LEDAREI ledaren hoppas förbunds­ordförande Ole Norrback att tankesmedjan Magmas och Svenska pensionärsförbundets framtidsanalys Guldålder – men inte för alla inspirerar till både diskussion och nya tankar om pensionärernas framtid.

”Med siktet på 2024 pekar framtidsanalysen på områden där nytänkande kunde ge goda resultat. Ett sådant är vården. Regeringens planerade reform berör nästan helt den offentliga sektorn. I analysen föreslås att försök med full valfrihet skulle inledas.” SIDAN 2

Gemytliga träffar för äldre i ÖstnylandI café Guldkanten i Borgå trivs besökarna och caféverksamheten har spritt sig både till Sibbo och till Lovisa. Bakom arrangemangen med dragspelet i famnen är eldsjälen Bosse Träskelin från Borgå. Han trivs med jobbet och konstaterar att verksamheten har hunnit bli en del av hans tillvaro SIDAN 16–17

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 8 ● 7.11.2014Årgång 42

Utmärkelsen får han för ”betydande insatser inom IT-verksamheten i pensionärs-föreningarna”. Läs mer om Kaj och hans IT-engagemang på sidan 7.

Kaj årets IT-pensionärFoto Katarina Bengs-Westermark

Bosse Träskelin är eldsjälen bakom caféträffarna för äldre i Östra Nyland.

Foto MARIT BJÖRKBACKA

2 – GOD TID 8/2014

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare:Berit Dahlin

tfn 020 72 888 12bert.dahlin@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan­ och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare, ombudsmanför Västnyland, Åland, Övriga Finland:

Veronica Biaudettfn 020 72 888 82

veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511­41177

Nordea 157230­395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon­ och besökstid kl. 10–14

Ombudsman:Patrick Ragnäs

tfn 020 72 888 18patrick.ragnas@spfpension.fi

Distriktets bankkonto:

Vasa Andelsbank 567008­55002307Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 ÅboIKT­koordinator, ombudsman för Åboland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör:Katarina Bengs­Westermark

tfn 020 72 888 80katarina.bengs­westermark@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

asa.danielsson@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06­347 0608, fax 06­347 1018

gsm 0500­924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris:1,40 €/spmm, 4­färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359­8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

asa.laukonlinna@spfpension.fi

Tryckeri:Botnia Print, Karleby 2014

Redaktionsråd:Anders G. Lindqvist ordförande,

Maj­Britt Paro, Bertel Widjeskog,Carin Åminne

Framtiden vet vi inte så mycket om, men ändå är det nödvändigt att planera för den. Tan-kesmedjan Magmas och Svenska pensionärsförbundets framtidsanalys med rubriken Guld-ålder – men inte för alla inspirerar förhoppningsvis till både diskussion och nya tankar om pensionärernas framtid. I en snabbt föränderlig värld är det nödvändigt att ständigt pröva gamla sanningar och söka nya vägar för att trygga ett gott liv för oss alla.

Utgångsläget är bekant. Andelen pensionärer växer, vi lever i snitt allt längre och är allt friskare, pensionärerna fortsätter att vara aktiva i allt flera sammanhang och i allt högre ålder. Bilden har också skuggsidor. Staten och kommunerna brottas med växande ekono-miska problem, ensamheten ökar, vårdköer finns och berör i synnerhet åldringar och för små pensioner är verklighet för en del av oss.

Med siktet på 2024 pekar framtidsanalysen på områden där nytänkande kunde ge goda resultat. Ett sådant är vården. Regeringens planerade reform berör nästan helt den offent-liga sektorn. I analysen föreslås att försök med full valfrihet skulle inledas. Det kunde betyda att den vårdbehövande fritt skulle kunna välja mellan offentliga eller privata vård-producenter och att samhället skulle ersätta kostnaderna enligt samma principer. Peng-arna kunde då följa patienten. Den svenska modellen kunde säkert långt vara förebilden. Förslaget är värt allt stöd.

Med stigande ålder förändras också våra behov när det gäller boendet. Vi klarar oss med mindre ytor, men vi behöver en del specialanpassade utrymmen som duschrum och toa-letter, samt utrymme för rullator eller rullstol. För att bryta ensamheten kan det vara till fördel att flera pensionärer bor nära varandra. Flera pensionärer kan också bo tillsammans i en större lägenhet där kök och samlingsrum är gemensamma, men alla har varsitt rum, precis som studenter ofta gör. De serviceboenden som finns är ofta för dyra för medelpen-sionärer och vi behöver billigare alternativ. För pensionärernas boende behövs nya goda idéer och här har vi i pensionärsförbundet en mycket viktig uppgift.

Hemdatorn är snart ett oundgängligt redskap för oss alla. Det blir allt viktigare att behärs-ka datorn, åtminstone så långt att man kan grunderna och kan till exempel betala räk-ningar. Dagens datorer är nästan undantagslöst för komplicerade och har för många pro-gram jämfört med en vanlig pensionärs behov. Pensio närsförbundets IT-projekt har fått positiv uppmärksamhet, och de erfarenheter vi fått via det kan hjälpa oss att ställa krav på förenklade datormodeller och speciella program, anpassade för våra vardagliga behov. Här har vi en stor utmaning.

I våra program talar vi ofta om pensionärerna som en resurs i samhället. Vi vill ju verk-ligen inte se oss som bara en växande kostnadspost att förfasa sig över. Många pensionärer är mycket aktiva på alla tänkbara områden i samhället. Vi behöver systematisera kontak-terna mellan generationerna och överföringen av kunskap och erfarenhet på arbetsplat-serna och i samhället i stort. En ny idé är att några pensionärer går samman och erbjuder sina samlade erfarenheter och sina tjänster till näringslivet eller den offentliga sektorn.

Nästa år har Svenska pensionärsförbundet ordförandeskapet för pensionärsförbundens centralorganisation Pio, vars huvuduppgift är intressebevakning. Det betyder att vi har ett riksansvar under ett mycket viktigt år med bl.a. riksdagsval. I framtidsanalysen kon-stateras att man bör vara noggrann med prioriteringarna och ha goda argument för att ha framgång i intressebevakningen. Framtidsanalysen kommer att vara till mycket stor hjälp när vi formulerar våra åsikter.

Pensionärslivet är en guldålder för många. Friheten, möjlighet att ägna sig åt nya hobbyn eller aktiviteter samt god hälsa och en stabil ekonomi är faktorer som ger livet en guldkant. Alla har det tyvärr inte så. Vi som är favoriserade har ett ansvar att för att hjälpa ensamma och personer med sviktande hälsa och en svag ekonomi så långt det går. Det kan vi göra på många sätt, vilket våra aktiva och duktiga föreningar så tydligt visar.

OLE NORRBACKförbundsordförande

LEDARE

Guldålder – men inte för alla

En god bok är alltid ett gott säll-skap, och i synnerhet när höst-mörkret tätnar. Med en god intrig och intressanta personer i boken känner vi oss involve-rade i ett socialt skeende, också fast själva läsandet görs i ensam-het. Paradoxalt nog är läsning i ensamhet också ett bra sätt att bryta ensamhet med. En god bok ger flykt åt vår fantasi och hjälper oss att förstå hur andra tänker och känner. I de bästa av lässtunderna är vi själva en del av intrigen i boken.

Läsningen påverkar vår syn på oss själva och på våra med-mänskor. Vi får se på skeenden i boken från olika synvinklar. En god bok kan hjälpa oss att se på oss själva med nya ögon. I en tid när allt flera är allt mera egocen-triska, är läsning av god skön-litteratur ett bra medel när vi, kanske motvilligt, tvingas inse våra begränsningar. Vi är ju inte så förträffliga som vi gärna ser oss själva eller åtminstone hop-pas att vi är.

Gymnastik för hjärnan är lika viktig som de kroppsliga övningarna. Sudoku och kors-ord är utmärkta övningar för vår hjärna, men de är mest av teknisk natur. En god bok enga-gerar dessutom våra känslor och vidgar våra kunskaper om oss själva, om andra och om vår omvärld och påverkar oss som personer så mycket mera.

Att läsa är att resa. Rese-skildringarna berättar om geo-grafi, kultur, länder och folk.

Med en god skönlit-terär bok kan vi göra resor i mänskors inre, i nya, obekanta sociala miljöer och i kulturer med andra främmande och spännande värde-ringar. Att resa berikar, sägs det. Att läsa berikar ännu mera!

OLE NORRBACK

Att läsa är att resa

MedlemsförmånerVIKING LINE

Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm­ och Helsingfors–Tallinn­rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo­rutten.spfpension.fi/medlemmar/formaner/viking_line/

TALLINK/SILJA LINE

Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One­medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå.spfpension.fi/medlemmar/formaner/tallink_silja/

GOD TID 8/2014 – 3

Kommande resor28–30/11 Teaterresa till Stockholm med musikalen

Livet är en schlager. FULLBOKAD

19–20/12 Mamma Mia Se sidan 1022–28/12 Fira julen i de österrikiska alperna.

ANNULERAD

Planerade resor 201515–16/3 Musikalresa med Fantom of the opera till

Tallinn Se sidan 1113–17/4 Berlin Se sidan 1026–28/4 Jazzkryssning till Stockholm

Se sidan 104–8/5 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius

Se sidan 112–9/6 Provence Se sidan 108–12/6 Riga Se sidan 11augusti Bornholm26/9–3/10 Barcelona och Mallorca Se sidan 11oktober Slovenienoktober Seniorskeppet

Kommande program20/11 Höstmöte i Tammerfors7–8/2 2015 PangSÅNGFest, Esbo Se sidan 5

I sångens och musikens teckenUnder de senaste veckorna har det mesta kretsat kring sångens och musikens betydelse. Med bara drygt tre månader kvar till pen-sionärsförbundets stora sångfest råder det vid det här laget en gan-ska intensiv verksamhet på vårt kansli.

Pensionärernas egen körfest, Pang-SÅNGFest går av stapeln den 7–8 februari 2015 i Esbo kulturcen-trum. PangSÅNGFesten siktar på att samla omkring 500 sångare till

en unik upplevelse i sångens och musikens tecken.

Sångfesten vill uppmärksamma två genom tiderna viktiga nordis-ka musikgestalter, nämligen Jean Sibelius som fyller 150 år och Carl Michael Bellman som firar 275-års-jubileum. Det utlovas program från morgon till kväll: konserter, allsång, inspirationspass, trevlig samvaro och storslagen fest.

Lördagens program inleds med en välkomstceremoni och upp-sjungning. Därefter följer övning-

ar, inspirationspass och körkaval-kad. Under körkavalkaden har de körer som på förhand anmält intresse möjlighet att framföra ett eget program. Lördagen avslutas med en stor kvällskonsert som går under namnet Bellman – Åu Nåu. Som Bellman får vi möta Martin Bagge från Sverige.

Deltagarna kan välja mellan fyra olika verkstäder eller inspira-tionspass under lördagens gång. Svensk-tyska sångprofessorn Eli-sabeth Bengtson-Opitz drar ett inspirationspass om hur man ska behålla rösten livet ut, Anti Aging för rösten. Bengtson-Opitz har även utgett en bok i ämnet, Anti Aging för rösten - en handbok för en frisk och klockren röst.

I inspirationspasset Livsglädje – Musik för äldre presenterar Noo-mi Elfving och Maria Kaivonen ett nytt och användbart musikaliskt redskap i äldrevården. Lina Teir som arbetar bland annat med scen-framställning och koreograferar kör-framträdanden kommer att dra ett inspirationspass om Scenisk kör och körvisualisering. Jan Granberg, känd finlandssvensk radioröst och ”vand-rande operalexikon” leder inspira-tionspasset Sibelius 150 år.

Under PangSÅNGFesten ord-nas också ett Trubadurtorg. Det är fritt fram för vem som helst att änd-ra scenen och framföra en visa! I detta skede är två etablerade truba-

durer förhandsbokade: Pentti Hil-dén och Henrik Huldén.

PangSÅNGFesten har också ett eget husband som står till för-fogande vid allsånger, körsånger och körernas körkavalkad. Ban-det består av Janne Hyöty, Marcus Söderström, Patrick Lax och Dani Strömbäck.

Söndagen bjuder på en högtidlig festkonsert med körsång, allsång och gäster, bland annat Camilla Nylund.

Som konstnärlig ledare och inspiratör för festen fungerar Håkan Wikman och som värd-kör står pensionärskören Furorna i Esbo. Evenemangets beskyddare är Georg Dolivo.

Du kan anmäla dig till Pang-SÅNGFesten på internet, www.pangsangfest.fi eller per telefon till sångfestens koordinator Kiri Korvenoja, 020 7288 817 eller verksamhetsledare Berit Dahlin, 020 7288 812.

På hemsidan pangsangfest.fi kan du följa med aktuell information gällande sångfesten. Följ oss ock-så på Facebook där vi finns under namnet PangSÅNGFest.

I veckan har vi firat Svenska dagen. Det har ordnats tillställningar i oli-ka former runtomkring i Svensk-finland. Festligheterna fortsätter ännu och här i huvudstaden stäl-ler pensionärerna inom Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellan-

nyland till med en jubileumsdans-kväll torsdagen den 13 november till tonerna av rikssvenska dansbandet Mats Bergmans. Bandet är på tur-né i Svenskfinland och spelar i Hel-singfors, Vasa och Replot.

Bandet har under åren gett ut bland annat följande album: Det kommer från hjärtat, Premiär, Jubi-leum, Den stora dagen, Vänd dig inte om, Min egen ängel, Mest Önskade Live. Förutom dans-bandsmusik på bästa nivå så är också festplatsen något utöver det vanliga. Jubileumsdansen försiggår nämligen på G18 på Georgsgatan 18. Så nu hoppas vi på ett aktivt del-tagande från när och fjärran!

Även om sång och musik tycks dominera vår vardag på kansliet så vill vi också satsa på skrivandet. I detta nummer utlyses nämligen vår stora Skrivartävling. Temat är Berätta din historia. Temat får tol-kas fritt så att det kan omfatta såväl egna minnen som en mera fiktions-artad berättelse. Skribenten får själv sätta rubrik på sin text. Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundet. Som pris utdelas stipendier på 500, 300 och 200 euro. De vinnande bidra-gen utses av författaren Yvonne Hoffman.

Hösthälsningar från

verksamhetsledaren

BERIT DAHLIN

Svenska kulturfondens understöd till föreningarnaSvenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11.2014–31.1.2015 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 020-728 8819.Ansökan sänds elektroniskt till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Förbundets styrelse har fastställt följande kriterier för 2015:

• Medlemsrekrytering

• Verksamhet för yngre pensionärer

• Medlemsvård

För år 2014 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna. Totalt 52 föreningar sökte om understöd.

Kulturfonden har olika stipendier och understöd som föreningarna kan ansöka om under hela året. För mer information se Svenska kulturfondens hemsida www.kulturfonden.fi.

För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e­post berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.

BERIT DAHLIN

SPF på ungas KulturkarnevalPensionärsförbundet har en mys-hörna på Kulturfestivalen i Vasa.

I kväll, fredag, deltar Karnevals-morföräldrarna Dan och Alice Lil-las klockan 19.00–23.00. I går, tors-dag, var Ann-Charlotte och Rafael Willför på plats. Mer information om Kulturkarnevalen hittar du på kulturkarnevalen.fi.

Lotterivinnare på BokmässanFörbundets monter på Bokmässan i Helsingfors den 23–26 oktober var välbesökt.

Följande personer vann en kryss-ning, Helsingfors–Stockholm eller Helsingfors–Tallinn, i vårt lotteri: Regina Ekman från Karis, Anna-Lisa Leino från Esbo, Azra Arn-autovic, Liisa Niekka och Rudolf Bäckman från Helsingfors.

Seniorskeppet i Radio VegaProgrammet sänds i Specialonsdag den 12/11 kl. 21.05 i Radio Vega.

Redaktör: Mårten Holm. Med-verkande: Vörå Spelmansklubb, Trio Saludo och kryssningsresenä-rerna.

Pensionärskörsång som bäst!E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

P a n gSÅNGF e s t

4 – GOD TID 8/2014

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i FinlandStyrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.11.2014–31.1.2015 (frankeringsdatum gäller).

Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder Stiftelsens ändamål (Stiftelsens stadgar, 3 §). Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Denna gång prioriteras följande ändamål:Uppsökande verksamhet bland pensionärer som inte är medlemmar eller aktiva i någon pensionärsförening.Verksamhet som stöder arbetet mot ensamhet och utanförskap.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Ansökningar, kan beställas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per e­post info@spfstiftelsen.fi. Blanketten sänds elektroniskt till info@spfstiftelsen.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, 00101 Helsingfors.

För närmare information om Stiftelsen vänligen kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 020-728 8812 eller e­post berit.dahlin@spfpension.fi.

Stiftelsen tar även emot gåvor, testamenten och donationer, vänligen kontakta Stiftelsens ombudsman.

Enligt uppdrag

BERIT DAHLINOmbudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs verksamhet i Finland

Svenska pensionärsförbundet utlyser skrivartävlingen

”Berätta din historia”Temat får tolkas fritt så att det kan omfatta såväl egna minnen som en mera fiktionsartad berättelse. Du sätter själv rubrik på din text.

Texterna får omfatta högst 5 maskinskrivna sidor med normal font och med radavstånd 1,5.

Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundet.

Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

De vinnande bidragen utses av författaren Yvonne Hoffman och publiceras i God Tid med början i nr 6/2015.

Vinnarna prisbelönas på förbundets höstmöte 2015.

Sänd in din text senast den 31.3.2015 per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller per epost kansliet@spfpension.fi

För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi eller 020 728 8812.

Jul- och nyårshälsningarSPF:s föreningar och föreningsmedlemmar har möjlighet att sända en jul­ och nyårshälsning i nästa nummer (9/2014) av God Tid.Hälsningen kostar 30 €.Annonsstorlek: 25 x 81 millimeter.E­posta asa.danielsson@spfpension.fi eller ring 020 72 88814, Åsa Danielsson senast den 28/11.

Exempel på jul­hälsning. God Jul & Gott Nytt År!

Önskar Svenska pensionärsförbundet

Tips: SPF:s kalender 2015Nu på hösten är det dags att fundera på beställningen av SPF-kalendrar för 2015. Du kan köpa kalendern utan eller med pärm. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Porto tillkommer vid postning. Kalendrarna kan också avhämtas och köpas vid kanslierna i Helsingfors, Vasa och Åbo. I kalendern finns uppgifter om förbundets styrelse, kansli och kommittéer. Uppgifterna om styrelserna i föreningarna finns på vår webbplats www.spfpension.fi och i kontaktuppgiftshäftet som uppdateras regelbundet.

Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tfn 020 7288810, eller e­post kansliet@spfpension.fi. Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höstmötet 20.11. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa den på förhand. Kalendern är en utmärkt present eller julklapp till dig själv eller någon du vill glädja!

Informationsträff om medlemsrekryteringFörbundsstyrelsen har startat en medlemsrekryteringskampanj i syfte att öka medlemsföreningarnas medlemantal fram till slutet av 2015 med 2 000–2 200 medlemmar. För Österbottens del skulle detta betyda en ökning av medlemmarna med c:a 1 000–1 100 medlemmar.

Vi kallar nu föreningarna i Österbotten till ett informations­ och diskussionstillfälle om medlemrekrytering och kampanjen. Föreningarna får skicka 2 representanter och tillfället är avgiftsfritt.

För föreningarna från Karleby till Vörå ordnas träffen torsdagen 13 november klockan 13.00 på Polaris, adress: Hotellgränden 3, Edsevö.

För föreningarna från Lappfjärd till Kvevlax ordnas träffen fredagen 14 november klockan 13.00 på Malax pensionärshemsförenings allaktivitetshus, adress: Kvarnvägen 5, Malax.

Varje förening skall delta i träffarna med två personer och anmäler till kansliet i Vasa (e­post: patrick.ragnas@spfpension.fi) hur många som kommer från er förening senast den 7 november, detta för kaffeserveringens skull.

SPF ÖSTERBOTTEN RFPatrick Ragnäs, ombudsman

Dansjubileum på G18Danskvällarna för huvudstadsregionens seniorer fyller tio år denna höst. Torsdagen den 13 november firas jubileet med en Dansgala på G18. Ett av Sveri-ges populäraste dansband, Mats Bergmans orkester, gästar Finland för att ge dansarna smäktande toner och eldiga rytmer.

Huvudstadens tolv svenska pensionärsförening-ar startade hösten 2004 genom sitt samarbetsorgan SAMS dansverksamheten med avsikten att ge seni-orerna en möjlighet att ”dansa på svenska”. Dans-kvällarna blev omedelbart en framgång. SAMS fick sedermera heta Samrådet i SPF Helsingfors och arrangerar fortsättningsvis Danskvällar på AV,

Arbetets Vänner på Annegatan, ett par, tre gånger per termin.

Också dansare ”från periferin” är välkomna, till exempel från Lovisa kommer ofta en busslast för att ta sig en svängom.

Tioårsjubileet kräver större utrymmen och firas därför på kulturhuset G18, Georgsgatan 18. Dans-galan inleds klockan 17.00 torsdagen den 13 novem-ber. Danskvällarnas populära ”husband” UniSet från Lovisa spelar under den första timmen och klockan 18 inleder Mats Bergmans orkester sin helafton fram till klockan 22.

Inträdesavgiften är 10 euro. Också en buffet med pastejer och förfriskningar står till buds.

MAJ-BRITT PARO

Lahtiskonsert & NyslottoperaDe populära musikresorna till Sibe-liushuset i Lahtis och Nyslottope-ran i Olofsborg fortsätter även nästa år. Claras resor har blivit något av ett begrepp inom Samrådet i SPF Hel-singfors. Clara von Bonsdorff har under många år arrangerat och lett olika teater- och musikresor. Nu vill hon gärna trappa ner sin stora insats, men yngre krafter kommer småningom att ta över. Claras resor måste få fortsätta!

Vårens Lahtiskonsert och som-marens opera har Clara redan bokat. Det blir en Benny Goodman & Artie Shaw-konsert i Lahtis och Puccinis Tosca i Nyslott.

Konserten äger rum fredagen den 10 april klockan 13 i Sibelius-huset. 1930-talets två stora klarinet-tister Benny Goodman och Artie Shaw ”duellerar” i tidens populä-raste big band-hits, med Antti Sar-pila som Benny och Martti Peippo som Artie. Kapellmästare är Petri Juutilainen. Anmälan till Lahtis-resan bör ske senast den 20 mars.

Giacomo Puccinis opera Tosca är målet för sommarens Nyslott-resa den 28–29 juli. Triangeldra-mat mellan operasångerskan Flo-ria Tosca, målaren Cavaradossi och polischefen baron Scarpia bju-der på en rad högt älskade arior. I den aktuella föreställningen tolkas Tosca av Johanna Rusanen.

Operaresan kräver tidig anmälan genom att biljetterna måste lösas ut redan inom januari. Anmäl dig senast den 20 januari till Clara von Bonsdorff, 040-5444031, clara.von.bonsdorff@welho.com

MAJ-BRITT PARO

Clara von Bonsdorff, en reseledare med charm.

Seniorskeppet i Radio VegaProgrammet sänds i Specialonsdag den 12/11 kl. 21.05 i YLE Radio Vega.

Redaktör: Mårten Holm. Medverkande: Vörå Spelmansklubb, Trio Saludo och kryssningsresenärerna.

GOD TID 8/2014 – 5

Omvärldsanalys: Pensionärsliv år 2024 De närmaste tio åren medför dramatiska förändringar som tangerar samhällets resurser, hälsovården, tekniken och arbetslivet. Magmas framåtblickande omvärldsanalys granskar hur pensionärernas liv och verksamhetsförutsättningar påverkas när lagstiftningen förändras och pensionärernas andel av befolkningen ökar.

Hälsovårdsreformen, beslutet om höjd pensionsålder och många andra pågående reformer har åtminstone delvis sin grund i det faktum att befolkningen åldras. Det här i kombination med den offentliga sektorns ansträngda finanser sätter sin prägel på diskus-sionen. Utgångspunkten blir ofta att åldrandet ökar bördan för sam-hället samtidigt som den offentli-ga sektorn tvingas skära ned kost-naderna.

Den problemfixerade analysen är bara en del av sanningen. Den andra sidan av utvecklingen, den positiva, illustreras av att vi i Fin-land har en växande andel med-borgare med större möjligheter att själva välja hur de vill använda sin tid. Seniorerna är i medeltal friska-re och bättre bemedlade än för tju-go år sedan. De konsumerar varor och tjänster, de kan arbeta deltid och aktivera sig i olika föreningar, hjälpa till inom den tredje sektorn eller avlasta sina egna barn genom att hjälpa deras familjer i vardagen. Seniorerna utgör en resurs i sam-

hället och en allt viktigare konsu-mentgrupp.

I samhällsdebatten beskrivs åld-randet främst som en belastning, sällan som en resurs och nästan ald-rig som både och. Så är det i synner-het inom den ekonomisk-politiska debatt som tenderar att utmåla Fin-lands framtid i mörka färger. Ofta är det dessutom ekonomin, syste-met och strukturerna som är i fokus när reformbehov diskuteras, mer sällan individen, alltså dagens eller morgondagens pensionär.

Målet med Magmas framåtblick-ande omvärldsanalys, som genom-förts i samarbete med Svenska pensionärsförbundet, är att se hur seniorernas liv påverkas av centra-la politiska beslut och olika utveck-lingstrender. Författaren, jur. kand. Marcus Henricson, betraktar både risker och möjligheter i utveckling-en. Många frågor gäller Finland som helhet, oberoende av språk, andra berör specifikt de svenskspråkiga.

Omvärldsanalysen Guldålder – men inte för alla innehåller olika

scenarier som visar i vilken riktning utvecklingen kan gå som en följd av pågående reformer och tänkba-ra politiska beslut. Här ingår också talrika rekommendationer som rik-tar sig dels till pensionärerna själ-va och dels till organisationer och andra aktörer som arbetar till för-mån för pensionärerna.

Marcus Henricson skisserar upp ett antal förslag för att lösa problem som blir akutare med åren. Här är några exempel:

De svenskspråkiga är ibland en alltför liten grupp för att räknas. Därför behövs nya servicelösningar som inbegriper ett samarbete mel-lan kommuner, privata aktörer och den tredje sektorn för att uppnå en tillräcklig volym i den svenska ser-vicen.

Utbud på och efterfrågan av tjänster möts ofta inte. Därför föreslås fyraåriga experiment med regionala valfrihetssystem för svenskspråkiga social- och hälso-vårdstjänster. Efter att experimen-ten utvärderats kunde de eventu-

ellt tas i bruk även i andra delar av Finland.

Gränsen mellan arbete och pen-sionering är alltför skarp i dag. För att skapa flexibilitet föreslås ett sys-tem med förmedling av pensionä-rers tjänster, ett slags arbetsförmed-ling för seniorer som vill erbjuda sitt kunnande efter pensioneringen. Tjänsterna kunde erbjudas anting-en mot betalning eller som frivil-ligt arbete.

Pensionärerna som målgrupp försummas av många företag. Där-för behövs målmedveten mark-nadsföring till seniorer och en bätt-re kartläggning av deras behov och preferenser.

I en situation då fler senio-rer kommer att bo hemma längre än förut behövs nya modeller för pensionärsboenden. Här ges både inhemska och utländska exempel. Potential finns för projekt där pla-neringen sker i samarbete mellan byggföretag, pensionärsföreningar och framtida hyresgäster/lägenhets-innehavare.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen inom informa-tionsteknologin. Endast var tredje finländare som fyllt 75 år använder internet. Då allt fler tjänster över-förs till nätet riskerar vissa med-borgare att bli utan service. För

att underlätta seniorernas inter-netanvändning ger Henricson fle-ra rekommendationer. Bland annat föreslås skapandet av en nationell standard för informationsteknolo-giska lösningar för seniorer. Inom ramen för denna kunde leverantö-rerna erbjuda paket med använ-darvänlig hårdvara, programvara, driftssäkring och användarstöd.

Syftet med Magmas omvärldsana-lys är att förutse och kartlägga cen-trala faktorer som på tio års sikt påverkar pensionärernas liv.

Faktorerna är så många, att vis-sa av nödtvång behandlats endast kortfattat och några frågeställ-ningar helt utelämnats av utrym-messkäl.

Gruppen pensionärer är dess-utom mångskiftande eftersom den omfattar medborgare med en ålders-skillnad på upp till 40 år. Det säger sig självt att levnads- och verksam-hetsförutsättningarna för en så hete-rogen grupp är mycket varierande.

Genom analysen och rekommen-dationerna hoppas Magma kunna bistå de organisationer som på oli-ka sätt stöder pensionärerna och dessutom hjälpa seniorerna själva att påverka sin framtid.

BJÖRN SUNDELL

Tankesmedjan Magmas utredning Guldålder – men inte för alla. Pensionärsliv år 2024 presenterades för en talrik publik den 4 november. Marcus Henricson (t.v.) har skrivit rapporten, som genomförts i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. I första raden från vänster Lea Stenberg, projektchef vid Vanhus­ ja lähemmäispalvelun liitto, och SPF:s ordförande Ole Norrback, som båda kommenterade rapporten. Björn Sundell (till höger) ansvarar för samhällsanalys och utredning vid Magma. Efter presentationen följde en livlig diskussion där man bland annat föreslog att rapporten skulle användas för studiecirklar i pensionärsföreningarna.

Foto ULF WAHLSTRÖM

6 – GOD TID 8/2014

Hjälp med nätbankenGod Tid har ställt några frågor om hur de olika bankgrupperna tar hand om och stöder fram för allt äldre, inte så datorvana svenskspråkiga kunder i Svenskfinland.

Har ni personlig handledning, vad innehåller den och hur gör man för att få tillgång till den?Har ni någon telefonsupport för datornybörjare som behöver hjälp medan de betalar räkningar över nätbanken?Ordnar ni egna kurser i användning av nätbanken?Ordnar ni kurser tillsammans med till exempel pensionärsföreningar, medborgarinstitut och dylika?Andra åtgärder för att underlätta för datorovana att börja använda nätbanken?

AktiaI alla våra kontor erbjuder vi per-sonlig handledning för kunder som vill lära sig mer om hur man använder våra nättjänster. I de fles-ta kontor erbjuder vi tillgång till kunddator där man kan använda nättjänsterna och få hjälp av våra rådgivare. Som en ny möjlighet erbjuder vi numera också möjlig-het till rådgivning via video-möte där man kan få hjälp med nätbank-sanvändningen.

Vår kundservice på telefonnum-mer 010 247 010 hjälper kunder var-dagar klockan 08–20 bland annat med rådgivning kring nätbanken. Kunderna kan identifiera sig med hjälp av sina nätbankskoder och genom detta kan vi på ett säkert sätt ge rådgivning också per telefon.

Aktia ordnar med jämna mel-lanrum utbildningar och infotillfäl-len om våra nättjänster i samarbete med andra aktörer så som pensio-närsföreningar, bibliotek, medbor-garinstitut etcetera.

Aktia lanserade i september en avskalad version av nätbanken som innehåller endast de viktigaste nät-banksfunktionerna. Den enklare nätbanken lämpar sig för kunder som är ovana vid datoranvändning och som vill börja med att lära sig de viktigaste funktionerna så som att betala räkningar, kontrollera saldo och skicka meddelanden till banken.

Andelsbanken

På alla våra kontor kan man få per-sonlig handledning i att använda nätbanken. Det är bäst om kunden

bokar tid på det egna kontoret så att man kan gå genom saken grundligt och kunden har möjlighet att stäl-la frågor. Handledningen anpassas till vad kunden behöver hjälp med.Från den svenskspråkiga telefon-tjänsten OP 010 253 0022 får du personlig betjäning måndag–fre-dag klockan 9–16. Telefontjänsten svarar också på frågor om använd-ning av nätbanken.

En del av Andelsbankerna sam-arbetar med Vuxeninstitut om IT-kurser för deras seniorkunder. På kursen lär man sig både att använda dator och att använda nätbanken.

Vi har deltagit i SeniorSurf-arrangemang på olika orter. Vi samarbetar med PIO och försöker få respons på hur våra tjänster bör utvecklas.

Många av gruppens banker sam-arbetar med pensionärsföreningar-na om bland annat användning av nätbanken.

Danske Bank

Vi ger personlig handledning på samtliga Danske Banks kontor till alla våra kunder som behöver det. Vi hjälper ofta kunder med till exempel betalningar av räkningar via nätbanken. Våra kunder kan även reservera en tid till handled-ning. Då har kunden personlig handledning under en bestämd tid och vi kan skräddarsy innehål-let efter kundens behov.

Danske Banks kundservice som man når på numret 0200 2570 kan ge handledning till kunder som betalar räkningar över nätbanken. Vi har även ett nummer för IT-stöd

som hjälper våra kunder då teknis-ka problem med datorn uppstår.

Vi ordnar kurser efter behov. Vi har bland annat deltagit i Senior-surf  för äldre som ordnas på vissa bibliotek runt om i landet.

Detta är lite olika. Vissa orter är jätteaktiva och ordnar mycket pro-gram tillsammans med olika orga-nisationer.

Överlag har användningen av nätbanken hela tiden ökat bland äldre personer. I synnerhet mobil och surfplattan har ett allmänt sti-gande intresse. Många äldre tycker också att surfplattan är lättare att använda tack vare pekskärmen. Vi rekommenderar överlag att alla våra kunder skaffar sig banknyck-lar så de kan sköta sina bankären-den tryggt hemifrån via nätbanken eller per telefon. Banknycklarna behövs för att vi skall kunna iden-tifiera kunden per telefon.

Handelsbanken

I Handelsbanken har varje kund tillgång till en personlig kontakt-person på kontoret. Kunden ingår avtal om nätbanken alltid på kon-toret. I samband med att avtalet undertecknas går man igenom nät-bankens egenskaper tillsammans med kunden och ger anvisningar om hur nätbanken fungerar.

Handelsbankens telefonsup-port hjälper och ger handledning och rådgivning i frågor som har att göra med nätbanken och kun-dens övriga bankärenden. Tjänsten betjänar också på svenska alla bank-dagar klockan 10–18.30.

Vid olika kundtillställning-

ar presenterar kontoren nätban-kens egenskaper och visar hur den fungerar.

Kontoren deltar i evenemang som arrangeras av olika föreningar. Där kan de också berätta om ban-kens tjänster – också om nätbanken och hur den fungerar.

Vi förnyade vår nätbank som-maren 2014. Vi har strävat efter att hålla den enkel, logisk och tydlig så att även de som inte använder datorer så ofta kan när som helst sköta sina bankärenden i nätban-ken utan problem.

Nordea

Kunder som tillhör våra Premium-, Private Banking-, och Nyckelkund-segment har tillgång till en person-lig bankrådgivare som kan hjälpa med att sköta bankärenden.

Kunder kan få hjälp med användningen av nätbanken via vår kundtjänst (0200 5000).

Vi har inga centraliserade kur-ser, men enskilda kontor har ord-nat kurser.

Vi har goda instruktioner både i nätbanken samt på nordea.fi-sidor-na för användning av nätbanken. Vi efterstävar dessutom alltid att utveckla våra tjänster så lätta att använda som möjligt.

S-Banken

Vi erbjuder stöd för nätbanksan-vändare via vår telefontjänst klock-an 08–20 på nummer 010 76 5800 (samtalets pris är 0,0835 €/samtal + 0,1209 €/minut).

Vi lägger stor vikt vid utbildning av personalen och vår förhoppning

är att vår kunder ska känna att de får mycket bra service oberoende av om de är nybörjare med nätban-ken eller vana användare. Kunden kan alltid ringa och be om hjälp. Vi hjälper gärna till. Handledning kan ges på svenska.

Vi har en demoversion av vår, redan i sig lättanvända, nätbank med vilken det är enkelt att bekan-ta sig med nätbanken.

Sparbanken

Vi har förnyat vår hemsida och nät-banken den här hösten så båda är lättare att använda. Exempelvis tex-ten är större än tidigare.

Våra 200 kontor hjälper äldre kunder att börja med den nya nät-banken, om kunden har önskat det. Vi har också gjort en separat sida med anvisningar för våra kunder på vår hemsida, där vi berättar för kun-den hur de ska använde nätbanken och svarar på vanliga frågor.

För äldre människor, som inte är så datorvan, har vi gjort en pdf-manual, som de kan få till pappers från det egna bankkontoret eller skriva ut hemma från hemsidan.

Vi har två supporttelefonnum-mer för datornybörjare och andra kunder som behöver hjälp med nät-banken. Nätbanksstöd: 0100 4052 (måndag–fredag 8–17) och Nät-banksdejour: 09 8560 6282 (mån-dag–söndag 8–20). Stödnumren betjänar även på svenska.

Också kontoren ger support per telefon.

Vi försöker göra nätbanken och hemsidan så lätta att våra kunden inte behöver kurser.

Använder du nätbanken?

Hur tycker du att det fungerar?/Hur sköter du dina bankärenden?

Var finns ditt närmaste bankkontor?

Iris Berg, Gamla VasaJo jag använder nätbanken för de räkningar som inte dras automa-tiskt.

Nätbanken fungerar bra, tycker jag.

Mitt närmaste bankkontor finns i Smedsby.

Kaj Carlson, JungsundJag använder nätbanken, har gjort det ganska många år redan.

Mycket bra.

Mitt närmaste bankkontor finns i Vasa.

Per Thomasfolk, SmedsbyFrun sköter våra bankärenden via nätbanken.

Brukar inte vara några problem.

Mitt närmaste bankkontor finns i Smedsby.

Else-Maj Sandin, SmedsbyJag använder inte nätbanken.

Jag går till banken med mina bank-ärenden.

Mitt närmaste bankkontor finns i Smedsby.

GOD TID 8/2014 – 7

Årets IT-pensionär gillar att lösa problemHan undervisar många dataintresserade pensionärer i sin förening. Och inte nog med det. Årets IT-pensionär ser till att elevernas utrustning fungerar och till och med hjälper dem som inte har dator att skaffa en.

Det hela började med att Kaj Kankaanpää uppgav IT som sitt specialintresse när han ansök-te om medlemskap i Grankulla svenska pensionärer för åtta år sedan. Föreningens ledning var klok nog att ta vara på Kajs talang-er och snart började han undervisa andra dataintresserade förenings-medlemmar.

Kajs första uppdrag blev att överta skötseln av föreningens webbsidor. I min egenskap av webbansvarig i Svenska pensio-närsförbundet samarbetade vi med att lösa allehanda problem i anknytning till både Grankullas webbplats och förbundets webb i största allmänhet.

Kaj tycker om att lösa problem och det är många av hans elever tacksamma för.

– De vanligaste problemen är att internetuppkopplingen inte funge-rar, att datorn är ”slö”, att skrivaren vägrar samarbeta.

I våras när Microsoft slutade stö-da Windows XP gick mycket tid till att uppdatera användarnas utrust-ning och programvara.

IT med kaffeGanska snart efter att Kaj kom med i föreningen började han göra hem-besök för att hjälpa medlemmarna.

Han har tappat räkningen på hur många besök det blivit med åren.

– Det blir ungefär fyra–fem besök per vecka. Ett besök räcker en och halv timme och överallt bju-der man på kaffe, berättar han och tillägger att den sociala biten är en viktig del av besöket.

Hembesöken sker dagtid, men det har hänt att Kaj har fått kasta

sig på sin cykel för att lösa ett akut problem utanför ”arbetstiden”.

Kaj är ingalunda ensam i sitt arbete. Föreningen har en IT-stöd-grupp som bland annat ordnar drop in-verkstäder i Villa Junghans, Grankullapensionärernas hem vist. Man har också hållit kurser, bland annat en grundkurs där internet och textbehandling ingår.

Det är inte bara pensionärerna som drar nytta av Kajs kunskaper. Han ger också IT-handledning till andra i stadens regi.

Grankulla svenska pensionärer har engagerat sig Farfar i skolan-projektet och Kaj Kankaanpää är en av farfäderna i Granhultsskolan.

Dessutom ansvarar han för Grankulla svenska kulturförenings webbsidor.

Idrotten motpol

Vad är det som driver Kaj att ge av sin tid på det här sättet?

– Det är roligt att träffa männ-iskor och dela med sig av sina kun-skaper. Mina kamrater har sagt att jag ger för grundlig service, att jag borde koncentrera mig på att undervisa. Men man kan ju inte lära ut saker till folk vars utrust-ning inte fungerar.

Pensionären Kaj räknar IT som sin huvudsysselsättning på dagar-na. Som motpol blir det idrott på

kvällarna, närmast squash och rack-etboll.

– Är man fysiskt i gott skick orkar man jobba med det här.

När Svenska pensionärsförbun-dets projekt IT för seniorer startade för fem år sedan var det helt natur-ligt att engagera Kaj som föreläsa-re på handledarkurser och ta med honom i projektets styrgrupp.

Nu har förbundet utsett honom till Årets IT-pensionär. Utmärkel-sen får han för ”betydande insat-ser inom IT-verksamheten i pen-sionärsföreningarna”. Han fick ta emot utmärkelsen vid projektets slutseminarium i samband med förbundets kryssning i början av oktober.

Text ULF WAHLSTRÖM

Årets IT-pensionärNamn: Kaj KankaanpääÅlder: 71 årYrkesliv: Arbetade med IT inom bankvärlden.Bor: I Esbo nära gränsen till GrankullaFamilj: Hustru, fyra barn, tre barnbarnJust nu: Årets IT­pensionär 2014

Drop­in­verkstad i Villa Junghans. Kaj Kankaanpää ger goda råd till Pippi Collander (t.v.) och Sonja Finne.

Kaj Kankaanpää uppvaktades med diplom och blommor på Seniorskeppet. Fr. v. Förbundsordförande Ole Norrback, Årets IT­pensionär Kaj Kankaanpää, IKT­koordinator Mona Lehtonen och ordförande för IKT­projektets styrgrupp Pentti Friberg.

Foto Ulf Wahlström

Foto Katarina Bengs­Westerm

ark

8 – GOD TID 8/2014

Må bättre med internet? – SPF svararVad göra om datorn strular? Törs jag betala räkningar med datorn? Min skrivare funkar inte. Hur skall jag skicka mail med telefonen? Jag får så konstiga mail, vågar jag öppna dem?

I Botkyrka och på Södermalm i Stockholm får pensionärer enkelt hjälp med liknande frågeställning-ar. I vårt västra grannland har man grundat klubbar inom nätverket Seniornet Sweden. Där hjälper äld-re personer andra äldre med dato-rer. Det var just dylika klubbar IT-intresserade pensionärer från Finland stiftade bekantskap med i början av oktober.

Det var nämligen dags för IT-projektets slutseminarium ombord på Silja Serenade. Det var cirka 30 deltagare som hade äntrat Senior-skeppet för att delta parallellt med det andra programmet som pågick ombord. Med var deltagare från Jakobstad i norr till Kotka i öster och på basen av utvärderingarna fick deltagarna många nya idéer och kontakter med sig hem.

Det är klart att verksamhetsmil-jön i Stockholm är en helt annan än hemma hos oss i Finland. Möj-ligheten att värva både IT-hand-ledare och medlemmar är en helt annan. Men Seniornet Sweden ver-kar också på många mindre orter. Det finns lika mycket behov av tek-nisk support i mindre städer och på landsbygden. Dataträffar, kurser och sammankomster kan också vi

ordna här hemma, idéer får vi från våra medlemmar som kontaktar oss i dessa frågor.

På seminariet presenterade fors-karna Anna Forsman och Johan-na Nordmyr från Institutet för hälsa och välfärd helt pinfärska siffror om äldres användning av internet. Deras utgångspunkt är att man kan öka äldres känsla av delaktighet och deras välbefinnan-de genom internetanvändning. Vi kommer att få mer resultat när forskningen blir klar, men redan nu kan man se ett mönster i inter-netanvändningen och hur perso-ner själva känner sig kunna påver-ka sitt eget liv.

I tidigare forskning har man konstaterat samband mellan de hälsoresurser äldre får tillgång till genom internetanvändning. För det första får den äldre ökade kom-munikationsmöjligheter och detta främjar de sociala kontakterna med familj och vänner. För det andra får den äldre ökade resurser till meningsfull sysselsättning som till exempel att lära sig något nytt. Och för det tredje får den äldre möjlig-het att lära sig använda teknologi, vilket gör att man får bättre själv-

känsla och större känsla av delaktig-het i samhället.

Med seminariet ville vi som arrang-örer lyfta fram vikten att samarbeta med andra aktörer i vår omgivning. Detta gäller också IT-verksamhe-ten i pensionärsföreningarna. Vi har mycket att vinna på samar-bete med bland andra vuxen- och medborgarinstituten samt biblio-teken. På seminariet diskuterades dessa frågor i grupper under led-ning av Johanni Larjanko från Bildningsalliansen. Speciellt två aspekter lyftes fram av deltagarna; 1) den medborgerliga möjligheten att vara uppkopplad det vill säga alla invånare som vill borde få en fungerande internetuppkoppling samt 2) behovet av grundkurser i datoranvändning.

Projektets förra koordinator Eric Jansson höll ett föredrag med tips som kan användas i det praktiska föreningsarbetet. Han tog bland annat upp hur internet och Goog-le kan användas på ett billigt och arbetsbesparande sätt.

Seminariets huvudgäst var Senior-net Swedens ordförande professor emeritus Olov Östberg. Han belys-te framtidens samhälle och de möj-ligheter tekniken kan ge i och med olika digitala lösningar. Han pre-senterade tekniska lösningar som redan är på gång i vårt samhälle. Det

är alltså en utveckling som inte går att stoppa och det gäller att anpas-sa sig. Han berättade om det EU-finansierade Human Brain Project som kombinerar hjärnforskning med informations- och kommu-nikationsteknik. EU har beslutat ge över en miljard euro till projek-tet. Vi fick också höra att man i Sve-rige i år har grundat en myndighet för delaktighet som arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. I Finland finns ingen motsvarande myndighet.

Seminariet avslutades med en paneldebatt under rubriken Jag behöver inte internet. Paneldiskus-sionen leddes av Isa Forsbäck, IT- handledare och medlem av förbun-dets IKT-styrgrupp. Medverkande

var Pentti Rintala, medlem i Seni-ornet Botkyrka, Sverige, Johan-ni Larjanko, Bildningsalliansen och Eric Jansson, föreningsaktiv, kolumnist med mera. Panelen var ganska samstämmig om hur nyttigt internet kan vara, så några verkliga motsättningar i diskussionen före-kom inte. Man kunde konstatera att det inte är åldern som avgör utan inställningen.

Svenska pensionärsförbundet arran-gerade slutseminariet inom pro-jektet IT för Seniorer, eftersom det femåriga projekttiden tar slut 31.12.2014. På seminariet utsågs Kaj Kankaanpää till Årets IT-pensionär, vilket vi kan läsa mer om på föregående sida.

MONA LEHTONEN

ombudsman och IT-projektkoordinator

Bara glada miner på slutseminariet. IT­projektets förra koordinator Eric Jansson och ordförande för IKT­projektets styrgrupp Pentti Friberg längst fram

Isa Forsbäck, IT­ handledare och medlem av förbundets IKT­styrgrupp och Pentti Rintala, medlem i Seniornet Botkyrka.

GOD TID 8/2014 – 9

IT-­‐verkstadi Seniorhuset i HelsingforsVill du lära dig mera om internet, e-­‐post, ordbehandling,webbteve, Facebook, bildhantering, e-­‐böcker och -­‐tidningar,datorspel, Skype?

Besök vår drop-­‐in-­‐verkstad där seniorer med lite mera erfarenhetger stöd till dig som nyss börjat använda IT, eller vill lära dig nytt.Ett IT-­‐proffs kommer att finnas på plats för att tackla de kvistigareproblemen.

Verkstaden är öppen mellan kl. 14 och 17

– måndagen den 17 november– måndagen den 15 december

i Folkhälsans Seniorhus (rummet Verkstaden)Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon.

Mera information finns på webben på adressenhttp://helsingfors.spfpension.fi/itstod

Verkstäderna arrangeras avSPF-­‐projektet IT för senioreroch Samrådet i SPF Helsingforsi samarbete medFolkhälsans Förbund

Snabb service med nät-FPAPå FPA:s webbplats www.fpa.fi finns det massor med information om sociala förmåner, men också en mångsidig e-tjänst där du till exempel kan ansöka om förmåner eller anmäla förändringar i din ekonomiska situation.

I e-tjänsten kan också kontrollera när förmånerna betalas ut och se hur det ligger till med ansökning-ar som du lämnat in. Använder du dig av e-tjänsten kan du också läsa besluten redan ett par dagar innan de dimper ner i postlådan hemma hos dig.

Ärenden av alla de slag

På FPA:s webbplats finns det ock-så ett program för beräkning av bostadsbidrag för pensionstagare där du kan se om din inkomstni-vå berättigar till bidraget. I så fall kan du sedan ansöka om bidraget i e-tjänsten. Har du däremot fått det svårt att klara dig i vardagen och behöver hjälp kan det bli aktuellt med vårdbidrag för pensionstaga-re. Också det kan du ansöka om på webben.

I fall av sjukdom ersätter FPA kostnader för resor till hälso- och sjukvårdsbesök, om ditt tillstånd så förutsätter. Många taxichauffö-rer använder nuförtiden ett direk-tersättningsförfarande för sådana resor. Det går också att ansöka om ersättning i efterhand om chauffö-ren du åkt med inte kan erbjuda direktersättning. Har du däremot åkt med egen bil eller kollektivtra-fik kan du ansöka om ersättning i e-tjänsten. Även kortare resor räk-nas med i självriskandelen.

I fråga om receptbelagda läke-medel får du FPA-ersättningen direkt på apoteket. I e-tjänsten kan du också kontrollera och föl-ja med självriskandelen för läke-medel. Dina recept kan du däre-mot kontrollera i tjänsten Mina Kanta-sidor på www.minakanta-sidor.fi. Mina Kanta-sidorna, som FPA svarar för, ingår i det natio-nella hälsoarkivet Kanta. Recepten visas på Mina Kanta-sidorna när du besöker en hälso- och sjukvårdsen-het som använder det elektroniska receptet. Inom den offentliga hälso- och sjukvården har tjänsten redan tagits i bruk. I framtiden kommer det också att vara möjligt att titta på sina hälso- och sjukvårdsuppgifter i tjänsten, om de inte redan finns

där. Ett patientdataarkiv tas i bruk som bäst.

Om du ska ut och resa lönar det sig gå in på Mina Kanta-sidor-na, skriva ut receptet och ta med sig det och det europeiska sjuk-vårdskortet på resan. Kortet kan du beställa via FPA:s e-tjänst. Det är bra att ha med sig när du besöker ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz. Då har du rätt att använda den offentliga hälso- och sjukvår-dens tjänster till samma pris som de lokala invånarna.

Skicka in bilagorna på webben

Alla ansökningar som inkommer till FPA avgörs med hjälp av data-system. När du ansöker om en för-mån i e-tjänsten kan du samtidigt också bifoga bilagorna till ansökan. Eventuellt kan du skicka in bilagor-na senare med funktionen Bilagor. Med den funktionen kan du ock-så skicka in bilagor även om ditt ärende gäller någon av de förmå-ner som man inte kan ansöka om på webben.

Tillåtna filformat för bilagor är pdf eller rtf samt i fråga om bil-der, jpg eller tiff. Ett fotografi av en handling duger alltså som bilaga, men i så fall måste det vara tillräck-ligt tydligt.

Håll användarnamn och lösenord för dig själv

Myndigheterna sätter stor vikt vid datasäkerheten hos e-tjänsterna. På FPA:s e-tjänst kan du logga in med bankkoder eller med ett chipsför-sett identitetskort. Du kan också logga in med mobilcertifikat. Ett sådant kan du få hos din telefono-peratör, men det kan vara avgifts-belagt.

Kom ihåg att myndigheter eller banker aldrig frågar efter dina bankkoder eller liknande per e-post, telefon eller sms eller vid vanlig kundservice. Användarnam-nen och lösenorden är alltid bara avsedda för dig.

Meddelanden till FPA kan du skicka via e-tjänsten. Där kan du också läsa FPA:s svar. Vanlig e-post anses inte vara tillräckligt datasä-kert.

Hur kommer man till e-tjänsten?

FPA:s webbplats finns på www.fpa.fi. Där finns en länk till e-tjänsten i vänstermenyn under Genvägar. Välj i rullgardinsmenyn vilken e-tjänst du vill använda. Mer infor-mation får du genom att klicka på Mer om e-tjänsten.

KATRI PYYKKÖ

...ger dig de bästa tv-upplevelserna och det snabbaste internet!www.fiberhem.fi, ftth@ktab.fi, 019 233 933

Dalgatan 7, Karis Grönalundsg. 7, Ekenäs må–fre 11–17

Minifinder™ Pico - GPS spårsändare Trygghet för dina nära och kära + Lätt och omärklig att ha tex. i fickan + Tvåvägskommunikation + Vet exakt var spårsändaren finns, även

utomlands

Tel. 09-2211466 www.minifinder.fi

10 – GOD TID 8/2014

Det ljuva Provence 2–9.6.2015I det ljuva Provence får du under en skön försommarvecka uppleva de mest hänförande landskap, storartade kulturmiljöer och ett genuint sydfranskt kök.

Det varma och soliga klimatet är känt i även i konsten och en avslappnad livsstil bidrar till välmående och trivsel.

Tillsammans med värdparet Gunilla och Karl-Johan Hellman besöker vi sevärdheter såsom bl. a. påvepalatset i Avignon, vingårdar i Chateauneuf-du-Pape, risodling i natursköna Camarque, tygfabrik och olivoljeproduktion i bergsmassivet Alpillerna samt livliga marknader och lugna bergsbyar.

Program2.6 Avgång med Finnairs morgonflyg till Nice. Inkvartering på Hotel les Nevons i staden L’Isle­sur­la­

Sorgue, även kallad Provences Venedig. Gemensam middag.3.6 Utflykt till de vita kalkstensbergen Alpillerna. Besök på en olivgård. Utflykten fortsätter till Arles och

bl.a. dess amfiteater.4.6 Utflykt till byarna vid bergskedjan Luberons norra sida, vi besöker okrabrottet i Roussillon och

lavendelmuseet i Coustellet samt staden Apt.5.6 Utflykt till naturreservatet Camarque med besök på en vin­ och risproducerande gård. Färden

fortsätter mot Étang de Vaccarès. Traditionell bouillabaisse­lunch.6.6 Besök i staden Avignon med bl.a. påvepalatset Palais des Papes. Därefter besök i några av vinbyarna i

norra Provence. Gemensam middag i byn Fontaine de Vaucluse.7.6 Marknadsdag i L’Isle­sur­la­Sorgue. Besök till Gunilla och Karl­Johans sommarviste nära Lacoste.8.6 Fri dag och avskedsmiddag.9.6 Avfärd från Nice, ankomst till Helsingfors kl. 15.40

Pris i dubbelrum: 1 745 €, tillägg för enkelrum 295 €

I priset ingår flygresor, logi i dubbelrum, frukost, fyra luncher, tre middagar och en ”gôuter” (måltiderna inkluderar två glas vin, bordsvatten och kaffe), bussresor, entréer enligt program, reseledning av Gunilla och Karl­Johan Hellman i Provence samt reseledare från SPF.Tillkommer: Reseförsäkring.

Förfrågningar och anmälningar: Axtours, tfn 018­512 13 eller info@axtours.axMera information finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi

Musikalen MAMMA MIA!Helsingfors 19–20.12Teaterresa till Helsingfors 19–20.12.2014 i samarbete med Karleby Resebyrå (Dahls bussar).

Pris för resan: 275 euro/person (föruts. minst 40 resenärer/buss)

I priset ingår busstransport (start Karleby), musikalbiljett A­kategori på Svenska Teatern, inkvartering på Scandic Marski i delat 2­personer rum inkl. frukost och lunch på vägen tur–retur. Tillägg för enkelrum: 50 euro/person.

Anmäl till kansliet i Vasa, helst per e­post patrick.ragnas@spfpension.fi

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Berlin 13–17.4.2015Berlin är en stad full av sevärdheter och upplevelser. Kom med på en resa med intressant och mångsidigt program.

ProgramMåndag 13.4Avfärd med Air Berlin kl. 14.10 från Helsingfors, ankomst till Berlin kl. 15.05. Logi på 4* hotell. Välkomstmiddag på hotellet

Tisdag 14.4Stadsrundtur med bl.a. Brandenburger, Alexandersplatz och Checkpoint Charlie. Båttur på floden Spree

Onsdag 15.4Busstur till garnisonsstaden Potsdam med bl.a. slottet och parken Sanssouci.

Torsdag 16.4Fritt program på dagen. På kvällen möjlighet att gå på Berliner Philharmonikers konsert med Riccardo Muti.

Fredag 17.4Tysk lunch med öl och Currywurst på en äkta Bierstube. Avgång kl. 15.00. Ankomst till Vanda kl. 17.55

Pris: 945 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 €

I priset ingår flygbiljetter, bussresa, 4 övernattningar med frukost, 4 middagar och 3 luncher, guidad rundtur i Berlin, båttur på Spree, inträde till ett av slotten i Potsdam.

Försäkringar och måltidsdrycker ingår inte.

SPF:s reseledare med på resan.

Arrangör: Istravel (Ingves & Svanbäck)

Anmälningar och förfrågningar: Ingves Resor tfn 020 7434530, info@istravel.fi

Sista anmälningsdag 10.1.2015

IstravelIngves & Svanbäck

Jazzkryssning 26–28.4.2015Välkomna med på SPFs svängiga jazzkryssning till Stockholm 26–28 april med Viking Lines M/S Mariella

För den trevliga underhållning-en står Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs samt Petri Krzywackis trio.

Pris: 195 €/person.

I priset ingår:

• Kryssning i 2­personers A­hytt med fönster• 2 x Viking Buffet (special­meny New Orleans Style på utresan)• 2 x sjöfrukost• 2 x kaffe med tilltugg• Jazzdrink• SPF jazz­underhållning• buss till Stockholms centrum

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post info@frimanresor.fi

RES MED SPF

GOD TID 8/2014 – 11RES MED SPF

Barcelona och Mallorca 26.9–3.10.2015Barcelona är en av Europas allra hetaste städer. I den katalanska huvudstaden förenas flertusenårig historia med modern nutid. Mallorca är en fantastisk semesterö med många ansikten. Bördiga jordbruksbygder, bergstraketer, klippkuster, långa badstränder, små bergsbyar och den trevliga storstaden Palma. Här väntar ett härligt klimat och intressanta utflykter. På Mallorca bor vi i den idylliska småstaden Port de Sòller som ligger på öns nordvästra sida.

26.9 Avfärd med Finnairs flyg kl. 6.15 från Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svenskspråkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gaudís park Güell, fotbollsstadion och La Rambla. Inkvartering på centralt beläget hotell.

27.9 Möjlighet till utflykt till Torres vingård. 28.9 Färja till Mallorca med lunch ombord. Inkvartering på hotell i

Port de Sóller.

29.9 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och dess Drakgrottor samt staden Felanitx.

30.9 Utflykt till Valldemossa och flera byar i nordvästra delen av ön. Vi besöker bl.a. klostret Lar Cartuja där Frédéric Chopin bodde en vinter. Gemensam middag.

1–2.10 Fritt program. Frivillig utflykt till Palma. 3.10 Avfärd till Helsingfors från Palma kl. 12.10. Ankomst kl. 17.10.

Rätt till ändringar i program förbehålls.

Pris: 1 495 €, tillägg för enkelrum 230 €

I priset ingår flygresor, 7 nätter på hotell i dubbelrum, 7 x frukost, 1 x lunch, 7 x middag, utflykter och inträden enligt program, Spf reseledare.

Anmälningar och förfrågningar: Istravel, tfn 020 74304520, info@istravel.fi

IstravelIngves & Svanbäck

Försommarresa till Lettland 8-12.6.2015Kom med på en intressant resa till Lettland med Riga som ”huvudkvarter”.

Reseprogram

8.6 Avfärd med m/s Star till Tallinn kl. 10.30. Frukostbuffet ombord.Ankomst till Tallinn kl. 12.30 varefter bussresa till Riga. Check in på hotell Konventa Seta. Middag på hotellet.

9.6 Bussrundtur i Riga. Eftermiddagen tid för egna strövtåg. Gemensam middag.

10.6 Utfärd till Turaida och Sigulda. Gemensam middag.11.6 Utflykt till Rundale och Jurmala. Gemensam middag12.6 Avfärd till Tallinn, m/s Superstar avgår kl. 16.30.

Ankomst till Helsingfors 18.30

Pris: 595 €, tillägg för enkelrum 95 €.

I priset ingår båtresor, logi, 4 x frukost, 1 x lunch, 4 x middag, inträden och Forsbloms buss hela resan.

Obs! Reseförsäkring ingår inte.

Egen svenskspråkig guide och reseledare från SPF med på resan.

Anmälningar och förfrågningar: Porvoo Tours tfn 019 574 2200, sussi.eriksson@porvootours.fi

Hela reseprogrammet finns på www.spfpension.fi

Fantomen på operan, Tallinn 15–16.3.2015Kom med till Tallinn och se den oförglömliga musikalen Fantomen på operan av Andrew Lloyd Webber.

Program

Söndag 15.3Avgång med Tallink Silja kl. 10.30. Frukostbuffet ombord Ankomst till Tallinn kl. 12.30. Gemensamt dagsprogram. Inkvartering på Tallink City Hotel.Kl. 16.00 Musikalen Fantomen på operan. Efteråt gemensam middag på hotellet.

Måndag 16.3Gemensamt dagsprogram och även tid för eget programAvfärd kl. 16.30 med TallinkSilja, buffetmiddag ombordAnkomst till Helsingfors kl. 18.30

Vi förbehåller oss rätt till ändringar.

Pris: 250 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 49 €

I priset ingår: Helsingfors­Tallinn­Helsingfors med TallinkSilja, övernattning i dubbelrum inkl. frukost på Tallink City Hotel, buffetfrukost och ­middag, parkettbiljett till Fantomen på operan, middag på hotellet, dagsprogram och inträden och busstransporter i Tallinn.

SPF:s reseledare med på resan.

Anmälningar och förfrågningar: Friman resor, tfn 019­248 1090, info@frimanresor.fi

Gårdar och slott i Sverige 4–8.5.2015Kom med på en intressant kulturresa till Sverige med Bernt ’Morre’ Morelius som igen har gjort upp ett intressant reseprogram. Boka datumet redan nu!

Mera information om resan i nästa nummer av God Tid.

Förhandsbokningar: Friman resor, tfn 019­248 1090, info@frimanresor.fi.

PARTOURSPargas, 0440 524911partours@parnet.fi

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

22-28.2.2015 529€Julklappserbjudande!

Om ni bokar denna resa före 30.11.2014 så får ni den för 499€

BUSS-BÅT-HELPENSION-LÄKARBESÖK +

6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT

O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN

PÅ SVENSKA

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Tfn: 0424 2801Fax: 019-241 2044Trollbergsvägen 15,

10650 EKENÄSmagnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a.* dagsutflykter* teaterresor

* utlandsresor

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

12 – GOD TID 8/2014

Vasa 020 7434 520Närpes 020 7434 530

Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

Minnen - Upplevelser - Resor

Nu reser vi tillsammans!

Vasa 020 7434 520Närpes 020 7434 530

Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

Minnen - Upplevelser - Resor

Nu reser vi tillsammans!

Se mer info på vår hemsida!

Fira jul i Rättvik, Dalarna 23-27.12Fira nyår i Prag 30.12-2.1

Nyårskryssning Åbo-Stockholm med Viking Grace 31.12-1.1Florida med kryssning i Karibien 10-22.3.2015

Ett urval av vårens resor: Nordiska Trädgårdar – Trädgårdsmässa, Stockholm 27-29.3

Veckoslutsresa till Antikens Rom ”Den eviga staden” 16-19.4Holland-Rüdesheim 22-28.4

Gardasjön 24-30.4

Vår nya broschyr har utkommit! Om du inte redan fått den – kontakta oss så skickar vi den!

Georgsgatan 9, 00120 Helsingfors tfn (09) 696 2770 · Beställ broschyr på:(09) 6962 7777 eller www.olympia.fi

Avgång: 13.5 och 26.8.2015 (11 dagar) 4.080 e

Seattle och Alaskakryssning

* Boka senast 27 november får du Classic All Inclusive dryckespaket!

*

HURTIGRUTEN KRYSSNING TROMSÖ-BERGEN 27.3-2.4.2015 Inkl flyg Hfors-Tromsö, en natt i Tromsö, kryssning med helpension i fönsterhytt, en natt i Bergen och returflyg Bergen-Oslo-Hfors. Finskspråkig reseledare med på resan. Pris fr.o.m. 1475 € / person Fråga också efter andra Hurtigruten-resor.

Matkahaukka i Kyrkslätt Munkkullavägen 15, 02400 Kyrkslätt (09) 296 5000 / info@matkahaukka.com http://kirkkonummi.matkahaukka.com

www.ot-resor.fiTel. 06- 318 4000

OT-resor 2015Vårens Europaresor

KuV

i 360

3/00

/MjM

v, S

MA

L 21

495

Se flera resmål på vår hemsida!

Under planering

Nyårsresa till Pärnu

Med buss till Spaniens solParis, Bilbao med Guggenheim,

Vistelse i Almuñecar enligt önske-mål flyg hem från Malaga

Avresa 3.2.Almuñecar med GöranTemavecka med vandring

och avkoppling Resa 20-28.2.

Rundresa i PortugalLissabon, Porto och

DourodalenResa 14-22.3.

Rundresa i Andalusien –Spaniens själ och hjärta

Gibraltar, Sevilla och GranadaResa 23-30.3.

Italien – Gardasjön Norditaliens smycke

6 nätter i Bardolino och bussresa över Alperna

Resa 13-19.4.Holland med Blomstertåget

Amsterdam med kanaltur, Keukenhof, Blomstermarknad,

träskor och EdamResa 22-26.4.

Holland – ParisBlomster, konst och trädgård

Resa 24.4-1.5.

Barcelona – Franska RivieranResa 6-12.4.

Tre sjöar i Italien Resa 27.4-3.5.

Kroatien – Montenegromed besök i Sarajevo och Mostar

Resa 5-12.5. Sloveniens pärlor och Istrien

Resa 13-20.5.London

Över Engelska kanalen till LondonResa 4-9.5.Skottland

Historiens och romantikens landResa 11-17.5.

Kombinera spa med nyårsfirande i Pärnu!

27.12.2014-3.1.2015

Mamma MiaSuccémusikalen på

Svenska Teatern Våren 2015: 28.2-1.3., 7-8.3., 13-14.3.

MadeiraFunchal, flyg från Vasa

25.3-1.4.2015Och många fler...

Resekatalogen för 2015 utkommer i mitten av

januari, hemsidan uppdateras regelbundet

med nya resor.

Resor

frimanresor.fiSandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004Tel Ekenäs 019 - 248 1090info@frimanresor.fi

26-28.1 RESETRÄFF-kryssning till Stockholm

23-30.3 Madeira

19-26.4 Mat- och kryddresa till Leros

22-29.4 Kultur- och kulinarisk resa till Balkanbergen

3-13.5 Foto- och upplevelseresa Leros

3-13.5 Skriv- och upplevelseresa Leros

12-19.9 Semester- och kulturresa till Leros

18-25.9 Segling i Göran Schildts kölvatten i Bulgarien

Vörå Spelmansklubb

Lars Sund

GOD TID 8/2014 – 13

FÖR FULLA SEGEL(text och musik: Håkan Streng)

Refr. För fulla segel in i framtiden!Livet stannar inte upp,nej, det börjar efter pensionen,//:så ställ upp i SPF:s grupp!://

1. Livserfaren pigg och klok hänger pensionären me´- ”En oöppnad och rolig bok” – mycket kvar att få och ge!Vi är många, vi blir flersom vill trivas med varann´,dela med oss mer och meroch påverka lite grann!

Refr. För fulla segel...

2. För sent är aldrig lära sig koppla av och kurser ta, att skratta gott med dig och mig – i SPF mår alla bra! Seniordans och stavgång,bridge och pidro, hantverk, slöjd,gamla bilar, mat och sånghåller pensionären nöjd!

Refr. För fulla segel...

3. Till södern åker vi ibland och till Baltikum nån´ gång, eller till något nordiskt land – med oss blir tiden aldrig lång!Vi kryssar här och där,världen är ju erkänt vid.”Långt ut SPF:s stämma bär”, står i tidningen, God Tid!

Refr. //: För fulla segel in i framtiden!Livet stannar inte upp,nej, det börjar efter pensionen,så ställ upp i SPF:s grupp!://S P F = Sikta På Framtiden!

Seniorskeppet samma succé som tidigare årGod mat och massor med aktiviteter. Allt från Champagne tasting till bingo.

Som grädde på moset fick förbundet en helt egen sång av Håkan Streng.

Staffan Bruun och Stefan Lundberg

Trio Saludo

Mårten Holm

14 – GOD TID 8/2014

CITY FLYTT

Nära dig, därför också förmånligare.

Birgitta Boucht, förtrollande, argsint och lycklig– Detta med förtrollande, lämnar jag till ditt bedömande. Argsint stämmer ibland in på mig. Lycklig är inget statiskt tillstånd. I somras tyckte jag att det mesta var förfärligt i den kvävande hettan. Jag kände mig hemlös och identitetslös.

Birgitta ”Bitte” Boucht benar ut innehållet i Lilla Mys visa. Den pas-sar bra in på henne. Tillsammans försöker vi oss på att memorera visan.

– Här ser ni en som är med om det mesta, som skrattar och slåss med polisen och festar, som här-jar och hojtar i himmelens sky, den förtrollande argsinta, lyckliga My.

Bitte har som Lilla My varit med om det mesta. Arresterad av poli-sen blev hon i mitten på 1970-talet. Hon visar på en illustration på sida 145 i sin bok Förklädd och naken som har recenserats i God Tid 4/2014. Många av God Tids läsa-re har förmodligen läst boken som är en sammanfattning i mångdi-mensionellt perspektiv av hennes händelserika liv som författare, fri-lansjournalist, kursledare, debattör, mor och mormor med mera. Lil-la My är en karaktär som hon kan identifiera sig med.

Bitte har reserverat en söndags-förmiddag (enda tiden som var ledig i hennes späckade kalender) för en intervju för God Tid. Hennes agenda upptas av framträdanden, bland annat för Finlands svenska biblioteksförening där hon skall berätta om önskemål angående bib-lioteksservice för seniorer. Unge-fär samtidigt med detta utkom-mer hennes bok Tårar, kärlek och efterrätter i serien Lättläst littera-tur där hon hörde till pionjärerna på finlandssvenskt håll med boken Lösa lappar om mormor, Marjut och döden (1987). Avsikten med böcker-na har för hennes del varit att skriva om svåra saker i en lättläst form.

Det primära i intervjun, där samta-let går i vida bågar, är Bittes flytt-ning i somras från Mechelingatan i Helsingfors där hon förfogade över två lägenheter med en yta på över 100 kvadratmeter till en bostad omfattande 50 kvadratmeter i Maj-blomman vid Sanitärgatan i Hel-singfors. Hur hon har klarat en så stor förändring är obegripligt både för God Tids utsända och säkerli-gen även för läsarna. Hur bär man sig åt? Många är kanske i samma situation som Bitte. Med facit på hand, säger hon, att hon gjorde rätt

trots att hon tvekade och länge var i valet och kvalet. Men hennes tre döttrar och vänner ansåg att hon skulle ta chansen som kanske var en engångsföreteelse. Hon anhöll om en ledig hyresbostad för förfat-tarföreningens medlemmar i Maj-blomman. Och det visade sig att det var hon som hade blivit vald som den nya hyresgästen. I prakti-ken innebar det en rafistulering av oanade mått som skulle ta alla hen-nes krafter i anspråk.

Erfarenheter hade hon efter att ha tömt sitt barndomshem vid Norra kajen i Helsingfors efter sin mam-mas frånfälle år 1986. Detta med bistånd av sina två syskon. Men det praktiska arbetet föll på Bitte. Den i Sverige bosatta systern hade inte praktiska möjligheter att reda upp bland all rekvisita medan deras bror skötte om bouppteckningen och därmed tillhörande uppgifter.

Hennes mamma hörde till en generation som samlade på allt för händelse av att det kanske kunde behövas i fall av krig och ofärd. Bitte packade in böcker och annan rekvisita i kartonger, för framtida genomgång, som hon transportera-de från Norra kajen till Mecheling-atan. Det som inspirerade henne var tanken på att hitta en eventu-ell skatt. Slutligen kom det fram ur ett skrymsle en kartong – skatten – som var trasor avsedda för mattor. Så var det med den saken! Det var lättare att göra sig av med möblerna än med den övriga rekvisitan. Skat-ten var kanske ändå till ”syvende og sidst” alla brev av vilka en del blev stoff för Bittes bok Förklädd och naken. Den kom till på grund av eller hellre tack vare hennes nyfi-kenhet. ”Vad håller jag på med i mitt liv och i mitt skrivande? Finns det en helhetsbild som småningom blir tydlig?”

Våren 2014 blev det dags för mam-mutprojektet, det vill säga flytt-ningen från Mecelingatan till Sani-tärgatan. Adjö till skrivandet! Det som gällde var att få hela bohaget och framför allt den massiva bok-samlingen och arkiv och research och högvis med viktigt litte-

rärt material transformerat till de utrymmen som stod till buds i det nya hemmet. En hopplös ekvation!

Det största problemet var böckerna och brevsamlingarna. Antikvariaten tog hand om russinen i kakan. Bit-tes döttrar med familjer försåg sig i likhet med vänner och bekanta som bjöds till öppet hus för att slakta bib-lioteket. Bitte är glad över att böck-erna kom till goda hem. Det var bara en bråkdel som fick plats i Majblom-man. Och så händer det att just den boken hon skulle behöva inte längre finns. Och det är ju förargligt efter-som de offentliga biblioteken har avskrivit det som borde ha lämnats kvar i bokbeståndet.

Bitte är inte bara en skrivande person utan också en läsande per-son. Läser gör hon för sitt psykis-ka välbefinnande. I somras har hon njutit av Agneta Rahikainens foli-ant Kampen om Edith som handlar om myterna kring Edith Södergran som person och om hennes bety-delse för det finländska kulturlivet.

Många förknippar Bitte som en för-fattare iförd stora, färgsprakande sjalar. På Charlotta Bouchts por-trätt av sin mor på baksidan av För-klädd och naken ser hon ut just som hon skall se ut med en sjal virad runt halsen. Men var finns de stora, dinglande örhängena? Många tän-ker på örhängena i form av stek-

ta ägg som hon ofta brukar bära. Hon berättar att människor tit-tade på henne och spontant små-log mot henne på restaurangdagen i Helsingfors. Hon undrade var-för hon blev föremål för så myck-et uppmärksamhet ända tills hon hörde en replik: – Oj, då. Har du matsäcken med dig?

Det är höst i Majblomman. Birgitta Boucht har så småningom funnit sig tillrätta i det nya hem-met. Hon gör visserligen ibland nostalgiska utfärder till Meche-lingatan. Det är inte lätt att rota sig i en ny miljö. Men det går. Och hon vet att nya dörrar öppnar sig bakom de stängda.

Text och foto BENITA AHLNÄS

Birgitta Boucht med sina kännspaka stekta ägg­örhängen

GOD TID 8/2014 – 15

Hur kan vi sköta våra fönster?Fönster i bostadshus har den kalkylmässiga bruksti-den 25 år. I praktiken varierar situationen: vanskötta fönster av dåligt virke kan vara i uselt skick efter 15 år, och väl underhållna fönster av bra virke håller över 100 år. Avgörande faktorer är fönstrens kon-struktion och material samt underhållet av fönst-ren. Om ett eller några fönster är särskilt utsatta för väder och vind, skall åtgärderna inriktas på upp-komna skador: ett skadat fönster får inte leda till att hundratals fönster byts ut. Man skall minnas också de funktionella krav som ställs på fönstren.

Ända till 1960-talet tillverkades fönster av kärnvir-ke, det vill säga av furustockens mörka och hållbara innerdel. Fönstren kunde tillverkas delvis på bygg-platsen eller levereras till bygget i ett sent skede för att fuktskador skulle undvikas. Om fönstren bara var grundmålade, kunde riskabla lagningar och skador i karmen och bågarna lätt upptäckas och de underkända fönstren returneras till tillverkaren.

I flervånings bostadshus brukar fönstren bestå av karmen som är fäst vid ytterväggen och fönsterbå-garna som är öppningsbara och fästa i karmen med gångjärn. Fönstren är numera inåt-inåtgående för att tryggt kunna tvättas, men konstruktionen är komplicerad. Anslutningen mellan karm och vägg är tätad och fylld med isolermaterial. Anslutningen mellan bågar och karm bör tätas med mjuka sili-konprofiler, som tillåter att fönstret öppnas och stängs. I äldre hus har fönstren två bågar med var sitt glas, men i nya hus kan glasen och också bågar-na vara fler än två. Isolerglas består av två eller tre skivor glas, hermetiskt slutna till paket med 8–15

millimeters mellanrum fyllt av torr luft eller ädel-gas. I många hus har innerbågarna från början eller i efterhand försetts med isolerglas.

I vissa hus har införts ytterbågar av plast eller alu-minium, vilket stilmässigt kan störa. I ytterbågen är glaset vanligen fäst med trälister uppe och på sidorna och med kitt nedtill. Vid underhåll av föns-ter skall man se till att ytterbågens underkant har oskadat kitt. Lister av trä, plast eller metall rekom-menderas inte, eftersom de kan dölja rötskador i träet. Innerbågar med en vågrät underdel där vat-ten kan samlas innebär risk för röta, och bågens understycke bör helst fasas så att vattnet rinner bort. Sprucken eller flagande färg på fönsterbågarna vitt-nar om försummat underhåll och ökande risk för skador. Att täcka skadade partier med silikon är inte att reparera.

Vid underhållsmålning av fönster är valet av målar-färg viktigt. Färgen bör enligt många experter vara linoljebaserad, vilket kan göra arbetet mer krä-vande. Ljusa nyanser i fönstrens ytteryta minskar temperaturförändringarna och därmed risken för sprickbildning i färgytan. Ny underhållsmålning

borde genomföras med 5–7 års intervall, men en utvändig strykning med linolja (på trassel eller trasa) gör att den måla-de ytan kan vänta ännu några år på underhålls-målningen.BENGT-VILHELM LEVÓN

BOENDE ARVS- OCH FAMILJEJURIDIKBouppteckningar, arvskiften,

testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking

Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313*

Vasa, tfn 010 247 5185**Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

ZZZLindqvistKuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24hhautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Tryggare kan ingen vara

Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 HelsingforsSandvikskajen 13, 00180 HelsingforsTfn. 050-356 2475

OCH MÅNGA ANDRA SKÄL ATT BLI ÄGARKUND.

Just nu är det ett extra bra val att vara ägarkund: Du kan genast placera i Avkastningsandelen, vars avkastningsmål* är så mycket som 3,25 %. Som ägarkund har du också rätt att påverka din banks verksamhet och du kan dra nytta av värdefulla koncentreringsförmåner. Läs mer om ägarkunder och förmåner på adressen op.fi/formaner

Framgång tillsammans.

*Avkastningsmålet kan ändras varje år och din andelsbank fastställer årligen i efterskott hur räntan betalas och beloppet på räntan. För att få närmare information om Avkastningsandelens egenskaper, risker och villkor för återbetalning, läs den bankspecifika teckningsbroschyren och de övriga bilagorna om Avkastningsandelen. Du får bilagorna från de bankspecifika op.fi-sidorna eller din banks kontor. Avkastningsandelsemissionen upphör i slutet av 2015, men din bank kan avbryta den redan tidigare.

Vi hjälper dig i livets alla skeden!* Gåvobrev * Äktenskapsförord* Testamenten * Bouppteckningar* Arvskiften * Rättegångar mm.

Vicehäradshövding Filip MarkelinBrändövägen 4, gatunivå, 00570 HelsingforsTel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Patientjuristerna hjälper dig vid handläggandet av personskador till följd av:

patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m.

Telefonrådgivning på svenska:vardagar kl. 9-17 på numret 0600-13636 (2,20 euro/min +lna)

www.potilaslakimiehet.fi

Var olyckan framme?

HelsingforsFamiljejuridik

Filip MarkelinVicehäradshövding0400 464899filip.markelin@perhejuridiikka.fi

www.perhejuridiikka.fi

Finlands Patientjurister

wKimito Telefon

hjälper dig i alla frå-gor gällande datorer,

telefoner, internet, TV-tjänster osv. ring eller vik in till oss.

02-420742 www.kimitotelefon.fi

Arkadiavägen 11 25700 Kimito

16 – GOD TID 8/2014

Är du sugen på kultur och vill ha sällskap?Häromveckan var jag på konstutställning med en gammal god vän. Utställningen var fin och blev ännu bättre av att min vän både hade känt konstnären och annars också var väl insatt i både konst och konsthantverk.

Efteråt gick vi och tog oss en bit mat och när vi satt där tog hon nöjt fram en broschyr på vilken det stod ”Får jag vara din KULTURKOMPIS?”

– Titta vad jag har fått tag på, sa hon. Här får man tips om allt möj-ligt på kulturfronten, det kostar nästan ingenting och man får säll-skap med sig. Låter det inte bra?

Visst lät det utmärkt – men jag var ändå lite förvånad. Jag uppfat-tar denna nyligen åttio år fyllda vän som en aktiv person som nog på egen hand kan ge sig av på upple-velsejakt.

– Jo, jo, sa hon, men det är ofta det inte blir av, och det är trist att ge sig iväg utan sällskap.

Så är det väl för många av oss: också om man känner ett sug efter någon ny kulturupplevelse, efter att göra någonting, så kommer man inte iväg. Antingen har man inte ett lämpligt sällskap eller så hittar man inte på ett lämpligt mål.

Låt oss alltså ge oss ut på jakt efter mera upplysningar om pro-jektet KULTURKOMPIS som kan lösa det här.

Nina Gran jobbar på Helsingfors Kulturcentral och är den som hål-ler i trådarna för den nystartade svenskspråkiga delen av projektet. Det har sina rötter i Jyväskylä och har med framgång pågått i Helsing-fors på finska i några år.

– Vad ligger bakom KULTUR-KOMPIS-idén, frågar jag Nina Gran.

– Grundidén är den att det finns många människor som säkert skulle gå på kulturevenemang eller ta del av kulturprogram, men som tyck-er att tröskeln är för hög för att ge sig iväg. Därför erbjuder vi ett säll-skap, en kompis, som kan vara ett stöd eller bara sällskap helt enkelt, för det här kulturbesöket.

– Det kan gälla att man vill gå på en konsert eller en föreställning eller en utställning, och då ordnar vi ett gratis sällskap som finns med under hela besöket. Denna kom-pis bokar också biljetter om sådana

behövs och avhämtar dig vid hem-dörren och följer dig hem igen, skaffar taxi om du vill. Avgiften för dig som anlitar en kulturkompis är högst 5 euro beroende på vilket slag av evenemang du vill besöka.

Det här gäller ju inte teater, typ MAMMA MIA men listan på de kulturupplevelser som erbjuds är lång och varierande. Närmare uppgifter får du genom att ringa 09-310 58237 måndag och torsdag klockan 12–14 eller tisdag klockan 10–14. På måndagar finns det oftast en svenskspråkig person som kan betjäna dig.

Det är till detta nummer du ska ringa även om du vill boka en kul-turkompis. Då berättar du också vad du skulle vilja vara med om, ger ditt telefonnummer och så ring-er kompisen upp dig och ni kom-mer överens om dag med mera. Om du inte riktigt vet vad du skulle vilja göra, så kan du få idéer antingen av

bokningscentralen eller av kultur-kompisen.

Vem får ta del av det här projektet? – Eftersom det är ett Helsing-

forsprojekt ska man vara skri-ven i Helsingfors och ha fyllt 18 år. Annars finns det inga gränser, säger Nina Gran, den som känner att den vill ha en kulturkompis ska få en. Vi tänker oss att det kanske är äldre människor som känner sig ensamma, någon för vilken det av någon anledning känns svårt att ge sig iväg ensam, vi tänker att det kan vara nyinflyttade, människor som inte känner så många eller vet om stadens kulturutbud.

Det behöver inte vara så dra-matiskt, säkert kan de flesta av oss känna någon gång att man skul-le behöva en kulturkompis för att komma iväg.

Nina Gran påpekar också att även om man inte själv har kompisbehov så kanske någon i bekantskapskretsen eller någon granne har det. Berätta alltså om den här möjligheten och hjälp kanske också med den första tele-fonbokningen. Kom också ihåg att vara ute i god tid, det lyckas

sällan att boka en kompis med en dags varsel.

Och kan man tillägga: om du inte är Helsingforsbo så kan du för-söka sprida KULTURKOMPIS idén till din egen ort. Ryck någon i ärmen som har insikter i kultur – och kanske något att säga till om där du bor och sprid tanken om att dela sällskap och kultur. Det här är en win-win idé, säger Nina Gran: både Kulturkompisen och den som tar emot tjänsten, har glädje av en gemensam upplevelse.

Det håller Maggi Lindholm med om, hon är en av Helsingfors 17 nyblivna kulturkompisar. Maggi jobbar med utländska utbytesele-ver vid Svenska Handelshögskolan, trivs med arbetet men tycker att hon vid sidan av det har oanvänd tid som hon kunde dela med sig av.

– Jag sökte mig till det här för att jag kanske skulle kunna vara till nytta och glädje för någon annan, för att jag själv upplever att det är ganska tråkigt ibland att vara med om någonting och inte kunna dela det med någon. Det är ju skojigt att kunna utbyta åsikter eller bolla sina upplevelser med någon annan.

Elsiebandet spelar under ett Sibbobesök, på bilden från vänster Börje Gustafsson, Bosse Träskelin, Lasse Lönnroos och Hilding Ingman.

Foto Hans­Eric Christiansson

Foto

Mar

it Bj

örkb

acka

GOD TID 8/2014 – 17

Bosse Träskelin sätter guldkant på tillvaron med café GuldkantenEldsjälen Bosse Träskelin ordnar underhållning för äldre i Östnyland och konstaterar att verksamheten har blivit en del av hans tillvaro.

Två gånger i månaden samlas borg-åpensionärer i restaurang Iris när det är dags för Café Guldkanten. Där får de ta del av såväl sång och dans som olika föreläsningar som kan handla om allt från hälsa till kultur. Träffarna fortsätter längs med året förutom under sommar-månaderna. Även Sibboåldring-ar och åldringar i Lovisa träffas en gång i månaden i caféer som arrang-eras i servicehusen Linda och Elsie i Sibbo samt i servicehuset Espla-nad i Lovisa.

Mannen som står bakom allt det här är eldsjälen Bo ”Bosse” Träskelin. Borgåbon Träskelin har en tjänstemannakarriär inom Borgå landskommun och seder-mera Borgå stad bakom sig. Han är också omtyckt dragspelsmusi-ker i Bosse Träskelins Trio samt fungerade under 21 år som spel-

ledare i Borgånejdens dragspels-klubb.

Svenskt koncept

Det var tack vare hans ”riktiga” jobb han för den första gången i Stockholm kom i kontakt med konceptet för caféverksamhet.

– Det var någon gång kring mit-ten av 90-talet som jag deltog i en tjänsteresa och studerade delområ-desförvaltning i staden, säger han.

Även om caféverksamheten inte var det direkta målet för tjänstere-san fick Träskelin en möjlighet att bekanta sig med den.

Ett café inleds alltid med en gemensam lunch och allsång.

– Hela verksamheten bygger på tre hörnstenar. Vi inleder med lunch för att man inte skall behö-va laga mat när man kommer hem. Sen har vi allsång som är bra för huvud, lungor och hjärtat. Efter det dansar vi så att alla får motion.

Föreläsningar och kultur

I pauserna mellan dessa växlar programmet mellan föreläsningar med temat ”håll dig frisk” och oli-

ka kulturprogram. För musiken står musikerna i The Nostalgia Band som ändrar sitt namn beroende på var man spelar.

Det första caféet ordnades i januari år 2000 med Folkhälsan i Borgå socken och stad som bak-grundsorganisation. I år har man kunnat fira femtonårsjubileum något som Träskelin konstaterar att var fantastiskt skoj.

En viktig del i arbetet för att finansiera verksamheten är att upp-rätthålla goda kontakter med före-tag och föreningar i regionen. Ett cafébesök skall inte kosta något för besökarna, förutom maten som står till buds till ett skäligt pris.

Tillföra ljus och glädje

– Det är så härligt att känna att man är av betydelse och kan tillfö-ra människor ljus och glädje i till-varon, säger Träskelin.

Äldre har lätt att isolera sig och Träskelin berättar att han under åren som gått har kunnat konstatera vil-ken betydelse cafébesöken kan ha.

– Om man blivit änka eller änk-ling kan det vara svårt att ens gå ut till en butik eller kiosk i närheten. Jag har ändå sett hur många förvå-nansvärt snabbt kommer tillbaka till oss och sitter förstås på platsen

där de brukade sitta tidigare. Sen tar deras vänner sig an dem och hjälper dem tillbaka, säger han.

Att Träskelin trivs med uppgif-ten som promotor för caféerna bevi-sar nog faktum att han arbetar med arrangemangen även när han om vintern flyttar till den hyrda lägen-heten han besitter på Teneriffa.

Sångalbum för trötta ögon

Han har också sammanställt ett sångalbum både på finska och svenska för allsångsstunderna. Det unika med det är att det endast finns texterna till en sång per sida.

– Det var en enorm förändring i deltagande i sången efter att vi delade ut de nya sånghäftena. De gamla kunde helt enkelt inte läsa texten med sina trötta ögon, säger han.

Musikerna i hans orkester får endast ersättning för direkta kost-nader i samband med spelningarna.

– Därför är det nog ingen träng-sel att ta över caféverksamheten, säger han.

Någon dirket risk att Träskelin skall sluta med att arrangera café-erna finns nog ändå inte.

– Jag fortsätter så länge som jag orkar. Det har blivit en del av mig, säger han.

MARIT BJÖRKBACKA

Jag såg en liten annons om det här där det stod att man genom en kort kurs kunde utbilda sig till kultur-kompis, berättar Maggi, och då tänkte jag att OK nu ringer jag. För det här är ju någonting som jag lite har funderat på, att sedan någon gång när jag blir pensionerad kan jag börja dela med mig av min tid. Men det är ju ingenting som hin-drar att man börjar göra det tidi-gare, säger hon.

Själv är Maggi allätare vad kul-tur beträffar.

– Det är inte så stor skillnad, men det ska vara ärligt och bra gjort. Jag kan ställa upp på allt möjligt, säger hon. Vill någon gå på rockkonsert så kommer jag gär-na med och om någon vill lyssna på klassisk musik så kommer jag lika gärna.

Skolningen för att bli kulturkom-pis går huvudsakligen ut på att bli bekant med stadens kulturutbud och med grunderna för frivillig-arbete. Kompisarna fick också sin egen roll beskriven.

De förbinder sig inte till vissa dagar eller kulturformer, inte hel-ler till fortsatt umgänge. Gemen-

skapen handlar om en gemensam kulturupplevelse, nästa samtal till kompisbokningen ger sannolikt en ny kulturkompis.

– Det intressanta med kursen, säger Maggi, var också att där var så olika människor. Där var pensi-onärer, där var folk mitt i livet och där var också många unga.

– Var alla kvinnor, frågar jag för-domsfullt.

– Nähä, säger Maggi, det fanns män, men jag tror kanske att män-nen var äldre, kvinnorna var ålders-mässigt mera brett representerade.

I takt med att statliga och kommu-nala resurser minskar, ökar behovet av människors egna initiativ. Om den här typen av frivilligarbete som kulturkompisprojektet innebär, är Maggi Lindholm och Nina Gran helt ense.

– Man borde få människor att se varandra, tänka var kan jag behö-vas, säger Maggi. Nu sitter folk och tycker att de borde prestera allt möjligt – men man kanske inte behöver prestera. Man behöver fin-nas till, det är inte värre än så.

– Vi håller på att tappa bort oss i alla, allt större sammanhang: Vi

behöver mera möten och närvaro, säger Nina. Vi är uppkopplade och på väg någonstans och vi håller på med många saker samtidigt. Kul-turen kan erbjuda de här stunder-na av både närvaro och upplevelse, delaktighet och gemenskap som ger någonting mera. Det är en bra kombination.

CITA REUTER.

Tove Jansson är konstnären som skapat dansbandsaffischen. Träskelin berättar att hon var god vän med hans svärföräldrar.

Bosse Träskelin är en omtyckt dragspelsmusiker i Bosse Träskelins Trio samt fungerade under 21 år som spelledare i Borgånejdens dragspelsklubb.Fo

to M

arit

Björ

kbac

ka

Kulturutbudet för KULTURKOMPISKonserter: Finska Barockorkestern, Helsingfors stadsorkester, Ooppera Skaala, Radions symfoniorkester, Finlands Nationalopera (huvudrepetitioner)

Dans: Tanssin talo ry, Zodiak

Museer: Ateneum, Helsingfors stadsmuseum, Teatermuseet

Konserter, teater, utställningar: Gamlasgården, Malms kulturhus, Nordhuset, Stoa

Tfn 09-310 58237 må, to 12–14; ti 10–14

18 – GOD TID 8/2014

GOD MEDICINSK PRAXIS I 20 ÅRMed början 1994 har det finskspråkiga läkarsällskapet Duodecim i samarbete med specialläkarnas föreningar publicerat en vårdguide med namnet Käypä hoito på nätet (www.kaypahoito.fi). Var och en av de 102 texterna som hittills färdigställts och som gäller de viktigaste folksjukdomarna i vårt land innehåller två parallella vårdbeskrivningar, en mera omfattande version avsedd för läkarna själva och en för patienterna.

De svenskspråkiga läkarnas sammanslutning, som lustigt nog heter Finska Läkaresällskapet, bekostar för sin del översättningar av patientversionerna (i detta nu 58 stycken) under samlingsrubriken God medicinsk praxis. Till denna databas kommer man via internetadressen ovan och genom att ange språket som svenska när den första sidan öppnas.

God Tid vill gärna göra sina läsare uppmärksamma på den mycket omfattande information om hälsofrågor som alltså numera finns att hämta på internet. Det är viktigt att förstå att Käypä hoito/God medicinsk praxis inte är någon ”läkarbok” av gammaldags sort, där man med ledning av sina symptom försöker bläddra sig fram till den krämpa man lider av. Avsikten med vårdguiden är

däremot att för varje hälsoproblem som tas upp beskriva såväl de preventiva åtgärderna som själva vården och den rehabilitering som ofta aktualiseras.

Initiativet till de vidstående artiklarna har tagits av Kurt Nordman, som bearbetat och delvis även skrivit texterna för God Tid (se noggrannare uppgifter i slutet av artiklarna). Som exempel på vårdguidens innehåll har här tagits med den rekommendation, som gäller hjärninfarkt. I kommande nummer av tidningen kommer även några andra avsnitt av vårdguiden att publiceras.

Raija Sipilä, redaktionschef för databasen Käypä hoito, berättar att tanken på enhetliga vårdrekom-mendationer till stöd för landets läkarkår uppstod redan 1994 inom läkarsällskapet Duodecim. De för-sta riktlinjerna gällde celiaki (into-lerans mot gluten), och de publi-cerades 1997.

– Idén var att bygga vårdguiden dels på de forskningsresultat som finns globalt tillgängliga och dels på den breda kunskapen ute på fäl-tet i vårt eget land. Varje delprojekt börjar med en genomgång av litte-ratur och forskningsdata, samtidigt som vi engagerar ett antal specia-lister i de arbetsgrupper som sätts upp, säger Sipilä, som själv också är läkare.

Hennes siffror visar att arbetsin-satsen är mycket omfattande. I det-ta nu fungerar ett trettiotal arbets-grupper, av vilka största delen dock är sysselsatta med att uppdatera redan existerande rekommenda-tioner. Staten backar upp projek-tet med cirka 1 miljon euro per år, som kanaliseras via Institutet för hälsa och välfärd.

– Hittills har vi publicerat rikt-linjer för vård av drygt hundra oli-ka hälsoproblem, 102 stycken för att vara exakta. Mängden kommer ännu i någon mån att stiga, men vi har redan täckt det mesta som behöver sägas om vård och rehabi-

litering av patienter som insjuknat i så kallade folksjukdomar. För de mera sällsynta åkommorna behövs inte en allmän databas av detta slag, utan de är fall för specialister.

Under de tjugo åren som gått har omkring 1 400 sakkunniga från hela landet medverkat i arbetet, på fri-villig och oavlönad basis. Centrala funktioner, såsom datahantering, textredigering, stöd för arbetsgrup-perna och informationsverksam-het kräver cirka 15 årsverken per annum. Det tar ungefär två år att producera en ny vårdrekommen-dation, med alla de diskussioner och granskningsskeden som krävs för att texterna skall vara absolut tillförlitliga. Fel och misstag kan ju inte tolereras, eftersom det är bok-stavligen är fråga om liv och död!

Raija Sipilä har nu arbetat med vård-direktiven i sex års tid, och det går inte att missta sig på stoltheten i hennes röst när hon berättar om resultaten.– Käypä hoito/God medicinsk praxis är på internationell nivå en föregångare, när det gäller vårddi-rektiv i elektronisk form på nätet, säger hon. Vi som sysslar med detta känner att vi gör något verkligt nyt-tigt såväl för våra läkarkolleger som för den stora allmänheten.

Text och foto KURT NORDMANLäkaren Raija Sipilä har arbetat sex år som redaktionschef för vårdguiden Käypä hoito/God medicinsk praxis.

God medicinsk praxis – en vårdguide på nätet

Läkarsällskapet Duodecims lokaler ligger i Helsingfors centrum, ett stenkast från Stockmanns varuhus. Så här såg platsen ut ännu 1906 (lägg märke till den vilande mannen!).

GOD TID 8/2014 – 19

Hjärninfarkt, från symptom till rehabiliteringOrdet hjärninfarkt är en medicinsk term som numera blivit vanligare också i dagligt tal. Ett mera allmänt begrepp är stroke (slaganfall), som är en gemensam benämning på hjärninfarkt och hjärnblödning.

Hjärninfarkt beror på en förträng-ning eller en propp i hjärnans blod-kärl, som gör att en del av hjärnan får syrebrist och tar skada. Proppen kan uppstå genom att blod koagu-lerar i den förträngda hjärnartären, men ofta har proppen transporte-rats dit med blodet från hjärtat eller en halsartär.

Hjärnblödning beror däremot på blödning från en åder, anting-en inne i hjärnan eller på dess yta mellan hjärnhinnorna. Blödningar i hjärnans inre orsakas ofta av högt blodtryck, medan motsvarande situation på dess yta för det mesta beror på ett medfött pulsåderbråck, det vill säga en utvidgning som för-svagar åderns vägg.

Det finns ytterligare ett feno-men som bör nämnas i detta sam-manhang, nämligen TIA, som är en förkortning av den medicinska benämningen på händelsen. Det är här fråga om plötsliga, kortvariga symptom som berör hjärnverksam-heten eller synen och som utlöses av tillfälliga blodcirkulationsstörning-ar i hjärnan eller ögats näthinna. Attacken orsakar ingen bestående skada, men den kräver ändå upp-märksamhet eftersom den kan vara en varning om risk för en hjärnin-farkt av allvarligare slag. Mera om detta i separat textruta här invid.

Riskfaktorer

Följande faktorer som ökar risken för hjärninfarkt kan var och en påverka själv:

Förhöjt blodtryck är den vikti-gaste riskfaktorn för hjärninfarkt. Det allmänna målet för blod-trycksbehandling är ett tryck på högst 140/90, men hos personer som haft stroke eller hjärtinfarkt, diabetiker och personer med njur-sjukdom är målet lägre, nämligen under 130/80.

Totalkolesterolet i blodet borde hållas under värdet 5 och det ”dåli-ga” LDL-kolesterolet under 3, hos högriskpatienter ännu lägre (under 4.0–4.5 och under 2.0–2.5).

Rökning fördubblar risken för cirkulationsstörningar i hjärnan. Var femte hjärninfarkt beror på rökning. Även rikligt bruk av alko-hol och drogmissbruk ökar risken för blodproppar.

Övervikt är riskfylld också med tanke på hjärnans blodkärl. Motion minskar risken för både cirkula-tionsstörningar i hjärnan och andra hjärt- och blodkärlssjukdomar.

Dessutom ökar risken för hjärninfarkt med bland annat högre ålder, manligt kön, ärftliga faktorer och klimakteriet.

Hjärninfarkt slår till oväntat

Hjärninfarkt slår ofta till helt ovän-tat och symptomen når sin topp inom några minuter eller timmar. Den insjuknade är vanligtvis vid

medvetande men märker inte nöd-vändigtvis själv sina symptom, som kan bestå av syn- och talstörningar, kraftlöshet eller känslolöshet i ben och armar eller hängande mungipa. Han eller hon kan också bli förvirrad och få svårt att förstå vad andra säger.

Eftersom den insjuknade kan vara helt omedveten om vad som inträffat är det av yttersta vikt att familjemedlemmar eller andra i närheten reagerar på personens onormala uppträdande eller utse-ende. Vid minsta misstanke om en hjärnskada bör man omedelbart ringa nödnumret 112 så att man får snabb ambulanstransport direkt till sjukhusets jourpoliklinik. Man skall absolut inte åka omvägen över häl-socentralen, eftersom detta kan försena den blodproppsupplösan-de behandling som sjukhuset sät-ter in. Behandlingen måste näm-ligen sättas in inom de allra första timmarna för att få önskad effekt – varje minut är dyrbar!

Om man trots allt är osäker på om en person verkligen drabbats av stroke kan man vidta den snabbåt-gärd som i Sverige kallas akuttestet. Man ber personen i tur och ordning göra tre saker: le och visa tänderna, höja armarna och hålla dem uppe i 10 sekunder, upprepa en kort och enkel mening. Om någon av dessa saker misslyckas eller utförs på ett onormalt sätt, ring genast 112!

Akut behandling: upplösning av blodproppen och förebyggande av nya

Då patienten anländer till sjukhu-set tar man först reda på om det är fråga om en hjärninfarkt. Hjärnin-farkt och hjärnblödning kan ha lik-nande symptom, men de går att skilja åt genom dator- och mag-netundersökning av hjärnan.

Om ett blodkärl stockats av koa-gulerat blod löser man upp prop-pen om möjligt. I speciella fall kan andra åtgärder övervägas för att återställa blodcirkulationen. Dessa kan genomföras vid de enheter för

strokebehandling som finns i sam-band med universitetssjukhusen.

Alla patienter får förebyggande medicinering som minskar blodets benägenhet att koagulera och bilda proppar. Ofta behövs också medi-ciner som påverkar blodtrycks- och kolesterolvärdena. Kirurgisk behand-ling av förträngning i halsartären kan också förebygga nya hjärninfarkter.

För att garantera bästa möjliga slutresultat i sjukhusvården vårdas patienter som haft hjärninfarkt om möjligt på en enhet specialiserad på akut behandling och tidig rehabi-litering vid cirkulationsstörningar i hjärnan.

Tidig rehabilitering lönar sig

Tidig rehabilitering garanterar det bästa resultatet. För varje hjärnin-farktpatient görs redan på akutsjuk-huset en bedömning av rehabilite-ringsbehovet, så fort patientens tillstånd stabiliserats. Rehabilite-ringen fortsätter även efter sjukhus-vården enligt patientens individuel-la situation och behovet av fortsatt rehabilitering bedöms regelbundet.

Så kallad lägesbehandling inleds genast och man fäster då särskild uppmärksamhet vid balansövning-ar och vid rörelseterapi för de leder som redan påverkats negativt. Även annan aktiv rehabilitering sätts in så fort det är möjligt. Behovet av fysio-terapi samt terapiformer som för-bättrar till exempel tal och sväljning samt överhuvudtaget förmågan att leva ett självständigt liv (ergotera-pi) bedöms individuellt för varje patient och sätts in som en del av den multiprofessionella rehabilite-ringen.

Hjälpmedel kan underlätta de dagliga sysslorna. Behovet av olika hjälpmedel förändras med tiden, så situationen måste bedömas på nytt regelbundet, till exempel vid hembesök.

I samband med cirkulations-störningar i hjärnan drabbas i något skede ungefär hälften av patienterna och ofta också anhö-riga av depression, som ofta för-blir odiagnostiserad och obehand-lad. Depression som upptäcks kan behandlas.

Patienter som drabbats av hjärninfarkt och som fått beståen-de skador är högriskpatienter. De rekommenderas fortsatt regelbun-den uppföljning och bedömning av rehabiliteringsbehovet minst en gång per år, samt rehabiliterings-åtgärder enligt konstaterat behov.

Bilkörning är inte tillåten under de närmaste 3–6 månaderna efter en hjärninfarkt, beroende på hur allvarlig attacken var. Bedöm-ning av körförmågan med tanke på förnyat förartillstånd görs då rehabiliteringen framskrider. Efter en första TIA-attack som varit så pass allvarlig att den lett till under-

sökningar på sjukhus tillämpas van-ligen en månads körförbud.

Cirkulationsstörningar i hjärnan i siffror

Tre månader efter en hjärninfarkt har cirka 50–70 % av patienterna åter-hämtat sig så pass att de kan fungera självständigt i det dagliga livet, 15–30 % har bestående handikapp och cirka 20 % behöver institutionsvård.

I Finland är cirkulationsstör-ningar i hjärnan den fjärde van-ligaste dödsorsaken, efter krans-kärlssjukdom, cancer och demens. Årligen dör cirka 1 800 män och 2 600 kvinnor på grund av cirku-lationsstörningar i hjärnan.

År 2007 drabbades i Finland 14 600 personer av hjärninfarkt. Eftersom en del av patienterna drabbades på nytt samma år var det sammanlagda antalet hjärninfarkter 17 100.

Fler än hälften av strokefallen drabbar personer över 75 år. I abso-luta tal är det ungefär lika många kvinnor som män som insjuknar i denna åldersgrupp.

Informationskällor

Denna artikel är baserad på Suo-malainen Lääkäriseura Duodecims vårdguide, som finns som databas på internet under samlingsrubri-ken Käypä hoito (på svenska God medicinsk praxis). För varje hälso-problem som tas upp ges en vård-rekommendation till ledning för läkarna själva, och dessutom en

kortare parallell text avsedd för patienterna.

Den ursprungliga patientver-sionen gällande hjärninfarkt är sammanställd av redaktör Kir-si Tarnanen. Den är granskad av ordföranden för arbetsgrup-pen som utarbetat rekommen-dationen, professor Perttu Linds-berg, neurolog Tiina Sairanen på HUCS neurologiska klinik och God medicinsk praxis-redaktör Piia Vuorela på Borgå sjukhus.

Översättningen till svenska är gjord av hälsovårdare Carina Loman och bekostad och granskad av Finska Läkaresällskapet.

© 2014 Finska Läkarföreningen Duodecim

För God Tid har patientgui-den bearbetats av Kurt Nordman. Även denna version är godkänd av projektledningen för Käypä hoi-to, med. dr. Jorma Komulainen och med. dr. Raija Sipilä.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis-rekommen-dationerna är koncisa samman-drag, som omfattar diagnostik och behandling av bestämda sjukdo-mar. Texterna är utformade av de bästa experterna på varje område De ersätter inte den egna läkarens eller annan hälsovårdspersonals bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då vårdbeslut fattas.

Vid minsta misstanke om en hjärnskada bör man omedelbart ringa nödnumret 112 så att man får snabb ambulanstransport direkt till sjukhusets jourpoliklinik.

Vad är en TIA?TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) är en tillfällig blodcirkulationsstörning i hjärnan. Symptomen påminner om stroke, men de är lindrigare och varar vanligen under en timme, oftast 2–15 minuter.

Till en TIA ansluter sig dock en hög risk för en verklig, allvarlig hjärninfarkt. Särskilt under de två första dygnen efter en TIA­händelse drabbas fler än var tionde patient av en hjärninfarkt. TIA kan i själva verket skiljas från en sådan endast genom hjärnröntgen, som numera utförs med olika avancerade metoder. Detta betyder i klartext att också en TIA måste betraktas som en nödsituation, som kräver undersökning på dejourklinik och oftast även sjukhusvård.

De faktorer som höjer risken att råka ut för en TIA är de samma som för en hjärninfarkt, bland annat högt blodtryck och rökning Också en infektion eller stressituationer av olika slag kan fungera som utlösande faktorer.

TIA beror i allmänhet på en pulsådersjukdom eller på en blodpropp med ursprung i hjärtat. Eftersom attacken kan upprepas får man inte köra bil åtminstone under den första månaden efter en TIA. Om anfallet medfört någon form av förlamning, även övergående sådan, får patienten inte ens röra sig gående och han eller hon måste inta sängläge.

Akutvårdens kedja av åtgärder initieras endast av ett samtal till det allmänna nödnumret 112, och detta gäller alltså även ett TIA-anfall! Det bör här påpekas att även vissa andra sjukdomstillstånd i hjärnan kan ge upphov till TIA­liknande symptom. Vanligast är de syn­ eller talrubbningar som kan uppträda vid migrän, men då känner ju patienten till de fenomen som hör samman med huvudvärken och vet alltså vad det är fråga om.

Denna artikel baserar sig på information som getts av Risto O. Roine, professor i neurologi vid Åbo universitet. Hans finska text har översatts och utformats för God Tid av Kurt Nordman.

20 – GOD TID 8/2014

www.valioravinto.fi

eye

Stigande ålder försämrar också skarpsynen.Omega7-Eye är en unik kombination av fettsyror, lutein och zeaxanthinspeciellt utvecklat för torra ögon och för skarpsynen.I hälsokosta�ärer och på apotek.

Torra, rinnande ögon kan bero på:• Stigande ålder• bildskärmsarbete• torr luft, lufkonditionering, vind• kontaktlinser

Torra ögon?

Förlåt – men vad var det du sa?Det kan inte hjälpas, men med tilltagande ålder blir vissa funk tioner hos oss pensionärer ohjälpligt sämre. Man kanske nonchalerar de första tecknen, vill inte medge att ögonen ser sämre, att hörseln inte längre uppfattar ljud som förr och att takten blir långsammare. Man hör inte längre syrsorna i augustikvällen!

Av någon anledning har det länge varit lättare att skaffa sig glas ögon än att be om en hörapparat. Mång-en skaffar sig hörapparater ,men förvarar dem i en låda, vänjer sig aldrig och blir småningom alltmer isolerad, eftersom det är svårt att hänga med i sällskap, där det pratas.

Vår hörsel är värdefull

En hörselnedsättning kan smyga sig på så långsamt, att den drabba-de oftast är den sista att märka det. Familjen, vänner och arbetskamra-ter upptäcker problemet långt före och påpekar, att personen inte lyss-nar eller att teven är för hårt på!

Vi är på många sätt beroende av vår hörsel, inte bara för att kunna umgås med andra – vänner som pratar, barn som skrattar, att upp-fatta musik eller viktig informa-

tion; det kan blir direkt ödesdigert att inte höra. Att inte höra en bil som tutar, ett brandalarm eller ett rop på hjälp kan vara ödesdigert.

Många pensionärer säger, att de har svårt att uppfatta sammanhang-en till exempel under pensionärs-träffarna, där många pratar ivrigt. Finns det ett högt bakgrundsljud är det svårt att höra till och med dem som sitter bredvid en vid kaf-febordet. Man kanske inte uppfat-tar poängen i en vits eller i en god historia, man skrattar när andra gör det. Man blir trött och irrite-rad om man måste koncentrera sig för mycket och då drar man sig kan-ske undan – blir hemma, när man märker att man inte hänger med.

Dags kontakta en audionom

Jag träffade Stina Fröberg, audio-

nom på Åbolands sjukhus i Åbo och hon påpekar att folk faktiskt lättare än förr kontaktar henne för att få sin hörsel kollad .Tekni-ken går hela tiden framåt, dagens apparater är lätta och syns inte så mycket. Folk förstår numera att hörseln är värdefull och ska vår-das.

Stina Fröberg har byggt på sin sjukskötarutbildning med audio-nomexamen med 1,5 års studier och jobbade tillsammans med öronlä-kare Johanna Kallinen på sjukhu-set med att grunda en öronenhet, som tog emot sin första patient i september 2003. De inredde utrym-mena, skaffade utrustning, datorer och apparater för hörselkontroll. Före allt detta arbetade Stina på barn- och öronpolikliniken i tio år, så hon hade en stadig grunderfaren-

het, när öronenheten grundades. I dag är de två audionomer där och har fullt upp.

Smärtfritt och gratis

Att få sin hörsel kollad är helt smärtfritt. Patienten placeras i ett ljudisolerat litet rum medan Stina sitter vid sina datorer och sänder ut ljud – starka, svaga, låga toner och högfrekventa .Det enda man behö-ver göra är att signalera, när man uppfattar ljudsignalerna; skilda för höger och vänster öra.

Stinas apparater ritar upp hör-selkurvor, ljudaudiometrier, som exakt visar hur hörseln fungerar. Eftersom varje mänskas hörsel-gångar är olika – en del har väldigt trånga gångar, görs det först vaxmo-deller enligt vilka de riktiga appa-raterna sedan tillverkas. Kunden får noggranna instruktioner om användning och skötsel och efter en tid kollar Stina hur det hela fungerar.

Stina Fröberg berättar att hon kan programmera in i den lil-

la apparaten speciella lyssnings-program som den hörselskadade kan byta till om han vill lyssna på musik, sjunga i kör, höra teveljud, tal via mikrofon eller i lokaler med ljudslingor; programkombinatio-nerna kan justeras.

Hörapparaterna utvecklas hela tiden och konkurrensen mellan fir-mor som vill sälja är stor. För att kunna följa med vad som sker på hörselmarknaden blir audionomer-na hela tiden skolade, går på kur-ser. En första kommunalt anskaf-fad hörapparat med alla finesser är helt gratis. Den som vill kan också via privata firmor få sina apparater, men då får man stå för kostnaderna på dryga 2 000 euro själv.

Stina Fröberg avslutar med att berätta, att det roligaste i jobbet är kontakten med patienterna och att uppleva hur tekniken utvecklas; det negativa är att köerna ofta är långa – det kan ta upp till fyra månader för en kund att få sin första hörapparat!

Text CARIN ÅMINNE

Foto JAN-HENRIK STRANDELL

Hela paletten – här kan man välja apparater!

Stina Fröberg i programmeringstagen.

GOD TID 8/2014 – 21

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

Varje kväll

kl. 20-24!

evangelisk-lutherska församlingar

Vill du prata?

Oravais Apotek

tfn. 06-385 0048www.oravaisapotek.fi

Träna det du vill bli bättre påTräna på det som du vill bli bättre på! Den vägkosten fick de femton aktiva deltagarna i kursen Skön men skör-träning ger trygghet. Det var en fortsättningskurs, den sista helgen i oktober, med Svenska pensionärsförbundet som arrangör i samarbete med Eläkeliitto och Luustoliitto.

Kursen ordnades på Lehmiranta i Salo med Linnéa von Hedenberg som utbildare. Målsättningen var att ge information om förebyggan-det av osteoporos och att genom praktiska övningar ge deltagarna färdigheter att handleda grupper.

Konditionsträning, stretching, avslappning, vattengymnastik och stavgång ingick i det intensiva kurs-programmet.

Det lönar sig att träna på det som man vill bli bättre på. Bland kursdeltagarnas beprövade tips fanns mycket med relevans för God Tids läsare. Osteoporos kan förebyggas bland annat genom att bära en ryggsäck med ett kilo sock-er vilket också är bra för hållningen. Tänk också på att fördela matupp-köpen i två kassar i stället för att kånka på inköpen i en stor väska.

Ett annat tips för hemmabruk är att stiga upp och ner från stolen ett antal gånger utan att ta stöd av stolkarmen.

Många av God Tids läsare besvä-ras med största sannolikhet av sen-drag vilket är ett tecken på magne-siumbrist. Ett beprövat tips av en av kutsdeltagarna var att lägga en bit grovt salt under tungan.

Hur många lider inte av sömnlös-het? Man ligger och vrider sig hit och dit och räknar får utan att söm-nen infinner sig. Då kan det löna sig att pröva på att lägga fötterna i en stor balja med kroppstempererat vatten. Samtidigt klyver man några ekologiska citroner under vatteny-

tan. Så låter man fötterna badda i vattnet 20 minuter medan man till exempel läser det senaste numret av God Tid. Enligt beprövade källor är detta sömnbefrämjande. Natur-metoden är också användbar mot huvudvärk, stress och förkylning. Receptet kommer från Vidarklini-ken i Sverige.

Ett annat sömnbefrämjande tips är att tömma hjärnan. Upprepa med sävlig röst: Jag får inte ha någ-ra tankar. Slappna av. Inga tankar. Slappna av. När man har upprepat detta tillräckligt många gånger blir man trött och sömnen infinner sig.

Det var några av kursdeltagarnas tips som de gärna önskade dela med sig både till de övriga i gruppen och inte minst till God Tids läsare.

Kursen på Lehmiranta var en fort-sättningskurs för att förebygga oste-oporos. En motsvarande kurs ordna-des en vecka tidigare på Norrvalla.

Utbildaren Linnéa von Heden-berg inledde programmet på Leh-miranta med två föreläsningar om de senaste nyheterna inom osteopo-rosvården och om hur man handle-der grupper. Osteoporos kan, som bekant förebyggas med intag av d-vitamin vid sidan av en välbalan-serad kost. Nya rekommendationer för dagligt intag av d-vitamin för över 70-åringar är 20 mikrogram.

Kalciumintaget är också viktig. Här som i det förra fallet är det skäl att se till att kosten är väl samman-satt. Man kan kolla sitt kalcium-intag på nätet genom att gå in på

Google och därifrån vidare till kal-siumlaskuri. Tyvärr finns tjänsten endast på finska.

Mycket på kursen gick ut på att lära sig att handleda grupper. Här är det viktigt att planera och organisera verksamheten. Handledaren ansva-rar både för det fysiska och psykis-ka välmåendet under motionsstun-derna. Motionen skall, som Linnéa von Hedenberg uttryckte sig, med-föra glädje, uppfriskning och posi-tiva känslor.

De två övriga kursdagarna fokuserades på grupparbeten i vattengymnastik, stretching, cir-kel- och balansträning. Kursdelta-garna indelades i fyra grupper med uppgift att planera uppgifter och växelvis leda grupper. Här lärde man sig mycket både av kursleda-ren och av kurskamraterna. Ingen lämnades utanför utan alla gavs möjlighet att på bästa sätt fungera i grupp. Det var som sig bör både glädje och kunskap i tränings-passen. Här levde kursdeltagarna verkligen upp till mottot om att motion ger livsglädje.

Den tre dagar långa kursen på Lehmiranta avslutades med dip-lomutdelning, gruppfotografering och ett varm tack till den eminen-ta utbildaren Linnéa von Heden-berg. Kursdeltagarna tackade också varmt varandra för ett gott kam-ratskap, nya kunskaper och mycket glädje, värme och generositet.

Text och foto BENITA AHLNÄS

Kursens Grand Old Lady, 84­åriga Gunvor Enberg, leder vattengymnastiken.

LIVSGLÄDJE GENOM MOTIONMålet med Skön men skör­verksamheten är att genom frivilligt arbete förebygga osteopeni och osteoporos. Verksamheten förverkligas genom att utbilda frivilliga personer 50+ till motionsledare för motionsgrupper. Genom frivilligverksamheten uppmuntras de äldre att börja med hälsomotion som ger välmåga och glädje.

Mera information om Skön men skör-träning ger trygghet och om de svenskspråkiga kurserna ger

ombudsman Veronica Biaudet på Svenska pensionärsförbundet, tfn 020 728 8882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi

Källa: Eläkeliitto ry:s broschyr Skön men skör

Eyvor Öholm, till vänster prövar roddmaskinen under överinseende av Gunvor Enberg

22 – GOD TID 8/2014

Mer information

koordinator

KIRI KORVENOJA tfn 020 7288817

eller 040 5783207

kiri.korvenoja@spfpension.fi

Enskilda sångare välkomnas

Ett stort antal pensionärskörer har redan anmält sig till PangSÅNGFes-ten i Esbo i februari 2015. På anmäl-ningslistan finns nu bl a förljande körer. GSP-klang från GrankullaBorgå svenska pensionärskörÅrgångssången från HelsingforsSilverkören Argentum från ÅboViAndakören från VandaNagu PensionärskörPargas svenska pensionärskörModeratokören från ÅlandEkenäs pensionärskör

Nu vill vi inbjuda särskilt enskilda sångare som inte är medlem-mar i någon pensionärskör. Vår PangSÅNGFest är öppen för alla intresserade sångare. Genom att anmäla dig får du dig tillsänd fes-tens Sångbok som innehåller den gemensamma repertoaren. Det är alltså upp till var och en att öva på egen hand och under själva fes-ten övar vi alla sedan gemensamt och förfärdigar de tolv sångerna. Tillsammans hjälps vi åt! I januari kommer vi åtminstone i huvud-stadsregionen att ordna ett ge-mensamt tillfälle med möjlighet att bekanta sig med sångerna och öva dem under ledning av Pang-SÅNGFestens musikaliska ledare. Så passa på tillfället och kom med i Svenskfinlands hittills största pensionärskör.

Anmälan senast 1.12.2014Behändigast anmäler man sig på www.pangsangfest.fi. På hemsidan finns kompletterande information. Dirigenten eller en körmedlem an-mäler hela kören på en gång och agerar kontaktperson mellan ar-rangören och kören. Efter insänd anmälan får kören eller den enskil-da sångaren bekräftelse över sitt deltagande i form av ett sånghäfte samt infobrev.Anmälningsavgiften är 35€ per person. I anmälningsavgiften ingår hela PangSÅNGFestens program samt traktering (lunch x 2, kaffeser-vering) För körer gäller en gemen-sam inbetalning för hela kören.

Vad betyder det för er som kör att få vara med om att förverk-liga en sångfest för pensionär-skörsångare?

- Det är ett väldigt fint initiativ av Svenska pensionärsförbun-det att axla ansvaret för för-verkligande av denna sångfest och Furorna är väldigt glada att få vara med i planerandet och genomförandet av den. Kören har under många år samarbe-tat med flere pensionärskörer i Svenskfinland, men också i Sve-rige och Estland. Vi ser sångfes-ten som en möjlighet att knyta nya, goda kontakter med andra likasinnade körer.

Vad tycker du om sångfestens program?

- Programmet är helt fan-tastiskt, tycker jag. Där borde finnas något för alla smakin-riktningar. Där finns inspira-tionspass av olika art, som torde passa rutinerade körsångare, som vill utveckla sig själva och

sina körer, där finns möjligheter för körer att sjunga för varandra, där uppträder glada trubadurer, som sjunger lättsamt Bellman och Taube, där finns sång för hela slanten, där finns allt från stora stjärnor till de ivrigaste körsångarna från hela Svensk-finland. Vi har haft den stora glädjen och förmånen att lyckas engagera Håkan Wikman, som konstnärlig ledare. Med honom som idéspruta tog idéerna ald-rig slut. Jag tycker han har lyck-ats väldigt bra med att forma programmet till en fungerande helhet.

Vem tycker du kan och ska del-ta i festen?

- Jag tycker att detta är ett väldigt fint tillfälle för alla sjung-ande pensionärer att få uppleva något utöver det vanliga. Hela pensionärskörer skall ju förstås känna sig speciellt välkomna, men också alla andra pensionä-rer, som sjunger i olika körer har nu möjlighet att sjunga i en stor kör tillsammans med andra entusiastiska pensionärer. Den gemensamma sångboken bildar helt naturligt en repertoar för ge-mensamma konsertprojekt ute i bygderna i framtiden.

Hur ser den gemensamma re-pertoaren ut? Svår eller för lätt?

- Man hör ofta pensionärer tycka att sångerna inte får vara för svåra med för mycket text. Sångerna bör vara lätta att lära sig, för då kan man frigöra sig från noterna och förmedla något till åhörarna. Publiken tycker det är

trevligt med korister som bjuder på sig själva. Det är mycket trev-ligare än svårsjungen repertoar, som koristerna har svårt att be-mästra. Men alla korister behöver också lite utmaningar i lämpliga doser och det tycker jag denna repertoar har. Jag hoppas koris-terna skall kunna tillägna sig den-na repertoar, så att de kan fram-föra delar av den var som helst utantill. Man ser ibland körer från våra grannländer sjunga glada, medryckande sånger utan noter, utan texter, sången bara väller fram. Det kan vi också göra med tillhjälp av den här repertoaren.

Vad ser du mest fram emot?

- Jag tycker det skall bli jätteroligt att träffa olika körer och stifta bekantskap med nya pensionärssångare. Pensionärerna har ju inget gemensamt organ som t.ex Finlands Svenska Körför-bund (FSK), som ordnar för sina medlemmar sångfester och gemensamma konser-ter, men den här sångfesten fyller lite samma behov för pensionärerna. Jag hoppas att den skall visa alla kör-sångare att man kan utveck-las och sjunga bra också som lite äldre. Med goda ledare kan pensionärskörer låta riktigt bra också om rösten förändras, när man blir äldre. Man får kanske jobba lite extra för att lära sig. Jag hoppas denna sångfest höjer ima-gen för pensionärssången och att alla korister skall få en större tilltro till sin egen förmåga och inte sluta sjunga fastän åren går.

Vad gör ni i kören nu fram till PangSÅNGFesten?

- Furorna övar intensivt på en modern mässa, Jakobsmässan, under ledning av Håkan Wikman. Mässan kommer vi att framföra inom ramen för Esbo kyrkomu-sikvecka i Olars kyrka den 26 november kl. 13.00. För det in-strumentala inslaget står några studeranden från Sibelius-Akade-min. Mässan kommer att radieras av YLE och därmed också bli till-gänglig för våra radiolyssnare. I december sjunger vi julsånger på några seniorhem och sjukhus. Vi

deltar också i FSK:s Julmixprojekt, som konserterar i Tallinn med julsånger på självständighets-dagen. Vi kommer också att öva för ett eget uppträdande under PangSÅNGFesten på den så kall-lade Körkavalkaden och självklart vinnlägga oss om att lära oss den gemensamma repertoaren i Sångboken.

Din hälsning till alla som fun-derar på om det är värt att an-mäla sig till PangSÅNGFesten 2015?

- Det här är en unik möjlig-het för alla pensionärssångare i Svenskfinland. Det är en chans ingen borde försitta. Ingen får tycka att de inte lär sig sångerna, eller att de inte känner någon el-ler att det är långt till Esbo. Väl på plats och ställe i Esbo hjälps vi alla åt att framföra sångerna och dessutom kommer vi ju att ha stöd av festens eget husband med piano, gitarr, bass och trum-mor så jag är övertygad om att man tryggt ska kunna klämma i för full hals i sångerna. Jag hop-pas att alla enskilda sångare ute i våra vanliga körer också tar till-fället i akt att få träffa gelikar ur andra körer och fördomsfritt an-mäler sig till festen. Dessutom kommer vi i värdkören Furorna att välkomna dig varmt och göra vårt absolut bästa för att du ska trivas på PangSÅNGFesten och få vara med om att att höja fanan för svensk pensionärssång.

FURORNA ÄR TAGGADE INFÖR PANGSÅNGFESTENBENITA BÄRLUND, DU ÄR ORDFÖRANDE FÖR PENSIONÄRSKÖREN FURORNA SOM ÄR VÄRDKÖR FÖR DEN FÖR-STA PANGSÅNGFESTEN SOM ORDNAS I FEBRUARI 2015 I HAGALUND I ESBO. HUR KÄNNS DETTA?

- Det känns oerhört fint att få den första PangSÅNGFesten av denna omfattning till Esbos storslagna Kulturcentrum i Hagalund. Det är Kulturcentret med stort K i Esbo, där ordnas en mängd konserter och konstutställningar, där finns ett välfrekventerat bib-liotek, där finns musikskolor etc. Det var inte helt lätt att boka kulturcentret för PangSÅNGFesten, efterfrågan var stor och konkur-rensen hård om utrymmena.

Pensionärskören Furorna ser fram emot att kunna ta väl hand om alla deltagare i PangSÅNGFesten 2015.

Benita Bärlund är ordförande för pensionärskören Furorna i Esbo.

S I S T A A N M Ä L N I N G S D A G T I L L P A N G S Å N G F E S T E N Ä R M Å N D A G 1 . 1 2 . 2 0 1 4 | W W W . P A N G S A N G F E S T . F I

GOD TID 8/2014 – 23

Delta i luciavalet och luciainsamlingen!

www.lucia.� eller skanna QR-koden

RÖSTA VIA WEBBEN

Mitt namn ____________________________________________

Min adress ____________________________________________

Jag bidrar med _______ € (minimi 1 euro/röst)Jag sänder mitt bidrag via� Aktia FI12 4055 1120 0450 79 � Nordea FI64 1562 3000 1093 32 � Danske Bank FI74 8000 1870 8920 73Sänd röstsedeln per post till: Folkhälsan, Paasikivigatan 4, 00250 Helsingfors Du kan lämna ditt bidrag och din röstsedel i Folkhälsans hus, på Hufvudstadsbladets kontor i Helsingfors och i Luckorna.

JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR _____

RÖSTA MED RÖSTSEDEL

Din röst och ditt bidrag ska vara hos Folkhälsan 26.11.2014 före kl. 24.00.De uppgifter som lämnats i samband med inbetalning och omröstning behandlas kon� dentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1. 2015. Från sms-bidraget avdras skatter och operatörsavgifter. Insamlingstillståndet 2020/2013/4814 har beviljats av Polisstyrelsen.

RÖSTA PER SMS Skriv meddelandet enligt följande:

10e lucia x Kalle KarlssonDin donation,

5, 10 eller 20 €

Nyckelord Ditt namn

Kandidatensnummer ... och skicka det till numret 17240.

1 Amanda Stenius Helsingfors 2 Vanessa Eriksson

Jomala 3 Anna Nylund Purmo 4 Emilia Nygård

Sjundeå

5 Frida Hasselblatt Esbo 6 Majken Stenberg

Helsingfors 7 Olivia Andersson Solf 8 Katariina Karjala

Björneborg

9 Sara Lindholm Esbo 10 Moa Nyström

Korpo

www.folkhalsan.fi/lucia

24 – GOD TID 8/2014

Ab Ahlvik & Myrevik Bygg Oy

bygger bl.a. fähus, hallar och egnahem m.m.

Tfn 040-7157 895, 050-431 3808

Nyckel i hand

Ytteresse

0400 935 502

Tfn 06-766 2476el. 0500-836 127

Taxi OLAV NORRBÄCK

ESSE

TAXI

www.essma.fi

Gunnilsvägen 7, 68820 Esse, www.warnsmetall.fi050-515 1215 Kaj info@warnsmetall.fi

-Kenlift invahissar till taxibussar - Underleveranser-Bytesflak -Maskiner

Ab

www.erikssons.fi

Blommor, binderier och presenter från oss Välkommen!

Öppet vard. 9-17 lörd. 9-13Tel. 7662383

Esse, föreningen i sitt esseEsse pensionärsförening är med sina dryga 40 år och cirka 220 medlem-mar fortfarande en förhållandevis pigg förening. Under vinterhalvå-ret hålls regelbundna månadsmö-ten i Essegårdens serveringsrum med varierande antal deltagare, i medeltal ett sjuttiotal medlemmar. Som stående programinslag på ett månadsmöte är några allsånger till musik av en pensionärstrio som vi kallar ”vårt husband,” någon inbju-den underhållare eller talare brukar också höra till programmet. Kaffe-pausen, där folk får prata och umgås, är ett viktigt inslag på mötena . Ett månadsmöte är även ett tillfälle att informera och diskutera olika frågor som berör medlemmarna.

Vårvintern 2012 startade en grupp intresserade pidrospelare bland våra medlemmar sitt spelande varje ons-dag under vinterhalvåret i Essehem-mets matsal . Redan hösten 2013 deltog man i turneringen i Oravais

med god framgång. Avsikten är att också i år deltaga med två lag.

Sommarhalvårets program är varie-rande, bland annat så företogs senas-te sommar en tredagarsresa med buss till Villmanstrand och därifrån med båt genom Saima kanal och till Viborg. En kyrksöndag till någon av nejdens kyrkor brukar också höra till sommarens program. Senaste som-mar besöktes Nykarleby kyrka och efteråt lunch på Juthbacka restaur-ang. Ett teaterbesök till Oravais fri-luftsteater ingick också i senaste sommarens program, liksom hemli-ga resan, en endagsresa som i år gick till bland annat Söderfjärden, där vi fick allmänbildande och intres-sant information av kunniga guider om Söderfjärdens uppkomst. Efter Söderfjärden förde bussen oss till Stundars där ett ihållande regn för-kortade besöket men lunchen, som vi intog var förträfflig. Från Stun-dars förde bussen oss till Ylistaro

kyrka,ett imponerande byggnads-verk, Finlands tredje största kyrka enligt vår guide. Eftermiddags kaffet serverades i Kalliojärvi innan det var dags att styra kosan hemåt.

Vinterhalvårets program inleddes i början av oktober med en frilufts-dag vid Bockabron med korvgrill-ning och där vår guide Allan Zittra berättade sanna och mindre sanna historier. Kaffet drack vi i Kisk bya-hem där diskussionerna fortsatte.

En bra början på vinterns aktivi-teter, som fortsätter med traditonel-la månadsmöten. Årets julfest med julgröt är planerad till 18 december.

Ett årligen återkommande evene-mang är fyrföreningsträffen där alla fyra pensionärsföreningarna inom Pedersöre kommun samlas en dag och föreningarna i tur och ordning står för programmet.

Text KURT FLINCK Foto VALNER GRANÖ

Koncentrerat pidrospelande i Esse.

520 miljoner år bakåt i tidenI början av sommaren gjorde 43 personer från Larsmo-Eugmo Pensio närsförening en endagsresa med Peter Söderqvist vid ratten runt om i vår närmiljö. Vid Stun-dars hembygdsmuseum dracks förmiddagskaffe i Hemmersalen och därefter guidades vi i ett par av de sextiotalet stugor som finns på området och vars inredningar beskriver sekelskiftet vid 1900-talet. Byggnaderna är flyttade från byar i Korsholm och runt Vasa. I dag pågår där olika aktiviteter och eve-nemang året runt.

Vi åkte sedan vidare till Molpe och restaurant Strandmölle och där väntade oss vackert dukade bord och god lunch i vattennära omgivning.

En resa 520 miljoner år bakåt i tiden gjordes då vi besökte Meteorian och med egna ögon besåg meteoritned-slagsplatsen i Söderfjärden i Sundom utanför Vasa. Den är sexkantig vil-ket syns tydligt på kartor och flygfo-ton och är 5–6 kilometer i diameter. I dag är den fylld med olika sediment och stenar till 300 meters djup, med odlingar överst i ett vackert mönster.

Meteorians ansvarige och guide Matts Andersén berättade om

denna gigantiska händelse och vi fick se en animerad film och upp-leva den enorma öronbedövande explosionen då meteoriten träffade berggrunden. I Finland finns 8–9 meteo ritkratrar och 180 i hela värl-den. Söderfjärden är en av de bäst bevarade meteoritkratrarna i värl-den och är i dag Finlands livligaste rastplats för tranor.

Riddardiket. År 1821 började det grävas. För att kunna odla denna våtmark grävdes långt före maskin-ålderns tid med ofattbar möda 25 kilometer långa kanaler för hand med järnskodd träspade. ”Det var inga vanliga diken utan snarare kanaler”.

Som navet i ett hjul står Meteo-

rian med utställning, ett astrono-miskt observatorium och ett fågel-torn.

Dagens sista besöksmål var den gamla träkyrkan i Kvevlax. Det blev guidning och kaffe med den fina vinnarbakelsen från Aroma bage-ri & konditori som tog hem titeln i tävlingen Finlands bästa bageri. Det var många av oss som sedan äntrade bussen hemåt med påsar fyllda av goda bröd från bageri-butiken.

Än en gång kunde vi konstatera att man inte behöver resa långt för att besöka intressanta mål.

MARITA SUNDSTRÖM

FÖRENINGSNYTT

GOD TID 8/2014 – 25

Hallå pedesibor & senior

ypperlig möjlighet att hålla Dig i Form

Gun SnårbackaEssevägen 74 Esse

050-5906 380

www.fousfiness.com

Glenns Massage

- Utb. massör- Certifierad fystränare- MAQ-instruktör

Glenn Sundqvist tel. 050-552 4181,

Esse

ByggnadsfirmaWikström & Lille Öb

SundbyTel. 050-595 2322

TaxiPeter Gunell

Esse0400-848 815 Peter0500-569 083 Per

Enqvist S-O Transport

Djurtransport

050-343 2734Ytteresse

NP BLÄSTRING

Skogsliden 41, 68810 Ytteresse

SAND-BLÄSTRING och

MÅLNING* Husfasader * Skylift* Industri * Inomhus-* Båtar målning* Metallkonstruktioner* Tvättning med stor varmvatten- tvätt av alla de slag, t.ex tak Tfn 050 343 5308

Leg.massör Kaj SandellBärklarsv. 3, 68810 Ytteressetel. 0500-852 040

Hjälper dig med nack, rygg- och muskelbesvär

Ring och beställ tid!

Ab O.Tikkakoski Oy

VVS-ServiceFörsäljningVerkstad

Tel. 050 597 1670,766 2464

Fest för de äldre i NärpesDe äldres vecka firades 5–12 okto-ber. Närpes pensionärsförening firade de äldres dag med fest på Bostället fredagen den 10 oktober. Festen var välbesökt, 120 pensionä-rer var närvarande.

Korsdraget från Korsnäs stod för den musikaliska underhållningen. Föreningens ordförande hälsade alla hjärtligt välkomna och dagens tal hölls av Roy Wilson, som själv är ganska nybliven pensionär. Han pratade om pensionärernas ställ-ning i Finland. Pensionärernas antal ökar stadigt i Finland. År 2013 var vi redan 1,5 miljoner eller 30 procent av hela Finlands befolk-ning. 27,3 miljarder euro betalades i pensioner under samma år. Pen-sionernas storlek varierar kraftigt, de lägsta pensionerna ligger under fattigdomsgränsen på 1 170 euro.

Svenska pensionärsförbundet sköter intressebevakningen för svenskspråkiga i Finland. De job-bar för pensionärernas trivsel och

stimulans och ser pensionärerna som en resurs som bör tas tillvara i samhället. Pensionärernas samla-de kunskaper är som störst när de slutar jobba. Då vidtar i stället nya aktiviteter. Pensionärerna gör en betydande insats inom kommu-ner, församlingar, föreningar och inte minst som närstående vårdare för nära anhöriga. Pensionärerna bör visas tillbörlig respekt för allt de har gjort och fortfarande gör.

På det lokala planet ordnar Närpes pensionärsförening olika aktiviteter för pensionärerna. Den är största pensionärsföreningen i Svenskfin-land med cirka 1 000 medlemmar. Medlemmarnas ålder och intressen varierar mycket och aktiviteterna bör anpassas därefter.

Närpes stad ger hemservice på en god nivå och erbjuder servicebo-enden på olika nivåer för att tillgo-dose de äldres trygghet och trivsel.

Efter Roys tal följde kaffeserve-

ring. Kurt Edman hade bakat två stora och mycket goda tårtor. Det är händigt med medlemmar som har olika bakgrund i livet och kan bidra med sina kunskaper. Efter kaffet fortsatte musikunderhåll-ningen och Leif Skinnar i orkes-tern bjöd helt spontant på solo-sång.

Gun Forsman, ordförande för äldrerådet, informerade om dess verksamhet. De har bland annat jobbat för servicetrafiken, en fysioterapeut till hemservicen och nattpatruller och besökt oli-ka äldre boenden. Äldrerådet har ingen beslutsrätt, men kan ändå påverka i den kommunala besluts-gången.

Efter två timmars gemytlig sam-varo var det dags att söka sig hemåt. Flaggorna var i topp med anledning av att det var Alexis Kivi-dagen, men vi kunde lika bra ha flaggat för alla glada pensionärer.

MÄRTA BACKLUND

Träff med sjukvårdsdistriktetSPF Österbottens styrelse träffa-de Göran Honga, Olle Gull och Mikko Ollikainen från sjukvårds-distriktet den 8 oktober.

Diskussion fördes angående bland annat:• Sjukhusets nuvarande och kom-

mande verksamhet i närtid• Väntetider för vård efter att

remiss utfärdats för de olika spe-cialiteterna och kan vårdgaranti-tiderna hållas?

• Svenskans ställning inom sjuk-huset vad gäller kallerser, labora-toriesvar, begärda epikriser och tillgång till personal som kan kommunicera på svenska (läka-re, sjukskötare övrig personal)?

• Nuvarande läget för hjärtkirur-gin?

• Situationen inom psykiatrin?• Hur fungerar den nya jouren

med en veckas erfarenhet?• Sote-reformen

Under diskussionen framkom bland annat att:• En rapport om vårdkö-situatio-

nen som sänds till THL pre-senterades ur vilken framgick att vårdgarantin uppfylls på alla andra specialiteter förutom ortopedin, där köer uppstått på grund av sommarstängningen.

• Servicen på svenska fungerar bra på vårdsidan. Utmaningar finns med att inom rimlig tid få epi-kriserna översatta.

• Hjärtkirurgin har i nuläget ord-nats med att anställa en ansva-rig läkare samt att köp av själva kirurgin fortsätter. För tillfället inväntas regionförvaltningsver-kets godkännande av arrange-manget.

• Beträffande psykiatrin är balan-sen mellan öppna vården (kom-munen) och slutna vården (sjuk-vårdsdistriktet) svår.

• Nya akuten fungerat tämligen bra men vissa saker kommer att förbättras, så som tillgång till servering under långa väntetider.

Sote-reformen presenterades av Mikko Ollikainen och svar på frå-gorna gavs. Konstaterades att Sote-reformen kommer att föra med sig få förbättringar inom vård och omsorg.

Sjukvårdsdistriktet bad SPF Öst-erbotten komma med synpunkter om reformen som kan tas med i det fortsatta arbetet.

Styrelsen konstaterade efter utvär-deringsdiskussionen att mötet varit mycket uppbyggande. Svar gavs på alla frågor som ställdes.

Styrelsen beslöt sända sina åsik-ter till Mikko Ollikainen före den 15.11.

FÖRENINGSNYTT

26 – GOD TID 8/2014

Exkursion till Sandudds begravningsplatsDen 18 september hade 23 ”ettor” samlats för en guidad rundvandring på Sandudd i det varma, soliga väd-ret. Vi fick bekanta oss med många stormäns och kvinnors sista vilo-plats. Den kanske mest fantasifulla var den framgångsrike ingenjören Veikko Pöyrys grav, som pryds av ett förgyllt ljus i jätteformat. Spe-ciellt aktuell är kanske Tove Jans-sons med föräldrars minnesmärke, som både innehåller en pojkskultur av ”Faffa” Jansson och en minimal mumin. Stormän, som Gallen-Kal-lela, Edelfeldt och Zachris Topelius ligger nära intill. Topelius monu-ment har en Björken och Stjär-nan-skyddsängel, som blickar mot havet. Man har också ihågkommit kvinnor,till exempel Sophie Man-nerheim med en oljelampa, som symbol. Jag antog att den syftade på exemplet från ”damen med lam-pan”, Florence Nightinggale.

På den nya delen av Sandudd ligger

presidentgravarna och hjältegravar-na. Under Sovjettiden lade de ryska ledarna ner sina kransar vid Paasiki-vis grav, medan dignitärer från väst uppvaktade Mannerheim och hjäl-tegravarna.

Ryti och Kekkonen har stora monument, Kekkonens pryds av en plogfåra. Harri Holkeris min-nessten är speciellt stilfull med en gyllene svan, som plöjer vattenytan. Holkeri är speciellt känd på Irland, där han medlade fred.

En mera speciell gravsten är artillerigeneral Nenonens, den är nämligen formad som frontskölden på en fältkanon. Nenonen var ju matematiker, som räknade ut pro-jektilernas skjutbanor och utveckla-de eldledningssystemet, som bidrog till framgångarna vid Tali-Ihantala.

Vid hjältegravarna fick vi veta att där finns cirka 4 000 namn på de stupade ingraverade på gravstenar-na varav cirka 700 finns på muren

över fallna, som aldrig hann tas med vid reträtten 1944. Finland hörde till de få länderna i världen som transporterade hem sina fallna till hemorten för att begravas.

När jag läste de ofta unga poj-karnas dödsår på stenarna reflek-terade jag över hur svåra förluster-na var vid anfallsskedet 1941 och reträtten 1944 samt hur somliga stupade ännu 1945, tydligen i stri-derna mot Tyskland. Ganska bort-glömda är också de, som stupade efter kriget under minsvepningen i Finska viken, vilken Finland mås-te genomföra enligt fredsvillkoren.

Vid hjältegraven finns också tyska krigsmonument från andra världkriget. Det är mycket sällsynt i världen.

Efter besöket kunde vi efter en pro-menad längs solbelysta stränder smälta våra intryck vid en kopp kaf-fe med dopp på Tenniscafe´et vid Edesviken.

Teater och filmkonst i IngåIngå Pensionärer inledde höstens verksamhet med månadsträff i För-samlingshemmet.

Ordförande Kaj Sjöblom hälsa-de alla välkomna med att presentera höstens digra program.

Dagens gäst var det eminenta teaterproffset Sven Sid. Hans tema var att berätta om arbetet att sätta upp teaterpjäsen CHAPLIN. För-utom att Sven har satt upp den på Svenska Teatern i Helsingfors, har han även i juli månad satt upp den på engelska på Fringe-festivalen i Edinburgh i Skottland. Pjäsen var en framgång och recensionerna av ansedda kritiker har genomgående varit översvallande bra.

Sir Charles Spencer ”Charlie” Chaplin, föddes den 16 april 1889 i Walworth, London. Han verkade som skådespelare, komiker, kom-positör och regissör. Chaplins van-ligaste karaktär är luffaren med svart knell, käpp och mustasch.

Chaplins filmkarriär i USA började med en rad korta stumfilmer 1914. Han var 1919 med om att grunda filmbolaget United Artists. Chap-lin utvecklades till en av det tidi-ga Hollywoods stora stjärnor, som till skillnad från många andra kla-rade övergången från stumfilm till ljudfilm.

1975 blev Chaplin adlad i sitt födelseland. Han skrev även musik och sånger till sina senare filmer. Den mest kända sången är Smile (Moderna tider).

1973 fick han en Oscar för film-musiken till filmen Rampljus. Chaplin skrev också en del annan musik, främst kammarmusik, som alltjämt spelas ibland. Med ståen-de applåder i 20 minuter tilldelades Chaplin 1972 en heders-Oscar ”för den omätbara inverkan han haft för att göra filmen till 1900-talets konstform”.

Sven Sid fängslade oss med en

entusiastisk framställning som han varvade med Chaplins kända musik. Ordförande avtackade Sven med druvsaft.

Irita Talling, som under många år har dragit allsången på Lönne-berga, tidigare på Ingahemmet avtackades med en ros. Den nya dragaren av allsången på Lönne-berga Hillevi Sågbom fick även en ros för visat engagemang.

Ett informationsblad om hös-tens verksamhet har skickats till samtliga medlemmar. Till Mam-ma Mia den 14 februari har Disa Flythström ännu biljetter.

Ett stort tack till våra värdinnor Nanne Johansson, Leena Maunu, Marianne Johansson, Greta Lind-fors och övriga som hjälpte till med allt från dukning till diskning. Sep-temberträffen avslutades med lot-teri och aktiv allsång. Till sist sjöng vi Nu går sista visan.

Text och foto KAJ SJÖBLOM

FÖRENINGSNYTT

Sven Sid berättade om arbetet med att sätta upp teaterpjäsen CHAPLIN.

Tisdagen den 14 oktober var det dags för Kimitoöns pensionärer att samlas till den traditionella ”Tre-klöverträffen”. Namnet låter förstå att det är tre föreningar som strålar samman till en gemensam fest, allt-så Kimito, Dragsfjärd och Västan-fjärd pensionärs föreningar.

I år var Västanfjärd i tur att hälsa välkommen.

Ungdomsföreningens lokal, Vårdkasen, som gott och väl rym-mer 150 personer hade reserverats för festen.

Ordförande för Västanfjärds pensionärsförening, Bo Lundell, hälsade alla välkomna och då fram-

för allt dagens gäster professor Nils G. Holm med fru.

Bo Lundell konstaterade också att talkoandan inte helt har som-nat bort, det visade gruppen på 27 personer som utan extra påstöt kommit samman på måndags-kvällen för att möblera, duka och på bästa sätt skapa feststämning i lokalen.

Det blev lite extra pusslande i och med att det skulle ordnas plats för cirka 170 personer.

Men det är som det sagts: ”Om sämjan är god räcker utrymmet till”.

Som brukligt är sjöngs sången Jag älskar min hembygd, skriven av

Treklöverns årsträff i Västanfjärd populär

GOD TID 8/2014 – 27

Kyrkslätt reste till EstlandDen 5–8 september kunde Kyrk-slätts pensionärer njuta av fina sensommardagar på en resa till Estland.

Vår trevliga guide Inge Raie mötte oss i hamnen i Tallinn.

Vårt första besök gick till Flyg-hamnen, som är ett museum. Taket på museibyggnaden består av en valvkonstruktion, som är byggd enligt samma princip som operan i Sidney. Flyghamnen byggdes dock tidigare. Det är ett museum med fina utställningar med allt från sjö-flygplan till en u-båt som heter Lem-bit. U-båten byggdes i Estland 1937.

Bland båtarna finns också en rätt så liten roddbåt, som en familj flytt i över havet till Sverige. Guiden berättade, att en dag kom det en dam till museet som stod och titta-de länge på båten. Till sist sade hon: Den där båten har min far byggt.

Vi besökte det gamla klostret i Padise, eller det som är kvar av det. Klostret byggdes på 1300-talet och ägdes av sisterienserorden. Det var en sträng orden, munkarna fick inte ens tala med varandra. De fick för-

stås inte heller äga någonting, men själva klostret var rikt. Det ägde sto-ra landområden också i Finland. Bland annat Munkkulla, Bro och Edis gårdar i Kyrkslätt.

Resan fortsatte till staden Paldiski på halvön Pakri i nordvästra Est-land. År 1939, då Estland ännu var självständigt, övertog ryska styrkor en del av Paldiski för att placera en örlogsbas där. 1962 grundades ett utbildningscenter för sovjetiska atomubåtar. På grund av sin bety-delse blev hela staden avspärrad med taggtrådsstängsel ända tills det sista örlogsfartyget avseglade i augusti 1944. På platsen har faktiskt redan på 1700-talet funnits en rysk örlogsplats.

Halvön Pakri är känd för sina kalkstensklinter. Vi besökte Pakri klippan 30 meter över havet med en hisnande utsikt. Höga branter som stupar rakt ner i havet.

Följande resmål var ett litet atel-jémuseum där konstnären Aman-dus Adamson haft sitt hem och ateljé. Huset ser ut som ett pep-parkakshus. Amandus var under sin

tid en mångsidig man, som bland annat gjort många frihetsmonu-ment. Om han tröttnade på att skulptera, tog han penseln i hand och målade fina tavlor istället.

Hemresedagen tillbringade vi i Tal-linn. Först besökte vi det fina TV-tornet vars totala höjd är 314 meter. En utsiktsplattform finns på 170 meters höjd. Det var trevligt att se hur Tallinn hela tiden byggs ut och utvecklas.

Vi hade också möjlighet att besöka gamla Tallinn. Tallinn har uppstått redan på 900-talet vid borgen på Domberget, som nu är utsiktsplats. Gamla Tallinn är med på Unescos världsarvslista. Dess smala gator och gränder med sina medeltidahus är unikt i världen.

Det känns bra, att vandra omkring och för varje besök mär-ka, hur staden blommar upp mer och mer under skickliga estniska hantverkares händer.

Tack, för trevliga, innehållsrika dagar!

Text SIV WIKSTRÖM

Foto EIVOR LEHTO

Möte med trolleriLiljendal församlings pensionärer höll höstmöte 15 oktober i Maria-gården.

Verksamhetsplanen fastställdes efter en livlig diskussion. Medlems-avgiften, kaffepengen och lotteri-priset hålls oförändrat. Budgetför-slaget godkänndes.

Till föreningens ordförande återvaldes Sture Andersson.

Styrelsens sammansättning för år 2015 är Birgit Andersson, Britta Heino (ny),Kurt Hommas, Yvette Lindroos,Yngve Nygård,Gunbritt Olin, Kristina Salonen och Sune Sjögård (ny).

Ersättare är Kristina Lindfors (ny) och Ull-Britt Mårtenson.

Till verksamhetsgranskare åter-valdes Sven Lund och Kaj-Åke

Eriksson likaså ersättarna Hjördis Mårtenson och May Haajanen.

Till dragare för måndagsvand-rarna valdes Anneli Bygård.

Val av byaombud, Drombom Birgit Andersson (ny), Eskilom Majlen Åkerlind (ny), Garpom Christina Tyskas (ny), Hommans-by Kristina Lindfors (ny), Mick-elspiltom Hjördis Mårtenson, Sävträsk Anneli Bygård, Söder-by Anita Broman och Marianne Eriksson.

Efter det stadgeenliga höstmöte underhöll trollkarlen Max Mer-lin mötesdeltagarna med magi, förvandlade ett ägg till tre toma-ter. Även kortlek, bollar och ringar ingick i trolleriet.

Konst & nostalgiDen 16 oktober var det dags igen för Lojo svenska seniorers hemli-ga resa. Resan är populär och hade igen samlat ett 40-tal deltagare, som inväntade Wikströms buss mot okänt resmål. Den här resan var superhemlig. Inte ens chauffö-ren Mikael visste resrutten. I Lojo hoppade historieforskaren Tor-sti Salonen på bussen. Vi åkte till Nummela, där den sista passagera-ren steg på.

Färden fortsatte längs riksväg 25 norrut. Torsti Salonen, som är känd för sitt stora kunnande och sakkän-nedom påbörjade sin guidning. Vi passerade Nurmijärvi kommun, känd som orten där Aleksis Kivi föddes. Vi kom så småningom till Hyvinge. Det visade sig att vi skulle åka vidare mot Riihimäki. Ett tag såg det ut som om vi skulle fortsät-ta mot Forssa. Efter några svängar stannade bussen i alla fall vid glas-museet i Riihimäki.

Finlands glasmuseum verkar i dag i den tidigare glasfabriken. Tillsammans med en svensktalande guide fick vi bekanta oss med den 300 åriga finska glastillverkningens historia. Museets samlingar omfat-tar huvudsakligen finskt bruks- design- och konstglas. Efter rund-vandringen åt vi lunch i museets cafeteria.

Vi satte oss bekvämt till rät-ta i Emilbussen. Efter knappa tio minuter var det dags för utryck-ning. Vi var framme vid Riihimäki konstmuseum. Där besågs utställ-ningen Kolmen kopla–Tyko Salli-

nen, Jalmari Ruokokoski och Eero Nelimarkka, tre av 1900-talets mest uppnärksammade målare.

Riihimäki är beläget vid Vanda ås övre lopp. Samhället har vux-it upp kring järnvägsknuten vid Tavastehus- och Petersburgsbanan. Den industriella utvecklingen fick sin början genom att H.G. Palo-heimo etablerade ett sågverk 1904. Riihimäki blev stad 1960.

Efter besöket på konstmuse-et åkte vi söderut och hamnade i Hyvinge. Hyvinge är en betydligt större stad än Riihimäki och en viktig järnvägsknutpunkt. Ock-så Hyvinge fick stadsrättigheter 1960. Finlands första järnväg, Hel-singfors–Tavastehusbanan blev fär-dig 1862. Vi åkte till järnvägsmuseet för att uppleva järnvägsatmoafär.

På järnvägsmuseet fick vi två guider till vårt förfogande, och besåg basutställningarna. Museet presenterar Finlands hela järrnvägs-historia från begynnelsen till nutid. Här finns de luxuöst inredda kejser-liga tågvagnarna samt ång- och die-sellokomotiv från olika tidsepoker. På perinnetåget Valtteri fick man gå ombord. Besöket väckte många minnen och glada skratt klingade.

Styrkta av kaffe med bärpaj i Hangöbanans väntsal åkte vi hem-åt. Vi hade haft en dag med intres-santa upplevelser och en ypper-lig reseledare, vars ordflöde aldrig tycks sina. Han talade nonstop under hela bussresan.

Text VIVA HOLM

Foto HARDY SKOG

FÖRENINGSNYTT

Frans Österblom, som var lärare i Västlax kring sekelskiftet 1800–1900.

Det serverades fisksoppa och kökspersonalen skötte sig beund-ransvärt. De serverade soppan direkt till borden, inget köande, ingen trängsel, bara sitta och bli uppassad.

På samma sätt gick det till vid kaffeserveringen en stund senare.

Dagens gästtalare professor Nils G. Holm gav, med sin sakkunskap inom religionsvetenskapen, en kort redogörelse över vissa historiska händelser, vilka genom århundra-den och ända fram till vår tid präg-

lat muslimernas religion och religi-onsutövning.

Tre ungdomar kom, efter avslu-tad skoldag, och bjöd på sång och musik.

Ingrid Holm sjöng några solo-sånger och hennes syster, Astrid, ackompanjerade på piano.

Anton Nervander steg fram med sitt dragspel och sjöng någ-ra sånger, och då han klämde i med Västanfjärdsvalsen blev det allsång.

De gästande föreningarnas tack framfördes av respektive ordföran-de, och därmed var det dags för utdelning av lotterivinsterna.

Innan vi skildes åt tog vi varan-dras händer och sjöng avslutnings-sången:

Nu går sista visan, dej vill jag sjunga för

vi behöver varandra,du och jag och dom andra, som

står utanför.Låt den sista strofen bli till en sång

vi minns,tack för att jag får ha dej, tack för

att alla finns.

Text SAGA STENSTRÖM

Foto SVANTE STENSTRÖM

Treklöverns årsträff i Västanfjärd populär

Godsvagn från ”Svenska tiden”.

Kalkstensklippan i Paldiski.

28 – GOD TID 8/2014

Folkets dagblad tar plats på Wasa Teaters scenAtt teaterbesökaren får skratta, även åt sig själv, och får någon ny tanke. Det är vad Ann-Luise Bertell, teaterchef på Wasa Teater vill att Folkets dagblad ska åstadkomma.

– Vi har haft ett enormt seriemate-rial att arbeta med. I urvalet har vi sökt den röda tråden så att det ska fungera på scenen, säger Ann-Luise

om arbetet med att skapa en pjäs av Leif Sjöströms tecknade serie.

Hennes kompanjon i manusar-betet, Patrik Back som varit arbets-

kamrat med Leif på Vasabladet, har kunnat tillföra mycket om hur Leif såg på saker och ting. Och vilken musiksmak han hade, vilket varit en utgångspunkt för de många musikinslagen i pjäsen. Att det är mycket musik i Folkets dagblad är helt naturligt, tycker Ann-Luise.

– Det är mycket sång också i den tecknade serien.

Pjäsen är trogen Leifs underifrån-perspektiv och vilja att sticka hål på högfärdsblåsorna. Tidsmässigt utspelar sig händelserna i nutid, men inte i alla detaljer.

– Man kan väl säga att det hand-lar om en allmän Sidjärvtid.

Publikintresset har varit stort och trots att pjäsen ännu inte haft pre-

miär är många av höstens föreställ-ningar slutsålda.

– Men vi spelar Folkets dagblad även under våren, så alla som vill se pjäsen ska nog rymmas in.

Folkets dagblad har premiär lörda-gen den 15/11 och spelas fram till den 25/4 2015.

KATARINA BENGS-WESTERMARK

FOLKETS DAGBLAD – EN EPILOGKorsholms vuxeninstitut, Wasa Teater och Vasa arbis arrangerar gemensamt ett seminarium i anslutning till Wasa teaters föreställningar av Folkets dagblad. I anslutning till seminariet arrangeras en utställning av Sjöströms teckningar vid Korsholms vuxeninstitut, i Kulturhusets aula i Korsholm.

Seminarieinlägg hålls av bland andra minister Ole Norrback, vännen och kollegan Bertel Nygård samt teaterchef Ann­Luise Bertell.

Smakprov i form av videoklipp från repetitionerna kommer att visas under seminariet.

Anmälan på vuxeninstitutet.korsholm.fi

Tisdag 11/11 2014 19.00–20.30.

Vuxeninstitutet KorsholmssalenSkolvägen 1, 65610 Korsholm

Dansant politiker­trio: , Wideroos (Ylva Ekblad), Norrback (Håkan Omars) och Haglund (Carl Alm).

Foto Frank A. UngerFunderingar, framtidsseminarium och företagsamhet avhandlas i Sidjärv.

Foto Frank A. Unger

Teaterchef Ann­Luise Bertell har skrivit manuset för Folkets dagblad tillsammans med journalisten Patrik Back.

GOD TID 8/2014 – 29

SUDOKU Lösningen finnspå följande sida.

1 54 6 2 1

5 7 89 8 71 6 2

7 5 2 11 4 9

83 4 5 6 7

Jubileumsdanskvällmed Mats Bergmans och UniSet på G18, Georgs­gatan 18, torsdagen den 13 november kl. 17–22.17.00–18.00 UniSet, 18.00–22.00 Mats Bergmans orkester

Buffet med pastejer och förfriskningar

Inträde: 10 euro

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Danskvällen stöds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden

PREMIÄR14.11.2014 fre kl 19.0022.11.2014 lö kl 16.0023.11.2014 sö kl 16.0005.12.2014 fre kl 19.0007.12.2014 sö kl 16.0010.01.2015 lö kl 16.0011.01.2015 sö kl 16.0017.01.2015 lö kl 16.0018.01.2015 sö kl 16.0024.01.2015 lö kl 16.0025.01.2015 sö kl 16.0008.02.2015 sö kl 16.0014.02.2015 lö kl 16.0015.02.2015 sö kl 16.0021.02.2015 lö kl 16.0022.02.2015 sö kl 16.0007.03.2015 lö kl 16.0008.03.2015 sö kl 16.0014.03.2015 lö kl 16.0015.03.2015 sö kl 16.0021.03.2015 lö kl 16.0022.03.2015 sö kl 16.0028.03.2015 lö kl 16.00

Liket som visste för mycket (eng. Out Of Order) är en klassisk dörr-springar fars avRay Cooney, en av världens mest spelade komediförfattare.Hejdlösa förvecklingar och missförstånd uppstår när envänsterprasslande minister och hans älskarinna hittar ”ett lik” i sitt rum på Hotell Vaakuna.Skratt á la Fallåkergaranteras! Välkommen.

En Fars avRay Cooney

RegiOskar Silén

F A L L Å K E R P R E S E N T E R A R

Biljetter fi nns redan till försäljning!Telefon 0600 399 499www.netticket.fi /fallaker

_________________________________

Övrig information: www.fallaker.fi

Vasaesplanaden 16 Vaasanpuistikko, Vasa/Vaasa(06) 317 4163 | 0500 566 392 info@panoramavasa.fi

Juhlamieltä ja joulun makua Tilausravintola jopa 80 hengelle tai catering-palvelut. Tarjoilu toiveidenne mukaan.

Julfest med mersmak Beställningsrestaurang för upp till 80 personer eller cateringservice. Meny enligt önskemål.

Bordsbeställningar:06 212 7267 eller

sales.vaasa@radissonblu.comÖppet må-lö 11.00-24.00,

sö 13.00-23.00Hovrättsesplanaden 18, Vasa

Smakupplevelser från franska landsbygden.

Välkommen och njut!

www.fransmanni.fi

Församlingsvalet 9.11.2014

till församlingsrådet

till kyrkofullmäktige

225

Med ditt stöd fortsätter jag gärna mitt arbete i församlingen. Nära mitt hjärta är barnens och vuxnas framtid, och åldringarnas välstånd. Grunden för tryggheten och ett balanserat liv till alla.

Rösta på mig - varje röst är viktig VANDA SVENSKAFÖRSAMLING

Kyrkan mitt i byn

Skriv i vår!Nya skrivkurser kör igång på G18, så häng med!

Att skriva om sitt liv fortsätter med en påbyggnadskurs. Fyra kursträffar 19–20.1, 16–17.2, 16–17.3 och 20–21.4. Medarrangör Svenska pensionärsförbundet rf.

Kom igång och skriv! passar dig som vill få fart på ditt skrivande. Två kursträffar 26–27.1 och 23–24.3.Text på gång är en handledningskurs för personer med pågående skrivprojekt. Två kursträffar 2–3.2 och 7–8.4.Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg.

Eller möt våren i skön trädgårdsmiljö på Axxell Överby i Esbo.

Yoga & skrivkurs 19–21.5

Kursledare: Viviann Seege och Åsa Stenvall-Albjerg.

Läs mera och ansök på www.axxell.fi/folkhogskolan. För mera information kontakta kursledaren, e­post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 044 739 7722.

Årets luciakandidater lyser upp julfesten. Bakre raden: Amanda Stenius, Frida Hasselblatt, Olivia Andersson, Sara Lindholm och Katariina Karjala. Främre raden: Emilia Nygård, Anna Nylund, Vanessa Eriksson, Moa Nyström och Majken Stenberg.

SenioRöst julfestJulträffen ordnas måndagen den 15.12. kl.14.00 i Matteuskyrkan, Åbohusgatan 3 i Östra Centrum.

Det blir julfest med Finlands Lucia, allsång, julgröt och kaffe med pepparkaka. Längd ca 90 min. inkl. paus.

Fritt inträde – välkommen!

Arrangeras av Seniornätverket i samarbete med Helsingfors kulturcentral.

Bor du i östra Helsingfors och behöver hjälp med transporten till julfesten? SenioRöst bjuder på skjuts med invataxi, tur och retur.Transporten finansieras med medel ur Folkhälsans Luciainsamling 2011­13.Meddela senast fem dagar innan träffen till Emma Lunabba, tfn 044 788 3696.

Foto Folkhälsan/Hannes V

ictorzon

Seniorskeppet i Radio VegaProgrammet sänds i Specialonsdag den 12/11 kl. 21.05 i YLE Radio Vega.

Redaktör: Mårten Holm. Medverkande: Vörå Spelmansklubb, Trio Saludo och kryssningsresenärerna.

30 – GOD TID 8/2014

2 8 7 3 1 9 5 6 4

4 9 6 2 8 5 7 3 1

1 5 3 7 4 6 9 2 8

5 2 9 8 3 1 4 7 6

3 4 1 6 9 7 2 8 5

7 6 8 5 2 4 1 9 3

6 1 2 4 7 3 8 5 9

9 7 5 1 6 8 3 4 2

8 3 4 9 5 2 6 1 7

utkommer nästa gång den 12 december. Material till nummer 9/2014 bör finnas på redaktionen senast den 28 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e­post till katarina.bengs­westermark@spfpension.fieller per post till

God TidKatarina Bengs­WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 VasaTfn 020 72 888 80

Utgivn. Deadline

Nr 9 12/12 28/11

SUDOKULÖSNING

Bröd och skådespelBröd och skådespel kunde man hänge sig åt, en dag i oktober, på Svenska teatern. Brödet var i form av det som har blivit en traditionell brunch och skådespelet var inget mindre än Joakim Groths uppsättning av Esplanaden. Föreställningen på Amos-sce-nen (uppkallad efter Amos Anderson) som handlar om dagdri-varna på Esplanaden på 1910-talet fick en extra autencitet genom att fonden är dagens Norra Esplanaden.

Men hur annorlunda i dag än vid förra seklets början! Det kon-staterade nästan sekelgamla Silva Salvén bland publiken. Hon delgav beredvilligt av sina minnen i samband med frågestunden som följde på den inledande musiken på Nicken (uppkallad efter Nicken Rönngren).

Silva hade minnen av de klassiska skådespelarna när det begav sig. Hon berättade ordmålande om stjärnor som Birgit Kronström, Märta Laurent, Kerstin Nylander, Erik Lindström, Sven Ehrström, Gerda Ryselin, Nanny Westerlund, Sven Ehrström och May Pihl-gren. Speciellt bra kom hon ihåg pjäsen 24 röda rosor med May Pihlgren mitt under brinnande krig. Salongen måste flera gång-er utrymmas på grund av ständiga bombardemang. Gärna hade man hört mera på Silva Salvén men tidstjuvarna kom som vanligt emellan. Programmet på Nicken inleddes med att Linnea Sora och Noora Leppinen berättade om Livet och Svenska teatern på 1920-talet. På detta vankades det, för många välbekanta kuplet-ter, framförda av Mikko Seppälä till ackompanjemang av Pent-ti Kivimäki.

På detta en rask promenad för de hurtiga eller hiss upp till brun-chen i Amos-foajén. Bordet dignade med all sköns läckerheter. Många kompletterade de tillhörande alkoholfria dryckerna med starkare blandningar för att komma i god form inför teaterföre-ställningen där ett av elementen var de ädla dryckerna som dag-drivarna hängav sig åt.

Pjäsen var intressant inte minst för dem som tack vare inspire-rande lärare har fått sig det mesta serverat om dagdrivarna bestå-ende av bland andra Gustav Alm, Gunnar Allén, Karin Smirnoff, Torsten Helsingius och Kurt Ekman. Teaterpjäsen Esplanaden bjöd på två avdelningar. Den förra handlade mest om dagdrivarnas ”sorglösa” fla-nerande och kärleksbekymmer. Den senare delen tog upp samhällsfrågor som på 1910-talet var aktuella som den ensamma kvinnans situation, friktionen mellan olika samhälls-klasser och språkpolitik.

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

GOD TID

TEATERBUSS FRÅN VÄSTRA OCH ÖSTRA NYLAND TILL ESPLANADEN MÅNDAG 24 NOVEMBER, 2014

Res bekvämt med buss till Svenska teatern och Joakim Groths Esplanaden.

Busstidtabell

15.10 Hangö busstation 15.40 Ekenäs busstation 16.00 Karis busstation 16.20 Ingå, Café Delta

16.00 Lovisa busstation 16.30 Borgå busstation

Kl. 17.30 Träff med regissören och författaren Joakim Groth.

Föreställningen börjar kl. 18.00. Speltid: ca 2 timmar 45 minuter

Bokning: Svenska teaterns gruppbokning må–fre 10–16. tfn 09­6162 1433.

Sista bokningsdagen 14.11.

Pris: Busstransport och biljett 50 euro/person

Foto Benita Ahlnäs

– Nu väntar man bara på

fortsättningen om jägarrörelsen och vinterkriget, sade Silva Salvén. Hon

efterlyste också mera operetter på

Svenska teatern.

Om nyfikenhetNyfiken är ett ord med både positiva och negativa laddningar. Många barn har säkert fått höra att de inte skall vara nyfikna och försöka ta reda på sådant de ingenting har att göra med eller som de ännu inte riktigt begriper. Kanske behöver nyfikenhet en viss andlig mognad (när den nu sedan riktigt inträffar) för att komma till sin rätt.

I nyfikenheten finns det nog mycket värdefullt. I en reklamtext för en tidskrift om forskning läste jag nyligen följande: ”Utan nyfikenhet skulle vi inte veta något om rymden, havsdjupen eller jordens inre, inte leva så länge, inte kunna kommunicera på alla möjliga och omöjliga vis”. Nyfikenhet är en drivkraft bakom framstegen, nästan en förutsätt-ning, kan man väl säga.

Vi tvingas hela tiden lära oss nya saker. Det kan kän-nas motigt, och många nyheter kräver grundkun-skaper som vi kanske inte har. Saknar vi dessutom nyfikenhet, så kan det bli besvärligt. Äldre mänskor påstås ofta vara ganska konservativa. Varför ändra

på sådant som har fungerat riktigt bra hittills, tyck-er de till åren komna. Men utan nyfikenhet är det svårt att upptäcka att mycket ändå utvecklas och blir bättre. Men ingalunda alltid enklare. Och då behövs nyfikenhet. Och det kräver i sin tur ett visst mått av ansträngning. Upptäckariver.

Just när man måste lära sig någonting nytt är nyfikenhet en stor tillgång. Och vem ställs inte för den utmaningen i dessa tider av ständigt nya tek-niska påfund. Bruksanvisningarna kan gå på tiotals sidor och är sällan lättlästa. Utan nyfikenhet kan det bli svårt att ta sig genom snårskogen.

Vill man ge nyfikenheten ett visst lyft kan man ju använda den terminolo-giska småkusinen vetgi-rig. Det låter kanske litet seriösare. Och minst lika angeläget.

ANDERS G. LINDQVIST

UPPSNAPPAT

Modellstaden måste flytta!Modellstaden är en fantastisk, detaljrik minia-tyrmodell av Mariehamn som staden såg ut på 1920 talet. Under flera årtionden hr modellen byggts av Nybyggarne, en underavdelning till Mariehamns pensionärsförening. Den ger en god inblick i livet som det levdes på för mer än 90 år sedan.

Det mycket tålamodsprövande arbetet påbör-jades 1988 av 25 personer från pensionärsförening-en, Nybyggarne, och skulle så småningom omfatta 11 vitriner med husmodeller i skala 1:100. Det här arbetet, resonerade man, skulle komma att väcka intresset för värnandet av gamla miljöer, samti-digt som kunskapen om gammal byggnadstradi-tion kunde fortleva i eftervärlden. Under 1920 -talet rådde en särskild expansiv fas då allt snart var fullt

utbyggt inom den dåvarande stadsplanen, som omfattade Köpmansgatan och Skillnadsgatan. Fle-ra inom dåvarande Pensionärsföreningen hade vid byggnadens start en personlig minnesbild av arki-tekturen och miljöerna som de sett ut 70 år tidigare.

Redan i många år har miniatyrstaden varit en viktig turistattraktion, dit guiderna ofta tog sina besökare. Och det förstår undertecknad. Så har jag också gjort och kunnat få gästerna att häpna och ofta säga ”Hur kan man göra en så här häpnadsväckande stadsbild?”

Och nu har staden bestämt att Modellstaden skall flytta till stadsbibliotekets källare. Mariehamn har inte råd med hyran! Av flera orsaker är den erbjud-na lokalen olämplig. Alla vitriner ryms inte in och den är inte anpassad för rullstolsburna.

Nu har ett medborgarinitiativ startats med föl-jande första ord ”Nybyggarne önskar att åtgärder vidtas så att Modellstaden odelad kan bli kvar i Mariepark, till dess att staden anordnar en lämplig plats”. Det var Sten Hansen, Birgitta H. Eriks-son (MPF:s ordförande) och Bengt Öfverström som startade medborgarinitiativet. Jag gjorde ett snabbesök i Mariepark och tog en bild av Torbjörn Biskop som tillsammans med Karl-Johan Edlund har varit ledande krafter under många år.

RAINER JOHANSSON

Som naturligtvis också skrev på listan!Torbjörn Biskop, en av de ledande krafterna för Modellstaden under många år.

GOD TID 8/2014 – 31

UW8/2014

AIDA.GERSMISK

AV.SPAR-TRÄD

24 H.PALM-LUND

INSTI-TUT INOUX

MAT-VRAK.HÖLJE

HÄRFINNSRAUKAR

UPP-TRÄDE.TRÅG

TRÄD-PRYD-NAD

PRIC-KAS

FÖREEURO

ÖSA.GUTÅR!

OBE-TÄCKT

GNUTTA.MEDSKUR

SPÖ-DAM.ACK!

GODS.KOMMAAN PÅ

AB IEST-LAND

GES UTAV HSSMEDIA

EGENT-LIGENKORT

KÅLLESFRU.

HÖVISK

⬇SIST IBREV.HUDHÅL

SUGGA.FÖLJD

GAM-GOTT

SUGERBLOD.YRKES-

AKADEMIN

H:FORSTUNNEL-BANA

LUGN-VATTEN

BORI LIE-PAJA

RYMD-MYNDIG-HET

DY-NASTI

TYCKAILLA OM

YTMÅTT.SLAG-BOM

OMTAG-NINGEN

BIFLODTILL

DONAU

SEDE-SAM.POET

MUT-BAR

SMEK-SAM.

SÖTSAK

KRAKE.JUDISKMÅNAD

SKADLIGARESTER.FÖRETAG

BRYGGSVÄLNU

JAVA-SCRIPTKORT

DENNÄSTSISTA

PAR-KETT.FÖR

FÖRSLAGI RIKS-DAGEN

SKRED

ÖMSE-VIS

SÅKALLAD

VETE-BRÖD

BE-HAG-LIGA

UNDERVIA-DUKT

CARL XVIGUSTAFSSMEK-NAMN

KORKAD.ITALIENSKTIGGARE

CIRKUS-DJUR

⬇

⬇

"DUM-BURK"

VIN-TER-BONA

TIDIGT.HYLLAN

SVENSKSKÄMT-TECK-NARE

ROLLSROYCE.LUGN

LEDERFÖRE-TAG

NIOI ROM

FISK-NÄT

FUF-FENS

KVÄLL.RÄDD-HÅGAD

KANAL-LAND

SÖM.LOGI VIDVATTEN

SJUK-HUS.

MED AV

BAK-STRÖM.KAM

FRÄLSE.STICKIGBUSKE

TALLINNTILL-FÖRNE

RADIE,RÖNT-GENKORT

AGONI.PUST

BLYG-SAM

HAR VIALLA.TROR

TRO-PISKTTRÄD

– –WOOD-HOUSE

ÄRDINO-

SAURENORÖR-LIG

TIDS-ÅLDER

KÖKS-MÅTT

DRYC-KER

JORD-GU-

DINNA

DISCI-PLIN

LÖPARE.UPP-

GIFTERSMÄL-TA

YTT-RADE

MAT-LAG

MAT-VRAK

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 28 november.Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.Bokpris.Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 7/2014Ulla Kjellström, Ytteresse; Gunnel Sevon, Ekenäs; Meri Björklöf, Kyrkslätt; Else­Maj Petrell, Lovisa och Maj­Britt Lindström, Ingå

Vi fick in 437 krysslösningar, grattis till vinnarna!

SO

R K E E

N

TAD

UJ

N

E

P AT

R

N

B G E L

UW7/2014

A

LIL E

HA

IT

A

PG

DT

K

LX

O

M

E

T

ALE

R

R

A

N L

RAN

E

S

T

AF

K

B

BN

O

S

T

A

I

C

– –ELLERBÄ

RN

E

O

R

O N

V BL

Y

RK

A

S

A A T

R

E

PK

⬇

O

L

KU

T A

SIARE.STJÄLA

E

B

I

LGILLARFUKT

T

A

PÅ GOT-LÄNDS-KA TAK

I

A12 TUM.TABU-RETT O

A

OG

PIZZA-KUNGENKORT

LE

S

SPF-KRYSS-NING

BRÅKAS

B IE

T

P

T

KORTSKIVA.TANGA

OM-FÅNG.

A

AO

YR T A

DE KOP-LAS TILLBATTERI

VANNMED

WATER-LOO

E

G

O

S

L

R

L

R

L

L DI DEMVISASFILMER

D– – – –OCHFRED

MEDI-CIN-BUTIK

BA-RIUM

O

SEN

FP O T

KÄRP-FISK

E

LB

O

R AÖVER-RASKAD

I

L

SAMLA.FOG-MASSA

ORÄTT-MÄTIG

O

OÅ

F

S

R

NIG-NING.

REKLAM

S

LÅG-VATTEN

ASKA.KAM

R

NR

LYXÅK.NUMMERKORTÖ

DENTOLF-TE

A

A R

R

L

LÄGGAI BLÖT

STRUNT-SAK

T

G

O

GE L I

G

GRIPA.HYPO-TES

A

S

Å

FÖR-TRYCK J

RUPP-PAS-SARE

FA

BRU-KADE

JORDEN

TGS

R

GOJA.TELEFO-NERAS

⬇

S

L

PP

K

I G

RA

U ABYGGA.EPOK RS

ANTISMOT-SATS

K

K

HÅLLKLAF-FEN!

TILL-FÖR-

ORDNAD

I

TL A

SMILA

ARYGG-RADS-BEN

FURU-HED.

EVP. PÅSVENSKA

R

S

E

RAKELSSYSTER

T

ÄMA-BEL

DEL-BETAL-NING

R K LLAGER.GÖRSNÖN

AN-BLICK

FICK-UR

BIL-JARDKÄPP

OJ!ILLVIL-IG.

A

UR-BLEKTA C

FÖR-SEGLA K

RODD-STYR-MAN

C ABEET-HOVEN-OPUS

KE

TRAMP-FOR-DON

G

ÅNÅGONKORT

YLE IÖSTER-RIKE

GRANN-VALUTA

ML

– –NUM-MINEN

Å

RENA.HALFISK

RTUNNTBAK-VERK

GREK-LANDSDOMÄN

LÄGEN-HETER-NA

FRID.SMIS-KAR

BÖN-FALLER

T

Ö

Ä

E

ÄR VÄLOPTI-KERN?

D P

R

TA

O

STORTPLAGG

UT-STÅR

TE

ALL-DEN-STUND

SKULD-GUD-INNA

RLÅTERMANTEET

STRÖM

SKO

R

N

R

VOVVESLUKT-ORGAN

HON-HÄST

MÅNE.FLITIGFIRRE

IR

RULLAPÅ R

O

A

WC:NOCH KANMANI DEN

AV-RESER

GÖRMJÖLKIBLAND

VANLIGTONART

O

E

HÖRS IKYRKA.OSTBO

R

T

R

A EMLASMAN

U

HUST-RUR.ICKE

A

KREA-TUR

K D

FMÅTT IKÖKET

59,4 CM.GULLIGT

R

M

KAMP-SPORT.RAGATA

TAS PÅDANS-GOLV

VIRR-VARR

FINNERSIG I

CELSIUS.

32 – GOD TID 8/2014

Det händer på de Röda båtarna

Boka online på vikingline.fi eller via vår resetjänst, tfn 0600-415 77 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Vi behåller oss rätten till ändringar.

Goda nyheter för dig som är 60+ år!Viking Line erbjuder möjlighet att boka en kryssning från

Helsingfors till Stockholm till rabattpris: –40 % på dagens pris på söndag–onsdag-avgångar. Kom ihåg att nämna produkten FKGYLE.

Pure Nordic Tastes – Rena nordiska smakerI höst har tre av våra bästa kockar komponerat en meny med

delikatesser från den nordiska naturens eget skafferi. Följ med på en oförglömlig smakresa.

Ombord på våra Röda båtar t.o.m. 30.11.2014.

Bright Lights, Big CitiesVårt nya showkoncept påminner om storstädernas musikaler med skickliga

akrobat- och dansnummer på Gabriella och Mariella, Helsingfors–Stockholm.

Golden 50´sKommer du ihåg de gyllene åren när rocken var ny, när frisyrdiskussionen gick het

och allt var så mycket bättre? Golden 50’s showen bjuder på minnen och sköna stunder på Amorella, Åbo–Stockholm, t.o.m. 31.12.2014.

Läs mer om våra specialpriser för SPF-medlemmar på nätet. vikingline.fi /formaner/spf

Serie av Leif Sjöström som ingår i scenversionen Folkets Dagblad:

Om österbottniska politiker, spelmän, vildsinta entreprenörer och de vanliga verkliga människorna.URPREMIÄR LÖRDAG 15 NOVEMBER 2014 KL 19 STORA SCENEN

WASA TEATERS BILJETTKASSASandögatan 7, 06-3209330

öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17WWW.NETTICKET.FI/WASATEATER | WWW.WASATEATER.FI