40
LEDARE Ett pålitligt mått på civilisation är hur väl ett samhälle tar hand om sina svaga. Det finns synbarligen stora möjligheter att öka graden av civilisation i vårt samhälle. I pensionärsförbundet vill vi aktivt delta i det arbetet, skriver förbundsordförande Ole Norrback i ledaren. SIDAN 2 Förlängd tid Kurt Nordman (bilden) har i sin artikelserie Förlängd tid intervjuat en rad intressanta personligheter i God Tid. Nu är han själv intervjuobjekt – en stridbar företagsledare, fotograferande naturentusiast och som pensionär en aktiv bokproducent. SIDAN 17 Sankta Lucias Syrakusa Syrakusa är helgonet Lucias hemstad. Numera en något avsides metropol i Siciliens sydöstra hörn. Idag hör den till Unescos världsarv. SIDAN 19 Färgkombinationer skapar mattans helhet När Iris Sjöström i Sibbo planerar sina trasmattor är det mycket som hon måste tänka på. Bland annat färgerna är ett viktigt element eftersom många gör sina köpbeslut enligt rådande trender. SIDORNA 20–21 Två jular och Boxing Day Finländare bosatta i Storbritannien firar två jular, en finländsk den 24 och en engelsk den 25 december. Därpå följer Boxing Day. Kerstin Lindman-Strafford berättar om firandet. SIDAN 23 Svenska pensionärs- förbundets tidning Nr 9 9.12.2011 Årgång 39 God Jul MARIT BJÖRKBACKA MAJ-BRITT PARO

God Tid 9/2011

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Svenska pensionärsförbundets medlemstidning

Citation preview

Page 1: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 1

LEDAREEtt pålitligt mått på civilisation är hur väl ett samhälle tar hand om sina svaga. Det finns synbarligen stora möjligheter att öka graden av civilisation i vårt samhälle. I pensionärsförbundet vill vi aktivt delta i det arbetet, skriver förbundsordförande Ole Norrback i ledaren. SIDAN 2

Förlängd tidKurt Nordman (bilden) har i sin artikelserie Förlängd tid intervjuat en rad intressanta personligheter i God Tid. Nu är han själv intervjuobjekt – en stridbar företagsledare, fotograferande naturentusiast och som pensionär en aktiv bokproducent. SIDAN 17

Sankta Lucias SyrakusaSyrakusa är helgonet Lucias hemstad. Numera en något avsides metropol i Siciliens sydöstra hörn. Idag hör den till Unescos världsarv. SIDAN 19

Färgkombinationer skapar mattans helhetNär Iris Sjöström i Sibbo planerar sina trasmattor är det mycket som hon måste tänka på. Bland annat färgerna är ett viktigt element eftersom många gör sina köpbeslut enligt rådande trender.SIDORNA 20–21

Två jular och Boxing DayFinländare bosatta i Storbritannien firar två jular, en finländsk den 24 och en engelsk den 25 december. Därpå följer Boxing Day. Kerstin Lindman-Strafford berättar om firandet. SIDAN 23

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 9 9.12.2011 Årgång 39

God JulMARIT BJÖRKBACKA

MAJ-BRITT PARO

Page 2: God Tid 9/2011

2 – GOD TID 9/2011

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 [email protected]

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

[email protected]

Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 [email protected]

Verksamhetssekreterare:Veronica Biaudet

tfn 020 72 888 [email protected]

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Per Thomasfolk

tfn 020 72 888 18 [email protected]

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

[email protected]

IKT-koordinator Eric Janssontfn 020 72 888 17

[email protected]

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

[email protected]

Chefredaktör: Ulf Wahlström

gsm 050-368 [email protected]

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Barmantfn 020 72 888 14

[email protected]

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06-347 0608, fax 06-347 1018

gsm 0500-924 [email protected]

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

[email protected]

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011

Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande,

Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program14 december Danskväll med e-Band och Pirkko Mannola i AV-salen i Helsingfors. Se sidan 29

18 januari Frågetävlingens semifinal. Se sidan 12

8 februari Ordförandekonferens i Tammerfors. Se sidan 3

17 april SPF:s vårmöte i Karleby med frågesportsfinal. Se sidorna 3 och 12

21 november Höstmöte i Tammerfors

Planerade resor, se sidan 15

Till vad då, kunde motfrågan lyda. Jo till hyggligt, dagligt liv, svarar säkert de flesta. Enligt en färsk undersökning (Eläkkeet ja eläkkeensaajien toimentulo 2000–2010, red. Mikko Kautto) anser tre fjärdedelar av pensionärerna att utkomsten rätt väl räcker till, medan en fjärdedel säger sig ha större eller mindre svårigheter att klara sig på pensionerna. Åsikterna bland dem som arbetar fördelar sig intressant nog ungefär på samma sätt, när de svarar på hur de klarar sig på sin inkomst.

De årliga förändringarna av vårt sam-hälle är små och ibland svåra att se. För-ändringarna blir mycket tydligare när de granskas över en längre tid. Undersökning-en registrerar många förändringar, som rör pensionärerna och som känns självklara, men också sådana som känns nya.

På tio år har antalet pensionärer ökat med 200 000 i vårt land. Vi vet att den ökningen kommer att fortgå. Därför kom-mer den gamlas behov att synas mycket i den politiska debatten de kommande åren.

Arbetspensionernas andel har ökat kännbart, medan folkpensionens andel fortsätter att minska. De som får enbart folkpension idag är 80 000, 20 000 färre än för tio år sedan. Bland dem har en be-tydande strukturell förändring skett. För tio år sedan var drygt hälften över 65 år, nu är de bara en fjärdedel. Då var de flesta kvinnor, som haft oavlönat hemarbete, och som därför inte har arbetspension. Nu är majoriteten män, en mycket stor del av dem är förtidspensionerade. Utslagningen av unga, mest män, är en stor orättvisa, som dessutom blir dyr för samhället. Alla pengar som satsas på att ge unga, isyn-nerhet pojkar, arbete eller utbildning är en ovanligt lönsam investering. – Folk-pensionen blir alltså allt mera ett socialt bidrag till dem som inte når eller klarar sig i arbetslivet, och bidrar allt mindre till ålderspensionen.

Arbetspensionerna har vuxit snabbare än kostnaderna, men inte lika snabbt som lönerna. Däremot har sjukpensionerna inte stigit just alls. I olika omfattning har vi andra fått del av välfärdsökningen, men de som har det sämst har glömts. Den här

utvecklingen strider mot grundtankarna bakom den nordiska välfärdsmodellen. Pensionärsförbundets höstmöte beslöt enhälligt att en höjning av de lägsta pen-sionerna bör ha högsta prioritet i intres-sebevakningen, detta utan att känna till Kauttos undersökning. Det får vi se som ett mycket klokt beslut, som förbundet har all anledning att följa upp.

Nästa år höjs garantipensionen till över 800 euro per månad. Det är fortfarande en mycket liten summa att leva på. Ga-rantipensionen skall man ju söka om, men Folkpensionsanstalten har ändå sänt brev till alla dem som man tror är berättigade till garantipensionen. Trots informationen finns det sådana, som synbarligen inte tänker söka om garantipensionen, trots att de skulle ha rätt till den. En del gamla sätter synbarligen en ära i att försöka klara sig på egen hand och inte ligga samhället till last. Utan att ha tillgång till fakta kan man tom. anta att de är flera än dem, som försöker missbruka systemet. Den här in-formationen stärker också intrycket av att de som har de minsta pensionerna – eller minsta inkomsterna – inte hörs särskilt mycket i samhället. Orsakerna kan vara två, dels kan man vara förnöjd med livet också fast inkomsterna är små, dels kan-ske man inte orkar eller kan argumentera publikt för sin sak. Den förstnämnda gruppen kan man beundra för synen på livskvalitet, sistnämnda gruppen behöver mest stöd och hjälp.

Ett pålitligt mått på civilisation är hur väl ett samhälle tar hand om sina svaga. Det finns synbarligen stora möjligheter att öka graden av civilisation i vårt samhälle. I pensionärsförbundet vill vi aktivt delta i det arbetet.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

Räcker pensionerna till? Varför vill vi hellre vara äldre än gamla?Ordförande för Sveriges Pensionärs-förbund, Karl-Erik Olsson höll ett i många avseenden klokt tal på vårt förbunds höstmöte. Han ställde bland annat den berättigade men kluriga frågan, varför vi hellre kallar oss äldre än gamla. Rent språkligt är det ju fak-tiskt så att den som är äldre, är äldre än den som är gammal. Förskönande omskrivningar kan faktiskt ibland stå för sin motsats, och de förändrar åtminstone inte verkligheten. Med alla mått mätt är man ju faktiskt gammal när man har fyllt 65, men bland oss gamla finns ju både de som är äldre och de som är äldst.

Gamla av idag beter sig inte som gamla gjorde förr. Ungdomligt bete-ende syns i allt högre åldrar. Det är säkert en följd av att vi i medeltal är friskare och lever längre. För femtio år sedan var det en världsnyhet om någon fyllde hundra. Nu har vi hund-raåriga medlemmar i många av våra föreningar.

”Ge mej ungdomen åter” heter det i en sång. Få vill väl det, och ungdo-men får vi ändå inte tillbaka. I varje livsskede skall det ändå finnas plats för drömmar, för förnyelse och för gemenskap, kort sagt för livskvalitet, tankar som Karl-Erik Olsson också noterade. I pensionärsförbundet vill vi hjälpa oss gamla att finna aktiviteter och former för ett gott liv.

Tack till alla för det goda samar-betet under året som snart är slut! Jag hoppas vi alla får en fridfull julhelg och ser fram ett gott nytt år med samarbete och samhörighet.

OLE NORRBACK

Page 3: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 3

KalenderbeställningFörbundets kalendrar för 2012 har nyligenkommit till kansliet. Passa på att beställa en kalender inför julen. Den är trevlig att ha själv och att ge som julklapp.Priset är 12 euro med pärm och 10 euro utan pärm. Sänd din beställning som en e-post eller ring till Åsa Laukonlinna,tel. 020-7288819, [email protected].

Pensionsskyddscentralen – en aktiv pensionsaktörPensionärsförbundens intresseorganisation PIO var nyligen (25.11) på besök hos Pensionsskydds-centralen. Vi fick höra verkställande direktören Jukka Rantalas anförande om aktuell pensions-politik och forskningsavdelningens avdelningschef Mikko Kauttos jämförande analys av utveck-lingen av pensioner 2000–2010.

Diskussionen inom pensionspolitiken är just nu i ett vakuum på grund av att Europeiska kommis-sionen inom kort har lovat att ge ut vitboken om pensioner, som är ett riktgivande ställningstagande om de europeiska pensionerna. Vitboken är åter i väntan på att den europeiska ekonomin ska stabi-lisera sig, bland annat vad gäller euroobligationer och diskussionen om fonderna.

Inom den finländska pensionspolitiken är det två saker som Rantala främst påpekade: dels en hållbar pensionsutveckling, som är beroende av marknads- och finansmarknaderna, dels ett konkurrenskraf-tigt finländskt samhälle. Europeiska unionens (EU) och Finlands konkurrenslagstiftning gäller också arbetspensionssystemet, både de lagstiftade och de arbetsmarknadsbaserade pensionerna, där konkurrensen är liten. Vid konkurrensen ska både pris och kvalitet och effektivitet på kundservicen beaktas. Oftast är det endast arbetsgivarnas gott-görelser som räknas, men det ska inte ensamt vara utslagsgivande. Även exempelvis bolagens rehabiliteringsprogram och tillmötesgående för pensionärer ska beaktas.

Rantala tog upp pressen på en högre pensions-premie för att täcka underskottet i hållbarhetskal-kylerna för pensionerna och visade en del scenario-bilder för pensionernas utveckling. Han sade att till 2035 kommer trycket på högre pensionspremier att öka, efter det utjämnas pensionsbetalningen och pensionsinvesteringarna ökar. Allt beror ändå på en god konkurrensförmåga för företagen, den ekonomiska utvecklingen totalt, medborgarnas förtroende och pensionernas tillräcklighet.

Mikko Kautto jämförde pensionärernas utkomst under det senaste decenniet, 2000–2010. Kauttos forskning omfattade drygt 10 000 personer från dimensionen hur mycket pensionerna har utveck-lats och hur lätt pensionärerna tycker att deras ekonomiska situation är. Kautto kom fram till att pensionerna till de 700 000 personer som varit på pension före 2000 hade en reell pensionsökning

på 13 procent under granskningsperioden. De som blivit på pension under 2000-talet, även cirka 700 000 personer, hade en reell ökning med cirka 20 procent. I början av 2000-talet var endast en tredjedel av de cirka 72 000 pensionärerna ålders-pensionärer, medan en större del gick i invalid- eller arbetslöshetspension eller förtida ålderspension. Enligt Kauttos undersökning har tre fjärdedelar av alla pensionärer (personer över 65 år) meddelat att de inte upplever svårigheter med sin utkomst. Enligt Kauttos undersökning har pensionärernas ekonomiska ställning inte försämrats gentemot löntagarnas under 2000-talet.

Däremot har de som bor ensamma, är under 54 år och har svårigheter med bostad och hälsa svårt med ekonomin. De som får garantipension, invalid- eller arbetslöshetspension före pensionsål-dern har det svårt och deras ekonomiska situation har försvårats kännbart jämfört med löntagarnas under granskningsperioden. Majoriteten av dessa personer är män, och de är utsatta i samhället. De upplever att deras utkomst inte räcker till.

Trots att Finland ska vara ett välfärdsland har tyvärr inte alla möjlighet till en tillräcklig utkomst. Den nivån är individuell. Många som upplever att de har låg pension arbetar under pensionstiden för att dryga ut sin pension. Det är inte alltid möjligt på grund av funktionsförmåga eller ålder. Här borde samhället hjälpa mer. Systemet med invalid- och arbetslöshetspension var förut sådant att man inte kunde arbeta på sidan om för att inte gå miste om sina förmåner. Lyckligtvis håller detta på att ändras och har delvis redan ändrats. Det är mycket vik-tigt att äldres erfarenhet och resurser tas till vara, men ofta betalar man inte för den. Det här är ett tema som förbundet ska ta upp under 2012 då vi har EU:s temaår ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”. Vi måste arbeta för ett samhälle där alla upplever att de klarar sin utkomst.

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

KUNGÖRELSE OM VÅRMÖTET 2012Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte tisdagen den 17 april 2011 kl. 11.00 i Stadshuset, Salutorget 5, Karlebysalen, 67100 Karleby. Fullmaktsgranskningen inleds kl. 10.00, lunchen serveras kl. 13 och eftermiddagskaffet cirka kl. 16.00. Efter det stadgeenliga vårmötet ordnas förbundets frågesportsfinal med Anders G. Lindqvist som frågesportsledare.

För transport till vårmötet vänligen kontrollera med ombuds-mannen i din region.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:Medlemsföreningar med

– högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant,

– 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter,

– 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter,

– 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter,

– 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och

– medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Antalet medlemmar fastställs den 31 december 2011 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 10 april 2012.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummer lappar på vårmötet. Även övriga vårmötesdeltagares namn med delas på förhand till Åsa Laukonlinna, se kontaktuppgifter nedan.

Vid vårmötet behandlas i stadgarna under 10 § för vårmötet nämnda ärenden, bland annat att behandla styrelsens berättelse för år 2010 och fastställa bokslutet för 2010 samt bevilja styrelsen och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Enligt 11 § förbundets stadgar kan en medlemsförening, om den önskar att något ärende tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen i en fråga senast den 28 februari 2012.

Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift för 2012 till förbundet före den 10 april 2012. Föreningarna meddelar kansliet hur många befullmäktigade representanter och/eller deltagare föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast tisdagen den 10 april 2012 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 020 7288819 (Åsa Laukonlinna) eller per e-post [email protected].

På styrelsens vägnar

Ole Norrback Veronica Fellmanförbundsordförande verksamhetsledare

Svenska pensionärsförbundet tillönskar alla en riktigt

God Juloch ett

Gott Nytt År 2012!Styrelsen och de anställda

I stället för att sända julhälsningar betalar förbundet in 200 € till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

Svenska pensionärsförbundets kanslier är stängda 19 och 27–30 december.

OrdförandekonferensenOrdförandekonferensen hålls den 8 februari 2012 kl. 10–16 i UKK-institutet i Tammerfors. I programmet på konferensen kommer att ingå förbundets strategi 2011–2015, som presenteras av förbundsordförande Ole Norrback och orga-nisationskommitténs ordförande Paul Lindell, ombudsmännen som berättar om sina erfaren-heter från föreningsbesöken denna höst, IKT-projektets koordinator Eric Jansson, forskaren Kjell Herberts, som tar upp äldre, svenskan och attityder och koordinator Gun-Britt Aminoff från Folkhälsan som berättar om samarbetet kring Farfar i skolan. Avsikten är att konferensen är interaktiv så föreningarna får gärna komma med många egna goda kommentarer och förslag.

Det går en buss från Tammerfors järnvägssta-tion till UKK-institutet. För övrig kommunika-tion kontakta ombudsmannen i din region.

Hjärtligt välkommen!VERONICA FELLMAN

Page 4: God Tid 9/2011

4 – GOD TID 9/2011

I sitt välkomstanförande försva-rade förbundsordförande Ole Norrback styrelsen förslag att höja medlemsavgiften. Föreningarna behöver förbundet, för vem skulle annars sköta intressebevakningen på riksnivå. Ombudsmännen finns till för föreningarna och kunde utnyttjas ännu mer. Han nämnde också medlemstidningen God Tid:

– Jag vet inte om någon annan tidningsprenumeration som kostar 10 euro per år. Får styrelsen sin vilja igenom kostar den 11 nästa år. Vi tycker nog att förbundet ger mera än en halv kaffekopp, sa Norrback och nämnde att han på tåget betalat 2,50 för en kopp kaffe.

Han berättade att förbundets ekonomi är stabil, men styrelsen vill att den ska vara stabil också i framtiden.

Ole Norrback berömde försla-get till strategi för 2011–15 och tackade organisationskommittén för arbetet med dokumentet.

Han efterlyste ett tätare nordiskt samarbete.

– Vi träffar Sveriges Pensio-närsförbunds folk då och då, men med Danmark och Norge har vi mycket sämre kontakter. Vi behö-ver ett bättre samarbete eftersom problemen och utmaningarna är ganska lika.

Biträdande borgmästare Leena Kostiainen hälsade välkommen till Tammerfors och berättade att 17 procent av stadens befolkning är över 65. Tidigare har Tammerfors koncentrerat sig på anstaltvård, men i dag satsar man på intensi-fierat serviceboende.

Ordföranden för Svenska Pen-sionärsföreningen i Tammerfors Mark Wallenius välkomnade mö-tesdeltagarna till ”Svenskfinlands centrum”. Han berättade att man nyligen firat Svenska dagen med Herman Lindqvist som festtalare. Han visade bilder av planerade byggnader i Tammerfors centrum, bl.a. en ny arena och en rad höghus.

Äldre är äldre än gammalNär Karl Erik Olsson var tio längtade han efter att bli elva. Och när han upplevde en 40-årskris när han var 38 upptäckte han att han hade längtat hela tiden, men ingenting hade blivit som han hade tänkt. Han slutade att längta efter att bli äldre för han tänkte att det är hemskt att bli gammal.

– Nu är jag gammal och det är inte hemskt, sa 75-åringen som är ordförande för Sveriges Pensionärs-förbund och som var höstmötets huvudtalare.

– Det här är en grundläggande fråga om attityder. Orden spelar en roll. Eftersom människor är rädda för att bli gamla talar man inte om att man är gammal. Man blir på sin höjd äldre. Men äldre är ju äldre än gammal. Vi ska komma ihåg att vi är ganska värdefulla och det är inte så farligt om vi blir lite äldre för varje år.

Talaren anknöt till EU-temat (och Svenska pensionärsförbundets tema) för 2012 ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generatio-nerna” och underströk vikten av att vi är aktiva och har kopplingen till yngre generationer, att vi hjälps åt och att vi inte sektoriserar samhäl-let i olika grupper.

Han berättade att man i Sveri-ges Pensionärsförbund har startat en diskussion kring begreppet ”ålderism”, en beteckning på det negativa man förknippar med åldrandet.

– Bra att man diskuterar ålderis-men. Vi är ju likvärdiga som män-niskor. Den gamla föreställningen var att pensionärer skulle ha vård, omsorg och tillsyn allihop. Nu är det bara en liten del som behöver det. Det har gått in i människors hjärna att pensionärer är en tärande

grupp. Och ju fler pensionärer det blir desto större blir eländet, desto mer kostar det, pensionerna blir dyrare, sjukvården blir dyrare, allt blir dyrare bara för att vi inte dör undan tillräckligt snabbt.

– Men det är ju en sådan succé i vår tid att vi lyckas vara friska och leva länge. Det är inte så farligt att vi är tärande och inte närande, för vi gör en väldig massa. Alla, så länge man är igång, försöker utföra någonting. Det sägs att ”pensionärerna aldrig har tid, de har så mycket att göra. Dom har så många barnbarn, hus, så många grejer, de måste hjälpa till med allting, tvätta bilar, reparera, fixa badrummet …”. Allt det här måste pensionärerna göra. Om vi inte hade de här duktiga pensionärerna hade någon annan fått göra det. Om pensionärerna gör det gratis så sparar vi en massa kostnader. Och allt fler pensionärer vill fortsätta jobba.

Karl Erik Olsson sa att pensio-närerna är duktiga konsumenter som hjälper till att hålla efterfrågan uppe.

– Har ni tänkt på hur mycket ni köper? Om ni är som jag är ni ganska slarviga och köper mycket onödiga saker. Och ni reser ganska mycket.

Olsson ansåg att det friska åld-randet egentligen har blivit ett normaltillstånd. Man kan ha gan-ska många krämpor, men kan leva med dem i dag. Frågan är hur man ska kunna bredda och förlänga det friska åldrandet. Det är inte alla grupper som åldras friskt. Han nämnde svenska SPF:s program Koll på läkemedel, som går ut på en årlig kontroll av att pensionärens läkemedel inte är för många och att kombinationerna av läkemedel inte är felaktiga.

Kaffe, bulle och dragspelsmusikKarl Erik Olsson berättade att Sveriges Pensionärsförbund försö-ker förnya sig på flera sätt för att locka fler ”yngre gamla”. Att få nya medlemmar är inte lätt. Man slår ifrån sig med att man inte ännu känner sig som pensionär.

– Är det fel på människorna eller oss? Det är inte fel på män-niskorna. Genetiskt är det precis samma människor som förr. Det är omvärlden som förändras och då måste vi vara beredda att förändra oss. Kanske vi inte erbjuder dem rätt saker.

En euro ledde till debattpå annars enigt höstmöteSvenska pensionärsförbundets höstmöte beslöt höja medlemsavgiften till för-bundet med en euro per medlem. Efter en livlig debatt vann styrelsens förslag om en förhöjning med rösterna 79 mot 49. Mötet återvalde enhälligt Ole Norr-back till ordförande och godkände en strategi för 2011–15 och verksamhetsplan för 2012. Sveriges Pensionärsförbunds ordförande Karl Erik Olsson talade vid höstmötet som hölls i Tammerfors den 9 november.

TIGA ÄR SILVER MEN TALA ÄR GULD

Med perspektiv från insidan beskriver Kurt Nordman telebranschens enorma omvandling, som utmynnat i datanätens och mobiltelefonins genombrott. Detta är företagshistoria men

också personliga memoarer, genomsyrade av humor.

Beställ boken med kampanjkoden Förlängd tid från www.soderstrom.fi Priset för God Tids läsare är 16,14 € (40 % rabatt på normalpriset). Porto 2,90 € tillkommer.

tfn 09-6841 860 www.soderstrom.fi

MEDSTRÖMS MOTSTRÖMS

Sveriges Pensionärsförbunds ordförande Karl Erik Olsson var höstmötets huvudtalare. Han sa att det friska åldrandet egentligen har blivit ett normal-tillstånd. Man kan ha ganska många krämpor, men kan leva med dem i dag. Frågan är hur man ska kunna bredda och förlänga det friska åldrandet.

Page 5: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 5

Han nämnde det traditionella SPF-mötet där man samlas klockan två och har lite förhandlingar. Så kommer någon och håller ett litet anförande, sen blir det kaffe och bulle och dragspelsmusik.

– Det här är väldigt trevligt på många ställen. Men målgruppen spänner över 40 år och vi måste kanske tänka på att variera utbudet.

Debatt om en euroMan valde Ole Norrback till ord-förande för höstmötet och man kunde konstatera att 131 delegater representerade 52 föreningar.

Mötet återvalde enhälligt Ole Norrback till förbundsordförande för 2012. De styrelsemedlemmar som var i tur att avgå återvaldes med undantag för den åländska ersättaren. De är (ersättaren inom parentes): Alf Skogster, Grankulla (Lasse Hoffman, Esbo), Erkki Tu-ormaa, Lovisa (Björn Sundqvist, Borgå), Rolf Söderback, Marie-hamn (Tore Johansson, Marie-

hamn, ny), Georg Lång, Ekenäs (Bo Viking Karlsson, Karis) och Henrik Svarfvar, Korsholm (Börje Haldin, Vasa).

Till revisor valdes Birgitta Im-merthal, CGR med Revisions-samfundet KPMG som ersättare.

Till valberedningsutskottet val-des Jan Broman, Kyrkslätt (ord-förande), Bo Broman, Lovisa, Siv Sundberg, Jakobstad, Raili Svahnström, Nagu och Kaj-Gustav Sandholm, Mariehamn.

Styrelsens förslag att höja med-lemsavgiften till förbundet med en euro från tio euro per medlem väckte en livlig debatt. Detta ledde till omröstning där styrelsens för-slag vann med 79 röster mot 49. Medlemsavgiften för understö-dande medlemmar förblev 40 euro.

Strategin för åren 2011–2015, verksamhetsplanen för 2012 och budgeten för 2012 godkändes däremot enhälligt utan större dis-kussion.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Förslaget att höja medlemsavgiften till förbundet med en euro från tio euro per medlem underkastades omröstning där styrelsens förslag vann med 79 röster mot 49. Här avges ja-rösterna.

Man kunde följa med höstmötet via dator och internet. Mötet sändes med en webbkamera och mikrofon som var riktade mot presidiet. På adressen http://it.spfpension.fi/spf_live/ kan man titta på mötet i efterskott.

Page 6: God Tid 9/2011

6 – GOD TID 9/2011

Seniorskeppet åkte iväg till Stock-holm den 21 november. Innan Mariella lade ut gav skådespelaren Kent Sjöman en sångshow medan Nicke Lignell gästade bandningen av Kaffekvarnen Live med Mårten Holm som värd. Efter middagen blev det show och dans med Kaf-fekvarnen Live Bandet, Sonja Biskop och Cay Karlsson.

Dagen i Stockholm bjöd på varierande program för alla och envar. Endel valde kunglig vintage på Livrustkammaren eller rätt och slätt att strosa i julmarknadsstämn-ing. De som valde att stanna om-bord kunde lära sig digital bildhan-tering på dator med Eric Jansson, prova på seniordans med Gun Svenlin eller testa Pentago med

Stig Simelius, som importerat det populära spelet till Finland.

På eftermiddagen bandades en andra Kaffekvarnen Live som fick besök av Ann-Louise Hanson och maken sedan 45 år Bruno Glen-mark. Evigt unga Ann-Louise har hela 52 år bakom sig som artist. På den andra estraden uppträdde skicklige riksspelmannen Svante Lindqvist, som är hemma från Malmberget i Gällivare och gärna kallar sig bondkomiker.

Publiken var uppdelad i två grupper så att alla hade en chans att se alla shower. Kaffekvarnen Live Bandet hade en svettig kryssning med både bandning och kvällsdans i båda riktningarna.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Glatt och gott på SeniorskeppetSeniorskeppet liknar ingen annan resa. Det är en mycket speciell stämning om-bord när ”nästan hela båten” talar svenska. Namnlappsbandet om halsen los-sar tungans band på de 570 deltagarna, alla pratar fritt omkring sig med andra bandförsedda.

Full rulle på Mariellas estrad under eftermiddagen i Stockholm: fr.v. Kaffekvarnen-orkesterns kapell-mästare Bo Lund, Sonja Biskop, Mårten Holm, Bruno Glenmark, Ann-Louise Hanson och Cay Karlsson.

Skådespelaren Kent Sjöman underhöll inför avgången från Helsingfors pu-bliken med skön sång tillsammans med Juha Mäntylä på synt och dragspel.

Dags att skåla. Clara von Bonsdorff (t.h.) välkomnar sin efterträdare som ordförande för Munksnejdens Pensionärer, Nina Krogius. Glasen får påfyll-nad av Sari.

Pentagospelet fick många nya utövare. Här tar två par mått på varandra under överinseende av Stig Simelius (stående t.h.) som är det svenska brädspelets representant i Finland.

Inger Holmberg är vid dethär laget en kär bekant för alla SPF-resenärer. Det är hon som på Frimans Resor sköter om att arrangemang fung-erar och alla får sina program och biljetter – ingen liten ruljans för 570 gäster!

Page 7: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 7

Upplev någonting nytt, kom med på en resa till Slovakien med Tatra bergen och

Bratislava 27.8−2.9.2012

Följ med på en intressant resa med högklassigt program till Slovakien. I Tatra bergen upplever vi majestätiska höjder och underbara vyer. Vi gör en dagsutflykt till den vackra staden Zakopane i Polen. I Bratislava bekantar vi oss med sevärdheterna i gamla stan samt besöker det medeltida slottet Cerveny Kamen vid mindre Karpaternas sluttning. Med på resan guiderna Muska och Göran Stenius.

Måndag 27.8Avfärd från Vasa kl. 7.00, från Helsingfors kl. 8.25 till Wien. Bussfärd till staden Nitra därifrån vidare till HögaTatra i Inkvartering på 4-stjärniga badhotellet Granhotel Stary Smokovec. Välkomstmiddag på hotellet.

Tisdag 28.8 Skogsvandring genom vackra landskap till bergshotellet Bielikova chata där vi har lunch. Middag på hotellet.

Onsdag 29.8 Dagsutflykt till Zakopane i Polen. På kvällen zienarmiddag med underhållning i byn Stara Lesna i Slovakien.

Torsdag 30.8 Utfärd till Bratislava via Ruzomberok och Rajecke Lesna, Priedvidza och Bojnice där vi besöker det sagolika slottet. Inkvartering på det 4-stjärniga Hotel Devin invid Donau och gamla stan. Middag på hotellet.

Fredag 31.8 Sightseeing i Bratislava. Gemensam lunch.

Lördag 1.9 Utflykt till bergen Karpaterna och det medeltida renässansslottet Cerveny Kamen. Lunch med ugnstekt gås.Fritt kvällsprogram.

Söndag 2.9Frukost på hotellet och ledig tid i Bratislava. På vägen till Wien besök vid City Outlet Parndorf nära Wien för uppköp. Avgång kl. 19.20, ankomst till Helsingfors kl. 22.40, avgång till Vasa kl. 23.59. Pris: 1 490 € från Helsingfors, 1 590 € från Österbotten. Enkelrumstillägg 135 €

I priset ingår flygresor, logi med frukost, 4 luncher och middagar, buss- och tågresor, inträden, reseledare. I priset ingår inte resenärs- och resegodsförsäkring och måltidsdrycker förutom till gåslunchen och zienarmiddagen.

Förfrågningar, anmälningar och utförligt reseprogram: SPF, Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension,fi

RES MED SPF

Svenskfest på G18

Tillställning den 2 november i kulturhuset G18 var rubricerad som en svensk festdag. Majlis Kvist, som hållit i trådarna ända sedan festdagarna för fullvuxet folk började hållas för åtta år sedan, hoppades i välkomsttalet att dagen skulle ge en inblick i vad det bety-der att vara finlandssvensk.

Sås och kopp, alias Pasi Hiih-tola och Peik Stenberg, underhöll med sånger om Finlands historia, Petterson och Pendolino.

”Grottmannen” Sixten Lund-berg drog applåder bland annat för sin gestaltning av fixaren Benkku.

Björn Sundell berättade om tankesmedjan Magmas projekt, däribland visionen om Svenskfin-land år 2030. Bland förslagen till konkreta åtgärder finns en nationell språkstrategi, en samordning av den svenska basservicen över kom-mun- och förvaltningsgränserna och ett starkare innovationsklimat i Svenskfinland.

Förra generaldirektören för YLE Arne Wessberg gav bakgrunden till att man bestämde sig för att fylla ut den finlandssvenska tv-kanalen FST 5 med rikssvenska SVT World. Med FST:s begrän-sade programresurser kunde man inte fylla kanalen med innehåll. Någon annan lösning trodde inte Wessberg att man kan räkna med i framtiden.

Sås och kopp, Sixten Lundberg, tankesmedjan Magma, finlandssvensk TV-politik. Svenskare än så kunde det inte bli. Som socker på botten klämde M.A. Numminen i med Med min kvinna i riksdagshu-sets park – på svenska givetvis.

Tillsammans med sin vapen-dragare Pedro Hietanen fick M.A. Numminen avsluta festdagen. Trubaduren berättade att YLE:s programråd bannlyste Med min kvinna i riksdagshusets park på fin-ska på 60-talet för att den ansågs oanständig. På svenska fick sången grönt ljus.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Sås och kopp, alias Pasi Hiihtola och Peik Stenberg

”Grottmannen” Sixten Lundberg

M.A. Numminen med sin vapendragare Pedro Hietanen på dragspel

Majlis Kvist (i gult), Maj-Britt Paro och förra generaldirektören för YLE Arne Wessberg drar på smilbanden åt M.A. Numminens kvickheter.

Page 8: God Tid 9/2011

8 – GOD TID 9/2011

Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

bank • försäkringar • fastighetsförmedling

www.aktia.fi

www.tallinksilja.com

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna

registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare

information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.vikingline.fi/formaner/spf

MEDLEMSFÖRMÅNER

Advokatbyrå Boucht & Nikula erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris.

Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.Tfn 06-3171 846, e-post [email protected]

www.boucht-nikula.com

www.aktia.fi

”Pensionärsförbundens intresseor-ganisation PIO är allvarligt bekym-rad över att fungerande närservice försvinner på många orter.

Postservicen försvinner från landsorten och från flera stadsdelar i och med att Itella Oy, hänvisande till ekonomiska orsaker, med hård hand gallrar i sitt servicenät. För människornas vardag betyder detta stora besvärligheter. En fungerande postservice hör till de nödvändiga bastjänsterna för alla medborgare. Den bör därför vara tillgänglig i hemmets närhet. I stället för att större ekonomiska vinster efter-strävas, bör tjänsterna produceras så att en god postservice, en smidig transport och distribution av pos-ten, säkras i hela landet.

Folkpensionsanstalten FPA har fått erkännande för utvecklingen av sina nättjänster, men samtidigt har FPA försvagat sitt eget kontors- och servicenätverk. Bankerna har utöver sitt glesare kontorsnätverk också minskat på antalet bank- och betalautomater. Vid många bankkontor har man helt slutat ge möjligheten att lyfta kontanter från banken. Jämsides med bankerna har också statsjärnvägarna övergått

till en prissättning som avser att dirigera kunderna att använda sig av nät- och automattjänster.

En situation, i vilken bas- och närtjänsterna inte genuint står till alla medborgares förfogande, strider emot grundlagen. Även om Finland är ett av Europas ledande länder beträffande användningen av internet, får man inte på den grund och med hänvisning till endast ekonomiska siffror begränsa närtjänsterna och bestraffa dem som inte har färdigheter eller dator för att använda nättjänster.

Alla våra medborgare har inte på långt när möjlighet att sköta sina ärenden via internet. När- och kontorstjänster behövs ännu långt in i framtiden i vårt land.”

Hellsten ny PIO-ordförandeMatti Hellsten, ordförande för Pensionstagarnas Centralförbund, valdes till ordförande för Pensio-närsförbundens intresseorganisa-tion för år 2012. Vice ordförande väljs på konstituerande styrelse-mötet, men Eläkeliitto är i tur att vara organisationen som innehar vice ordförandeposten 2012 och ordförandeposten 2013. (PIO)

PIO:s höstmöte:

Internet kan inte ersätta närserviceAlla medborgare har inte möjlighet att sköta sina ären-den via internet. När- och kontorstjänster behövs ännu långt in i framtiden i vårt land, säger i Pensionärsförbun-dens intresseorgansiation i utlåtande från sitt höstmöte den 25 november.

Page 9: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 9

Föreningar med10 poäng eller mer

Nya medl.

Ökning%

Poängtotalt

Borgå svenska pensionärsförening 154 23,3 201

Kotkanejdens pensionärer 15 48,4 112

Svenska Pensionärsgillet i Hangö 22 39,3 101

Pensionärsklubben Milstolpen 51 16,6 84

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 49 14,2 77

Munksnejdens Pensionärer 46 13,9 74

Sibbo Svenska Pensionärsförening 55 9,3 74

Korsholms Pensionärsförening 57 7,5 72

Grankulla svenska pensionärer 45 10,3 66

Närpes Pensionärsförening 53 5,5 64

Vörå Pensionärsklubb 21 18,9 59

Pensionärer i Östra Helsingfors 26 15,5 57

Vanda svenska pensionärer 26 14,6 55

Pargas Svenska Pensionärer 36 8,8 54

Esbo svenska pensionärer 43 4,5 52

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen 17 16,5 50

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 34 7,9 50

Västanfjärds Pensionärsförening 19 13,3 46

Larsmo-Eugmo Pensionärsförening 26 8,4 43

Ekenäs Pensionärer 32 4,8 42

Mariehamns Pensionärsförening 24 9,0 42

Åbo Svenska Pensionärsklubb 26 7,6 41

Kyrkslätt Pensionärer 25 6,5 38

Dragsfjärds Pensionärer 21 8,5 38

Kronohagens-Skatuddens pensionärer 5 15,6 36

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 20 8,2 36

Arkadia Pensionärer 13 11,3 36

Ingå Pensionärer 16 10,1 36

Purmo Pensionärer 20 7,5 35

Malax Pensionärer 21 6,3 34

Kronoby Pensionärer 23 5,7 34

Pensionärsföreningen Olympia 8 12,5 33

Österby Pensionärer 14 9,6 33

Korsnäsnejdens Pensionärer 18 6,5 31

Pedersöre Pensionärsklubb 18 6,5 31

Pensionärsträffen i Lappträsk 5 10,9 27

Hufvudstadsbladets Seniorer 8 8,8 26

Träskända Seniorer 6 10,2 26

Karis Pensionärer 15 5,5 26

Haga Pensionärer 6 9,2 24

Esse Pensionärsförening 12 5,9 24

Föreningen Oravais Pensionärshem 13 5,3 24

Kimito Pensionärsförening 12 5,3 23

Lappfjärds Pensionärsklubb 15 3,6 22

Jeppo Pensionärsklubb 8 7,0 22

Björneborgs Sv. Pensionärsförening 7 6,6 20

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu 9 5,6 20

Liljendal församlings pensionärer 8 5,3 19

Lojo svenska seniorer 7 5,9 19

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 12 3,5 19

Isnäs Pensionärer 5 6,6 18

Pensionärsföreningen ETTAN 7 5,7 18

Lovisa svenska församlings pensionärer 8 5,2 18

Tenala-Bromarf Pensionärer 8 4,5 17

Pensionärsför. Nygammal i Petalax 9 3,8 17

PF Trivselklubben i Strömfors 2 7,4 17

Terjärv Pensionärer 10 3,1 16

Nykarleby Pensionärer 9 3,2 15

Sjundeå Pensionärer 6 4,4 15

Nedervetil pensionärsklubb 5 4,4 14

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer 2 4,9 12

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 8 2,1 12

Drumsö Pensionärer 6 3,0 12

Eira Pensionärer 4 3,4 11

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 4 3,4 11

Hela förbundet 1354 7,5

MEDLEMSREKRYTERINGMedlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna 2011, 1 januari–24 november

Det är väl bäst att jag säger det först som sist: De här övergångarna mellan sommar- och vintertid är jag inte särskilt förtjust i. Och torde inte var ensam om den åsikten. Som pensionär finner jag det dessutom ganska meningslöst. Vi kan ju utnyttja de ljusa timmarna – vilket torde vara sys-temets huvudargument – precis som vi själva vill utan att använda två söndagar i året till att ronda husets alla klockor. En del låter sig justeras utan problem, andra är mera motspänstiga, för att inte alls tala om klockorna i bilen. De kan kräva ett ingående studium av handboken, som sällan hör till det mest lättsmälta i litteraturväg.

Och så har vi jordbukarna i allmänhet och korna i synnerhet. Sistnämnda lär vara punktliga av sig och vill inte veta av störningar i mjölkningstiderna. De har min fulla förståelse.

Någon tröstar sig kanske med att det här om-ställningsbesväret drabbar alla människor runtom i världen. Men nehej, det stämmer inte alls. Mer än hälften av världens befolkning har samma tid året runt. Det är främst vi i Europa och Nordamerika som vrider klockor. Dock ingen regel utan undan-tag. Island har inte sommartid. Och stora länder som Ryssland (som slopade sommartiden i år), Kina och Indien har inte heller sommartid. Men de har ju sina tidszoner att hålla reda på istället. Alla EU-länder har sommar- och vintertid, så någonting tycks man ha kunnat ena sig om.

Sen skall ingen tro att klockorna vrids på samma

dag i alla de länder som är med i systemet. Där finns en hel del variationer. Hos oss är det numera sista söndagen i mars och sista söndagen i oktober (det var tidigare september), men den dagen kan ju sedan vara allt mellan 25 och 31. Här finns det en del att hålla reda på för dem som plitar med internationella tidtabeller.

Själva systemet infördes 1981 hos oss, ett år efter Sverige. Men vi hade gjort ett kort försök redan 1942, som dock inte ledde till någon fortsättning i det skedet.

Ytterligare bör vi notera att det som kallas sommar-tid hos oss heter vintertid på södra halvklotet, och tvärtom. Det här beror på jordaxeln lutning, och det är ju bra att den lutar, annars skulle vi inte ha några årstidsväxlingar, vilket vore ett hårt slag för konfektionsindustrin. Påpekas kan ännu, att vin-tertid brukar betecknas som normaltid, sommartid är det avvikande. Konstigare än så var det inte.

God jul! Ät måttligt, var glad!

ANDERS G. LINDQVIST

Om sommar- och vintertidUPPSNAPPAT

Bidrag från Svenska kulturfonden för år 2012Snart är det dags att ansöka om medel för 2012. Svenska pensionärsförbundet får ett förbundspaket av Svenska kulturfonden: föreningarna ansöker om Kulturfondens understöd från Svenska pensionärsförbundet i stället för från Svenska kulturfonden. Ansökningstiden för understöd från Svenska kulturfonden är mellan den 1 november och 31 december 2011. Följande kriterier gäller för beviljande av understöd:

a. Medlen beviljas främst för aktiviteter med tyngdpunkt på generationsöverskri dande verksamhet och nya former av verksamhet, som lockar potentiella med lemmar.

b. Både regioner, verksamhetsområden, föreningar och icke registrerade samman slutningar som hör till förbundet kan ansöka om medlen, dock inte fysiska personer.

Förbundet distribuerar ansökningsblanketter, på vilka föreningarna skriver motiveringar till sin ansökan om understöd. Anvisningar och ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats www.spfpension.fi/blanketter och erhålls per e-post eller på papper av Åsa Laukonlinna från kansliet, tel. 020 7288810 eller per e-postadressen [email protected] från den 1 november 2011. Förbundet meddelar understödens storlek till föreningarna i mitten av april 2012. För att föreningen ska få understöd krävs att en fullvärdig redovisning för tidigare understöd har lämnats in före den 31 december 2011. Observera att hålla reda på när Svenska kulturfondens fester hålls i regionerna på webbplatsen www.kulturfonden.fi eller genom att ta kontakt med Kulturfonden, tel. 09- 6930 7300. Ni kan anmäla er till dem om ni har sökt medel trots att ni inte har fått besked om ni har beviljats understöd. Ansökningstiden för dessa medel inleds den 1 november och upphör den 31 december 2011 för förbundets föreningar. Kontakta Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post [email protected] för närmare information.

Page 10: God Tid 9/2011

10 – GOD TID 9/2011

KorsholmsKommunwww.korsholm.fitel. 06-327 7111

Raseborgs Stadwww.raseborg.fi

PÄRUS FORSPärus Café

06-222 1121www.perus.fi

God Jul Och

Gott Nytt År

CENTRALAPOTEKET VASAtel. 319 1100

Malax Kommunwww.malax.fi

ÖNUF, tel. (019)532 412

Ab Oskar Haglund OyVasa

0400-667388

Stiftelsen för ArbetetsVännerHuvudföreningens Åldringshem

i Helsingfors

Närpes Stadtel. 06-224 9111www.narpes.fi

www.ingvesresor.fiNärpes 020 7434 530

Vasa 020 7434 520

Kronoby Kommunwww.kronoby.fi

www.ot-resor.fi

www.vora.fi / 382 1111

Lovisa Stadwww.lovisa.fi

Avaa joulu www.avaajoulu.fi

Suomen Pipliaseura

Finska Bibelsällskapetwww.bible.fi/sve

Besök julens centrum

www.julenscentrum.fi

Tidigare talade vi om hjärtslag och att någon efter en hjärnblödning kunde vara slagrörd. I dag används vanligen termerna hjärtinfarkt och stroke, som är det engelska ordet för slag. Begreppet stroke gäller både för slutresultatet av en blödning i hjärnan eller en blodpropp som stör blodcirkulationen i hjärnan.

För att förebygga den senare formen av stroke gäller i stort sett samma saker som behövs för att motarbeta hjärt- och kärlsjukdomar i allmänhet, men en viss osäkerhet råder för vad som behövs för att förebygga blödningar. För att få mera kunskap analyserades hälsosituationen för 36 000 personer som deltog i undersökningar från 1902 till 2002 om riskfaktorer som kan leda till hjärt- och blod-kärlssjukdomar.

Fram till 2007 drabbades 1 478 personer inom gruppen av stroke, av dem 311 beroende på blöd-ning och 1 167 av tilltäppta blodkärl i hjärnan. De två grupperna jämfördes sedan i förhållande till fem olika faktorer som påverkar livsstilen och risken för stroke. De fem faktorerena är kroppsvikt, användning av grönsaker, motion, tobaksrökning och alkoholanvändning.

Resultaten visar att, i det här materialet, alla de nämnda faktorerna (utom grönsakerna) hade en betydelse för risken att få störningar av blod-cirkulationen i hjärnan, medan tobaksrökningen var den enda faktorn som klart ökade risken för hjärnblödning.

I undersökningen specifiserades de fem faktorer-na på följande sätt: – har aldrig rökt, – BMI värdet (som mäter kroppsvikten i förhållande till längden) mindre än 25 kg/m2,– måttlig (fi. kohtuullinen) motion, – måttlig eller mindre alkoholanvändning och – färska rotfrukter och grönsaker minst tre gånger i veckan.

Ju flera av de fem faktorerna som den under-sökta personen hade tillämpat i sin livsföring, desto mindre var risken för stroke. Om alla fem faktorerna togs på allvar var risken för stroke bara 33 % av det som gällde för dem som inte kunde visa på att de gynnsamma faktorerna hade tillämpats.

Det är inte lätt att mäta riskfaktorer och den som utfrågas om alkoholanvändning, motion eller grönsaksätande har svårt att uppge mera noggranna siffror, eller vill kanske försköna dem inför utfråga-ren. Men det gäller framför allt att vara ärlig inför sig själv och bedöma sina egna risker för stroke i ljuset av sin egen livsstil.

HÅKAN HELLBERG

(BMI=kroppsvikten(kg) dividerad med

kroppslängden(meter) x2)

FÖRENINGSNYTTHÅKANS HÖRNA

Stroke och våra levnadsvanor

Börja blogga på Seniorbloggen.fi

Page 11: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 11

Fira påsken i Valamo kloster6−9.4.2012

Kom med och upplev en stämningsfull påsk i det ortodoxa munkklostret Valamo

Program:Fredag 6.416.00 Middag18.00-20.30 Kristi begravningsgudstjänst

Lördag 7.407.00-10.00 Frukost09.00-12.00 Påskaftonens gudstjänst med texter från Gamla Testamentet11.00-15.00 Lunch13.30-15.00 Föreläsning. ”Festernas fest och glädjens glädje inom den ortodoxa traditionen”, fader Stefan Holm20.00-23.15 Completorium, läsning av apostlagärningarna23.30-02.30 Midnattsgudstjänst

Söndag 8.402.30-04.00 Festfrukost med ett glas husets vin11.00-11.45 Påskens bönegudstjänst11.00-16.00 Lunch13.30-15.30 Kaffe hos klostrets direktör Arkimandriten Sergei16.00-16.45 Kvällsgudstjänst17.00-19.00 Middag

Måndag 9.4 Morgongudstjänst08.00-10.00 Frukost09.00-10.30 Liturgi, procession Avfärd

Deltagandet i gudstjänsterna är frivilligt. Gudstjänsterna och övrigt program hålls på finska.

Pris: 395 €/dubbelrum i klosterhotellet 410 €/enkelrum i instituthotellet och gäststugan

I priset ingår helpension med program, guidad rundtur i klostret, inträdesavgifter till utställningarna och bastu. Resor till och från Valamo ingår inte.

Till Valamo finns tågförbindelser från hela landet till Varkaus, från Varkaus bussförbindelser till Valamo (65 km). Från Helsingfors expressbuss (Lahtis–S:t Michel–Varkaus) direkt till Valamo.

Anmälningar och förfrågningar: Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, tfn 020 7288 882, [email protected]

RES MED SPF

SPF-seminarium: Är EU rättvist mot pensionärerna?

I sitt inledningsanförande tog Astrid Thors fasta på att förbättra lagstiftningen för konsumenter och påpekade att EU har ett kon-sumentskydd inom social- och hälsovården, såsom patientdirek-tivet. Socialskyddet är till exempel annorlunda i Norden än i andra EU-länder. För närvarande disku-teras inom EU samordningen av skattesystemen och bekämpning av den svarta ekonomin samt underskottet i pensionssystemen och pensionssystemens hållbarhet. Övervakningen av pensionsbola-gen kommer att bli striktare, vilket är en del av EU:s strategi inför år 2020. Öppet är också vilken typ av pensioner som samordnas. Hon undrade om den reella pensions-åldern höjs om den lagstadgade pensionsåldern höjs.

Sture Fjäder talade för att pensionssystemen ska vara na-tionella. Han påtalade också den höga andelen personer som går i sjukpension, cirka 25 000 varje år, som ofta beror på mentala pro-blem. Finansieringsmodellen efter år 2014 är oklar, och en höjning av pensionsåldern är oundviklig, men med vilka medel? Fjäder ville

Frågan om Europeiska unionen EU är rättvist mot pensionärerna sökte fem personer svar på den 16 november när Svenska pensionärsförbundet ord-nade sitt Europaseminarium i riksdagens infocafé i Helsingfors. Förbundsordförande Ole Norrback var moderator och riksdagsledamot Astrid Thors, Akavas ordförande Sture Fjäder, VD för Folkhälsans Utbildning Anna Bertills och studerande Alina Bö-ling deltog i diskussionen.

Kulturresa till Köpenhamn 21−24.5.2012

Måndag 21.5 Flyg med Norwegian från Helsingfors kl. 7.00. Ankomst till Köpenhamn. Rundtur i Köpenhamn med egen buss med svensktalande guide. Inkvartering på First Hotel Vesterbro. Middag på hotellet.

Tisdag 22.5 Heldags bussutflykt längs den vackra Strandvägen till Humlebaek. Besök vid Louisiana och Karen Blixen muséet. Kort färjtur från Helsingör till Helsingborg i Sverige. Vi kör längs den svenska sidan ner till Malmö där vi intar en 3-rätters middag i Rådhuskällaren. Returen till Köpenhamn går över den mäktiga Öresundsbron.

Onsdag 23.5 Besök i Amalienborgs slott. På kvällen 3-rätters middag på Bryggeriet Apollo.

Torsdag 24.5 Fritt program på förmiddagen, på eftermiddagen besök i Arken, muséet för modern konst. Avgång med Norwegian från Köpenhamn kl. 20.30. Ankomst till Helsingfors kl. 23.05.

Resans pris: 930 €. Tillägg för enkelrum :155 €

I priset ingår:• Flygresor Helsingfors-Köpenhamn t/r med Norwegian • Bussresor enligt programmet• Tre hotellövernattning i 2-personers rum• Tre middagar• Tre frukostar• Guidad rundtur i Köpenhamn• Inträde till Louisiana, Karen Blixen, Amalienborg och Arken• Båtresa med Scandlines Helsingör-Helsingborg • Broavgift, Öresundsbron• Reseledare från Pensionärsförbundet

I priset ingår ej:• Övriga måltider och måltidsdrycker• Resenärs- och resgodsförsäkring

Anmälningar och förfrågningar: SPF, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, e-post: [email protected]

Rätt till ändringar i resans program eller pris förbehålles.

RES MED SPF

få människorna att tro på pensions-indexsystemet och de unga att tro på vårt pensionssystem.

Gör unga medvetna om pensionstidenAnna Bertills påpekade att unga ska vara medvetna om pensionsti-den. Hon efterlyste mer solidaritet mellan individer och generationer

och långsiktigt tänkande i pen-sionsfrågor. Hon tyckte att man måste få ut personer tidigare i ar-betslivet i Finland, den nuvarande genomsnittliga åldern på debut på arbetsmarknaden cirka 26–27 år är för sent. Hon sade att välmående skapas av hälsa, och att exempelvis 50 år inte är en gräns för att kunna träna om man har rätt attityd.

Alina Böling studerar juridik vid Helsingfors universitet och är före detta ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund. Hon sade att pensionsfrågor är ungdomsfrågor, att förlängningen av arbetskarriären är viktig i båda ändorna. Det är en myt att det skulle finnas en motsättning mellan unga och gamla. Det ska finnas ge-nerationsrättvisa och generations-

solidaritet. Troligen kommer inte den nu unga generationen att ha det lika bra som sina föräldrar. Den stora ungdomsarbetslösheten i Eu-ropa har lett till upplopp, vilket är tråkigt. Rättvisa mot pensionärerna är att föra en politik som gynnar alla. Vi lever i en internationell värld där systemen är olika och rätt-visa bygger på arbete. Hon ställde frågan om vem som får vara med och bestämma om förlängningen av arbetskarriären.

I den efterföljande diskussionen togs bland annat följande temata upp: Hur bygga upp ett hållbarare pensionssystem i framtiden?,Vem ska besluta om pensionerna, poli-tikerna eller arbetsmarknadsparter-na?, Fördelningen av föräldrakost-

naderna när en familj får barn, Lika löner för kvinnor och män, vilket också inverkar på pensionerna och Tillsyn av pensionsfonderna i Europa och Finland.

Moderatorn Ole Norrback konkluderade diskussionen med att förståelsen mellan generationerna är viktig, likaså överföringen av kunskap mellan generationerna. Pensionssystemet ska vara täck-ande och konkurrenskraften ska behållas. Nya gränshinder kan göra det svårare för EU att hålla kvar arbetsplatser, men en god konkurrenskraft är a och o. När ekonomin är global och reglerna nationella vågar kloka politiker vara internationellt modiga.

VERONICA FELLMAN

Kom ihåg att röstai presidentvaletDen egentliga valdagen för pre-sidentvalet är söndagen den 22 januari 2012. Förhandsröstningen på överenskomna ställen hålls den 11-17 januari 2012.

Om rörelse- eller funktionsför-mågan är så begränsad att man har svårt att ta sig till ett förhandsröst-ningsställe eller till röstningsstället på valdagen kan man rösta hemma.

En valförrättare kommer på en viss överenskommen tidpunkt hem och tar emot röstningen. För att kunna rösta hemma ska väljaren senast den 10 januari 2012 före klockan 16 anmäla sin önskan till centralvalnämnden i sin hemkom-mun. Anmälan kan göras per telefon eller skriftligen. Centralvalnämndens telefonnummer och adress finns på meddelandekortet som skickas till väljaren per post. Anmälan kan även göras av ett ombud.

En av kommunen godkänd när-ståendevårdare som bor i samma hushåll som den som har rätt att rösta hemma får rösta i samband med hemmaröstningen. Närstå-endevårdaren ska anmäla sig till kommunens centralvalnämnd i samband med anmälan om hem-maröstning.

VERONICA FELLMAN

Page 12: God Tid 9/2011

12 – GOD TID 9/2011

?Frågetävlingens semifinal 18.1Final i Karleby 17 aprilDet börjar dra ihop sig till den årliga frågetävlingen mellan klub-barna. Datum för semifinalen är utsatt till den 18 januari. Reglerna har nu ändrats så att varje förening får delta med obegränsat antal lag, som dock fortsättningsvis skall bestå av tre personer, antingen två herrar och en dam eller två damer och en herre.

Frågorna kommer att bli 15 till antalet: 5 frågor där varje rätt svar ger en poäng, 5 där rätt svar ger två poäng och slutligen 5 trepoängsfrågor.

Frågorna kommer från flere olika ämnesområden, och svårig-hetsgraden har testats i en särskild testgrupp.

Finalen hålls i samband med Svenska pensionärsförbundetts vårmöte i i stadshuset i Karleby den 17 april. (AGL)

Kilobergsgränden 8, 02610 Esbo

www.villak.fi

Villa K, som ligger naturskönt och lättillgängligt i Kilo, erbjuder perfekta utrymmen för olika sorters fester och högtider.

Villa K:s flexibla utrymmen passar lika bra till 50-års kalas som till bröllop, dop eller andra högtidsfester. De luftiga utrymmena med både restaurang, stilla rum och auditorium hjälper dig att skräddarsy din högtid till just en sådan fest som du vill ha.

tfn 050 375 9816, 040 358 9949

��

���

�����

��

�������������� ����

�������������������

��������������

����������������

��������������������

��������� �

Page 13: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 13

HelsingforsMission startarstöd för äldre på svenska

– Ensamhet är den värsta sjuk-domen, sägs det. Vår kamp mot ensamhet i alla former känner inte kulturgränser, säger HelsinkiMis-sios verksamhetsdirektör Olli Valtonen vid en träff på högkvar-teret i Sörnäs. – Vi har nära elva-tusen över 60-åriga svenskspråkiga helsingforsare. Det var dags att nå också dem med vår verksamhet. Hela vår personal är nu ivrig att gå på kurs i svenska.

Den svenska tjänsten för äldre inleddes i augusti med Liisa Melin som projektchef. Hon efterlyser nu frivilliga för den viktiga uppgiften att hjälpa och ge sällskap åt en-samma äldre. Det är här samarbetet med Samrådet i SPF Helsingfors kommer in i bilden.

– Ett tjugotal svenskspråkiga stödpersoner är med oss i dag. De flesta jobbar eller studerar och har inte möjlighet att hjälpa under

dagtid, säger hon. – Därför skulle pensionärer som är lediga på dagen vara en mycket välkommen resurs.

Fem sätt att vara volontärHelsingforsMission har ett gott samarbete med Socialverket där resursbristen är enorm, i synner-het i östra Helsingfors där det inte finns en socialcentral och behovet av volontärer är stort.

HelsingforsMission ordnar

HelsinkiMissio – HelsingforsMission har sina rötter i Stadsmissionen där legen-dariske Arvid von Martens i tiden var en stridbar frontalfigur. HelsinkiMissio har sedan gammalt en vittfamnande verksamhet på finskt håll och sedan sex år en kristjänst för ungdomar också på svenska. Nu är tiden mogen för ett nytt steg för att nå ut på svenska till en ny grupp.

Olli Valtonen, Lasse Koivu och Liisa Melin i högkvarteret vid Kinaborgsgatan i Sörnäs. Inom kort flyttar Helsingfors-Mission till större utrymmen vid Albertsgatan.

kostnadsfri utbildning för volon-tärer två, tre gånger per år.

– Efter det bestämmer var och en själv hur mycket och hur ofta man vill hjälpa, säger Liisa Melin. – Meningen är att på svenska ha alla de verksamhetsformer som sedan länge fungerar på finska. Man kan ta del som stödperson, telefonjour, gruppledare eller musikkompis.

– Den som vill undvika att binda sig för längre tid kan rycka in som snabbhjälp, dvs ta sig an praktiska uppdrag som anges på HelsingforsMissions interna nät – gå och handla med Anna, hänga upp gardiner hos Lisa, fixa datorn eller digiboxen, vad som helst.

I början av nästa år ordnas en kurs för volontärer. Den sker under tre kvällar och utbildningsmaterial ingår.

Styrgrupp av frivilligaLasse Koivu, pensionär och tidiga-re VD i Konstsamfundet, leder en

styrgrupp för HelsingforsMissions svenska volontärverksamhet. Dess uppgift är att söka ekonomiskt stöd och att skapa nätverk med organisationer och institutioner. SPF, Samrådet i SPF Helsingfors, Folkhälsan och Helsingfors stad är redan involverade och kontakt tas med församlingarna, utbildnings-anstalter och privata åldringshem.

Lasse Koivu uppskattar styr-gruppens frivilligarbete:

– Frugan frågar varför jag alltid är på så gott humör när jag kom-mer från möten. Jag har funderat på orsakerna. Jag får träffa glada och trevliga människor och jag får en varm känsla av att kunna stöda och uppmuntra medmänniskor framåt på vägen.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Fotnot: Är du intresserad av att bli volontär? Kontakta Liisa Melin, tel. 045-8912502, e-post: [email protected]

Rehabilitering för dig som är pensionerad

På Norrvalla i Vörå ordnas � era olika kurser under 2012 för dig med- hjärtsjukdomar- stroke- parkinson- rygg-, nacke och led problem- � era sjukdomar

Mera information om kurser och hur du gör för att ansöka, ring tfn 06 383 1051 och 06 383 1343.

Kurserna � nansieras av FPA.

se också folkhalsan.�

Esbo Svenska Pensionärer rf:s Hagalunds pensionärsklubb Furorna höll en julkonsert i Esbo domkyrka den 3 december med gästdirigent, kantor Pia Bengts. På programmet var julsånger, både fram-förda av kören och som allsång. Konserten var delvis en gemensam konsert med Esbo sångkör, med Barbro Smeds som dirigent. VF

Page 14: God Tid 9/2011

14 – GOD TID 9/2011

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.frimanresor.fi

019-248 1004Fax 019-248 7058

[email protected]

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Teneriffa - Playa de Las Americas 4-18.3Pris från: 990,-Madeira - Funchal 26.3-2.4Pris: 789,-

Portugal - Porto 21-27.4Pris bekräftas inom kort

Paris 10-14.5Pris bekräftas inom kort

Turkiet - Side 29.9-7.10Pris bekräftas inom kort

Toila SPA 15-21.4Pris bekräftas inom kort

Polen - Krakow 2-6.5Pris bekräftas inom kort

Hemlig resa augustiPris bekräftas inom kort

Motiven till resan var varierande – mitt var att jag ville göra en nos-talgitripp och återuppleva gamla minnen från min studietid i Bern på 60- och 70-talet. När jag stude-rade till läkare där reste jag också rätt mycket i Schweiz – det är ju så behändigt eftersom landet är så litet, avstånden är korta. Men pga alperna kan restiden rätt oväntat bli lång!

Första anhalten var Bern som är förbundsrepublikens huvudstad, en charmig ”småstad” på 130 000 invånare med sina arkader, gamla hus i Altstadt, pelargoner (”Gera-nien”) i alla fönster, björnarna i Bärengraben, Zeitglockenturm – allt fanns kvar, det var inte mycket som hade förändrats på 40 år! Bland det enda nya jag såg var de 26 fontänerna på Bundesplatz – de symboliserar de 26 kantonerna och sprutar upp vatten till över 10 meters höjd direkt från marken.

Ösregn, åska …Från Bern for vi till Geneve, där vi skulle bo tre nätter på ett hotell

SPF-resa till Schweiz – kontrasternas landEn tågresa med Glaciärexpressen, med svindlande vackra vyer av snöbetäckta fjäll, alpängar, sjöar och små byar med traditionellt byggda hus, var en av höjd-punkterna på förbundets resa till Schweiz i september.

på franska sidan, vid Genevesjön. Henrik Svarfvar, som skötte de praktiska arrangemangen, hade gett gruppen i uppgift att sköta om vädret! Och där misslyckades vi nog! Åska på natten och på morgonen ösregnade det! Bussen körde längs Genevesjöns södra sida och vi fick beundra Evian-les-Bains (badorten med mineralvattnet) från bussfönstret. Henrik hade dock samlat ihop en massa fakta och underhöll oss under resan med att berätta om Schweiz. Också jag fick lära mig en hel del nytt – t.ex om jordbrukspolitiken. I Schweiz är jordbruket framförallt förbundet med djurhushållning – nöt, får och getter. 70 procent är betesmark och

bara 30 procent odlad mark med potatis, ris, majs och vete. Dess-utom odlas äpplen, päron, plom-mon och kiwi, samt vin. Djuren är på sommarbete på alpängarna och man tar vara på mjölken i form av mjölk och ostar.

Montreux regnade bort, i Lau-sanne hade det slutat regna, men det var mulet och kyligt. Vi fick i alla fall se Olympiaparken där IOK (internationella olympiska kommittén) har sitt säte. Men Mannerheims minnesmärken i Montreux och Lausanne hittade vi däremot inte.

Följande dag var vikt för sight-seeing i Geneve – också då ösreg-nade det på förmiddagen då vi var på en guidad rundtur med buss

och även till fots. I Geneve finns ju huvudkvarteren för många interna-tionella organisationer, bl.a. FN:s europaheadquarter, Röda Korset, WHO, ILO, Kyrkornas världsråd. Ochså CERN finns här med värl-dens största partikelgenerator. På torget framför Palais de Nations finns en 12 meter hög träskulptur, en stol med ett brutet ben (the broken chair). Den symboliserar de internationella handikapporga-nisationernas kamp mot landminor och clusterbomber.

… och snöPå tisdagen fick vi vara med om det som kanske var hela resans höjd-punkt – en fyra timmars tågresa

med Glaciärexpressen – svindlande vackra vyer av snöbetäckta fjäll, alpängar, sjöar och små byar med traditionellt byggda hus. Och varje by, hur liten den än var, hade minst en kyrka! Kor och får och getter betade längs vägarna. Floderna Rhone, Rhen och Inn har alla sina upprinningsområden i de schwei-ziska alperna. Vi serverades lunch med bordsservering på tåget och njöt till fullo av det vackra vädret och den strålande utsikten genom de stora panoramafönstren. Tågre-san slutade för vår del i Chur, där vår chaufför mötte oss med bussen. Färden gick vidare till Davos och där möttes vi av följande överrask-ning: Någon dag tidigare hade det snöat – 35 centimeter! Det är

Glaciärexpressen bjöd på svindlande vackra vyer

GOTLAND – EN Ö AV HISTORIA14−17.6.2012

På Gotland är havet alltid nära. Här finns raukfält, ovanliga landskap och spännande historiska platser. Den pittoreska Visby är ett levande världsarv, en medeltidsmiljö med många kulturscener. Vi gör utfärder till bland annat Fårö med dess säregna natur, underbara sandstränder och Ingmar Bergmans hus. Vi bor på hotell S:t Clemens i Visby centrum.

Reseprogram14.6 Avfärd med Gotlandsflyget till Visby (tiden är inte bekräftad) Guidad rundvandring i staden med den lokala guiden Joacim Hansson 15.6 Besök till Fårö och Ingmar Bergmans hus, lunch på restaurang Furillen, en nedlagd kalkfabrik och idag ett designhotel. Utfärden avslutas med ett besök i Källunge kyrka

16.6 Utfärd till Lummelundagrottan, på eftermiddagen tid för egna strövtåg. På kvällen gemensam tre rätters middag

17.6 Avfärd med flyg till Helsingfors

Pris: 850 € i dubbelrum ”Medium”, 895 € i dubbelrum ’”Large” 980 € i enkelrum.

I priset ingår flygresor, övernattning med frukost, transfer och utfärder med lokal guide, två luncher och en avskedsmiddag. Reseledare från SPF medföljer.

Sista anmälningsdag 30.3.2012

För detaljerat reseprogram ring Svenska pensionärsförbundet, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882 eller e-post [email protected]älning till SPF:s kansli 020 7288 810.

RES MED SPF

Page 15: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 15

www.oravaistrafik.fiwww.oravaistrafik.fi 06-318 4000 06-318 4000

- Thailand, Phuket 25.1. (2 veckor)- Teneriffa 14.2. (1 eller 2 v.)- Gran Canaria 8.3. (2 veckor) och 15.3. (1 vecka)- Madeira 20.4. (1 vecka)- Kreta 20.5. (flyg från Vasa, 1 vecka)Fler resor och mera info på vår hemsida!

BÄSTA JULKLAPPENEtt resepresentkort tillOravais Trafik!

RES TILL SÖDERN MED OT!RES TILL SÖDERN MED OT!

KuVi

360

3/00

/MjM

v, S

MAL

214

95

Åk buss med

God Jul ochGott Nytt År

Peter Söderqvist0500-162 120

Vasa

[email protected]

ytterst sällsynt att det snöar i sep-tember och snön fanns fortfarande kvar på gatorna, trots att det var runt +14 grader.

När vi följande dag skulle köra till St. Moritz var vi tvungna att ta en annan rutt än planerat eftersom Flüela-passet (på 2383 meters höjd) var stängt pga snöhinder! Men vi for över Julierpasset i stället (högsta punkten 2284 meter). Mi-kael Juth, vår chaufför, berättade att han kört samma väg en vecka tidigare och då var det sol och +25 grader i Davos! Vi körde genom små insnöade byar. Husen var ofta så nära varandra och gatorna så smala att Mikael en gång utbrast: – Vart tog vägen vägen?

HårnålskurvorNästsista dagen började vi köra i riktning Zürich. Vi for längs smala serpentinvägar upp och ner längs alperna, och motorcyklar och sportbilar susade tidvis förbi oss. Värst var det att få möte i hårnålskurvorna – bussen måste nämligen ut till vänster för att klara kurvan! Men Mikael klarade det galant – inte en skråma fastän vi ibland körde så nära både berg-väggen och husen i byarna att vi trodde att husknutarna skulle stryka med. Schweiz harvärldens

mest utvecklade järnvägsnät och vägarna är framkomliga också till de mest avsides belägna byarna, de gula postbussarna kommer fram överallt. Vägarbete pågår överallt, också på de smalaste bergvägarna. Många tunnlar genom alperna kör-de vi igenom – det satsas enorma summor på vägnät och tågnät.

Mycket hann vi se under vår Schweizvecka. Landet är ju fram-förallt så otroligt vackert med sina alper och sjöar. Schweiz är ett kon-trasternas land – å ena sidan fram-åtblickande och innovativt, mycket långt industrialiserat. Å andra sidan är det ett traditionellt och mycket konservativt land, som sätter sta-bilitet framom förändring. Landet har en stark självständighetskänsla och är driftigt, arbetsmoralen är yt-terst hög. Det har direktdemokrati med sina kantonvisa folkomröst-ningar – men kvinnan fick allmän rösträtt först 1971! Det här och mycket annat intressant fick vi i vår dagliga infodos av vår resele-dare Henrik – han hade satt sig in landets historia och samhällsskick mycket väl. Det bidrog också till att resan som helhet (trots det oväntat nyckfulla vädret!) blev en mycket stor positiv upplevelse för oss alla.

KERSTIN BERG

Bern, förbundsrepublikens huvud-stad, är en charmig ”småstad” på 130 000 invånare.

Den 12 meter höga träskulpturen, en stol med ett brutet ben (the broken chair) på torget framför Palais de Nations symboliserar de internationella handikapporganisationernas kamp mot landminor och clusterbomber.

Ett urval av våra resorvintern-våren 2012!

Robert Gustavssons Jubileumsrevy på Cirkusi Stockholm 24-26.2

Dirty Dancing på China Teatern i Stockholm 24-26.2Robert Gustavssons Jubileumsrevy på Cirkus

i Stockholm 23-25.3Klassiska Peru 26.3-9.4

Vin- och gourmetresa till Italien 10-21.4Mainau-Holland med Floriaden 16-22.4

Härliga Gardasjön 21-27.4Slovenien-Kroatien 4-11.5

Tyrolen 11-17.5

Kontakta oss så berättar vi mer!PARTOURS

Pargas0440 524911

[email protected]

ÄNNU HINNER MANMED OCH FIRA

NYÅR PÅ SPA TERVISI PÄRNU

6 DAGAR 27.12 - 1.1 459€.

TERVIS PÄRNU ESTLAND4 -10.3 479€.

BUSS-BÅT-HELPENSION-LÄKARBESÖK+ 6 DAGARS

BEHANDLINGSPAKET

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS-KARIS-

KYRKSLÄTT O.S.V.TERVIS HAR SERVICE ÄVEN

PÅ SVENSKA

Planerade resor 2012Operettresa till Tallinn 11–12.1Påsk i Valamo kloster 6–9.4. Se sidan 11Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius 16–20.4. Se sidan 15Stockholm/trädgårdar och kungligheter 7–10.5. Se sidan 16Konstresa till Danmark 21–24.5. Se sidan 11Kryssning till S:t Petersburg 11–14.6, fulltecknadGotland 14–17.6.Se sidan 14Slovakien 27.8–2.9. Se sidan 7 Kroatien/Österbottens resor i septemberPortugal/Österbottens resor i september

RES MED SPF

Uppland i vallonernas spårmed Bernt Morelius 16−20.4.2012

Det detaljerade reseprogrammet blir klart i december.

Pris 870 €/person i 2-personers hytt/dubbelrum

I priset ingår helpension, inträden och egen buss hela resan. Måltidsdrycker ingår inte. Reseledare från SPF medföljer.

Anmälningar och förfrågningar: Friman Resor tfn 019-2481004 eller e-post [email protected]

RES MED SPF

Page 16: God Tid 9/2011

16 – GOD TID 9/2011

Pensionärsförbundens intresse-organisation PIO brukar årligen träffas hos Folkpensionsanstalten för att höra nyheter om pen-sionsfrågor. Vår värd var direktör Helena Pesola.

I år diskuterades garantipen-sionerna och närståendevården. I oktober 2011 lyfte 104  000 personer garantipension, av dem är 65 procent kvinnor. Den ge-nomsnittliga åldern för att lyfta garantipension är 58 år, eftersom det är rätt många som lyfter inva-lidpension, dvs pension på grund av arbetsoförmåga. I 96 procent av

fallen är folkpension grunden till garantipension, och endast 2 500 personer är invandrare. Totalt 6 600 personer lyfter pensionen som förtida ålderspension.

Ett samhällsproblem är att män under 65 år ofta lyfter ga-rantipension: det är lika många män i arbetsför ålder som lyfter garantipension som kvinnor över 65 år. Det är mycket färre kvin-nor i åldern 18–65 år som lyfter garantipension än män. Men efter 65 år ändrar strukturen. Det här är alarmerande och samhället (kom-mun och stat) måste följa med att

inte män marginaliseras.Folkpensionsanstaltens forskare

Sari Kehusmaa höll ett anförande om hur mycket kommunen sparar genom närståendevården jämfört med om denna person skulle sät-tas in på anstaltsvård. Här var svaret att till och med om stödet för närståendevården skulle höjas är inbesparingen för kommunen cirka 20 000 euro per person per år. Den gemensamma slutsatsen var att samtliga äldre ska ansöka om stöd för närståendevården, om det finns behov till det.

VERONICA FELLMAN

DEBATT

I senaste nummer av God Tid skri-ver vår verksamhetsledare Veronica Fellman om den nu fastställda för-höjningen av pensionerna för nästa år som enligt APL-index utgör 3,6 procent. Förhöjningen beräknad enligt det omdiskuterade brutna indexet ger oss en högre korrige-ring än det tidigare tillämpade indexberäkningen på grund av att kostnaderna stigit mer än löne-utvecklingen under året. Röster varnar dock för att fördelen är av kortvarig natur. Visst skall vi vara tacksamma för att korrigeringen ger ett positivt utslag i en tid då negativa nyheter hör till vardagen.

Men har vi verkligen anledning att utropa Grattis pensionärer!? Ru-briken väckte intresse och lockade till närmare fördjupning i frågan. Hur mycket stiger de enskilda pensionerna? Hur utfaller kostnad-skompensationen? Har vi vinnare? Har vi förlorare? Undertecknad försöker genom följande uppställ-ning belysa frågan utgående från tillgängliga uppgifter:

Pensionerna från 1.1.2012 Förhöjningsgrunden: APL-index

3,6 procent , varav kostnadsök-ning 3 procent, lönehöjningar 0,6 procent. Kostnadsindex i förhöj-ningsgrunden 3,75 procent.

Uträkningen ger som resultat att en pension om 1000,- €/mån, efter nyår får 36,- € tillägg, medan kost-naderna (enligt index) stigit med 56,- € = en realvärdesänkning av pensionen med 20 €. Vid en pen-sion om ca 1 550,- €/mån. täcker ökningen kostnadsstegringen men fortfarande uteblir löneindexkom-pensationen.

För högre pensioner täcker förhöjningen snabbt kostnad-sökningen och löneglidningen med en realvärdeökning av pensionerna som följd.

Man måste nog ifrågasätta om det APL-index som nu används som beräkningsgrund kan fortsätta

i framtiden. Svaret kan inte bli annat än nej! Kostnadskompensa-tionen i procent borde istället om-sättas till euro och höja pensionen

för varje pensionär oberoende av pensionens storlek med samma be-lopp, då kan de lägre pensionerna hålla sitt realvärde. Ett steg mot ett rättvisare pensionsliv.

Ännu bör tilläggas att kostnads-stegringarna under perioden till största del bestått av höjda energis-katter, mervärdeskatter och övriga av samhället påförda avgifter. Dessutom bör vi komma ihåg att kvinnorna drabbas hårdast av kostnadsökningens kompensation-sorättvisa enär deras pensionsgrund oftast är lägre än männens.

HÅKAN SMEDS

Sjundeåpensionär

Våra pensioner från 1.1.2012

Pensionshöjningen :Nuv.pension:

Kostnads-andel

Lönehöj.-andel

Summa Levnadskostnads-stegringen

1000 €/mån. ger 28,80 € 7,20 € 36,- € 56,- €

1 500 €/mån. ger 43,20 € 10,80 € 54,- € 56,- €

5 000 €/mån. ger 144,- € 36,- € 180,- € 56,- €

Håkan Smeds tar fasta på min text I blickfånget i God Tid 8/2011. Jag medger att rubriken var något pro-vocerande. Avsikten med I Blick-fånget är att ta upp förändringar i samhället som inverkar på pen-sionärerna. Det är pensionärernas sak att diskutera och polemisera, och jag är glad om jag har lyckats väcka debatt.

Smeds räknar ut att en 3,75-pro-centig ändring i levnadskostnadsin-dex för arbetspensionsindexets be-räkningsintervall innebär en ökning med 56 euro, vilken är oförändrad oberoende av pensionens storlek. Smeds utgår från en pension på 1 500 euro (1,0375 x 1 500 euro = 1 556,25 euro, ungefär 56 euro). Eftersom ökningen i kostnaderna är densamma oavsett pensionens storlek, utgår således Smeds från att även kostnadsnivån är densamma för alla. Det framgår inte av Smeds insändare varför han har valt just 1 500 euro. Den genomsnittliga

pensionen 2010 var 1 370 euro per månad. Kostnadsnivån borde vara i relation till pensionens storlek. Dä-remot har en höjning av pensionen med ett jämstort belopp och inte ett procentuellt belopp diskuterats många gånger och tillämpats bland annat på folkpensionen. Arbets-pensionsindexet kompenserar fullt inflationens beräkningsintervall och en del av realändringen i förtjänstni-vån. Indexets beräkningsintervall för år 2012 steg snabbare än lönerna, och då blev den reella förändringen av förtjänstnivån negativ. Därför är också den reella förändringen av arbetspensionsindexet negativ för 2012.

Svenska pensionärsförbundet rf har för beslutsfattare både ensamt och tillsammans med Pensionärs-förbundens intresseorganisation PIO påtalat bland annat högre pensioner, garantipension, lägre skatter och högre skatteavdrag för pensionärer, bättre folkpensions- och arbetspensionsindex och mer högkvalitativa och tillgängliga so-

cial- och hälsovårdstjänster. Dessa frågor har beslutsfattare delvis hörsammat.

I blickfånget 8/2011 tog främst fasta på att folkpensions- och arbetspensionsindexet är högre än lönehöjningen, därav den intuitiva rubriken. Bland andra inverkar höjningen av mervärdesskatten i början av indexfixeringsperioden på de högre indexen. Däremot avser jag inte att ta ställning till pensionernas tillräcklighet. För-bundet arbetar ständigt för att höja de lägsta pensionerna och att påtala det negativa med höjningen av bland andra livsmedels-, bostads- och energipriser. I synnerhet pen-sionärer som länge har lyft pension eller har en lägre utgångspunkt för pensionsgrunden, har en mycket prekär ekonomisk situation, och garantipensionen har hjälpt en del, men än finns mycket kvar att göra. Vi fortsätter att kämpa.

VERONICA FELLMAN

Källa: Kalle Elo, Pensionsskydds-centralen

Svar:

TRÄDGÅRDAR OCH KUNGLIGHETER I STOCKHOLM 7-10.5.2012

Ulriksdals slott Fotograf: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Stockholm, ”kungliga huvudstaden”, gör verkligen skäl för sitt namn. Under resan ska vi bekanta oss med några av de otaliga slotten runt om i staden. Dessutom blir det lite person- och stilhistoria: Gustav III; Karl XIV Johan, den första Bernadotten; målarprinsen Eugen och sist men inte minst kronprinsessan Victoria.

Vår egen buss medföljer, men i programmet ingår promenader på upp till en kilometer. Vi bor på ett hotell centralt i Stockholm.

Som reseledare fungerar Stina Bäckström, sedan fem år bosatt i Stockholm och mångårig redaktör på Radio Vega.

Måndag 7.5Avgång med färja från Helsingfors på kvällen, middag.

Tisdag 8.5Ankomst till Stockholm. Waldemarsudden med Prins Eugens hem och trädgård. Rundtur på Södra Djurgården och lunch på Blå Porten. Besök till Rosendals trädgård och slott. Hotellövernattning i Stockholm. Middag på kvällen.

Onsdag 9.5Besök på Ulriksdals slott. Lunch på slottscaféet.Vandring i Hagaparken och visning av Gustav III:s paviljong. Gamla stan med Storkyrkan och Kungliga slottet. Avgång från Stockholm med färja från Stockholm, middag.

Torsdag 10.5Ankomst till Åbo, frukost, busstransport till Helsingfors.

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet

Pris: 670 € i dubbelrum. I priset ingår resor, logi, alla måltider, buss hela resan, inträdesavgifter och guidningar

Anmälningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019-248 1004eller [email protected]

RES MED SPF

PIO hos FPA: Alla närståendevårdare borde söka stödSvenska pensionärsförbundet har blivit ombett att ge utlåtande om två rapporter, som kommit ut samtidigt. Båda gäller trygghet och säkerhet för äldre.

Den ena rapporten har getts ut av inrikesministeriet med Tarja Mankkinen som ansvarig person. Rapporten heter ”Toimintaohjel-ma ikääntyneiden turvallisuuden parantamiseksi ” (ung. Handlings-program för att förbättra de äldres säkerhet, VF:s översättning) och in-går i inrikesministeriets publikatio-ner 19/2011, 17.5.2011. Den kan laddas ned på internetsidan http://www.intermin.fi/julkaisu/192011, som hör till inrikesministeriet.

Den andra rapporten, som har getts ut av justitieministeriet med Mervi Sarimo som kon-taktperson, heter ”Ikääntynei-siin kohdistuvat rikokset ja niiden ehkäiseminen” (ung. Brott mot äldre och förebyggande av dem, VF:s översättning) och ingår i justitieministeriets utredningar och instruktioner 41/2011, 21.9.2011.

Den kan laddas ned på justitiemi-nisteriets internetsida http://www.om.fi/1302673718691.

I båda publikationerna fäster man uppmärksamhet vid före-byggande av brott och övriga säkerhetsproblem som hänför sig till äldre. De presenterar olika konkreta aktioner för att bättra de äldres säkerhet. Inrikesministeriet och justitieministeriet ber att få kommentarer och utvärdering av förslagen för att kunna få mervärde för fortsatta åtgärder. Ministerierna önskar allmänheten i synnerhet ta ställning till de presenterade re-kommendationerna och konkreta förslagen och eventuella tips om projekt. Båda rapporterna finns endast på finska, tyvärr.

Om ni har synpunkter på äldres säkerhet eller på någondera eller båda rapporterna, vänligen kon-takta verksamhetsledare Veronica Fellman, e-post [email protected] eller tel. 020-7288812 före den 12 december 2011. Sista dagen för att inlämna kommentarer är den 15 december 2011.

VERONICA FELLMAN

Hörande före 12.12

Page 17: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 17

Bergsrådet Kurt Alvar Nordman, 73, gick under sin långa karriär som teknisk direktör och sedermera VD för Helsingfors Telefonförening hårda duster mot statliga myn-digheter för att försvara HTF:s integritet och det privata initiativet på telemarknaden.

För några år sedan förorsakade han hicka i kyrkliga kretsar med att mana till uppror inifrån för att rädda en levande kristendom i kyr-kan. Debatten gick het i månader.

Och sedan han blev pensionär vid sekelskiftet har han skrivit eller redigerat sju böcker, om allt från bygdehistoria och Nordens växter till finländsk spjutspetsteknik.

OrvaspojkKurt Nordman växte upp i Ko-mossa by i Oravais – byn är nu förevigad i boken Slätt och bygd. Han gick i Vasa svenska lyceum, bodde hos ”släktingar och tanter” under skolveckorna och blev stu-dent 1957. Sin Brita Karlstedt, hemma i Oravais även hon, hittade han redan i skriftskolan och 1959 gifte de sig, mitt under studietiden. 1963 tog Kurt sin diplomingen-jörsexamen och följande år kom

Kurt Nordman ”bråkade på”för att upplösa telemonopolenBevara förmågan att bli ivrig och förmågan att bli förargad. Det är Kurt Nord-mans recept för en god förlängd tid i livet. Själv har han bevarat båda förmågor-na, ibland med färgsprakande resultat.

Brita och Kurt Nord-man har sina rötter i Oravais och fann varan-dra redan i skriftskolan. I dag delar de sin tid mel-lan hemmet i Munksnäs, sommarstäl-let i Barö-sund och växtupptäck-arresorna i hela Norden.

dottern Helena, senare följd av bröderna Sten och Ian.

Som ung ingenjör fick Kurt Nordman omedelbart anställning hos Helsingfors Telefonförening. Efter ett kort mellanspel vid ITT i Skottland, London och Bryssel återvände han till HTF 1970, först som teknisk direktör och från 1987 som VD fram till pensioneringen 2000, samma år då anrika HTF blev aktiebolaget Elisa.

Monopolen brytsDe ofta stormiga åren som chef för HTF skildrar Nordman i en nyut-kommen bok, Tiga är silver men tala är guld (Söderströms förlag).

”För oss som var chefer inom telebranschen var 1970- och 1980-talen en inspirerande men också en förvirrande tid. De gamla reglerna hade upphört att gälla, och det var vi som formulerade de nya”, skriver han på bokens baksida.

– Den nya e lektronikens segertåg och de sekelgamla mono-polens sammanbrott är en story som aldrig har berättats, säger Nordman. Han njuter uppenbart av att ha ”bråkat på” tills alla mo-nopol upplöstes.

– Jag mötte repliker som ”en statlig tjänsteman kan inte ha fel”. Sådant kan man ju inte höra utan att bevisa motsatsen.

Nordens växter på bildNär jag träffar Brita och Kurt

Nordman i hemmet i Munksnäs visar det sig snart att telebranschens eldsjäl också har ett helt annat liv i naturens sköte. Tillsammans med Brita har han varje sommar i tjugofem års tid rest Norden runt och fotograferat växter. Är naturin-tresset ett arv från barndomen?

– Nej, ingalunda. När vi byggde

sommarhus 1978 visste jag ingent-ing om växter. Jag fick kontakt med botanikprofessor Jalas vid uni och bad att få veta allt om växter. På den vägen är det. Jag är en systematisk person och botanik ligger nära ingenjörstänkandet.

Resultatet är närmare femtontu-sen bilder av ”nästan allt som växer i Norden”.

– Ställen vi inte har varit på är sådana som man når bara med helikopter, inflikar Brita.

En av de sju böcker Kurt Nord-man gett ut är ett läckert bildverk med nordiska växtrariteter, I blom-mande landskap.

Sommarhuset i Barösund är i dag parets hemvist under hela sommarhalvåret, med välkomna besök av barnen och sju barnbarn.

Intressen i god tidI sin artikelserie Förlängd tid utgick Kurt Nordman från att hans inter-vjuobjekt skulle ha ett intressant yrkesliv bakom sig och nu uppleva en intressant pensionärstid som något av en ”doldis”.

Vilket är Kurt Nordmans eget recept för en intressant pension-ärstid?

– Jag läser oavbrutet, går på teater, skriver, fotograferar. Det är oerhört viktigt att man i god tid ser till att man har intressen utanför yrkeslivet, säger han och tillägger:

– För många uppstår ett stort tomrum när arbetet är borta. Det är illa att bara sitta hemma och ännu värre att hänga kvar på jobbet. Det finns så mycket att upptäcka och uppleva också på äldre dar.

Det gäller som sagt att bevara förmågan att bli ivrig och förmå-gan att bli förargad. Det har Kurt Nordman gjort.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Vid sidan av sitt tuffa jobb som telechef i turbulenta tider utvecklade Kurt Nordman ett brinnande intresse för att fotografera Nordens alla växter.

Page 18: God Tid 9/2011

18 – GOD TID 9/2011

God JulOch

Gott Nytt År

GrankullaStad

www.grankulla.fi

www.kyrkpressen.fi

PedersöreKommun

Tel. 785 0111www.pedersore.fi

CharterbusR. Lundström

Tel. 09-221 4471

Houtskär KyrkligaFolkhögskola

www.hkf.fi

06-224 1271www.westerlines.fi

Tel. 019-524 3331www.msjlruneberg.fi

Tel.06-788 9020

LarsmoKommun

Tel. 06-785 7111

MörskomKommun

Tel. 019-510 850

WIKSTRÖMSBusstrafik

Tel. 019-244 0400 �����������������

www.restaurantgh.fi

Biskopsgatan 17, Åbowww.sibeliusmuseum.abo.fi

MalaxMuseiförening

Nagu ApotekNauvon Apteekki

(02)465 1414Korpo Apotek

Korppoon Apteekki(02)463 1366

SÖDERLÅNGVIKSMUSEUMwww.soderlangvik.fiTel. 06-785 6100

Oravais Teaterwww.oravaisteater.fi

www.frankmangscenter.fi

StenhuggeriLevander

tel. 09-387 6284

www.fagero.fi

www.vikingline.fi

Det goda livet

Kristinestad

www.hotelseafront.fi

www.rehnco.com

KorsnäsKommun

www.korsnas.fi

Page 19: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 19

Syrakusa är helgonet Lucias hem-stad. Numera en något avsides metropol i Siciliens sydöstra hörn. Idag hör den till Unescos världsarv.

En gång i tiden var staden en av världens mäktigaste städer som grundades redan 734 f.Kr. av gre-kiska kolonisatörer. Dess öden väx-lade. Många härskare har lämnat sina spår. Greker, romare, araber och spanjorer. De arkeologiska minnesmärkena utanför den nu-

varande stadens centrum som den grekiska teatern och den romerska amfiteatern är imponerande och välbevarade. Stenbrotten ur vilka de gamla grekerna tog sten är som växthus med kamelior och rosor.

Kommer man till Syrakusa med tåg eller bil möter man först den modernare delen av staden med raka boulevarder kantade med plataner och fikus. Den största sevärdheten här är det arkeologiska

Sankta Lucias SyrakusaSanta Lucia led enligt legenden kvalfylld martyrdöd och blev avrättad år 304 efter att hon avgett ett kyskhetslöfte. Hon lät riva ut sina ögon, satte dem på ett fat, överräckte ögonen till sin friare. Blev satt på bål och nedstucken med svärd.

Om luciasångenNär natten hos oss går med tunga fjät då skrider Lucia vitklädd med ljus i hår ner för Domkyrkans trappa. Luciasången klingar. Ett löfte om att mörkret snart skall flykta.

I Sverige där luciafirandet blev populärt på 1920-talet behövde man en lämplig sång. En viss Cottrau, diktare och kompositör hade omarbetat en båtsång, barcarola, från Neapel. Sången innehåller namnet på ett pittoreskt slumkvarter i fiskarkvarteren Santa Lucia. Sången hade snabbt blivit slagdänga och sjöngs på torg och i gränder.

Gluntarnas fader Gunnar Wennerberg hörde den sköna sången på en resa till Neapel år 1852. I den neapolitanska visan är första strofen en inbjudan att stiga i en lätt fiskebåt vid Santa Lucias hamn allt medan månen strålar och vattenspegeln krusas av vänliga vindar. Wennerberg tog med sig melodin och satte ny text till. Texten vi nu sjunger i luciatider.

ELISABETH SANDELIN

museet och katedralen Madonna delle Lacrime (Tårarnas under-görande madonna) som reser sig som ett science fiction skepp mot himlen.

En fallen skönhetDen historiska kärnan av staden är Ortygia. Halvön som sträcker sig ut i Joniska havet och den cirkelrunda hamnen. I Arethusakällan en söt-vattenkälla som rinner upp alldeles invid hamnen växer papyrus vild.

Ortygia är en vit stadsdel byggd av lokal kalksten. En fallen skön-het som domineras av siciliansk barock från 1600- och 1700-talet. En skönhet som håller på att åter-hämta sig från försummelse och förfall. Stora paradlägenheter med igenmurade fönster ser ut mot den cirkelrunda hamnen och Joniska havet. Men vägg i vägg ligger hus som rustats upp till pärlor.

I Syrakusa vistades filosofen Platon en tid vid tyrannen Dio-nysios hov för att här skapa ett idealsamhälle.

Piazza Archimede som pryds av en spelande Dianafontän i barock är ett minnesmärke över mate-matikern Arkimedes, den mest

framträdande medborgaren under grekisk tid. Under Arkimedes sista levnadsår var staden belägrad av Romarriket. När romarna bröt igenom Syrakusas försvar satt Arki-medes upptagen av ett matematiskt problem som han ritat upp i san-den. Soldaten kom framstörtande och Arkimedes utbrast han Noli tangere circulos meos, ”Rubba inte mina cirklar!”, varpå soldaten stötte ner honom.

Smala gränder för till Piazza del Duomo där katedralen ligger inbyggd i ett antikt tempel tillägnat gudinnan Athene. Själva templet med tunga doriska pelare är från femte seklet f. Kr. Pelarna bevarades och blev en del av kyrkan. Idag Syrakusas domkyrka med Sankta Lucias kapell.

Ett praktexempel på siciliansk barock. Fasaden pryds av Sankta Lucias staty och kyrkan är ett unikt exempel på religiös plats-kontinuitet.

Arkimedes och PaulusI templet rådfrågade Aischylos teatergrupp och Arkimedes sina orakel. Aposteln Paulus predikade här som det berättas i Apostlagär-ningarna. Tätt intill huvudaltaret till höger finns Sankta Lucias kapell.

Kapellet är smyckat med ljus och votivgåvor. Lucia är ögonens skyddshelgon och ljusets och Lu-cias speciella attribut är två ögon på ett fat.

Ögonpar i silver täcker hela

kapellet. I kapellet finns martyrens reliker gömda, en duk och ett par revben. Efter att Lucia lidit mar-tyrdöden fördes hennes kropp till Konstantinopel och hon är begra-ven i Sankta Luciakyrkan i Venedig invid Canal Grande.

Hon är från SyrakusaNär mörkret lagt sig den tret-tonde december som enligt den julianska kalendern årets längsta natt trängs folk i Ortygias smala gränder. Suggestiv marschmusik med blåsinstrument och slagverk fyller hjärtat av halvön. Den tunga silverstatyn av en krönt Lucia som bär en palmkvist och oljelampa förs genom Syrakusas gator. Santa Lucia har lämnat sitt kapell i katedralen för att beundras och beses av folket.

Fyrverkeriet lyser upp himlen. En del av folket går barfota andra bär ljus.

– Hon är från Syrakusa, ropar en mansröst.

– Hon är från Syrakusa, svarar publiken.

Otaliga gånger har Santa Lucia gjort underverk. Det mest kända är från sent 1500-tal då det rådde hungersnöd i Syrakusa. Skydds-helgonet anropades och plötsligt uppenbarade sig ett skepp fyllt av omalet spannmål i hamnen. Folk var så hungriga de inte gav sig tid att mala säden utan kokade den.

På luciadagen äter man varken pasta eller bröd gjort på mjöl i Syrakusa.

ELISABETH SANDELIN

Den tunga silverstatyn av en krönt Lucia bärs ut ur katedralen i Syrakusa den 13 december. Foto AFP/LEHTIKUVA FABRIZIO VILLA

Page 20: God Tid 9/2011

20 – GOD TID 9/2011

Hemma hos Iris och Kurre Sjö-ström i Spjutsund i Sibbo är golven täckta av trasmattor som Iris själv vävt och fönstren prydda med hemvävda gardiner. Både mattor och gardiner byts ut efter säsong och snart är det dags att hämta in både julmattor och julgardiner.

– Det är så behändigt att själv kunna väva gardinerna för då får man ju rätt bredd så de inte tar för mycket ljus, säger Iris.

I skåpen finns också sparat vackra dukar som ett barnbarn kan-ske i framtiden får till bröllopsgåva. Vem vet, Iris tycker om att ge bort det hon gjort fastän det mesta i dag går till försäljning.

Säljer i Borgåbutiker– Jag säljer trasmattor, vantar och

sockor i två butiker i gamla stan i Borgå, i Ida-boden och i Nelly’s Art and Craft.

Iris tätt vävda stadiga mattor är en efterfrågad produkt i butikerna och hon väver så mycket hon bara hinner för att alla som söker efter en lämplig matta skall hitta den i hennes urval.

Iris estetiska sinnelag syns i hennes mattor. Hon är mycket noggrann med färgerna och vilka kombinationer av dem hon gör.

– Jag har alltid en design i hu-vudet som jag brukar fundera på när jag går ut med hunden. Annars gäller nog regeln ”Man tager vad man haver” med mattorna.

Hennes mattor har just nu fått en alldeles speciell synlighet då

Iris flinka händer skapar både mattor och skönt stickatAtt ålder inte är något hinder om man vill ar-beta är 72-åriga Iris Sjöström ett bevis på. Hon väver och stickar till försäljning och står också flera gånger i månaden bakom butiksdisken.

Iittala-mattan med pigga och litet annorlunda färger som turkos och orange har blivit populär särskilt bland ungdomar och är en modern trasmatta.

På soffan finns det som kan räknas som en av Iris succéprodukter. Den dubbelvävda mattan med mjuka rutor i olika färger finns att få både som soffmatta och stolsits.

Page 21: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 21

Iris flinka händer skapar både mattor och skönt stickathon i fjol höstas vävde 130 stycken mattor vilka används som underlag för Kaj Francks Teema-kärl på Iittalas avdelningar i runtom i Eu-ropa och Japan. Iittala-kampanjen firar hundraårsjubileet av Francks födelse.

Populära bland ungdomarIittala-mattorna går i samma färg som Teema-kärlen och har varit populära bland Iris kunder.

– Jag vävde alla de beställda mattorna under sex veckor. Det var bråttom för en del av dem skulle skickas till Japan, berättar Iris.

I mattorna har hon använt färger som tidigare betraktats som udda när det gäller trasmattor.

– Där finns turkos och orange som var färger som jag ombads använda av Iittala. Förutom det har jag själv fått planera mattan och inslagen och tycker speciellt om att kunna använda svart i mattan. Det ger den ett speciellt djup.

I hennes arbetsrum finns det förutom två vävstolar en mängd

lådor av alla de slag fyllda med fär-digklippt mattinslag. Iris har samlat nystanen enligt nyanser. Om hon inte har en nyans från tidigare så färgar hon.

Material till mattorna får hon oftast genom donationer. Ibland kan det finnas färdig klippt ma-terial i dödsbon eller så har någon gamla tyger de vill bli av med.

Tar gärna emot lakan till mattinslag– Jag tar inte längre emot kläder eftersom det blir så mycket jobb att klippa upp dem men lakan tar jag gärna emot om någon vill ge. I dag köper jag nog endast rän-ningstrådar, berättar hon.

Trots att det tar både tid och ork att väva och sticka ser inte Iris det som ett yrke utan föredrar att kalla sig för hobbyhantverkare. För att sälja sina produkter jobbar hon runt fem dagar i månaden i butikerna där hennes varor säljs. När hon får kommentarer att det är ganska mycket med tanke på

att hon är 72 år gammal skrattar hon till.

– Jag gör ju mycket annat också som att läsa, går ut med hunden och sköter trädgården.

Faktum är att hon trivs med att jobba trots att vävandet kan vara tungt och tär på kroppen om hon håller på för länge. Det samma gäller för stickandet som hon måste göra i kortare perioder för att inte händerna skall domna.

– Så länge jag är i skick och orkar jobba så fortsätter jag. Man får vara glad för hälsan är A och O. Jag är uppfödd med arbete och har turen att jag ännu får hålla på med det.

Hon medger ändå att det nog ändå inte bara handlar om ett arbete. Jobbet med att planera, förbereda och till sist göra arbetet startar kreativa processer i hjärnan och fungerar som en sorts välgö-rande terapi. En terapi som gör att vänner och släktingar ännu i många år till får mjuka paket till julklapp av Iris.

Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

Det går undan när Iris Sjöström väver i sin vävstuga som finns på ladugårdsvinden hemma i Spjutsund.

Att sticka är en skön hobby som Iris gärna arbetar med då hon ser på tv.

Mattinslag i olika nyanser finns samlade i vävstugan.

Page 22: God Tid 9/2011

22 – GOD TID 9/2011

SPF-FöreningarnaS julhälSningar

ESP ESBO SVENSKA PENSIONÄRER TILLSAMMANS MED SINA NIO KLUBBAR

ÖNSKAR ALLA PENSIONÄRER en riKTigT gOD jul

OCh eTT gOTT nYTT År!

VASA SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING VIPS

ÖNSKAR ALLA LÄSAREgOD jul SaMT eTT

FraMgÅngSriKT nYTT År

gOD jul & gOTT nYTT ÅrÖNSKAR

VANDA SVENSKA PENSIONÄRER

gOD jul& gOTT nYTT År

ÖNSKARPURMO PENSIONÄRER

LILJENDAL FÖRSAMLINGSPENSIONÄRER ÖNSKAR

gOD jul OCh gOTT nYTT ÅrTILL ALLA ÖVRIGA

PENSIONÄRSFÖRENINGAR SAMT TILL FÖRBUNDET

gOD jul & gOTT nYTT År 2010

ÖNSKARSJUNDEÅ PENSIONÄRER

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKARLAPPFJÄRDS

PENSIONÄRSKLUBB

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKARKRONOBY PENSIONÄRER

TAG ALLT FEJANDE MED ROjulen VILL I HJÄRTAT BO!

hjärTeVarMa julhälSningar TILL ALLA SPF:ARE

BJÖRNEBORGSPENSIONÄRERNA

gOD jul & gOTT nYTT ÅrÖNSKAR

PENSIONÄRSFÖRENINGENVI NORRIFRÅN

FröjDeFull julOCh eTT lYCKligT

gOTT nYTT År 2012ÖNSKAR

DRUMSÖ PENSIONÄRER

gOD jul& gOTT nYTT År

ÖNSKARNORRA KYRKSLÄTTS

PENSIONÄRSFÖRENING

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKARLOJO SVENSKA SENIORER

EKENÄS PENSIONÄRERÖNSKAR ALLA MEDLEMMAR OCH SAMARBETSPARTNERS

gOD jul OCh gOTT nYTT År!

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKARMALAX PENSIONÄRER

gOD jul OCh gOTT nYTT ÅrÖNSKAR

PENSIONÄRER I ÖSTRA HELSNINGFORS

FriDFull julOCh gOTT nYTT År

TILLÖNSKAS ALLA PENSIONÄRERAV KARIS PENSIONÄRER

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKARPEDERSÖRE PENSIONÄRSKLUBB

IKT-PROJEKTETS JULHÄLSNING HITTAR DU HÄR:

http://it.spfpension.fi/godjul

SeniOrBlOggen.FiÖNSKAR

ALLA BLOGGARE OCH DEM SOM LÄSER BLOGGAR

en SKön helg

Finlands Manchester, Svenskfin-lands centrum, kalla Tammerfors vad du vill. Nu kan vi lägga till epi-tetet High Tech Mecka för seniorer. I mitten av november samlades ett fyrtiotal IT-aktiva från Larsmo i norr till Fredrikshamn i öster till seminarium för att dryfta hur IT kan användas till nytta och nöje i Svenska pensionärsförbundets föreningar.

IT-handledare, IT-kontaktper-soner, webbansvariga och andra som helt enkelt vill lära sig mer om IT deltog i tvådagarsevenemanget som var en del av förbundets pro-jekt IKT-för seniorer.

Pentti Friberg, som är ordfö-randeförs arbetsrgruppen kring

projektet, och projektansvariga Eric Jansson hälsade välkommen och berättade om seminariet och projektet. Kaj Kankaanpää, som är IT-handledare och webbansvarig i Grankulla, skrämde upp delta-garna en aning med en överblick av nya hot mot datorerna och John Karlsson presenterade projektet IT³ som han är en del av.

Webbsidor för föreningarna, saker att tänka på när man vill skaffa sig en dator, hur IT kan hjälpa föreningsstyrelsen, hur IT kan användas som en verksamhet inom föreningen samt hård- och mjukvara var ämnen som diskute-rades i olika temagrupper.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

IT-aktiva på skolbänken

Ett fyrtiotal IT-aktiva pensionärer deltog i seminariet. Närmast kameran Clas Bergring och Kaj Kankaanpää, båda från Grankulla och Hans Cederqvist från Tam-merfors.

Page 23: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 23

Så inleds min jul i England och en engelsk jul är det inte. Det som vi skämtsamt kallar vår ”fruntim-mersförening” firar jul i mitten av december och det har blivit något av en tradition att det sker hos Inger Laan (född Hindsberg) i Reigate utanför Storlondon. Där dricks det glögg och snaps, Ingers holländska man Dirk är specialist på att koka skinkan, och betydligt fler än ”sju glada flickor” skuttar sedan runt den tända granen.

Vår jul, den nordiska, har in-letts.

Två jularMen för oss som är bosatta i Stor-britannien handlar det egentligen om att fira två jular: den finländska och den engelska. Den 24 finländsk jul och den 25 engelsk. Hur orkar ni? frågar bekanta i Finland. Jaa, när vi tuggat på sista kalkonbenet och hällt cognac över julpuddingen är vi nog ganska slut. Och vi vet att det inte är över ännu. Därpå följande dag, Boxing Day, eller annandagen fortsätter firandet för mången.

När mina söner var små brukade vi klä julgranen ungefär till Lucia-dagen och många dekorationer är uråldriga och går tillbaka till mina

”Nu är det jul igen … och julen varar väl till påska …”

farföräldrar. Jag har släpat dem med mig runt Europa och USA. Intres-santast är flaggbandet från år 1900 som för tillfället är så skört att det måste repareras med tejp. Engels-männen förstår sig inte riktigt på sådant; det viktiga i många familjer är julbaket som inte har med pep-parkakor att göra utan ”mince pies” och ”Christmas cake”. Många inhandlar numera sina mince pies,

som är runda små pajer av smördeg med ett innanmäte av russin, kor-inter, kandiderade fruktskal, fett, olika kryddor, mandlar, cognac, i en salig söt röra. Till varje visit före jul hos bekanta hör de små pajerna och vinglögg.

The First NoelDen första engelska julsången jag lärde mig som ung i Finland var The

First Noel. Den finns naturligtvis ännu, men man hör ofta Unto Us is Born a Son som är baserad på med-eltida Piae Cantiones (Åbo 1582) Puer nobis nascitur och arrangerad av David Willcocks.

Jag var länge upprörd över att julaftonen inte betyder mycket för britterna. Min son jobbade sent och sade att han nog kunde komma på ”finländsk” jul, men det skulle

bli först åtta, halv nio-tiden. En finländsk väninna berättar att hon sin första jul i landet släpades med till en pub på julaftonen där alla slappnade av och drack alldeles för mycket. De hade Happy Christmas på sitt sätt!

Gudomliga korgossarDen 24 december finns det i alla fall en tradition i England som är unikt stämningsfull. King´s Col-lege i Cambridge, som har en av landets förnämligaste kyrkokörer med gudomliga korgossar, in-leder julen med en sändning av julevangeliet och ”carols”. En del är traditionella och gamla, andra nykomponerade.

Det är i alla fall juldagen, Christmas Day, som gäller i den engelsktalande världen. Och då vaknar alla barn tidigt för ”the stocking”, strumpan med små julklappar, hänger vid sängkanten och den har ju julgubben själv lämnat där. Alla vet att han tog sig in i huset genom skorstenen! Hur det sker i hus utan skorsten får vi lov att lämna till fantasin. Eftersom familjen samlas till en julmiddag på dagen är det ett sjå att få allt klart: kalkonen i ugnen, brysselkål, potatis, små korvar, färs, m.m. Och smällkaramellerna ska sättas ut vid varje tallrik.

Ho Ho Happy Christmas! I varje smällkaramell finns en vits, en pappershatt och någon plastsak. Och då kalkonen kommer ångande in har de församlade tryckt pap-pershattarna på huvudet. Det är en syn för gudar. Sedan kommer puddingen och lyckliga den som hittar en six pence i sin portion! Det kommande året blir fint, säger man då.

Första gången jag upplevde drottning Elisabeths tal på juldags-eftermiddagen och de närvarande i vardagsrummet steg upp kunde jag knappast hålla mig för skratt. Kvinnan, drottningen, är värd all respekt, men ändå … Elisabeth har talat till nationen och samväldet sedan 1957, men traditionen inled-des av hennes farfar kung George V 1932.

AnnandagsdoppBoxing Day, alltså annandagen, betyder inte att man boxas utan ordet kommer från ”box” – låda. Enligt en gammal tradition satte man gåvor i en låda i kyrkan och de delas ut den 26 till fattiga och be-hövande. Men Boxing Day är också den dag hurtiga simmare slänger sig i sjön Serpentine i Londons Hyde Park eller i havet i Brighton, och på Boxing Day samlas hästar, ryttare och hundar och ger sig ut på rävjakt. Men enkelt är det inte längre. Den 18 februari 2005 blev det straffbart att jaga räven med hundar.

Sen är festen över, men tjugon-dag Knut finns inte i England. På trettondagen om inte tidigare ska julgranen på soptippen.

God Jul, Merry Christmas, på walesiska Nadolig Llawen!

KERSTIN LINDMAN-STRAFFORD

Två jular och Boxing DayKerstin Lindman-Strafford firar två jular, en finländsk och en engelsk. Foto STEPHEN STRAFFORD

Finlandssvenska fruntimmersföreningen i London brukar fira jul hos Inger Laan, född Hindsberg.

Page 24: God Tid 9/2011

24 – GOD TID 9/2011

På vintern vill vi ha en jämn och tillräcklig rums-temperatur hemma. I boningsrum anses 19–22 grader lämpligt och i dusch- och badrum 20–23 grader. Förutom vår klädsel och aktivitet inverkar också andra faktorer på hur vi upplever tempe-raturen: direkt solstrålning ökar värmen, men fuktavdunstning och luftdrag gör det svalare. Mörka ytor uppvärms mer av solen, och ljusa för-blir svalare. Tunga material både värms och svalnar långsammare än lätta. Vardagsfysiken påverkar vår innemiljö och kan nyttjas i gott syfte.

Hus av tegel och betong håller värmen bättre än lätta hus. Husets maskinella ventilation kan man under köldperioder begränsa något, eftersom naturlig ”skorstensverkan” samtidigt ökar luftväx-lingen. När man vädrar, skall det ske som snabbt korsdrag. En värmemagasinerande kakelugn kan bidra till rumsvärmen, men den värmeekonomiska nyttan av en öppen spis är betydligt mindre. In-glasade balkonger är en god buffert emot vinterns blåst och köld och brukar hålla en temperatur ca 5 grader högre än utetemperaturen vintertid.

Solstrålningen bidrar till rumsvärmen. Persi-enner mellan fönstrens ytter- och innerbågar kan stängas till natten och förbättrar då fönstrens värmeisoleringsförmåga. Fönstertätningarna bör ses över, men själva fönstertätningsarbetet kräver yrkesskicklighet. Rumsluften skall kunna cirkulera fritt kring värmeelementen vid ytterväggarna, utan att hindras av felplacerade möbler eller av lågthän-

gande gardiner. Kökets arbetsbänk och rummens fönsterbräden skall ha tillräckliga luftspringor eller avstånd från ytterväggen för att varm luft från värmeelementen fritt skall kunna stiga uppåt.

Vintertid är uteluften kall och torr och inneluften fuktigare, vilket kan leda till en riskabel kondens där inneluft möter kalla rör, fönsterglas eller andra konstruktioner. Därför bör särskilt badrummen ha tillräckliga värmeelement, god rumstemperatur och bra ventilation. I badrummen är vanliga värmeele-ment förmånligare än golvvärme. Luftfuktigheten i bostaden skall vi hellre höja med hjälp av grön-växter än med luftfuktare.

Lufttemperaturer mäter vi med termometer. Vid diskussioner med husbolagets ansvariga kan vi behöva uppmätta temperaturer som underlag för samtalen. Det är klokt att i varje bostad ha ett par utetermometrar och ett par innetermometrar, styckepriset är under 5 €. Batteridrivna kombin-erade ute-innetermometrar kostar under 20 €. Åtminstone husbolag och disponenter bör ha en infrarödtermometer, priset är 25–75 €. Infrarödter-mometern är snabb och registrerar yttemperaturer men inte lufttemperaturer, och man mäter alltså temperaturen på exempelvis bordsytor och lätta mellanväggar, ca en meter från golvet. Tempera-turerna på ytterväggens och värmeelementens yta är svårtolkad och behöver inte mätas.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Hur håller vi varmt vintertid?BOENDE

Leschehemmet har för tillfället några rum lediga och miljön är hemlik. Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svenskspråkig personal dygnet runt. Kosthållet förestås av en egen matglad kock.Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. För kortare perioder erbjuds intervallvård.

Kontakta föreståndare Maria Hall-Pänttäjä för mera information, tfn 09 631 110, 040 582 8442e-post: [email protected]: Villagatan 3, 00150 Helsingforshemsida: www.leschehemmet.org

LeschehemmetEtt svenskspråkigt servicehem, i havs-nära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Om vardagen hemma känns otrygg eller besvärlignär du inte mera trivs hemmaVÄLKOMMEN TILL BRUMMERSKA HEMMETI VÄSTRA BAGGBÖLEHemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på enboendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning,städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt ochprogram.Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats förtotalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björkenvårdas de som lider av minnesstörningar.

Ta kontakt med verksamhetsledare Pia Ahlmobiltelefon 040 74 94 194eller [email protected]. Bekanta ermed vår hemsida www.brummerskahemmet.fi

Paras tapa rakentaa - Bästa sättet att bygga

Bs Ab Korsholms Emilstornet Eemelintie 8, Emilsvägen 8

m2 förs.pr.fr. skuldfrp.fr.

4r+k+b 95,0 59 173 212 400garage 13 500stolpplats 2 000

Lemminkäinen Hus Ab Västra FinlandOlympiagatan 1665100 Vasa 02071 58300

Flytta in i ditt nya hem före gräsklippnings-säsongen påbörjas!

Inflyttning i sommar 2012.God Jul och

Gott Nytt År!

Hedvig Sofiahemmetsramp och huvudingång har tagitsi bruk. Också gårdsförbättringenmot Djurgårdsvägen är utförd ochprydnadsäppelträd och buskar ärplanterade. Kantstenarna invidgångvägen läggs nästa vecka. Vihoppas på ditt stöd till gårds-förbättringarna (konto FI4340550010 119887). Anders Ekman(0400-686 840) berättar gärna omstiftelsen, Björn Sundqvist (010617 8202) om huset, Johanna Bör-man-Långström (0500-924 948)om boendeplatser. Tack för ditt bi-drag! Hedvig Sofiahemmet i Hel-singfors, ett servicehus för äldre.Se gärna också vår hemsida:www.hedvigsofiahemmet.fi

Välkommen Jul.

www.lokalforsakring.fi

God förvaltningssed i organisationenSocial- och hälsoorganisationernas samarbetsförening rf har gett ut skriften ”God förvaltningssed i or-ganisationen”. Den är tryckt på fin-ska och kan laddas ned på svenska på internetsidan http://spfpension.fi/medlemmar/resurser/. Skriften kan användas som stöd i föreningarna för organisationsfrågor. Ta gärna med den till Ordförandekonferen-sen så vi kan diskutera eventuella frågor där. Den svenska skriften, som även kan beställas från kansliet som tryckt version. VF

Page 25: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 25

– De frågor som är – och troligtvis blir – aktuella under valperioden på regional och kommunal nivå är hur specialsjukvården skall ordnas i framtiden, hur kommunerna kommer att ordna hemvården, hemsjukvården och anstaltsvården, dvs. dygnet runt-vården. Det är frågor som i hög grad berör pen-sionärerna, konstaterade Svarfvar.

Han betonade också att det naturligtvis för svenska pensionärer är viktigt att också i framtiden bli betjänade på eget modersmål då det gäller information, service och vård. För de lokala pensionärsför-eningarna liksom för regionen är det därför angeläget att slå vakt om de språkliga rättigheterna vid förändringar i kommunstrukturen och då det gäller samkommuner.

Uppmaning av regionordförande:

”Låt er röst bli hördinför kommunalvalet”Under det kommande året hålls kommunalval och då är det viktigt att pensionärernas röst hörs och att våra frågor diskuteras innan vi går till urnorna. Vi vet att kommunernas ekonomi kommer att vara ansträngd under den närmaste tiden. Det betyder att mycket under valrörelsen kommer att handla om prioriteringar. Därför bör alla våra föreningar låta sin röst höras för att inte de äldres situation och behov skall förbigås, betonade ord-föranden Henrik Svarfvar i sin hälsning när SPF:s region Österbotten höll ordinarie höstmöte i Kristinestad den 1 november.

Uttalande om miljondistriktHöstmötet antog enhälligt ett ut-talande med anknytning till vården och den pågående diskussionen om vart Vasa centralsjukhus bör höra i fråga om s.k. miljondistrikt – dvs. till Tammerfors eller till Åbo. Ut-talandet har följande ordalydelse:

”Svenska pensionärsförbundets region Österbotten, kräver vid sitt höstmöte i Kristinestad, att valet av miljondistrikt inte får även-tyra Vasa Centralsjukhus status i framtiden. Det gäller inte enbart den högt specialiserade sjukvår-den utan också Centralsjukhusets möjligheter att upprätthålla ett fullservicesjukhus.

Valet av universitetssjukhus har stor betydelse för de svenska pensionärerna i Österbotten. Ga-

rantin för fullständig service på de båda nationalspråken måste också i praktiken innefatta svenskan.

Nu bör alla gemensamma kraf-ter samlas och göra allt för att Vasa Centralsjukhus status inte nedklas-sas. Sjukhusets status är avgörande för läkartillgången i regionen.”

Bra representationPå höstmötet var 27 av totalt 28

föreningar i regionen represente-rade genom 71 befullmäktigade ombud. Verksamhetsplan och bud-get för 2012 antogs och de ordi-narie styrelsemedlemmar som var i tur att avgå återvaldes, nämligen Johan Träskvik, Lappfjärd, Ann-Lis Nykvist, Vasa, och Rolf Hägg, Oravais.

Delegaterna på höstmötet häl-sades välkomna till Kristinestad av

den lokala pensionärsföreningens ordförande Terho Hämeenkorpi och av stadsstyrelsens ordförande Hans Nybond. Ordföranden för Kulturföreningen Dux Lisbeth Saxberg-Blomqvist redogjorde för huset där höstmötet hölls och med musikaliska inslag i programmet bidrog Olle Nilsson och Kaj Håkan Gullans.

Text och foto ROGER LIND

Placerade på första raden under höstmötet sågs fr.h. Henriks Svarfvar, Lisbeth Saxberg-Blomqvist, Patrick Ragnäs, Per Thomasfolk, Hans Nybond och Terho Hämeenkorpi.

Höstmötessa-len var välfylld av mer än 70 ombud för 27 föreningar. De godkände bl.a. regionens verk-samhetsplan och budget för nästa år.

Ordförande Terho Hämeenkorpi häl-sade välkommen på den lokala pen-sionärsklubbens vägnar, dvs. sam-manslutningen för Kristinestad-Tjöck.

Lisbeth Saxberg-Blomqvist informe-rade om Kulturföreningen Dux där hon är ordförande.

Prisbelönad!

Bioteekki Lyko D-plusStark, 25 µg D3-vitamin och 5 mglykopen.

BioteekkiTeho D-plusStark, 25 µg D3-vitamin.

Bioteekki Teho D-dropparDryg, 10 µg /droppe D3-vitamin.

Säkra din tillförsel av

D-vitamin!

Försäljning: Hälso- och natur-kostaffärer, -avdelningar ochpå apotek.D-vitamin då det är som bäst, vegetabilisk olja främjar absorptionen.

Page 26: God Tid 9/2011

26 – GOD TID 9/2011

Peter von Koskull fick det kalla läkarbeskedet att ”två år efter en stroke sker inga framsteg längre”. Den myten har Peter motbevisat många gånger om. Men det har krävt arbete och åter arbete, en envishet som kan förflytta berg.

Han fick några varningssig-naler men vägrade slå av på takten under en tio år lång arbetsperiod i Tyskland. Han återvände 1993 till Finland och blev chef för Pro Baltica Forum, en stiftelse för baltisk återuppbyggnad. Fyra år senare, den 6 augusti 1997 blev det tvärstopp, han fick en stroke på arbetsplatsen. Det ledde till grav afasi och förlamning på höger sida. Förlamningen försvann men afasin blev kvar.

Nu började en personlig kamp som pågår alltjämt, ett ständigt envist arbete med att lära sig tala på nytt, lära sig förstå tal och förstå text, kort sagt lära sig leva med afasin.

Irma en livlinaEtt halvår efter stroken fick Peter en svår depression, han såg allt i svart. För hustrun Irma var det ett eldprov.

– Vi stred och hon vann till slut. Det är tack vare Irma jag står här

i dag, hon har varit mitt stöd och min piska, mitt närminne och min sekreterare, säger Peter. – Dessu-tom är min dotter Annette, bosatt i Istambul, en stor hjälp per dator.

Men det starka stödet inom familjen hade inte räckt till utan sakkunnig rehabilitering.

– Pia Saarinen är min utomor-dentliga talterapeut. Och nummer ett i kontakten utåt är Svenska afasiklubben med Hjärnförbundets Victoria Mankki som ledare. Vi är en grupp med olika följder av vår hjärninfarkt och samhörigheten med andra med liknande erfaren-heter är oerhört viktig.

Att röra sig i omvärlden är inte alltid lätt, det otydliga talet tas allt-för ofta som tecken på berusning. Peter har ständigt Afasiförbundets kort i fickan.

– Kor te t beskr iver mina svårigheter och när jag visar upp det får jag alltid den hjälp jag behöver.

Ödesbrodern Izumi TatenoPeter von Koskulls väg från afa-sipatient till konsertarrangör har sina poänger. För några år sedan upplevde han ”den vänsterhänte pianisten” Izumi Tateno, som efter en stroke 2002 återkommit som konsertpianist, med musik

Att leva med afasiär ett heldagsjobbFör fjorton år sedan drabbades Peter von Koskull av stroke, hjärninfakt. Han var totalt utslagen. I dag är han eldsjälen bakom en konsert för strokedrabbade, med Mo-nica Groop och Gabriel Suovanen som solister inför 1 700 personer i nya Musikhuset den 15 januari 2012.

”Forever” i Musikhuset med Monica Groopoch Gabriel SuovanenVälgörenhetskonserten Forever i Musikhuset söndagen den 15 ja-nuari klockan 15 bjuder på opera, klassiskt, lätt klassiskt, evergreens, solosång och duetter till förmån för Hjärnförbundet.

Solister är mezzosopranen Mon-ica Groop och Gabriel Suovanen, baryton, med pianisten Gustav Djup sjöbacka som ackompan-jatör.

Intäkterna från konserten går oavkortade till arbetet för personer som drabbats av en blodcirkula-tionsstörning i hjärnan och afasi. Halva summan placeras i en fond som stöder drabbade och deras anhöriga i vardagen. Den andra halvan styrs till frivilligverksamhet.

Biljetter à 35 eller 25 euro fås via Lippupalvelu.

Peter von Koskull är ett fint exempel på hur man genom träning och hårt arbete steg för steg lär sig leva med afasi. Här är Peter i kockartagen på en matkurs på Arbis tillsammans med Tage Nummelin.

Peter von Koskull med Victoria Mankki, hans och många ödeskamraters stöttepelare i rehabiliteringsarbetet.

för en hand. – Det var oerhört, jag blev så

tagen, berättar Peter. – Jag tog mig för att besöka Tateno och så föddes idén till en konsert till förmån för strokedrabbade.

Peter kontaktade lämpliga un-derstödare och marknadsförde evenemanget. Izumi Tateno avstod från gage. Efter tre lyckade Tateno-konserter fick Peter von Koskull en ny idé.

När Musikhuset stod inför sin fullbordan beslöt Peter ställa till med en konsert som skulle fylla husets stora sal, 1 700 platser, och bokade salen till den 15 januari 2012.

– Du är galen! fick jag höra från alla håll, säger Peter. – Jag medger att jag är lite galen, men allt går att ordna om man vill.

Peter fick Monica Groop och Gabriel Suovanen att ställa upp som solister, med Gustav Djupsjö-backa som ackompanjatör. Hela hösten har han kontaktat sponsorer och slagit på reklamtrumman för att ro projektet i land. I dag är halva salen redan bokad.

Att leva med afasiVid sidan av konsertarrangemang-en arbetar Peter von Koskull inten-sivt med att sprida kunskap om stroke och afasi. Genom att dela med sig av sina erfarenheter vill

han inge hopp och mod åt andra som drabbas. Att leva med afasi är rubriken för hans föreläsningar – på svenska, finska eller engelska.

– Den egna insatsen är viktigast. Sök meningsfull sysselsättning och

lev ett så normalt liv som möjligt, sök glädjeämnen, medicinera med måtta och låt inte ditt handikapp dominera ditt liv, säger han. Och tillägger att stöd från familj, vän-ner och omgivning naturligtvis är av enorm betydelse när man lever med afasi.

Peter ser sina föreläsningar som höjdpunkter. Dels hjälper han andra, dels gör han själv varje gång konkreta framsteg i rehabil-iteringen.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

I MÄSTARNAS SPÅR 1600-talets hantverksmålare i Österbotten 16.12.2011–1.4.2012

Museigatan 3, tfn 06 325 3800museum.vasa.fi

i Myrbacka kyrkalördag 10.12.2011, kl . 18.30

Strömfåravägen 1, Vanda

Vanda-Lucia med tärnor spridervärme och ljus

Lucia krönas av Vanda svenskaskoldirektör, Berndt-Johan Lindström

Musikprogrammed elever och lärare frånVanda musikinstitut – Svenska enheten

Tonväktarna rfordnar glöggservering i pausen

Program 5 €

Va n d a - L u c i a 2 0 11 M a t i l d a S k o g b e rg

Vanda musikinstitut – Svenska enheten, Dammvägen 2 B, Vanda

JULKONSERT MED LUCIASPEL

Page 27: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 27

PENTAGO spelet

− Ett julklappstips!

”PENTAGO är det mest framgångsrika Svenska brädspelet någonsin! Det är lika genialt enkelt att lära sig och att spela som det är svårt att bemästra. Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad. Svårare en så är inte reglerna, men motståndarna kan göra det desto krångligare för dig. Det är en en fantastisk hjärngymnastik (och slipar motoriken) uppmärksammat av läkare. Men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skoijigt!”

Gå gärna in på hemsidan www.pentago-online.com, och spela mot datorn,så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få fem i rad och vinna.

Priset på spelet är 30 euro.Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller www.spfpension.fi/blanketter.

Finska Bibelsällskapet:FI58 8000 1800 0557 83Märk: 7431 julInsamlingstillstånd:2020/2011/2231 och 949K12

Finska Bibelsällskapet

JULENS GÅVAtill Mellanöstern

www.bible.fi /sve

Då jag redan i föregående nummer av God Tid behandlade julklappstips tänkte jag denna gång ta upp ett av höstens trendord inom IT, molntjäns-ter. Som med så många andra trendord är själva konceptet bakom molntjänster inte alls något nytt, men nu har begreppet blivit något som alla företag skall använda och lyfta fram för kunderna.

I själva verket så kunde man jämföra molntjäns-terna med de stora datorer som företagen hade på 60–70-talet. Då hade stora företag en stor dator som var stor som ett rum. På kontoren fanns det sedan ”terminaler” som var användarnas sätt att skicka kommandon och uppdrag till stordatorn, servern. Resultaten kunde man sedan avhämta följande dag på papper.

Vad molntjänsterna innebär är ett steg längre än stordatorerna i företagen. Internationella IT företag – så som Google, Microsoft, Apple, etc. – har stora serverhallar utspridda i världen. Dessa är kopplade till internet så att de är nåbara från jordens alla hörn. Tidigare har dessa servrar främst varit till för att lagra information och förse allmänheten med detta. Nu har också en del program flyttat in, likaså användarnas privata filer.

Det som erbjuds kan vara allt från säkerhets-kopior av dina dokument, extra utrymme då hårdskivan börjar bli full, kompletta program som kan köras via nätet eller möjligheten att ladda ner program, musik, filmer du köpt över nätet. Du behöver inte mera fysiska media som CD/DVD-skivor utan allting sparas på nätet och är tillgängligt där du når internet, enkelt!

Begreppet molntjänst kommer sedan från en jämförelse som ofta görs. Internet är så stort och diffust så att man enklast beskriver det som ett moln vid namn internet och in/ut ur molnet går sedan kontakten till enskilda datorer, hur informa-tionen där emellan går vet ingen. Informationen för ett e-post meddelande kan studsa via ett otal servrar runt om i världen. Dessutom låter ju ”molntjänst” ganska fint och inte allt för tekniskt, dvs. det går lätt att sälja.

Vad har vi användare då för nytta av detta? För en del är det kanske bara ännu en nymodighet som man utan vidare klarar sig utan. Andra kanske inte ens är medveten om att de använder molntjänster, den är så smidigt inbyggd i datorns funktioner att det inte märks. Är man rörlig och ofta använder lite olika datorer så är det verkligt smidigt med molntjänster. Så länge du har tillgång till internet kan du arbeta med dina egna dokument, rent av skriva ut materialet så det ligger vid din skrivare då du kommer hem! Till exempel med DropBox kan du ha dina viktigaste dokument säkerhetsko-pierade på internet, oåtkomligt för andra så länge de inte har lösenordet. Skulle något hända med din dator hemma så finns dokumenten kvar. Eller med Google Documents kan du öppna, läsa, skriva och dela med dig dina dokument oberoende av vilken dator du använder och oberoende av vilka program datorn har installerat. Du använder ett program som finns på nätet. Nyaste versionen av Microsoft Word kan du köpa via nätet medan du sitter ute på stugan, sedan laddar du ner den till din bordsdator hemma några dagar senare.

Jag önskar er alla läsare en riktigt God Jul och Gott Nytt År 2012, vi ses i cyberrymden!

IKT projektets julhälsning hittar ni på internet: it.spfpension.fi/godjul

ERIC JANSSON

IKT-projektkoordinator

IT-BITEN

Molntjänster – nätet försvinner upp i molnen

Ge en donation till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs ändamål är att verka för, förbättra och understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. Stiftelsen grundades av Svenska pensionärsförbundets höstmöte 10.11.2010 och registrerades 29.3.2011.

För att kunna dela ut medel behöver stiftelsen kapital. Du kan ge en donation eller göra ett testamente till förmån för stiftelsen, eller om du har bemärkelsedag kan du få en fond uppkallad efter dig dit gratulanterna kan göra en inbetalning.

Donationer och testamenten till Stiftelsen är fria från gåvoskatt. Man kan ge både små och stora donationer, allt är välkommet.

Om du har frågor om Stiftelsen kontakta kontakta Stiftelsens ombudsman Veronica Fellman, tel. 020 7288812, e-post [email protected] eller Veronica Biaudet, tel. 020 7288882, e-post [email protected].

Stiftelsens kontonummer är

• Aktia FI40 4055 0010 8895 39 • Nordea FI38 1555 3000 1131 50• Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15

Stöd stiftelsen för en god pensionärstillvaro!

Page 28: God Tid 9/2011

28 – GOD TID 9/2011

Sammanställningen, som omfattar på 320 sidor inom hårda pärmar, är ett ambitiöst tidsdokument med minnen från den österbottniska ungdomsdansen på 1950-, 1960- och 1970-talen. Den bygger på ett rikhaltigt material från informanter som var med när det begav sig.

Två avdelningarBoken kan sägas ha två avdelningar.

Den första bygger på korta och intressanta utdrag ur svar som gavs i den enkät som inledde materi-alinsamlingen. Svaren finns sam-manställda under olika rubriker som speglar danslivets olika faser, såsom ”Förberedelser för dansen”, ”På dansgolvet och runtomkring”, ”Kvällens sista dans – och sen?, ”Bönlördagar”, ”Dansens bety-delse” och en hel del rubriker till.

”Och dansen den går” blickar bakåtpå ungdomsdans under trettio årDu som är pensionär nu, kommer du ihåg hur det gick till på ungdomsdanserna när du var ung? Minns du t.ex. hur man förberedde sig för danskvällen, hur man tog sig fram till dansplatsen, hur det kändes att bjuda upp eller vänta på att bli uppbjuden, vad du hade att säga en obekant danspartner i pausen mellan danserna – och en hel del annat?

Säkert är det många minnen som dyker upp när du tänker bakåt, men lika säkert är också att en stor del fal-lit i glömska under åren som gått. Nu finns det god hjälp att få om man vill fräscha upp hågkomsterna – detta i form av en nyutkommen bok rubricerad ”Och dansen den går”.

Bokens andra avdelning – eller andra del – består av texter där en-skilda skribenter från sin horisont redogör för sina minnen från den tid då ungdomsdansen var aktuell för dem. I förteckningen över de skribenter som bidragit med texter återfinns många kända österbott-niska namn.

Ingen av dem må här bli nämnd eller glömd, men de uppträder un-der rubriker som ”Vill du bli min tangokavaljer ...”, ”Ett dansminne”, ”Dans du välsignade”, ”Då hade dansen högsta prioritet”, ”Ung-domsminnen”, ”I rosenrött jag drömmer”, ”Utsikt från estraden“, ”Dansväg utan landsväg ...” – ja, uppräkningen kunde fortsätta.

Tanken grodde ochprojektgrupp bildadesÅren går men minnena består – åtminstone så länge man bevarar dem. Det var tanken bakom när Margareta Södergård, Marianne Nordman, Alice Lillas och Anna-Maria Nordman den 21 januari 2010 som projektgrupp samlades till sitt första möte för att dra upp riktlinjerna för en bok om den öst-erbottniska ungdomsdansen under tidigare årtionden. Tanken hade som idé grott ett bra tag före det.

I en inledande text om upp-takten till boken skriver de fyra bland annat:

– Att fara på dans, att vara på dans – allt detta har väckt dröm-mar, känslor och tankar som blivit till ord hos ungdomar generation efter generation. Men det som har funnits i ungdomars samtal och muntliga berättelser bleknar bort med åren. Om inget sätts till pappers kommer det myckna dansandet under 1950-, 1969- och 1970-talen småningom att bli en bortglömd del av ungdomskultu-ren i Österbotten.

Den första, nämnda samman-komsten för knappt två år sedan

och den fortsatta planeringen därefter mynnade ut i att man för materialinsamlingen dels genom-förde en enkät där vem som helst intresserad kunde delta, dels i att man i ett senare skede vidtalade skribenter för enskilda, lite längre texter. Uppropet lyckades till fullo – förteckningen över dem som på ett eller annat sätt bidragit med uppgifter eller bilder för boken upptar i runda tal 120 namn.

Episoder och erfarenheterDet finns i boken hundratals olika episoder och erfarenheter – både allmänna och enskilda – som de medverkande bidragit med. Till viss del lyser nostalgin igenom, men också besvikelser, misslyck-anden och problem kommer till uttryck.

Till åren på dansgolvet hörde förstås romanser som var eller blev mer eller mindre allvarliga. Många gick in i ett mera stadigt förhål-lande från början. Andra upplevde romanserna som dagsländor, som kom och gick och hörde ungdoms- och danslivet till.

Det sistnämnda gällde t.ex. mannen av årgång 1939, som i enkäten uttryckte sig så här:

– Det var en härlig tid med många förälskelser, som ibland räckte ända till nästa lördag.

En annan man, född 1945, hade sitt speciella problem:

– Jag var en eftertraktad dans-partner, kunde dansa bra och mångsidigt. Jag ansåg mig måsta dra på spända simbyxor för att dölja att jag ofta hade stånd!

”Fint väder”, ”Bra orkester”,och ”Halt dansgolv”Vad talade du med din danspart-ner om på dansgolvet om det var någon som du inte var speciellt bekant med från förr – minns du det? Känner du kanske igen dig i nedanstående?

När man bjudit upp dansade man normalt två danser efter var-andra med samma danspartner. Mellan de två danserna hölls en kort paus då paren stod kvar på dansgolvet. Den pausen gav ung-domarna möjlighet att koda av var-andra på ett samtalsplan, men för många blev det en pinsam väntan på att musiken åter skulle ta vid.

– I pausen mellan de två danser-na måste man säga något och stan-dardreplikerna var: ”Bra orkester i kväll”, ”Brukar du ofta vara här” eller ”Halt dansgolv”, skriver en av rapportörerna. En annan anger ”Vackert väder”, ”Mycket folk”, ”Bra musik” och ”Lite folk” som generella men ganska intetsägande kommunikationsfraser.

Med stöd av ...Det är mycket man kan känna igen sig i av de minnesluckor som ”Och dansen den går” på ett brett plan och dokumenterande sätt täpper till – ur både kulturellt och socialt perspektiv. Allt material som inhämtades till grund för bo-ken kommer att ges till Finlands svenska folkmusikinstitut, som i dag är en avdelning inom Svenska litteratursällskapets arkivcentrum i Vasa.

Boken har getts ut av Scriptums förlag och med stöd av bidrag från Svenska Österbottens Kulturfond, Svensk-Österbottniska Samfun-det, Föreningen Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Ak-tiastiftelsen i Vasa och Sällskapet Svenska Odlingens Befrämjare r.f.

Text och foto ROGER LIND

Här är den, boken om den öster-bottniska ungdomsdansen under 1950-, 1960- och 1970-talen, visar Marianne Nordman, Margareta Sö-dergård och Alice Lillas. Den fjärde medlemmen i projektgruppen, An-na-Maria Nordman, hade inte möj-lighet att vara med.

På 320 sidor inom stadiga pärmar ger ”Och dansen den går” en bred bild av den österbottniska ungdomsdagen under tre årtionden. Som fjärde årtionde får även 1940-talet till viss del utrymme.

De österbottniska ungdomsdanserna har genom året gett upphov till tidningsrubriker av varierande slag.

Page 29: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 29

DanskvällOnsdagen den 14 december

med e-BAND och Pirkko Mannola

På AV, Annegatan 26, Helsingfors.Kl 18-22. inträde 10 €

Arr. Samrådet SPF i Helsingfors och SPF MellannylandDanskvällen stöds av:Arbetets Vänner, Aktia, Folkhälsan, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

VÄLKOMMEN!Kärleksstigen 3, VasaTel. (06) 283 8000 www.rantasipi.fi Bokningar: vard. 9-16

Tel. (06) 283 8000Kärleksstigen 3.

VALBORGSAFTON

30 APRIL

Bilj. 15 €

VÄLKOMMEN!Kärleksstigen 3, VasaTel. (06) 283 8000 www.rantasipi.fi Bokningar: vard. 9-16

Reserveras i förväg!/persDanspaket ej övernattning 45 €

Inneh. inträde till dansen, supé

/pers/dygn

Danspaket inkl. övernattning fr. 100 €Inneh. övernattning, inträde till dansen, supé, inträde till badet, frukost

DANSA PÅ WASKIA

UTLOTTNINGAR:• Dandspaket till hösten• Övernattnings- paket till Eden Nokia

Dansband 2011-2012 på WaskiaWASKIAS PROGRAMTABLÅ

Fr 2.12 Nina Koivisto Band 15 €

Lö 3.12 Gents 15 € Fr 9.12 Farzons

15 €

Lö 10.12 Lakeuden Kuu

15 €

Fr 16.12 Kalle Kaaja & Caravan

15 €

Lö 17.12 Kalle Kaaja & Caravan 15 €

Lö 31.12 Wilson 15 €

Lö 7.1 Senaattori

10 €

Fr 13.1 Mats Bladhs 18 €

Lö 14.1 Wähäkosket 10 €

Lö 21.1 Olavi Hällbackan yhtye 10 €

Lö 28.1 V. Kuja-Halkola & Rosalie

10 €

Lö 4.2 Janne Laine & Venetsia

10 €

Fr 10.2 Claes Lövgrens

15 €

Lö 11.2 Pia Lång & Meriitti 10 €

Fr 17.2 Willez

15 €

Lö 10.3 Tuija Mäensivu & Hyvät Herrat 10 €

Fr 16.3 Cavalkad

15 €

Lö 17.3 Tanssiork. Onnenhetki 15 €

Lö 24.3 Mika Peltoniemi & turhat jätkät €

Lö 31.3 Tanssiork. Reppurit

10 €

Lö 7.4 San Marino & Linda

12 €

Fr 13.4 Drifters 18 €

Lö 14.4 Mikko Takala & Reissarit

10 €

Lö 18.2 Tanssi Yhtye Makuuni 10 €

10

Lö 21.4 Nina Koivisto Band 10 €

Lö 28.4 Yötaivas 10 €

Må 30.4 Carisma 12 €

Lö 5.5 Kalle Kaaja & Caravan 10 €

Lö 19.5 Jarmos Trio 10 €

Lö 22.9 Dansgala 2012 20 €

Lö 20.10 Streaplers 15 €

KAFFEPAUSI KANTTIHummelgatan 4

HelsingforsTräffpunkt försvensktalandepensionärer

på måndagarna14.30-15.30

Börjar igen 9.1.2011

Tfn 050-400 2093God Jul & Gott Nytt År

Garantiprodukter JA HBGrevensbäcksgatan 1O 852 38 SundsvallSVERIGE

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité.

Gratis broschyrer. Utökat sortiment. Många olika modeller och färgsättningar.

Nu även peruker med äkta hår.

Tel +46 60-63 111 65www.perukcentralen.com

DAMPERUKER

PERUKCENTRALEN.COM

Besök oss på www.spfpension.fi

Bli vän med vännerna!

Svenska folkskolans vänner är en opolitisk, mångsidig och livskraftig

förening med cirka tiotusen medlemmar. SFV är aktör inom

utbildningssektorn, äger förlag och kulturhus, ger

ut egna publikationer och entusiasmerar

och stöder personer med

priser och medaljer.

www.sfv.fi

Medlemskapet kostar bara 10 e. För avgiften får du kulturtidningen Svenskbygden (5 nr/år) och föreningens uppskattade årsbok SFV-kalendern.

Surfa över till www.sfv.fi eller ring 09-6844 570.

Vi finns på Facebook

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet!Svenska folkskolans vänner

tar emot donationer och testamenten och ställer avgiftsfritt

sakkunnig hjälp till för fogande. Närmare information ger SFV:s

kansli, tel 09-6844 570.www.sfv.fi

Operaresa till Nyslott11–12.7.2012

Guiseppe Verdis

AIDAResans pris 305€, inkluderar bussresan, lunch på Kenkävero i S:t Michel,

inkvartering på sommarhotellet Vuorilinna,inträde till Retretti och lunch med ”Lemin särä”.

Samrådet i SPF Helsingfors (fd SAMS)

Anmälan senast 14.1.2012 till Clara von Bonsdorff,Tfn 040-544 4031 eller e-post [email protected]

Page 30: God Tid 9/2011

30 – GOD TID 9/2011

Lars SmedsKyrkobyggarna Rijf25,- ISBN 978-952-67272-1-9

Börje Backholmoch till jord återvända25,- ISBN 978-952-99953-8-7

Ernst JacobsonKloka kvinnor och modiga män20,- ISBN 978-952-67272-9-5

Lorenz UthardtSteget från stenåldern– u-landsarbete i Papua Nya Guinea30,- ISBN 978-952-5986-00-6

Aage WeberLivet och livat i Västerskogen28,- ISBN 978-952-67272-8-8

Finns hos bokhandlare eller direkt från förlaget.

Övriga försäljningsframgångar:

Anni– en sömmerska och hennes samhälle

Monika Janfelt

Flanör i sex städerAH

LN

ÄS

Monika JanfeltAnni – en sömmerska och hennes samhälle30,-ISBN 978-952-67272-4-0

Håkan AhlnäsFlanör i sex städer40,-ISBN 978-952-67272-7-1

Lorenz Uthardt

Steget från stenåldernu-landsarbete i Papua Nya Guinea

AB

Vi växte upp som grannar till Nörråkers (Nykarleby), vilket hade stor

betydelse för min bror Aage och kom att prägla hans barndom och

tidiga ungdomsår.

Livet och livat i Västerskogen är hans litterära debut där han berät-

tar om denna tid, dels full av roliga upptåg och äventyr, dels den svåra

tiden efter krigen med all den brist på varor och förnödenheter som då

rådde, samt det ekonomiska uppsvinget under 50-talet.

Berättelsen är skriven med typisk österbottnisk och fartfylld humor.

Trots den lokala anknytningen bör den kunna vara av intresse för hela

svenskfinland och varför inte även för rikssvenska läsare.

Anita ”Nita” Weber

Författaren 2011.Foto: Alexander Weber.

Härliga berättelser från en svunnen

barndomstid. Beskrivningen av släd-

färderna till julottan är som sagor.

Gossen Aages äventyr får en att tänka

på en viss Emil i Småland.

Anne-Maj Lindfors

– granskare av texten

9 7 8 9 5 2 6 7 2 7 2 8 8

ISBN 978-952-67272-8-8

Livet och livat i Västerskogen

Livet och livat i Västerskogen

Aage W

eber

AB

Aage ”Elisson” Weber

Lars Smeds

RRR jjjjjjjjjjjjjjjjjjR jRRR jR jR jRRR jRijiiijijijiiiji ffffffffffffffffffjfjjjfjfjfjjjfjjfjjjfjfjfjjjfjjfjjjfjfjfjjjfjjfjjjfjfjfjjjfjjfjjjfjfjfjjjfjjfjjjfjfjfjjjfjiji fijiiiji fijijiji fijiiiji fiji fiji fijiiiji fijijiji fijiiiji fijijjjijiiijijijiiijiKyrkobyggarna

www.labyrinthbooks.fiSkogsgatan 1, 66900 Nykarleby +358 50 526 3122, [email protected]

AB

AB

AB

Deckarförfattarna Kristina och Ove Pauls bok om barn-domsminnen från krigsåren

Född 1938 och Renholm

ISBN 978-951-95499-5-8

161 s. hft. ill. cirkapris 20 €Googla den på nätet för

recensioner och mera info! 0400 967686 el.

040 5511583

Utställningen är en fortsättning på Ett hem 1809, då festsalen på G18 inreddes till ett borgarhem som det såg ut för 200 år sedan vid tiden för Finska kriget. Nu gäller det arkitekten Carl Ludvig Engels eget hem vid Bulevarden, med syfte att om möjligt hitta människan bakom

”brandet” Engel.– Trots det allom bekanta nam-

net är Engel en riktig doldis, säger antikhandlare Bernt Morelius, som medverkar med planering och rekvisita för hemmet på G18. – Det är otroligt hur lite man vet om mannen som mer än någon

En kråsnål är det enda personliga föremål som finns kvar efter Carl Ludvig Engel! Vem var mannen som gav form åt den nygrundade huvudstaden Helsing-fors? Den frågan söker man svar på i en utställning som öppnas den 13 januari på kulturhuset G18.

Vem var mannenCarl Ludvig Engel?

påverkat stadsbilden inte bara i Helsingfors utan i hela landet. Även han en invandrare – vad vore

Finland utan alla som någon gång kommit någonstans ifrån?

Morelius vill gärna efterlysa föremål som tillhört Engel:

– Hans hem auktionerades ut efter hans död 1840. Finns det någon som har föremål inropade på den auktionen så vill vi synnerligen gärna ha kontakt!

Inga efterkommandeCarl Ludvig Engel, född 1778, lämnade hemstaden Berlin 1809 i brist på arbete. Han blev stadsarki-tekt i Tallinn och flyttade senare till S:t Petersburg och till Åbo. År 1816 blev han arkitekt för nybyggnads-arbetena i tsardömets Helsingfors.

Han bodde till en början på hyra men med stor familj inkluderande svärmor och fruns syster behövdes

utrymme. På Bulevarden köpte han två tomter och lät bygga huset där anrika skolan Bullan senare inrymdes. En vacker trädgård med lusthus hörde till.

– Engel hade ekonomiska be-kymmer och tänkte söka sig till-baka till Berlin men av olika orsaker förblev han Helsingfors trogen till sin död, berättar Bernt Morelius. – Hans hustru dog 1831, dottern och två söner dog unga och en son flyttade till Ryssland. Efter Carl Ludvigs död år 1840 upplöstes hemmet.

– Det finns fullgod dokumenta-tion över hemmet. En bouppteck-ning finns bevarad och dessutom protokollet från auktionen 1840. Men, som sagt, ingenting finns kvar i känd ägo utom kråsnålen på Helsingfors stadsmuseum och två porträtt av Engel.

Tsaren valde fel UBUtställningens hem är alltså inte autentiskt, utan en rekonstruktion av ett borgarhem som det såg ut på 1830-talet, empire med nya ryska influenser. Om Engels privata sfär är okänd så är hans arbete väldoku-menterat i form av skisser.

– Det finns t.ex. tre olika skisser av Universitetsbiblioteket, berättar Morelius. – Man vet att Engel själv tyckte valet föll på det tredje bästa alternativet. Men han kunde ju inte avslöja att han tyckte tsaren valde fel!

Utöver utställningen hålls en hel serie föreläsningar om och kring Engel i SFV-salen vid Nylands-gatan. Vidare ger den finländska, internationellt kända konsertpia-nisten, professor Henri Sigfridsson den 17 januari en konsert i Gamla kyrkan, ritad av Engel. Vid kon-sertens början berättar Sigfridsson om sitt val av kvällens repertoar – Beethoven, Musorgski, Balakirev – och om musiklivet i Berlin under Engels tid.

Utställningen på G18 pågår under tiden 13–29 januari.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Bernt Morelius efterlyser föremål som tillhört Engel. En kråsnål är det enda man känner till.

Page 31: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 31

Tidskriften Argus började utkomma i Helsingfors 1907 (från mars 1911 som Nya Argus) och har därmed i över 100 års tid bevakat kultur och samhälle, forsk-ning och liv. His-toriken Ögonen upp! Nya Argus första sekel (168 sidor) utkom i april 2011 med studier av Michel Ekman, Barb ro Enckell-Grimm,

Kristian Donner, Stefan Nygård, Tom Sandlund, Trygve Sö-derling, Klaus Törnudd, Thomas Warburton och Bernt Öster-man. Dessutom arkivmaterial av Guss Mattsson, Hagar Ols-son, Gunnar Castrén, Eirik Hornborg, Jan-Magnus Jansson,

Erik Allardt och Georg Henrik von Wright. Teckna en Nya Argus-prenumeration under 2011 för 40 € så får du historiken utan extra kostnad. (Enbart bok 20 €).

Kontakta [email protected] eller tel. 045 6713327. Hemsida: www.kolumbus.fi/nya.argus

ÅLANDSKRÖNIKA

Sedan senaste Ålandskrönika har Åland haft två val – val till lagtinget (30 medlemmar) och val till fullmäktige i Ålands sexton kommuner (minsta antalet fullmäktigemedlemmar är nio). Valen ägde rum den 16 oktober och valets största röstmagnet blev socialdemokraternas partiledare Camilla Gunell som med sina 841 personliga röster fick flest röster någonsin i ett val till Ålands lagting.

Inför årets lagtingsval var Liberalerna på Åland största parti. Partiet försökte i ett tidigt skede lyfta fram frågan om en kommunreform. Ett konkret exempel på det var Sottunga som enligt senaste uppgifter har 112 fast bosatta och att fyra (!) personer på De Gamlas Hem i Jomala skulle ”tömma kassan”.

Ålands socialdemokrater satsade i sin kampanj på att driva traditionella välfärdsfrågor med bl.a. ett rätt radikalt förslag om en tandvårdsreform.

Partiernas mandat i lagtinget efter valetStörsta parti blev Centern med sina sju mandat, Liberalerna fick sex mandat och var de ”stora för-lorarna” med sina sex mandat (förlorade fyra). Lika många mandat d.v.s. sex fick socialdemokraterna. Obunden samling fick fyra mandat och Ålands Framtid tre mandat. Vi bör väl nämna att Ålands Framtid förespråkar självständighet för Åland och ifråga om finlandssvenskarna på fastlandet så siar de om en dyster framtid.

Vad gav valet för landskapsregering? Ja, liberaler-na förstod att de nu måste/ville gå i opposition. Men avgav ändå en brasklapp, ”vi ställer upp om det blir aktuellt …”

Centern som ”största parti” skulle som vanligt få ”regeringsbildarposten/ lantrådsposten”. Men cen-tern avstod. Bakgrunden till det oväntade beslutet var att centerordföranden, mycket omdiskuterade Harry Jansson med ett förflutet i Ålands Framtid inte kom in direkt i lagtinget. Harry fick till en början bara en suppleantplats. Väljarna gillade väl inte ”hopp från ett parti till ett annat”.

I stället var det socialdemokraten Camilla Gunell som den 22 november utsågs till lantråd och regeringsbildare.

Den nya regeringen tillträdde formellt fredagen den 25 november. Det blev en koalitionsregering bestående – märk! – av fyra kvinnor och tre män.

Vilken bakgrund har Ålands nya lantråd (statsminister) Camilla Gunell? Hon är född 7.9 1970 och kan väl också beskrivas som ”ett ungt lantråd”. Men Camilla är ändå en politiskt erfaren politiker, som 4.12. 2009 efterträdde vet-eranpolitikern Barbro Sundback som ordförande för socialdemokraterna. Hon har varit ledamot av Ålands lagting 2003–2005, 2007–2011 och kultur- och utbildningsminister i landskapsreger-ingen 2005–2007.

Camilla är också medlem av stadsfullmäktige i Mariehamn sedan år 2003.

Regeringsprogrammet innehåller naturligt-vis mycket ”godis”, för regeringspartierna vill naturligtvis visa för sina väljare – ”vi lovade ju arbeta för det här”. Socialdemokraternas tandvård-

sreform finns med, men delvis ”avskalad”.

Ålands arbetslöshet lägst i Norden Enligt Nordisk statistisk årsbok är Ålands arbetslös-het lägst i Norden. Med en arbetslöshet på bara 1,6 procent ligger Åland markant under genomsnittet i Norden. Det enda land som kan konkurrera är Norge, vars arbetslöshetsprocent är 3,7. Och i alla nordiska länder är arbetslösheten för män mellan 16 och 19 år klart högre än medeltalet. Den är oväntat högst i Sverige med procenten 38,4.

Igen är den lägst på Åland – 1,2 procent. Och då kan man inte tala om någon arbetslöshet.

MPF fyller 40 årMariehamns pensionärsförening fyller år 2012 40 år och en ”jubileumsgrupp”, som leds av vår vice ordförande Kaj-Gustav Sandholm har dragit upp ramarna för jubileet. Riktlinjer som naturligtvis skall välsignas av MPF-styrelsen.

Det var den 20 juni 1972 som 17 pensionärer fattar ett enhälligt beslut om att bilda Mariehamns pensionärsförening och den 20 juni 1972 fastställes som föreningens födelsedag.

Svenska pensionärsförbundet bildas den 24 augusti 1972 och MPF:s första ordförande Viktor Arvidsson inväljs i den första förbundsstyrelsen. Och sedan dess har MPF alltid varit representerad i förbundsstyrelsen.

Förslag till firandet. Gruppen föreslår att jubileet firas söndagen den 22 april med början kl. 13 i vackra Margaretagården. Festen skall på programmet bl.a. ha en berättande bildkavalkad om föreningens fyrtio år. Mycket sång och musik är självklara ingredienser. Jubileet inleds med en ”energigivande” lunch.

Höstmötet valde ny ledartrioVårt höstmöte valde ny ordförande, ny sekreterare och ny kassör. De tre tillträder den 1 januari 2012.

Ordföranden heter Birgitta H. Eriksson, sekreteraren Inga-Britt Fagerholm och kassören Stina Toivonen. Det handlade absolut inte om missnöje utan om ett naturligt, överenskommet val. Det tre som avgick hade tjänat sin förening länge. Det gäller framför allt vår avgående ”ständiga sekreterare” Birgit Kroneld, som fick problem med sina ögon. Birgit hade hand om så mycket att hon blir svår att ersätta. Birgit kände alla och alla Birgit!

Med en önskan om en Fridfull Helg och ett Gott Nytt År.

RAINER JOHANSSON

Politiska val och nya i MPF-styrelsen

Mera info på www.axxell.fi/city

IN & VIDARE I TECKNING OCH MÅLERI Utveckla ditt bildkonstskapande i ateljén på G18, två dagar i veckan. Under ledning av aktiva bildkonstnärer utvecklar du ditt bildskapande med bl.a. praktisk handledning, övningsupp-gifter, genomgångar, modellmåleri, porträtt och landskaps-måleri. Du har även möjlighet att använda bildkonstateljén ytterom undervisningen. Vi erbjuder också ateljétid samt en fortsättningskurs för aktiva entusiaster, som mera baserar sig på självständigt skapande med handledningsträffar.

In & vidare startar 9.1.2012. Mera information på www.axxell.fi/city eller kontakta platschef Tom Björklund, [email protected], tfn 0290 01 7716.

BEGRAVNINGSBYRÅJ.A. ENEBERG

Tel. 018-19 028, 040-709 8392Mariehamn

Vinterstängt, sommaren 2012 öppnar vi vårförnyade utställning – välkomna!

för mer information se: www.utinaturen.fiGod Jul och Gott Nytt År!

Page 32: God Tid 9/2011

32 – GOD TID 9/2011

FÖRENINGSNYTT

Guiden som mötte oss på flygfältet hette Riitta Tammisto. Hon talade en utmärkt svenska och var med oss varje dag under vistelsen i Spanien (och Andorra) serverande oss mas-sor av fakta om landets politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Hon hade ordnat en rundtur i staden, under vilken vi från bussen kunde pejla in intres-santa platser att besöka under den kommande veckan.

Stor hänförelse åstadkom redan nu åsynen av den legendariska arkitekten Antoni Gaudis mest kända skapelser, katedralen Sagrida Familia samt de två husen Casa Pedrera och Casa Batllo. Den ståtliga kolonnen med Christoffer Columbus blickande ut mot havet från 57 meters höjd väckte också stor uppmärksamhet. Barcelonas storlek, de vackra parkerna och den vackra arkitekturen gjorde också starkt intryck på dem som inte tidigare besökt staden. Efter

Pargaspensionärer på solig höstresa till BarcelonaDen katalanska huvudstaden badade i sol med högsommarvärme på 28 grader när 29 pensionärer från Pargas landade där den 28 september. Vädret i Barce-lona var lika vackert under hela vår vistelse så det blev att lägga undan långkal-songer och yllebyxor och skruda sig i shorts och lätta sommarkläder.

rundturen sökte vi upp vårt hotell och kvällen avslutades med en gemensam middag.

Torsdagen inleddes med en promenad i gamla stan. Bl.a. besågs kvarteret Barri Gotic och den mag-nifika gotiska katedralen Catedral

de Barcelona. Efter detta sking-rades gruppen. En del uppsökte Joan Miros museum, där man tog del av konstnärens surrealistiska verk. Andra stiftade bekantskap med Salvador Dalis säregna konst. Några besökte Picassomuséet och många sökte sig till den berömda saluhallen La Boqueria, som ut-gjorde en färgsprakande symfoni av fruktstånd och underbara dofter – och människor!

Självfallet tog sig många också en promenad på Las Ramblas, den berömda gågatan med sitt myller av människor och olika slags artister. Ramblas är ett ord med arabiskt ur-sprung som betyder ström och visst gjorde gatan skäl för sitt namn. Det blev en underbar dag med många trevliga upplevelser, där episoden

Ta ett piller och var tyst!Varför upplever så många sjuka att ingen lyss-nar och att de bli avfärdade med en pillerburk?Får vi en tryggare vård med hjälp av ökade re-surser eller krävs det också en förändrad män-niskosyn inom vården?

ISBN 978-952-67525-0-1Cirkapris 24€Köp i din bokhandel eller från förlagetwww.empati.fi tel 050 560 6639

Ramblas är ett ord med arabiskt ursprung som betyder ström och visst gjorde gatan skäl för sitt namn.

Skumvin på hjul

Paddlaren Thorvald Strömberg är en av Finlands största idrottsmän genom tiderna med OS-guld från 1952 och två VM-guld i pris skåpet. I den här biografin skildrar författa-ren och historieläraren Sture Lind-holm den väst nyländske fiskar-pojkens väg från skärihemmanet utanför Lappvik till de internatio-nella idrotts arenorna. Boken är ett porträtt av en egensinnig och framgångsrik man som gick sina egna vägar i livet. Men karriären rymde både stordåd, fiaskon och t.o.m. skandaler.

Thorvald Strömberg – skärgårdens son är inte bara idrotts-historia. Boken ger också en fascinerande inblick i det hårda fiskarlivet på 1930- och 40-talen och i en skärgårdskultur som idag är ett minne blott.

160 sidor, 75 bilder. Ca-pris 27 euro

Boken finns i välförsedda bokhandlar samt kan beställas från

www.proclio.fi • tel: 040-75 93 993

Paddlaren Thorvald Strömberg, olympisk guldmedaljör 1952 och världsmästare i två omgångar, är en av de största finländska idrottsprofilerna genom tiderna. Det här är den fantastiska berättelsen

om hur en fiskaryngling från anspråkslösa förhållanden i den västnyländska skär­gården utvecklas till en internationell världsstjärna och legend inom sin idrottsgren.

Det här är också berättelsen om en egensinnig, viljestark ung man som går sin egen väg i livet. Thorvald Strömberg var en produkt av den gamla finlandssvenska

skärgårdskulturen, som idag är ett minne blott. Utvecklingen i skärgården får stå som bakgrund till Thorvalds fantastiska livshistoria.

Thorvald – skärgårdens son.

Thorvald Strömberg– skärgårdens son

Sture Lindholm

Proclio

ISBN 978-952-67524-0-2

Sture Lin

dholm

Thorvald

Ström

berg – skärg

ården

s son

Thorvald Strömberg- skärgårdens son

Marina ChristidesGunghästen PegasEn bok för både barn och vuxna om mobbning -en saga som kanhända kan ge läsaren en tan-keställare. Det är berättelsen om en liten skol-pojke som blev mobbad redan på första klas-sen. Det kunde ha gått illa för honom om haninte hade haft sin kloka vän Pegas att lätta sitthjärta för. Tillsammans kom de på ett sätt attspärra vägen för mobbaren.

Eget förlag160 s. hft. ill. cirkapris 17€Marina ChristidesYstadsgatan 19C4, 10600 Ekenäsgsm 040-515 8423

Page 33: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 33

FÖRENINGSNYTT

med en stulen plånbok blev den enda tråkiga händelsen.

Fredagen var vikt för en utfärd med buss, först till Freixenets vin- och cavahus där vi fick en grundlig presentation av anläggningen. Freixenet är världens största produ-cent av skumviner, som i Spanien kallas cava. En liten ”tågresa” ner till anläggningens hjärta med långa rader av vinfat och flaskor var en spännande upplevelse.

Lång kötill Svarta MadonnanEfter besöket på Freixenets äntrade vi bussen för att fortsätta till Mont-serrat, känt för ett gammalt kloster och en basilika med La Moreneta, den Svarta Madonnan. Klostret var högt beläget och omgavs av ståtliga

berg, en del med säreget taggiga toppar. Av den Svarta Madonnan sågs inte mycket eftersom hon var placerad så att man måste köa mycket länge för att få se henne och det fanns inte tid för detta. Den hänförande utsikten över det vackra landskapet kompenserade väl detta bortfall i programmet.

Lördagen tillägnades i huvudsak

Gaudi. Många besökte Sagrada Familia på nytt, Gaudis hus, olika muséer och parken Parc Gruell med byggnadsverk av Gaudi. Sa-grada Familia befinner sig fortfa-rande i byggnadsskede och ingen har en aning om när den blir färdig. Nio torn, vilka nu tävlade med minst lika många lyftkranar, står färdiga i väntan på nio till. Av de då sammanlagt aderton tornen är tolv tillägnade Jesu lärjungar, fyra Bibelns evangelister och de två åter-stående Jungfru Maria och Jesus.

Söndagen var vår sista dag i Barcelona och måndag morgon var det dags att åka buss till dvärgstaten Andorra. Färden erbjöd den mest hänförande utsikt man kan tänka sig och. Andorra såg inte så gam-maldags ut som många föreställt sig

utan huvudstaden liknade nästan vilken europeisk metropol som helst – i miniatyrformat. Efter ett par timmar lämnade vi det lilla lan-det och styrde söderut. På kvällen anlände vi till badorten Sitges, ca. 30 kilometer söder om Barcelona. Halvmånen lyste över en ståtlig plage, strax utanför vårt hotell. Sammetsvärmen, den fallande skymningen och vågornas svall in-bjöd till ett romantiskt kvällsdopp men det beslöts att man skulle vänta till nästa dag med badandet.

Nästa dag var alltså tisdag och den ägnades helt åt att njuta av det underbara vädret, plagen, simman-det i det 23 grader varma vattnet samt en hel del shopping och sit-tande på barernas terrasser med en kall öl eller en sangria i näven. Bäst att ta ut allt av det härliga – sista dagen i Spanien!

Vid avskedsmiddagen genom-gicks veckans upplevelser och det var Barcelonas skönhet, de vänliga människorna, Gaudis skapelser och konstmuséerna som lämnat de finaste minnena från besöket i staden. Maten och dryckerna hade också rönt stor uppskattning. Besöket i Andorra var intressant och vistelsen i Sitges fann alla vara ett underbart sätt att ta farväl av sommaren. ”Vart far vi nästa gång?” hördes många fråga och det visade ju att det hela smakade mera. ”Hasta luego”, farväl Barcelona, Sitges och Andorra!

Text och foto BJARNE NYLUND

Albert och MirrikattenTrädgårdsmästaren Albert har ledsamt eftersin fru som gått bort. Mirrikatten är hans endasällskap och naturligtvis växterna i träd-gården. Albert gör sitt bästa för att växternaska trivas och ha det bra. En dag väntar deförgäves på att att Albert ska komma ochvattna. Varför kommer inte Albert? För barn3-7 år. Lämplig även som högläsningsbok.32 s. pris 17,90€ISBN 978-952-92-8287-6Eivor Holm (Eget förlag) tfn 040-5222 794.e-post: [email protected]

Katedralen Sagrida Familia är den legendariska arkitekten Antoni Gau-dis mest kända skapelse.

Pargaspensionärer i den katalanska huvudstaden

Paul Fogelberg (red)Finland mellan öst och västArtikelsamling i anknytning till temat för konfe-rensen “Finland mellan öst och väst” utgiven somett samarbete mellan Finska Vetenskaps-Societeten och Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Medverkande författare ärMatti Klinge, Max Engman, Henrik Meinander, LarsHuldén, Jan Ling, Pertti Torstila.123s. inb. ill. cirkapris 20€VetenskapsbokhandelnKyrkogatan 14, 00170 Helsingforstfn. 09 635 177 [email protected]://www.tiedekirja.fi/

Telefonnummer: 019-512174och 044 3512173 E-post: [email protected]

Harriet Willner-IllmanGundel och jagI den bästa av världarEn berättelse om barn- ungdomsliv på landeti Östra Nyland på 1950- och 60-talen. Densjälvbiografiska boken beskriver en jordbru-karfamilj, skolliv, lekar, mode och musik medmera. Boken är rikt illustrerad med fotogra-fier och handgjorda kartor. Vackra minnes-verser i färg. Nio medskribenter. Utkom 2010.

224 s. inb. ill. cirkapris 32€

Knut EwaldsKnut Ewalds memoarerI boken berättar författaren bland annat om detsträvsamma livet på en bondgård i 1920-1940-ta-lens Finland, då de gällde att göra det mesta förhand, övriga barndoms-och ungdomsminnen, skol-gången, familjelivet och tiden som lärare. Då för-eningen Harpolekarna är författarens skötebarnfinns också dess 30-årshistorisk med. Pensionärs-tidens berättelser är ett sammandrag av författa-rens dagboksanteckningar. Boken utkom 2010.

Eget Förlag ISBN 978-952-92-7748-3180s. inb. ill cirkapris25€tfn.019-549 649, 040-525 9319

Page 34: God Tid 9/2011

34 – GOD TID 9/2011

Okay´s MusicBrandkårsvägen 5 C 21 02700 Grankulla

09-5050 546 / [email protected]

Beställare: ..............................................................................................................................................................

st / Jag har sökt mig en jul 20€ 25 nya julsånger med Ami och Håkan

st / Nu har vi jul igen 15€ De finlandssvenska jullekarna

st / Ett barn blir oss givet 20€ Nanna Rosengård - Dani Strömbäck

st/ Barn, körsångare och musiker i 15€ Närpes resp. Karleby får sällskap av Ami Aspelund och Håkan Streng på årets julskiva.

OpusLiberum_BOKK200907_93x120.FH11 Wed Sep 05 12:19:39 2007 Page 1

������������

���������������������������� ������

����������������

�������������������������������������

� �������­�������� ��������­�������

������������ ��­��� ���­­���

��������­��������­������������������������

����������­�������������������������������������������������� ���������

�������������

Daniela Salo

PysseldaxPysselideér för stora och småInspiration för alla som gillar att pysslamed barn. Boken följer året ur pyssel-perspektiv och man behöver inte varapysselproffs för att sätta igång. Pyssel-glädje och lite tålamod är egentligen alltsom behövs. Allt från busenkla till klurigapysselmodeller. Det mesta material finnshemma - återvinn och ha det roligt!Pysseltips också på www.pysseldax.netISBN 978-952-92-9087-190s. inb. ill. cirkapris 27€

Daniela [email protected]

Nya I Rågens RikeVörå årspublikation 2011

Innehållet speglar det somhänt i kommun under åretoch dokumenterar ävenbygdens historia. Säljs vidTom´s shop, ortens bankeroch från Vörå kommuntfn 06-382 1111. Pris 20€.

FÖRENINGSNYTT

Jag öppnade arkivet, där fann jag minlivskarta. Nu var tid att bege sig ut påTIDSRESAN. Jag var beredd att besökadagar och år. De inre känslornatangerades, en stor längtan berörde.Det finns alltid en början och ett slut.

Myrna-Maria BjörkTidsresan

MMB-FörlagISBN 978-952-92-9587-6ca 100s hft. ill.Choraeusg. 1C17, 68600 J:stadtfn 06-723 7623, 040-528 7423

Det var en högtidsdag för oss alla inom Grankulla svenska pensio-närers styrelse när vi på initiativ av föreningens ordförande Alf Skogs-ter fick möta våra glada hundraår-ingar med följeslagare vid ett intimt kaffekalas på servicehemmet Villa Breda i Grankulla. En var tyvärr förhindrad att närvara. Alla var i god kondition så väl fysiskt som mentalt. Tillsammans upplivade vi gamla minnen och ingen talade om mediciner eller sjukdomar.

Anni, den äldsta med sina fyll-da 103 år berättade att hon fick sparken från apoteket, som hon drev tillsammans med maken, när hon fyllt 83 år. Margareta Sirviö berättade att när föreningen deltog i ett idrottsjippo på sportplanen för

två år sedan deltog Anni med liv och lust. Det gällde att gå vissa varv runt planen och för varje varv som deltagarna gick betalade föreningen en viss summa till något välgörande ändamål. Vi yngre vandrade för-siktigt med Anni runt planen och gick sedan för att rapportera om vår bedrift. Men Anni var redan med god fart på väg för nästa varv. När vi ropade efter henne: ”Ska du verkligen gå ett varv till?” fick vi till svar. ”Ja, om inte ni går och drar benen efter er.”

Pigg som en ekorreMagda, 100 år, pigg som en ekorre och fräsch som en nyponros höll konversationen igång och var snabb i repliken. Flera gånger har

vi fått uppleva vid våra julfester att hon helt ur minnet läser hela Viktor Rydbergs Tomten för oss. En verklig bedrift som vi ser fram emot också i år.

Maja , 101 år kom ensam promenerande med sina stavar till kalaset. Hon går dagligen långa promenader. När hon fyllde 100 år förra året fotograferades hon sittande på hästryggen och fest-ligheterna avrundades med en färd i luftballong. Bara för ett par år sedan skidade hon ivrigt i spåret i Kasabergs-skogen. När vi plötsligt efterlyste en trotjänarinna i teater-stycket ”Porträtten” anmälde sig den då 98-åriga Maja och genom-förde rollen med bravur inför en publik på uppskattningsvis 700 personer vid Svenska pensionärs-förbundets samling i Hagalund.

Astrid, den yngsta i skaran, blev 100 i oktober i år. ”Så underbart att få vara yngst”, sa hon. Bara för några år sedan drev hon en kon-stgrupp på Kampen i Helsingfors och är själv en fin konstnär även om hon nu inte längre aktivt målar, då ögonen inte riktigt klarar av det. För c:a 15–20 år sedan var hon Grankulla-pensionärernas lucia. Hon har under många år varit verksamhetsledare och sekreterare för Svenska Pensionärskultur-föreningen i Finland rf och också flitigt deltagit i Samnordisk Pen-sionärskulturs årliga seminarier.

Greta, 101 år, var tyvärr förhin-drad att närvara, men också hon är i god kondition.

Träffen var en verkligt positiv upplevelse för oss alla

MARGARETA SIRVIÖ

Grankulla svenska pensionärerfirade sina fem hundraåringar

GSP:s ordförande Alf Skogster bjuder från vänster Astrid Harjulin 100 år, Anni Olin 103 år, Maja Aminoff-Enkvist 101 år och Magda Lindblom 100 år på ett glas sherry. Frånvarande var Greta Packalén 101 år. Foto KAJ KANKAANPÄÄ

Eva-Maria Strömsholm

Man ger bara inte upp

Eva-Maria StrömsholmMan ger bara inte uppEva-Maria Strömsholm är klasslärare ochutvecklingspsykolog. I sin bok Man ger bara inteupp berättar hon om sin kamp mot cancern, omvården och operationerna, om tankar och känslor.Boken handlar om positivt tänkande och ger ocksåtips för vårdpersonal. Mera information påwww.mangerbarainteupp.com207 s. inb. cirkapris 22€Eva-Maria Strömsholmtfn: 050-590 [email protected]

Page 35: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 35

Rainer Alander

Den andra sömnenÄr kärlek mellan sextioårig man och en trettio-femårig kvinna möjlig? På biblioteket i en små-stad möter författaren och sjömannen Jorgeunga Marjaana och ljuv musik uppstår. Roma-nen Den andra sömnen är full av infall, upplevel-ser och överraskande svängningar.Utkom 2010500s. hft cirkapris 20€Rainer AlanderTennbyvägen 48A, 21600 [email protected] tel. 040-7656578

Rune BjörkqvistMitt livMinnen från gångna tider.Före detta företagaren och lokalpolitikern Rune Björkqvistberättar om sin trotsiga uppväxttid, sina företag, politiskaengagemang och om uppgörelsen med sin far. Boken inne-håller även en historisk återblick på byggandet av det förstavatten- och avloppsverket på den Svenskösterbottniskalandsbygden på 1960- talet, med av dåvarande Lantbruks-styrelsen godkänd plan. Boken finns på Gros bokhandel iVasa, Närbok i Närpes samt kan rekvireras på [email protected] förlagISBN 978-952-92-8117-6144 s. hft pris 25€, 27€ inkl. porto

SKÄRGÅRDSMILJÖSTIFTELSENPRESENTERAR:Skärgårdsliv!Stänk av natur och kulturDen här boken, med dyningar bakåt i tidendå livet var kargt och oberäkneligt, ger röståt skäribor från svunnen tid. Den berättarockså om hur man har det idag i Ekenässkärgård och tar upp viktiga frågor om na-tur- och miljövård.Späckad med fina bilder - en underbarpresentbok!Text: Tua Ranninen Foto: Pontus Kihlman230 sidor, inb. Rp 42€

Beställning direkt: [email protected] el. 050-514 8408www.getskar.net

Jesus, en påminnelsePaul von Martens

Paul von Martens fräscha berättargrepp tecknar en fängslande bild av evangeliernas

Jesus. Den bilden behöver vi alla få se.

40 s, stiftad, ca pris 4 €ISBN 978-952-5578-34-8

Dopet – Guds trygga famnLilly-Ann Hagnäs-Anttila

Lämplig gåvobok till föräldrar och faddrar.

20 s, stiftad, fotobok, ca pris 6 € ISBN 978-952-5578-28-7

Guldkorn – Fyra skrifter av Fredrik Gabriel HedbergUtges med anledning av att det har gått 200 år sedan den evangeliska rörelsens upphovs-man Fredrik Gabriel Hedberg föddes.

116 s, limbunden, ca pris 10 €ISBN 978-952-5578-33-1

SLEF-Media, Korsholmsesplanaden 2, FI-65100 Vasatfn +358 6 357 6500, fax +358 6 357 [email protected] , www.slef fi

I boken finns en matrikel över alla de 5879elever som gått i båda skolorna. Historiken ärskriven av FD Tom Gullberg. Dessutom med-verkar Håkan Andersson, Elly Sigfrids, AnitaSvensson, Olav Jern, Wivan Nygård-Fager-udd, Ulla Hannus, Nils-Erik Nykvist, Carl-ErikNäsman, Birgit Nabb, Siv-Britt Höglund, BoPensar och Thomas Öhman.

c/o Korsholms gymnasiumBölesundsvägen 10A65610 Korsholm tfn 06-327 [email protected]

I GODA HÄNDER -Vasa centralsjukhus historia.Författare: Henry Nygård

Få frågor har i den offentliga debatten i Öster-botten fått så stort utrymme som special-sjukvården. Vilka har motpolerna i debattenvarit? Varför har ändringar gjorts i synbarli-gen fungerande enheter? Vilka faktorer är detsist och slutligen som är avgörande för special-sjukvårdens innehåll och riktning?Målsättningen med denna bok är att beskrivade sammanhang där specialsjukvårdensstrukturer i Österbotten skapats. Boken redo-gör därmed för de ramar inom vilka de regio-nala beslutsfattarna kunnat röra sig. Boken ärsamtidigt en berättelse om hur det finländskasjukvårdsväsendet utvecklats sedan 1800-talet.Boken omfattar 415 sidor och är rikt illustre-rad.Boken finns på både svenska och finska ochkostar 35 euro och kan beställas från Vasasjukvårdsdistrikt.

Vasa sjukvårdsdistriktAllmän förvaltning65130 VASATel 06-3231101,e-post:[email protected]

Kan man ta berättelsen om Jesus på allvar? Boris Salo tacklar i sin bok de så alltid aktuella frågorna om trovärdigheten i denytestamentliga evangelierna.

”En av den bästa apologetiska böcker jag läst!” Carl-Erik Sahlberg. ”Boken förtjänar att ha sin plats i varje svensk bokhylla!” Tidningen Dagen.

Boken kan med fördel läses jämsides med Boris Salo, Berättarglädje. En vandring genom Markusevangeliet, 15€

Minnenas trädgård

Dikter om kärlek och tro Paul SaloViBoSa

Jordnära dikter som ärligt speglar känsla och liv. ”Jag vill att dikterna skall förmedla blommors doft, ge framtidstro och att läsaren skall förnimma kärlekens vingslag och fördjupas i tankar om livet.”

Diktboken är en fristående fortsättning på Pauls bok, Minnen av Kärlek, Dagboks-anteckningar under ett sorgeår, 15 €.

Minnenas trädgård. Dikter om Kärlek och Tro

22€

15€

Vågspel– såsom jag vill minnasav Lasse MårtensonHan har skapat musiken till Stormskärs Maja. Han har tonsatt vårt sjökort. Han har representerat Finland i Euro-vision Song Contest.

Det är som musiker, sångare och låtskrivare Lasse Mårtenson är mest känd. Här möter du honom också som krigsbarn och reklamtecknare, på pilgrimsfärd till jazzens Mecka USA, som estradartist, skådespelare, ensamseglare, skärgårdsvän, miljödebattör och för- fattare till finstämda lyriska texter.

Lättsamt, med lågmäld skärpa och underliggande vemod berättar Lasse Mårtenson om ett sällsynt mångbottnat konstnärskap i VÅGSPEL – såsom jag vill minnas.

ISBN 978-952-92-9515-9 Format 135 x 210 mm, 216 sidor, inbunden, illustrerad, cirkapris 33 euro

Boken säljs i välförsedda bokhandlar. Den kanockså beställas från förlaget:Vrakplundrarförlaget, M/S Eivor, 21660 Nagu. Telefon (02) 4647 166, 0440 513 668. Epost: [email protected]

Lovisanejdens Svenska Pensionärer höll stadgeenligt höstmöte den 16 november med 75 medlemmar närvarande.

Medlemsavgiften fastställdes till 15 euro, vilken är densamma som förra året.

Styrelsens budgetförslag god-kändes, likaså verksamhetsplanen för år 2012. Den innehåller teater-och revybesök, reseskildringar, föredrag om aktuella ämnen, man-nekänguppvisning, överrasknings-resa, höst- och julfest samt födel-sedagsfest, simning, studiecirkel och sångkör.

Till ordförande för följande ka-lenderår omvaldes Adi Viksten. Till styrelsen för de två följande kalen-deråren omvaldes Lars Bergman, Raimo Lindström, Kaj-Göran Sandqvist och Göran Stenstrand.

Föreningens kassör Else-Maj Laaksonen avsade sig återval och i hennes ställe invaldes Rosita Hellroos. Som vice kassör fortsät-ter Enneli Stenstrand. Suppleanter i tur att avgå var Håkan Ahlberg, Stig Lindberg och Sune Rosenqvist, vilka återvaldes. Ritva Blomqvist och Margareta Naski avsade sig båda uppdraget som revisorer och i deras ställe fungerar Nils Sjöblom och Ralf Valkeapää. Hannele Jo-hansson och Else Korhonen valdes till suppleanter för dem.

Som värdinna i festkommittén fortsätter Dagny Holmström. Öv-riga medlemmar är Holger Ferin, Sylva Rosqvist, Rosita Hellroos, Inga-Lill Johansson, Else-Maj Laaksonen, Benita Ollas, Else-Maj Petrell, Gun-Britt Rosenqvist, Kaj-Göran Sandqvist, Else-Maj Ukkonen och Anita Viksten.

Kalle Silander fortsätter som reseledare och till vice reseledare valdes som ny Henry Tikander. Som cirkelledare fortsätter Else-Maj Laaksonen.

Föreningens mångårige ordfö-rande och reseledare och allt i allo Holger Ferin fick erkännande med ett diplom, där han utnämndes till föreningens första hedersmedlem.

KRISTINA WAHLSTRÖM

Valmöte i Lovisa

FÖRENINGSNYTT

Page 36: God Tid 9/2011

36 – GOD TID 9/2011

GOD TID – en julklapp som räcker hela åretPrenumerera på God Tid till en vän eller/och dig själv.Prenumerationspris 40,00 €Skicka kupongen till: God Tid – ”PRENUMERATION”PB 12900101 HelsingforsEller prenumerera på vår webbplats www.spfpension.fi/godtid/prenumerera/

Jag prenumererar på God Tid till mig själv , som gåva

Skicka räkningen till mig och God Tid till:

Namn:

Gatuadress:

Postadress:

Telefon:

Namn:

Gatuadress:

Postadress:

Telefon:

Transportflotte Speer

Leo Löthman

PQR

TRANSPORTFLOTTESPEER Leo Löthman

... Medryckande. Leo Löthman ger igen prov på sineminenta berättarförmåga i en historia från andravärldskriget. ... En anda av gammal hederlig även-tyrsroman vilar över skildringen ... Bror Rönnholm ÅUNominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2012!www.pqr.ax [email protected] ca pris 28 €

Projekt1:Layout 1 1.12.2011 09:59 Sida 1

NYA SKÄRIBOKENDEN BÄSTA JULKLAPPEN!

29 euro med Hbl-, VN- eller Bbl-kortet.

(normalpris 34 e)

Stefan Lundberg & Kristoffer Albrecht

Bästa Julklappen! 29 euro(Med Hbl-, Bbl-, VN- eller ÖN-kortetfrån tidningarnas kundservice)

I bokhandlarna: ca 34,00 euro

Beställ per telefon 050 - 33 40 743eller [email protected]

Hur mycket risgrynsgröt går åt till 20 personer?Hur får jag bort rött stearin från julduken?Var får jag tag på ekologisk skinka?

Röda linjen

Marthaförbundets rådgivare svarar på dina frågor gällande julbestyren. Röda linjen är öppen 12–15.12, kl. 9–15.Sakkunnig inom hushåll Solveig Backström [email protected] / 043 820 0070

Sakkunnig inom hushåll Elisabeth Eriksson [email protected] / 010 279 7279

Sakkunnig inom ekonomi Janine Smeds [email protected] / 043 820 0073

Istället för att skicka julkort stöder Finlands svenska Marthaförbund kvinnostödcentret Marta Centrs i Lettland

God jul önskar Marthaförbundet!

www.naturochmiljo.fi

Du som ger julklappen får årets sista nummer och ett julkort. Genom en prenumeration understöder du miljövårdsarbetet i Svensk-finland.Beställ tidskriften på Natur och Miljös hemsida www.naturochmiljo.fi eller ring (09) 6122 290.

Ge tidskriften Finlands Natur i julklapp! Då gläder du den natur- och miljöintresserade mottagaren i ett helt år framåt. Finlands Natur innehåller medryckande naturreportage, nyhe-ter från miljöforskningen, miljötips och mycket annat om de ständigt aktuella miljöfrågorna.

Tidskriften utkommer sex gånger om året och kostar 39 euro (ännu 2011).

Den naturliga julklappen

Carolina HolmqvistKriget var inpå ossBromarf som gränszon ochkrigsområdet 1940-1941Boken lyfter med hjälp av ögonvittnesskildringar,anteckningar, brev och fotografier fram Bromarfsöde under åren 1940-41. Från Bromarfs perspek-tiv följer boken med händelserna från överlåtel-sen av Hangö arrendeområdet till Hangökrigetsslut och dess efterräkningar. Utkom 2010.Rilaxmonumentets traditionsförening r.f.Maj-Britt MalménKiluddsvägen 127, 10570 Bromarf

0400-186602Priset 25€ + postporto

A K DOLVEN shining light UTSTÄLLNINGSKATALOG (sv, fi, eng) kartonage 10€ ISBN: 978-952-99875-9-7

Mera info och flera konstböcker och -kataloger hittar du på: www.proartibus.fi Beställ via: [email protected] eller tel: 019 22 39 010

UTSTÄLLNINGSKATALOG(sv, fi, eng) inbunden 30€ ISBN: 978-91-87968-74-7

Page 37: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 37

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

Kungsg. 8, EkenäsTfn 019-246 2949

Köpmansg. 4, KarisTfn 019-230 161

Fullständig glasögonserviceÖgonläkartjänster

BESTÄLLNINGSBUSSAR

81 3 5

4 2 1 9 33 4 1 6

3 92 7 9 86 1 2 3

2 4 56 1

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 [email protected]

Tryggare kan ingen vara

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

CHARTERBUS

R. LundströmTel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

[email protected] www.tidstrand.fi

JURIDISKA TJÄNSTER

JURISTBYRÅBERNDT HOLMSTRÖM

Tidsbeställning:0440 471 235Centralgatan 79, 10300 Karis

http://evl.fi/natjour

Varje kväll

kl. 20-24!

Svenskfinlandsevangelisk-lutherska församlingar

Vill du prata?

Högskolestiftelsen i Österbotten mottarDONATIONER OCH TESTAMENTENför sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten.Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev.Tag kontakt med VD Håkan Anttila,tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Sagalunds JULBODfylld av julstämning

för en var

www.sagalund.fi02-42 1738

Sexologi 5 sp, ÅA 27–29.1Socialpsykologi 5 sp, ÅA 2–4.3 Lust och glädje på jobbet 17–19.2 NLP Master 20.3–20.6Må bra-resa till Florens 11–18.4Zhineng Qigong – Lyft upp Qi 20–22.4Vinkurs 27–28.4Prepkurs i medicin 2.4–11.5Kurser med Fredrikas KällaLäs mer om kursutbudet på www.akan.fiInformation om kurserna och anmälningar 040 568 7027, [email protected]

Kortkurser på Borgå folkakademi våren 2012

Runebergsgatan 16-18, PB 157 06101 Borgå • 019-5769500 [email protected] • www.akan.fi

Page 38: God Tid 9/2011

38 – GOD TID 9/2011

SUDOKULÖSNING7 2 9 6 3 4 8 1 5

1 3 8 5 9 7 6 2 4

5 4 6 2 8 1 9 7 3

3 9 4 1 2 8 7 5 6

8 6 7 3 4 5 2 9 1

2 5 1 7 6 9 3 4 8

6 1 5 8 7 2 4 3 9

9 8 2 4 1 3 5 6 7

4 7 3 9 5 6 1 8 2

Besö

k os

s på

w

ww

.spf

pens

ion.

fi

Varför stressa – julen kommer ändå– Mamma, vakna, sa mumintrollet förskräckt. – Nånting hemskt har hänt. De kallar det jul.– Vad menar du, sa hans mamma och stack fram nosen.– Jag vet inte riktigt, sa hennes son. Men ingenting är ordnat och nån har gått förlorad och alla springer omkring som tokiga. Kanske det är översvämning nu igen.

Raderna är hämtade ur Tove Janssons bok Det osynliga barnet. Granen är berättelsen om mu-minfamiljens funderingar kring fenomenet julen som de tror att är en ond makt som man måste bevaka eftersom den får alla i deras grannskap att planlöst vimsa omkring med fladdrande blickar i livets villervalla.

Varför måste man stressa så fruktansvärt inför julen som i år dessutom inte är längre än ett veckoslut? Se bara hur affärerna varje år plockar fram julkrimskramset allt tidigare och tidigare och hur den högljudda julmusiken skräller i butikerna. Varför ska julförberedelserna drivas in absurdum?

Varför så många måsten inför julen och varför måste hemmet grundligen städas?

Frågorna är många. Också jag låter mig ryckas med i julhysterin. Jag tar itu med städningen för att konstatera att följden blir att jag inte hittar någonting. Som tur är finns Tove Janssons böcker alltid tillgängliga under bokstaven J på mina till bristningsgränsen fyllda bokhyllor.

Häromdagen skaffade jag mig den likaså oumbär-liga kalendern Köksalmanck som har funnits i mitt hem i årtionden. Kalendern har årligen utkommit allt sedan år 1933. Där bland alla menyförslag för

samtliga årets dagar och sentenser och matnyttiga tips på uppslaget för varje månad fastnar jag för någonting mycket läsvärt som i förlängningen också har med julstädandet att skaffa.

Emma Hagberg skriver om något som hon kall-lar för tisdagsmys. Det handlar om att bjuda hem gäster utan desto större förberedelser. Man behöver inte städa ihjäl sig. Gästerna har ju inte kommit för att jaga dammtussar i hemmet. Man behöver inte krångla till maten. Och så fortsätter hon med tankar om att det inte alls behöver vara jobbigt att bjuda hem människor. Maten kan vara spaghetti carbonara med ett par äggulor. Kanske det här skulle vara värt att testa nästa gång jag har bjudit hem gäster. Äta enkelt och gott i hemmet som ser ut som det i allmänhet gör fyllt med böcker och papper och litet dammhundar sopade under mattan.

Kanske samma recept kunde gälla för julen. Bara städa det nödvändigaste. Ta fram det pyntet som man råkar hitta. Inte nödvändigtvis skaffa julgran för att man tycker att man måste ha en gran till vilket pris som helst.

Jag fortsätter med att läsa ur Det osynliga barnet. Det är en befriande läsning. Nu får julen komma. Jag är redo.

BENITA AHLNÄS

Skribenten är frilans-journalist, turistguide

och bibliotekarie.Foto MARIA W. BOSTRÖM

AV- T E AT E R N V I S A R :

Bästa arvtagareBästa arvtagare

En pjäs av GUNILLA HEMMING

Regi JOHANNA af SCHULTÉN

Premiär 20.1. kl. 19.00

Övriga föreställningar 22.1 – 24.3

AV-teatern, Annegatan 26

BILJETTER:

Luckan  020 773 8400

AV-teatern  040 686 9477

www.avteatern.fi

Byarevyn i Oravaishar premiär i februari

på Årvasgården

Med ett 10 tal reprisföreställningarSe närmare annonsering i dagspressen eller

per tel. 050-377 3679

Upp å Ner – Eitt å Ana – Betärseintänaldä – Langväntto – Håll om Kåll – Jär å Tär – Terisjou – Tipatokotejär – Skripokootsi - Täskoitåvara – Tjohopp 22 trappsteg opp – Amor i elden – Siidismälins – Hävaaltäntå – viivaaltinthä! – Skåsågälän – Häslappåslint - Vidäväädiheitä – Ramarambambula – Romppiili – Oppifråånsiitt – BeTärJäräntär –

Heitär – Ävfsindzi – Omako Omsako – Otziratzikelvärtzi – Nänsondaränsutantistzäms – Östzi Illmestzi – Möulgöuloheitä – Tätäivareriän – Ändträätiända – Rasaåvrolla – Vapatokoteevaaltil – Häerååtäpåtapeetn – Oroolirooliheitä –

Nänsintnaanonnsinaa – Träätisjettsjåu – DreijiFeijiVeiji – Vipanoo-Paninaa? – NarrKåta - Häerjemtsåstee - Kattwalk- Upp å Ner – Eitt å Ana – Betärseintänaldä – Langväntto – Håll om Kåll – Jär å Tär – Terisjou – Tipatokotejär –

Skripokootsi - Täskoitåvara – Tjohopp 22 trappsteg opp – Amor i elden – Siidismälins – Hävaaltäntå – viivaaltinthä! – Skåsågälän – Häslappåslint - Vidäväädiheitä – Ramarambambula – Romppiili – Oppifråånsiitt – BeTärJäräntär –

Heitär – Ävfsindzi – Omako Omsako – Otziratzikelvärtzi – Nänsondaränsutantistzäms – Östzi Illmestzi – Möulgöuloheitä – Tätäivareriän – Ändträätiända – Rasaåvrolla – Vapatokoteevaaltil – Häerååtäpåtapeetn – Oroolirooliheitä –

Nänsintnaanonnsinaa – Träätisjettsjåu – DreijiFeijiVeiji – Vipanoo-Paninaa? – NarrKåta - Häerjemtsåstee - Kattwalk

Terjärv UF:s revy har premiär

info & bokningar: 040 702 5738 www.terjarvuf.net

den 7 januari 2011 kl. 19.30Fre 13.1 kl. 19.30 - Lö 14.1 kl. 19.30 - Fre 20.1 kl. 19.30Lö 21.1 kl. 19.30 - Sö 22.1 kl. 18.00 - Fre 27.1 kl. 19.30Lö 28.1 kl. 18.00 - Fre 3.2 kl. 19.30 - Lö 4.2 kl. 19.30

Övriga föreställningar:

Baka SPF-tårtanSvenska pensionärsförbundet fyller 40 år nästa år. Jubileumsåret till ära utlyser vi en tävling för våra läsare: vi söker den godaste födelsedagstårtan.

Skicka in ditt recept, gärna med foto eller skiss hur tårtan skall se ut när den serveras.

Det vinnande förslaget publiceras i God Tid och tårtan kommer att serveras på någon av förbundets tillställningar under jubileumsåret.

Det vinnande receptet belönas med en trevlig tårtbok. Bland alla de insända bidragen lottar vi ut tre böcker.

Skicka receptet till Svenska pensionärsförbundet, Veronica Biaudet, PB 129, 00101 Helsingfors eller [email protected]

Karleby Ungdomsförening r.f.Nyårsrevy 2012

Premiär i januari på JungsborgRegi: Pauliina Holmqvist

Kapellmästare: Mika MylläriKorreografi: Sofie Lybäck

Se närmare dagspressenwww.karlebyuf.fi

Page 39: God Tid 9/2011

GOD TID 9/2011 – 39

Vinnare i krysset i nr 8/2011Henrik Ekholm, HelsingforsIlse Fagerholm, EsboLisen Söderman, RangsbyKarl-Erik Westerberg, VöråSven-Gustav Åström, Paipis

Vi fick in 239 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 5 januari 2012. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelan-den i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

S K R A T T R E D EA N A R K I E R N S TL I N E Ä R R A I S AK V I R R K A L K A D

O D E S S A N AV A R G E D I T E R A R

K A R A V A N D E M OS P U R T S T R I DI S T E N E O D D TT R I S S A S P Ö A RP Ä L S A G A L L R A

T O N A N D D R A K EO M K O M T V A G A

P I O N J Ä R K R A MA S T I T A S S E MR N A O S T I G A R EK E N B E S T Å R R E P S T A VS P A Ö B A V T A L E T J U N I

S J Ö S T J Ä R N AA N F Ö R A S Ä

Ö L T R YO T T A B L A S E

Å T R A Ä R I LL Ö S T A G A L

I L F A R T P R OB A D B O L L U RA V E B A N A L T

M

Page 40: God Tid 9/2011

40 – GOD TID 9/2011

Har ni klarat av dethär med julkorten redan? Posten delar ju ut sånahär stora röda kuvert och lägger man korten där så blir det visst litet mindre porto per kort. På det sättet lyckas Itella (varför kan man inte kalla sig posten?) stressa många till att skriva fler kort än nöden kräver och så blir det säkert igen en gång mer julpost än någonsin tidigare. Och det är tydligen ett viktigt rekord?

Precis som när det gäller vilka saker som helst så kan man ha två uppfattningar också om jul-korten. Antingen är de mycket viktiga och står prydligt uppradade bland annat julpynt som man har plockat fram ur gömmorna, kanske lagda i en liten söt korg eller så hanteras korten som annan skräppost och bidrar bara till dåligt samvete för att man har glömt den ena och den andra, som i stället har kommit ihåg en själv. Många sparar också alla korten från det ena året till det andra just för att klara av detdär med vem som skickade och vem som inte … Men!

Sedan börjar vi se vem som ska ha våra kort. I stället för att ha sparat fjolårskorten borde man naturligtvis ha skrivit en lista med alla de adres-ser som man på något sätt fick reda på för ett år sen. Men eftersom man inte har gjort detta så tar man naturligtvis till det uppslagsverk som förr var viktigast i världen och räddade många situationer – telefonkatalogen!

Har ni nuförtiden försökt reda ut någon-ting med hjälp av telefonkatalogen? Då har ni misslyckats precis som alla andra. Efter det att mobiltelefonerna blev allmängods har telefonkata-logerna blivit returpapper. Tydligen har en mängd

människor fått för sig att mobilnummer inte får finnas i en ”vanlig” katalog, så där saknar man ju nu massor av människor som man vet att har telefon, men som bara inte är nåbara med dagens informationsteknik. Somliga har dessutom fått för sig att det är fint att ha s.k. ”hemligt” nummer eller låta bli att ange adress. Ja, varsågod då och sitt där i ensamheten …

Men det skulle ju gälla julkorten. Man kan bara undra över hur många tiotals miljoner av alla julkort som är på villovägar i julruschen. Och som aldrig kommer fram. Var bor den och den nuför-tiden, nejmen dom flyttade ju igen … men vart?

Allt fler börjar till vardags uppträda mer och mer på nätet. Det är förstås på många sätt behändigt, litet snobbigt också, kanske. Men hur många i min egen ålderskategori når jag då med mitt budskap? Då är det ett betydligt bättre sätt att exempelvis snickra till någon form av kolumn och dessutom hitta någon som är så hjärtinnerligt god att den tar texten till publicering. Då går det så här lätt att säga det som alla vill och kan säga just nu – GOD JUL!

P-H. NYMAN

GOD TID utkommer nästa gång den 20 januari. Material till nummer 1/2012 bör finnas på redaktionen senast den 5 januari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.Utgivningstidtabell för 2012

Utgivningsdag DeadlineNr 1 20 januari 5 januariNr 2 24 februari 10 februariNr 3 23 mars 9 marsNr 4 4 maj 20 aprilNr 5 8 juni 25 majNr 6 31 augusti 17 augustiNr 7 5 oktober 21 septemberNr 8 9 november 26 oktoberNr 14 december 30 november

Julkortsadresstelefonkatalog?PE-HÅ I BACKSPEGELN

�����������������������

�������������������������� ��������� ��� �������������������� ������������������

����� ­���

���� �����

����������������������

���������������� ������������������

��������������������������������������������������������

�� ���������������������������������������������������� ����������

1140,-852,-

615,-

169,-

567,-

Sittriktiga “Assens”

Seniorernas favorit

1196€893€

644€592€

180€

God Jul &Gott Nytt År

Fridfull Helg!

www.snellman.fi