Inflytande, delaktighet och jämställdhet.

Inflytande

• Att ha inflytande över sitt eget liv har betydelse för hälsan.

• Det kan påverka den fysiska hälsan genom möjligheten att välja boende, kost- och motionsvanor, barnomsorg, skola, arbete, sjukvård m.m.

• Det påverkar oss också psykiskt genom att vi mår bra av att ha kontroll över vårt liv och kunna påverka vår situation.

Socioekonomisk bakgrund• Människors hälsa hänger till stor del ihop med

deras bakgrund.• Ambitiösa föräldrar med hög utbildning kämpar

ofta för att deras barn skaffar sig en bra utbildning.

• Föräldrar överför även sina vanor vad gäller kost och motion på sina barn.

• De ger gärna sina barn ett gott självförtroende och en känsla av att vara en del av samhället.

• De lär sina barn att de har möjlighet att själva påverka sina liv och att de själva kan välja hur de vill att deras framtid skall se ut.

Demokrati

• Vi har ett demokratiskt system som gör det möjligt för innevånarna att påverka samhället genom att rösta på olika partier.

• Vi har lagstiftning som ger alla människor rätt till samma möjligheter till bland annat utbildning, på arbetsmarknaden och inom vård och omsorg.

• Vi har en kultur som är genomsyrad av värderingar om människors lika rättigheter och att alla ska få vara med och bestämma

• Här i Sverige har vi möjligheter att påverka.

• I många delar av världen är det bara vissa grupper som har möjlighet att påverka.

• Allmän rösträtt finns inte i alla länder.

• Elevdemokrati är en själklarhet för oss medan det i andra länder är helt otänkbart.

• Att få gå i skola och själv få välja yrke är ett privilegium som är få förunnat.

Att ta ansvar för sin hälsa

• När man har ansvar för sitt eget liv så har man också inflytande över sin egen hälsa.

• Vi här i Sverige har full frihet när det gäller vårt val av livsstil.

• Våra matvanor begränsas inte av tillgång på matvaror eller rent vatten.

• Vi har fritid som vi kan ägna åt saker vi själva väljer.

• Vi har sjukvård av hög kvalitet , som tar emot oss oavsett vilka vi är och hur mycket pengar vi har.

• Det är svårt att skylla på någon annan om man drabbas av sjukdomar som har med livsstilen att göra.

• Samtidigt är det ju inte så enkelt att man bara väljer det kloka och sunda alternativen.

• Det finns många psykiska och sociala faktorer som påverkar vår livsval.

• Desto större inflytande och valmöjligheter, desto svårare blir det att välja.

• Ibland är frestelserna svåra att motstå.• En del människor som kämpar mot övervikt skulle önska

sig ett lås på kylskåpet.• Vissa missbrukare vill låsas in och få hjälp med att bryta

sitt missbruk.• Ibland räcker inte viljan till.

När ansvaret blir för tungt

• Ansvar innebär frihet att göra som man själv vill.

• Men man har samtidigt ansvar att göra förståndiga val både gentemot sig själv och omgivningen.

• Att ha kontroll och själv styra över sitt liv ger tillfredsställelse.

• Att kunna leva upp till omgivningens förväntningar får oss att känna oss vuxna.

• Att ha frihet och ansvar är något som de flesta eftersträvar.

• Men ansvaret kan ibland bli tungt.• Ibland kan man få lite ångest inför ansvaret och

uppleva att man tappar kontrollen.• En del upplever ångesten så stark att de gärna

ger upp ansvaret för sitt eget liv och låter någon annan ta över.

• Det kan innebära att man lägger över det ekonomiska ansvaret på sin partner.

• Man kan lägga över ansvaret på myndigheter som får avgöra var man skall bo, vad man skall göra och hur mycket pengar man ska få.

Frihet och ansvarsberövande

• Det finns människor som blir fråntagna sitt inflytande mot sin vilja.

• I en diktatur har människor inget inflytande över samhället man lever i.

• I diktaturer är det inte självklart att man får säga vad man tycker, träffa dom man vill.

Delaktighet

• Människan är ett flockdjur med sociala behov.• Vi behöver känna att vi är delaktiga, att vi är del i

en gemenskap.• Vi behöver känna att vi blir mötta med respekt

och att vi är en del av ett större sammanhang.• Statens Folkhälsoinstitut har sammanställt en

undersökning som visar att människor med ett stort samhälleligt deltagande löper mindre risk för fysisk och psykisk ohälsa.

Sociala nätverk

• Att tillhöra olika sociala nätverk har i undersökningar visat sig vara bra för hälsan.

• Sociala relationer, vare sig det handlar om vänskap, familjeband, fritidsintressen eller politik, får oss att må bättre och leva längre.

• Att ägna sig åt sådant man tycker är intressant tillsammans med andra är tillfredsställande.

Politiska och ekonomiska förutsättningar

• För att kunna vara delaktig i samhället krävs vissa politiska och ekonomiska förutsättningar.

• Det underlättar att leva i ett samhälle som är grundat på demokratiska värderingar, där alla människor har samma rättigheter.

• Åsiktsfrihet och mötesfrihet gör det möjligt att engagera sig i politiska frågor.

• I vissa samhällen hålls kvinnor borta från stora delar av det offentliga livet deras sociala delaktighet är begränsad till familjen, släktingar och grannar.

• Att flickor skulle spela fotboll på fritiden är otänkbart i vissa kulturer.

• För att kunna delta i olika samhälleliga aktiviteter krävs en del yttre faktorer som ekonomi, transport, tid och en del annat.

Personliga resurser

• Energi och vilja. Är man trött efter jobbet kanske man hoppar över samhällsengagemang trots att det kan ge ökad energi och vilja.

• Självförtroende. Det krävs ett visst självförtroende för att våga delta i aktiviteter. Är jag tillräckligt bra? Behövs jag verkligen? Även här kan deltagande ge ökat självförtroende.

• Optimism. Har man en negativ inställning till livet och framtiden kan det kännas meningslöst att engagera sig. Men har man väl tagit steget så får man i de flesta fall en ökad optimism och en känsla av meningsfullhet.

Innanförskap och utanförskal

• Att känna sig som en i gruppen är viktigt för oss.• Ändå hamnar många utanför.• Vi har ganska tydliga normer, oskrivna regler för

vilka som ”får vara med”.• Bryter man mot normerna genom kriminalitet,

drogmissbruk eller liknande så hamnar man i samhällets utkant.

• Det behöver inte heller vara så drastiska saker utan det kan vara sådant som arbetslöshet, fattigdom, funktionshinder, sexualitet, barnlöshet annorlunda utseende eller avvikande idéer.

• Om alla tänkte på hur viktigt det är att få vara delaktig så skulle det kanske vara ett trevligare samhälle.

• Varje gång man genom en kommentar eller agerande bidrar till någons utanförskap så bidrar man till att personen mår sämre.

• Varje gång man bjuder in någon i gemenskapen och får dem att känna sig delaktig så bidrar man till att den personen mår bättre.

Jämställdhet• När man studerar

människors hälsa utifrån ett jämställdhetsperspektiv kan man konstatera att könet kan ha betydelse för hälsan

• Män och kvinnor har ofta olika livsstilar.

• De drabbas av olika sjukdomar.

• Förhåller sig ibland olika till hälsa.

Män, kvinnor, livsstil och hälsa

• Det finns generella skillnader mellan mäns och kvinnors livsstil.

• Forskning visar att män är mer fysiskt aktiva.• Män är också mer stillasittande på sin fritid.• Dubbelt så många män som kvinnor äter för lite

frukt och grönsaker.• Drygt 40% av män och knappt 30% av kvinnor

mellan 16 och 84 är överviktiga.• Fler män än kvinnor har riskabla alkoholvanor.• Rökning är vanligare bland kvinnor.

• När det gäller ungdomars hälsa finns det ofta en större oro för flickor.

• Pojkar är utsatta för större hälsorisker.

• Pojkar missbrukar mer alkohol och narkotika.

• Pojkar utsätts oftare för misshandel.

• Unga män är överrepresenterade när det gäller skador genom trafikolyckor.

Mans och kvinnosjukdomar

• Vissa könsspecifika sjukdomar kopplade till fortplantningsorganen.

• Kvinnor drabbas oftare av gallsten, urinvägsinfektion, giftstruma, MS och benskörhet.

• Män drabbas oftare av hjärt- och kärlsjukdomar, gikt, autism och Parkinsons sjukdom.

Jämställdhet inom vården

• Kvinnor använder vården mest, sjukskriver sig oftast och får mer läkemedel utskrivna.

• Men i service och bemötande är det männen som privilegieras.

• Män blir lättare remitterade till specialistvård och mer avancerade undersökningar och läkemedel, medan kvinnor oftare får antibiotika utskrivet.

• Mäns depressioner upptäcks inte lika snabbt som kvinnors, men de får bättre hjälp och stöd vid rehabilitering.

• Detta har lett till olika sätt att kartlägga och förbättra jämställdheten inom vården.

• Titta på fallbeskrivningen på sidan 88 och diskutera i grupp frågorna på sidan 89.

• Gå sedan vidare till fallbeskrivningen på sidan 108 med frågor på sidan 109, gör samma sak med denna fallbeskrivning.

• Skriv noteringar från diskussionerna ni fört.