Varför skjutsar föräldrar barnen till skolan?

Syfte

Utgångspunkten i föredraget är framförallt Trafikverkets rapport kring barns skolvägar 2012, SKLs rapport ”varför skjutsar föräldrar barn till skolan?” samt erfarenheter från EU projektet SAFEWAY2SCHOOL.

En del har nära till skolan och en del har långt till skolan

Gå/cyklaSjälv/ i sällskap

Upphandlad/Kollektivtrafik

Vad kan vara viktigt att beakta?Skolskjuts Gå/cykla

Hållplatsens utformning Avstånd

Säkerhet och trygghet på bussen Vägens utformning

Komfort och kvalitet på skolbussen Upplevd / faktisk säkerhet / trygghet

Trafikmiljön vid skolan Cykelparkering

Turtäthet

Tillgång till kollektivtrafik

Föräldrarnas inställningFöräldrarnas arbetsplats i relation till skolanSkolans inställning/insatser

Noreen C. Mc Donald, Annette E. Aalborg, JAPA, 2009

Vad säger föräldrarna?

I USA: den mest förekommande orsaken till att man skjutsar är rädsla för ”stranger danger”

I andra hand att man anser det för långt (< 3.2 km) och att man släpper av barnen på väg till jobbet

Sverige:Vad är det huvudsakliga skälet att du skjutsar?

TRV, Barns säkra skolvägar, 2012

Hur ser det ut i Sverige?

Hur långt är det mellan hemmet och skolan?

71 % har kortare än 3 km

TRV, Barns säkra skolvägar, 2012

Säker väg - Gång och cykel till skolan

Källa: Barns skolvägar, TRV, 2012

46% som inte anser det säkert

Skolskjuts - på väg hem från bussen

24 procent anser det farligt

Källa: Barns skolvägar, Trafikverket 2012

Trygghet - Gång och cykel till skolan

Källa: Barns skolvägar, Trafikverket 2012

27% som inte anser det tryggt

Antal dödade i olika åldersgrupper i förhållande till befolkningen i motsvarande grupp. Antal dödade per 100 000 invånare. Åren 1985-2012

Källa: Trafikanalys rapport över vägtrafikskador

Olyckor i samband med skolskjuts – OBS gamla data

0

10

20

30

40

50

60

Spring

er/g

år u

t bak

om b

uss

Spring

er/g

år u

t fra

mfö

r bus

s

Spring

er/g

år u

t mel

lan b

ussa

r

Komm

er i

kläm

uta

nför

bus

s

Fastn

ar/k

lämd

i bus

sdör

r

Bråtto

m til

l bus

s

Singelo

lycka

bus

s

Kolliso

n bu

ss/p

b & b

arn

Kolliso

n bu

ss/s

kolta

xi/an

nat f

ordo

n

Hård

inbr

omsn

ing

Ant

al o

lyck

or

Morgon

Förmiddag

Eftermiddag

Källa: Polisrapporterade olyckor 1994-2001

Generella förändringar i samhället

Skolval och centralisering Längre skolresor och centralisering Ökat förvärvsarbetande Ingen hemma, mindre tid när det behövs Ökat antal bilar Förenklar lämning/hämtning Mobiltelefoner Förenklar hämtning Hedonism, vinst & normativitet vi väljer det enklaste, billigaste och

mest vanliga Ökat antal brott Upplevd otrygghet Infrastruktur som inte fungerar Bussar som är överfulla/inte stannar Trafikmiljön - hårdare trafik, ökat trafikarbete Upplevd osäkerhet Bil är normen lätt att känna att det är rätt och att annat är opålitligt Bilen upplevs snabbare minskad stress och mer tid att spara

Fyrhi A et.al., 2011, Henrikson, 2008; Lindenberg & Stieg, 2007; Waldo, 1999, Anund et al. (2013)

Förälder 2010 talet

Föräldrarollen Barn som projekt

Syn på barn De egna barnen är ”mindre” än när man själv var barn och de behöver trafikträning

Kontroll av barnet GPS / mobiltelefoner

Behov av att känna trygghet bilen är skyddet

Barnens vilja Interaktion med andra avgör vad barnet vill

G Hallden; B Sandin, Anund et al.

Går det att minska skjutsandet till skolan?

Det går säkert – men det måste:• Vara och kännas säkert• Vara och kännas tryggt• Bygga på en tydlig kommunikation och argument

som är relevanta för föräldrarna • Tid måste avsättas för att få till en förändring• Föräldraansvaret i relation till skolans ansvar

behöver vara tydligt

När och vad?

Bra att passa på när man bryter en vana som vid flytt, nytt barn etc

Verkar inte så lovande att bygga argumenten på hälsa och miljö

Infektion vid bussåkning, barnen rör sig ändå…..

Henrikson G (2008); Waldo Å(1999) Anund et al, 2013

Ett sätt: SAFEWAY2SCHOOLWorkshops med 40 experter i en stegvis process

Regler, förordningar och föreskrifter för framtiden är viktiga Skolreseplaner Skyltar vid alla hållplatser Förarutbildning

Ett annat: SKL rapportInsatser har störst möjlighet att lyckas när man börjar som ny på skolan. Ett stegvis införande är förmodligen lättare att börja med.

Förslag A

Stöd tanken att föräldrarna har kompetenta barn och att den goda föräldern är den som låter barnen ta sig själva till och från skolan och.

En ökad individualisering innebär att vi måste adressera åtgärderna mot individen.

Exempel: skolan kan kommunicera till föräldrarna var man vill att barn ska hämtas och lämnas de dagar de ”måste skjutsas”. Det behöver inte vara exakt vid skolan.

FÖRSLAG BSkolan: identifierar var man kan lämna/hämta barnet/en alt. parkera bilen i de fall man måste ta bilen eller vill följa med barnet in trots bil.

Kommunicerar detta till de som börjar nya på skolan.

Ex. Södra Lillåns skola i Örebro

Ska man rekommendera att barnen ska gå/cykla bör möjligheten att göra detta på ett säker sätt undersökas för varje individ.

Förslag C

För varje barn: en plan för vilken väg barnet förväntas ta sig till skolan

Vägen måste vara genomtänkt för att kunna rekommenderas.

Förslag till enkel mall – går att använda göra via Google Earth i tätort

- Hastighet, -Trafikmängd, -trottoar/cykelväg, - korsa väg/större utfart, - belysning, - extra tid om inte närmast väg är ok, - beslut (sommar/vinter).

Rekommenderad väg till skolan

Hastighetstgräns Trafikflöde (dubbelriktat) Trottoar/Cykelväg Korsa väg/större utfart BelysningExtra tid i minuter Beslut (S=sommar; V=vinter) Åtgärdskommentar

Barn40 km/h eller lägre 50 km/h

60 km/h eller mer

1000 ÅDT eller mindre

1000-3000 ÅDT

3000 eller mer i ÅDT Trottoar Cykelväg Inget

Behöver korsa - Säker passage finns*

Behöver korsa - Övergångställe finns

Behöver korsa - säker passage* övergångställe finns inte

Behöver inte korsa

Belysning finns inte

Belysning finns

Uppskattat antal extra minuter för säker väg Säker

Tveksamt säker Inte säker

Barn 1Barn 2

Ett tredje: ISO 39001

ISO 39001 blir en bra utgångspunkt

Generating Demand for Traffic – A School

 

“…..Interested parties for a school include staff/students/parents (who need a common view on safety issues), local road and planning authorities and transport operators (who may need to be engaged in safety improvement programs). Key RTS performance indicators for a school would include the different modes of travel to and from school, and on school trips, safe journey planning for those trips, and the use of appropriate restraints (eg, helmets, seatbelts) and visibility aids (eg, reflectorized clothing, lights). Monitoring tools can be integrated into classroom situations that teach core curriculum through road safety concepts…”

Frågor och utmaningar Vems är ansvaret för att barnen ska komma till skolan: skolans eller

föräldrarnas? Det finns inte något enkelt självklart svar på vad som är bästa lösningen.

Kanske finns det mer än en lösning? Är det rimligt att det ska finnas en plan för varje barns skolväg när det inte

ens är möjligt att hinna med en skolreseplan för hela skolan? Vad krävs för att övertyga föräldrarna om vikten att tänka långsiktigt och gå

med barnen den tänkta vägen första tiden/åren? Vad tycker barnen själva? Kan en skolvägsdatabas vara ett alternativ? Hur fungerar det med vandrande skolbussar? I de fall man har utpekade platser för hämtning och avlämning hur långt bort

kan de vara för att ändå ha acceptans hos föräldrarna. Är det rimligt att mäkta med insatser för attitydpåverkan? Är ISO 39001 ett realistiskt val för en skola?

Vad är en säker skolväg? Vad är en trygg skolväg? Finns det anledning att år 2014 ifrågasätta 1960-talets forskning om

att barn är trafikmogna i åldern 10-12 år?

Frågor och utmaningar

Dr. Anna Anund VTI Olaus Magnus väg 35 / S-581 95 Linköping / Sweden Tel: +46-13-204327 / Mobil: +46-709 218287

E-mail: anna.anund@vti.se