God Tid # 3 2015

LEDAREEnligt kandidaterna och partierna brukar varje val vara ett ödesval. Det förestående riksdagsvalet har faktiskt en prägel av ödesval. Ekonomin vill inte ta fart trots ljusglimtar, vårt samhälle behöver stora strukturella reformer för att trygga kvaliteten inom bland annat vården, utbildningen och omsorgen, religiös och politisk fanatism i kombination med en inkrökt nationalism växer i vår omvärld, och inom säkerhetspolitiken står vi inför en ny situation i Europa. Många svåra beslut väntar i den nya riksdagen. SIDAN 2

Bra kommunikationNär man jobbar i en föreningsstyrelse är det viktigt med fungerande intern kommunikation. Men det är också viktigt att man sköter kommunikationen utåt till medlemmarna och allmänheten.

För att lyfta fram betydelsen av kommunikation och samarbete i alla former ordnade SPF en utvecklingsdag för pensionärsföreningarna i Åboland. Dagen hölls på Folkhälsanhuset i Pargas. SIDAN 7

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 3 ● 27.3.2015Årgång 43

Erik besökte IT-caféet i Smedsby tillsammans med morfar Per-Göran Ena.

Glad påsk! Foto Katarina Bengs-Westermark

2 GOD TID 3/2015

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 [email protected]

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare:Berit Dahlin


Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg


Verksamhetssekreterare, ombudsmanför Västnyland, Åland, Övriga Finland:

Veronica Biaudettfn 020 72 888 82

[email protected]

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman:Patrick Ragnäs


Distriktets bankkonto:

Vasa Andelsbank 567008-55002307Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 ÅboIKT-koordinator, ombudsman för Åboland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

[email protected]

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

[email protected]

Chefredaktör:Katarina Bengs-Westermark


Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

[email protected]

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06-347 0608, fax 06-347 1018

gsm 0500-924 [email protected]

Annonspris:1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering:C J Center Kb


Tryckeri:Botnia Print, Karleby 2015

Redaktionsråd:Anders G. Lindqvist ordförande,

Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog,Olle Spring och Eva Wörlund.

Enligt kandidaterna och partierna brukar varje val vara ett ödesval. Det före-stående riksdagsvalet har faktiskt en prägel av ödesval. Ekonomin vill inte ta fart trots ljusglimtar, vårt samhälle behöver stora strukturella reformer för att trygga kvaliteten inom bland annat vården, utbildningen och omsorgen, religiös och politisk fanatism i kombination med en inkrökt nationalism växer i vår omvärld, och inom säkerhetspolitiken står vi inför en ny situa-tion i Europa. Många svåra beslut väntar i den nya riksdagen.

Ekonomin ger inte utrymme för ökad materiell välfärd för alla under de närmaste åren. Punktinsatser är dock alltid möjliga, som till exempel en nödvändig höjning av garantipensionen, om den politiska viljan finns. Kan-didater, som nu lovar mycket, kommer att ha mycket att förklara, senast om fyra år, när löftena inte kunnat infrias.

Av de tilltänkta, storstilade strukturella reformerna, som försöket att skapa större kommuner och förändra social-och hälsovården, blev det ing-enting alls. Inte heller de nödvändiga förändringarna av utbildningen blev av, lika litet som många andra planerade och välmotiverade förändringar. Behoven av förändringarna har dock inte försvunnit någonstans. Efter fyra år med dålig, periodvis obefintlig styrfart inom inrikespolitiken, behövs nu målmedvetenhet och handlingskraft. Det finns absolut inget utrymme för populister i nästa regering!

Det har sagts förr men tål att upprepas: Vårt beroende av omvärlden ökar på snart sagt alla områden. Allas vår välfärd är i högsta grad beroende av vår utrikeshandel. Över 40 procent av allt vad vi producerar säljs utomlands. Nivån på vår välfärd är därför också beroende av att fred och stabilitet råder, också utanför EU. En allt större del av våra nya lagar tillkommer på basen av beslut inom EU. Vårt beroende av världen utanför EU ökar också stän-digt. Beslut inom EU eller någon annan internationell organisation kan vara viktigare för valkretsen än besluten i vår egen riksdag. Ändå är valkampan-jen nästa helt fokuserad på rikspolitiken. Vill en riksdagsman göra ett gott arbete för sina väljare och sin valkrets, så behövs goda kunskaper i interna-tionella frågor och gärna också inflytande i internationella organisationer.

Religiös och nationalistisk fanatism samt en ansvarslös populism skapar både misstro och oro runt om i vår värld. Politiker skall inte bara vara goda lyssnare, de skall också vara opinionsbildare och goda ledare. Mer än på länge behöver vi politiker, som tydligt försvarar alla mänskors lika värde, allas rätt till ett tryggt liv, rätten till egna åsikter. Kort sagt, vi behöver politiker som i varje läge tydligt försvarar de mänskliga rättigheterna som de finns ned-tecknade av Förenta Nationerna.

Situationen i Ryssland ger anledning till stor oro. Yttrandefriheten begrän-sas, oliktänkande mördas, makten koncentreras till en person, korruptio-nen förstör samhällsmoralen och myndigheter och rättsväsendet kan man inte lita på. Med militärt våld har Ryssland tagit över delar av grannlandet Ukraina och fortsätter att skapa oro där. Språket mot andra grannar är också hotfullt. Vårt grannskap är inte så tryggt som vi vant oss att se det under de senaste drygt 20 åren. Konflikten i Ukraina samt den ökande spänningen mellan västvärlden och Ryssland har redan haft negativa konsekvenser för vårt lands ekonomi och därmed också för vår personliga välfärd.

Vi går nu till riksdagsval efter en period av inrikespolitisk stagnation och i en situation med växande internationell oro, också i vår näromgivning. Mer än på länge är faktiskt riksdagsvalet därmed också ett ödesval. Kraven på dem som väljs är stora. Det är nu vi skall testa både partier och kandida-ter på vad de står för.

De flesta av oss pensionärer ser det som både en plikt och en rätt att rösta i val. Den insikten är viktigt att föra vidare till de yngre generationerna. Stora och svåra frågor skall avgöras under de närmaste åren. Då behövs politiker som har mod, vilja och realism att fatta de svåra besluten, som har ett tydligt socialt samvete, som vågar vara öppna mot omvärlden och som ser rikedomen i olikheterna mel-lan mänskor och kulturer, men som också ser de hot som finns omkring oss.

OLE NORRBACKförbundsordförande

LEDARE

Riksdagsval – ödesval?

Vi som läst sagan om Mäster Skräddare vet hur det gick när han skulle sy en rock; det bidde inte ens en tumme. Med det storstilade Soteprojektet gick det på samma sätt, det bidde ingenting alls. Det betyder ändå inte att behovet av förändringar har försvunnit, och allt arbete har säkert inte varit förgäves. Här finns ingen anledning att analysera varför det gick som det gick. Däremot finns det all anledning att fundera över vilka förändringar, som behövs för att vi alla skall kunna få den bästa tänkbara vården med de resurser vi har.

Att förankra ansvaret för vården, särskilt för socialvården hos kommunerna, är säkert klokt. För att lyckas väl behöver vi säkert större kommu-ner på många håll. Förr ansåg vi att små enheter är garanten för en decentraliserad verksamhet. I dag är det ofta tvärtom. Om enheterna är för små, har de inte resurser att vara mångsidiga eller speciali-serade, och därmed blir också kvaliteten lidande.

Soteprojektet gick ut på att omstrukturera den offentliga vården, medan den privata läm-nades utanför. Sedan länge har vi en växande seg-regering av i synnerhet hälsovården. Den som har pengar eller jobb kan gå till den privata vården, där man sällan behöver köa. Pensionärer, barn-familjer och småinkomsttagare får köa inom den offentliga vården och kontinuitet uppstår inte då läkare ofta byts. Jämlikheten kan tryggas om patienten fritt kan välja var vården ges och ande-len egna kostnader är desamma, oberoende av om vården ges av en offentlig eller privat vårdinstans.

I Soteprojektet var den specialiserade hälso-vårdens behov dominerande, medan socialvården ägnades alltför liten uppmärksamhet. Universite-tens sjukhus har huvudansvaret för den speciali-serade vården, och en möjlighet är att staten tar ansvaret för den här delen, medan kommunerna eller samkommuner kunde ha ansvaret för den övriga vården.

I Sotelagförslaget fanns ett särskilt stadgande om vården på svenska. Det har alltid funnits sär-skilda stadganden för den svenska skolan i vårt land, men inte för vården på svenska. Därför är utbildningen på svenska heltäckande, medan möjligheten att få vård på svenska aldrig varit en självklarhet. Nu förföll dessutom ett lagförslag om andra stadiets utbildning, som stadgade om särskilda tillstånd för den svenska utbildningen.

I nästa riksdag avgörs förutsättningarna för vården på svenska, men också för hur den svenska utbildningen på andra stadiet ord-nas. Den som anser att de här frågorna är viktiga, gör klokt i att före valet testa par-tier och kandidater om deras inställning. Det är nämligen ingen självklarhet att sam-ma skrivningar om vård och utbildning på svenska återfinns i de kommande lagförsla-gen.

OLE NORRBACK

”Sote”-rocken bidde inte ens en tumme!

GOD TID 3/2015 3

Kommande resor13–17/4 Berlin, fullbokad, fråga efter avbokningar tfn 020 743 4530.26–28/4 Jazzkryssning till Stockholm Se sidan 184–8/5 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius Fullbokad2–9/6 Provence Se sidan 198–12/6 Riga Fullbokad, fråga efter avbokningar.18–24/8 Bornholm, fullbokad fråga efter avbokningar tfn 050 328 1209.13–17/9. Ruskaresa till Saxnäs i Sverige Se sidan 1926/9–3/10 Barcelona och Mallorca Se sidan 1830/9–7/10 Sicilien runt Se sidan 187–14/10 Slovenien Se sidan 1826–28/10 Seniorskeppet från Helsingfors till Stockholm Se sidan 1827–28/11 Stormskärs Maja i Åbo Se sidan 19

Kommande program9/4 Österbottens vårmöte 21/4 Vårmöte på Nylands brigad

i Dragsvik19–23/5 Spänst i benen, Norrvalla

Se sidan 4

Livet blir bättre med årenSenaste fredag den 20 mars fira-des Internationella Lyckodagen, vilket uppmärksammades på olika håll i världen. Här hemma väckte Yle Fems program om lycka livliga diskussioner bland yngre och äldre.

EU:s statistiska byrå Eurostat publicerade dagen till ära färska siff-ror om hur lyckliga vi är i Europa. Lyckan mättes på en skala från 0 till 10 där de nordiska länderna toppar statistiken. Det totala medelvärdet för Finland, Sverige och Danmark landade på 8,0 tätt följd av Norge med 7,9. Förklaringen kan sökas i att pensionssystemet och välfär-den i Norden är bättre utformad än i många andra europeiska länder. Längst ner på skalan hittar vi Bul-garien, Grekland, Cypern, Ungern och Portugal.

I en jämförelse mellan de nord-iska länderna beträffande ålders-gruppen 65 år och uppåt tar Dan-mark ledningen. I åldersgruppen 65–74 år kommer danskarna upp till ett medeltal på 8,6 medan Fin-lands medelvärde är 8,0. Skillnaden i åldersgruppen 75 år och äldre blir ännu större mellan Danmark och Finland.

Brittiska forskare har undersökt danskarnas lycka och kommit fram till att lyckan sitter i generna, speci-ellt i de danska. De hävdar också att det finns ett samband mellan men-talt välbefinnande och en mutation av den gen som påverkar upptag-ningen av serotonin, något som man tror inverkar på det mänskli-ga humöret. Det visade sig i under-sökningen att Danmark och Neder-länderna har lägst andel personer som lider av en viss typ av depressi-on som kan kopplas till denna gen.

De svenska pensionärerna pla-cerar sig också högt i undersök-ningsresultaten om lycka. Sveri-ges pensionärsförbund Seniorerna konstaterar att en förklaring till att svenska pensionärer känner sig lyckliga och mår gott är att de som är födda på 1940-talet är en del av rockgenerationen, det vill säga att de har vuxit upp med att lyssna på

Beatles och Elvis och detta sitter i även då man blir äldre, man är något av en tonåring för evigt!

Det finns många intressanta svens-ka undersökningar om lycka och de pekar alla i samma riktning. I en undersökning som pensionsbo-laget AMF låtit utföra bland 3 015 personer i åldern 16-74 år framkom att medelvärdet på hur lycklig man känner sig blir högre ju äldre man blir. 75-åringarna är lyckligare än 65-åringarna. Livets erfarenhe-ter av framgångar och motgångar tycks skapa en inre trygghet som är grunden för äldres lycka. I under-sökningen framkom att den vikti-gaste faktorn för att känna lycka är att man är frisk och mår bra. Där-efter kommer goda relationer till partner, familj och vänner, fritiden samt boendemiljön.

Den största skillnaden var att yngre (20–30 år) blir lyckliga av sina intressen och sin personliga utveckling, I åldersgruppen 31–50 år innebär arbetet lycka. I ålders-gruppen 66–75 år ger barnen och boendemiljön lycka.

Man frågade också efter vad som är viktigt när man planerar för sin framtid som pensionär och då nämndes god hälsa, god ekonomi och goda relationer.

I en avhandling vid Göteborgs uni-versitet konstaterar man också att äldre är lyckliga. Det som skiljer sig åt mellan olika åldrar är före-ställningen om vad ett lyckligt liv är. Äldre människor har genom sin erfarenhet skaffat sig strategier för att hantera besvikelser, ånger och liknande känslor som uppstår när livet inte blir som man tänkt sig. Yngre har däremot en tendens att skylla misslyckanden på utom-stående faktorer. Med andra ord accepterar äldre i högre grad sina egna fel och brister och har lättare att gå vidare i livet.

Yngre förknippar lycka med ”stora” upplevelser, medan äldre nöjer sig med mindre och översätter lycka med att kunna vara nöjd med

livet som helhet. De svenska fors-karna menar att beslutsfattarna har glömt bort den emotionella aspek-ten och bryr sig mer om det ratio-nella. De påpekar också att framti-da forskning bör fokusera på hur vi förändras emotionellt under livet.

Samma studie visar också på att livsvisdom inte riktigt tas tillvara idag. Förr frågade man mormor eller någon annan äldre om råd när man stötte på motgångar. Dagens unga kollar på internet eller frågar jämnåriga. Inget fel i det, men då missar man den erfarenhet som äld-re har och framförallt de strategier de utvecklat för att komma vidare i livet.

Alla undersökningar som gjorts kring lycka visar i samma riktning, det vill säga att livet blir bättre med åren! Själv firade jag Internationel-la Lyckodagen tillsammans med Köklax pensionärsklubb i Esbo och dagen till ära inledde vi med följande visa om lycka och glädje:

Köklaxklubben den bästa ärBland alla Esbo stads klubbarVi kommer samman och träffas härvi glada gummor och gubbar.

Så skönt att träffas bland goda vännerdär hjärtevärmen man riktigt känner.Det piggar oppen gammal kropp.

Humöret håller vi alltid oppvem vill oss det förneka, Fast den är bräcklig vår gamla kroppså vill vi sjunga och leka.Där Köklaxklubben den kommer sammandär är det skoj, där är fröjd och gamman.Det känns så braSå ska det va!!

(melodi: Kaffevisan)

Ta vara på våren och njut av lyckan!Hälsningar från

BERIT DAHLIN

verksamhetsledare

KALLELSE TILL VÅRMÖTET 2015Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte tisdagen den 21 april 2015 kl. 12.30 (lunchen inleds kl. 11.00) på Nylands brigad, Dragsvik i Raseborg.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna:

Vårmötet ska

1. välja ordförande och sekreterare för mötet2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat3. utse två protokolljusterare4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas

fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal

5. behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande

6. fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga

7. behandla övriga ärenden

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:

Medlemsföreningar med

• högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant,

• 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter,

• 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter,

• 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter,

• 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och

• medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2014 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 8 april 2015.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast onsdagen den 8 april 2014 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post [email protected]. Priset för vårmötet är 25 euro per deltagare.

Mötesavgiften betalas in på Svenska pensionärsförbundets konto Aktia FI9340551140001177.

Styrelsen

God Tid rättarDet var Christian Henriksson och ingen annan som vann frågespor-ten på resekoordinatorkryssningen i februari.

God Tid ber så hemskt mycket om ursäkt.

Namn fattadesStyrelsemedlem Bjarne Sandbergs namn hade fallit bort ur texten om Norra Kyrkslätts pensionärers sty-relse.

4 GOD TID 3/2015

Spänst i benen – träning ger trygghetGrundkurs 19–23.5 på NorrvallaKursen riktar sig till både kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av att fungera som kursledare eller motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet eller osteopeni och osteoporos.

Kursen består av motionsövningar, föreläsningar och diskussioner. Efter kursen har deltagarna beredskap att leda en liten grupp eller fungera som motionskompis. Kursen har tidigare gått under namnet ”Skön men skör”.

Kurspriset 80 € inkluderar halvpension, inkvartering i dubbelrum och kursprogram och -material. Tillägg för enkelrum faktureras skilt.

Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, [email protected]

Österbottens välfärdsstrategiÖsterbottens förbund utarbetar sitt första program för hur välfärden borde utvecklas i landskapet under de kommande åren och glädjande nog har också pensionärsorganisationerna fått möjlighet att vara med och ge sina synpunkter på förslaget.

Välfärdsstrategin kommer att utgö-ra en del av landskapsprogrammet och uttrycka landskapets utveck-lingsvilja för befolkningens välfärd. I denna ingår givetvis många frå-gor som berör oss äldre, då vi utgör mera än en femtedel av landskapets befolkning.

Vi representanter från Svenska pensionärsförbundet fick i januari möjlighet att berätta om hur vi ser på förslaget till välfärdsprogrammet och vilka frågor som vi prioriterar inför framtidens välfärd. Redan i början av programförslaget finns beskrivning om befolkningsstruk-turen i Österbotten och där konsta-teras att ”alla åldrar och alla männ-iskor är en resurs för landskapet Österbotten”.

Denna skrivning får vårt hel-hjärtade stöd då många, både poli-tiker och tjänstemän, påstår att vi pensionärer är en stor belastning för samhället och efter som vi enligt alla prognoser blir flera i framti-den, är de som förorsakar bekym-mer med att kunna upprätthålla välfärden.

Med denna skrivning bekräftar ÖF det som vi pensionärsorgani-sationer länge framhållit, att vi är en resurs och ingen belastning. De äldre likväl som övriga i befolkning-en bidrar med sina egna resurser att upprätthålla och vidareutveck-

la välfärden i hela landet och också i Österbotten.

Men om mycket i förslaget till väl-färdsstrategin kunde godkännas och till och med berömmas av oss från SPF, så har vi några texter som vi gärna skulle förtydliga och tillägga. Bland de välfärdsutmaningar som man skissar i strategin finns en skriv-ning om att ”är ganska många i Öst-erbotten oroliga för att inkomsterna inte skall räcka till för att täcka utgif-terna”. Vi anser att pensionärerna är en grupp som är överrepresenterad i denna uppfattning vilket också den nu några år gamla utredingen inom Gerda-projektet utvisade. Oron för sin egen ekonomi, nu och i framti-den, gör att de pensionärerna mår psykiskt dåligt och ibland är över-representerad inom vården då även den fysiska hälsan tar skada av oron över ekonomin.

I kapitlet om hälso- och sjuk-vård skriver förbundet ”att det sak-nas rehabilitering” när det gäller de äldre och detta instämmer vi i och skulle gärna också ha sätt några för-slag till hur man kunde åtgärda pro-blemen. En annan sak som nämns i texten är ”gränsdragningsfrenesi” som en belastning i sjukvården och här anser vi också att olika hierar-kier inom vården har minst lika stor betydelse.

I den SVOT-analys som också finns med i välfärdsstrategin pekar myck-et bra på de styrkor och möjlighe-ter likaväl som på svagheter och hot som finns i vårt landskap.

Vi som representerar pensio-närsorganisationerna understry-ker med kraft den uppfattning som framkommer i SVOT:en, att Öster-botten har en stor och livlig fören-ingsverksamhet vilket är en styr-ka värd att ta fasta på och i större utsträckning samarbeta med, från den offentliga förvaltningen. I dag är känslan ibland det motsatta där olika pålagor och byråkrati försvå-rar tredje sektorns arbete.

I de hot som framkommer i SVOT-analysen instämmer vi i problemen med ”medikalisering-en” av de äldre, organisationernas och frivilligarbetarnas oklara roll i förhållandet till myndigheterna, försämrad kollektiv- och service-trafik samt tillgänglighet som inte beaktas i samhällsplaneringen.

Som den växande medborgarrö-relse pensionärsorganisationerna är kan man inte annat än beröm-ma Österbottens förbund som på ett nytt sätt tagit med också oss i arbetet med att planera vårt fram-tida landskap.

Nu får vi hoppas på att alla andra myndigheter och också kommu-nerna tar efter ÖF och tillåter pen-sionärerna att framföra sina åsikter och höra oss i alla frågor som berör vår gemensamma framtid.

HENRIK SVARFVAR

Texten har även publicerats i Mega v 7

Resultat medlems-rekrytering 2014Det blev Närpes Pensionärsförening som tog hem segern i 2014 års medlemsrekryteringstävling, 83 nya medlemmar gav 141,50 poäng.

Ingå Pensionärer kom andra med 48 nya medlemmar och 116 poäng. Mariehamns pensionärsförening blev trea, 44 nya medlemmar och 110 poäng.

Föreningarna har fått 1 poäng för varje ny medlem samt för varje ½ -procents ökning av medlemsan talet ytterligare 1 poäng.

Ett tredje kriterium har tagit hänsyn till hur stor andel av pensionärsmålgruppen som är ansluten. Utgångsläget för respektive förening var den anslutningsprocent som för-

ening hade vid årsskiftet. (om flera föreningar fanns i samma kommun var det den samman-lagda procenten för dessa som räknades). För varje ny med-lem har föreningarna med 0–25 procents anslutning fått 0,25 poäng, föreningar med 26–50 procents anslutning 0,50 poäng och föreningar med 51–100 pro-cents anslutning 0,75 poäng.

Medlemsrekryteringstävlingens resultat 2014

Tio i topp

poäng

1. Närpes Pensionärsförening 141,50

2. Ingå Pensionärer 116,00

3. Mariehamns Pensionärsförening 110,00

4. Korsholms Pensionärsförening 97,00

5. Borgå svenska pensionärsförening 95,00

6. Nykarleby Pensionärer 84,00

7. Esbo svenska pensionärer 72,50

8. Kronoby Pensionärer 69,25

9. Dragsfjärds Pensionärer 69,00

10. Larsmo-Eugmo Pensionärsförening 66,75

Svenska Pensionärsförbundet hade 31.12.2014 totalt 19 073 medlemmar enligt följande

föreningar medlemmar

SPF Mellannyland 15 3 070

SPF Östnyland 12 2 522

SPF Västnyland 12 2 833

SPF Åboland 8 1 798

Åland 1 150

SPF Österbotten 28 8 440

Övriga Finland

2 260

Totalt 1381 personer anslöt sig till förbundet under året och 1204 skrevs ut.

Därtill hade förbundet 47 understödande medlemmar och 3 understödande föreningar.

SPF:s IT-koordinatorRobert Riska är förbundets nyan-ställda IT-koordinator och han pre-senterar sina arbetsuppgifter på föl-jande sätt:

”Till mina uppgifter hör att hjälpa föreningarnas IT-handleda-re och föreningsaktiva som sysslar med IT-verksamhet i föreningar-na. Bland annat hjälpa föreningar-na med deras egna webbplatser och att ordna kurser och evenemang för IT-handledarna.

Jag ska försöka lyssna till vilka

behov som finns och hjälpa de akti-va så bra som möjligt enligt deras behov.

IT-handledarna är alltså de som först kommer att höra av mig, men småningom kommer mitt arbete hoppeligen leda till att allt fler för-eningsmedlemmar börjar använda datorer och plattor.”

Robert Riska, IT-koordinatortfn 020 72 888 17e-post: [email protected]

Robert Riska är förbundets nyanställda IT-koordinator

GOD TID 3/2015 5

Mitt i allt-guiden ute efter påskFolkpensionsanstaltens kundtid-ning Mitt i allt/Elämässä utkom-mer inte längre.

I stället ger FPA ut en guide med samma namn. Den kommer att fin-nas på bland annat FPA:s service-ställen efter påsk.

Guiden är särskilt avsedd för dem som inte är aktiva på internet. Den presenterar kort FPA:s stöd för olika livssituationer och innehål-ler även berättelser ur det levande livet. Mittuppslaget är reserverat för FPA:s servicenummer inklusive beställningsnummer för sjukvårds-taxi. Det lönar sig att spara guiden för senare behov.

Dold demokrati-delegationSedan 2007 har Finland i princip haft en politik för att stärka medborgarsamhället och demokratin. Någon minister med uttalat ansvar för demokratin har vi ändå inte, vilket Sverige har haft sedan 1998. I stället får vi nöja oss med en diskussionsklubb som sammanträder fyra gånger per år. Den har 21 medlemmar men saknar representant för pensionärerna.

Långt inne i Justitieministeri-ets skrymslen finns sedan 2007 en doldis vid namn Delegationen för medborgarsamhällspolitik och statsrådets arbete för att förbättra demokratins och medborgarsam-hällets funktionsmöjligheter, till vardags KANE – en akronym av det finska namnet.

Det vill säga, av ministeriets webbsida att döma existerar dele-gationen överhuvudtaget inte på svenska, trots den svenskspråkiga justitieministern Anna-Maja Hen-riksson (SFP); till och med på fin-ska flämtar livslågan bara svagt. Ändå tillsattes delegationen på nytt efter riksdagsvalet 2011.

Organet KANE spelade en av huvudrollerna vid seminariet om Organisationernas framtid som Svenska folkskolans vänner ord-nade i SFV-huset G18 den 4 mars. Konsultativa tjänstemannen Nik-las Wilhelmsson från ministeri-ets enhet för demokrati, språk och

grundläggande rättigheter lade ut texten så att man fick en känsla av att regeringen Vanhanen II verkli-gen trodde sig ha löst betydande problem genom att hitta på denna delegation.

– Den är en kanal för att lyfta fram idéer, framhåller Niklas Wil-helmsson som inte själv till vardags arbetar med KANE.

Delegationens arbetsgrup-per bereder utlåtanden, diskute-rar med ministrar och har till och med hörts av statsrådets aftonskola. I praktiken är den kanske viktigaste funktionen i alla fall att de 21 med-lemmarna – tjänstemän och repre-sentanter för olika medborgarorga-nisationer – sinsemellan kan utbyta information.

Inför förhandlingarna om nästa regeringsprogram har KANE for-mulerat fem mål. Delegationen vill ha bättre samverkan mellan den offentliga sektorn och med-borgarsamhället eller tredje sek-torn; tryggade ekonomiska förut-

sättningar för tredje sektorn; stärkt informell och fri medborgarverk-samhet; utvecklad serviceproduk-tion så att det görs klar skillnad mellan privatsektorn och tredje sektorn; samt jämställd delaktig-het och aktivt medborgarskap.

Själv hade jag aldrig hört talas om KANE förrän jag hörde Niklas Wil-helmssons presentation. En miss-tanke smyger sig på, om att man med flit har försummat marknads-föringen.

– Det största problemet med att höra medborgare är att det är onö-digt att involvera dem om det från början är klart att Ö-mappen är slutstation, konstaterar Wilhelms-son och bekräftar därmed min misstanke.

– Alla kan ju inte få som de vill. Men tjänstemännen måste öppet redovisa för sina motiv.

Denna delegation för medbor-garsamhällspolitik är annars en kanal som också Pensionärsför-bundens intresseorganisation PIO kan utnyttja för att föra fram syn-punkter på olika demokratirelatera-de spörsmål. Det skulle förstås vara lättare om det bland delegationens medlemmar fanns en representant för PIO och landets 1 351 pensio-närsföreningar.

JOHANNA WESTMAN

Stöd initiativet för medmänsklighet i vården!Medborgarinitiativet Hyvä Hoito – God Vård går nu in i en slutspurt för att före den 24 maj samla 50 000 röster mot vanvård och kränkande bemötande inom vården.

De femtiotusen stödförklaring-arna behövs för att riksdagen ska behandla medborgarinitiativet. Lördagen den 28 mars ordnas en riksomfattande kampanjdag för att samla in blanketter.

Enligt gällande lag om patien-ters rättigheter kan man anmäla och ingripa i vårdfel och vanvård. Enligt medborgarinitiativet God Vård måste man anmäla och ingripa.

– Det låter så litet, men bety-der i praktiken så mycket, säger Melita Tulikoura, en av de akti-va bakom kampanjen och under-tecknare av initiativet tillsammans med Anne-Caroline Manner och Vivica Antell-Silén.

– Som det nu är lider alla och mår dåligt, både patienterna, de anhöriga och vårdpersonalen, säger Tulikoura. Via en komplettering av

lagen vill vi minska den känsla av otillräcklighet som råder bland per-sonalen. En lagändring ger dem ett juridiskt redskap att ingripa i miss-förhållanden och rapportera dem.

– De flesta vårdare är ju goda vårdare och vill väl. Ändå blir fal-len av vanvård allt fler, samtidigt som politikerna planerar reformer som ska spara resurser. Anstaltplat-serna skärs ner, antalet vårdare hålls på ett minimum. Det är kallt ratio-nellt och ekonomiskt. Men var är det mänskliga?

Rätt och skyldighet

Medborgarinitiativet lämnades in till justitieministeriet den 24 november 2014. Initiativet kräver en lagkomplettering som ger vård-personalen både rätten och skyldig-heten att rapportera missförhållan-

den. Att man inte bara kan, utan måste rapportera, befriar persona-len från ansvaret att välja. Då är det inte att ange en kollega, det är att skydda en patient/klient.

– Det måste ges utrymme för medmänsklighet och respekt i vår-den. Det ges alltför knappt om tid ens för mat och hygien, alls ingen tid för att smeka en gammal kind eller sitta ner vid sängen för att lyss-na, säger Melita Tulikoura och hop-pas på en massiv uppslutning bak-om medborgarinitiativet.

– Med god vilja når vi femtiotu-sen och långt mer än så. Jag uppma-nar alla pensionärer att stöda initia-tivet, det gäller ju faktiskt oss alla när ålderdomen tar ut sin rätt en dag och vi behöver god vård.

Delta via nätet eller på papper

Läs mer om medborgarinitiativet på www.kansalaisaloite.fi/sv/initi-ativ/989

Stödförklaring kan ges direkt via

nätet eller genom att printa ut blan-ketten på papper, fylla i den och sända den till Melita Tulikoura, Ågatan 17 A 3, 06100 Borgå eller Anne Manner, Åminnevägen 95, 66100 Malax.

Också våra pensionärsföreningar kan hjälpa till genom att på fören-

ingsmöten dela ut blanketter, samla in dem och skicka hela bunten till Melita Tulikoura eller Anne Man-ner.

Varje stödförklaring är ett steg närmare de 50 000 som behövs för att få fram medborgarinitiativet till riksdagen!

Text MAJ-BRITT PARO

Melita Tulikoura Anne Manner

IT-‐verkstadi Seniorhuset i HelsingforsVill du lära dig mera om internet, e-‐post, ordbehandling,webbteve, Facebook, bildhantering, e-‐böcker och -‐tidningar,datorspel, Skype?

Besök vår drop-‐in-‐verkstad där seniorer med lite mera erfarenhetger stöd till dig som nyss börjat använda IT, eller vill lära dig nytt.Ett IT-‐proffs kommer att finnas på plats för att tackla de kvistigareproblemen.

Verkstaden är öppen mellan klockan 14 och 17– måndagen den 20 april– måndagen den 18 maj

i Folkhälsans Seniorhus (rummet Verkstaden)Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon.

Mera information finns på webben på adressenhttp://helsingfors.spfpension.fi/itstod

Verkstäderna arrangeras avSPF-‐projektet IT för senioreroch Samrådet i SPF Helsingforsi samarbete med Folkhälsans Förbund

– Vi är mycket medvetna om att alla som behöver guiden inte själva kan ta sig till en FPA-byrå för att få den där. Därför hoppas vi att släkting-ar och vänner som får tag på gui-den tar med sig extra exemplar till sina vänner och bekanta som kan

behöva guiden, säger utvecklings-chef Tua Kyrklund från FPA.

– Vi skickar gärna guider i paket på 20 eller 50 exemplar till exem-pelvis seniorhus och pensionärsför-eningar som kan hjälpa guiden att nå fram till dem som behöver den.

Guider kan beställas per e-post från [email protected]

I april publiceras guiden ock-så på FPA:s webbplats på adressen www.fpa.fi/mittiallt och på finska på www.kela.fi/elamassa.

FPA

6 GOD TID 3/2015

Ystra pensionärer roade på vårfest i VöråTowa Carson, Ann-Louise Hanson och Bruno Glenmark fyller alla tänkara kriterier för att njuta en lugn pensionärstillvaro hemma vid. Men trion ger sig inte, utan turnerar land och rike runt för att underhålla andra.

Så också på de österbottniska pen-sionärernas vårfest i Vörå den 19 mars. Trion bjöd de närmare 800 pensionärerna på fartfylld under-hållning och allsång!

Vem minns inte svensktoppslå-tar som Tunna skivor och Greven av Luxemburg! Andra låtar som alla mindes var Varför är solen så röd och Spara sista dansen.

Men trion kan också annat! Ann-Louse Hansson berättade att de också fått agera pausfåglar vid svenska melodifestivaluttag-ningar, och en låt som framförts där och som otaliga hört på Yout-ube är Maj-Gull, deras version av Eric Saades Manboy. Saades Popu-lar omgjord till Pensionär är ett annat exempel på svängig nyskri-ven musik som trion ofta framför.

Ombudsman Patrick Ragnäs var överväldigad när han steg fram inför den fullsatta festsalen vid Norrvalla:

– Ni är faktiskt närmare 800! Första budet när vi reserverade lokalen var 300 …

Överväldigad var också Greta-Lisa Nilsson då hon som regio-

nens viceordförande hälsade väl-kommen.

– Det är bra att vi får komma samman! Här får vi samtala, kan-ske byta visitkort. Våra föreningar utgör mötesplatser för samhörig-het, men tillsammans kan vi också göra vårt samhälle bättre, påpeka-de Nilsson. Hon framförde också Bo Setterlinds dikt Låt oss ge var-andra tid.

En nybliven pensionär steg fram för att hålla festtalet – riksdagsman Ulla-Maj Wideroos. Stolt förevisa-de hon sitt färska kort som bekräf-tade pensionen, och lika stolt visade hon upp den blankett hon fick på mötet för ansökan om medlems-skap i Närpes pensionärsförening.

– Alla frågar mig vad jag skall göra nu! Men måste jag göra något? Först och främst ser jag fram emot en varm och skön sommar, påpe-kade hon.

Hon delgav också intryck från sina 20 år i riksdagen och konsta-terade att världen förändrats och vi med den.

Begreppet solidaritet var viktigt för 20 år sedan, nu är detta bort-

glömt och egoismen sprider sig! Men pensionärsförbundets

verksamhet är bra exempel på posi-tiva inslag i förändringen. Männ-iskor med stabil grund är också trygga människor – och solidariska.

Ulla-Maj Wideroos konstate-rade att de ekonomiska faktorer-na tvingar oss att göra saker annor-lunda än tidigare. Morgondagens människor tänker också annorlun-da än vi, och vi måste genomföra reformer som svarar mot morgon-dagens behov.

– Jag vill dock påstå att Finland i dag är lite bättre än 1995 då jag blev riksdagsman, påpekade hon.

I programmet medverkade ock-så en ungdomsgrupp från Tegen-gren-skolan i Vörå med sång. Jes-sica Havulehto från Folkhälsan presenterade Norrvalla och pla-nerna för området. Just nu verkar idrottsutbildning i olika former i komplexet, men till hösten skall också gymnasiet flytta dit och då blir totala elevantalet 300.

Vörå Spelmansklubb avrundade dagen med svängig musik till dansen.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Bli telefonvän för en finsk elev!De flesta finska skolelever vill helt gärna lära sig svenska. Pro-blemet är att många har så få möj-ligheter att prata svenska. Utan övning är det inte lätt att med skolundervisningen som grund verkligen kunna utöva sin kun-skap i praktiken.

Dethär vill Valentina Oksala råda bot på. Hon har idén att ska-pa ett riksomfattande telefonnät-verk av samtalsvänner, som frivilligt ställer upp för en pratstund när en finsk skolelev gärna vill tala svenska och öva upp sitt språköra.

– När skoldagen är slut är vi pensionärer lediga och har tid att lyssna, säger Valentina. En väntele-

fon behöver ju inte vara problem-inriktad, det kan lika gärna hand-la om att småprata om sin vardag och sina intressen, utbyta tankar om ditt och datt.

Valentina Oksala efterlyser nu fri-villiga, som gärna skulle åta sig att ge sitt telefonnummer till finska skolelevers väntelefon.

Kontaktnätet kommer hon att skapa bland annat genom samar-bete med landets svensklärare i fin-ska skolor.

Hon har fått löfte om hjälp av Folkhälsan, Röda Korset, Svenska Nu och Luckan. Vidare planerar hon att via rektorer och lärare hit-

ta svenskspråkiga elever som gärna vill bli telefonvänner med finsk-språkiga.

– Allt detta är ännu på idépla-net, men för att förverkliga tanken behövs en start med ett tillräckligt antal telefonvänner villiga att delta. Jag hoppas många vill dra sitt strå till stacken. Också med små medel kan man stöda det viktiga arbetet att bevara det svenska språket i vårt land.

Du som tänder på idén, ta kon-takt med Valentina Oksala på tele-fonnummer 050-591 6416 eller via e-post [email protected].

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Vita rosor från Aten ... Ann-Louise Hanson leder allsången i den välfyllda festsalen.

Ulla-Maj Wideroos, nybliven pensionär, höll festtalet vid österbottniska vårfesten i Vörå.

Towa Carson, Ann-Louise Hanson och Bruno Glenmark bjöd på fartfylld och nostalgisk underhållning.

Valentina Oksala brinner för att förverkliga goda idéer, till exempel inspirerar hon finska dagisbarn och lågstadieelever att ”bonga svenska ord”. Hon målar gärna, har i mars–april tavlor utställda i Grankulla bibliotek, där hon också berättar om sin bok Glimtar ur Saras liv.

GOD TID 3/2015 7

Är vi bra på kommunikation?När man jobbar i en föreningsstyrelse är det viktigt med fungerande intern kommunikation. Men det är också viktigt att man sköter kommunikationen utåt till medlemmarna och allmänheten.

För att lyfta fram betydelsen av kommunikation och samarbete i alla former ordnade SPF en utveck-lingsdag för pensionärsföreningar-na i Åboland. Dagen hölls på Folk-hälsanhuset i Pargas.

Den röda tråden genom dagen var hur vi kommunicerar och infor-merar om vår verksamhet. Efter-som vi har en lyckad verksam-het och möjlighet att erbjuda en meningsfull fritid är det bra om så många som möjligt får veta om

den. Marknadsföringskonsult Pat-rik Edman från POP Communi-cations föreläste om strategisk och praktiskt kommunikation. Företa-get hjälper organisationer att for-mulera rätt budskap, rikta dem till rätt målgrupper via rätt kana-ler. Det blev också diskussion om medlemsvärvning i Åboland och vilka utmaningar det ger. Frågan man kan ställa sig är: Attraherar SPF nya medlemmar? Patrik tipsa-de om många olika informations-

kanaler som kan användas och som inte behöver vara väldigt dyra. Det viktigaste är att man är strukturerad och har en genomtänkt plan. Ock-så den interna kommunikationen bör man tänka på, här är informa-tion till medlemmarna med e-post en billig metod.

Ombudsman Jan Holmberg berättade hur det går till i prakti-ken att få adresser till potentiella nya medlemmar. Systemet har änd-rat från årsskiftet och man kan inte längre få listor från före detta Itel-la, nuvarande Posti. Han tog som exempel den kampanj man gjorde i Helsingfors i december. Då skick-ades brev till 864 personer i utval-da postdistrikt. Personerna var svenskspråkiga och i åldern 65–73 år. Postens listor synkroniseras med medlemsregistret i SPF och därefter skickades adressuppgifterna direkt till ett tryckeri. I breven som skick-ades ut från tryckeriet hade man också bifogat tidningen God Tid. Jans information var mycket bely-sande och de närvarande förening-arna var tacksamma för tipsen.

På eftermiddagen kom som en fräsch fläkt psykodramatikern Tove Hagström. Hon satte deltagar-na i rörelse och det blev praktiska övningar. Hur fungerar en grupp, vilka roller har vi vanligen? Delta-garna fick öva att ha en annan roll i styrelsen än den invanda. Dylika metoder hjälper oss att förstå rela-tioner och reaktioner i gruppen. Har man en god teamspirit (lagan-da) kan man uppnå nästan vad som helst i en styrelse. Det gäller att vara lyhörd också och snappa upp idéer och behov.

Deltagarna var nöja med dagen och med föreläsarna, man behö-ver se saker ur ett annat perspektiv ibland. Utvecklingsdagen kommer säkerligen att leda till ökat samar-bete i Åboland. Hur formellt det kommer att vara ser vi i framtiden. Trenden i samhället just nu är att betona verksamhet och utveckling på bekostnad av formella strukturer och byråkrati.

Vi är bra på kommunikation i våra föreningar, men vi kan alltid bli bättre.

MONA LEHTONEN, ombudsman

Vi är alla olika och attraheras av olika saker. På kursen ”Kommunikation och samarbete” fick deltagarna olika tips på hur man engagerar grupper och övar samspel. Här diskuterar en grupp bestående av fr.v. Jan-Erik Bergquist (Pargas), Hans Johansson (Åbo), Heidi Åhlfors (Dragsfjärd), ombudsman Jan Holmberg och Carin Åminne (Åbo).

Gyllenbergs öppet för pensionärsmötenKonstmuseet Villa Gyllenberg på Granö öppnar en möjlighet för pensionärer att hålla möten på museet under tider då det inte är öppet för allmänheten.

I samband en privat guidad vis-ning för högst trettiotvå personer kan gruppen samlas i kaféet och hålla möte där. Kaffe, läsk och till-tugg står till buds.

Gyllenbergs är öppet för all-mänheten onsdagar klocklan 16–20 och söndagar 12–16. Utanför dehär tiderna är det fritt fram att beställa ett besök med en timmes guidning och sedan hålla möte i kaféet.

– Museet visar för närvarande konst ur egna samlingar, närmast

äldre finsk konst från 1700 till 1960, berättar Sue Cedercreutz-Suho-nen, erfaren chefsguide och Sch-jerfbeck-kännare.

– En spännande höst är under planering, den 16 september öpp-nas utställningen Maskerader, cirkus nöjen och gatukonst, som pågår fram till den 3 januari 2016.

Gyllenbergs är kända för sin fina samling Helene Schjerfbeck, hela trettiotre målningar.

Guidning, med eller utan mötestid i kaféet, kan bokas per telefon 09-647 390 eller per e-post [email protected]

Adressen är Granöstigen 11, 00340 Helsingfors. (MBP)

Har äldre blivit problemavfall?I samband med en diskussion om ensamboendes situation i Finland, träffar jag pastorn och journalisten Hilkka Olkinuora, och vi spinner vidare på några av diskussionens trådar. Bland annat om motsatsförhållandet bo hemma – bo på institution.

– Den här diskussionen har blivit förvriden, säger hon, förvriden på så sätt att man jämför den idealiska bilden av hemmet med den värsta bilden av institutionsboende. Och det är självklart att äldre människor som ser hur läget är som värst för makar, vänner och bekanta som de besöker på ålderdomshem som är dåligt skötta, sedan vill göra allt för att bli kvar hemma – och blunda för det som är omöjligt. Om vi i ärlig-hetens namn skulle jämföra dagens vanliga hemmaboende med allt vad det innebär och inte innebär, med de äldrevårdshem som fungerar bra, så då kunde vi få en sannare bild av verkligheten. Sedan har vi ju hem-vården som i många fall inte mot-svarar krav och förväntningar.

Hilkka Olkinuora har via sina olika arbeten och kontakter sett illa fung-erande hemvård.

– Och nu är det så, att utan att kränka dem som gör sitt bästa i den här karusellen, så vägrar jag att tala om hemvård som vård mera. Till exempel det här att man ska få tre besök om dagen – och så är de alla på förmiddagen. Eller att man har dragit ner på språkkraven så att människor som kommer in i ditt

hem inte talar ditt språk. För att inte tala om att många äldre männ-iskor är undernärda, rädda för att gå ut och så vidare … Så nu tror jag att vi äldre har blivit ett problemavfall helt enkelt som måste skötas snyggt så att vi inte stör där ute.

Hur ser ett gott boende ut?– Där finns god mat som man

äter tillsammans, där finns utsikt, man kan välja mellan att se skog eller torg, där finns engagerad per-sonal, där finns samarbete med familjerna där ingen skyldiggörs eller känner skuld, där finns indi-viduella möjligheter för musik och hobbier. Kort sagt: där respekteras människans integritet, där finns kärlek och värme.

Vårt samtal fortsätter med tankar kring ensamhet. Hilkka Olkinuo-ra verkar, trots pensionering, som präst och vill vara ett öra också när människor talar om sin ensamhet.

– Jag delar den kristna tron som tror på en kärlek som blir till gär-ningar, säger hon och berättar att hon numera är engagerad i Hel-singforsMission. Men det här med ensamhet är mera nyanserat än bara en bov i dramat, säger hon. Till exempel en äldre människa som

efter ett långt, bra ensamt liv sedan måste dela rum med en skrikande medpatient. Aldrig få vara ensam mera, till och med ha någon med sig på toa. Det är ju så att man vill ha också ensamhet. Barn kan lida av brist på ensamhet, på dagis måste man hela tiden vara social och leka med andra. Vi hypar det sociala för mycket. Sedan finns å andra sidan den ofrivilliga ensamheten, den känner alla som har blivit ensam-ma mot sin vilja. Jag talar också om de unga som blir ensamma, mob-bade i skolan och utslagna på olika sätt. Båda sidorna måste beaktas då vi talar om ensamhet.

Hilkka Olkinuoras man, journa-listen Hannu Olkinuora dog i augusti 2012 vid 62 års ålder. Den ensamhet som följde har gett hen-ne förståelse för andras ensamhet.

– Så är det. Redan det praktiska, Hannu drog gränser mellan karla-sysslor och kvinnosysslor vid ytter-dörren, och nu har jag varit tvungen att lära väldigt, väldigt mycket. För det andra handlar det ju om pengar, det är ofta knapert och svårt. Och för det tredje det här att inte ha någon att dela sina bekymmer och också sin glädje med. Det är ingen som gläds med mig, det är det svåraste.

Ingen att berätta drömmar för?– Nej ingen att berätta dröm-

mar för. Lyckligtvis har jag en hund som sover i min säng. Det är inte att underskatta.

CITA REUTER

Hur ny är du i föreningens verksamhet? De nya får goda råd och tips av dem som varit med en längre tid. Här representeras de nya av fr.v. Vivan Norring-Nyström (Pargas), Tore Ahlbäck (Åbo), Leif Westerén (Åbo), Christina Stolpe (Pargas) och Anna-Lisa Rosenqvist (Dragsfjärd).

Matsalen i Signe och Ane Gyllenbergs vackra hemmuseum. Den stora tavlan t.h. är Helene Schjerfbecks Sukot, lövhyddohögtid.

Foto

KA

RI S

UH

ON

EN

8 GOD TID 3/2015

Att göra något tillsammans känns roligareEtt problem för många ensamstående pensionärer i dag är känslan av att man med åren blir mer och mer allena. Det är inte lika lätt att knyta kontakter och få nya vänner när man blir gammal – man kanske inte orkar!

Också för dem som bor på vård-hem eller servicehus till sammans med många andra kan tiden bli lång. När man fått vård och medici-ner, när man ätit sig igenom dagens alla måltider, blir det ändå massor av tid över; man blir kanske sittan-de ensam i sitt rum och livet känns tråkigt!

Det är här frivilliginsatserna behövs och just nu görs mycket i den vägen. Det ligger i tiden att kommuner, vårdhem och enskilda personer satsar på att frivilligt ställa upp bland äldre. Folk går på kurser för att bli frivilligjobbare, tar ini-tiativ för att göra live troligare och mindre ensamt för äldre.

Det ger mig så mycket

Jag träffade Jarkko Lepo på Service huset Wilen i Åbo. Han blev pensionerad 2012 efter sin yrkeskar-

riär inom skogsindustrin vid UPM och be slöt redan före pensionering-en att engagera sig inom någon typ av fri villigverksamhet. Han var änkeman sedan flera år och ville göra en in sats bland dem som bod-de på Wilen. Hans pappa bodde i service huset sen 2008 så Jarkko var väl hemmastadd både med utrym-mena, parken, verksamheten och bland dem som bodde där.

Jarkkos pappa gick bort 2014 men Jarkko fortsätter att besöka service huset – dels som medlem i styrelsen, dels som engagerad fri-villigjobbare.

– Det är roligt och aktiverande och ger mig så mycket, säger Jark-ko, som är vän med alla på Wilen.

En idealisk miljö

Servicehuset Wilen, före detta Gubbhemmet, ligger centralt i Åbo

uppe på Barkbackens krön med sina tre byggnader kring den vack-ra parken. Det ståtliga jugendhuset – kallat A-huset – ritades av arki-tekt Fritiof Strandell och invigdes 1908. Gubbhemsföreningens grun-dare och donator (Gustaf Wilhelm Wilén) höll invigningstalet. Senare tillkom B-huset 1988 och C-huset 1998. I detta nu bor ett 80-tal pen-sionärer där; bland dem 27 svensk-språkiga.

Samtalsgrupper och svenska klubben

Jarkko Lepo utlyste ett möte i april 2012 för herrarna i huset till en samtalsgrupp kallad Meidän mies-ten piiri. Några damer ville också vara med och mötets sexton herrar röstade med slutna sedlar. Resulta-tet blev 16–0; inga damer skulle få vara med!

Jarkko utlyste ett möte för damerna en månad senare och sen dess fungerar två finsksprå-kiga samtalsklubbar, som samlas två gånger i månaden. På hösten samma år startade en klubb för de svenskspråkiga, som kallar sig Svenska klubben.

Ivriga diskussioner – alla engagerar sig!

Den svenska klubben samlades på Runebergsdagen och jag blev mäk-ta im ponerad. Jarkko bjöd på tårtor till kaffet och inledde med några trevare om skalden och hans liv och sen tog diskussionen fart – alla var med och kunnandet stort. Är man pensionär kan man också sina Fän-rik Ståhls sägner!

Två veckor senare samlades man igen och nu berättade Olle Scha-lin som bott i servicehuset sen 2014 om sina konstnärsförädrar, porträtt målaren Theodor Schalin – verksam också som teckningslä-

rare i olika Åboskolor och mamman konstnären Greta Schalin, berömd för sina blom stermålningar. Dagens inledare hade tagit med sig någ-ra målningar och skulpturer som åskådningsmaterial.

Listan är lång

Jarkko Lepo har noggrant proto-kollfört diskussionsämnena i klub-barna sen starten 2012 och den lis-tan är imponerande. Man har bland annat disku tera Berlinmuren, Åbo Underrättelsers 190 år, aktuellt i Ukraina och Krim, Åbolands herr-gårdar, Lucia, EU, Kvinnodagen, Åbo sju kullar och Sveriges kungar sen 1500-talet. Man har röstat fram vårens vackraste blomma och om den trivsammaste platsen i Åbo.

Speciellt livlig var diskussionen om den bästa rakapparaten inom herrklubben, då var och en tog med sig sin egen till mötet. Ett nytt och spännande initiativ var resandet av midsommarstången i parken. Hjälp fick man av vaktmästaren som svarvat en figur i toppen och efter namntävlingen fick den heta Vindarnas sus.

På träffarna är kanslisekretera-ren Sabina Karlsson och fritids-

ledaren Eeva Salonen från husets sida med. De berättar att blyga boa-re blivit aktiva och frejdigt är med i diskussionerna. Till saken hör att man vid varje träff också njuter av kaffe med bröd.

Också andra aktiviteter

Servicehusetsföreståndare Sirkku Koskinen har från det hon tillträd-de 2010 varit nyskapande.

– Servicehuset ska vara mera än ett vårdhem, det ska stimulera, aktivera och kännas roligt att bo i, säger hon.

Hon har starkt stöd i styrelsen och framförallt av dess långvariga ordförande Lars Tiusanen.

Utöver klubbarna finns mycket annat trevligt. Alla morgnar star-tar med gemensam gymnastik. Det ordnas konserter och gästfö-reläsningar i den vackra jugendsa-len eller sommartid i parken. Man samlas till gudstjänst går på prome-nadträffar med olika besökspunk-ter i staden och sysslar med hob-byverksamhet i grupper. Mycket känns bättre om man är många som samlas och delar på upplevelserna!

Text CARIN ÅMINNE

Foto JAN-HENRIK STRANDELL

Här trivs man tillsammans!

”Servicehuset ska vara mera än ett vårdhem, det ska stimulera, aktivera och kännas roligt att bo i.”

Olle Schalin i Svenska klubben berättar om sina konstnärsföräldrar. Carin Åminne assisterar.

Jarkko Lepo och Sirkku Koskinen vill att Wilenboarna trivs.

GOD TID 3/2015 9

Unikt serviceboendeinvid Brunnsparken i Helsingfors.

Förtjusande lägenhetermed öppen havsutsikt lediga.

För närmare information:Maarit Ylimäki tel. 044-7474177

eller [email protected] gärna www.villaensi.fi

www.folkhalsan.� /bo

Välkommen till Brummerska hemmet i västra BaggböleHemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt och program.

Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats för totalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björken vårdas de som lider av minnessjukdom.

Mer info: Pia Ahl, tfn 040 74 94 194, e-post pia.ahl@folkhalsan.�


Gemenskapsboende i Seniora i EkenäsPå vårt gemenskapsboende kan du bo om din funktionsförmåga och ditt hälso-tillstånd är sådant att du kan klara dig med på förhand överenskomna tjänsterdagtid.

Du bor i ett eget, trivsamt rum med badrum och toalett och helinackordering. I det ingår bland annat samtliga måltider, städning, tvätt av kläder och trygg-hetsalarm.

Beträ� ande övrig service, omsorg och tillsyn kan du välja ett alternativ som motsvarar dina önskemål.

Mer info: Susanne Lindgren, 044 788 6041, susanne.lindgren@folkhalsan.�


Blomsterfonden – det trygga boendet i HelsingforsPå Blomsterfonden erbjuder vi allt från självständigt boende till vård i livets slut-skede. Du väljer själv servicenivån på ditt boende. Du har en egen lägenhet/rum, egna möbler och i vårt kök tillreds en välsmakande husmanskost.

Vi erbjuder aktiviteter och traditioner, allt från sittgymnastik och bingo till festluncher och lucia.

Vår svenskspråkiga personal är tillgänglig dygnet runt på våra tre trivsamma hem i Kottby. Här har du naturen nära, liksom även goda förbindelser in till centrum.

Info: Monica Ståhls-Hindsberg, 044 333 1628, monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.�

God vård på svenskaBertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst.

Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum.

Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller [email protected]

Hugo och Maria Winbergs stiftelse upprätthål-ler i Esbo servicehusboende på Tunaberg och vårdhemmet Tunaro för svenska pensionärer. Hör dig för om vi har lediga servicebostäder.

Vi behöver dina frivilligainsatser, kontakta Mona Sandberg, 050-520 2700.

Vi tar också gärna emot gåvor och testamenten, kontakta

Ken Thilman 040-5568 312. Vårjippo på Tunaberg 28.5 2015 kl 15 - 17.

FÖRENINGSFESTIVALEN 5–11 OKTOBERTanken är att festivalen skall finnas där föreningarna är verksamma och vara tillgänglig både för föreningsfolk och för personer som kanske ännu inte är föreningsaktiva.

Temat för festivalveckan är Lev (förenings)livet och ett grundläggande mål med festivalen är att skapa samarbete över ort-, region-, språk- och generationsgränser.

Varje arrangör kan anhålla om ett bidrag på 500–2 000 euro för att täcka utgifter som arrangemanget medför.

Ansökningstiden för att bli en lokalarrangör är 1.4–15.5. Ansökningen lämnas in via Föreningsfestivalens hemsida www.festival.fi. Där hittar du även ansökningsblanketten. Du kan också ringa projektledaren Oskar Koivumäki på tfn 0505020272 eller skicka e-post till [email protected] för att få en blankett i pappersversion.

Inspirationskvällar i aprilUnder Inspirationskvällarna kommer ni att inspireras och få tips om hur ni på bästa möjliga sätt kan arrangera evenemang som främjar just er förening!

Efter kvällarna som leds av sångaren, scenartisten och programledaren Thomas Lundin, kommer alla ni deltagare att gå hem med en konkret plan för hur ni beviljas aktiveringspengar för att ordna evenemang under festivalveckan i oktober. Ekonomidoktorn och kulturentreprenören Maria Österåker som bland annat kammade hem priset för Sveriges bästa marknadsföringsbok några år tillbaka, kommer att att bjuda på en mängd olika tips & trix för hur ni kan ordna evenemang som passar just er förening.

Vi bjuder på kaffe och tilltugg!

Inspirationskvällarna arrangeras enligt följande:

Onsdagen 15.4.2015 kl. 18:00–20:00 Vasa, Strandgatan 2 (Academill)

Onsdagen 22.4.2015 kl. 18:00–20:00 Helsingfors, Georgsgatan 18 (G18)

Torsdagen 23.4.2015 kl.18:00–20:00 Mariehamn, Hamngatan 2 (Ålands sjöfartsmuseum)

Anmäl dig till inspirations-kvällarna genom att skicka e-post till [email protected]

Ange i meddelandet: Namnen på deltagarna, er förening, samt vilket inspirations-kväll ni deltar i.

Kunde man tänka sig en mera inbjudande idyll att tillbringa sin ålderdom i, knappast.

Mera information om Hedvig Sofiahemmet får du av hemmets föreståndare Johanna Börman-Långströmeller disponent Björn Sundqvist (tel 0400 444 393)

10 GOD TID 3/2015

Mänskligt boende i hus med anorVisst är det lätt att hitta avigsidor och brister inom sjuk- och hälsovården i dagens Finland och visst ska vi hålla upp ögonen för dem och protestera emot dem – och det med all kraft. Men förvisso kan vi också känna stor lättnad över att inte ha varit fattiga och sjuka i slutet av 1800-talet.

Detta framgår med önskvärd tyd-lighet av skriften Hedvig Sofiahem-met 150 år. En jubileumsskrift utgiven av Stiftelsen Hedvig Sofia-hemmet rs 2014.

Förhållandena i Helsingfors fat-tiga stadsdelar var omänskliga långt in på 1900-talet – men traditionen att välbärgade medmänniskor ställ-de upp, levde stark. 1864 grundades sjukhemmet med det föga optimis-tiska inofficiella namnet Hemmet för obotligt sjuka.

”Man hade sin fasta tillit till att kärleken och gifmildheten nog skulle hålla anstalten vid lif ”, skri-ver Helsingfors Dagblad samma år.

Hemmet för tjugo patienter grundades i ett trähus vid Wla-dimirsgatan – nuvarande Kaleva-gatan. Företaget hade ingen fast inkomstkälla utan byggde på gåvor och bidrag och en årlig julmarknad med lotteri.

25 år senare stabiliserades sjuk-hemmets ekonomi – kunde rent-av kallas god, efter en donation av perukmakaränkan Hedvig Sofia Appelroth, som förutom en ansen-lig förmögenhet också gav hemmet sitt namn. Man kunde köpa en stor tomt i Djurgården och uppföra ett stenhus i tre våningar i nyrenässans-stil som uppfyllde alla krav på dåti-da bekvämlighet med stora fönster, högt i tak och breda korridorer.

”Under påföljande år uttalar man sig ständigt öfver den tillfreds-ställande byggnaden. De varma, torra och luftiga lokalerna erbjuda patienterna stor hemtrefnad”, kan vi läsa i jubileumsskriften.

Hemmets ekonomi byggde fort-

satt på frivilliga bidrag – och god självhushållning. Till exempel år 1910 kokades 289 buteljer saft och 42 burkar sylt i hemmets kök.

Krigsåren innebar här, liksom överallt, anspråkslösa matvanor. En veckoslutsmatsedel från 1940 berättar att det på fredagen bjöds bensoppa – och ägg åt de svagare, på lördagen potäter, smör och ris-grynsgröt medan söndagen var fest-ligare med både bruna bönor, kött och kalvdans.

Idén om att hemmets ekonomi skulle bygga på frivillig hjälpverk-samhet tynade småningom bort och en stiftelse övertog ansvaret för ekonomin. År 1970 stadfästes nam-net Stiftelsen Hedvig Sofiahemmet r.s. och hemmets ändamål ändra-des från att ha varit ett sjukhem, till ett hem för åldringar, företrä-desvis svenskspråkiga, friska hel-singforsare.

Under de kommande årtion-dena ökade Hemmets ekonomis-ka svårigheter dock lavinartat och ledde till hot om stängning:

”Hedvig Sofia stängs – boende åker ut, slut på pensionärsidyllen”, skriver Hufvudstadsbladet i juni 2005 och antyder långvarig miss-skötsel av ekonomin.

Vare därmed hursomhelst, i november samma år kom nyheten att Hedvig Sofiahemmet hade räd-dats tack vare en ny styrelse som lyckats nå en överenskommelse med Stiftelsen Apollohemmet som övertog verksamheten 2006.

Tre år senare överlät Apollohem-met verksamheten åt vårdbolaget Attendo som nu säljer största delen

av de 30 platserna till Helsingfors stad. Eftersom flertalet platser av dem som köps av staden, är avsedda för minnessjuka personer, har Hed-vig Sofia utvecklats till ett hem för minnessjuka.

Cirkeln har slutits, hemmet som fyllde 120 år hösten 2014, är återi-gen ett vårdhem för sjuka.

Föreståndare för Hedvig Sofiahem-met är Johanna Börman-Lång-ström. Hon har sjukskötarutbild-ning och säger att hon har arbetat med åldringar så gott som hela sitt vuxna liv.

Hon har också lång erfarenhet av huset, kom hit 2006 när Stif-telsen Apollohemmet hade över-tagit verksamheten. Hon var med om att Apollohemmet byggde om och renoverade det inre, de boen-des rum och badrum, medan Stif-telsen Hedvig Sofiahemmet, som fortfarande äger huset, stod för de omfattande yttre reparationerna; taket förnyades och huset målades om. Huset är tillgängligare än tidi-gare, trappor ersätts av ramper, två stora balkonger erbjuder uteliv på nära håll.

– Trots att det nu är Attendo som hyr och bedriver verksamhe-ten fortsätter den som förut, för de boende och personalen förändrades ingenting, säger Johanna Börman-Långström.

Antalet boende i hemmet, 30 per-soner, bestäms av antalet toaletter: Valvira bestämmer antalet, de har räknat ut att när det finns 30 toalet-ter så får man ha 30 boende. Johan-na är inte helt överens om kravets

förträfflighet, varken vad egna rum eller egna toaletter beträffar.

– Av de 30 minnessjuka boende-na här, har vi två som helt självstän-digt kan gå på toaletten. De flesta behöver någon hjälpare, många två. Det skulle vara mera rehabiliteran-de om toaletten var ett stycke ifrån, man skulle hålla sig bättre igång då. Och dessutom är det synd med kra-vet på eget rum. När du är dement och hela din värld på grund av din sjukdom är i kaos så vet du inte var du är, du känner inte igen dina barn – och så får du enligt Valvira inte bo med en annan människa, utan du ska ha ett eget rum trots att du kan-ske är för mycket ensam i det. Hell-re ha en annan människa där bred-vid – om man kommer överens.

Man har dock kringgått bestäm-melserna något, det finns ett rum för två, liksom en trerummare för två boende. De flesta har sina egna möbler och minnesföremål i de sto-ra rummen.

En följdfråga till Johanna är givet-vis vad hon har för åsikt om dagens strävan att låta äldre bo så länge som möjligt – eller omöjligt – i eget hem.

– Det ringer varje vecka, ibland också flera gånger i veckan, anhöriga som är oroliga, speciellt sådan som har minnessjuka föräldrar som kän-ner sig otrygga hemma. Hemvår-den kommer, men det är ett snabbt besök och dygnet har många timmar när ingen finns där. De som klarar sig hemma och vill bo där, ska bo hemma, det är klart. Men de som inte mera vill det, ska inte behöva göra det heller. Nu hör vi ju om skräckexempel som anhöriga berät-tar: att det installeras olika slags tek-nologi i hemmet, du ska inte kunna komma ut, dörren är låst och lar-met kopplas på om du försöker gå någonstans. Utan att man tänker på

hur den här stackars ensamma män-niskan lider av det. Man talar om att satsa på hemvården men den har inte utvecklats i den takt som den borde. Min långa erfarenhet av åld-ringsvård säger att den nog går mot det sämre, säger Johanna.

Personalen på Hedvig Sofiahemmet är tillräcklig, tycker hon. Här finns tid både för vård och umgänge. En stor del av personalen är invand-rare, unga människor, studerande med framtida jobb som närvårdare. Och med både respekt och värme för äldre människor.

Språket? Nej, finlandssvensk personal går inte att få tag på, men som de flesta helsingforsare klarar också de boende här finskan. För-utom över personalen är Johanna Börman-Långström också mycket glad över hemmets aktiva anhöri-ga. Men visst finns det sorgliga fall, boende som aldrig får besök.

Maten tillreds i husets kök och man äter fem gånger om dagen i de två matsalarna, alla äter med – det är också umgänge.

Under en rundvandring på hemmet en stund innan lunchen serveras träffar jag Raul – här är alla du med förnamn, ”Raul” står det på hans dörr. Han tycker att det är ”kova urakka” att vara 1 av 3 män bland 27 damer.

En av damerna är Helena som kommer från frissan med nylagt hår och rödlackade naglar – fär-digt fin för kvinnodagen ett par dagar senare.

Frisersalongen – ganska lyxig och med en stor bild av Marilyn Monroe på väggen, blir mitt sista intryck av ett hem som ger män-niskan fortsatt respekt och kärlek – trots svikande minne och mot-strävig kropp.

Text CITA REUTER

”Det ringer varje vecka, ibland också flera gånger i veckan, anhöriga som är oroliga, speciellt sådan som har minnessjuka föräldrar som känner sig otrygga hemma.

Hemvården kommer, men det är ett snabbt besök och dygnet har många timmar när ingen finns där.”

– De som klarar sig hemma och vill bo där, ska bo hemma, det är klart. Men de som inte mera vill det, ska inte behöva göra det heller, säger Johanna Börman-Långström, föreståndare för Hedvig Sofiahemmet.

Foto CITA

REU

TER

GOD TID 3/2015 11

De boende på Hedvig Sofiahemmet äter fem gånger om dagen i de två matsalarna, alla äter med – det är också umgänge. Foto JENNY BLOMQVIST

12 GOD TID 3/2015

Frontmannahuset löste bostadsproblemFrontmannahuset blev ett begrepp i samband med återuppbyggnaden efter senaste krig. Typritningar och standardkort utarbetades, och i kommunerna/ städerna avdelade särskilda nya bostadsområden för hemvändande frontmän.

Frontmannahuset revolutionerade finländskt bostadsbyggande, och fortfarande fungerar en stor del av dessa hus som bostäder. In på 1950-talet blev vatten och avlopp, därmed också wc och tvätt-/bad-rum, standard. På 1950-talet blev det också vanligt att inreda garage i källaren och gräva upp den typiska garagenedfarten – trots att denna alltid inte lämpade sig i finländska förhållanden med tjäle och isbild-ning.

I Jakobstad upprättades front-mannaområden bland annat i Per-mo och Svedjenabba, och de flesta husen står kvar. I Permo fick de två nya gatorna också typiska namn, Fredsvägen och Fridhemsvägen.

På landsbygden var det vanligare att frontmännen byggde sina hus på egen eller hemgårdens tomtmark. I systemet ingick att husen också i städerna skulle byggas på rejäla tomter, ofta 2 000 kvadratmeter, så att det fanns rum för stora pota-tis- och trädgårdstäppor. På senare tid har dessa stora frontmannatom-ter ofta uppdelats till två byggrätter.

Svenskhus

En särskild parentes i återupp-byggnaden utgör de ”svenskhus” som levererades från Sverige till ett 70-tal orter i Finland. Hösten 1940

levererades 2 000 trähus från Sveri-ge i form av monterbara element.

Dessa hus hade också planerats i Finland enligt samma modell som frontmannahusens ritningar och standarder. Ritningarna levererades till husfabrik i Sverige där arbets- och konstruktionsritningar gjordes. I stadsplanerna fick dessa svens-ka husområden också gatunamn som Ruotsinkatu och Ruotsintie. Jyväskylä, Kuopio, Kemi, Kuppis i Åbo och Björneborg hörde till de orter som fick svenskhus.

Arkitekttalko

Under fortsättningskriget bildades en nationell talkobyrå bland arki-tekterna.

Arkitekter skulle arbeta gratis två veckor per år för att bidra till landets återuppbyggnad. En arki-tekttävling ordnades i organisatio-nens namn och därmed uppstod frontmanna- eller vapenbrödra-huset.

Bland andra arkitekterna Aulis Blomstedt, Kaj Englund och Lauri Talonen tog fram en timrad kon-struktion i två plan, speciellt avsed-da för karelsk bosättning. 9 000 ritningar distribuerades via front-männens intresseorganisationer.

Senare kom nya typritningar för hus i ett och ett halvt plan plus käl-

lare, byggt i sågat trävirke och med sågspån eller annat naturmaterial som isolering.

Huvudprincipen för planrit-ningen till ett frontmannahus var att det skulle finnas en enda skor-sten mitt i huset. Runt denna skor-sten planerades rummen, ett sär-skilt kök samt två rum. I andra våningen gavs rum för två sovrum i vardera gaveln.

Dessa hus byggdes vanligen på en källarvåning i tegel eller betong, i källaren inrymdes tvättrum, rum för ved eller kol samt hobbyrum. När det blev möjligt att göra vatten-buren centralvärme och dra in vat-ten och avlopp var det naturligt att placera pannrum, badrum och bas-tu i källaren. Under 1950-talet var kol, antrasit och ved vanliga bräns-len tills oljeeldning blev standard.

Tvåfamiljshus

Bröderna Erik och Hans Back-man i Jakobstad var i tonåren när deras far, veteranen Thor Backman hade återvänt från kriget och i bör-jan av 1950-talet fått tomt i stads-delen Peders. En bekant gjorde rit-ningar som i stort följde de vanliga frontmanna-typerna. Huset blev dock något ovanligare då det från början planerades för två familjer. Så blev det också som färdigställt år 1958 att sönerna Erik och Hans flyt-tade in i var sin del. Huset fick från början vattenburen centralvärme med en Teho gjutjärnspanna i käl-laren. Huset byggdes av gammalt timmer från en ria, timret hyvla-des och monterades som stående.

Bröderna bor fortfarande kvar och har på senare tid monterat in bergs-värme.

– Från början fanns inte kom-munalt vatten och avlopp, vattnet kom från egen brunn, säger Hans Backman.

Trots att det är ett tvåfamiljshus så finns en enda skorsten, en stor sådan med många rök- och ventila-tionskanaler. Ursprungligen fanns det vedspisar i vardera köken, berät-tar Hans.

Backmans hus fick från bör-jan också en stor tomt som skulle ha räckt till fler byggrätter. Den var låglänt, men det betydde ock-så att grävningen av källare blev enklare.

– Vi fick fyllnadsjord från arbetsplatsen där Cityhuset bygg-des, så tomten blev högre. Endast några decimeter grävdes för grun-den, och jordmånen bestod då

mest av sand, inflikar Erik Back-man.

Renoveringsobjekt

Fastighetsförmedlare Caroline Han-sell på mäklarbyrå J Riska i Jakobstad berättar att frontmannahus nu mest förekommer som renoveringsobjekt, men att efterfrågan sjunkit något. För 5–10 år sedan var husen direkt efter-traktade på bostadsmarknaden, men situationen i dag är annan.

Frontmannahusen erbjuder fina möjligheter för den som vill göra grundligare renovering. Vi har sett väldigt fina exempel på detta, påpe-kar hon.

Noteras kan att typhusen rönte en del kritik när ritningar började distribueras. Bland annat ansåg det onödigt med särskilt kök, av tradi-tion hade man ju tillrett mat i öpp-na spisen i storstugan!

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Fredsvägen i Permo är typexempel på frontmannaområden som uppstod efter kriget.

Erik och Hans Backman har med sina familjer delat på det frontmannahus deras far Thor

Backman byggde på 1950-talet.

Under fortsättningskriget bildades en nationell talkobyrå bland arkitekterna.

Arkitekter skulle arbeta gratis två veckor per år för att bidra till landets återuppbyggnad.

GOD TID 3/2015 13

Söker du ett naturskönt boende med tillgång till allsidig service, ut-förd av kompetent personal?16 lägenheter omfattande 37 kvm, 2 lägenheter 54 resp. 56 kvm. För närmare info, tag kontakt:

Hedbo Seniorboende, Benita Rönn, föreståndareTel: 06-723 1855 Jerikovägen 1, Sandsund

68600 JAKOBSTAD

MARIAHEMMET ServiceboendeEbba Braheespl.11 68600 Jakobstadtel. 067236012 / 050-5274212 kansli044-7471399 personal,kök,[email protected]

Raseborg med omnejd!

Leschehemmet har för tillfället några rum lediga och miljön är hemlik. Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svenskspråkig personal dygnet runt. Kosthållet förestås av en egen matglad kock.Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. För kortare perioder erbjuds intervallvård.

Kontakta föreståndare för mera information, tfn 09 631 110, 040 582 8442e-post: [email protected]: Villagatan 3, 00150 Helsingforshemsida: www.leschehemmet.org

LeschehemmetEtt svenskspråkigt servicehem, i havs-nära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svensk-språkig personal dygnet runt. Kosthållet förestås av en egen matglad kock.Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter.För kortare perioder erbjuds intervallvård.

Kontakta föreståndare Lisbeth Blomqvistför mera information, 040 582 8442

Våren 2015inleds ett

nyttparhus-projekt

i natursköna Emaus, Malax

MÖJLIGHET TILL MOMSFRIA TJÄNSTER INOM NYKARLEBY

NYKARLEBYFASTIGHETSSERVICE Kb

Tfn/fax 722 1363 0400-563 294, 050-552 4166Fastighets-skötsel– gräsklippning– häckklippning– snöskottning– asfaltsopning

Områden– egnahem– kontor– fabriker– byggnads- platser

Städservice– renoverings- städning– byggstädning– fönstertvätt– golvvaxning

www.nykarlebyfastighetsservice.comnykarleby.fastighetsservice@multi.fi

Hagaro Pensionärshem i Norra Haga, Helsingfors

Är du i behov av serviceboende.

Hos oss bor du tryggt, med svenskspråkig personal dygnet runt. Vid behov har vi tillgång till läkare dygnet runt.

Kontakta oss så berättar vi mera eller besök oss.

Föreståndare Carola Aspholm-Backmantel. 050 572 4216

anträffbar vardagar kl.9-15www.hagaro.net

Tfn (06) 785 [email protected]

Välkommen till oss!

Jessicas Väntjänst erbjuder pålitligt stöd och sällskap i seniorens vardag i huvudstadsregionen

Har du eller en närstående till dig behov av sällskap och stöd i vardagen? Skulle det vara trevligt med prome-nadsällskap, hjälp att sköta vardags-ärenden som t.ex. handla i matbuti-ken, någon som kan ta dig till ett hår-frisör- eller läkarbesök, handla kläder på stan eller någon som kommer och tillreder mat åt dej och/eller utför lättstädning? Pris: 34 euro/h, OBS. Tjänsten berättigar till hushållsavdrag 45% bort från priset efter att kunden betalat 100 euro självrisk.

Jessica LaihoFil. Mag. (f. 1986)

Tel. 050 524 1237 www.jessicas.fi

VeckostädningFönsterputsning mm

StödtjänsterFöljeslagarservice

Uträtta ärendeAktivering

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

14 GOD TID 3/2015

Dagarna i Stilla veckanStilla veckan, lidandets vecka, börjar på palmsöndagen. Enligt folktraditionen har varje dag under stilla veckan sitt eget namn. I Svenskfinland har namnen på de olika dagarna varierat mycket.

I Österbotten har de vanligaste benämningarna för måndagen varit mulimåndag (muli betyder mulen) och kråkmåndag, i Nyland frimåndag och blåmåndag och i Åboland mulimåndag och blåmåndag. Benämningen blåmåndag har ursprungligen hört till fastlagsveckans måndag. Uttrycket kommer från tyskans Blauer Montag och syftar på den medeltida, katolska traditionen att beklä altaret i blått som ett tecken på att prästernas fasta skulle inledas.

I folkmun har onsdagen oftast kallats för askonsdag, trots att askonsdagen egentligen är den onsdag som inleder fastan. Askonsdagen har fått sitt namn efter den gamla kristna traditionen att den dagen beströ sitt huvud med aska som offentlig botgöring. Egentligen heter onsdagen dymmelonsdag, liksom hela dymmelveckan, som är veckan före påsk. Namnet kommer från att man under stilla veckan använde träkläppar (på fornsvenska dymbil) i kyrkklockorna för att dämpa ljudet. Under stilla veckan fick man inte göra något arbete som krävde eggvapen eller var högljutt. I Nyland har benämningen klockonsdag också varit vanlig.

Ordet skär i skärtorsdagens namn har samma betydelse som i skärselden, och är besläktat med skir och skina. Skärtorsdagen var reningsdagen då botgörarna renades från sin aska och därmed från sina synder. Skärtorsdagen firas till minnet av den nattvard som Herren instiftat. Namnet kommer också från en annan händelse som skedde under samma tid, nämligen då Jesus tvättade lärjungarnas fötter.

Långfredag, den dag då Jesus korsfästes och dog, är kulmen på den långa fastan och lidandets vecka. Långfredagen är också en nordisk benämning på dagen för Kristi lidande och död. Då var gudstjänsten längre än vanligt. Förr brukade man efter att ha gått i kyrkan sitta hemma och läsa Bibeln och fasta. Man gick inte på besök, tände inte eld i spisen och om man åt så åt man bara kall mat efter att solen gått ner. Glad lek och skratt var strängt förbjudna. Det ansågs vara synd att skratta så att tänderna syntes.

Lördagen kallas allmänt för påsklördag. Benämningarna stäcko- eller stacklördag förekommer också allmänt i Svenskfinland. Stack betyder kort. Också benämningen kortlördag har förekommit.

Källa evl.fi

Foto KA

TAR

INA

BENG

S-WESTER

MA

RK

GOD TID 3/2015 15

Färga ägg på säkert sättVackra, naturliga färger och helt ätbara påskägg får du om du väljer att färga äggena med hjälp av olika livsmedel.Vackert guldgula ägg får du om du sät-ter med skal av vanlig gul lök i kokvatt-net. En liten mängd salt och vinäger i vattnet gör att färgen ”biter” bättre på äggen. Koka äggen i 10 minuter.

Använder du i stället skal av röd-lök får du beigegula ägg.

Blåbär ger blålila ägg. Lingon ger varmgråa ägg och rödkål kall-gråa. Röda cocktailbär ger rosa ägg.

För att få kakigröna ägg koka dem först med lökskal och doppa dem sedan snabbt i ett blåbärskok.

Testa att blanda flera olika ingre-dienser och se vilka nyanser du får fram.

Vill du inte ha dina ägg hårdkokta så testa att löskoka äggen som vanligt och sedan låta dem ligga i ett avsvalnat färg-bad i kylskåpet över natten.

Föredrar du glansiga ägg så polera dem med en droppe matolja när de har torkat och svalnat efter färgningen.

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

16 GOD TID 3/2015

– Jag lärde mig mycket, men störst för mig var nog insikten att många, så länge de har hälsan, aldrig egentligen i hjärtat verkar bli gamla.

TV-serien Hjärtevänners program-ledare Magnus Silfvenius Öhman är aktuell med serie nummer två, vars första avsnitt av fjorton sändes söndagen den 22 mars. Hjärtevän-ner har lärt honom en viktig sak, att till fullo leva i nuet.

God Tid får tag på Magnus Silf-venius i Los Angeles där han nu bor med sin familj. Den tilltänkta intervjun blev ett utbyte av mejl, här berättar Magnus med egna ord.

Första frågan gäller hur idén i tiden föddes. TV prioriterar ju

inte program för och om äldre precis.

– Idén kläcktes redan för flera år sedan av två tjejer på Yle, Teresa Ekman och Carina Bruun. Då jag hörde om den tyckte jag det kän-des som ett dumt program, varför skulle man göra ett datingprogram om äldre? I mina öron lät det som lyteskomik.

– Jag tog mig en funderare. Vi kom till att det inte skulle hand-la om dating, utan om människor, livet och känslor. Vi skulle presen-

tera människor, inte utsatta delta-gare i ett spektakel. Det var oerhört viktigt för oss.

Över förväntan

Vilka är dina erfarenheter av den första omgången? Hur upplevde du själv att jobba med ”gamyler”?

– Första säsongen fungera-de över förväntan. Tanken var att det ska vara roligt innan vi arbe-tar, medan vi gör jobbet och också efteråt – för alla deltagare och tea-met. Det är svårt att säga om det blev parbildningar av arbetet, men jag vill tro att flera av dem inte kän-ner sig ensamma i dag.

– Publikens reaktioner var fan-tastiska. Det är ju inte ett program

bara för äldre, trots att det långt är om äldre. Många i 20–30-årsåldern har kontaktat mig och tackat för ett fint program. Det har påverkat många, i Finland, Norge och Sverige.

– Jag har inte arbetat med gamy-ler, jag har arbetat med människor i olika åldrar. Trots att det ibland har varit tungt att höra om fruktansvär-da saker människor har varit med om, så har det alltid varit otroligt lärorikt och utvecklande. När andra talar så växer jag. Ju mer personen har levt – inte att förväxla med ”ju längre” – desto mer kan jag lära mig av att lyssna. Men man får inte hel-ler vara rädd att ställa ärliga frågor. Inte elaka. Ärliga.

Vi behöver se varandra

Hur utvecklades den nya serien?– Minst lika roligt har det varit att

arbeta med den andra säsongen. Vi har försökt göra ett rättvist program om livet. Inte ett tillputsat där alla alltid är lyckliga alternativt deprime-rade, det handlar om båda sidorna. Vi har haft möjlighet att arbeta från Larsmo och Terjärv i norr till Borgå i söder, via Nagu, Åbo och Sjundeå.

– Deltagarna har hittats genom anmälningar och ihärdigt sökande. Jag har formligen våldgästat folk, ringt och jagat. Sedan har vi lagt ett otroligt svårt pussel, vi måste väl-ja ut några bland många, som alla skulle ha passat.

Största skillnaden denna gång är att vi har märkt av ett motstånd

från människors omgivning. Flera har velat vara med men på grund av elaka tungor i omgivningen har de tackat nej. Det var väldigt led-samt att höra. Tänk att det finns elaka människor som inte unnar en ensam människa sällskap. På grund av dem sitter nu flera män och kvin-nor och längtar efter någon att tala med eller dela en kopp kaffe med.

– Den erfarenheten jag gjort är att vi måste bli bättre på att se var-andra, stötta varandra. Genom att vara vänlig och kärleksfull kan man åstadkomma en så otroligt positiv förändring i en annan.

Ett nytt liv i L. A.?

Magnus, din nuvarande tillvaro? Har du flyttat till Los Angeles för gott?

– Jag bor i Los Angeles nu, med min familj. Arbetet med Hjärtevän-ner har lärt mig att inte fundera så mycket på framtiden. Det är vikti-gare att njuta, uppskatta och se det jag har i dag. Jag vet inte hur länge vi är här. Så länge det känns rätt, antar jag. Tanken är att under de närmaste fyrtio åren samla på mig så många roliga upplevelser jag bara hinner, så att jag sedan, på servicehemmet, kan sitta på balkongen och skratta.

Del 1 av nya Hjärtevänner sändes den 22 april. Fjorton avsnitt sänds varje söndag fram till den 21 juni.

Text MAJ-BRITT PARO

Foto ANDERS LÖNNFELDT

Britt-Marie Friberg är hemma i Sjundeå. Hon medverkar i delarna 4, 10 och 14. Här får Magnus och hon ta regnskydd under paraplyet.

Magnus Silfvenius Öhman:

Hjärtevänner har lärt mig att njuta av nuet!

”Tänk att det finns elaka människor som inte unnar en ensam människa sällskap.

På grund av dem sitter nu flera män och kvinnor och längtar efter någon att tala med eller dela en kopp kaffe med.”

Åbobon Tuula Marhola är en av huvudpersonerna i nya Hjärtevänner. Magnus Silfvenius träffar henne i del 6 den 24 april och senare i delarna 12 och 14.

GOD TID 3/2015 17

Bror Ström är omkring de 80, bosatt i Larsmo. Han representerar den trettonde generationen på hemgården, är änkling sedan några år och har genom livet varit intresserad av fotboll, både som spelare och som tränare.

Bernel Långbacka lever inte långt

därifrån, i Terjärv. Han är pappa till

två vuxna söner, är frånskild och var i

arbetslivet företagare i verkstadsbranschen.

Tuula Marhola bor i Åbo. Hon är frånskild sedan 25 år och har vid mogen ålder, året innan hon fyllde 60, tagit studentexamen.

Ossian Avén är Nagubo. Hans

Ragnhild dog för några år sedan.

Han stora hobby är musiken, han är

dragspelare.

Britt-Marie Friberg i Sjundeå är 70 år gammal, född i Jakobstad. Hon flyttade söderut och blev sjuksköterska. Hon är skild sedan 25 år, är aktiv i en farmorgrupp och är intresserad av konst och vattengymnastik.

Mona Grönroos i Borgå är änka, har jobbat som sjukskötare och lärare hemma i Finland och som sjukskötare och barnmorska i Tanzania. Hon är intresserad av konst och hantverk.

Sex huvudpersoner i nya HjärtevännerNya Hjärtevänner har sex huvudpersoner, hemma på sex olika orter från Larsmo i norr till Borgå i öster. Under fjorton veckor lär vi känna tre kvinnor och tre män med olika slag av livserfarenheter som de delar med sig av till Magnus Silfvenius och hans team. Producent är Anton Häggman, Five Corners, för regin svarar Kenneth Klaile.

wasaline.com

vad säger ni omen liten semester med

dans och träd-gårdstips?

i april är båten nämligenfull av dans och

trädgårdsaktiviteter!dansbandskryssning 3.-4.4,

trädgårdstema 24.4

övernatta i umeå!

020 771 6810wasaline.com

hotellpaketboka ett

www.ot-resor.fiTel. 06- 318 4000

Sommaren med OTNorden

KK

V 3

603/

00/M

jMv,

SM

AL

2149

5

Hela vårt reseutbud på vår nya hemsida!

Baltikum

Beställ den nya resekatalogen om du inte fått den!

Bornholm med KöpenhamnResa 5-11.7.

Svenska Västkusten Resor 5-10.7. och 19-24.7.

Kryssning till Visby Resor 5-7.7. och 2-4.8.

Höga KustenResa 9-11.7.

Dansbandsvecka i UmeåResa 9-12.7.

Sommar i StockholmResa 13-16.7. och 27-30.7.Geiranger-Trollstigen

Resa 24-30.7. Gotland i sommarskrud

Resa 24-29.7.Dalarna med

Kalle MoraeusResa 26-30.7.

Lofoten – öriket Resa 1-7.8.

Türi blomstermarknadResa 14-16.5.

Sommarresor till TallinnResor 12-14.6.,17-19.7.,7-9.8.

RigaResa 13-17.7.

Rundresa i LitauenResa 16-23.8.

3-13.5 Foto- och upplevelseresa till Leros3-13.5 Skriv- och upplevelseresa till LerosMaj och juni Seglingar i Europa med ”Hoppet”Juni Familjeresa till Kolmården och Vimmerby11-14.6 Roslagen - Stockholms skärgård14-15.7 Utö19-22.7 Sommarresa till Orsa ”Allsång med Kalle Moraeus”28.8-4.9 Segling i Göran Schildts kölvatten i Bulgarien12-19.9 Semester- och kulturresa till Leros14-21.9 Irland28.9-5.10 Kulturresa till Florens21-26.10 Kulturresa till Rom

RESOR

frimanresor.fiRegistrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Ekenäs kontorTel: (019) 248 1090

Hangö kontorTel: (019) 248 [email protected]

* uthyrningsstugor * vuokramökkejä * cottages for rent

Wattkast Stugor

Nyckelängsstigen 9-35, 21710 Korpo

+358 400 826 [email protected]

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

LUNCH MITT I STAN I NÄRPESVi serverar en hemgjord lunch av de bästa råvarorna. Med ett digert salladsbord, hembakt bröd, två varmrätter samt dessert, kaffe och dryck varje vardag kl. 11.00-14.00.

Pensionärer 8 €

tel 06-8238 400

www.hotelredgreen.fi

Äkta memma under klubbanPensionärsföreningen Fagervik håller sin traditionella memma-auktion lördagen den 28 mars klockan 13.00 på Fagervik gård, Bruksgatan 6.

18 GOD TID 3/2015

Kulturresa till natursköna Slovenien 7–14.10Kom med till det natursköna Slovenien med de Juliska alperna, det Adriatiska havet och vacker natur. Vi gör ett besök i Kroatien och Venedig, besöker Europas största droppstensgrottor och mycket mera.

Program

7.10 Avresa kl. 8.10 till Ljubljana. Bussresa till semesterorten Portoroz. Inkvartering på fyrstjärnigt badhotell.Välkomsttillfälle och middag på hotellet

8.10 Guidad tur i Portoroz. Båttur till staden Piran, en arkitektonisk pärla. Guidad rundvandring i staden9.10 Heldagsutflykt till Kroatien med staden Porec, Pazin och besök på lantgård10.10 Ledig dag/utflykt till staden Koper. Middag på hotellet.11.10 Ledig dag/utflykt till Venedig med kanaltur 12.10 Utflykt till huvudstaden Ljubljana och droppstensgrottorna, besök hos en finsk-slovensk familj på en gård13.10 Utflykt till Bled och de fantastiska alplandskapen och besök i nationalparken Triglav. Övernattning i Bled.14.10 Hemresa från Ljubljana

Pris: 1 535 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 €.

I priset ingår: Flygresor, transporter enligt program, logi, halvpension, måltidsdrycker sista kvällen, Besök och inträdesavgifter, svenskspråkig guide och reseledare från SPF.Minimiantal deltagare 20 personer.

I priset ingår inte reseförsäkring, utflykter till Koper (30 €) och Venedig (120 €), kabinhissavgift i Triglav.

Anmälningar och förfrågningar: SPF, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, [email protected]

RES MED SPF

Barcelona & Mallorca 26.9–3.10Barcelona är en av Europas allra hetaste städer och Mallorca är en fantastisk semesterö.

26.9 Avfärd med Finnairs flyg kl. 6.15 från Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svenskspråkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gaudís park Güell, fotbollsstadion och La Rambla. Inkvartering på centralt beläget hotell.

27.9 Möjlighet till utflykt till Torres vingård. 28.9 Färja till Mallorca med lunch ombord.

Inkvartering på hotell i Port de Sóller.

29.9 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och dess Drakgrottor samt staden Felanitx.

30.9 Utflykt till Valldemossa och flera byar i nordvästra delen av ön. Vi besöker bl.a. klostret Lar Cartuja där Frédéric Chopin bodde en vinter. Gemensam middag.

1–2.10 Fritt program. Frivillig utflykt till Palma. 3.10 Avfärd till Helsingfors från Palma kl. 12.10.

Ankomst kl. 17.10.

Rätt till ändringar i program förbehålls.

Pris: 1 495 €, tillägg för enkelrum 230 €

I priset ingår flygresor, 7 nätter på hotell i dubbelrum, 7 x frukost, 1 x lunch, 7 x middag, utflykter och inträden enligt program, Spf reseledare.

Anmälningar och förfrågningar: Ingves & Svanbäck, tfn 020 743 4520, [email protected]

Sicilien runt 30.9–7.10SPF Österbotten ordnar i samarbete med Istravel en resa till Sicilien 30.9–7.10. Resan går med flyg från Helsingfors, med bussanslutning från Österbotten. Vi bor på hotell i Cefalu, Agrigento och Taormina.

Resedatum: 30.9–7.10.2015, 8 dagar

Resans pris: 1 500 € Enkelrumstillägg: 220 €

I priset ingår: Flygresor enligt programmet i turistklass inklusive flygskatter; 7 x övernattning på Sicilien; 7 x frukost; 7 x middag; 2 x lunch; måltidsdryck under middagar ¼ vin och vatten; utflykter och inträden i programmet; besök på vingård samt lokala skatter på Sicilien

I priset ingår ej: Reseförsäkring

Giltigt pass behövs

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: [email protected]

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Jazzkryssning 26–28.4Välkomna med på SPFs svängiga jazzkryssning till Stockholm 26–28 april med Viking Lines M/S Mariella

För den trevliga underhållningen står Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs samt UNELMATRIO: Tuula Kolehmainen, Petri Krzywacki & Riitta Paakki.

Pris: 195 €/person.

I priset ingår:

• Kryssning i 2-personers A-hytt med fönster• 2 x Viking Buffet (special-meny New Orleans Style på utresan)• 2 x sjöfrukost• 2 x kaffe med tilltugg• Jazzdrink• SPF jazz-underhållning• buss till Stockholms centrum

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post [email protected] Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs

Tuula Kolehmainen Petri Krzywacki

GOD TID 3/2015 19

Vasa 020 7434 520Närpes 020 7434 530

Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

Minnen - Upplevelser - Resor

Nu reser vi tillsammans!

Vasa 020 7434 520Närpes 020 7434 530

Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

Minnen - Upplevelser - Resor

Nu reser vi tillsammans!

www.ingsva.fi

Några platser kvar på följande av vårens resor:

3-6.4 & 14-17.5 Riga – en pärla vid Östersjön16-19.4 Veckoslutsresa till Rom

24-30.4 Gardasjön 30.4-3.5 Weekend i Budapest

1-3.5 Valborgs-weekend i Tallinn2-8.5 Gästvänliga Österrike – med Salzburg och Kärnten

8-15.5 Härliga Slovenien-Kroatien 15-17.5 Blomsterresa till Türi, Estland

16-23.5 Härliga Makarska rivieran – ren avkoppling! Vår nya broschyr har utkommit!

MEILLÄ ON SUOMENKIELISE T MATK AT SAMASSA ESIT TEESSÄ

RESOR 2015

K Posti Oy Posti Green

Kontakta oss så skickar vi den till dig, om du inte redan fått den i din postlåda!

Skepp ohoj!SPF:s seniorskepp seglar iväg till Stockholm 26–28.10, boka dagarna redan nu!

Kom med på en trevlig kryssning med mångsidigt program, kända artister och dans.

Gruppanmälningar och förfrågningar Inger Holmberg, Friman Resortfn 019-248 1090, [email protected]

Mera information i God Tid nr 4.

Ruskaresa till Saxnäs 13–17.9SPF Österbotten ordnar i samarbete med Lindell Travel en bussresa till Saxnäs i svenska fjällen 13–17.9. Inkvartering på Hotell Saxnäsgården

I priset ingår: Bussresa i helturistbuss; färjebiljetter Vasa–Umeå–Vasa; fullpension: 4 frukost, 4 lunch, 5 middag; 2 kaffe med dopp; inträde till Ricklundsgården, Fatmomakke kyrkstad; bildspel Saxnäs fyra årstider och guide Ricklundsgården, Marsliden, Fatmomakke.

Priset per person är 720 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 150 €.

I priset ingår inte resenärsförsäkring utan för bussen.

___________________________________________________

Stormskärs Maja i Åbo 27–28.11SPF Österbotten ordnar i samarbete med Oravais Trafik en bussresa till musikalen Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater 27–28.11.

Fredag 27/11 Start i Karleby kl. 07.00, nerresa via Vasa och Sydösterbotten. Lunch på Villa Tallbo i Raumo. Incheckning på Sokos Hotel Hamburger Börs i Åbo. Stormskärs Maja kl. 19.00 på Åbo Svenska Teater.

Lördag 28/11 Frukost på hotellet. Kort rundtur i Åbo. Returresa kl. 13.00.

I priset ingår: Musikalbiljett till Stormskärs Maja, logi i dubbelrum, 1 frukost och 1 lunch på Villa Tallbo.

Pris per person är 200 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 35 €.

___________________________________________________

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: [email protected]

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Det ljuva Provence 2–9.6I det ljuva Provence får du under en skön försommarvecka uppleva de mest hänförande landskap, storartade kulturmiljöer och ett genuint sydfranskt kök.

Det varma och soliga klimatet är känt i även i konsten och en avslappnad livsstil bidrar till välmående och trivsel.

Tillsammans med värdparet Gunilla och Karl-Johan Hellman besöker vi sevärdheter såsom bl. a. påvepalatset i Avignon, vingårdar i Chateauneuf-du-Pape, risodling i natursköna Camarque, tygfabrik och olivoljeproduktion i bergsmassivet Alpillerna samt livliga marknader och lugna bergsbyar.

Program2.6 Avgång med Finnairs morgonflyg till Nice. Inkvartering på Hotel les Nevons i staden L’Isle-sur-la-

Sorgue, även kallad Provences Venedig. Gemensam middag.3.6 Utflykt till de vita kalkstensbergen Alpillerna. Besök på en olivgård. Utflykten fortsätter till Arles och

bl.a. dess amfiteater.4.6 Utflykt till byarna vid bergskedjan Luberons norra sida, vi besöker okrabrottet i Roussillon och

lavendelmuseet i Coustellet samt staden Apt.5.6 Utflykt till naturreservatet Camarque med besök på en vin- och risproducerande gård. Färden

fortsätter mot Étang de Vaccarès. Traditionell bouillabaisse-lunch.6.6 Besök i staden Avignon med bl.a. påvepalatset Palais des Papes. Därefter besök i några av vinbyarna i

norra Provence. Gemensam middag i byn Fontaine de Vaucluse.7.6 Marknadsdag i L’Isle-sur-la-Sorgue. Besök till Gunilla och Karl-Johans sommarviste nära Lacoste.8.6 Fri dag och avskedsmiddag.9.6 Avfärd från Nice, ankomst till Helsingfors kl. 15.40

Pris i dubbelrum: 1 745 €, tillägg för enkelrum 295 €

I priset ingår flygresor, logi i dubbelrum, frukost, fyra luncher, tre middagar och en ”gôuter” (måltiderna inkluderar två glas vin, bordsvatten och kaffe), bussresor, entréer enligt program, reseledning av Gunilla och Karl-Johan Hellman i Provence samt SPF:s reseledare Hedda Bonn..Tillkommer: Reseförsäkring.

Förfrågningar och anmälningar: Axtours, tfn 018-512 17 eller [email protected].

obs! anmäl dig senast 1.4.Mera information finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi

RES MED SPF

SPA/HÄLSORESAPÄRNU TERVIS

ESTLANDFR.24 - TO.30.4 529 €

BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK-

6 DAGARS BEHAND-LINGSPAKET

(3 BEH. PER DAG)RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS

O.S.V.TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

RUNDRESA SVERIGE-POLEN-LITAUEN

LETTLAND-ESTLAND. 4-10.5

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS0440 524911

[email protected]

20 GOD TID 3/2015

ADVOKATBYRÅER

ADVOKATBYRÅCh. Eriksson

Adv. Christer ErikssonAdv. Thomas LillqvistKonf.rum i Vasa, Järnvägsstationen, Stationsg.1JAKOBSTAD: Storgatan 17Tel. och tidsbest 06/723 5944e-mail: fö[email protected]

www.cheriksson.fi

JURIDISKABYRÅER

Åbo Schultz & Köhler AbKöpmansgatan 12ATel. 02-231 1713, fax 02-231 1910www.schultz-kohler.fi

JuristbyråM.BAARMAN-

HENRIKSSON AB

Ola Westmans allé 5B, Ingå

Tel. 09-849 3600www.baarman-henriksson.com

JURIDISK BYRÅB-E WICKHOLM KBNycandergatan 18 A6 IIvån.10900 HANGÖTel. 040-505 6507e-post: [email protected]

Advokatbyrå C-M Weckman

019-524 7440, Borgå

AA SS II AA NN AA JJ OO TT OO II MM II SS TT OO AA DD VV OO KK AA TT BB YY RR ÅÅ RR OO GG EE RR WW II CC KK HH OO LL MM KK YY KK BB

Kiinteistöasiat Testamentit Perukirjat Avioehdot Perinnönjaot Yhtiöjuridiikka ym

Fastighetsärenden Testamenten Bouppteckningar Äktenskapsförord Arvskiften Bolagsjuridik mm KESKUSTATIE 4 / CENTRUMVÄGEN 4, 01150 SÖDERKULLA

PUH/TEL 09-272 2245, FAX 09-272 2234 [email protected]

Juridisk Byrå BexarVH Christina BexarVH Helena BexarVH Patrik BexarHandelsespl. 12B 10, Vasatel. 06-357 6420

Björn SeemerAlexandersgatan 22 A 4

Tel. 0400-196 175Helsingfors - Nyland

Max Lindholm AbDin pålitliga, sakkunniga och lösningsinriktade partner!Fredriksgatan 61A, 6 vån, Helsingforstel. 040-518 5158, www.laborex.fi

Advokatbyrå Lindgren & Mitts AbH:fors 09 669 895Norra esplanaden 33 A

AdvokatbyråSTEFAN ANDERSSON Ab

Drottninggatan 32B17, LovisaGymnasiegatan 7B, Borgå

Tel. 019-501128 byråGSM 0400 493 230,

www.advolaw.fi

KURT SJÖBLOMAdvokat

Ystadsg. 10A2, 10600 EkenäsTel. 019-241 1050

www.advokatkurre.fi

[email protected]

Vi hjälper dig i livets alla skeden!* Gåvobrev * Äktenskapsförord* Testamenten * Bouppteckningar* Arvskiften * Rättegångar mm.

Vicehäradshövding Filip MarkelinBrändövägen 4, gatunivå, 00570 HelsingforsTel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

För allt du bryr

dig om i ditt hem.

Har du något som är extra viktigt och speciellt för dig? Tillsammans fixar vi den bästa försäkringslösningen.

Ta kontakt. Ring 010 80 81 80* eller kom på besök. Du hittar vårt närmaste kontor på adressen folksam.fi.

*Från fast linje 8,35 cent/samtal + 3,20 cent/min, från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 19,20 cent/min.

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIKBouppteckningar, arvskiften,

testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking

Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313*

Vasa, tfn 010 247 5185**Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Tryggare kan ingen vara

Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 HelsingforsSandvikskajen 13, 00180 HelsingforsTfn. 050-356 2475

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

ZZZLindqvistKuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour [email protected] www.hautaustoimistolindqvist.fi

för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet iÖsterbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten ochdonationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius,tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN

Om ädla känslor”Sången ädla känslor föder, hjärtats nyckel heter sång”

Såhär i efterdyningarna av den utomordentliga PangSÅNGFesten i Esbo erinrar man sig osökt det-ta, så sant som det är sagt. Man varifrån kommer riktigt citatet. I de flesta manskörer bör man veta det, för där har den sången sannolikt hört till reper-toaren. Den börjar mycket pampigt med orden ”Dåne liksom åskan, bröder, högt vår fosterländ-ska sång.” På min tid i Brahe Djäknar gick den bara under namnet Dåne lik.

Det är alltså en fosterländsk sång, och det fos-terland den handlar om är Sverige. Texten förut-sätter nämligen såväl trohetsed som ”liv och blod för Sveriges ära”. Och för säkerhets skull skall eden sväras av ”trogne bröder hand i hand.”

Men sedan tillkommer en oväntad poäng. Den ursprungliga texten är på tyska! ”Auf, ihr Brü-der, lasst uns wallen.” Den som skaldat detta heter Heinrich Weismann, tysk poet och teolog som levde åren 1808–1890. Den svenska versionen har gjorts av Johan Jolin (1818-1884), som var skåde-spelare, pjäsförfattare och översättare. Den tyska

ursprungsversionen handlar – föga överraskande – om ”das deutsche Vaterland” och Tysklands söner.

Jolin som alltså knåpade ihop den svenska tex-ten använde sången i en av sina teaterpjäser, där en grupp studenter kommer in på scenen sjungande just denhär sången. Teaterpjäsen bar namnet Barn-husbarnen eller Världens dom och spelades i Sverige någon gång i mitten av 1800-talet. Möjligtvis har världens dom och åskans dån någonting med var-andra att göra.

För att förstärka det internationella inslaget bör ytterligare nämnas att sångens tonsättare Joseph Hartmann Stuntz (1793–1859) egentligen var schweizare och verkade bland annat som för-ste hovkapellmästare i München.

Därmed öppnar sig den europeiska kulturen inför våra häpna ögon, med ett visst bistånd av Google, allt vetandes urkälla.

ANDERS G. LINDQVIST

UPPSNAPPAT

GOD TID 3/2015 21

www.sfp.fi FÖR ETT ENATÖSTERBOTTEN

Beta

las a

v CG

Carl-Gustav Mangs, Riksdagskandidat 2015 & 040-5023446 email: [email protected] www.facebook.com/cgmangs

1. Finlands ekonomi- Vi måste ta ansvar.

2. Arbete är grunden för vår välfärd.

3. Tillsammans är vi Finlands fram-gångsrikaste!

Valet är ditt!

11

Joakim Strand

15Annonsen betald av Strands stödgrupp

@Jocke_Strand

www.joakimstrand.fi

ÄKTA ÖSTERBOTTNISK AGENDA:• 20 000 Nya Jobb• Kvarkenregionen på världskartan• Aktiv språkpolitik• Bort med onödigt förmynderi

-En Rejäl Österbottnisk KRAFT till Finlands Riksdag.

- Jurist, Ekonom, Stadsfullmäktigeordförande i Vasa

RESULTAT FÖR FINLAND OCH HELSINGFORS”Vi måste få ordning på landets ekonomi så att fler arbetsplatser skapas. Så kan vi garantera de äldre trygghet och kvalitet i omsorgen. Ingen får lämnas ensam.”

Marcus Rantala, pol.mag. statssekreterare, riksdagsvalskandidat SFP i Helsingfors. 108

www.marcus.fiANNONSEN BETALD AV SVENSK METROPOL

www.sfp.fi

ANNA-MAJAHENRIKSSONVåra äldre behöver mötas med respekt. Det ska kännas tryggt att åldras.

AN

NO

NSE

N B

EKO

STA

S A

V S

TÖD

GR

UP

PEN

Mina tankar och åsikter:www.patrikhellstrom.fi

Patrik Hellström”Ett tryggt och gott samhälle

skapas när varje ny generation hedrar sin far och sin mor.”

52

Sten Öhman Nyutdimitterad pensionär i Nylands valkrets, Hangö. Full av energi att ta sig an pensionärernas vardag i riksdagen.

224

22 GOD TID 3/2015

Beta

ld a

v Li

bera

libus

rf

www.carlhaglund.fi

kunnig – modig – tydlig

CARL HAGLUNDKandidat för hela Nyland

Rurik kan det Österbotten vill

Annonsen betald av Österbottens Framtid r.f.

Österbottens välmående skall tryggas, genom företagsamhet, balanserad ekonomi och omsorg för varandra.

Jag vill arbeta för ett Finland och ett Österbotten där svenskans ställning är stark.

Min vision för Österbotten• 42 år, politices licentiat• Sambo, fem barn• Talar sex språk, inkl. ryska• Generalsekreterare för Sfp

i riksdagen• Ministermedarbetare

i regeringen• Chefsmedarbetare

i EU-parlamentet• Kommundirektör

i Korsholm

Rurik kan och vet

Kom och träffa mig. Mer info i min kalender på rurik.fi.

Stöd mig med ett SMS!

2

– för en bättre framtid

AN

NO

NSE

N B

ETA

LD A

V KA

MPA

NJG

RUPP

EN

Landsbygdens val

Mats Nylund

PMS 360 C

PMS 359 C

Lands-bygdens röst

Annonsen betalas av: Landsbygdens Väl

13

“I tuffa tider behövs det hårda tag för mjuka värden.

Att känna medmänsklighet med andra är att respektera sig själv.”

Be

tala

re:

Pro

Eg

en

tlig

a-F

inla

nd

rf.

STEFAN WALLIN

pol.mag., riksdagsledamot

35

www.stefanwallin.fi

Att bo hemma ska vara ett val, inte ett tvång.

Det preventiva arbetet ska prioriteras högre.

[email protected] • 050 511 3029 • mikaelanylander.fi

Stöd

grup

pen

Mik

aela

201

5

riksdagsledamot

GOD TID 3/2015 23

BJÖRN MÅNSSON

Det är viktigt med politisk erfarenhet - leder SFP:s grupp i stadsfullmäktige - har varit riksdagsgruppens generalsekreterare - skrev ledare om politik i HBL i 27 år

Men ännu viktigare är livserfarenhet - pappa till tre vuxna pojkar och faffa till fyra barnbarn - själv 62 år gammal och har en mamma som är 92 - har alltså hunnit lära också av livet

HELSINGFORS

105

- för en mänskligare röst i riksdagen

Annonsen betald av stödgruppen för Mikaelas riksdagsvalskampanj

www.mikaelabjorklund.net

4

Erfarenhet är i dessa tider guld värd

BJARNE KALLIS

www.bjarnekallis.fi

BK-t

ukiy

hdis

tys

96Annonsen betald av stödgruppen

”Ole byggde en bro, jag vill fort-

sätta att bygga en mellan generatio-

nerna.”Mikko Ollikainen

Annonsen betalas av Enat Österbotten r.f

www.mikko.nu nr.

Rösta på

Österbottning - På riktigt!

.nu14

46

”Omsorg om människan är en viktig byggsten

i vårt samhälle”Rakt på sak

Christel Liljeström

209Nyland

betald av Kampanj Liljeström

Stina Lindgård Kyrkoherde/arbetshandledare Nyland Vi tillsammans för utveckling och reslutat Kontakta mig gärna: Tel. 0400438854/ http://stinalindgard.simplesite.com valbidrag: https://www.lyyti.fi/group/bidragsfpnyland Annonsen betalas av Stina Lindgårds stödgrupp

210

24 GOD TID 3/2015

Patrik jobbar för;

Barn- och unga (skolföreståndare mm)De äldre (arbetande ledamot i Samfundet Folkhälsan)Kulturen (förbundsordförande för FSSMF)

Kandidat i Nylands valkrets

Annonsen betald av Patriks stödgrupp

207Gör ett gott val!

Välj Patrik

Karlsson

Förvärvsarbetande fembarnsmor

“Jag vill jobba för Trivsel, Trygghet och Tolerans”.

Nyland 204

SAMSPELET MELLAN HÖRSEL OCH MINNEMöte för sakkunniga och studerande engagerade inom hälsovård och för personer med nedsatt hörsel eller minnesproblem och deras anhöriga.

15.4.2015 klockan 16.00–18.30

Plats: Folkhälsans föreläsningssal Arenan, Topeliusgatan 20, 00250 Helsingfors

Föreläsningar:Ordförande för mötet: Professor Hans Ramsay, verksamhetschef för HUCS Huvud- och halscentrum

Kimmo Saloranta: Hörandet och öronläkarens insats, 30 min.

Saloranta är specialist i öron-, näs-, och halssjukdomar med stor erfarenhet av audiologi.

Han är uppskattad tidigare kolumnist i tidningen Vi Hörs.

Helena Ahlers: Minnesproblem och demens, 15 min.

Ahlers är Folkhälsans sakkunniga på minne och demens. Hon har ett digert föreläsningsprogram och stor erfarenhet av minnesomsorg.

Jerker Rönnberg: Psykologi och kognitiva faktorer i hörsel och demens, 60 min.

Rönnberg är professor i psykologi vid Linköpings universitet och ledare för Institutet för handikappvetenskap och Linnécentrum HEAD. Han är ursprungligen minnesforskare men hans inriktning mot mänskans kognitiva repertoar ledde vidare till studier kring hörande och hörselhandikapp.

I mötet ingår paus med frukt och vatten. Fritt inträde.

Arrangör: Helsingforsregionens hörselförening rf, Folkhälsans förbund och HiA, Hörselskadade i Arbetslivet.

Kontaktpersoner:Folkhälsan: Helena Ahlers, [email protected], tfn 050 380 7181

Helsingforsregionens hörsel-förening: Harriet von Koskull, [email protected], tfn 050 522 7841

axell

50http://maygretaxell.com

Jag vill arbeta för ett tryggt, stabilt och företagarvänligt land.För en bra start till barn och ungdom.En rättvis beskattning för pensionäreroch kvinnor. Du skall få vara unik!

May-Gret

Kunnig. Erfaren.

Pålitlig.

KRISTET SAMHÄLLSANSVAR

Stig KankkonenDin kandidat i Nyland.

www.kankkonen.net

Stig in.

206.NYLAND

MOD OCH ENERGI TILL RIKSDAGEN

Jaana Shelby, Företagare, Översättare

Egentliga Finlandblog: aktivistimutsi.blogspot.com

99

Jeanette Ljungars- med Hjärtat för DigLivskvalitet åt alla!

57

GOD TID 3/2015 25

192Nyland

12

KRISTET SAMHÄLLSANSVAR

”God omsorg till de som behöver. På båda språken!”

Folkvett. Kvinnokraft. Österbottnisk vilja.

till riksdagen!

Wivan Nygård-Fagerudd

Betald av stödföreningen för Wivan Nygård-Fagerudd

Bed Invest Vixvägen 28, 64200 Närpes

[email protected] 044 2573744

1.Sov gott utan sömnmedel.2.Minska risken för demens.3.Sömnbrist kan leda till hjärt sjukdomar.Investera några hundralappar och höj livskvaliteten.Bed Invest erbjuder förmånliga sängar, madrasser och bäddmadrasser. Mer info www.jarven.se

Beställ på internet eller via telefonwww.saltbutiken.se • Tel 0390-418 00

Testa DSI Saltinhalator du också. Flera tusen nöjda kunder kan inte ha fel!

Problem med andningen?

1KLASS

DSI Saltinhalator är ett tryggt val!

Problem med andning eller hosta?– Att inhalera bergssalt har hjälpt mig, säger Henry Jansson.

Under många år kunde Hen-ry Jansson, 74, knappt gå upp ur sängen på morgonen på grund av andningssvårighe-ter. Han lider av astma, KOL och allergi.- Redan efter en vecka

kändes det lättare att andas, säger han.

Inte tid att bli förkyld!- Jag håller mig frisk tack vare DSI Saltinhalator, säger Alexandra Schauman.

Som professionell konstå-kerska som turnerar med ishower världen över är hon ständigt på resande fot.Jag inhalerar saltlu� varje dag, säger Alexandra. -Tack vare den klarar jag mig undan svåra förkylningar och in� uensor.

Saltluft bra för luftvägarnaDSI Saltinhalatorn innehål-ler kristaller av naturligt rent bergsalt, halit. Inhalering av saltluft renar och skyddar luftvägarnas slemhinna.

☎☎☎☎☎ 09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

DEBATT

Ålders-rasism i våra partierNu inför riksdagsvalet verkar det som om man inom landets parti-politik allt mer skulle inrikta sig på att förstärka det egna parti-ets ställning. Ur de äldres synvin-kel betraktat tycks inget parti eller någon organisation på allvar beva-ka de äldres intressen. I dagens läge råder det dessvärre en viss ålders-rasism genom att vissa människor bemöts sämre.

Helt konkret framgår detta ur pen-sionärernas intresseorganisation PIO/Eetu:s inemot 80 sidor omfat-tande enkätundersökning, rubri-cerad Huomisen kynnyksellä 2013 beträffande landets 55–79 åringars framtidsutsikter. Är det nu faktiskt så att ”allt för gamla” till och med 80 år fyllda personers nytta i sam-hället enligt våra politiska partier över huvudtaget icke behöver note-ras, att deras åsikter helt nonchale-ras samt en eventuell medverkan i kommunalfullmäktige respektive riksdag ifrågasätts ?

Granskar man resultaten i ovan-nämnda rapport finner man bland annat klara skillnader mellan inter-vjusvaren från de ”organiserade” och de ”utomstående” pensionä-rerna. De senare nämnda är mer försiktiga i sina uttalanden, speci-ellt i lovordande bemärkelse. Man lägger också märke till att mången av de förstnämnda (en dryg tredje-del) dessvärre förhåller sig aningen kritiska till förbundens verksamhet, vilkas sammanträden ibland till och med klassas som ”pratmöten utan något betydelsefullt innehåll”.

Vidare konstateras i rappor-ten en konsekvent skillnad mel-lan finsk- och svenskspråkiga pen-sionärer genom att antalet ”Kan ej säga”-svaren är betydligt fler bland de svenskspråkiga.

Den digra rapporten, utförd av TNS Gallup, återspeglar med öns-kad tydlighet att åldersrasism inte upplevs i vardagen, men finns som underliggande attityder eller åsikter vilka blir synliga först i relation till enskilda händelser. Ser man på all grafik i rapporten märker man att inemot 70 procent av åldersgrup-pen 75+ någon gång har drabbats av åldersrasism, vilket tyder på en svag ökning. Aprilvalet blir intressant ur de äldres perspektiv sett. Förvisso skulle samhället vara betjänt av en på statlig nivå tillsatt äldreombuds-man för bevakande av alla landets 1,1 miljoner pensionärers intressen.

STEN LINDHOLM

Träskända

DRAMA CONNECTING PEOPLESEMINARIUM DEN 10–11 JUNI I HELSINGFORSVilken roll spelar drama i äldrevår-den? Vilken är relationen mellan konst, hälsa och välbefinnande? Tillhör konst och kultur alla obero-ende av ålder? Hur vill vi att äldre-vården ser ut i framtiden? Kan man behandla svåra och tunga saker hos äldre genom drama?

Detta och många andra frågor kommer att diskuteras under ett seminarium, Drama connecting people i Helsingfors Arbis i Helsing-fors den 10–11 juni 2015. Temat för seminariet är drama i äldrevården och i seniorverksamheten. Semina-

riets program består av föreläsning-ar, workshops, föreställningar samt presentationer av olika case, både nationella och internationella.

Professor Margret Lepp från Göteborgs universitet kommer att föreläsa om Drama för kommunika-tion och gemenskap i äldrevården. Professor Margret Lepp utbildar vårdpersonal i drama i Göteborg. Under seminariet presenterar olika aktörer projekt och metoder både i äldrevården och i seniorverksam-heten.

Den övergripande målsättningen

är att öka välmående och social inklusion, det vill säga kommu-nikation och delaktighet både på det individuella och samhälleliga planet. Projektets samarbetspart-ners är The University of Chester i England, Moreno Center i Estland, Bildungswerk für Theater und Kultur i Tyskland och Föreningen för drama och teater, DOT rf i Hel-singfors. Projektets internationella partners kommer under seminariet att bland annat att tala om drama bland 50+ i Tyskland och socio-drama i vården i Estland.

Seminariet riktar sig till alla som arbetar inom äldrevården och i seniorverksamheten; vårdare, kul-turarbetare, konstnärer och alla som är intresserade av att utveckla drama bland äldre. Reservera några junidagar i Helsingfors för att disku-tera angelägna frågor.

Vill Du veta mer gå in på www.dotdot.fi eller ta kon-takt med Birgitta Snickars-von Wright på adressen [email protected] eller per telefon 045-1170933.

26 GOD TID 3/2015

Livet i skärgårdenPensionärsklubben Festingarna i Nagu har 174 medlemmar. Medel-åldern är rätt hög och alla orkar inte vara så aktiva. Månadsmötena är ändå populära och i Församlings-hemmets stora sal samlas man för att umgås, dricka kaffe, lyssna till aktuella talare samt delta i allsång och lotteri.

Årsmötet 18.2 ägde rum på ung-domsgården Framnäs. Dagens tala-re var Nagusonen, ÅU:s chefredak-tör, Pär Landor. Åhörarna fick sig många goda minnen till livs, men tog också tillfället i akt att klaga över den ofta uteblivna lördags-tidningen. Eftersom sortering och utbärning sköts av en annan firma, gäller det att samarbeta inom regio-nen så att alla får sin tidning medan den ännu är färsk. Livet är lokalt. Tidningen är viktig för prenume-ranten men också tvärtom. Alla kan eller vill inte läsa sin ÅU på nätet.

Vid årsmötet kom man ihåg de medlemmar som gått bort under året och tände ljus för var och en av dem. Men livet går vidare och vi har medlemmar som har varit med i styrelsen redan år 2001 då fören-

ingen grundades. Leena Valkama är en sådan person. Leena var med och bildade Festingarnas hemsida på nätet, hon har utarbetat Fes-tingarnas sångbok och hon är aktiv inom Nagu Pensionärskör. Festing-arna samarbetar med Röda Korset i Nagu och Leena har varit en ivrig Röda Korsvän. Leena är väl värd det förtjänsttecken i silver med tillhö-rande diplom, som hon fick motta på årsmötet.

Det kan tyckas att en liten fören-ing i skärgården, där avstånden är långa och möjligheten till aktivite-ter är begränsad, inte gör så myck-et. Men visst händer här saker. Den nygrundade pensionärskören som har cirka tolv medlemmar, har fått sig en riktig vitaminspruta tack vare vår duktiga kantor Anne-Marie Taulio. Att kören dessutom kom iväg till PangSÅNGFesten i Esbo, gav den en extra kick. Vi kan nog, alltså duger vi.

Festingarna har flera smågrupper där man kan delta efter eget intres-se. Seniordansen under Maja Fri-mans ledning har pågått i många år.

Simhallsresor till St Karins, bow-

ling i Pargas, 60+-gympa, kortspel på Grannas, pétanque på somma-ren och biljard på vintern, är gamla kända begrepp.

Teaterresorna till Åbo, Helsing-fors och Fallåker vill ingen gå mis-te om.

Snackbaren inleder sitt sjunde år med träffar en gång i månaden. Vi träffas i gamla Kommunalstu-gan som har blivit en populär sam-lingsplats för både gamla och unga, sedan kommunens verksamhet där har upphört. Snackbaren kör van-ligen med ett tema där man får komma ihåg. Gamla brev, föremål, fotografier, personer med mera har diskuterats under åren.

Vi har också bjudit in intressan-ta personer och vi har gjort utfär-der. Senaste vår for vi till Jurmo. Den 25 februari i år besökte vi Vil-la Käldinge och hälsade på vänner-na i Kårkullaboendet. Det var fyra år sedan senaste besök (God Tid 3/2011). Vi drack kaffe och sjöng tillsammans. Ett av de trivsam-maste boenden man kan tänka sig.

En nyare form av verksamhet är motionsrundorna ute i bygden. Vi startar med bilar från centrum till en by, där någon med lokalkänne-dom kan berätta om gamla tider och redogöra för byns historia. Det här har blivit en trevlig form av samvaro. En del går med stavar, alla hänger med. Ingen lämnas ensam. Ett sätt för icke bilburna att komma ut och träffa folk och se andra vyer än vägen till butiken. Gemensam-ma kaffepauser har förekommit. I en fönsterverkstad. På en fähus-vind. Uppe på berget Smörasken. En egen vattenflaska går också bra.

IT-caféet har blivit årets hit. Också det i Kommunalstugan. Seniorer med datorer. Varje måndag samlas nyfikna vetgiriga seniorer för att utbyta idéer och ställa frågor. En

ovärderlig hjälp har vi fått av Gusse Laurén (årets vän) och Olof Pet-tersson (lokal vän). Frågorna haglar över dem, men de har tålamod. När nöden är som störst, är hjälpen när-mast. Femton ivriga Festingar biter sig fast. Gå in på nätet och kolla Festingarnas hemsida. Där har vår hemsideexpert Gitta Franzén satt in mycket bilder.

Minnesträning är vår nyaste ”sport”. Marina Grunér från Alz-heimerförbundet är en kunnig leda-re. Med kluriga frågor och finurliga bilder testar hon vårt dåliga minne. Det blir mycket skratt fast minnet sviker. Vad var det jag höll på med? Bäst att börja om från början. Vil-ken tröst att vi ändå i grunden är

rätt lika. Alla väntar på våren. Så här tidig har den aldrig varit. Joo, våren 46 var varm och skön. Nej, nej, det var nog 47.

Hur som helst, vårliga marshäls-ningar från Skärgården.

Önskar FESTINGEN BETTAN

Närpespensionärer vinterfestade i PörtomSå var det dags igen för Närpes pen-sionärsförenings vinterfest i Pör-tom. Det har blivit tradition med en sammankomst i Pörtom på vår-vintern eftersom många medlem-mar är bosatta i Pörtom. Som van-ligt var tillfället välbesökt, cirka 60 medlemmar tog tillfället i akt att träffas och umgås.

Denna gång var det de munt-ra musikanterna Klas Carlsson, Sven Söderlund och Helge Sten-back som stod för den musikaliska underhållningen. Deras repertoar är glad och sprittande och består

av både egna låtar och andras kän-da låtar. Thorolf Westerlund ledde allsången.

Föreningens ordförande Roy Wilson hälsade välkommen och presenterade spelmännen och för-eningens styrelsemedlemmar. Sam-tidigt avtackades tidigare styrelse-medlemmar.

Dagens gästföreläsare var Moni-ca Sirén som belyste hur man kan förebygga benskörhet (osteoporos) i vardagen. Hon hade gått pensio-närsförbundets kurs Skön men skör

i höstas och ville nu dela med sig av sina kunskaper.

Varför blir vi bensköra på äldre dar? Det kan vara en störning i ske-lettets ämnesomsättning som gör att mineraltätheten minskar. Pri-mär osteoporos kan orsakas av hög ålder, menopausen eller vara ärft-ligt betingad. Sekundär osteoporos kan uppstå efter en bakomliggande sjukdom och utlösas av läkemedel.

Hur vet vi om vi är benskö-ra? Det första tecknet kan vara benbrott och som regel minskar kroppslängden. Mineraltätheten

i benbyggnaden kan minska med 25–30 proccent.

Vad kan vi göra för att förebygga?Motion är alltid bra, helst 4

gånger per vecka. Promenera, springa, simma, cykla och styrke-träna på gym.

Sunda levnadsvanor, det är till exempel aldrig för sent att sluta röka.

Mångsidig kost. Seniorer behö-ver ta D-vitamintillskott hela året. Kalcium är en viktig byggsten, en 60-åring behöver 800 mg kalcium/dag.

En annan aktuell fråga är trygg-het i hemmet. Som känt så sker de flesta olycksfallen i hemmet. Vi bör planera vårt hem med tan-ke på att vi blir äldre och svagare. Undvik lösa mattor och lösa slad-dar. Använd halkskydd i badrum och stödhandtag på lämpliga stäl-len. Tänd lampan på natten, famla inte i mörkret. Klättra inte på sto-lar och pallar, be någon annan om hjälp i stället.

Pensionärsföreningen bjöd på kaf-fe och därefter informerade Roy Wilson om föreningens verksam-het och vad som är aktuellt inom den närmaste framtiden.

Programmet varvades med all-sång och solosång av Helge Sten-back. Eftermiddagen gick snabbt och jag tror att vi alla var överens om att det var en väl använd efter-middag. Vi ser fram emot nästa träff.

MÄRTA BACKLUND

Kalle steg upp när han sjöng för oss. Både han och Rolf sjunger i kör.

Ettan fick ny ordförandeRolf Rosenberg valdes till ny ordförande vid Helsingforsför-eningen Ettans årsmöte den 9 februari.

Nyvalda styrelsemedlem-mar är Marianne Falk, Birgit Rantala och Ulf Wahlström, som valdes till sekreterare. Sty-relsemedlemmar är också Ossi-an Enkvist, Carola Sundius, Kaj Kiljander som omvaldes

till skattmästare och Kristina Roos omvaldes till viceordför-nande. Vår tidigare ordförande Bo Forsström, som undanbett sig återval kvarstår tillsvidare som resekoordinator.Till sist några plock ur fören-ingens kommande vårprogram: I april tittar vi på teatern bakom kulisserna och 18–21 maj reser vi till det vårfagra Åland.

Leena Valkama tilldelades förtjänsttecken i silver. Festingarnas ordförande Raili Svahnström läste upp motiveringarna och viceordförande Olli Turunen fäste förtjänsttecknet.

Festingarna lyssnar på Rolf som berättar om livet på Villa Käldinge.

GOD TID 3/2015 27

Glädje i akvarellmålningI Helsingfors finns det flera akvarell-grupper på svenska, förutom de på Arbis. Några av dessa är Konstklub-ben AV , vid Arbetets Vänner och Akvarellgruppen vid Helsingfors-Mission.

I dessa grupper samlas kontinu-

erligt sammanlagt 25 pensionärer, som med glädje till konst tillsam-mans målar akvareller, akryl-, pas-tell-, bläck-,och kolmålningar.

Tidvis har grupperna en kursle-dare som lär ut olika teknik. Mari-na Ciglar, Hanna Uggla och Oleg

Donner har turvis fungerat som lärare. Dessa har var och en på rätt olika sätt framfört sina läror. Musik har ofta ingått som inspirationskäl-la.

Förutom själva målandet är kaffestunderna efteråt en av höjd-

punkterna. Vi går igenom arbetena och förbättrar världen med allehan-da diskussioner.

Vår- och julfesterna samt den årliga konstträffen på AV är popu-lära tillfällen. Därutöver ordnar grupperna utställningar varje vår i sina utrymmen i Helsingfors.

På sommaren träffas flera av del-tagarna i grupperna till en konst-

träff på Kilen i Sideby. Det är ett tillfälle att få måla sommarmotiv tillsammans med Sydösterbottnis-ka akvallerister.

Akvarellmålningen har gett många pensionärer ett nytt innehåll i till-varon.

Text KRISTIAN TEIR

Foto INGE MARTONEN

Vändagen till ära …förgyllde vi tillvaron för de boende på vårdcentret i Smedsby i Korsholm.Vi – det är folkdansare i Föreningen Brage i Vasa och folkdansare i Solf folkdanslag. Vi vill ju få visa upp de färdigheter som våra övningar lett till. Så sant som det är sagt; övning ger färdighet.

Vid ett övningstillfälle i Bra-ge framfördes ett förslag om att vi skulle höra oss för om vi är väl-komna att uppträda för klienterna som bor på äldreboende. Eftersom både Brages och Solf folkdanslag har samma eminenta spelman, nämligen mästerspelmannen Karl-Erik Berg, så gick vi in för att göra gemensam sak och uppträda till-sammans. Ju fler vi är tillsammans ju gladare vi blir. Vi sammankom till en gemensam övning på Can-tare i Vasa som är Brages ordinarie övningslokal. Det blev lite trångt men vad gör det när man trivs och har trevligt tillsammans.

Det var 20 folkdansare, två instruk-törer och spelman som samman-strålade för att ”liva upp” de boende på tre skilda avdelningar. Eftersom vi själva har uppnått en rätt akt-ningsvärd ålder så var det någon i danslaget som befarade att det fanns risk att vi själva skulle bere-

das plats på äldreboendet. Så blev det inte – vi är trots allt som folk-dansare rätt så vigulanta. Det tycker vi själva och det får man ofta höra folk i gemen tycka. För att klara av att dansa är det viktigt att hålla både kroppen och knoppen i skick.

Vi uppträdde med Kopparsla-garn, Vrethallapekarn, Flickor-na kom från skären, Kyttanvals-in, Nymodig åtta, Solf schottis, Åh Susanna och avslutade med salongs-dansen Mignon. Danserna presen-terades av instruktör Britta Lund.

Medan dansarna hämtade andan efter första avdelningen danser pre-senterade instruktör Annina Yli-koski våra folkdräkter. Publiken fick också berätta om de själva burit folk-dräkt i yngre dagar. Rätt många hade haft folkdräkt så det var trevligt för dem att återuppleva de färggranna österbottniska folkdräkterna.

Efter att ha uppträtt med alla dessa danser på tre olika avdel-ningar så kändes det väldigt skönt inombords då vi visste att det säkert förgyllt tillvaron för många och eftermälet var: Kom en annan gång – det var så roligt att se er dansa.

KARIN

Carl Haglund gästade IngåPå månadsträffen i februari hade vi som gäst försvarsminister Carl Haglund. Efter välkomsthälsning-arna presenterade ordförande Kaj Sjöblom vårens verksamhet och sekreterare Disa Flythström redo-gjorde för vårens teater- och andra resor samt utfärder.

Carl ”Calle” Haglund behand-lade i sitt anförande allt från säker-hetspolitiken, terrorverksamheten, vårdreformen till statsekonomin. Vapenvilan i Ukraina har trätt i kraft, men våldsamheterna fort-sätter. Bristen på förtroende är stor.

Vi skall vara tacksamma för att vår statsledning hållit oss utanför konflikterna samt att landet har en trovärdig försvars- och utrikespo-litik. Tragiska terrordåd i Paris och Köpenhamn visar hur sårbara våra öppna samhällen kan vara. Fin-land sänder skolningstrupper för att bekämpa ISIS. Det är beklag-

ligt att se hur unga mänskor sympa-tiserar med terrorister på internet.

Vad det gäller vårdreformen vis-ste ingen av de närvarande vad den egentligen går ut på. Kommuner-nas bestämmanderätt försvinner. Enligt Calle koncentrerar man sig nu på att lösa förvaltningsfrå-gor istället för att koncentrera sig på hur man skall lösa vården av patienterna.

Statsekonomin är minst sagt knepig efter en lång nedgångspe-riod. Det finns många orsaker till den ekonomiska krisen, inte minst att världsekonomin har stagnerat. I Finland har 80 000 arbetsplatser försvunnit men tron på morgon-dagen är ljusare. Med tanke på våra barn och barnbarn kan staten inte fortsätta upplåningen. För tillfäl-let närmar sig Finlands statsskuld 100 000 000 000 euro.

Föreningens medlemmar ställ-

de frågor om Sote, beskattningen, företagsverksamheten och export-industrins nedgång.

Carl Haglund avtackades och författaren Dorrit Krook överräck-te sin bok Solbrädet (skriven 1992 i Västanfjärd). Därefter åkte han vidare för att hämta hem barnen från dagis och laga mat till dem.

Kaffe följde med fastlagsbullar och kakor. Värdinna var Gea Lind-holm med Leena Maunu, Marga-reta Biström, Saga Mandelin och Brita Wirtanen som medhjälpare. De skall ha ett stort tack.

Irita Talling berättade om ons-dagsträffarna som anordnas varan-nan onsdag på Malmgården med början klockan 17.

Sedvanligt lotteri med många vinster och Nu går sista visan avslu-tade träffen.

KS

Fr.v författaren Dorrit Krook. ordförande Kaj Sjöblom och förvarsminister Carl Haglund

Kaffestund på Konstklubben AV. Från vänster Kristian Teir, Barbara Leisten, Carola Sundius, Irma Kockberg, Ulla-Stina Gustafsson, Cris Vocke och Cita Gylling.

Akvarellmålning på AV. Från vänster Irma Kockberg,

Ulla-Stina Gustafsson, Ilse Berlin och Barbara Leisten.

Folkdansare från Föreningen Brage i Vasa och Solf folkdanslag samt mäster-spelmannen Karl-Erik Berg underhöll på vårdcentret i Smedsby på vändagen.

28 GOD TID 3/2015

Wasalines försäljnings- och marknadsföringschef Maria Böling guidade resenärerna genom rederiets utbud.

Koordinatorer på lärorik kryssningEtt tjugotal personer deltog i den resekoordinatorkryssning som Wasaline, i samarbete med Lokal-Tapiola och Visit Umeå, anordnade den 4 mars.

Under under eftermiddagen på sträckan Vasa–Umeå fick resekoor-dinatorerna veta allt som är värt att veta om Wasalines resor, kryssning-ar och hotellpaket av Wasalines för-säljnings- och marknadsföringschef Maria Böling.

Även Umeå gicks igenom grundligt. Åhörarna fick höra om det nybygg-da stadsbiblioteket, Gitarrmuseet, shoppinggalleriorna och flera nya hotell. Mycket av förnyelsen och byggandet har en klar koppling till Kulturhuvudstadsåret 2014.

Och en värdig kulturhuvudstad har nog Umeå varit, med tanke på det stora kulturutbud i staden och dess omgivningar som presentera-des.

Matias Viitala från LokalTapiola stod för den ”allvarliga” delen av programmet, nämligen reseförsäk-

ringar. Hans pedagogiska föreläs-ning om fortlöpande reseförsäk-ringar respektive tidsbegränsad reseförsäkring var en välkommen påminnelse om hur viktigt det är att se till att man är försäkrad i sam-band med resor.

Det må vara tråkigt och irrite-rande om man blir av med bagaget, men den verkliga katastrofen kan dyka upp om man blir sjuk eller skadad under resan. Det är då peng-arna börjar rulla, ifall försäkringen inte är i skick.

Efter detta digra program hann resekoordinatorerna även snabbt träffa resekoordinatorerna från SPF Seniorernas Västerbottensdistrikt innan dessa steg i land i Holmsund.

Hemfärden inleddes med Skär-gårdsbuffé. Nöjda kommentarer hördes om maten. När alla var mät-ta och nöjda tog de flesta en tur via den lilla butiken.

Kvällen avslutades i baren där Charles Plogman och Rosette bjöd upp till dans.

Västerbottningarna Torbjörn Stenberg, Torbjörn Nilsson och Östen Eriksson från SPF Gnistan i Vännäs och österbottningarna Henrik Svarfvar, Gustav Rönnlöv och Patrick Ragnäs hann med en kort pratstund på Kvarken.

Österbottnisk valdebattPensionärsförbunden i Österbotten ordnade gemensamt en intresse-bevakningsdag på Härmän kuntokeskus den 9 mars.

Förbundsordförande Ole Norrback inledningstalade vid tillställningen i egenskap av PIO:s ordförande.

Alla riksdagspartierna, utom De gröna, var representerade i val-debatten.

Ämnen som diskuterades var framför allt frysningen av pen-sionsindexet, SOTE-reformen, kommunreformen och närståen-devårdarlagen.

Någon hetsigare debatt uppstod

inte bland paneldeltagarna, vilket antagligen till stor del berodde på det stora antalet medverkande och det strikta ”tur och ordning”-sva-randet. Det två timmar som var utmätta för debatten lämnade inte heller allt för mycket utrymme för frågor från publiken.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Riksdagskandidaterna Kauko Turunen, KD; Helena Lahtinen, KD; Johanna Paloranta, C; Paula Sihto, C; Harri Salonen, Saml; Bjarne Kallis, Saml; Irma Kemppainen, Sannf; Juha Rikala, Sannf; Rurik Ahlberg, SFP; Janina Lepistö, SDP; Jukka-Pekka Matintupa, SDP; Eila Aarnos, VF och Antti Perkkalainen, VF deltog i Österbottenpensionärernas valdebatt i Härmä den 9 mars.

Valdebatten i Härmä lockade över 100 åhörare.

– Många frågor är viktiga för oss pensionärer. Det måste finnas bra boenden som folk har råd med. Att motverka ensamhet

ligger oss varmt om hjärtat. Vår pensionärsförening Vi Norrifrån

ställer upp och ordnar dans några gånger i året för dem som bor

på Pettersborgs seniorboende i Karleby. Och så borde äldreråden få mera makt än vad de har i dag,

säger Greta-Lisa och Nisse Nilsson som fanns med bland åhörarna på

valdebatten i Härmä.

GOD TID 3/2015 29

Skicka ditt favoritrecept till God Tid!Har du något recept som du vill dela med dig av till God Tids läsare? Skicka i så fall in receptet till [email protected]. Bifoga gärna även en kort presentation av dig själv och hur du kom att fastna just för detta recept. Du får gärna

bildsätta receptet om du har något lämpligt foto. Vill du hellre skicka in receptet per post så är adressen

God TidKatarina Bengs-WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 Vasa

Rose-Marie Pitkänen från Esbo bidrar med receptet denna gång och berättar hur det kom sig att hon valde att dela med sig av Fru Zorns kakor till God Tids läsare.

”Jag hade skötebarn på dagarna. Lille Antti var så sjuk att han var tvungen att ha med egen specialmat som han åt. Det kändes svårt att äta den vanliga maten i Anttis åsyn, så jag fick äta i smyg.

När Antti blev frisk så fick han en liten kaka att smaka på. Antti tyckte att den smakade gudomligt. Så när han gick till butiken med sin mamma ville han ha Johannebröd, som jag kallade kakorna. Anttis mamma ville naturligtvis veta hurudana kakor Antti ätit och tyckt så mycket om.”

Fru Zorns kakor

1 ägg 200 gr brun farin200 gr smör 200 gr korinter300 gr vetemjöl 1 tsk bikarbonat (blandas i mjölet)

Beredning: Alltsammans arbetas ihop och degen får stå till dagen därpå.Utkavlas tunt. Kakor tas ut med runt mått och gräddas.

Fru Zorns kakor

Res för den goda smakenNu kan du välja och vraka! På de Röda båtarna inleds våren med

temamenyn Smakprov från Smakbyn à la Michael Björklund. Menyn serveras i alla våra à la carte-restauranger t.o.m. 30.4, också i den nya Wine & Dine-restaurangen på Viking XPRS, som åker mellan Helsing-fors och Tallinn. Dessutom har det ombord Viking XPRS också öppnats

en ny Fashion Shop-accessoarbutik. Mariella, som åker mellan Helsing-fors och Stockholm, förnyas under våren och kommer uppiffad tillbaka i

trafik 22.4. Mariella kommer att få bl. a. nya restauranger och hytter.

Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmånspris på rutt- och fritidsresor.

Helsingfors–Stockholm-kryssningfrån 40 €/C4-hytt

Dagskryssning till Tallinnfrån 14 €/person

Picknick-dagskryssning från Åbofrån 12 €/person

Dygnskryssning från ÅboViking Grace, kvällsavgång

från 44 €/I4-hytt

Boka online på vikingline.fi eller via vår resetjänst, tfn 0600-415 77 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Rätten till ändringar förbehålls.

Se Svenska pensionärsförbundets

medlemsförmåner:vikingline.fi/ formaner/spf

Café med IT och kaffeKorsholms Pensionärsförening har under vintern och våren ordnat IT-caféer på Seniorpunkten, Smedsby i samarbete med Folkhälsan.

Intresset för träffarna har varit stort, så föreningens sju handledare har haft fullt upp

– Vi har i stor utsträckning hål-lit oss till ”datorvärlden” nu under första omgången, men nog har även en och annan platta dykt upp, säger Martin Bäck, ansvarig för IT-träf-farna.

Deltagarna har fått komma med

sina IT-problem som handledarna försökt lösa. Dessutom har man haft olika teman där grundläggan-de saker som e-post, nätbanker och dylikt gåtts igenom.

Och så har man förstås druck-it kaffe, det är ju ändå ett IT-café.

Martin Bäck, ansvarig för IT-caféträffarna, handleder Sonja Mäenpää från Smedsby och Alfons Hagroos från Jungsund i datoranvändning.

30 GOD TID 3/2015

SUDOKU Lösningen finnspå motstående sida.

2 8 935 4 76 1 3

9 2 57 4

8 6 12

5 1 4 Finns sommarteater i Esbo 2015

Martin Widmark – Helena Willis Manus: Håkan Bäck Musik: Mats SundinRegi: Mika Fagerudd Koreografi: Anne Pihlström Dräkter: Sussy RäihäSånginstud.: Vesa Mäkinen Scenografi: Janne Siltavuori Byggare: Joakim Sjöroos

to 4.6 kl. 19, prem.lö 6.6 kl. 17sö 7.6 kl. 17må 8.6 kl. 19ti 9.6 kl. 19on 10.6 kl. 19

to 11.6 KvÅ!lö 13.6 kl. 17sö 14.6 kl. 17må 15.6 kl. 19ti 16.6 kl. 19on 17.6 kl. 19

må 22.6 kl. 19ti 23.6 kl. 19on 24.6 kl. 19to 25.6 kl. 19lö 27.6 kl. 17sö 28.6 kl. 17

Barn (4–12 år) 8 €, (även yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–)Biljetter via Netticket eller EBUF, vard. kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.org

Lars Rönn och hans roll i Svenskfinlands presshistoriaLars Rönn gjorde kanske ett miss-tag i att ge sina memoarer det föga anspråkslösa namnet Mr Husis har ordet, vilket har väckt en del förvå-ning. Mr Husis uppfattas natur-ligt som symbol för själva tidningen och dess journalistiska linje. Lars Rönns meriter låg emellertid på ett helt annat plan, han fick epitetet Mr Husis och också Mr Tidning för sin roll i ommöbleringen av den finlandssvenska tidningsvärl-den under 80- och 90-talens eko-nomiska turbulens.

I rollen som vd för Hufuvd-stadsbladet åren 1982–2000 kom han att bli den som dels initierade, dels genomdrev Konstsamfundets övertagande av Borgåbladet, Östra Nyland och Österbottningen, ope-rationer som på sin tid väckte stor uppståndelse i hela Svenskfinland men som sett i back spegeln kan ses som en räddning av mångfalden av finlandssvenska pressröster. Samti-digt drev Rönn aktivt på de omfat-tande och nödvändiga tekniska för-nyelserna i branschen.

Lars Rönns bok bygger på person-liga hågkomster och på mängden av ”samlade papper” som fyllde ett rum i sommarhemmet i Lovi-sa. Persongalleriet är stort och hans bedömning i de flesta fall positiv – inte minst beträffande idolen Jan-Magnus Jansson, vars chefre-daktörskap han ser som alla tiders största uppsving för Hbl. Men Rönn är också fränt kritisk, till exempel gällande företrädaren på

vd-stolen Per-Erik Lönnfors och Borgåbladets chefredaktör Rolf Gabrielsson.

Eventuellt kan man se angeppet på De äldres råd-kollegan Lönnfors som en orsak till den uppmärksam-made avrättning Ralf Friberg stod för i sin ”recension” av Lars Rönns bok i Hbl, på självaste julafton. Det är ett mysterium att Hbl:s kultur-redaktion dels valde just Friberg för uppdraget, dels lät ett näranog ärerörigt personangrepp gälla som recension.

Rönn har givetvis trampat på många ömma tår under sin kamp för den finlandssvenska pressen, men man kan svårligen betvivla hans kulturpolitiskt goda avsikter under den strukturomvandling han var med om att genomdriva.

Mr Husis har ordet är utgiven på förlaget Labyrinth Books.

MAJ-BRITT PARO

Med Tove Jansson i österledTove Jansson gav vid fyllda 75 år ut novellsamlingen Rent spel (Schildts 1989). Den handlar om två åldran-de konstnärer, Mari och Jonna och deras liv tillsammans.

Om att arbeta och älska, att res-pektera varandra och att vilja ha både närhet och rätt till avstånd när så krävs. Att bo mycket nära varandra, med bara en vind som skiljer åt hemmen i samma hus, att resa tillsammans, att vara med om både roliga och förskräckliga saker. Om att dela Ön och upplevelser på havet.

Nu 26 år senare återuppstår Mari och Jonna på Lahtis Stadsteater i föreställningen Kaksi naista ja meri. (Två kvinnor och havet). En finlandssvensk landvinning, värd att bekanta sig med!

Pipsa Lonka står för den väl-flytande kongeniala finsksprå-kiga dramatiseringen och Jonna Kuittinen för en suggestiv sceno-

grafi som finurligt växlar mellan hemmen i staden och livet på Ön – och tillåter avvikelser till Vilda västern. Eeva-Kirsti Komulainen spelar författaren och illustratören Mari och Ritva Sorvali konstgra-fikern Jonna.

Liksom i novellsamlingen Rent spel förstår vi att Mari är Tove Janssons alter ego och att Jonna i vekliga livet var hennes livskam-rat Tuulikki Pietilä. Men inte ett ögonblick ger föreställningen – lik-som inte heller boken – en känsla av att kika in i något privat.

Man känner igen mycket av Tove Janssons eget liv – visst. Jag har gått över vinden som förenar och skiljer åt de två hemmen i sam-band med en intervju – och vem har inte läst om Tove Janssons för-tvivlan över alla beundrarbrev som hon pliktskyldigast vill besvara.

I föreställningen suckar Mari över brevet som vill ha svar på frå-gan om livets innebörd. ”Skriv ett

svar om innebörden och kopiera det, så har du för framtida bruk”, föreslår den mera jordbundet prak-tiska Jonna.

Kaksi naista ja meri är en kärleks-berättelse i vilken förälskelsens ljuvhet har ersatts av den mogna känslans insikt om samhörighet trots behovet av egen tid, egna tan-kar, eget arbete och eget rum .”En insikt om att kärlek och att älska är en balans mellan avstånd och närhet”, som dramaturgen Pipsa Lonka uttrycker det.

Kaksi naista ja meri kan ses på Lahden Kaupunginteatteri fram till mitten av maj. Och det är inte slut med finlandssvensk land- och havsvinning i purfinska Lahtis efter det: i september har musika-len om Stormskärs Maja premiär på teatern!

Text CITA REUTER

Foto TARMO VALMELA

Ritva Sorvali som konstgrafikern Jonna och Eeva-Kirsti Komulainen som författaren/illustratören Mari i Kaksi naista ja meri på Lahtis Stadsteater. Pjäsen baserar sig på Tove Janssons novellsamling Rent spel.

Yoga- & skrivkurs på AxxellDet finns ännu några platser kvar på yoga- & skrivkursen i trädgårdsmiljö på Axxell Överby i Esbo. Kursen äger rum 19–21 maj. Kursledare är yogalärare Viviann Seege och skrivkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Inga förkunskaper krävs.

Också workshopen för unga skrivare 1–3 juni med författare Maria Turtschaninoff och Åsa Stenvall-Albjerg kan ta emot några deltagare till.

Gå in på www.axxell.fi och skicka en ansökan. Mera information ger kursledaren, e-post [email protected], tfn 0290 017722.

GOD TID 3/2015 31

Emil på RaseborgSamrådet i SPF Helsingfors ordnar lördagen den 27.6 en utfärd till föreställningen Emil i Lönneberga på Raseborg med start kl. 14 vid Kiasma.

Mer info kommer.

Beatles i LahtisSamrådet i SPF Helsingfors ordnar fredagen den 21.8.2015 en dagsutfärd till Lahtis med start kl. 10 vid Kiasma.

Konserten Sgt. Pepper’s – Beatles med Lahtis Symfoniorkester leds av kapellmästare Jaakko Kuusisto. I programmet deltar även sånggruppen Rajaton.

I priset 80 euro ingår buss, konsertbiljett, lunch och pausservering.

Anmälningar senast den 5.6.

Sibelius i LahtisSamrådet i SPF Helsingfors firar Sibelius 150-årsjubileum lördagen den 5.9.2015 med en dagsutfärd till Lahtis med start kl. 13 vid Kiasma.

Konserten, där symfoniorkestern leds av kapellmästare Okko Kamu, börjar kl. 17.00 och i konsertens program ingår: Aallottaret, Pohjolan tytär, Symfoni nr 6 och Symfoni nr 7.

Priset är 90 euro vari ingår konsertbiljetten, bussresan, lunch i Lahtis och pausservering.

Anmälningar senast den 30.3.

Anneli Schönberg, tfn 050 3362692 eller epost [email protected].

FörkyldSom en oinbjuden gäst om nat-ten infinner sig den – förkyl-ningen. Man vaknar på mor-gonen med rinnande näsa och dito ögon efter att ha lagt sig frisk. Trots vaccinationer och alla tänkbara preventiva åtgär-der har man insjuknat. Man har iakttagit noggrann hand-tvätt, undvikit att ta människ-or i handen, ätit massvis med frukt och grönsaker komplette-rade med motståndskraftsstär-kande medikament. Trots allt har man blivit förkyld vilket numera händer två gånger om året. Annat var det under de många åren som sjukhusbibliotekarie. Då var man tydligen immun mot för-kylningsbobbor.

Förkylningen har tvingat en att slå på bromsen. Det betyder inställda möten och avbokade uppdrag. Med handen på hjärtat känns det riktigt skönt att hoppa av ekorrhjulet. Man bidar sin tid i hemmets trygga vrå med intag av mixturer rekommenderade av bekantskapskretsen som inte är sen att ge goda råd. Ni vet – varm mjölk med vitlök, honungsvatten, varmt vatten med riven inge-fära och så ytterligare ingefära och citronvatten. Man dricker och dricker och dricker och snyter sig oupphörligen. Och så försöker man enligt de självutnämnda hälsoexperternas råd vila så mycket som möjligt med lager av kuddar under det värkande huvudet för att underlätta andningen fastän somliga andra säger att man helst ska hålla sig uppe. Som vanligt motsäger sig de goda råden varan-dra. Av erfarenhet vet man att förkylningen tar sin tid oberoende av på vilka sätt man försöker kurera sig.

Men förkylningen har också något gott med sig. Och det är att man får tid – att göra en grundlig rafistulering i sitt ”råddiga” hem och inte minst att få ordning på oändliga högar med mera eller mindre viktiga dokument som belamrar alla upptänkliga ytor i lägenheten.

Lycka mitt i förkylningseländet är att titta på gamla filmer från Vessö i Borgå socken som numera har uppgått i Borgå och där-med förlorat sitt vapen med de tre ystra laxarna. Det var fotocir-keln vid Vessölandets ungdomsförening, med Ingmar Gustafs-son bakom kameran, som i mitten och i slutet av 1950-talet gjorde åttamillimetersfilm som nu finns överförda till en dvd. Tack och lov att hembygden nu finns dokumenterad även om man inte vet om digitaliseringen klarar av att stå emot tidens tand med tanke på kommande generationer. Ingmar var intresserad av fotografe-ring och han hade lyckats samla ihop en grupp likasinnade för att grunda en fotocirkel. Senare företog han sig vågspelet att köpa m/s J.L. Runeberg som var ett trött och slitet fartyg men som tack vare honom och Ted Lönnroos och många entusiaster lyckades repa-rera fartyget som gick en lysande framtid till mötes.

På omslaget till dvd:n finns en bild av några av medlemmarna i fotocirkeln när det begav sig; Boris Grönqvist, Ros-Marie (Grön-qvist) Aartila, Ingmar Gustafsson, Lars Nieminen, Anna-Lisa (Lönnqvist) Nordman, Nils Karlsson, Bjarne Andersson och Henry Virtanen.

Tommy Finnbäck har editerat den aktuella dvd:n, innehållan-de åtta filmer, i gott samarbete med en arbetsgrupp bestående av Olof Blomqvist, Bjarne Andersson, Ingmar Gustafsson, Bertel Rosenström och Olle Spring. Frida Lönnroos har läst in texterna skrivna av Bjarne Andersson. För de musikaliska inslagen svarar Berit Henriksson, Krister Henriksson, Märta Collander, Östra Nylands Spelmansgille och Runebergskörens Vessösångare. Det är alltså frågan om en stor satsning av idel eldsjälar.

Det är en fascinerande tidsresa att uppleva hur man levde på Ves-sölandet för mera än ett halvt sekel sedan samtidigt som man inser värdet av arbetsgruppens hängivna insats för att bevara detta för eftervärlden. Medan jag tittar på filmen är det som om förkylningen skulle ge med sig. Jag låter mig imponeras och fascine-ras samtidigt som Vessöfilmerna har jagat förkylningen på flykten

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

utkommer nästa gång den 24 april.

Material till nummer 4/2015 bör finnas på redaktionen senast den 3 april. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e-post till

[email protected]

eller per post till

God TidKatarina Bengs-WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 Vasa

Tfn 020 72 888 80

Utgivn. Deadline

Nr 4 24/4 3/4

Nr 5 5/6 15/5

Nr 6 28/8 7/8

Nr 7 2/10 11/9

Nr 8 6/11 16/10

Nr 9 11/12 20/11

GOD TID

SUDOKULÖSNING

4 2 7 3 6 8 1 9 5

3 6 9 5 7 1 4 2 8

5 1 8 2 9 4 3 7 6

6 4 2 7 1 5 9 8 3

8 9 1 4 2 3 6 5 7

7 3 5 9 8 6 2 1 4

9 8 4 6 5 2 7 3 1

1 7 3 8 4 9 5 6 2

2 5 6 1 3 7 8 4 9

Omslaget till Vessöfilmer inspelade av fotocirkeln vid Vessölandets ungdomsförening.

WASA TEATERS BILJETTKASSASandögatan 7, 06-3209330

öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17WWW.NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

Ere god tid ännu?

Nej för He ji bara 5 föreställningar

kvar!

Må bra! med SenioRöstVårens SenioRöst evenemang ordnas tisdagen den 5.5 kl. 14–16 i Matteuskyrkan, första våningen, Åbohusvägen 3, Östra Centrum.

Mikaela Wiik från Folkhälsans förbund talar om ”Kraft och glädje genom återhämtning på olika sätt”. Kören RostRösten från Matteus församling medverkar. Dagverksamhet för pensionärer i östra Helsingfors presenteras. Allsång, balansbana, infobord och servering.

Möjlighet till taxiskjuts – följ info i pressen närmare.

SeniorVäst: Minne och glömskaOnsdag 29.4. kl. 14 i Gamlasgården, Klarinettv. 5, fritt inträde, ingen anmälan

”Minne och glömska – när glömskan är ett problem” - föreläsning av Folkhälsans Helena Ahlers. Helsingfors stadsmuseums Anna Finnilä presenterar en minneskappsäck. Pausgymnastik, kaffeservering, seniorinfo. HelsingforsMission i samarbete med SeniorVäst erbjuder skjuts med inva-taxi/t/r inom västra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 23.4 av Tamara Bergkvist tel. 045-881 9743.

Arr. SeniorVäst-nätverket i samarbete med Helsingfors kulturcentral

DanskvällDen 22 april kl. 18–22 på AV med UniSet.

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Danskvällen stöds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden

32 GOD TID 3/2015

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 10 april.Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 2/2015Jan-Ole Nyberg, Övermalax; Carita Åström, Jakobstad; Iris Sandström, Paipis; Marina Uusimäki, Grankulla och Karin Svahnström, Karis.

Vi fick in 285vv krysslösningar, grattis till alla vinnare!

Documents

God Tid # 3 2015