LEDAREI ledaren konstaterar förbunds­ordförande Ole Norrback att ordförandeskapet i Pio (Pensionärernas intresseorganisation) från årsskiftet kanske är den största utmaningen.

”Som namnet säger är intresse­bevakningen den viktigaste uppgiften. Nästa år är det ju också riksdagsval, och då blir det vår uppgift att ha tydliga och välformulerade åsikter om de viktigaste ärendena, som är aktuella bland pensionärerna.” SIDAN 2

PangSÅNGFesten stämmer uppSvenska pensionärsförbundet lanserar våren 2015 PangSÅNGFest – en samlingspunkt för köraktiva och sångintresserade pensionärer. Preliminärt program finns nu. SIDAN 5

Hissar – nytta och kostnaderMan kan göra det lättare för äldre att bo kvar hemma genom att bygga hissar, reparera bostäder, förbättra tillgängligheten och tryggheten i byggnadsbeståndet och boendemiljön. SIDAN 6

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 6 ● 29.8.2014Årgång 42

Pensionärskörsång som bäst!E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

P a n gSÅNGF e s t

Festerna och resorna har avlöst varandra inom SPF under sommarhalvåret. God Tid innehåller bidrag från många av tillställningarna. Men även massor med tips om kommande begivenheter som till exempel PangSÅNGfesten i februari.

Fester och resor!

2 – GOD TID 6/2014

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare:Berit Dahlin

tfn 020 72 888 12bert.dahlin@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan­ och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare, ombudsmanför Västnyland, Åland, Övriga Finland:

Veronica Biaudettfn 020 72 888 82

veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511­41177

Nordea 157230­395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon­ och besökstid kl. 10–14

Ombudsman:Patrick Ragnäs

tfn 020 72 888 18patrick.ragnas@spfpension.fi

Distriktets bankkonto:

Vasa Andelsbank 567008­55002307Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 ÅboIKT­koordinator, ombudsman för Åboland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör:Katarina Bengs­Westermark

tfn 020 72 888 80katarina.bengs­westermark@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

asa.danielsson@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06­347 0608, fax 06­347 1018

gsm 0500­924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris:1,40 €/spmm, 4­färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359­8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

asa.laukonlinna@spfpension.fi

Tryckeri:Botnia Print, Karleby 2014

Redaktionsråd:Anders G. Lindqvist ordförande,

Maj­Britt Paro, Bertel Widjeskog,Carin Åminne

Som skolorna börjar ett nytt läsår på hösten, startar vi upp verksamheten i pensio-närsförbundet efter en kort sommarpaus. Fram till nästa sommar har vi en ovan-ligt bred verksamhet framför oss. En ständigt växande organisation, som vår, har många, årligen återkommande aktiviteter, men varje år bjuder vi också varandra på någonting nytt.

Pangsångfesten är en av årets nyheter. För första gången inbjuds alla före ningars sångkörer till en gemensam fest, i Esbo den 7–8 februari 2015. Målet är att samla minst 500 glada sångare från så många av våra föreningar som möjligt. De för-eningar, som ännu inte har en egen sångkör, har nu en god anledning att ta kör-sången med i verksamheten. Under de månader, som är kvar till sångfesten, kan det gå att starta körsången och inöva några sånger. Enligt statistiker lever finlands-svenskarna längre, och en orsak sägs vara just körsången. Säkert har själva sången en stor betydelse, men den sociala samvaron under övningarna skapar nya vär-defulla kontakter, som också kan ge en extra guldkant i tillvaron. Vår projektan-svarig och våra ombudsmän kan hjälpa med information och närmare uppgifter.

Vi planerar också för en skrivartävling bland medlemmarna. Erfarenheterna från skrivartävlingen när SPF i Österbotten firade 40 år är goda och kan hjälpa oss med upplägget. Idén är att inspirera våra medlemmar, som ju alla har så breda erfarenheter och mångsidiga upplevelser, att bli flitigare med att teckna ned sina minnen. Tävlingen skall därför också ses som ett sätt att inspirera oss alla, och inte bara dem som deltar i själva tävlingen, att skriva. Vi, som inte tänker tävla, har också mycket att berätta. Om inte genast, så i något skede kommer barnbarn och senare generationer att vara intresserade av det vi upplevt och av våra åsikter och värderingar. För framtida forskning om vår tid skulle sådana nedtecknade personliga minnen kunna få mycket större betydelse än vi just nu tänker oss. Det är dags att sätta sig vid datorn, eller att fatta pennan!

Ordförandeskapet i PIO (Pensionärernas intresseorganisation) från årsskiftet är kanske den största utmaningen. Pio är ju den gemensamma organisationen för sex pensionärsförbund i Finland, och ordförandeskapet roterar mellan förbun-den. Som namnet säger är intressebevakningen den viktigaste uppgiften. Nästa år är det ju också riksdagsval, och då blir det vår uppgift att ha tydliga och väl-formulerade åsikter om de viktigaste ärendena, som är aktuella bland pensionä-rerna. Hit hör naturligtvis förändringarna av social- och hälsovården i vårt land, för att nämna ett exempel. Förslaget, som utarbetats i samarbete mellan nästa alla politiska partier, sänds snart ut för utlåtande. Intressebevakningen lyckas säkert bäst med väl underbyggda förslag och med argument, som är svåra att ifrågasätta. Bland våra medlemmar har vi sakkunniga på nästan alla livet områden. Hittills har vi inte varit tillräckligt bra på att ta tillvara den här sakkunskapen. Avsikten är nu att vi skall ha små arbetsgrupper med sakkunniga, som formulerar de för-slag och åsikter vi vill föra fram till beslutsfattarna. Nästa år har vi alltså ett ansvar av lite större dimension.

Medlemsvärvningen fortsätter som tidigare. Redan under några år har för-bundet haft 20000 medlemmar som mål, och under nästa år har vi möjlighet att nå det målet, nu är vi några hundra ifrån. Antalet är ändå inget självändamål. Medlemskapet i våra föreningar erbjuder möjlighet till många aktiviteter, till social samvaro, trivsel bland intressanta mänskor, och medlemskapet hjälper oss att bryta ensamheten, som är ett växande problem bland pensionärerna. Kort sagt, våra föreningar och vårt förbund kan bidra till mera trivsel och livs-kvalitet. Ett större medlemskap hjälper oss naturligtvis i intressebevakningen, när vi kan tala på mångas vägnar, men framför allt ger medlemskapet mervärde åt våra medlemmar. Därför är det klokt att bli medlem!

OLE NORRBACKförbundsordförande

LEDARE

Mycket på gång

Från den 14 augusti har vi en ny verksam-hetsledare i vårt förbund, Berit Dahlin. Efter tio år som verksamhetsledare har Veronica Fellman sökt sig vidare till nya utmaningar. Tio år som ledande tjänste-man i en stor och växande finlandssvensk organisation är en lång tid, som inte alla når upp till. För en ledande tjänsteman fungerar inte normala arbetstider. Med-lemmar kan ta kontakt när som helst, och när arbetsuppgifterna hopar sig och tidta-beller måste hålla, blir arbetsbördan stor.

Det är förståeligt att Veronica efter tio år vill pröva på någonting nytt. Också i sitt nya jobb kommer hon att arbeta med frågor som berör oss pensionärer. Hen-nes flit, vänlighet och omtanke kommer säkert till god användning i hennes nya arbete. Vi tackar för ett hängivet arbete och önskar framgång i de nya uppgifterna samt allt gott för framtiden.

Berit Dahlin kommer från ett jobb bland unga. I förbundet strävar vi till bredare kontakter mellan generationer-na. Bland annat på det området kan säkert Berits erfarenheter vara till nytta. För-eningarna vill säkert gärna träffa henne så snart som möjligt. Tiden sätter ändå begränsningar för hur snabbt det kan ske. Den nya verksamhetsledaren hop-par dessutom på ett tåg i full fart. Den planerade verksamheten skall fullföljas och nya stora uppgifter väntar. Bland vår övriga personal finns lyckligtvis stor erfa-renhet och vilja till aktivitet.

Vi över 19 000, som är medlemmar, är den viktigaste resursen, och med hela

personalens och den nya verksamhetsleda-rens hjälp skall vi för-söka göra vårt förbund ännu bättre.

Välkommen Berit till en organisation med trivsel, tillväxt, vilja och stor aktivitet!

OLE NORRBACK

TackVeronica, välkommen Berit!

Kommande program3/9 InkluderaFlera, Åbo Se sidan 64/9 InkluderaFlera, Jakobstad Se sidan 69/9 Kurs för smågruppsledare, Karis Se sidan 719/9 Kurs för smågruppsledare, Gamla Vasa Se sidan 75–7/10 IT för Seniorers slutseminarium på Seniorskeppet Se sidan 65/11 Svensk Festdag på G186/11 Kurs för smågruppsledare, Åbo Se sidan 720/11 Höstmöte i Tammerfors Se sidan 37–8/2 2015 PangSÅNGFest, Esbo Se sidan 5

GOD TID 6/2014 – 3

Kommande resor8–15/9 Den gröna ön Irland. FULLBOKAD17/9 Ikalis Badhotell. Se sidan 125–7/10 Seniorskeppet. Se sidan 1328–30/11 Teaterresa till Stockholm med

musikalen Livet är en schlager. Se sidan 13

19–20/12 Mamma Mia! i Helsingfors. 22–28/12 Fira julen i de österrikiska alperna.

Se sidan 12

Planerade resor 2015februari Almuñécar. Se sidan 12mars Almuñécar. Se sidan 12mars Musikalresa med Fantom of the opera

till Tallinnapril Jazzkryssning till Stockholmapril Berlinmaj Kulturresa till Sverige med Bernt

Moreliusjuni Provencejuni Rigaaugusti Bornholmseptember Barcelona och Mallorcaoktober Slovenienoktober Seniorskeppet

Steget från ungdomsverksamhet i Helsingfors till pensionärsförbundet är inte så långt som man skulle kunna tro.

– I arbetet med svenskspråkiga ung-domar i Helsingfors är alla genera-tioner med, säger Berit Dahlin som är SPF:s verksamhetsledare sedan mitten av augusti.

I nuläget satsar hon på att lära känna förbundet: personalen, regi-onerna, föreningarna och medlem-marna.

– Det är ju ett stort och starkt förbund, så det arbetet kommer nog att ta en tid.

Berit inledde sin ”inskolning” redan innan hon tillträdde tjänsten genom att delta i den österbottnis-ka sommarfesten i Forsby.

– Att få träffa 800 medlemmar på en och samma gång var nog den bästa starten jag kunde få på mitt nya arbete.

Många tog tillfället i akt att häl-sa henne välkommen och passade samtidigt på att diskutera pensio-närsfrågor av alla de slag, något som Berit uppskattar.

– Funderar man över något så är det bara att kontakta mig. I smått såväl som stort. Och man får gärna

prata sin egen dialekt, om det känns bekvämare.

Glädjande är att även personer som inte ännu är medlemmar har hört av sig med idéer.

En av förbundets viktigaste upp-gifter är att motverka ensamheten bland medlemmarna, anser Berit. Delaktighet ska prioriteras i verk-samheten. Förbundet borde öka sin synlighet i olika sammanhang, visa upp den kunskap och erfaren-het som föreningarnas medlemmar besitter.

– Vi måste arbeta generationsö-verskridande, något som till exem-pel ”Farfar i skolan” är ett utmärkt exempel på. Säkert finns det intresse och möjligheter att utveckla något motsvarande i andra sammanhang.

Ett utöka samarbetet med övri-ga finlandssvenska organisationer, kommuner och andra intresserade finns med på önskelistan.

– Ensamma är vi var och en kan-ske små aktörer, men tillsammans blir vi stora och starka. Viktigt inte

minst när det gäller finlandssvenska frågor och tillgången på äldreom-sorg och sjukvård på svenska.

För Berit känns det lite som cirkeln är sluten, nu när hon arbetar på pensionärsförbundet:

– Med mina tio år i tidnings-branschen är det trevligt att igen arbeta i en organisation som har en egen tidning. Och lika trevligt är det att träffa gamla arbetskam-rater, som numera är pensionärer och medlemmar i någon av våra föreningar.

Berit ser optimistiskt på det väx-ande pensionärsförbundets fram-tid och hoppas att hennes livserfa-renhet, arbetserfarenhet från olika sorters organisationer och att hon väl känner till de olika delarna av Svenskfinland ska komma väl till pass i arbetet för förbundet.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Årets tema ”Föreningsmedlemmarna i centrum”sammarfattar verkligen målsättningen för förbundets arbete anser nya verksamhetsledaren Berit Dahlin.

VerksamhetsledareBerit Dahlintfn 020 72 888 12bert.dahlin@spfpension.fi

Berit leder verksamheten

KALLELSE TILL HÖSTMÖTET 2014Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdag 20.11.2014 kl. 13.00, restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.

På höstmötet behandlas följande ärenden enligt 10 §:Höstmötet ska

1. välja ordförande och sekreterare för mötet2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat3. utse två protokolljusterare4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade

föreningarnas röstetal5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem

som är i tur att avgå7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare

ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor.8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar9. fastställa medlemsavgifternas storlek10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår11. behandla övriga ärenden.”

Enligt 11 § i förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:Medlemsföreningar med

– högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigaderepresentanter.

Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2013.Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Anmälningar senast 10.11 2014 till Åsa Laukonlinna tfn 020 7288819, asa.laukonlinna@spfpension.fi. Skriftlig kallelse med övrigt material skickas till föreningarna i oktober.

Styrelsen

4 – GOD TID 6/2014

Humor och värme i ForsbyJåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo …

Det är väl det de närmare tusen deltagarna minns av pensionärer-nas sommarfest i Forsby danspavil-jong den 6 augusti. Sommarhettan steg nämligen flera grader då den i Österbotten redan kultförklarade humorgruppen KAJ äntrade scenen för att underhålla publiken.

Citatet ovan är namnet på grup-pens senaste hit, en annan välkänd är ju ”Heimani i skick”. J i KAJ, Jakobb Norrgård, berömde också publiken:

– Det bästa är att få uppträda för pensionärer. He e bara ti ställ sej på scenen, vara ung och duktig, å så får man bulla och stickasock-ona efteråt!

Nåja, visst bjöds det också på annat minnesvärt program! Folktingets ordförande Christina Gestrin pra-tade om dagsaktuella frågor i riks-politiken och kände speciell oro inför Sote-reformen.

Får vi garantier för att service erbjuds på svenska när vård och omsorg nu sätts in i så stora struk-turer? Får vi talan i de beslutande organen, undrade hon.

Hon noterade också att Svensk-finland är så olika – många svensk-språkiga bor i huvudstadsregionen, men man har ändå svårt att få ser-

vice på sitt modersmål. Området är ju så stort befolkningsmässigt, och tvåspråkiga lösningar fungerar inte under sådana omständigheter!

Situationen är en helt annan här i Österbotten, påpekade hon. Under behandlingen i riksdagen hoppades hon också att man får in tydliga skrivningar om svensksprå-kig service. Reformen måste tryg-ga jämlikheten vad gäller möjlig-het att få vård och närvård på eget modersmål.

Skolan är det viktigaste svenska rummet, vi måste bevara autono-min inom utbildningen samtidigt som vi ser positivt på språkbad och på tidigareläggning av språkunder-visning.

Christina Gestrin hoppades på en saklig debatt i riksdagen och att finländarna kunde se svenskan som en bro till övriga Norden och ut i världen.

Hon betonade också vikten av svenskspråkiga organisationer och nätverk. Särskilt betonade hon pen-sionärsförbundets betydelse för den svenska språkgruppen.

SPF är en ovärderlig aktör i Svenskfinland, påpekade hon.

Förbundsordföranden Ole Norr-back kunde också presentera de två senast anställda i förbundet. Verk-samhetsledaren Veronica Fellman har sökt sig till nya utmaningar,

och på plats i Forsby fanns efter-trädaren Berit Dahlin. Hon fick själv presentera sig inför storpu-bliken, likaså God Tids chefredak-tör sedan förra hösten, Katarina Bengs-Westermark.

Regionordföranden Henrik Svarf-var öppnade mötet genom att ägna en av förbundets tillskyndare Elly Sigfrids några minnesord. Han påbjöd också en stunds tystnad för att hedra hennes minne.

Kommundirektör Stefan Svenfors gav en positiv bild av värdkommu-nen Pedersöre.

– Vi trivs bra här i vårt Peder-söre, en kommun i långsam men stabil tillväxt och med en arbetslös-het under tre procent. Kommunen har snart 11 000 invånare och vi har kunnat investera i skolor, daghem och annan viktig service.

I programmet medverkade också den lokala orkestern Sirocco under Kurt Nymans ledning, körer-na Jakobstads damkör och Old-boyskören under Ann-Christin Storranks ledning, medan Mag-nus Silvenius-Öhman ledde all-sången.

Förutom dans gavs också möj-lighet att besöka det restaurerade fäbodstället Fagerbacka i Purmo.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Folktingets ordförande Christina Gestrin höll festtalet och berörde reformer som just nu pågår och som kan äventyra möjligheten till service och delaktighet på eget modersmål.

Allsången ekade starkt i den välfyllda

danspaviljongen. Läget uppe på byns

högsta backe gjorde att sommarhettan dämpades av friska

vindbyar.

• Vad tycker du om sommarfesten?• Hur har sommaren varit?• Vad är viktigaste pensionärsfrågan?

Britta Fagerhed, Larsmo• Trevlig, många bekanta och bra musik.• Riktigt bra, men nästan för varm.• Att sjukvården fungerar bra.

Carita och Christer Bogren, Malax• Riktigt bra. Bra festtal och KAJ är roliga.• Bra, då man inte behöver arbeta i värmen. Vi har varit på en trevlig resa i Insjöfinland.• Att man garanteras hälso- och sjukvård.

Sven Nystén, Korsnäs• Toppen, bra program och mat.• Tämligen bra.• Att man har hälsan.

KLas-Erik Brännkärr, Pedersöre• Allt har funkat bra.• Bra, har varit på en resa till Saima kanal.• Att bibehålla äldre- och sjukvården på nuvarande nivå.

Vägg i vägg med Jan, eller hur var det texten gick? Grabbarna i KAJ har flyt med det mesta just nu, i motsats till den plågade mannen i låten. Mycket publik, ny skiva på gång, sommarens stora favorit, Jåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo och tv­serie under arbete. Och vem vet om de inte blev några yllesockor rikare efter sommarfesten.

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

GOD TID 6/2014 – 5

Uppfyllda mål i VästnylandÅrets sommarfest firades den 6 augusti i Karis på SisuArenan. Trots det varma vädret lockade festen över 400 deltagare från hela Västnyland alltifrån Hangö till Kyrkslätt.

För de lyckade arrangemangen stod Karis och Pojo Pensionärer.

Som konferencier fungerade Gunnar Weckström, pensionerad kyrkoherde från Karis.

Ordförande Tor Wernér hälsa-de gästerna välkomna och berätta-de att de hade fyra mål för festen; locka över 400 deltagare, alla skall se och alla skall höra och alla som uppträder skall ha anknytning till orterna Karis eller Pojo. Genom tre stora videoskärmar kunde alla följa med programmet fastän man satt långt i från scenen. Även de andra målen uppfylldes. Videoskärmarna utnyttjades också under program-met, medan orkestern Hålligång spelade Pojo- och Karisvalsen fick publiken njuta av vackra bilder från orterna.

Festtalare var riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta som inledde med att konstatera att hon också uppfyller ett av kriterierna – hon är uppvuxen i Karis och SisuAre-nan har under flera års tid varit hennes andra hem i handbollssam-manhang. Hon berörde två teman, hälsovården och åldringsvården och de utmaningar kommunerna står inför för att kunna trygga en god och jämställd vård till alla.

Björn Siggberg, andra vice ord-förande i Raseborgs stadsfullmäktige framförde stadens hälsning och beto-nade behovet av gemenskap. Han konstaterade också att antalet pen-sionärer i kommunen kommer att öka vilket är en framtida utmaning.

Ombudsman för Västnyland, Veronica Biaudet talade om talko-

andan och samarbete inom fören-ingarna och konstaterade att evene-mang som detta behövs då det idag finns ett stort behov av samhörighet och att få uppleva någonting posi-tivt tillsammans.

Rosie Westerlund, känd från amatörteaterkretsarna i Västny-land, kåserade och lockade publi-ken till många skratt.

Fanny Hellström ackompanje-rad av Emilia Hoving sjöng sång-er ur musikalerna Sound of music och My fair lady och avslutade med visan Det vackraste.

Catharina Hindrén, ordförande för SPF Västnyland och Ekenäs Pen-sionärer tackade arrangörerna för utmärkta arrangemang.

Ordförande för Pojo pensionä-rer, Eva Lundell, höll slutorden och gav bollen vidare till Österby pensionärer. Festen avslutades med dans till orkestern Hålligång.

Text VERONICA BIAUDET

Foto KARL-EILIF ÅBERG

Riksdagsledamot Maarit Feldt­Ranta

höll festtalet.

Pojo uf:s juniorer uppträdde med folkdans.

PangSÅNGFesten stämmer uppSvenska pensionärsförbundet lanserar våren 2015 PangSÅNGFest – en samlingspunkt för köraktiva och sångintresserade pensionärer.

Satsningen kommer att bygga på tre centrala ämnen: verkstäder, konser-ter och social gemenskap och pågår 7–8 februari i Esbo kulturcentrum. Under sångfesten kommer del-tagare bland annat att ha möjlig-het till att dels själva stå på scen, dels få njuta av att vara publik och även ta del av underbar gemenskap genom allsång. Sångfesten siktar på att samla omkring 500 sångare till en unik upplevelse i sångens och musikens tecken. Anmälningen för de intresserade öppnar i september 2014.

Den kända finlandssvenska kul-turprofilen Georg Dolivo står som satsningens beskyddare. Håkan Wikman, med sin gedigna bak-grund som kördirigent och kul-turell mångsysslare, fungerar som konstnärlig programmakare. Pro-jektkoordinator för satsningen är Kiri Korvenoja, som bland annat ingått i arbetsgruppen för Skolmu-sik 2013. Korvenoja är utbildad kul-turproducent och har flera års erfa-renhet av evenemangsproduktion.

– Det är speciellt roligt att få vara en del av PangSÅNGFest då jag själv har många års bakgrund från körsång, säger Korvenoja. Jag hop-pas att PangSÅNG-Fest kommer att bli ett återkommande inslag som pensi-onärskörer har att se fram emot. Syf-tet med den första PangSÅNGFesten är att samla erfaren-het och kartlägga intresse för eve-nemanget.

PangSÅNGFest välkomnar såväl gamla som nya körer till evene-manget. Saknar din förening pen-sionärskör? Nu är tiden inne att grunda en. Även enskilda sångfåglar är välkomna att delta i PangSÅNG-Fest, att höra till en kör är inte en förutsättning för att få delta. Ett sånghäfte med gemensam reperto-ar kommer att distribueras till alla anmälda deltagare. Eftersom Pang-

SÅNGFesten ordnas under början av år 2015 är det naturligt att ett av huvudtemana bör vara Sibelius 150.

– Vår nationaltonsättare fyller 150 år och det innebär att Pang-SÅNGFesten kommer att vara bland de första att hinna fira denna

musikens gigant, säger konstnärli-ga ledaren Håkan Wikman. Som ypperlig kontrast till allvaret och res-ningen i Sibelius’ musik har vi valt att också fira en till karaktären helt annorlunda musik-

profils jubileum, nämligen Carl Michael Bellman som fyller 275 år nästa år. Det kommer självfallet också att ingå all upptänklig bekant och slitstark körmusik på reperto-aren men dessa två motpoler hop-pas vi ska kunna bidra till att skapa starka upplevelser och tankar kring musik och musicerande.

Festens uppträdande artister kommer också med sina nationel-la och internationella meriter att bidra till att sätta en guldkant på PangSÅNGFesten. Korvenoja hop-

pas att den gemensamma repertoa-ren skall sprida förväntan inför det kommande evenemanget.

– Genom att körerna redan under hösten tar in PangSÅNG-Fest-repertoaren blir sångfesten så mycket mera än ett två-dagars evenemang: det blir en helhet som sprids över hela året och kulminerar i själva PangSÅNGFesten i februa-ri, säger Korvenoja.

Det detaljerade programmet för PangSÅNGFest kan man läsa på evenemangets hemsida www.pangsangfest.fi.

Projektkoordinator nås per tele-fon på +358 (0)40 578 3207, samt per e-post på kiri.korvenoja@spfpension.fi

Pensionärskörsång som bäst!E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

P a n gSÅNGF e s t

PangSÅNGFest preliminärt programLördag 7.2.2015

Kl. 09.45 Välkommen & Uppsjungning

Kl. 10 Konsert: Välkomstceremoni

Kl. 11 Övning av allsånger

Kl. 12 Lunch

Kl. 14 Inspirationspass

1. Anti Aging för rösten–konsten att behålla sin röst hela livet Elisabeth Bengtson­Opitz

2. Livsglädje – musik för äldre Noomi Elfving och Maria Kaivonen

3. Scenisk kör och körvisualisering Lina Teir

4. Sibelius 150 år Jan Granberg

Kl. 16 Kaffepaus

Kl. 16.30 Konsert: Körkavalkad

Kl. 18.00 Fritid

Kl. 19.00 Konsert: Bellman – Åu nåu!

Kl. 21.15 Cocktailparty

Söndag 8.2.2015

Kl. 10 Uppsjungning och övning

Kl. 12 Lunch

Kl. 14 FestkonsertKiri Korvenoja, projektkoordinator för PangSÅNGFest

6 – GOD TID 6/2014

Hissar – nytta och kostnaderMan kan göra det lättare för äldre att bo kvar hemma genom att bygga hissar, reparera bostäder, förbättra tillgängligheten och tryggheten i byggnadsbeståndet och boendemiljön.

Det finns statlig finansiering i form av hisstöd, understöd för reparation av äldre och handikappade perso-ners bostäder samt som finansiering för utveckling av bostadsområden.

Målet för installation av hissar i hisslösa hus är 500 per år i Fin-land. Man kalkylerar med att det är möjligt att förlänga en äldre per-sons möjligheter att bo kvar i sitt hem med i medeltal 7,8 år om hiss är tillgänglig.

Kostnaderna för installation av hiss i ett gammalt hus är i snitt 200 000 euro per hiss. Staten stöd-jer denna verksamhet med att ersät-ta 50 procent av kostnaderna. De kommunala andelarna varierar, exempelvis Helsingfors tillskjuter ytterligare 10 procent.

Intresset för att installera hissar har under de senaste åren väckts på ett positivt sätt. Helsingfors stad har visat vägen bland annat genom en hissombudsman, Simo Merilä, som har jobbat med frågan i många år. Andra större städer kör nu in på samma spår. Inom de närmas-te åren kommer man att bygga 250 hissar och det bedöms inte som ore-alistiskt att uppnå målet 500 inom några år.

Samhällsnyttan för investeringar i hissar är stor. Kostnaderna för ser-viceboende och institutionsvård är 40 000–100 000 euro per klient per år. Om det i en trappa bor två per-soner, vars hemmaboende kan för-längas med sju år innebär det att kostnaderna för hissen återbetalas inom två–tre år.

Intresset för hissar har vak-nat inom bostadsaktiebolag och möjligheterna till kostnadsfördel-ningsprinciperna har gjort besluts-fattandet enklare. Bostadsaktiebo-lagslagen möjliggör nu att man enklare än tidigare kan gå in för andra kostnadsfördelningsprin-ciper, som innebär kostnad per våningskvadratmeter. Fördelnings-nyckel på 10 procent för första, 20 procent för andra, 30 procent för

tredje och 40 procent för fjärde är ett exempel på hur man nu kan för-dela kostnaderna så att det bättre motsvarar nyttan. Ett ekonomiskt lockbete är också att en hiss vanli-gen ökar bostadens värde.

Den nya kostnadsfördelningen för invånarna i kombination med ett statligt och vanligen kommu-nalt bidrag gör att kostnaderna för invånarna är överkomliga. Ansla-get för byggande av hissar är nu 21 miljoner euro vilket räcker för att finansiera de cirka 150 som byggs i dagens läge. Däremot finns det pla-ner på att det statliga anslaget sänks i framtiden, hur mycket är tillsvi-dare inte fastställt. Antalet hissan-sökningar har varit färre än vän-tat. De kommunala andelarna har också diskuterats. Snabba beslut om hissbyggen är därför en trumf i dessa sammanhang.

För närvarande gäller att om inves-teringskostnaderna är 200 000 euro per hiss i Helsingfors innebär detta en kostnad på netto 80 000 euro. Om det i en trappa finns fyra bostäder om 75 kvadratmeter per våning, innebär detta att bostä-derna i fjärde våningen betalar 106 euro per kvadratmeter (totalt cir-ka 8 000 euro), tredje våningen 80 euro per kvadratmeter (totalt cir-ka 6 000 euro), andra våningen 53 euro per kvadratmeter (totalt cirka 4 000 euro) och första våningen 27 euro per kvadratmeter (totalt cirka 2 000 euro). Utslaget på 10 års låne-amortering får fjärde våningen ett kapitalvederlag på cirka 1 euro per kvadratmeter.

För att få bidrag till hissinstalle-ring krävs en husplanering, vanligen av en arkitekt, och ett godkänt majo-ritetsbeslut av bolagsstämman samt god dokumentation av beslut och kostnader. Själva installeringen behö-ver inte ta så lång tid, när själva hiss-utrymmet är färdigt byggt kan hissen installeras på rentav 10–12 timmar.

Text ROLF ERIKSSON

och VERONICA FELLMAN

IT FÖR SENIORER ARRANGERARSLUTSEMINARIUM 5–7 OKTOBERSEMINARIET ARRANGERAS OMBORD PÅ SENIORSKEPPET

Utbildning för handledare och medborgarinstitutens seniordatalärare.

Under kryssningen presenteras ÅRETS IT-PENSIONÄR.

Seminariet arrangeras i samarbete med Inkludera Flera.

Begränsat antal platser. Sista anmälningsdag 2/9.

Anmälan och information: IT-projektkoordinator Mona Lehtonen,mona.lehtonen@spfpension.fi eller tfn 0207288816.

Kom ihåg IT-

seminariet på

Seniorskeppet!

ÖPPNA DÖRREN TILL DEN DIGITALA VARDAGEN!Finland håller i snabb takt på att digitaliseras. Allt fler tjänster flyttar över till nätet. Detta ökar tillgängligheten och medborgarnas insyn.

Det är viktigt att alla har samma möjligheter att delta i och utnyttja den digitala vardagens möjligheter. Statistiken visar att våra äldsta medborgare fortfarande är de som är minst digitala.

Nätverket InkluderaFlera erbjuder en möjlighet för pensionärsföreningar, servicehem, bibliotek, kommuner, arbetar­ och medborgarinstitut och tredje sektorn att tillsammans göra nätet tillgängligt för alla.

Nätverket samordnar information om utbudet av senior­data­kurser, erbjuder fortbildning (åt bland annat handledare) och samlar upp idéer och förslag på hur vi alla kan samverka.

Nätverket inbjuder nu alla intresserade till öppna diskussionsträffar om hur vi kan samarbeta och vilka behov som finns.

Anna Forsman och Johanna Nordmyr från Institutet för Hälsa och Välfärd presenterar sitt forskningsprojekt kring äldre och digital inklusion

TRÄFF 4: ÅBO 3 SEPTEMBER KL. 12, ÅBO ARBIS

TRÄFF 5: JAKOBSTAD 4 SEPTEMBER KL. 12, PÅ CAMPUS ALLEGRO

Vi bjuder på kaffe, semlor och bulla, så vi behöver veta hur många som kommer.

Anmäl ditt intresse till johanni.larjanko@bildningsalliansen. fi

Sista anmälningsdag för träffen i Åbo är 30/8, och för träffen i Jakobstad 1/9.

Johanni LarjankoKoordinator

Bostadspension är temat för höstens första SeniorträffSamrådet i SPF Helsingfors startar nu sin åttonde årgång av Seniorträff på Café Esplanad, som ordnas den första tisdagen varje månad som en svensk träffpunkt “mitti stan”. En gäst står varje gång för ett program,

berättande eller musikaliskt, och Gunvor Backmans goda laxsop-pa eller kaffe med örfil ger lekam-lig spis.

Gäst vid höstens första träff är Mar-

tina Lindholm från Hypoteksför-eningen i Finland. Hon berättar om bostadspension som ett sätt för pensionärer att med sin ägobostad som pant ge sin kanske otillräck-liga pension ett tillskott eller få en

extra liten guldkant i pensionärs-tillvaron.

Höstens första träff är tisdagen den 2 september klockan 14 på Café Esplanad, Norra Esplanadgatan 37.

Text och foto MAJ-BRITT PARO Martina Lindholm

GOD TID 6/2014 – 7

Smågruppsledare hallå!Inspirationsdag för dig som leder grupper arrangeras i Åbo den 6 november kl. 9.00–15.00.

Vi jobbar hela dagen med ledarskap, gruppdynamik, kommunikation och samarbete på olika sätt.

Välkommen med och låt dig bli inspirerad att leda gruppverksamhet! Kursen lämpar sig också för dej som vill börja leda en grupp.

Kursledare: Tove Hagström, FM, grundutbildad psykodramatiker

Anmälningar till ombudsman Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi, eller 020 72 88 816 senast 27.10.

Vem blir Årets pensionär 2014?Förbundet utser Årets pensionär för tredje gången på höstmötet 20.11.2014. Till Årets pensionär väljs en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär.Till Årets pensionär 2013 korades Börje Paro från Korsholm.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Veronica Biaudet,Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingforseller veronica.biaudet@spfpension.fi senast 31.10.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärs­förbundet.

Förbundets produkterBordsstandar med SPF:s logo 50 euroSPF-pinsar 6 euroDatorns ABC–Grundkurs i datoranvändning 5 euroTips och råd om IT för pensionärsföreningar avgiftsfriHandbok för medlemsrekrytering avgiftsfriSvenska pensionärsförbundet, kontaktuppgifter, uppdaterade 22.8.2014, avgiftsfriPentago-spel 30 euroSångboken ”Sånger för alla” av Ann­Mari Häggman och Nina Stendahl, Vasa 2007, ISSN 1237­475X, publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. 30 euro

Produkterna kan avhämtas på något av förbundets kanslier. Anmäl gärna i förväg när ni önskar avhämta materialet samt i hur många exemplar. Portoavgift tillkommer vid postning.För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna,e­post asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020­728 8819 på förbundets Helsingforskansli. Mer information finns också på webbplatsenwww.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/varubestallning/

God Tid som PDFDu som medlem har möjlighet att få God Tid som PDF, om du vill ha det för att kunna läsa God Tid digitalt.

I motsats till vad som är fallet då man läser God Tid via förbundets hemsida så behöver man inte ha tillgång till internet då man läser en PDF.

Meddela chefredaktören på

katarina.bengs­westermark@spfpension.fi

om du önskar få God Tid som PDF.

LEDAREI ledaren reflekterar förbunds­ordförande Ole Norrback över vår fokusering på det materiella och vår förväntan om en ständig tillväxt i vår egen ekonomi.

”Till en viss gräns går livskvalitet och materiell välfärd hand i hand. Om pengarna inte räcker till det nödvändiga för dagen, kan inte livskvaliteten vara god. Enligt flera undersökningar uppger cirka 80 procent av pensionärerna att de är rätt nöjda eller mycket nöjda med sin livssituation.” SIDAN 2

E-post – lika säkert som att skicka vykort?Eric Jansson tar upp frågan om e­posten och dess säkerhet. Eller kanske rättare sagt avsaknaden av säkerhet. Han avråder absolut ingen från att använda e­post, men det är viktigt att vara medveten om hur e­posten fungerar. SIDAN 7

Fester och förtjänstteckenDet har jubilerats från nord till syd den senaste tiden.

Och ett antal förtjänsttecken har delats ut till aktiva medlemmar. SIDORNA 8–10, 24–25

Yrkesakademin sätter färg på Seniorernas friskvårdsdag. Blivande frisörerna Isabelle Svenn och Eleonora Walderman har fullt upp med att lacka naglar. Tillströmningen av kunder var så stor att man fick utöka behandlingsplatserna rejält, berättar frisörlärare Johanna Nykamb

Friskvård drar i ÖsterbottenSeniorernas friskvårdsdag i Botnia ­hallen lockade stora mängder besökare även detta år. Provtagningar och skönhetsbehandlingar var de stora dragplåstren. SIDAN 9

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 8 8.11.2013Årgång 41

Supertrion Siv Malmkvist, Ann-Louise Hanson och Towa Carson fick hela Senior-skeppet att sjunga, jubla och applådera när de radade upp gamla godingar. Men allra populärast var damernas variant av Eric Saades Popular: Pensionär. Läs mer på sidan 18.

Vilken final det blev på Seniorskeppet. Ann­Louise Hansons, Towa Carsons och Siv Malmkvists energi fick SPF­publiken att koka.Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

För jag är pensionär

Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Kurs för smågruppsledare i ÖsterbottenFör såväl aktiva och som blivande smågruppsledare. Kursen tar bland annat upp gruppdynamik, ansvarsfrågor och hur man leder äldre.

Endagskurs tisdagen den 9.9 på Yrkesakademins enhet i Gamla Vasa, Campus Kungsgården, adress Kungsgårdsvägen 30. Kursen innehåller både föreläsningar och mera praktiska övningar.

Föreningarna har möjlighet att skicka högst fyra personer per förening till kursen, som är avgiftsfri.

Kursen genomförs i samarbete med SFV­Bildning och som föreläsare har vidtalats Ann­Sofie Backgren och Stefan Andersson från SFV­Bildning.

Förhandsanmälning till kursen bör göras senast måndag 1.9, helst per e-post, till ombudsman Patrick Ragnäs, patrick.ragnas@spfpension.fi eller 020 72 88 818.

Kurs för smågruppsledare inom SPF VästnylandSe hit alla som är intresserade av att börja leda en smågrupp inom pensionärsföreningen eller ni som redan leder en grupp.

Förbundet ordnar en kursdag fredag 19.9 kl. 10–15.30 på Västra Nylands folkhögskola, Pumpviken 3 i Karis.

Vi jobbar hela dagen med ledarskap, gruppdynamik, kommunikation och samarbete.

Kursledare är Ann­Sofi Backgren och Stefan Andersson från SFV­Bildning.

Kom med och träffa andra gruppledare, diskutera och få nyttig information.

Anmälningar till SPF, Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

Skön men skör-kurs i Norrvalla och Lehmiranta Förbundet ordnar två kurser under hösten för att förebygga osteoporos (benskörhet).Kursen ger deltagarna beredskap att fungera som ”motionskompis” eller dra en motionsgrupp inom föreningen med fokus på benstommen.

Höstens kurser:

Nybörjarkurs 18-19.10 på Norrvalla, kurspris 25 €.

Fortsättningskurs 24-26.10 på Lehmiranta, kurspris 40 €

I priset ingår kurs, logi, måltider och kursbok.

Kursen annonserades tidigare till våren men flyttades till hösten.

Om du är intresserad kontakta Veronica Biaudet tfn 020 7288 882 veronica.biaudet@spfpension.fi. Vi har ett begränsat antal lediga platser kvar.

Kurserna ordnas i samarbete med Eläkeliitto och Luustoliitto.

Samrådet i SPF Helsingfors

Oktober-seminariethålls fredagen den 10 oktober kl.14.00 i Folkhälsans seniorhus, Mannerheimvägen 97, föreläsningssalen

”Ljus i tunneln”Päivi Storgård berättar om att leva med bipolär sjukdom

Nikolai Kovanko underhåller med svenska visor och ryska romanser

Kaffeservering

Inträde: 5 euro

Välkomna!

Medlems­förmånerVIKING LINE

Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm­ och Helsingfors–Tallinn­rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo­rutten.spfpension.fi/medlemmar/formaner/viking_line/

TALLINK/SILJA LINE

Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One­medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå.spfpension.fi/medlemmar/formaner/tallink_silja/

8 – GOD TID 6/2014

Tove Jansson-jubileum med Tarja HalonenNär borgåborna brinner för något så sker det med besked. Ingen mindre än president Tarja Halonen hade bjudits in till det litterära seminariet i Borgå, med Paola Dadda, Henrika Nordin och Sabine Forsblom från anrika Borgå folkakademi som arrangörer.

Seminariet var en hyllning till 100-årsjubilerande Tove Jansson. Även om jubilaren hade gått ur tiden år 2001 var hon i högsta grad närvarande, likt Chagalls ängel svä-vande i rymden där himmel möter hav. Havet och existensen var också temata för seminariet över mottot ”Allting är mycket osäkert och det är just det som lugnar mig”. Syn-nerligen aktuellt i dessa tider, kon-staterades på många håll bland de närvarande.

Seminariet inleddes med en båt-färd för inbjudna gäster till Tove Janssons Klovharun i det yttersta havsbandet i Pellinge. Båten med president Tarja Halonen kunde inte landa på grund av att det hade blåst upp till storm. Kaptenens ord är lag, lär presidenten ha yttrat även om följebåtarna trotsade stormen. Presidenten fick i stället träffa Gre-ta Gustafsson i Eidisviken. Hon är med sina 92 år en av de äldsta invå-narna i Pellinge. Under många år hyrde Tove Janssons familj in sig hos Albin och Greta Gustafsson och mellan dem uppstod en vän-skap som varade livet ut. Greta Gustafssons barnbarn Kim Gus-tafsson har i sommar satt upp en kritikerrosad pjäs om Tove Jansson och hennes livskamrat som utspelas i Eidisviken.

Dagen därpå, den 8 augusti, var Tove Janssons födelsedag som självfallet skulle firas med Borgå-mått. Biljettkön till Dragonrege-mentet vid Borgå åstrand ringlade sig lång. Terttu Gustafsson, mor till Kim Gustafsson, pensionerad bibliotekschef i Borgå sålde biljet-ter biträdd av producenten Paola Dadda vars telefon gick het.

Presidenten Tarja Halonen inledde seminariet med filosofis-ka betraktelser över Tove Jansson som konstnär och författare. Hon avslöjade att hon och hennes man, Pentti Arajärvi på det första stats-besöket till Sverige hade blivit kalla-de för Muminmamman respektive -pappan. Kanske var det presiden-tens handväska som gav associa-tioner. För att ytterligare förstärka intrycket av Muminmamma fick presidenten ett rödrandigt förklä-de, sytt av Monica Rosendahl, som uppskattades av Tarja Halo-nens breda leende att döma.

Presidenten kom in på ämnet minoriteter i ett konstaterande om att de flesta människor hör till någon minoritet. Under seminari-ets gång penetrerades Tove Janssons sexuella läggning. Tarja Halonen konstaterade att Tuulikki Pietilä var den som Tove Jansson kunde

leva med i ett jämställt förhållande. Klokt sagt, var en kommentar som hördes från publiken.

Birgitta Ulfsson, vän under ett halvt sekel med jubilaren, konstaterade att det mest besynnerliga är jubi-leer.

– Tove gäckar oss, kommente-rade hon innan hon tog itu med att tolka Vem ska trösta knyttet på sitt oefterhärmliga sätt till musik av Lowe Pettersson. Birgitta pekade på den gränslösa humorn hos Tove med en slutvinjett att om världen går under och någonting ska spa-ras så är det Vem ska trösta knyttet.

Medan kvicksilvret kröp upp till oanade höjder och båtar tuf-fade förbi längs Borgå år försökte publiken vifta med programbladen likt solfjädrar för att få litet sval-ka. En paneldiskussion följde över ämnet Havet under ledning av Mia Österlund. I panelen satt bland andra Tove Jansson-forskaren Boel Westin och Monika Fagerholm. Det gavs få möjligheter för publi-ken att komma till tals på grund av det välmatade programmet. Men här lyckades islänningen Bor-gar Gardarsson, numera bosatt i Borgå och en översättare från Polen få muntur. Borgar erkände att han har respekt för havet. Hans farfar drunknade, år 1925, på grund av ett kraftigt oväder utanför Islands kust. Den polska översättaren sade sig ha svårigheter med att finna ord på polska för havet som i olika skep-nader är ett genomgående tema hos Tove Jansson.

Havet och existensen var semi-narierubrikerna som följdes upp ytterligare i en diskussion om exis-tentialismen hos Tove Jansson under ledning av Kim Gustafsson som i sommar har satt upp en pjäs om Tove Jansson och Tuulikki Pie-tilä i sina hemkvarter Eidisviken i Pellinge.

Seminariet som pågick hela lörda-gen kröntes av en middag. Följande dag blev det fortsättning på Kultur-huset Grand. Serietecknaren och illustratören Filippa Hella berät-tade om hur det hela började med en elefant. Bibliotekarien och för-fattaren Annika Sandelin talade om Filifjonkan, den kulturälskande pedanten. Intressanta anföranden med många igenkänningsfaktorer hos publiken. Som socker på bott-nen följde en litterär performance med trion Annika Sandelin, Stel-la Parland och Linda Bondestam. Suveränt, fartfyllt och roligt, var de entusiastiska publikkommentarer-na. Många hoppades på repriser i andra sammanhang. Bland kom-mentarerna fanns också en oro för den dag då Birgitta Ulfsson kanske inte längre finns. Då är återväxten tryggad.

Text och foto BENITA AHLNÄS

Bilder ur Toves livI samband med det internationella litteraturseminariet i Borgå öppnades fotoutställningen Bilder ur Tove Janssons liv på Kulturhuset Grand. Det är en unik bilddokumentation av yrkesfotograferna Per Olov Jansson och Carl Gustaf Hagström.

Per Olov Jansson, Toves sex år yng-re bror och den enda kvarlevande i syskonskaran, höll ett gripande öppningstal. Hans önskan var att få uppleva sin systers 100-årsjubi-leum. Både hon och brodern Lasse Jansson gick ur tiden år 2001.

Per Olov Jansson svarar för bild-dokumentationen från sin systers tidigare år medan Carl Gustaf Hagströms bilder är från en sena-re period. Fotografierna ger stäm-ningar bland annat från Toves ateljé i Helsingfors och Klovharun i Pel-linge.

Per Olov har som yrkesfotograf främst koncentrerat sig på indu-stri- och reklambilder. Privat har han förevigat skärgårdsmiljöer. Carl Gustaf Hagström har foto-graferat för bland annat för New Yorks Times och Dagens Nyheter.

Han har gjort reportage från Euro-pa, Mellanöstern och Ryssland.

Per Olov Janssons och Carl Gus-taf Hagströms fotografier har visats i Mellaneuropa. I London var det vernissage på Bilder ur Tove Jans-sons liv i mitten av juli på Institute of Contemporary Art. Expon kom-mer även att turnera i Estland, S:t Peterburg och Trondheim.

Utställningen Bilder ur Tove Jans-sons liv visas på Kulturhuset Grand i Borgå vid Biskopsgatan 28 till den 30 september. Därifrån fortsätter utställningen till Luckorna i Hel-singfors 3–20 oktober, Kyrkslätt 23 oktober–3 november, Raseborg 6–23 november och Kimito 26 november–6 december.

Mera information finns på www.luckan.fi.

Text och foto BENITA AHLNÄS

Från vernissagen på Luckan i Kulturhuset Grand i Borgå den 10 augusti. Per Olov Jansson, till vänster och Carl Gustaf Hagström vid en bildsvit från Klovharun. För Per Olov Jansson var det viktigt att få uppleva sin systers 100­års jubileum. Han berättade att Tove och bror Lars kom in på sjukhus samma dag år 2001. Lars levde bara två dagar medan Tove gick ur tiden elva månader senare. Nu är Per Olov den enda kvarvarande av de tre syskonen.

Det rödrandiga förklädet föll ”Muminmamman” i smaken. Monica Rosendahl som har sytt förklädet är nöjd med sitt arbete. Till höger rektor Henrika Nordin, en av arrangörerna för litteraturseminariet.

Skriv i höst!Längtar du efter att sätta ord till pappers? Söker du en grupp av likasinnade som tycker om att läsa och skriva? Eller vill du pröva på att uttrycka dig i bild, form och färg?

Vi hjälper varann att hitta vår skaparlust.

Under hösten 2014 ordnar Folkhögskolan Axxell följande kortkurser.

Lust att skriva och skapa. En inspirationskurs i ord och bild i samarbete med Svenska pensionärsförbundet.Kursdatum: 29–30.9 och 20–21.10 (må–tis) kl. 9.30–16. Kursledare: bildkonstnär Marina Ciglar och skrivkurslärare Åsa Stenvall­Albjerg.Kursplats: Axxell Överby i Esbo (Inspektorsgränd 3).

Kom igång och skriv! Inspirationskurs för nybörjare.Kursdatum: 16–17.10 och 6–7.11 (to–fre) kl. 9.30–16.Kursledare: Åsa Stenvall­AlbjergKursplats: G 18, Georgsgatan 18, Helsingfors. Läs mera om kurserna och ansök om plats på www.axxell.fi/folkhogskolan. För närmare information kontakta kursledaren, e-post: asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0447397722.

GOD TID 6/2014 – 9

Om globaliseringRedan i början av 1930-talet lär man ha talat om globalisering, men först nu på senare tid har det blivit ett begrepp som flitigt odlas i debatten. Glo-balisering kan beskrivas så att vår världsbild i såväl ekonomiska som kulturella och politiska samman-hang har vidgats och fördjupats samtidigt som olika former för internationellt samarbete fått allt större betydelse.

På ett mera vardagsnära plan kan man möta glo-baliseringen i olika sammanhang. Ett bra exempel dök upp häromdagen. Jag hade köpt en förpackning med färgpennor åt ett barnbarn, som gärna tecknade och ritade. Med förpackningen följde en motsvarig-het till det som i medicinska sammanhang brukar kallas bipacksedel. Den innehöll korta texter på 32 olika språk, varav fem var sådana som använde (för mig) helt obegripliga bokstäver/skrivtecken.

Om man betänker att det finns åtminstone 3 000 språk i världen så var ju detta inte så överväldigan-de. Men det gav i varje fall mig en stark känsla av – globalisering.

I första hand slog det mig att detta var en massiv översättarprestation, där någon form för internatio-nella kontakter rimligtvis kan ha behövts. Vidare var det uppenbart att det handlade om en produkt med spridning runt om i världen, alltså en verklig globaliseringsartikel. Och för det tredje kunde man – om man så vill – se för sig hur denna i och för sig ganska blygsamma pryl kunde göra det möjligt för något litet barn att sitta och färglägga sina egenhän-diga alster lika väl i Polen eller Kroatien som i Japan eller Indonesien. Världen krympte på något sätt.

Sålunda kan en infotext, där 32 språk samsas på en dubbelsidig A4, ge en för-nimmelse av gemenskap och mellanfolkliga kon-takter, alltså just av globa-lisering. Vilket vi behöver mer än någonsin

ANDERS G. LINDQVIST

UPPSNAPPAT

Minnet och hjärnans välmående kan stödas

MINNESTRÄNING I VÖRÅ, HARRSTRÖM och

MALAX Under minnesträningen tränar vi och friskar upp minnet med roliga olika övningar och uppgifter. Minnesträningen passar alla som är

intresserade av att sköta om sitt minne. Träffarna hålls en gång i månaden.

Minnesträning i VöråTorsdag 4.9, 2.10, 6.11 och 4.12 kl 13.30-15.00 Röda byn,

Veteranvägen 4, Vörå Minnesträning i Harrström

Måndag 8.9, 6.10, 10.11 och 8.12 kl 13.30-15.00 Andelsbanken, Gamla Strandv 195, Harrström

Minnesträning i MalaxTisdag 9.9, 7.10, 11.11 och 9.12 kl 13.30-15.00 Allaktivitetshuset,

Kvarnv 5B, ÖverMalaxPersonlig anmälan till

gruppledaren Anette Wollsten-Håkans tfn. 044-7272486Minnesträningen ordnas av Österbottens Minneslots.

www.muistiminne.fi

LL-CENTERL Ä T T L Ä S T P Å S V E N S K A I F I N L A N D

Gillar du att läsa? Då kanske du vill hjälpa dem som har svårigheter med läsning p.g.a. en minnessjukdom eller utvecklingsstörning? Vi erbjuder två kurser på svenska i Helsingfors i höst.

Kurs för frivilliga högläsare För dig som vill hjälpa med läsning på ett äldreboende. 17.9, 24.9 och 19.11 kl. 17–20Kursen ordnas i samarbete med Folkhälsan och är gratis. Anmälningar senast 12.9.

LäsombudskursFör personal inom omsorgen1.10 och 26.11 kl. 8.30–15.30Kursen ordnas i samarbete med Fortbild-ningscentrum Prakticum och kostar 150 €. Anmälningar senast 17.9.

Mera information och anmälningar: Johanna von Rutenberg 0400 716 078 johanna.rutenberg@fduv.fi

ll-center.fi/lasombud

Svenskfinland berättar – utveckla din berättelseFör att utforska berättelsernas värld ordnas i höst inspirationskvällar för berättarintresserade. Kvällarna är öppna för alla intresserade.

ÅbolandOnsdag 17.9, Sagalund i KimitoOnsdag 24.9, Björkfeldtska huset i PargasMåndag 29.9, färjstugan i Åbo i samarbete med Åbosamfundet

NylandTorsdag 25.9, Luckan i KarisOnsdag 1.10, G 18 i HelsingforsTorsdag 2.10, Kulturhuset Grand i samarbete med Luckan i Borgå

ÖsterbottenMåndag 29.9, stadsbiblioteket i Karleby i samarbete med Luckan i KarlebyTisdag 7.10, Café Jungman i Kristinestad i samarbete med Luckan i SydösterbottenTorsdag 9.10, Loftet i Vasa

Inspiratörer är Mariella Linden, Ann­Sofi Backgren, Gunhild Berger och Yvonne Hoffman.

Projektet är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund, SFV Bildning och KulturÖsterbotten Söfuk med stöd av Svenska Kulturfonden.

Anmälan riktas till SFV Bildning, senast två vardagar före kvällen,

www.sfvbildning.fi/evenemang.

För mera information, kontakta Lena Långbacka (Åboland och Nyland) 044­544 3348, lena.langbacka@sydkusten.fi, Vivan Lygdbäck (Österbotten) 050­553 4051, vivan.lygdback@kulturosterbotten.fi eller Ann­Sofi Backgren (SFV Bildning), 050­522 2642, ann­sofi.backgren@sfv.fi.

10 – GOD TID 6/2014

Hur avskärma sol och insyn?Med tanke på den gångna varma sommaren och den kommande mörka vintern kan vi gärna repe-tera några regler för hur man avskärmar fönster och balkongdörrar hemma. Vid avskärmningen kan vi nyttja några enkla fysikaliska grundregler.

Den första regeln handlar om hur solljuset reflekteras eller absorberas. Silverblanka, vita och ljusa ytor reflekterar en stor del av infallande sol-ljus och annat ljus, och det kan vi konstatera genom att känna på ytorna. De blir inte just varma trots solljuset. Är ytorna däremot skrovliga och mörka, absorberar de en större del av ljuset och blir därför varma. Också det märker vi om vi känner på ytorna. Hållbarheten hos målade träkonstruktioner även-tyras av betydande temperaturskillnader, och det är därför bäst att fönstren åtminstone utvändigt är målade i ljusa kulörer.

Den andra grundregeln handlar om vår syn-förmåga. En stor andel ljusa ytor i vårt synfält gör att pupillerna i våra ögon blir mindre, och då har vi svårare att uppfatta detaljer i de mörka partierna av synfältet. Modern teater använder ofta transparenta vita ridåer, och då beror publi-kens synbild helt på hur belysningen avvägs och riktas. Om belysningen kommer från publikens håll, är det svårt att se det som finns bakom den transparenta ridån. Om ljuset faller huvudsakligen på scenen bakom ridån, kan vi däremot urskilja det som finns på scenen. Grundregeln kan tilläm-pas också på gardiner av storetyp: om det är ljust utomhus förhindrar de insyn, men då dagsljuset

minskar och den artificiella belysningen inomhus kopplas på blir insynen rätt obegränsad.

Rullgardiner är den bästa lösningen för att avskärma sol och insyn genom våra fönster. Alla rullgardiner bör ha en vit yta mot omgivningen, men beroende på beho-vet av mörkläggning kan rullgardinens inre yta vara mer eller mindre mörk. Samma regler gäller också för persienner, men på grund av möjligheterna att ställa in lamellernas vinkel är det bäst att persiennernas lamel-ler är vita på både övre och undre sidan. Vita persien-ner minskar absorptionen av solvärme sommartid samt värmeutstrålningen vintertid. Svarta persienner före-kommer tyvärr på sina ställen och fungerar sommartid som värmeelement. Persienner i olika kulörer förekom-mer undantagsvis, och de kan ge en störande färgnyans inomhus åt allt som vi ser eller exempelvis fotograferar.

Med anknytning till ovanstående kan vi dra slut-satser om hur persiennerna lämpligen kan ställas in. Om vi tittar ut genom fönstren och persiennernas lameller ser ut som mörka linjer ovanpå vår bild av landskapet, är insynen under kontroll och vår möjlig-

het att se landskapet lika-så tryggad. Om däremot lamellerna verkar vita emot en mörkare land-skapsbild, är insynen i vår bostad troligen avse-värd och vår egen bild av landskapet otydlig.BENGT-VILHELM LEVÓN

BOENDE

HEM NÄSTAN PÅ TORGET

stoRALÅNGGAtAN 51, 65100 VAsA

Asunto Oy Vaasan Julia - Bostads Ab Vasa Julia

M² FP. FR. SKF.P.FR. 1R+ku 30,0 55 065 144 000 1R+sk 32,5 49 654 146 000 2R+ku+b 40,0 54 420 173 0002R+ku 41,0-46,5 64 456 186 0002R+sk 42,0 51 491 176 0002R+k 45,0-45,5 64 116 199 0003R+k+b 63,0-77,0 63 237 250 0004R+k+b 89,0-103,0 68 231 338 000

LEMMINKÄINEN HUS AB, OLYMPIAGATAN 16, 65100 VASATEL 02071 58300, ASUNTOMYYNTI.VAASA@LEMMINKAINEN.COM

ETT NYTT BOSTADS- OBJEKT TILL

VASA

Trivsamma Villa Ensi Havsgatan 23 A, Eira

En unik aktielägenhet i servicehus Villa Ensi, belägen i ansedda gamla Eira. Denna tvårumslägenhet har ett eget badrum, kokvrå samt två takterasser med hinderfri havsutsikt. Villa Ensi erbjuder tjänster av hög kvalitet. Fp. 545.000 €

Alexander Wilhelmsson, AFM tel. 040 589 8248, alexander.wilhelmsson@crape.fi

Crape Oy LKV MELKÖGATAN 14, 00210 HelsinGFORSGEORGSGATAN 8-10, 00120 HELSINGFORS

(09) 668 710www.crape.fi

GOD TID 6/2014 – 11

Augustsons drygt 300 hjälpresor för folk i nödInspirerad av en puff i Åbo Underrättelser i början av maj, som berättade att man i Korpo i Åbolands skärgård samlade in förnödenheter till syriska flyktingar, kontaktade jag vårt lands mesta nödhjälpare Kalle Augustson.

Han berättade,att han i början av som-maren var på väg via Turkiet med vad han via insamlingar kunde få tag i. Spe-ciellt behövdes sjukvårdsartiklar,men också annat som kunde göra livet för de krigsdrabbade mänskorna en smu-la lättare.

Kalle Augustson har i sin bok Möten med Ondska och God-het, som utkom för drygt ett år sen berättat om sina många strapatsrika färder, om mänskor som velat hjäl-pa men också om många korrum-perade, som sett en chans att få in pengar i egna fickor vid till exempel gränsöverskridningar och i kontak-ter med myndigheter. Augustson är vida känd i Europa som den som inte betalar svart. Jag var oerhört fascinerad av boken.

I flyktinglägren är de sanitära för-hållandena dåliga och därför vil-le Kalle Augustson till de syriska flyktingarna ha med så mycket som möjligt av sjukvårdsartiklar. Jag kontaktade chefsläkaren Reijo Grönfors vid Åbolands sjukhus och han lovade hjälpa.Sjukhusets per-sonalchef Ann-Sofie Silvennoinen satte fart på personalen och när Kal-

le Augustson med sin skåpbil med släp i slutet av maj körde in på går-den till Åbolands sjukhus fanns där massor av saker. Stora svarta säckar med kläder, husgeråd,sängkläder och handdukar lassades i bilen.

Lådor med sjukvårdsmaterial, sängar i olika storlekar,toaletthinkar, en rullstol, pallar och ett badkar för små barn lyftes upp på dragkärran.

Kalle själv dirigerade med van hand och sjukhusets personal var med och bar . I lådorna fanns bland annat katetrar, sjukvårds material och handskar – en del saker som inte längre används när vårdmeto-derna ändrat,men fullt användbara!

Kalle Augustson hade kontaktat Borgå sjukhus och fick med sig en massa behövliga saker också därifrån.

Jag ringde en leksaksaffär i Åbo och därifrån kom Sabrina Casa-grande med två lådor – den ena med mjukisdjur och den andra med speI. Att få ett mjukisdjur eller ett roligt spel kan för en kort stund ge en känsla av trygghet och avkopp-ling åt ett litet barn i flyktinglägret!

– Jag börjar trappa ner lite, säger Kal-le när jag ringer,men ännu finns det mycket på gång för honom. Just

nu ömmar han för lilla synskadade Susanna , som tack vare ÅU-läsare opererades med en ny metod i Tysk-land och delvis fick synen på det ena ögat. Hennes liv blev efter operationen oerhört rikare och nu skulle hon behö-va eftervård. Till den behövspengar. Susanna vill studera och utbilda sig och en kurs i bland annat engelska för synskadade startar i hennes hem-stad och den kursen kostar en hel del.

Om någon vänlig själ vill bidra, går det bra att ringa Kalle August-son (040-0215587) eller kontakta honom via karl.aug@hotmail.com för vidare information.

Åbo svenska pensionärsklubb sam-lade under en kaffepaus in pengar vid en fredagsträff .Om många sät-ter en liten slant i insamlingsbössan blir det en del pengar; att transpor-

tera saker i en långt radare kostar och pengarna gör det möjligt för Kalle Augustson att köra till hjälp-behövande. Själv satsar han oerhört mycket. I höst i november kommer Augustson till Åbo och berättar om sina färder på en pensionärssamling och med sig har han sin fantastiska bok som han säljer!

Text CARIN ÅMINNE

Foto CARINA HOLM /ÅU

Kalle Augustson – med ryggen vänd mot kameran dirigerar – vi andra hjälper till.

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIKBouppteckningar, arvskiften,

testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking

Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313*

Vasa, tfn 010 247 5185**Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Vill du engagera dig för en bättre värld? Prenumerera då gratis på

tidningen MissionTidningen Mission utkommer fyra gånger per år och innehåller intressanta nyheter om Finska Missions-sällskapets arbete i närmare 30 olika länder. Tillsammans kan vi göra gott.

Beställ tidningen på:

www.finskamissionssallskapet.fi/tidning eller tfn 020 7127266

Vi hjälper dig i livets alla skeden!* Gåvobrev * Äktenskapsförord* Testamenten * Bouppteckningar* Arvskiften * Rättegångar mm.

Vicehäradshövding Filip MarkelinBrändövägen 4, gatunivå, 00570 HelsingforsTel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Svenska hörselförbundet rf ordnar kursverksamhet under hösten 2014:

Kurs i tecken som stöd Tidpunkt: 27 – 28.9.2014Plats: Hotell Victoria, TammerforsMålgrupp: hörselskadade och deras anhörigaAnmälan: några lediga platser kvar, senast 5.9.Pris: 30€ (inkl. kost, logi och program)

Hörsel och motivationTidpunkt: 29 – 31.10.2014Plats: Kaisankoti, EsboMålgrupp: personer med hörselskada som önskar öva upp ett nytt förhållningssätt till sociala situationerAnmälan: senast 10 september Pris: 60€ (inkl. kost, logi och program)

TinnituskursTidpunkt: 20 – 22.11.2014Plats: Hotell Victoria, Tammerfors Målgrupp: Personer med tinnitusAnmälan: senast 20 september Pris: 60€ (inkl. kost, logi och program)

Svenska hörselförbundet rf Georgsgatan 18, 00120 Helsingforswww.horsel.fi, Tfn 09 663 392, annika.barlund@horsel.fi

12 – GOD TID 6/2014

Kom med och upplev julmarknaden i Lübeck. Vi åker med Finnlines fartyg till Travemünde. Från Travemünde åker vi med egen buss till Lübeck där vi bekantar oss med den vackra Hansastaden och besöker julmarknaden. Det finns också tid för shopping.

Reseprogram6.12 Avgång från Nordsjö hamn i Helsingfors kl. 17.30. Busstransport till hamnen från Kiasma. Middag

ombord.7.12 Brunch och middag ombord. Båten anländer kl. 21 till Travemünde, övernattning ombord8.12 Frukost ombord. Guiden möter i hamnen kl. 9. Avfärd till Lübeck. Guidning i Hansastaden och

julmarknaden runt St. Mariekyrkan och rådhuset. Lunch och tid för shopping. Besök i CITTI Markt där det finns över 80 000 produkter. Fartyget avgår kl. 23.

9.12 Brunch och middag ombord10.12 Frukost. Ankomst till Nordsjö hamn kl. 8. Busstransport till Kiasma.

Pris: 490 € i dubbelhytt, 535 € i enkelhytt. I priset ingår båtresa med 3 x middag, 3 x bruncher och två frukostar samt lunch i Lübeck.

SPF reseledare med på resan.

Anmälningar: Catharina Hindrén tfn 050-328 1209, catharina@hindren.fi

IKALIS BADHOTELL 17.9Regionens höstresa går till Ikalis Badhotell onsdagen 17 september.

Gästtalare i år är kommissarie Kjell Nylund från Polisyrkeshögskolan i Tammerfors som talar bland annat om säkerhet för seniorer i dagens samhälle.

Pris för resan: 60 euro/person

I priset ingår busstransport, lunch, kaffe, program och dans eller guidad rundtur i Ikalistrakten.

Anmäl dig till din egen förening innan den 5.9.

ALMUÑÉCAR, AVRESA 12.2 OCH 12.3Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4­stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari och mars är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco­dans.

I priset ingår:Reguljärflyg med Norwegian, Helsingfors–Malaga tur/returTransfer från Malagas flygplats till Almuñécar tur/returÖvernattningar på 4­stjärniga hotellet Bahia AlmuñécarFrukost­ och middagsbuffé alla dagar på orten + 1 lunch1 utflykt exklusive entré

Kristina Saari, reseledare SPF Österbotten följer med från Jakobstad. Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien.

Avresa 12.2 17 dgr. Pris 1 130 € del i dubbelrumAvresa 12.3 17 dgr. Pris 1 130 € del i dubbelrumAvresa 12.3 25 dgr. Pris 1 480 € del i dubbelrum(Priserna gäller från Helsingfors, gemensam transport ordnas från Österbotten vilket tillkommer.)Enkelrumstillägg 17 € per dygn

Tilläggsuppgifter fås av Kristina Saari tfn 050 5814856.

Anmälan görs till SPF kansliet i Vasa tfn 020 7288818, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Ikalis BadhotellAlmuñécar, Spanien

RES MED SPF

Kom med och upplev julstämning, god mat och vackra vyer i Kaprun. Vi bor fem nätter i Kaprun på Hotel Vier Jahreszeiten**** och en natt i Wien på Hotel Ananas****

Plock ur programmet:Julmarknad i Zell am See och KaprunÅktur med ångloksdrivet tåg i vinterlandskapJulmässa i Kapruns kyrka och julafton på hotelletTraditionell Christbaumtauchen vid Zeller SeeGalamiddag på juldagenBesök i närbyarnaWienerkonsert i Kursalon (ingår ej i priset)Promenad i Wien

Pris (minst 20 resenärer) från Helsingfors 1 745 €, från Vasa 1 830 €Enkelrumstillägg 156 €

I priset ingår: Flyg Helsingfors–München/Wien–Helsingfors med Finnair FlyBe, anslutningsflyg från och till Vasa, busstransfer, halvpension, julmiddag med drycker, eftermiddagstilltugg på hotellet, användning av hotellets spa- och bastuavdelning, julprogram och utflykter i Kaprun, lokala turistskatter.

Resan är inte anpassad för rörelsehindrade.

Mera information på http://spfpension.fi/kalender/resor/

Reseledare från SPF och Lindell Travel.

Anmälningar och förfrågningar till Henrik Svarfvar, tfn 050 69341.

Fira julen i de österrikiska alperna 22–28.12

LTM/Uwe Freitag

Julmarknadsresa till Lübeck 6–10.12

www.ot-resor.fiTel. 06- 318 4000

OT-resor 2014Ännu hinner du med!

KuV

i 360

3/00

/MjM

v, S

MA

L 21

495

Se flera resmål på vår hemsida!

Piemonte - ”Landet vid Alpernas fot” 10-15.10.

Berlin 16-21.10.Istanbul 8-13.11.

Rundresa i Norra Thailand 15-29.11.

VeckoslutsresorTallinn 17-19.10., 5-7.12.

Riga 15-19.10. Stockholm 3-5.10., 24-26.10.,

5-7.12.

Hälsoresor till PärnuResor varje månad

under höstenHöstens avgångar: 20.9., 12.10., 15.10. (kort resa), 6.11. (lång resa), 29.11.

Närpes tel 06-2243350

www.lindatours.com

Resebyrå

PARTOURSPargas, 0440 524911partours@parnet.fi

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

2-8.11.2014 529€

BUSS-BÅT-HELPENSION-LÄKARBESÖK + 6 DAGARS

BEHANDLINGSPAKET

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT

O.S.V.TERVIS HAR SERVICE ÄVEN

PÅ SVENSKA

GOD TID 6/2014 – 13

Teaterresatill Stockholm 28–30.11 med

musikalen Livet är en schlagerMusikalen är skriven av Jonas Gardell som tillsammans med Fredrik Kämpe har skrivit en rad nya underbara låter. Livet är en schlager är berättelsen om en människa som som håller på att vinna hela världen men förlora sin själ då hon blir uttagen till Melodifestivalens stora final men allt är inte riktigt som det ser ut. I rollerna ser vi Helen Sjöholm, Peter Jöback, Jonas Helgesson, Johan Glans, Måns Möller m. fl.

Reseprogram

28.11 kl. 17.30 avfärd med Viking Gabriella från Helsingfors till Stockholm, middag i Food Garden

29.11 kl. 10 ankomst till Stockholm. Julmarknad i Gamla Stan eller på Skansen.kl. 15 musikalen Livet är en schlager på CirkusAvfärd kl. 20 med Viking Amorella till Åbo. Middag i Food Garden

30.11 kl. 7.35 ankomst till Åbo. Busstransport till Helsingfors centrum

Pris: 320 € i dubbel A­hytt. Tillägg för enkelhytt 80 €. I priset ingår båtresor, sjöfrukost och middagar ombord, teaterbiljett, busstransport i Stockholm och från Åbo till Helsingfors.

Anmälningar och förfrågningar:Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi

RES MED SPF

Vi kryssar från Helsingfors till Stockholm med Silja Serenade 5–7.10. Det blir musikalisk underhållning, författarbesök med Lars Sund som är bokaktuell i höst, seniordans, make up-skola, smycketillverkning, bingo, champagnetasting *), datarådgivning, utfärder i Stockholm *) och mycket mera.

Pris/person i dubbelhyttPromenade-hytt 225 €Seaside-hytt 230 €B-hytt 195 €

*) debiteras skilt

Samtidigt ordnas ett IT-seminarium i samarbete med Inkludera Flera –projektet.

Bokningar och förfrågningar:Friman resor, tfn 019 248 1004, info@frimanresor.fi

Seniorskeppet 5–7.10

Följ med på SPF:s underhållande Seniorkryssning!

Allt detta ingår i prisetDel i hyttVälkomstdrink2 x buffetmiddag med öl och vin2 x kaffebuffet2 x frukostAll SPF:s underhållning och program ombord samt fartygets eget program.

Författaren Lars Sund

Vi kryssar från Helsingfors till Stockholm med Silja Serenade 5–7.10. Det blir musikalisk underhållning, författarbesök med Lars Sund som är bokaktuell i höst, seniordans, make up-skola, smycketillverkning, bingo, champagnetasting *), datarådgivning, utfärder i Stockholm *) och mycket mera.

Pris/person i dubbelhyttPromenade-hytt 225 €Seaside-hytt 230 €B-hytt 195 €

*) debiteras skilt

Samtidigt ordnas ett IT-seminarium i samarbete med Inkludera Flera –projektet.

Bokningar och förfrågningar:Friman resor, tfn 019 248 1004, info@frimanresor.fi

Seniorskeppet 5–7.10

Följ med på SPF:s underhållande Seniorkryssning!

Allt detta ingår i prisetDel i hyttVälkomstdrink2 x buffetmiddag med öl och vin2 x kaffebuffet2 x frukostAll SPF:s underhållning och program ombord samt fartygets eget program.

Författaren Lars Sund

För den musikaliska underhållningen står Trio Saludo och Vörå Spelmansklubb.

IS TravelIngves & Svanbäck

Vasa 020 7434 520Närpes 020 7434 530

Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

Minnen - Upplevelser - Resor

Nu reser vi tillsammans!

Fr.o.m. 1.8.2014 är Ingves Resor och Svanbäcks Bussar ett gemensamt bolag – resorna fortsätter som tidigare:

Chicago-New York 2-13.10*2 fascinerande storstäder

Portugal och södra Spanien 15-23.10*Härlig kust – god mat – fina upplevelser!

3 veckor i Almuñécar, Spanien 1-21.11*Costa Tropical på spanska solkusten

En dag i Stockholm med ’Kom igen Charlie!’ på Oscarsteatern 14-16.11Shopping på Gekås i Ullared 20-23.11

Julshow på Grand Hotel, Stockholm 4-7.12Skansens julmarknad och Stockholm 4-7.12

Se mer info på vår hemsida!

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

14 – GOD TID 6/2014

Mat med historiaSlaget vid Oravais den 14 september 1808 fick avgörande betydelse för kriget och för den östra rikshalvan, Finland.

Slagfältet är numera odlad och bör-dig åker, men ett ståtligt monu-ment vittnar om händelserna för drygt 200 år sedan. En bit bakom monumentet finns sedan mitten av 1990-talet Furirbostället, och sedan fyra år restaurangen Ädelbragd. Detta har gett nytt liv åt slagfältet och dess historia.

Oravais historiska förening har utvecklat Furirbostället, och just nu färdigställs en nygammal byggnad till på samma gårdstun.

– Huset har flyttats från Karvat, samma by där också Furirbostället stod, berättar projektchef Lilian Pettersson-Smeds. Detta hus blir helt vinterbonat med bergsvärme och skall bli ett allaktivitetshus för historiska föreningen.

– Fyra olika EU-projekt pågår på platsen. Förutom investeringspro-jektet också utvecklings- och till-gänglighetsprojekt. Dessutom ingår ett projekt att bygag upp en verk-samhet i det nya huset, berättar hon.

Kenny Sundqvist fungerar som krö-gare på området. Framför allt före-står han restaurangen, men bidrar också med aktiviteter och tidsresor. Hans idé är att koppla ihop mat, kultur och den historia platsen för-knippas med.

– Alla tycker om mat, alla tycker inte om historia. Men genom att koppla ihop mat och historia ska-par vi förhoppningsvis bryggor som leder till ökat historieintresse. Det behövs inte mer än en citronskiva

eller en oliv på tallriken så kommer man in på 1700-talets matkultur!

Kenny Sundqvist har i samråd med experten på mathistoria Kris-tina Steen utvecklat menyer som ger såväl smak- som historieupple-velser. Favoriter har med tiden bli-vit rökt får med kardemummapo-tatis, rödbetsplättar och kalvdans.

Men så enkelt som en gurksallad kan påminna om mammas ättik-gurka!

– Vi är måna om att bjuda på kvalitet. Det får gärna vara lokalt producerade, ekologiska råvaror. Vi köper hela får av en lokal ekolo-gisk bonde, och vi samarbetar med ett lokalt rökeri. Vi dukar med 1700-talsporslin, och fårskinnsfäl-lar på stolarna ger skön känsla.

– En specialitet som vi prövar för andra året är en gustaviansk afton dit vi välkomnar gäster som gärna får vara uppklädda i tidsenliga klä-der. Vi har Bellman på plats, och gästerna får uppleva en soldat-mönstring från 1700-talet och äta helgrillat får. Österbottens Rege-mente består ju att ett 40-tal män i tidsenlig mundering, berättar Ken-ny Sundqvist. Gustaviansk afton ordnas den 13 september.

Hela slagfältet skall få förbätt-rad tillgänglighet och informativa tavlor. Kombinerat med moderna appar i mobilerna skall besökarna få mångsidig information om händel-serna den 14 september 1808.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Återkommer till AlmuñécarRedan första gången Kristina Saari besökte Almuñécar i Spanien, vintern 2002, slogs hon av hur perfekt platsen skulle passa som semesterort för pensionärer.

– Sol, inte för varmt utan runt 18 grader och en fantastisk blomster-prakt, säger Kristina. Och så slipper man ifrån halkan och snön hemma.

Ytterligare besök i Almuñécar gjorde henne ännu mer övertygad.

Tio år senare, som medlem i den österbottniska resekommit-tén, plockade hon fram idén och resor till Almuñécar har nu ord-nats både 2013 och 2014. Kristina har varit med som SPF:s reseledare och Göran Sundqvist har fungerat som reseledare och guide i Spanien.

Säsongen 2015 ordnas två resor, en med avgång i februari och en med

avgång i mars. Februariresan är 17 dagar och i mars kan man välja mel-lan att stanna 17 eller 25 dagar.

– Den längre resan i mars sträck-er sig in i påsken, vilket kan vara intressant. Eftersom Spanien är ett katolskt land så ser påskfiran-det annorlunda ut än här hemma. Processioner med helgonbilder och mycket musik bjuds det på.

På resmålet kan man välja om man har eget program på dagar-na eller om man deltar i någon av de utflykter som ordnas. (Utflyk-terna bokas och betalas på plats i Almuñécar.) Två fasta punkter har dock allas dagsprogram: frukos-ten och buffémiddagen som äts på hotellet.

– Vi sitter tillsammans vid lång-bord och äter. Man har inga bestäm-da platser utan sätter sig ner där det finns plats. Alla lär känna varandra ganska snabbt på det sättet.

Kvällarna innehåller ofta dans, musik och sång.

En av de flitiga sångarna är Lea Sandås, som sjunger i tre olika körer hemma. Tillsammans med Christina Nybäck deltog hon i den senaste resan och de planerar att åka igen i vinter. Båda tycker att man blir mycket piggare med ett soligt avbrott i vintermörkret och att det är trevligt att man får lära känna nya människor.

Vad det är som lockar dem till-baka till Almuñécar?

– Naturen, mandelträden som blommar och all annan blomster-prakt, säger Lea.

– Allt är så bra planerat och fungerar utan problem. Man kan bara slappna av, njuta och känna ”Nu är vi gäster”, säger Christina.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

För mer information kontakta Kristina Saari på telefonnummer 050 5814856.

Mamsell Suvi Mäntylä dukar upp till 1700­talsmåltid, assisterad av kocken Kenny Sundqvist.

Bara glada miner när Lea Sandås, Christina Nybäck och Kristina Saari diskuterar Almuñécarminnen och ­planer.

GOD TID 6/2014 – 15

”Claras gäng” såg Nabucco i NyslottSamrådets traditionella resa till Nyslott i Clara von Bonsdorffs regi blev som vanligt en stor upp-levelse för ett sextiotal operavän-ner, inte minst tack vare högklas-sigt gästspel av den berömda Welsh National Opera.Föreställningen av Verdis Nabucco den 31 juli bjöd på hetta och en kort åskskur i Olofsborg, men till exem-pel Maria Söderström från Borgå och Eva-Stina Berglund från Esbo lät sig inte störas, utan njöt inten-sivt av Mary Elisabeth Williams suveräna sång och en gripande Fångarnas kör. Däremot var de inte särskilt förtjusta i att kostymering-en ersatts av vanlig modern klädsel. Systrarna var första gången med på Samrådets operaresa och fick defi-nitivt mersmak. Också medresenä-rerna var hörbart nöjda.

Kruununpuisto på naturskö-na Punkaharju bjöd på nattkvar-ter. Claras favorithotell i Nyslotts studentbostäder var i år fullsatt av den över 200 man starka walesiska truppen. Goda luncher ingick som vanligt i programmet, det alltid uppskattade Lemin särä i Lemi på uppvägen och ett rikligt ”Sapuska-pöytä” på Anttolanhovi utanför St Michel på hemvägen. Därtill gjor-des inför hemfärden en sightsee-ingtur med båten Ieva i det vackra insjölandskapet kring Nyslott.

(MBP)

Resa till Tartu 2.6 – 6.6 2014Det var en skara på 50 stycken glada och nöjda pensionärer, som äntrade Viking XPRS i Tallinn för hemfärd efter en välorganiserad resa till Tartu och övriga områden i östra Estland.

Resan, arrangerad av SPF i samråd med Porvoo Tours, var i alla avse-enden välplanerad och genom-fördes på bästa tänkbara sätt. Vår utmärkta guide, Inge Raie, som mötte oss i hamnen i Tallinn, var med oss under hela resan och berät-tade initierat om alla de platser, som vi besökte. Samtidigt gav hon oss en inblick i Estlands mångskiftan-de historia. Det var nyttig informa-tion om ett land, som ligger så nära, men ändå inte till alla delar är så välbekant.

Våra utflykter var både välvalda och mycket intressanta. Vår första utflykt gick till sjön Peipus. Ryss-land och Estland delar på sjön. Gränsen mellan länderna går näm-ligen mitt i sjön. Det verkligt intres-santa under den här utflykten var de byar vid Peipussjön som bebos av de gammaltroende. De kom till sydöstra Estland på 1600-talet då de av religiösa skäl utsattes för förföl-jelse i Ryssland. I dag finns det i Est-land elva församlingar med gam-maltroende. Antalet medlemmar uppskattas till 15 000.

De gammaltroende har i alla tider fått sin utkomst av framför allt lökodling, men också av fiske och byggnadsarbete. Problemet i dag är att deras ättlingar, dagens unga

generation, inte i lika hög grad som tidigare, är villiga att accepte-ra gamla traditioner utan väljer att flytta bort.

Dagens utflykt avslutades med ett besök i Alatskivi slott, där vi fick en god lunch. Slottet är en av många herrgårdar som i tiderna ägdes och förvaltades av balttyska adelsfamiljer. Efter det estniska fri-hetskriget 1918–1920 nationalisera-des alla herrgårdar och ägarna flyt-tade till Tyskland. Det gjorde också ägarna till Alatskivi, familjen von Nolcken, som tog med sig all lös-egendom som till exempel värde-fulla möbler och tavlor. Efter en mycket omvälvande historia och ägarbyten övergick slottet i kom-munens ägo och är i dag pietetsfullt renoverat. En strid ström av besö-kare, kommunala pengar och EU-bidrag bekostar underhållet.

Den andra utflyktsdagen ägna-des Tartu. Det blev en intressant och givande sightseeing med buss. Den här gången hade vi en finsk-språkig guide, som kunnigt och livfullt berättade om staden Tartus växlingsrika historia. Under andra världskriget förstördes 65 procent av byggnaderna i Tartu. I dag är Tartu en vacker stad med ståtliga

byggnader och ovanligt många par-ker och andra grönområden. Sta-tyerna och minnesmärkena i par-kerna gav oss en bild av att staden varit hemort för många kulturper-sonligheter.

Vad gäller invånarna kunde vi konstatera att inslaget av unga människor är mycket stort. Det beror givetvis på att Tartu är en universitetsstad med ett berömt universitet grundat år 1632 av den svenske kungen Gustav II Adolf. Idag har universitetet 20 000 stu-derande. Också andra läroinrätt-ningar i staden drar till sig ungdo-mar från hela landet.

Ett intressant inslag under sight-seeingturen var en avstickare till Soppstaden, en stadsdel byggd på 1800-talet. Stadsdelens namn kom-mer sig av att invånarna försörjde sig på grönsaksodling. Alla gator är uppkallade efter olika grönsaker och rotfrukter. Andra sevärdheter i Tartu är Rådhusplatsen med floden Emäjogi framför torget och Toome-mägi (katedralsberget) bakom. En turistattraktion är fontänen De kys-sande studenterna. Den intressanta turen avslutades med en vandring i Tartu Botaniska trädgård.

Den sista utflykten gick till Otepää, som ligger i sydöstra Estland. Sta-den lever på turism, speciellt vin-tertid, eftersom det i Otepää med omnejd finns snö i genomsnitt 110 dagar per år. Vi fick också bekan-ta oss med hoppbacken i Otepää

och med hiss ta oss högst upp och därifrån beundra den vackra utsik-ten. På väg till Otepää hann vi också med ett besök i en gammal vattenkvarn Hellenurme Vesive-ski med en mer än hundraårig his-toria. Där fick vi bekanta oss med användningen av gamla maskiner och med gamla arbetsmetoder. Vi fick följa med vetekornets väg fram till malet mjöl.

Vägen till Otepää gick genom ett kuperat landskap omgivet av försommargrönska. Det var en natur som skilde sig från de omgiv-ningar vi upplevt tidigare. På vägen hem åt vi lunch på Leigo turistgård, som ägs av en mycket företagsam man, Tonu Tamm, som lyckats med konststycket att skapa 14 sjö-ar runt sina ägor! På en liten ö i en av sjöarna har han byggt en musik-estrad för årligen återkommande mycket populära konserter.

Under varje bussresa svarade vår kunniga guide beredvilligt på alla de frågor som de vetgiriga resenä-rerna ställde. Angående sociala frå-gor fick vi veta att antalet pensionä-rer ökar medan nativiteten är alltför låg. Enligt guiden har det växande antalet häckande storkar inte lyck-ats lösa problemet! Vi kunde själ-va konstatera att det fanns gott om storkbon längs vägarna. En annan fråga, som togs upp, var frågan om förhållandet mellan ryssar och ester. Enligt guiden är förhållandet täm-ligen välfungerande så länge man undviker eldfängda diskussions-ämnen.

Den sista resdagen var vikt för fritt program i Tallinn. Vädret var gan-ska bra och det fanns gott om tid för strövtåg och museibesök.

Ett varmt tack vill jag rikta till vår kunniga guide Inge Raie, vår sympatiska reseledare Bengt Andergård och vår skickliga chauf-för, Hans Lindfors, som lotsade oss vant och elegant på raka och min-dre raka vägar.

Tack också till alla pigga och trevliga medresenärer.

Text DORIS NYMAN

Foto BENGT ANDERGÅRD

Systrarna Eva­Stina Berglund och Maria Söderström njöt storligen av både Nabucco och båtfärden.

Clara von Bonsdorff tar igen sig efter en torgrond där hattar och hallon hade åtgång. Observera Claras vackra vita Mamma Mia­hatt.

Tartu Botaniska trädgård

Korsholm på bredden och längdenDet är en bra idé att turista i närområdet. Det anser Lise West och Elin Backman från Smedsby, två av sextio deltagare på årets upplaga av Känn ditt Korsholm.

Byarna som presenterades den-na gång var Vikby, Tölby och Solf. Efter att de sista resenärerna plockats upp i Helsingby bar det av på småvägar. Genom skog och över åkrar. Arealen som avverkades under dagen var inte enorm, men kilometrarna blev många.

Börje Paro, Henrik Svarfvar, Erik Westerlund och Folke Smeds guidade i sina egna hemknutar, så lokalkännedomen var garanterad.

Varje byggnad, fält och vägkrök

är fylld med berättelser om såväl nutid som gångna tider. Historier om ristningar i en sten, gjorda till minne av de barn som omkom i eldsvådan efter ett blixtnedslag och om färder med häst och kärra för att hämta föremål till Gunnar Rosen-holms samling, som så småningom blev museet Stundars.

Vid kaffepausen i Tölby hem-bygdslokal berättade Kjell-Erik Backman engagerat om Tölbys his-toria, som innehåller allt från fångar

dödade av kosacker till tidiga vat-tenledningar tillverkade av trä.

Och om alltid när det finns både Solf- och Tölbybor på samma stäl-le så kunde man inte låta bli att ge varandra lite gliringar. Men bara i all vänskaplighet, förstås.

Allvarligare muller hördes dock utifrån när sommarens första åsk-storm drog in över Tölby, med omkullblåsta träd och nedslitna flaggor som följ. Den planerade, avlutande svängen till Bolot regna-de bort, eftersom de enorma mäng-derna vatten som föll gick hårt åt grusvägarna.

Känn ditt Korsholm är en popu-

lär aktivitet som snabbt blir full-bokad, konstaterar Henrik Svarfvar från arrangörsföreningen Kors-holms pensionärsförening:

– Trots att bussen rymmer 60 personer hade vi många på kölistan.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Lise West och Elin Backman trivdes.

16 – GOD TID 6/2014

26-30.9 Kulturresa till Rom, 4.10 Musikal "The Last 5 Years" på Åbo Svenska

Teater. 25-27.10 Evita på Göta Lejon i Stockholm med

Charlotte Perrelli i huvudrollen1-2.11 Hotellkryssning till Tallinn, möjlighet att se

"Fantomen på Operan"2-8.11 Spavecka på Fra Mare i Hapsal14-16.11 Kom igen Charlie! med bl.a Robert

Gustafsson och Suzanne Reuter4-7.12 Julmarknaderna i Trier och Luxemburg10.1 & 14.2 Mamma Mia! på Svenska Teatern

några platser kvar!

Anmälningar senast 10.9

Resor

frimanresor.fiSandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004Tel Ekenäs 019 - 248 1090info@frimanresor.fi

FJÄLLGÅRDEN MED FULL SERVICEinfo@raitismaja.fiwww.raitismaja.fi

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12. 2014 i Äkäslompolo. Logi i 2-personers rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag. Pris: 540 euro per person inkl. transporter och helpension.

Bokning och frågor: 06-3180 900 eller 0400 126 830

Julresa till Lappland

Ruskaresa 19 - 23 september

Fjällresor i 25 år

Start från Vasa kl 9.00. Bussen går norrut med påstigning längs riksväg 8. Pris 420 € per person.Transporter och logi med helpension ingår i priset.

VINTERNS LÅNGA RESORTurkiet Alanya

Tillbringa den mörkaste hösten och den kallaste vintern i Alanya. Njut av Turkiets förmånliga prisnivå och bo i högklassiga lägenheterdär det finns bl.a. kök med med fullständig köksmaskinsutrustning.

PRISEXEMPEL: 4 veckor 870€/ pers8 veckor 1250€/ pers

I prisexemplen ingår : ruttflyg via Istanbul, flygfältstransporterna och lägenhetshyran. Vid ankomst ordnas ett förevisningstillfälle av både lägenheten och den lokala servicen. Priserna gäller för november-mars för två personer i en trerummare på 80 m2.

Vår samarbetspartner Crimin Construction är ett tryggt val, om du tänker köpa en semesterbostad i Turkiet. Finsktalande yrkeskunnig betjäning. Läs mera: www.compassturkey.comtel 019 278 2800,

karis@matkahaukka.com

www.matkahaukka.com

139€/2 dygn/pers.Spasemestererbjudande 2 dygn

HÄRMÄ SPAVaasantie 22, 62375 YlihärmäTfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Inkvartering i dubbelrum, halvpensionsmåltider,fri tillgång till nya spabadet och gymmet samt dansbiljetter. Gäller endast nya bokningar.

Köpare av ett semesterpaket fåren klassisk massage 25 min (må – lö) till priset 27 €

Högklassiga konferens- ochfestservice samt övernattning

med vildmarkskänsla

TuristcenterHunurijärviHunurintie 149 62300 Härmä0400 362 151

Turistcenter

www.hunurijarvi.fi

kalevi.hanhimaki@nic.fi

VECKORESOR 11.10 och 15 .11

LÅÅÅNGA SPARESAN 15.11

PROVA PÅ SPA 22.11

15-16.11 lör-sön29-30.11 lör-sön12-13.12 fre-lör13-14.12 lör-sön

SEPTEMBER OPENKIMITOÖN 13.9.2014 KEMIÖNSAARI

MEDELTIDA MARKNAD - KESKIAIKAMARKKINATMEDELTIDA KVÄLLSFEST - KESKIAIKAISET ILTAPIDOT

KIMITOÖNS MÄSSA - KEMIÖNSAAREN MESSUT

www.septemberopen.fi

Jubileums-danskvällmed Mats Bergmans på G18, Georgsgatan 18 torsdagen den 13 november kl. 18–22

Inträde: 10 euro

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Danskvällen stöds av:Arbetets Vänner, Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner,Svenska Kulturfonden

på AV onsdagen den 15 oktober kl. 18–22 med Uniset

Inträde:10 euro

Danskväll

GOD TID 6/2014 – 17

En tur och kultur till UmeåNostalgi och det nyaste nya i kombination med att åka utomlands. Och allt på en och samma dag, om du så vill. Det får du om du tar färjan från Vasa till Umeå.

– Umeå har verkligen satsat mycket på alla områden som kulturhuvud-stad, säger Catarina Fant, försälj-nings- och marknadsföringsdirektör på Wasaline. Utöver det omfattande kulturprogrammet så har hotellen renoverat eller byggt nytt och nya köpcenter har öppnats.

Som resmål är Umeå behändigt eftersom många av besöksmålen ligger centralt. Mycket är koncen-trerat runt stadens hjärta, gågatan. Så även under en endagsresa hinner besökaren med en hel del aktivite-ter. Och om man mellan kultur-upplevelserna och shoppingen vill ta igen sig en stund så är utbudet på matställen stort.

– Det finns bra med caféer och många av dem har trevliga uteserve-ringar under sommarhalvåret.

Men en tripp till Umeå handlar inte bara om målet utan också om resan.

– Fyra timmar till sjöss räcker

bra till för att hinna äta, shoppa och ta en drink. Men det är inte så lång tid att man hinner få långtråkigt.

När det gäller mat och dryck så finns ombord på Wasa Express bufférestaurang, à la carte, kafete-ria och bar.

– Skärgårdsbordet med kött- och fiskrätter, sallader och dessert-bord introducerade vi under som-maren och det har blivit mycket populärt.

För den som vill uppleva lite Vasabåtarna-nostalgi finns nog gamla godingar som räksmörgås och köttbullar med mos på menyn i kafeterian.

Butik finns förstås, den har utvid-gats i år både vad gäller utrymme och sortiment. Utöver de sedvanliga snabbköps- och parfymvarorna sat-sar rederiet även på att erbjuda lokal-producerade produkter.

Torsdagar, fredagar och lördagar är

tidtabellen sådan att man kan göra en dagstur till Umeå. På varje tur kan man boka hytt om man vill.

Vissa avgångar ordnas special-program som Jazzkryssning 6/9, Henrik Åberg ”Sveriges Elvis” 7–9/9, Octoberfest 18/9–11/10 och Konstkryssning 17–19/10.

Fredagen den 14/11 och de följan-de fyra fredagarna ordnas speciella julfestkryssningar där fartyget avgår från Vasa klockan 16.00 och är åter i hamn i Vasklot klockan 01.00. Jul-bord och levande musik utlovas.

Wasaline erbjuder sedan i våras hotellpaket för dem som vill stan-na flera dagar i Umeå. Staden är en populär konferensort och hotell-beläggningen kan vara ganska hög under veckorna, så det kan löna sig att boka rum i god tid.

– Vi har även avtal med många bussbolag runt om i Svenskfinland, så för större grupper som vill resa till Umeå är det smidigast att vän-da sig till något av dem och se vilka alternativ som erbjuds, säger Fant.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

DET HÄNDER I UMEÅNycirkusfestival29/8–7/9 Tio dagar med ett myller av det bästa, häftigaste och mest spännande av nycirkus­ och gatuartister från världens alla hörn.Vävmässan18–20/9 På temat ”Vävlust” kan du ta del av utställningar, föreläsningar, försäljning, utflykter, kurser, workshops och festkväll. Det här är första gången mässan – som väcker stort internationellt intresse – är förlagd till norra Sverige, så den får en norrländsk prägel. Umeå Smakfestival19–21/9 fylls Umeå centrum med engagerade matföretagare. Street food blandas med lokala och regionala producenter, restaurangtorg, matmarknad och ett fullspäckat program.Blanche & MarieKärlek, passion och radiumstrålningens förtärande kraft! Det är huvudingredienserna i den nyskrivna operan Blanche & Marie, som tar

sin utgångspunkt i P O Enqvists roman ”Boken om Blanche och Marie”. Handlingen kretsar kring nobelpristagaren Marie Curie och hennes väninna och assistent Blanche Wittman. Urpremiär 10/10.Umeå Jazzfestival 201422–25/10 Umeå Jazzfestival fortsätter att locka till sig de främsta av världens jazz­ och improvisationsmusiker. Och naturligtvis läggs ett särskilt fokus på artister från Europa under Umeås kulturhuvudstadsår 2014.

Källa www.visitumea.se

– Alla åldrar möts ombord och

det skapar en gemytlig stämning,

säger Catarina Fant, Wasalines

försäljnings­ och marknadsförings­

direktör.

Öst eller väst-Touring Partner

ger mest!

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa,

touring.partner@kolumbus.fi

Välkommen på en guidad tur

i karamellfabriken!

Kryssningmed

flodbåtenJaakkoIlkka

Mångsidigt programutbud för klassresor, svensexor o.d.upplevelser.

Flodbåten kan också ta dej till ”hjärtat avLakeus” för en bit mat vid Jussis Jokisauna.

Butiken öppen:vardagar 9 - 17sommarlördagar 10 - 14För grupper även andratider enligt överenskommelseKauppatie 25, Ilmajoki centrumTel. (06) 424 1912

Juha Rinta-RöysköRöyskölänkuja 20, 60800 Ilmajokitel. 040 512 0984www.lakeudenluontopalvelut.fi

I fabriksbutiken kan du följa med en arbetsuppvisning på hur man tillverkar karameller som handarbete. Karamell-bagaren bjuder förstås också på smakprover från sin varma karamellmassa.

S y d - Ö s t e r b o tt e n s sötaste resmål passar för alla!

Inga inträdesavgifter, guidningen med tillhörande arbetsupp-visning och smakpro-ver hör till.

Ett mysigt och roligt sätt att uppleva en kryss-ning på Syd-Österbottens mäktigaste älv. Den helt täckta och inglasade farkosten kryssar på Kyro älv medan skepparen guidar med intres-santa berättelser. Till kryssningspaketet kan man också kombinera kaffe- och matservering, allsång under ledning av dragspelare m.m. programinslag.

Bokningar: 050 571 5671 www.namitupa.fi

18 – GOD TID 6/2014

Kenya, ett fascinerande safarilandKenya med sina 41 miljoner invånare bjuder på ett vackert landskap, fantastiska naturupplevelser med safarin som kronan på verket. Kenyas nationalparker och naturreservat erbjuder safari i världsklass med ett storslaget djurliv.

Här finns möjlighet att upptäcka ”The big five” (”de fem stora”). Begreppet härstammar från stor-viltjägarnas jakttroféer och omfat-tar lejon, leopard, afrikansk elefant, vit noshörning och afrikansk buf-fel. Dessa djur ansågs som de far-ligaste och svåraste djuren att jaga på den afrikanska savannen. I dag förekommer alla dessa arter endast i Sydafrika, Kenya, Tanzania och Botswana. Ordet safari kommer från swahili (officiellt språk i bland annat Kenya) och betyder resa.

Kenya har fått sitt namn efter den utslocknade vulkanen Mount Kenya som är Afrikas näst högsta berg (5 200 meter över havet). Afri-kas högsta berg Kilimanjaro (5 900 meter över havet) ligger i grann-landet Tanzania. Landet ligger vid ekvatorn i öster Afrika och är till ytan drygt en tredjedel större än Finland.

Efter att ha gjort två safariresor till Sydafrika, beslöt min fru och jag oss att i januari 2014 göra en safariresa till Kenya. Under resans gång som varade i nio dygn och arrangerades

av ett rikssvenskt reseföretag besökte vi ett antal nationalparker, där den mest kända heter Masai Mara. Där stannade vi i två dygn och bodde på högklassiga Masai Mara Serena Lod-ge. Lodgen är en arkitektonisk ska-pelse utöver det vanliga, uppbyggd på en smal ås som befinner sig 200 meter ovanför savannen. Utsikten är verkligen magnifik.

Nationalparken omfattar cirka 1500 kvadratkilometer. Vägarna ute på savannen är vad vi skulle kall-la åkervägar. Landskapet består av oändligt stora öppna slätter, med ett och annat paraplyträd (acasia), vilka ger ett bra skydd för de djur som vistas där under dygnets var-maste timmar. Detta stora sam-manhängande savannområde fort-sätter in i grannlandet Tanzania, där nationalparken heter Serengeti.

Under vår resa såg vi elefanter, giraf-fer, flodhästar, noshörningar, buff-lar lejon, leoparder, hyenor, gnuer, sebror, gaseller, krokodiler, olika slag av antiloper, samt en stor mängd oli-ka fågelarter, allt från stora gamar till färggranna kungsfiskare. Vi hade

turen att få se alla dessa vilda djur. Det enda vi missade var geparden, världens snabbaste landdjur. Vårt resesällskap, som bestod av endast fyra resenärer samt vår guide Ali och vår kenyanska chaufför Fred, färda-des i Kenya med en safaribil, som har plats för sju passagerare plus chaufför och guide. Bilen har ett tak som man höjer upp när man kör på savannen och på detta sätt kan man stå raklång, vilket underlättar vid bland annat fotografering.Ute på savannen är det strängt förbjudet att stiga ur bilen. Orsa-ken till förbudet är, förutom att inte störa djuren, att så länge man befinner sig i bilen, upplever inte de vilda djuren människa som sin fiende. Men befinner man sig utan-för bilen kan djuren snabbt gå till anfall, särskilt om de är hungriga eller har sina ungar i närheten.

Vårt häftigaste möte med dju-ren, var nog när en flock noshör-ningar kom emot oss och skulle korsa den väg som vi hade stannat på. En fullvuxen noshörning pas-serade endast en halv meter fram-för bilen. Just då var det väldigt tyst

bland oss alla. Vår chaufför påstod att han aldrig har varit så nära en noshörning tidigare. Andra vilda djur som vi fick beskåda på riktigt nära håll var en flock med elefan-ter som korsade vägen endast två meter från vår bil. Vid detta tillfäl-le märkte vi helt tydligt att ledare för denna flock inte var helt nöjd med vår närvaro. Elefanthanen vif-tade med sina stora öron och gav ifrån sig ett läte som betyder att vi inte var så välkomna i deras när-het. Allt detta berodde på att det i elefantflocken fanns ett antal små elefanter, som de äldre ville skydda. Lejon hade vi på ett par ställen bara 5 till 10 meter ifrån oss. Vi se dju-ren på mycket när håll, viket inte alltid är en självklarhet. Av hänsyn till djuren kör man inte allt för nära, för att inte skrämma bort dem. En oskriven regel är att alltid stanna motorn när man närmar sig djuren. Här ute på savannen sker allt på de vilda djurens villkor.

Kenyanerna upplevde vi som myck-et artiga och belevade. De allra fles-ta kenyaner kan engelska. Servicen på lodgerna och hotellet i Nairo-bi var av hög klass. Mycket av den mat vi åt, kändes rätt bekant men vi hade också möjlighet att smaka

på inhemska delikatesser, som till exempel krokodilkött och kött från en antilopart som heter kudu. Pris-nivån är betydligt lägre än hos oss. I vår resa ingick helpension, varför vi inte i så stor utsträckning kom i kontakt med matpriser med mera.

Massajerna är nomader och finns i gränstrakterna mellan Kenya och norra Tanzania. Boskapsskötsel är stommen i massajernas ekonomi och kultur. Däremot jagar eller äter man inte vilt. De traditionel-la kläderna finns i flera former och varianter. Röda tyger är vanliga. Ett besök i en massajby är förmodligen den mest genuina upplevelsen man kan ha under en resa till Kenya. Massajerna är långa och ståtliga och lever mycket enkelt i hyddor utan några som helst bekvämligheter. Vi hade möjlighet att bekanta oss med en massajby och dess innevånare. Förutom boskapsskötsel lever de på besöksavgifter från turister och på att sälja egengjorda smycken.

Trots att Kenya ligger vid ekvatorn har stora delar av landet ett tempe-rerat klimat tack vare den höga höj-den. Längs kusten är dock klimatet tropiskt. I inlandet är dagstempera-turen mellan 20 och 27 grader och

GOD TID 6/2014 – 19

nattemperaturen mellan 10 och 15 grader året om. Längs kusten är det något varmare, mellan 25 och 30 gra-der, ibland upp till 35 grader året om.

Bra resemånader är januari, februari och mars. Då infaller en längre sammanhängande torrpe-riod, vilket medför att växtlighe-ten ute på savannen inte är så hög. Detta skapar möjlighet att på nära håll få se alla vilda djur som rör sig på savannen. Mest regn faller det i april och maj.

Vägnätet i Kenya är otroligt dåligt. Förutom en motorväg från Nairobi ut till kusten och staden Mombasa samt ett få antal andra huvudvägar saknas allt vad vägunderhåll heter. I dagens Kenya finns det inget funge-rande järnvägsnät. All transport sker via vägnätet med lastbilar och bus-sar. Lastbilarna är förbjudna att köra nattetid på grund av mörkret och rikligt bruk av alkohol och droger.

Omkring 60 olika språk talas i Kenya. Av dem är engelska och swa-hili officiella språk, trots att bara en liten majoritet har något av de språ-ken som sitt modersmål. I skolorna lär sig alla engelska från första klass.

Karen Blixen föddes 17 april 1885

på Själland i Danmark, och var en dansk författare som under delar av sitt liv var bosatt i Afrika. År 1914 gifte hon sig i Mombasa med sin syssling, friherre Bror von Blixen-Finecke. Mellan åren 1914 och 1931 var Karen bosatt utanför Nairobi, där hon tillsammans med sin make Bror ägde och drev en kaffefarm, som var olönsam. Deras äktenskap var olyckligt från första början, och de skiljde sig 1925. I dag är farmen museum och öppen för allmänhe-ten. Den är ett populärt utflyktsmål för bland andra nordbor som besö-ker Nairobi. Huset ligger 10 kilo-meter utanför Nairobi, är byggt som ett finare egnahemshus och inrett i sin ursprungliga stil som då Karen lämnade det. Karens tid i Afrika skildrades i bland annat boken Den afrikanska farmen som filmatiserades 1985 under namnet Mitt Afrika. Karen dog på Själland 1962 i en ålder av 77 år.

Vår resa avslutades med att vi till-bringade en och en halv dag i Nai-robi som är huvudstad i Kenya sedan 1963 och har drygt tre miljoner invå-nare. Staden ligger 1 700 meter över havet, vilket gör att klimatet är behagligt året om. Dagtid är tem-peraturen behagliga 25–27 grader,

och nattetid kan den sjunka ner till 12 grader. Upplevelsen av Nairobi är att den är en storstad med sto-ra trafikproblem och dålig luft. Få turistattraktioner, förutom Nairobis nationalpark där man kan se både lejon och giraffer. Tyvärr är krimi-naliteten rätt hög och stora områ-den utgörs av kåkstäder. Under vår vistelse där höll vi oss endast i den delen av staden där de större hotellen fanns och upplevde oss trygga, men nattetid bör man absolut inte röra sig till fots, utan anlita taxi.

Vår resa till Kenya var allt igenom lyckad. Mycket beroende på vår kunniga guide Ali och vår skick-liga chaufför Fred. Lägg därtill att vädret var det bästa tänkbara. Litet regn första kvällen, men för övrigt bara solsken. Just på safariresor är vädret till stor del avgörande hur lyckad resan blir. För regn och safa-ri är en ytterst dålig kombination.

Sammanfattningsvis kan sägas om Kenya att för den som är intres-serad av savannens digra djurliv är valet enkelt. Safari kan inte beskri-vas, det måste upplevas. Övriga turistattraktioner är det sparsamt med, förutom sol och bad ute vid kusten i närheten av Mombasa.

Text och foto CHRISTIAN NYLUND

KENYAFolkmängd: 44 miljonerHuvudstad: Nairobi, 3,2 miljonerYta: 582 646 km2Tidsskillnad: Finsk tid + 1 timme (vintertid)Språk: engelska och swahiliStadsskick: republikReligon: 45 % protestanter, 33 % katolikerHandel: Över 60 % av befolkningen lever av jordbruk. Te och kaffe är de viktigaste exportvarornaValuta: Kenyansk shilling ( KES ). 1 000 KES ≈ 8,5 €Ekonomi:Officiell minimilön: ca. 60 €/mån. Stora delar av befolkningen lever under fattigdomsgränsenKreditkort: Accepteras på hotel/lodger och större varuhusEl: 220 V. Adapter behövsMobiltelefon: Fungerar nästan över allt.Visum: Visum behövs och köpes vid ankomst på flygplatsen för 50 USD (≈ 36,7 €). Visum kan även köpas i förväg på Kenyas ambassad i Stockholm. Passet måste ha en giltighetstid på 6 månader från resans sista dag.Flyg: Direktflyg från till exempel Amsterdam (Schiphol) till Nairobi tar 8 timmar.

Tfn: 0424 2801Fax: 019-241 2044Trollbergsvägen 15,

10650 EKENÄSmagnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a.* dagsutflykter* teaterresor

* utlandsresor

Skolmorfar som gillar att resaChristian Nylund tillbringar en dag i veckan på Vasa övningsskola sedan han blev pensionär.

– Jag hjälper till i klassen. Det är nog på slöjden som jag gör mest nytta. Att få det att fungera med 1 slöjdlärare till 15–16 elever är nog lite av en utopi.

Han brukar också berätta för elev-erna om hur det var förr i världen och om de resor han gjort. Och en hel del resor har det blivit, 40 resor utanför Norden fördelade på 26 länder.

– Det började med Kanarieöar-na, som för de flesta andra.

I början av 2000-talet bar det av på första safariresan. Den blev så lyckad att den har följts av ytter-ligare två.

– Är man intresserad av natu-ren och har möjlighet att åka så kan jag bara rekommendera. Det är en otrolig upplevelse.

Många tror att safari är tuffa och ansträngande resor som inte passar äldre. Men det tyngsta är faktiskt flygresan.

– Klarar man av de nästan 24 timmarna det tar till södra Afrika så är resten av resan ingen fysisk omöjlighet. Man bor bekvämt och tillbringar mycket tid i safaribilar.

Ett plus är att man, i motsats till när man flyger långt väster- eller österut, slipper jet lag eftersom man inte byter tidszon.

Glad amatörfotograf som Chris-tian är så tar han många bilder på sina resor. Bilder han gärna kom-mer och visar på olika samman-komster om någon är intresserad av att höra om safariresorna.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Christian Nylund trivs på savannen.

20 – GOD TID 6/2014

Dialekthistoria dokumenteradMax H Furu i Jakobstad kunde den-na sommar avsluta ett projekt för att dokumentera sin barndoms-dialekt, den breda Terjärv-dialek-ten. Med Terjärv Hembygdsfören-ing som utgivare kom en CD-skiva med en berättelse av Alina Hans-son, samt inspelningar av Terjärv brudmarsch och brudvals.

För inläsningen av berättelsen sva-rar Greta-Lisa Timgren-Nilsson, och Max H Furu vill datera dialek-ten till tidigt 1900-tal.

Berättelsen om Simi och Anna-Gret har varit känd och publicerad i text tidigare, men nu finns den också som ljudinspelning. Berättel-sen handlar om då Haraholms Simi och Leirvik-Anna-Gret hittade var-andra och höll bröllop, ”djäsbo”.

Alina Hansson var en beläst dam i Terjärv som på äldre dagar bör-jade skriva bygdemålsberättelser. Av rädsla för att såra någon brände hon upp sina alster kort före sin död 1961, men berättelsen om Simi och Anna-Gret räddades av författaren Erik Granvik genom att han fick rätt att skriva av den och presentera den i ett radioprogram 1952.

Max H Furu har tidigare gett ut ett dialekthäfte, en ordlista på 21 A4-sidor.

– Det häftet innehåller ord och uttryck som en större krets av äldre terjärvbor bidragit med. Dialekter-na varierar ju något från by till by, och jag skulle placera såväl häftet som ljudinspelningen till trakterna kring kyrkbyn och till tidigt 1900-tal, berättar Furu.

Han är också glad över att Hög-nabbaspelmannen Onni Högnabba fanns inspelad, tyvärr dock på mag-netband som delvis farit illa under årens lopp. Inledningen till brud-marschen är autentisk Onni-inspel-ning, medan senare delen och brud-valsen spelas av Terjärv spelmanslag i modernare inspelning.

CD:n har fått namn efter berät-telsens inledande fras: Hä va hä ååri (Det var det året …)

– Visst känns det viktigt att få fram ett dokument som detta. Dialekterna ändras och tunnas ut. Dagens dialekt i Terjärv är inte alls den dialekt vi talade i min barn-dom på 1930-talet, påpekar Max H Furu.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Jeppodialekten satt på präntJeppo Pensionärsklubb kunde i juli denna sommar sätta punkt för ett omfattande bokprojekt. På 300 sidor har de tecknat ned ordlistor, berättelser och talesätt på Jeppobygdens dialekt. Bokens titel är också förklarande: Jeposproåtji – helt enkelt.

– Vi uppmanade också medlem-mar att skriva ned berättelser, skrö-nor och allvarsord, vilka jeppobor sedan också fick läsa in på cd-skiva, berättar klubbens ordförande och bokens redaktör Ole Nordström. Därför innehåller slutresultatet såväl en tryckt bok som en cd-skiva.

Bokens ordlista är omfattande och tredelad – dels är den indelad i ämnesområden, dels är den upp-gjord i alfabetisk ordning i två ver-sioner. En version med dialektord som sökord, en med motsvarande ord på normalsvenska. Dessutom är den rikt illustrerad med bilder och teckningar där dialektord förklaras. Bland annat beskrivs hästens seldon i text och bild, gällande såväl vin-ter- som sommarkörslor. Vävsto-lens olika delar liksom arbetsred-skap och verktyg beskrivs också i text och bild.

Ordet ”sido” beskrivs som adjektiv med böjningar och bety-der i Jeppo tam, foglig. Motsatsen envis finns också på s, ”sinno”. Det allösterbottniska adjektivet ”dåou-li” finns också i Jeppo och tolkas som duktig, präktig. Ett annat adjektiv finns också i olika dialek-ter i Österbotten –”fisin” i Jeppo som svag, rädd, dålig och skygg. I samma stil ett annat uttryck för liten och ynklig pojke –”vesil”. En storvuxen kan kallas ”drasuut”, också i bemärkelsen slarvkusk. En flitig husmor kunde ibland beröm-mas med uttrycket ”Hon fliiska å sticka jemtt”.

Ett tjugotal pensionärer har ingått i arbetsgruppen bakom boken, och om man bedömer stämningen och fliten när den färdiga boken försågs med cd-skiva och packades så har

arbetet också haft stor social bety-delse. Slutresultatet delgavs för den stora allmänheten på en hem-bygdsfest, och då förväntades också största delen av de 450 böckerna få avsättning.

– Ekonomiskt klarar vi oss genom att vi fått välvilliga spon-sorer.

Jeppoborna har varit väldigt duktiga på att dokumentera sin hembygd. Tre böcker är redan gjor-da, och just nu pågår också arbe-tet med att dokumentera Jungar gårdsgrupps historia, berättar Ole Nordström.

Lokalforskningen anses speciellt viktig eftersom Jeppo kameralt numera ingår i Nykarleby stad, liksom också Jeppo församling uppgått i Nykarleby församling. Dialektboken utgör en viktig del i bevarandet av Jeppo-identiteten.

Bland sponsorerna finns Nykar-leby stad, Svensk Österbottniska Samfundet och Svenska Kulturfon-den genom Svenska pensionärsför-bundet.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Arr. Historiskaföreningen Stella Polaris rf

18.9 kl 17 Paavo Salo: ”Stella Polaris 2” s/s Karhula. Ca 17.45 Producent Hans Barnekow visar filmen ”Finland 1944-1952 i Stalins skugga”. Kulturhuset Dux. 19.9 Mellanfredens minneshögtid. Kl. 15 uppvaktning vidhjältegraven i Kaskö. Kl. 15:30 Högmässa i Kaskö kyrka, kyrkoherde Tom Ingves-gård. Efter mässan föreläsning av professor Pekka Visuri ”Aselepo ja välirauha syksyllä 1944”. Kl. 18 Kvällsbön i Kaskö kyrka. Föredrag av proffessor Pekka Visuri ”Marsalkka Mannerheimin rooli aselevon ja välirauhan aikaansaamisessa syyskuus-sa 1944” 20-21.9 Omfattande utställning och förevisning av radioutrustning i Finby byförenings Magasin i Finby Närpes. 20.9 kl. 10-16 lopptorg för all världens radio-utrustning. Finby Närpes Föreläsningar kl. 10 i Järnvägsstationsbyggnaden: Antero Tanninen ”Kyynel-radio”, Jyri Putkonen ” Suomen radioamatöörien kriisiviestintä”.20.9 kl 13 Stella Ploaris 70 års minnesfestlighet. Festtal: Brigadgeneral Asko Kilpi-nen. Musik: Flottans Musikkår. Stellistminnen, babystellist Pertti Hänninen. Svenska Yrkesakademins Auditorium, Ängskullsvägen 1, Närpes. Kl 15.30 Uppvaktning vid minnesstenen i Nämpnäs. Tal av dipl.köpman Kaj Hagman. Flottans Musikkår medverkar. 21.9 kl. 9-11 Stella Polaris seminarium i Järnvägsstationsbyggnaden, Finby. Johanna Parikka Altenstedt: ”Flóra Bartha Paasonens företegen livshistoria” och Pekka Visuri ”Eversti Aladár Paasonen päämajan tiedustelupäällikönä vuonna 1944”. Kl. 12 Högmässa i Närpes kyrka. Kyrkoherde Lars Lövdahl. Medverkande bl.a prosten och fältpräst (1941-1944) Holger Andersson.

En beskrivande bild av ett urgammalt hantverk, kååning på jeppodialekt. (Ur dialektboken)

Lars Romar är viceordförande i pensionärsklubben och en av dem som jobbat flitigt med dialektboken.

FÖRENINGSNYTT

Max H Furu är nöjd med CD­skivan och konstaterar att inläsningen i hög grad återknyter till det språk som talades i Terjärv på tidigt 1900­tal.

GOD TID 6/2014 – 21

Byn i miniatyr knyts ihopDet fem år långa projektet Byn i miniatyr i Bennäs börjar närma sig sitt mål. En miniatyrkopia av Bennäs bycentrum som det såg ut under 1950-talet har växt fram under tusentals arbetstimmar.

Nu putsar projektarbetarna på de sista detaljerna, och projektet vän-tas stå klart under hösten.

Projektet inleddes år 2009, men tanken om Byn i miniatyr väcktes redan 10 år tidigare hos Ingmar Anderssén som är initiativtagare till projektet. Inför projektstarten rekryterades projektledaren Jens-Erik Häggblom från Kållby som är finsk mästare i miniatyrbygge, och som också nått internationella fram-gångar i tävlingar i miniatyrbygge. Jens-Erik Häggblom har ansvarat för planeringen och bidragit med erfa-renhet av och kunskap om miniatyr-bygge, medan resten av deltagarna fokuserat på det praktiska arbetet.

Byn i miniatyr är en exakt kopia av hur Bennäs bycentrum såg ut på 1950-talet innan skiftet gjor-des. Från Pedersöre kommun har projektdeltagarna fått en detalje-rad karta över det aktuella områ-det, och tack vare den har de fått vetskap om husens storlek och pla-cering, förhållande till varandra samt terrängens utformning. Den-na information har kompletterats

med fotografier från området som bybor har grävt fram ur sina göm-mor för att bistå projektet.

Projektet har fungerat i Med-borgarinstitutets regi under tre år, men i slutskedet har arbetet skett helt på eget initiativ. Projektdel-tagarna är män och kvinnor från Bennäs med omnejd. Kring 10 000 arbetstimmar har deltagarna hittills lagt ner på projektet. Projektdelta-garna intygar ändå att tiden gått snabbt, och det har säkert mycket att göra med den goda samvaro de känt under projektets gång. Någon gång har de varit tvungna att riva sådant som de byggt och göra om, men det är sådant som hör till när man sysslar med hantverk.

Byn i miniatyr är verkligen ett hantverk in i minsta detalj. Åtmins-tone 100 000 minimala pärtor har sågats till för hustaken och lim-mats fast, och till och med fönster-karmarnas minimala dekor är eget hantverk. Materialens kvalitet är något man satsat på under projek-tets gång, och 5 000 meter virke av bästa kvalitet från norra Finland har använts till husens fasader.

Målet med Byn i miniatyr är att lämna något för eftervärlden, och att visa yngre generationer hur Ben-näs by har sett ut förr. Stora för-ändringar har nämligen skett, och endast ett fåtal av de hus som finns med i Byn i miniatyr står kvar idag.

Byn i miniatyr är byggd i skala 1:45, och är 4,5 gånger 8,5 meter stor. Byn i miniatyr har också elek-tricitet. Projektet har kostat kring 50 000 euro, och har finansierats med hjälp av lokala sponsorer, sam-fund och genom intäkter från eve-nemang. Byn i miniatyr visas för allmänheten vid LKI:s hall i Lövö under hela oktober mot en liten besöksavgift.

Text BENNÄS BYARÅD RF/

EMILIA BLOMQVIST

Foto PER-AXEL ELVSTRÖM

Team JalleKöper allehanda lösören

från dödsbon, flyttningar, vinds- och källarröjningar m.m.

Från Lovisa till Jakobstad

Tel: 040-822 6088

GAMMALDAGS TORGDAG 6.9

MIKAELIMARKNAD3-4.10

Välkommen tillKristinestads marknader!

visitkristinestad.fi040 740 2311

turism.matkailu.fi

Nedre torget är reserverat för gamla fordon. Välkommen!

Boka marknadsplats: tel. 040 1246124 eller marknader@krs.fi

FÖRENINGSNYTT

Minst 100 000 minimala pärtor har sågats till för hustaken.

Även fönsterkarmarnas minimala dekor är eget hantverk

Seniorernas friskvårdsdag i Botniahallen måndagen den 22.9 klockan 10–15Friskvårdsdagen är öppen för alla, fritt inträde

♦Föreläsningar♦Pröva på tillfällen♦Musik och danshörna

Arrangörer: Arbetsgruppen för idrott och motion/specialgrupper/Fritidsnämnden, SPF Österbotten, Korsholms pensionärsförening, Kvevlax pensionärsförening, Folkhälsan i Korsholm, Äldrerådet, Seniorpunkten, Vuxeninstitutet och Botniahallen.

En lugn, vit julVill du slippa julstressen och drömmer om en vit jul kan det vara idé att ta sig en titt på SPF:s resenyhet: Fira julen i de österrikiska alperna 22–28 december.

– Vi har fått önskemål från med-lemmarna om en julresa, säger Henrik Svarfvar, ordförande för förbundets resekommitté.

Maximalt 25 personer ryms med på resan, men det finns ännu platser.

I Kaprun brukar det finnas mer än en meter snö i juletider. Och på aktivitetsprogrammet står jul-marknader, midnattsmässor och

galamiddag. Den som vill kan gå på ”Nyårskonsert” i Wien den sis-ta resekvällen, även om nyåret inte riktigt ännu är inne.

Både i Kaprun och i Wien är rum bokade på 4-stjärniga hotell.

Har du frågor eller vill få mera information kontakta Hen-rik Svarfvar på telefonnummer 050 69341.

22 – GOD TID 6/2014

Från fiskekolchos till konstmuseumEn busslast pensionärer från Borgå svenska pensionärsförening gjorde den 8–10 juli en resa till Lahemaa nationalpark i norra Estland, cir-ka 80 kilometer öster om Tallinn. Lahemaa grundades redan 1939 och är Estlands äldsta och största nationalpark. Ett kännetecken för området är de tre nordliga uddar-na Juminda, Pärispea och Käsmu som bildar en karakteristisk och lät-tidentifierad trio på kartan.

Vi bodde på hotell- och kon-ferens centret i Viinistu på Päris-peaudden och därifrån gjorde vi sedan utflykter på nationalparkens område. En utombys attraktion fick vara med i programmet: den ståtliga medeltida borgen i Rakvere som aktiverades av sommarjobban-de ungdomar som demonstrerade olika tidstypiska sysselsättningar som bågskytte, envig, tortyrkam-mare och annat småtrevligt. Men i övrigt var det Lahemaas egna sevärdheter som gällde: de magni-fika herrgårdarna Sagadi och Palm-se, ”kaptensbyn” Käsmu med sevärt sjöfartsmuseum, fiskarbyn Altja och mycket annat.

Viinistu var sedan ett kapitel för

sig och någonting alldeles speci-ellt. Före andra världskriget hade Viinistu cirka 500 invånare och var ett centrum på Pärispeaudden, inte minst för de täta kontakterna till den östnyländska skärgården. I kri-gets slutskede 1943–1944 flydde den som bara kunde, ofta via släkt och vänner på finska sidan till Sverige. I dag har Viinistu 150 invånare.

Under Sovjettiden levde byn med och av fiskekolchosen Kirov som byggde en jättelik anläggning för fiskkonservering. I och med Sov-jets sammanbrott var det också slut på Kirovs glansdagar och Viinistu hotades av total bankrutt. Rädd-ningen kom i form av Jaan Manit-ski, byns egen son som med sina föräldrar 1943 hade flytt till Sveri-ge via Finland. Efter Estlands nya självständighet 1991 återkom han till hemlandet och hann bl.a. vara Estlands första utrikesminister inn-an han köpte upp resterna av Kirov-kolchosen.

Av Kirovs slitna gamla byggna-der har Manitski skapat ett ståt-ligt hotell- och konferenscentrum med ett välrenommerat konstmu-seum omfattande ett tusental verk–i huvudsak estnisk nutidskonst–ett hotell med ett fantastisk läge vid stranden av Finska viken, en restaurang i anslutning till hotellet, en marina för fritidsbåtar, en kon-sertsal för 600 personer och som socker på bottnen ett stämnings-fullt litet kapell. En helt fantastisk skapelse!

Till den lyckade resan bidrog inte minst vår estniska guide Inge Raie som på välklingande svenska berät-tade om Lahemaas sevärdheter och däremellan förde oss in i det estnis-ka vardagssamhällets glädejämnen och problem både före och efter fri-görelsen, något som storligen upp-skattades av de nöjda resenärerna.

GÖRAN BLOMQVIST

Esbopensionärer sökte estlandsrötter– Konstigt att så få drunknade på estlandssvenskarnas dramatiska flykt från Estland 1943-44. Vi var ju ändå nästan 8000 mänskor som for, säger Inga Nylander, 83, då hon med fyra andra äldre damer med rötter i det svenska Estland sitter i estlandssvenskarnas museum Aiboland i Haapsal.

Damerna handarbetar med att väva, sy och virka produkter som sedan säljs på museet.

Längs ett par väggar inne i muse-et finns deras mästarprov; en 20 meter lång gobeläng där estlands-svenskarnas och Estlands dramatis-ka historia finns broderad i bilder.

Att flykterna lyckades så pass bra trots att allt som flöt togs i bruk och dessutom överlastades berod-de främst på att estlandssvenskar-na som bodde i skärgården var sjö-vana. De flesta seglade raka vägen till Stockholm men flera kom, till och med roende, till vår skärgård. En del av dem for vidare till Sverige eftersom situationen i Finland just då var nästan lika osäker som i Est-land, men en och annan stannade.

Inga Nylanders far var sjökap-ten. Med honom hade hon gjort otaliga resor över till Finland. Men de följdes inte åt på resan till Sveri-ge. Inga, som då hette Alkvist sattes i slutet av 1943 på fraktbåten Odin i Paldiski. Pappan kom följande år då sovjettrupper närmade sig.

Kvar i Estland blev av olika orsaker bara ett fåtal svenskar. Många av dem som for och deras efterkom-mande har i dag återvänt och fått sina gamla bostäder tillbaks. Dessa används nu främst som fritidsbo-städer.

Allt det här och mycket mer fick 37 Esbopensionärer från Dalsvik-klubben med förstärkningar från andra klubbar sätta sig in i då de i medlet av maj åkte runt i den est-niska skärgården på jakt efter spår från den svenska kulturen. Någon äkta gammal estlandssvensk råka-de man inte på men nog pekade

guiden ut ett hus där en gammal svenskspråkig uppgavs leva.

Estlandssvenskarna utvandrade fli-tigt till Sverige och Finland redan före krigen. Ännu tidigare, år 1781, tröttande några hundra Dagö-svenskar på den tyska överheten som gjorde självständiga bönder livegna och vandrade iväg till östra Ukraina. Därifrån återvände 1929 majoriteten och for då raka vägen till Gotland där de senare grun-dade föreningen Svenskbyborna som i dag har hela 900 medlem-mar. Men ännu idag lär man kun-na hitta någon svenskkunnig i östra Ukraina.

Handeln mellan kustregioner-na var flitig redan på medeltiden. I medlet av 1500-talet förbjöd Gus-tav Vasa med hot om dödsstraff våra förfäder att idka handel med Han-san i Estland. Ändå fortsatte han-deln livligt. Det berättades att till och med Esbolänsmannen trotsa-de förbudet.

Främst fördes härifrån ved och pälsskinn medan det hämtades spannmål. Då förbudslagen inför-des 1919 blev spriten den centra-la importvaran. Våra ”framsynta” regeringar har sett till att den idag är det mer än någonsin

Den svenska bosättningen i Estland har gammalt datum. Till exem-pel ansågs Ösel (Saarenmaa) som vikingarnas ö. I Ösels vapen finns en vikingabåt som minner om den tiden. 1560 blev Estland och Liv-land provinser under Sverige och var det sedan i 150 år.

Mellan Estland och Nylands kuster fanns långt före senaste krig

nära kontakter. Flyttningsrörelsen i bägge riktningarna var livlig, lik-som också giftermålen över viken.

De estniska myndigheterna ser gärna att intresset för den gamla svenskestniska kulturen återskapas och att Estland närmar sig Norden. Svenska staten, organisationer och privata insamlingar har gett bety-dande stöd för den svenska verk-samheten i Estland.

Esbo svenska församling har bland annat bekostat en renovering av orgeln i Vormsö. Alltid duktiga Harriet Wahlsberg-Tiderman tog 1989 initiativet till föreningen Estlanadsvännerna som tillsamman med bland andra Svenska folksko-lans vänner stött ett gymnasium med 150 elever i Nuckö. Alla läser svenska i skolan. Många elever kommer från Hapsal som förr var estlandssvenskarnas huvudstad och i dag en betydande tursitort.

Förutom museet i Haapsal besök-tes Nuckö, Ormsö och Vormsö med bland andra på Finns i Esbo utbildade kultursekreteraren Kaire Rejland som guid. De gamla kyr-korna som restaurerats är nu pryd-liga minnesmärken från den gamla tiden. Dessvärre fylls inte kyrkorna i den numerra glest bebyggda skär-gården.

Esbopensionärerna hade med sig böcker och annan litteratur som personliga gåvor till det svens-ka gymnasiet. Där hölls en prat-stund på svenska med eleverna. Lite knaggligt men alla kom till rätta.

Under ledning av Tor-Erik Lindholm sjöng esbopensionärer-na Modersmålets sång i gymnasiet. Det visade sig att sången var bekant för eleverna som sjöng med. I kyr-korna stämde man upp med Den blomstertid så det ekade mellan de kala och kalkade väggarna.

Text och foto ULF JOHANSSON

FÖRENINGSNYTT

Jaan Manitski presenterar sitt magnifika konstmuseum.

Det havsnära Viinistu.

Vid Padis kloster tog Esbopensionärerna en kaffepaus. Fr.v. Elisabeth Lönnrot, Doris Eklund, Ritva Johansson, Pirkko Toivonen, Rachel Wilkman och Ceidi Raitinen.

Inga Nylander var 1943 12 år då hon sattes på fraktbåt med destination Stockholm. Nästan 50 år senare fick hon tillbaka sitt barndomshem i Hapsal. Nu ställer hon upp för estlandssvenskarnas museum i Haapsalu.

GOD TID 6/2014 – 23

Ingå Pensionärer håller igångDen 3 juni vid sextiden på morgo-nen startade 33 morgonpigga Ingå-pensionärer sin sommarutfärd med Lundströms buss till Kökar och Mariehamn. Tiotiden avgick fär-jan Skiftet från Galtby till Kökar. Före det åkte vi Skärgårdsvägen genom Pargas, Nagu och Korpo. Färjan var modern med hiss och vänlig personal.

Vi bodde på hotell Brudhäll och efter lunch blev det guidening med Hanna Hellström, hemma från Sjundeå. Åland har kvar sina små kommuner, Kökar är egen kom-mun med 250 invånare, egen skola, egen hälsovårdare. Kyrkan besöktes och resterna av fransiskusklostret med arkeologiska fynd. Kvällsmål intogs på Havspaviljongen en plats med en underbar utsikt. Kvällen avslutades med allsång på hotellet.

Nästa dag tog vi samma färja Skif-tet till Långnäs på fasta Åland. Det var 2,5 timmars färd i tjock dimma,

mistluren hördes ofta. När vi kom iland hade vädret klarat. Vår guide Gun Styrström mötte och var med oss båda dagarna. Vi fick bra infor-mation om Ålands historia och oli-ka skeden under årens lopp. Om Ulla Lundbergs berättelser och hur Ålands självstyrelse verkar i dag, 19 kyrkor, 1 i varje kommun, av dem 12 medeltida kyrkor, 22 vindkraft-verk, varav 1 på Kökar, 200 väder-kvarnar ej i bruk.

Bomarsundsruiner minner om en stor befästningverk gjort av åländska tegel. Vid Notvikstornet, som också hörde till Bomarsund hade vi underbar utsikt över skär-gården i det vackra vädret. Lunch i Smakbyn och besök i Jan Karls-gården.

Följande dag efter frukost på hotell Savoy fortsatte rundturen i Mariehamns stad, vi åkte söderut mot Andersudde, besökte Rams-holmens naturreservat där endast ramsen blommade. Vi besåg Tull-

huset i Eckerö, åt Ålandspannkaka i Kärrindsund.

Hemfärden gick från Marie-hamn med Viking Grace till Åbo och efter knappt två timmar var vi hemma i Ingå igen. Resan gav oss alla en god inblick i såväl dagens Åland som gårdagens. Vädret var bra, vi trivdes tillsammans och våra guider var perfekta. Det var en triv-sam resa.

Våren har varit mycket aktiv för pensionärerna i Ingå. Vid årets sista månadsträff 19 maj bjöds på musik och sång med Rolf Sonntag och Camilla Sonntag-Backman på temat Birger Sjöberg.

2 juni besöktes allsången i Kyrkslätt, 12 pensionärer deltog, en årlig tradition.

9 juni firades grillfesten i Hem-bygdsgårdens cafeteria. Den är avsedd för både nya och tidiga-re medlemmar. Målet att träffa varandra och fira våravslutning.

Ordförande Kaj Sjöblom hälsa-de välkommen och redogjorde för kommande program. Allsång med Anders Holmberg och Åke Lind-fors ljöd mäktigt. Kaj Sjöblom tog upp frågan om pensionärers användning av dator och demon-strerade en ”padda” för oss. Grill-mästare var Bengt Högström och Rolf Nyholm. Serveringen, korv,

potatissallad, sallad och batong sköttes fint av Lena Maunu, Bir-gitta Sundberg, Svea Wasström med flera. Mera allsång följde och efter kaffepaus samt dragning i lotteriet och överraskningsgåvan donerad av Maire-Louise och Bengt Högström blev det dans, cir-ka 60 personer deltog i den trevliga samvaron.

Till Åland med gemensamma krafterDet är redan tradition att pensionärsföreningarna i Tammerfors och Björneborg gör en gemensam vårresa vartannat år. Gotland och Hapsal har tidigare besökts och i år stod Åland i tur.

Någon vis person påstod att Åland inte var något nytt och intressant resmål, där hade man ju varit och redan sett allt! Verkligheten är dock sådan, att i trevligt sällskap kan man gott bege sig till platser som man besökt förut. Man får alltid nya upplevelser och annorlunda infalls-vinklar, saker och ting förändras. Samtidigt är det också tryggt och skönt att återse sådant man minns från tidigare besök.

Resan startade på förmidda-gen 25 maj från Tammerfors och björneborgarna plockades upp i Huittinen. I Åbo klev ännu en person ombord på vår lilla buss. Solen sken och färjan från Osnäs till Åva på Brändö var trevlig, vi åkte längs Skärgårdsvägen. Första nat-ten sov vi på Pensionat Gullvivan på Brändö. Mysigt och nostalgiskt, gullvivor, orkidéerna Adam och Eva

samt styvmorsvioler prydde gårds-planen. Vi åt gott och sov gott men tidigt följande morgon blev det panik. Vi hade beställt frukost till kl. 05.30 för att färjan från Torshol-ma mot Hummelvik avgick redan kl. 07.00. När vi kom till frukosten var ingenting framdukat. På nolltid dukades allting fram och vi hann äta ordentligt ändå innan vi måste åka, vilket var tur, för på den rela-tivt stora färjan vi sedan åkte med fanns ett kafé men ingen servering, bara en kaffeautomat!

Överfarten tog någon timme, tidvis rådde dimma och tiden blev lång. Här några axplock från kon-versationen. Ture: ”Vi kom till insikt om att det inte finns någon utsikt.” ”As a youngster I joined the Navy to see the world. What did I see? I saw the sea!” Viggo: ”När man kör mel-lan ’stolparna’, skall de röda vara till

vänster eller till höger?” Jag minns inte vem det var som svarade: ”Det beror på om man är på väg in i ham-nen eller ut ur hamnen. Vet man inte då måste man prova.” Lisa: ”Ihan täysissä järjissään voi asioita unoh-taa.” Gällde formeln för hur man räknar ut en cirkels omkrets.

Vår åländska guide, Bosse Ahlnäs, mötte oss i Hummelvik. Bosse kun-de sin sak och vi fick oss till del ett gediget paket med information om Åland som helhet och alla olika platser vi besökte. Första sevärdhe-ten var Bomarsunds ruiner, sedan gick färden mot Kastelholms slott. Slottet är vackert restaurerat, på sina ställen litet besvärligt att ta sig fram i, men vi klarade trapporna och gångarna. Sedan åt vi lunch i Smakbyn, Michael Björklunds restaurang ett stenkast ifrån slottet. Följande mål var Finströms Kyrka, vars interiör är hänförande vacker. Från Getabergets höjder var utsik-ten över havet mot norr magni-fik. Solsken rådde men vinden var ogästvänligt kall. Ålands jakt- och fiskemuseum i Käringsund på Eck-

erö är en upplevelse i sig, i synner-het med en guide som kan berätta om gamla fångst- och jaktmeto-der. Vi körde också till det gamla Post- och tullhuset vid hamnen, en stor byggnad i klassisk stil från 1828 ritad av arkitekterna Carl Lud-vig Engel och Carlo Bassi. Ryssarna uppförde byggnaden för att ha en imponerande gränsstation mot Sve-rige. Därifrån förde raka spåret till Mariehamn där vi bodde två nätter på Hotell Park Alandia.

Följande morgon körde vi till Sjökvarteret i Österhamnen. Bus-sen krånglade sig också fram till ett pyttelitet kapell i ändan på en smal landtunga. Ilskna måsar anföll oss när vi kom för nära deras bon. Vår duktiga chaufför måste backa bussen hela vägen tillbaka. Marie-hamns kyrka var nästa i tur och där-efter Sjöfartsmuseet och Pommern. Sjöfartsmuseet kan man besöka hur många gånger som helst, där finns så mycket intressant att se. Främst kanske all inredning och övrig rekvisita som man lyckades bärga från fyrmastbarken Herzogin Ceci-lie, som gick på grund i Engelska

kanalen 25 april år 1936. En liten kuriositet var också en äkta sjö-rövarflagga, enligt vår guide finns bara två sådana bevarade i hela värl-den! Visserligen har den svarta bot-tenfärgen bleknat avsevärt så hela flaggan är elegant beige-tonad. På eftermiddagen körde vi ännu den korta turen till Önningeby för att se Önningbymuseet, en verklig liten pärla, vackert och romantiskt.

Morgonen 28.5. besökte vi ännu en gång Sjöfartsmuseet för att se maskinmästare Rainer Enroos köra igång en restaurerad gammal trippelångmaskin från 1920. Maski-nen hade använts för manövrering av slussportar i Bristolkanalen och senare på en flytande pontonkran, Mammoth i Rotterdam. Kul att se ångmaskinen i funktion. På efter-middagen bar det sedan hemåt med Viking Grace. Åland är visst värt fle-ra besök. Det enda negativa vi upp-levde var, att varje dag blev vädret kallare och ruskigare än dagen inn-an. Vi var redan bortskämda av den sköna värmeböljan tidigare i maj.

MARIANNE HUOTARI

FÖRENINGSNYTT

24 – GOD TID 6/2014

Bland munkar och nunnor i östKorsnäsnejdens pensionärer gjorde en sommarresa till östra Finland 1–3.7 med 25 deltagare. Efter att resenärerna samlats upp styrde vi kosan till Alajärvi, där vi avnjöt kaffe och hembakta bullar vid Punaisen Tuvan Viinitila.

Resan fortsatte genom vackra Vii-tasaari till Pielavesi, där vi besökte Urho Kekkonens barndomshem, Lepikon Torppa och fick höra om husets historia. Färden fortsatte till Koivumäen Kartano vid Kallave-sisjön, där vi åt en välsmakande lunch. Sedan for vi till Valamo klos-ter i Heinävesi, och guiden berät-tade om munkarnas liv och arbete på området, där också volontärer deltar i olika sysslor. En god mid-dag fick vi i klostrets matsal. God nattsömn fick vi i den rofyllda mil-jön vid klostret.

Efter frukosten följande dag gjor-des ett kort besök vid nunneklos-tret i Lintula. Sedan körde vi till Koli nationalpark med berget Koli som ligger 347 meter över havet. Sikten var dock inte så bra, då det var mulet och duggregnade. Där-

efter fortsatte vi med färjan över sjön Pielisjärvi till Lieksa. Lun-chen åt vi ombord på färjan, fär-den tog 1 timme och 40 minuter. Vi besökte Vuonisjärvi och Paateri kyrka. Vi såg den kända konstnä-ren Eva Ryynänens hem, atelje/gal-leria. Kyrkan på området blev klar 1991 med bänkar uthuggna ur gro-va trädstammar. I kafeterian fick vi kaffe och karelska piroger med ägg-smör. I Lieksa gjorde vi ett besök i den moderna och stilrena kyrkan med naturen utanför som altartav-la. Vi fortsatte till Bomba-huset i Nurmes och sedan till Kuhmo, där vi hade en utsökt karelsk middag vid hotell Kalevala vid stranden av Lammasjärvi, där vi också övernat-tade.

Tredje dagen gjorde vi ett besök vid naturcentrum Peltola. Gui-

den berättade om alla djur i områ-det och vi fick också se en film. Vi fortsatte till Suomussalmi där vi erinrades om vinterkrigets sto-ra strid ”slaget vid Suomussalmi” med finländsk seger mot överlägset större styrkor. Där finns ett krigs-monument med 105 kopparklock-or vajande i vinden, en klocka för varje dag som vinterkriget vara-de. Där finns också ett stenfält på 3 hektar med 17 000 stora stenar, som påminner om krigets offer och lidande.

Lunchpaus hade vi denna dag vid Kultainen Kukko i Suomus-

salmi. Sedan fortsatte färden via Kajanas utkant, Nivala, Kannus och Karleby mot hemorten.

På några ställen hade vi finsktalan-de guider, men vår språkkunnige ordförande Sven Nysten tolkade snabbt till svenska. Med vår trygga och humoristiska chaufför förlöp-te resan till allas belåtenhet, trots att körsträckorna ibland blev långa. Vi konstaterar, att reseupplevelsen fyllde alla sinnen, så de som inte kom med missade verkligen något.

Text GULLVI NORRAS

Foto SVEN R WESTERGÅRD

Kyrkslättspensionärer på hemlig resaTorsdagen den 5 juni var det dags för årets hemliga resa, alltid lika populär. 53 glada pensionärer var på väg mot okänt mål.

Vår busschaufför Thomas svängde österut. Skulle vi kanske till Borgå? Nej, vi körde förbi Borgå, inte blev det heller Lovisa. Vi åkte genom ett skönt, grönt försommarlandskap. Småningom syntes skylten Heino-la och efter en stund en skylt med namnet Verla. Aha, vi skulle till Verla Fabriksmuseum som ligger i Kymmenedalen, i Jaala – nuvaran-de Kouvola. Verla Fabriksmuseum är ett av Unescos sju världsarv som finns i Finland. Ägs av UPM-Kym-mene Oyj.

Verla träsliperi inledde sin verk-samhet år 1872, men brann ner 1876. Byggdes upp på nytt och kompletterades med en pappfa-brik som verkade till år 1964. Verla blev fabriksmuseum år 1972. Fabri-ken ser ut som när de sista arbetarna lämnade den.

Redan på 1930-talet hade fabri-ken börjat bli för liten och omo-dern, och efter en 12 år lång process upphörde fabriken 1964.

Verla var känt för att producera vit och fin kartong som användes till olika sorters askar, kartonger och bokpärmar. De fina skolplan-scher med olika motiv, som fanns i alla skolor då vi var skolbarn, gjor-des i Verla. Verlas kartong blev speciellt vit för att träet barkades noga och efter det slipades väl. Inga kemikalier användes. På den tiden fanns inga skydd eller säker-hetsanordningar på maskinerna, så olyckor hände förstås då och då.

Till exempel barkningsmaskinen åt upp fingrar och tummar emellan-åt. Arbetarna tjänade till sitt bröd under blod, svett och tårar.

Många arbetsskeden sköttes enbart av kvinnor. Av de anställda var 40 procent kvinnor.

Arbetstagarna på de olika avdel-ningarna hade olika smeknamn. På en avdelning, där papparken rada-des på varandra på en tung metall-skiva, kallades kvinnorna som job-bade där, för björnarna, för de måste vara så starka, för att orka lyfta den tunga balen.

I fabriken fanns två torkhus, där de våta arken torkades i tre dygn. Torkhusen användes turvis. Det eldades i två stora ugnar också tur-vis tills värmen steg till 75 grader. Torkhuset bestod av många öpp-na våningar. Där jobbade kvinnor som kallades kråkor, balanserande, gående fram och tillbaka på smala spångar uppe i luften! De hängde upp papparken likt tvätt till tork. Arken sattes fast i träknipor fästa i smala träribbor. Knipanordningen kallades för djävulens tandkött eller djävulens käftar. Ett sommartork-hus fanns också, som inte behövde uppvärmas, då det användes som-martid. Där var svalt och skönt att arbeta, och alla längtade efter att få jobba där. Kartongen från Ver-la kallades Käsipahvi, för att den berördes så mycket av händer.

Varje kartongark skulle vägas

och sorteras i rätt hög. Maria Matts-son är en legendarisk person. Hon kallades Verla Maria och gick i pension vid 77 års ålder efter att ha arbetat som sorterare i 55 ½ år! Enligt guiden ville hon inte heller då pensionera sig, men ledningen lovade, att de skulle kalla på henne, om det behövdes. Efter pensione-ringen levde hon ännu många år i sin lilla stuga på området. Maria var så skicklig, att hon inte behöv-de väga kartongarken, hon kunde känna med sina fingrar i vilken hög de hörde hemma, trots att det fanns ett 30-tal olika tjocklekar. Hon lär aldrig ha misstagit sig. Som minne efter hennes långa dagsverke, finns fördjupningar i trägolvet, där hon stått under alla år!

Verla pappersbruk ligger i en vacker miljö. Fabriksbyggnaderna av röd-

tegel är vackert byggda med tin-nar och små torn på taken. Det var ett mycket intressant besök, men säkert tyckte vi alla, att det är bra, att den tiden är förbi. Man kunde inte låta bli att undra: Hur orka-de dom? Vi har mycket att vara ödmjuka och tacksamma för.

I en av de gamla byggnaderna finns en restaurang, där vi åt magar-na mätta. Efter måltiden kunde vi ännu smaka på olika sorters vin och göra uppköp.

På hemvägen styrdes kosan till Borgå, där vi hade kaffepaus i Konstfabriken. En gammal fabrik som gjorts om till kulturcentrum med konsthall, restaurang och cafe-teria.

Tack, för en mycket intressant och välordnad resa!

Text SIV WIKSTRÖM

Foto KRISTIAN LINDFORS.

Upptäck Emma Engdahl-JägerskiöldI år har det förflutit 130 år sedan den lyskraftiga sångerskan Emma Eng-dahl-Jägerskiöld mottog en blom-bukett av kompositören Franz Liszt i Weimar, där denne dirige-rade orkestern vid en jubelfest. På samma fest uppträdde Emma med tre sånger av Otto Lessman och fick mycket bifall av publiken. Efter fes-ten bjöd Franz Liszt henne hem till sig där han överräckte blombuket-ten, som hon tog med sig torkad hem till Finland.

Emma föddes 1852 i St. Peters-burg och dog 1930 i Helsingfors. Som operasångerska debuterade Emma på Nya Teatern (Svenska Teatern) i Helsingfors 1875 i Doni-zettis opera Kärleksdrycken som bondflickan Adina – en hög, lyrisk sopranroll – med ett par arior och några ensemblepartier, som kräver en god sångteknik.

Övriga debutroller 1875–1876 gjorde hon där som Amina i Sömn-gångerskan och Susanna i Figa-ros bröllop. Hennes sångpedagog i huvudstaden var Emelie Mechelin.

Emmas meritförteckning som ope-rasångerska är lång om än tidsmäs-sigt ganska kort, från 1875–1890 (1900). Hennes karriär omfattade 26 operaroller och 6 talroller som hon uppförde runtom i Europa och i hemlandet.

I etablerade musikkretsar såväl som bland den klassiska musikens förespråkare erkänner de flesta, då Emma Engdahl kommer på tal, att de aldrig hört talas om denna sång-erska.

Arbetsgruppen Emma Engdahl-Jägerskiöld har tagit till sin uppgift, att levandegöra den bortglömda sångerskan av internationella mått, genom att arrangera konserter till hennes minne.

Konserten i Helsingfors hålls 14.10.2014 kl. 19 på G18. Konser-ten omfattar arior, lieder och visor i tiden framförda av Emma Eng-dahl. Vid flygeln sitter musikdok-tor Folke Gräsbeck och i Emmas roll uppträder operasångerskan Hedvig Paulig-Broman. Berätta-re är Ulla Grönvall-Streng, pensio-när, som genom sina guidestudier fascinerats av sångerskan, hennes karriär och liv.

Emma Engdahl­Jägerskiöld

FÖRENINGSNYTT

Koivumäen Kartano vid Kallavesisjön.

GOD TID 6/2014 – 25

Allsångsfest i KyrkslättDet blev en glad och gemytlig som-marträff för västnyländska pensio-närer den första måndagen i juni då Kyrkslätts pensionärer ordnade den traditionsenliga Allsångsfes-ten i Församlingshemmet för att fira våravslutning och ta emot som-maren.

Den ljusa och rymliga Försam-lingssalen fylldes till sista platsen med närmare 200 deltagare. Bland publiken kunde man se många bekanta ansikten från allsångsfes-ter under tidigare år. Vi samlas nu den åttonde gången här i Försam-lingshemmet för att fira våravslut-ning med mycket sång och musik och trivas tillsammans sade Fred-rik Malmsten, ordförande för Kyrkslätts pensionärer, när han hälsade publiken välkommen. För-samlingens hälsning framfördes av pastor Linus Stråhlman.

Denna gång leddes allsången för första gången av Stig Johansson. Allsången inleddes med glada och populära sommarsånger Jag tror på sommaren och Sommarens soliga dagar och fortsatte med Min älsk-ling samt Sjung och le. Stig Johans-son lyckades få publiken att sjunga av hjärtans lust.

Publiken kunde vila ljudstäm-morna då Boris Westerlund, som aldrig sviker allsången, underhöll med stämningsfulla musikinslag En afton i Wien och En stund med Los Paraquayos.

Eftermiddagens kära inslag var

också då Tonkarlarana fyllde estra-den och underhöll publiken med många vackra och nostalgiska sång-er. Kören började sitt uppträdande med sången Vid en källa och fort-satte med bland andra Jag gungar i högsta grenen och Evert Taubes Vals i Valparaiso. Bert Jacobson som ackompanjerade Tonkarlarna tog publiken med att sjunga Kör-sångarens kretslopp tillsammans med kören.

Före kaffepausen fick vi lyssna till solosång av Mika Rekola och ack-ompanjemang av Bert Jacobson. I pausen serverades kaffe med goda smörgåsar och hembakade kakor till bords. Serveringen sköttes av föreningens egen arbetsgrupp som också hade lagat smörgåsarna och bakat kakorna för 200 deltagare, vilket är värt att nämnas.

Allsången fortsatte och det sjöngs många glada svenska sånger och alla trivdes. Fredrik Malmsten tackade alla deltagare och alla som hade deltagit i fest-arrangemanget och önskade alla en skön sommar.

Catharina Hindrén, ordfö-rande för SPF Västnyland, tackade arrangörerna för en lyckad och trev-lig eftermiddag tillsammans.

Allsångsfesten var slut och glada pensionärer gick ut i det soliga som-marvädret och hade säkert många minnen med sig hem från en triv-sam dag i Kyrkslätt.

Text och foto RAILI NORDBLAD

Heinola–Lahtis med båtDet bästa på Lojo svenska seniorers sommarresa den 11–12 juni var båtfärden från Heinola till Lahtis.Onsdagen den 11 juni startade 31 seniorer sin sommarresa mot Päijänne–Tavastland.

På förmiddagen anlände vi till cen-tret Heinolan Heila, där vi besökte en butik med närproducerad mat. Vi åt en lätt lunch på café Heila i samma kvarter.

Vi fortsatte till Heinola stads-museun. Där kan man bese Hei-nola stadsmuseums 50-årsjubi-leums-utställning Barock. Förutom i stadsmuseet finns utställningar också i konstmuseet och Galleri Lambrett.

Barockstilen dominerade i Europa från början av 1600-talet till mitten av 1700-talet.

Barocken utstrålar glans och prakt. Den omfattar möbel, inredning, bildkonst, musik och litteratur. Samlingarna har häm-tats från museer, herrgårdar och privathem.

Därefter gjorde vi ett besök i Ascanska ämbetsmannahuset från 1700-talet. Möblerna i gustaviansk stil, tapeter, dörrar, fönster och bruksföremål berättar om hur en landshövding bodde i det dåtida Heinola.

Vid halvfyratiden gick vi ombord på m/s Suometar, som majestätiskt stävade ut på Päijän-ne. Vädret var det bästa tänkba-ra med glittrande sol på vågkam-marna. Däcksstolarna ockuperades snabbt. Alla njöt av det storslagna insjölandskapet. Resan blev ange-näm med god mat och dryck. För-utom vår grupp fanns det endast ett tiotal andra passagerare.

Vid ankomsten till Lahtis möt-te bussen. Folk flanerade på kajen och njöt av tillvaron på terrasserna.

Det var en riktig sommarkväll. Vi åkte till hotellet. Kvällen var fri för egna strövtåg.

Torsdagsmorgon grydde regnig och grå. På programmet stod sight-see-ing med buss. Guide var Nisse, som hade svårigheter att uttrycka sig på svenska. Han kämpade tappert på. Namnet Lahtis var känt redan 1445, då en liten by i Hollola socken. Då Riihimäki–Sankt Petersburgs banan öppnades för trafik 1870 blev Lah-tis en viktig trafikknutpunkt. Det skulle dröja ända fram till 1905 inn-an Lahtis fick stadsrättigheter. I dag är Lahtis med sina 100 000 invå-nare den åttonde största staden i Finland.

De mest synliga av betydande byggnader är hoppbackarna. Vida-re kan nämnas Korsets kyrka ritad av Alvar Aalto och stadshuset ritat av E. Saarinen. År 2000 invigdes kongress- och konsertcentret Sibe-liushuset.

Det var många som ville beund-ra utsikten från hopptornet på Sal-pausselkä-åsen. Efter dessa svind-lande höjder intogs lunch på restaurang Voitto.

Under eftermiddagen besök-tes en före detta tändsticksfabrik, där Pro-Puu rf:s galleri är inrymt. Föreningen hyr ut utrymmen till utställare av trä och träförädlings-produkter.

I dag låg Sibelushusstranden öde och tom. Vi drack eftermiddags-kaffe på Kahvila Karinranta. I bus-sen på hemvägen avtackade ordfö-rande Birgit Pihl på resenärernas vägnar resekoordinatorn Litti Wahlbeck för en intressant och trevlig resa.

VIVA HOLM

FÖRENINGSNYTT

Kalle och Brita Nordström, glada pensionärer från Karis, trivdes på festen.

Kören Tonkarlarna uppträdde med många vackra, nostalgiska sommarsånger.

26 – GOD TID 6/2014 FÖRENINGSNYTT

Norra Kyrkslätts pensionärers sommarresaSommarresan i år gick till den danska ön Bornholm, 24–30.6.

Efter ankomsten till Stockholm susade vi söderut genom Sverige för att övernatta i Karlshamn.

Följande dag besökte vi Kåseber-ga, ett litet, gammalt fiskeläge vid kusten. Där skulle vi bese Ales ste-nar, Sveriges största bevarade skepps-sättning. Den omfattar i dag 59 sten-block i form av ett 67 meter långt och 19 meter brett skepp. Det är en ganska märklig fornlämning som man inte vet så mycket om. Den nämns redan cirka 1515, men analyser visar, att skeppssättningen uppfördes någon gång under perioden 500–1000 efter Kristus. Det är en förunderlig plats, som är svår att beskriva, den måste ses med egna ögon. Man kände his-toriens vingslag, och önskade att ste-nar kunde tala. Dessa stora stenblock, radade som ett stort fartyg, tiger om sin hemlighet. I sluttningen, ner mot havet, växte miljontals orange vall-mon. Vilken ögonfröjd.

Vi besökte också Ystad, innan färjan förde oss över till Bornholm. Ystad är en gammal regementsstad. Regementsområdet har anor från 1770-talet till 1997. Nu är det ett

populärt bostadsområde med gatu-namn efter officerare.

Vår pigga guide Ulrika visade oss runt i de äldre delarna av sta-den. Här finns gamla korsvirkeshus och ett gammalt Franciskanerklos-ter. Vid klostret finns en kryddträd-gård och en underbar rosenträdgård med en ljuvlig doft.

I Maria kyrka, från 1200-talet, som ligger bredvid klostret, finns ännu i dag en tornväktare. Varje natt, året runt, blåser han i sin lur, en tornstöt för varje kvart i varje väder-streck mellan 21.15–01.00. Seden härstammar från 1600-talet. Det betydde, att allt var lugnt i staden. Inga okända besökare hade tagit sig in genom stadsporten eller obehö-riga skepp anlöpt hamnen. Det var också den tidens brandalarm.

Färjan tog oss över till Rönne, som är en gammal stad eller by, som nämns så tidigt som 1277. Med sina 15 000 invånare är Rönne Born-holms största stad. På hela Born-holm bor ca 30 000 invånare.

Första dagen på Bornholm besök-te vi en underbar trädgård och en butik med konsthantverk. Trädgår-den är privat och heter Vestermarie.

Färden fortsatte till Bornholms

Tekniska Samling. Där finns något för envar. Allt från 6 170 olika kaf-fekoppar, gamla pottstolar till trak-torer.

Längst i norr finns Hammers-hus fästning. Här gjordes endast en fotopaus. Vi var på väg till Österlars rundkyrka. Det finns 4 rundkyrkor på Bornholm. Österlars kyrka är den största. Dagens lunch och litet shopping eller strövtåg i Gudhjem.

Andra dagen på Bornholm körde vi från Rönne längst i väst till Sva-neke på östkusten. Vi åkte genom Bornholms största skog, Alminding-en, som samtidigt är Danmarks fem-te största skog. Här har man plante-rat in europeisk bison eller vicenter, som ser ut att må bra, och har börjat föröka sig. De lever i en 200 hektar stor inhägnad.

I Smögebaeck gamla fiskeläge åt vi rökt sill på mörkt bröd till lunch den här dagen. På Bornholm finns många fiskrökerier och rökt fisk hör till öns delikatesser. De kännspaka silhuetterna av rökeriernas skorste-nar sticker upp här och där.

Doeudde längst i söder är en upplevelse med sin mjuka, fina sand. Sanden är så fin, att den har använts i timglas. Vi hade en juni-or, Tindra, med oss på resan, och

hon kastade sig modigt i vågorna. Vi andra nöjde oss med att prome-nera i den ljuvliga sanden.

Bornholms strandlinje är 158 kilometer. Från syd till nord fågel-vägen 40 och rätt över från väst till öst 30. Vi besökte vingården Lille Gadegård i Pedersker. Vingårdsbon-den Jesper berättade med humor om verksamheten. Sedan blev det vin-provning och eventuella uppköp. På vingården bodde också två grisar. Båda var stora, men man kan säga, att den ena var jättestor. Kanske för att den drack Coca Cola light! Den skulle inte ätas, bara vara till lyst!

På Bornholm bryts rätt så myck-et granit. Vi gjorde en liten avstick-are till ett stenbrott. På grund av stenbrytningen har Bornholms djupaste sjö uppstått, 30 meter djup, 20 meter under havet.

Det finns en gammal stadsdel i Rönne, och vi som promenerade dit, fick uppleva en stad , som från en saga. Gamla korsvirkeshus med frodiga, vackra klängrosor längs väggarna och underbara, kraftiga stockrosor som växte upp från små jordplättar vid husens väggar. Där stod de stolta och raka med sina sto-ra olikfärgade blommor. Underba-ra kvarter, där det allra mesta var

mycket prydligt och välvårdat. Det var som att vandra i en annan värld i en annan tid. Men Rönne är också en modern stad med allt man kan behöva.

Bornholm är en vacker grön ö, väl värd ett besök. Där blommar vall-mon och blåklint och har man tur, kör man kanske förbi en gård med frilandsgrisar. Grisar, stora och små, boende ute på en åker med egna små hus att bo i. Det måtte vara ett skönt grisliv!

På Bornholm snöar det inte så ofta, men vår bornholmska guide Jens berättade, att ett år mellan jul och nyår, snöade det så mycket, att alla vägar var igensnöade. Just då, skulle ett litet barn komma till värl-den, men de kunde inte ta sig till något sjukhus. Då spände en hur-tig barnmorska på sig skidorna och skidade 25 kilometer till den blivan-de mamman. Allt gick bra, och ett friskt barn såg dagens ljus.

På hemvägen stannade vi i Grän-na för att äta lunch och köpa pol-kagrisar.

Tack, för en trevlig och inne-hållsrik resa!

TEXT SIV WIKSTRÖM

FOTO LEIF WIKSTRÖM

Intervju med Ros-Marie Puuska på resa till Bornholm med Norra Kyrkslätts PensionärerVar det här din första pensionärsresa?Jo, det var det.Hur kom det sej att du kom med?Det kom sej av det, att Anne-Maj (som ock-så var med) och jag har varit arbetskamrater och hon kom ihåg, att jag alltid har velat resa till Bornholm.Har resan uppfyllt dina förväntningar?Den har varit mycket bättre. Jag är verk-

ligt nöjd.Har du saknat något på resan?Nej.Har du shoppat mycket, och fanns det till-räckligt tid med tid för shopping?Jag hade inte tänkt shoppa så mycket, så för mej räckte tiden till.Är danska eller bornholmska svårt att för-stå?

Jo. Jag har läst en del danska böcker, i skrift är det lättare.Var resan passligt lång?Ja, resan var passligt lång.Kan du tänka dej att komma på en liknande resa en annan gång?Jo, det kan jag.Fanns det något som var speciellt bra eller trevligt?

Resesällskapet.En känsla som dröjer kvar?Vår middag i Karlshamn, perfekt betjäning. Jag har alltid drömt om att få se en solned-gång i havet. Fastän jag själv är från skär-gården, har jag inte upplevt det förut. Nu fick jag uppleva det från hotellets terrass på Bornholm.

Text SIV WIKSTRÖM

GOD TID 6/2014 – 27

Lovisanejdens sommarresaÅrets mest efterlängtade, den hem-liga resan gick i år till Tusby och dess kultursevärdheter. En välorga-niserad, lärorik och intressant resa med 74 deltagare. Tack vare kun-niga guider som var med under hela resan blev behållningen den bästa. Tusby blev ett unikt kultur-centrum då konstnärer som Juhani Aho, Eero Järnefelt, Pekka Halonen och Jean Sibelius lockade varandra att bosätta sig i samma trakt.

Resenärerna besökte först Jean Sibelius Ainola. Man fick se sig om i hemmet, trädgården och bastun.

Makarna är begravda på Ainola och många besökte graven.

En stor konstutställning av Pek-ka Halonen och hans samtida konst-närer pågick i Pekka Halonens hem Halosenniemi. Själva byggnaden rita-des av Halonen själv och förmedlar samma känsla som hans tavlor. Huset var byggt av kraftiga stockar, möbler-na och dörrarna av obehandlad furu.

God och vackert uppsatt lunch serverades på Krapihovi, ännu på 80-talet en gård med mjölkkor, nu ett välskött gästgiveri med restaur-ang, butik, sommarteater och golf.

Vackra rikt blommande rabatter prydde gården. Som helhet ett stäl-le man gärna kommer tillbaka till.

Vårt sista besök gjordes på Lotta Svärd-organisationens museum. Där fick vi en lärorik föreläsning om organisationen och dess historia och om lottornas värdefulla insats under kriget.

Det blev mycket att se och smäl-ta. Men kanske det bästa av allt var att få träffas och trivas.

Text och foto

KRISTINA WAHLSTRÖM

Olympia firar 40 årDen 21 maj firade Pensionärsfören-ingen Olympia sitt 40-årsjubileum. Gästerna togs emot av ordförande och vice ordförande till bakgrunds-musik av Boris Westerlund.

Efter att de 40 gästerna bänkat sig hälsade ordförande alla välkom-na . Hon nämnde med tacksamhet de tre damer som grundade Olym-pia och som nu blickar ner på oss från sina moln.

Vi är stolta över att ha en med-lem, Margit Tall, som skrev in sig på föreningens andra möte . Tyvärr var hon nu förhindrad att delta i jubileet.

Vi sjöng Lystringssången och fick lyssna till Boris Westerlunds fina musik.

Förbundets ordförande Ole Norrback hedrade vår fest med sin närvaro och höll festtalet samt över-räckte tillsammans med ombuds-man Jan Holmberg ett ”brunt kuvert”. Samrådets ordförande Marianne Lindberg uppvaktade med en vacker blombukett. Rung-ande applåder fick vår medlem Bir-git Kilpi då hon läst 2 dikter.

Efter att vi under trevlig samvaro ätit en god middag fick vår tidiga-re och långvariga ordförande Gre-tel Ahlbom ordet .Hon läste även upp en sparad artikel, skriven av vår medlem Georg Wiik (avled år 2013, 94 år gammal).

Under festens gång sjöng vi all-sång, lyssnade till Boris musik och några medlemmar berättade om sina minnen från Olympias verk-samhet. Efter kaffet med tårta avslutade vi festen med den vackra sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer.

Vi önskade varandra en trevlig sommar samt att vår lilla förening skall få nya medlemmar och vi ännu kan fira många jubileum.

B.P.

Gretel Ahlbom.

Sommardagar på LövhyddanMed flaggan i topp och till musik framförd av SiSP-orkestern hälsades nästan 100 medlemmar i Sibbo Svenska Pensionärsförening (SiSP) välkomna till de traditionsenliga sommardagarna på Lövhyddan i Kalkstrand 7–8 juli. Vädret var strålande, solen sken het ”över åker och älv”.

SiSP-ordförande Hans-Christian ”Nappe” Christiansson hälsade alla välkomna och gav information om dagens begivenheter.

Svenska Pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fell-man framförde förbundets häls-ningar. Till ny verksamhetsledare har valts Berit Dahlin. Veronica kommer att tillträda tjänsten som verksamhetsledare för Servicehus-stiftelsen i Sibbo i augusti. Välkom-men till Sibbo, Veronica!

Pensionärskören Roostaggarna sjöng om hur den ljuva sommarn nalkas, Säg det med ett leende och några andra lättsamma låtar till publikens belåtenhet. Lasse Tack-man spelade på kornett ”mellan verserna”.

I Naturstigen deltog 13 lag med två eller tre deltagare. Stigen blev väl upptrampad då hela skocken traskade iväg för att hitta de rätt kvistiga frågorna, som Matti Räs-änen gjort upp. Visste ni förresten att Hawaiis huvudstad Honolulu ligger på ön Oahu? På de tio frågor-na med tre svarsförslag var lyckades två lag få ihop sju rätta svar. Lotten fick denna gång avgöra vilket lag som fick guldmedaljen.

Så var det dags för lunch. Det var laxsoppa, som den raska köks-personalen hade dukat upp under ledning av Marianne Holm. Sop-

pan gick åt som smör i solen, ingen blev utan trots att en del tog för sig flera gånger.

Medan vi ”vilade på maten” uppträdde Duo Familia beståen-de av Fanny Hellström (sång) och Emilia Hoving (piano). Vi fick höra flera fina bekantingar, bland andra On the Sunny Side of the Street, Ljuvliga ungdom, Idas som-marvisa, I´ve got Rythm för att näm-na några.

SiSP-orkestern spelade Vi går över daggstänkta berg och där kom Johannas Pärtflickor Kerstin Ahl-berg och Margareta Lagerqvist i sina pärtkjolar och sjöng en lovsång till Lövhyddan på samma melodi, text av Johanna Lindström. Flick-orna fick rungande applåder och man hade gärna hört flera verser.

Orkestern fortsatte med den musikaliska underhållningen och spelade många glada godingar, någ-ra i publiken sjöng med och någon tog sig en svängom.

Före kaffet hann man med en tre-kamp i pilkastning, frisbee och mölkky. Damklassen vanns av Lena Martin, tvåa blev Åsa Laukonlin-na (från SPF) och på tredje plats kom Doris Wallenius. Herrklas-sen vanns av Helge Herlin, tvåa var Per-Olof Friström och trea Håkan Liljeström.

Till eftermiddagskaffet ser-verades en mumsig jordgubbs-gräddtårta eller på Sibbovis stop-pakaku.

Som sista programpunkt var det prisutdelning och dragning av lotteriet. Många vinster av olika slag delades ut, huvudvinsten var ett stort och tungt paket inslaget i gåvopapper. Den vinsten tillföll Matti Räsänen, som visst öppnade paketet först hemma.

Under dagen höll Kaarlo bas-tun varm och många tog tillfället i akt och badade bastu för att sedan svalka av sig i Kassivikens +22-gra-diga vatten.

Till andra dagen, som var minst lika varm och solig, infann sig ett 30-tal fortfarande glada pensionärer. Nu var det mera fri samvaro med lek-fulla spel, mölkky och boccia. Lun-chen bestod av en välsmakande sjö-mansbiff med rödbetor och sallad, till kaffet nygräddad bulle. Kaar-lo såg till att bastun var varm och Christer och Nappe skötte om gril-len. Man kunde konstatera att kor-ven hade strykande åtgång!

Allsången som leddes av den alltid lika gemytliga Harry Sten-fors var uppenbart uppskattad. Till Harrys gitarrackompanje-mang sjöng alla, var och en enligt sin näbb, så gott som alla sånger ur vårt allsångshäfte.

Även de trevligaste dagar har ett slut, så också dessa Lövhyddan-dagar.

Vi ses igen nästa år ty traditioner skall man hålla fast vid!

Text RITA TACKMAN

Foto NAPPE OCH RITA

FÖRENINGSNYTT

På väg in till Sibelius hem Ainola. Fr.v. Gugge och Ingmar Trogen, Britta Gustafsson, Ulla och Pelle Vikström .

Duo Familia uppträdde.

Margareta Ahlfors, Gunilla af Heurlin, Tua Kurten, Gunnevi Wiik, Ebba Holmberg och Ritva Gustafsson.

28 – GOD TID 6/2014

Kulturutbyte när det är som bästI mitten på maj fick Vi Norrifråns pensionärskör i Karleby besök av sångkören Lyckan från Kalix i Sve-rige. Det var fortsättningen på det kulturutbyte som inleddes 2008 då Kalixkören besökte Karleby och sångkörerna gav en gemensam kon-sert på Jungsborg. När Lyckan fira-de sitt 25-årsjubileum 2011 besökte VI Norrifråns pensionärskör den jubilerande kören.

Nu var det tid för återbesök och lördagen den 17 maj bjöd de båda pensionärskörerna på en gemen-sam konsert som hölls i Donner-ska skolan. Gästerna kom redan dagen innan och höll gemensam-ma övningar i Mikaelsalen. Körer-na uppträdde även i Emeliehemmet och avslutade dagen med en festsu-pé på Sällskapsklubben.

Sångkören Lyckan leds sedan starten av Markku Putila och har närmare 40 glada sångare mellan 65 och 85 år. I Karleby deltog ett 30-tal sångare och en orkester som hante-rade piano, dragspel, basklarinett, nyckelharpa, gitarr och bas.

– Vi sjunger för att glädja oss själva och försöker sprida glädje både bland gamla och unga och repertoaren består av både svenska och finska sånger. Det största även-tyret för kören var resan till Ame-rika 1992, säger Putila.

Eftersom körledaren är född i Fin-land har kören länge haft kultur-utbyte med Finland. Putila ser sam-arbetet över gränsen som väldigt givande. Genom att träffa andra körsångare kan man utbyta sånger,

ge gemensamma konserter och helt enkelt träffas och utbyta tankar.

– Detta är kulturutbyte när det är som bäst och detta skall bli tra-dition, säger sångkören Lyckans ordförande Maud Wikström och Vi Norrifråns dirigent John Stor-backa när de kramar om varandra under kvällsfesten på Sällskaps-klubben.

Också Vi Norrifråns ordförande Greta-Lisa Nilsson gladde sig över samarbetet mellan körerna i Kalix och Karleby när hon hälsade väl-kommen till bords vid kvällsfesten som bjöd på ett rikhaltigt program med allsång, enskilda uppträdanden, vitsberättande och gemytlig samvaro.

Kvällen avslutades med tacktal och avskedsgåvor.

OLE GRANHOLM

Österby Pensionärer har aktiva medlemmarFöre höstsäsongen inleds och sommarsäsongens aktiviteter börjar vara över blickar vi tillbaka till årets början.

Verksamhetens stomme har bestått av våra månadsträffar andra ons-dagen i månaden. På dessa träffar har vi haft inbjudna gäster, druckit kaffe och umgåtts med varandra, sjungit allsång, funderat på ’hem-liga lådans’ innehåll, prövat på sitt-dans, spelat bingo och sysslat med annat smått och gott.

Våra gäster hittills har varit Margareta Söderlund (kroppen i balans), Pia Moberg (ljudutjäm-ningsapparat), Guy Wallin (hörap-parater och liknande hjälpmedel), Ulrika Kallio och Monica Wik-ström (trädgården) och Roger Roos (brandsäkerheten). Förutom månadsträffarna har vi haft en foto-tävling, bowling varje vecka inklusi-ve klubbkamp mot Karis Pensionä-rer, frågesportträffar, IT-utbildning och på våren en naturklubb. Vi åkte också till Fallåker och såg årets pjäs Helt Upp och Ner och till Degerby-revyn Fart i flanellen.

På våren nåddes vi av två positiva nyheter. I samband med SPF:s vår-

möte fick vi motta tredje pris i med-lemsvärvningstävlingen. Vi har nu fler än 250 medlemmar. Detta var redan andra gången vi prisbelöna-des i detta sammanhang.

Som socker på botten lyckades vårt lag som avslutning på SPF:s vårmöte även i år vinna SPF:s hela frågesportfinal! I frågesportlaget ingick Snöfrid Löfroos, Ulf Fager-ström och Nils Jansson. Vi segrade också senaste år med samma lag. Dessa placeringar gav oss ett bra ekonomiskt tillskott i vår kassa.

På våren hade vi en trivselefter-middag på Hotel Sea Front med inbjudna gäster från Ingå Pensio-närer. Gästerna ställde mangrant upp och framförde några sånger, detta i stället för exempelvis blom-mor eller någon annan gåva. Deras sångkör leddes av deras ordförande Kaj Sjöblom, som också visade sig vara en bra historieberättare.

Vårens sista månadsträff hölls den 14 maj och den 21 maj åkte 50 personer på shoppingresa till Idea-parks stora affärscentrum i Lem-bois. Eftermiddagskaffet drack vi i Bowling 4 you-hallen i Finlaysons gamla fabriksfastighet i Forssa. Där fick intresserade kasta bowlingklo-tet och Ann-Mari Sundström slog alla de andra genom att två gånger kasta strike!

Den 17 juni var 55 medlemmar med Viking XPRS till den vackra och lummiga sommarstaden Tallinn, där vi bland annat besökte Japan-ska trädgården.

Hemliga resan den 15 juli samla-de 93 personer. Resemålet var Åbo, vilket fem medlemmar tippat rätt på. Dagen började bra med kaffe och tilltugg i Kaimalan Karhulam-pi i Pemar, ett helt förtjusande och annorlunda ställe, både inomhus och utomhus.

Sankta Katarinas kyrka i Num-mis studentby i Åbo var följande ställe vi besökte. Kyrkan är från 1340-talet och är den nästäldsta byggnaden i Åbo efter Åbo Dom-kyrka. Takmålningarna är från 1340-talet. 1396 plundrade tyska sjörövare kyrkan och brände ner den och först på 1440-talet blev den uppbyggd igen. I kyrkan sjöng vår 93-manna kör en psalmvers ur Blott en dag ett ögonblick i sänder.

Aboa Vetus & Ars Nova-utställ-ningen Den återfunna staden skul-le vi se. Det var ett underjordiskt ruinkvarter, en mycket intressant och unik upplevelse om ett medel-tida Åbo. Heliga Annas kapell var också sevärt, i all sin karghet. Efter detta äntrade vi Bore-båten som nu, efter att ha sett sina glans dagar som kryssningsbåt, permanent

stod förankrad i Aura å och använ-des som lunchrestaurang. Hytter-na var ombyggda till små hotellrum som man kunde hyra som övernatt-ningsställe. Efter den goda lunchen på Bore, stod Qwensels gård och Apoteksmuseet i turen. De som hellre ville besöka den charmiga Saluhallen, gjorde det.

Från Åbo åkte vi till Tammilu-oto Vingård på Lemlaxön. Det var ett vackert ställe vid vattnet och ett fint utfärdsmål i sol och vack-er grönska. Värden Timo Jokinen berättade om verksamheten och produkterna som de tillverkar av äpplen från de 3 000 äppelträden. Vi besökte också butiken på vingår-den. Kaffe med nygräddad kanel-bulle serverades före hemresan. På

hemvägen stannade vi för att räta på benen och hade en stövelkast-ningstävling och Rolf Rehn var den som kastade stöveln längst. I bussen hade vi som vanligt små tävlingar och vinster delades flitigt ut.

Före höstsäsongen kör igång var vi med på SPF Västnylands som-marfest i Karis den 6 augusti.

Den 6 september har vi en annor-lunda utfärdsdag i sikte då vi har planerat att besöka Malmbacka för att se när kolmilan tänds. En resa till Tallinn den 9 september är också planerad. Välkommen med till dessa september-aktiviteter och också till höstens första möte på skolan den 10 september.

NJ/GB

FÖRENINGSNYTT

Lyckans körledare Markku Putila hanterar klarinetten med bravur.

Slutet gott allting gott. F.v. Ingmar Kullas, Markku Putila, John Storbacka, Greta­Lisa Nilsson, Maud Wikström, Sigurd Wikström och Nils Nilsson.

Sångkören Lyckan från Kalix.Vi Norrifråns pensionärskör.

GOD TID 6/2014 – 29

Vid Soera Hembygdsmuseum.

Sjundeå pensionärer till Haapsalu och DagöSöndagen den 8 juni åkte 44 glada pensionärer med Wikströms buss och Thomas vid ratten på väg mot Estland och Haapsalu.

Inge som mötte bussen i Tallinn var förhindrad att följa med till Haap-salu så vi fick istället lyssna på gui-den Ritta. Hon talade oavbrutet hela vägen och lärde oss många roliga ord på estniska.

Vi åkte förbi Pulma-talo = magi-straten, såg Keila från bussen samt Rummufängelset som haft opp till 1 000 fångar och nu är till salu då det finns fängelser i Pärnu och Tart-tu. Besökte en gammal militärbas i Haapsalu där det fanns lämningar av bunkrar samt landningsbana av betong. Där lär männen sina fruar att övningsköra bilen då det är så rak kurs.

Efter att vi fått våra rum på Hotell Promenaadi vid stranden med fin utsikt mot havet gick vi till gemensam middag till Haap-salu Kuursaal, en av de finaste trä-byggnaderna i Estland. Efteråt bjöd Timo på dragspelsmusik vid hotel-let.

På måndagsmorgon var Inge åter med och det blev tidig avfärd mot färjan som avgick 8.30 mot Helter-maa på Dagö. Dagö är 60 kilome-ter från öst till väst och 40 från norr till syd och har runt 10 000 invå-nare. Vi såg Korsbacken där Dagö-svenskarna höll gudstjänst 1781 då 1 200 personer med kreatur depor-terades till Ukraina. Resan tog 12 månader och bara 600 kom fram. Nu besöks Korsbacken främst av turister samt av dem som vill göra kors av det naturen kan bjuda på.

Vi besökte också Tahkuna fyr samt såg minnesmärket över Esto-

nias offer. Fartyget sjönk den 28 september 1994 och klockan på minnesmärket lär klämta när det blåser samma vind som då båten sjönk. Efter en god lunch på Viina Köök i Körgesaare åkte vi till Kärd-la som blev stad 1938, där kunde vi räta litet på benen och besök-te torget. På Dagö finns också en miniatyr av Eiffeltornet. Vi besökte också Vaemla yllefabrik samt Soe-ra hembygdsmuseum som bygg-des 1848 och visar Dagöbornas liv under gamla tider, museum blev det 1979, vi blev guidade på est-niska av en glad dam som visade oss runt och Inge fick översätta för oss. 17.30 avgick färjan tillbaka till Haapsalu, vi såg och hörde myck-et under dagen och avslutade med gemensam middag på vårt hotell.

På tisdagen fick vi bekanta oss med Haapsalu, först järnvägsstationen som byggdes 1905–1907 för att tsa-ren skulle besöka kurorten. Tsarens tåg var 214 meter långt så perrongen skulle vara lika lång ock täckt så att ingen blev våt om det regnade Det finns två paviljonger, en var för tsa-rens familj, den andra för tjänste-folket som följde med.

Sedan besökte vi Ilon Wiklands galleri, hon har illustrerat många av Astrid Lindgrens barnböcker. Först såg vi en film om hennes liv i Est-land och Sverige och sedan gick vi runt och såg bland annat bar-nens lekrum på tredje våningen, där fanns ett riktigt kök i barnens storlek och Karlsson på takets rum. Även vi pensionärer trivdes där. I galleriet fanns det mängder av

fina ritningar, många bekanta från böckerna.

Efter lunchen blev det Biskops-borgen som man började bygga på 1200-talet. Vi besökte dopkamma-ren som även kallas Vita Damens kapell, vid fullmåne i augusti syns hon i ett fönster i kapellet. Sägnen berättar om kärlek mellan rik och fattig, han dödades och hon mura-des levande in i väggen på kapellet.

Middagen åt vi på Laine Spa där vi tackade Inge och Thomas, lyssna-de på musik och några dansade lite. Tillbaka på hotellet blev det aktu-ellt att packa för hemfärden.

På onsdagen besökte vi först Haap-salu torg före vi startade mot Tal-linn, i Palivere for vi till Vilung Puits där man gör tavlor, fat och

skålar av olika färgers glasflaskor som krossas för hand. Under 8 tim-mar krossas flaskorna och konstver-ken formas, sedan läggs de färdiga sakerna i en 800-gradig ugn över natten. På morgonen är föremålen färdiga. Flere av oss hittade trevliga saker med hem.

Nära Laagri blev det tid för lunch. Inge och Thomas åkte till Pirita och runt i Tallinn med en del av oss medan andra stigit av bussen för att handla.

Vi samlades för att få biljetter-na och säga hej åt Inge för den här gången. Så blev det Viking XPRS och kurs mot Helsingfors. Alla kom lyckligt hem nöjda, med nya intryck och tur med vädret hade vi också.

AÅ

Tenala-Bromarf pensionärer på hemliga vägarMåndagen den 14.7 startade Tenala-Bromarf pensionärer sin traditio-nella hemliga resa med Wikströms buss med Ralf Wikström vid rat-ten och Birgitta och Stig Nyberg som reseledare.

Bussen startade klockan 7 från Bromarf via Tenala och Ekenäs. Därifrån bar det av österut, Stig hälsa alla 50 morgonpigga pensio-närerna välkomna med och hop-pades att alla skulle få en fin och trevlig resa. Stig hade beställt vack-ert väder, alla var på gott humör. Så uppstod förstås frågan om resemå-let, vart är vi på väg? Lite försikti-ga förslag om österut, sedan norrut men reseledaren höll god min och ingeting avslöjades.

Så möttes vi av ett kraftigt åsk-regn vilket gorde att Ralfen fick begränsa farten och tiden börja-de bli knapp till första målet, efter Borgå hölls en kort paus, så kort som möjligt ifall vi skulle möta ett

åskregn till. För lunchen är bokad till klockan 12.00, efter pausen bör-jade man lägga ihop två och två och konstaterade att det var något lurt med att vi måste vara framme prick till lunchen. Kanske vi skall ut med en båt och där äta ombord, små-ningom kom man på att det är Vill-manstrand och eventuellt en kryss-ning på Saimen. Så det var bara för Stig att konstatera att jo så är det.

Vi anlände till hamnen klockan 11.50 och där låg kryssningsfartyget MS Camilla och väntade på oss, så det var bara att stiga ombord. Prick klockan 12 la båten ut och lunchen serverades. Kryssningen varade i två timmar som vi fick njuta av fint solväder och en nästan spegelblank Saimen. Vi åkte genom Saimakanal där vi fick uppleva hur det är att åka genom en sluss med 13 meters höjdskillnad på vattenivån. Klock-an 14.00 var vi tillbaks i hamnen, alla mätta och nöjda.

Vi tog en runda genom det bloms-terfyllda Villmanstrand för att se hur fint där var, en verklig ögon-fröjd. Så blev det incheckning på hotel Scandic Patria varefter det var fritid till klockan 18 då vi samlades för en gemensam middag i hotellets restaurang. Där uppvaktade fören-ingen sin mångårig värdinna och styrelsemedlem Brita Nyberg, som hade fyllt jämna år före resan, med SPF:s bordsstandar.

Efter middagen var det fritid till klockan 9 följande morgon. Då var alla plikttroget i bussen och vi styr-de kosan hemåt via Fredrikshamn och Kotka. I Kotka besökte vi först Maretariet med guidning och svensk tolk. Vi fick bekanta oss med en mängd olika fiskarter som sim-made i akvarierna, där fanns också ormar. Före vi fortsatte till Merikes-kus Vellamo tog vi en promenade i Sapokaparken med otroligt fina blomsterarrangemang och vatten

fall runt en rätt stor vattendamm. I Sjöfartsmuseet åt halva grup-

pen lunch och andra halvan gick på guidad rundtur och så böt vi om. Där hade vi en fantastiskt fin svensk guide och mycket intressant att se och höra historien om alla fartyg med mera.

Så började då hemfärden på all-var och sista pausen var i Sibbovi-

ken, för kvällskaffe. Leif Lindholm berättade vitser i bussen och stäm-ningen var på topp ända hem. Leif tackade Stig och Birgitta för en fin resa lika så Ralf för en trygg färd. Stig tackade deltagarna för gott säll-skap samt Wikströms busstrafik för hjälpen med planeringen av resan och Ralf för en lugn och trygg resa.

SN

FÖRENINGSNYTT

30 – GOD TID 6/2014

Denna annons är en del i projektet Botnia Marketing som finansieras av Korsholm, Kvarkenrådet, Vasa, VASEK – Vasaregionens utveckling AB, Umeå kommun

Förgyll vardagen med kulturella upplevelser. Årets kulturhu-vudstad Umeå bjuder på live-musik, mode, marknader och mycket mer. Välj din favorit och ta färjan över Kvarken i höst!

Nycirkusfestival - La Soirée 29 aug-7 septUmemilen 7 septemberVävmässan 18-20 septemberUmeå smakfestival 19-21 septemberHistorisk marknad 20-21 septemberOrgelfestival 25-28 septemberSven-Bertil Taube och Göran Fristorp 28 septemberUmeå Fashion Week 7-11 oktoberKammarmusikfestival 9-12 oktoberUmeå Jazzfestival 21-26 oktoberMitt Vinterland - Roger Pontare 5 decemberJulmarknad 6-7 decemberSinatra Christmas med Christer Sjögren 20 decemberMin jul med Sanna Nielsen 21 december

För fler evenemang, logi och övrig information, besök

visitumea.se

Ingå Pensionärer bekantar sig med bygdens kulturIngå Pensionärers sommarutfärd företogs 15 juli längs Ingårundan till Fagervik och Barösund. 42 pensionärer åkte med Lundströms buss och med Roland vid ratten. Det första målet var Fagervik bruk där guide mötte och gav god infor-mation om brukets historia, likaså besöktes Fagervik privata träkyrka och slutligen museet.

Därpå åkte vi mot Barösund. Rainer Björklöf berättade om oli-ka byggnader som hörde till Fager-vik bland annat gamla mejeriet och Finnpada, där den första finsksprå-kiga skolan inrättades samt om Riddarkil.

Färden gick över Korssundsbron till Barölandet. Där står ett vindkraft-verk kvar. Vid färjfästet mötte bya-rådets ordförande Erik Holmberg oss, han var med oss hela tiden. Vi åkte till Rövass lägergård, som Ingå församling köpte av Åbo Akademi. Tidigare hade gården en stor äppel-trädgård. Ingå kommun köpte ett område, som i dag har fast bosätt-

ning intill lägergården. Skogen vi såg hade i Eriks ungdom varit bör-diga ängar.

Av de båda skolhusen i Barö-sund är det ena Källnäsudd i dag restaurant Scola, i den andra finns i  dag vävverksamhet för många intresserade. God lunch intogs i restaurant Scola, som ligger vack-ert vid farleden. Vädret var på vår sida. Vi besökte torget, butiken och kiosken och följde med den livliga trafiken i hamnen och vid butiken och framförallt i farleden.

Det bästa var den utställning som byarådet arrangerat i den gam-la butiksfastigheten. Erik Holm-berg informerade om skärgårdsli-vet förr och nu, om farleden genom Barösund under krigsåren och under olika skeden i vår historia. Anders Holmberg informerade oss om utställningen. Gustafs Sund-mans 49 mappar med tidningsur-klipp som handlar om händelser i Barösund, en liten del av hans sam-ling på 3 000 mappar. Tua Rahikai-nens vackra foton förstorade häng-

de på väggarna och de fanns även att beskåda i mindre format, vack-ra naturbilder. Eva Thölixs butiks-hörna från gamla tider intresserade.

Innan vi tog färjan hemåt åkte vi till Bjursgården som Vanda stad köpte och som i dag har stora husvagns-områden och tältplatser. Gårdens åkrar har inplanterats med granar, som gav ett onaturligt intryck. Vi lämnade Orslandet, tackade vår värd Erik Holmberg vid norra färj-fästet.

Hemvägen gick genom Jodd-böle industriområde med Kol-kraftsverkets stora byggnader, Inkoon Shippings hamn, Rudus stenbrott, fiske hamnen, oljeham-nen och Fjusö, som i ett förslag är placeringsplats för en eventuellt kommande LNG-terminal. Bak-grundsinformation gavs av Disa Flythström

Höstens första träff hålles 15 sep-tember i församlingshemmet.

Text DISA FLYTHSTRÖM

Foto KAJ SJÖBLOM

FÖRENINGSNYTT

GOD TID 6/2014 – 31

Korsholms ApotekCentrumv. 2,

KorsholmTfn: 06-322 2941

www.korsholm.fi

Gudstjänst i kyrkan vanligen kl. 10.00 och i Smedsby

församlingsgård enligt annonsering

Korsholms kyrka Korsholms sv församling

Tel.3464392*Lunch

*Pizza *Ala cartewww.tessescafe.fi

Välkommen!

Kvevlax församlingVi vill vara med Dig i vardag,

fest och sorg!Gudstjänster varje söndag,

i regel kl. 10Pensionärssamlingar andra onsdagen i månaden fr. 10.9

(Morgonfrukost för kvinnor och män, lö 6.9 och 25.10)

Välgörenhetskonsert med Sonja Biskop m.fl. i oktober

Samtalsgrupper, höstmarknad m.m. www.kvevlaxforsamling.fi

Stenugnsbakat bröd, smörbakta bullar, kaffe och smörgås, butik och café.

Välkommen! Mån-fre 8-17, lör 9-14

aromaLånggatan 4, KvevlaxBageri & Konditori

TaxiPeter Sundäng

Tfn: 0500-261046Solf

HANTVERK o. HEMBAKAT3.5-28.9Café

Inva WCvard. och sönd. 11-19

lördagar 10-18Södra Vallgrund

Tel. 050-596 8494Julöppet 22.11-17.12

OBS! Ingång från baksidan av Valloniahuset

Vi har flyttat till nya utrymmen!

Centrumvägen 3, Smedsby

vard. 18–21 lö 15–21 sö 9–21

Blomsteraffär Begravningsbyrå Fant

Självbetjäning K-SupermarketVallonia

Karleby ➞

Vasa➞

Här!

Blombutiken: 06-322 2544 Begravningsbyrån: 06-322 2744 • 050 313 8142www.begravningsbyrafant.fi begravningsbyrafant@netikka.fi

Villa VargvikStuga för 2-4 personer uthyrs för kortare och längre perioder (full-

ständigt kök och TV). Tillgång till en egen vedeldad bastu, egen

brygga och roddbåt. Goda simmöjligheter.

Vargviksvägen 5165970 SÖDERUDDEN

tfn 06-352 6328, 050-594 3036

- Gratis parkering - Trivsamma hotell- och

konferensrum -Restaurang med á la carte

och Pizza meny - Lekrum till barnen på

sommaren... Ring oss på 06 328 8200

- Gratis parkering

- Söndagslunch

Stundarsvägen 5, 65450 SOLF Tel. (06) 344 2200 www.stundars.fi

• Guidningar • Hantverk • Gros butik • Best.restaurang Hemmer • Utställningar

Ett trevligt friluftsmuseum som levandegör historia

Hantverk & Museipedagogik & Byggnadsvård

Vi erbjuder grupper skräddarsydda program året om mot förhandsbeställning. Ta kontakt och begär offert.

Kb TAGES TAXI & BUSSTage Lahtinen - Korsholm

050-558 5984 06-346 7697

* 4-20 pers. bilar * invataxi * bårtransport

Odd InnÖvernattning,

MajoitustaNaturupplevelser, Luontoelämyksiä

www.oddinn.fi0451195155Korsholm

KAARTOSBåt & Snöskotersafari

Ove 050-530 8062, Björkö

Turer i Kvarkens naturvärlds-arv. Med båt eller skoter,

sommar som vinter.

Björkö Camping* strandstugor

www.bjorkocamping.com

050-526 2300

Torpet Stugor050-593 8928

www.replot.com/torpet

Dagmarsgatan 3, tfn (09) 310 494 94, www.hel.fi/arbis

Plock ur allmänna föreläsningar (gratis, ingen anmälan) Kompostera på hösten 8.9, måndag kl. 18.05–19.35, Viveka Backström. Tips och råd vid datorköp 10.9, onsdag kl. 9.30–11.00, Björn Holm. Möt författaren: Benjamin Laustiola 18.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Ylva Larsdotter intervjuar.Tove Jansson som konstnär 22.9, måndag kl. 18.05–19.35, Sophia Jansson. Spritsmuggling under förbudslagstiden Keth Strömdahls bok Vilda Östern är ej som förut handlar om sprit- smuggling under förbudslagstiden i östra Nyland 23.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Alexandra Ramsay intervjuar.Vart är Helsingfors på väg? Stora förändringar är på gång eller på kommande. Nytt byggs, befolk- ningsstrukturen förändras. Vad tycker helsingforsarna om sin stad? 25.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Asta Manninen.Göran Schildts Leros 30.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Magnus Lindberg.Mark Levengood: Att stå stadig i en föränderlig värld 2.10, torsdag kl. 18.05–19.35.Kom på kurs! Arbis har ca 700 kurser i konst, gymnastik, hälsa, matlagning, musik, informationsteknik, natur, kultur, litteratur, samhälle, historia och språk (20 olika). Plock ur kursprogrammet:Sveriges historia ca 1000–1809 8.9–13.4, måndag kl. 12.30–14.00. Soldatforskning 8.9–27.10, måndag kl. 16.30–18.00. Skapa i ull och ylle 8.9–13.4, måndag kl. 17.00–19.30. Akvarell med naturinspirerade motiv 11.9–16.4, torsdag kl. 10.15–12.45. Kom och sjung med ditt barnbarn! start 12.9, torsdag 15–15.45. Introduktionskurs i thailändska 11.9–4.12, torsdag kl. 18.05–19.35. Släktforskningskurser, mera info på webben eller per telefon Bridge, mera info på webben eller per telefon.Kurser speciellt för seniorer. Plock ur kursprogrammet: Seniorkurs: Grunderna i datoranvändning I – Windows 8.9–13.10, måndag kl. 9.30–12.00 Vardags-IT för seniorer, långsam takt 9.9–2.12, tisdag kl. 9.30–12.00 Seniorkurs: Grunderna i datoranvändning med Mac, långsam takt 12–26.9, fredag kl. 9.30–12.00. Seniorkurs: Digitalkamera 8–22.9, måndag kl. 13.30–16.00. Seniorkurs: Skype 17–24.9, onsdag kl. 9.30–12.00. IT-rådgivning på Dagmarsgatan och i Stoa, mera info på webben eller per telefon.Blandad kör: Årgångssången 9.9–14.4, tisdag kl. 15.00–16.30. Seniordrama 26.9–17.4, fredag kl. 11.30–13.00. Seniorgymnastik av olika slag, mera info på webben eller per telefon.

Arbis bibliotek har över 16 000 böcker från olika ämnesområden. Romaner, kurs- och fackböcker lånas hem. Vi har svenskspråkiga dags- tidningar från alla regioner och ett 80-tal tidskrifter.

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

ZZZLindqvistKuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24hhautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

32 – GOD TID 6/2014

Pensionärskörsång som bäst!E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

P a n gSÅNGF e s t

Alla pensionärskörsångare är välkomna till två dagar av sångfest i Esbo!

...körsång, allsång, föredrag, gästartister, körkavalkad, trubadurtorg, social samvaro och mycket mer...

ANMÄLNINGEN ÖPPNAR 1.9.2014

Mer information finns påwww.pangsangfest.fi

Koordinator är KIRI KORVENOJA

telefon 020 7288817 eller 040 5783207 epost kiri.korvenoja@spfpension.fi

Arrangör är Svenska pensionärsförbundet

GOD TIDutkommer nästa gång den 3 oktober. Material till nummer 7/2014 bör finnas på redaktionen senast den 19 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e­post till katarina.bengs­westermark@spfpension.fieller per post till

God TidKatarina Bengs­WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 VasaChefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

Utgivn. Deadline

Nr 7 3/10 19/9

Nr 8 7/11 24/10

Nr 9 12/12 28/11

GOD TID 6/2014 – 33

SUDOKU Lösningen finnspå följande sida.

Högklassiga musikupplevelser!■ LOHJAN KAUPUNGINORKESTERI ■ RAJATON Kammarmusik:■ ANNA-LIISA BEZRODNY ■ ANDREJ BIELOW ■ RĂZVAN POVOVICI ■ JAN-ERIK GUSTAFSSON ■ DIANA KETLER ■ KALEVI KIVINIEMI Jazz: ■ KALLE KATZ ■ MIRELLA PENDOLIN-KATZ ■ TOBIAS ANDERSIN ■ MIKKO “GUNU” KARJALAINEN ■ JOONATAN RAUTIO ■ SAMPO TIITTANEN ■ THOMAS TÖRNROOS

Biljetter 20 € – 25 € och förfrågningar: tfn 0440 555 499 ellersirpa.  inck@loviisa.� www.loviisansibeliuspäivät.�

Högklassiga musikupplevelser!

4– 6.9.2014

SIBELIUSDAGARNA I LOVISA

PLANERA IN EN TEATERRESA TILL

WASA TEATER!

EDITHSKRATTANDE STRIMMA AV EN SCHARLAKANSSOL

Om Edith Södergrans inre och yttre liv.

Text och regi Cilla BackURPREMIÄR fredag 12.9 kl 19spelas till 25.10.

SE PJÄSEN OM EDITH SÖDERGRAN

SE SCENVERSIONEN AV FOLKETS DAGBLAD

Om Öserbottniska politiker, spelmän, vildsinta entreprenörer och de vanliga verkliga människorna.

Efter serier av Leif Sjöström dramatisering Ann-Luise Bertell och Patrik BackURPREMIÄR lördag 15.11 kl 19

FOLKETS DAGBLAD

WASA TEATERS BILJETTKASSASandögatan 7, 06-3209330

öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

TEATER JOSEFINA ger

EFTER FESTEN av Benjamin LaustiolaEtt äktenskapsdrama i

baksätet på en taxiDjupt allvar och svart humormed JOHANNA RINGBOM

& PEKKA LAIHOregi JOHAN SIMBERGUrpremiär på ÅST 6.11.

15, 20, 27.11 & 5.12 på ÅSTFöreställningen kan beställas

josefina@korpostrom.fi040 7666 784

Förköp från: Studio Ticket, NetTicket,Luckorna, Aladica eller vid dörren fr. 1h före.

Samrådet i SPF Helsingfors

Konsertresa till Lahtislördag 6 september.

Sibeliusfestivalens avslutningskonsert med Sinfonia Lahti, dirigent Okko Kamu.

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040­5444031,clara.von.bonsdorff@welho.com

7 2 9 11 85 3 8

3 63 8 7

8 7 6 1 49 1 2 41 7 54 3

34 – GOD TID 6/2014

SUD

OK

ULÖ

SNIN

G

I blåbärsskogenDet var inte bara sagans Putte som hade hittat till blåbärsskogen utan också Boel och jag. Likt Putte gick vi där med ”rosor på kin-den” och ”solsken i blick”. Våra kinder var solkyssta, rosiga och svettiga. Solen lyste från en molnfri himmel. Sommardagen var het. Så het att kvicksilvret hade sprängt termometern. Men beslut är beslut och till skogen skulle vi även om värmen skulle ta kål på oss.

Boel hade försett sig med en stor korg, rymmande tio liter, och en plockningsmojäng. Hon hade varit förutseende nog att smörja in sig med myggolja. Jag hade en ynklig, vit mjölkkanna och en liten blå korg med blommor på. Den senare ställde jag på en sten med ett rött skynke i en trädgren ovanför. Det gällde att inte tappa bort korgen. Mobilen var i säkert förvar i en blixtlåsförsedd ficka.

Metodiska Boel var helt fokuserad på uppgiften att få ihop så mycket av skogens håvor som möjligt. Jag fnattade omkring i sko-gen och följde med blåvingefjärilars svävande i rymden likt Cha-galls änglar samtidigt som jag memorerade Elsa Beskows texter i Puttes äventyr i blåbärsskogen.

Ävenyret lät vänta på sig. Ingen ”brummeli, brum” lufsande omkring. Men däremot myggmyriader och kanske också, otäcka fästingar som kröp över hela kroppen och i håret trots att det var inlindat i en turban.

Så unnade vi oss en välbehövlig paus. Vi läskade oss med dryck-er som hade varit kylskåpskalla vid avresan men nu ljumma och fadda i smaken. Boel underhöll mig på sitt hurtfriska sätt med att berätta att hon kvällen innan hade varit på Såsom i himmelen, på en specialbokad föreställning för pensionärsförbundet på Lurens.

– Pjäsen var fartfylld och rolig. Men det blev oliiidligt hett uppe på vridläktaren mitt i en rad med ont om stjärterum.

Ivrig som Boel är bad hon mig också förmedla en innovation till God Tids läsare. Boel, Haije och jag som är gamla arbetskam-rater har sedan länge ordnat luncher turvis i våra hem. På senaste tid har männen önskat vara med eftersom de ryktesvis har hört om den goda maten med dito drycker; det vill säga hos de andra. Inte hos mig för vilken matlagningen är på undantag.

Mullhuvud eller muldhuvud. Begreppet har numera blivit ett tale-sätt i vår familj. Det var Egil Green som lanserade det i sin kolumn i Borgåbladet i somras. Hans pappa hade begåvat honom med epi-tetet efter att han nära nog hade dränkt båtmotorn i sjön i samband med en fisketur till Högharun.

I somras när min dotter Maria och jag ville återuppliva stäm-ningarna från God Tids resor till Gotland med den eminente gui-den Jocke Hansson hade Maria glömt hemma både telefonladdaren och kamerabatteriet. Hennes primära uppgift var att dokumente-ra Visby och den Eminente i ord och bild. Muldhuvud var också jag som än en gång hade glömt att spara texten till föreliggande kolumn och därför fick börja om från början.

Dags för uppbrott från blåbärsskogen, föreslog Boel. – Men var är min telefon? Frenetiskt botaniserade hon bland

sina fickor och i den välfyllda korgen. Borta med vinden! Då kom jag på den för mig geniala idén att ringa till den försvunna telefonen. Jag ringde och ringde och ringde! Slutligen ett lamt pip från blåbärsriset. Boels lycka var obeskrivbar.

Det var i grevens tid. För i nästa ögonblick var min mobil stum.

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

Livets små förtretligheterTill de större små förtretligheterna i livet hör definitivt att vara vän-sterhänt. Upptäckten att jag var annorlunda på något sätt kom i samband med ett av de många kaf-ferep min mor anordnade. Ivrig att vara till lags försökte jag rita vackra bilder och ge som present åt tanter-na. Plötsligt hörde jag en gäll röst ovanför mitt huvud:

– Herregud, flickan är ju vän-sterhänt!

Min mor rodnade skamset och menade att det där med vänster-hänthet nog skulle växa bort med tiden. Och att vi hela tiden övade att använda rätt hand, det vill säga den högra. Men tji fick hon, jag för-blev stadigt vänsterhänt.

I skolan kom de första problemen, jag fick inte skriva bokstäver på mitt eget vänsterhänta sätt utan måste göra som tant Hasselberg, vår stränga lärarinna visade. Hon gjorde också några halvdana för-sök att stoppa pennan i min högra hand men gav snart upp. Blyert-sen klarade jag någorlunda men sedan var det dags för skrivstil och det med äkta bläck. Vilken fasa för en stackars vänsterhänt! Plumpar-na levde sitt eget liv och bokstä-verna, ja, dom suddade jag ut med armen i samma takt jag skrev dem. Varje dag gick jag hem med vänst-ra armen full av bläckfläckar. Och aldrig fick jag någon guldstjärna!

Handarbete var inte heller så väl-digt roligt i skolan. Ingen kunde visa mig när allt jag gjorde var lite avigt. Som handarbetsmänniska ut i fingerspetsarna ville min mor en gång hjälpa mig att sy fållen på en duk med baktanken att höja mitt anspråkslösa handarbetsvitsord. Följande dag visade jag stolt upp

den färdiga duken för min lära-rinna som genast fick ett konstigt uttryck i ansiktet.

– Det här har du inte sytt själv, stygnen går ju åt andra hållet på halva duken!

Ingen guldstjärna där heller … Vi vänsterhänta tycks också sy åt ”fel” håll. Men att sy på maskin var kul, där var vi alla lika. Fast jag all-tid ville träda tråden fel. Det var något högerhänt där också som råddade.

Det var inte alltid så dumt att vara vänsterhänt. När jag fick order om att skala potatis kunde jag alltid vägra på grund av att potatisskala-ren var gjord för högerhänta. Lika illa var det med alla brödknivar, mina skivor började som smala för att mot slutet svälla ut till dubbel tjocklek. Men en jul tog det roli-ga slut, potatisskalaren för vän-sterhänta kom i ett vackert paket! Någon lösning på problemet med brödknivarna har jag ännu inte hit-tat. Men till all lycka finns det fär-digskuret bröd att köpa!

I lärarseminariet fick vi i psyko-logiboken läsa att svagsinthet och kriminalitet förekommer oftare hos vänsterhänta. Och som den enda vänsterhänta i klassen gällde det att bara se världsvan ut när alla tittade och fnissade. Men ingen lärde mig hur man som vänsterhänt lärare lär små högerhänta förstaklassis-ter att forma vackra bokstäver. Jag stod vid tavlan och demonstrerade precis hur man får ett vackert runt o. Började på allvar fundera över hur svag klass jag egentligen fått och vilket dagis som var skyldigt till de här minimala framgångar-na, endast två elever lyckades. Tills det slog mig att båda ungarna var vänsterhänta och jag försökte lära

högerhänta att skriva spegelvänt. Ridå!

Alla fick guldstjärnor och många!

Som vänsterhänt vrider man allting först åt fel håll. Hur många gång-er har jag inte skrämt slag på våra hundar när telefonen ringt och jag i misstag vridit volymknappen på radion till max. Men det är ett litet problem jämfört med att öppna en konservburk. Den lilla, klassiska konservöppnaren funkar inte när man försöker vicka den från vänster till höger. Med en större manick, kungen bland konservöppnarna, gjorde jag ett totalt fiasko. Det gick inte att vända den upp och ner och att från fel håll få den att fastna på en burkkant var totalt omöjligt. Så jag gjorde som min gamla mom-mo hade lärt mig. Puukkokniv och hammare och nog blir det hål i bur-ken alltid. Fast lite ohygieniskt var det nog …

Att lära sig spela tennis var också omöjligt, ingen visste i vilken hand jag borde hålla racketen. Inte jag och inte läraren heller. Det blev stressigt värre, jag slog forehand med både vänster och höger och när jag till sist träffade min tennis-lärare på ett ömtåligt ställe och han en lång stund utstötte konstiga ljud gav vi båda upp. Samma problem med golf, det gick lika illa från både vänster och höger. Där träffade jag varken boll eller lärare. Men alla måste ju inte spela golf heller.

Industrin har upptäckt att det finns en stor marknad för prylar för vän-sterhänta. Den första vänsterhänta saxen blev ingen succé, åtminsto-ne jag kunde bara klippa med den när jag höll den upp och ned. Men vi har fått korkskruvar, fiskknivar, tårtspadar och sekatörer för vän-sterhänta. Och till och med mått-band och pennvässare. Och särskil-da pennor för vi kan ju inte heller

hålla i en penna på ”normalt” sätt. Som vänsterhänt får man väldigt ofta sådana prylar i present. Och jag är helt övertygad om att någon högerhänt har stått för produktutvecklingen.

Men världen har gått fram-åt. Nuförtiden finns det till och med en särskild dag för vänsterhänta. Vi är i alla fall 10 procent av värl-dens befolkning. Och vi styrs av höger hjärnhalva. Det är alltså de högerhänta som är vänstervridna! Och vi återfinns i ganska celebert sällskap, bland andra Greta

Garbo, Leonardo da Vin-ci, Mahatma Gandhi, Frans

Kafka, Oprah Winfrey och Barack Obama hör till oss vän-

sterhänta. Albert Einstein sägs ha varit vänsterhänt men syns på en bild med en penna i högra handen. Men han blev förstås tvingad av sin elaka lärare!

ISA FORSBÄCK

4 8 7 5 2 6 3 9 1

2 3 1 8 9 4 6 7 5

9 6 5 3 1 7 4 8 2

1 5 4 2 7 3 9 6 8

6 2 3 4 8 9 1 5 7

8 7 9 6 5 1 2 3 4

5 9 8 1 3 2 7 4 6

3 1 6 7 4 8 5 2 9

7 4 2 9 6 5 8 1 3

GOD TID 6/2014 – 35

PRÖVAPÅ

BARA.SÅS

UW6/2014

FINNAIRFÖRR.TYNGA

KAJKUNNAS

ANNEX.BJÄSSE

∏

SESBALLE-RINA

MAG-KÄNSLA

VARSÅ GODKORT

FLIT-FISK.KISSES

⬇

STATIV.BE-

DRIVABURGEN

BOMMA.PLÖTS-LIG

ÅNG-BÅT.

LINDRA

TUOMI-OJAS"BUTIK"

NEK-ROLOG

KOD-NAMN.VIKT

TRA-GEDI.TRÄD

GRYT.TRÄNG-

TA

⬇

FRISKA.SAM-TYCKE

MAN-SLU-

KERSKA

FNFÖRR

AVSKEDFRÅNTJÄNST

SJÄLV-LJUD.MYGG

TIBE-TANSKOXE

GRUND.FLABB-ORGAN

FÅR VISTÅ IIBLAND

ÖDE BE-GRIPA

HÅRTVATTEN

PENSIO-NÄRS

TIDNING

FORTE.KLYKA

JADÅ

SA KO-LINGENOFTA

- - - TET.PACI-FISTER

HOPP-SAN!

SUGGA

TRÖG

NYS-LJUD.EJ UT

TITTA

ENORM.TYP AVSTRAFF

IFALL

KORAD

BAD-HOTELL

FALK-MAN.ÄVJA

UT-SIKT

FRAK-TAS

SNABBTKAN

TUPPEN

DÅLIGVANA.MEDLA

LUNNE-FÅGEL

KNIXA!STYCKEKORT

HÅR-TOTT

GAM-MALTMÅTT

SIGNA-LEN.ÄDELKISSE

OSMAN

STRÅ.STRUTS-FÅGEL

KA-DAVER

PÅ HOL-LÄNDSKBIL

USCH!ÄR ARKI-PELAG

FOLK-RIKTLAND

FÖRESTEREO

DU OCHDU.ROV

SEX IROM

NORPA

&

KAN-TON

PÅ PÅ-KNAPP.TVENNE

RHODO-DEND-RER

I GÅNG.ITU

STURM-AB-

TEILUNG

IVRAR.HA DETBRA

HASTIG-HET

ARMEN.SKÅDISBRUCE

JOUR-NALIST.PRISMA

DRA PÅMUN

IN-KLÄMT

INFO-FYLLDSKIVA

TRÅCK-LA.SPÅ

HJÄLM.SPEL(VARD.)

KLOK.LED-TRÅD

POSTSCRIP-TUM

FLODI

ITALIEN

HARLOÖRAT

GRIPA

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 19 september.Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.Bokpris.Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 5/2014Ebba Bergström, Kimito; Margaretha Matilainen, Kokemäki (Kumo); Carita Olenius, Västerskog; Mona Back, Replot; Martin Håkans, Replot

Vi fick in 309 krysslösningar, grattis till vinnarna!

OPRO-DUKT V

SK R

R

N J MR LA

R B A K VB

O

AN-SPRÅK

MR

N

TA SKÄN-

KA

RO RK

O

KKAA

RM

ED

IG

A U

A

O TUW5/2014

T

VIP AA T

L

RT

D

T

N

YGRANN-DRAKE.EPOK

P

NU

R A

E

SR

E

S

KAINSMAMMA

A

D

SLES

A

AM

METROKORT.KLYKA

EO

M

NS

I A

TKAA

A

A

I

D

SM

S

A

N

N

H

R

N

E

A

F

D

RS

A

R

G

E

VROUWMARIA

DT

REP-TILER

⬇

V

R

HURSA?6 I ROM.REN I

HAND-LED-NING

EE

AE

L

RBETTLA

OI

A LEU

Ö

KAN GÅFÖRERÄTT

D

MALAJ-ISKDOLK

SVENSKTHÖGER-PARTI

RN

P

N

HÅG-LÖSA

UR-SPRUNG

H

S P P

A

L

E N E E R

UPP-SATS

S

SEGER-TECKEN.ICKE

LED-NINGAR

A

GROD-DJUR

TVÅ.KUST-TRÄD

NL

A

⬇

RH

D

HR

ID

G

R

T

HÖRHIT!

R

BASRASLAND.TROTT

R

R

K

K

– –VIR-

TANEN

AI

R"FLINT-SKALLE"

T

A

DI

YSMUTSA

TRÅNG-MÅL

SVÄRS.INFOR-MATION

I

A

E

YT-MÅTT.ANLAG

DENÄR VIG

O

AABER.STE-RILA E

D

Ä

A A

AVÄNTAPÅ SINTUR

ISMISK

U

HÄST-KRAKE

FASTER.RADEN

SPAR-TRÄD

FÖR-DRÖJD S

BINDAIHOP

KAN GAM-MALT HU-VUD BLI

KANVÄXA.BÅL

WALTERS ART MUSEUM

SPF-PROJEKT(3 ORD)

AN

L

⬇

DENGRÖNAÖN

MANSTITELKORT

M LT

FRÄSCH.FLIT-FISK

U

FINNSI SALT

DEGGAR

BATTE-RISTOR-LEK

AUPP-HÖJAS

ED

BÖRMAN

BATTERI

HEU-REKA!

IRLANDPÅ

IRISKA

A

PÅ DR K

TA P FDEN ÄR

SYRLIG

FÖRFAT-TAREJUHANI

ÄR ALLAGODATING

KAFFEELLER– – ?

KÖ

R

MYGG-LÄTE

VRIST-SKYDD

N

INFOR-MATÖR

Ö

STRÖMKORT

GAM-GOTT.FÄ

E

IN

MÖB-LERA

PAPY-RUSBÅT

T A

ÅÖ

G GTYG-STYC-KE

A

TANK-SPRITT

T R

SMEKA.IT-

STÖD

D B AA

ORT

PÄRNUÄR EN

L

AERLAN-DER

G

TI

TILL-LÅTEL-SE

B

HÅ

VARESAUSBRÖST

L

VURM.33-VAR-VARE

L

SJÖ-FÅGEL

MISS-TÄNKER

G

A

RÄCKA.RYGG-SKOTT

ALUSTIG-HET

TAXI-SVÄNG

SG UV

HÅLLERENBÄRS-BRÄNN-VIN

K Ö

GÄ R

E

BERGPÅ

KRETA

AVTAL(PLUR.)

VIA-DUKT

AMU-SERAFINNS

LANDS-KOD FÖRSVERIGE

NIFÖRR

TERAKORT

GREN-BOK-STAV

SMILA

GUDS– – –.GRÅT

MATTAN.REG. FÖ-RENING

36 – GOD TID 6/2014

w w w. w a s a l i n e . c o m

UPPLEVELSETILL HAVS

VårT godA SkärgårdS-

bord mITT I VAckrA

kVArkEn STår UPPdUkAT

HELA HöSTEn. VårA PoP-

ULärA HoTELLPAkET kAn

dU bokA dIrEkT AV oSS

om dU VILL STAnnA LITE

LängrE I UmEå. VäLkom-

mEn ombord!

boka nu

020 771 6810WaSaLInE.CoM

mInISEmESTEr I HöST?

krYSSnIngSTEmA I HöST6.9 Jazzkryssning

7-9.9 Henrik Åberg

– En dEL UTAV dEj (SVErIgES ELVIS)

13.9 rör deJ pÅ vÅgorna

– En krYSSnIng mEd förE-

LäSnIngAr ocH ProgrAm om

HäLSA ocH VäLmåEndE

18.9-11.10 oktoberfest

17-19.10 art boat

– PErformAnSEr, korTfILmEr

ocH konST InSTALLATIonEr

23.10-1.11 Halloween

14.11, 21.11, 28.11, 5.12, 12.12

lillaJulskryssningar

AVgång från VASA kL. 16:00

TILLbAkA I VASA kL. 01:00