Estetik, moral och genus

Föreläsning 5

Estetik, moral och genus

Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

Dagens föreläsning

Estetik och etik1.Konst för konstens egen skull2.Konst och egenvärde3. Estetiskt värde vs. moraliskt värde

Estetik och genus1.Historisk uteslutning av kvinnor2.Geniet3.Konst, kropp och kvinnlighet

23-04-21Institution enhet avdelning | Namn

Konst för konstens egen skull

• Oscar Wilde: ”There is no such thing as a moral or an immoral book. Books are well written or badly written. That is all.” (Picture of Dorian Gray, sid 5).

• L’art pour l’lart (myntat av Théophile Gautier ca 1835; föregångare Victor Cousin, Benjamin Constant, Edgar Allan Poe): paroll för den estetiska hållning som hävdar att varje utomestetisk syftemål (politiskt, socialt, moraliskt eller religiöst) är ett svek mot konsten och äventyrar dess renhet.

• Konsten har egenvärde!• Konsten har ett subversivt syfte.


G. E. Moores tankeexperiment

Har estetiska objekt egenvärde?

In order to arrive at a correct decision on ... this question, it is necessary to consider what things are such that, if they existed by themselves, in absolute isolation, we should yet judge their existence to be good; and, in order to decide upon the relative degrees of value of different things, we must similarly consider what comparative value seems to attach to the isolated existence of each (Moore, Principia Ethica).

Vore en skön värld bättre än en ful värld även om ingen någonsin var medveten om någon av dessa världar?

Är estetiska objekt enbart värdefulla i kraft av de upplevelser de genererar?


Konst och provokation

• Anna Odell (okänd kvinna)

• Lars Vilks (rondellhund)• Elisabeth Ohlson Wallin

(Ecce homo)• Feministisk kritik (Karen

Finlay, Cindy Sherman)


Estetiskt värde vs. moraliskt värde

Fish in a blender: En installation beståendes av 10 fungerande mixrar som innehöll levande guldfiskar där betraktaren uppmanades att, om han/hon ville, sätta igång dem.

• Påverkas den estetiska upplevelsen av huruvida verket är omoraliskt?

• Påverkas det estetiska värdet av det moraliska värdet? Finns det en koppling mellan moraliska omdömen och estetiska omdömen?


Estetiskt värde och moraliskt värde forts.

Ett konstverk kan exempelvis uppmana oss att roas av sadism eller känna förakt för homosexuella. En sådan respons är moraliskt opassande därför att vi har moraliska skäl att inte roas av sadism eller känna förakt för homosexuella. Om ett konstverk uppmanar en sådan moraliskt opassande respons är det en brist – en brist i konstverket som sådant (Berys Gaut).

Problem: Hur kan ett konstverk uppmana oss till något? Är det beroende av skaparens avsikt? Om man framställer något moraliskt problematiskt på ett förskönande sätt, kan det inte lika gärna uppfattas som ett sätt att problematisera fenomenet (givet att man inte betraktar skaparens avsikt)? Vem avgör?

Mer om detta: Jerrold Levinson (ed), (1998). Aesthetics and Ethics, Cambridge University Press.


Estetik och genus

Feministisk kritik av filosofihistorien generellt:

1. Historisk uteslutning av kvinnor.

2. Historisk nedvärdering av kvinnor och kvinnligt.

Finns liknande problem på det estetiska området? På vilken sätt har ”kön” påverkat idéer kring konst, konstnären och estetiskt värde?


”Why have there been no great women artists?” (Linda Nochlin 1988)

• De sköna konsterna (fine art; 1700-talet?) = ett konstverks värde handlar om dess estetiska värde.

• Konst som uppskattas för sin skönhet eller andra estetiska egenskaper är skild från konst som producerats för ett praktiskt syfte (möbler, tyg, kläder osv).

• Skillnad konstverk/hantverk

• Konsekvens: Begränsar konstbegreppets applikationsområde. Historiskt sätt har kvinnors kreativa insatser främst varit riktade mot produktionen av varor som är knutna till hemmet/det privata.


Geniet och kreativitet

• De bästa exemplen på ”vacker konst” eller ”stor konst” är produkter av konstnärer med en särskilt kreativ förmåga – GENIET!

• Rousseau, Kant och Schopenhauer: kvinnors karaktär och mentala egenskaper är för svaga för att producera några genier.

• Geniet var i besittning av både traditionellt ”maskulina” och ”feminina” egenskaper. (vanliga kvinnliga metaforer: befruktning, havandeskap, födslovärk, föda fram, men även betonande av andra typiska ”kvinnliga” egenskaper: känslor).

Fråga: Varför överbryggdes inte klyftan mellan manliga och kvinnliga konstnärer i och med de olika egenskaperna hos geniet?


Geniet och kreativitet forts.

• För en kvinna är havandeskap, starka känslor etc något naturligt – en del av kvinnors biologiska roll.

• Geniet överskrider naturens gränser och ger upphov till en ny skapelse.

• Konst genom vilken kvinnor uttrycker sina känslor kategoriseras därför som något mindre anmärkningsvärt.

Konsekvens: kvinnor kan inte vara genier.


Konst, kropp och kvinnligt: subjekt och objekt

• Hume: saker som är vi gillar av naturen: musik, glatt humör och ”the fair sex”.

• Kant: The man develops his own taste while the woman makes herself an object of everybody’s taste.

• Burke: The grace and delicacy of line that mark beautiful objects are reminicent of the curves of the female body.

• Division of labor: kvinnor har inte tillåtits att skapa konst (mannens uppgift), utan kvinnor/kvinnokroppen har setts som objekt för beskådan.


Konst, kropp och kvinnligt

Strategier för att problematisera och/eller omkullkasta normer, stereotyper och feminina ideal (Cindy Sherman, Annie Leibovitz, Karen Finley).


In a different voice?

Producerar kvinnliga konstnärer verk med en annan röst än manliga konstnärer? Jämför omsorgsetik (Gilligan)

Kvinnors upplevda erfarenhet (lived experience/embodied experience) påverkar lingvistisk struktur mm (exempelvis ett mindre objektivt och linjärt berättarsätt) (Cixous, Irigaray, Kristeva).

En alternativ estetisk krävs.


Strategier: översikt

1. Förkasta manliga värden

2. Kvinnor och män är lika kapabla att realisera maskulint kodade värden.

3. Omhulda den hittills kvinnligt kodade sidan.

4. Kombinera manliga och kvinnliga värden.

5. Förneka att det finns något grund för att se ”maskulina” och ”feminina” värden som kopplade till kön.

6. Tänka om de begreppsliga dikotomierna.

Mer på temat:

Feminist Aesthetics, Stanford Encyclopedia of Philosophy

Korsmeyer, Carolyn (2004). Gender and Aesthetics: An Introduction. London: Routledge.


Documents

Estetik, moral och genus