör  en  befintlig  oskadad  konstruktion kan  betongens  tryckhållfasthet  och  E-modul normalt tas fram genom enaxiella kompressionsprover  på  utborrade  kär-nor.  För  en  brandbelastad  konstruktion kan dessa tester dock vara svåra att utvär-dera  då  upphettningen  av  ett  termiskt trögt  material  som  betong  är  mycket osymmetrisk, det vill säga ytan blir myc-ket varmare en bit in i materialet. Vidare vet man inte hur djupt skadorna nått ef-tersom  de  traditionella  mekaniska  tes-

terna  enbart  ger  resultat  för  den  utbor-rade kärnan som helhet. 

Detta gör metoden till ett trubbigt in-strument där det kan vara svårt att tolka vad som är hållfasthet innanför den ska-dade betongen och vad som är påverkan av  den  svagare  betongen  i  den  skadade ytan. 

mäter optisktI ett forskningsprojekt har ett nytt optiskt mätsystem använts för att få en helhets-bild av töjningsfältet på ytan av utborrade 

kärnor  från  en  brandutsatt  betong.  Ge-nom  att  kombinera  traditionella  meka-niska provningar med denna typ av avan-cerade mätmetoder kan man studera lo-kala effekter hos en provkropp. 

För  en  tryckbelastad  borrkärna  kan man då räkna ut hur materialets styvhet förändras  utmed  kärnan,  samt  om  det finns specifika svaghetszoner. Just styv-heten minskar nästintill linjärt med tem-peraturen från rumstemperatur upp till cirka 800 grader Celsius då all styvhet är 

nr 2   B   2011 husbyggaren 5

Fortsättning s. 6 P

Figur 1. Golvet mellan bilarna som brunnit är täkt av avspjälkad betong som fallit ned från taket. Trots att ytan spjälkat av som i exem­plet kan tvärsnittet precis innanför avspjälk­ningen i många fall vara i princip opåverkad. Det beror helt på brandens varaktighet. Foto:�Robert�Jansson

Figur 2. Takkonstruktion bestående av förspända TT balkar av betong som utsatts för en långvarig brand. Foto:�Robert�Jansson

Figur 3. Bilden visar ett mineralkorn bestående av kvarts och glimmer omgivet av cement­pasta. Alla kvartskorn har termiskt uppspräckta korngränser medan glimmermineralens korngränser inte har spruckit upp vilket tyder på att denna del av tvärsnittet varit uppe i en temperatur kring 600 grader Celsius. Foto:�Jan-Erik�Lindqvist

borta. Därmed kan man få ett mått på hur skadorna och de mekaniska egenskaper-na förändras i olika områden i tvärsnittet. 

Ett viktigt mål med den här sortens un-dersökning är att ta reda på hur långt in man måste gå för att stöta på opåverkad betong.

I  figur  4  kan  man  se  ett  exempel  på provuppställningen som används för att mäta deformationsfältet. Två kameror tar ett antal fotografier på provkroppen med-an  belastningen  från  tryckpressen  ökar. Sedan används ett dataprogram som ana-lyserar rörelsen i provkroppen genom att spåra ändringarna i de tagna bilderna. På så  sätt  kan  man  se  hur  provkroppen tryckts ihop mer på ytan som är brandska-dad än längre in dit värmen inte nått. 

Det fina med denna optiska metod är att man kan få en bild av hur skadat det är på olika djup direkt med en mätning. Om man har möjlighet att borra ut en kärna från ett opåverkat område kan man jäm-föra resultaten på olika djup av konstruk-tionen. Ett resultat av en sådan jämförelse kan  ses  i  figur  5.  Undersökningen  visar mycket tydligt att betongen som är 90 mm från  den  brandutsatta  ytan  är  opåver-kad.  D 

Fotnot:

En�översikt�över�metoder�som�kan�användas�vid�bedömning�av�brandskadad�betong�samt�en�experimentell�studie�som�jämför�den�nya�metoden�optisk�deformationsmät-ning�med�mer�traditionella�metoder�kom-mer�inom�kort�att�publiceras�i�en�SP�Rap-port.�Forskningsprojektet�som�ligger�till�grund�för�detta�är�finansierat�av�Brandforsk.

Referenser1� �Jansson�Robert.�”Högpresterande�betong�

kan�göras�brandsäker”.�Husbyggaren�nr�2,�2008.

2� �Lindqvist�Jan�Erik�m�fl.�”Resthållfasthet�hos�brandskadad�betong”.�NT�Technical�report�TR�596,�2006.

3� �Boström�Lars.�”Skadeutredning�efter�tankbilsbrand�på�bro”.�Brandposten�nr�34,�2006.

6� husbyggaren nr 2   B   2011

Figur 4. Till höger i bild är tryckpressen med den brandutsatta cylindern inspänd. Framför cylindern ser man de två kamerorna som registrerar hur provkroppen trycks ihop under provet. Foto:�Mathias�Flansbjer

Figur 5. Här visas förändringen av deformationen vid last, före och efter en kraftig brand. Nära ytan har alltså betongen ”mjuknat” av branden. Om förändringen är 1 är det ingen skillnad vilket betyder att betongen som är 90 mm in från ytan är opåverkad av branden. Det yttersta skiktet 0­15 mm var så pass skadat att det smulades sönder vid utborrningen av testkärnan.

P

nr 2   B   2011 husbyggaren 7

8� husbyggaren nr 2   B   2011

Brandtätning är en avgörande faktor för att begränsa skador på byggnader  och  för  att  höja  sä-kerheten.  Trots  det  finns  det 

många gånger brister i utförandet, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. En under-sökning av Räddningsverket, på uppdrag av  regeringen,  visar  att  de  totala  sam-hällskostnaderna  för  bränder  i  Sverige under år 2005 beräknas till drygt sex mil-jarder kronor. 

De  mest  omfattande  brandskadorna drabbar näringsliv och industrier. De står för nästan 70 procent av de totala brand-skadekostnaderna, trots att de inte svarar för mer än 30 procent av skadorna, enligt statistik  från  Brandskyddsföreningen från år 2009. 

Att kostnaderna för dessa sektorer är så höga, beror på att det i dessa byggnader finns högteknologisk och dyr utrustning.

stort behov av ökad kunskapÄven  om  medvetandet  om  vikten  av brandtätning har ökat, är många besikt-

ningsmän  och  brandkonsulter  inte  till-räckligt insatta i alla regler och lagar som gäller. 

Byggnaden ska vara indelad i brandcel-ler som är tätade på ett fackmannamäs-sigt sätt. Man ska titta på brandcellerna i sin helhet och inte bara på enstaka delar.

Ett vanligt fel är att man har installerat en branddörr, men ingenting ovanför, vil-ket resulterar i att brand, rök och vatten sprids den vägen. Ett annat är att schak-ten är öppna, vilket  innebär att rök och giftig gas kan spridas mellan våningarna.

Fogmassa ska täppa till hålMånga  brandtätningar,  som  initialt  ut-förts på rätt sätt, blir en svag punkt efter installationer av till exempel el, rör och ventilationstrummor.  Det  beror  på  att man inte har eftertätat på rätt sätt och att fel material använts. 

I en del installationer har montören till exempel använt en brandklassad fogmas-sa, utan att ha kunskap om att man i själva verket behöver en svällande fogmassa för 

att få en korrekt typgodkänd tätning. Den svällande fogmassan är till för att täppa till de hål som uppstår då plaströren smäl-ter. 

Om  man  inte  gör  på  rätt  sätt  kan  det innebära att branden sprids från den ena brandcellen  till  den  andra  utmed  just  kablar och rör. Och spridningen går oer-hört snabbt, 15–20 meter per sekund är inte ovanligt.

äventyrar brandkårens arbeteÄven brandkåren upplever att brandtät-ning är ett eftersatt område.

– Vi blir inte förvånade när vi åker ut och brandcellerna inte är korrekt tätade. Brandcellerna finns till av en orsak, de ska skydda  liv  och  minimera  skadorna  på byggnaden, säger Lars Thidevall, brand-inspektör  på  Storstockholms  brandför-svar.

Han  upplever  att  ett  av  de  vanligaste problemen är att man glömmer att efter-täta vid enkla kompletteringar, såsom ef-terdragningar av fiberkablar och rör.

– Det beror både på okunskap, slarv el-ler att man glömmer bort momentet ef-tersom arbetet ska gå snabbt. Vid större 

BrAnd Det råder en stor okunskap om brandtätning i byggbranschen. Bland annat såutförs många installationer på ett undermåligt sätt. Det är viktigt att rätt material används på rätt sätt. Fler certifierade brandtätningsinstallatörer behövs för att öka säkerheten.

svällande fogmassa täppertill hål när plaströr smälterAv andreas fransson, utbildningsansvarig, Fireseal

Mjuka tätningar klarar genomföringar av kablar, rör och ventilationskanaler utan att materialet spricker. Foto:�Essve

Andreas Fransson är utbildningsan­svarig inom brandtätningsteknik, samt arbetar med teknisk support på Fireseal. Han utbildar besiktningsmän, brandkonsulter, VVS­ och elmontörer i brandtätnings system och effektiva brandtätningsmetoder.

FÖR

FAT

TA

REN

byggnationer händer det att vissa grund-läggande tätningar saknas, vilket är rent byggfusk, säger han.

hårda och mjuka tätningarFör att förhindra att branden sprids mel-lan  ytor  kring  eftermonteringar  måste alla  genomföringar  tätas  på  ett  korrekt sätt. För detta rekommenderas mjuka tät-ningar. Mjuka tätningar består av flexibla material,  såsom  mineral-  eller  stenulls-skivor. De  tillåter stora rörelser hos ge-nomförningselementen utan att spricka.

En viktig fördel med de mjuka tätning-arna är att de, och då i synnerhet de flex-ibla systemen, medger att man enkelt kan ändra i installationen, till exempel mon-tera in nya kablar och rör utan kostsamma förberedelser och kostsamma reparatio-ner.

När man inte vet exakt hur många ka-blar  eller  plaströr  som  ska  dras  genom brandcellerna kan man använda en kni-pare. Det är ett rör som består av en stål-hylsa  med  en  tunn  invändig  beläggning som sväller vid upphettning. Med knipa-ren är det enkelt att byta ut kablar. Det är bara att ta bort de gamla och föra in nya.

tätar bjälklagHårda  brandtätningar  är  en  brand-skyddsmassa  som  främst  är  avsedd  för arbete i material som betong, tegel eller liknande, exempelvis för tätningar i öpp-ningar i bjälklag. 

Hårda  brandtätningsprodukter  bör inte användas om man ska göra efterjus-tering  i  installationen  eftersom  det  blir betydligt  svårare  att  komplettera  eller  demontera  genomgående  element.  I  de situationerna finns det även en risk för att den  hårda  brandtätningsprodukten 

spricker  och  vidhäftningen  försämras och därmed tappar sin funktion.

Ett vanligt förekommande problem är att  installatörerna  bara  använder  tät-ningsmassa och glömmer isoleringen, det vill säga en mjuk eller hård tätning. Detta kan orsaka stora problem eftersom isole-ringen  hjälper  till  att  hålla  bort  värme-spridning från den ena till den andra si-dan.

Fler vill utbilda sig Intresset för brandtätning, både på kon-sultsidan och bland besiktningsmän, har ökat, vilket bland annat yttrar sig i ett ökat antal  supportsamtal.  För  att  tillgodose marknadens efterfrågan av kunskap inom området  har  företaget  tagit  fram  en  ut-bildning inom brandtätningsteknik.

Utbildningen  är  till  för  besiktnings-män, brandkonsulter, byggare, VVS- och elmontörer. Den består både av en teore-tisk och av en praktisk del. Efter utbild-ningen blir deltagarna certifierade brand-tätningsinstallatörer.

Utbildningen ger inte bara kunskap om de brandtätningsbestämmelser som gäl-ler, utan även information om vilka lös-ningar som är bäst lämpade för olika typer av installationer, något som är fördelak-tigt  både  ur  ett  kostnads-  och  effektivi-tetsperspektiv.

håller sig uppdateradChrister Hansson, el-konsult på El-pro-jektören AB i Helsingborg, har gått Fire-seals  brandtätningsteknikutbildning.  På frågan om varför han gick kursen svarar han:

– Som besiktningsman är det viktigt att hålla sig ájour om vilka lagar och regler som gäller och vilka nya produkter som 

finns på marknaden och hur de ska an-vändas. Jag upplever att kunskapsnivån kan bli bättre i alla led, både när det gäller utförandet och på besiktningssidan. 

– Många använder inte rätt material på rätt sätt eller vet inte var brandcellsgrän-sen går, vilket underminerar brandsäker-heten, säger han. 

En annan del av utbildningen är att lära sig  hur  man  gör  för  att  vidmakthålla brandsäkerheten.

– Vid ombyggnationer är det vanligt att personer  som  exempelvis  installerar larm, kylanläggningar eller el, borrar rakt genom  väggarna  utan  att  eftertäta.  Min erfarenhet är att en del struntar i det, and-ra tycker att det är besvärligt eller vet inte om  att  det  måste  göras,  säger  Christer Hansson.

vikten av dokumentationVid såväl ny- som ombyggnationer arbe-tar  vanligtvis  flera  olika  personer  med tätningsarbetet  i  brandcellerna.  Efter-som  kunskapsnivån  varierar,  är  risken stor att brandtätningen brister i något led. För  att  undvika  problemet  behövs  en 

nr 2   B   2011 husbyggaren 9

Fortsättning s. 10 P

Det finns en risk för att hårda brandtätningsprodukter spricker vid efterjustering i installa­tionen. De är främst avsedda för tätning i golv och bjälklag. Foto:�Essve

Kniparen används för tätning för både kab­lar och plaströr. Den består av en stålhylsa med en tunn invändig beläggning som sväl­ler vid upphettning. Foto:�Essve

branddokumentation där all information om tätningsarbetet finns samlat. 

Även  en  brandetikett  som  sätts  upp  i närheten till brandtätningen minimerar risken för att något blir fel och underlät-tar för personen som kommer efter.

På  brandtätningsetiketten  ska  bland annat nedanstående uppgifter finnas:•  Brandteknisk klass•  Tätningssystem•  Tillverkare•  Namnet på företaget som installerat tät-

ningen•  Signatur•  Datum•  Eventuell numrering som ska föras in i 

en dokumentationspärm

Den sistnämnda punkten är till för att sä-kerställa  att  brandsäkerheten  bibehålls vid en eventuell ombyggnation. 

Dokumentationspärmen bör arkiveras och vara tillgänglig för fastighetsägaren. Det är nämligen fastighetsägaren som är ytterst ansvarig för brandsäkerheten och kan fällas om installationerna inte lever upp till de lagar och regler som gäller.

ska hinna utrymmaFörutom att skydda byggnaden, är brand-tätning extremt viktigt för att ge brandkå-ren tillräckligt med tid för att släcka bran-den och utrymma lokalerna. 

– Vid utryckningar utgår vi från husets konstruktion och lägger upp släcknings-arbetet  efter  hur  brandcellerna  borde 

vara uppbyggda. Är de inte korrekt kon-struerade  försvårar  det  såklart  vårt  ar-bete, säger Lars Thidevall, brandinspek-tör på Storstockholms brandförsvar.

Utrymningstrygghet bygger på att man ska  vara  säker  på  andra  sidan  när  man passerar  en  brandcell.  Enligt  Brand-skyddsföreningen dog och skadades cirka 1 000 personer allvarligt under år 2010. Och man varnar för att siffran kommer att stiga.

För att förhindra denna utveckling är det avgörande att öka kunskapen om vik-ten av brandsäkerhet i branschen, och att alla inblandade förstår att det är en otro-ligt  viktig  komponent  i  alla  byggnader. Väsentligt är också att rätt material an-vänds på rätt sätt.  D

10� husbyggaren nr 2   B   2011

En mjuk tätning är flexibel och tillåter myc­ket rörelse hos genomföringselementet och gör det enkelt att ändra i installationen. Foto:�Essve

Ett vanligt brandtätningsfel är att man har installerat en branddörr, men ingenting ovanför, eller att schakten är öppna, vilket resulterar i att brand, rök och vatten sprids de vägarna. Foto:�Essve

En brandtätningsetikett appliceras i anslut­ning till installerad brandtätning för att säkerställa brandskyddsdokumentationen. Foto:�Essve

P

nr 2   B   2011 husbyggaren 11

12� husbyggaren nr 2   B   2011

Jag har jobbat med brandtätning-ar sedan år 1989. Sedan år 1996 har jag sålt brandskyddsentreprenader, framförallt till stora byggen, större 

fabriker,  sjukhus,  kraftvärmeverk  och kärnkraft,  med  mera.  Dessutom  har  jag vid ett flertal tillfällen varit på så kallade offshore-projekt, framför allt vid nybygg-nad av oljeplattformer.

Under dessa år har jag alltmer förstått att brandskyddet finns det mer att önska av – både vad gäller befintliga byggnader i Sverige – men också i nyproduktion av bostadshus, arenor, sjukhus med mera. 

upphandling generaliserarProblemet är inte alltid slarv vid instal-lationer,  utan  också  att  produkter  som används  oftast  generaliseras  som  uni-versalmetoder  till  alla  typer  av  installa-tioner.

I upphandlingar skrivs det nästan all-tid att: ”Typgodkänt material ska använ-das.”, eller: ”Brandtätningen får inte för-sämra brandväggens kvalité.”. 

Det sistnämnda uttrycket är  i och för sig en bättre skrivning, men då förståel-sen  av  den  texten  i  sig  självt  inte  alltid mynnar till verklighet vid installationen, så blir detta bara goda ord för önskelistan.

Falsk säkerhetFör vissa installationer av brandskyddet blir det – som jag ser det – en falsk säker-het, där man tror att man har en säkrare byggnad  än  vad  man  i  själva  verket  har fått. Detta trots att man installerat god-känt material.

Frågan man ställer sig blir då: ”Hur kan detta komma sig?”.

Ja,  en  av  anledningarna  kan  vara  hur testerna  görs  på  SP  Sveriges  tekniska forskningsinstitut.

Framför  allt  tre  punkter  som  utförs  i testerna är inte relevanta att översätta till 

verklig  miljö,  i  alla  fall  inte  enligt  mitt tycke.

För att påvisa vad jag menar, så beskri-ver jag dessa här.

kallrök får passeraPunkt 1:  I  testerna  tillåts  en  så  kallad ”viss  mängd”  kallrök  att  passera  från brandsida till ej brandutsatt sida. 

Man  kan  tycka  att  detta  nästan  står  i strid med BBR (Boverkets Byggregler), då man  kan  läsa  i  kapitel  5:62  att:  ”Brand-cellsavskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot gaser och flammor…”. 

Det är en bedömning av SP hur mycket kallrök som får passera, och med tanke på att testerna utförs med väldigt lågt över-tryck (20 Pa = 0,0002 Bars övertryck), så får  man  anta  att  rökutveckling  till  den icke  brandutsatta  sidan,  vid  ett  verkligt tillbud, kan bli större än vad testerna vi-sar.

spräcker gipsskivaPunkt 2: Detta är kanske den allra vikti-gaste  punkten.  Testerna  mot  termiska rörelser  på  brandtätningen  och  bygg-nadsdelen  är  i  stort  sett  lika  med  noll, även  om  genomgående  media  numera förankras i väggliv med den nya teststan-darden.

Däremot så uppstår andra termiska rö-relser  vid  ett  verkligt  brandtillbud  som testerna inte utförs på. Se bild 1. 

Till  exempel  så  finns  det  risk  att  om man gipsar för ”tajt” mot ett metallrör, så kan  den  ”termiska  förlängningen”  som uppstår av metallröret, spräcka upp gips-skivorna i ett brandtillstånd och tätning-en öppnar sig. Ett resultat som man minst av allt önskar sig.

Som ett exempel på detta, så är det på grund av denna termiska rörelse som el-handboken säger att kabelstegar inte ska passera igenom en brandvägg. 

Vad det gäller rör och ventilation måste de däremot självklart gå obrutna igenom en brandcellsvägg.

successiv utmattningPunkt 3: Inte heller görs tester av mate-rial som utsätts för vibrationer eller ter-misk rörelse i normaltillstånd. 

Denna successiva utmattning av brand-tätningen  gör  att  den  –  oftast  dolda  – brandtätningen,  i  vissa  fall  kan  stå  helt öppen. Se bild 2. Bilden visar en brandtät-ning  som  kollapsat  med  tiden,  då  dörr-partiet  under  brandtätningen  öppnats och stängts ett antal tusen gånger. 

Att denna tätning dessutom inte upp-

BrAnd Dagens upphandlingar för installationer av brandskydd invaggar byggherren i en falsk säkerhet. De tester som ska säkra att material som används klarar en verklig brand missar flera viktiga punkter. En byggherre bör därför komplettera sin upphandling.

upphandling av brandtätningbehöver förtydligasAv tommy björk, säljare, BrandEx

Vid en brand uppstår termiska rörelser. Om man gipsat för tätt mot ett metallrör kan gipsskivor spräckas vid brand. Foto:�Fireseal

tommy Björk är säljare på BrandEx brandtätningar AB. Han har arbetat med brandtätningar sedan år 1989.

FÖR

FAT

TA

REN

fyller  kravet  –  enligt  testat  typgodkän-nande  –  på  hur  mycket  metall  som  får passera,  gör  inte  saken  bättre.  Typgod-kännandet för detta brandtätningsmate-rial bygger på en kabel med en max dia-meter på cirka 3 mm, vilket här har pas-serats med råge.

kan för lite om materialOftast  är  det  okunskap  om  materials egenskaper, som gör att en byggherre kan få ett undermåligt brandskydd, men det kan också handla om en prisfråga.

Stumma material som gips och lättbe-tong,  är  ett  billigare  material  än  mjuka material  med  flexibla  egenskaper.  Ser man till att detta är en säkerhetsrelaterad produkt, är dock denna prisskillnad näs-tan löjligt liten. 

Som exempel kan man säga att den nor-mala kostnaden för en brandtätning i en byggnation är cirka 1–2 promille av bygg-kostnaden, det vill säga cirka 10–20 000 tusen kronor för en byggnad som kostar 10 miljoner.

Troligen så kommer brandskyddet inte att skilja mer än runt 30 procent, för det ”säkrare” materialet, alltså 3–6 000 kro-nor. Nästan försumbart i ett 10 miljoners projekt.

Men  stanna  upp  nu  ett  slag  och  tänk efter: Hur gör man i  till exempel en of-fentlig upphandling, om inte detta upp-märksammats  i  förfrågningsunderlaget att ett ”bättre” material önskas än vad la-gen kräver? 

Svaret ger sig självt: I en offentlig upp-handling gäller billigaste priset!

rekommendation till byggherrenHur kan nu den byggherre som vill ha ett säkrare brandskydd göra?

Att man  inte helt  fullt ut kan  luta sig mot ett typgodkännande, tycker jag visar sig helt klart.

Byggherren behöver alltså skriva in an-nan  text  i  upphandlingar  för  att  kunna känna sig säkrare.

Här kommer fem punkter som jag an-ser  borde  finnas  med  i  en  upphandling och där texten sträcker sig längre än vad lagen kräver:1.    Utöver  de  normalt  ställda  kraven  på 

brandtätningarna,  ska de klara av de tänkbara  termiska  rörelser  i  de  nor-mal- och brandtillstånd som kan upp-stå.

2.   Brandtätningarna  ska  vara  av  sådant material, att de inte spricker eller på annat  sätt  förlorar  sin  hållbarhet  vid 

vibrationer  eller  långsamma  rörelse-förändringar.

3.   Brandtätningarna  ska  i  vissa  utrym-men  vara  rök-  och  gastäta,  även  mot kallrök. Dessa utrymmen specificeras i förfrågningsunderlag.

4.   Entreprenören  av  brandtätningarna ska vara certifierad av materialtillver-karen.

5.   Entreprenören ska utöver vanlig egen-kontroll, sätta numrerade märklappar vid  genomföringarna  och  skriva  in samma numreringssystem i egenkon-trollen.

Till detta så anser jag att vid ett större pro-jekt behövs en kontrollant av brandskyd-det. Detta för att säkerställa att byggher-ren fått den säkerhet som han anser sig vilja ha. För tro mig, en egenkontroll är inte  samma  sak  som  att  entreprenaden utförts  korrekt.  Men  detta  är  en  annan debatt  som kanske borde uppmärksam-mas i ett annat forum.

Jag vill poängtera att jag inte försöker lägga skuld på SP för att göra dåliga tester. Testerna görs, om jag har förstått det rätt, i enlighet med EUs direktiv och möjlighe-terna  till  ändring  av  testerna  kan  också begränsas av andra skäl.  D

nr 2   B   2011 husbyggaren 13

Brandtätningen har kollapsat. Foto:�Tommy�Björk

14� husbyggaren nr 2   B   2011

hur snabbt ett sprinklerhu-vud  aktiveras  kan  anges  med det så kallade RTI-värdet (Re-spons  Time  Index).  RTI-vär-

det fastställs efter provning av det enskilda sprinklerhuvudet och har ingenting med hur och var det sedan placeras att göra.

I  sprinklerreglerna,  SBF  120:6,  grup-peras  sprinklerhuvuden  i  standard re-spons, special respons eller quick respons beroende på RTI-värdet där ett RTI-vär-de lägre än 50 motsvarar quick respons.

Utvecklingen av nya typer av sprinkler-huvuden  har  dock  inneburit  att  denna gruppindelning haltar, vilket har lett till oklarheter och diskussioner bland annat vid  upphandling,  projektering  och  be-siktningar av sprinklerentreprenader.

täcker större yta De  sprinklerhuvuden  som  framförallt  berörs är så kallade EC-sprinkler (Exten-ded coverage), som täcker en större yta, vilket medför att de kan placeras glesare än traditionella sprinklerhuvuden. 

Dessa  sprinklers  uppfyller  kraven  på RTI-värde lägre än 50, men klassificeras vid en utglesad placering till standard re-sponse  eftersom  de  inte  aktiveras  till-räckligt  tidigt  i  ett  brandförlopp  för  att betraktas som snabb (quick response).

krav på rti-värdeI  nedanstående  svenska  skrifter  anges krav på att RTI-värdet ska vara högst 50:•   Boverkets rapport ”Utrymningsdimen-

sionering 2006” anger att i en lokal som skyddas  med  en  automatisk  vatten-sprink leranläggning  får  gångavstån-den ökas med en tredjedel samt att an-läggningen bör ha ett RTI-värde ≤50. Syftet är således att sprinklern ska ak-tiveras tidigt så att den verkligen påver-kar utrymningssäkerheten i det tidiga brandförloppet.

•   I bilaga F till SBF 120:6, ”Särskilda krav avseende  personskydd”  anges  att sprinkler med RTI lägre än 50 ska an-vändas förutom att Standard response A  och  special  respons  får  användas  i rum på mindre än 500 kvm och högst 5 m i takhöjd.

Då  sprinklern  ofta  används  för  person-skydd och för att ge möjlighet till att ut-öka gångavstånden till utrymningsvägar an ges det vanligtvis i brandskyddsdoku-mentationen  att  RTI-värdet  inte  ska överstiga  50.  Däremot  anges  inte  att sprinklern  ska  uppfylla  quick  response, eftersom det begreppet inte finns i rap-porten.

Placering och täckningEnligt  amerikanska  NFPA-regler  måste sprinklerhuvudet både ha ett RTI-värde som är högst 50 (vilket för att komplicera det  ytterligare  benämns  fast  response  i NFPA-reglerna),  och  vara  provad  så  att det uppfyller kraven på en snabb aktive-ring för att få klassas som quick response. 

I respektive sprinklers produktblad re-dovisas sedan vilka förutsättningar som gäller  för  sprinklerhuvudets  placering för att uppnå detta. Det som avgör klass-ningen som quick eller standard är bland annat  hur  sprinklern  placeras,  avstånd från bjälklaget till sprinklerhuvudet, ak-tiveringstemperatur och täckningsyta. 

kostnad kontra nyttaI  samband  med  exempelvis  totalentre-prenader  strävas  efter  lösningar  för  att utföra  sprinklersystemet  så  billigt  som möjligt. 

Om det endast anges att sprinklerhu-vuden ska uppfylla kravet på RTI-värde högst  50  är  det  möjligt  att  arbeta  med standard response. Det medför att antalet sprinklerhuvuden kan minskas med upp-

skattningsvis 10–20 procent vilket natur-ligtvis  är  intressant  ur  ett  kostnadsper-spektiv och som dessutom minskar miljö-påverkan vid produktionen.

I flera fall anser vi att ovan beskrivna utförande ger ett tillräckligt bra skydd för att  kunna  tillämpa  förlängningen  av gångavstånden till utrymningsvägar. Det gäller  i  verksamheter  där  personer  är vakna och lätt kan flytta sig från branden, till  exempel  i  parkeringsgarage,  kontor, lager och gallerier.

I  dessa  fall  finns  det  ur  ett  kostnad-

BrAnd Hur snabbt ska ett sprinklerhuvud aktiveras? Dagens regler stämmer inte längre för nya typer av sprinklerhuvuden. Bland annat är frågan om säkerheten vid utrymning så viktig att Boverket borde förtydliga vilka krav som ska gälla för dimensionering.

är en snabb sprinkler tillräckligt snabb?Av anders karlsson, brandingenjör, Brandkonsulten AB och mattias skjöldebrand, brandingenjör, Brandkonsulten AB

Anders karlsson är brandingenjör LTH och har jobbat på Brandkonsulten AB sedan 1999. Innan dess arbetade han inom både Räddningsverket och kommunal räddnings­tjänst.

FÖR

FAT

TA

REN

mattias skjöldebrand är brandin­genjör StBrn­U och skyddsingenjör AMI och har jobbat på Brandkonsulten AB sedan 1995. Han har tidigare arbetat inom kommu­nal räddningstjänst. Hans specialområde är ventilationsbrandskydd.

FÖR

FAT

TA

REN

nytta-miljö perspektiv anledning att ac-ceptera  standard  response  sprinklerhu-vuden. 

Men, det finns även verksamheter där en så tidig aktivering som möjligt kan vara avgörande  för  utrymningssäkerheten. Exempel på verksamheter är ställen där människor behöver assistans vid utrym-ning, som i särskilda boende för personer med vårdbehov, eller på sjukhus. 

skäl till förtydligandeI dessa fall kan det finnas skäl till att inte acceptera standard response sprinklers.

Det finns i huvudsak tre skäl till att Bo-verket behöver förtydliga kraven. 1)    Utrymningssäkerheten.  Inom  vilka 

verksamheter behöver det ställas krav på både RTI-värde och quick respon-se?

2)   Möjligheten till att finna bra lösningar ur ett kostnad-nytta-miljö perspektiv. 

3)   Av entreprenadjuridiska skäl. När en installation  är  utförd  med  sprinkler-placering för standard response upp-kommer frågan om anläggningen kan sägas uppfylla de krav som är ställda. Rent  juridiskt  är  svaret  ja,  eftersom 

alla sprinklers har RTI mindre än 50. Rent funktionsmässigt blir svaret nej, eftersom  sprinklerna  inte  längre  kan klassas som snabb = quick. 

För oss som jobbar som brandkonsulter finns det en anledning att fundera på hur kraven ska formuleras. Det är bland annat i  samband  med  analytisk  dimensione-ring, och de beräkningar som utförs där för olika brandscenarier, som det kan vara väsentligt att känna till skillnaderna för att bestämma dimensionerande brand.  D

Det är oklart vad som gäller för hur snabbt nya typer av sprinklerhuvuden ska aktiveras. Foto:�Tyco

nr 2   B   2011 husbyggaren 15

16� husbyggaren nr 2   B   2011

en ny forskningsrapport från försäkringsbolaget FM Global vi-sar  på  hur  automatisk  vatten-sprinkler  kan  reducera  miljöpå-

verkan vid en brand. Forskningsrappor-ten ”Environmental Impact of Automatic Fire Sprinklers” visar bland annat att ut-släpp  av  växthusgaser  i  samband  med bränder kan reduceras upp till 98 procent om sprinkler finns installerad. 

Slutsatserna i rapporten ger stöd åt fö-respråkare för sprinkler som nu, förutom personsäkerhet och effektivt egendoms-skydd, kan lägga minskad miljöpåverkan till argumenten för installation av sprink-ler. 

effektivare sprinklerAutomatiska  vattensprinklersystem  har använts i över hundra år som skydd mot bränder. Under de senaste årtiondena har stora  framsteg  gjorts  för  att  förbättra sprinklerns  effektivitet  att  begränsa brandskador. 

Under år 2010 släppte FM Global upp-daterade standarder för dimensionering och  installation  av  automatisk  vatten-sprinkler.  Dessa  standarder  bygger  på omfattande  forskning  och  hundratals fullskaliga försök, där man har verifierat de  viktigaste  parametrarna  för  sprink-lerns  förmåga  att  effektivt  begränsa  en brand. 

Släckverkan  av  ett  sprinklersystem uppnås genom att vatten når ner till det brinnande  materialet  där  det  kyler  och begränsar  återstrålning  till  brännbart material. Detta i sin tur hämmar förbrän-ningsprocessen  vilket  gör  att  brandens tillväxt avtar. 

I grund och botten handlar det därför om att så effektivt som möjligt får ner vat-ten till det brinnande materialet utan att för  mycket  vatten  förångas  och  går  till spillo på vägen ner genom brandplymen. 

Vattendropparnas  storlek  och  hastig-het genom brandplymen samt brandens storlek vid sprinklerns aktivering är as-pekter som påverkar hur mycket vatten som faktiskt levereras till branden. Över-satt till själva sprinklerhuvudet påverkas detta  av  parametrar  som  sprinklerns  k-faktor (öppningens storlek), aktiverings-temperatur  och  orientering  (upp-  eller nedåtriktat sprinkler). Det är genom att på bästa sätt kombinera dessa parametrar som  sprinklersystemets  effektivitet  kan optimeras.

ökat fokus på hållbart byggandeParallellt med utvecklingen av sprinkler-tekniken har fokus på hållbar utveckling blivit  allt  tydligare.  Diskussionen  om hållbarhet har spridit sig från enbart po-litiska forum till styrelserummen, media och kaffeautomaten. Detta har lett till ett marknadsmässigt drivet intresse för håll-bara alternativ  inom alla branscher och inte minst för hållbart byggande.  

Inom  området  hållbart  byggande  lig-ger  ofta  fokus  på  att  reducera  energiåt-gången under drift och användande, samt 

i samband med tillverkning och transport av byggmaterial. 

Ytterligare en aspekt som påverkar en byggnads hållbarhet under sin livslängd är  risken  för  brand.  Konsekvenserna  av en brand är ofta omfattande och inklude-rar  förutom  skador  på  egendom,  och  ibland människor, även stora utsläpp av växthusgaser och förorenat släckvatten. 

De miljömässiga vinster man försöker uppnå över en byggnads livslängd, genom energieffektivitet  och  materialval,  går snabbt förlorade i händelse av en brand. Till detta kan läggas ekonomiska konse-kvenser för ägare och nyttjare på grund av avbrott i verksamheten, samt sociala ef-fekter  som  personskador  och  förlorade jobb till följd av att den påverkade verk-samheten  inte  kan  bedrivas  efter  en brand.

Jämförde brand i vardagsrumForskningsrapporten  visar  att  automa-tisk  vattensprinkler  drastiskt  reducerar skador och miljöpåverkan vid en brand.

Rapporten  bygger  på  fullskaliga  för-sök,  där  man  använt  två  identiskt  upp-byggda och möblerade vardagsrum:

BrAnd Automatisk vattensprinkler kan minska miljöpåverkan vid en brand. En jäm-förelse i full skala med brand i vardagsrum visar att utsläppen av växthusgaser minskas upp till 98 procent, och att mängden släckvatten minskar avsevärt, när sprinklers finns installerade.

Automatisk vattensprinkler minskar miljöpåverkanAv tobias ekberg, brandingenjör och civilingenjör, FM Globals riskingenjörer

tobias ekberg är brandingenjör och civilingenjör i riskhantering från LTH. Han arbetar som gruppchef för FM Globals risk­ingenjörer i Skandinavien, Baltikum, Uk­raina och Ryssland.

FÖR

FAT

TA

REN

Närbild av en aktiverad sprinkler. Foto:�FM�Global�Research�Center

•   I det ena testet skedde brandbekämp-ning endast med insats av brandkåren.

•   I det andra testet kontrollerade en enda boendesprinkler  branden  till  dess  att brandkåren släckte branden helt.

Kvantifiering  av  sprinklerns  effekt  på miljöpåverkan  baserades  på  jämförelse mellan de båda testen. Mätningar gjordes bland annat av  total producerad mängd växthusgaser, total använd volym vatten för  att  släcka  branden,  förekomsten  av föroreningar  i  släckvattnet,  samt mäng-den förstört material.

Resultatet från försöken visade på att utsläppen  av  växthusgaser  reducerades med 98 procent då sprinkler fanns instal-lerad. Vidare visade jämförelsen att den totala mängden släckvatten som krävdes för att släcka branden kan reduceras med 91 procent om man extrapolerar resulta-

ten  till  en  större  villabrand.  Genom  att sprinklern kraftigt reducerar behovet av släckvatten minskas mängden vatten som genom avrinning kan  tränga ner  i mark och grundvatten. 

Vidare  analys  av  släckvattnet  visade även på högre andel föroreningar i vatt-net från det osprinklade testet samt över-stigna gränsvärden för pH, vilket inte var fallet  vid  den  sprinklerkontrollerade branden. 

En slutstats är därför att släckvattnet från det osprinklade testet skulle utgöra stor risk för ekosystem och hälsa vid av-rinnig till grundvatten och mark. Sprink-lerns  positiva  effekt  med  avseende  på miljöpåverkan vid en brand komplettera-des  med  att  man  kunde  konstatera  att egendomsskadan  var  97  procent  lägre  i det  fall  sprinkler  fanns  installerad  jäm-fört med det osprinklade testet. 

Hantering av risker måste ses som en naturlig del av hållbar utveckling, och kri-terier för hållbart byggande bör ta hänsyn till risker vid en brand och nyttan med att reducera dessa risker.

minskar påverkan på miljöAutomatisk vattensprinkler  fungerar på samma  sätt  oberoende  av  vilken  typ  av byggnad  de  installeras  i.  Resultatet  av detta  forskningsprojekt  visar  tydligt  på hur sprinkler inte bara begränsar brand-skada men även reducerar stora miljöris-ker. Detta är speciellt viktigt när företag nu  efterstävar  att  bygga  energieffektiva och  miljömässigt  hållbara  anläggning-ar.  D

Fotnot:

Rapporten�”Environmental�Impact�of�Auto-matic�Fire�Sprinklers”�kan�laddas�ner�via�www.fmglobal.com/researchreports.

nr 2   B   2011 husbyggaren 17

Med�hållbarhet�menas�att�konsumtion,�tillväxt�och�utveckling�idag�inte�får�ske�på�bekostnad�av�framtida�generationers�möjligheter.�Vanligtvis�tittar�man�på�tre�aspekter�av�hållbarhet:-� ekonomisk,�

-� ekologisk,�och�-� socialt�hållbar�utveckling.

Ekonomisk�hållbarhet�handlar�om�att�säkra�avkast-ning�på�kapital�från�olika�intressenter.�Ekologisk�håll-barhet�handlar�om�att�mini-mera�påverkan�på�miljön�

med�avseende�på�förore-ningar�och�växthusgaser.�Social�hållbarhet�handlar�om�att�utvecklingen�ska�skapa�förutsättningar�för�rättvisa,�sysselsättning,�social�trygg-het,�säkra�arbetsplatser�etce-tera.

FAktArutA

Test utan sprinkler. Foto:�FM�Global�Research�Center

18� husbyggaren nr 2   B   2011

det är trångt för tågen  i Stockholm, där den så kallade getingmidjan strax innan Cen-tralstationen, om man kommer 

söderifrån, helt enkelt är för smal för att rymma  fler  spår.  Lösningen  blir  den  så kallade Citybanan, som blir en cirka sex kilometer  lång  tvåspårig  järnväg  som dras genom hela centrala Stockholm.

Spåren  läggs  i  tunnlar  under  jorden, och också i en sänktunnel som ska ligga på Riddarfjärdens sjöbotten mellan Rid-darholmen  och  Söder  Mälarstrand.  För två år sedan påbörjades bygget av Söder-strömstunneln, som totalt blir 400 meter lång.

Detta  skrev  projektets  tekniska  pro-duktionschef  Tilo  Spahn,  och  SBRaren och borrveteranen Sven-Göran Anders-son,  utförligt  om  i  Husbyggaren  nr 1  2009. 

snön oroarTvå år senare träffar vi åter projektchef Tilo Spahn på Züblin, strax innan jul och mitt i snöoväder.

– Vi har 15–16 borrare här nu från Tysk-land, Österrike och England, som alla är lite oroliga över om de kan komma hem till julen, berättar han.

Borrarna är på plats för att arbeta med två  stora  specialborriggar  för  rotations-borrning och grundläggning, som nu ar-betar på vardera sidan om sänktunneln i vad  som  kallas  arbetsschakten,  en  vid Riddarholmen  och  en  vid  Söder  Mälar-strand, där sänktunnlarna ska fogas ihop med tunnlarna i berget.

två på platsUtanför Tilo Spahns kontor, ute i vattnet ligger två av de tre sänktunnlar som små-ningom ska ligga på sjöbotten och binda ihop  Riddarholmen  med  Söder  Mälar-strand.

Varje  tunnelelement  är  100  meter långt, 20,5 meter brett och runt tio meter högt. De har svetsats ihop i ett båtvarv i Tallin av 10 mm tjockt fartygsplåt, bogse-rats på pråmar in i Mälaren via Södertälje. Första stoppet är vid Enhörna en bit in i Mälaren,  där  man  sänkt  pråmen  så  att tunnelelementet flyter fritt. 

Här har elementet försetts med arme-rad betongplatta i botten, och armerade betongväggar,  längs  vardera  sidan,  men också en mellanvägg. När respektive tun-nelelement blir så tungt att det ligger runt 5,5 meter djupt har det bogserats  in  till Söder Mälarstrand. Några veckor  innan jul 2010 kom det andra tunnelelementet långsamt bogserande  till Riddarfjärden. Det tredje är redan i Enhörna och gjutar-betet pågår.

– Det tredje tunnelelementet tar vi hit i maj 2011.

Tak och lite till gjuts på plats i Riddar-fjärden. Totalt går det åt 6 500 kubikme-ter betong till var och en av de tre  tun-nelelementen.

– Det första tunnelelementet är vi snart helt klara med, säger Tilo Spahn.

vatten isolerarDet får inte skilja mer än 15 grader Cel-sius mellan den befintliga betongen och färskbetongen.

– Vi  isolerar  tunnelelementen  med bland  annat  mattor.  På  utsidan  av  väg-garna har vi ordnat ”bubbelgardiner” för att få upp varmare vatten från botten, för-klarar Tilo Spahn.

– Man kan beskriva det som att vi har sänkt ner ett rör med hål i som vi pumpar luft igenom från en kompressor, utveck-lar han.

Båt håller isen bortaDe  tre  tunnelelementen  ska  sänkas  ner och vila på fyra fundament som består av betongplattor  som  ”fästs”  på  botten  ge-nom  borrade  stålkärnepålar  som  drivs ner i fast berg på sjöbotten.

Sjöbotten förbereds genom omfattan-de  muddringsarbeten,  och  det  arbetet störs  inte  nämnvärt  av  vädret  –  om  det inte blir smällkallt och is.

– Vi har en bogserbåt som kör runt 3–4 

Betong Totalt 45 000 kubikmeter betong behövs för den 400 meter långa tunneln och dess anslutningspunkter som ska få tågtrafiken att flöda bättre genom centrala Stockholm. Tre tunnelelement kläs med betong och sänks sedan ner till Riddarfjärdens botten.

gigantiska tunnelelementgjuts färdiga på platsAv sven-göran andersson, byggingenjör SBR och margot granvik, redaktör

– Spännkablar ska förankra sänktunneln i berget på Söder Mälarstrand, förklarar Tilo Spahn på Züblin som leder det omfattande projektet. Foto:�Margot�Granvik Fortsättning s. 20 P

sven-göran Andersson är bygg­ingenjör SBR. Han var ägare och VD för borr­företaget Sven Andersson i Uppsala AB, in­nan det såldes till Züblin, och är en veteran i borrsammanhang.

FÖR

FAT

TA

REN

nr 2   B   2011 husbyggaren 19

gånger per dygn för att hålla isfritt när det blir kallare, säger Tilo Spahn.

Förankras i bergDe tre tunnelelementen kommer att för-ankras i berget på Söder Mälarstrand ge-nom en spännarmering.

– Totalt gjuter vi in 40 stycken spänn-kablar som går i ytterväggar, bottenplatta och tak, uppger Tilo Spahn.

När  tunnelelementen  är  sänkta  så kommer det element som är närmast Rid-darholmen att dras ihop med elementet i mitten, som i sin tur spänns till tunnelele-mentet närmast Söder Mälarstrand. Från det  går  spännkablar  in  till  förankrings-stag i berget.

– Vi har borrat runt 50 stycken, upp till 40  meter  långa,  förankringsstag  i  berg-

tunneln  i  berget  under  Söder  Mälar-strand. Varje vajer klarar en belastning på 300 ton.

– När  tunnelelementen  sänkts  ner  på sjöbotten  så  spänns  kablarna,  i  en  viss sekvens på ett visst sätt, så att sänktun-neln  förankras  i  berget,  förklarar  Tilo Spahn. 

Vid  vardera  ”ändan”  av  sänktunneln 

har arbetsschakt byggts där själva sänk-tunneln ansluts till bergtunnlarna. 

världens största på platsSchaktet  på  Riddarholmen  går  cirka  30 meter  ner  under  sjövattenytan.  Arbets-schaktet består av två parallella borrade sekantpåleväggar,  som  borras  ner  till berg ytan och stagas av invändiga stöttor.

– Nu  har  vi  två  borriggar,  så  kallade BG40, här, som vi tagit hit från Tyskland. Det är den största typen av borrigg som finns idag för denna typ av arbeten.

– Ytterligare  maskiner  på  plats  är  två stycken så kallade ”casing rotators” som vi använder till att rotera ner 1,5 diameter foderrör  till berg. Inne  i  rören gjuter vi sedan  upp  sekantpåleväggarna.  Casing rotatormaskinerna  arbetar  med  mycket stora vridmoment, upp till 80 tonmeter.

Överenskommelsen  med  grannarna till bygget är att maskinerna får gå mån-dag till fredag, mellan 07.00 och 21.00.

stabiliserar släntEtt fundament är idag helt klar, ett är klart till 50 procent, ett är muddrat och borrat. Det fjärde, det utanför Söder Mälarstrand måste man vänta med tills själva sekant-påleväggen i arbetsschaktet är klart.

Just  schaktet  mot  Söder  Mälarstrand blev lite besvärligare än beräknat.

– Vi har fått arbeta med att stabilisera slänten in mot bergväggen. Det har tagit längre tid än vi tänkt, men vi är överens med beställaren att förlänga tidplanen. Vi räknar med att vara klara år 2013, säger Tilo Spahn.  D

20� husbyggaren nr 2   B   2011

Söderströmstunneln�ingår�som�en�del�i�Citybanan.

Tunneln�går�mellan�Rid-darholmen�och�Söder�Mälar-strand.�Den�blir�cirka�400�meter�lång�och�består�av�tre�tunnelelement�och�plats-

gjutna�anslutningar�till�City-banans�bergtunnlar.

Byggherre:�Trafikverket.Totalentreprenör:�Joint�

Venture�Söderströmstun-neln,�ett�konsortium�mellan�det�tyska�företaget�Züblin�

Spezialtiefbau�GmbH�och�det�danska�företaget�E.�Phil�och�Son�A/S.

Byggkostnad:�1�330�miljo-ner�kronor.

Byggtid:�2008–2013.

FAktArutA

Det andra sänktunnelelementet bogserades till Riddarfjärden i början av december 2010. Foto:�Züblin

Från Montelius väg uppe på Mariaberget är utsikten god över arbetsplatsen. Två sänktunnel­element håller på att göras i ordning. Muddring pågår av sjöbotten och arbetsschakten mot Riddarholmen och Söder Mälarstrand håller på att få sekantpåleväggar. Foto:�Margot�Granvik

Det sista på tunnelelementen gjuts färdigt på plats i Riddarfjärden. År 2012 kommer elementen att fogas samman och sänkas ner. Foto:�Züblin

P

nr 2   B   2011 husbyggaren 21

22� husbyggaren nr 2   B   2011

Bygget av Partihallsförbindel-sen  i Göteborg pågår som bäst. Husbyggaren  skrev  i  nr  5  2010 om  utmaningen  att  påla  i  den 

lösa lera som är så vanlig i Göteborg. En annan utmaning blev att gjuta bro-

pelarna  i  den  drygt  en  km  långa  Parti-hallsbron, som är en viktig del av Parti-hallsförbindelsen.  Redan  i  planerings-skedet av pelarproduktionen såg Skanska fördelarna  med  att  använda  självkom-pakterande betong (SKB) i bropelare.

svårtillgänglig pelarformVid gjutning av bropelare händer det ofta att byggarbetare måste klättra ned i pelar-formen för att komma åt att vibrera be-tongen och säkerhetsställa utfyllnaden.

Bullret som orsakas av vibrostavarna, i kombination med att pelarformen bidrar till resonans, gör det nästan outhärdligt att  vistas  i  formen.  Arbetsmiljön  lockar heller inte när det gäller att klättra upp och ned i pelarformarna.

En fråga Skanska ställdes inför var hur vi skulle agera om en medarbetare faller ihop och behöver akut hjälp 14 meter ned i en pelarform med diameter på 1.8 meter?

Armering förtillverkadesMed dessa funderingar blev målet för en säker och kostnadseffektiv pelarproduk-tion tydligt; att välja en metod där bygg-arbetare vistas så lite som möjligt i pelar-formen.

Armeringen förtillverkades därför i en 

Betong Det självklara valet när betongpelare i Partihallsbron skulle gjutas blev självkompakterande betong. Detta för att byggarbe-tarna skulle slippa bullret och vibrationerna i pelarformarna.

självkompakterande betonggav bättre arbetsmiljöAv andreas svensén, produktionschef, Skanska Sverige AB

Andreas svensén är produktionschef på Skanska och blockchef på bygget av Partihallsförbindelsen i Göteborg. Han har tidigare medverkat i projekt som Marie­holmsbron och Åbromotet i Göteborg, Uddevallabron och Götatunneln.

FÖR

FAT

TA

REN

De första pelarna är gjutna med självkompakterande betong. I bakgunden syns Marieholms­bron som byggdes av Skanska år 1995. Foto:�Andreas�Svensén

Stålsektioner är på plats och formen för far­banan är påbörjad. Foto:�Andreas�Svensén

Pelare i väntan på farbanan. Foto:�Andreas�Svensén

nr 2   B   2011 husbyggaren 23

jigg på marken och monterades med kran. Därefter monterades pelarformen, också den förtillverkad, med ett cirkulärt tvär-snitt. Likt ett stort rör sänktes formen ned över pelararmeringen och låstes till bot-tenplattan.

Färre arbetareValet  av  självkompakterande  betong innebär även att bemanning kan reduce-ras, och frigöras för andra produktions-aktiviteter.  Beroende  på  pelarhöjd  för-kortas gjuttiden med mellan 4–6 timmar per pelare. 

Med 28 pelare blir det många pump- och mantimmar i vinst. Visserligen kostar det något mer med självkompakterande betong, men det betalar sig snabbt.

noggrann kontrollKontakten  med  betongleverantören  var mycket viktig för oss. Vi hade startmöten och betongleverantören tillsatte en grupp på 2–3 man som övervakade leveranser, samt utförde provning och kontroll.

Självkompakterande betong är en pro-dukt som i många fall är fantastisk jämfört med konventionell betong, men som med alla betongarbeten kräver den kontroll. 

Mitt råd till den som tvekar att använda SKB: Tveka inte! Men se till att ha rätt or-ganisation kring gjutningen! 

Det blev en härlig känsla av lugn under gjutningen.  Inget  buller  från  vibratorer och annat stress! Arbetsplatsen mår helt enkelt bättre.

se bortom kortsiktig kostnadEtt vanligt argument för att välja bort SKB är kostnaden. Det är så lätt att ta kubik-

mängden, prisskillnaden och snabbt få en peng som man tror sig kunna spara.

För att utvecklingen ska gå  framåt är det viktigt att vi ute i projekten faktiskt börjar använda produkten och upptäcker fördelarna. Vi har också ett ansvar att ta dialogen med våra beställare. 

På Partihallsförbindelsen fick vi ett po-sitivt bemötande när vi presenterade ar-

betsberedningen  med  självkompakte-rande betong.

Vi har även haft stor hjälp i användan-det  av  självkompakterande  betong  av Trafikverkets  byggledare  Rune  Wester-ström.  D

Pelarform på plats. Foto:�Andreas�Svensén

Partihallsförbindelsen�i�Göteborg�är�en�del�av�Marie-holmsförbindelsen,�som�ska�skapa�en�ny�koppling�mellan�vägarna�E20,�E45�och�E6�i�Göteborg.�Partihallsförbin-delsen�ska�vara�klar�hösten�2011.

Förbindelsen�omfattar�bland�annat�den�drygt�en�km�långa�Partihallsbron,�som�byggs�som�en�fyrfältig�bro�och�sträcker�sig�från�E20�vid�Ånäsmotet�(i�öster)�till�en�ny�trafikplats�i�anslutning�till�E45�på�Marieholm�(i�väster).�

Vidare�ingår�en�tunnel�i�för-bindelsen,�Marieholmstun-neln�under�Göta�älv,�som�kommer�att�koppla�ihop�E45�och�E6.

FAktArutA

Förtillverkad armeringskorg lyfts på plats.�Foto:�Andreas�Svensén

24� husbyggaren nr 2   B   2011

-det blev flott, säger Per Lauesen, om den nya järnvägsbron  över  Sö-dertälje  kanal  som  han 

varit med om att bygga.Den som reser över den nya järnvägs-

bron över Södertälje kanal ser den knap-past. Den märks snarare som en frånvaro: det blir ingen skakning i tåget när det pas-serar  över  bron.  Förr  skramlade  det  till när tåget passerade över kanalen och re-senären påmindes om att titta ut för att njuta av den hisnande utsikten. 

Från långt håll ser bron nästan ut som en leksaksbro med sina stadiga röda ben och  de  tunnare  klarblå  raka  strecken  i fackverket  av  stål  ovanpå.  Men  det  var ingen barnlek att få den på plats. Det allra svåraste var det som inte syns.

gjorde om upphandlingTill att börja med blev projektet ett helt år  försenat  långt  innan det var dags  för första spadtaget. Upphandlingen ifråga-sattes och fick göras om. Men Per Laue-sens  arbetsgivare,  MT  Höjgaard  vann 

båda gångerna och fick uppdraget att vara huvudleverantör av anläggningen. 

Nyckelfärdig är kanske inte rätt ord för en bro egentligen, men den skulle  i alla fall vara färdig för säker tågtrafik, vilket innebär att signalsystemet också behövde vara på plats. Hur det gick till är en berät-telse i sig.

Brant släntMen långt innan det var dags att lägga ka-bel  dök  den  största  byggtekniska  utma-ningen upp. Att bygga broar längs Söder-tälje kanal brukar vara besvärligt. När den första bron byggdes år 1916 dog fyra per-soner vid ett ras. 

Den  branta  slänten  ner  mot  kanalen utgjorde  ett  problem  även  denna  gång.  Ett annat problem var den gamla bron där tågen rullade alldeles intill bygget av den nya bron. Avståndet mellan de två broar-na var inte mer än 20 meter, räknat mellan broarnas centrum. Mellan broarnas sidor var avståndet än mindre. 

Det  betydde  bland  annat  att  det  var svårt att få dit formarna för betonggjut-

ningen mellan broarna. Det betydde ock-så att borrandet måste ske väldigt försik-tigt. Den gamla brons fundament fick inte störas och skred som kunde bli livsfarliga måste också undvikas.

För att undvika skred och problem på den gamla bron installerades ett helt mät-system som mätte vad som hände i mar-ken omkring borrhållen. Varje millimeter räknades. 

gick genom rullstensåsI  den  här  besvärliga  marken  gällde  det dessutom att borra riktigt djupt, för att nå den stadiga klippan som skulle hålla bron stadig. Tiotals meter rullstensås låg mel-lan  ytan  och  klippan  och  måste  borras igenom  och  de  längsta  pålarna  blev  55 meter. 

De som står på riktigt utsatta platser är ingjutna flera meter ner i berget medan andra  som  bara  behöver  klara  av  tryck-krafter vilar på bergytan. Svenska bygg-regler skiljer sig dessutom från de danska och  därför  kopplades  en  svensk  under-leverantör in.

Sammantaget blev de geotekniska pro-blemen större än vad uppdragsgivare och leverantör räknat med vilket ledde till yt-terligare försening.

Fint men besvärligtNästa steg i arbetet var att få all den röda betongen på plats. Arkitekten, Bo Kjessel, ville ha röd betong och röd betong skulle det bli. 

– Det  är  en  konservativ  bransch  och betong ska egentligen vara grå. Men när det blev färdigt så tyckte de som arbetat här att det blev fint, berättar Per Lauesen.

Nyansen hade dock arkitekten inte be-stämt utan den fick beställaren själv välja. Sex prover med betong färgad i olika ny-anser  av  rött  med  inblandning  av  svart 

Betong En ifrågasatt upphandling, geotekniska utmaningar, röd betong och kulturkrockar till trots: till slut blev det en ny flott järnvägsbro över Södertälje kanal och de som varit med tycker ändå att ”det hele gick ganska bra”.w

samordning central när brobyggdes i södertäljeAv kerstin lundell, frilansjournalist

Per Lauesen, MT Höjgaard, hade ansvar för att få den röda betongen på plats. Foto:�Kerstin�

Lundell

Michael Thulstrup var huvudprojektledare och hade fullt sjå med samordning. Foto:�MT�

Höjgaard Fortsättning s. 26 P

nr 2   B   2011 husbyggaren 25

26� husbyggaren nr 2   B   2011

pigment skulle färdigställas en-ligt avtal. Men Per Lauesen och hans medarbetare gjorde även ett sjunde färgprov, utan svart pigment. Till betongbyggarnas lättnad  valde  beställarna  det sjunde provet, det som var fär-gat av enbart rött pigment.

– Då slapp vi blanda färg i alla fall, säger Per Lauesen.

vad skyddade färgAtt arbeta med en rent röd färg var svårt nog. Det gällde att få en jämn röd färg över hela bron och se till att de olika satserna var  blandade  på  samma  sätt.  Ett  annat problem  var  att  få  betongen  att  lossna från  formen  utan  att  färgen  skulle  bli flammig.  Till  slut  hittade  Per  Lauesens medarbetare ett speciellt vax som gjorde att betongen släppte från formen utan att färgen påverkades. 

Erfarenheterna från Årstabron visade också att betongen riskerade att bli flam-mig med tiden, på grund av förkalkning. För att undvika det måste torkningen ske jämt och kontrollerat och fuktbarriären måste spridas ut jämnt och fint. 

Själva hanteringen av det röda var ock-så  ett  problem:  allt  blev  rött,  händer 

handskar, kläder, omgivning och betong-tillverkningsutrustningen  i  Tumba.  För att övriga kunder hos Betongindustri AB inte  skulle  riskera  att  få  rosa  betong  så tilldelades brobygget en egen linje  i an-läggningen.

Betongen  fick  även  ett  reliefmönster, som  skapades  genom  att  trälister  sattes fast  på  insidan  av  formen  för  betong-blocken.

Pensionärer kallas inNär betongpylonerna var färdiga var det dags  för  kabeldragning.  Kablarna  från den gamla bron skulle flyttas över, i alla 

fall  de  kablar  som  fortfarande behövdes. Men vilka kunde det vara? Det var den stora frågan som ingen i projektet kunde be-svara. 

Nere under den gamla bron fanns  en  tjock  slinga  med mängder av kablar av vilka någ-ra var livsviktiga – som signal-kablarna  som  ger  signaler  om att  det  är  säkert  för  tågen  att passera – och andra användes överhuvudtaget inte längre.

Uppdraget krävde hjälp med historiska upplysningar och ett antal pensionerade män – inga 

kvinnor – kallades in för att berätta vad som använts till vad.

– Det var trevligt, de hade mycket att berätta, säger Per Lauesen.

Till  slut  var  det  dags  att  lyfta  det  blå stålfackverket på plats. 

– Det väger 420 ton och skulle lyftas på plats  med  millimeterprecision,  berättar huvudprojektledaren Michael Thulstrup på MT Höjgaard.

vietnamesiskt fackverkDet hade tillverkats i Vietnam och hade passerat  några  oceaner  innan  det  kom seglandes upp för kanalen. Anledningen 

Här lyfts det vackert blå brospannet av stål på plats ovanpå den röda betongen. Foto:�MT�Höjgaard

Mot slutet blev det bråda dagar och kvällar för att få allt klart i tid. Foto:�MT�Höjgaard

P

till  att  det  tillverkats  så  långt  borta  var komplexiteten.  Fackverket  gick  inte  att tillverka  i  en  automatiserad  anläggning utan  krävde  manuella  insatser,  som  är dyra i Sverige men billigare i Vietnam där lönerna är lägre. 

Men de enklare broar som ansluter det vietnamesiska fackverket till marken var av  enklare  slag  och  kunde  tillverkas  på närmare håll, av det finska stålföretaget Ruukki.

samordning en utmaningDet svåraste var inte det tekniska utan det var att samordna allt och få alla att dra åt samma håll.

– Man ska få alla parter med så tidigt som möjligt och få alla invändningar och annan input. Senare blir allt sådant mer komplicerat att ta hand om, säger Micha-el Thulstrup.

Att  samordningen  var  komplicerad håller Roy Björkman hos beställaren Tra-fikverket, dåvarande Banverket, med om. Det var inget enkelt bygge. Bron är en lyft-bro  och  hela  brospannet  lyfts  alltså  när större båtar passerar längs kanalen. Det ställer stora krav på säkerheten och där kommer alla kablarna åter in i bilden. Sig-nalsystemet  måste  bara  fungera  annars kan det bli riktigt tråkigt.

– Jag har byggt ett antal broar men det här var inte ett vanligt bygge, konstaterar Roy Björkman.

Ett annat problem var språkförbistring och  kulturkrock.  Både  Michael  Thul-strup och Per Lauesen pratar en danska som är väldigt lätt att förstå för en svensk. Per Lauesen berättar att han pratar lång-sammare och byter ut ett och annat ord. Men så är han också van vid att  jobba  i Sverige, efter att ha varit med om bygget av  Öresundsbron  och  några  andra  pro-jekt.

Det  kunde  vara  några  kulturkrockar också. Roy Björkman menar att det är lätt att  underskatta  betydelsen  av  kulturer men att det är något som måste tas med i beräkningen  nu  när  gränserna  mellan länder plockas bort och företag från and-ra  länder  får  fler  och  fler  uppdrag.  Det borde  inte  vara  så  stor  skillnad  mellan danskar och svenskar.

– Men vi jobbar olika, konstaterar Roy Björkman.

Några  konflikter  att  tala  om  blev  det dock inte, så farligt var det inte ändå. Det som var problem reddes ut.

tog höjdMed  tanke  på  svårighetsgraden  och  de missöden som inträffat vid tidigare bro-

byggen över Södertälje kanal så gick det ändå bra.

– Vi tog höjd för det som hänt tidigare i  vår  riskbedömning.  Vi  gjorde  inga chanstagningar, berättar Roy Björkman.

Han vill inte gå in alltför mycket på de-taljer  i dagsläget. Han konstaterar dock att projektet blev försenat ett halvår. Då är förseningen på ett år borträknad, den handlade ju inte om själva projektet utan inträffade innan det ens startat. Men visst hade den ettåriga förseningen betydelse också. För den gamla bron som skulle er-sättas var i dåligt skick och hade egentli-gen gjort sitt. Men den måste hållas igång ett tag till ändå, i väntan på bygget av den nya bron.

– Det  var  lite  spännande,  konstaterar Roy Björkman.

Nu är Per Lauesen från MT Höjgaard igång med ett nytt broprojekt  i Sverige, längs motorvägen förbi Tensta, Rinkeby och den fagra Järvaparken intill. Det är ett enkelt projekt i jämförelse.

– Vi har lärt oss mycket från Södertälje, om koordinering och om hur man jobbar i Sverige. Det har varit en stor utmaning för  har  varit  ett  otroligt  bra  projekt  för bolaget, säger Per Lauesen.  D

nr 2   B   2011 husbyggaren 27

Första tåget passerar efter noggranna kontroller av att bron är säker. Foto:�MT�Höjgaard

28� husbyggaren nr 2   B   2011

Betonggolv är ett av de mest frekvent  tillverkade  konstruk-tionselementen  i  världen.  Med betonggolv avses i den här arti-

keln såväl bjälklag som plattor på mark, för till exempel industri, småhus och han-delslokaler. 

Funktionskraven  är  givetvis  olika  för de olika applikationerna. Vi belyser några av  de  omfattande  möjligheter  som  idag finns  för  att  bygga  betonggolv  med  vä-sentligt  lägre  miljöpåverkan  (CO2),  en kraftigt  reducerad  krympning  och  min-dre sprickbildning.

Trots att betonggolv på mark är vanligt så förekommer tyvärr en hel del problem vid både nyproduktion och drift. Proble-men härstammar oftast från inneboende egenskaper  hos  konventionell  betong, som  krympning,  värmeutveckling  och stenseparation vid gjutning. Men proble-men kan även bero på bristande projekte-ring och utförande. 

krympning och värmeutveckling Konventionell betong krymper idag 0,6–1,0 promille. I BBK med mera anges att en konventionell betongs slutkrympning är 0,4 promille, vilket tyvärr inte är korrekt idag.

Sammansättningen i konventionell be-tong har under de senaste cirka 50 åren förändrats avsevärt. Stenhalt och stenstor-lek har minskat och cementhalt och vat-tenhalt har ökat, för att betongen ska vara pumpbar, vilket medför ökad krympning. 

Vidare  har  den  ökade  cementhalten medfört att temperaturen i den nygjutna betongen under härdning är högre än ti-digare.  Det  bidrar  till  påkänningar  av tvång  när  betongen  svalnar.  Totalt  sett har  sprickbenägenheten  till  följd  av krympning och temperatur ökat väsent-ligt  för  konventionell  betong  under  de senaste 50 åren. 

Krympningen ger stora problem med sprickor, förtida nedbrytning av golv och dilatationsfogar,  ojämna  betonggolv, kant resning,  lutande ställage, och så vi-dare. Kostnaderna kan bli stora för drifts-störningar och arbetsskador.

En nyutvecklad lösning på problemen är att utnyttja betongens goda egenska-per fullt ut genom att använda så kallad injekteringsbetong  i  kombination  med slipning av den hårdnande ytan.

stenskelettet injekterasInjekteringsbetong är en gammal beprö-vad metod för såväl reparationer som ny-produktion. Metoden bygger i korthet på att  formen  fylls med sten och armering varefter ett injekteringsbruk (cementba-serat) injekteras in i stenskelettet. 

Metoden utvecklades under 1940- talet, främst  i  samband  med  utbyggnaden  av vattenkraften  i  USA.  Med  tiden  spreds användningen till andra länder och tekni-ken användes för grundläggning, pelare, undervattensgjutningar,  fyrar  och  vat-tenkraft, med mera.

I  praktiken  är  injekteringsbetong  en konventionell betong men med hög sten-halt och låg cementhalt. Dimensionering är helt analog konventionell betong men den låga krympningen och den låga tem-peraturutvecklingen  kan  och  ska  tillgo-dogöras genom utelämnande av kylning och minskad krymparmering, om så öns-kas, eller större gjutetapper.

Behövdes vid broreparationBehovet  av  en  gjutbar  betong  med  låg krympning och mycket god vidhäftning för  reparationsobjekt  dök  upp  på  allvar för Trafikverket under år 2005 i samband med projekteringen av reparationerna av gamla Årstabron. 

Genom  att  säkerställa  att  den  betong som användes för reparationerna har låg 

krympning och låg temperaturutveckling kunde tvångskrafterna av reparationsbe-tongens  på  de  reparerade  betongkon-struktionerna minimeras.

Utvecklingsarbetet  bedrevs  av  Tra-fikverket, NCC, Cemart, Nordisk maskin och materialservice och Projektengage-mang.

Nu är arbetena med reparationerna av gamla Årstabron  inne på slutvarvet.  In-jekteringsbetongen  har  dock  redan  an-vänts på ett flertal andra konstruktioner med bra resultat. Kantbalkar, slitbetong, reparationer av undersidor, trappor, be-

Betong Var för sig är injekteringsbetong och diamantslipning välbeprövade. När teknikerna kombineras kan man få ett betonggolv till en låg koldioxidbelastning, som blir jämt och dammfritt – och därmed lättstädat och arbetsmiljömässigt bra. Golvet kan även göras fogfritt.

injekterad och slipadbetong ger jämt golvAv ingmar bergman, konceptutvecklare, HTC AB och jonatan paulsson-tralla, teknologie doktor, Projektengagemang AB

Fortsättning s. 30 P

ingmar Bergman på HTC AB har arbe­tat med slipning av natursten och betong sedan år 1986. Han har bland annat utvecklat slipmetoder för polerad betong.

FÖR

FAT

TA

REN

Jonatan Paulsson-tralla är civil­ingenjör och teknologie doktor från KTH och arbetar nu på Projektengagemang AB med riskanalys och investeringsbedömningar för bärande konstruktioner av stål och betong.

FÖR

FAT

TA

REN

nr 2   B   2011 husbyggaren 29

tonggolv och undervattensgjutningar är några  av  de  applikationer  som  injekte-ringsbetong använts till under det senas-te året. 

modern injekteringsbetongModern  injekteringsbetong  är  i  princip en vanlig betong med ett partikelsprång hos ballasten. Den grövre ballasten, cirka 20 mm, placeras och kompakteras  lätt  i formen innan det cementbaserade injek-teringsbruket, på 0–2 mm, injekteras in i hålrummet mellan den grövre ballasten, se figur 1. 

Injekteringsbruket  är  i  princip  själv-kompakterande  och  likheterna  mellan självkompakterande betong och injekte-ringsbetong är många. 

I figur 1 framgår den höga stenhalten; cirka 65 procent grov ballast, och den täta matrisen. Bilden visar också  tydligt hur den  grova  ballasten  har  direktkontakt, vilket låser hela matrisen, vilket förhin-drar krympning.

För  injekteringsbetongen  som  visas  i 

figur 1 är cementåtgången cirka 240 kg/m3, vattencementtalet är cirka 0,44 och tryckhållfastheten är runt 70 MPa. För att tillverka en traditionell betong med mot-svarande hållfasthet och gjutbarhet krävs cirka 400 kg/m3 (±10 procent) beroende på ballastens egenskaper.

Om  dessutom  slaggcement,  kalkfiller eller flygaska kan användas för att redu-cera  cementhalten  och  hålla  i  bland-ningsvattnet kan även värmeutveckling-en vid härdningen begränsas ytterligare. Detta  reducerar  tvångskrafterna  av  på-gjutning på det befintliga valvet ytterli-gare.  Betongens  klimatpåverkan  påver-kas positivt om cement byts ut mot slagg-cement, kalkfiller eller flygaska. 

En försiktig skattning är att en tryck-hållfasthet på runt 35 MPa, normal hus-

byggnadsbetong, kan erhållas med endast cirka 160–180 kg cement. 

låg krympningI figur 2 visas resultat från krymptest med injekteringsbetong med olika ballastsor-ter som utförts hos CBI. Försöken utförs vid cirka 20 grader Celsius och 50 procent relativ  fuktighet  vilket  ska  simulera  en torr inomhusmiljö. 

Den uppmätta krympningen är mycket låg, 0,05–0,1 promille, vilket kan jämföras med  konventionell  betongs  krympning som  idag  är  i  storleksordningen  0,6–1,0 promille. 

Frostbeständigheten  i  rent  vatten  är mycket  god.  Saltfrostbeständigheten  i saltvatten  är  god  (avskalningarna  var cirka 0,2 kg/m2 efter 56 cykler) vid ett vct 

30� husbyggaren nr 2   B   2011

P

Figur 1. Injekteringsbetong. Packad 16/20 natursingel. Hålets diameter är 125 mm. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla

Figur 2. Krympning i promille för prover som inledningsvis vattenlagrats i sex dygn. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla

Figur 3. Det undre lagret sten är utlagt på en geo­textil. Armeringen läggs direkt på stenarna. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla

Figur 4. Bruket pumpas ut med liten smidig slang. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla

på cirka 0,38. Mycket god saltfrostbestän-dighet (gräns 0,1 kg/m2) kan uppnås med traditionella  metoder  som  ytterligare sänkt vattencementtal och/eller luftpor-bildande medel om så anses behövas. 

Flexibel teknikInjekteringsbetong  lämpar  sig  för  såväl anläggningsarbeten  som  husbyggnad. Stenen kan enkelt fyllas i väggar eller golv och injekteringen kan ske direkt vid vil-ken tid eller dag som helst. 

Kapaciteten för en normal pump och blandare är hög  och 20–30 m3/h  färdig betong  levereras  utan  problem.  Behövs större kapacitet  tas fler pumpar dit och 50 m3/h  kan  uppnås  med  en  samman-kopplad station. Utrustningen är mycket kompakt  och  kan  lastas  på  ett  vanligt släp. 

Tekniken  skapar  stor  flexibilitet  då produktionen inte styrs av tillgänglighet på fabriksbetong eller konventionella be-tongpumpar.

Injekteringsbetong  lämpar  sig  väl  för 

olika  typer  av  golvkonstruktioner.  Den låga krympningen och den låga värmeut-vecklingen  medför  att  tvångskrafter  av temperatur  (vid  härdning)  och  krymp-ning kan reduceras radikalt. 

Fogar kan utelämnasBetonggolv  av  konventionell  betong  ut-formas ofta med dilatationsfogar för att kontrollerat  hantera  betongens  krymp-ning. Dilatationsfogar försvagar normalt golvet samt skapar ojämnheter och  för-tida nedbrytning av golvet. Nedbrytning är ibland accelererande vilket kan skapa stora driftsproblem. 

Genom  den  låga  krympningen  och temperaturutvecklingen  kan  troligtvis dilatationsfogar utelämnas på golv, vilket är mycket positivt. Framtida användning 

av golvet begränsas  inte heller av svaga foglinjer.

Färre  sprickor  innebär  högre  täthet mot radon och minskad risk för påverkan på undergrinden av verksamheten ovan industrigolvet. Armeringsmängden med hänsyn till krympning kan också reduce-ras i vissa fall.

Problem med kantresning minskar då krympningen minskar. Kantresning kan ge stora problem för fastighetsägaren vid exempelvis höglager. 

ny slipteknikDiamantslipning  av  betonggolv  har  för-bättrats  sedan  1990-talet,  då  en  helt  ny slipteknik såg dagens ljus. Såväl slipma-skiner  och  slipverktyg,  med  diamanter, 

nr 2   B   2011 husbyggaren 31

Figur 5. Kapaciteten för en slang är uppemot 15 m3/h och flera slangar kan användas sam­tidigt. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla

Figur 6. Färdig yta som används som stenupplag. Notera perfekt avtryck av trekantslist utan vibrering av formen. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla

Figur 7. Naturgrus 8­16. Foto:�HTC�Bergman Figur 8. Marmorkross 5­8 mm och 20­27 natursingel. Foto:�HTC�Bergman

Fortsättning s. 32 P

har utvecklats snabbt. Under dessa tjugo år  har  diamantslipade  betonggolv  blivit något av en standard inom industrin och retail.

Diamantslipning ger betonggolv egen-skaper  som  hög  jämnhet  och  slitstyrka och  ett  högt  nötningsmotstånd.  Damm-bildning blir låg. Luftbehandlingsutrust-ning kräver mindre service på grund av igensatta  luftfilter.  Till  fördelarna  hör även en låg livscykelkostnad.

Slipningen  av  betongytan  sker  efter cirka  en  vecka.  Omkring  1–2  mm  slipas bort och tar därigenom fram ballasten i ytan.  Detta  skapar  en  högglansig  och jämn yta med stort motstånd mot slitage.

Att ett golv är jämt är en viktig aspekt ur flera synvinklar. För höglager är exem-pelvis  jämnhet  mycket  viktigt  för  att truckarna ska kunna hantera tunga pallar på höga ställage.

Jämnhet är också viktigt ur arbetsmil-jösynpunkt då ojämna golv och fogar or-sakar  vibrationer  för  truckförare  och truckar alstrar buller. Vibrationerna ger omfattande arbetsskador, men de skadar också truckarnas hjul och drivlinor i för-tid. Bullret kan också ge arbetsskador och skapar en sämre arbetsmiljö. 

golv med injekteringsbetongHär följer en beskrivning av hur injekte-ringsbetong  har  använts  på  enkelarme-rade  industrigolv. Undergrunden  förbe-reddes på traditionellt sätt och packades enligt projektörens anvisningar. 

En geo-textil lades ut på undergrunden varvid  ett  undre  lager  ballast  lades  ut. Därefter lades armeringen direkt på ste-nen, utan distanser, och med ytterst be-gränsad najning, se figur 3.

Därefter  lades det övre  lagret  sten ut 

och jämnades av till önskade toleranser. Bruket  ”injekterades”  ovanifrån,  se  fi-gur 4.

Slutligen  ”flytspacklades”  golvet  di-rekt  upp  till  rätt  nivå  med  samma  bruk som  för  injekteringen.  Då  bruket  var självnivellerande behövde inte överytan glättas. Fall kring brunnar med mera an-lades  direkt  i  ballasten  och  ”krattades upp” med traditionell flytspacklingstek-nik.

Golvens överytor blev jämna och hårda då injekteringsbruket inte separerar och släpper blödningsvatten, se figur 6. Ingen glättning utfördes.

ytan har testatsOlika typer av slip- och ritsprover har ut-förts  på  ytan  och  injekteringsbetongen bedöms vara mycket slitstark. 

En av ytorna används som stenupplag med stora hjultryck och stålskopor direkt mot betongen. Ytan ser efter ett år i drift mycket bra ut utan sprickor och grova re-por. Den höga stenhalten borgar också för mycket  hög  nötningsförmåga  och  be-gränsad dammbildning när ytskiktet dia-mantslipats.  Plattan  schaktades  även fram  för  att  kontrollera  utfyllnad  mot mark och utfyllnaden var fullständig.

tester med diamantslipade ytorEtt antal ytor har gjutits och diamantsli-pats. I figurerna 7 och 8 visas utseendet efter slipning för olika ballasttyper. 

En  intressant  möjlighet  för  injekte-ringsbetong är att man enkelt kan bygga upp materialet i skikt där en enkel lokal ballast kan användas för större delen av tvärsnittet och en utvald sten kan använ-das i de övre 20 mm, se figur 9. Detta ger ett  resurseffektivt  byggande.  Olika  test-gjutningar och slipningar har utförts, se figurer 9 och 10.

Det använda cementet i figurer 6–10 är ett  mörkt  anläggningscement.  Givetvis kan ett ljusare cement användas om ökad ljushet  önskas.  Cementpastan  kan  även färgas in i olika kulörter.  D

Fotnot:

Injekteringsmetoden�finns�utförligt�beskri-ven�i�båda�utgåvorna�av�Betonghandboken�samt�i�BBK�79�och�BBK�94.

32� husbyggaren nr 2   B   2011

Figur 9. Gjutning med ortens ballast i nedre delen av golvet syns i främre delen av formen, och utvald ballast i ytan i bakre delen. Gjutningen sker vått i vått. Den främre delen fylldes också med utvald ballast strax efter det att fotot tagits. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla

Figur 10. Yta i figur 9 efter slipning. Kvarts­ och granitkross 5­8 mm. Foto:�HTC�Bergman

P

nr 2   B   2011 husbyggaren 33

34� husbyggaren nr 2   B   2011

i takt med att insamlingsvolymer-na av matavfall ökat runt om i landet har också problem uppstått med att lakvatten,  speciellt  från  matavfall  i 

biogas- och komposteringsanläggningar, fräter sönder betongkonstruktioner i an-läggningarna.

Omfattande skador, se figur 1, har un-der  senare  år  rapporterats  in  till  Avfall Sverige, som är den svenska intresse- och branschorganisationen inom avfallshan-tering och återvinning. 

Olika  typer  av  skyddsbehandling  har provats med mer eller mindre gott resul-tat. Denna artikel beskriver i korthet var-för betongen tar skada och vad som kan göras för att hindra skador i framtiden.

Betong i aggressiva miljöerBetongkonstruktioners beständighet kan ibland äventyras i aggressiva yttre miljö-er. Exempel på detta är saltexponering i marina  miljöer  och  saltade  vägar,  väx-lande temperaturförhållanden som frys-ning och upptining, samt exponering för olika kemiska ämnen såsom syror. 

De  största  beständighetsproblemen  i Sverige anses vara  frostangrepp och ar-meringskorrosion. 

Andra angrepp är sulfatangrepp, havs-vattenangrepp,  saltangrepp,  urlakning och  cementballastreaktioner.  Olika  äm-nen  har  olika  nedbrytande  inverkan  på betong. 

När det till exempel gäller syrors agg-ressivitet och nedbrytande effekt bedöms denna  som  regel  utifrån  pH-värde,  och kraftig påverkan kan förväntas från syror med pH-värde under 4. Men inte bara pH har betydelse utan även de aggressiva jo-nernas förmåga att ta sig fram i betongen spelar roll. 

olika sorters exponeringBeträffande  exponeringsklasser  för  in-

verkan av miljö definieras, enligt SS EN 206-1, arton olika klasser inom sex olika typer av exponering:1.    Ingen risk för korrosion eller angrepp 

(X0).2.   Korrosion  föranledd  av  karbonatise-

ring (XC1, XC2, XC3 och XC4).3.   Korrosion  orsakad  av  andra  klorider 

än  från  havsvatten  (XD1,  XD2  och XD3,  till  exempel  delar  av  broar,  be-läggningar  och  bjälklag  i  parkerings-hus).

4.   Korrosion  orsakad  av  klorider  från havsvatten (XS1, XS2, och XS3).

5.   Angrepp  av  frysning  och  upptining med  eller  utan  avisningsmedel  (XF1, XF2, XF3 och XF4,  till exempel väg- och brobanor utsatta för avisningsme-del).

6.   Kemiskt angrepp (XA1, XA2 och XA3).

För exponering 6 avses kemiskt angrepp i jord och grundvatten, vid temperaturer mellan 5 och 25 grader Celsius. 

Specificerade gränsvärden för expone-ringsklass XA3 (grundvatten) listas i ta-bellen. XA3 betecknas som starkt aggres-siv miljö enligt tabellen (XA står för che-mical attack).  Det  mest  ogynnsamma värdet för en enskild kemisk komponent bestämmer klassen.

Rekommenderade gränsvärden för be-tongsammansättning och egenskaper för betong  inom  olika  exponeringsklasser listas vidare i EN 206-1, Bilaga F. 

För  XA3  rekommenderas:  högsta  vct 0,45, lägsta tryckhållfasthetsklass C35/45, lägsta cementhalt 360 kg/m3, samt sulfat-resistent cement. 

Som  komplement  till  SS  EN  206  an-vänds i Sverige SS 137003, som beskriver kompletterande svenska krav och rekom-mendationer som fordras eller tillåts. En-ligt  motsvarande  rekommendation  för gränsvärden i SS 137003 anges: högsta vct 0,40, lägsta bindemedelshalt 200 kg/m3, samt hållfasthetsklass = 42,5. 

Cementhalten  bestäms  i  varje  enskilt fall, liksom största tillåtna mängd tillsats-medel. För vägledning beträffande expo-neringsklasser  refereras  till  Betongrap-port 11. 

Aggressiv miljö i P-hus Exempel  på  olika  användningsområden för betong i aggressiv miljö är broar, ga-rage  och  parkeringsdäck,  djurstallar, djurfodertankar, reningsverk och matav-fallsanläggningar. Även betongkonstruk-tioner  i  simhallar  uppvisar  skador  till följd av miljön.

I  brokonstruktioner  utsätts  betongen för inverkan från trafik i form av belast-ningar,  som  svängningar  och  mekanisk påverkan, med mera, och klimat, till ex-

Betong Betong i anläggningar som tar hand om matavfall behöver skyddas. Lak-vattnet är surt och temperaturen hög. Detta kräver extra tålig betong eller att betongen skyddsbehandlas. Det som behövs närmast är en kravspecifikation för tätskikt.

surt lakvatten från matavfallskadar biogasanläggningAv ylva edwards, tekn dr, CBI Betonginstitutet

ylva edwards är tekn. doktor i Väg­teknik (från KTH) och arbetar som senior­forskare på Materialgruppen vid CBI Betonginstitutet i Stockholm.

FÖR

FAT

TA

REN

Tabell: Gränsvärden för exponeringsklass XA3 (enligt SS EN 206­1, Tabell 2).

Kemisk komponent Gränsvärden

SO42-�(mg/l)� >�3000�och�=�6000pH� <�4,5�och�=�4,0CO2�(mg/l)�� >��100�upp�till��

mättnadNH4+�(mg/l)� >�60�och�=�100Mg2+�(mg/l)� >�3000

empel stora temperaturvariationer, men även för en rad nedbrytningsprocesser un-der inverkan av exempelvis vatten, väg-salt och luftföroreningar. 

Nedbrytningsprocesserna är av meka-nisk  eller  kemisk  natur  och  resulterar  i betongskador och armeringskorrosion. 

Garage och parkeringshus tillhör kan-ske den mest utsatta typen av betongkon-struktioner när det gäller armeringskor-rosion. Korrosionen orsakas av klorider från tösalt som bilarna drar med sig in i anläggningen vintertid. Under  torra vä-derförhållanden torkar det tillförda vatt-net bort, medan kloriderna stannar kvar och  kloridhalterna  i  betongen  ökar  för varje  säsong.  Här  behövs  täta  och  slit-starka skyddsbeläggningar.

ska klara urin och tvättmedelI djurstallar är betong det dominerande golvmaterialet. Betongen bryts även här ner av mekaniskt slitage och kemisk på-verkan. Mekanisk förslitning uppstår till följd av påverkan från djurens klövar och från  utgödslingsskrapor.  Den  kemiska påverkan kommer dels från djurens urin som är basisk, vilket påverkar cementens bindning av sandkornen, dels  från vissa fodermedel  som  exempelvis  vassle  som bildar syror. 

Här behövs speciella byggnadsteknis-ka krav på fuktisolering, skydd mot röta och korrosion. Materialen som används måste  således  kunna  motstå  mekanisk påverkan  och  angrepp  från  kemiskt  ag-gressiva  ämnen  som  urin,  gödsel,  tvätt-medel, fodermedel, mjölksyra med mera.

surt lakvattenBiologiska  behandlingsanläggningar  för matavfall  är  ytterligare  ett  exempel  på betongkonstruktioner med behov av spe-

ciella  byggnads-  och  materialtekniska kravspecifikationer för att undvika ned-brytning av betong och armeringskorro-sion till följd av kemiska angrepp. 

Lakvatten från matavfall innehåller re-lativt höga halter av olika salter och orga-niska syror, främst ättiksyra, och är som regel relativt surt, med pH-värde kring 4. Det är visserligen känt att organiska syror såsom  ättiksyra  har  en  kraftigt  nedbry-tande effekt på cementpastan i betongen, men i lakvattnet finns även andra skadliga komponenter  såsom  ammoniumjoner och  fosfater  vilka  ytterligare  kan  skada betongen. 

När  det  gäller  förväntade  temperatu-rer  på  lakvattnet  och  aktuellt  underlag ligger själva kompostmaterialets tempe-ratur  på  cirka  70  grader  Celsius  under nedbrytningsprocessen. Här krävs myck-et tålig betong och/eller skyddsbehand-ling.  Golv  i  mottagningshallar  behöver dessutom ha god slitstyrka mot påverkan från de insamlingsutrustningar som an-vänds där. 

tätskikt och beläggningEn  inledande  studie  ”Kartläggning  av vittrings- och korrosionsskador på biolo-giska behandlingsanläggningar” genom-fördes  under  åren  2009–2010  inom  ett ”Waste  Refinery”  projekt.  Bland  annat undersöktes  fyra  behandlingsanlägg-ningar  genom  analys  av  lakvatten  från matavfall, analys av borrkärnor och ana-lys av armeringskorrosion.

Resultaten  visade  att  betong  inte  har tillräcklig motståndskraft  i den aktuella aggressiva  anläggningsmiljön.  Vidare konstateras i rapporten att någon form av tätskikt behövs för att säkerställa betong-konstruktionernas funktion, och att tät-skiktet måste tåla den aggressiva miljön 

och den trafik som förekommer på plats.En ny studie föreslogs därför med av-

sikt  att  ta  fram  kravspecifikationer  för tätskikt på betong i aggressiv matavfalls-miljö. 

Resultat från denna studie redovisas i en rapport, och beskrivs kortfattat i föl-jande avsnitt. Viktiga egenskaper för tät-skikt  och  beläggning  beskrivs  schema-tiskt i figur 2.

kraven på tätskiktetSyftet med projektet har varit att formu-lera ett antal allmänna tekniska krav för tätskikt eller tätskiktssystem som skydd på betongunderlag  i biologiska behand-lingsanläggningar  för  biogas-  och  kom-post/matavfallsanläggningar. 

I den föreslagna specifikationen ingår krav på:•   Tjocklek•   Hårdhet•   Draghållfasthetsegenskaper•   Flexibilitet vid låg temperatur•   Vattenabsorption  och  beständighet 

mot vatten•   Vattentäthet•   Kemikaliebeständighet•   Kompatibilitet med bitumen•   Beständighet mot termisk åldring•   Vidhäftning•   Skjuvhållfasthet•   Spricköverbryggande förmåga•   Kemikaliebeständighet (applicerad på 

betong)•   Beständighet mot avrinning vid högre 

temperaturer (vid applicering på icke horisontella ytor)

•   Motstånd mot packning av ett asfaltla-ger

•   Halkbenägenhet•   Slitstyrka

Figur 1. Ett skadat betonggolv i en biologisk behandlingsanläggning. Atleverket i Örebro. Foto:�SP

Fortsättning s. 36 P

nr 2   B   2011 husbyggaren 35

Figur 2. Viktiga egenskaper för tätskikts­ och beläggningssystem på betong i biologiska behandlingsanläggningar.

 Kravspecifikationen är att betrakta som ett underlag när tätskiktssystem ska väl-jas för betongkonstruktioner, och förvän-tas underlätta vid en jämförelse av olika system. Det blir också lättare för tillver-kare och entreprenörer att redovisa pro-duktens  förväntade  funktionella  egen-skaper. 

Kemikalieresistens mot lakvatten är en avgörande egenskap som studerats speci-ellt, som följd av resultaten från den inle-dande  studien.  Föreslagen  provlösning och metodik behöver emellertid verifie-ras.  Detta  kommer  att  genomföras  i  ett kommande projekt.

Branschen har medverkatKontakter har tagits med en lång rad till-verkare, experter och entreprenörer om möjliga produkter för tätskikt/tätskikts-system  på  betong  i  biologiska  behand-lingsanläggningar. 

Aktuella teknologier baseras på epoxi, polyuretan,  polyurea,  akrylat  och/eller bitumen(asfalt)-baserade  material.  I  fi-gur 3 visas sprutapplicering av polyurea.

Ett antal tillverkare har tillfrågats om lämpliga system mot bakgrund av resul-taten från den inledande studien, när det 

gäller  lakvatten,  hög  temperatur  och eventuellt  slitage.  Produktdatablad  har begärts in. 

Åtta olika system rekommenderas från fem  olika  tillverkare/experter  (Nils Malmgren  AB,  Zel-Aaren,  Elmico,  Stir-ling Lloyd och The Hanson Group LLC).

En  jämförande  materialteknisk  be-dömning har genomförts  för  tre system som använts eller övervägts till biologiska behandlingsanläggningar. 

Bedömningen  utgår  från  redovisade egenskaper och provning enligt tillverka-rens  uppgift,  och  jämförs  med  relevant motsvarande  provning  och  egenskaper för liknande typer av tätskikt på till exem-pel broar. Avsikten har varit att se hur väl det  går  att  jämföra  olika  produkter,  av-sedda för samma applikation, utifrån nu-varande produktspecifikationer. 

kravspecifikation saknasI  rapporten  konstateras  bland  annat  att det finns en rad olika teknologier, mate-rial  och  system  på  marknaden  som  kan förväntas  fungera  som  tätskikt  och skyddsbeläggning till biologiska behand-lingsanläggningar, men att relevant krav-specifikation saknas. Olika provningsme-

toder  har  därför  som  regel  använts  av tillverkaren,  för olika system, och prov-ningsresultaten  och  egenskaperna  blir därmed inte direkt jämförbara. 

Kemikalieresistens  mot  lakvatten  är speciellt viktigt liksom nötningsresistens för  beläggning  på  golv.  Rapporten  före-slår  att  arbetet  med  laboratoriestudier och uppföljning i  fält av utvalda system fortsätter.

Rapporten publiceras på Waste re fin-ery’s hemsida www.wasterefinery.se  D

Referenser:

Boubitsa�D.,�Hellström�H.,�Henriksson�G.,�Åkesson�U.,�Kartläggning�av�vittrings-�och�korrosionsskador�på�biologiska�behandlings-anläggningar,�Waste�Refinery�rapport,�2010.SS�EN�206-1,�Betong�–�Del�1:�Fordringar,�egenskaper,�tillverkning�och�överensstäm-melse,�2000.SS�137003,�Betong�–�Användning�av�EN�206-1�i�Sverige,�2008.Betongrapport�11,�Vägledning�för�val�av�exponeringsklass�enligt�SS�EN�206-1,�Svenska�Betongföreningen,�2002.

36� husbyggaren nr 2   B   2011

P

Figur 3. Sprutapplicering med polyurea.

nr 2   B   2011 husbyggaren 37

38� husbyggaren nr 2   B   2011

Precis innan jul överlämnade regeringen två remisser till lag-rådet. Den ena remissen handlar om lagändringar i nya plan- och 

bygglagen medan den andra handlar om ändringar i strandskyddet. 

Fler lättnader i strandskyddetFörslaget om ändringar  i strandskyddet var tvådelat. Det ena förslaget handlar om att kommunerna ska få rätt att upphäva strandskyddet  eller  meddela  dispenser från strandskyddet. Denna rätt ska enligt förslaget gälla om strandskyddsområdet skulle  vara  ett  statligt  vattenskyddsom-råde  eller  ett  miljöskyddsområde  enligt 7 kap miljöbalken. 

Förslaget är i linje med de ändringar i strandskyddsbestämmelserna som med-delades år 2009 och som har som mål att kommunen ska ha rätt att meddela dis-pens  eller  upphäva  strandskyddet  inom de områden över vilka de har rätten att besluta om skydd. 

Den andra ändringen som föreslås i re-missen är att en del av Ångermanälvens mynningsvik får pekas ut som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lä-gen där lättnader för strandskyddet gäl-ler. De områden som fortfarande inte får pekas  ut  är  de  som  ingår  i  världsarvet Höga  kusten.  Lagrådet  hade  ingen  in-vändning mot förlagen.

Dessa  förslag  kommer  sannolikt  att träda i kraft den 2 maj 2011. 

ändring igen i nya PBlFörslaget  om  komplettering  i  den  nya 

plan-  och  bygglagen  som  träder  i  kraft den 2 maj 2011 innehåller flera ändringar, varav de flesta är rent språkliga. 

Den största ändringen är att man har försökt  att  reparera  den  fallgrop  som fanns i paragraferna avseende lov (exem-pelvis bygglov) och att dessa skulle vinna laga kraft. Som påtalades i artikeln ”Fall-gropar med den nya plan- och bygglagen” i Husbyggaren 2010 nr 6,  så  fanns det  i bestämmelserna  en  problematik  över vilka som underrättades om beslutet och vilka som hade rätt att överklaga beslutet om lov. 

Det  som  påtalades  var  att  ”Verksam-hetsutövaren, det vill  säga en känd sak-ägare, som på grund av kommunens miss-tag inte fått tillfälle att yttra sig i samrådet kan överklaga utan tidsbegränsning med konsekvensen att nybyggda hus måste ri-vas. Den nya PBL råder inte bot på denna situation.  En  bygglovssökande  måste fortfarande  kontrollera  att  kommunen gör rätt i sin handläggning och kan inte, såsom den nya lagstiftningen ger sken av, lita på att en kungörelse i Post- och inrikes tidningar täcker upp för kommunens for-mella misstag.”. 

nya sätt informeraSå hur har regeringen föreslagit att lagen ska se ut så att man täcker upp detta sce-nario? 

Lagförslaget är enligt följande. Parter-na och de som har yttrat sig i ärendet ska meddelas beslutet genom delgivning. De-ras överklagandefrist börjar räknas från den dag som de blev delgivna beslutet. 

De  som  är  grannar  eller  innehar  sär-skild  rätt  till  någon  tomt  eller  fastighet som direkt gränsar till området som lovet gäller ska meddelas besked om att beslut har fattats, vad det huvudsakliga innehål-let  i  beslutet  är  samt  var  beslutet  hålls tillgängligt. 

Detta meddelande behöver inte delges och man har i lagrådsremissen under skä-len till ändring öppnat för att meddelan-det i framtiden kan lämnas elektroniskt. 

Samma information, som i meddelan-det, ska samma dag kungöras i Post- och inrikes tidningar. Kungörelsen i Post- och inrikes tidningar och meddelandena till grannarna anses delgivna en vecka efter att  beslutet  har  kungjorts.  Även  övriga kända sakägare ska få besked skickat till sig precis som grannarna. 

Det finns dock ett undantag när det gäl-ler övriga sakägare. Anser kommunen att det i förhållande till vilket sätt som sak-ägarna berörs och i vilken grad de berörs inte står i proportion till de kostnader och de besvär det innebär för kommunen att sända  meddelandet  till  dessa  behöver kommunen  inte  sända  ut  meddelandet utan de anses då vara underrättade till-sammans med alla andra i Post- och inri-kes tidningar. 

oklart rättslägeTar då denna ändring bort problematiken för bygglov? 

Det är tveksamt. Vad händer om kom-munen anser att det är värt besväret att skicka  meddelande  till  alla  kända  sak-ägare men man missar någon trots mass-utskicket? Har då denna sakägare rätt att överklaga hur långt fram i tiden hon eller han vill, eller inte? 

Rättsläget  är  fortfarande  oklart  och svar kommer först sedan denna fråga prö-vats i domstol.  D

Juridik Kommuner får från och med maj 2011 utökad rätt att meddela dispens eller upphäva strandskyddet. I maj träder också en ändrad plan- och bygglag i kraft. En oklarhet som kvarstår är när bygg-lovet vinner laga kraft. Framför allt om det verkligen gör det.Av pia pehrson, advokat och caterina carreman, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

§ §§§ §§

oklarheter i PBl kvarstårtrots nya ändringar

nr 2   B   2011 husbyggaren 39

i takt med teknisk utveckling blir det  allt  enklare  att  använda  olika tekniska stöd för att få ta del av den information som finns utlagd på in-

ternet.  Nu  har  även  Husbyggaren  ökat tillgängligheten.

Genom att gå in på www.husbyggaren.se, välja Arkiv och klicka hem ett nummer kan man numera bläddra i tidningen på datorskärmen eller i smarta telefoner.

Flera spårMed nya publiceringsplattformar öppnas nya möjligheter att ta del av information. Som bäst är det flera olika spår som ut-vecklas.  Ingen  kan  med  säkerhet  idag 

säga vilken plattform som blir standard i framtiden.

Lika lite vet vi om framtida läsare kom-mer  att  läsa  sina  ”tidningar”  enbart  i handdatorer, på läsplattor eller i sina te-lefoner, eller om det finns en framtid kvar för den traditionella papperstidningen.

ska innehåll bestämma formMen även om ingen vet och mycket hän-der, så kvarstår i alla fall en sak: basen, det vill säga själva tidningen.

För en tidning som Husbyggaren, som i  huvudsak  består  av  en  blandning  av forskningsinriktade  artiklar,  praktiska exempel på hur byggmetoder och -tekni-

ker omsätts i verkligheten, omvärldsana-lyserande inlägg, samt krönikor, behöver varje text ett ganska omfattande utrym-me.

En text som ska ge en gedigen insikt, genom att ge bakgrund, förklara och re-dovisa, samt dra slutsatser, måste få följa sin tråd från början till slut, vilket kräver utrymme.

Så frågan är om man ska ge sig  i kast med att korta och förenkla ”forskningsar-tiklar” så mycket att de blir bekväma att ta del av i exempelvis en smart telefon el-ler på mindre läsplattor? 

Inom  journalistiken  är  detta  en  klas-sisk fråga som alltid dyker upp vid teknik-byten, som egentligen är en sorts byte av informationsbärare; är det innehållet el-ler formen som ska styra?

kvar i pappersformVi tror att en tidning som Husbyggaren har sin giv-na plats som papperstid-ning,  åtminstone  ett  tag till. Men det hindrar  inte att  vi  följer  utvecklingen eller gör texterna i tidning-en tillgängliga på olika sätt. Nu kan man bläddra i Hus-byggaren  och  få  en  snabb överblick  över  varje  num-mer sedan år 2009.

Det  är  också  fortfarande möjligt att via sök-funktionen leta fram artiklar i vår gedigna databas och ta hem, och printa ut om man föredrar att läsa på papper, de önskade alstren som pdf.  En  tjänst  som  vi  märker ökar allt mer i popularitet.

Så; varsågoda!  D

40� husbyggaren nr 2   B   2011

it Vi har gått mot att alla och allt ska vara tillgängliga överallt och närsom. Inte minst information. Numera kan du ta upp Husbyggaren och bläddra i den oavsett var du befinner dig, om du bara har en smart telefon, eller en datorskärm tillhands.

nu kan du bläddra fritti husbyggarenAv margot granvik, redaktör

Nu går det att bläddra i Husbyggaren på skärmen

nr 2   B   2011 husbyggaren 41

42� husbyggaren nr 2   B   2011

Form & teknik Inom byggandet kan man utnyttja tekniken och mate-rialet som symbol och yta, eller som system och genomgripande karaktär. Valet är med dagens byggtekniska verktyg fritt, men förhållningssätten är vitt åtskilda. Tektoniken, som en konkret metodik, kan stödja utvecklingen av byggprocesser.Av andreas falk, arkitekt SAR, tekn dr, ateljefalken@yahoo.se

ett material kan hanteras och utnyttjas  på  varierande  sätt.  Ett byggsystem kan utnyttja material och komponenter olika, beroende 

på det valda förhållningssättet till tekni-ken,  produktionen  och  byggsekvensen, och avslöja, dra nytta av eller ta avstånd från  konstruktionen,  tekniken,  och  där-med ett tektoniskt förhållningssätt. 

Konsekvenserna står sedan att avläsa i både arkitekturens uttryck och  i många fall även i notan för byggnadsverket.

Finnes: begreppBegreppet  tektonik  används  ofta  inom byggande och arkitektur med en vag defi-nition med dragning åt det konstruktiva. Kenneth  Frampton  har  uttryckt  förhål-landet som att all arkitektur som form, tar sin  utgångspunkt  i  något  konstruktivt, något  konkret  och  vartefter  utvecklas som  en  konstform,  ett  konstnärligt  ut-tryck. 

Måhända är detta ett uttryck färgat av fasen som de digitala designverktygen be-fann sig i under det tidiga 1990-talet, när hans bok om tektonik kom i tryck. Idag, när  datorverktygen  och  modellerings-programmen fört oss vidare mot en frifor-mad  uttryckspalett,  har  förvisso  det konstnärliga  sökandet  efter  nya  former och uttryck skapat sin egen plattform för gestalter som söker sina konstruktioner och inte tvärt om. 

Något  som  dock  alltjämt  får  ses  som giltigt är Framptons tes att om konstruk-tionen är väl utförd så utgör den inte bara en  förutsättning  för  varje  uppfört  arki-tekturexempel utan därtill erbjuder den moderna kreativa arkitekten ett antal ut-gångspunkter för att skapa nya former. 

sökes: definitionerSom  avslutning  på  det  ovan  refererade stycket tillfogar Frampton att konceptet 

arkitekt rentav är otänkbart utan kunskap och erfarenhet av konstruktion. Här går vanligtvis meningarna isär idag. 

Förvisso  är  det  så  att  arkitektur  som konstnärlig visionär verksamhet utveck-lats starkt under senare år och att digitala modeller  söker  omdefiniera  referens-punkter,  begrepp  och  verklighetsupp-fattningar. Men faktum kvarstår när det gäller det byggbara och beboeliga: arki-tektur  kan  inte  existera  utan  konstruk-tion. Det är då upp till var och en att för-hålla sig till det nödvändiga.

Anne Beim sorterade i sin doktorsav-handling från år 1999 upp tektoniska vi-sioner i tre kategorier:–   processen & teknologin, –   komponent & komposition, och –   separation & integration.

Hon  resonerade  utifrån  olika  valda byggnadsexempel. 

I dagsläget gäller fortfarande att hand-griplig arbetskraft och traditionella hant-verksmetoder kombineras med mekani-serade  och  digitala  high-techmetoder. Synergier  mellan  tekniska  innovationer och  progressiva  arkitektoniska  idéer  är emellertid inte självklara. Vilka typer av idéer och element avgör konstruktionen i praktiken? Varför har vissa idéer föränd-rat konstruktionen medan andra förblivit en tanke? 

effekten av ett konstruktivt fokusBakom detta ligger mycket väl formgiva-rens förhållningssätt till tekniken, liksom förståelse  för  konstruktionens  verklig-het.  När  denna  är  väl  beaktad  utnyttjas dess delar, både  fysiska och organisato-riska,  som  medvetna  formgivningsverk-tyg. 

Det  finns  många  exempel  genom 1900-talets arkitekturhistoria på de olika av  Beim  definierade  kategorierna  ovan och de vittnar om effekten av hur ett visst 

fokus i gestaltningsprocessen, en viss tek-nikmedvetenhet, kan komma till uttryck i den färdiga produkten. 

Processen och teknologin kommer till uttryck  i  I-balkens  rationalitet,  kompo-nent och komposition leder till standar-disering av produkter, separation och in-tegration har betydelse för behandlandet av undersystem i byggnaden och hante-ringen av en byggnads olika delar.

I  den  andra  kategorin  citerar  Beim Charles Eames som år 1949 skrev att det är intressant att betrakta hur rigiditeten hos ett system kan resultera i fri använd-ning av en byggnadsyta och hur de flesta rationella konstruktionstyper resulterar i mönster och texturer. 

när ytan skiljs från innehålletUngefär  samtidigt  med  världsutställ-ningen  i Shanghai  ifjol deklarerades att fasaden nu kommit att frikopplas som ar-kitektoniskt uttrycksmedel från den öv-riga byggnaden, och att den därmed kun-de påverkas mer genomgående av ett ar-kitektoniskt koncept och av arkitekternas fria formsökande och dito skapande. Det-ta påstående kan styrkas av ett antal pa-viljongexempel, där fasaden lever ett mer eller mindre eget liv på distans från själva byggnaden. 

Vad som emellertid också är tydligt här är att fasaden tar uttrycket som enda upp-gift,  medan  funktionen  som  klimatskal lämnas  därhän,  eller  rättare,  åt  byggna-den innanför fasaden att klara. Detta ska-par alltså behovet av dubbla fasader – en fräck och flådig och en anonym och funk-tionell. 

Så länge ekonomin finns för uppföran-de av dubbla fasader och så länge den inre fasaden fyller alla de praktiska funktioner som den yttre inte längre hanterar är allt gott. Men frågan är hur hållbart detta är?

Dubbla fasader kan medföra synnerli-

kan fasaden frikopplas för att uttrycka form

gen praktiska funktioner som mellanlig-gande  ventilationsskikt,  uppvärmnings- och kylningszoner, teknikzoner, kommu-nikationsytor och så vidare, och åtskilliga exempel finns där man utnyttjar dubbla skikt både resursbesparande och arkitek-toniskt synergiskapande. 

yttre fasad skuggar en inreI fråga om Beims tredje kategori citeras Peter Smithson, en av de ansvariga arki-tekterna för biblioteket i Alexandria som uppfördes åren 1989–90, med hans erfa-renhet  att  den  mest  påverkande  kon-struktionsaspekten i fallet med bibliote-ket var integreringen av klimataspekter i fasadutformningen. 

Utnyttjandet av en dubbel  fasad möj-liggör  variation  och  klimatanpassning  i det yttre höljet beroende på orientering och  vädersträck.  Fasaden  fungerar  där-med som ett flexibelt konstruktivt system för olika  fasadbeklädnader och det som håller  byggnadens  uttryck  samman  är systemets konstruktiva rytm. I bibliote-ket valdes ett system med en yttre fasad som  skuggar  ett  inre  fasadsystem  och luftkonvektion  i  mellanrummet  kyler byggnaden. 

Inom rimlighetens ram finns här även ett fullt realistiskt val mellan att dölja den verkliga byggnadens konstruktiva karak-tär och att exponera densamma och ut-nyttja den i Framptonsk anda.

överdriva eller döljaDet finns förvisso en möjlighet att med en fristående fasad ge förstärkta uttryck för konstruktiva  system  och  materialkarak-tärer,  utan  risk  för  negativ  påverkan  på byggnaden. Här kan laboreras med effek-ter som exponering av konstruktionsele-ment och detaljer, okonventionella mate-rial i offerskikt som trots snabb nedbryt-ning  inte  äventyrar  funktion  och  skick hos  den  bakomliggande  byggnadskrop-pen. 

Det är på samma gång nära till hands att kunna skapa en fasad och en symbol som helt döljer den faktiska byggnadens konstruktion. 

Å andra sidan finns en risk för att auto-nomt  friformade  fasader  som  överlåter flera  funktioner  som  klimatskal  åt  bak-omliggande strukturer medför byggnads-tekniska nackdelar. En sådan kan till ex-empel vara risk för brandspridning, över 

en brandkänslig yttre fasad eller genom skorstenseffekter  i  det  mellanliggande luftskiktet. 

Det finns många faktorer som behöver tas  om  hand  och  funktioner  som  måste tillgodoses  och  säkerställas.  Det  är  där-med inte helt lyckosamt, ur ett professio-nellt perspektiv, att frikoppla fasaden så att den inte längre kan fylla den tekniska funktion som den ursprungligen haft. Det draget ger i ett extremt perspektiv arki-tekten rollen som make-upartist medan den svarta lådan bakom tas om hand av andra  yrkesdiscipliner  i  byggprocessen. Det  finns  redan  både  divergerande  och konvergerande professionsrelaterade ut-

vecklingsmönster,  där  de  divergerande sällan är av godo för vare sig byggprojekt, processer  eller  hållbarhet  ur  ett  sam-hällsperspektiv. Därmed inte sagt att pro-fessionerna  ska  förenas,  men  gränssnit-ten  måste  underhållas  och  samverkan och  synergier  ha  förutsättningar  att  ut-vecklas.

höga kompetenskravDet  formspråk  och  formmässiga  effekt-sökeri som präglar många samtida arki-tektkontor över hela världen ställer höga krav på kompetensen hos konstruktörer och  byggare.  Utnyttjandet  av  allt  mer 

nr 2   B   2011 husbyggaren 43

Figur 1. Spanska paviljongens fasad av flätad rotting fäst på bakomliggande stålfackverk. Foto:�Andreas�Falk

Fortsättning s. 44 P

komplexa geometrier i samtida byggpro-jekt ställer krav på komplexa konstrukti-va strukturer och bärsystem, vilket utma-nar konstruktörer och tillverkare. 

Ett sätt att hantera komplexiteten är att systematisera  och  rationalisera  proces-sen för design, konstruktion och produk-tion, således en diametral motreaktion. 

Digitala konstruktionsverktyg innebär många gånger idag svarta lådor där för-ståelsen  för  och  förmågan  till  inblick  i involverade processer brister, vilket är ett potentiellt problem även om själva kom-plexiteten hanteras effektivt på detta sätt.

svarta lådor eller förståelse?Inom International Association for Shell 

and Spatial Structures fokuserar Structu-ral Morphology, som är en av arbetsgrup-perna,  på  utveckling  av  processer  och metoder  att  effektivisera  den  konstruk-tiva utvecklingen som de komplexa geo-metrierna förutsätter. 

Utmaningar som är dagsaktuella är be-skrivning och kontroll av geometrier, stu-dier  av  sambandet  mellan  konstruktiva geometrier och mekaniskt beteende, di-gitala  tekniker  för  utformning,  beräk-ning,  optimering,  formutveckling  och parametrisering  samt  teknologiöverfö-ring mellan discipliner som normalt inte inkluderas i byggandet idag, såsom mate-matik och biologi. 

Och den övergripande frågan är denna: 

behöver vi svarta lådor eller ökad förstå-else? 

De  svarta  lådorna  erbjuder  effektiva hjälpmedel  att  åstadkomma  det  kom-plexa  men  för  kontrollen  över  själva formarbetet och dimensionerandet bort ifrån formgivaren. I den ökade förståel-sen finns å andra sidan synnerligen inspi-rerande utmaningar både för den arkitek-toniskt  engagerade  ingenjören  och  den tekniskt kommunikative arkitekten. 

Betongens många uttryckBetong som material är ytterst formbart och med armerad betong kan nästan vil-ken  konstruktion  och  form  som  helst åstadkommas, om blott ekonomin och ra-tionella  produktionsfaciliteter  finns  till hands. Rolex Learning Center som stod färdigt år 2010 i Lausanne har omnämnts tidigare under rubriken Form & Teknik, som ett extremt friformat böljande dub-belt betongskal som höjer och sänker sig över marken som kullar och dalar.

Ekonomiskt var det möjligt att uppföra när det beställdes genom en arkitekttäv-ling år 2004 och byggdes, men det skulle troligen vara omöjligt att finansiera i da-gens ekonomiska läge. 

Påverkar slutlig formBetong  i  form  av  repeterade  bärande 

44� husbyggaren nr 2   B   2011

Figur 2. Svenska paviljongen. Foto:�Andreas�Falk

Figur 3. Fasaddetalj av perforerad plåt, svenska paviljongen. Foto:�Andreas�Falk

väggskivor eller pelare är ytterst konven-tionellt som byggskick och kan utnyttjas som både arkitektoniskt och konstruktivt koncept  med  starkt  tektoniskt  anslag. Men också här finns utrymme för extre-mer, alltifrån det traditionellt ortogonala och regelbundna som kan reduceras till ren konstruktion till det upplöst oregel-bundna  tvärsnittet  som vid  första påse-ende kan reduceras till ren form.

Översättningen  av  form  i  de  digitala verktygen medför en potentiell påverkan på  formgivningsprocessen  och  därmed på den slutgiltiga formen. Huruvida for-men byggs upp genom definition av ytor, linjer eller punkter, och faktorer som in-formationsöverföring  och  det  parame-triska tillvägagångssätt har stor påverkan på graden av komplexitet, också ifråga om system som på första skissen och vid för-sta påseende är rent ortogonala.

Att hantera materialet och teknikenEtt gemensamt intresse för det tektonis-ka, hur byggnaden hänger ihop och byggs upp, hur den behöver verka konstruktivt för att fungera effektivt med önskade kva-liteter och uppnådd attraktionskraft i det samtida  arkitektursammanhanget  är  en öppning mot rationella processer och sy-nergier både i metod, process och uttryck. 

Tektoniken,  inte  som  teoretiskt  be-grepp men som en grund och som en kon-kret metodik, har mycket goda förutsätt-ningar  att  stödja  utvecklingen  av  både hållbara byggprocesser och väl fungeran-de resultat av desamma.  D

Referenser:

Beim,�Anne,�”Techtonic�Visions�in�Architec-ture”,�Kunstakademiets�Arkitektskole,�Köpenhamn�1999.

Borgart,�Andrew,�”New�Challenges�for�the�Structural�Morphology�Group”,�Journal�of�the�International�Association�for�Shell�and�

Spatial�Structures,�Vol.�51�(2010)�No.�3,�Madrid.

Frampton,�Kenneth,�”Studies�in�Techtonic�Culture”,�MIT�Press�1996.

Pereira,�Emilio,�”�The�Structural�Concept”�Detail�2010:9,�Forschung�und�Lehre,�

München�2010.Reiser,�Jesse�och�Umemoto,�Nanako,�”Atlas�

of�Novel�Tectonics”,�Princeton�Architec-tural�Press,�New�York�2006.

www.rolexlearningcenter.ch���������������������������������������������������

nr 2   B   2011 husbyggaren 45

Figur 4. Franska paviljongen, vars fasad spelar ett helt eget spel omkring byggnaden. Foto:�Andreas�Falk

46� husbyggaren nr 2   B   2011

Noterat

Snåla inte på golvbrunnen när du renoverar badrummet! Det kan kosta 150 000 kronor och mer att renovera ett badrum.

Ändå  väljer  många  att  be-hålla  den  gamla  golvbrunnen och spara några tusenlappar.

– Gamla och felaktigt instal-lerade golvbrunnar eller dålig anslutning av tätskiktet är den vanligaste orsaken till vatten-skador, säger Thomas Helmer-son,  VD  för  Säker  vatten  AB som svarar för auktorisation av VVS-företag.

Anticimex  står  bakom  lan-dets största undersökning nå-gonsin  av  svenska  badrum. Badrummen  i  110  000  villor har undersökts. Vart fjärde ris-kerar eller har redan drabbats av vatten- eller fuktskador.

Den största orsaken är golv-brunnar. Dessa svarar för hela 

37 procent av anmärkningarna från  Anticimex  besiktnings-män.

Det här förvånar inte Säker vatten AB. 

– Vattenskadorna är ett jät-teproblem som kostar försäk-ringsbolagen  och  fastighetsä-

garna  100  miljoner  kronor  i veckan.  Det  är  så  mycket  att vattenskador inte längre är ett tekniskt problem utan ett sam-hällsproblem, säger Rolf Kling, tekniskt ansvarig på VVS Före-tagen.

Enligt  Anticimex  finns  det tre  orsaker  till  att  golvbrun-narna är ett särskilt stort pro-blem.  I  äldre  villor  är  golv-brunnar och hela badrummet konstruerat för en tid då män-niskor  badade.  Med  dagens duschvanor  ska  badrummet klara av mycket mer vatten och vattenånga än vad det är kon-struerat för.

Vidare har många golvbrun-nar av gjutjärn uppnått sin tek-niska livslängd.

Slutligen är det inte ovanligt att  moderna  brunnar  monte-ras  fel,  så  att  vatten  läcker  in 

mellan golvbrunn och tätskikt.Anticimex  uppskattar  att 

det  kostar  runt  tre  miljarder kronor  att  renovera  alla  bad-rum  som  riskerar  fukt-  och vattenskador på grund av hög ålder eller felaktigt utförda in-stallationer. Det positiva är att svenska  folket  lägger  mest pengar på att renovera kök och badrum.  Det  finns  alltså  goda möjligheter att se till att det blir rätt, när man ändå rustar upp.

Enligt VVS-branschens reg-ler  ska  golvbrunnar  äldre  än från år 1990 alltid bytas vid en renovering.  Men  det  händer ofta att de får vara kvar för att spara några tusenlappar. Följ-den blir att den största riskfak-torn  blir  kvar  i  det  för  dyra pengar renoverade badrummet.

Se mer på    www.säkervatten.se  D

vart fjärde badrum riskerar vattenskada

Sätt in en ny golvbrunn när du renoverar badrummet och anlita en auktoriserad fackman!, lyder rådet.

Hur  planerar  Europas  stads-byggare  och  politiker  för  ett rikt  och  attraktivt  stadsliv? Vilka livsstilar och värden od-las i stadslandskapet? Hur dras gränserna  mellan  det  privata och det offentliga? Vilka akti-viteter och fritidsintressen ut-vecklas bäst i urbana miljöer? 

Formas  nya  bok  Bostaden i staden diskuterar aktuell euro-peisk stadsutveckling med ut-gångspunkt i flera intressanta stadsbyggnadsprojekt som be-

lyses ur ett socialt och kultu-rellt perspektiv. 

– Idén med boken har varit att jämföra och visa stadsbyg-gandet i några europeiska stä-der  som  är  inne  i  samma  ut-vecklingsfas. Vi försöker påvi-sa vilka värden det urbana livet har och hur dessa kan upprätt-hållas  med  hjälp  av  stadspla-nering, säger Inger Bergström, en av författarna till boken.

Bland annat har författarna studerat förtätningen av Lon-

don  på  South Bank,  där  förhål-landevis  prisvär-da  lägenhetsalter-nativ  integrerats med  exklusiva  vå-ningar  och  ett  tidi-gare  hamnområde på  Themsens  södra strand,  Irokos  boendekoope-rativ,  där  låga  boendekostna-der och grönska prioriterats.

– Dagens europeiska stads-byggande är inte bara inriktat 

på  nuet  och  framti-den.  Olika  "retro-stilar"  tränger  ock-så fram vid sidan av den nya modernis-men,  framhåller Karl-Olov  Arnst-berg,  bokens  an-

dre  författare.  Vi  har velat fånga in detta,  inte bara genom att ge en översikt utan också genom att göra historis-ka jämförelser.

Se mer på www.formas.se D

hur utvecklas europas städer?

De  flesta  av  Sveriges  drygt 800 000  värmepumpar  för-brukar extra mycket el när det är kallt. Många lägger av helt, för att ersättas med direktver-kande  el.  Andra  får  kraftigt sjunkande  verkningsgrad  och måste  stöttas  av  elpatroner. Följden blir att efterfrågan på el  pressas  upp  extra  mycket under kalla dygn. Effektbelast-ningen driver i sin tur upp pri-

set på elmarknaden. Detta skriver Svenska bioen-

ergiföreningen,  Svebio,  i  ett brev till Maud Olofsson.

– Det har varit alltför mycket fokus  på  elproduktionen,  och alltför  lite  uppmärksamhet  på elanvändningen, i debatten om höga  elpriser.  Elvärmen  och värmepumparna  är  huvudför-klaringen till att det blir obalans på  elmarknaden  när  det  blir 

kallt.  Annan  elanvändning,  till exempel  i  industrin,  för belys-ning, för tåg med mera, påver-kas ju inte av kylan. 

– Vi har nu vänt oss till ener-giminister Maud Olofsson och ber att hon ska låta utreda vil-ken påverkan värmepumparna har  på  elpriset  under  vintern. Det berättar Gustav Melin, vd i Svebio.

– Pristopparna  under  kalla 

dygn drar upp elpriset  för alla kunder. Den höga belastningen på  nätet  kräver  förstärkningar av  nätkapaciteten,  som  alla elkunder får vara med och be-tala, både företag och de hushåll som  valt  annan  uppvärmning, som  biobränsle  eller  fjärrvär-me.  D 

utred hur värmepump påverkar elpris

nr 2   B   2011 husbyggaren 47

48� husbyggaren nr 2   B   2011

Noterat

Det finns fortfarande allvarli-ga risker med vissa balkongty-per.  I  en  ny  bok  från  Svensk byggtjänst  poängteras  vikten av att besiktiga balkonger och att de underhålls och repare-ras på rätt sätt.

Runt om i  landet finns bal-konger som kan vara riskabla att vistas på och under. Som-maren 2009 inträffade till ex-empel ett balkongras i Skellef-teå där en person omkom och en annan skadades svårt.

– Det  finns  fortfarande många balkonger som är i be-hov  av  reparation  eller  kom-mer att bli det inom en relativt nära framtid. Delvis är det nya problem  i  ett  yngre  bestånd, bland annat i miljonprograms-områdena.  Men  det  handlar även  om  gamla  synder  som 

man har hunnit glömma bort, säger  Lars  Johansson,  expert vid CBI Betonginstitutet.

Han är författare till boken Balkonger – besiktning, repara-tion och underhåll, utgiven av Svensk byggtjänst. I boken har både  tidigare  forskning  samt nyare  erfarenheter  och  kun-nande sammanställts.

Boken  är  rikt  illustrerad med  beskrivningar  av  bal-kongkonstruktioner och foto-grafier på skador. Tanken är att ge vägledning och råd för be-siktning,  reparation  och  un-derhåll  av  balkonger  oavsett konstruktionstyp  och  bygg-nadsår.

Korrosion är det största pro-blemet  när  det  gäller  bal-kongskador,  konstaterar  Lars Johansson:

– Många av skadorna syns  inte. Det  är  där-för  viktigt att  besiktiga balkongerna och  åtgärda de  skador som  är  all-varliga.  Hur detta  ska  gö-ras  på  bästa sätt  beror  på hur  balkong-erna är byggda.

År 1965 utkom nya betong-normer  med  högre  kvalitets-krav.  Undersökningar  av  ska-dor på balkonger byggda efter att normen hade införts visar dock  att  den  inte  alltid  har följts. Allvarliga skador, inklu-

sive  rasrisk,  har  observerats. Antalet balkonger byggda mel-lan åren 1965 och 1991 – som idag är minst cirka 20 år gamla –  kan  uppskattas  till  ungefär 700 000.

Se mer på    www.byggtjanst.se  D

Färsk bok: ”Balkonger – besiktning, reparation och

underhåll”.

Konjunkturen  fortsätter  att förstärkas  kraftigt.  Den  stora generationsväxlingen  på  ar-betsmarknaden pågår och där-för kommer behovet av att rek-rytera att vara större än vid ti-digare  jämförbara  konjunk-turlägen. 

Det är märkbart att antalet bristyrken ökar. Detta innebär större möjligheter  för arbets-sökande  att  hitta  ett  arbete. Men  det  är  fortfarande  inga större svårigheter för arbetsgi-vare att rekrytera inom många yrkesområden,  vilket  det  kan bli fem till tio år framåt i tiden. 

Sysselsättningen  beräknas öka med 65 000 personer un-der  år  2011  och  tillväxten  av nya jobb sker inom ett stort an-tal yrken och i de flesta regio-ner.  Störst  ökning,  procentu-ellt, kommer det att vara inom datayrken, medan yrken inom hälso- och sjukvård samt om-sorg får lägst ökning.

Arbetsförmedlingens  yr-kesprognoser  redovisas  i  Yr-keskompassen  som  visar  att 

arbetsmarknaden kommer att förbättras för många yrken un-der  år  2011.  Yrkeskompassen är en bra vägledning om man tänker byta yrke eller ska stu-dera  och  vill  ha  råd  inför  sitt yrkesval.

Inom  de  områden  där  det kommer  att  råda  brist  på  ar-betskraft  krävs  ofta  både  ut-bildning och erfarenhet. Men mycket  talar  för  att  arbetsgi-vare kommer att tvingas sänka rekryteringskraven  och  det ökar möjligheten för nyutexa-minerade  att  hitta  ett  arbete. Störst  antal  lediga  platser kommer  det  att  finnas  på  de jobb  som  kräver  gymnasieut-bildning,  men  andelen  jobb som kräver eftergymnasial ut-bildning ökar. Däremot blir det kärvare för yrken med endast förgymnasial utbildning. Det-ta  gäller  också  de  kommande tio åren och det betyder att ar-betssökande som saknar gym-nasieutbildning  inte  kommer att se någon större förbättring på arbetsmarknaden. 

Den  positiva  förändringen är tydligast för datayrken, tek-nikyrken  och  byggnadsyrken, men även för vissa yrken inom industrin  och  transportsek-torn.  Det  betyder  ökade  svå-righeter  för  arbetsgivare  att hitta  programmerare,  syste-merare,  civilingenjörer  och högskoleingenjörer med olika inriktningar, och även flera av byggnadsyrkena,  liksom  last-bilsförare.  På  fem  och  tio  års sikt  bedöms  tillgången  på  ar-betskraft bli otillräcklig  inom dessa yrken.

Störst brist på arbetskraft under 2011:Civilingenjörer,  bygg  och  an-läggningByggnadsplåtslagareLäkareVVS-ingenjörerByggnadsingenjörer och bygg-nadsteknikerCivilingenjörer, elkraftOperationssjuksköterskorSjuksköterskor, psykiatrisk vårdFörskollärareBetongarbetare

Maskinbefäl fartygVVS-montörerLastbilsmekanikerGymnasielärare i yrkesämnenAnläggningsarbetarePlattsättareKranförareAnläggningsmaskinförareGolvläggareDistriktssköterskor

Störst tillgång på arbetskraft under 2011:MatroserBarnskötareVårdbiträdenKöks- och restaurangbiträdenReceptionisterFörsäljare, fackhandelLagerarbetareFörsäljare, dagligvarorBiologerFotograferVaktmästareAdministratör/sekreterareStädare/lokalvårdareTruckförareGodshanterare, expressbudMontörer, metall, gummi och plastJournalister  D

här finns jobben 2011

korrosion bov bakom balkongskada

nr 2   B   2011 husbyggaren 49

50� husbyggaren nr 2   B   2011

Noterat

En av landets yngsta branscher –  brandkonsulterna  –  har  or-ganiserat sig. De har gått sam-man  i  branschorganisationen Sveriges  brandkonsultfören-ing,  BRA.  En  av  föreningens första uppgifter var att få till-stånd en certifiering för företa-gen i branschen. Nu finns den. 

Syftet med certifieringen är att  säkerställa  kvalitet  på brandkonsulttjänster och dri-va  branschgemensamma  frå-gor. 

Trots att branschen brand-konsulter  är  ung,  är  uppgif-terna som den arbetar med – brandsäkerhet – etablerad se-dan gammalt.

Ändrade  lagar  och  regler och Sveriges inträde i EU ba-nade vägen för den nya bran-schen. Men samtidigt som nya regler ska definiera branschen är de tjänster som utförs base-rade  på  gamla  sanningar  och erfarenheter. 

Från att ha varit nästan helt myndighetsstyrt  har  ansvaret för  brandsäkerhet  flyttats  till byggherrarna, och de  tar ofta hjälp från brandkonsulter. Att arbeta  med  brandsäkerhets-frågor  är  en  komplex  uppgift som  kräver  både  teoretiska kunskaper och praktiska erfa-renheter.  Rätt  utfört  är  det brandsäkerhetsåtgärderna som  borgar  för  säkerheten  i byggnader  och  anläggningar, för människor och ekonomis-ka  värden.  Ett  undermåligt brandsäkerhetsarbete  kan  få katastrofala följder.

Brandkonsult  är  ett  ungt yrke,  som  egentligen  inte  är definierat i detalj. Uppgifterna som  den  som  idag  kallar  sig brandkonsult utför är äldre än den nuvarande branschdefini-tionen. 

Det  finns  ungefär  80 000 byggföretag i landet. I princip alla  projekt  som  dessa  är  in-blandade i har en större eller mindre  del  som  rör  brandsä-

kerhet,  som  ska  utformas  av någon  med  relevant  kompe-tens  inom  området.  Ju  större byggprojektet  är  desto  mer komplexa  blir  brandsäker-hetslösningarna.  Brandkon-sultbranschen  omsätter  cirka 350  miljoner  kronor  per  år. Men de är involverade i bygg-projekt  som  representerar mer  än  160  miljarder  kronor varje år. 

För  byggprocessen  är  det viktigt att ha konsulter som är vana att ingå i sådana samman-hang. VVS, el och andra kom-petenser  har  mycket  längre erfarenhet av den här typen av samarbete än brandkonsulter. Brandkonsulterna  är  ungefär lika nya i sammanhanget som miljökonsulterna. 

De företag som tagit initiativ till den nystartade branschför-eningen har i flera fall arbetat i 15 år eller längre. De har insett behovet  av  att  definiera  sina tjänster,  så  att  de  som  anlitar en  brandkonsult  kan  vara  sä-ker på vad de får. Föreningen arbetar  för  att  en  certifiering ska utformas för branschen. 

– Vi  kontaktade  Svenska brandskyddsföreningen  Sve-rige, som är en opartisk organi-sation i det här sammanhang-et.  De  har  tagit  fram  normen som certifierar brandkonsult-företagen,  berättar  Kjell  Fall-qvist,  ordförande  i  Sveriges brandkonsultförening  och själv brandkonsult sedan 25 år. 

– Svensk  brand  och  säker-hetscertifiering  kommer  att utföra certifieringarna. 

– Arbetet med utformandet av  den  nya  certifieringen  har skett  i  samförstånd  med  Bo-verket som är den myndighet som har ansvaret  för byggan-det i Sverige, säger Kjell Fall-qvist.

Se mer på    www.brabrandkonsulter.se  D

Brandkonsulter organiserar sigUtbudet  av  el  från  biokraft ökar  när  temperaturen  sjun-ker.  Det  motverkar  delvis  de pristoppar som kan uppstå på grund av elbrist. Anledningen är  helt  enkelt  att  när  det  blir kallare och efterfrågan på bio-bränslebaserad  fjärrvärme ökar, så kan kraftvärmeverken producera  mer  el,  och  samti-digt få avsättning för mer spill-värme som fjärrvärme. 

Idag  finns  cirka  150  bio-kraftproducenter spridda över hela landet. Ungefär hälften är kraftvärmeverk som produce-rar både fjärrvärme och el från biobränsle  samtidigt.  En  fjär-dedel är industrianläggningar inom företrädesvis skogsindu-strin  och  en  fjärdedel  är  bio-gasanläggningar,  vilka  ofta försörjs  med  rötgas  från  av-loppsreningsverk.

Biokraften växer och är nu Sveriges  tredje  största  kraft-

slag,  efter  vattenkraft  och kärnkraft,  och  med  sina  12 TWh  (1  TWh  =  en  miljard kWh)  ger  den  fyra  gånger  så mycket som vindkraften, eller ungefär  tre  gånger  så  mycket som  en  kärnkraftsreaktor  av Barsebäckstorlek. 

Bränslet  som  används  till biokraft är nästan uteslutande biprodukter  av  olika  sorter. Främst  biprodukter  från skogsindustrin, både i form av avverkningsrester  samt  spån, flis  och  bark  från  sågverken. Även energirika så kallade lu-tar  från  massaindustrin  an-vänds  i  stor  utsträckning  till värme- och elproduktion. Vis-sa massaindustrier har på se-nare  tid  till  och  med  blivit självförsörjande på el. 

Idag  täcks  enligt  Svensk Fjärrvärme 56 procent av det svenska  uppvärmningsbeho-vet av fjärrvärme.  D

kraftvärme tar pristopp

Den svenska elanvändningen uppgick enligt Svensk Energis prelimi­nära summering av elåret 2010 till 146,5 TWh, något högre än den svenska elproduktion på 144,6 TWh. El från kraftvärme bidrog med 19,2 TWh, varav 12,1 TWh var grön el i form av biokraft. Förnybara källor i form av bio­, vind­ och vattenkraft stod tillsammans för 57 procent av den inhemska elproduktionen. Nettoimporten av el var 1,9 TWh, motsvarande drygt 1 procent av elanvändningen.

Kraftvärmeverket Torsvik levererar förutom fjärrvär­me även cirka 80 miljoner kWh (80 GWh) el per år. Det är el och fjärrvärme som Jönköping energi säl­jer till företag och privat­personer i regionen. Foto:�Per�Jonsson

Forskare har kommit på ett sätt att koppla solfångare till den be-fintliga  varmvattenberedaren. Det  innebär  att  det  nu  kan  bli lönsamt att installera solvärme för att värma sitt eget varmvat-ten. Hittillsvarande system krä-ver att man måste byta varmvat-tenberedare, vilket  innebär att egen  solfångare  blivit  för  dyrt för de flesta hushåll.

Med den här lösningen be-räknas  elräkningen  sjunka med några tusenlappar per år samtidigt  som  de  boende  gör en insats för miljön.

– Vi har byggt och testat sys-

temet i vårt labb. Under våren kommer  vi  att  installera  en prototyp i några hus. Därefter siktar  vi  på  att  utveckla  en kommersiell  produkt  tillsam-mans med industrin. Potentia-len är stor, menar Luis Ricardo Bernardo, doktorand i energi- och byggnadsdesign vid Lunds tekniska högskola.

Systemet fungerar så att sol-fångaren  installeras  på  taket och kopplas till den befintliga varmvattenberedaren som sit-ter inomhus. Ingenting behö-ver bytas. Lösningen fungerar alltså  endast  på  hus  som  har 

varmvattenberedare, vilket of-tast är hus som värms med el. Drygt en halv miljon hus vär-mes på detta sätt i Sverige. 

Att värma hus med el är dyrt och  den  årliga  elnotan  för dessa hushåll brukar landa på 

cirka  25  000  kronor.  Med  en sådan här lösning beräknas ett hushåll  kunna  spara  runt 2 000 kronor per år. Uppskatt-ningsvis hälften av vattnet kan värmas med solfångare, resten på traditionellt sätt.  D

nr 2   B   2011 husbyggaren 51

Noterat

Hantverkstjänster  är  fortfa-rande  det  vanligaste  konsu-mentproblemet. Det visar sta-tistik  som  Konsumentverket har tagit fram. 

För  sjätte  året  i  rad  ligger boendefrågor  i  topp  i  Konsu-mentverkets  årliga  samman-ställning  över  klagomål  till landets  konsumentvägled-ningar.  Mätningarna  började år  2005  och  boendefrågorna har ständigt legat i topp.

Av  de  totalt  cirka  93 320* konsumentklagomålen från år 2010 handlade 20 135 om bo-ende, det vill säga drygt 20 pro-cent.  Mer  än  hälften  av  dem handlar om hantverkstjänster. Övriga  stora  problembran-scher är fordon och transpor-ter samt telefoni- och internet-tjänster.

Klagomålen  på  hantverks-tjänster handlar många gånger om att arbetet blev dyrare eller inte utfört på det sätt som kon-sumenten trodde var överens-kommet.  Därför  är  det  bästa rådet att alltid avtala skriftligt om  vilken  omfattning  arbetet har, hur lång tid det ska ta och vad det ska kosta. Det är även viktigt att avtala om tilläggsar-beten  som  kan  uppstå  under arbetets gång.

– Ett skriftligt avtal minskar risken för missförstånd och på så sätt vet båda parter vad de avtalat  med  varandra  ifall  en tvist skulle uppstå i efterhand, säger Eva Moberg som är bo-endeexpert  på  Konsument-verket.

Hantverkstjänster  åter-kommer  i  klagomålsstatisti-ken  och  därför  har  Konsu-mentverket tagit fram ett nytt material som hjälper hantver-karen i kontakten med konsu-menten.  Det  nya  materialet innehåller  bland  annat  en checklista och en hjälp för att fylla  i  avtalsblanketterna. Dess utom innehåller den flera tips om vad som bör vara med i en överenskommelse. 

Se mer på    www.konsumentverket.se  D

*Totalsiffran�över�klagomål�är�inget�exakt�mått�på�konsumen-ternas�problem�eftersom�64�av�landets�290�kommuner�inte�ingår�i�statistiken.�Siffrorna�från�Konsument�Göteborg�ingår�inte�heller�i�sammanställningen�eftersom�deras�kategorier�inte�sammanfaller�med�verkets.

Platsannons

lätt installera fiffig solfångare

Sista ansökningsdag är 3 mars

hantverkare toppar klagolista

52� husbyggaren nr 2   B   2011

Marknadsnytt

Med en enkel  touch-funktion 

kan  hyresgäster  med  en  per-sonlig ”tagg” numera boka tid i  tvättstugan.  Systemet  håller på att utprövas i Öbacka av AB Bostaden i Umeå.  D

AB Bostaden i Umeå 090­17 75 04 elisabeth.lind@bostaden.umea.se

enklare boka tvättid

Efter årsskiftet testas alla sol-fångare som är berättigade till bidrag på lika villkor enligt So-lar  Keymark.  Solfångarpake-tet  Svesol  Premiums  solfång-armodul Wagner Euro L20 AR är  Sveriges  effektivaste  plana solfångare för villor.

Solfångaren  Wagner  Euro L20 AR, som ingår i solfångar-

paketet  Svesol  Premium,  har högst beräknat årligt energiut-byte bland plana solfångarmo-duler  under  10  kvadratmeter med 509 kWh/kvm, enligt SPs lista över Solar Keymark-cer-tifierade solfångare. 

Solfångaren  tillverkas  av Wagner & Co i Tyskland. Euro L20 AR är Wagners prisbelön-ta toppmodell.  D

SveSol värmesystem/Solentek AB 0241­101 11 info@svesol.se

effektiv solfångare

Konsumentverket  har  gett  ut en broschyr som riktar sig till hantverkare och elever på ut-bildning  inom  byggsektorns alla  discipliner.  Här  ges  flera goda råd om hur man får nöjda kunder.

Broschyren  ger  även  den som  anlitar  en  hantverkare goda råd när det gäller precise-ring av omfattning av arbetet, priser,  tider,  fakturering  med mera. Den tar upp frågor kring ROT-avdrag, vad man gör som 

kund  om  man  inte  blir  nöjd, vad lagen säger, och så vidare.

Konsumentverket  bjuder även på ”Hantverkarformulär 09”, som är avsett att användas för  reparations- och ombygg-nadsarbeten.  Formuläret  tar till exempel upp vem som ut-ser besiktningsman, kvalitets-ansvarig och vite.  D

Konsumentverket 0771­42 33 00 www.konsumentverket.se

tips till hantverkareTILL hanTverkare

TIps TILL dIg som är

hanTverkare

-

Ifyllnadshjälp för

hantverkarformuläret 09

ett skriftligt avtal är en trygghet för dig och din kund. Om det uppstår

problem är det alltid lättare att hänvisa till ett skriftligt avtal. här hjälper vi

dig att fylla i hantverkarformuläret 09. Avtalsmallen finns på omboende.se.

B. OmfattningVad ingår? Vad tillkommer? Var så noggrann som

möjligt och bifoga eventuell offert och ritningar. Be

om skisser, bilder eller tidningsurklipp så att du får en

tydlig bild av kundens förväntningar och kan prata

om lämpligheten i olika val. Har inte kunden specifi-

cerat detaljer i beställningen har du rätt att använda

det enklaste materialet och bygga enligt den enklaste

standarden. Förklara för kunden vad det innebär. Du

kan inte utgå från att kunden känner till bransch-

standarder och byggregler – den kompetensen köper

kunden av dig. Om ni under arbetets gång kommer

överens om ändringar, tilläggsarbeten eller nya ar-

beten – dokumentera även dessa (under punkt H.

Övrigt) och hur de påverkar det ursprunliga avtalet.

C. AvrådandeOm kunden vill att du ska utföra ett arbete som du

anser är olämpligt på något sätt, eller om det inte har

någon ekonomisk nytta för kunden, är du skyldig att

avråda. Det kan gälla till exempel materialval, kon-

struktion eller att det är billigare för kunden att köpa

nytt än att renovera. Vill kunden att du ändå utför

arbetet som du avrått kunden från att göra, får du

det. Blir något fel ligger ansvaret hos kunden. An-

teckna därför ditt avrådande här, så att du har bevis

för din avrådan om något går fel.

A. ParterFyll i fullständiga uppgifter om dig (entreprenör) och

kunden (beställare). Se till att uppgifterna är aktuella.

Om du under arbetets gång anser att något ytterligare

arbete behöver göras i samband med pågående arbete

är du skyldig att samråda med kunden. Om du inte får

tag i kunden kan du, i vissa fall, ändå utföra arbetet.

Har du F-skattsedel ska du fylla i det här. F-skattsedel

innebär att du ansvarar för att betala in skatter och

sociala avgifter. Om du har A-skattsedel är det istället

kunden som ansvarar för det.

Opticon  lanserar  en  ny  serie stryktåliga  telefoner  som  är lättare,  har  längre  batteritid, en  3.2-megapixelkamera  och 

3G-teknik.  Telefonen  klarar väta  enligt  IP64-klassifice-ring,  kyla  ner  till  -10  grader Celsius och att tappas från 1,5 meter. 

Den  nya  H21-serien  är  ut-vecklad  för  att  användas  av bland  annat  servicepersonal och  fastighetsskötare,  samt andra som arbetar med logis-tik.  D

Opticon Sensors Nordic 08­585 485 60 Henrik.Sittkoff@opticon.com

tål att tappas

Med Hemnets nysläppta iPad-app kan man numera hitta bo-städer precis där man befinner sig  via  GPS-funktionen,  eller söka  bostad  som  vanligt  ge-nom att ange ett område. När man  har  hittat  en  bostad  kan man se var bostaden ligger på 

en karta och beräkna boende-kostnaden direkt i appen. 

För mer  information gäller det att surfa vidare till mäklar-sidan.  D

Hemnet 070­591 31 94 carl­henrik.borg@hemnet.se

kolla kåken via appen

nr 2   B   2011 husbyggaren 53

Marknadsnytt

Bostik  i  Norden  fyller  100  år under 2011. Det hela började i 

Helsingborg år 1911 med  lim-produkter  till  skor.  Idag  ut-vecklar  och  saluför  Bostik även våtrumsprodukter, spac-kel  och  produkter  för  fogar och tätningar.  D

Bostik 0704­19 51 80

Från skor till lim

Sector Alarm introducerar ett hemlarm  med  kameraverifie-ring, där SOS Alarm skickar ut Räddningstjänsten  vid  brand utan  att  någon  först  behöver åka  till  bostaden  för  att  kon-trollera  att  det  brinner.  På  så sätt sparas värdefulla minuter.

Med  en  eller  flera  rökvar-nare  upptäcks  starten  på  en brand.  Kombinationen  av  en optisk rökvarnare och kamera ger operatören på SOS Alarm tillräckligt  med  information för att bedöma om de ska larma Räddningstjänsten.  Om  ope-

ratören  via  kamerabilder  kan bekräfta att det ryker kontak-tas  Räddningstjänsten  di-rekt.  D

Sector Alarm 031­758 81 11

larm sparar tid

Nu lanseras den tredje genera-tionen Paranssystem, SP3, som är  ett  naturligt  solljus  för  in-

omhusmiljöer. Systemet leder in solljus  i byggnader  från en mottagare utomhus, via fiber-

kablar  till armaturer  in-omhus.  Dagsljussyste-met har fått en förenklad konstruktion,  och  där-med ett  lägre pris. Mot-tagaren  följer  även  nu-mera solen under dygn-ets alla soltimmar.  D

Parans Solar Lighting 0736­26 40 52 nils.nilsson@parans.com

mottagaren följer solljuset

54� husbyggaren nr 2   B   2011

BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00

www.svenskbetong.sewww.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

nr 2   B   2011 husbyggaren 55

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53.eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

56� husbyggaren nr 2   B   2011

BYGGLEVERANTÖRER

nr 2   B   2011 husbyggaren 57

Marknadsnytt

Appro  lanserar  AppMo  2.0, som  löser  problemet  med  att veta  hur  mycket  klämkraft skruven  utsätts  för  under montering.

Vid  montering  av  skruvar med  tillhörande  mutter  och brickor  eftersträvas  förspän-ningskraften  (klämkraften) mellan plåtarna. Det räcker så-ledes  inte  att  tillföra  ett  mo-ment  om  man  inte  vet  vad 

detta  moment  ger  för  kläm-kraft i förbandet.

Förspänningskraften  kan variera  kraftigt  om  man  inte har koll på alla de parametrar som  det  tillförda  momentet. Med AppMo Solid Lubrication Paste  kan  den  önskade  för-spänningskraften ökas.  D

Appro 0303­24 34 40 info@appro.se

ökar klämkraften

Atlas  Copco  introducerar  en ny serie kompakta kompresso-rer med bensinmotor.

Nya  XAS  27  drivs  av  en kraftfull  Honda-motor  som överträffar  de  nuvarande  ut-släppskraven.  Den  har  kil-remsdrift med ett skensystem för remspänning. Motorn dri-ver Atlas Copcos nya C55-ele-ment. 

Kompressorn  fungerar  för att  driva  hydraulbrytare,  flis-huggare,  hammare  eller  små 

handverktyg  och  kan  använ-das i arbeten som demolering, finbearbetning  och  renove-ring.  

Den väger lite mer än 200 kg och  dess  underrede  gör  att man kan transportera den utan några  tunga  lyft.  Den  är  till-räckligt  liten  för  att  komma igenom dörrar i kommersiella byggnader eller in i hissar.

Atlas Copco +46 (0)8 743 98 54 mattias.soderqvist@se.atlascopco.com

kompressor ryms i hissen

Breplasta XF är ett nytt högfyl-lande lättspackel från Beckers. Lättspacklet  för  sprutspack-ling  har  en  fyllförmåga  på  >5 mm. Det går att måla på ytan utan ytterligare spackling. En 15 liters säck väger cirka 16–18 kg.  D

Beckers 08­775 61 13 karin.stalhammar@beckers.se

Fyllande sprutspackel

Villeroy & Bochs badrumskol-lektion  Subway  utökas  med nya möbler i urbana färger och ett helt nytt blandarsortiment. Tillkommer gör även sex nya helt runda handfat medan de rektangulära  handfaten  fått rundare former. 

Med  de  nya  blandarna  blir Subway en komplett badrums-

serie  med  handfat,  duschar, badkar,  vägghängda  toaletter, möbler  och  blandare.  Till trendfärgerna hör petroleum-blått.  D

Gustavsberg 08­570 393 54 charlotte.axelsson@gustavsberg.com

toa i trendigt petroleumblått

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

Tel016-518010 Fax016-518044

Careliigatan2-63220Eskilstuna

•  BYGGPROJEKTERING  •  KONTROLLER  •  BESIKTNINGAR  •  KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: byggrad@comhem.se

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

STCLEMENSGATA45,25234HELSINGBORG,TEL.042-120010www.akermans.se

BESIKTNINGARBYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

SKÖVDE

STOCKHOLM

AvSBSCcert.besiktningsföretag AvSPSITACcert.besiktningsman förentreprenadbesiktningar

  Besiktning/Konsultation/Utbildning  • Sprinkler  • Brandlarm  • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen54,14242SKOGÅSinfo@brandskyddsbesiktning.com08-51010470

58� husbyggaren nr 2   B   2011

KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-,  Järnväg-,  VA-projektering,  Landskapsplanering,  Projektledning, Kontroll och  Besiktningar. 

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.sewww.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 49info@selia.se

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET  AUKTORISERADE/CERTIFIERADE  BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9,  141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30    Fax 08-722 39 40    www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19  mobil 070-657 21 45Genvägen 14  fax  018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: j.k.ingbyra@telia.comwww.jankallman-ingbyra.se

nr 2   B   2011 husbyggaren 59

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ÖSTERSUND

-Arkitektur -Inredning-Byggteknik -Byggledning-Värderingar -Kontroll-Riksbehörighetsomkvalitetsansvarigenl.PBLnivåK

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40  Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

60� husbyggaren nr 2   B   2011

Annonsörer

SidAbetong   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   1:a omslag,  2AGC Flat Glass  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    2:a omslagBetongindustri   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   25Blücher Sweden  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   37Bostik   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .     7Brandkonsulten   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   10Brandskyddsföreningen Sverige   . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    15Cembrit Tepro   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    19Cementa  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   4:e omslagDafo Brand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .     7Enköpings kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    51Eurokodutbildningar i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    51FLIR Commercial Systems  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   33Flowcrete Sweden  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   37H-Fönstret i Lysekil   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   45IVT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   41

SidKingspan Sverige  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    11Knauf Danogips   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    21Nybro Cementgjuteri   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   25FLIR Systems   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   33Paroc   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .      1Pittsburg Corning Scandinavia Foamglas Nordic . . . .    17Plast- & Kemiföretagen   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   39Skandinaviska Byggelement  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   39SP Sitac  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   53Sto Scandinavia   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    21Strängbetong  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   29Tyréns  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   49Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .     7Wikells Byggberäkningar   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   47Vänerply  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   49ÅF Infrastruktur   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .     2

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 Fax 08-643 11 60 183 52 Täby husbyggaren@mediarum.se

VÄSTERÅS

Saknad kan inte beskrivas i ord.

Postgiro: 90 20 90-0

nr 2   B   2011 husbyggaren 61

Nytt�från�SBR

Byggingenjörerna SBR som�bilda�des�1951�är�en�ideell�yrkes-organisation�med�kom�petens��krav�på�si�na�medlemmar.�Förbundet�ger�till-gång�till�en�tvärfacklig�mötesplats�för�diskussion�och�fortbildning�som�tar�sikte�på�att�stödja�medlem�mar�nas�yrkesroll.�Bygg��ingenjörer�na�SBR�har�2�600�med�lem�mar�och�anslutna�för-delade�på�27�lokalavdelningar.Kraven�för�medlemskap�är:•��Ingenjörs-�eller�fastighetsföre�tagar�-

examen.•��Ett�aktat�namn.•��Att�efter�examen�under�minst�två�

år�ha�utövat�självständiga�och��kvalificerade�arbetsuppgifter�in-��om�byggverksamhet,�alt�hög-skoleexamen�från�3�års�studier.

•��Rekommendationer�från�med��-lemmar�och�lokalavdelningar.

Blanketter�för�medlemsansökan��kan�beställas�från�kansliet�eller��hämtas�via�förbundets�hemsida,��www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer�en�mängd�olikartade�aktivi-teter,�t�ex�information�och�råd-givning�till�medlemmar�och�allmän-heten,�remissyttranden,�myndig-hets��uppvaktning,�kontakter�med�lokal�avdelningarna�och�systerorgani-sationer�utomlands.

FörsäkringarFörmedlas�såsom�sjukvård-,�liv-,�

olycksfall-,�barn�och�sjukförsäkring�men�också�kontors-�och�konsultan-svarsförsäkringar.�

KursverksamhetenOmfattar�kurser�i�allmänna�äm�nen�i�branschen,�för�energiexperter,��samt�projektledarutbildning,�entre-prenad-�och�överlåtelsebesiktning,�miljöinvente�ring�och�utbildning�till�kvali�tets�ansvarig�enligt�PBL.�De�fyra�sistnämnda�kurserna�leder�till�certi-fiering.

Husbyggarenär�en�etablerad�facktidning�som��prenumereras�och�läses�av�bransch-folk,�medlemmarna�i��Byggingen-jörerna�SBR,�Svenska�Byggmästare-�och�ingen�jörsförbundet�i�Finland��r�f,�Ålands�Byggmästareförbund,�Arkitektservice�m�fl.

Konsultgruppenmed�250�företag�och�sammanlagt�1�000�anställda�har�till�uppgift�att��tillvarata�de�mindre�konsultföre-tagens�möjligheter�och�problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga�enligt�PBLDessa�anordnar�symposier�för�fort-bildning�och�utger�en�medlemsför-teckning�som�också�kan�nås�via��Internet.

KansliByggingenjörerna�SBRFolkungagatan�122,�116�30�StockholmTel:�08-462�17�90,�Fax:�08-642�20�33,�E-post:�info@sbr.seStyrelseordförande:�Lars�Hedåker,�040-15�06�96�Förbundsdirektör:�Magnus�Janson,�08-462�17��97Medlemsärenden:�Ingrid�Rung,�08-462�17�92Kurser:�Kamilla�Björk,�08-462�17�94Grupper�och�kurser:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93Ekonomi:�Uno�Rydholm,�08-462�17�96Juridik:�Foyen�Advokatfirma�AB,�08-506�184�00Försäkringar:�SBR:s�försäkringsservice,�08-661�68�98Bokhandel:�Svensk�Byggtjänst,�www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars�Hedåker,�Malmöavdelningen,�ordförandeUrban�Tjernström,�Norrköpingsavdelningen,�vice�ordförande�Nils�Wittgren,�GöteborgsavdelningenBjörn�Selling,�StockholmsavdelningenVeronica�Jensen,�MalmöavdelningenAnders�Nordström,�UmeåavdelningenUlf�Sönegård,�Skaraborgsavdelningen

nya medlemmar

sBr får ny grafisk profil

Henrik Albrecht, fastighetsför-valtare, Riksbyggen, StockholmBjörn Andersson, besikt-ningsman, Fastighetsteknik Torpheimergruppen AB, LinköpingTomas Breiman, besikt-ningsman, Breiman Konsulter AB, HägerstenJohn Eriksson, besikt-ningsman, Anticimex bygg-nadsmiljö, Sollentuna (tidigare ansluten)Jan Gerhardsson, byggledare, HSB Östergötland, Motala

Lennart Häggbom, egen före-tagare, Wellmetron, VällingbyMikael Jinnestrand, avfukt-ningstekniker, Anticimex Försäkringar AB, EnköpingPaul Johansson, byggingenjör, Pantektor AB, LimhamnKurt Strandberg, skadeföre-byggare, Länsförsäkringar Gävleborg, Gävle

Nya anslutnaPer Eriksson, KirunaAndreas Jacobsen, SödertäljeChristoffer Pålsson, Kristian-stad

SBRs grafiska profil, alltså den layout  som  SBR  använder  i trycksaker  och  på  webben med  mera,  får  nu  en  upp-fräschning.  Avsikten  är  att  få en  enhetlig  och  snygg  form och  färgsättning  som  gör  att identiteten  blir  tydligare  och SBR lättare att känna igen. 

Den nya profilen har  tagits fram för att passa väl ihop med den  välkända  SBR-loggan, som  inte  förändras.  Den  nya profilen lanseras nu under vin-tern och samtidigt kommer en ny presentationsbroschyr som ska  spridas  på  arbetsplatser, högskolor  och  andra  platser där vi ska informera om SBR. 

Ytterligare en del i profilar-betet är att vi nu ska använda det namn vi har i loggan, ”SBR Byggingenjörerna” som varu-märke i all utåtriktad kommu-nikation. Hittills har ofta även namnet  ”Svenska  Byggingen-jörers  Riksförbund”  använts utåtriktat vilket skapat onödig förvirring.  D

rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker direkt från

Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08­462 17 90

Överlåtelsebesiktningsgruppen

13 april 20118 juni 2011

kalender

Nytt�från�SBR

62� husbyggaren nr 2   B   2011

Aktuella kurser

Fler praktikplatser behövs!

Entreprenadbesiktnings-

symposium

24-25 mars, Helsingborg 5-6 maj, Stockholm10-11 november, Stockholm

Överlåtelsebesiktnings-

symposium

2-3 maj, Malmö

KA-symposium

13-14 april, Helsingborg

Entreprenadbesiktning,

grundkurs

28-29 mars, Stockholm,   är fulltecknad2-3 maj, Helsingborg

Entreprenadbesiktning,

steg 2 och prov

17 maj, Stockholm,  är full-tecknad31 maj, Helsingborg

Överlåtelsebesiktning,

grundkurs

21-24 mars, Stockholm

Överlåtelsebesiktning, prov

25 mars, Stockholm 

ABK 09

11 april, Stockholm

Eurokoder

15 mars, Halmstad7 april, Stockholm

Nya PBL Nyhet!31 mars, Stockholm5 april, Kalmar7 april, Ronneby12 april, Jönköping19 april, Rättvik28 april, Linköping10 maj, Helsingborg12 maj, Göteborg

Plåt i teori och i verklighet

29 mars, Stockholm

Putsade fasader

24 maj, Stockholm

Fuktmätning –

fukt och mögelskador

3-4 maj, Stockholm

Fogfria golv – besiktningsman

och konsult

18 maj, Stockholm

AMA Anläggning 10*, Nyhet!3 maj, Malmö9 maj, Luleå11 maj, Stockholm18 maj, Göteborg

MER Anläggning 10*, Nyhet!4 maj, Malmö10 maj, Luleå12 maj, Stockholm19 maj, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

11-12 april, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fördjupningspaketet, steg 2*

10 mars, Malmö 18 mars, Stockholm28 mars, Karlstad28 mars, Luleå 30 mars, Söderhamn5 april, Göteborg26 maj, Stockholm 

Entreprenadjuridik, grundkurs*

17 mars, Luleå22 mars, Göteborg

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*30 mars, Malmö

Kontrollansvarig enligt PBL

nivå N och K*

6, 7, 27, 28 april, Malmö4, 5, 9, 10 maj, Göteborg11, 12, 17, 18 maj, Stockholm24, 25, 30, 31 maj, Luleå

LOU – upphandling av

byggentreprenader och

tjänster*

22 mars, Malmö13 april, Stockholm10 maj, Göteborg

Projektledning*

8-9 mars, Göteborg29-30 mars, Luleå5-6 april, Malmö

*Kurser markerade med*

genomför SBR i samarbete med

EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR,  tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Förmedling  av  praktikplatser som SBR startade under sen-hösten har hittills främst loc-kat  byggingenjörsstudenter  i Malmöregionen.  Det  var  där idén  till  praktikförmedlingen föddes  och  där  finns  också flest  SBR-anslutna  studenter. Nu börjar också studenter på andra  håll  i  landet  upptäcka möjligheten  och  varje  vecka kommer det in nya ansökning-ar.  Mycket  talar  också  för  att jakten  på  praktikplatser  ökar ju närmare sommaren vi kom-mer. 

En  bland  de  första  att  ut-nyttja  förmedlingen  var  Moa 

Persson som pluggar till bygg-ingenjör vid Malmö Högskola. 

– Praktikförmedlingen  är en jättebra möjlighet som flera av mina studiekamrater redan 

nappat på, men det är viktigt att fler byggföretag också upp-täcker möjligheten, säger hon. 

– Det är inte bara sommar-praktik  som  behövs,  jag  och många  andra  kan  dessutom jobba någon dag i veckan pa-rallellt med studierna.

Magnus  Janson  vid  SBRs kansli hoppas också att fler fö-retagare ska nappa på chansen att hitta en bra praktikant. 

– Eftersom förmedlingen är nystartad  kan  det  ta  lite  tid innan  företagen  upptäcker möjligheten och vi försöker nu på olika sätt informera om den. Samtidigt är det intressant att 

se att det inte bara mindre fö-retag  som  hört  av  sig,  utan också att ett stort företag som Skanska nu söker SBR-anslut-na praktikanter. 

Ett annat av de företag som just  nu  söker  praktikanter  är Panghus  AB  i  Täby  norr  om Stockholm.

– Vi  behöver  omgående praktikanter  som  kan  arbeta som  entreprenadingenjörer vid våra byggen i stockholms-regionen, säger Mats Löfgren vid Panghus AB. 

Mer  information  och  an-mälningsformulär  finns  på  sbr.se/praktik  D

– Praktikförmedlingen är en jät­tebra möjlighet, säger Moa Pers­son som pluggar till byggingen­jör vid Malmö Högskola.

nr 2   B   2011 husbyggaren 63

Nytt�från�SBR

Pr och party präglar årets stämmaSBRs  60-årsfirande  ramar  in årets stämma som hålls på ny-byggda  Stockholm  Water-front, ett stenkast ifrån Stads-huset  i  centrala  Stockholm, den 12–14 maj 2011. Mest stolt är  stämmogeneralen  Roger Johnson  i  Stockholmsavdel-ningen  över  fredagens  pro-gram.

– Under hela fredagen kom-

mer  vi  att  ha  program  med hearings  och  paneldebatter som  tar  upp  intressanta  och aktuella  ämnen.  Även  SBRs expertgrupper,  däribland  en-treprenadbesiktningsgrup-pen, kommer att ordna aktivi-teter  inom  sina  ämnesområ-den.

– Dessutom kommer en mi-nimässa  att  pågå  parallellt, med  utställare  och  aktörer från  leverantörssidan  inom byggbranschen.

– Vi vill lyfta fram SBR och visa  upp  branschen.  Därför ordnar vi en hel ”SBR-dag” där vi  lyfter fram frågor och pro-blem som är aktuella. Vi bju-der även in politiker att delta, samt journalister. 

I samband med lunchen de-las Byggstenen ut och  frame-mot kvällen hålls en välkomst-buffé med underhållning.

Årets stämma inleds egent-ligen redan dagen innan, tors-dagen den 12 maj. Programmet på  torsdagen  innehåller  den sedvanliga  golftävlingen.  En ny  programpunkt  är  en  pub-kväll  under  torsdagskvällen 

för  samkväm  och  en  trevlig samvaro.

Lördagen  viks  för  själva stämman,  samt  en  högtids-middag. Dagen börjar med re-gistrering och allmän diskus-sion  innan  själva  årsmötet startar.  Lunchen  kommer  att intas på Stadshuset.

På  lördagskvällen  är  det dags för den stora jubileums-middagen för att fira SBRs 60 år  som  förbund.  Platsen  blir den  anrika  Spegelsalen  på Grand  hotell.  Till  middagen utlovas underhållning.

På söndag är dags för hem-färd.

Programmet för medföljan-de  omfattar  bland  annat  en Stockholmsguidning.  D

SBR­stämman hålls i Stockholm Waterfront. Mer centralt kan det knappast bli. Foto:�White�Arkitekter�AB/Jarl�Asset�Management�AB

Stockholm Waterfront, Canyon Interior.

Stockholm Waterfront, kvälls­bild.

– Med hearings, paneldebatter och minimässa vill vi visa upp SBR och lyfta aktuella frågor inom byggbranschen för politi­ker och allmänhet, berättar stämmogeneralen Roger John­son.

Stockholm Waterfront, Steel­bars.

64� husbyggaren nr 2   B   2011

sBrarens egna miljöhus trio fick veteranutmärkelse

Följ med sBr ut i europa

I  slutet  av  november  fick  ett 30-tal  av  Stockholmsavdel-ningens medlemmar ta del av kollegan  Felicia  Oreholms bygge av sitt miljöhus.

Huset  ligger  i  Vikingshill  i Nacka  strax  utanför  Stock-holm  och  är  ett  tvåplans  käl-larlöst enfamiljshus byggt med Koljerntekniken med en grund av foamglas.

Bakgrunden  till  husets  ut-formning är att det ska vara ett så sunt hus som möjligt och att dess produktion inte ska smut-sa ner mer än nödvändigt.

– Vår ambition var att huset inte ska göra ett onödigt stort avtryck.  Det  ska  vara  ett  hus med så få kemikalier och så ren uppvärmning som möjligt, de-klarerade Felicia Oreholm.

Samtidigt berättade hon att utgångspunkten  var  att  alla kvaliteter som plan- och rums-miljöer,  hygien,  energiför-brukning  och  teknik,  med mera skulle tillgodoses.

Huset är utformat med helt öppna  planlösningar  i  såväl botten- som övervåning. Föns-

terytorna mot norr är minime-rade för att ge låga energiför-luster.  De  enda  avgränsande väggarna finns runt våtutrym-mena. Den sammanhålla voly-men  i  förhållande  till  kli-matskalet minskar på det sät-tet de termiska förlusterna för värmetransmission  och  luft-läckage.

Eftersom  kvällens  före-dragshållare  redan  inled-ningsvis  bjöd  in  åhörarna  att ställa  frågor  eller  att  komma med  synpunkter  blev  det  ett stort  antal  inpass  och  frågor, och många givande diskussio-ner då många av åhörarna satt inne  med  spetskompetens inom  olika  och  angränsande områden.

Kombinationen  av  en  yt-terst  kunnig  och  insatt  före-dragshållare  och  aktiva  åhö-rare ledde till att kvällens del-tagare  kunde  gå  hem,  nöjda med en utmärkt föredragning i  ett  intressant  och  aktuellt ämne.

Av Lars Fröderberg,Byggingenjör SBR

Uppsala-avdelningen  har  ut-delat  veterantecken  till  Mats Bröms, Torsten Falk och Len-nart  Ilke  för  deras  medlem-skap i SBR under 25 år.

Mats Bröms  har  arbetat  i byggbranschen i Uppland och Stockholm sedan år 1962. Han har  verkat  som  arbetsledare, entreprenadingenjör,  arbets-chef,  byggledare  och  besikt-ningsman,  för  att  perioden 1985-2004 bli delägare i Noark Arkitektkontor  och  A5  Arki-tektkontor  i  Uppsala  som byggledare  och  besiktnings-man.

År  2004  startade  han  ett eget  företag  med  inriktning besiktningsman  och  KA-an-svarig enligt PBL. Mats Bröms har  deltagit  i  SBR:s  besikt-ningsverksamhet  sedan  den startade, först som auktorise-rad besiktningsman och sena-re som certifierad av Sitac.

Torsten Falk  är  knuten  till Projektidé AB i Uppsala. Han 

arbetar  med  projektledning och besiktning bygg, samt är av Sitac  certifierad  besiktnings-man SBR. Torsten Falk är god-känd besiktningsman av Bygg-keramiska  rådet,  samt  kvali-tetsansvarig enligt PBL (K).

Lennart Ilke,  Uppsala,  har varit  verksam  som  byggnads-ingenjör  sedan  år  1974,  varav drygt  tjugo  år  i  konsultbran-schen.  Under  tio  år  drev  han egen firma och var sedan delä-gare i ett större arkitektkontor. Hösten 1997 blev han anställd som  projektledare  på  bygg-nadsavdelningen  på  Uppsala universitet. Lennart Ilke är se-dan år 2004 byggnadschef och ansvarig för universitetets lo-kalförsörjning.

Uppsala-avdelningen  ser fram  emot  fortsatt  medlem-skap  och  delaktighet  i  avdel-ningens  arbete  och  studiebe-sök.

Av Lennart Wågström

SBRs entreprenadbesiktnings-grupp arrangerar ett EB-sym-posium i Barcelona den 15–18 september.  I  priset  på  18 950 kronor (20 950 kronor för icke EB-gruppmedlemmar)  ingår hotell, måltider och en guidad 

tur. Flyg bokar deltagarna själ-va. 

SBRs  överlåtelsebesikt-ningsgrupp arrangerar ett ÖB-symposium i Budapest den 22–25 september. I priset på 16 750 kronor  (18 500  för  icke  ÖB-

gruppmedlemmar)  ingår  ho-tell,  måltider  och  en  guidad tur. Flyg bokar deltagarna själ-va. 

Anmälningar till respektive symposium  senast  14  mars. Bokning  och  förfrågningar: 

Carina Eriksson, SBR. Tel: 08-462 17 93. E-mail: carina.eriksson@sbr.se

D

Felicia Oreholm vid sitt miljöhus.

Från vänster ses Torsten Falk, Brita Gilén och Mats Bröms vid midda­gen då veterantecknen överlämnades. Foto:�Dick�Söderholm

Nytt�från�SBR

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0