GOD TID 6/2011 – 1

LEDAREFörbundsordförande Ole Norrback skriver att vi har all anledning att följa med beredningen av den utlovade lagen om äldreomsorg. Det förslag, anser han, som utarbetades av den förra regeringen, innehåller en mycket allvarlig brist.

– Förslaget säger nämligen ingenting alls om var pengarna skall tas. Utan pengar får lagen ingen betydelse. Då får vi besvikna pensionärer, frustrerade tjänstemän och en ökande misstro mot alla makthavare. Lagen behövs, men då måste också lagstiftarna se till att resurserna räcker till för den verksamhet lagen anger. SIDAN 2

SommardagarStor uppslutning och mestadels vackert väder präglade pensionärerna sommarfester. SIDORNA 4–6

Langradin drar förbiDet enskilda evenemang som allra mest sticker ut under Vörådagarna och årligen drar till sig det största intresset är den s.k. Langradin (bilden). SIDORNA 12–13

Längs pilgrimsledenSPF-styrelsesuppleanten Marianne Huotari från Tammerfors tycker om resor, gärna av det äventyrliga slaget. Bland annat har hon vandrat längs pilgrimsleden till Santiago de Compostela. SIDORNA 18–19

Taormina, amore mioTaormina på Siciliens ostkust är en plats som besökts av sällsynt många av världslitteraturens stora författare. Goethe, Mann, Baudelaire, Capote, Gide, Pirandello och Lagerlöf. SIDAN 21

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 6 26.8.2011 Årgång 39

Medelhavet? Nej, ingalunda utan vår egen Östersjös södra kust. De här kritklipporna som stupar brant ner i havet fotograferade redaktö-ren på Rügen i Nordtyskland. Reportage följer när utrymmet tillåter. Foto ULF WAHLSTRÖM

Hur kommer vi att minnas sommaren 2011? Var höjdpunkten någon av pensionärsföreningarnas sommarfester? Var det resan till Gotland, Nyslott, Norge eller Högsåra? Kanske var det den exceptionella sommarvärmen som vi minns bäst. I det här numret delar våra medlemmar med sig av sina sommar upplevelser.

En sommar att minnas

ROGER LIND

2 – GOD TID 6/2011

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

veronica.fellman@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare:Veronica Biaudet

tfn 020 72 888 82veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Per Thomasfolk

tfn 020 72 888 18 per.thomasfolk@spfpension.fi

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

IKT-koordinator Eric Janssontfn 020 72 888 17

eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör: Ulf Wahlström

gsm 050-368 3711ulf.wahlstrom@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Barmantfn 020 72 888 14

asa.barman@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06-347 0608, fax 06-347 1018

gsm 0500-924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

asa.laukonlinna@spfpension.fi

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011

Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande,

Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program6 september SPF Österbottens endagsresa till Ähtäri/Etseri. Anmälan till kansliet i Vasa tfn 020 728 8818 senast den 29 augusti

30 september Motionsdag på Solvalla. Se sidan 11

3 oktober Seniorernas friskvårdsdag i Bottniahallen i Korsholm. Se sidan 11

6 oktober SAMS-seminariet ”Att se med nya ögon”. Se sidan 30

13–14 oktober Seminariet Vem vårdar vem på Kommunernas hus i Helsingfors. Se sidan 3

26–29 oktober Teaterresa till Stockholm

9 november SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se sidan 3

21–23 november Seniorskeppet. Se sidan 14

26 mars–9 april SPF Österbottens solresa till Teneriffa. Se sidan 14

Oron i ekonomin fortsätter. Hittills har den inte påverkat oss pensionärer nämnvärt. Krisen har tom. delvis varit fördelaktig för pensionärerna. Det s.k. brutna indexet innebär att pensionshöjningarna till 80 procent räknas på levnadskostnaderna och 20 procent på löneförhöjningarna. När kostnaderna stiger mera än lönerna vinner pensionärerna, vilket nu skett två gånger. Världen kan ibland vara bra underlig. Fort-sätter krisen under flera år, kan vi plötsligt stå i den situationen att andra vill avstå från det brutna indexet, men inte av omtanke om pensionärerna, utan för att begränsa den snabba ökningen av kostnaderna för pensionerna. Paradoxalt nog kan pen-sionärsorganisationerna då bli de ivrigaste försvararna av det brutna indexet. Vi får se vad som händer.

Den nya regeringens program ger en för optimistiskt bild av vår ekonomi. Överstora vallöften har alltid varit dyra för folket, isyn-nerhet om löftesgivarna på allvar tror att löftena går att infria. Utsikterna i ekonomin är dessutom dystrare nu än när programmet skrevs. Förslaget till statsbudget för nästa år kommer att avslöja graden av realism i regeringen. Skatter och avgifter kommer att höjas och kostnaderna kommer att skäras ned, vilket kan drabba servicen.

Vi har all anledning att följa med beredning-en av den utlovade lagen om äldreomsorg. Det förslag, som utarbetades av den förra regeringen, innehåller en mycket allvarlig brist. Förslaget säger nämligen ingenting alls om var pengarna skall tas. Utan pengar får lagen ingen betydelse. Då får vi besvikna pensionärer, frustrerade tjänstemän och en ökande misstro mot alla makthavare. Lagen behövs, men då måste också lagstiftarna se till att resurserna räcker till för den verksam-het lagen anger. ”Så ska vi ha´t, men var ska vi ta´t” sa Erk och Maja till varandra i Gustav Frödings dikt. Nya pengar kommer inte att finnas under en överskådlig tid. Skall lagen om äldreomsorg förverkligas skall någon annan serviceform krympas, vilket är lättare sagt än gjort.

För första gången vill i alla fall regeringen använda sig av pensionärernas sakkunskap i beredningsarbetet. Inom pensionärsorga-nisationerna ställer vi mer än gärna upp.

Det här årets ordförande i Pensionärernas intresseorganisation, Kalevi Kivistö, hördes när regeringsprogrammet skrevs. Den nya principen ger oss möjlighet att påverka i beredningen, men den ger oss naturligtvis inte makt över besluten. Den makten till-kommer, som sig bör, endast våra folkvalda.

Avsikten är också att äldreråden i kom-munerna skall bli lagstadgade. Det förslaget mottas säkert väl i pensionärsorganisatio-nerna. Reell beslutanderätt kommer de knappast att få. Också i kommunerna är det de folkvalda, som har makten och fattar besluten. En del äldreråd har tydligen haft svårt att skapa en egen, meningsfull verk-samhet. Uppgiften är och förblir att i första hand fungera som rådgivare. Betydligt oftare än hittills kunde äldreråden ta egna initiativ. Ifjol, när vi i Spf hade ordförandeskapet i Pensionärernas intresseorganisation, sände vi ett brev till alla äldreråd i kommunerna med uppmaningen att be om utvärdering av kvaliteten i äldreomsorgen. I efterskott bad vi om kommentarer om vilka åtgärder vårt brev lett till. Svaren var rätt få och de vidtagna åtgärderna var ännu färre. Det här lilla testet avslöjar en del om läget i äldre-råden. – Det bör ändå sägas att det finns äldreråd, som tom irriterar kommunled-ningen med sin aktivitet och sina initiativ. Medborgarinflytande bygger ändå mest på medborgarnas egna initiativ, i äldreråd eller i andra sammanhang, och mindre på vad lagarna stadgar.

Så en intressant iakttagelse. Som alltid efter val finns det partier och politiker, som gett flåshurtiga vallöften, men som nu är bara flåsiga och inte alls hurtiga, när deras löften möter den karga, ekonomiska verkligheten. Där tycks varken en del väljare eller en del politiker bli klokare.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

Ny höst – nya hot och möjligheter

Om tolerans – ännu en gång

Skräckdramat i Norge har upp-rört oss alla. Det är ändå viktigt att i all dess tragik se det som det enskilda fall det är. Extrema våldsverkare kan finnas var som helst, men de är ytterst få.

Det som oroar mest är att han inte alls är ensam när det gäller stora delar av hans tanke-värld, också om hans slutsatser förhoppningsvis förblir helt unika. Alltför många ser en mångkultur och framför allt Islam som det stora hotet mot vår trygghet och vårt samhälle. Populismen, intoleransen och hatet syns allt tydligare i de demokratiska länderna. Det blir allt viktigare att dra tydliga gränser mot det som etiskt och moraliskt inte går an. Där har vi alla ett ansvar.

Det är också viktigt att lära av historien. Slutet av 1800-ta-let präglades både av en snabb teknologisk utveckling och internationalisering, samt av en lika snabbt växande nationa-lism. Den inkrökta nationalis-men tog överhanden på en del håll och bidrog starkt till första världskriget.

Den ekonomiska krisen på 1930-talet skapade social oro med stort utrymme för popu-lism och fanatism, som i slutän-dan ledde till andra världskriget och också till försök att utrota judar, romer och homosexuella.

Obehagliga likheter till båda de perioderna finns idag. Den teknologiska utvecklingen och internationaliseringen är snabb, ekonomin krisar och populismen, intoleransen och fanatismen ökar. Nu måste vi våga ställa upp för saklighet, för tolerans och för respekt, för de grundvärden vårt samhälle bygger på. I synnerhet vi äldre, som levt längre och sett mera av de onda tiderna, har här ett stort ansvar.

OLE NORRBACK

GOD TID 6/2011 – 3

Nya krafter!ArbetsmarknadenNyligen publicerade fackförbundet PRO en rap-port om att hälften av alla tjänstemän går i pension mot sin vilja. Vad har det här med förbundet att göra? För det första visar statistiken att ålder fort-farande är en diskriminerande faktor i arbetslivet. För det andra yppar siffran att trots att det finns en klar trend att pensionsåldern ska höjas verkar det inte finnas tillräckligt med arbetsmöjligheter för personer som närmar sig pensionsåldern. Det här syns också i möjligheterna att utnyttja pensio-närernas kunnande och resurser. Arbetsmarknaden borde vara mer flexibel var ålder anbelangar.

Frågan är mångdimensionell. Det är inte endast de ekonomiska frågorna som dominerar diskus-sionen om att äldre ska behandlas med respekt i arbetslivet, utan här återspeglas sociala kontakter, nätverk, erfarenhet och kompetens vilka inte beaktas i arbetet. Faktorer som lärande organisa-tioner och kompetensöverföringsplaner ska vara naturliga redskap för att tillvarata personalens kunskap. Systemet med företagsfaddrar, mentorer och coachar har utvecklats men är inte tillräckligt. Finland har inte råd med att så mycket kompetens går outnyttjad.

De 27 EU-ländernas arbets- och social- och häl-sovårdsministrar träffades i Sopot, i EU-ordföran-delandet Polen i början av juli i år. Där framfördes bland annat aktiv sysselsättningspolitik, livslång så kallad flexicurity (en välfärdsmodell med en proaktiv arbetsmarknadspolitik), solidaritet mel-lan generationerna och en högre pensionsålder (!) som lösningar på problemet. Ministrarna kom också överens om att stödja partnerskap mellan offentliga och privata aktörer för att ef-fektivera anställningsmöjligheter. László Andor, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning, sociala frågor och inklusion, deltog i mötet, som förklarade att detta ärende har högsta prioritet. Fortfarande är inte alla EU-länders representanter övertygade om att pensionsåldern kan höjas i och med att arbetslösheten i vissa länder är hög. När signalen om att pensionsåldern ska höjas brukar ändå arbetsmarknaden foga sig till slut.

Många pensionärer har sagt till mig att de hade kunnat avsluta sin arbetskarriär på ett mer värdigt eller övervägt sätt. Passa på att ta med dem som är kompetenta och kraftfulla personer i förbundets verksamhet!

StatsbudgetenStatsbudgeten kom ut under devisen arbete, ansvar och rättvisa. Sparbesluten är många och omsorgs-minister Guzeninas förslag att lagpropositionen om tillgång till social- och hälsovårdstjänster för äldre inte ska föras vidare är inte överraskande men beklagligt. Att kväsa spädbarnet i sin linda är det minsta vi behöver i dag. Det bästa skulle vara att anta lagförslaget men om det inte går så åtmins-tone börja tillämpa lagen lite i taget. Ministerns uttalande får absolut inte resultera i en sämre status eller mindre prioriteringar för äldreomsorgen i statens och kommunernas budgetbehandling.

Förbundet 2011–2012Här i förbundet kommer slutet av 2011 och år 2012 att vara hektiska. Under hösten kommer förbundets tre ombudsmän, Jan Holmberg, Mona Lehtonen och Per Thomasfolk, att besöka samtliga föreningar för att stärka banden mellan förbundet och föreningarna och vidareutveckla förbundets arbete i en för regionerna, föreningarna och pen-sionärerna gynnsam riktning. Som ni kanske har sett under lediga platser i tidningar i Österbotten och Hufvudstadsbladet byts ombudsmannen i SPF region Österbotten ut när regionens tredje ombudsman någonsin ska väljas, då vår mångårige ombudsman Per Thomasfolk avgår med pension under början av 2012. Och år 2012 firar förbundet sitt 40-årsjubileum med olika evenemang, vilka vi kommer att återkomma till. Vi tar gärna emot goda tips och förslag på hur vi kan synliggöra jubileet och aktivera pensionärerna.

Vi ses på förbundets höstmöte 9.11 och Seni-orkryssningen 21–23.11.2011! Välkommen med!

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGETHÖSTMÖTESKALLELSESvenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte den 9 november kl. 10.00 på Technopolis, Yliopistorinteen kokouskeskus (Universitetsbrantens mötescentrum), 2. vån, Tammerfors universitet, Kalevantie 2, 33100 Tammerfors.

Fullmaktsgranskningen inleds kl. 9.00, lunchen serveras kl. 12–13 och eftermiddagskaffet kl. 15.30. Det är en promenad på cirka 500 meter från järnvägsstationen till mötesplatsen.

För transport till höstmötet vänligen kontrollera med ombudsmannen i din region.

Förbundets medlemsföreningar har i enlighet med förbundets stadgar 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1)

befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2)

befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3)

befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4)

befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5)

befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att

sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Vid höstmötet behandlas i stadgarna under 10 § för höstmötet nämnda ärenden, vilka upptas på den bifogade föredragningslistan.

Vi uppmanar föreningarna att meddela namnen på de befullmäktigade representanterna till höstmötet senast den 17 oktober 2011 till Åsa Laukonlinna på kansliet i Helsingfors, tel. 020-7288810 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på höstmötet. Även övriga höstmötesdeltagares namn ska meddelas på förhand.

Deltagaravgiften bekräftas senare.

Styrelsen

Fyller du år eller vet du någon som gör det? Här är ett gåvotips!Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs främjar svenska pensionärers allsidiga välbefinnande och bidrar till guldkanten i verksamheten. Stiftelsen grundades av Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 10 november 2010 och den 29 mars 2011 registrerades Stiftelsen med numret 2398487-4. Stiftelsen behöver kapital för att bevilja understöd till pensionärsföreningarna och tar emot gåvor och testamenten. Om du har födelsedag, be gratulanterna betala in på Stiftelsens konto. Du kan få en fond uppkallad efter dig. Be gratulanterna precisera i betalningens meddelandefält att inbetalningen styrs till din insamling.

Stiftelsens kontonummer är (OBS! Inget mellanslag mellan FI och numret):

• AktiaFI4040550010889539• NordeaFI3815553000113150• VasaAndelsbankFI1556700820228615

Donationer och testamenten till Stiftelsen är skattefria såväl för donatorn som för mottagaren. Man kan donera både små och stora penningsummor. I broschyren om Stiftelsen finns ett modelltestamente och information om hur man uppgör testamenten.Ordförande för Stiftelsen är Ole Norrback och vice ordförande är Henry Wiklund. Veronica Fellman är ombudsman. Stiftelsen har fått en fin start med ett startkapital på över 300 000 euro och tackar alla som bidragit till detta kapital. Det finns en stordiaserie om Stiftelsen som kan beställas från Helsingforskansliet eller från Mona Lehtonen, tel. 020 7288816, e-post mona.lehtonen@spfpension.fi. Stiftelsen verkar separat från sin grundare, Svenska pensionärsförbundet. Kontakta gärna Stiftelsens ombudsman Veronica Fellman, tel. 020 7288812, e-post veronica.fellman@spfpension.fi eller Veronica Biaudet, tel. 020 7288882, e-post veronica.biaudet@spfpension.fi för att få mer information.

13−14 oktober 2011

Vem vårdar vem?En konferens om att vårda andra och varandraKommunernas hus, Andra linjen 14, Helsingfors

Social- och hälsovården står inför stora utmaningar. Lagstiftningen och strukturerna förnyas. Behovet av välfärdstjänster ökar men hur skall tjänsterna produceras och finansieras? Nytänkande inom vården är ett måste.Under dagarna diskuteras bl.a. den nya socialvårdslagen, närståendevård, patientsäkerhet och de äldres rättigheter. Medverkande bland andra biskop Björn Vikström, riksdagsledamot Christina Gestrin, minoritetsombudsman Eva Biaudet och direktör Berndt Arell.Deltagaravgift 190 € som inkluderar föreläsningar, seminarier, material och måltider enligt program.Anmälningar och information: Kommunförbundet, tel. 09-771 2619 eller www.kommunerna.net/kurser.Konferensen är avsedd både för SPF medlemmar och förtroendevalda inom kommunernas social- och hälsovård och äldreråd. Arrangörer: Kommunförbundet, Samfundet Folkhälsan, Svenska pensionärsförbundet och Svenska Seniorer i Finland

4 – GOD TID 6/2011

Den första frågan infinner sig när man ser en ändlös kö matgäster slingra sig genom salen till två långa bord med sallader, broilerfilé och varma grönsaker: Hur bär man sig åt för att snabbt och smidigt mata sexhundra gäster?

Sune Glader, Carpellas mäster-kock, har svaret klart.

– Ett härligt team!, säger han och berömmer skaran på trettio marthor och unga flickor och pojkar som ställer upp på sin fritid. – Men det krävs också en grundlig detaljplan på dator för att logistiken ska fungera.

Till vardags jobbar Glader som restaurangförman på Academill i Vasa. Men hos Karperö uf har han sitt hjärta sedan han var tolv år gammal.

När de sexhundra matgästerna är färdiga med måltiden kommer ytterligare tvåhundra till program och kaffepaus. Det betyder 800 bakelser som uf:arna har klarat av i den närliggande skolans kök!

Förbundsstaten Norden?Dags för andlig spis efter lunchen. Regionordförande Henrik Svarf-var hälsar välkommen, fullmäk-

tigeordförande rdgm Lars-Erik Gästgifvars framför sin kommun Korsholms hälsning, Alfred Backa underhåller och efter det festtalar minister Jan-Erik Enestam, råds-direktör vid Nordiska rådet.

NR fyller 60 år 2012 och Fin-land axlar då ordförandeskapet i rådet, som har sitt ursprung i Nordenföreningarna, uppkomna efter första världskriget. Rådet grundades 1952 och Nordiska ministerrådet 1971.

Som den nordiska paradoxen betecknar Enestam det faktum att Norden trots högt skattetryck ligger i den globala toppen och omfattar de minst korrumperade länderna i världen.

Samhällsdebattören Gunnar Wetterberg lanserade 2009 i Da-gens Nyheter tanken på en nordisk förbundsstat och gav vid Nordiska rådets session i Reykjavik i novem-ber 2010 ut boken Förbundsstaten Norden.

– Ingen ny tanke, konstaterade Jan-Erik Enenstam och hänvisade till Atos Wirtanen som redan 1943 i boken Ett förenat Norden förut-såg att en förbundsstat förr eller senare blir nödvändig.

– Med 25 miljoner invånare skulle de fem nordiska länderna globalt var en av de tio största aktörerna, sade Enenstam och betecknade Wetterbergs vision som en ”realistisk utopi”. Det finns bevisligen ett ökande intresse, 2010 års session förde tankarna till blomstringstiden på 70-talet.

Kaffekvarnen LiveFestdeltagarnas sittmuskler sattes på prov då inbandningen av Kaf-fekvarnen Live följde direkt efter festprogrammet. Mårten Holm och Kaffekvarnen-orkestern, Sonja Biskop, Raymond Björling och Carola Sarén garanterade ändå trivseln. Samarbetet med SPF ger Radio Vega en stor och uppskat-tande publik till nytta och nöje för alla parter, därtill med understöd från Kulturfonden.

Efter Kaffekvarnen följde kaffe med bakelse och efterlängtad dans. Kaffekvarnen-orkestern stod också för dansmusiken. För dem som inte ville dansa bjöd Korsholms kommun på en guidad rundtur till Replot och Björköby för att se på Finlands första världsnaturarv.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Österbottnisk Sommardag medKaffekvarn och världsnaturarvDen första onsdagen i augusti måtte stå under vädergudarnas särskilda beskydd. Den tradi-tionella österbottniska Sommardagen bjöd som vanligt på strålande sol och värme då 800 pensionärer från när och fjärran den 3 augusti samlades på Carpella i Karperö, Korsholm.

Sune Glader stöder sig på ett ”härligt team”, ett trettiotal ungdomar och marthor mel-lan 11 och 65+, när han ställer till med lunch för 600 gäster.

Greta-Lisa Nilsson, ordförande för Vi norrifrån i Karleby, kom norrifrån med en talrik trupp. Planer finns på att Karleby är värd för SPF:s nästa vårmöte.

Fullt hus på Carpella i Karperö. Snabbt och smidigt klarade man av mat- och kaffeköerna, men så har Karperö uf vanan inne med stora tillställningar.

Susanne Skata är uppskattad produ-cent för Kaffekvarnen. Nästa livein-spelning i samarbete mellan Spf och radio Vega sker på Seniorskeppet i november.

En glad överraskning blev det för födelsedagsbarnet Margareta Österberg (t.h.) när Raymond Björling, Sonja Biskop och Mårten Holm överlämnade en rosenbukett från svärdottern.

Sonja Biskop och Raymond Björling var dagens drag-plåster och gästartister i Kaffekvarnen Live som ban-dades in för radio Vega. Raymond firar flitigt turnerande sin farfar Jus-sis 100-årsju-bileum.

Duktiga ungdomar skötte om ruljansen kring matbodet. Här får Jessica, Jo-hanna, Edit, yngst med sina 11 år, och Erika en välförtjänt sittpaus medan artisterna uppträder på scenen.

GOD TID 6/2011 – 5

Vinflöde är kanske att ta till lite med tanke på att det hela gick mycket nyktert och städat till, men kan motiveras genom att program-makarna hade visat nytänkande och ersatt de traditionella lot-terivinsterna i form av kaffepaket och chokladkakor med vinflaskor, något som synbart uppskattades av de lyckliga vinnarna. Också annars hade man tänkt i nya banor och ersatt den traditionella båtfärden

till festlokalen i skärgården – kryss-ningen – med bussar landvägen. Ett tydligen mycket lyckat beslut som resulterade i ett rekordstort deltagarantal. Ca 300 gäster från Träskända i väster till Kotka i öster hade bänkat sig kring borden på Dansholmen och det var just så mycket som paviljongen kunde ta emot.

Borgåföreningens ordförande Björn ”Nalle” Sundqvist hälsade

Muntra pensionärer på torrlagd kryssningVinet flödade när Pensionärsförbundets östnyländ-ska distrikt begick sin ”sommarkryssning” den 15 juni på Dansholmen i Tolkis, Borgå.

Sibbo utsågs till landets första Proud Age-kommun i början av maj. Orsaken är att kommunen i alla undersökningar har en hög servicenivå med behöriga lärare och läkare och kommunen bjuder på aktiviteter för åldringar utöver det lagstadgade.

Samtidigt anser Sibboborna att kommunen har många brister. Man är ganska missnöjda med kommunens service.

– Här måste vi ta tag kom-munens image, anser Mikael Grannas som höll festtalet vid sommarfesten.

Ungefär 250 medlemmar från tolv föreningar deltog i sommar-festen. För arrangemangen stod Sibbo Svenska Pensionärsförening. Föreningens egen orkester SiSP ledd av Helge Löfman inledde festen. Helge Löfman berättade att SiSP har fungerat ända sedan 1974 och grundades samtidigt som pensionärsföreningen.

Östnyländsk sommarfest iförsta Proud Age-kommunenI alla nationella jämförelser är Sibbo i topp när det gäller åldringsvården, kunde Sibbos kommundirektör Mikael Grannas berätta för deltagarna i Östnyländska distriktets sommarfest i Wessmansalen i Sibbo.

Kommundirektör Mikael Grannas som blev riktig Sibbobo den 9 au-gusti var positivt överraskad över Sibbos höga servicenivå när han in-ledde jobbet som kommundirektör.

Under eftermiddagen fick pu-bliken också lyssna till dikter samt lyssna på kommentarer om aktuella händelser på äkta Sibbo dialekt. De unga trubadurena Alexander

Ingman, Andreas Lindholm och Daniel Parkkinen uppträdde med några visor anpassade för seniorer.

Text och foto JANNE HOLMBERGAlexander Ingman, Andreas Lindholm och Daniel Parkkinen uppträdde med några visor anpassade för seniorer.

Helge Löfman ledde Sibboföreningens egen orkester SiSP.

gästerna välkomna och tog dem med på en fiktiv båtkryssning från åstranden i Borgå till Danshol-mens brygga. För festens program svarade en kommitté från Borgå

svenska pensionärsförening och också inom denna hade man låtit inspirationen flöda. Det bjöds på dragspelsmusik och allsångsledning av Bo Träskelin och Börje Gus-tafsson, visor med Stefan Paavola och jazzbalett av gruppen Jazzladies under ledning av Viola Lönnberg.

En hederlig gammaldags charad roade publiken och som avslutning dansade man av hjärtans lust till de båda dragspelens toner.

Men också det lekamliga var väl tillgodosett genom ett dignande och utsökt läckert buffébord. Det var Tessjöfirman Food-Team som svarade för trakteringen och de fick välförtjänta lovord för sin insats. Dansholmen är sommartid Borgå-bygdens danspalats nummer ett men visade sig vara ett mångsidigt och välfungerande ställe också för samlingar av detta slag. Tolkis FBK som äger och upprätthåller Dans-holmen har lagt ner både pengar och möda i utformningen av stäl-let och resultatet är en vacker och tilltalande festplats vid stranden av Haikofjärden.

Text och foto GÖRAN BLOMQVIST

Festfolket samlas. Två nöjda arrangörer: Dansholmens Bengt Högström och distriktssekreteraren Gunnel Forsell.

Vilket ord har programmakarna månne tänkt på i denhär charaden?

6 – GOD TID 6/2011

Programmet inleddes med musik av Tenala spelmanslag. Ordförande för Tenala-Bromarf pensionärer Stig Nyberg hälsade festpubliken välkommen. Han uppskattade att närmare 600 personer från Västny-land, allt från Grankulla till Korpo, hade kommit till sommarfesten och var mycket nöjd med arrang-emangen. Stafettpinnen han fick från Ekenäs pensionärer att arrang-era sommarfesten i Västnyland i fjol gavs i år vidare till Norra Kyrkslätt Pensionärsförening som togs emot av Jan Broman.

Verksamhetsledare Veronica Fellman framförde förbundets hälsning och var nöjd över de västnyländska föreningarnas ak-tiva verksamhet. Hon berörde också regeringsprogrammet som bland annat omfattar en utred-ning av det brutna indexet och lagpropositionen om tillgång till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer. Hon konstaterar att de äldre borde utnyttjas mera som resurs i samhället. Hon kunde också berätta att den nygrundade

Stiftelsen för svensk pensionärs-verksamhet i Finland har inbringat knappt 400 000 euro, och att av-kastningen av kapitalet i framtiden skall komma förbundets föreningar tillgodo.

Riksdagsledamot, ordförande för stadsfullmäktige i Raseborg, Tenalabon Thomas Blomqvist framförde Raseborgs stads häls-ning. Han fick applåder då han sade att han inte kommer att tala om regeringsprogrammet utan i stället om mjukare värden såsom hälsa och omsorg. Han konsta-terade att det inte var bättre förr såsom man ofta får höra.

– Vi har ett rikare samhälle än förr men vi är också skyldiga att rikedomen kommer alla till del och att omsorgen för andra inte får avta då det går bra.

Han sade också att den äldre generationen behövs i ett levande samhälle och att han tror på män-niskans egna initiativkraft.

Temat för biskop Björn Vik-ströms festtal var glädje trots de tragiska händelserna i Oslo.

Glädjen är ingen självklarhet men vi skall visa glädje till varandra och locka fram den i varandras liv. Den äkta glädjen kan bl.a. vara återse-endets glädje.

Mellan talen framförde Tenala-Bromarf pensionärers sånggrupp visor.

Till lunch serverades köttsoppa kokad på gårdens eget ekologiska kött.

Efter lunchen var det underhåll-ning men Kryddhultabon Mosn Boman som berättade bl.a. om hur det var att arbeta som turistchef i Kryddhulta och som läkare. Han lockade fram många hjärtliga skratt hos publiken.

Två Tenalatroll dansade runt bland publiken då programmet var slut.

Dagen avslutades med dans till Tenala spelmanslag med solisten Elin Lundsten.

Som konferencier fungerade Börje Broberg.

Text VERONICA BIAUDET

Foto ERIC JANSSON

Västnyländsk fest i fint väderSPF Västnylands sommarfest firades i vackraste sommarväder på Torparrian i Tenala torsdagen den 4 augusti.

Från Sveriges Pensionärsförbund kom Laila Ågren och Margareta Österholm som medtagits av Inga Ingberg från Hangögillet.

Närmare 600 personer kom för att delta i sommarfesten på Torparrian.

Ulf Ekström och Odert Hagström från Sjundeå pensionärer kom för att dansa och var överraskade över mängden människor.

Den somrigaste klänningen hade Marianne Jonasson från Fagerviks pensionärer som kommit för att träffa bekanta och för att dansa.

Damerna bakom solglasögonen är Christina Fagerström, som varit vice ord-förande för förbundet, Ulla Lindholm och Gunvor Lilja från Esbo svenska pensionärer. De tycker att det är roligt med stora samlingar för pensionärer.

För Ralf Sandberg från Hangögillet var festen i Tenala den första som-marfesten för pensionärer.

Carita Rosenqvist var klädd i Snap-pertuna folkdräkt, kjolen och västen är från krigstiden, det andra har hon sytt och vävt själv.

Mosn Boman lockade publi-ken till många hjärtliga skratt.

Biskop Björn Vikström överräcktes den nyss utgivna boken Tenala kyrka och församling av kyrkoherde Staffan Söderlund. Bakom på bilden Börje Broberg och Stig Nyberg.

GOD TID 6/2011 – 7

Föreningar med10 poäng eller mer

Nya medl.

Ökning%

Poängtotalt

Borgå svenska pensionärsförening 115 17,4 150

Kotkanejdens pensionärer 14 4,2 104

Svenska Pensionärsgillet i Hangö 15 26,8 69

Pensionärsklubben Milstolpen 37 12,0 61

Närpes Pensionärsförening 50 5,2 60

Sibbo Svenska Pensionärsförening 42 7,1 56

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 34 9,9 54

Vanda svenska pensionärer 22 12,4 47

Pensionärer i Östra Helsingfors 21 12,5 46

Munksnejdens Pensionärer 28 8,4 45

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen 15 14,6 44

Mariehamns Pensionärsförening 24 9,0 42

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 29 6,7 42

Västanfjärds Pensionärsförening 15 11,9 41

Vörå Pensionärsklubb 14 12,6 39

Grankulla svenska pensionärer 24 5,5 35

Larsmo-Eugmo Pensionärsförening 20 6,5 33

Korsholms Pensionärsförening 25 3,3 32

Ekenäs Pensionärer 24 3,6 31

Kronohagens-Skatuddens pensionärer 4 12,5 29

Dragsfjärds Pensionärer 16 6,5 29

Esbo svenska pensionärer 24 2,5 29

Ingå Pensionärer 13 8,2 29

Purmo Pensionärer 16 6,0 28

Hufvudstadsbladets Seniorer 8 8,8 26

Korsnäsnejdens Pensionärer 15 5,4 26

Träskända Seniorer 6 10,2 26

Pensionärsföreningen Olympia 6 9,4 25

Arkadia Pensionärer 8 7,0 22

Esse Pensionärsförening 11 5,4 22

Pensionärsträffen i Lappträsk 4 8,7 21

Pedersöre Pensionärsklubb 12 4,3 21

Kyrkslätt Pensionärer 13 3,4 20

Malax Pensionärer 12 3,6 19

Isnäs Pensionärer 5 6,6 18

Pensionärsföreningen ETTAN 7 5,7 18

Åbo Svenska Pensionärsklubb 11 3,2 17

Kimito Pensionärsförening 9 4,0 17

Pensionärsför. Nygammal i Petalax 9 3,8 17

Lappfjärds Pensionärsklubb 11 2,6 16

Haga Pensionärer 4 6,2 16

Terjärv Pensionärer 10 3,1 16

Pargas Svenska Pensionärer 5 2,4 15

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 8 3,3 15

Björneborgs Sv. Pensionärsförening 5 4,7 14

Jeppo Pensionärsklubb 5 4,4 14

Liljendal församlings pensionärer 6 4,0 14

Nedervetil pensionärsklubb 5 4,4 14

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 8 2,4 13

Lojo svenska seniorer 5 4,2 13

Föreningen Oravais Pensionärshem 7 2,8 13

Lovisa svenska församlings pensionärer 5 3,3 12

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer 2 4,9 12

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 4 3,4 11

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu 5 3,1 11

Kronoby Pensionärer 7 1,7 10

Sjundeå Pensionärer 4 2,9 10

Österbotten 319 4,0

Östnyland 207 9,5

Västnyland 120 4,5

Helsingfors 110 7,6

Mellannyland 70 4,5

Åboland 70 4,0

Åland 24 9,0

Övriga Finland 7 2,8

Hela förbundet 927 5,1

MEDLEMSREKRYTERING

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna 2011, 1 januari–18 augusti

Tiderna förändras. Det insåg redan de gamla gre-kerna. Och det märker vi nulevande på många sätt. Ofta betyder förändringarna förbättringar, men ingalunda alltid. Och så finns det förändringar som innebär att någonting försvinner utan att knappast någonsin återkomma, kanske inte heller lämna något större tomrum efter sig. Ett exempel.

Vem minns paketpinnen? Rätt många, förmodar jag. I dag förekommer inte paketpinnar annat än på sin höjd i mera exklusiva sammanhang. Och tittar man efter i Svenska Akademiens alltid lika nyttiga ordlista så finns inte ordet paketpinne där. Pakethållare och paketresa finns i grannskapet, men det är ju inte någon större tröst. Går man till ordlistans stora syster Svenska Akademiens ordbok, som har varit under arbete sedan slutet av 1700-talet, hittar man följande definition: ”Liten, i snöre kring paket fäst träpinne vari paketet kan bäras.” Källhänvisningen är från 1906. Tyr man sig sedan ytterligare till Google, allt vetandes urmoder, så kommer paketpinnar – föga överraskande – upp som en museal företeelse.

Som innehavare av en hel påse med paketpin-nar kan jag presentera vår gamle vän litet närmare: Längd 5–6 cm, tjocklek 8 mm, en avfasning (midja) mitt på, snyggt svarvad i omålat trä, stun-dom med någon form av påtryckt (reklam)text. Och som Svenska Akademien så riktigt framhåller

underlättar det bärandet av paket, som först blivit prydligt inslagna och ombundna med ett snöre, vars avslutningsögla anbragts i paketpinnens midja. Så utrustad kunde man spatsera hem glatt ding-lande med paketet. Det gör lätt ett burget intryck.

Vart har nu detta förträffliga ting tagit vägen. Jo, först och främst behöver varor numera sällan paketeras in. Vanligtvis finns de färdigt i tillverka-rens eller försäljarens förpackningar. Något extra omslagspapper kan kanske bli aktuellt i jultider, och i stället för snören finns ju alltid tejp, detta det nutida samhällets sammanhållande element. Varor som inhandlas i lösvik, allt från skruvar till bananer, sätts i påsar, ofta av plast och med färdigt handtag. Och så finns det ju en uppsjö av plastkassar, vanligtvis med hurtiga reklambudskap. Dessutom medför mången helt förtänksamt egen kasse eller korg.

Paketpinnen har gjort sitt. Paketpinnen får gå.

ANDERS G. LINDQVIST

Om små träpinnarUPPSNAPPAT

Barn har i dag ett stort behov av vuxenkontakter. Föräldrarnas och barnens gemensamma tid mins-kar och far- och morföräldrar bor ofta långt borta. I skolan har lärarna händerna fulla med många arbetsuppgifter och stora klasser. På daghemmen behövs också extra ögon och händer. För att avhjälpa bristen på vuxna i barnens liv har man i flera skolor och daghem i Finland tagit med far- och morföräldrar i barnens vardag. De finns där som medfostrare och en extra resurs för barnen.

Trygghet för barnenFarfar-farmor i skolan och reservmormor-morfar på daghem handlar inte bara om kontakter över generationsgränserna utan också om att öka vux-ennärvaron i skolorna och på daghemmen, något som skapar trygghet för barnen.

Barnens vardag är ibland stökig och ett extra par vuxna ögon och händer på skol- och dagisgården behövs alltid. En vuxen som har tid att lyssna är alltså gull värd.

Engagemanget och arbetsinsatsen anpassas till varje enskild situation. Grundtanken är att

man som äldre duger som man är, det är närva-ron som räknas. Oberoende av vilka uppgifterna är, handlar det inte för den äldre om att ta över personalens arbete, utan om att finnas i skolan eller på daghemmet som en extra vuxen resurs.

Det är roligt och berikande att jobba som frivil-lig farfar eller mormor och det är inte

bara barnen som har nytta och nöje av verksam-heten. Barnens och ungdomarnas gensvar

är spontant och värmande. Medfostrarna får

konkreta bevis för att de behövs och att deras livserfarenhet kommer till uppskattas.

Tid och engagemangSom skolfarfar eller reservmormor besluter du själv i samråd med skolan eller daghemmet om hur mycket tid uppdraget omfattar – en eller två förmiddagar eller eftermiddagar per vecka kanske känns lämpligt. Du jobbar utan ersättning, men de flesta skolor och daghem bjuder på lunch. För att komma med i verksamheten förutsätts inte att du själv är far- eller morförälder eller har egna barnbarn. Det som behövs är lite extra tid, en positiv inställning till barn och en vilja att dela barnens och personalens livliga vardag.

Bakom båda verksamheterna står Folkhälsan som i nära samarbete med Svenska Pensionärs-förbundet, Förbundet Hem och Skola och Hel-singfors stads utbildningsverk administrerar och utvecklar verksamheten.

För närmare info om verksamheten, kontakta:

Nyland: Gun-Britt Aminoff, 040 55 19194, gun-britt.aminoff@folkhalsan.fi’Österbotten: John Nordblad, 050 554 484, john.nordblad@folkhalsan.fiÅboland: Margó Storm, 040 777 4769, margo.storm@folkhalsan.fiÅland: Marcus Karlsson, 040 837 5777, marcus.karlsson@folkhalsan.fihttp://www.folkhalsan.fi/startsida/Du-behovs/Jobba-som-frivillig/Farfar-i-skolan/

GUN-BRITT AMINOFF

Bli farfar i skolan eller reservmormor på dagis

8 – GOD TID 6/2011

Alla hus skall underhållas. Bostadshus är till för att bebos; alla andra funktioner skall underordna sig boendet. Därför borde rubriken vara: ”Hur kan vår bostad repareras medan vi bor där?”

Huset och de boende har glädje och nytta av att disponent och styrelse är flitiga. Tyvärr ger fortlöpande underhåll av hus mer arbete för styrelse och disponent än alternativet mammutprojekt vart tjugonde år och dessemellan nitton år av lättja och vanskötsel.

Behovet av inventering och kartläggning av husen ökar. Vissa delar av husen är mer sårbara än andra och bör kartläggas regelbundet: yttertak, avloppsrör och badrumsgolv. Det börjar finnas bra verktyg för att påvisa fukt i byggdelar och läckage i isoleringar och tätskikt. Skadestatistik visar vilka byggdelar som är utsatta för skador och som därför borde kartläggas. Bara statistik duger inte till underlag för reparationer. Kartläggning behövs för att avslöja skador och deras omfattning. Det är klokt att rensa golvbrunnar och vattenlås vartannat år, eftersom orensade golvbrun-nar kan bidra till fuktskador i badrumsgolven. Om golvkonstruktionen i badrummet är torr, är det oviktigt om vattenisoleringen är ny eller gammal, perfekt eller dålig. Dagens byggbestämmelser skall inte tillämpas på gamla byggdelar. Det som är helt behöver inte repareras.

Byggdelar indelas i tre slag enligt deras ekonomiska brukstid: byggnadsstomme, väggar, trappor m.m.

har 50 års brukstid, installationer, plattor, skåp m.m. har 25 år och målarfärg och tapeter 12 år. Detta är underlag för kalkyler, inte för renovering och allra minst för rivning. Helst skall man inte riva någon byggdel alls då man iståndsätter och underhåller huset. Gamla rör kan lämnas kvar inne i väggar, schakt och golv, gamla avloppsrör kan beläggas eller infodras, nya vattenledningar kan installeras utan att de gamla rivs. El-installationer från 1960-talet är troligen i skick, men bör av säkerhetsskäl ses över. Våta konstruktioner kan torkas utan att rivas. En våt golvkonstruktion i ett badrum kräver inte att sextio andra badrumsgolv grävs upp. Ett skadat fönster kan repareras eller bytas utan att alla övriga fönster åtgärdas.

En god renovering är snabb. Den omfattar inte rivning och alstrar inte heller damm, buller och byggavfall. Nyinstallation av vattenledningar och renovering av avloppsrör skall inte göras samtidigt.

Med boendet som utgångspunkt kan man göra husunderhållet både hus- och människovänligt och renoveringarna uthärdliga. Nya rörrenoveringsme-toder kan kräva fem dagar bruksförbud för vatten- och avloppsrör i bostaden. Vid nyinstallation av vattenledningar är bruksförbudet en eller två dagar. Med vissa begränsningar och provisoriska lösningar kan man alltså bo hemma medan rören renoveras. Nyinredning av ett badrum kan göras på en vecka och skall inte alls blandas in i rörrenoveringen.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Hur kan vi bo hemma medan bostaden repareras?

BOENDE

Hedvig Sofiahemmetär nu en byggplats, men rampensom skall ersätta yttertrappanhåller på att bli färdig. Vi ämnarännu denna höst förbättra gårdenoch förnya planteringarna invidde nyrenoverade fasaderna motDjurgårdsvägen. Vi hoppas på dittstöd till gårdsförbättringarna(konto FI434055 0010 119887).Anders Ekman (0400-686 840) be-rättar gärna om stiftelsen, BjörnSundqvist (010 617 8202) om hu-set, Johanna Börman-Långström(0500-924 948) om boende-platser. Tack för ditt bidrag! Hed-vig Sofiahemmet i Helsingfors, ettservicehus för äldre. Se också vårhemsida:www.hedvigsofiahemmet.fi

Paras tapa rakentaa - Bästa sättet att bygga

Bs Ab Korsholms Emilstornet Eemelintie 8, Emilsvägen 8

m2 förs.pr.fr. skuldfrp.fr.

4r+k+b 95,0 59 173 212 400garage 13 500biltak 7 000stolpplats 2 000

Lemminkäinen Hus Ab Västra FinlandOlympiagatan 1665100 Vasa 02071 58300

En bostad kvar på 2. våningen!

Inredningen börjar i augusti, så hinner du

ännu med!

Beställ

broschyr!

Du svensktalande helsingforspensionär, kännerDu dig ensam och otrygg eller kan Du inte längrebo hemma... Kom då till tryggt serviceboende!

KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Digen- och tvårummare med kortvarsel. Även tillfälligt boende ärmöjligt. Hemmet, som har egetkök med god mat, ligger vid ennaturskön park och nära viktigaservicepunkter. Även godabussförbindelser till centrum avH:fors.Tag kontakt med vårföreståndare Catja Manteretel. 09-587 6767Hemsidawww.kristinagarden.fi

CARL & CAROLINAHEMVÅRDTrygghet i ditt eget hem!Fredsgatan 11, 65100 VASA050-5575 185 Nina Koskela06-3187 015 Viveca Salminen

• Fastighetsvärderingar• Köpebrev• Bouppteckningar• Arvsskiften• Bolagsbildningar• Offentligt köpvittne

Magnus Nyman0400 535 492magnus@nymanlkv.fi

Greger Martell0440 423 755greger@nymanlkv.fi

✆ 02-423 755

Fastighetsförmedling

Magnus Nyman AFM-LKV Ab Oy

www.nymanlkv.fi

som upprätthålls av Fruntimmersföreningen i Helsingfors r.f.

är ett hem för äldre damer och herrar. Hemmet som ligger i Norra Hagaerbjuder ett högklassigt trivsamt och tryggt boende för Dig som

funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig förmatlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt

samt olika fritidsaktiviteter.Ta kontakt med föreståndare Christine Westerholm ellerbitr.föreståndare Gunborg Lundqvist, t. 09-473680 eller

hagaro@hagaro.net .Bekanta er med vår hemsida www.hagaro.net

Saknar Du eller Dina anhöriga trygghet och omsorg?Börjar vardagen kännas ensam?

Pensionärshemmet Hagaro

Seniorservice och hushållsnära tjänster – på svenska!Vi erbjuder hushållsnära tjänster i huvudstadsområdet

• Städhjälp• Matlagning• Trädgårdsskötsel• Assistans vid inköp, läkarbesök m.m.

Erbjudande för läsare av God Tid:De tio första som ringer oss får pröva2 h gratis på våra tjänster!

Pris 29,50 €/h, efter hushållsavdrag 11,80 €/h. Hushållsavdrag kan ansökas om i efterhand ibeskattningen. År 2011 är avdraget 60 % på arbetskostnaden. Tilläggsuppgifter fås från skattebyrån eller vero.fi-tjänsten. Tfn 044 0670303, info@parenta.fi, www.parenta.fi

AFFÄRER:Gräsvikskajen 5, HelsingforsHämeenkatu 10, LahtisTel: 0400 440 840, Rolf ThermanNÄTBUTIKEN:

LIVSKVALITET FÖR SENIORER

www.ettonet.fiKippis stolenäven med lyfthjälp

LIVSKVALITET FÖR SENIORER

Zorbashushållsstegemed stöd

ettonet_GodTid_97x50_k.indd 1 18.8.2011 16:13:01

GOD TID 6/2011 – 9

Från Finland kom 26 deltagare och under bussresan i Sverige plockade vi upp sex svenska resenärer.

Och kultur fick vi redan uppleva på bussresan genom ett sommar-fagert Sverige. Resan gick genom fem svenska landskap och vart och ett presenterades genom att delta-garna fick ett kartblad i handen och Margareta Sirviö, Grankulla, gav en muntlig presentation av landskapets natur, historia och spe-ciella egenheter. Och mellan varven sjöng vi med Urda Lindberg från Borgå, som också såg till att vi mjukade upp våra stela muskler med litet sittgymnastik. Och Ulla Grönroos, Borgå, presenterade en finurlig frågesport. Entusiastisk ”reseledare” var Andreas Wärn-hjelm, Grankulla.

Efter en övernattning i Åre på vägen var vi så framme i Vik i Sömna där vi inkvarterades på Sömna Kro & Gjestegård, som drivs i intensivt samarbete med folkhögskolan. Stämningen var lantlig och trivsam, rummen be-kväma och välkomsttillställningen på kvällen lovade gott för veckan.

Glada återseendenDet blev många glada återseenden bland alla de 55 nordiska delta-garna, för har man en gång varit med, så kommer man gärna åter. Rektor för skolan Einar Jakobsen hälsade välkommen och presente-rade veckans program.

Sömna är en vidsträckt kom-mun vilket också gjorde att alla de sevärdheter vi fick uppleva låg långt borta och krävde buss- och ofta också färjetransport. Men så hann vi också uppleva det fantastiskt vackra landskapet med glittrande

vatten, blånande fjäll och skog-klädda höjder. Och däremellan välskötta gårdar med betande kor och får.

Vad upplevde vi då? Vi besökte bland annat Vega ön, vars kringlig-gande öar hör till Världsarvet, för alla de häckande ejdrar, som där finns. Vi besökte också det mycket intressanta Ejdermuseet och fick höra allt om hur det dyrbara ejder-dunet kan tas till vara.

En annan dag var det dags för en tur till Alstahaug för att besöka Peter Dass-musset. Peter Dass var präst och psalmförfattare och levde och verkade här i Alstahaug 1647–1707. Museet var mycket intressant, insprängt i berget och med utåtlutande fönster, som gjorde att man kunde se ända ner till sjöbottnen i det klara vattnet utanför. Efter besöket på museet och den bredvidliggande kyrkan styrdes färden till Sandnessjoen där vi gick ombord på Hurtigrutten. Där intog vi lunch, medan båten gick till nästa ankringsplats, som var Brönnöysund.

TorghattenNästa utflyktsmål var Torghatten. En märklig bergformation med ett hål rakt igenom, stort nog att vandra igenom. 166 meter långt, 20 meter brett och 35–75 meter högt. Men för att komma upp till hålet var det en krävande klättring uppför, som en stor del av seminariedeltagarna klarade av, bland annat nästan 90-åriga Karin Eriksson från Sverige.

Men vi gjorde inte bara utflyk-ter. Det jobbades också på skolan. En grupp arbetade med skinntryck, en målade på glas, en tecknade,

en fördjupade sig i datorns hem-ligheter och den största gruppen vandrade. Sista dagen ställdes alla veckans arbeten ut. Också den grupp som sysslat med linedans under Alf Skogsters, Finland, ledning fick visa sina färdigheter. En kväll var vikt för deltagarnas uppträdanden och det var trevligt att se hur grupperna med kort varsel lyckades åstadkomma glada och trevliga program.

Naturligtvis bekantade vi oss också med närmiljön, den vackra kyrkan, där vi bland annat förtrol-lades av en ung flickas fantastiska koloratursång. Och hembygdsmu-seet, Sömna bygdetun, där Anne Röde mycket intressant berättade om livet förr, lantbrukshistoria och matkultur.

Det sista evenemanget på semi-nariet var festmiddagen på Hildurs Urterarium, nära Brönnöysund. Allt vi åt var producerat på går-den: välkomstdrycken, vinet, rådjurspatén, huvudrätten med örtkryddor, fisk och potatismos och desserten med jordgubbs-nyponkräm och glass. Kvällen och seminariet avslutades med att alla enligt tradition tog varandra i händerna och gemensamt sjöng Nu går sista visan.

Nästa år HelsingörNästa nordiska samling äger rum i Helsingör, Danmark, i augusti år 2012.

Personer som ev. skulle vara intresserade av att komma med på våra seminarier kan ta kontakt med Ordförande Alf Skogster, Samnor-disk Pensionärskultur Finland rf.

Text MARGARETA SIRVIÖ

Foto CARITA FREDRIKSSON

Samnordisk gemenskap värmerFör tjugonionde året i följd samlades pensionärer från hela Norden till sitt sed-vanliga årligen återkommande kulturseminarium. Denna gång stod Norge i turen, närmare bestämt Nordnorsk Pensjonistskole i Vik i Sömna kommun, som ligger vid Helgelandskusten mitt i Norge.

Vandrargruppen håller paus i skogen.

Vi klättrar upp på Torghatten.

Gruppen som tecknade lät pennan löpa.

10 – GOD TID 6/2011

Besök oss på www.spfpension.fi

Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

bank • försäkringar • fastighetsförmedling

www.aktia.fi

www.tallinksilja.com

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet.

Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.vikingline.fi/formaner/spf

MEDLEMSFÖRMÅNER

Advokatbyrå Boucht & Nikula erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris.

Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.Tfn 06-3171 846, e-post peter.boucht@boucht-nikula.com

www.boucht-nikula.com

www.aktia.fi

Stiftelsen för svensk pensionärs-verksamhet i Finland rf ordnade en insamlingskampanj under årets första hälft. Privatpersoner och samfund blev stiftande donatorer om de donerade minst 5 000 euro senast den 30 juni 2011 i stiftelsen. Tillsammans med insamlingen till Ole Norrbacks fond, Veronica Fell-mans fond och övriga donationer blev resultatet en totalsumma på

340 000 euro. Tillsammans med grundkapitalet på 40 000 euro från Jarl V. Hellströms fond är den totala summan i Stiftelsen nu 380 000 euro.

Vi framför vårt varma tack till samtliga donatorer för bidraget till Stiftelsen. Dessa stiftande donato-rer har gett sitt medgivande till att publicera sitt namn.

VF

Bra start för stiftelsen

Privatpersoner Irmgard Blomqvist, Helsingfors Elisabet Gyllström, Vasa Georg Lång, Ekenäs Joe Sundholm, EsboHenry Wiklund, Helsingfors Anders Wiklöf, Mariehamn ÖvrigaAktia Abp Oy Herrfors Ab Ab Kasnäsudden Oy Lokalförsäkringsgruppens Svenska Förbund rf Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fondSvenska Kulturfonden William Thurings Stiftelse Österbottens Andelsbanksförbund rf, Sydkustens OP-förbund rf

GOD TID 6/2011 – 11

I berättelser om semestererfarenheter kommer det fram två grundläggande och olika förhållningssätt till den egna och lediga tiden. En attityd tar kraftigt avstånd från det arbete som alltid följer med en egen sommarstuga eller annan fritidsbostad. Man talar om straffarbetsläger där pappa eller någon annan kommenderar och förhindrar den lata och loja vistelsen på solstränder eller i hängmattan.

Den andra förenklade inställningen nämner med avsky straffkommenderingen att ligga i solen på sand eller berg utan nånting att göra. Visserligen ligger det också någonting gott i att ”bara vara” (med finländsk betoning på första a:na) men själv hör jag nog till dem som snabbt vill bort från plagen till praktiskt arbete.

Dilemmat för mig och andra likasinnade kommer när man märker att arbetsuppgifterna inte längre går att utföra lika bra som förr. Möjligheterna finns där, uppgifterna lika så, men krafterna räcker inte till som förr. Man måste börja inse sin egen begränsning.

Då finns det olika alternativ. Man får finna sig i att begära hjälp av familjemedlemmar, andra släk-tingar eller grannar och det kanske svider ibland.

Det gäller att överväga om tiden nu har kommit för att köpa yrkesarbete för det som man brukade göra själv. Det kan ju också hända att något kan lämnas ogjort.

Att hitta balansen mellan möjligheterna och ens egen begränsning blir en daglig uppgift där avgö-randena också påverkas av omgivningens mer eller mindre aktivt uttalade anvisningar och varningar.

I bästa fall hittar man den rätta användningen av både tid och krafter så att såväl kroppen som sinnet får både vila och aktivitet. I liggstolen eller hängmattan får ju den ibland rådbråkade krop-pen sin nödvändiga vila och återhämtning för nya aktiva insatser. Det gäller att ta vara på både möjligheter och begränsningar.

HÅKAN HELLBERG

FÖRENINGSNYTTHÅKANS HÖRNA

Möjligheter och begränsningar

Föreningsvisa anmälningar tas emot Solvalla tel. (09) 8678 430 senast 15.9.2011.

9

MOTIONSDAG PÅ SOLVALLA 30.9.2011

10.fre 1.

Minneslots är ett tvåspråkigt expert- och stödcenter i Österbotten, somger service till personer med minnessjukdomar och deras anhöriga.

Verksamhet hösten 2011

Kaffestugan i VasaSeniorcenter ordnar “Kaffestugan” i Vasa 1 gång/vecka på Piggis 2,Berggatan 2-4. Öppen grupp som passar alla. Första träff torsdag1.9.2011 kl. 14 - 15.30. Österbottens Minneslots är med vid träffen15.9.2011. Tilläggsinformation: Kati Norrgrann 040-099 2438.

Pensionärscirklar i Korsholm - Vi deltar i medborgarinstitutetspensionärscirklar 18.10.2011 vid Helsingbyhörnan kl. 13-15.15,25.10.2011 i Jungsund kl. 13-15 och 14.11.2011 i Kvevlax kl. 14-15.30. Vi informerar om minnet och minnets varningstecken samtdiskuterar kring glömska och när den blir ett problem samt berättar omolika sätt att träna minnet.

Föreläsning- och diskussionstillfälle 21.9.2011 i JakobstadÖsterbottens Minneslots ordnar i samarbete med JakobstadsnejdensDemensförening ett informations- och diskussionstillfälle där Minneslotskoordinator Susanne Vesterlund berättar om minnet och minnetsstörningar för alla intresserade på Alzheimersdagen 21.9 kl. 18.00 vidHötorgscentret.

Seniorernas Friskvårdsdag i Botniahallen 3.10.2011 kl. 10 -16Vi är med på mässan – kom och träffa oss och diskutera med oss!

Hälsa på hos oss!Kom och träffa Minneslotsens personal på Samarbetscentret/Berggatan2-4 C i Vasa, vån. 3.Vi har speciella besöksdagar - torsdagarna18.8, 15.9, 13.10 och 10.11 kl. 12 – 14. Dessa dagar behövs ingentidsbeställning. Har du frågor om minnet och minnessjukdomar? Vill duveta mera om vår verksamhet? Ring utvecklingschef Lotta Pitkänen tel.044 345 0591 eller koordinator Susanne Vesterlund tel. 044 345 0590.Vi är säkrast anträffbara måndagar kl. 12–14. Välkomna!

www.muistiminne.fi info@muistiminne.fi

Programmet börjar kl. 10.15 efter kaffeservering i matsalen kl. 9.15–10.

Bussar till Solvalla enligt följande tidtabeller:

Kl. 8.45 från Kiasmai Helsingfors

Kl. 8.30 från Esbo station via Grankulla köpcentrum

Bussarna återvänder kl. 14.30.

FriskvårdsmässaHälsoföreläsningarTester, prova på-punkterJumpagrupper, Zumba GoldSpecialmotionCafeterian öppen

En fartfylld dag med program för seniorer, specialgrupper, anhöriga, vårdpersonal och andra intresserade.

En

träffpunkt

för alla

SENIORERNAS FRISKVÅRDSDAGLivskraft och hälsa

i Botniahallen måndag 3.10.2011 kl. 10–16

FRITT

INTRÄDE!

www.korsholm.fi/friskvardsdag • www.vasa.fi/friskvardsdagTfn 0201 201 700 (Botniahallen)

Arrangörer: Äldrerådet i Korsholm, Pensionärsrådet i Vasa, Botniahallens friskvårdscenter, Svenska pensionärsförbundet m.fl.

Seniorernas friskvårdsdag

i Stjärnhallen, Nykarleby lördag 10.9 kl. 10 – 15

Prova på-aktiviteter, musik, föredrag, utställare,servering, dans m.m.

Försäljare och utställare!Boka ert utrymme via Maryt Blomqvist på tel.

06 7856 132 eller maryt.blomqvist@nykarleby.fiNärmare information på www.nykarleby.fi

12 – GOD TID 6/2011

När Vörådagarna första gången ordnades 1971 var det Vörå kom-mun, Vörå församling, stråkor-kestern, ungdomsorkestern och museiföreningen som uppträdde som arrangörer. Den uttalade målsättningen var att – som en kommunal skyldighet – arrangera något festligt för vöråbor hemma och i förskingringen.

Den ursprungliga tanken kvar-står fortfarande som en del av mål-sättningen, men Vörådagarna har i

dag en betydligt bredare upplägg-ning är tidigare. En lång rad t.ex. föreningar, organisationer, byar och andra har kommit med som delarrangörer genom att förlägga sina tilltänkta sommarevenemang till just de dagar då Vörådagarna är planerade att pågå.

Det har resulterat i att årets Vörådagar – som numera omfat-tar sammanslagna Vörå bestående av de tidigare kommunerna Vörå, Oravais och Maxmo – hade ett to-

talprogram som under tiden 2–10 juli omfattade inte mindre än ett sjuttiotal punkter.

Må vi här utan någon som helst rangordning eller viktighetsbe-dömning nämna bl.a. smidesdag, skärgårdsmarknad, logdans, guds-tjänster, släktfest, loppis, rundtur i kommunen, motorcykelträff, utställning av gamla fotografier, sommarfest, allsång, agilitytävling, Vörådagszumba, sommarteater, vissång i pärtstuga, sommarmark-

Alltid under Vörådagarnadrar ”Langradin” förbiUnder sommaren som gått har vi – liksom många år tidigare – kunnat ta del av evenemang av de mest skilda slag runtom i bygderna. Det har varit sommar-teatrar, bygdedagar, kulturevenemang, fiskarfester, föreningsarrangemang, idrottsliga tillställningar, kommundagar och en hel det annat.

I år liksom traditionsenligt sedan år 1971 ordnades också Vörådagarna, som numera är en samling fester, arrangemang och programpunkter fördelade på dagar under drygt en veckas tid. Det enskilda evenemang som allra mest sticker ut och årligen drar till sig det största intresset är den s.k. Langradin, som fun-nits med som en programpunkt sedan 1983 och som utgör ett specifikt signum för just Vörådagarna.

Gästande Avesta folkdansgille var ett färgrant inslag liksom också representanterna för danslaget inom Finlandia Order of Runeberg i gruppen strax efter.

Folkdansarna från Finlandia Order of Runeberg hörde till de färggrant klädda grupper som passerade när Langradin drog fram genom Vörå centrum.

Langradin gynnades av fint väder och mycket folk hade samlats för att följa med det speciella evenemanget, då bygdens föreningar och företag drar ge-nom centrum som reklam får sig själva och sin verksamhet.

Cykelkubben Triton – med över 100 medlemmar i område Malax-Oravais – presenterade sig genom representanter med cyklar och gällande utrustning.

Pensionärerna fr.v. Olav Björk, Mauritz Skata, Bertel Dalkar och Daniel Öst-erblad hörde till dem som också i år väntade på Langradin och tog del av torghandeln som samtidigt pågick.

Jacob Tegengren-Sällskapet visade upp sig på det här sättet med ordförande Erik Liljeström i spetsen.

GOD TID 6/2011 – 13

nad på Vörå torg, fotbollsmatch mellan kommundelar, sång och dragspelsgala ... Och mycket an-nat därtill!

Idéimport från Norgeoch export till SverigeDen s.k. Langradin – speciell för Vörå och kombinerad med som-marmarknaden på torget i centrum – var publikdragande huvudevene-mang lördagen den 9 juli. Direkt översatt från vöråspråk är Langra-din – som förklaring – det samma som Långraden, dvs. en parad eller ett festtåg längs huvudstråket genom kommuncentrum.

I och med Langradin har fören-ingar, organisationer, byar, företag och andra en årlig möjlighet att ge synlighet åt sin verksamhet och existens. Med åren har de börjat göra det på ett alltmer färggrant

och fantasifullt sätt. Idén till en parad av det här

slaget hämtades ursprungligen från Norge, berättar Kurt Söderberg. Han var dåvarande ordförande för kulturnämnden i Vörå och deltog i början på 1980-talet i ett vänorts-besök som den lokala Pohjola-Nor-den-föreningen gjorde till vänorten Gausdal nära Lillehammer. Med på resan var ett trettiotal personer, däribland även dåvarande kom-mundirektören Erik Liljeström och kultursekreteraren Magnus Lindholm.

– Vi besökte Gudbrandsdals-spelen och fascinerades av en föreningsparad som vi såg där. Nästan med en gång enades vi om att försöka etablera ett motsvarande festtåg hemma hos oss. Så blev det också i praktiken. Första Langradin iscensattes i anslutning till Vöråda-

garna 1983 och har senare blivit vår export till vänorten Högsby i Sverige, berättar Kurt Söderberg.

Kommunledningen i spetsFörteckningen över deltagande föreningar och andra medverkande i årets upplaga av Langradin upptar drygt trettio namn. I spetsen för paraden sågs – med fanor i hän-derna – två centrala representanter för den nya kommunledningen, nämligen fullmäktiges ordförande Harry Backlund och styrelsens ordförande Per Östman.

De två styresmännen utgjorde en del av paradens kommunala inslag, som också omfattade ett hästekipage med bl.a. kommun-direktör Christina Öling i kärran och Anna-Greta Hjärppe vid tömmarna.

Som nummer 14 i raden gav sig Jakob Tegengren-Sällskapet till känna, föreningen som under 25 år samlat fakta om Tegengrens livsverk. I spetsen – med num-merlappen i hand – vandrade dess ordförande Erik Liljeström, kommundirektör på den tiden då Langradin kom till i början på 1980-talet.

Världsmästare fick hästskjutsMiemoisby med nummer 24 pre-senterade sig med häst och kärra och en ganska nybliven världsmäs-tare på sittplats, nämligen Staffan Tunis, framgångsrik skidoriente-rare. Gästande Avesta folkdansgille, liksom också representanterna för folkdansarna från Finlandia Order of Runeberg, utgjorde färgspra-kande inslag i raden.

Fotbollsknattarna och -flic-korna var många och granna lik-som de talrika deltagarna i ett internationellt läger vid Tegen-grenskolan.

Till dem som framträdde i den långa raden hörde också Pohjola-Norden i Vörå, Vörå släkt- och hembygdsforskare, Vörå Lions, BotniaCyklingen, cykelklubben Triton, Vörå Golf, en rad olika företag och många, många fler. Var och en grupp i Langradin blev vid passering också muntligt presente-rade i högtalare.

Text och foto ROGER LIND

I spetsen för Langradin paraderade representanter för den kommunala led-ning, dvs. fullmäktiges ordförande Harry Backlund och styrelsens ordförande Per Östman. I kärran satt bl.a. kommundirektör Christina Öling. Tömmarna sköttes av Anna-Greta Hjärppe.

Miemoisby presenterade sig med hästekipage och ganska nyblivne världs-mästaren i skidorientering Staffan Tunis på flaket.

Här ser vi två av upphovsmännen till Langradin, som iscensattes första gången år 1983 efter modell från Norge – nämligen dåvarande ord-föranden för kulturnämnden Kurt Söderberg och dåvarande kommun-direktören Erik Liljeström. Unga fotbollsspelare i glada dräkter drog förbi i långa rader som represen-

tanter för Vörå IF.

De lokala släktforskarna presenterade sig på det här iögonfallande sättet. Vörå Emicenter, som hjälper emigrantättlingar att hitta sina rötter, är en del av föreningen.

Den nybildade kommunen Vörå presenterades genom detta hästekipage. I spetsen gick fullmäktiges ordförande Harry Backlund och styrelsens ord-förande Per Östman. I kärran sågs bl.a. kommundirektör Christina Öling, medan tömmarna sköttes av Anna-Greta Hjärppe.

Politiskt och religiöst obundna organisationen CIVS (Childrens International Summer Villages) hölls sommarläger med 48 barn och ett tjugotal vuxna från 14 olika länder. De visade upp sig i Langradin med dessa fem represen-tanter i spetsen.

14 – GOD TID 6/2011

GSM +358-40 512 6261, info@tpnaturresor.ax

www.tpnaturresor.ax

Aktuella resor 2011 & 2012Vill du bara ta en paus från jobbet och vardagen en vecka eller två, andas ny luft?

Eller kanske ge dig ut på en längre vildmarksexpedition som varar i en månad eller längre?

Här har du vårt varierande utbud av resor 2011 & 2012.

All nödvändig information hittar du på vår hemsida.

AntarktisAntarktis, Sydgeorgien & FalklandsöarnaAntarktiska halvönNya Zeelands subantarktiska öar

ArktisNågra ströplatser kvar 2011

Isbjörnsäventyr M/S Quest 2012Isbjörnsäventyr M/S Stockholm 2012Isbjörnsäventyr M/S Ocean Nova 2012Svalbard runt M/S Quest 2012Svalbard runt M/S Ocen Nova 2012Upptäcksresa på Svalbard M/S Stockholm 2012Nordöst Grönland 2011 ( Några platser kvar)

Turen 1-9 juli 2012 ombord på M/S Quest är enspecial avgång för TP Naturresors gäster,gamla som nya gäster är välkomna med.

Seniorskeppet 21–23.11.2011

till Stockholm med M/S Mariella

Programmet ombord i Helsingfors börjar kl. 14.00 med Kaffekvarnen Live, Mårten Holm och gästartister

samt underhållning med Kent Sjöman,

aktuell med föreställningen Mon Manège à Moi på Svenska Teatern. I Stockholm ordnas ett seminarium om grunderna i bildhantering på dator och utflykter för intresserade.

På eftermiddagen uppträder Ann-Louise Hanson.

Pris: 180 euro/person i 2-personers A-hytt med fönster,

160 euro/person i 2-personers B-hytt utan fönster. Tillägg för enkelhytt. Priset innehåller kryssning, måltider och program.

Sista anmälningsdag 7.10. Obs! Begränsat antal platser.

Bokningar och närmare information:

Friman Resor, tfn 019-24 81004 eller e-post: info@frimanresor.fi

Foto: Valtteri Kantanen

RES MED SPF

Foto: Peter Knutson

0Det finns några platser kvar på

antik- och matkulturresan till Sverigemed Berndt Morelius 10 − 14.10.2011

Pris: 806 € i dubbel B-hytt och dubbelrum

Förfrågningar och anmälningar: Friman Resor, tfn 019-248 1004

Sista anmälningsdag 7.9

RES MED SPF

Solresa till Teneriffa 26.3 – 9.4.2012

SPF Österbotten reser till Costa Adeje på Teneriffa vårvintern 2012. Resan är mellan 26 mars och 9 april 2012 med direktflyg från Uleåborg.

Resans pris 1450.- per person i dubbelrum ( tillägg för enkelrum 310.- euro ).

I priset ingår bussresan till Uleåborg från Österbotten, transfer på Teneriffa och morgonfrukost. Vi bor på lägenhetshotell Parque Del Sol. Hotellet är fyra stjärnor och tvårumslägenheterna är ca 50 m2 med balkong eller terrass.

Anmälan om deltagande i resan senast 10.11.2011 till SPF:s kansli i Vasa tel. 020 7288818 / 050-5575389 eller e-post per.thomasfolk@spfpension.fi.

Upplysningar om resan ger Henrik Svarfvar tel. 050-69341 eller Bert Bäck tel. 050-69006.

Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet i Vasa.

RES MED SPF

GOD TID 6/2011 – 15

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

KuV

i 360

3/00

/MjM

v, S

MA

L 21

495

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Skönaveckan

Efter en skön sommar...Efter en skön sommar...Må bra på Spa

Lugna och högklassiga Ösel (tvåhotell), mångsidiga Pärnu (treolika hotell). Resa med halv- ellerfullpension, svenskspråkig ser-vice, paketet innehåller behand-lingar.Ut- och hemresa under dygnetsvakna timmar. Priser från 490€ /person inkl. resor, boende, mål-tider och behandlingar.

Avresor: 17.9, 15.10, 3.12, samt 20.10 (kort “prova-på” resa)och 12-22.11 (11 dagar).

Söderut till höstenAzorernaAzorerna

Ponta Delgada. Flyg fr. Hel-singfors, buss Österbotten-H.fors. Resa 31.10–7.11

Thailand – Kata BeachThailand – Kata BeachDirektflyg fr. Vasa.Resor 17–30.11 och24.11–7.12.

Fråga efter...Fråga efter...vintern -12 avgångar till Teneriffa, Gran Canaria o. Thailand!

KortresorWeekend i TallinnWeekend i Tallinn

Två nätter i Tallinn –bekvämt och gott om tid.Resor 23–25.9, 21–23.10,2–4.12 och 4–6 .12.

RigaRigaResa 20–23.10Ö s t e r s j ö n s g l a d a s t e r e s o r

Ombord på Viking Line kan du njuta av god mat, glada möten och underhållning veckans alla dagar, oberoende av om du reser ensam, i grupp eller med en god vän. Packa ner dansskorna och följ med på höstens roligaste kryssningar!

Danskryssningar i höstFör mera info om höstens alla danskryssningar och artis­ter, kontakta Viking Line eller se vikingline.fi

Varmt välkommen ombord!

Res en, två eller flera!

Boka hos vår resetjänst 0600-415777 (1,64 e/besvarat samtal + lna/msa) eller på www.vikingline.fi

Teaterresa till Stockholm 26−29.10 med höstens roligaste komedi

Zpanska flugan

Kom med på en teaterresa till Stockholm och se komedinZpanska flugan på China Teatern. I huvudrollerna Peter Dalle, Suzanne Reuter och Per Andersson. Avfärd med Viking Line från Helsingfors 26.10 kl. 17.30. Middag och frukost ombord.

På torsdag besöker vi Strindbergmuseet. Före teatern gemensam middag. Övernattning i Stockholm.

Fredag 28.10 är dagen fri för egna strövtåg i Stockholm.Returresa till Helsingfors kl. 16.45. Middag och frukost ombord.

Pris: 470 €/person i dubbelrum/hytt 640 €/person i singelrum/hytt

I priset ingår båtresor med måltider, inträde till muséet, middag i Stockholm, teaterbiljett (parkett) och övernattning med frukost. Sista anmälningsdag 1.9. Begränsat antal platser. Anmälningar och föfrågningar:Friman Resor, tfn 019-2481004, eller info@frimanresor.fi

RES MED SPF

Bordsbeställningar:06 212 7267 eller

sales.vaasa@radissonblu.comÖppet må-lö 11.00-24.00,

sö 13.00-23.00Hovrättsesplanaden 18, Vasa

Smakupplevelser från franska landsbygden.

Välkommen och njut!

www.fransmanni.fi

16 – GOD TID 6/2011

Tfn 7855 258 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

www.optimaedu.fi

LUNCHÖPPETvardagar

k l . 11 :00-13 :30 . Vä lkommen!

Boka gärna bord .

Bryggerigatan 9, Ekenäs

kl./klomå-fre 11-15 ma-pe

Välkommen! Tervetuloa!

Stående lunchSeisova lounasStående lunchSeisova lounas

830830

019-241 1296, fax 019-241 3300

Åk buss med

“Pensionärsrese-specialisten”!

Peter SöderqvistVasa

0500-162 120

touring.partner@kolumbus.fi

(06) 224 1271 www.westerlines.fi

När Du vill resa tryggt och bekvämt...

Öppna Gårdar35 gårdar över hela Åland – fredag 16.9 och lördag 17.9 kl. 11–21

Marknadpå Ålandstravet söndag 18.9 kl. 11–16

Boka din resaÅlandsresor 018-28040

Höstens stora njutningSkördefesten på Åland lockar till spännande möten – där konsument möter producent, ung möter gammal och stadsbo möter bonde. Njut av miljöerna, människorna och maten.

Allt på Skördefesten är producerat på Åland!

www.skordefest.axwww.visitaland.com

Arrangör:

Stugor för uthyrning - VuokromökkejäHästar och andra djur - fritidsfiske -

Hevosia ja muita eläimiä vapaa-ajan kalastusta040-546 2945 www.hummeldal.net Ekenäs

E� par platser kvar på följande resa:Mat- och vinresa �ll Frankrike 23-29.9

Ikea, Tammerfors 24.9 & 12.11Ikea, Raisio 3.9, 22.10 & 26.11

Ikea, Haparanda 19-20.11Les Misérables på Åbo Svenska Teater

8-9.10 och 29-30.10Musikalen Kris�na från Duvemåla på Svenska

Teatern i Helsingfors 3-4.3 och 19-20.5

Klassiska Peru 26.3-9.4.2012*Lima-Paracas-Ballestaöarna-Cusco-Heliga

Dalen-Machu Picchu-Ti�cacasjönRing och begär närmare program!

NYHET!

RES MED LINDA TOURS

Närpes Tel 06-2243350 www.lindatours.com

MUSIKALEN ROMEO & JULIA i Stockholm20-23.10 Resa, hotell och bilj. på parkett fr. 335€

BADRESA TILL HAAPSALU 29.10-5.11Thalasso Fra Mare - helpens. – 3 behandl./dag 520€

THAILAND, Phuket 17-30.11 13 d.Hot. Diamond Cottage, flyg fr. Vasa 1350€

Europav. 8, PedersöreTel. 06-729 0149

– A la carte – D-Piste– Pizza – Ölservering– Sibylla – OnlineMå–to 07–22Fr, lö 07–03Sö 09–22

GOD TID 6/2011 – 17

Kvarken – genväg över Bottenviken

www.kvarken.org

E12 över Kvarken är den kortaste sjövägen (80 km) mellan • Sverige och Finland.

I Nordic Logistik Center ingår en ny kombiterminal, gods- • bangård och logistikområdet NLC Park. Området är totalt 45,8 hektar. Läs mer på www.nlc.se

Logistikcentret i Vasa/Korsholm är i första skede 30 ha. • Logistikcentret kombinerar alla fyra transportmedel; järnväg, landsväg, flyg och sjötransporter.

I Umeå kombiterminal hanteras för nuvarande ca 31 000 TEU • per år. Med tillkomsten av Botniabanan och NLC bedöms volymen öka med 10% per år.

www.najaden.fi Live Music

NAJADENBAR & PIZZERIA

Välkommen till Strampen!

som är belägennaturskönt i

Inre hamnen i Vasa – Lunch – À la Carte – Gruppmenyer

Bokn. tel 041-451 4512Strandgatan 6, Vasawww.strampen.com

* Mat och övernattning* Båtkryssningar* Utställning 1917* Möten och bastuservice

Ring!

Jussi och Eija MendelinVesterö 1587, 66640 Maxmo

Tfn 044-345 5065www.varppi.comÅlandstrafiken

VÄGEN TILL SKÄRGÅRDEN

www.alandstrafiken.ax

ålandssemester!Ålands östra skärgård är väl värd att upptäcka. Dit tar du dig lätt med skärgårdsfärjorna som sammanbinder öarna med ett finmaskigt nät av färjelinjer. Ge dig ut på upptäcksfärd – passagerare utan bil åker gratis!

Strandgatan 25, 22100 MariehamnTel. +358 18 525 100, fax +358 18 17 815

brasserieKöpmansgatan 3, 10300 KARIS

tel. 019-230290, info@brasserie.fi, www.brasserie.fi

Vi ordnar gärna med festförberedelserVi har 50 sittplatser i en rökfri miljöcafé, lunch, a´la carte, take away, catering

& gruppmenyerVÄLKOMNA !

Upplev Lapplandi ruskatider!Kom med på Nykterhetsförbundets ruskaresa 14-18.9.2011 till Äkäslompolo. Start från Vasa kl. 9.00Pris: 390 euro per person.

Fira fridfull jul i trevligt sällskap!Nykterhetsförbundets julresa 22-27.12.2011 till Raitismaja. Start från Vasa.Pris: 490 euro per person.

Mycket god mat på Raitismaja och högklassig buss ingår i resorna.

Vasa - Umeå

Bokningar WWW.RGLINE.COM 24 h/dygn

8.8 -30.11 2011Må, Ti On To, Fr Lö Sö

Avgång Vasa 20.00 15.00 09.00 - 08.00 20.00

Ankomst Umeå 23.30 18.30 12.30 - 11.30 23.30

Avgång Umeå 09.00 08.00 20.00 18.00 - 13.00

Ankomst Vasa 14.30 13.30 01.30 23.30 - 18.30

SNABBASTE SJÖVÄGEN TILL SVERIGESnabbt och bekvämt med färja från Vasa till Umeå och längs Blå vägen ända till Atlantkusten. Restips och logibokningar i Umeå på www.visitumea.se

Boknings- och transportvillkoren finns att fås vid terminalerna i Vasa och Umeå eller på vår hemsida på Internet. Alla tider är lokala.

Café Bromarv

SpiltanBromarv kby. kk. (019) 244 0125

God mat / Hyvää ruokaaA-rättigh. / A-oikeudet

Ombudspost / AsiamiespostiTipstjänst / Veikkaus

Öppet alla dagar / Auki joka päivä

18 – GOD TID 6/2011

Folk har vandrat längs pilgrims-leden från Le Puy i Frankrike till Santiago de Compostela i norra Spanien i över 1000 år. Vägen man vandrar är mycket äldre än så. Den består till stor del av naturliga stigar och vägar som funnits där nästan sedan ”urminnes tider”. Redan de gamla romarna tågade fram och tillbaka i regionen med sina legio-ner och leden följer på sina ställen också de vägar som då byggdes.

Byar och mindre samhällen uppstod på platser där det fanns rinnande vatten, ofta i en dalgång. Kortaste vägen från en by till nästa gick över en höjd, alltså finns där massor med uppförs- och nedförs-backar.

På grund av att leden är så gammal, för den en alltid genom hjärtat av den äldsta delen av alla städer och samhällen den passerar. Man vandrar på smala, stenlagda gator genom de äldsta kvarteren med sina medeltida hus, kyrkor och katedraler, även i storstäder som Pamplona, Burgos och León.

Förvånansvärt mycket av de gamla stigarna och stenlagda vä-garna finns kvar ännu i dag. Na-turligtvis har städer vuxit och brett ut sig, motorvägar har byggts, jord-bruksarealerna har blivit enorma och vägens ursprungliga sträckning har delvis ändrats på grund av allt detta. Leden är ändå lätt att följa för den är väl utmärkt både i stads-miljö och i terrängen. Storstäder som t.ex. Burgos är jättejobbiga att närma sig.

Först vandrar man kilometervis genom industriområden, med mo-torväg på ena sidan och gigantiska hallar och parkeringar ”bakom hönsnät” på andra sidan, det finns ingen skugga, ingenstans att sätta sig för att vila. Därefter följer nor-mal förstad och sedan stadsmiljö.

Belöningen får man då man

kommer fram till den gamla stads-kärnan med torg och katedral och lyckas få den sista bäddplatsen på La Capilla de la Divina Pastora, ett litet refugio med bara 18 bäddar. När vandringen känns som skö-nast går stigen genom skog, eller vägen är så gammal och sliten att den löper liksom på botten av ett stort dike med höga gräsbevuxna branta kanter. Kanterna övergår i buskvegetation och över alltsam-mans höjer sig gigantiska träd vilkas grenar skymmer himmelen. Man vandrar i en dunkelgrön ”tun-nel” och man kan se ljuset i andra ändan, som ofta utmynnar i ett majsfält, solrosfält eller en vingård.

Unesco har lagt sin skyddande hand över de återstående ursprung-liga delarna av leden. Det finns legio med stigar och vägar som leder till Santiago de Compos-tela. En ”riktig” pilgrim börjar sin vandring från sin hemort. Är man turistande pilgrim är det bäst att hålla sig till de populäraste vägarna som Le Puy–St Jean-Pied-de-Port och fortsättningen därifrån som heter Camino Francés och löper tvärs igenom norra Spanien.

Matglada fransmänJag gick den nästan 1 600 km långa vägen i tre etapper. Första sträckan var 180 km från Le Puy till Estaing i Frankrike. Det var i början på juni sommaren 2002 och jag gick tillsammans med franska vänner. De var bara ute och vandrade i en dryg vecka. Vi hade inga pilgrims-pass fast vi sov i härbärgen som det bör sig.

Den viktigaste stunden på da-gen var lunchen, vi bar med oss en riklig matsäck och efter måltiden tog alla en middagslur i gröngrä-set.Vi åt också gott om kvällarna. ”Mina fransmän” älskar att äta och vi hade det både mysigt och

trevligt.När vår korta vandring var slut,

visste jag att jag ville fortsätta, fast inte med en så stor grupp. Följande vinter försökte jag hitta någon som kunde tänka sig att vandra vidare tillsammans med mig men ingen var intresserad. Eftersom jag före-gående sommar sett, att det fanns folk som vandrade ensamma, beslöt jag mig för att också göra så. Vid vår nästsista övernattning, hade jag blivit bekant med ett gammalt par, M & Mme Maurice Balitrand från Paris, som alltid tillbringar somrarna i St Côme d’Olt. Jag skrev till dem och frågade, om jag fick komma till dem och sova över och starta därifrån på min egen vandring.

Det kändes liksom tryggt, att den första sträckan jag skulle gå ensam var samma väg, som vi hade gått som sista etapp som-maren innan. Jag tillbringade en trevlig eftermiddag i M. Balitrands barndomshem, som är över 400 år gammalt. Följande morgon startade jag pigg och nyter på min egen vandring. Detta var i början på juni år 2003. Det tog mig precis 30 dagar att gå den 580 km långa sträckan till St Jean-Pied-de-Port vid Pyrenéernas fot.

Orgelmusik och fågelsångTredje natten på min egen vandring sov jag hos munkarna i Conques. Klostret, kyrkan och den lilla byn ligger pittoreskt på botten av en djup sänka, omgiven av sma-ragdgröna höjder på alla sidor. På kvällen höll en av munkarna orgelkonsert i kyrkan för andlöst lyssnande åhörare, Bach till att börja med som så småningom övergick till bl.a. Beatles.

Jag sov i en sovsal med 24 bäd-dar. Att på morgonen vakna till lju-det av hundratals fåglar som sjöng i

olika tonlägen i skogen utanför de öppna fönstren, var en oförglömlig upplevelse. Jag minns hur sången blev starkare och starkare, alltefter som natten ljusnade till dag och den mörka skogen återfick sin djupgröna färg.

Av munkarna i Conques fick jag också ett pilgrimspass så att jag kunde börja samla stämplar med datum från alla övernattningar. I Frankrike kan man ta in på här-bärgen utan pass men i Spanien är passet obligatoriskt. När man kommer fram till Santiago de Compostela granskas passet nog-grant i pilgrimsreceptionen. Man måste kunna visa, att man faktiskt har vandrat den långa vägen för att få sin Compostela, intyget på fullbordad vandring.

Att vandra ensam genom Frank-rike och Spanien är ingenting märkvärdigt. Det finns massor med människor som gör det, fast jag måste medge att jag hade myror i magen några dagar innan jag åkte till St Côme. Man är sällan ensam där man går, det finns så många människor som går samma väg. En del ser man bara en gång, när de vandrar förbi en i rask takt och kanske ser man dem senare på kväl-len på övernattningsstället. Andra rör sig i samma takt som man själv och man ser dem till och ifrån un-der flera dagar. Sedan sackar någon efter eller avbryter sin vandring och andra kommer i hans ställe. Man går och byter tankar med folk från olika delar av världen och disku-terar allt mellan himmel och jord. Om kvällarna har man mera tid att prata medan man gemensamt lagar mat i härbärgets kök eller sitter tillsammans och äter. Det går rutin i det hela, den ena dagen är den andra lik och samtidigt är alla dagar olika.

Man vaknar tidigt, innan det

ljusnar ute. Morgongöromålen tog för mig nästan en timme, fast jag försökte vara snabb i vändningarna. Alla rustar sig för den kommande dagen på en gång. Man kokar te eller kaffe, äter vad man har skaffat sig föregående kväll, bröd och ost, yoghurt och kanske kokta ägg. Så packar man sin ryggsäck och ser till att man får alla sina tillhörigheter med sig. Man lämnar sitt nattkvar-ter så fort det blivit så ljust ute, att man ser vart man går.

Varevig morgon öppnar sig dör-rarna till dessa härbärgen och ut kommer någon eller några på en gång. Alla vänder sig åt samma håll, mot väster, och börjar sin vandring för dagen. Detta tänkte jag ofta på när jag gick där för mig själv. Vilket sug det ligger i den vägen, där folk i århundraden har vandrat mot samma mål. Det gäller att gå raskt på morgonen, så att man hinner så långt som möjligt innan dagen blir för varm. Det gäller också att stanna i tid, så länge det ännu finns lediga sängar på det ställe man har tänkt sig att sova på.

Härbärgen finns det olika slag av. Kommunala kostade 5–8 € per natt och då måste man sköta sin mat själv. Det finns privata ställen som också serverar ordentlig mid-dag och frukost, de kostade mellan 20 och 25 € per natt. Sovsalarna var i alla fall lika, en större eller min-dre mängd sängar i gemensamma rum, kvinnor och män i en salig blandning. Kyrkan hade också här-bärgen, de var ofta gratis men det fanns en sparbössa dit man skulle lägga en slant efter eget omdöme. Man kunde också bo i kloster. Två gånger var härbärget fullt när jag kom fram. Det var inte så roligt när både fötterna och själen är trötta. Det var bara att vandra vidare till nästa ställe och hoppas på att där fanns rum. Kommunala

Pilgrimsleden till Santiago de CompostelaHon gillade känslan av att klara sig från den ena dagen till den andra, att inte vara beroende av någon eller något. Marianne Huotari beskriver här sin vandring i tre etapper längs pilgrimsleden till Santiago de Compostela.

– Det bästa var kanske att märka, att man behöver väldigt lite, att det räcker med det som man orkar bära med sig i en ryggsäck.

Hos tempelriddarna. Marianne Huotari längst till höger Middagen i Granón

GOD TID 6/2011 – 19

refugios öppnade sina dörrar först på eftermiddagen. Om man kom fram tidigare ställde man bara sin ryggsäck i kö framför ingången. Sedan kunde man gå och ta sig en öl eller äta lunch någonstans. När refugiot öppnade gick man in och valde bäddplats i den ordningsföljd som ryggsäckarna angav.

Håll vikten nereOrdentliga vandringskängor är ett måste. De skall vara litet för stora ty fötterna sväller under dagen. Två par strumpor i kängan är också bra, då uppstår friktionen mel-lan de båda strumporna och inte mellan strumpa och fot. Min egen ide var att använda stödstrumpor som det ena paret. De motarbetade svullna fötter mycket effektivt och mina fötter mådde bra hela tiden. Ryggsäcken skall vara stadig och bra och den skall väga så litet som möjligt. Min vägde mellan 9 och 11 kg beroende på hur mycket vat-ten eller matsäck jag bar på. Så hade jag en liten axelväska på magen. Den innehöll pass, pengar, kartor,

kamera och telefon. Man skall inte släpa på någonting onödigt.

Till dagsrutinen hörde att man först valde sängplats, sedan duscha-de och tog på sig de kläder man hade tvättat dagen innan, därefter gällde det att byka igen. Under den heta solen torkade allt väldigt snabbt. När detta var gjort kunde man slå sig till ro, umgås med andra vandrare, skriva dagbok, handla mat och laga sin middag. I fran-ska härbärgen fanns alltid väldigt välutrustade kök. Spanska refugios var sämre på den punkten. När jag packade min ryggsäck hemma, var min hushållsvåg i flitig an-vändning. Sovsäcken, en inhemsk Joutsen, vägde knappa 300 gr. Jag köpte alltid vatten på flaska och undgick att bli magsjuk – en sorts försäkring det också.

Pratsamma åsnorVägen går ofta genom beteshagar i Frankrike. Man ser kor, getter och får, ibland åsnor. Jag är inte rädd för kor men jag känner respekt för större mängder lösgående djur

av märket charolais. Detta bero-ende på att djuren är många och i olika åldrar, jag såg också alldeles nyfödda kalvar. Det värsta är att tjuren också är med och han är lika lös som resten av djuren. Då gäller det att röra sig lugnt och sansat, att inte väcka uppmärksamhet och att inte titta djuren i ögonen. Åsnor kan vara väldigt pratsamma och de tycker inte om att man lämnar dem och går vidare. En gång blev det bråttom. Jag gick genom ett majsfält och hörde hur ett brusande ljud närmade sig bakifrån. Marken var våt där jag gick. Jag fick ta några språngsteg för att undvika att bli genomdränkt av vattnet från en bevattningsanläggning. Lösa hun-dar behöver man inte bry sig om. Hundar bakom staket är värre. Där ligger de tysta på lur och väntar tills man kommer förbi. Hjärtat hoppar upp i halsen när de börja skälla och så springer de på andra sidan staketet och skäller som attan.

Sista etappenI slutet på maj år 2005 började jag

den sista delen av vandringen från St Jean-Pied-de-Port ända fram till Santiago de Compostela, en sträcka på 780 km. Första dagen gick jag bara fem kilometer, för det bar uppför hela tiden. Följande morgon lyste fullmånen klar över Pyrenéernas toppar när jag gjorde mig redo att vandra 25 km för att komma över berget och ner på an-dra sidan till klostret i Roncevalles. En ung österrikiska, Johanna, frå-gade om hon fick göra mig sällskap över berget, hon sade att hon inte vågade gå ensam. Passet man skulle passera var inte så högt, bara 1 400 m, men man fick spjärna emot en stark motvind hela vägen. Där kändes det bra att ha sällskap och vi var rätt så slutkörda när vi kom fram på kvällen.

Efter detta eldprov, kändes ingenting mera omöjligt att ge-nomföra. Sovsalen i Roncevalles var den största på hela vägen. Där fanns sovplatser för 110 personer. Ljuset släcktes kl.10 på kvällen, en munk vakade över oss hela natten och tände ljuset igen prick kl.6 på morgonen. Därpå gick han fram i korridoren mellan raderna av vå-ningssängar sjungande ”halleluja” med klar och hög röst. Vilken väckning!

Pamplona är en stad väl värd ett besök. När man ser de smala gränderna i gamla stan, är det svårt att tro att människor och tjurar springer i kapp där en gång om året. I härbärget i Pamplona träffade jag två gamla damer, två systrar från Lovisa, som påbörjade sin vandring där. De undrade sinsemellan vilket rum som var avsett för kvinnor och vilket för män. De blev mycket förvånade när jag upplyste dem på svenska, att man fick sova var man ville där det fanns plats. Jag såg damerna en gång till i Uterga där jag övernattade följande natt. Jag har ofta undrat hur det gick för dem i fortsättningen.

I Granón fanns refugiot i klock-stapeln invid den gamla kyrkan. Sin tvätt fick man hänga på tork antingen på kyrkans vind eller högre upp i själva klocktornet. I Granón blev vi alla bjudna på en härlig middag, som dukades på långa bord i församlingens utrymmen. Från Atapuerca mot Burgos gick vägen i flera kilometer uppför en lång gräsbevuxen slutt-ning. På vänster sida fanns gamla rostiga taggtrådshinder i olika höjd bakom varandra, riktade mot lägre belägna öppna fält i öster. Undrar om de var kvarlevor från spanska inbördeskriget? De var definitivt inga boskapsstängsel. Den kullen måste ha varit svår att inta och lätt att försvara.

Den andliga vägenDet tog tretton dagar att korsa den enformiga Mezetan. Det påstås att vägen från Roncevalles till Burgos är den fysiska vägen. Från Burgos till León går vägen genom den oändliga högplatån och den kallas den mentala vägen. Alla lär inte stå ut med enformigheten där. Vägen från León och ända fram

till Santiago de Compostela kall-las den andliga vägen. Varför vet jag inte, jag skulle kalla den vägen fysisk också. Vid det laget har ens kondition blivit så bra, att man lätt-are klarar av strapatserna i bergen i Galicien. Kanske ”andligheten” kommer ifrån att man närmar sig målet?

Förvånansvärt många personer vandrade i ungefär samma takt. Några hade varit med redan från Roncevalles och nya vänner fick man hela tiden. Otaliga histo-rier och berättelser, personliga och mera allmänna fick man ta del av. Det påstås bl.a. att aposteln Jakob själv också vandrar längs leden och att han hjälper och stöder en om så behövs. Själv vet jag, att jag åtmins-tone tre gånger fick hjälp just i rätt ögonblick och två gånger kunde jag själv vara till hjälp åt någon annan.

Framme!Efter exakt 40 dagar kom jag fram till Santiago de Compostela. Om man anmälde sig i pilgrimsre-ceptionen före kl. 11, blev man omnämnd i pilgrimsmässan som hålls i katedralen alla dagar kl. 12. Katedralen är stor och mäktig. Otaliga människor deltog i mässan, rökelsekar gungade, guld glim-made, prästerna i sina magnifika fotsida dräkter mässade och kön till nattvarden var lång.

På stan mötte jag bekanta över-allt. Där var Santiago från Mel-bourne, Marie-José från Utrecht, Theo från Essen, Miloz från Tjeck-ien, Cristina från Venedig, François från Canada, Catherine från USA etc.etc. Det kändes surrealistiskt och konstigt, jag ville inte alls åka hem.

Följande morgon tog jag bussen till Finisterre vid Atlantkusten. Dit begav sig pilgrimerna också förr, för att bada i Atlanten och rena och ”pånyttfödda” ta på sig nya kläder. Jag badade inte, men tillsammans med två tyska vänner brände jag upp den andra av mina två t-skjortor och ett par strumpor i en klippskreva. När jag dagen därpå kom tillbaka till Santiago de Compostela, visste jag, att det var dags att åka hem. Staden var som förändrad, jag mötte inte en enda bekant på gatan. Följande morgon flög jag med Ryanair till London. Det var den 7.7.2005. Samma morgon hade terrorister sprängt bomber på tunnelbanetåg och i en buss i London. Stansteds flygplats var full av poliser. Kontrasten mot min tillvaro några dagar innan var enorm.

Vi behöver inte gå tillbaka i tiden längre än dryga 100 år, då vandrade folk från ett ställe till ett annat. Jag ville veta om jag kunde genomföra en sådan resa. Jag gil-lade känslan av att klara mig från den ena dagen till den andra, att inte vara beroende av någon eller något. Det bästa var kanske att märka, att man behöver väldigt lite, att det räcker med det som man orkar bära med sig i en ryggsäck.

Text och foto

MARIANNE HUOTARI

Målet, katedralen i Santiago de Compstela

20 – GOD TID 6/2011

KURIREN  5

FÄRGSPRAKANDE LUNCH må–fr kl. 11–14

BISTRO Café & Catering, Närpesvägen 19, 64700 Närpes, Tel. 0403575232Tel. 06-781 8250Fax. 06-724 7566

info@haldin-rose.fi

Tel. (019) 246 1500Fax (019) 246 1505

Vitsippsgatan 2,10600 Ekenäs

info@hotelseafront.fiwww.hotelseafront.fi

Marknadsdans 22.9kl. 21-01Till toner av

Välkomna!HUSMANSKOSTvarje dag klockan 11.00–13.00

måndag–fredag.....8€

lördag...................10€

söndag.................12€

Salladsbuffé& Take away

KAFFEPAUSI KANTTIHummelgatan 4

HelsingforsTräffpunkt försvensktalandepensionärer

på måndagarna14.30-15.30

Tfn 050-371 0555

Glimma med oss på hösthimlen!

Billigare i Början av veckan! Stjärnfall sö–ti 119 €/pers./2 dygn • Stjärnfall sö–on 159 €/pers./3 dygn I semesterpaketet ingår logi i dubbelrum, frukost, halvpensionsmåltider

från buffén, tillgång till spat och gymmet, fritidsprogram samt fritt inträde till restaurangdanserna. Erbjudandet är i kraft t.o.m. 31.12.2011.

Dansa i stjärnors takt i septemBer 2.9 Juha Tapio, 3.9 Teemu Harjukari, 9.9 Tomi Markkola, 10.9 Saija Varjus,

16.9 Tony Montana, 17.9 Martti Metsäketo, 23.9 Pekkaniskan Pojat

en helg under lyckliga stjärnor, fr–sö 170 €/pers./2 dygn

Kylpylä Kivitippu Nykäläntie 137, 62600 Lappajärvi, (06) 561 5000,

www.kivitippu.fi, kivitippu@kivitippu.fi

Tillsammans med min personal önskar jagDig och hela Din familj välkommen tilloss för att njuta av vår mångsidigaservice.Trivsel året runt erbjuds för både små ochstora sällskap.Vi står alltid till tjänst just för Dig!

Tony Hellström ochresten av KP-Group-gänget

Tillsammans med min personal önskar jagDig och hela Din familj välkommen tilloss för att njuta av vår mångsidigaservice.Trivsel året runt erbjuds för både små ochstora sällskap.Vi står alltid till tjänst just för Dig!

Tony Hellström ochresten av KP-Group-gänget

Välkommen!

www.kp-ravintolat.fi

KURIREN  5

64200 NÄRPES – Tel. 06-357 7000

LÄCKER LUNCH må–fr 11.00–14.30

�  Förmånliga hotellrum� À la carte � Pizza� Mötesutrymmen     10–50 pers.� Festservice

www.logen.fi

DET SMAKLIGASTE RESMÅLET

Traditionell karamellfabrikI vår fabriksbutik kan du se framställningen av karameller. Detta avgiftsfria resmål passar såväl familjer som grupper och vi garanterar en smaklig upplevelse för besökare i alla åldrar. Smakprover bjuder vi alltid på!

ProgramserviceNamitupa anordnar även intressanta aktiviteter för både mindre och större grupper. Strand-bastu, intressanta attiraljer, motion och upplevelser.

FlodkryssningarPå den helt täckta 52 personers �odbåten Jaakko Ilkka kan du uppleva en stämningsfull �odkryssning, arrangera sammanträden eller familjefester. Även med måltider och program.

Läs mera på www.namitupa.fi

Kauppatie 25 60800 Ilmajoki06-424 1912 / 050-571 5671

namitupa@namitupa.fi

ww

w .m

atk

ah

au

kka.c

om

Resebyrå Resehaukka Ab

Munkkullavägen 15, 02400 KyrkslättTel.09-2965000

e-mail: rese@matkahaukka.comDalgatan 1, 10300 Karis

Tel.019-2782800e-mail: karis@matkahaukka.com

Res med oss

Komedi Riktiga Män 14-16.10.11,från 375€Musikalresa till Stockholm. Buss från Ekenäs tur-retur.Båtresor med Viking Line H:fors-Stockholm-Åbo.I priset ingår: buss, båtresor med måltider, teaterbiljett, trerätters meny på Maximteatern och vår reseledares tjänster.

Dubai och Abu Dhabi 19-26.11,från 815€Gruppresa där det ingår flygresor med måltider, flygfälts-transporter på destinationen, inkvartering med frukost ihögklassigt hotell, infotilfälle och heldagsutflykt till Abu Dhabipå svenska. Mot tilläggsbetalning får man två utflykter till påsvenska.

Långa resor söderut på vinternHos oss kan man också boka längre resor till södern.T.ex. Alanya 8 veckor för 1125€ eller Algarve för 1265€

Närmare information från våra byråer eller på våra hemsidor:www.matkahaukka.com

WIKSTRÖM´S BUSSTRAFIK

GOD TID 6/2011 – 21

Ungefär så uppfattade författaren Alexander Dumas utsikten från Taormina. Taormina på Siciliens ostkust är en plats som besökts av sällsynt många av världslitte-raturens stora författare. Goethe, Mann, Baudelaire, Capote, Gide, Pirandello och Lagerlöf.

Oavsett vart man reser kommer man att få ut mycket mer av sin resa om man är påläst. Det kan handla om att plöja guideböcker, men lika mycket om att läsa skönlitteratur som skrivits om orten. Många författare förfördes av Taormina. En målning med smala gränder, ruiner, rosor och renaste himmel.

Redan på sjuttonhundratalet strömmade skaror ner till Italien från England, Skandinavien och Centraleuropa. Goethes Italienska resa är en klassisk resedagbok. I Göran Schildts översättning känns denna dagbok ännu 220 år senare frisk, levande och aktuell.

Med Goethes resa ända ner till Sicilien 1787 föddes den gryende massturismen i Taormina.

Den 7 maj beskriver Goethe ut-sikten från den grekiska teatern dit han tillsammans med reskamraten konstnären Kniep klättrar upp:

– Om man sätter sig på det ställe där en gång i tiden de översta åskådarna satt måste man medge att en teaterpublik väl aldrig haft en sådan syn framför sig. Till höger reser sig borgar uppe på de högsta

klipporna, längre ner ligger staden … Nu ser man Etnas hela långa bergsrygg och till vänster havs-stranden ända till Catania, ja, ända till Syrakusa. Den väldiga ångande vulkanen avslutar tavlan, men inte på ett skräckinjagande sätt, ty den milda luften gör att den ser mera avlägsen och mjukare ut än vad den är.

Texten föddes i en smutsig övergiven gård där han ensam som en fågel mediterade vid några apelsinträd.

Magnolia, cypresser, jasminHundraåtta år senare omfamnar Selma Lagerlöf reskamraten vänin-nan Sophie Elkan av pur hänfö-

relse när de från Hotell Timeo ser Etna för första gången gnistrade i fonden. Väninnornas hotell ligger alldeles vid ingången av den gre-kiska teatern. Här står män i gröna hotelluniformer som på Selmas tid. Mattorna som täcker golvet är i plysch och pergolan med gröna fönsterluckor i trä. Också sofforna mjuka och fågelburen vit. Och i trädgården växer magnolia, cypres-ser, och jasmin.

I romanen Antikrists mirakler som Selma Lagerlöf publicerade efter resan skapar Selma Lagerlöf en tomtegubbsaktig bild av vulka-nen. Vulkanen med snö på hjässan, eklöv i skägget, vinrankan kring midjan och apelsin- och citronträd ända till knäna. I romanen blev inte lätt att skriva för Selma Lagerlöf. Hon ville i boken försona den gryende socialismen på ön med kristendomen. Idag kanske den största behållningen av boken är att läsa om hur hon väver in seder och bruk och lokal övertro i berättelsen.

Den engelska författaren D.H. Lawrence, son till en gruvarbetare var den som stannade här en längre period. 1920–1922 bodde han här i utkanterna av staden i ett hus som vette mot Messinasundet. En lugn plats långt borta från civilisationen. Han hyr det i april då gräset redan är högt i dalen och ödlorna springer mellan benen.

Från sin balkong kunde Law-

Taormina, amore mio rence beundra landskapet med Kalabriens kust som tjänade som bakgrund.

För Lawrence börjar den si-cilianska våren i januari med en bukett som passar en drottning. Trädgården blir krönt med vilda rosor, även de taggiga kaktusarna producerar späda skott. Som av en trollkarl ...

Besöket i Taormina förtjusar. Etna, himmelens pelare som Pindaros kallade vulkanen, höjer sig i en rödlila massa som korsas av strålar från den uppgående solen. Så vackert att man omöjligtvis ens kan rita av den.

Barnen klättrar på sluttningarna och fyller säckar med blomblad för att fira ett helgon. Fiskarna går med korgar fyllda av fisk som pärlor. I skymningen är solen större på våren.

– Minns att Afrika bara är åttio mil borta, säger han i huset vid gatan som idag uppkallats efter hans namn. Här skrev han många noveller och dikter och ett par underbara reseskildringar.

SkandalbokDen sista romanen han skrev innan han dog i tuberkulos är Lady Chatterleys älskare. I Tor-mina hade författaren funnit sin röst. Boken blev en skandal. Han hade inspirerats av sensualiteten hos lokalbefolkningen. Här tyckte han sig sitta på kanten av något spännande. På ön i Medelhavet där Italiens stövelspets sparkar bort den och där elden glöder. Här skapade han Lady Chatterley som har en verklig förebild i en dam han lärde känna i Taormina.

Det ljusröda huset finns kvar med gröna fönsterluckor och en ek i trädgården. Den slitna mar-morplaketten berättar att D.H. Lawrence bodde här.

Om man sitter länge i hettan kan man kanske få en glimt av en orm som inspirerade författaren till dikten The Snake.

Taormina är turistanpassad idag men charmen finns kvar. Man kan sätta sig på utsiktsplatsen Piazza lX Aprile och beundra utsikten över Etna och lyssna på någon som knäpper på en mandolin. Det gjorde också författaren Andrè Gide när han satt i stor filthatt omgiven av svartklädda gubbar och skrev på en roman.

Text och foto ELISABETH SANDELIN

Stig mot stugan där Lady Chatter-leys älskare bodde På jakt efter Lady Chatterlays lover

Kalabrien syns i fjärran.

22 – GOD TID 6/2011

ww

w.a

land

ia.c

om

Kom i håg reseförsäkringen!

Personförsäkring

en del av

Nu kan du enkelt teckna försäkring på webben inför din resa på www.alandia.com

Svenskspråkig serviceIngen åldersgränsGiltig i hela världen

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.frimanresor.fi

019-248 1004Fax 019-248 7058

info@frimanresor.fi

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Julmarknad Hamburg och Lübeck 3-6.12 Vår traditionella julmarknadsresa går detta år till Hamburg och Lübeck. Finnairs flyg, 4-stjärnigt hotell inkl. frukost, en lunch, 3 middagar varav en festmiddag, busstransporter, guidad rundtur och reseledare. Pris: 785,- i dubbelrum.

Spa Viiking, Pärnu 6-12.11Helpension och tre behandlingar per dag. Bussresan och båtresorna ingår i priset. Anneli Hofer är reseledare.Pris: 520,-

Kanarieöarna i marsMadeira 29.3-5.4

Ring och begär programTel. 06 - 3 18 1920

Må – Fre 9.00 – 16.00kurirensresor@kuriren.net

www.kuriren.net

6-10.10 Rom, kulturresa till Rom13-27.10 Kina, stora Kinaresan16-23.10 Dubrovnik, Dalmatiens pärla3-6.11 S:t Petersburg, klassiska sevärdheter18-19.11 Åbo, musikalen les Miserables2-5.12 Stockholm, komedin Zpanska Flugan3-6.12 Wien, upplev julstämningen i Wien22-27.12 Dalarna, fira jul på Dalecarlia28.12-2.1Prag nyårskonsert10- 24.2 Vietnam rundresa23.2-8.3 Syd-Afrika med safari15-22.3 Andalusien kulturresa25-30.3 Vinmässa i Verona30-31.3 Kristina från Duvemåla Buss från Vasa17-22.4 Loiredalen slott och trädgårdar23-27.4 Amsterdam Keukenhof23-29.4 Vinresa norra Frankrike7-12.5 Schweiz Montreux Brienz och Luzern10-15.5 Öland25-26.5 Kristina från Duvemåla Buss från Vasa3-9.6 Moseldalen och opera i Baden-Baden

Kurirens aktuella resor:

Det lönar sig a� som en del av reseplaneringen även kontrollera försäk-ringsskyddet innan resan. Kamera, mobiltelefoner och smycken är o�ast försäkrade men hur är det med dig själv och dina närmaste? Kom �ll Lokalförsäkring och teckna en resenärförsäkring som skydd för dig och dina närmaste.

Ab Oskar Haglund Oy

Bussiga Bussar!Hemort Vasa19-60 platser

Tel. 0400-667 388,fax 06-315 3027

www.oskarhaglund.fi

PARTOURSPargas

0440 524911partours@parnet.fi

ERBJUDANDEHÄLSORESA

TERVIS PÄRNUOBS. RUMMEN I HUS 3

499€.BUSS-BÅT-HELPENSION-

LÄKARBESÖK-6 DAG. BEHANDLINGSPAKET.

3 BEH. PER DAG

EGEN BUSS MED HELAVECKAN.

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS-KARIS O.S.V.

TERVIS HAR SERVICE ÄVENPÅ SVENSKA

Vasaespl.16 Vaasanpuist. Vasa/VaasaTfn/Puh. 06-317 4163

www.panoramavasa.fi

Gammaldags TorgdagLördag 3.9 kl. 8-15, Kristinestad

Torgplatsreserveringar0400-562980, Brahegården/Maarit Rosengård

Program: www.kristinestad.fi

KOMMANDE RESOR:

Fabriksg. 8, 67100 Karleby. Tfn (06) 823 8300, fax (06) 823 8346

ANMÄLNINGAR OCH YTTERLIGARE INFORMATION:

Bekanta Dig också med våra www-sidor. Populära stadssemester osv...

19. – 22.9. Ruskaresa till Kuusamo & Salla23. – 26.9. Ruskaresa till Bomba och Koli (Cancerklubben)7. – 11.10. Enzo Ferrari Marathon, Italien (2 pl. kvar)7. – 9.10. Skönhetsmässa i Tallin3. - 6.12. Stockholm Christer Sjögrens julkonsert1. – 6.3. Vasaloppet14. – 19.3. Birkebeinerrennet

GOD TID 6/2011 – 23

Plock ur allmänna föreläsningar (gratis, ingen anmälan) Se din närmiljö med resefotografens ögon Oberoende av om du befinner dig i hemknutarna i Helsingfors eller som turist i Rom, gäller det att kunna se och iaktta, vara medveten om ljusförhållandena och känna till din kameras egenskaper. 13.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Martti Korpijaakko.Svamputställning Arbis Mykologer ställer ut mat- och giftsvampar. Kom och testa din svampkunskap och lär dig något nytt om svampar. 18.9, söndag kl. 15.00–18.00 i kaféaulanDiskussionskväll: Min kamp och Knausgård Hör du till dem som älskar Karl Ove Knausgårds Min kamp? Eller anser du tvärtom att Knausgård är överskattad? Kom med och diskutera, på norska eller svenska. 22.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Diskussionen leds av Maja Skanding.Föreläsningar på främmade språk: Being a Bloody Foreigner in the UK (föreläsning på engelska) Tuesday 20 September from 6.05 p.m. to 7.35 p.m. Kerstin Lindman-Strafford, Arbis library.IT-föreläsning: Tips och råd vid datorköp, 5.10, onsdag kl. 9.30–11.00.

Kom på kurs! (Anmälningarna börjar 29.8.) Arbis har c. 700 kurser i Konst, Gymnastik, Hälsa, Infor-mationsteknik, Matlagning, Musik, Natur, Kultur, Litte-ratur, Samhälle, Historia och Språk (20 olika). Plock ur kursprogrammet:Ta vara på dina gamla bilder start 23.9, fredag kl. 10.15–12.45.Kom och sjung med ditt barnbarn! (start 15.9. mera info på webben eller per telefon) Blandad kör: Årgångssången start 13.9, tisdagar kl. 15.30–17.00.Släktforskningskurser (mera info på webben eller per telefon)Bridge (mera info på webben eller per telefon).

Kurser speciellt för seniorer. Plock ur kursprogrammet:Vardags-IT för seniorer 13.9–29.11, tisdag kl. 9.30–12.00.Grunderna i datoranvändning I 15.9–6.10, torsdag kl. 9.30–12.45.Lär dig använda mobiltelefonen 12–19.9, måndag kl. 9.30–12.45Grunder i Photoshop Elements 13.9–11.10, tisdag kl. 13–15.30.IT-rådgivning start 12.9, måndagar kl. 13.00–15.45. Seniordrama, start 12.9, fredag kl. 12.30–14.00Finland under 1900-talet, seniorseminarium, 3.10–14.11, måndag kl. 12.00–14.30 (mera info på webben eller per telefon)Seniorgymnastik av olika slag, mera info på webben eller per telefon.

Arbis bibliotek har över 16 000 böcker från olika äm-nesområden. Romaner, kurs- och fackböcker lånas hem. Vi har svenskspråkiga dagstidningar från alla regioner samt ett 70-tal tidskrifter allt från trädgård till musik. Program på Arbis bibliotek Varje torsdag kl. 18.05 bjuder biblioteket på intressant program. Kom med och möt en författare, upplev en berättarkväll, fråga och diskutera. Mera info på webben eller per telefon.

Dagmarsgatan 3

www.hel.fi/arbisArbis har säkert något också för dig!

Ring 09-310 494 94 eller titta på webben

SENIORDATA 1 (340115)må 13.00-16.15,5.9-10.10.2011,avgift 63€Nytta och nöje med min dator. En kurs för seniorer och andra som vill lära siggrunderna i datoranvändning. Ingen tidigare erfarenhet av datoranvändningbehövs. Kursinnehållet och takten anpassas enligt deltagarnas önskemål. Kommed och ha trevligt samtidigt som du lär dig använda din dator och surfa påwebben. Samma kurs hålls också 9.1-13.2.2012 (nr 340117)

SENIORDATA 2 (340116)må 13.00-16.15,24.10-28.11.2011,avgift 63€En kurs för seniorer och andra som vill lära sig utnyttja sin dator och Internetmera effektivt. Kom med och ha trevligt samtidigt som du lär dig att söka påInternet, betala räkningar via Internet, skicka dina semesterbilder via e-post,blogga... allt enligt deltagarnas önskemål och i lagom takt. Samma kurs hållsockså 12.3-23.4.2012 (nr 340119)

SENIORDATA - A I Larsmo (340121)to 14.00-17.15, 8.9-13.10.2011,avgift 63€Nytta och nöje med min dator. En kurs för seniorer och andra som vill lära siggrunderna i datoranvändning. Ingen tidigare erfarenhet av datoranvändningkrävs. Kursinnehållet och takten anpassas enligt deltagarnas önskemål. Kommed och ha trevligt samtidigt som du lär dig använda din dator och surfa påwebben.

SENIORDATA - B I Larsmo (340123)to 14.00-17.15, 12.1-16.2.2012,avgift 63€Se kurs 340121

KURS FÖR SENIORBILISTER (510112)ti 13.00-16.00, 4-11.10.2011,ingen avgiftTrygg körning, vad är det? Hur inverkar åldern på funktioner som man behö-ver i trafiken? Dags att förnya körkortet, vad göra? Att köra i olika omgiv-ningar: korsningar, bekant eller obekant trafi komgivning, tätort och lands-väg. Att köra i olika förhållanden: halka, mörker och hastighetens inverkan.Att köra bland andra trafikanter: hur kan man vara förutseende, hur kan manförutse andras agerande i trafiken? Som undervisningsmaterial användsTrafikskyddets ”Bilkörning på äldre dagar”-häfte och ”Seniorbilistens själv-värderingshandbok”. Som lärare fungerar Trafikskyddets instruktör JuhaniTörnroos som är väl insatt i äldrefrågor.

Anmälan till alla kurser på tel. 7863264 ellerwww.opistopalvelut.fi/jakobstad.

Jakobstads svenska arbetarinstitut

Toppen för kroppen! – om kost på äldre dar Carina Blom, tis. 11.10 kl. 19-20.50, 5 €

Ta ett piller och var tyst!Anne Manner, tis. 20.9 kl. 19-20.45, 5 €

Närhet och kroppskontakt – viktigt också då man bli äldreSuss Åhman, tis. 29.11 kl. 19-20.50, 5 €

När horisonten flyttar sig – om att anpassa sig till en ny tidBodil Jönsson, tis. 1.11 kl.19-21, 20 €

Frågor och anmälan: (06) 327 7261 www.korsholm.fi/vuxeninstitutetPlats: Korsholms vuxeninstitut, auditoriet. Skolv. 1, Smedsby.

Malax-Korsnäs MI:Senior eller pensionärVälkommen till höstens kursverksamhet! Läs igenom vårtkursprogram och du hittar kurser som är anpassade för dig i olikabyar.Använd dig gärna av vår studiesedelförmån:seniorer som fyllt 63 år och pensionärer som inte är i förvärvsarbetefår välja att per termin delta avgiftsfritt i en kurs i datoranvändning,en kurs i språk till en lägre avgift eller vissa specialkurser till en lägreavgift. Meddela kursledaren om du vill använda studiesedel. Anmäldig inom utsatt tid på tfn 347 0371 och 347 0571 eller på www. malax.fi

VÖRÅ-ORAVAIS-MAXMO MEDBORGARINSTITUT

Kursprogrammet 2011-2012 utkommer vecka34.Varierande kursutbud, bl a ADB för seniorer.

Mer info i Kurskatalogen, tfn 382 1673eller www.vora.fi/miVälkomna på kurs!

DEBATT

Hur fungerar våra äldreråd (=fi Eläkeläisneuvosto)? Jag ställer mig frågan; hur många av landets totalt drygt 300 kommuner (varav ett 50-tal räknas som två- och svensksprå-kiga) har lagstadgat äldreråd i dag ?

Förbundsordföranden skri-ver på ledarplats i God Tid nr. 3 (1.4.2011) under rubriken Om att se om sitt hus: ”Den regionala verksamheten får allt större be-tydelse, framförallt när det gäller intressebevakningen.” På samma tema talar verksamhetsledaren om Lagstadgade äldreråd där hon framhåller betydelsen av att lagen innehåller en klausul om ”att kom-munen blir skyldig att tillsätta ett äldreråd”. Samtidigt uttalar hon en förhoppning om samarbete mellan landets äldreråd med målsättning att diskutera de äldres inflytande i

den lokala samhällsutvecklingen.Ledamöterna i äldreråden är

normalt tio till antalet, varav sex (plus suppleanter) representerar de lokala pensionärsföreningarna och fyra kommunens olika förvaltnin-gar, samtliga med tidsbundet man-dat. Ett äldreråd i varje kommun innebär således ett starkt stöd av äldre som förväntas engagera sig i det pensionärspolitiska arbetet.

Samhällets äldrepolitik ska ge pensionärerna samma ekonomis-ka villkor som andra grupper. Möjlighet till fortsatt välbefin-nande, oberoende och valfrihet. Ett stimulerande och värdigt liv samt trygghet fysiskt, psykiskt och socialt. Pensionärernas erfarenhet och levnadsvisdom ska tas i bättre användning i samhället.

SPF-medlemmarna erbjuds en

heltäckande insyn i intressebevak-ningen på riksnivå genom att ta del av ledaren och I blickfånget i God Tid. Dessvärre råder mycken okunskap inom medlemskåren be-träffande samverkan i de frågor som behandlas i äldreråden. Jag föreslår att de personer som utsetts/utses till dessa viktiga förtroendeposter dels tillmötesgår verksamhetsledarens önskemål med kommentarer be-träffande äldreverksamheten inom respektive region och dels kon-tinuerligt informerar förenings-medlemmarna om samordningen mellan pensionärerna, kommunen och representanter från andra orga-nisationer på orten. Ett fungerande äldreråd kunde gå under parollen ”Du kan påverka”.

STEN LINDHOLM

Träskända

Våra äldreråd

VU

XEN

UTB

ILD

NIN

G

24 – GOD TID 6/2011

FÖRENINGSNYTT

Det var en samling glada pensionä-rer som reste iväg från Hagalund. Redan under bussresan steg stäm-ningen då vår ordförande Vineta Björkstén underhöll oss med vitsar och skämt.

Vi reste via Åbo och Stockholm till Nynäshamn där vi tog flygbåten till Visby.

Onsdag 15 juniI Visby mottogs vi av vår guide Anna Ulmstedt, som tog oss med på en stadsvandring i Visby inner-stad. Anna är en pensionerad lärare, som arbetat som guide sedan 1994. Vi vandrade genom kullerstensbe-lagda gränder kantade av gullregn. Anna tog oss förbi gamla stiliga handelshus med karakteristiska trappgavlar. Vi beundrade hus från träbebyggelsen på 16–1700-talet och gårdar kantade av rosenbuskar.

Vi såg gamla kyrkoruiner och den 3,5 km långa ringmuren från 1100- talet och Anna berättade för oss om Visbys historia och nutid.

Vi besökte D.B.V:s (De Badan-de Vännernas ) trädgård grundad 1855 – numera Den botaniska trädgården med sina exotiska träd o växter. Vi var också i Domkyrkan St. Maria, som invigdes 1225 och blev domkyrka 1572. Den är en vacker kyrka med bl.a. medeltida kalkmålningar, en dopfunt från år 1240 och flera orglar.

Sedan vandrade vi med Anna till hotellet och beundrade på vägen murgrönan som växte överallt; på träden, stenmurarna och över husgavlarna.

Torsdag 16 juniVi startade tidigt för att besöka Fårö, som genom Ingmar Bergman blivit så berömt. Fårö har fått sitt namn, inte av får, det heter lamm på gutamål, men av ordet Fårö = farled att fara.

Vi åkte förbi Gustavsvik där det har byggts lägenheter för 55+:are.

Sedan kom vi till Källunge kyrka där vi möttes av Finlandbördige kyrkoarkivarien Joakim Hansson. Han berättade om den medeltida kalkstenskyrkan, som ser ut som en snigel med ett enormt gotiskt

kor och ett litet romanskt lång-hus. Långhuset och tornet är från 1100-talet liksom också fragmen-ten av bysantinska kalkmålningar.

Kyrkans altarskåp, Mariekrö-ningsskåpet är köpt 1684 från St. Maria kyrkan i Visby. Det är tillverkat i ekträ med bildscener ur bl.a. Jesu barndom o Maria liv. Joakim berättade att det finns 92 medeltidskyrkor och flera kyrkoruiner på Gotland. Fem–sex bondgårdar byggde tillsammans en kyrka, ty detta gav en biljett till Paradiset.

Vi körde förbi Slite och stanna-de till vid Cementa kalkstensbrott och guiden berättade om dagens tillverkning av cement.

Vi fortsatte förbi Lärbro kyrka och Burge friluftsmuseum och passerade ett av de få flyttblock i rapakivigranit, som inlandsisen hämtat till Gotland.

Så åkte vi över Fårösundet. Vi besökte Fårö kyrka och Ingmar Bergmans grav.

Efter det åkte vi till Sveriges största och mäktigaste raukfält på Langhammars med ett 50-tal raukar. Raukarna bildades för 430 miljoner år sedan och var ursprungligen koraller i ett hav under silurtiden.

På återfärden såg vi Hausflyg-sandsområde och skymtade Bäste träsk – den största insjön på Got-land. Senare besökte vi ännu Krus-mynta örtagård med över 200 örter och läkeväxter.

Fredag 17 juniFärden gick till västra och södra delen av Gotland. Vi åkte förbi Tofta, den största badplatsen på Gotland och förbi Kneipbyns sommarland med fritidsbostäder och campingplatser. Guiden berät-tade att det längs hela vägen finns fritidshus där många från fastlandet bor halvårsvis, resten av året står husen tomma.

Vi passerade Klintehamn, som förr hade bl.a. tre kalkugnar, ett brännvinsbränneri och en kon-servfabrik. I dag är orten liten och lugn och svarar för båttrafiken till Stora Karlö.

Vi fortsatte färden längs Eksta kusten, som är ett naturreservat. Från vägen såg vi Stora och Lilla Karlsö om vilka guiden berättade att de är så fästingrika att bara gamla lamm klarar av att beta där. Öarna har ett mycket rikt fågelliv och besöks av fågelskådare och andra turister.

Vi såg Näsudden och Kulle med sina vindmöllor och sedan kom vi till Vamlingbo där vi besökte den romanska kyrkan byggd helt i sandsten. Efter det var Vamlingbo prästgård i turen. Den är numera ett museum där den gotländske fågelmålaren Lars Jonsson ställer ut sin verk. I gårdens ladugård fanns ett naturrum.

Sedan besökte vi Kättelvik sten-museum där man i autentisk miljö kunde se verktyg som t.ex. lintsten och föremål gjorda i den sk. Burgs-vikssandstenen.

På Hoburgen fick vi studera den berömda rauken Hoburgsgubben, vars näsa troligen odygdiga ungdo-mar gärna målar blå, röd eller gul, som den var denna gång.

Här upplevde man verkligen att Gotland ligger långt ute i Öster-sjön, hav så långt ögat nådde.

Vi passerade den sydligaste byn Sundre med 23 innevånare och Öja kyrka och Havdhems lantbruks-museum.

Under färden såg vi Hemse sandstensbrott. Guiden berättade att Hemse är centralort för sjuk-, tand- och hälsovård. Där finns det simhall, och ishall och öns enda folkhögskola.

Sedan åkte vi förbi Loista, där de enda vilda russen levde på äng-arna ännu i början av 1900-talet. Numera betar här ett 50-tal russton och 1–2-åriga unghästar.

Så bar det av tillbaka till Visby längs vackra vägar med åkrar med vildväxande vallmo, baldersbrå och naturligtvis blåeld, som växer över allt på Gotland.

Härmed lämnade vi vår fants-tiska guide Anna kvar i Visby och på lördag morgon den 18 juni inledde vi hemresan via Stockholm till Helsingfors.

Text ULLA EK & IRMELIN SALONIUS

Hagalundsklubben såg raukar och medeltida kyrkorGotland var resmål för Hagalund pensionärsklubbs sommarresa. Ulla Ek och Irmelin Salonius förde resedagbok.

Ordförande Vineta Björkstén och Hoburgsgubben. Foto MATTI KRANK

Altarskåpet i Källinge kyrka. Foto MATTI KRANK

Langhammars raukfält på Fårö. Foto IRMELIN SALONIUSGuiden Anna Ulmsted i samspråk med Britta och Matti Krank. Foto IRMELIN SALONIUS

Husgavel täckt av murgröna. Foto IRMELIN SALONIUS

GOD TID 6/2011 – 25

FÖRENINGSNYTT

På sjusovardagen 27 juli deltog 34 personer i Ingå Pensionärers sen-sommarutfärd till Östra Nyland.

Solen lyste och det blev en vacker och varm dag, där bussens svalka uppskattades.

Efter information om dagens program och lottförsäljning vän-tade förmiddagskaffe med saltigt tilltugg i Cafe Saltbodan i Lovisa.

Lovisa grundades1745 under namnet Degerby , men bytte namn till Lovisa 1752 när kung Adolf Fredrik besökte staden, drottning-ens namn var Lovisa Ulrika.

Svartholms fästning och bas-tionen Ungern och Rosen byggdes på 1700 talet. Finlands första kärnkraftverk byggdes i Lovisa 1977–82.

Lovisa stad har 15 700 invånare efter kommunsammanslagning den 1.1.2010 med Liljendal, Pernå och Strömfors kommuner.

På Strömfors bruk besökte vi Smedjemuseet med stånghamma-ren på sin ursprungliga plats, kon-torsmuseet, där skrivmaskinen och räknemaskinen var från 1800-talet,

samt en dupliceringsmaskin, mo-dell äldre. Därpå besöktes Ström-fors åttakantig kyrka på Kvarn-backen. Altartavlan Uppståndelsen är målad av Helen Scherfbeck.

Tid att bese hantverksbodarna och njuta av den vackra omgiv-ningen gavs före lunch i Strömfors Klubb.

Efter rundtur i f.d. Pernå kom-mun och Pernå kyrka stod besök i Malmgård.i tur. Bussen passerade den smala porten där Johan Creutz mötte och lotsade bussen till röda mattan vid ingången till slottet. Det blev en intressant rundvand-ring i slottet och vi fick information om gårdens verksamhet. Malmgård är idag ett av de största enskilda ekologiska jordbruken i Finland. Forntida sädesslag odlas på ett eko-logiskt sätt. Man har även börjat med ölproduktion.

På hemresan blev det dragning i det s.k. företagarlotteriet. Lotteri-ansvariga Marie-Louise Högström hade samlat in vinster av företagare i Ingå och därtill fick var och en en sommarmössa. DF

Ingåresa till ÖstnylandSaltbodarna på Skeppsbron i Lovisa

För fjärde året i rad företog Isnäs och Liljendal församlings pensio-närer sommarresan tillsammans. Var för sig skulle deltagarantalet bli för litet. Tidigare utfärder har gått till Göta kanal, Vasa och Varkaus. Nu stod Kimitoön på tur. Årets resa hade lockat 36 deltagare, den äldsta 91 år och den yngsta i fem-tioårsåldern.

Vi stannade på Sagalunds mu-seum, som grundades för över 100 år sedan av Nils Oskar Jansson. Han hade Skansen som förebild och hit har Kimitos historiska byggnader flyttats. Här finns bland annat tingshuset, ett torp, en bond-gård, två gamla skolor och självaste Sagalundgården. Besöket i den gamla skolan Kimito pedagogie från år 1649, Finlands äldsta, blev en upplevelse. Här fick vi pröva på hur det var att vara elev för länge, länge sedan.

Vi åkte den så kallade ”Brantvä-gen” mot Västanfjärd och Dalsbruk tillsammans med en lokal guide. Vi besökte Västanfjärds bägge kyrkor och fick höra hur de tillkommit.

Den gamla kyrkan i trä byggdes år 1759 och den nya i gråsten stod färdig år 1912. Lövö bro, Finlands nyaste bro, invigd i sommar, fär-dades vi över på väg till övernatt-ningsstället, Kasnäs Skärgårdsbad. Middagen avslutades med trevlig samvaro och dans till tonerna av Rolle Höglunds dragspel.

Färjor och havNär resedag nummer två grydde var alla förväntansfulla trots de mörka molnen som skymde solen. De morgonpigga hade hunnit med ett dopp i havet före frukost. Nu tog vi färjan Aura över till Hitis. Där besöktes Holmströms lanthandel och Hitis träkyrka, Andreas, från år 1686. Ett besök i Vikingabyn i Rosala hann vi också med innan det var dags att återvända till Kasnäs. På eftermiddagen var det ledig tid och en del passade på att utnyttja bassängerna i badhuset medan hela 25 personer tog färjan över till Högsåra för eftermiddagskaffe på Farmors Café.

De riktigt ivriga hann ännu

med ett besök på Skärgårdshavets Naturum Blåmusslan innan det var dags för middag. De kvällspigga av-slutade dagen med att från bryggan njuta av den vackra solnedgången.

Hemåt igenAllt trevligt har ett slut och efter ännu en skön natt i högklassiga rum var det dags att packa väs-korna. På hemvägen stannade vi på Söderlångvik gård, som har varit Amos Anderssons sommarbostad. Stället ägs numera av Konstsam-fundet och är mycket välskött. För-utom museets egna samlingar pågår där varje sommar en konstutställ-ning. I år är det Ragnar Ekelunds spanska och franska landskap samt stadsvyer som finns upphängda till sista augusti.

När förmiddagskaffet intogs under de lummiga lönnarna på gården var alla deltagare ense om att det varit en lyckad resa. Inte en droppe regn hade vi fått på oss och massor hade vi hunnit se och ta del av. Alla hade orkat med och njutit, förutom av allt det intressanta,

Östnylänningar besökte Kimitoön

också av god mat och gott sällskap.– För oss är det viktigt att få vidga

vyerna och komma ut, annars går vi på i samma gamla vanliga spår, kom-menterade många av resenärerna.

Vi hann ännu med ett besök på Koskis gård. Där möttes vi av den unga och sympatiska godsägaren Fredrik von Limburg Stirum. Vänligt såg han till att vi fick förfriska oss med vatten och hade

möjlighet att besöka toaletten.Han berättade om både gårdens

och den kyrkans historia. Koskis träkyrka är en av de få privatägda kyrkorna i vårt land. Den flyttades till gården med häst och släde från Antskog i Pojo på 1870-talet. Den byggdes på 1670-talet och renove-rades år 1766.

Text och foto

INGE EKHOLM

Pensionärskören Vi Norrifrån gästade PRO-kören Lyckan på deras 25 årsjubileum den 28 maj. För programmet stod PRO-kören Lyckan ledd av Markku Putila samt musikanter på piano, klari-nett, bas, dragspel och gitarr. Gäs-tande körer var Pensionärskören Vi Norrifrån med John Storbacka som körledare och Gränsklang Haparanda-Torneå med Markku Putila.

MidsommarmöteAv en ren tillfällighet kom vi, min man och jag i kontakt med Lyckans dirigent Markku Putila

en midsommarafton i Keminmaa turistort. Efter en kort pratstund kom vi överens om en närmare ömsesidig kontakt.

I maj 2008 gästade kören vår pensionärsförening då en gemen-sam konsert med en stor publik hölls på Jungsborg i Karleby och glada vänskapsband knöts. Efter inbjudan till kören Lyckans 25 års jubileum gjorde vår dirigent John Storbacka tillsammans med Markku Putila upp vårt eget och det gemensamma programmet. Vi var 28 medlemmar från Karleby som gästade Kalix med två över-nattningar.

Konserten i Folkets hus med 90 sångare i en fullsatt festsal var en högtidsstund för oss alla som vi sent kommer att glömma. Det bjöds på många vackra tal, bloms-terhyllningar och en fin jubileums-middag på hotell Valhall där vi bodde. Jag tror att vi alla omfattade min personliga upplevelse i mitt tacktal. Mycket tid och glädje går till spillo om vi väntar på en bättre morgondag sen när … En stor del av vår upplevda glädje föds inom oss. Glädjen finns nu. Framförallt är glädje att dela med sej. En beri-kande upplevelse för oss alla.

GRETA-LISA NILSSON

Konsertbesök över gränsen

Andreaskyrkan i Hitis är en vacker korskyrka byggd år 1686. Här står resele-daren Anneli Hofer och chauffören Bob Tigerstedt i samspråk med Lars-Erik och Carita Gullqvist från Isnäs.

John Storbacka leder pensionärskören Vi Norrifrån.

26 – GOD TID 6/2011

FÖRENINGSNYTT

Österby Pensionärers hemliga resa gick i år till Åbotrakten. Fören-ingens reseledare Gittan Bäckman hade än en gång lyckats komponera ett utmärkt program, som rymdes inom tolv timmar.

Första egentliga anhalt var Krookila i Reso. Knappast någon av oss hade tidigare hört talas om stället, som visade sig vara en verk-lig pärla från gamla dar mitt inne i det moderna samhället, men utom hörhåll från de närliggande livliga trafiklederna.

Vi fick kaffe och smörgås inne i 1700-talsbyggnaden, som i tiden varit i såväl Jakob som Pontus de la Gardies ägo. Hela interiören var som ett museum. I samma gårds-grupp fanns också affären Wanhat Kupit (Gamla Koppar) som måste vara en guldgruva för porslinsälska-re. Av Arabias produktion genom åren tror jag de hade det mesta. Där kunde man köpa enskilda föremål men också kompletta serviser.

Följande program var ett besök i Reso kyrka, en av Finlands äldsta gråstenskyrkor. Byggnadsåret upp-ges till 1305. Vi bekantade oss också med den kringliggande gravgården, som var synnerli-gen välskött och snygg. Inom gravgårdsområdet ligger bl.a. det världsunika Härlighetens kapell (Kirkkauden kappeli), som blev färdigt 1992 och som har plats för 3 000 urnor. Kapellet har jordgolv

täckt av murgröna och temperatu-ren hålls också vintertid på sådan nivå att marken inte kommer åt att frysa.

Nästa programpunkt blev egentligen två – vår grupp delades nämligen så, att en del besökte Forum Marinum i Åbo och en del gjorde ett besök till botaniska trädgården på Runsala.

Imponerande marinforumForum Marinum var faktiskt impo-nerande. Visst har man noterat att ett museum med havet som tema har byggts upp i Åbo hamn och att Christoffer Schildts Daphne där har fått sin sluthamn, men inte kunde man föreställa sig att det var så stort som det är. Och då valde vi att endast se huvudutställningarna och lämnade bort alla museifartyg. Någon sade halvt på skämt att ”här borde man vara en hel vecka” och det var inte mycket överdrivet. Ett extra plus var att svensk textning var delvis rent av perfekt, men nog fanns där också avdelningar med enbart finskspråkig textning. Jag

rekommenderar varmt ett besök på det maritima centret Forum Marinum oberoende av om man hör till båtfolket eller ej, men se till att ni reserverar minst en halv dag för besöket.

En av höjdpunkterna på varje resa är ju matpausen. Av de av Österby Pensionärers resor jag varit med på tar nog denna resas måltid första pris. Restaurangen Pohjakulma ligger ute på Rimito (Rymättylä) och har specialiserat sig på ”hemmagjord mat” med tonvikt på skärgårdsdelikatesser av närproducerade råvaror. Fan-tastiskt! Värdinnan hade tidigare jobbat inom Raision tehtaats mark-nadsföring och värden/mannen var från Närpes och de har drivit sitt företag i nio år hittills.

Innan vi började söka oss hemåt igen hann vi med ett besök på Ri-mito museum, där vi bland annat bekantade oss med notdragandets konst och fick höra om det stora fiskafänget 1983, när ett notlag håvade upp över 240 ton ström-ming efter ett enda notdrag!

I Åbo hann vi ännu med en liten ploj, som bestod i en färjtur – el-ler kryssning, som vår reseledare sa – med en av världens kortaste färjförbindelser. Det handlade om färjan Föri som transporterar fot-gängare och cyklister tvärs över Aura å! På hemresan blev det ännu en kaffepaus i Tuorla. NJ”Föris” trespråkiga varningsskylt.

På färjan ”Föri”

Krookila med Pansiovarvets stora traverskran i bakgrunden

Österbypensionärer på hemlig resa

Lojo svenska seniorers som-marresa den 15–16 juni gick i år till Åbo. Där bekantade man sig med det utbud av evenemang, som kulturhuvudstaden kan erbjuda.

Vid ankomsten till Åbo möttes resenärerna på gamla torget vid domkyrkan av guiden Charlotte v. Haartman. En rundvandring gjor-des i de gamla akademikvarteren. Bland byggnaderna kan nämnas: biskopsgården, det gamla akade-mihuset och Åbo Akademis huvud-byggnad. Åbo domkyrka, Finlands enda medeltida katedral har öppnat sina dörrar för något så unikt som en utställning med modern konst. Tre konstnärer behandlar i sina verk den sista nattvarden.

I samma kulturhistoriska miljö ligger restaurangen ”Hus Lind-man”, där lunch från stående bord intogs. På andra sidan av gatan finns museet ”Ett hem”. Hemmet är ett borgarhem, som donerats av makarna Alfred och Helene Jacobs-son till Stiftelsen för Åbo Akademi. Konsulinnan Jacobsson samlade stilmöbler, konstverk, porsliner och

andra föremål under de senare åren med tanke på att hemmet framle-des skulle bevaras som museum.

Sibeliusmuseet också vid samma gata består av en utställningsavdel-ning med konsertsal, instrument-samlingar och ett omfattande musikarkiv. Sibeliusutställningen beskriver Sibelius som människa, tonsättare och symbol. I konsert-salen kunde man lyssna på Jean Si-belius’ mäktiga ”Finlandia op. 26”.

På kvällen åkte seniorerna på middagskryssning med m/s Ru-dolfina. Färden var trivsam. Solen glittrade på vågorna. Maten var god.

Den andra dagen inleddes med guidad bussrundtur ”Åbo runt” och ett besök i Sankt Henriks eku-meniska konstkapell i Hirvensalo. Kapellet i sig självt är ett arkitek-toniskt konstverk.

Elden är lösI Logomo visas utställningen ”El-den är lös”. Utställningen be-handlar eldens historia. Åbo har brunnit över 30 gånger. Den största

Lojo seniorer besökte kulturhuvudstadenI begynnelsen var havet och farleden. Sedan fann sjöfararen en plats att kasta ankar, en hamn. Där uppstod Åbo. I dag sjuder staden av liv. Stadsbilden präglas av ett mångfacetterat konst- och musikliv.

branden, som utbröt i september 1827 totalförstörde nästan hela staden. På teatern ”Åbo brinner” kunde man se hur den våldsamma branden förlöpte.

Efter lunch på restaurang ”Au-rinko” i Runsala var en rundvand-

ring i Åbo Universitets Botaniska trädgård inbokad. I porten mötte trädgårdsrådet numera pensio-nären Aarno Kasvi. Med skäran i handen och ivrigt berättande lotsade han gruppen bland nytto-växter, blommor, näckrosdammar,

exotiska träd och buskar. Ännu återstod ett besök i Åbo

konstmuseum. Under kulturhu-vudstadsåret har man ställt ut de mest kända och mest önskade tavelsamlingarna.

VIVA HOLM

Aarno Kasvi i blå skjorta guidade besökarna i Åbo botaniska trädgård.

GOD TID 6/2011 – 27

FÖRENINGSNYTT

Purmo pensionärsförening ordnade lördagen den 28 maj en fest för pensionärsföreningarna i Peder-söre. Vi träffades på Purmogården, ett hus som många av de nuvarande pensionärerna i Purmo var med och byggde i början av 1960-talet. De flesta av de närvarande hade ungdomsminnen från den under sexti- och sjuttitalet populära dansplatsen.

Purmo pensionärsförenings ordförande Per-Erik Ede hälsade de närvarande varmt välkomna till den traditionella vårfesten. I syn-nerhet riktade han sig till festens huvudtalare Nils-Erik Villstrand och de inbjudna gästerna från för-bundet. Han påminde oss pensio-närer om våren och sommaren som kommer och de känslor som våren väcker när naturen vaknar till liv.

Ole Lillqvist framförde kom-munens hälsning. Han sa att Nederpurmo är en av de byar i Pedersöre som växer mest. Här finns många aktiva föreningar, han påminde om att föreningsaktivite-ter påminner mycket om att vara politiskt aktiv inom kommunen, man lär sig kompromissa för att få verksamheten att löpa.

Fyrföreningsträff i Purmo

Vi var ett gäng pensionärer de flesta med en eller annan anknytning till Purmo, som i början av maj reste till Estonia spa i Pärnu på en veckas rehabilitering. Vi åkte med buss först ned till Helsingfors där vi övernattade på ett hotell. Sen fortsatte vi med färja över till Tal-linn. Från Tallinn fortsatte vår resa med buss till hotell Estonia i Pärnu.

Alla behöver ju få lite kroppslig omvårdnad efter den kalla vintern. Pärnu mötte oss med ett härligt sommarväder, över 20 grader varmt och ett strålande solsken under de flesta av de dagar vi vistades där.

Vi blev erbjudna en mängd olika behandlingar, olika bad i bubbelkar, vattengymnastik, vanlig gymnastik och olika massagefor-mer. Flera fick även behandling med varm paraffin för händer eller sjuka leder. Dessutom fanns bastu och simbassäng tillgänglig alla dagar för den som ville bada mera än det av läkare utformade programmet föreskrev. Det fanns även möjlighet till lerbad och olika saltbehandlingar.

Den som ville kunde också besöka en skönhetssalong där man fick håret omskött, både klippt och permanentat eller färgat. Det fanns också möjlighet till både manikyr och pedikyr. Både händer och fötter på oss lite äldre behöver ju nödvändigt skötas om för att vi skall må bra.

På eftermiddagarna ordnades guidade utflykter till olika mål runtom i Pärnu. Onsdagen anslogs till en längre utflykt, då reste vi först till Viljandi, en medeltidsstad med

ruiner från en gammal riddarborg, där det idag finns olika estrader för de musikspel som årligen ordnas. Efteråt åkte vi vidare till Tartu även det en stad från medeltiden. Där togs vi emot av Bjarne Dahlqvist som de flesta känner från hans tid som möbeltillverkare i Purmo och Jakobstad. Han förevisade sin nuvarande möbelfabrik där de tillverkar högklassiga lädermöbler, både stolar och soffor enligt egna modeller. De har en egen verkstad där de tillverkar metallkonstruk-tioner som behövs för stolarna. De formgjuter även kuddarna till både sofforna och stolarna de tillverkar.

Ek med energiSenare på eftermiddagen fortsatte vi till Pyhäjärvi där vi drack kaffe och bekantade oss med den ny-renoverade spaanläggningen. Där fanns en jättestor ek som ansågs vara ett energiträd där man kunde hämta energi när man blev trött. Vi åkte vidare till Otepää, mest känd för sina fina skidåkare. Där såg vi det fina skidstadion där det årligen ordnas internationella skid-tävlingar. Vi såg även den kyrka där Estlands flagga blev officiellt invigd på 1800-talet.

Under Sovjettiden nyodlades stora åkrar i södra Estland. Estland måste bidra med mat till det stora landet i öster. Det fanns ett talesätt att man framavlat en gris med bara huvud och svans, resten av grisen försvann till Sovjet så bara huvudet och svansen blev kvar åt esterna.

Det finns ännu stora skogsa-realer i södra Estland, men de

Purmopensionärer på hälsoresa till Estland

Festtalet hölls av professor Nils-Erik Villstrand. Han kåserade om svårigheterna med generations-skifte på 1600-talet, både inom lantbruket och för hantverkarna i staden. Han talade även om be-kymmer för de vars äkta makar gick bort i förtid. En person kunde ju inte klara jordbruket på egen hand, i synnerhet då de flesta sysslorna var könsbundna, så en karl fick inte mjölka kor eller koka mat. Å

andra sidan fick en kvinna inte göra grovarbetet på gården heller. Det innebar att en änka eller en änkling så fort som möjligt måste skaffa sig en ny partner för att klara sig.

Erik Törnqvist sjöng förtjänst-fullt några evergreens från femtita-let, då vi pensionärer var unga. Han var en även en god förstärkning till Purmopojkarna då de underhöll oss med några sånger. En för till-fället bildad orkester bestående av

två dragspel och en fiol underhöll oss vid flera tillfällen under efter-middagen.

Helena Sjöblom läste dikten I låga ryttartorpet, ett gammalt skil-lingtryck med verklighetsbakgrund skriven av Wilhelm von Braun. Hon berättade om bakgrunden till dikten, en historia från 30-åriga krigets dagar. Den handlade om en soldathustru som satt ensam i sitt torp och väntade på sin man som var ute i kriget i många år och när han äntligen kom hem.

Ordförande Per-Erik Ede upp-vaktade Eugen Törnqvist för hans mångåriga engagemang i fören-ingen. Han var en av de stiftande medlemmarna när Purmo pen-sionärer r.f. bildades för tjugo år sedan. Eugen är också den drivande kraften bakom sånggruppen Pur-mopojkarna som bildades på nit-tiotalet och fortfarande är mycket aktiv. Gruppen underhåller alltid på våra träffar. Eugen Törnqvist förärades titeln hedersordförande.

Själsvtändiga VatikkuJan-Erik Enell framförde en mono-log om en landsbygdsby Lappfors. Han föreslog att man skulle bilda en självständig stat i likhet med Va-tikanstaten. Den kunde förslagsvis kallas ”Vatikku”.

sköts huvudsakligast efter natur-metoden, de slutavverkar, lämnar fröträd som ofta blåser omkull då det varit en ogallrad och tät skog tidigare. Det har den påföljden att på de frodiga markerna växer upp mängder av sly, de skogar som

växer upp blir ogallrade så den nya generationen av träd inte når timmerdimensioner, utan träden blir långa och smala med endast en liten krona.

På kvällarna ordnades det un-derhållning uppe i baren på åt-

Den 26.7 företog Pernå Pensio-närer en resa med okänt mål,en s.k.hemlig resa. I strålande som-marväder styrde 37 glada personer med Tidstrands buss färden väster-ut till Karis på kaffe och vidare till Fiskars bruk där Birgitta Kurtén berättade om brukets historia. Från början smältes järnmalm, sen kom plogar och hackor, sen knivar och saxar mm. Numera har produktionen flyttats till Billnäs och bruksbyggnaderna är uthyrda till ca 130 olika hantverkare och småföretagare.

På Värdshuset intog vi en god middag innan resan fortsatte till Koiramäen Pajutalli i Tusby där man fick bekanta sig med pro-dukter av flätad vide. Nöjda och belåtna åkte vi hemåt.

MARIANNE HÄLLSTEN

Fiskars okänt målför Pernåpensionärer

tonde våningen. Ett par kvällar var det allsång, den gick på finska med typiska finska sånger i molltoner men det var intressant att lyssna till musiken. En kväll var det en grupp flickor som bjöd på ett danspro-gram, det var allt från cancan till österländsk slöjdans. Efteråt var det dans till en tangoorkester.

En vecka går jättefort då det är program hela tiden, man hinner inte smälta alla intryck och upple-velser då det inte finns tid för den avkoppling som alltid behövs sen man kommer upp i åren. Hursom-helst var det en fin vecka vi fick uppleva i det soliga Pärnu.

GUNNAR ENLUND

Leila Lindell från Lappfors tack-ade för gemenskapen och hälsade alla pensionärer välkomna till Esse nästa år då Esse pensionärsförening står för arrangemanget.

Karin Asp avslutade fyrfören-ingsträffen med några tankar runt Herrens välsignelse och hur livet inte alltid blir som man tänkt sig.

Det är en fin tradition att pen-sionärsföreningarna i Pedersöre träffas regelbundet varje år. Då får man träffa vänner, både gamla och nya samt känna gemenskap då vi alla är av den åldern då bästföreda-tum har överskridits.

GUNNAR ENLUND

Professor Nils-Erik Villstrand. Han kåserade om svårigheterna med ge-nerationsskifte på 1600-talet

De flesta av de närvarande hade ungdomsminnen från Purmogården, en poulär dansplats på sexti- och sjutttalet

Kyrkan i Viljandi

Ur den jättestor eken kunde man hämta energi när man blev trött.

28 – GOD TID 6/2011

FÖRENINGSNYTT

När underlivetmår bra blirhela livetbättre.

– Jag känner mig nu som en helt fungerande kvinna, säger Carina Johansson, 53 år. Med åren har hon märkt att slemhinnorna i underliv, mun och ögon kan behöva extra hjälp. Inte minst i jobbet som lärare i babysim gäller det att underlivet har normal funktion. – Med Buckthorn kan jag vara i bassängen fl era tim-mar. Jag vet att kroppen fungerar och behöver inte oroa mig.

Klar förbättring i slemhinnornaCarina är också spa-terapeut och massör. Ett jobb där man fi nns till för andra och ger mycket av sig själv. Då gäller det att man mår bra själv. – Efter att ha tagit Buckthorn i två månader kände jag en klar förbättring i slemhinnorna. Läpparna är mjuka och smidiga, och jag behöver inte använda cerat. Tandköttet är friskare och jag kan både borsta tänder och använda tandtråd utan besvär. Dessutom känns ögonen klara och sköna. – Men mest uppskattar jag att underlivet fungerar som det ska.

Bara en kapsel per dagCarina började med två kapslar för slemhinnorna per dag under två månader för att sedan gå ner till en per dag. – Det är så himla skönt med bara en kapsel per dag. Jag tar den på morgonen med frukosten och sedan är det klart.

Havtornsolja är bra för alla kroppens slemhinnorBuckthorn är ett helt nytt kosttillskott för kroppens slemhinnor. Den unika formulan innehåller förutom kallpressad ekologisk havtornsolja med omega-7 också rutin och quercetin, naturligt från bovete. Dessa ämnen tillsammans bidrar till att stärka slemhinnornas naturliga funktion.

Nyttiga ekologiska havtornsbärHavtorn är känt som ett av världens nyttigaste bär genom sitt breda innehåll av näringsämnen. Bären är bland annat rika på fettsyror, som är viktiga för en normal cellfunktion i vår kropp. En av fettsyrorna som havtorn speciellt innehåller är omega-7. Den anses vara viktig för alla kroppens slemhinnor och hudens funktion, speciellt med stigande ålder.

Fakta om BuckthornFrämjar slemhinnornas funktion i mun, ögon och underliv.

Innehåller kallpressad ekologisk havtornsolja.

Innehåller även tre starka antioxidanter som ger slemhinnorna och kroppen ett extra skydd:- 25 mg Rutin- 25 mg Quercetin- 5 mg patenterat Rosmarinextrakt

Rekommenderad underhållsdos: 1 kapsel/dag.

Finns i hälsobutiker och apotekkan beställas fraktfritt på www.elexironline.fi eller på telefon 06-3436 506

Har du frågor om Buckthorn kontakta: Elexir Pharma Ab – Finland tel:06-3436 506, fax:06-3436 502, e-post:ann-caroline@elexir.se, www.elexirpharma.fiElexir är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas enligt läkemedelsstandard uteslutande i Norden.

kyrkpressen_buckthorn_208x250.indd 1 2010-08-25 09:35:55

Torsdagen den 14 Juli reste Tenala-Bromarf pensionärer på sin tradi-tionella hemliga resa. Resan gick österut och föreningens ordförande Stig Nyberg hälsade de 50 mor-gonpigga pensionärerna välkomna och hoppades att alla skulle få en fin och trevlig dag. Vädret verkade bli fint och alla var på gott humör.

Stig berättade i korthet om höstens resor och program och så uppstod förstås frågan om rese-målet. Förslagen var många någon nämnde lite försiktigt Lovisa, men reseledarna Birgitta och Stig höll god min och ingenting avslöjades. Med cirka en halvtimmes restid kvar blev det kaffepaus i Sibbovi-ken. Efter det berättade Stig att vi kommer att röra oss i Lovisa med början på Malmgård i gamla Pernå. Det var Ulla-Britt Björkqvist som hade nämnt Lovisa under resan.

Väl framme i Malmgård blev vi vänligt mottagna av gårdens ägare greve Creutz som förevisade oss slottet och berättade om dess historia med anor från 16.00- talet. Vi besökte gårdsbutiken som salu-förde gårdens ekologiska produkter förädlade till allt från öl till olika mjölprodukter.

Vi åkte vidare till Rudom gård i Lappträsk där matborden stod färdigdukade. Värdinnan berättade gårdens historia.

Vi åkte vidare till Konsthem-met i Kimoböle där det bjöds på eftermiddagskaffe och där väggarna var fyllda med tavlor av många inhemska konstnärer. Tyvärr var informationen endast på finska. Stig meddelade att vi skulle försöka hinna till Brunbergs fabriks butik i Borgå vilket utlöste ett jubel i bus-sen. Vi hann i tid och nästan alla hade en godiskass med sej hem. SN

Tenala-Bromarf åkte österuti all hemlighet

En solig och vacker morgon i slutet av juni kantades väg 68 genom Esse av 48 morgonpigga pensionärer som väntade på att få stiga på bussen för en tredagars utfärd till Jyväskylä med omnejd.

Efter någon timmes körning var vi framme i Virdois och då var det dags för förmiddagskaffe i tradi-tionsbyn invid vackra Herraskoski kanal. Under färden till dagens huvudmål Mänttä och Serlachius pappersbruk läste föreningens ordförande Leila Lindell upp Munksnejdens pensionärers referat från deras resa till samma ort. Detta gav oss en bra inblick i brukets och familjens historia som sedan för-stärktes av de lokala guiderna. Visst

blev vi imponerade av stenkyrkan från 1928 som G.A. Serlachius do-nerade till församlingen samt Ser-lachiusmuseet Gösta. Ett bestående intryck lämnade besöket i Vita huset, G.A Serlachius Ab:s forna huvudkontor där vi fick bekanta oss med skogsindustrins historia. När vi fick stiga in i det välbevarade forna direktörs- och styrelserum-met kunde man förnimma en känsla av högtidlighet med tanke på de stora beslut som formats här till gagn för orten och hela vårt lands skogs- och näringsliv. Efter att vi druckit eftermiddagskaffe på Myllyranta invid sjön Keurussälkä fortsatte färden till Jyväskylä och hotell Cumulus för inkvartering

och gemensam middag på hotellet.Andra dagen inleddes med

en rundtur i staden. Under den lokala guidens ledning beund-rade vi först utsikten över staden från Harjuåsen. Rundturen förde oss bland annat till Alvar Aalto-museet, stadskyrkan, ortodoxa kyrkan och universitetsområdet och framför allt fick vi beundra den Alvar Aalto-arkitektur som staden så starkt präglas av.

På eftermiddagen åkte vi till Vaajakoski och Naissaari där vi drack kaffe med en saltbit på det vackert belägna antikcaféet invid Vaajakoski sluss. Vi gjorde också ett besök i Pandas fabriksbutik till stor glädje för alla godisälskare.

Essepensionärer på sommarresa Den ljuvliga sommarkvällen i vackert insjölandskap gjorde kvällskryssningen på Päijänne med s/s Suomi till en av resans höjd-punkter. Vi njöt av maten och de härliga sommarvyerna.

Efter morgonfrukost inleddes den tredje dagen med besök på trädgårdscentret Viherlandia.

Efter ett besök på Luftstridskraf-ternas museum i Tikkakoski körde vi längs mindre och vackra vägar till Kuusa och Varjola gård där vi i äkta lantlig miljö avnjöt en smaklig lunch. Vi beundrade älven och den vackra forsen som ännu får svalla fritt. Efter detta var det dags att starta hemresan och efter en paus i Kyyjärvi var det 48 mycket nöjda pensionärer som i den vackra som-markvällen kom hem till sitt Esse.

INGVALD WIK

En vacker sommardag i början av juni reste Pensionärsföreningen Olympia till årets kulturhuvudstad Åbo. Där finns många sevärdheter och vi fick en stor dos av upple-velser samt god information av vår lokala guide.

En extra upplevelse under be-söket i den mäktiga Domkyrkan gav den moderna nattvardskonsten vilken var utställd i kyrkans med-eltida kapell.

Syrenerna stod i sin vackraste blomning på Klosterbackens Hant-verksmuseum där vi fick en bild av hur Åbo såg ut för 200 år sedan samt hur hantverkarna arbetade och levde på den tiden.

Efter en god lunch på båtrestau-rangen s/y Cindy återstod ett besök på historiska Åbo slott. Olympia-pensionärerna fick uppleva en innehållsrik dag fylld med historia och kultur. M-K B

Olympia i Åbo

GOD TID 6/2011 – 29

Birgitta Eriksson och Susanna Nor-mann från Linköping, Sverige (gäster till Laila Tolonen) tackar för att vi fick möjlighet att följa med på Samrådet för pensionärsföreningarna i Helsingfors operaresa till Nyslott den 20–21 juli 2011. Särskilt vill vi tacka researrangö-ren Clara von Bonsdorff för en intres-sant tur genom det finska landskapet och också chauffören ”Rolle” för hans körskicklighet och hans glada och po-sitiva framtoning.

Vi vill också minnas alla trevliga medresenärer. Förutom att vi fick se en del av det finska landskapet fick vi också möjlighet att prova på den fin-ska maten – inte minst kommer vi att minnas den finska specialiteten ”Lemin

särä” som vi fick avnjuta på Säräpirtti Kippurasarvi i Lemi.

Höjdpunkten var dock operan ”Lohengrin” som framfördes i borgen i Nyslott. Det var en föreställning med fantastiska solister som förde oss till ”högre höjder”. Vi glömmer inte heller Nyslotts enastående kör och opera-orkester som bidrog med en mäktig inramning till Richard Wagners enorma verk. Nästan fem timmars föreställning, visserligen med två mindre pauser, försvann fort och vi gick därifrån så musikaliskt berikade som aldrig förr. Än en gång varmt tack för att ni tog med två okända svenskor på denna resa.

BIRGITTA ERIKSSON

och SUSANNA NORMANN

Församlingssalen i Kyrkslätt med närmare 200 sittplatser blev fullsatt när pensionärerna från hela Väst-nyland samlades till allsångsfesten. Fredrik Malmsten, ordförande för Kyrkslätts pensionärer rf, hälsade alla välkomna till denna eftermid-dag, en eftermiddag där deltagarna med stora förväntningar bänkat sig vid de vackert dekorerade borden.

Fredrik Malmsten välkomnade också Boris Westerlund och kören Tonkarlarna med Bert Jacobson som körens ledare. Han framförde ett stort tack till Församlingens kyrkoherde Lars-Henrik Höglund för att vi ännu en gång fått samla oss i Församlingshemmet. Kyr-koherden framförde sin hälsning till deltagarna och önskade dem en eftermiddag med gemenskap och värme.

Allsång, körsång, solosångEftermiddagens programledare Georg Mäkinen presenterade mu-sikinslagen och underhöll publiken

på sitt glada och humoristiska sätt. Vitsarna som han berättade mel-lan sångerna gav glada skratt och många applåder.

Allsångsprogrammet inleddes med sången Sommarens soliga dagar. Georg Mäkinen och Boris Wester-lund hade i samråd plockat fram de mest förtjusande sånger. Publiken sjöng med stor inlevelse och sången ljöd högt i tak i den höga salen.

Kören Tonkarlarna som varit Allsången trogen uppträdde med flera vårliga sånger och avslutade sitt uppträdande med Benny An-derssons Kärlekens tid och Kör-sångarens kretslopp. Mika Rekola sjöng solosång till ackompanje-mang av Bert Jacobson.

MusikinslagDen festliga stämningen höjdes ännu när Boris Westerlund un-derhöll publiken med vackra och nostalgiska musikinslag under rubrikerna En vårkväll i Wien samt Vår och dans.

Västnyländsk allsång i KyrkslättKyrkslätts pensionärer höll sin traditionsenliga all-sångsfest med inbjudna gäster i Församlingshemmet den första veckan i juni.

I programmet ingick också en paus och då intogs kaffe med smörgåsar och hembakat kaffebröd som gjorts av föreningens damer

och serverades till borden. Ordföranden för SPF Väst-

nyland Stig Nyberg framförde gästernas gemensamma tack till

värdföreningen. Fredrik Malmsten tackade alla deltagare och önskade en trevlig och skön sommar.

RAILI NORDBLAD

De sångglada pensionärerna från Västnyland trivdes i Kyrkslätt.

Samlade för guidning på Retretti ,alla rymdes inte med på bilden. Foto CLARA VON BONSDORFF

Maja Kindberg, Dorothea Kreutzer (Tysk-land), Ingegerd Ghamgosar, Kerstin Eklind (Sverige), Bir-gitta Kranck, Fred o. Gitta Wennerström. Foto CLARA VON BONSDORFF

Manne Lindberg och Judy Andrews från Australien. Foto CLARA VON BONSDORFF

Nöjda svenskar deltog i SAMS operaresaTill dem som deltog i SAMS traditionella operaresa till Nyslott hörde två damer från Sverige som vill tacka för sig.

30 – GOD TID 6/2011

Har du

Lust att skriva och skapaAxxell City ordnar hösten 2011 i samarbete med Svenska pensionärsförbundet en inspirationskurs i ord och bild. Kursen kräver inga förkunskaper eller dator.

Vi hjälper varandra att hitta vår skaparlust. Vi skriver och gör enkla bildövningar och ser vad som händer i mötet mellan ord och bild.

Max 10 deltagare.Kursledare är bildkonstnär Magdalena Åberg och skrivarkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Kursdagar: 20–21.10 och 24–25.11 kl. 9.30–16.Kursplats: G18, Georgsgatan 18, Helsingfors i ateljén.Kurspris: 200 €.

Den som vill veta mera kan kontakta kursledaren, e-post: asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722. Sista ansökningsdag 19.9.2011. Ansökan görs på www.axxell.fi/city eller till kursledaren Åsa Stenvall-Albjerg.

På väg till sommarvillan kör vi förbi Folkhälsans ännu idag fungerande sommarkoloni Svedja i Pörkenäs nära Jakobstad. Då går tankarna ibland till året 1938 då var koloni-byggnaden nybyggd som ännu idag har samma utseende och färg som då. Efter första året i småskolan var det dags för kolonin, varför vet jag inte. Åldern på ungarna varierade från åtta till kanske tolv år. Till pojkarnas arbetsuppgifter hörde vedhuggning, sågning, klyvning och inbärning till köket. Veden bestod av rester från byggtiden, det var inte alltid så lätt att veta vilken hop det var som skulle sågas till ved. Pojkarna delades i olika grupper med en äldre som ledare. Av detta arbete tror jag ingen tog skada, men vad skulle barnskydds-myndigheterna idag säga om detta barnarbete?

Det speciella med måltiderna var att vi skulle gå upp i vikt. Vad jag minns hur hungrig man blev innan lunchen var klar, endast en sur rabarberbit var det första vi fick på morgonen. Det var vägning på fredagar och om jag minns rätt var det de som gått upp mest som

fick sitta vid hedersbordet, ju mer man gått upp dess närmare tanten vid bordsändan fick man sitta. Nog var det en tävlan, det gällde att ju äta rejält före vägningen om maten var god, om den inte smakade så bra blev det lite si som så med vikt-ökningen den veckan minns jag.

Programmet var ganska inrutat med måltider, solbad, simning och lekar. Angående solbad så sprang vi i bara simbyxor och så skulle vi solbada, på rygg på mage så löd ledarnas rop efter ett visst antal minuter. Så följde simning likaså på en bestämd tid. Inte undra på att en del blev brända av solen. På den tiden fanns inga sololjor med skyddsfaktorer.

Särskilt roligt var det att få besök hemifrån och av kamrater, då van-kades alltid karameller och något gott. Visst finns det episoder från den tiden som dyker upp. Men det är som militärtiden, det är något man inte vill ha ogjort. Man minns det trevliga och glömmer det som inte var så roligt.

Då 1938 på utedassens tid var det pottor som gällde inomhus nattetid. Om det obligatoriska

tuppbesöket före läggdags inte gjordes ordentligt av en eller annan orsak, så visst kunde det hända en olycka med en våt fläck i sängen. Pottorna fick inte användas strax efter läggdags. Nog hände det att någon försökte rymma men de blev snart infångade.

Visst fick man vänner i så unga år, jag minns särskilt Hans, vi var på kolonin samtidigt. likaså i skrift-skolan och militärtiden. Jag brukar säga att nu är det bara ålderdoms-hemmet som vi skall göra tillsam-mans, men så gick det inte, Hans som var en stor naturvän, gick bort för några år sedan. Som ordförande i Pedersöre Pensionärsklubb brukar vi minnas de medlemmar som gått bort med några minnesord. Jag skrev bl.a. till Hans minne: ”Re-dan under sommaren vid kolonin kunde man ana naturmänniskan i Hans när han smög runt i strand-kanten och fångade spigg med gräs-snaror.” Nu har det gått 73 år sen sommaren 1938, man får vara glad att ha minnet och rörelseförmågan någorlunda i behåll.

PER SUNDSTÉN

Sommarkolonin 1938

Kolonibyggnaden idag, precis som 1938

Skaran samlade framför Snellmans Juckas buss på Rådhusgatan vid torget i Jakobstad före avfärden till Svedja.Syster Vera längst till höger

jordägarnasärderingscentral Ab

Expert på fastighetsvärdering och miljörätt. Ägs avlantbruksproducentförbunden SLC och MTK.Vänd Dig till oss då du behöver hjälp med fastighetsvärdering,intressebevakning eller lagärenden:

FASTIGHETSVÄRDERINGauktoriserad fastighetsvärderare (AFV)

- byggnader, kontorslokaler, tomter, lantbruk och land- och vattenområdenvid säkerhets- och finansieringsärenden, delningsfrågor, arvsskiften,fastighets- och företagsaffärer samt skuldsanering, fusioner ochbolagisering.

FÖRMÅNSBEVAKNING- väg-, vatten- och inlösningsvärderingar- fastighetsaffär och avtalsförhandlingar med staten eller kommunen- såsom värdering av marksubstans, grus, sten, torv

JURIDISKA ÄRENDEN- jord-, vatten-, fastighets- och miljörätt - arvsrätt- rättegångar - gåvo- och köpebrev samt avtal, besvär,- planering bemötanden, utlåtanden och anmärkningar- byggnads- och undantagstillstånd - rättslig rådgivning

Tag Kontakt! Åbokontoret, Ralf Rehnberg, DI, AFVPeltopohjankatu 2 D, 21280 RESO

020-741 1068, 0400-523 748 Fax 020 413 3589www.arviointikeskus.fi

Dags igen för din SPF-kalender 2012. Du kan köpa kalendern antingen med pärm, som är samma som för 2011, blå med en ljusblå rand horisontellt i mitten eller utan pärm. Adressbok ingår i priset. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Frankeringskostnader tillkommer.

Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tel. 020-7288810, eller e-post asa.laukonlinna@spf-pension.fi. Kalendern distribueras

i mitten av oktober till Svenska pensionärsförbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo. Det är avgiftsfritt att avhämta och köpa kalendrarna vid kanslierna. Kalendern kommer också att fin-nas till salu och för distribution på höstmötet 9.11 och på Seniorkryss-ningen 21–23.11.2011. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa på förhand. Kalendern är en utmärkt julklapp till dig själv eller någon du vill glädja!

VERONICA FELLMAN

Julklappstips:

Förbundets kalender 2012”Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka nya landskap,

utan av att se med nya ögon.” Marcel Proust.

”ATT SE MED NYA ÖGON”Seminarium torsdag 6.10.2011 kl. 11–15.30 i Folkhälsans auditorum, Topeliusgatan 20 Registrering kl. 10.30–11.00Bindande anmälan 10–24.9 kl. 14–17 till Valborg Louhisto, gsm 045-341 50 40, e-post valborg@louhisto.fiDeltagaravgift 15 €, inkluderar lunch med kaffe (uppbärs på plats)

PROGRAM 11.00 Välkommen! Stefan Mutanen, VD Samfundet Folkhälsan Kan diabetesforskningen förändra vår framtidssyn? Carol Forsblom, diabetesforskare 12.00 Lunch med kaffe 13.00 Att se livet med mina ögon, Hilkka Olkinuora, präst, författare Visor och andra pärlor, Henrik Huldén, trubadur, vispoet Så ser det åldrande ögat, Ulla Wiklund, ögonläkareCa 15.30 ”Tack för idag”, Majlis Kvist, moderator, ordförande för Pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors, SAMS

GOD TID 6/2011 – 31

GENVÄGEN 4, EKENÄS (019) 231 500MIKAEL 040 530 1966, AGNETA 0400 794 615

info@leographics.fi • www.leographics.fi

Beställ: sfv@sfv.fi eller tel: 09-6844 570Kansli: Annegatan 12, Helsingfors

Även i välsorterade bokhandlar SFV:s skriftserie: sfv.fi/publikationer

Boken handlar om namn på hästar, kor, tjurar, hundar och katter i Svenskfinland. Från Karleby i norr till Hangö i söder, från Pyttis i öster till Åland i väster. Tidmässigt omfattar den namn från början av 1700-talet fram till våra dagar. Sammanlagt ingår cirka 1 300 olika namn: gamla och nya, inhemska och utländska. Kanske du här hittar något lämpligt namn för din fyrfota vän?

Marianne Blomqvist Våra fyrfota vänner har också namn

Marianne Blomqvist

Våra fyrfota vänner har också namn

Våra fyrfota vänner har också namn

Marianne B

lomqvist

Den här boken handlar om Brunte och Freja, Pavarotti och Rödsid, Boy och Bella, Spismatt och Fjollan.

Pärmens teckningar: Bosse Österberg

Alla är eller har varit namn på hästar, kor, tjurar, hundar respektive katter i Svenskfinland. Från Karleby i norr till Hangö i söder, från Pyttis i öster till Åland i väster.

Boken beskriver således namn på de fyra vanligaste arterna av husdjur i vår närmiljö. Tidmässigt omfattar den namn från början av 1700-talet fram till våra dagar. Sam-manlagt ingår här cirka 1 300 olika namn: gamla och nya, inhemska och utländska.

Kanske du här hittar något lämpligt namn för din fyrfota vän?

Våra fyrfota vänner PÄRM.indd 1

6/28/11 11:20 AM

18 e

Över 40 bilder130 sidor

PERFEKT GÅVA!

BOKHYLLAN

Ett krigsbarnsödeAili-Kaarina och fosterlandet heter en bok av Liisa Holopainen, utgiven av Sahlgrens förlag. Här berättas om en karelsk flicka som fem år gammal skickas till Sverige och om hennes smärtsamma åter-förening med sin familj fem år se-nare. En dubbel exil kan man säga, först flykten från Karelen, sedan återkomsten till ett Finland som inte är hennes, inte heller familjens.

Aili-Kaarina är ett av de många krigsbarn som fick ett gott hem i Sverige. Förlusten av svenska mamma Emma präglar hela hen-nes uppväxt. Hennes biologiska mamma dör och flickan får alltför tidigt ta ansvar för hushållet i det fattiga hemmet i Libelits. När den stora syskonskaran skingrats och endast fadern är kvar tvingar sig Aili-Kaarina att söka sig ett eget liv.

I boken framgår inte om Aili-Kaarina är Liisa Holopainens alter ego eller om författarinnan ”spök-skriver” en verklig Aili-Kaarina Haapanens berättelse. Att den är autentisk framgår tydligt av namn,

ortnamn och andra fakta. Ett av de tusentals krigsbarnsöden som alla är värda sin dokumentation.

MAJ-BRITT PARO

Liisa Holopainen:Aili-Kaarina och fosterlandetSahlgrens förlag 2011.

Birgitta Boucht om Edith och TusenbladBirgitta Boucht är en ovanligt mångsidig författare, med allt från poesi till reportage, debatt, essä, brevväxling, läromedel, biografi och roman i sin verktygsback. Nu är hon aktuell med två nya böcker, sinsemellan mycket olika: LL-boken Katten i Ediths trädgård och romanen Tusenblad, en kvinnan som snubblar.

Katten i Ediths trädgård är en förtjusande introduktion till vår stora modernist – ”en lättläst bok om Edith Södergran med hen-nes foton och dikter”, utgiven på Lärum-förlaget. Boken har mycket att ge också alla som inte av olika orsaker är beroende av LL, dvs. lättläst.

Här varvas bilder – av dem är många Ediths egna fotografier – och dikter med en berättelse om livet i Raivola på Karelska näset,

sett genom katten Tottis ögon. Totti var som känt Ediths mest älskade katt, som har fått sin egen staty intill Edith Södergrans min-nesmärke i Rosjino, som Raivola heter i dag.

En liten pärla, där den gåtfulla författarinnan kommer läsaren nära.

I motsats till den lättlästa boken om Edith är den andra boken inte lätt att ta till sig. Tusenblad, en kvinna som snubblar för oss rätt in i en bisarr, mardrömslik situation. Tusenblad slår huvudet i badkars-kanten, bryter lårbenshalsen och ligger hjälplös i väntan på att nå-gon, kanske, ska hitta henne innan det är för sent.

Birgitta Boucht väver skickligt in scener och minnen ur det förflut-na i badrummets klaustrofobiska nu. Tusenblads uppgörelse med sitt liv är lika smärtsam som kroppens obekväma vånda, med vatten ur kranen och en orange frottéhand-duk som enda tröst.

”Så blev det som det var förut-bestämt. Att dö i badkar är henne inte främmande”. Tusenblad når på vindlande vägar fram till ett slags försoning med sitt öde. Fängslad i sitt badkar är hon värnlös mot själens och kroppens minnen på en färd bakåt, in i barndomen där

ett annat badkar spelat en livsav-görande roll.

Romanen om Tusenblad är en suggestiv, stundom kuslig, berät-telse om svek, kärleks brist och okuvlig livsvilja, trots allt.

MAJ-BRITT PARO

Birgitta Boucht:Katten i Ediths trädgårdLärum-förlaget 2011ISBN 978-951-8976-49-6

Birgitta Boucht:Tusenblad, en kvinnan som snubblarSchildts 2011ISBN 978-951-50-2045-1

Sitter du på ett manus? Skriver du på en historik, dina livsminnen eller andra berättelser?

Ge ut din bokHösten 2011 satsar Axxell City på en tvådelad Ge ut din bok-kursi samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Kursen vill hjälpa dem som funderar på att själva ge uten egen bok och vill lära sigmera om hela processen.Experter och personer med erfarenhet av egenutgivning delar med sig av råd och kunskaper. Tryckeriprocedur, ekonomi, marknadsföring, grafisk formgivning, bilder och källor, upphovsrätt, bekantskap med e-boken och praktiska övningar ingår bland annat i programmet.

Kursdagar: 202–2.10 (del 1) och 17–19.11 (del 2). Man kan delta i någondera kursen eller i bägge. Kurspris: 200 € om man deltar i endera kursen,300 € om man deltar i bägge.

Kursplats: G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors.

Läs mera om kurserna på www.axxell.fi/city.

Sista ansökningsdatum 19.9.2011.

Ansökan görs på www.axxell.fi/city . Kontaktperson Åsa Stenvall-

Albjerg, e-post: asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722.

32 – GOD TID 6/2011

𝄢𝄢SÄG DET I TONER

5€ / 3€ under 18 år gratis

Tisdagar fritt inträdeEKTAEkEnäs musEicEntrumGustav Wasas Gata 11 www.raseborg.fi

21.4 – 16.10.2011ti-sö 11-17

Biljettförsäljning tfn (09) 310 12000vuotalo.lipunmyynti@hel.fi och Biljettjänsten Nordhuset, Mosaiktorget 2, Nordsjö www.vuotalo.fi

Konsert med kända och även mindre

kända svenska visor av Cornelis Vreeswijk,

Nils Ferlin m.fl.ti 27.9 kl. 14, 5 €

Seniortisdag:

VisklassikerSvenska

I Nordhuset

Konferencierer Sås & Kopp Gästartist Paradise Oskar Lurens sommarteater teaterföreningen Trotsallt AV teatern

Raseborgs sommarteater Borgå svenska Lillteater Helsingfors Domraorkester Akademiska sångföreningen

houseband är Henrik Wikström & co. Bilj. 25€/15€/10€ (+ exp. avg.)

Lippupalvelu 0600 10 800 (1,96 €/min + lna),0600 10 020 (6,79 €/samtal + lna)

www.luckan.fi

www.nylandskafton.fi

Savoy Teatern9.10.2011

I sommar – som så många andra somrar – har det varit en hel del åskväder runt om i landet. De flesta har lärt sig att elektronik (televisioner, datorer, telefoner, mm.) är ganska känsliga för blixtnedslag. Det här är något vi får leva med, men man kan i alla fall försöka skydda sin elektronik, annars kan ett åskväder bli dyrt!

Om man bor på landsbygden är risken större för trasiga apparater efter ett åskväder, orsaken är att el-ledningarna är dragna i luften och blir lättare påverkade av blixten. I större städer är kablarna dragna under jorden där blixten har svårare att slå till. I storstäder är el-nätverket också mycket större och ett eventuellt blixtnedslag sprids över ett större område där också flera säkringar finns inkopplade.

Var eller hur man än bor lönar det sig nog att vara mån om sina apparater och försöka skydda dem mot blixten. Vad som kan hända är att ett blixtnedslag i eller nära el-kablarna orsakar en kraftig ”strömspik” som är mångfaldigt högre än vad våra apparater är byggda för. Detta kan söndra komponenter i apparaten så att den inte mera startar. Har man tur är det bara en säkring som går (säkringarna är ju gjorda för att skydda apparaten), men är spiken kraftig kan mycket mera gå sönder.

Det enklaste sättet att skydda elektroniska ap-parater är att dra ur strömsladden från vägguttaget före åskvädret dyker upp. Kom också ihåg att dra ur telefonsladden och antennkabeln till teven, också dessa kan föra med sig blixtar och de är inte skyddade med säkringar! Trådlösa apparater (radio, mobiltelefon) torde inte vara riktigt lika utsatta då de inte är fysiskt kopplade till elnätet. Men kom ihåg också datorns kringutrustning som ADSL-modem och printer. Det knepiga är förstås att det gäller att få sladdarna utdragna före åskan bryter ut och hur gör man om man inte är hemma?

Från butikerna (elektronikbutiker, varuhus och till och med välutrustade matvarubutiker) kan man köpa så kallade överspänningsskydd (ylijännite-

suoja). Prisen rör sig kring ca 10–60 € beroende på modell. Dessa är gjorda just för att skydda elektronik från strömspikarna orsakade av blixtar. De dyrare modellerna har ofta lite flera mekanismer inbyggda och skyddar oftast också telefon- och kabelteve uttagen. Det man skall komma ihåg är att dessa bör anslutas till ett jordat eluttag, annars är deras effekt mycket begränsad! I nya hus är alla eluttag jordade, men i äldre hus är kanske bara uttagen i köket och badrummet jordade, då är det enklast att gå tillbaka till ”dra ur kontakten” metoden.

Den som använder sin dator mycket och kanske vill/måste använda den trots åskväder kan fun-dera på att köpa en UPS (Uninterruptable Power Source), avbrottsfri strömförsörjare på svenska. Prisen rör sig från ca 60 € uppåt. I praktiken är det en klumpigare skarvsladd som har en inbyggd acku och elektronik som ser till att förse datorn (och skärmen eller modemet) med ström från ackun då det blir strömavbrott. Reservströmmen räcker förstås bara några minuter, men så länge så man hinner spara det man håller på med och sedan stänger datorn kontrollerat. Om datorn stängs av pga. strömavbrott går arbetet förlorat och risken för andra skador i datorn är stor. En UPS innehåller också motsvarande teknik som överspännings-skyddet, så man är samtidigt skyddad mot blixten.

Med hopp om en åskfri höst!

ERIC JANSSON

IKT-projektkoordinator

Åska – ett problem för elektronikägare

IT-BITEN

GOD TID 6/2011 – 33

Finlands Seniordansförbund rf arrangerar en

Grundkurs i seniordansInnehåll:Seniordans är en glad motionsform för alla åldrar. Seniordansen ger kontakt – kamratskap – kondition. Varje dans har sin egen koreografi, steg och turer upprepas under dansens gång.

Till seniordansen kan du komma ensam utan partner. Vi dansar i par-ring, enkel-ring, på led och i gränder. Danserna kommer från hela världen och olika musikstilar finns med. Musiken är medryckande och stimulerande. Seniordansen stimulerar både fysiskt, psykiskt och socialt. Seniordansen är träning för kropp och knopp.

Seniordans ledarutbildningen är tredelad och den här kursen är en grundkurs. Du får lära dig seniordansens terminologi, du lär dej att räkna takter och att tolka dansbeskrivningar. Kursmaterialet består av cd och dansbeskrivningar till 16 danser.

OBS! Du som tycker om att bara dansa inte leda har möjlighet att delta till ett reducerat pris 50€

Målgrupp:Alla dansintresserade

Kursplats:Böle uf lokal, Närpes

Tidpunkt:24–25.09 kl. 9.00–16.00 (lunch ca kl. 12.00–12.45)

Kurslärare: Gun Svenlin, verksamhetsledare för Finlands Seniordansförbund Kurspris: material 30 € cd och dansbeskrivningarAnmälningar senast 17.09 2011 till Gun Svenlin 045-3520064 eller gun.svenlin@gmail.com

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

Kungsg. 8, EkenäsTfn 019-246 2949

Köpmansg. 4, KarisTfn 019-230 161

Fullständig glasögonserviceÖgonläkartjänster

BESTÄLLNINGSBUSSAR

2 8 7 46

3 7 2 85 1 7

9 66 9 8 2 5

1 3 24 8 92 9 7

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 3256lahjoitukset@cancer.fiwww.cancer.fi

Tryggare kan ingen vara

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

CHARTERBUS

R. LundströmTel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

SENIORDANS

Museet ”Ett Hem”Biskopsgatan 14, 20500 ÅboAlfred och Hélène Jacobssons privathem med samlingarav konst och antikviteter från sekelskiftet 1800–1900.Öppet 2.5–30.9 ti–sö kl.12–15 samt under julhelgen. Enligt överenskommelse även andra tider.Museet tel 020 786 1470, intendent 020 786 1416 etthem@abo.fi http://www.abo.fi/stiftelsen/ett_hem/

Personliga gravstenardirekt frŒn tillverkaren

ingraveringar och restaureringsarbeten• självvattnande blomlådor • bänkskivor • grindstolpar • gångplattor • stenkonst• grindstolpar • gångplattor • stenkonst• grindstolpar • gångplattor • stenkonst

Paul Ström050-4060888

Göran Jåfs050-3521084

www.pgstoneart.com

Nyfiken på

SENIORDANSNu har du chansen att prova på

Lördag 10.9 på Böle uf lokal kl 13.00–17.00

Söndag 11.9 kl 13.0017.00 på Stjärnhallen i Nykarleby

Vi dansar i ring på rad och tillsammansVi bjuder upp till dans!

Dansinstruktör Gun Svenlinverksamhetsledare för Finlands Seniordansförbund

Arrangörer Svenska pensionärsforbundet och Finlands Seniordansförbund

34 – GOD TID 6/2011

SUDOKULÖSNING1 6 2 8 5 7 9 3 4

5 4 8 1 3 9 6 7 2

3 7 9 4 2 6 8 1 5

8 5 4 2 1 3 7 6 9

9 2 3 6 7 5 4 8 1

6 1 7 9 4 8 2 5 3

7 9 1 3 6 4 5 2 8

4 3 5 7 8 2 1 9 6

2 8 6 5 9 1 3 4 7

PÅ SCENEN

– Hela resan blev förstörd för gnällspikarnas skull!Det behövs bara en gnällspik för att hela resan

skall bli fördärvad. I det här fallet handlade det om ett par som lyckades förstöra resan för de övriga i sällskapet, bland dem många pensionärer som hade lagt undan av sina små tillgångar för att göra sitt livs resa.

Resemarodörerna var missnöjda med allting med början från chauffören och reseledaren till medresenärerna. Paret klagade högljutt under den långa bussresan. Bussen hade också något fel. Det var luftkonditioneringen som inte fungerade och så fanns det alltför litet plats för parets vidlyftiga handbagage.

Reseledaren gjorde sitt bästa för att lugna ner gnällspikarna men förgäves. Klagomålen ekade över hela bussen. Ett ögonblick tänkte jag att om jag hade varit kaptenen på skutan dvs. chauffören så hade jag öppnat dörren och slängt ut klagovisorna med deras ”pick och pack”. Jag var tydligen inte ensam om den tanken.

Väl framme vid resmålet var det också fel eftersom det inte såg ut som i broschyren. Hotellet var simpelt och så kunde inte bussen köra till huvud-entrén eftersom den var blockerad av parkerade bilar. Paret var högrött i ansiktet och ursinnigt. Så kom smällarna, utskällningarna som drabbade hela resesällskapet.

Samma visa fortsatte hela veckan. Rummet som paret fick sig tilldelat var alldeles för litet med utsikt mot en vägg. Dessutom var hotellet lyhört. Hotellfrukosten var undermålig och frukostrum-met trångt och fult. När klagomålen och gnället inte bet på medresenärerna började paret högljutt skälla ut varandra.

I resans pris ingick utflykter som paret deltog i. Reseledaren frågade varför gnällspikarna följde med på utfärderna. Svaret blev att paret hade betalat för dem och att allt som ingick i priset självfallet skulle utnyttjas.

När mardrömsveckan började lida mot sitt slut hade paret plötsligt utsett mitt ressällskap och mig till sina hackkycklingar. Aldrig har vi blivit så tillintetgjorda av elaka kommentarer om vårt utseende, våra kläder och vårt beteende. – Bry dig inte om dem, sade mitt ressällskap. De är ju helt från vettet. Försök ignorera dem.

Då rann sinnet på mig. De som känner mig vet att jag är lugn som en filbunke men om jag blir uppretad så blir jag ursinnig. Och vad gjorde jag? Ströp jag marodörerna med gummihandskar?

Jag närmade mig gnällspikarna frimodigt. Det

var under en längre paus i utflykten. Med snäll röst bad jag paret ta plats på en parkbänk med fridfull utsikt över en damm med simmande vita svanar. Jag bjöd paret på mina medhavda chokladkakor. Det var en oväntad handling som ledde till en motreaktion. Chokladen eller var det kanske sva-narna hade en lugnande inverkan. Så frågade jag hustrun och mannen varför ingenting passar dem och varför de måste gnälla över allting?

Svaret och det blev långt. De berättade att de hade valt resan och faktiskt sparat av sina små inkomster för att få resa bort på en vecka. – Fly fältet från de nya grannarna som har flyttat in i den tomma lägenheten i parhuset. Jag fick höra att de nyinflyttade stör dem med högljudd musik som terroriserar dem från morgon till kväll. Att de har försökt tala med grannarna och bett dem dämpa musiken. – Och så är det inte bara grannarna, sade mannen och hustrun med en mun, utan till helgerna kommer en massa lika högljudda gäster som sitter på den lilla gemensamma gården och skriker och skränar och super sig fulla för att sedan urinera på gräslindan. När oljudet har eskalerat mot midnatt har vi ringt polisen som har bett oss tala finska för att sedan uppenbara sig om en halv timme i bästa fall. Skrikhalsarna har haft en man på vakt som har sett till att musiken har tystnat när polisen har anlänt. Den mest nyktra i sällskapet har förklarat för polisen att det är vi som överreagerar.

Efter att ha lyssnat på detta förstod jag att paret var miljöskadat. Jag försökte förklara för dem att de inte skulle låta sin ilska gå ut över de oskyldiga medresenärerna. Det hela slutade i en ömsesidig förståelse. Jag lärde mig att det alltid finns en orsak bakom ett avvikande beteende.

Om God Tids läsare undrar hur det gick sedan så kan jag berätta att vi började brevväxla med var-andra och att det hela slutade lyckligt. Den rätta ägaren till bostaden hade uppenbarat sig en dag mitt i det värsta infernot. Vart de nya grannarna tog vägen förtäljer inte historien. Däremot var friden och lugnet återställt.

BENITA AHLNÄS

Gnällspikar på resa

Skribenten är frilansjournalist

turistguide och bibliotekarie.

Besök oss på www.spfpension.fi

GOD TID 6/2011 – 35

Vinnare i krysset i nr 5/2011Ragnar Backström, KotkaSven Johansson, KarisGita Lindholm, Ekenäs,Karl-Johan och Margareta Löf, JakobstadMary Smolsky, Esbo Vi fick in 216 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 16 september 2011. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

T A N A S T A R E NE N O K A M P E R E NR E L Ä A G Å G A T AO R O R N A K V A N T

U K A S U T T R A A TA L L O R N T E

R A S K Ä G A R EÅ K A R E A N A R K IN A G A J K A N I C KA L A R N A S E F Y R

S M E D I R R I T E R AA L B A N S K T

A N S E N R A D T UT I T R E R A N E S AÄ R A T A N D A D ER O T A T S C R A W L

U T L A K A T E T T L E D R E N E NL E V E O S O P A D A D A N A

H O R I S O N T E NO R T T R A U M A

G L O R VP A N N Å E S K OS K R A T T M Å SA S E T Ä R G I G

M I S S T A G N AA R U N L Y T TL A M A A R E SF D

36 – GOD TID 6/2011

GOD TID

utkommer nästa gång den 30 september. Material till nummer 7/2011 bör finnas på redaktionen senast den 16 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.Utgivningstidtabell för resten av 2011

Utgivningsdag DeadlineNr 7 30.9 16.9Nr 8 4.11 21.10Nr 9 9.12 25.11

Hur ofta får vi inte höra att folk knappast har en aning om vem det är som bor på andra sidan väggen i ett höghus eller nästgårds i det populära egnahemsområdet. När månne det senast har hänt att någon som flyttar in någonstans gör sig bekant med dem som redan bor där? Vem är vem och i så fall varför? Allra minst har man begrepp om vad folk egentligen sysslar med, frånsett gräsklippning eller tavelupphängning eller nattliga fester.

– Vad angår det mig, är ett vanligt svar när sånthär förs på tal.

Ja, vi är naturligtvis allesammans lite olika när det gäller den sociala läggningen, somliga vill känna och veta och andra vill inte. Det är förmodligen den gamla journalisten i mig som gör att jag tycker att man inte ska vara så blyg utan i stället ta reda på. Det är lite ärftligt också, min mamma erkände aldrig att hon var nyfiken, hon var bara vetgirig!

Denna sommar med ofattbara bevis på total av-saknad av respekt för människovärdet har också fört med sig krav på större solidarisk gemenskap och kunskap om varann. Till det räknar jag endel intressanta saker i vår egen privata omgivning. Det handlar om ganska robusta tekniska varia-tioner, en rörsanering av den egna fastighetens avlopp och ett för våra förhållanden enormt nybygge på granntomten. För mig som har tillbringat mitt liv mest bakom en skrivmaskin eller vid ett mötesbord har det varit en ny värld som öppnat sig.

Vad vet en vanlig s.k. manschettproletär om hur det är att vara rörmokare? Det är väl en såndär

som öppnar stanklås med en skiftnyckel och så är allt bra igen? Hos oss vimlade det av välskolade ynglingar med komplicerade maskiner. Ett gam-malt sjuvåningshus är som ett spindelnät av rör i kors och tvärs. Det var analyser och tester och kontroller och det gick undan och det gjordes snyggt. Jag fick respekt för ett nytt obekant yrke.

Samtidigt startade varuhusets storbygge på tomten intill vår, ett projekt som sägs sluta i ett enormt komplex genom två kvarter. Det började med att man har tagit ner hälften av den gamla fastigheten – borr-borrr-borrrr … och det har pågått ett par–tre månader, nu börjar man bädda för utvidgning och återuppbyggnad.

Störande? Jo, förstås på sitt sätt. Men intressant och lärorikt. Ideligen dras jag till balkongen med utsikt över hela härligheten. Och vad ser jag? Väl disciplinerade jobbare, skickliga maskinhante-rare, som inte ryggar för att ibland ta till spaden och ibland till svetslågan. Och över allt två jät-telika drakar, kolossala lyftkranar som efter långa arbetspass, ofta till sena kvällen, lägger sig i kors över himlen och markerar var centrum ligger i det som en gång var den stillsamma skaldestaden.

P-H. NYMAN

Vem är du, vad gör du?PE-HÅ I BACKSPEGELN

�����������������������

�������������������������� ��������� ��� �������������������� ������������������

����� ­���

���� �����

����������������������

���������������� ������������������

��������������������������������������������������������

�� ���������������������������������������������������� ����������

1140,-852,-

615,-

169,-

567,-

Sittriktiga “Assens”

Seniorernas favorit

1196€893€

644€592€

180€

Kanarieöarna – vinter-resenärernas tjära favorit

Tjäreborg har Kanarieöarnas största och mångsidigaste hotellurval. Våra Sunprime Resorts -hotell är till för dig som reser utan barn. På Sunprime Resorts –hotellen är varje dag en paus från vardagen och där är tiden för en gångs skull på din sida. Barn tycker förmodligen att de här är urtråkiga ställen. → tjareborg.fi/sunprime För dig som reser med barn eller barnbarn erbjuder vi våra Sunwing Resort -hotell. På våra Sunwing Resort –hotell har vi anpas-sat allting in i minsta detalj för att hela resesällskapet skall få en så avkopplande och lyckad semester som möjligt. → tjareborg.fi/sunwing

Förutom Gran Canaria, Teneriffa och La Gomera ordnar vi igen resor även till Fuerteventura.

RinG oCh boka 0303 8080. VaR 8.30 – 18. LöR 10 – 14. 8,2 c/samt. + 5,9 c/min. från fast tel. / + 16,9 c/min. från mobiltel. (inkl. moms 23%)

Sunprime riviera Beach SuiteS & Spa •••• 1 v fr. 673,- Avgång från Helsingfors. Möjliga måltider på flyget och hotelltransfer ingår ej i priset.