Handlingsprogram för MRSA

inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

2

Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05

Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås

Mette Schewenius, Vårdhygieniska enheten, Sahlgrenska, Göteborg

Kristina Nyström, Smittskydd Västra Götaland

Margareta Olsson, Smittskydd Västra Götaland

3

Innehåll

HANDLINGSPROGRAM FÖR MRSA 4 Förord 4

Målsättning 4

Länkar 4

ALLMÄN INFORMATION OM MRSA 5

PRIMÄRVÅRD 6

SÄRSKILT BOENDE 7

ORDINÄRT BOENDE 9

PROVTAGNINGSRUTINER FÖR MRSA-ODLING 10

VÅRD- OCH OMSORGSPERSONAL 11

BÄRARKORT FÖR MRSA 12

4

Handlingsprogram för MRSA

Förord

Att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) inom

alla former av vård och omsorg är en viktig del i arbetet mot antibiotikaresistens och

vårdrelaterade infektioner. Det effektivaste sättet är att all vård- och omsorgspersonal

alltid arbetar efter basala hygienrutiner, oavsett om patienten har en känd smitta eller

inte.

Detta handlingsprogram riktar sig till kommunal hälso- och sjukvård, primärvård

samt omsorg i Västra Götaland. En bedömning av vad som är en rimlig och godtagbar

risknivå har legat till grund för utformningen.

Enhetschef (eller motsvarande) med personalansvar är den som ansvarar för att

rutiner och riktlinjer är väl kända av personalen och att de efterföljs.

Eftersom vårdtagare ofta rör sig mellan olika vårdinrättningar och särskilda boenden,

är det viktigt att de handläggningsrutiner som tillämpas vid MRSA samordnas i så

stor utsträckning som möjligt.

För slutenvården gäller lokala anvisningar, läs mer på Vårdhygiens hemsida via

respektive sjukhus, se länkar nedan.

Handlingsprogrammet utgår från Socialstyrelsens Rekommendationer för bedömning

av bärarskap och smittrisk, samt smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Målsättning

Målsättningen med handlingsprogrammet är att förhindra spridning av MRSA inom

olika boenden, i hemsjukvård, hemtjänst och primärvård. För att uppfylla denna

målsättning krävs att vård- och omsorgspersonal upprätthåller sina kunskaper om

basala hygienrutiner.

Vårdtagare med MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra

vårdtagare, och får inte undanhållas nödvändig medicinsk behandling och

rehabilitering på grund av MRSA-bärarskapet.

Länkar

Smittskydd Västra Götaland www.vgregion.se/smittskydd

Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Vårdhygien – SÄS, Borås

Vårdhygien – SU, Göteborg

Vårdhygien – SkaS, Skövde

Vårdhygien – NU, Trollhättan

Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se

SoS Föreskrift: SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvård

SmiNet www.sminet.se

5

Allmän information om MRSA

Bakgrund

Staphylococcus aureus – ”gula stafylokocker” – är bakterier som normalt kan finnas i

näsa, svalg och på hud. Det är vanligt att vara bärare av dessa bakterier utan att vara

sjuk. Staphylococcus aureus kan ibland orsaka till exempel sårinfektioner, bölder och

impetigo (svinkoppor), men även mer allvarliga infektioner som sepsis

(blodförgiftning), osteomyelit (skelettinfektion) och endokardit (hjärtklaffsinfektion).

MRSA betyder meticillinresistenta Staphylococcus aureus och innebär att

stafylokockerna är motståndskraftiga (resistenta) mot vissa av de antibiotika som

normalt används vid behandling av stafylokockinfektion. I övrigt skiljer de sig inte

från vanliga antibiotikakänsliga stafylokocker. Vid behandling av infektioner

orsakade av MRSA finns därför endast ett begränsat urval av antibiotika att välja

mellan.

Smittskyddsanmälan

Odlingsfynd av MRSA är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen

(www.sminet.se). Den smittade ska också få information och förhållningsregler av

ansvarig läkare för att förebygga smittspridning.

MRSA-bärarskap och smittsamhet

Många av dem som blir smittade får inte någon infektion, utan blir endast bärare av

MRSA-bakterien under en kortare eller längre tid. Hos MRSA-bärare med

riskfaktorer (till exempel sår eller annan hudskada, eksem, kateter, PEG [perkutan

endoskopisk gastrostomi] eller drän) är som regel smittsamheten större än för MRSA-

bärare utan riskfaktorer. Vid antibiotikabehandling eller nytillkomna riskfaktorer kan

den som tidigare haft negativa odlingar åter bli odlingspositiv.

Avskrivning från MRSA-bärarskap

Det är vanligt att MRSA efter en tid inte längre kan hittas i odlingar från patienten.

Denna tid varierar från månader till år och kan vara svår att förutsäga. Det finns nu en

möjlighet för vissa av dessa patienter att bli avskrivna från sitt MRSA-bärarskap.

Avskrivning kan bli aktuell för en hudfrisk person utan riskfaktorer, om odlingarna är

negativa vid tre tillfällen under minst ett år. Avskrivning får endast utföras av

infektionsläkare i samråd med smittskyddsläkare.

Smittspridning

MRSA sprids framför allt genom kontaktsmitta. Erfarenhet visar att MRSA kan

spridas inom vård och omsorg, till exempel via förorenade händer, handskar eller

kläder. Smittspridning undviks genom att personalen alltid tillämpar basala

hygienrutiner i vårdarbetet.

Antibiotikabehandling

Antibiotikabehandling vid MRSA rekommenderas endast när det finns klara kliniska

tecken på infektion och efter det att adekvata odlingar tagits. Rådgör vid behov med

infektionsläkare.

6

Primärvård

Handläggning vid nyupptäckt MRSA

Ansvarig läkare informerar patienten om MRSA-bärarskapet.

Se www.vgregion.se/smittskydd för patientinformation och broschyr om

MRSA.

Patienten remitteras omgående till infektionsklinik för fortsatt handläggning.

Smittskyddsanmälan görs via www.sminet.se.

Patientjournalen märks avseende MRSA-bärarskapet.

Inför eventuell antibiotikabehandling rekommenderas kontakt med

infektionsläkare.

Infektionskliniken ansvarar för att ge patienten mer ingående information om

MRSA och utför smittspårning. Ett bärarkort (informationskort gällande

MRSA) lämnas till patienten. Se Bärarkort för MRSA på sidan 13.

Smittspårning på mottagningen

Smittspårning kan bli aktuell om det finns misstankar om smittspridning. Om en

patient med nyupptäckt MRSA har riskfaktorer (till exempel sår eller hudlesioner,

eksem, kateter, PEG eller drän) och varit på upprepade besök på mottagningen, bör

smittspårning övervägas. Denna bedömning görs i samråd med Vårdhygien eller

Smittskydd Västra Götaland

Vårdhygieniska rutiner

Läs mer om vårdhygieniska rutiner på sidan 11.

7

Särskilt boende

Handläggning vid nyupptäckt MRSA

Ansvarig läkare informerar patienten om MRSA-bärarskapet.

Se www.vgregion.se/smittskydd för patientinformation och broschyr om MRSA.

Patienten remitteras omgående till infektionsklinik för fortsatt handläggning.

Smittskyddsanmälan görs via www.sminet.se.

Patientjournalen och omvårdnadsjournalen märks avseende MRSA-bärarskapet.

Inför eventuell antibiotikabehandling rekommenderas kontakt med

infektionsläkare.

Infektionskliniken ansvarar för att ge patienten mer ingående information om

MRSA och utför smittspårning. Ett bärarkort (informationskort gällande MRSA)

lämnas till patienten. Se Bärarkort för MRSA på sidan 12.

Vårdhygieniska rutiner

Se Vård- och omsorgspersonal, sidan 11.

Smittspårning på boendet

Smittspårning kan bli aktuell om det finns misstankar om smittspridning inom

boendet. Bedömning görs i samråd med Vårdhygien om och i vilken utsträckning

smittspårning behöver utföras.

MRSA upptäckt i samband med sjukhusvård

Inför utskrivning från sjukhus till särskilt boende ska alltid ansvarig sjuksköterska på

boendet ha informerats om MRSA-bärarskapet. Kontakt mellan Vårdhygien och

boendet ska alltid initieras i dessa fall.

Om det är aktuellt med vård på korttidsenhet ska Vårdhygien alltid kontaktas.

Ansvarig läkare ska göra en bedömning i samråd med Vårdhygien, om det är

lämpligt att vårda aktuell MRSA-bärare på korttidsboende.

Att beakta på boendet

MRSA-bärare ska ha enkelrum med egen toalett och dusch.

Innan MRSA-bäraren lämnar sitt rum ska eventuella sår vara täckta med

förband.

MRSA-bäraren instrueras om god handhygien.

MRSA-bärare får vistas i gemensamma utrymmen som till exempel matsal

och får delta i övriga aktiviteter.

Hudproblem ska bedömas av läkare för adekvat behandling.

Inför vård på annan enhet

Ansvarig på boendet ska informera vårdgivaren om patientens MRSA-bärarskap vid

kontakt med sjukvård, tandvård, medicinsk fotvård eller vid byte av boende.

Detta sker via KLARA-SVPL1 under rubriken Hälsotillstånd, eller via telefon.

1 KLARA-SVPL (Klara-samordnad vårdplanering) är ett vårdprogram och IT-stöd inom Västra Götaland. Rutinen och IT-

stödet används sedan 2009-12-01 inom hela Västra Götaland. IT-stödet KLARA-SVPL överbryggar det geografiska avståndet

mellan vårdgivarna och underlättar utbyte av information.

8

Vid dödsfall

Ansvarig på boendet rapporterar till Vårdhygien när en vårdtagare med MRSA

avlidit.

Anhöriga och besökare

MRSA-bärarskapet innebär inga restriktioner för besökare.

Anhöriga som är delaktiga i den nära omvårdnaden ska få information av ansvarig på

boendet om basala hygienrutiner och kunna tillämpa dessa.

Person som bor på samma enhet som MRSA-bärare

Allmänodling tas frikostigt från sår och andra riskfaktorer som kan tyda på infektion.

Odling görs alltid innan eventuell antibiotikabehandling påbörjas. Ta gärna kontakt

med Vårdhygien vid frågor gällande rutiner och åtgärder.

9

Ordinärt boende*

Handläggning vid nyupptäckt MRSA hos vårdtagare med

hemsjukvård eller hemtjänst

Ansvarig läkare informerar patienten om MRSA-bärarskapet.

Se www.vgregion.se/smittskydd för patientinformation och broschyr om MRSA.

Patienten remitteras omgående till infektionsklinik för fortsatt handläggning.

Smittskyddsanmälan görs via www.sminet.se.

Patientjournalen och omvårdnadsjournalen märks avseende MRSA-bärarskapet.

Inför eventuell antibiotikabehandling rekommenderas kontakt med

infektionsläkare.

Infektionskliniken ansvarar för att ge patienten en mer ingående information om

MRSA och utför smittspårning. Ett bärarkort (informationskort gällande

MRSA) lämnas till patienten. Se Bärarkort för MRSA på sidan 12.

Vårdhygieniska rutiner

Se Vård- och omsorgspersonal, sidan 11.

Smittspårning vid hemsjukvård eller hemtjänst

Vid nyupptäckt MRSA hos vårdtagare med hemsjukvård eller hemtjänst, görs

alltid en bedömning av Infektionskliniken i samråd med Vårdhygien, om och i

vilken omfattning smittspårning bör utföras.

När MRSA upptäcks i samband med sjukhusvård

Om patienten har hemsjukvård

Inför utskrivning från sjukhuset ska alltid ansvarig sjuksköterska ha informerats

om MRSA-bärarskapet. Kontakt mellan Vårdhygien och hemsjukvården ska alltid

initieras i dessa fall.

Om patienten har hemtjänst

Inför utskrivning från sjukhuset ska alltid en bedömning göras gällande

information till omsorgspersonal om MRSA-bärarskapet. Denna bedömning bör

göras i samråd med Vårdhygien. Vid hemtjänst som inte innebär direkt kroppsnära

kontakt (till exempel handling, städning eller medicinutdelning) är information om

MRSA-bärarskapet inte alltid nödvändig.

Detta gäller när patienten söker vård

Vid kontakt med sjukvård, tandvård eller medicinsk fotvård är MRSA-bäraren

skyldig att informera vårdgivaren om sitt bärarskap, till exempel genom att visa

bärarkortet. Vid hemsjukvård bör information om MRSA-bärarskapet överföras till

mottagande enhet via KLARA-SVPL2 under rubriken Hälsotillstånd, eller via

telefon.

* Ursprunglig, egen bostad, d.v.s. ej särskilt boende. 2 KLARA-SVPL (Klara-samordnad vårdplanering) är ett vårdprogram och IT-stöd inom Västra Götaland. Rutinen och IT-

stödet används sedan 2009-12-01 inom hela Västra Götaland. IT-stödet KLARA-SVPL överbryggar det geografiska avståndet mellan vårdgivarna och underlättar utbyte av information.

10

Provtagningsrutiner för MRSA-odling

Se provtagningsanvisningar från respektive bakteriologiskt laboratorium.

Kontrollodlingar MRSA

Patient utan riskfaktorer – odlas från näsa, svalg och perineum.

Patient med riskfaktorer – odlas från näsa, svalg, perineum och riskfaktorer (sår

eller annan hudskada, eksem, katetrar, PEG, drän etc., se nedan).

Näsa För in pinnen cirka 1 cm i vardera näsöppning och

rotera. Se bild nedan.

Svalg Rotera pinnen över bakre svalgväggen/tonsillerna.

Perineum Rotera pinnen på området framför anus.

Sår, eksem eller annan

hudskada

Rengör på sedvanligt sätt. Rotera pinnen i

sårkanten/sårbotten.

KAD eller RIK* Tag 1-2 ml kateterurin efter 1 timmas blåstid.

Infart eller drän Rengör insticksstället. Rotera pinnen runt

insticksstället, CVK, PVK, PEG, dränage etc.

* Ren intermittent kateterisering

Om tvätt med Hibiscrub® eller Descutan® utförts – vänta en vecka innan odlingar

tas från hud.

Angående remissförfarande, följ respektive laboratoriums rutiner.

Skriv MRSA-kontroll under önskad undersökning.

Ange på remissen om patienten är känd MRSA-bärare eller medpatient till känd

MRSA-bärare. En remiss per patient, ange vilka lokaler som provtagits.

Skriv provtagningslokal (t.ex. svalg) på respektive odlingsrör.

Samla provtagningsrör och remiss med gummiband, för varje patient.

Remissen ska vara märkt med läkarens namn, adress och telefonnummer. Ange

även namn på särskilt boende om detta är aktuellt.

Kylförvara odlingsprovet i väntan på transport.

Skicka odlingsprovet till respektive bakteriologiskt laboratorium.

Smittskydd Västra Götaland bekostar MRSA-odlingarna.

11

Handdesinfektion ska genomföras före och efter all vård, undersökning och

behandling.

Engångshandskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor som

exempelvis blod, urin och avföring. Desinfektera händerna när handskarna

tagits av.

Engångsförkläde används vid nära vårdarbete och när det finns risk att

arbetsdräkten förorenas av kroppsvätskor.

Vård- och omsorgspersonal

Vårdhygieniska rutiner

All personal ska arbeta efter basala hygienrutiner i alla vårdsituationer, oavsett om

det finns en känd smitta eller inte. Det är den viktigaste åtgärden för att förebygga

smittspridning i vården. Se SOSF 2007:19, Basal hygien inom hälso-och sjukvård.

Vårdhygieniska rutiner för kommunal vård- och omsorgspersonal finns på nätet

via hemsidan till respektive vårdhygienisk enhet i Västra Götaland, se sidan 4.

Här finns information om basala hygienrutiner, personalkläder, tvätt, avfall,

ytdesinfektion med mera.

Personal med hudproblem

Personal med hudproblem, framförallt på händer och underarmar, ska inte delta i

vårdnära arbete. Hudåkomman ska bedömas av läkare (företagshälsovård,

vårdcentral eller hudklinik) och ges adekvat behandling.

MRSA-odling av personal

Vårdpersonal som vårdar MRSA-bärare kontrollodlas inte rutinmässigt, eftersom

erfarenhet visar att risken att personalen blir smittad är mycket liten, förutsatt att

basala hygienrutiner tillämpas.

Provtagning av personal görs vid nyanställning eller återgång i tjänst om

personen arbetat i vården, vårdats på sjukhus, behandlats polikliniskt utomlands

eller på sjukhus i Sverige med kända MRSA-problem. Enligt Socialstyrelsen bör

minst de senaste sex (6) månaderna omfattas. Lokala rekommendationer

förekommer, se respektive Vårdhygiens hemsida. Enhetschef (eller motsvarande)

med personalansvar är den som ansvarar för att dessa riktlinjer följs.

Vid misstanke om smittspridning av MRSA kan det bli aktuellt att även

kontrollodla personalen. Detta beslutas i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd

Västra Götaland.

Personal som är bärare av MRSA handläggs av infektionsläkare som gör en

individuell bedömning gällande återgång till vårdnära arbete.

12

Bärarkort för MRSA

Alla patienter med MRSA får ett bärarkort (informationskort) vid besöket på

infektionskliniken. Kortet bör uppvisas vid sjukvårds- och tandvårdsbesök för att

patienten vid behov ska få rätt sorts antibiotika, och för att påminna om eventuella

MRSA-odlingar.

I vissa fall förekommer det att anhöriga till MRSA-bärare erbjuds ett informations-

kort, så kallat anhörigkort.

Bärarkort

Du är bärare av MRSA. Dessa bakterier är motståndskraftiga mot vissa antibiotika. Vi ber dig visa detta kort när du söker sjuk-/tandvård. Det kan ha betydelse om du behöver antibiotikabehandlas.

Namn: ...............................................................................................

Personnummer: ............................................................................

Till sjukvården/tandvården

Denna patient är/har varit odlingspositiv avseende MRSA. Var god se riktlinjer för MRSA. Vid frågor kontakta Vårdhygien eller Smittskyddsenheten.

Utfärdat av: ..................................................................................... Patientansvarig läkare

Datum: ....................................................... Klinik/Avdelning: ...........................................................................

13