Fixar du fikat? - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231999/FULLTEXT01.pdf4 Forskning kring jämställdhet inom näringsliv och akademi har visat att en faktor som bidrar

Statsvetenskapliga institutionen Vårterminen 2018 Kandidatuppsats i statskunskap 15 högskolepoäng

Fixar du fikat?

- En studie av arbetsfördelning, jämställdhet och karriär i Centerpartiet

Författare: Matilda Molander Handledare: Ewelina Sokolowska Antal ord: 13734 Antal sidor: 40

1

Abstract

This study aims to explore how the gendered allocation of tasks within political parties influences

the career path for male and female politicians through a case study of the Swedish Center party.

A gendered allocation of tasks has earlier been observed in the context of academia and business,

where women tend to perform more tasks with low promotability and men more tasks with high

promotability. According to the existing research, this contributes to the enduring work place

inequality.

A survey was conducted among leading politicians in the Center party to determine which tasks

have high and low promotability. A parallel survey was then administered among members of the

party’s youth organization to determine which tasks male and female members perform. The results

show that men are significantly more interested than women in pursuing a political career and

perform a significantly larger amount of tasks. The study provides no evidence that female

members of the Center party youth organization in general perform more tasks with low

promotability than their male colleagues, and more research is required to determine if and why

that is so.

Key words: Inequality, Center party, gender parity, task allocation, promotability, Center party

youth organization, political parties

2

Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................................................ 3

2. Frågeställning och syfte ....................................................................................................................................... 5

3. Disposition ............................................................................................................................................................ 7

4. Tidigare forskning ................................................................................................................................................ 8

4.1. Förklaringar till kvinnors underrepresentation i politiken .................................................................... 8

4.1.1. Tillgångsförklaringar .............................................................................................................................. 9

4.1.1.1. Personliga egenskaper ................................................................................................................... 9

4.1.1.2. Resurser .........................................................................................................................................10

4.1.2. Efterfrågeförklaringar ..........................................................................................................................11

5. Teori om arbetsfördelning inom organisationer ...........................................................................................13

6. Metod och urval .................................................................................................................................................17

7. Resultat .................................................................................................................................................................27

8. Diskussion ...........................................................................................................................................................33

9. Sammanfattning ..................................................................................................................................................35

10. Källförteckning ..............................................................................................................................................36

3

1. Inledning ”Jämställdhet är ett mål i sig liksom en förutsättning för hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet

uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt

att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling.” Så skriver Förenta Nationernas

utvecklingsprogram om det femte av de Globala målen för en hållbar utveckling, att uppnå

jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.1

Att Sverige är ett av de länder i världen som kommit längst i att uppnå målet är välbelagt. Svenskor

fick rösträtt för över 90 år sedan, på 1970-talet infördes särbeskattning och välfärden byggdes ut

så att kvinnor kunde gå ut i arbetslivet. 79,2 procent av svenska kvinnor arbetar i dag (2016) utanför

hemmet, att jämföra med 65,3 procent i övriga EU.2 Omkring 60 procent av studenterna på

Sveriges universitet och högskolor är kvinnor.3

Men, kvinnor är fortfarande underrepresenterade på högre nivåer inom nästan alla sektorer i

samhället. Andelen kvinnor i börsbolagens ledningar låg år 2016 på knappa 20 procent4 och över

70 procent av professorerna vid svenska lärosäten är män.5 Inom politiken verkar det vara lättare

att göra karriär för en kvinna, men även där finns hinder. I Sveriges kommunfullmäktigen6 och i

riksdagen är majoriteten av ledamöterna män.7 Och kvinnorna blir färre ju tyngre posterna blir.

Bara 37 procent av ordförandena i nämnder och kommunstyrelser är kvinnor,8 och i riksdagen

dominerar männen det tunga finansutskottet som ansvarar för riksdagens arbete med statens

budget.9,10

För att veta hur ett problem ska lösas behöver man först veta vad det beror på. Genom insikter i

hur skattesystem och hemarbete begränsar kvinnors möjligheter till karriär har således många

hinder för ett jämställt samhälle kunnat tas bort.11 Men som siffrorna visar har vi fortfarande inte

lyckats uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika stor makt att ”bidra till samhällets

utveckling”.

1 Förenta nationernas utvecklingsfond, Globala målen, 2015. 2 Eurostat. Employment rate by sex 2016, 2018. 3 Statistiska centralbyrån, Statistiknyhet från SCB Nr 2014:314, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2014. 4 Stiftelsen Allbright, Var femte ledare nu kvinna. Allbrightrapporten 2016, Stockholm, Stiftelsen Allbright, 2016. 5 Universitetskanslersämbetet, Andelen kvinnliga professorer har ökat till 27 procent, Stockholm, Universitetskanslersämbetet, 2017. 6 Statistiska centralbyrån, Demokratistatistik rapport 22, Förtroendevalda i kommuner och landsting 2015, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. 7 Statistiska centralbyrån, Få unga och många högutbildade i riksdagen, Stockholm, Statistiska centralbyrån. 8 Statistiska centralbyrån, Demokratistatistik rapport 22, Förtroendevalda i kommuner och landsting 2015, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. 9 Statistiska centralbyrån, Ledamöter i riksdagens utskott, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. 10 Sveriges riksdag, Finansutskottet. 11 KvinnSam., Årtalslistor.

4

Forskning kring jämställdhet inom näringsliv och akademi har visat att en faktor som bidrar till

kvinnor och mäns olika karriärutveckling är skillnader i vilken typ av arbetsuppgifter man tar på

sig.12 Inom organisationer finns både uppgifter som leder till befordran, och sådana som inte gör

det. De uppgifter som leder till befordran brukar vara knutna till organisationens inkomstskapande

verksamhet, medan uppgifter av mer organisatorisk eller administrativ karaktär visserligen är

nödvändiga, men inte hjälper den som utför dem att kliva upp en pinne på karriärstegen. Inom

akademin leder exempelvis forskning till befordran, medan undervisning inte gör det.13 I

näringslivet är det i stället utmanande och värdeskapande uppgifter som leder till befordran, medan

administration och rutinuppgifter inte gör det.14,15,16

Flera studier har visat att kvinnor i lägre grad än män utför uppgifter som leder till befordran och

i stället oftare erbjuder sig, oftare blir tillfrågade om, och oftare accepterar att utföra administrativa

och organisatoriska uppgifter.17 Den insikten utgör ytterligare en pusselbit i förståelsen av varför

kvinnor har svårare att nå höga positioner, varför de slår i det så kallade ”glastaket” inom akademi

och näringsliv.

Statistiken ovan visar att samma glastak18 återfinns i politiken, men gör den skeva

arbetsfördelningen det?

12 Se exempelvis Babcock, L. et al., ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’, American Economic Review, Vol. 107, No. 3, 2017, s. 714-747. 13 Ibid. 14 Tesluk, P.E., Jacobs, R.R., ‘Toward an integrated model of work experience’,Personnel Psychology, Vol 51, No. 2, 1998, s. 321–355, som refererade i De Pater, I. E., Van Vianen, A. M. & Bechtoldt, M. N., ‘Gender Differences in Job Challenge: A Matter of Task Allocation’, Gender, Work & Organization, Vol. 17, No. 4, 2010, s. 433-453. 15 Davies, J., Easterby-Smith, M., ‘Learning and developing from managerial work experiences’, Journal of Management Studies, Vol. 21, No. 2, 1984, s. 169–183, som refererade i Ibid. 16 Babcock, L. et al., ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’, American Economic Review, Vol. 107, No. 3, 2017, s. 714-715. 17Ibid. s. 714. 18 UN Women, Progress for women in politics, but glass ceiling remains firm, New York, UN Women, 2014.

5

2. Frågeställning och syfte Sverige har i åratal legat högt på listan över världens mest jämställda länder,19 diskriminering på

grundval av kön är förbjudet20 och jämställdhet har varit en prioriterad fråga för en lång rad

regeringar. Trots det är kvinnor fortfarande underrepresenterade på toppositioner inom politiken,

liksom på hög nivå inom i stort sett alla delar av samhället.21,22,23,24 Med toppositioner inom politiken

avses riksdagsledamöter, statsråd och ledamöter av partistyrelser.

Frågan om varför kvinnor är underrepresenterade i politiken har många delsvar, både sådana som

är specifika för den politiska världen, till exempel att kvinnor porträtteras på ett annat sätt än män

i media, och mer allmänna orsaker som att kvinnor lägger mer tid på obetalt hushållsarbete och

därför har mindre tid över till att göra karriär.25,26

Tidigare forskning har visat att det i näringslivet och inom akademin går att dela upp

arbetsuppgifter i sådana som leder till befordran och sådana som inte gör det.27 Där de som leder

till befordran typiskt är knutna till kärnverksamheten eller den inkomstbringande verksamheten,

medan uppgifter av mer organisatorisk och administrativ karaktär inte leder till befordran.28

Fördelningen av dessa uppgifter är inte könsneutral. Kvinnor tenderar att göra mer av de

arbetsuppgifter som inte leder till befordran än sina manliga kollegor, vilket bidrar till att de slår i

glastaket.29 Med andra ord; fördelningen av arbetsuppgifter leder till att kvinnor inte befordras i lika

hög grad som sina manliga kollegor och därför är underrepresenterade på högre nivåer inom

organisationer.30

Motsvarande forskning kring könsuppdelad fördelning av arbetsuppgifter inom politiska partier

finns inte. Eftersom det på andra områden visats att detta hindrar kvinnor från att göra karriär

19 World Economic Forum, Global Gender Gap Report 2016, Cologny, World Economic Forum, 2016. 20 Svensk författningssamling, Diskrimineringslagen. 2008:567. 21 Stiftelsen Allbright, Var femte ledare nu kvinna. Allbrightrapporten 2016, Stockholm, Stiftelsen Allbright, 2016. 22 Statistiska centralbyrån, Få unga och många högutbildade i riksdagen, Stockholm, Statistiska centralbyrån. 23 Statistiska centralbyrån, Demokratistatistik rapport 22, Förtroendevalda i kommuner och landsting 2015, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. 24 Universitetskanslersämbetet, Andelen kvinnliga professorer har ökat till 27 procent, Stockholm, Universitetskanslersämbetet, 2017. 25 Dunaway, J. et al., ‘Traits versus Issues: How Female Candidates Shape Coverage of Senate and Gubernatorial Races’, Political Research Quarterly, Vol 66, No. 3, 2013, s. 715-726. 26 Statistiska centralbyrån, På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2016, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. 27 Babcock, L. et al. ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’. American Economic Review. Vol. 107 No. 3 s. 714–747 2017. 28 Ibid. 29 Ibid. 30 Meyerson, E. M., Petersen, T., ’Finns det ett glastak för kvinnor? En studie av svenska arbetsplatser i privat näringsliv 1970-1990’ i Persson, I., & Wadensjö, E. (red.), Glastak och glasväggar. SOU 1997:137, Stockholm, Statens offentliga utredningar.

6

skulle förekomsten av ett sådant fenomen kunna vara en del av förklaringen till varför färre kvinnor

än män når toppositioner inom politiken.

Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om det finns någon skillnad i vilka arbetsuppgifter

kvinnor och män utför i politiska partier, som i sin tur skulle kunna bidra till att förklara kvinnors

underrepresentation på politiska toppositioner. Eller med andra ord om det finns ett samband

mellan kön och typ av arbetsuppgifter bland medlemmar i politiska partier. Min forskningsfråga är

således: Kan ett könsspecifikt mönster i hur arbetsuppgifter fördelas inom partier vara en möjlig

förklaring till att män och kvinnor i politiken får olika chanser till politisk befordran?

För att besvara denna forskningsfråga utgår jag i från följande delfrågor:

1. Vilka arbetsuppgifter anser toppolitiker leder till befordran, respektive inte leder till

befordran inom politiska partier i Sverige?

2. Finns det ett könsspecifikt mönster i hur arbetsuppgifter fördelas inom partier?

Det fall jag kommer att undersöka är Centerpartiet. En utförlig motivering av detta val, samt

definitioner och frågeformulering redovisas i uppsatsens metoddel.

Uppsatsen är alltså teoriprövande, och testar den etablerade teorin om könets betydelse för

fördelning av arbetsuppgifter på det nya materialet politiska partier.31 Teorin jag ska pröva ser den

skeva fördelningen av arbetsuppgifter som en förklaring till varför män och kvinnor når olika långt

i karriären, och föreslår alltså ett kausalt orsakssamband mellan arbetsuppgifternas fördelning och

möjligheten till karriär. Min undersökning kommer dock att vara beskrivande. I stället för en

fullständig prövning av teorin där man undersöker om det, för det första, finns en skillnad i

fördelningen av arbetsuppgifter som, för det andra, bidrar till att män och kvinnor når olika långt i

karriären, kommer jag att fokusera på det första steget i prövningen. Det vill säga att undersöka om

det går att hitta ett liknande mönster i fördelningen av arbetsuppgifter inom politiska partier som

man sett i andra sektorer.

Visar undersökningen ett sådant mönster skulle det vara en möjlig förklaring till att det finns så få

kvinnor på toppositioner inom politiken. Denna uppsats kommer emellertid inte att undersöka om

det verkligen är så att fördelningen av arbetsuppgifter är den bästa förklaringen till kvinnors

underrepresentation. I stället bör uppsatsen ses som det beskrivande första steget i en möjlig

framtida studie av förklarande karaktär.

31 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017, s. 40, 89-90, 114.

7

3. Disposition För att kunna svara på min forskningsfråga kommer jag först att gå igenom de olika förklaringar

till att kvinnor är underrepresenterade på toppositioner inom politiken som tidigare forskning

kommit fram till. Sedan kommer jag att presentera forskningen kring hur fördelning av

arbetsuppgifter relaterar till kön i andra organisationer. Därefter följer en redogörelse för den

metod och det urval jag använder för att först svara på frågan vilka arbetsuppgifter som av

toppolitiker anses leda till befordran i politiska partier, och sedan hur den könsmässiga fördelningen

av arbetsuppgifter ser ut. Efter den teoretiska delen av uppsatsen presenteras och kommenteras

resultatet av den empiriska undersökningen. Uppsatsen avslutas med en diskussion och

sammanfattning.

8

4. Tidigare forskning 4.1. Förklaringar till kvinnors underrepresentation i politiken

Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män infördes år 1919 i Sverige.32 År 1921 valdes fem

kvinnor in i Sveriges riksdag,33 och än i dag är de kvinnliga riksdagsledamöterna färre än de

manliga.34 Under lång tid röstade kvinnor i lägre utsträckning än män, men kvinnor är numera mer

benägna än män att rösta i allmänna val35, något som även bekräftas av internationell forskning.36

Samtidigt är kvinnor fortfarande i lägre utsträckning än män engagerade i politiska partier.37

Andelen kvinnor blir dessutom mindre ju högre upp i hierarkin man kommer. Kvinnor utgör

exempelvis 21,8 procent av världens parlamentariker, men bara 7,8 procent av regeringscheferna.38

I svenska kommuner är 48 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige kvinnor, vilket får

betraktas som jämställt. Däremot innehar de bara 38 procent av ordförandeposterna på mellannivå

och 28 procent av de högsta posterna.39

Denna underrepresentation i politiken har många delförklaringar och litteraturen är omfattande.

Uppsatsen fokuserar på förklaringar till kvinnors underrepresentation på toppositioner, men då

positioner på lägre nivå oftast är en förutsättning för att sedan kunna göra karriär och nå höga

positioner omfattar denna genomgång både forskning som rör kvinnor på toppositioner och sådan

som rör kvinnors förutsättningar att få politiska poster i allmänhet.

Kvinnors politiska deltagande, oavsett nivå, påverkas både av hur stor efterfrågan på kvinnliga

kandidater det finns från det politiska systemet, och hur många kvinnor som vill delta.40

Delförklaringarna brukar därför delas upp i tillgångsförklaringar (supply side explanations) och

efterfrågeförklaringar (demand side explanations).41 Tillgångsförklaringarna fokuserar på vilka

faktorer som påverkar hur många kvinnor som vill och kan delta i politiken, medan

efterfrågeförklaringarna tar sikte på det politiska systemets vilja att inkludera kvinnor.42

32 Riksdagen, Riksdagens historia, Stockholm, Riksdagen, 2016. 33 Ibid. 34 Statistiska centralbyrån, Få unga och många högutbildade i riksdagen, Stockholm, Statistiska centralbyrån. 35 Statistiska centralbyrån, Vanligare att rösta i riksdagsvalet på senare år, Stockholm, Statistiska centralbyrån. 36 Pintor, R. L. & Gratschew, M., Voter Turnout Since 1945. A Global Report, Stockholm, International IDEA, 2002. s. 96-98. 37 Bolzendahl, C. & Coffè, H., ‘Same Game, Different Rules? Gender Differences in Political Participation’, Sex Roles: A Journal of Research, Vol 62, No. 5-6, 2010, s. 319. 38 UN Women. 2014. Som refererad i Folke, O. & Rickne, J., ’The Glass Ceiling in Politics: Formalization and Empirical Tests’, Comparative Political Studies, Vol. 49, No. 5, 2016, s. 2. 39 Folke, O. & Rickne, J., ’The Glass Ceiling in Politics: Formalization and Empirical Tests’, Comparative Political Studies, Vol. 49, No. 5, 2016, s. 12 40 Paxton, P., ‘Women in National Legislatures: A Cross-National Analysis’, Social Science Research, Vol. 26, No. 4, 1997, s. 444-445. 41 Ibid. 42 Krook, M. L., ‘Beyond Supply and Demand: A Feminist-institutionalist Theory of Candidate Selection’, Political Research Quarterly, Vol. 63, No. 4, 2010, s. 707.

9

4.1.1. Tillgångsförklaringar Tillgångsförklaringarna brukar i sin tur delas upp i förklaringar som har med personliga egenskaper

som intresse och ambition att göra, och förklaringar som tar fasta på de resurser som behövs för

att kunna vara politiskt aktiv, till exempel tid och utbildning.

4.1.1.1. Personliga egenskaper Omfattande forskning visar att kvinnor i både industrialiserade länder och utvecklingsländer är

mindre intresserade av och har mindre kunskap om politik än män.43 Kvinnor har också mindre

ambition än män att kandidera till politiska poster.44

Forskning av Lawless & Fox (2014) har visat att kvinnor är mycket mindre benägna än män på

motsvarande samhällsposition att kandidera45. Det har flera olika förklaringar: Att kvinnor anser

sig i lägre grad än män vara kvalificerade för uppdraget,46 att det råder brist på kvinnliga förebilder

inom politiken47 samt att politik uppfattas som en manlig syssla.48 Att bli tillfrågad om eller

uppmuntrad till att kandidera ökar kraftigt sannolikheten för att seriöst överväga att göra det, och

effekten är lika stor för både kvinnor och män. Kvinnor blir dock (även när hänsyn tas till

utbildningsnivå och politiskt intresse) i mycket lägre grad än män uppmuntrade att kandidera, både

av redan aktiva politiker och kollegor, familj och vänner49

Kvinnor tycker mindre om att konkurrera och tävla,50,51 vilket också kan antas minska

sannolikheten för att ställa upp i politiska val. De som väl ställer upp torde sedan ha lägre chans till

bra placeringar på listor och vara mindre benägna att argumentera för positioner som tillsätts

internt utan val eftersom de förhandlar i lägre grad än män.52

Kvinnor som redan är engagerade i politiska partier är dock lika villiga att göra politisk karriär som

män. I sin studie av svenska kommunpolitiker finner Folke och Rickne (2016) ingen könsskillnad

43 Paxton P., Kunovich S. & Hughes M. M., ‘Gender in Politics’, The Annual Review of Sociology, Vol 33, 2007, s. 263–284. 44 Lawless, J., Fox, R. & Baitinger, G., ‘Women’s Underrepresentation in U.S. Politics: The Enduring Gender Gap in Political Ambition’, i Thomas, S., & Wilcox, C. (red.), Women and Elective Office: Past, Present, and Future, 3 uppl., Oxford, Oxford University Press, 2014, s. 1, 4, 6-8. 45 Ibid., s. 8-9. 46 Ibid., s. 12-13. 47 Campbell, D. E. & Wolbrecht, C., ‘See Jane Run: Women Politicians as Role Models for Adolescents’, The Journal of Politics, Vol. 68, No. 2, 2006, s. 233-247. 48 Lawless, J. & Fox, R., ‘To Run or Not to Run for Office: Explaining Nascent Political Ambition’, American Journal of Political Science, Vol. 49, No. 3, 2005, s. 642-659. 49 Lawless, J., Fox, R. & Baitinger, G., Op. cit., s. 15-16. 50 Vesterlund, L. & Niederle, M., ‘Gender differences in Competition’, Journal of Negotiation, Vol. 24, No. 4, 2008, s. 447-463. 51 Vesterlund, L och Niederle, M., ‘Gender and Competition’, Annual Review of Economics, Vol. 3, 2011, s. 601-630. 52 Babcock, L. & Laschever, S., Women don’t ask – Negotiation and the gender divide, Princeton, Princeton University Press, 2004.

10

i framtida karriärplaner.53 Det är ett resultat som går i linje med annan forskning från Sverige såväl

som från andra länder.54 En studie av amerikanska kongressledamöter fann exempelvis att kvinnliga

ledamöter var lika sannolika som män att sträva mot högre politiska poster och ledarpositioner.55

Svenska riksdagsledamöter tillfrågades i en annan studie om vilken position de ville ha om tio år

och inte heller där gick det att se någon skillnad mellan könen.56 Brist på ambition förklarar alltså

inte varför kvinnor som redan är engagerade i politiska partier inte gör karriär.

4.1.1.2. Resurser Kvinnor har historiskt sett haft lägre utbildning än män, något som anses ha hindrat dem från att

ta politiska uppdrag.57 I yngre generationer är dock kvinnor i genomsnitt mer välutbildade än män.58

Kvinnor utför emellertid fortfarande merparten av det obetalda hushållsarbetet,59 vilket gör att de

har mindre tid över till politiskt arbete. Det är även svårare för kvinnor än för män att ha tid för

sin politiska karriär när de får barn.60

För att kandidera till politiska poster och delta i politiskt arbete behövs ofta också ett visst mått av

eget kapital, för att exempelvis kunna finansiera en personvalskampanj, något kvinnor har i lägre

grad än män även i Sverige.61

Kvinnor har alltså i viss mån lägre utbildning, mindre tid och mindre kapital än män. Alla dessa

resurser är viktiga för att kunna engagera sig och nå framgång inom politiken.

Om bristen på kvinnor på toppositioner kunde förklaras med att färre kvinnor engagerar sig i

politiken borde det dock vara lika få kvinnor på varje nivå.62 Men som påpekas av Folke och Rickne

53 Folke, O. & Rickne, J., ’The Glass Ceiling in Politics: Formalization and Empirical Tests’, Comparative Political Studies, Vol. 49, No. 5, 2016 s. 14. 54Ibid., s. 14. 55Center for American Women and Politics, ‘Women state legislators: Past present and future. Highlights and major findings’, 2001, som refererad i Ibid., s. 14. 56 Öhberg, P., ’Politiker med karriärambitioner – en omöjlig självklarhet’, Doktorsavhandling, Göteborg, Göteborgs universitet, 2010, som refererad i Folke, O. & Rickne, J., op. Cit., s. 14. 57 Burns, N., Lehman Schlozman, K., & Verba, S., The Private Roots of Public Actio: Gender, Equality, and Political Participation, Cambridge, Harvard University Press, 2001. 58 Statistiska centralbyrån, Var fjärde i Sverige är högutbildad, Stockholm, Statistiska centralbyrån. 59 Statistiska centralbyrån, På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2016, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. 60 Lawless, J., Fox, R. & Baitinger, G., ‘Women’s Underrepresentation in U.S. Politics: The Enduring Gender Gap in Political Ambition’, i Thomas, S., & Wilcox, C. (red.), Women and Elective Office: Past, Present, and Future, 3 uppl., Oxford, Oxford University Press, 2014. 61 Statistiska centralbyrån, På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2016, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. 62 Folke, O. & Rickne, J., ’The Glass Ceiling in Politics: Formalization and Empirical Tests’, Comparative Political Studies, Vol. 49, No. 5, 2016, s. 567-599.

11

(2012) behöver fler kvinnor i politiken inte betyda fler kvinnor på höga poster.63 Vilket, som tidigare

nämnts, bekräftas av siffror från UN Women (2014).64

En studie av svenska kommunalpolitiker visar att den genomsnittliga kvinnliga politikern har 40

procent lägre sannolikhet att ha en ordförandepost och 50 procent lägre chans att inneha den

högsta posten än den genomsnittlige manlige. Skillnaderna i hur troligt det är att nå en topposition

ökar dessutom med tiden i organisationen.65 En studie av Heath m fl. (2005) visar att en högre

andel kvinnor också betyder en överrepresentation av kvinnor i kommittéer med mindre

beslutsmakt.66

Sammantaget beror kvinnors underrepresentation på höga poster inom politiken alltså delvis på att

kvinnor har sämre tillgång till de resurser som krävs för att engagera sig och delvis på att de har

svårare att bli befordrade än män, en effekt som ökar högre upp i politiska organisationer.

4.1.2. Efterfrågeförklaringar Ett lands valsystem har stor påverkan på hur många kvinnor som väljs och åtminstone i utvecklade

länder är det lättare för kvinnor att bli valda i proportionella valsystem.67

Forskning från USA har visat att kvinnor som kandiderar i allmänna val får lika många röster som

män.68 Då en kvinna i praktiken måste bli vald och stöttad av ett parti för att kunna kandidera i val

har politiska partiers uppbyggnad därmed stor påverkan på hur många kvinnor som blir valda till

politiska poster.69

Partier som står till vänster brukar vara mer egalitära och lyfta fram kvinnor och andra traditionellt

underrepresenterade grupper, vilket då ökar andelen kvinnor på toppositioner.70 Trots detta

63 Folke, O. & Rickne, J., ’Kvinnor i politiken och män vid makten? Könskvotering och konkurrens i svenska kommuner’, Ekonomisk debatt, Vol. 40, No. 1, 2012, s. 16-21. 64 UN Women, Progress for women in politics, but glass ceiling remains firm, New York, UN Women, 2014. 65 Folke, O. & Rickne, J., Op. Cit., s. 16-21. 66 Heath, R. M., Schwindt-Bayer, L. A. & Taylor-Robinson, M. M., ‘Women on the Sidelines: Women's Representation on Committees in Latin American Legislatures’, American Journal of Political Science, Vol. 49, No. 2, 2005, s. 420-436. 67 Matland, R., ‘Women's Representation in National Legislatures: Developed and Developing Countries’, Legislative Studies Quarterly, Vol. 23, No. 1, 1998, s. 109-125. 68 Lawless, J., Fox, R. & Baitinger, G., ‘Women’s Underrepresentation in U.S. Politics: The Enduring Gender Gap in Political Ambition’, i Thomas, S., & Wilcox, C. (red.), Women and Elective Office: Past, Present, and Future, 3 uppl., Oxford, Oxford University Press, 2014. s. 4 69 Kittilson, M. C., Challenging parties, changing parliaments: women and elected office in contemporary Western Europe, Columbus, Ohio State University Press, 2006. 70 Caul, M., ‘Women's Representation in Parliament: The Role of Political Parties’, Party Politics, Vol. 5, No. 1, 1999, s. 79-98.

12

minskar exempelvis andelen socialdemokratiska kvinnor ju högre upp i hierarkin man kommer i

svensk kommunalpolitik.71

Klientelism, alltså stängda homogena nätverk av tjänster och gentjänster, fungerar utestängande

mot kvinnor.72 En teoretisk modell av Besley m.fl. (2012) går ut på att politiska ledare vill omge sig

med personer av samma kön för att behålla sina ledande positioner i interna val.73 Som Folke och

Rickne (2012) specificerar handlar modellen inte om medveten diskriminering av kvinnor. Den

visar i stället hur incitament för fortsatt politiskt förtroende kan ha en snedvridande effekt på olika

gruppers karriärer när en av dem historiskt haft företräde till höga positioner.74 Modellen förutsäger

också att ökad konkurrens mellan politiska partier minskar eliternas möjlighet att stänga ute

kandidater från andra sociala grupper, i det här fallet mäns möjligheter att stänga ute kvinnor.

Diskrimineringen kan också vara omedveten. Människor tenderar att uppfatta personer som liknar

dem själva som mer kompetenta. Om eliten är homogen kan det alltså leda till att de uppfattar

kandidater som tillhör elitens egen grupp som mer kompetenta än andra. Då partieliter främst

består av män gynnar detta andra män som vill göra politisk karriär.75

När det redan finns kvinnor på hög eller medelhög nivå i partier kan de trycka på för fler kvinnliga

kandidater och stötta dem bättre.76 Om ett parti med många kvinnor lyckas bra finns det också stor

chans att andra partier tar efter.77

Media påverkar kvinnors möjlighet att bli befordrade av sina partier genom att deras bevakning av

kvinnliga politiker fokuserar mer på privatliv och utseende och mindre på sakfrågor än för deras

manliga kollegor.78 Det här torde minska kvinnors möjlighet att bli valda och därmed politiska

partiers vilja att befordra dem.79

71 Folke, O. & Rickne, J., ’The Glass Ceiling in Politics: Formalization and Empirical Tests’, Comparative Political Studies, Vol. 49, No. 5, 2016, s. 567-599. 72 Bjarnegård, E., Men in Politics: Revisiting Patterns of Gendered Parliamentary Representation in Thailand and Beyond, Doktorsavhandling, Uppsala, Statsvetenskapliga institutionen, 2009. 73 Besley, T. et al., Forced to Succeed? Quotas, Competition and Competence, New York, Columbia University, 2012 74 Folke, O. & Rickne, J., ’Kvinnor i politiken och män vid makten? Könskvotering och konkurrens i svenska kommuner’, Ekonomisk debatt, Vol. 40, No. 1, 2012, s. 16-21. 75 Ibid. 76 Caul, M., ‘Women's Representation in Parliament: The Role of Political Parties’, Party Politics, Vol. 5, No. 1, 1999, s. 79-98. 77 Matland, R. E., Studlar, D. T., ‘The Contagion of Women Candidates in Single-Member District and Proportional Representation Electoral Systems: Canada and Norway’, The Journal of Politics, Vol. 58, No. 3, 1996, s. 707-733. 78 Dunaway, J. et al., ‘Traits versus Issues: How Female Candidates Shape Coverage of Senate and Gubernatorial Races’, Political Research Quarterly, Vol 66, No. 3, 2013, s. 715-726. 79 Folke, O. & Rickne, J., ’The Glass Ceiling in Politics: Formalization and Empirical Tests’, Comparative Political Studies, Vol. 49, No. 5, 2016, s. 567-599.

13

Efterfrågan på kvinnor på hög nivå inom politiken påverkas alltså av valsystemets utformning,

partiers villighet att släppa fram kvinnliga kandidater och porträttering av kvinnliga politiker i

media.

Förutom specifika tillgångs- och efterfrågeförklaringar finns det också en rad kulturella förklaringar

som påverkar både tillgång och efterfrågan på kvinnliga kandidater till toppositioner inom

politiken.80 Politiska tänkare har genom historien ansett att kvinnans plats är i hemmet och att hon

bör hållas borta från politiken.81 Som politiker anses kvinnor i allmänhet främst passa för vissa,

kvinnligt kodade, frågor som vård och barnomsorg.82,83 Det syns exempelvis i könsfördelningen i

riksdagens utskott, där kvinnor dominerar socialutskottet och männen försvarsutskottet.84

Experiment har också visat att kvinnor uppfattas som sämre ledare än män.85

De förväntningar som hänger samman med den traditionella kvinnorollen påverkar alltså både

tillgång och efterfrågan på kvinnliga toppolitiker.

5. Teori om arbetsfördelning inom organisationer Inom organisationer finns det en mängd olika arbetsuppgifter. Men alla leder inte till befordran.

En organisations arbetsuppgifter kan delas upp i sådana som påverkar värderingen av utförarens

kompetens och prestation, så kallade ”high-promotability tasks”, och i sådana uppgifter som kan

vara viktiga för organisationen men inte påverkar bedömningen av utförarens kompetens eller leder

till att hon blir befordrad, så kallade ”low-promotability tasks”.86

De uppgifter som påverkar värderingen av en utförares kompetens och därmed leder till befordran

är framför allt utmanande arbetsuppgifter87, alltså arbetsuppgifter som inte går att göra på rutin

80 Inglehart, R. & Norris, P., Rising Tide: Gender Equality and Cultural Change around the World, Cambridge, Cambridge University Press, 2003. 81 Okin, S. M, Women in western political thought, Princeton, Princeton University Press, 1979. 82 Matland, R., ‘Putting Scandinavian Equality to the Test: An Experimental Evaluation of Gender Stereotyping of Political Candidates in a Sample of Norwegian Voters’, British Journal of Political Science, Vol. 24, No. 2, 1994, s. 273-292. 83 Sanbonmatsu, K., ‘Gender Stereotypes and Vote Choice’, American Journal of Political Science, Vol. 46, No. 1, 2002, s. 20-34. 84 Statistiska centralbyrån, Ledamöter i Sveriges riksdag, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2017. 85 Eagly, A. H., Makhijani, M. G. & Klonsky, B. G., ‘Gender and the evaluation of leaders: A meta-analysis’, Psychological Bulletin, Vol. 111, No. 1, 1992 s. 3-22. 86 Babcock, L. et al., ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’, American Economic Review, Vol. 107, No. 3, 2017, s. 714-747. 87 Tesluk, P.E., Jacobs, R.R., ‘Toward an integrated model of work experience’, Personnel Psychology, Vol 51, No. 2, 1998, s. 321–355, som refererade i De Pater, I. E., Van Vianen, A. M. & Bechtoldt, M. N., ‘Gender Differences in Job Challenge: A Matter of Task Allocation’, Gender, Work & Organization, Vol. 17, No. 4, 2010, s. 433-453.

14

utan som kräver nytänkande och nya arbetssätt.88 ”High promotability tasks” tenderar också att

vara uppgifter som är kopplade direkt till kärnverksamheten. I ett företag är det därmed oftast

sysslor i den värdeskapande verksamheten som leder till befordran, medan det på universitet och

högskolor främst är forskning.89

För att befordras i en organisation måste man alltså först ha visat sin duglighet genom att klara av

utmanande uppgifter kopplade till huvudverksamheten, och flera studier har visat att de

uppgifterna oftare ges till män. Kvinnor lägger i stället sin tid på uppgifter som inte leder till

befordran. Som ett resultat klättrar kvinnor mindre ofta än män högt i karriären.90,91

De Pater, Van Vianen och Bechtoldt (2010) visar i en studie att kvinnor som har jobb på

mellannivån mer sällan än män uppfattar sina arbetsuppgifter som krävande. De kommer också

fram till att det beror på att chefer är mer benägna att ge den typen av uppgifter till män.92 Ohlott,

Ruderman och McCauley (1994) fann i en annan undersökning att kvinnorna hade mindre

möjligheter än sina manliga kollegor att utmanas, till exempel genom att lösa viktiga uppgifter och

utsättas för yttre press.93 Även när Benschop och Dooreward (1998) undersökte de anställda på en

storbank upptäckte de att kvinnorna utförde färre utvecklande uppgifter än män.94

Inom akademin är som sagt i stället forskning den uppgift som leder till befordran, medan

undervisning och administration inte gör det i samma utsträckning.95 Resultaten från flera studier

visar att kvinnliga akademiker lägger mindre tid på forskning och mer tid på undervisning och

administration än sina manliga kollegor.96 Mitchell och Hesli (2013) fann att bland 1399 forskare

på statsvetenskapliga fakulteter i USA lade kvinnor mer tid på arbete i administrativa kommittéer

och undervisade fler studenter än män. På universitetet i Amherst arbetade kvinnor och män lika

många timmar97, men kvinnliga forskare med barn under tolv år spenderade i genomsnitt sju

88 Davies, J., Easterby-Smith, M., ‘Learning and developing from managerial work experiences’, Journal of Management Studies, Vol. 21, No. 2, 1984, s. 169–183, som refererade i Ibid. 89 Babcock, L. et al., ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’, American Economic Review, Vol. 107, No. 3, 2017, s. 714-747. 90 Ibid. 91 Altonji, J. G. & Blank, R. B., ‘Race and gender in the Labor Market’, i Ashenfelter, O. & Card, D. (red.) Handbook of Labor economics, Amsterdam, Elsevier, 1999. 92 De Pater, I. E., Van Vianen, A. M. & Bechtoldt, M. N., ‘Gender Differences in Job Challenge: A Matter of Task Allocation’, Gender, Work & Organization, Vol. 17, No. 4, 2010, s. 433-453. 93 Ohlott, P., Ruderman, M. & McCauley, C., ‘Gender Differences in Managers’ Developmental Job Experiences’, The Academy of Management Journal, Vol. 37, No. 1, 1994, s. 46-67. 94 Benschop, Y. & Doorewaard, H., ‘Covered by Equality: The Gender Subtext of Organizations’, Organization Studies, Vol. 19, No. 5, 1998, s. 787-805. 95 Babcock, L. et al., ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’, American Economic Review, Vol. 107, No. 3, 2017, s. 714-747. 96 Ibid. 97 Misra, J., Lundquist, J. & Templer, A., ’Gender, Work Time, and Care Responsibilities Among Faculty’, Sociological Forum, Vol. 27, No. 2, 2012, s. 300-323.

15

timmar mindre än män på forskning i veckan.98 De la i stället fler timmar än sina manliga kollegor

på undervisning och administrativt arbete.99 Amerikanska kvinnliga forskare spenderar i samma

anda 15 procent fler timmar i kommittéer än sina manliga kollegor.100

Kvinnor lägger alltså i allmänhet mer tid än sina manliga kollegor på arbetsuppgifter som, även om

de är bra för organisationen, inte leder till att de klättrar på karriärstegen.

Anledningarna till att män och kvinnor på samma arbetsplats utför olika uppgifter kan ha flera olika

förklaringar. Män och kvinnor kan ha olika förmågor eller intressen, eller så kan skillnaderna bero

på diskriminering.101 De Pater, Van Vianen och Bechtoldt (2010) fann exempelvis att en del av

skillnaden i hur utmanande uppgifter män och kvinnor på mellannivå inom företag fick berodde

på att deras chefer var mindre benägna att ge utmanande arbetsuppgifter till kvinnor än till deras

manliga kollegor.102 Att kvinnor får färre ”high-promotability tasks” kan också tänkas bero på att

kvinnor tycker mindre om att konkurrera103,104 och förhandla.105 Det gör då att kvinnor inte håller

sig framme och försöker att få uppgifter som leder till befordran.106

Vesterlund, Babcock och Weingart (2017) visar genom experiment att kvinnor i mycket högre grad

än män accepterar att göra uppgifter som inte leder till befordran. I grupper där båda könen finns

representerade tar kvinnor dubbelt så ofta som män frivilligt på sig uppgifter som inte leder till

befordran. De blir också i högre grad tillfrågade om att utföra uppgifter som inte leder till

befordran,107 och när de blir tillfrågade säger de ja i högre grad än män.108 Eftersom kvinnor i högre

grad än män frivilligt tar på sig, blir tillfrågade om och säger ja till att utföra arbetsuppgifter som

98 Misra, J., Lundquist, J. & Templer, A., ’Gender, Work Time, and Care Responsibilities Among Faculty’, Sociological Forum, Vol. 27, No. 2, 2012, s. 317. 99 Ibid, s. 300-323. 100 Porter, Stephen R. A., ‘Closer Look at Faculty Service: What Affects Participation on Committees’, Journal of Higher Education, Vol. 78, No. 5, 2007, s. 523–541. 101 Goldin, C. & Rouse, C., ‘Orchestrating Impartiality: The Impact of "Blind" Auditions on Female Musicians’ The American Economic Review, Vol 90, No. 4, 2000, s.715-741. 102 De Pater, I. E., Van Vianen, A. M. & Bechtoldt, M. N., ‘Gender Differences in Job Challenge: A Matter of Task Allocation’, Gender, Work & Organization, Vol. 17, No. 4, 2010, s. 433-453. 103 Gneezy, U., Niederle, M. & Rustichini, A., ‘Performance in Competitive Environments: Gender Differences’ The Quarterly Journal of Economics, Vol. 118, No. 3, 2003, s. 1049-1074. 104 Niederle, M. & Vesterlund, L., ‘Do Women Shy Away from Competition? Do Men Compete Too Much?, The Quarterly Journal of Economics, Vol. 122, No. 3, 2007, s. 1067-1101. 105 Babcock, L. & Laschever, S., Women don’t ask – Negotiation and the gender divide, Princeton, Princeton University Press, 2004. 106 Sandberg, S. & Scovell, N, Lean in: Women, Work and the Will to Lead, New York, Alfred A. Knopf, 2013. 107 Babcock, L. et al., ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’, American Economic Review, Vol. 107, No. 3, 2017, s. 743. 108 Ibid., s. 743.

16

inte leder till befordran kommer de troligen att spendera mer tid på arbetsuppgifter som inte leder

till befordran och därigenom klättra långsammare på karriärstegen än män.109

Det finns dock inte enbart en direkt effekt på karriären av att ta på sig fler ”low-promotability

tasks”, och därmed färre ”high-promotability-tasks”. En studie av amerikanska

transportsäkerhetsmyndigheten (Transport Security Administration) visade att kvinnor tog på sig

fler ”low-promotability tasks”, var mindre nöjda med sin arbetssituation och utvecklades mindre

på jobbet. Som en konsekvens hade de sämre lön, sa oftare upp sig och befordrades i lägre grad.110

De fall där skillnader i lön mellan män och kvinnor kan förklaras av att män jobbar längre dagar

och säger upp sig mer sällan behöver därför inte betyda att diskriminering inte förekommer,

eftersom de kan komma av skillnader i hur arbetsuppgifter fördelas.111

Könsskillnader i karriärutveckling mellan kvinnor och män i näringslivs- och universitetsvärlden

har alltså till viss del kunnat förklaras av att kvinnor tenderar att göra mer av de uppgifter som inte

leder till befordran, och mindre av de som leder till befordran än sina manliga kollegor. Det är

denna etablerade teori jag kommer att applicera på det nya området politiska partier.

109 Babcock, L. et al., ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’, American Economic Review, Vol. 107, No. 3, 2017, s. 743. 110 Chan, C. K. & Anteby, M., “Task Segregation as a Mechanism for Within-Job Inequality: Women and Men of the Transportation Security Administration.”, Administrative Science Quarterly Vol. 61, No. 2, 2016, s. 184–216, som refererade i Ibid., s. 714-47. 111Babcock, L. et al., Op. Cit., s. 716

17

6. Metod och urval Svenska partiers ungdomsförbund är små. De flesta har bara ett fåtal tusen medlemmar112 och

antalet aktiva kan i flera fall räknas till under 500. Trots att grupperna är så små har en stor del av

Sveriges toppolitiker sin bakgrund i ungdomsförbund. De mekanismer som avgör vem som gör

karriär inom ett politiskt ungdomsförbund är därför viktiga att studera om man vill förstå vem som

får politisk makt i Sverige.

För att se vilka arbetsuppgifter som leder till befordran i politiska partier och om det finns någon

könsskillnad i hur de fördelas undersöker denna uppsats först vilka arbetsuppgifter som dagens

toppolitiker anser vara bra för karriären och sedan hur män och kvinnor, pojkar och flickor, i

ungdomsförbundet fördelar sin tid. Resultaten jämförs sedan för att se om det finns några

könsskillnader i vilken typ av arbetsuppgifter medlemmar utför, som i så fall i sin tur skulle kunna

bidra till att förklara kvinnors underrepresentation på höga politiska poster.

Det ideala upplägget för undersökningen hade varit att mäta vad alla medlemmar i de politiska

ungdomsförbunden som är precis i början av sin politiska karriär lägger sin tid på, isolera för andra

förklaringsvariabler och sedan återkomma om 50 år och se hur deras karriärer utvecklat sig. En

sådan longitudinell studie skulle dock ta lite fler decennier i anspråk än vad som är önskvärt för

den som vill kunna säga något i dag om vilken påverkan könsskillnader i fördelningen av

arbetsuppgifter i politiska partier har på karriärmöjligheter.

De politiska partierna i Sverige är alla olika, i såväl storlek som ideologi och partikultur. För att få

en heltäckande bild av fördelningen av arbetsuppgifters påverkan på karriär och jämställdhet hade

därför alla partier behövt tillfrågas. För att rymmas inom en kandidatuppsats har undersökningen

dock begränsats till ett parti, Centerpartiet. Partiet har främst valts för att uppsatsförfattarinnan på

grund av sitt tidigare engagemang (bl. a. som anställd av Centerpartiet i Kalmar län och

förbundsstyrelseledamot i CUF) har bra kontakter i både partiet och ungdomsförbundet. Det ökar

möjligheterna att få en hög svarsfrekvens på de utsända enkäterna.113

Centerpartiet liknar i många avseenden övriga riksdagspartier, men skiljer sig ifrån de andra i en i

sammanhanget viktig aspekt; det har en historia av betydligt fler kvinnor på toppositioner. Medan

Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vardera haft

en kvinnlig partiledare och Sverigedemokraterna ingen, har Centerpartiet haft tre. Centerpartiet har

alltså haft klart flest kvinnliga partiledare, borträknat Miljöpartiet som kvoterar in kvinnor på

112 Personlig kommunikation med MUCF. 113 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017, s. 155.

18

språkrörsposten. Partiet var först i Sverige med en kvinna på posten när Karin Söder blev vald

1985, och i och med att Annie Lööf efterträdde Maud Olofsson har partiet nu letts av en kvinna i

snart två decennier.114,115,116,117,118,119,120,121 Givet att teorin om att fördelning av arbetsuppgifter

påverkar vem som når toppositioner inom politiska partier stämmer, borde vi alltså se en mindre

sned fördelning av arbetsuppgifter inom Centerpartiet än i andra partier. Centerpartiet kan därför

anses vara ett ”least-likely case”, alltså det riksdagsparti för vilket det är minst sannolikt att teorin,

om att kvinnor gör fler arbetsuppgifter som inte leder till befordran och färre av dem som leder till

befordran än män, stämmer. Det innebär att om teorins könsskillnad i fördelning av arbetsuppgifter

finns i Centerpartiet är det sannolikt att ett än tydligare mönster går att se hos övriga partier. Finns

den förmodade könsskillnaden däremot inte hos Centerpartiet, men är närvarande i partier som

haft färre kvinnliga toppolitiker, kan det i stället vara en förklaring till varför många kvinnor nått

toppen i Centerpartiet.

För att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur bra de arbetsuppgifter som män och

kvinnor utför i partier är för deras politiska karriär behövs först information om vilka

arbetsuppgifter som är bra för karriärutvecklingen och vilka som inte är det. Några som borde ha

god insikt i detta är personer som själva lyckats med sina karriärer, alltså toppolitiker. Enligt teorin

har de tagit sig till toppen genom att göra uppgifter som leder till befordran och de har dessutom

inflytande över vilka aspirerande politiker som kommer att ta sig vidare i karriären.

”Arbetsuppgifter som är bra och dåliga för karriären” har därför operationaliserats som

”arbetsuppgifter som toppolitiker anser är bra och dåliga för karriären”.

Jag har valt att definiera toppolitiker som nuvarande riksdagsledamöter och partistyrelseledamöter.

Riksdagen är den högsta politiska församling i Sverige som man kan väljas in i och dess ledamöter

har därmed nått så högt det går som direkt folkvald.122 Partistyrelsen är på samma sätt det högsta

beslutande organ man som partiaktiv (även på lokal och regional nivå) kan bli invald i.123 Den som

vill göra politisk karriär i Sverige torde därför sträva mot någon eller båda dessa församlingar. Det

finns även politiker utanför dessa grupper som varit eller är på toppnivå i den svenska politiken,

och som skulle kunna veta mycket om vilka arbetsuppgifter som är bra respektive dåliga för

114 Nationalencyklopedin, Moderata samlingspartiet. 115 Nationalencyklopedin, Kristdemokraterna. 116 Nationalencyklopedin, Liberalerna. 117 Nationalencyklopedin, Centerpartiet. 118 Nationalencyklopedin, Sverigedemokraterna. 119 Nationalencyklopedin, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. 120 Nationalencyklopedin, Vänsterpartiet. 121 Nationalencyklopedin, Miljöpartiet de Gröna. 122 Nationalencyklopedin, Riksdagen. 123 Centerpartiet, Stadgar för Centerpartiet, 2017.

19

karriären. Men eftersom jag vill få svar på vilka arbetsuppgifter som är viktigast för att göra politisk

karriär i dag, och det kan tänkas att det sker en viss förändring över tid, har jag valt att begränsa

mig till de som är aktiva i dag. Riksdagsgruppen och partistyrelsen har också fördelen att de är två

tydligt avgränsade grupper till vilka det finns goda kommunikationsvägar och möjlighet att få en

hög svarsfrekvens.

Syftet med undersökningen är som sagt att ta reda på vilka arbetsuppgifter som är bra att ägna sig

åt om man vill göra politisk karriär. Att svara på den frågan kan vara känsligt för den som själv tagit

sig till toppen, vilket gör intervjuer mindre lämpade som undersökningsmetod.124 En intervju skulle

också medföra en risk att deras svar färgades av exempelvis vad de tror att jag vill höra eller att de

vet vilka uppgifter jag ägnat mig åt under min tid som partiaktiv.125

Med hänsyn till dessa båda faktorer gjordes därför valet att utforma studien som en

enkätundersökning. Enkäter kan distribueras på ett mer opersonligt sätt, vilket minskar risken för

intervjuareffekter och social desirability bias. Att risken minskar betyder dock inte att den

försvinner helt, respondenterna vet fortfarande om att det är jag som står bakom enkäterna. Det

kan exempelvis också vara så att det bland politiker, särskilt i ett folkrörelseparti som Centerpartiet,

anses fint att ha jobbat sig upp i partiet och att de därför överdriver vikten av att koka kaffe och

skrivit protokoll (uppgifter som enligt teorin inte leder till befordran).

En enkätundersökning har dock även fördelen att den tar kortare tid att fylla i än vad en

motsvarande intervju hade tagit, något som är viktigt att ta hänsyn till för att få upptagna

toppolitiker att vara villiga att delta i studien. Det är därmed också ett tidseffektivt sätt att samla

information från många respondenter.

En enkät skickades och delades ut till riksdagsledamöterna och partistyrelseledamöterna där de

ombads tänka sig att de ger råd till en medlem i ungdomsförbundet som vill göra politisk karriär

och poängsätta 18 olika arbetsuppgifter som förekommer i politiska partier och ungdomsförbund

utifrån hur bra de är att utföra för den som vill ta sig uppåt i partiet. Genom att fråga vad de tycker

att andra borde göra i stället för vad de själva gjort minskar risken för att deras svar färgas av att de

vill framställa sig själva i god dager. Givet att vi uppskattar personer som liknar oss själva126 blir

svaren samtidigt en god proxy för vad de själva gjort för att ta sig fram i karriären.

124 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017 s. 235. 125 Ibid., s. 235. 126 Folke, O. & Rickne, J., ’Kvinnor i politiken och män vid makten? Könskvotering och konkurrens i svenska kommuner’, Ekonomisk debatt, Vol. 40, No. 1, 2012, s. 16-21.

20

I enkäten motsvarade 10 poäng mycket bra för karriären och 0 poäng dålig eller ingen effekt på

karriären. Variablerna mäts således på en ordinalskala eftersom värdena går att rangordna, 10 är

större än 8, men avståndet mellan variabelvärdena inte är exakt. Om en arbetsuppgift rankas som

en sexa och en annan som en trea går det inte att säga att den förstnämnda är dubbelt så bra som

den sistnämnda, utan bara att den är bättre.127 Eftersom antalet variabelvärden är större än 6 och

det inte finns någon gräns för hur mycket mätprecisionen kan öka approximeras emellertid skalan

till en intervallskala. Detta underlättar den efterföljande statistiska analysen.128

Arbetsuppgifterna valdes genom att tillfråga ett antal personer som är engagerade på olika nivåer i

Centerpartiet och dess ungdomsförbund, men också i andra svenska partier, om vilka

arbetsuppgifter som finns i deras organisation. Resultatet sammanställdes och likartade uppgifter

klumpades ihop (Se bilaga 4).

För att få en så heltäckande bild som möjligt av vilka arbetsuppgifter medlemmarna i CUF ägnar

sig åt borde alla uppgifter ha varit med. En mycket lång enkät minskar dock sannolikheten att de

svarande kommer att fylla i den noggrant.129 Ett urval gjordes därför utifrån vilka arbetsuppgifter

som är vanligast förekommande och för att täcka in en så stor del som möjligt av de olika uppgifter

som förekommer i ett parti. Den sammanställda listan skickades sedan ut till ytterligare ett antal

partipolitiskt engagerade personer för att kontrollera att ingen viktig uppgift missats.

Den inledande undersökningen ledde fram till dessa 18 arbetsuppgifter som sedan användes i

enkäterna till toppolitikerna och medlemmarna i ungdomsförbundet:

Ordna möten

Skriva motioner till förbundsstämma

Debattera på stämmor

Ta skoldebatter

Fixa fika

Skriva debattartiklar/insändare

Skriva protokoll

Ringa runt och återvärva medlemmar

127 Teorell, J. & Svensson, T., Att fråga och att svara – Samhällsvetenskaplig metod, Stockholm, Libris, 2007, s. 107-108. 128 Ibid., s. 108-111. 129 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017, s. 234.

21

Ha bokbord/kampanja på skola

Förbereda kampanjmaterial

Vara aktiv på sociala medier

Ställa upp i allmänna val

Boka resor åt andra medlemmar

Sitta i styrelsen för CUF-avdelning/distrikt/förbund

Representera CUF i partiet på lokal, regional eller nationell nivå

Vara med i media

Arrangera/Vara ansvarig för projekt

Planera verksamhet

För att ytterligare gardera undersökningen mot risken att någon viktig uppgift utelämnats fanns ett

fält öppet, där respondenter kunde fylla i arbetsuppgifter de tyckte saknades i enkäten och

poängsätta dem.

Det kan tänkas att toppolitikerna över- eller underskattar vikten av att utföra olika uppgifter, men

då de alla tagit sig igenom partiernas hierarkier och varit aktiva på flera olika nivåer torde de ha god

insikt i ungefär hur viktiga olika uppgifter är. Genom att tillfråga hela partistyrelsen och

riksdagsgruppen och jämföra deras svar minskar också risken för att en persons felbedömning eller

dåliga minne leder till en kraftig över- eller underskattning av vikten av någon arbetsuppgift.130

Distribueringen av enkäterna till Centerpartiets riksdagsgrupp skedde i samband med deras

veckomöte tisdagen den 7 november 2017. Enkäterna delades ut av mig och jag fanns tillgänglig

för eventuella frågor under hela svarstiden. När alla fyllt i enkäten samlade jag in svaren. Att jag var

närvarande ökar risken för intervjuareffekt, men då undersökningen gjordes med hjälp av enkäter

i stället för intervjuer bedömdes den risken vara mindre än nyttan av att jag fanns tillgänglig för att

svara på eventuella frågor kring hur enkäten skulle fyllas i. Det kollektiva ifyllandet minskade risken

för bortfall som annars hade varit stor i den mycket upptagna gruppen av politiker.131 Samtliga

130 Teorell, J. & Svensson, T., Att fråga och att svara – Samhällsvetenskaplig metod, Stockholm, Libris, 2007, s. 56-57. 131 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017, s. 235.

22

närvarande riksdagsledamöter (17 av 22132) fyllde i enkäten på plats och ytterligare en inkom dagen

efter.

Partistyrelsen har möten mer sällan än riksdagsgruppen, och till de ledamöter som inte är

riksdagsledamöter (och alltså redan fyllt i enkäten) distribuerades enkäten via mail av Centerpartiets

kansli. Två påminnelser skickades ut för att öka antalet respondenter133 och 7 av 12 ledamöter fyllde

i enkäten. Det totala antalet respondenter blev alltså 25 och bortfallet 26,5 procent.

För att kontrollera att det finns en statistiskt signifikant skillnad i den vikt toppolitikerna tillmäter

olika arbetsuppgifter gjordes en envariabelanalys av medelvärden och standardavvikelser (se tabell

1 i resultatdelen). Dessa analysmetoder är möjliga trots att variablerna mäts på ordinalskala, på

grund av det tidigare nämnda intervallskaleantagandet.

För att undersöka könsskillnader i hur arbetsuppgifter som leder till befordran och sådana som inte

gör det fördelas mellan män och kvinnor i ungdomsförbundet utformades sedan en annan enkät

som utgick från samma lista av arbetsuppgifter som toppolitiker fått rangordna men som riktades

till medlemmar av ungdomsförbundet (se Bilaga 2).

För var och en av de arbetsuppgifter som toppolitikerna fått rangordna ombads respondenterna

svara på hur många gånger de gjort den aktuella sysslan det senaste året, eller liknande beroende på

arbetsuppgiftens natur. Frågorna formulerades för att vara så enkla som möjligt för målgruppen,

och utformningen kontrollerades även genom att låta representanter för målgruppen, alltså politiskt

engagerade ungdomar, läsa igenom enkäten innan den skickades ut och komma med synpunkter

på språk och formuleringar.134

Exempel på frågor:

Hur många möten har du ordnat det senaste året?

0,1,2,3,4,5,6,7,8,9,10 eller fler. Om fler än 10, ange antal.

Hur många motioner skrev du till senaste förbundsstämman?


132 Centerpartiet, Våra riksdagsledamöter. 133 Ejlertsson, G., Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, Lund, Studentlitteratur AB, 2014, s. 27. 134 Ejlertsson, G., Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, Lund, Studentlitteratur AB, 2014, s. 89-90.

23

Har du varit med och återvärvat medlemmar/medverkat på en så kallad runtringarkväll?

Ja/Nej

Folke och Rickne (2016) har identifierat fyra nyckelkvalifikationer för att nå toppositioner. I alla

organisationer är erfarenhetens längd en avgörande del i att avgöra vem som blir befordrad och att

över tid klättra uppför karriärstegen är standardsättet att nå toppositioner på de flesta platser i

världen. Karriärutvecklingen påverkas vidare av ålder, utbildning och yrke.135 Eftersom CUF-

medlemmarna är unga och många inte gått ut gymnasiet beror deras utbildning och

arbetslivserfarenhet mest på deras ålder.

Vilka arbetsuppgifter en medlem utför påverkas alltså troligen till viss del av medlemmens ålder

och senioritet i förbundet. En eventuell skillnad i arbetsuppgifter mellan de män och kvinnor som

besvarar enkäten skulle därför kunna bero på att de två grupperna skiljer sig åt vad gäller ålder eller

tid i förbundet. För att kunna kontrollera för dessa variabler fick respondenterna förutom kön

uppge både ålder och hur länge de varit medlemmar i förbundet (Bilaga 2).

Sist i enkäten fick respondenterna svara på frågan om de är intresserade av att göra politisk karriär.

På så sätt är det möjligt att undersöka om en eventuell skillnad i vilka arbetsuppgifter män och

kvinnor utför delvis kan förklaras med att män och kvinnor har olika önskan om att göra karriär

inom partiet.

Undersökningen genomfördes som en respondentundersökning i frågeformat eftersom syftet med

uppsatsen är att beskriva hur vanligt förekommande olika svar är, finna mönster samt beskriva om

och i så fall hur grupperna män och kvinnor skiljer sig åt i vad de svarat.136 En enkätundersökning

var i detta fall passande då frågorna inte kräver någon närmare förklaring och en intervju hade ökat

risken för intervjuareffekter.137 Det finns dock en risk att många väljer att inte besvara enkäten,

slarvar vid ifyllandet eller låter någon annan fylla i den. Kontrollen över svarssituationen är med

andra ord låg. Enkäten är dock kort och enkel att fylla i och genom att skicka påminnelser ökade

svarsfrekvensen.138 Uppmärksamheten kan tänkas falna under ifyllandet och för att få så korrekta

svar som möjligt lades de arbetsuppgifter som toppolitikerna haft tydligast uppfattning om var bäst

respektive sämst för karriären först i enkäten.

135 Folke, O. & Rickne, J., ’The Glass Ceiling in Politics: Formalization and Empirical Tests’, Comparative Political Studies, Vol. 49, No. 5, 2016, s. 567-599. 136 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017, s. 228. 137 Ibid., s. 235-236. 138 Ibid., s. 228-229.

24

För att öka deltagarnas inre motivation att fylla i enkäten inleddes enkäten med en kort förklaring

av att syftet med undersökningen är att studera hur arbetsuppgifter påverkar en politisk karriär,

något som många medlemmar i förbundet borde vara intresserade av. Jämställdhet är en viktig

politisk fråga och information om undersökningens syfte att undersöka kopplingen mellan

arbetsfördelning och kön skulle därför antagligen ha gjort vissa medlemmar mer motiverade att

fylla i enkäten. Trots detta togs beslutet att inte nämna jämställdhetsaspekten av undersökningen

eftersom det skulle medföra en alltför stor risk att svaren påverkas.139

Den yttre motivationen bedöms vara relativt hög eftersom jag tidigare haft en hög position inom

förbundet och dessutom varit ledarskribent på DN. Då medlemmar ur förbundet generellt sett ser

upp till personer som innehaft båda de positionerna så borde många känna en vilja att delta. Yttre

motivation av det slaget kan till och med vara bättre än monetär ersättning, vilken kan minska

deltagares inre motivation.140 Det finns dock en risk att den yttre motivationen leder till social

desirability bias så att respondenterna till exempel överskattar antalet gånger de har gjort sådant

som anses ”fint” att göra i förbundet eller i politiken i stort.

Enkäten distribuerades till medlemmar i Centerpartiets ungdomsförbund via den interna

facebookgruppen ”Centerpartiets ungdomsförbund”, samt via mail till distriktsstyrelserna.

Distribution av enkäten via mail till alla förbundets medlemmar, som kan tyckas vara det naturliga

förstahandsalternativet, var inte möjligt eftersom en sådan användning av medlemsregistret inte är

tillåten enligt förbundets riktlinjer. Eftersom studien är intresserad av hur fördelning av

arbetsuppgifter mellan ungdomsförbundets medlemmar påverkar karriärmöjligheter inom partiet

är det viktigaste dock inte att få en så stor del av förbundets medlemmar som möjligt att svara på

enkäten, utan att få en så stor del av de medlemmar som är intresserade av en politisk karriär som

möjligt att besvara den, vilka borde finnas bland förbundets aktiva medlemmar. Det finns ingen

exakt siffra på antalet aktiva medlemmar, men till den årliga förbundsstämman som är förbundets

största och viktigaste arrangemang kommer ungefär 200 personer.141 Kommunikation mellan

förbundets aktiva medlemmar sker till stor del genom facebookgruppen och via distriktens

verksamhet. En enkät som distribueras genom facebookgruppen och till distriktsstyrelserna torde

därför nå alla förbundets aktiva medlemmar.142 Enkäten var öppen i två veckor och två påminnelser

skickades ut för att öka antalet respondenter.143 Totalt inkom 55 svar, 35 från män och 20 från

kvinnor. Bortfallet var därmed ca. 75 procent av de aktiva medlemmarna. Det är stort men väntat

139 Ejlertsson, G., Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, Lund, Studentlitteratur AB, 2014, s. 39-42. 140 Ejlertsson, G., Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, Lund, Studentlitteratur AB, 2014, s. 39-42. 141 Personlig kommunikation med Centerpartiets ungdomsförbund. 142 Ibid. 143 Ejlertsson, G., Op. Cit., s. 27.

25

med tanke på att enkäten distribuerades via facebook och mail, samt att även stora undersökningar

som SOM-undersökningen har ett bortfall på 50 procent.144

Efter avslutad datainsamling följde en statistisk analys av materialet där svaren från den andra

enkäten analyserades med hjälp av resultatet från den första enkäten.

Eftersom fördelning av arbetsuppgifter också skulle kunna bero på ålder eller hur lång tid man varit

medlem i förbundet måste dessa faktorer kontrolleras för i en flervariabelanalys.145

Regressionsanalys är det mest kraftfulla och flexibla analysverktyget och för att kunna ta hänsyn till

variablerna kön, ålder och tid i förbundet genomfördes separata multivariata regressionsanalyser

för samtliga arbetsuppgifter.146 För att det ska vara möjligt måste alla variabler befinna sig på

intervallskalenivå147, alltså ha samma avstånd mellan skalstegen och ha en absolut nollpunkt.148

Detta gäller för variablerna tid i förbundet och ålder som båda anges i år, samt för variablerna

arbetsuppgifter som besvaras med hur ofta respondenten utför dem. Variabeln kön är däremot inte

på en intervallskala och gjordes därför om till en dummyvariabel med värdet 0 för man och 1 för

kvinna. Genom att göra om den kvalitativa variabeln kön till en dummyvariabel går även den att

analysera med hjälp av analysmetoder anpassade för variabler på intervallskala.149 Detsamma gäller

de arbetsuppgifter som endast angavs med ja/nej som svarsalternativ, det vill säga Ställa upp i

allmänna val, Representera CUF i partiet på lokal, regional eller nationell nivå och Ringa runt och återvärva

medlemmar.

Med enbart en regressionsanalys över sambandet mellan hur många gånger en enskild arbetsuppgift

utförs och kön finns risken att exempelvis män är mer aktiva överlag och gör mer av både

arbetsuppgifter som leder till befordran och sådana som inte gör det. Om kvinnor gör relativt mer

av arbetsuppgifter som inte leder till befordran skulle det i så fall inte synas i resultaten. För att

komma runt detta problem gjordes värdena för antal gånger som arbetsuppgifter utförts om till en

andel av det totala antalet arbetsuppgifter som varje respondent utfört. Därefter genomfördes på

samma sätt som för de absoluta värdena en multivariat regressionsanalys för samtliga

arbetsuppgifter. Vid denna analys utelämnades de arbetsuppgifter som endast angavs med ja/nej

som svarsalternativ, det vill säga Ställa upp i allmänna val, Representera CUF i partiet på lokal, regional

144 Vernersdotter, F., Den nationella SOM-undersökningen, Göteborg, Göteborgs universitet, 2016. 145 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017, s. 347-348. 146 Ibid., s. 381. 147 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 3 uppl, Stockholm, Norstedts Juridik, 2007, s. 430. 148 Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017, s. 349-350. 149 Körner, S. & Wahlgren, L., Statistisk Dataanalys, Lund, Studentlitteratur, 2006, s. 400.

26

eller nationell nivå och Ringa runt och återvärva medlemmar, eftersom svaren inte indikerar hur mycket eller

hur ofta arbetsuppgifterna utförts.

I ett första steg gjordes emellertid en bivariat analys mellan kön, kontrollvariablerna och var och

en av de beroende variablerna för att på ett åskådligt sätt se eventuell korrelation mellan den

beroende variabeln och kön, samt hur de förhåller sig till kontrollvariablerna.150

150 Teorell, J. & Svensson, T., Att fråga och att svara – Samhällsvetenskaplig metod, Stockholm, Libris, 2007, s. 159-160.

27

7. Resultat Analysen av toppolitikernas enkätsvar visade en tydlig skillnad mellan olika arbetsuppgifter, där

exempelvis Debattera på stämmor fick ett medelvärde på 7,38 och standardavvikelse 2,09, medan Boka

resor fick ett medelvärde på 1,75 och standardavvikelse 1,20. De fyra uppgifter som tillmättes högst

vikt var Ställa upp i allmänna val, Vara med i media, Debattera på stämmor och Vara aktiv på sociala medier.

De fyra uppgifter med lägst vikt var Ringa runt och återvärva medlemmar, Fixa fika, Skriva protokoll och

Boka resor (Tabell 1). Resultatet stämmer väl överens med det mönster som tidigare forskning sett

inom akademin och näringslivet, där administrativa uppgifter inte bidrar till karriärutvecklingen

medan uppgifter mer inriktade på kärnverksamheten eller den inkomstgenererande verksamheten

gör det.151 Resultatet för varje arbetsuppgift redovisas i tabellen nedan.

Arbetsuppgift Medelvärde Standardavvikelse Ställa upp i allmänna val 8,78 1,65 Vara med i media 8,06 1,98 Debattera på stämmor 7,38 2,09 Vara aktiv på sociala medier 7,18 2,53 Skriva debattartiklar/insändare 7,06 1,99 Arrangera/Vara ansvarig för projekt 7,00 1,80 Representera CUF i partiet på lokal, regional eller nationell nivå 6,88 1,81 Sitta i styrelsen för CUF-avdelning/distrikt/förbund 6,44 2,19 Ta skoldebatter 6,39 2,06 Planera verksamhet 6,06 2,15 Ordna möten 5,38 2,20 Ha bokbord/kampanja på skola 4,53 2,00 Skriva motioner till förbundsstämma 4,50 2,27 Förbereda kampanjmaterial 4,44 2,45 Ringa runt och återvärva medlemmar 4,24 2,26 Fixa fika 3,82 2,28 Skriva protokoll 2,75 1,64 Boka resor åt andra medlemmar 1,75 1,20

Tabell 1. [Toppolitikernas rangordning av arbetsuppgifter]

28

Ett fåtal toppolitiker utnyttjade möjligheten att skriva dit en arbetsuppgift de tyckte saknades, men

ingen av dem nämnde samma uppgift som någon annan och därför utelämnades de i enkäten till

CUF-medlemmarna. Baserat på enkätsvaren från ungdomspolitikerna gjordes en bivariat analys av

kön, ålder, tid som medlem i förbundet och varje arbetsuppgift. Den visade inte på några

signifikanta resultat för uppgifterna Ordna möten, Debattera på stämmor, Skriva motioner till

förbundsstämma, Skriva debattartiklar/insändare, Ta skoldebatter, Ringa runt och återvärva medlemmar, Ha

bokbord/kampanja på skola, Vara aktiv på sociala medier, Arrangera/Vara ansvarig för projekt, Boka resor

åt andra medlemmar, Sitta i styrelsen för CUF-avdelning/distrikt/förbund, Vara med i media, Förbereda

kampanjmaterial och Planera verksamhet (Bilaga 3).

För övriga arbetsuppgifter; Fixa fika, Skriva protokoll, Ställa upp i allmänna val och Representera CUF i

partiet på lokal, regional eller nationell nivå visade analysen på signifikanta skillnader mellan hur ofta

män och kvinnor utför olika arbetsuppgifter (Bilaga 3).

För att fördjupa förståelsen av sambanden gjordes regressionsanalyser där sambandet mellan kön

och arbetsuppgifter kontrollerades för ålder och tid som medlem i förbundet. Analyserna visade

inga signifikanta resultat för skillnader i antal gånger en arbetsuppgift utförts eller hur stor andel av

den totala arbetsbördan som uppgiften utgör för Vara med i media, Vara aktiv på sociala medier,

Arrangera/Vara ansvarig för projekt, Sitta i styrelsen för CUF-avdelning/distrikt/förbund, Ta skoldebatter,

Planera verksamhet, Ha bokbord/kampanja på skola, Skriva motioner till förbundsstämma, Ringa runt och

återvärva medlemmar och Boka resor åt andra medlemmar. Resultatet ändrades inte vid kontroll för kön,

ålder och tid i förbundet (Tabell 2, tabell 3). Det går alltså inte utifrån det insamlade materialet att

säga något om ifall män eller kvinnor tenderar att göra mer av någon av de ovanstående

arbetsuppgifterna.

För övriga arbetsuppgifter; Ställa upp i allmänna val, Representera CUF i partiet på lokal, regional eller

nationell nivå, Ordna möten, Förbereda kampanjmaterial, Fixa fika, Skriva protokoll, Debattera på stämmor

och Skriva debattartiklar/insändare visade analysen på signifikanta skillnader mellan hur ofta män och

kvinnor utför olika arbetsuppgifter, eller för hur stor del av den totala arbetsbördan som utgörs av

olika uppgifter (Tabell 2, tabell 3). Resultatet för var och en av dem gås igenom i detalj efter

tabellerna.

29

Arbetsuppgift (Beroende variabel)

Kön (Oberoende variabel)

Signifikans

R2 Kön kontrollerat för ålder och tid som medlem i förbundet (Oberoende variabel)

Signifikans

R2

Ställa upp i allmänna val -,207 ,139 ,041 -,280** ,028 ,272 Vara med i media -2,523 ,546 ,007 -2,219 ,603 ,019 Debattera på stämmor 1,477 ,365 ,016 1,486 ,374 ,017 Vara aktiv på sociala medier

-1,385 ,516 ,009 -1,426 ,510 ,034


-1,640 ,196 ,033 -1,739 ,180 ,043


-1,364 ,339 ,017 -1,454 ,322 ,023


-,300** ,033 ,083 -,320** ,022 ,157


-,114 ,741 ,002 -,104 ,767 ,019

Ta skoldebatter -,541 ,666 ,004 -1,090 ,331 ,257 Planera verksamhet -1,857 ,464 ,010 -2,248 ,383 ,041 Ordna möten -4,129 ,124 ,044 -4,611* ,092 ,044 Ha bokbord/kampanja på skola

-1,079 ,349 ,017 -1,379 ,228 ,092


-,464 ,275 ,022 -,484 ,269 ,024


-1,836* ,065 ,063 -2,026** ,045 ,094


,032 ,816 ,001 -,008 ,952 ,095

Fixa fika -3,056** ,035 ,086 -3,559** ,008 ,270 Skriva protokoll -3,840** ,019 ,109 -4,320** ,005 ,270 Boka resor åt andra medlemmar

,033 ,989 ,000 -,318 ,901 ,035

Tabell 2: [CUF-medlemmarnas enkätsvar, antal gånger arbetsuppgifter utförs] Signifikanta resultat på 90-procentsnivån markeras med *, signifikanta resultat på 95-procentsnivån markeras med **.

30

Arbetsuppgift (beroende variabel)

Kön (Oberoende variabel)

Signifikans

R2 Kön kontrollerat för ålder och tid som medlem i förbundet (Oberoende variabel)

Signifikans

R2

Ställa upp i allmänna val Vara med i media ,027 ,570 ,006 ,027 ,564 ,072 Debattera på stämmor ,051* ,070 ,061 ,055* ,055 ,079 Vara aktiv på sociala medier

-,040 ,394 ,014 -,030 ,527 ,088


-,035** ,024 ,092 -,033** ,035 ,099


,028 ,105 ,049 ,029 ,104 ,053



,013 ,296 ,021 ,016 ,201 ,075

Ta skoldebatter ,039 ,182 ,033 ,033 ,250 ,143 Planera verksamhet ,043 ,153 ,038 ,038 ,185 ,147 Ordna möten ,011 ,748 ,002 ,007 ,834 ,021 Ha bokbord/kampanja på skola

-,023 ,644 ,004 -,021 ,673 ,050


-,011 ,455 ,011 -,009 ,518 ,017


-,028 ,190 ,032 -,026 ,231 ,066


Fixa fika -,032 ,435 ,012 -,033 ,426 ,037 Skriva protokoll -,038* ,057 ,066 -,046** ,021 ,174 Boka resor åt andra medlemmar

-,005 ,839 ,001 -,008 ,772 ,009

Tabell 3: [CUF-medlemmarnas enkätsvar som andel av det totala antalet utförda arbetsuppgifter] Signifikanta resultat på 90-procentsnivån markeras med *, signifikanta resultat på 95-procentsnivån markeras med **.

Som framgår av regressionsanalyserna i tabellerna ovan skriver män i genomsnitt fyra protokoll fler

än kvinnor per år. Resultatet är signifikant på 95 procents signifikansnivå och stärks vid kontroll

för ålder och tid som medlem i förbundet (Tabell 2). Som andel av de totala arbetsuppgifterna

skriver män också mer protokoll än kvinnor. Resultatet är signifikant på 90 procents signifikansnivå

och förstärks till 95 procents signifikansnivå vid kontroll för ålder och tid som medlem (Tabell 3).

31

Män förbereder kampanjmaterial oftare än kvinnor (90 procent signifikansnivå) och sambandet

stärks vid kontroll för ålder och tid som medlem (95 procent signifikansnivå)(Tabell 2). Vid analys

av andelen av arbetsinsatsen män lägger på att förbereda kampanjmaterial blir resultatet dock inte

längre signifikant. Män förbereder alltså kampanjmaterial oftare än kvinnor, men det går inte att

säga om de lägger en större andel av den totala arbetsinsatsen på uppgiften än kvinnor (Tabell 3).

Sett till antal skrivna insändare eller debattartiklar finns ingen signifikant skillnad mellan män och

kvinnor (Tabell 2). Som andel av det totala antalet utförda uppgifter skriver män dock fler artiklar

än kvinnor, även vid kontroll för ålder och tid i förbundet (95 procent signifikans)(Tabell 3).

Det finns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män i antal gånger de debatterat på

förbundsstämmor (Tabell 2). Som andel av den totala arbetsbördan går kvinnor däremot oftare

upp i talarstolen och sambandet blir starkare vid kontroll för ålder och tid i förbundet (90 procent

signifikans)(Tabell 3).

Män ordnar i genomsnitt fika tre gånger mer än kvinnor (95 procent signifikans) och sambandet

förstärks vid kontroll för ålder och tid i förbund. Det innebär alltså att yngre och nya manliga

medlemmar oftare ordnar fika än äldre (Tabell 2). Som andel av den totala arbetsinsatsen finns

dock ingen statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor (Tabell 3).

Män ordnar signifikant fler möten än kvinnor vid kontroll för ålder och tid i förbundet (90 procent

signifikans)(Tabell 2). Som andel av det totala antalet arbetsuppgifter finns dock ingen signifikant

skillnad (Tabell 3).

Kvinnor sitter i lägre utsträckning än män som representanter för CUF i partiet på lokal, regional

eller nationell nivå (95 procents signifikans) och sambandet stärks vid kontroll för ålder och tid

som medlem i förbundet (Tabell 2).

Män har i högre utsträckning än kvinnor ställt upp i allmänna val, och sambandet blir signifikant

vid kontroll för ålder och tid som medlem i förbundet (95 procents signifikans)(Tabell 2).

Som togs upp i metodavsnittet kan en skillnad i antal genomförda arbetsuppgifter mellan könen

bero på att män eller kvinnor är mer engagerade och gör mer totalt sett. En regressionsanalys av

det totala antalet genomförda uppgifter, som redovisas i tabellen nedan, visar att män i genomsnitt

gör cirka 25 uppgifter fler än kvinnor och sambandet förstärks när hänsyn tas till ålder och tid i

förbundet (90 procent signifikans)(Tabell 4). Det kan möjligen till viss del förklaras av att en större

andel av de manliga respondenterna (26 av 35 män, dvs. 74 procent, jämfört med 9 av 20 kvinnor,

dvs. 45 procent) vill göra politisk karriär (95 procent signifikans)(Tabell 4). Det går i linje med att

32

kvinnor i lägre utsträckning än män representerar CUF i partiet och har ställt upp i allmänna val,

även vid kontroll för ålder och tid som medlem i förbundet.

Arbetsuppgifter Kön Signifikans R2 Kön

kontrollerat

för ålder och

tid som

medlem i

förbundet

Signifikans R2

Totalt antal

utförda uppgifter

-24,250* ,087 ,054 -27,353* ,057 ,094

Vill du göra

politisk karriär?

-,293** ,030 ,086 -,288** ,033 ,136

Tabell 4: [CUF-medlemmarnas enkätsvar] Signifikanta resultat på 90-procentsnivån markeras med *, signifikanta resultat på 95-procentsnivån markeras med **.

33

8. Diskussion Denna uppsats har sökt svara på frågan om ett könsspecifikt mönster i hur arbetsuppgifter fördelas

inom partier kan vara en möjlig förklaring till att män och kvinnor i politiken får olika chanser till

politisk befordran.

För att besvara forskningsfrågan har jag sökt svar på delfrågorna;

1. Vilka arbetsuppgifter anser toppolitiker leder till befordran, respektive inte leder till

befordran inom politiska partier i Sverige?

2. Finns det ett könsspecifikt mönster i hur arbetsuppgifter fördelas inom partier?

Enligt toppolitikerna i Centerpartiet bör den som vill göra politisk karriär ägna sig åt att vara med

i media, debattera på stämmor, skriva debattartiklar och vara aktiv på sociala medier. Uppgifter

som att ordna fika, skriva protokoll och boka resor bör däremot överlåtas åt någon annan.

Eftersom vi i allmänhet tycker om personer som liknar oss själva finns det skäl att tro att det är en

prioritering toppolitikerna själva gjort under sin karriär. Uppfattningen att arbetsuppgifter som

genererar uppmärksamhet är befordransgrundande, medan uppgifter av mer administrativ karaktär

inte är det ligger i linje med hur det enligt forskning ser ut i andra sektorer. Att uppdelningen är

densamma i Centerpartiet är dock intressant givet att det är ett folkrörelseparti där värdet av att ha

gått den långa vägen och hugga i där det behövs ofta framhålls.

Den andra delen av studien visar att kvinnliga medlemmar i Centerpartiets ungdomsförbund lägger

en större andel av sitt engagemang på de befordransgrundande uppgifterna att debattera på

stämmor och ansvara för arrangemang, och mindre på den icke-befordrande uppgiften att skriva

protokoll. Tvärt emot hypotesen att kvinnor i politiska partier gör mindre av de arbetsuppgifter

som leder till befordran och mer av de som inte gör det. De kvinnliga medlemmarna gör dessutom

mindre i absoluta tal av flera uppgifter som inte leder till befordran. Att män gör mer av de icke-

befordransgrundande uppgifterna har dock sin förklaring i att de gör fler uppgifter totalt sett och

skillnaden mellan mäns och kvinnors utförande av uppgifterna slutar att vara statistiskt signifikant

när andelen av den totala arbetsinsatsen jämförs. Den enda icke-befordransgrundande uppgift som

män lägger en större andel av sitt engagemang på än kvinnor är att skriva protokoll. De lägger också

en större del av sitt engagemang än kvinnor på den befordransgrundande uppgiften att skriva

insändare och debattartiklar. Män har dessutom i högre grad än kvinnor ställt upp i allmänna val

och sitter i större utsträckning som representanter för CUF i partiet, även vid kontroll för ålder och

tid som medlem i förbundet.

34

I Centerpartiet är det betydligt vanligare än i andra partier att se en kvinna i en ledarroll och

medlemmarna i ungdomsförbundet, de flesta födda i slutet på 1990- eller början av 2000-talet, har

inte sett något annat än kvinnliga partiledare. En möjlig förklaring till att unga kvinnor i CUF

debatterar på stämmor och ansvarar för arrangemang medan männen lägger mycket tid på

uppgifter som inte leder till befordran skulle därför kunna vara att det är så förebilder i partiet

agerar. Ett möjligt område för framtida forskning är därmed att jämföra fördelningen av

arbetsuppgifter mellan olika partier för att se om det finns någon skillnad mellan de som har många

kvinnor på ledande positioner och de som haft få. Hur fördelas till exempel arbetsuppgifter i det

mansdominerade Sverigedemokraterna?152

En annan möjlig förklaring är att männen i undersökningen överskattar mängden arbete de utför,

eller att kvinnorna underskattar densamma.

Samtidigt visar undersökningen att kvinnor i Centerpartiets ungdomsförbund är mindre

intresserade än män av att göra politisk karriär. Den lägre ambitionen avspeglas också i att

kvinnorna i undersökningen i lägre grad än män ställer upp i allmänna val eller sitter som

representanter för CUF i partiet. Resultaten går emot tidigare forskning på området som visat att

det inte finns någon skillnad i ambitionsnivå mellan kvinnliga och manliga politiker. Särskilt

förvånande blir det med tanke på att just Centerpartiet, som ovan nämnts, haft många kvinnliga

partiledare. Även här vore en jämförelse med andra partier intressant. Påverkas unga medlemmars

ambitionsnivå av om partiledaren är en man eller en kvinna? Leder höga ambitioner hos kvinnor i

ungdomsförbundet till fler kvinnliga toppolitiker?

För en stor del av arbetsuppgifterna kunde undersökningen emellertid inte få fram signifikanta

resultat, mest troligt på grund av för litet urval (55 personer deltog i den andra enkäten). Det innebär

att min hypotes att kvinnor i politiska partier gör mer arbetsuppgifter som inte leder till befordran

varken kan bekräftas eller förkastas på grundval av denna studie. För att få ett svar på frågan om

det finns ett könsspecifikt mönster i hur arbetsuppgifter fördelas inom partier som kan vara en

möjlig förklaring till att män och kvinnor i politiken får olika chanser till politisk befordran behövs

därför vidare studier med ett större urval.

152 Riksdagen, Sverigedemokraternas ledamöter, Stockholm, Riksdagen.

35

9. Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka om det finns någon skillnad i vilka arbetsuppgifter

kvinnor och män i politiska partier utför, som i sin tur skulle kunna bidra till att förklara kvinnors

underrepresentation på politiska toppositioner. Toppolitiker i Centerpartiet har tillfrågats om vilka

arbetsuppgifter som är bäst, respektive sämst för att göra politisk karriär i partiet. Medlemmar i

partiets ungdomsförbund har sedan fått svara på hur ofta de gör de olika uppgifterna. Svaren på

enkäterna har analyserats för att se om det går att se någon skillnad mellan könen i vilka

arbetsuppgifter medlemmarna lägger sin tid på.

Den första delen av undersökningen visar att en person som vill göra karriär inom Centerpartiet

bör ägna sig åt att vara med i media, debattera på stämmor, skriva debattartiklar och vara aktiv på

sociala medier. Personen i fråga bör däremot inte lägga sin tid på att ordna fika, skriva protokoll

eller boka resor åt andra medlemmar.

Resultatet av studiens andra del ger inget stöd för att kvinnliga CUF-medlemmar utför mer

arbetsuppgifter som inte leder till befordran än sina manliga kollegor. Det kan möjligen bero på

att, eller förklara varför, Centerpartiet har haft fler kvinnor på toppositioner än övriga

riksdagspartier. Studien visar dock att män i CUF vill göra politisk karriär, har ställt upp i allmänna

val och representerar CUF i partiet i högre grad än kvinnor, samt utför fler arbetsuppgifter totalt

sett.

36

10. Källförteckning Altonji, J. G. & Blank, R. B., ‘Race and gender in the Labor Market’, i Ashenfelter, O. & Card, D. (red.), Handbook of Labor economics, Amsterdam, Elsevier, 1999. Babcock, L. & Laschever, S., Women don’t ask – Negotiation and the gender divide, Princeton, Princeton University Press, 2004. Babcock, L. et al., ‘Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability’, American Economic Review, Vol. 107, No. 3, 2017, s. 714–47. Benschop, Y. & Doorewaard, H., ‘Covered by Equality: The Gender Subtext of Organizations’, Organization Studies, Vol. 19, No. 5, 1998, s. 787-805. Besley, T. et al., Forced to Succeed? Quotas, Competition and Competence, New York, Columbia University, 2012. Bjarnegård, E., Men in Politics: Revisiting Patterns of Gendered Parliamentary Representation in Thailand and Beyond, Doktorsavhandling, Uppsala, Statsvetenskapliga institutionen, 2009. Bolzendahl, C. & Coffè, H., ‘Same Game, Different Rules? Gender Differences in Political Participation’, Sex Roles: A Journal of Research, Vol 62, No. 5-6, 2010, s. 318–333.

Campbell, D. E. & Wolbrecht, C., ‘See Jane Run: Women Politicians as Role Models for Adolescents’, The Journal of Politics, Vol. 68, No. 2, 2006, s. 233-247.

Caul, M., ‘Women's Representation in Parliament: The Role of Political Parties’, Party Politics, Vol. 5, No. 1, 1999, s. 79-98. Centerpartiet, Våra riksdagsledamöter. Tillgänglig på: https://www.centerpartiet.se/vart-parti/vara-politiker/riksdagsledamoter.html Hämtad den 5 april 2018.

Centerpartiet, Stadgar för Centerpartiet, 2017. Tillgänglig på: https://www.centerpartiet.se/download/18.6ec93a8d16029729a24765/1512664415942/Stadgar%20f%C3%B6r%20Centerpartiet_2017.pdf Hämtad den 16 maj 2018.

De Pater, I. E., Van Vianen, A. M. & Bechtoldt, M. N., ‘Gender Differences in Job Challenge: A Matter of Task Allocation’, Gender, Work & Organization, Vol. 17, No. 4, 2010, s. 433-453.

Dunaway, J. et al., ‘Traits versus Issues: How Female Candidates Shape Coverage of Senate and Gubernatorial Races’, Political Research Quarterly, Vol 66, No. 3, 2013, s. 715-726.

Eagly, A. H., Makhijani, M. G. & Klonsky, B. G., ‘Gender and the evaluation of leaders: A meta-analysis’, Psychological Bulletin, Vol. 111, No. 1, 1992, s. 3-22.

Ejlertsson, G., Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, Lund, Studentlitteratur AB, 2014.

Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 3 uppl, Stockholm, Norstedts Juridik, 2007.

Esaiasson, P. et al., Metodpraktikan: Konsten att studera individ och samhälle, 5 uppl, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017.

Eurostat. Employment rate by sex 2016, 2018. Tillgänglig på: http://ec.europa.eu/eurostat/web/products-datasets/-/tesem010. Hämtad den 29 april 2018.

https://www.centerpartiet.se/vart-parti/vara-politiker/riksdagsledamoter.html

https://www.centerpartiet.se/vart-parti/vara-politiker/riksdagsledamoter.html

https://www.centerpartiet.se/download/18.6ec93a8d16029729a24765/1512664415942/Stadgar%20f%C3%B6r%20Centerpartiet_2017.pdf

https://www.centerpartiet.se/download/18.6ec93a8d16029729a24765/1512664415942/Stadgar%20f%C3%B6r%20Centerpartiet_2017.pdf

http://ec.europa.eu/eurostat/web/products-datasets/-/tesem010

37

Folke, O. & Rickne, J., ’Kvinnor i politiken och män vid makten? Könskvotering och konkurrens i svenska kommuner’, Ekonomisk debatt, Vol. 40, No. 1, 2012, s. 16-21.

Folke, O. & Rickne, J., ’The Glass Ceiling in Politics: Formalization and Empirical Tests’, Comparative Political Studies, Vol. 49, No. 5, 2016, s. 567-599.

Förenta nationernas utvecklingsfond, Globala målen, 2015. Tillgänglig på: http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/. Hämtad den 29 april 2018.

Gneezy, U., Niederle, M. & Rustichini, A., ‘Performance in Competitive Environments: Gender Differences’, The Quarterly Journal of Economics, Vol. 118, No. 3, 2003, s. 1049-1074.

Goldin, C. & Rouse, C., ‘Orchestrating Impartiality: The Impact of "Blind" Auditions on Female Musicians’, The American Economic Review, Vol 90, No. 4, 2000, s.715-741.

Inglehart, R. & Norris, P., Rising Tide: Gender Equality and Cultural Change around the World, Cambridge, Cambridge University Press, 2003.

Kittilson, M. C., Challenging parties, changing parliaments : women and elected office in contemporary Western Europe, Columbus, Ohio State University Press, 2006.

Krook, M. L., ‘Beyond Supply and Demand: A Feminist-institutionalist Theory of Candidate Selection’, Political Research Quarterly, Vol. 63, No. 4, 2010, s. 707-720. Tillgänglig på: http://www.jstor.org/stable/25749243. Hämtad den 29 april 2018.

KvinnSam, Årtalslistor. Tillgänglig på: http://www.ub.gu.se/kvinn/artal/. Hämtad den 15 mars 2018.

Körner, S. & Wahlgren, L., Statistisk Dataanalys, Lund, Studentlitteratur, 2006.

Lawless, J., Fox, R. & Baitinger, G., ‘Women’s Underrepresentation in U.S. Politics: The Enduring Gender Gap in Political Ambition’, i Thomas, S., & Wilcox, C. (red.), Women and Elective Office: Past, Present, and Future, 3 uppl., Oxford, Oxford University Press, 2014.

Lawless, J. & Fox, R., ‘To Run or Not to Run for Office: Explaining Nascent Political Ambition’, American Journal of Political Science, Vol. 49, No. 3, 2005, s. 642-659.

Matland, R., ‘Putting Scandinavian Equality to the Test: An Experimental Evaluation of Gender Stereotyping of Political Candidates in a Sample of Norwegian Voters’, British Journal of Political Science, Vol. 24, No. 2, 1994, s. 273-292.

Matland, R., ‘Women's Representation in National Legislatures: Developed and Developing Countries’, Legislative Studies Quarterly, Vol. 23, No. 1, 1998, s. 109-125.

Meyerson, E. M., Petersen, T., ’Finns det ett glastak för kvinnor? En studie av svenska arbetsplatser i privat näringsliv 1970-1990’, i Persson, I., & Wadensjö, E. (red.), Glastak och glasväggar, SOU 1997:137, Stockholm, Statens offentliga utredningar. Tillgänglig på: http://www.ifn.se/wfiles/reprints/reprint465.pdf Hämtad den 29 april 2018.

Misra, J., Lundquist, J., & Templer, A., ’Gender, Work Time, and Care Responsibilities Among Faculty’, Sociological Forum, Vol. 27, No. 2, 2012, s. 300-323.

Nationalencyklopedin, Centerpartiet. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/centerpartiet. Hämtad den 15 mars 2018.

Nationalencyklopedin, Kristdemokraterna. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kristdemokraterna. Hämtad den 29 april 2018.

http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/

http://www.jstor.org/stable/25749243

http://www.ub.gu.se/kvinn/artal/

http://www.ifn.se/wfiles/reprints/reprint465.pdf

38

Nationalencyklopedin, Liberalerna. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/liberalerna. Hämtad den 29 april 2018.

Nationalencyklopedin, Miljöpartiet de Gröna. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/miljöpartiet-de-gröna. Hämtad den 29 april 2018.

Nationalencyklopedin, Moderata samlingspartiet. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/moderata-samlingspartiet. Hämtad den 29 april 2018.

Nationalencyklopedin, Riksdagen. Tillgänglig på: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/riksdagen. Hämtad den 15 mars 2018.

Nationalencyklopedin, Sverigedemokraterna. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sverigedemokraterna. Hämtad den 29 april 2018.

Nationalencyklopedin, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti. Hämtad den 29 april 2018.

Nationalencyklopedin, Vänsterpartiet. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vänsterpartiet. Hämtad den 28 april 2018.

Niederle, M. & Vesterlund, L., ‘Do Women Shy Away from Competition? Do Men Compete Too Much?, The Quarterly Journal of Economics, Vol. 122, No. 3, 2007, s. 1067-1101.

Ohlott, P., Ruderman, M., & McCauley, C., ‘Gender Differences in Managers' Developmental Job Experiences’, The Academy of Management Journal, Vol. 37, No. 1, 1994, s. 46-67.

Okin, S. M, Women in western political thought, Princeton, Princeton University Press, 1979.

Paxton P., Kunovich S. & Hughes M. M., ‘Gender in Politics’, The Annual Review of Sociology, Vol 33, 2007, s. 263–84. Tillgänglig på: http://www.pitt.edu/~hughesm/Paxton%20Kunovich%20and%20Hughes%202007.pdf. Hämtad den 29 april 2018.

Paxton, P., ‘Women in National Legislatures: A Cross-National Analysis’, Social Science Research, Vol. 26, No. 4, 1997. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1006/ssre.1997.0603. Hämtad den 29 april 2018.

Pintor, R. L. & Gratschew, M., Voter Turnout Since 1945. A Global Report, Stockholm, International IDEA, 2002. Tillgänglig på: https://www.idea.int/sites/default/files/publications/voter-turnout-since-1945.pdf. Hämtad den 29 april 2018.

Porter, Stephen R. A., ‘Closer Look at Faculty Service: What Affects Participation on Committees’, Journal of Higher Education, Vol. 78, No. 5, 2007, s. 523–41.

Sanbonmatsu, K., ‘Gender Stereotypes and Vote Choice’, American Journal of Political Science, Vol. 46, No. 1, 2002, s. 20-34.

Sandberg, S. & Scovell, N, Lean in: Women, Work and the Will to Lead, New York, Alfred A. Knopf, 2013.

Statistiska centralbyrån, Demokratistatistik rapport 22, Förtroendevalda i kommuner och landsting 2015, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. Tillgänglig på:

http://www.pitt.edu/~hughesm/Paxton%20Kunovich%20and%20Hughes%202007.pdf

https://doi.org/10.1006/ssre.1997.0603

https://www.idea.int/sites/default/files/publications/voter-turnout-since-1945.pdf

https://www.idea.int/sites/default/files/publications/voter-turnout-since-1945.pdf

39

https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/ME0001_2015A01_BR_ME09BR1602.pdf. Hämtad den 29 april 2018. Statistiska centralbyrån, Få unga och många högutbildade i riksdagen, Stockholm, Statistiska centralbyrån. Tillgänglig på: http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/vilka-ar-politikerna/. Hämtad den 29 april 2018.

Statistiska centralbyrån, Ledamöter i riksdagens utskott, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. Tillgänglig på: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Indikatorer/Jamn-fordelning-av-makt-och-inflytande/Representation-i-politiken/Ledamoter-i-riksdagens-utskott-/. Hämtad den 29 april 2018.

Statistiska centralbyrån, Ledamöter i Sveriges riksdag, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2017. Tillgänglig på: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Indikatorer/Jamn-fordelning-av-makt-och-inflytande/Representation-i-politiken/Ledamoter-i-riksdagens-utskott-/. Hämtad den 14 mars 2018.

Statistiska centralbyrån, På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2016, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2016. Tillgänglig på: https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2015B16_BR_X10BR1601.pdf Hämtad den 12 mars 2018.

Statistiska centralbyrån, Statistiknyhet från SCB Nr 2014:314, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 2014. Tillgänglig på: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Analyser-och-prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/Arbetskraftsbarometern/26135/26142/Behallare-for-Press/379657/. Hämtad den 29 april 2018.

Statistiska centralbyrån, Vanligare att rösta i riksdagsvalet på senare år, Stockholm, Statistiska centralbyrån. Tillgänglig på: http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/valdeltagande/. Hämtad den 29 april 2018.

Statistiska centralbyrån, Var fjärde i Sverige är högutbildad, Stockholm, Statistiska centralbyrån. Tillgänglig på: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/befolkningens-utbildning/ Hämtad den 12 mars 2018.

Stiftelsen Allbright, Var femte ledare nu kvinna. Allbrightrapporten 2016, Stockholm, Stiftelsen Allbright, 2016. Tillgänglig på: https://static1.squarespace.com/static/5501a836e4b0472e6124f984/t/587ca42a9de4bbb43ffb3dd1/1484563505326/AllBrightrapporten+2016_Digital.pdf. Hämtad den 29 april 2018. Svensk författningssamling, Diskrimineringslagen. 2008:567. Tillgänglig på: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2008:567 Hämtad den 29 april 2018.

Sveriges riksdag, Finansutskottet. Tillgänglig på: https://www.riksdagen.se/sv/utskotten-eu-namnden/finansutskottet/?committeeCasesPage=2. Hämtad den 15 mars 2018.

Teorell, J. & Svensson, T., Att fråga och att svara – Samhällsvetenskaplig metod, Stockholm, Libris, 2007.

Universitetskanslersämbetet, Andelen kvinnliga professorer har ökat till 27 procent, Stockholm, Universitetskanslersämbetet, 2017. Tillgänglig på: http://www.uka.se/om-

https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/ME0001_2015A01_BR_ME09BR1602.pdf

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/vilka-ar-politikerna/

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/vilka-ar-politikerna/

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Indikatorer/Jamn-fordelning-av-makt-och-inflytande/Representation-i-politiken/Ledamoter-i-riksdagens-utskott-/






https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2015B16_BR_X10BR1601.pdf

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Analyser-och-prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/Arbetskraftsbarometern/26135/26142/Behallare-for-Press/379657/



http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/valdeltagande/

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/valdeltagande/

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/befolkningens-utbildning/

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/befolkningens-utbildning/

https://static1.squarespace.com/static/5501a836e4b0472e6124f984/t/587ca42a9de4bbb43ffb3dd1/1484563505326/AllBrightrapporten+2016_Digital.pdf

https://static1.squarespace.com/static/5501a836e4b0472e6124f984/t/587ca42a9de4bbb43ffb3dd1/1484563505326/AllBrightrapporten+2016_Digital.pdf

https://www.riksdagen.se/sv/utskotten-eu-namnden/finansutskottet/?committeeCasesPage=2

https://www.riksdagen.se/sv/utskotten-eu-namnden/finansutskottet/?committeeCasesPage=2

http://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2017-04-27-andelen-kvinnliga-professorer-har-okat-till-27-procent.html

40

oss/aktuellt/nyheter/2017-04-27-andelen-kvinnliga-professorer-har-okat-till-27-procent.html. Hämtad den 29 april 2018.

Vernersdotter, F., Den nationella SOM-undersökningen, Göteborg, Göteborgs universitet, 2016.

Vesterlund, L. & Niederle, M., ‘Gender differences in Competition’, Journal of Negotiation, Vol. 24, No. 4, 2008, s. 447-463.

Vesterlund, L och Niederle, M., ‘Gender and Competition’, Annual Review of Economics, Vol. 3, 2011, s. 601-630.

World Economic Forum, Global Gender Gap Report 2016, Cologny, World Economic Forum, 2016. Tillgänglig på: http://www3.weforum.org/docs/GGGR16/WEF_Global_Gender_Gap_Report_2016.pdf. Hämtad den 15 mars 2018.

http://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2017-04-27-andelen-kvinnliga-professorer-har-okat-till-27-procent.html

http://www3.weforum.org/docs/GGGR16/WEF_Global_Gender_Gap_Report_2016.pdf

Bilaga 1

Enkät till toppolitiker

Forskning visar att vilka arbetsuppgifter man gör är avgörande för karriärutvecklingen inom många områden. Om du skulle ge råd åt en medlem i CUF som vill göra politisk karriär, vilka arbetsuppgifter skulle du uppmana hen att ta på sig?

Sätt poäng på följande arbetsuppgifter efter hur viktiga de är för att göra karriär inom Centerpartiet, där 10 betyder mycket viktig och 1 inte alls viktig.

Ordna möten



Ta skoldebatter

Fixa fika


Skriva protokoll


Ha bokbord/kampanja på skola







Vara med i media


Planera verksamhet

Bilaga 2

Enkät till CUF-medlemmar

Vad är det som gör att vissa personer blir riksdagsledamöter och andra inte? Genom att besvara nedanstående frågor hjälper du till att finna svar. Enkäten riktar sig till alla medlemmar i CUF och olika frågor kommer därför att upplevas som mer eller mindre relevanta för just dig. För att studiens resultat ska hamna så nära verkligheten som möjligt är det dock viktigt att du svarar på alla frågor. I en del frågor vill jag veta hur många gånger du gjort vissa uppgifter, vet du inte exakt antal så svara på ett ungefär.

Du är helt anonym och svaren kommer bara att användas för min kandidatuppsats i statskunskap vid Uppsala universitet.

Först några frågor om dig:

Hur gammal är du?

Hur länge har du varit med i CUF?

Vilket kön har du? Man/Kvinna/Annat-Vill inte uppge

Nu några frågor om vad du gör i CUF:

Har du någon gång ordnat ett möte? JA/NEJ

Om JA, hur många möten har du ordnat det senaste året?


Hur många motioner skrev du till senaste förbundsstämman?


Gick du upp i talarstolen på senaste förbundsstämman du var på? JA/NEJ

Om JA, hur många gånger?


Tog du någon skoldebatt i senaste valet? JA/NEJ

Om JA, hur många?


Har du ordnat fika till ett CUF/Centermöte eller –arrangemang? JA/NEJ

Om JA, hur många gånger har du ordnat fika det senaste året?

Bilaga 2


Har du skrivit, eller skrivit under, någon insändare/debattartikel? JA/NEJ

Om JA, hur många debattartiklar eller insändare har du skrivit, eller skrivit under, det senaste året?


Har du skrivit protokoll från ett CUF/Centermöte? JA/NEJ

Om JA, hur många gånger har du skrivit protokoll det senaste året?


Har du varit med och återvärvat medlemmar/medverkat på en så kallad runtringarkväll? JA/NEJ

Har du kampanjat/haft bokbord på en skola? JA/NEJ

Om JA, hur många gånger har du kampanjat/haft bokbord på en skola det senaste året?


Har du förberett kampanjmaterial, t.ex. packat en väska med foldrar inför ett bokbord? JA/NEJ

Om JA, hur många gånger har du förberett kampanjmaterial det senaste året?


Hur många politiska inlägg i sociala medier gör du i veckan?


Stod du på listan i valet 2014 eller ska stå på listan i valet 2018 till kommun, landsting eller riksdag? JA/NEJ

Hur många resor har du bokat åt någon annan medlem i CUF/Centerpartiet det senaste året?


Bilaga 2

Hur många styrelseuppdrag har du för CUF på lokal, regional eller nationell nivå?


Representerar du CUF i partiet på lokal, regional eller nationell nivå? T.ex. sitter i kretsstyrelsen eller i en nämnd. JA/NEJ

Hur många gånger det senaste året har du varit med i media(TV, tidning, radio)?


Har du arrangerat något eller varit ansvarig för ett projekt? JA/NEJ

Om JA, hur många arrangemang eller projekt har du ansvarat för det senaste året?


Har du planerat verksamhet för CUF/Centerpartiet? JA/NEJ

Om JA, hur många gånger har du planerat verksamhet det senaste året?


Vill du göra politisk karriär, ”bli politiker”? JA/NEJ

Bilaga 3

Korrelationstabell: CUF-medlemmarnas enkätsvar antal arbetsuppgifter

Arbetsuppgifter

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

1 1

2 ,515

** 1

3 ,140

,116 1

4 ,234

,206

-,281* 1

5 ,070

,083

-,180

,356* 1

6 ,270

*

,492**

-,060

,243

,338* 1

7 ,298

*

,256

-,330*

,751**

,287*

,218 1

8 ,236

,291*

,032

,247

,266

,296*

,306* 1

9 ,173

,067

,004

,197

,161

,021

,484**

,189 1

10 -,071

,063

-,046

,326*

,051

,006

,237

,194

,379** 1

Bilaga 3

11 -,002

,215

-,289*

,144

,006

-,013

,113

,230

,200

,364** 1

12 -,008

-,136

-,113

,151

,550**

,165

,082

,157

,053

,063

-,054 1

13 -,088

-,112

-,095

-,023

,172

-,007

-,030

-,095

,029

-,065

-,112

,544**

1

14 ,018

,023

-,150

,290*

,575**

-,054

,317*

,276*

,110

,193

-,076

,515**

,086 1

15 -,014

,002

,052

,359**

,773**

,204

,329*

,278*

,125

,168

-,084

,519**

,125

,623** 1

16 ,020

,067

-,131

,533**

,411**

,038

,570**

,440**

,301*

,436**

,311*

,253

,006

,485**

,493** 1

17 ,087

,166

-,101

,703**

,136

,062

,642**

,339*

,189

,434**

,305*

,055

-,043

,245

,266*

,794** 1

18 ,377

**

,399**

-,202

,074

-,134

,203

,192

,145

,223

,143

,464**

-,117

-,187

-,169

-,144

,041

,172 1

19 ,249

,083

-,129

,656**

,341*

,248

,371**

,217

-,019

,325*

,117

,018

-,054

,159

,256

,414**

,505**

,026 1

20 ,126

,114

-,251

,422**

,346*

,127

,377**

,408**

,126

,068

,181

,030

-,023

,288*

,273*

,525**

,481**

,067

,569** 1

21 ,114

,126

-,210

,784**

,348*

-,021

,689**

,377**

,235

,318*

,211

,146

,011

,378**

,371**

,748**

,853**

,082

,492**

,560** 1

22 ,006

-,198

-,293*

,054

,058

,025

,180

,047

,227

,077

,062

,247

-,118

-,002

-,039

,025

,062

,049

-,003

,165

,094 1

Bilaga 3

Tabell: [CUF-medlemmarnas enkätsvar antal arbetsuppgifter, korrelationstabell] *=Korrelationen är signifikant på 95-procentsnivån, **=korrelationen är signifikant på 99-procentsnivån.

Arbetsuppgifter:

1. Hur gammal är du? 2. Hur många år har du varit medlem i CUF? 3. Vilket kön har du? 4. Hur många gånger har du ordnat fika till ett CUF/Centermöte eller -arrangemang det senaste året? 5. Hur många insändare/debattartiklar har du skrivit det senaste året? 6. Hur många skoldebatter tog du i senaste valet? 7. Hur många gånger har du skrivit protokoll från ett CUF/Centermöte det senaste året? 8. Har du varit med och återvärvat medlemmar/medverkat på en så kallad runtringarkväll? 9. Hur många resor har du bokat åt någon annan medlem i CUF/Centerpartiet det senaste året? 10. Hur många styrelseuppdrag har du för CUF på lokal, regional eller nationell nivå? 11. Representerar du CUF i partiet på lokal, regional eller nationell nivå, t.ex. sitter i kretsstyrelsen eller i en

nämnd? 12. Hur många politiska inlägg i sociala medier gör du i veckan? 13. Hur många gånger det senaste året har du varit med i media (TV, tidning, radio)? 14. Hur många motioner skrev du till senaste förbundsstämman? 15. Hur många gånger gick du upp i talarstolen på senaste förbundsstämman du var på? 16. Hur många arrangemang eller projekt har du ansvarat för det senaste året? 17. Hur många gånger har du planerat verksamhet för CUF/Centerpartiet det senaste året? 18. Stod du på listan i valet 2014 eller ska stå på listan i valet 2018 till kommun, landsting eller riksdag? 19. Hur många gånger har du kampanjat/haft bokbord på en skola det senaste året? 20. Hur många gånger har du förberett kampanjmaterial, t.ex. packat en väska med foldrar inför ett bokbord,

det senaste året? 21. Hur många möten har du ordnat det senaste året? 22. Vill du göra politisk karriär, ”bli politiker”?

Bilaga 4

Arbetsuppgifter grupperade efter verksamhetsområde. (A)=Administrativa uppgifter, (P)=Uppgifter relaterade till den politiska kärnverksamheten

Administration (A)

Fixa fika

Skriva protokoll

Blada (dvs. förbereda material för utskick)



Beställa material

Dela ut flygblad

Ledning och ansvar (A)

Arrangera manifestationer eller andra offentliga arrangemang

Leda möten

Vara ansvarig för projekt

Arrangera utbildningar

Ordna möten

Planering (A)

Göra budget

Planera verksamhet

Ta fram material till kampanjer

Inre påverkansarbete (P)

Skriva motioner


Yttre påverkansarbete (P)

Ta skoldebatter

Bilaga 4


Tala på offentliga arrangemang som demonstrationer

Kampanja på skola

Vara med i media

Personligt varumärke (P)


Mingla

Prata på utbildning

Förtroendeposter (P/A)



Sitta i nomineringskommitté eller valberedning


Delta i utbyten med internationella organisationer (LYMEC, NCF, systerpartier i andra länder)

Documents

Fixar du fikat? - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231999/FULLTEXT01.pdf4 Forskning kring jämställdhet inom näringsliv och akademi har visat att en faktor som bidrar