UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats

Institutionen för lingvistik ht07

Sofia Gerdmar

”Föräldrar är sjukt okunniga” En undersökning av språkbruket i Linda Skugges krönikor

Handledare: Åke Viberg

Abstract

Metaphors are frequently used in written as well as spoken discourse. The purpose of this

paper is twofold; the first is to study Swedish chronicler Linda Skugge’s use of both meta-

phors and related linguistic expressions. The second is to compare and evaluate the two major

theories regarding metaphors; (1) the classical view, originating from the ancient Greece, and

(2) the conceptual theory represented by George Lakoff and Mark Johnson. This is done by

applying them to the analysis of said chronicles.

The conclusion is that both theories have their merits, both can, in a way, explain and be ap-

plied to the metaphors of this paper. None of them, though, can exclude the other – both are

needed in order to fully cover the analysis.

2

Innehållsförteckning

1. Introduktion 4

2. Teori 4

2.1 Bakgrund 4

2.2 Metaforer, metonymi och ’blending’ – vad är vad? 6

2.2.1 Metafor 6

2.2.2 Metonymi 8

2.2.3 Blending 10

3. Material 12

4. Analys 14

4.1 Metaforer 14

4.1.1 Metaforer som gradbeteckningar 15

4.1.2 Bildliga metaforer 18

4.1.3 Metaforer som benämningar 20

4.1.4 Reflektioner över Skugges metaforer

4.2 Neologismer 22

4.2.1 Modeord 22

4.2.2 Anglicismer 24

4.3 Kontrastering 25

5. Sammanfattning 30

6. Referenser 30

3

1. Introduktion

Metaforer används frekvent i såväl skriven som talad diskurs. Men det råder delade meningar

om vad en metafor är och på vilket sätt den används. Den traditionella synen menar till exem-

pel att en metafor endast kan användas som ett avsiktligt och medvetet stilmedel och att det

krävs en speciell talang för att fullt ut bemästra användandet. Den nyare synen (Lakoff och

Johnson, Metaphors we live by, 1980) hävdar det motsatta, nämligen att metaforer används

dagligen och utan speciell eftertanke och att vem som helst kan använda dem.

Jag har länge varit fascinerad av fenomenet metafor och tyckte därför att det skulle vara

intressant att lära mig mer om och på djupet undersöka detta. För att få en intressant och tyd-

lig korpus att analysera, valde jag en texttyp som på grund av sin mer informella stil kan tän-

kas inbjuda till ett mer frekvent användande av metaforer: Linda Skugges krönikor.

Syftet är att studera Skugges användning av metaforer och andra språkliga stilmedel.

Efter en teoretisk diskussion avser jag att utifrån analysen jämföra den konventionella synen

på metaforer med Lakoff och Johnsons teori för att försöka bedöma vilken teori som på bästa

sätt förklarar en metafor och dess användning.

Den teoretiska bakgrunden påbörjas med en presentation av de två största teorierna om

metaforer; den klassiska teorin som härrör från Antikens greker och den konceptuella teorin

som lanserades av Lakoff och Johnson i Metaphors we live by. Detta gör jag utifrån Zoltán

Kövesces, 2002, bok Metaphor: a practical introduction. En presentation av konceptet meta-

for kommer att göras och vidare jämföras med en liknande trop: metonymin. Bakgrunden

avslutas med en framställning av teorin om ’blending’ och en parallell kommer att dras mel-

lan metafor och ’blending’.

Huvuddelen av uppsatsen är en analys av Skugges texter i tidningen Expressen. Anled-

ningen till att denna skribent valdes är hennes rykte som radikal och opinionsbildande kröni-

kör. Jag ville undersöka om hennes språk är lika radikalt som hennes åsikter, och hur hon i så

fall använder språket för att skapa opinion och bilda skarpa kontraster. På grund av detta, och

hennes tendens att sticka ut och vara ”on the edge”, har jag förhoppningar om att hitta ett visst

nyskapande i användningen av metaforer.

Till slut kommer en diskussion av de båda teorierna och hur de fungerar i analysen av

Linda Skugges texter.

4

2. Teori

2.1 Bakgrund

Det finns en traditionell bild av vad en metafor är och hur den bör användas. Enligt Zoltán

Kövecses (2002) är denna den vanligast förekommande synen på metaforer både bland fors-

kare och i det allmänna medvetandet. Kövecses beskriver detta koncept genom att räkna upp

fem av de mest allmänt accepterade huvuddragen. Först menar man att metaforen är ett ling-

vistiskt fenomen, ”metaphor is a property of words” (Kövecses 2002: Preface I). För det andra

används ofta metaforen i ett stilistiskt syfte, till exempel för att lyfta fram något retoriskt. Det

tredje som kan sägas om metaforen i dess traditionella form är att den baseras på en likhet

mellan orden och den betydelse metaforen ger dem. Kövecses tar upp ett exempel: ”Achilles

was a lion in the fight” (Kövecses 2002: Preface I), där det görs en koppling mellan Akilles

som krigare och ett lejons egenskaper. Det fjärde huvuddraget i Kövecses uppräkning är att

användning av metaforer endast kan göras medvetet och avsiktligt. Man menar även att det

krävs en speciell gåva för att kunna använda metaforer och dessutom göra det på rätt sätt. Kö-

vecses citerar Aristoteles som menar just detta:

”The greatest thing by far is to have command of metaphor. This alone cannot be im-

parted by another; it is the mark of genius” (Kövecses 2002: Preface II).

För det femte anser man att metaforen används i stilistiskt syfte, som en specialeffekt vi kan

klara oss utan. Det är inte ”an inevitable part of human communication, let alone everyday

human thought and reasoning” (Kövecses 2002: Preface II).

Man behöver inte läsa särskilt långt i Metaphor: a practical introduction för att urskilja

Kövecses egna åsikter om denna syn på metaforer. Som motpol till den gamla synen tar han

upp den revolutionerande teori som George Lakoff och Mark Johnson kom med 1980, som

presenterades i boken Metaphors we live by. Även tidigare hade den traditionella synen be-

stridits, men det var först nu den på allvar blev utmanad på ett konsekvent och systematiskt

sätt. Det var nu den kognitiva lingvistikens metaforteori föddes. Lakoff och Johnson ifrågasat-

te den djupt förankrade synen på metaforen genom att hävda att (1) ”metaphor is a property of

concepts, and not of words; (2) the function of a metaphor is to better understand certain con-

cepts, and not just some artistic or esthetic purpose; (3) metaphor is often not based on simi-

larity: (4) metaphor is used effortlessly in everyday life by ordinary people, not just by special

talented people; and (5) metaphor, far from being being a superfluous though pleasing linguis-

5

tic ornament, is an inevitable process of human thought and reasoning (Kövecses 2002: Pref-

ace II).

På ett mycket framgångsrikt sätt bestred så Lakoff och Johnson ett tänkesätt som funnits

ända sedan antiken. Numera förekommer Lakoff och Johnsons ’conceptual metaphors’ i varje

läromedel som tar upp begreppet metafor. Vad detta begrepp innebär förklaras vidare i nästa

sektion.

2.2 Metaforer, metonymi och ’blending’ – vad är vad?

2.2.1 Metafor

”[Grek. ’metaphora’ – ’överföring; användning av ett ord i oegentlig bemärkelse’] – ut-

tryck som används om något som liknar det som uttrycket egentligen står för” (Natio-

nalencyklopedins ordbok)

Vad är en metafor? Först och främst måste man skilja begreppen åt. Det som oftast refererar

till ordet metafor är något som kallas ’metaphorical linguistic expressions’ (här: metaforiskt

uttryck). I dessa fall görs en snäv sammankoppling mellan två skilda begrepp, t.ex. att spiror

får betydelsen ben. När Lakoff och Johnson skrev sin Metaphors we live by, myntade de be-

greppet ’conceptual metaphors’ (här: konceptuell metafor). Detta är något helt annat än den

förra definitionen som begränsades till enskilda ord. Enligt den kognitiva lingvistiken är en

metafor när man genom att använda en konceptuell domän får en förståelse för annan koncep-

tuell domän. Man ser ett vidare samband mellan hela erfarenhetsområden, som med exemplet

om kärlek nedan.

Lakoff och Johnson använde på så sätt de konceptuella metaforerna till ett större områ-

de – istället för att ett ord syftade till ett annat ord, kom ett metaforiskt begrepp att syfta på ett

annat metaforiskt begrepp. På så sätt blir det lättare att se systematiken i våra vardagliga me-

taforer. De två domäner som är en konceptuell metafors beståndsdelar har givits särskilda

namn. Den domän från vilken man tar metaforiska uttryck för att förstå en annan konceptuell

domän kallas källdomän (’source domain’), medan den konceptuella domän som på så sätt

blir förstådd kallas måldomän (’target domain’). Kort och enkelt uttryckt kan man säga att

KONCEPTUELL DOMÄN (A) ÄR KONCEPTUELL DOMÄN (B).

När man till exempel talar om kärlek, använder man ofta uttryck som kan kopplas till en

resa, alltså KÄRLEK ÄR EN RESA. Exempel på sådana uttryck är:

6

7

Dom har gått skilda vägar.

Vi har kommit långt i vår relation.

Vart är det här på väg?

Här hämtas (projiceras) en mängd metaforiska uttryck för måldomänen KÄRLEK från en och

samma källdomän, nämligen RESANDE. På så sätt kan man se att begrepp som livet, kärleken,

idéer och liknande är måldomäner, medan resor, byggnader och krig är den begreppsliga

grupp de syftar på, alltså källdomäner. En måldomän är den domän som vi försöker förstå

med hjälp av källdomäner. På så sätt blir metaforen konceptuell istället för språklig, och do-

mänmappningen måste förutsättas ha någon form av kognitiv motsvarighet.

Vad menar då Lakoff och Johnson med att A förstås genom B? De har kommit fram till

att det finns systematiska överrensstämmelser mellan källa och mål. Kövecses förklarar det på

detta sätt; ”constituent conceptual elements of B corresponds to constituent conceptual ele-

ments of A”. Dessa konceptuella överrensstämmelser kallas ofta domänmappning (’cross-

domain mapping’). Kövecses fortsätter med att åskådliggöra de systematiska överrensstäm-

melserna genom att återigen ta exemplet KÄRLEK ÄR EN RESA:

Source: JOURNEY

the travelers

the vehicle

the journey

the distance covered

the obstacles encountered

decisions about which way to go

the destination of the journey

Target: LOVE

the lovers

the love relationship itself

events in the relationship

the progress made

the difficulties experienced

choices about what to do

the goal(s) of the relationship

Jan Svanlund skriver i sin avhandling Metaforen som konvention, (2001), om graden av

metaforers bildlighet. Även här presenteras två olika synsätt, ett som menar att vartefter meta-

forerna konventionaliseras bleknar de för att till slut dö. Detta innebär att metaforen förlorat

sin bildlighet och nu istället bör ses på samma sätt som bokstavliga uttryck, de ”bör inte kallas

metaforer längre. De är metaforer endast i etymologisk bemärkelse. Mottot kan formuleras:

’Alla konventionella metaforer förgås’” (Svanlund 2001, 7). Det andra synsättet företräds

bland annat av Lakoff och framhåller att konventionaliserade metaforer fortsätter att leva vi-

dare genom vårt användande (vilket, som tidigare nämnts, ofta görs omedvetet), och genom

att de strukturerar både språket och tanken. Teorins anhängare menar enligt Svanlund vidare

att: ”De grundläggande metaforiska tankemönstren förändras knappast med tiden. Starkt kon-

ventionella metaforer är därför lika goda exempel på metaforiskt tänkande som medvetet

nyskapade metaforer. Mottot är: ’(Nästan) alla konventionella metaforer består’”. Svanlund

själv kritiserar delar av Lakoffs teori, men använder sig ändå av både den och Lakoff och

Johnsons i sin avhandling.

Nästa begrepp som ska utredas är metonymi. Metonymi är ytterligare ett uttryckssätt

som är viktig för vår kommunikation. Dels kommer följande avsnitt klargöra för begreppet

metonymi, dels kommer jag att göra en jämförelse mellan de båda begreppen metonymi och

metafor. Trots sin uppenbara olikhet har de också en hel del gemensamt.

2.2.2 Metonymi

”[Grek. ’metonymia’ – ’förändring av namn’] – (oegentlig) användning av ett ord som

innebär att ordet får beteckna något som på något sätt står i samband med det företeelse

ordet egentligen betecknar” (Nationalencyklopediens ordbok).

Vad är metonymi? Kövecses börjar med att ta några exempel ur Lakoff och Johnsons verk.

För att åskådliggöra det tydligare har jag här valt att göra liknande exempel på svenska:

(a) Jag läser Jan Guillou.

Vi vill inte ha ett Hiroshima till.

Sydkorea förhandlade med terroristerna.

Bush invaderade Irak.

Jag behöver några starka ryggar till att flytta bordet.

I dessa exempel kan man se att den kursiverade texten inte ska läsas bokstavligt, utan syftar

på något annat. Jag kan inte läsa Jan Guillou, Bush själv invaderade inte Irak och starka ryg-

gar kan inte flytta ett bord. Orden i sig kan användas bokstavligt som i exemplen nedan:

(b) Jan Guillou är en populär författare.

Vi reste till Hiroshima förra hösten.

Bush är president i USA.

Sydkorea är ett land i Asien.

8

Om man styrketränar, kan man få en stark rygg.

Dessa meningar syftar verkligen på det som sägs. I exempel (c) används samma ord som i (a),

men här är den kursiverade texten inte metonymer.

(c) Jag läser en bok av Jan Guillou.

Vi vill inte ha en atombombning som i Hiroshima till.

Representanter från Sydkorea förhandlade med terroristerna.

Bush beordrade en invadering av Irak.

Jag behöver några personer med stark rygg till att flytta bordet.

På samma sätt som med metaforer kan man dela in metonymerna i grupper genom att se för-

hållandet mellan två olika typer av enheter. Nedan listas ytterligare några metonyma uttryck

under de grupper de kan delas in i på grund av dess likheter.

SKAPAREN FÖR DET SKAPADE (UPPHOVSMANNEN FÖR VERKET)

Jag läser Guillou.

Hon älskar Van Gogh.

Har hon någon Mozart?

PLATSEN FÖR HÄNDELSEN

Vi vill inte ha ett Hiroshima till.

Vi får inte låta Irak bli ett till Vietnam.

Knutby skakade om hela Sverige.

PLATSEN FÖR INSTITUTIONEN

Sydkorea förhandlade med terroristerna.

Hollywood gör många storsäljare.

Rosenbad vägrar att uttala sig.

MAKTHAVAREN FÖR DET KONTROLLERADE

Bush invaderade Irak.

Reinfeldt slopade fastighetsskatten.

9

DET ANVÄNDA OBJEKTET FÖR ANVÄNDAREN

Jag behöver några starka ryggar till att flytta bordet.

Andrafiolen har blivit sjuk.

På så sätt kan man säga att en entitet, t.ex. Guillou, står för en annan entitet nämligen en av

Guillous böcker. På samma sätt får vi SKAPAREN FÖR DET SKAPADE, PLATSEN FÖR HÄNDELSEN

m.fl. som visar att metonymen precis som metaforen är konceptuell till sin karaktär.

Här kan man alltså se samband mellan metaforen och metonymen. Båda uttryckssätten

kan delas in i kategorier efter likheter, båda kan vara konceptuella. Dessutom kan även meto-

nymen delas in under två typer av entiteter; ’vehicle entity’ och ’target entity’ (icke att förväx-

las med metaforens måldomän). I de presenterade exemplen skulle Guillou, Sydkorea och

andrafiol vara vehicle entity, medan en av Guillous böcker, representanter för Sydkorea och

andraviolinisten företräder target entity.

2.2.3 Blending

”The way we think is not the way we think we think. Everyday thought seems straight-

forward, but even our simplest thinking is astonishingly complex”. (Fauconnier och

Turner, 2002, Preface I)

Gilles Fauconnier och Mark Turner har tillsammans skrivit boken The way we think, som

bland annat handlar om konceptet blending. Det är detta uttryck som kommer att förklaras i

det följande avsnittet. Eftersom det inte finns någon lämplig term för denna på svenska,

kommer den engelska termen användas.

Kövecses har gjort en förenklad och förkortad uppställning av Fauconniers och Turners

modell om ”conceptual blending”. Som tidigare nämnts är metaforen en tvådomänsmodell

med en relation mellan två konceptuellt avlägsna domäner, medan metonymen är en endo-

mänsmodell där relationen står mellan två element inom samma konceptuella domän. Blen-

ding å andra sidan är, enligt Fauconnier och Turner, ett nätverk av mänskliga föreställningar

och tankar. De menar att frågan om konceptuella metaforer är del av något mycket större,

nämligen hur konceptuella system generellt använder sig av domäner, hur vi kan använda oss

av element ur olika domäner, slå samman två domäner till en och hur man skapar nya domä-

ner ut ur gamla osv. Våra tankar består till stor del av denna sammanblandning och manipula-

tion av domäner. Detta kallar Fauconnier och Turner för mentalt eller konceptuellt utrymme.

10

Detta är något som sker i nuet, i förståelseögonblicket och som sker till största delen omedve-

tet, eller som Fauconnier och Turner uttrycker det: ”Conceptual blending operates largely

behind the scenes” (Fauconnier och Turner, 2002: Preface I). Det mentala utrymmet är alltid

både mindre och mer specifikt än den konceptuella domänen.

Det som händer vid en blending är att två mentala uttrymmen projekteras till ett nytt

uttrymme, blenden. Ett exempel som Kövecses tar upp the Grim Reaper – Liemannen. Detta

exempel blir inte helt vattentätt på svenska, eftersom engelskan fortfarande använder ordet

’reap’ och ’reaper’, medan vi i svenskan övergått till ’skörda’ och ’skördearbetare’. Ändå ger

det en någorlunda översiktlig praktisk tillämpning på denna teori. Eftersom det inte finns nå-

got i svenskan som heter ”lieman”, kommer jag hädanefter använda uttrycket ”man med lie”

som översättning av ’reaper’.

Måldomän/ Källdomän/

mentalt utrymme mentalt utrymme

Blend

Figur 1

Enligt Fauconnier och Turners teori om blending är Liemannen inte bara en metafor, utan

även en blend. De menar att blended spaces/domäner kan komma från mentala utrym-

men/domäner och att dessa mentala utrymmen/domäner kan vara mål- och källdomäner. De

kan alltså tillsammans forma en konceptuell metafor.

Liemannen används som en metafor för döden, och är så att säga döden personifierad.

Han framställs som ett skelett iförd kåpa och med en lie i handen. Denna personifiering av

döden använder två konceptuella metaforer MÄNNISKOR ÄR VÄXTER och HÄNDELSER ÄR

HANDLINGAR. Exempel på MÄNNISKOR ÄR VÄXTER är: ”Han har verkligen skjutit skott”, ”Hon

har funnit sina rötter” eller ”Hon håller på att tyna bort”. MÄNNISKOR ÄR VÄXTER innehåller i

detta fall koncepten: växter är människor, en plantas livscykel är en människas livscykel, en

plantas tillväxt är en människas utveckling och framsteg. HÄNDELSER ÄR HANDLINGAR å andra

sidan är en mer allmän konceptuell metafor där alla händelser är handlingar. ”Hon gick bort”

11

är ett exempel på detta, där händelsen att en människa dör skrivs om till en medveten hand-

ling.

I exemplet med Liemannen, motsvarar växter människor som kan bli nedhuggna av en

man, med en lie. Händelsen är döden och Liemannens handling är när han antingen hugger

ned människor med lien eller helt enkelt uppenbarar sig framför dem han vill ska dö. Vi har

alltså här två olika konceptuella domäner – en käll- och en måldomän, en om död och en om

(skördandet) av växter. Liemannen passar dock inte in i någon av dessa domäner utan hamnar

däremellan – en blend har skett. Frågan är då: varför hör Liemannen inte hemma i någon av

dessa domäner? Kövecses har listat ett antal argument (Kövecses 2002, 229-230, citat fritt

översatta till svenska):

• Liemannen kan inte tillhöra måldomänen eftersom det inte finns några växter eller

män med lie i domänen om död. Död är en händelse där människor dör av sjukdom el-

ler skador, men inte (oftast) orsakat av en skördearbetare.

• Liemannen hör inte heller hemma i källdomänen om att skörda och bärga växter, ef-

tersom Liemannens egenskaper inte är kompatibla med den stereotypa bilden av

skörd.

• För det första finns det många män med lie och de är utbytbara. Men det finns bara en

Lieman som är specificerad. Det är av denna anledning han kallas Liemannen, i be-

stämd form (det är som med Rödluvan, det finns bara en – därför stavas namnet med

stor bokstav och skrivs i bestämd form).

• För det andra är riktiga män med lie dödliga, medan Liemannen är odödlig. Det är

samma Lieman som kommer efter oss nu som skördade våra förfäder.

• För det tredje använder stereotypa män med lie sin lie till att skörda, medan Lieman-

nen inte nödvändigtvis gör det, han kan föra med sig död endast genom att uppenbara

sig för oss.

• För det fjärde arbetar män med lie under en längre tid och bär kläder som lämpar sig

för arbetet. Liemannen å andra sidan agerar endast en gång (bringar död) och klär sig

passande för detta syfte.

• För det femte består arbetet generellt av att skörda ett helt fält i taget, inte med anse-

ende till en speciell växt. Liemannen däremot kommer för en specifik människa vid ett

specifikt tillfälle.

12

• Slutligen tänker vi sällan på män med lie som hemska (grim), däremot tänker vi på

död och dödsorsaker som hemska. Återigen har källdomänen konnotationer som är in-

kompatibla med måldomänen.

Denna översikt visar att det finns två större modeller för vad en metafor är och hur den funge-

rar och används. Genomgången av teorin visade även på en annan trop, metonymin, och en

företeelse där metaforer ”blendas” till ett och samma uttryck, av utrymmesskäl har jag dock

valt att inte analysera dessa i min uppsats. Efter denna teorigenomgång ska materialet nu pre-

senteras och sedan kommer en analys med hjälp av teorin göras.

3. Material

När någon hör namnet Linda Skugge, går associationerna ofta till Mikael Persbrandt och

Björn Ranelid, men också till radikalfeminism. Redan som tonåring debuterade Skugge som

frilansande skribent i tidningsvärlden, 1991 började hon skriva för den numera nedlagda ung-

domstidningen Ultra Magazine, och året efter blev hon dess chefredaktör.

Hon påbörjade studier vid Poppius journalistskola 1993 och gjorde debut som krönikör

på tidningen Expressen samma år, där hon nu publiceras varje vecka.

1998 debuterade Skugge som skönlitterär författare med boken Saker under huden, och

har sedan gett ut bland annat: Det här är inte en bok (2001), Lindas samlade krönikor 1993-

1995 (1996), Akta er killar här kommer gud och hon är jävligt förbannad och andra texter

(2003). 2004 släpptes boken Men mest av allt vill jag hångla med nån, som är en utlämnande

samling utdrag ur Skugges egna dagböcker från 1991-1993, och det senaste alstret, en mörk

men humoristisk skildring av en småbarnsmammas kaotiska vardag – Ett tal till min systers

bröllop (2004). Hon är även på gång att skriva en deckare, som ska utspela sig i födelseorten

Sollentuna och som väntas vara färdig 2009.

Tidigt blev Skugge känd för sin frispråkighet och hon har varit orsak till flera kontro-

verser, bland annat med ovan nämnda personer. Hon har även varit uttalat feministisk (var

med redaktör till den feministiska skriften Fittstim) och stundom kallats radikalfeminist. Hon

men meddelade dock i en krönika 2006 att hon inte längre tänkte kalla sig feminist då hon

inte längre tyckte att feminist var ett gångbart begrepp.

Skugge startade en blogg på Expressens hemsida i maj 2005, den blev snabbt den mest

lästa bloggen i Sverige, men två år senare lade hon ned den på grund av omfattande personli-

ga påhopp och hot. Älskad, hatad – de flesta har en klar uppfattning om vad de tycker om

Linda Skugge.

13

Lista över använda krönikor från Expressens hemsida:

1 Sverige – ett sunkland 2007-11-11

2 Dags att damma av ”Spola kröken” 2007-11-10

3 Hur cool måste jag bli? 2007-11-04

4 Lössen är överallt 2007-11-03

5 Han var så rädd 2007-10-28

6 Föräldrar måste ta ansvar 2007-10-20

7 Du är inte bättre än Schulman 2007-10-13

8 Besatta av att synas i media 2007-09-22

9 Tyvärr ryker ni 2010, Alliansen 2007-09-15

10 Jag är avundsjuk på Martina 2007-09-01

11 Ett skådespel där alla ljuger 2007-08-25

12 Jag fick tvätta bort andras blod från läkarens brits 2007-08-18

13 Föräldrar är för lata 2007-08-11

14 Jag fattar inte semesterprylen 2007-08-04

15 Vårt gnäll är ett rop på hjälp 2007-06-02

16 Nej, det är inte synd om mig 2007-05-26

17 Varför har ni konstnärsdrömmar, ungdomar? 2007-05-19

18 Snälla sexisten, gör nåt – skriv en bok till 2007-05-12

19 ”Nu slutar jag blogga” 2007-05-05

20 Folk är sjukt okunniga 2007-04-21

21 Äntligen slipper jag svällande, läckande Linda Ro-

sing-pattar

2007-04-12

22 Flashiga familjens stora lögn 2007-04-07

23 Jag ser en ung omogen mamma 2007-03-31

24 Tonåringar, sluta krångla! 2007-03-24

25 Det luktar kloak varje dag 2007-03-17

26 Åååå, vad ni är avundsjuka 2007-03-10

27 Nu är det dags för papporna 2007-03-03

14

28 Jag är Sveriges eget Bris 2007-02-24

29 Carl Bildt borde skaffa barnvakt 2007-02-17

Tabell 1

4. Analys

Målet med denna uppsats var att pröva olika metaforteorier genom att studera Linda Skugges

användning av metaforer. När jag väl satt med materialet insåg jag att hon inte i så stor ut-

sträckning använde sig av ”rena” metaforer. Däremot har hon ett väldigt rikt och nyskapande

språk, som är väl värt att studera närmare. Jag har därför delat in analysdelen i tre underrubri-

ker: metaforer, neologismer och kontrastering. I samtliga dessa avsnitt är dock metaforen på

olika sätt en viktig byggsten.

4.1 Metaforer

I analysen av Skugges metaforer fann jag att vissa exempel passade in under den rent klassis-

ka benämningen, de har i stor mån förlorat sin bildlighet och konventionaliserats. De motsva-

ras även av ett ord, inte ett koncept. Exempel på dessa finner man under rubriken 4.1.1 Meta-

forer som gradbeteckningar. I kontrast till detta förekommer även konceptuella metaforer

som i allra högsta grad är bildliga, exempel på dessa finner man under rubriken 4.1.2 Bildliga

metaforer. Vidare följer ett avsnitt med Benämningar som metaforer (4.1.3) där exempel på

Skugges tendens att använda metaforiska benämningar på både animata och inanimata förete-

elser tas upp. I slutet av avsnitten kommer en sammanfattning, i 4.1.1 och 4.1.2 även en kopp-

ling mellan analys och teori. En sammanfattning av dessa reflektioner återfinns i avsnitt 4.1.4.

Metaforer kommer i exemplen nedan att kursiveras.

4.1.1 Metaforer som gradbeteckningar

Ett uttryck som förekommer relativt ofta i Skugges texter är ”sjukt”. Det används vanligen

som någon form av gradbeteckning, där betydelsen är jätte-, mycket eller väldigt. Min tolk-

ning är att ”sjukt” överlag är ett väldigt starkt ord, och det har mycket gemensamt med kraft-

uttryck. Det skulle nog lika gärna kunna bytas ut mot en svordom. En annan intressant sak

med ordet är att det är så starkt ungdomsbetonat. Det tillhör en jargong typisk för barn, tonår-

ingar och personer i 20-årsåldern. Tydligen tycker dock Skugge så mycket om uttrycket att

hon behållit det trots att hon inte direkt tillhör den kategorin.

15

(1) ”Men hon har ju det, jag känner ju tjejen som brukar passa hennes barn, sjukt mycket”

[11].

(2) ”Och jag vet att om jag läser den så kommer mina fingrar att automatiskt och sjukt snabbt

att av sig själv skriva en krönika, antagligen ingen hyllning” [12].

(3) ”Folk är sjukt okunniga” [20].

En intressant iakttagelse från just ovanstående krönika är att den handlar om just sjukvård –

där samma ord (sjuk) har fått två olika betydelser, dels den bokstavliga och dels den metafo-

riska. Ordet kommer från rubriken, där resten av texten handlar om sjukdom och sjukvård. I

en annan krönika förekommer samma motsatsförhållande:

(4) ”Det är såååå sjukt” [9].

(5) ”Nästa dag, nu ännu sjukare, försökte jag igen” [9].

Det finns även en förekomst av ordet sjuk i dess ”rätta” metaforiska bemärkelse:

(6) ”… nej det allra bästa är att slippa de otroligt sjuka gravidrelaterade tvångstankar som en

graviditet och förlossning ofta bär med sig” [21].

Jag har också hittat förekomster av ordet ”sinnessjukt”, där de istället har fått betydelsen

konstig, knäpp. Möjligen är det en påtaglig förstärkning av den redan förekommande metafo-

ren sjuk som i sin tur är en förstärkt betydelse av konstig, knäpp.

(7) ”Men – tänka sig, jag har också varit Årets Mama och jag har blivit Årets kvinna jag vet

inte hur många gånger, men inte fan kommer jag dragandes med det varje gång jag släpper en

bok. Det vore ju sinnessjukt” [10].

(8) ”Och EU ska ha mest spö för att de hittar på så sinnessjuka ’regler’ för hur barns lekplat-

ser ska se ut” [13].

(9) ”Jag trodde bara det var tjejerna som trånade så och la en massa tid på sinnessjuka saker

som att lära sig de söta killarnas schema utantill” [26].

16

(10) ”Vem var det som kom på detta sinnessjuka ord?” [29]

Samma ord förekommer dock i andra artiklar, där betydelsen är just gradbeteckning, starkare

än den tidigare diskuterade metaforen ”sjuk”. Metaforen dyker ofta upp före den ordinarie

gradbeteckningen, i dessa exempel mycket.

(11) ”Dessutom måste de i så fall baka sinnessjukt mycket bröd och sinnessjukt ofta, en familj

gör ju av med minst en limpa per dag, skulle de baka tio limpor varje helg då?” [11]

(12) ”Jag ska ta på mig sinnessjukt mycket jobb” [14].

(13) ”Vi kämpar helt sinnessjukt mycket, det kan gå veckor utan att man får sitta ner, vi måste

kasta i oss maten, vi rusar runt varje vaken sekund” [15].

Andra intressanta gradbeteckningar som förekommer är: snormycket, pissenkelt, übercool.

En annan metafor som är vanligt förekommande är skit. Nedan följer några exempel på

att detta ord kan användas i flera olika kontexter och på detta sätt få olika betydelse:

(14) ”Vuxna människor skiter i en åttaåring som är ute ensam och som gråter” [5].

(15) ”Se er omkring, vad sades på festen i helgen, hur mycket skit snackades inte där?” [7]

(16) ”Ni är lika fulla av skit som Alex och mig och alla andra” [7].

(17) ”… har jag fått lust att gråta på grund av all service, man är så van vid att behandlas som

skit på vårdcentralen att man blir helt chockad om det är RENT, lite bakgrundsmusik …” [9].

(18) ”… ungarna blir sjuka, de måste jobba över, nåt på huset pajar, de måste fixa med nån

skit, bilen måste in på verkstad …” [11].

(19) ”Det handlar om attityder, ni måste ändra folks beteendemönster och denna maniska be-

nägenhet de har att åka till akuten för minsta lilla skitgrej” [20].

17

(20) ”VEM hann måla skiten?” [22]

(21) ”Man måste ju ändå ’lära upp’ dem och visa hur man vill ha det städat och det verkar så

jobbigt att man lika gärna kan göra skiten själv” [25].

En intressant sak med just det sista exemplet är att krönikan handlar om städning och särskilt

städning på toalett. Rubriken lyder: Det luktar kloak varje dag. I alla exemplen med metafo-

ren skit kan man med allra största sannolikhet anta att metaforen är just en metafor och inte

har ordets bokstavliga mening, men det ovanstående exemplet handlar om bokstavlig skit

också.

Efter att ha tittat på dessa exempel ska jag analysera dem utifrån Lakoff och Johnsons

teori om konceptuella metaforer och domäner. Ganska direkt kan man se att de ovanstående

exemplen i stor utsträckning inte är del av större koncept, snarare är de ett ord som motsvaras

av ett annat ord. De ligger närmare den klassiska definitionen av metaforer än Lakoff och

Johnsons. Vissa av dem har dock i stort sin bildlighet kvar, t.ex. i exempel 4, 7-10 där ordet

sjukt/sinnessjukt fått betydelsen osunt. Det är alltid objekt som åsyftas, aldrig människor. I

den överförda betydelsen kan alltså en inanimat objekt bli/vara sjukt. Beteckningar som

sjukt/sinnessjukt i betydelsen mycket och skit i samma betydelse är dock mindre bildliga. Det

är svårt att se orsaken till att just dessa ord används för den överförda betydelsen.

Om man ändå försöker sätta in något av dessa exempel i Lakoff och Johnsons teori, för

att se om även den klassiska metaforen (metaphorical linguistic expression, här även metafo-

riska uttryck) kan passa in där – trots att de inte är större begrepp. Låt oss ta exemplet sjuk, i

betydelsen mycket. Den första betydelsen är en gradbeteckning, men de är inte den enda grad-

beteckningar som finns. Det är inte heller så att sjukt bara handlar om en negativ gradbeteck-

ning, man kan lika gärna säga sjukt snygg som sjukt ful. Detsamma gäller sinnessjukt och

skit-, skillnaden är bara användningen och graden av förstärkning. Man alltså inte sätta in

GRAD är NEGATIV, eftersom det förekommer flera olika gradbeteckningar som inte är negativa

t.ex. jätte-, super- och über-. Av samma anledning kan man inte heller sätta in dessa ord under

domänerna GRAD är SJUKDOM/SKIT, det finns gradbeteckningar som inte passar in under den

senare domänen.

Sammanfattningsvis kan man säga att vissa metaforer helt enkelt passar bäst in i den

klassiska beteckningen, dessa är svåra att analysera utifrån Lakoff och Johnsons teori. Detta

kan bero på att de förlorat sin bildlighet och konventionaliserats i så hög grad att de inte läng-

18

re är konceptuella. Dessa metaforer har på sin höjd en liten bildlighet kvar, de bildliga meta-

forerna är däremot i mycket högre grad bildliga.

4.1.2 Bildliga metaforer

Alla metaforer är ju bilder, men vissa metaforer målar upp tydligare bilder än andra. Skugge

använder sig av flera sådana uttryck, en gemensam nämnare för dessa är att de alltid består av

två ord eller fler. En annan gemensam nämnare är att de alla indikerar någon form av rörelse

eller handling. Jag ska först visa på några exempel, därefter följer en analys utifrån Lakoff och

Johnsons teori.

(22) ”Nu när jag mejlar med dessa två fina människor (killar) från förr så ramlar minnena

över en”. [3]

(23) ”… flänger omkring med barnen som skållade råttor ute i världen” [6].

(24) ”Eller var detta bara ett sätt att komma nära och få mig att öppna mig så han fick härliga

citat?” [7]

(25) ”Är det för att han namnger kända personer och lämnar ut väldigt privata detaljer som

ingen i media vill ta i hans bok med tång?” [8]

(26) ”Men det måste ju vara vidrigt att säga en massa saker i tidningen och måla upp en bild

som inte är det minsta sann” [11].

(27) ”Och sedan dess har detta gått och gnagt, varför säger ingen som det är?” [12]

(28) ”Varför detta tassande på tå om barnfetman som påstås vara så ’utbredd’, inte tycker jag

att jag ser så många feta barn” [13].

(29) ”Sedan vände det och mobbarna kom fram ur sina mörka grotthålor” [19].

(30) ”Men däremot, det som suger musten ur en är alla dessa anonyma påhopp som väller

fram” [19].

19

(31) ”Men istället handlar det om tävling och att trycka ner varandra och att göra allt för

mycket …” [24].

(32) ”Men nu börjar det där ’det går över’ liksom fastna i munnen” [28].

Alla uttrycken ovan är dessutom mer eller mindre fixerade uttryck, som trots sin genomskin-

lighet fortfarande förekommer i ungefär samma betydelse och i ungefär samma kontext varje

gång.

Om man sätter in dessa uttryck i den teori Lakoff och Johnson presenterar, ser man att

vissa är lättare att tillämpa den på än andra. Man kan t.ex. se att (22) och (27) båda kan sättas

in i domänerna TANKE är RÖRELSE:

(22) ”… så ramlar minnena över en” [3].

(27) ”… har detta gått och gnagt …” [12].

Intressant nog handlar alla de målande metaforerna ovan om någon form av rörelse eller lik-

nande, men just dessa handlar om tankar som rörelse. Om man då testar dessa mot Lakoff och

Johnson och letar efter uttryck utanför Skugges texter kan man t.ex. hitta: Tanken kom över

mig, Jag fick en idé m.fl. På så sätt kan man se att dessa uttryck är konceptuella. Ett annat

exempel på en konceptuell metafor är FEEDBACK är RIKTNING:

(31) ”… att trycka ner varandra …” [24].

I flera andra exempel kan vi se att positiv och negativ feedback ger en positiv eller negativ

riktning (upp eller ned). Exempel utanför Skugges texter är här: Jag kände mig så upplyft av

det han sade, Han gjorde verkligen ned henne med sin kritik. Man kan också titta på ordet

uppmuntran – redan där hittar vi något som indikerar en positiv riktning.

Båda dessa exempel visar på att det förekommer konceptuella domäner och metaforer i

Skugges texter. Ett ytterligare exempel på detta är:

(29) ”Sedan vände det och mobbarna kom fram ur sina mörka grotthålor” [19].

20

Det handlar uppenbart även här om någon form av rörelse, någonting ändrar riktning från hur

det var tidigare och mobbarna dyker upp. Källdomänen är helt klart RÖRELSE, eller möjligen

RIKTNING, men vad är måldomänen? Jag skulle säga att FÖRÄNDRING är RÖRELSE/RIKTNING.

Andra exempel på detta skulle t.ex. vara: Vinden har vänt, Vi går mot bättre tider.

Det är betydligt lättare att placera in de målande metaforerna i konceptuella domäner än

de tidigare nämnda rena metaforerna. Det verkar alltså finnas ett samband mellan graden av

bildlighet i en metafor och i vilken mån sagda metafor passar in i Lakoff och Johnsons teori.

4.1.3 Metaforer som benämningar

Skugge har också en förkärlek för att beskriva företeelser genom att benämna och sätta etiket-

ter på dem. Detta gör hon i de allra flesta fall genom att använda metaforer. Ibland blandar

hon även metaforiska och ickemetaforiska uttryck, så att man kan se att en viss del av ut-

trycket ska läsas mer bokstavligt än andra.

I exempel 33 använder Skugge uttrycket sossegråa möss för att förmedla en tristess,

detta genom att använda en företeelse hon tycker är trist – sossar. I och med att hon refererar

till människor, förstår man att möss inte menas bokstavligt utan visar på inre kvaliteter snara-

re än yttre. Sammantaget förmedlas en bild av trista, fega människor som på det hela taget är

mycket oattraktiva.

Skugge blandar som sagt metaforiska uttryck med bokstavliga, exempel på detta kan

man se i t.ex. 35 och 36. I 35 handlar hela artikeln om löss och lusbekämpning. Skugge för-

medlar en känsla av att hon är trött på kampen mot både löss och föräldrar som inte bryr sig

om lusproblemet. Det hela är förstås inte bokstavligt ett helvete – men kan mycket väl kännas

som det. I exempel 36 förmedlar Skugge sin syn på en viss typ av skribenter och målar samti-

digt upp en bild för läsarna, något som kan få dem att känna detsamma som hon. På ett effek-

tivt sätt använder Skugge alltså sina ord för att förmedla en känsla och påverka läsarens käns-

lor och åsikter. Fler exempel på detta följer under avsnitt 4.3.

(33) ”Här hemma är alla snustorra humorbefriade sossegråa möss med snipig mun” [1].

(34) ”Mitt i den här Ulrica-soppan (35 år, många glas vin, ligger ner i en hög på golvet i en

allmän bar … jag kan inte släppa det!) …” [2].

(35) ”Här är min lösning på lushelvetet” [4].

21

(36) ”Tyvärr så har alla dessa gåspenneskribenter fel allihop, för den främsta orsaken ’ung-

domsvåldet’ är att föräldrarna inte vill vara föräldrar längre” [6].

(37) ”Pojkmammor måste uppfostra sönerna hårdare och inte till några bortskämda Rambos”

[6].

(38) ”Snacka så att radhus-sossarna förstår vad ni menar” [9].

(39) ”När Filippa ’mandelmusslan’ Reinfeldt ska stänga en massa närakuter …” [9].

(40) ”… massa hatmejl som gick ut på att jag var ett borgarsvin från Täby som betalar 2000

kronor för ett läkarbesök” [9].

(41) ”Tyvärr så tror inte svenne-banan-sossar det” [9].

(42) ”Och det skönaste är inte att slippa paniktröttheten på grund av lågt järnvärde eller

svällande och läckande Linda Rosingpattar, nej det allra bästa …” [21].

(43) ”Flashiga familjens stora lögn” [22].

(44) ”En orgie i hur olyckliga pubbe-killar kan vara” [26].

4.1.4 Reflektioner över Skugges metaforer

Skugges metaforer följer inte alltid den mycket tillrättalagda teori som Lakoff och Johnson

presenterar vad gäller konceptuella metaforer. Om alla metaforer är konceptuella, såsom teo-

rin hävdar, är den inte alltid fullt tillämpbar i verkligheten. Lakoff och Johnson hävdade bland

annat, som nämnt ovan, att ”metaphor is a property of concepts, and not of words” (Kövecses

2002: Preface II). Vissa av de metaforer som Skugge använder sig av är dock mer ’a property

of words’ än ’a property of concepts’. De passar bättre in i den klassiska synen på metaforer

än den moderna som Lakoff och Johnson företräder. Speciellt syftar jag då på gradbeteck-

ningarna; som jag nämnt tidigare är de mindre bildliga och därför mindre konceptuella till sin

natur. Man kan till och med säga att de är mer bleknade, om än inte helt döda.

Som Svanlund (2001) nämner i sin avhandling kan man se att olika metaforer kan ha

olika grader av bildlighet kvar. Lakoff företräder den teori som menar att metaforer (nästan)

22

aldrig kan konventionaliseras (förlora sin bildlighet) i så hög grad att de inte längre kan kallas

metaforer. Den andra ytterkantens teori menar att ju mer konventionaliserad en metafor blir,

desto större risk löper den att blekna och dö. Jag har sett att dessa metaforer har fortfarande en

viss bildlighet kvar, men alla i olika grad. Gradbeteckningarna under 4.1.1 är minst bildliga,

målande metaforer (4.1.2) har däremot i allra högsta grad sin bildlighet kvar. Därför tror jag

inte på den hårdragna versionen av Lakoff och Johnsons teori, många metaforer är bildliga

och konceptuella, men det finns fortfarande rent klassiska metaforer, metaforiska uttryck, som

inte passar in där.

I samband med analysen utifrån Lakoff och Johnson, såg jag att ju mindre bildlig en

metafor var – desto svårare var den att passa in i nyss nämnda teori. Delvis kan detta bero på

att de målande metaforerna i stor utsträckning handlar om vidare begrepp istället för enskilda

ord, men jag tror också att metaforer i viss mån kan konventionaliseras och åtminstone blek-

na, om än inte dö helt. När detta sker och metaforen förlorar sin bildlighet, förlorar den även i

stort sin konceptualitet, den konceptuella metaforen bleknar och övergår så till en metafor i

dess klassiska bemärkelse – a property of words.

En sak som kan konstateras utifrån Lakhoff och Johnsons teori är att alla kan använda

metaforer. Som nämnt i teorigenomgången listade Kövecses fem punkter där Lakoff och

Johnson bestred den klassiska synen på metaforen, där 4 och 5 talar om att metaforer kan an-

vändas av vem som helst och utan vidare eftertanke. Skugge använder sig i stort av ett mycket

vardagligt språk, med mycket slanguttryck och förenklad svenska – trots att hon är en mycket

bra och intressant krönikör, skulle jag inte jämställa henne med t.ex. Shakespeare eller lik-

nande stora författare. Hon använder snarare ett språk som kan jämställas med många andra

”vanliga” svenskar. Trots det (eller kanske på grund av det) använder hon på ett mycket själv-

klart och naturligt sätt allt slags målande språk. Jag tror att alla obegränsat kan använda meta-

forer, och att man kanske till och med gör det bättre och lättare som ”vanlig” människa, man

aspirerar inte på fulländning på samma sätt som de genier Aristoteles talar om. Detta är något

som sker naturligt och utan den minsta eftertanke, ofta får vi fundera ett tag på om ett ord är

en metafor eller inte.

4.2 Neologismer

Som jag nämnt tidigare kännetecknas Skugges texter av dess nyskapande. Hon skapar egna

uttryck, använder sig flitigt av ”modeord” och anglicismer. Detta gör att texterna känns frä-

scha, moderna om än kanske inte så språkligt stilrena. Vissa av dessa neologismer är metafo-

23

rer, men de behöver inte vara det för att få kallas neologismer – enda kriteriet är att de är

nyskapade, antingen av Skugge själv, eller av andra.

4.2.1 Modeord

Det är svårt att avgöra vilka av dessa uttryck som Skugge faktiskt själv skapat. Jag har därför

valt att använda underrubriken ”modeord” för alla dessa förekomster. Det första exemplet

som tas upp är faktiskt en metafor, den är extrem och förmedlar ett starkt budskap:

(45) ”… Wahlgren-Schollin är helt mediabesatta (hehe!) och lusläser varenda rad om sig själ-

va i tidningarna, det är som horse för Pernilla (haha!)” [8].

Horse är ett slanguttryck för heroin, och här antyds att Pernilla Wahlgren blir lika hög på att

se sitt namn i tidningen som hon hade blivit av att ta heroin. Det antyder också att publiciteten

är lika beroendeframkallande som heroin.

Ett annat exempel har redan tagits upp under metaforavsnittet, nämligen gåspen-

nor/gåspenneskribenter:

(46) ”Så fort det händer nåt tragiskt i samhället så tar alla journalister fram sina gåspennor

och börjar skriva …”

(47) ”Tyvärr så har alla dessa gåspenneskribenter fel allihop, för den främsta orsaken ’ung-

domsvåldet’ är att föräldrarna inte vill vara föräldrar längre” [6].

Här förmedlar Skugge bilden att dessa skribenter är förlegade och har gammaldags åsikter,

genom att ge dem ett så antikt attribut som en gåspenna. Sedan kan det diskuteras om metafo-

rerna refererar till den tid då man använde gåspennor och den familjepolitik som fanns då,

eller om Skugge helt enkelt använder bilden för att visa att det är förlegat. Den familjepolitik

som fanns på den tiden (om det ens fanns någon) präglades av konservatism, kvinnan skulle

vara hemma, mannen arbeta. Barnen skulle synas men inte höras, flickor uppfostrades på ett

sätt och pojkar på ett annat. Den senaste tidens familjepolitik har i det närmaste varit tvärtom;

kvinnan och mannen bör båda arbeta lika mycket, flickor och pojkar uppfostras på samma

sätt, karriären först och barnen på dagis. Utifrån de krönikor av Skugge jag läst angående des-

24

sa frågor, skulle jag gissa att kritiken riktar sig mot den senare familjepolitiken – även om

Skugge inte på något sätt marknadsför en konservativ familjepolitik a la tidigt 1900-tal.

I dagens samhälle där samboskap och omgifte har blivit allt vanligare, föds ett behov av nya

begrepp. Ord som plastpappa/-mamma/-syskon och bonusbarn är bara några exempel på det-

ta. Skugge bidrar också till nyskapandet:

(48) ”Allvarligt talat, den där livsstilen med varannan-vecka-ungar i ettor inne i city suger”

[6].

Nedan följer ytterligare ett antal exempel som visar på fler modeord som Skugge använder sig

av. Många av våra modeord idag är ju anglicismer, varför en hel del av Skugges neologismer

består av anglicismer. Detta kommer att tas upp i nästa avsnitt.

(49) ”… just det, jag tipsar inga barn om att gå fram till främmande män, män måste sluta att

pedda sig mot barn först” [5].

(50) ”Nu ska föräldrarna också börja curlas” [13].

(51) ”Tänk på att arbetsgivaren googlar dig” [18].

(52) ”I maj 2005 började jag blogga och fick uppleva det där magiska bloggruset …” [19].

(53) ”Under mina två år ute i bloggosfären har jag chockats dagligen över alla dårpippis som

finns där ute” [19].

(54) ”Ok om det är BARN som nätmobbas anonymt …” [19].

(55) ”Jag har dissat folk rejält men då gör jag det helt öppet med namn och bild under” [19].

(56) ”Här kommer ett reportage om nån som INTE lever så perfekt à la Kristin Kaspersen,

som INTE har det homestageat hela tiden …” [22].

25

Exemplen visar att Skugge dels håller sig a jour med dagens språkanvändning, nyord och

ungdomsspråk, dels att hon gärna använder nyskapade ord för att sticka ut och skapa kontrast.

4.2.2 Anglicismer

På senare tid har engelskan varit det språk svenskan lånat flest ord och uttryck ifrån. De flesta

av dessa anpassas sedan till svenskan så att de får ändelser m.m. som är grammatiskt korrekta.

Skugge lånar dock in uttryck utan att alltid göra den anpassningen. Detta ger texten en speci-

ell karaktär. Oftast finns det ett likadant/likvärdigt uttryck på svenska, så anglicismerna hop-

par verkligen ut från texten i dessa fall. Ibland blandar hon även svenska och engelska för att

skapa ett blanduttryck.

(57) ”Kroppen går bananas av all fettig friterad sunk” [1].

(58) ”I alla shoppingmalls, överallt” [1].

(59) ”Jag slapp rysa över alla horrorstories i samtliga tidningar om hur många glas vin hon

verkligen drack och om hur hon eventuellt trillade på golvet i en stor hög …” [2].

(60)”Jag har blivit addad på Facebook …” [3].

(61) ”Jag vet att ni finns out there” [3].

(62) ”Det började för ungefär tio-tolv år sen när han skrev i en lokaltidning på Söder och ver-

kade ha en jobbig hangup på mig” [7].

(63) ”Det skulle handla om nån av mina tidiga crap-böcker om mina hemska skolår” [7].

(64) ”Vem är rädd för en nobody?” [7]

(65) ”Ingen kan väl ha missat Martina Haags story of her life vid det här laget …” [10].

(66) ”Alla älskar att läsa success-stories” [10].

26

(67) ”… och jag är bara 33 bast och jag har tre kids” [10].

(68) ”… ja, jag börjar känna mig som Maja Lundgren goddammit… ” [10].

(69) ”… av rädsla för att få nåt slags bad luck eller bad karma på mig” [12].

(70) ”När jag sleazar om Linda Rosing slår det ju ofta tillbaka på mig själv och Rosing får

sympatier” [16].

(71) ”Jag kan lova er att det är roligare att gå på Gröna Lund som vanligt folk i stället för att

gå dit för att flasha upp sina barn i tidningen” [17].

(72) ”Det allra bästa som har hänt mig – ever – är att bli mamma och att få mina TRE barn”

[23].

(73) ”När han var nybliven teen så fick jag mitt första barn” [26].

(74) ”… jag är en ebay virgin …” [27].

(75) ”Mammor är intressanta och obviously relevanta” [27].

Som man kan skönja ovan finns det en mängd exempel på anglicismer i Skugges texter. Utan

att ha räknat efter skulle jag uppskatta dess mängd till åtminstone det dubbla av de jag citerat.

Tidigare nämnde jag att anglicismer inte bara används där lämpliga uttryck inte finns i svens-

kan, de ersätter även ord som mycket väl kan översättas direkt från engelskan. Exempel på

detta kan man t.ex. se i 73 och 75, där teen och obviously fått ersätta fullkomligt likvärdiga

ord på svenska. Ju mer språket påverkas av engelskan, desto mer byter vi ut svenska uttryck

mot engelska för att de bättre förklarar vad vi vill säga. Men när ord byts ut där svenska ut-

tryck redan finns sticker det ut extra mycket. Det får Skugge att låta ungdomlig och uttrycken

blir som en sorts slang istället för enkla anglicismer.

Genomgående i Skugges texter finner vi alltså prov på ett ”extremt” språk, ibland an-

vänds det så ledigt att det endast bidrar till dess ungdomlighet, vid andra tillfällen blir det rena

stilmedel på grund av att det sticker ut så. Hur som helst kan man se att Skugge med sina ord

på ett tydligt sätt kan skapa kontraster, fler exempel på detta kommer i nästa avsnitt.

27

28

4.3 Kontrastering

Ett återkommande tema i Linda Skugges texter är föräldraskap. Från att ha varit en mycket

omtalad feminist (t.ex. författare till Fittstim), handlar nu var och varannan krönika om föräld-

raskap, vilket är en intressant förskjutning. Detta är dessutom temat i hennes senaste bok. Un-

der min analys av texterna upptäckte jag ett mycket tydligt vi-och-dom-tänkande, eller snarare

i detta fall jag-och-alla-dom-där-dåliga-föräldrarna. Detta gör hon genom att använda sig av

metaforer och andra liknande stilmedel för att framställa sig själv och ett annat för att fram-

ställa sina ”motståndare”. Genom att välja ett visst uttryck skapar hon en stor kontrast mellan

sig själv och de dåliga föräldrarna. Nedan följer alltså en uppställning dels av hur Linda

Skugge beskriver sitt eget föräldraskap och dels hur hon framställer dåligt föräldraskap.

Angående lusbekämpning:

Linda Skugge De dåliga föräldrarna

(76) ”Jag luskammar och luskammar och får

kväljningar. Inga lus-flugor på mina barn!

Kom an så ska jag mörda er” [4].

(77) ”Vi har fått order från skolhälsovården

att luskamma barnen dagligen. Jag vet inte

om föräldrarna skiter i detta eller om de helt

enkelt sitter på röven och käkar Ben & Jerry-

glass och tänker på härligare saker än löss”

[4].

Tabell 2

Angående ansvarstagande:

Linda Skugge De dåliga föräldrarna

(78) ”Jag räddade en pojke häromkvällen. Det

var becksvart ute, ungen grät och skrek på

mamma /… / Jag gick med honom dit han

skulle och lämnade honom inte förrän jag såg

att han var i säkerhet” [5].

(79) ”De hade tyckt att det var okej att bara

lämna en åttaåring vind för våg i becksvart

oktobermörker” [5]

Tabell 3

Angående att vara förälder:

Linda Skugge De dåliga föräldrarna

(80) ”Om mina arbetsgivare motarbetade mig

på grund av att jag har tre små barn som tar

extremt mycket tid (i stort sett all min tid), ja,

då kan de helt enkelt dra nåt gammalt över

sig. Mina barn bestämmer. Mina barn är mitt

allt. Deras ord är min lag” [6].

(81) ”Inget har gjort mig så lycklig som mina

underbara barn. De slåss, de skriker, de är

sjuka, de smittar mig, de sover inte, men gu-

darna ska veta hur lycklig de gör mig. De är

mitt livs mening. Det allra bästa som har hänt

mig – ever – är att bli mamma och att få mina

TRE barn. Jag är fortfarande helt överväldi-

gad över att jag har FÅTT dessa tre så otroligt

vackra flickor” [23].

(82) ”Jag har full förståelse för att föräldrarna

inte orkar valla ungar på lekparkerna. Jag

skulle gå bananas om jag var tvungen att ta ut

barnen och LEKA med dem i lekparker. Hu

vilken mardröm. Just därför tog jag alla bar-

nen och mitt pick och pack och köpte ett rad-

hus vid en stor skog och utan trafik. Så nu får

ungarna sköta sin egen utelek. Vara inne en

hel dag kommer inte på fråga. Se på tv dagtid

får man bara om man är sjuk” [13].

(83) ”På föräldramöten blir det högljudda

protester när det berättas att dagis stänger i

juli” [4.]

(84) ”Föräldrarna stoppar Alvedon i ungarna

för att dölja att de har feber /…/ de lämnar in

ungen på dagis trots att han/hon spytt hela

natten. De kommer kånkande på ungen trots

att han/hon spydde i skolan dagen innan. ’Nej,

det är inte magsjuka?’” [4].

(85) ”… den främsta orsaken ’ungdomsvål-

det’ är att föräldrarna inte vill vara föräldrar

längre. Vuxna kvinnor tror att de kan leva

som förut efter att de fått barn och de är inte

beredda att göra de ’uppoffringar’ som barn

kräver” [6].

(86) ”För att deras föräldrar är så lata och inte

orkar gå ut med dem. Eller så har ungarna

sådana där självförverkligarföräldrar som

tycker att det är, ehm, bäst för just deras barn

att bo i en innerstad” [13].

(87) ”Vilken bullshit. När det i själva verket

handlar om föräldrar som i alla högsta grad

KÄNNER TILL att barn bör röra på sig men

de orkar inte gå ut med ungarna. Och ingen

vågar säga det till de lata föräldrarna, därför

ska nu skolan ta tag i detta” [13].

Tabell 4

Många av hennes åsikter skulle de flesta hålla med om, t.ex. att man inte tar med ett barn in i

en bar:

(88) ”Mitt i den här Ulrica-soppan /…/ så läser jag The Independent /…/ om den nya boken

’Mommies who drink’. Ja ni läste rätt. Själva titeln idiotförklarar författaren /…/ Boken är

enligt Paesel en ’celebration of alcohol and motherhood’. Ursäkta, men är kvinnan dum i hu-

29

vudet? Independent skriver om Amy Barbour som tog med sin nyfödde son till puben och lät

pubägaren passa honom bakom disken i bilbarnstolen. Hon säger att han sov så lyckligt så…

/…/ Fast det blev lite för mycket av det goda en gång när Amy hade fest och polaren Mikey,

klädd i bondagekläder, kröp omkring på alla fyra och Amys lilla son gick omkring med ho-

nom med ett hundkoppel om halsen…” [2].

Andra uppfattningar är mer kontroversiella och långt ifrån den klassiska bilden av en femi-

nists åsikter. I flera krönikor skriver Skugge om hur mycket hennes barn betyder för henne,

och skriver t.ex:

(89) ”Tänk om mina arbetsgivare hade åsikter om att mina ungar var sjuka ofta under vinter-

halvåret? Om mina arbetsgivare motarbetade mig på grund av att jag har tre små barn som tar

extremt mycket tid (i stort sett all min tid), ja, då kan de helt enkelt dra något gammalt över

sig” [6].

Själva känslorna för barnen är väl inte särskilt kontroversiellt, men hon skriver mycket om att

man inte bara kan lämna barnen hos en barnvakt och sedan gå och jobba:

(90) ”… har ni små barn ska en förälder vara hemma på eftermiddagarna (nej, det går inte lika

bra med en filippinsk barnflicka) …” [6].

Nu är det inte så att Skugge är kategoriskt emot barnvakt, men barnen kommer alltid i första

hand och ”karriären” i andra.

Ett tydligt exempel på Skugges framställning av sig själv mot ”de dåliga föräldrarna”

kan man se i Tabell 2, exempel 76 och 77. Man ser framför sig bilden av en Linda Skugge

som frenetiskt och med mycket stor energi luskammar sina barn, hon är så passionerat emot

lusflugorna att hon tar till rent mordiska uttryck:

”Kom an så ska jag mörda er” [4].

De dåliga föräldrarna däremot struntar i barnen, sitter hellre i soffan och käkar dyr märkes-

glass. De bryr sig inte om de order som kommit angående lusbekämpningen och vill helst inte

ens tänka tanken på löss:

30

”… har fått order från skolhälsovården /…/ om föräldrarna skiter i detta /…/ hellre sitter på

röven och käkar Ben & Jerry-glass och tänker på härligare saker än löss” [4].

Ett ännu tydligare exempel på hur Skugge framställer sig själv och de dåliga föräldrarna

finner vi i Tabell 4, exempel 81 och 85. Samma ord, fått, används, men får helt olika betydel-

se på grund av betoning.

”Jag är fortfarande helt överväldigad över att jag har FÅTT dessa tre så otroligt vackra flick-

or” [23].

”Vuxna kvinnor tror att de kan leva som förut efter att de fått barn … ” [6].

Linda Skugges barn är en gåva, något hon mycket starkt betonar genom att med versaler skri-

va fått, medan ”vuxna kvinnor” fått barn på ett mycket mer obetonat sätt, uttrycket få barn är i

sig ett begrepp där ”fåendet” inte markeras överhuvudtaget. Av detta kan man tolka att skill-

naden i hur man ser på sina barn, gåva eller motsatsen, påverkar hur man sköter och uppfost-

rar dem. Kanske finns här kärnan i kontrasteringen mellan Skugge själv och de dåliga föräld-

rarna.

5. Sammanfattning

Mitt mål med den här uppsatsen var att söka upp metaforer i ett antal av Linda Skugges krö-

nikor och sedan analysera dem utifrån de två teorier jag tidigare nämnt, för att på så sätt kun-

na utröna vilken av dem som var mest hållbar. Tidigt upptäckte jag dock att ”rena” metaforer

inte förekom så ofta i texterna som jag hade väntat. Därför inbegrep min analys flera olika

typer av målande beskrivningar t.ex. neologismer och anglicismer. Alla dessa bidrar till det

som är Skugges sätt att skriva, de används alla på ett eller annat sätt som stilmedel för att

framhäva en poäng eller åsikt.

Vartefter jag studerade och analyserade texterna såg jag att båda de teorier jag presente-

rade i början har ett korn av sanning, ingen av dem är dock absolut. I Skugges texter fann jag

exempel på metaforer som i allra högsta grad var konceptuella, medan andra i mycket större

utsträckning passade in i den klassiska benämningen. Jag tror att Lakoff och Johnsons teori

passar väldigt bra på just konceptuella metaforer, dock håller jag inte med om att alla metafo-

rer är ”a property of concepts, and not of words”. I vissa fall anser jag att ett ord motsvaras av

31

32

ett annat ord, t.ex. kran för näsa och därför blir ett metaforiskt uttryck – sådant som presente-

ras under ordet ’metafor’ i en ordbok.

Det skulle vara intressant att jämföra mitt material med ett annat material i samma genre

för att se om språkanvändningen är unik för Skugge, eller om det kännetecknar t.ex. unga

krönikörer. Det skulle också vara intressant att undersöka en större korpus av metaforer för att

kanske på så sätt lättare kunna komma fram till vilken av teorierna som är mest hållbar.

6. Referenser

Fauconnier, Gilles & Turner, Mark. 2002. The way we think. New York: Basic books.

Kövecses, Zoltán. 2002. Metaphor: a practical introduction. Oxford University Press.

Lakoff, George & Johnson, Mark. 1980. Metaphors we live by. University of Chicago Press.

Svanlund, Jan. 2001. Metaforen som konvention: Graden av bildlighet i svenskans vikt- och

tyngdmetaforer. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.