1

Generell integrationÖTP

Statusrapport 2006-06-14

Verksamhetsutveckling & sambruk inom kommuner

Sambr_statusrapp_gen_integr_2006-06-14_v2.ppt

2

Uppdraget

• Enligt Prodblad_generell_integr_v01_060403.doc:– Sammanställning av integrationsplattformar/verktyg för typiska kommunbehov.– Sammanställning av skillnader likheter gentemot metakatalog-integration– Inventering av potential med processhantering/orchestration/workflow inom kommuner.– Genomgång av integrationsplattformar/verktyg som kan bedömas interessanta.– Tidplanen är 2006-05-01 – 2006-08-31

• Viss modifiering efter Sollentunamöte 2006-04-04 och 2006-05-04 från Jan Dicander:

– Utgöra generell integrationskravspecifikation – Skall kunna användas direkt av ” medlemskommunerna” vid deras upphandlingar av

system mm

• Bemanning– Ingvar Petersson, Uddevalla kommun– Sven-Håkan Olsson, Transacsation

3

Agenda

• 11.30-12.00– Inledning om integration– Statusrapportering

• Lunch

• 13.00-13.45– Enkät– Faktiskt läge inom majoriteten kommuner idag: Decapus– Diskussion om era upplevda behov

4

Inledning om integration

• Integration är ett stort område• Begreppen flyter en del, t ex SOA (Service Oriented

Architecure)

• ÖTP handlar redan i mycket stor grad om integration, mest genom SOA, men ännu inte fullt så mycket om EAI (Enterprise Application Integration) – därför betonas EAI i denna utredning

• Majoriteten kommuner använder idag integration via fil (och Decapus), någon kanske har börjat med SHS.

5

Back-end vs front-end, ex:

Std.syst För-valtn 2

Std.syst.Nämnd1

Medborgar-engagemangsbild

Front-end-integr

Bokf-syst

Back-end-integr

S k stup-rör

Std.syst För-valtn 3

Ofta SOA

Ofta EAI eller enkel fil

6

ÖTP v1.2 och integration

• Nyttomeddelandena utväxlas via:– Web Services enligt SOA-mönstret

– Kö eller fil enligt EAI-mönstret (samt möjligen Web Services)

– SHS mot myndighetsvärlden

• Sammanhållen begreppsmodell beskriver semantik

• S k Nyttomeddelanden beskriver syntax i XML

• Nyttomeddelandena följer rekommendationen Standardmeddelande (E-nämnden/Verva)

7

Front-end

Webb-applikation

Extern part,myndighet etc

Existerande verksam-hets-applikation

Ev via gamla integrations-vägar eller

befintlig SHS

EAI – Back-end-integration

Översikt öppenheti ÖTP v1.2

Adapter

SOA-arkitektur (via Web Services)

8

Front-end

Webb-applikation

Extern part,myndighet etc

Existerande verksam-hets-applikation

Ev via gamla integrations-vägar eller

befintlig SHS

EAI – Back-end-integration

Översikt målbildöppenhet

SOA-arkitektur (via Web Services)

9

10

SOA

• Tanken att mjukvarutjänster ska gå att återanvända flexibelt

• Snabbt kunna stödja en ny verksamhetsvariant genom att plocka ihop en lösning från smörgåsbordet av mjukvarutjänster

• Interoperabilitet mellan olika teknikmiljöer viktigt

• Stödja “BPR 2” – vi har nu bättre teknik än början av 90-talet

• SOA börjar betyda mer och mer saker...

11

Web Services

• Mycket av SOA-principerna tänks utföras med tekniken Web Services

• Web Services (WS) är i sig synkrona fjärranrop

• Teknikbasen lånad från webbprotokollen (webbtjänst dock olyckligt namn...)

• I princip alla leverantörer stödjer WS

• Säkerheten räcker idag men kan bli bättre/behändigare

12

EAI (och ESB)

• Betoning på stora flöden av data snarare än enstaka anrop• Ofta navlösningar där man klarar:

– Informationskonvertering– Affärslogik “på vägen” för ett meddelande– En-till-många, många-till-en, routing– Processlogik/workflow/orchestration etc – sammanhåller hur olika

meddelanden förhåller sig till varann över tiden och till affärslogiken– Driftövervakning

• Klarar ofta numera delvis SOA också• ESB (Enterprise Service Bus – lite suddigt begrepp); betonar dessutom

snabbhet, publich/subscribe och eventstyrning• Produktexempel: TEIS (delvis), BizTalk, Oracle, Websphere,

Weblogic, open source (början)

13

Status

• Projektet startat

• Författande under arbete, faktasammanställning

• Teknikintervju gjord med TE om TEIS

• Enkät till 11 kommuner utsänd – några svar hittills

14

Lunch

15

Enkät, sammanfattning:

• 1. Vilka större verksamhetssystem har ni i kommunen idag?

• 2. Mellan vilka av dessa era system finns en betydande integration – a. Typer av data - hur ofta b. Online? c. Vilka förvaltningar? d. Kvalitetskontroller?

• 3. Mellan vilka system utväxlas även användarnamn/lösenord/roll? – a. I så fall, vilken metakataloglösning används?

• 4. Mellan vilka av era system och externa parter finns en betydande integration? – a. Typer av data - hur ofta b. Vilken datakommunikation används (SHS, ftp...)

• 5. Använder ni något specifikt integrationssystem?– a. Sedan? b. Erfarenhet? c. Licensform? d. Ersättningsplaner

• 6. Använder ni något generellt ärende- och dokumenthanteringssystem (DÄHS) ?– a. Datakopplingar DÄHS - andra applikationer? b. Används ert ev integrationssystem för

dessa kopplingar? c. Finns det utvecklade verksamhetsprocesstöd i ert DÄHS (s k workflow) eller används det främst endast som diarium och arkiv?

• 7. Vilka ytterliggare behov finns?

16

Vem som fått enkät – fler?

• Botkyrka

• Karlstad

• Trollhättan

• Göteborg

• Mölndal

• Uddevalla • Jönköping (existerande kartläggning tidigare)

• Sollentuna 

• Sandviken 

• Skellefteå 

• Borlänge

17

Enkätsvar hittills

• Mölndal, Karlstad, Trollhättan, Uddevalla, Jönköping (tidigare)

• Hittills främst till: bokföring, faktura/attest, kartdata, bg/pg, lönedata

• Decapus: 2 st• TEIS: 1 st• Oracle 1 st

18

Faktiskt läge inom majoriteten kommuner idag: Decapus

• Decapus är betydligt simplare än EAI• Mest en styrning/koll av filskickande• Kan dock fås att tillföra viss intelligens (VBA-

script)• Vissa driftsmässiga nackdelar• Börjar bli lite gammal (TE kommer att supporta

den men knappast tillföra speciellt mycket)• Relativt billig (Jönk-storlek: 20 000/år)• Synnerligen välspridd

19

Framtid med TEIS?

• TEIS relativt Decapus:– Många TEIS-användningar kommer att vara endast

styrning/koll av filskickande precis som Decapus

– Förbättrad drift, feltolerans och skalbarhet

– Vissa EAI-funktioner tillförda

– Kan klara online (vid låg last)

– Dyrare än Decapus • Jönk-storlek: Initialt byte från Decapus 210 000, +48 000/år.

Decapus

TEIS

EAI (typisk)

20

...EAI?

• TEIS relativt EAI:– Ännu endast några få TEIS-användningar som är avancerade

(åt EAI-hållet)– Liknande drift, feltolerans och skalbarhet– Mindre EAI-funktionalitet än typisk EAI– Billigare än EAI

• En del produkter är i miljonklassen. Instegs BizTalk-licens dock 57 000 engångspris. Ibland hoppaketerat “gratis” med applikationsserver. Till viss del finns även open source.

– Internationellt är TEIS en liten udda produkt– Ett antal anpassningar till kommunala verksamhets-system

finns färdiga (vanligen endast filhantering/jobbstart)

Decapus

TEIS

EAI (typisk)

21

EAI-adaptrar?

• För att motsvara Decapus & enkel TEIS:– Kräver EAI inga egentliga verksamhets-systemadaptrar

i den mening som ÖTP-SOA menar

– Räcker det vanligen att scripta filhantering och att kicka igång import/export-jobb som tillhör verksamhetssystemet

• För att göra mer avancerad integration– Krävs för EAI verksamhetssystemadaptrar i den

mening som ÖTP-SOA menar

22

Konkurrenterna

• Microsoft BizTalk• Oracle• IBM Websphere• BEA Weblogic• Tibco• Webmethods• Vitria• Inobiz• Axway XIB, Amtrix• jBoss, Curalia?• mfl

23

Diskussion om era upplevda behov