Egenvård vid hjärtsvikt ur patientens perspektiv

-en litteraturöversikt

Olena Korzhynska & Masouma Hussaini

Omvårdnad GR

Huvudområde: Omvårdnad

Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: T6

Handledare: Helen Rönning

Examinator: Annika Karlström

Kurskod/registreringsnummer: OM080G/OM082G

Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogram

Abstrakt

Bakgrund: Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig men modern läkemedelsbehandling och

bättre poliklinisk uppföljning har förbättrat prognosen under senaste åren. Patienterna ska

utföra regelbundna viktkontroller och medverka i doseringen av vätskedrivande läkemedel,

patientutbildning om hjärtsvikt och egenvård spelade en avgörande roll för patienternas

hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av egenvård hos patienter

med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där artiklar söktes i databaserna

PubMed och Cinahl, efter kvalitetsbedömningen inkluderades 14 vetenskapliga artiklarna

med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades; att uppleva stress och rädsla

vid utförande av egenvård, att sakna kunskap och information för utförande av egenvård,

att ta hjälp av andra vid egenvårdshantering, påverkan på symtom i det dagliga livet och

betydelse av kunskap relaterad till egenvård. Diskussion: Patienterna med hjärtsvikt

upplevde brist på information och otillräckliga kunskap om sjukdomen. Påfrestningar vid

emotionella upplevelser gjorde att patienterna hade svårt att hantera sin egenvård på grund

av svåra symtom. Patienterna med hjärtsvikt engagerade sig vid sin egenvård genom att

skapa hanteringsstrategier med hjälp av socialt stöd och kunskap. Slutsats: Det spelar en stor

roll att sjuksköterskan har kunskapen om hur patienterna upplever egenvården, vilka

strategier och hinder finns och hur de utvecklar engagemangen och motivationen. Det krävs

mer forskningen kring detta ämne för att minska återinläggningar på sjukhuset. Genom en

god information och utbildningen kan sjuksköterskan använda sig av pedagogiska

kunskaper och resurser som kan utveckla till och skapa en undervisningssituation. Genom

det kan sjuksköterskan stödja patientens egenvårdskapacitet, hjälpa patienterna att inse

nyttan av att följa egenvård.

Nyckelord: egenvård, följsamhet, hjärtsvikt, litteraturöversikt, patientupplevelser, stöd.

Innehållsförteckning

1 Introduktion ............................................................................................................................................. - 1 -

2 Bakgrund ................................................................................................................................................. - 1 -

2.1 Problemformulering ............................................................................................................... - 5 -

3 Syfte ......................................................................................................................................................... - 5 -

4 Metod ....................................................................................................................................................... - 6 -

4.1 Design ....................................................................................................................................... - 6 -

4.2 Inklusions-exklusionskriterier .............................................................................................. - 6 -

4.3 Litteratursökning .................................................................................................................... - 6 -

4.4 Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ......................................................... - 7 -

4.5 Analys ....................................................................................................................................... - 8 -

4.6 Etiska övervägande ................................................................................................................ - 9 -

5 Resultat.................................................................................................................................................... - 9 -

5.1 Att uppleva stress och rädsla vid utförande av egenvård ................................................ - 9 -

5.2 Att sakna kunskap och information för utförande av egenvård.................................... - 10 -

5.3 Att ta hjälp av andra vid egenvård hantering .................................................................. - 11 -

5.4 Påverkan på symtom i det dagliga livet ............................................................................ - 13 -

5.5 Betydelse av kunskap relaterad till egenvård ................................................................... - 15 -

6 Diskussion............................................................................................................................................. - 16 -

6.1 Metoddiskussion ................................................................................................................... - 16 -

6.2 Resultatdiskussion ................................................................................................................ - 17 -

7 Slutsats .................................................................................................................................................. - 21 -

8 Referenser ............................................................................................................................................. - 22 -

1

1 Introduktion

Enligt Socialstyrelsens, Nationella riktlinjer, (2018) cirka två procent av befolkningen utsätts

av hjärtsvikt, frekvens av hjärtsvikt hos personer över 80 år är cirka 10 procent. Krans-

kärlsjukdom och högt blodtryck är de vanligaste orsakerna av hjärtsvikt. Långvarig och svår

hjärtsvikt påverkar bland annat hjärnans och skelettmuskulaturens funktioner och leder till

ökat trötthet och nedsatt livskvalitet. Återkommande sjukhusvård är vanlig. Prognosen för

hjärtsvikt är oroande men läkemedelsbehandling, behandling med sviktpacemaker och

bättre poliklinisk uppföljning ger förbättrat prognosen under senare år. För att behandling

vid hjärtsvikt ska få en effekt patienten måste vara välinformerad, följa behandlingen,

genomgå regelbundna viktkontroller och ha möjlighet att medverka i doseringen av

vätskedrivande läkemedel. Genom att sjuksköterskor har förståelse för upplevelser av

egenvård kommer det att främja patienternas hälsa och det blir lättare för patienter att leva

med hjärtsvikt (Eikeland, Haugland & Stubberud, 2011, s. 228).

2 Bakgrund

De flesta tecken vid hjärtsvikt var relaterade till vätskeansamling. Symtomen är dyspne,

trötthet, ödem, viktuppgång och orkeslöshet. På grund av fysiska begränsningar var

hjärtsviktspatienter mindre säkra på att hantera kraven från sina dagliga liv. Det finns flera

psykologiska faktorer såsom rädsla och ångest orsakad av den oförutsägbara sjukdomen

som gör att patienter med hjärtsvikt särskilt sårbara. Enligt internationella riktlinjer

rekommenderas egenvård som en del av den rutinmässiga hanteringen, egenvård som

omfattar en brett specifikt beteende som inkluderar kost, medicinering, symtomövervakning,

vätskebegränsningar och regelbunden fysisk aktivitet (Herber, Bunker, Metzendorf &

Barosso, 2017). Hjärtsvikt innebär att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen blir

begränsad och detta gör att vävnaderna får otillräckligt med försörjningen av syre (Jeon,

Kraus, Jowsey & Glasgow, 2010). Det finns definitioner på olika nivåer enligt NYHA New

York Heart Association (Rydberg & Holst, 2016, s. 243). Enligt nivån NYHA I: förekommer

hjärtsvikt utan symtom, NYHA II: lätt hjärtsvikt med dyspne, trötthet vid lätta fysiska

- 2 -

aktiviteter, NYHA III: medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och medelsvår trötthet vid

måttlig fysisk aktivitet. NYHA III delas in i två grupper i lätta fall och något svårare fall.

NYHA IV: svår hjärtsvikt med dyspne, trötthet i vila, och ökade symtom vid minimal

ansträngning eller i vila. Patienten är sängbunden eller stillasittande och inte kan utföra olika

former av fysisk aktivitet (Rydberg & Holst, 2016, s. 217). Egenvård var en integrerad del av

behandlingen av hjärtsvikt som är nödvändig i alla stadier av hjärtsvikt (Riegel, Lee &

Dickson, 2011). Det finns olika faktorer som påverkar egenvård hos hjärtsviktspatienter.

Dessa faktorer var kön, ålder, egen förmåga, socialt stöd, utbildningen och kunskap om

sjukdomen. Ålder hade stor betydelse för egenvård eftersom det med ökande ålder blir

svårare att följa egenvård på grund av nedsatt fysisk förmåga (Koirala et al., 2018).

Egenvård innebär att patienter har förmågan fatta egna beslut i närvaro av en förändring i

sitt hjärtsvikttillstånd. Ett exempel på detta var när en patient märker en plötslig viktökning

eller känner sig mer andfådd än normalt. Patienterna lärde sig att begränsa sitt vätskeintag

samt att överväga att ta vätskedrivande läkemedel eller rapportera dessa förändringar till

hälso- och sjukvårdspersonal. I andra viktiga egenvårdsåtgärder ingår också att ta

föreskrivna mediciner, begränsa natrium i kosten och genomföra regelbundna fysiska

aktiviteter (Greaves, Wingham, Deignan & Doherty, 2016; Koirala et al., 2018).

Patienter som var aktivt i sin egenvård har förbättrad överlevnad. Det finns ett mål hos

sjukvården att öka kunskaper för identifiering och förståelse för faktorer som kan försvåra

egenvård. Sjuksköterskan spelade en nyckelroll för att stödja egenvård hos

hjärtsviktspatienter. Ett försämrat tillstånd av hjärtsvikt kräver komplex behandling och

omvårdnad. Egenvårdshantering och förändring av livsbeteenden där patienter kan reagera

på ett lämpligt sätt på symptom förändringar som sker (Greaves et al., 2016).

Egenvård involverade åtgärder vilka utförs av en patient för att upprätthålla dennes liv,

hälsa funktion och välbefinnande. Egenvård i hjärtsvikt kontext identifieras som en process

vilken påverkade de åtgärder som upprätthåller fysiologisk stabilitet, underlättar

uppfattningar om symtom. Förtroende för egen förmåga att utföra egenvård kan förbättra

underhåll och hantering av egenvård. Målen för egenvård var att förbättra hälsotillstånd och

livskvalité, upprätthålla och hantera hjärtsviktssymtom samt att optimera fysisk funktion

och förhindra komplikationer (Koirala et al., 2018).

- 3 -

Socialt stöd kan påverka på individens egenvårdsbeteende. Stöd från närstående och socialt

nätverk har visat sig påverka egenvård optimalt genom att socialt nätverk stödjer med

aktiviteter i samband med symtomhantering och utvärdering (Lockhart, Foreman, Mase &

Haisler, 2014).

Stöd från omgivningen var en viktig faktor i egenvård. Många hjärtsviktspatienter upplever

att de inte längre har förmågan att övervinna tillståndet och därmed förlorar de tron på sin

förmåga att kunna hantera tillståndet. Därför bör sjuksköterskan sträva efter att förstå och

stödja patienternas unika perspektiv på situationen. På grund av begränsning i fysisk och

social kapacitet utsätts patienter med hjärtsvikt för flera psykologiska stressfaktorer.

Hjärtsviktspatienter upplevde negativa känslor som depression, ångest och frustration.

Därför är det viktigt för sjuksköterskan att förstå patienternas behov och upprätthålla balans

mellan att ge tillräckligt stöd samt att säkerställa patienternas oberoende (Glogowska et al.,

2015).

Många patienter upplevde rädsla för att dö på grund av sjukdomen. Hjärtsvikt är en dödlig

sjukdom och patienter upplever rädsla för att dö när som helst. Begreppet “död “och

“döende” tolkas olika i olika kulturer, därför är det svårt för vårdpersonalen att känna sig

bekväm i en diskussion med patienter om dessa ämnen. Situationen kräver att vårdpersonal

ska kunna besvara patientens frågor om döden för att hjälpa dem att bearbeta verkligheten

kring sjukdomsförsämring. Relationen mellan patienter och sjuksköterskan är särskilt viktig

när det gäller att förklara hjärtsviktsdiagnos och hjälpa patienter att förstå deras eget

tillstånd. Kommunikationen är mest effektiv när sjuksköterskan har en långsiktig relation till

patienten och dennes familj (Glogowska et al., 2015).

Det finns en direkt koppling mellan vårdkvalitet och patienternas relation till

sjuksköterskan. Om patienter upplever tillgång till tjänster skapar det mer tid för dem att

ställa frågor till vårdpersonalen och relationen kan utvecklas till det bättre. Ökad förståelse

för vården leder till ökat egenvårdsbeteende ifall patienter har en förståelse för sitt tillstånd

som då leder till en förbättrad erfarenhet av vård med upplevd förbättrad tillgång till

tjänster, vård i sitt eget hem, mer tid och bättre relation till hälso- och sjukvårdspersonal

(Jyoti Louise King et al., 2018).

Livet för äldre patienter med hjärtsvikt är utmanande och påverkas av svårigheter att klara

sig själv att inte längre kunna delta i sociala sammanhang. Andelen äldre patienter som lider

- 4 -

av både hjärtsvikt och depression är större än den med symtom enbart från hjärtsvikt (Falk,

Ekman, Andersson, Fu & Kranger, 2013).

För att sjuksköterskan ska kunna främja patientens egenvård krävs det att sjuksköterskan

använder sig av patientundervisning. Patientundervisning innebär medvetet vald aktivitet

med ett innehåll som är medvetet som sjuksköterska förväntas lära. Det används strategier,

ett speciellt innehåll som ska läras och någon som ska lära. Patientundervisning sker formellt

och informellt (Friberg, 2014, s. 167–169).

Oftast så planerad undervisning sker i tid, rum och innehåll. Beskrivningen av

patientundervisning tillämpas som struktur för en pedagogisk situation. Vid information

förmedlas ett budskap och när det avslutas kommer kommunikationen. En

undervisningssituation kan utvecklas till att sjuksköterska och patient börjar prata om det

som skulle läras ut och skapa en undervisningssituation för patienten. Kännetecken för

undervisningen inriktade på att patienten ska förstå varför ska det läras. Undervisning

betyder tvåvägskommunikation och det krävs mer av sjuksköterskan som lyssnar in för att

förstå hur patienten tänker. Den pedagogiska aspekten kan utvecklas till rådgivning som

skapar samtal där sjuksköterskan hjälper patienten att hitta sina resurser och starka sidor

(Friberg, 2014, s. 167–169).

Utbildningen och motivation förbättrar egenvård, livskvalité och utvecklingen av kapacitet.

Därför utvecklingen av egenvård gör det möjligt för patienter att lära sig förebygga och

ändra beteende för att stödja hälsosamt liv. Genom hälsoundervisning ökas kapacitet för

egenvård och det nödvändigt för deras utveckling i samband med det dagliga livet som

bidrar till hälsosammare val. När det gäller hjärtsvikt så kan dessa färdigheter överföras till

egenvård till exempel förbereda måltider med låg natriumhalt och kunna identifiera tecken

och symtom på hjärtsvikt (Carneiro, Lopes, Santos, Bachion & Barros, 2016).

Pedagogiskt samtal riktas på patientens sätt att tänka, samt patientens föreställningar och

känslor är kopplade till varandra. I detta sammanhang används ofta ett begrepp följsamhet

som betyder att patienten följer sjuksköterskan råd och gör som sjuksköterska säger. I fokus

ligger patientens beteende och förståelse. Men det är inte så att patienten har förstått även

om en handling utförs på ett rätt sätt därför sjuksköterskan måste utveckla en pedagogisk

kompetens för att kunna utföra bedömningar som är relevant som grundar sig på

personcentrerat synsätt (Friberg, 2014, s. 169–170).

- 5 -

Aktuell forskning menar att patientundervisning utförs av sjuksköterskan och lärandet bör

vara personcentrerat. Nyttan med undervisning är att öka livskvaliteten genom att använda

pedagogiska förhållningssätt för att ge möjlighet till patienter och deras anhöriga att ta eget

ansvar över sin hälsa, förebygga komplikationer, främja delaktighet och öka följsamhet av

egenvård samt främja hälsosamma vanor (Jotterad, Amodio & Elger, 2016).

Omvårdnadsteori som valdes till denna litteraturöversikt var teori om egenvård. Orem såg

omvårdnad som en balansmodell där krav och resurser i det dagliga livet behöver vara i

balans. När resurserna brister och kraven ökar skapas en obalans som medför att patienterna

har svårt att hantera egenvård, då uppstår ett omvårdnadsbehov. Teorin belyser att målen

för omvårdnad är att så långt så möjligt hjälpa patienter till att vara självständiga och kunna

utföra aktiviteter. I Orems teori om egenvårdsbalans har hon vidareutvecklat tankarna om

vilka aktiviteter som behövs för att främja patienternas funktion och hälsa. Orem har

påpekat ett problem som uppstår när patienter inte utför dessa aktiviteter. Det nämns i

teorin att det finns tre typer av begränsningar: begränsade kunskaper, begränsad förmåga att

bedöma och fatta beslut samt begränsad förmåga att utföra handlingar som bildar resultat

(Gustin & Lindwall, 2014, s. 167–174). Det beskrivs i en studie att Orem var en sjuksköterske-

teoretiker som var betydande när grunden lades för att överväga stöd för egenvård i klinisk

praxis (Koirala et al., 2018).

2.1 Problemformulering

Hjärtsvikt har en hög dödlighet och kan påverka livskvalitén för många äldre över 65 år.

Patienter som lever med hjärtsvikt har påfrestande sjukdom som leder till en ny livsstil och

nytt sätt att tänka. Det är viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper och förståelse för hur

patienter upplever sin egenvård och vad är det som hindrar att utföra den. En fungerande

egenvård hos hjärtsviktspatienter främjar patientens hälsa och välbefinnande och motverkar

komplikationer.

3 Syfte

Syftet var att belysa upplevelsen av egenvård hos patienter med hjärtsvikt.

- 6 -

4 Metod

4.1 Design

Arbete var en litteraturöversikt med kvalitativ design och utgick från induktiv kvalitativ

innehållsanalys. Kvalitativ ansats syftar till att få en beskrivning, förklaring och få en djup

förståelse av människors upplevelser (Polit och Beck, 2017, s. 81). För att besvara syfte att

belysa upplevelser av egenvård hos patienter med hjärtsvikt genomfördes en

litteraturöversikt. Arbetet i litteraturöversikten har utförts systematisk och alla steg

redovisats noggrant. Genom analysen av de valda artiklarna och sammanställningen av

dessa kunde kunskapsläget fastställas, en sådan analys gav kunskap om hur ett område

studerades tidigare. Dessa kunskapen erhålls och konsekvenser pekades ut för det praktiska

omvårdnadsarbetet (Friberg, 2017, s. 108).

4.2 Inklusions-exklusionskriterier

För inkludering krävdes det att artiklarnas resultat svarade mot litteraturöversiktens syfte

och fokuserad på patientens upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. För inkludering i denna

litteraturöversikts resultat innefattas av hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år, hjärtsvikt

oavsett svårighetsgrad och vårdform. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, ha abstrakt,

peer review publicerades mellan 2010–2020 och bedömas vara av hög eller medelhög

kvalitet. Studierna som hade etiska resonemang inkluderades också (Friberg, 2017, s. 51).

Artiklarna med andra sjukdomar än hjärtsvikt och artiklarna med låg kvalitet exkluderades.

4.3 Litteratursökning

Litteratursökningen av kvalitativ ansats genomfördes med hjälp av databaserna Cinahl och

PubMed vilket enligt (Polit & Beck, 2017, s. 92–95) ansågs vara relevant databas för ett ämne

inom området omvårdnad. Begrepp som var ett nyckelord till litteraturöversiktens syfte

översattes med hjälp av Svensk MeSH. För att sedan säkerställa att resultatet fanns inom

ämnesområdet gjordes en helikoptersökning (Friberg, 2017, s. 146) utifrån dessa

nyckelbegrepp i databaserna PubMed och CINAHL. Dessa ämnesord var ”heart failure”,

“self-care”, “experience” och “patient experience”. Begreppen ” experience” översätts inte av

MeSh-term eller Cinahl Headings, därför denna term trunkerades. Trunkera utförs genom

- 7 -

man endast skriver in själva ordstammen av ordet man söker och avsluta med ett

trunkeringstecken (*) (Friberg, 2017, s. 71). Söktermerna användes i olika kombinationer med

hjälp av booleska sökoperatörerna AND för att hitta artiklarna som var relevant till syfte

med litteraturöversikten (Friberg, 2017, s. 72–73). Avgränsningar i denna litteraturöversikt

var publicerade mellan 2010–2020, engelskspråkiga, abstrakt och peer reviewed. Sökningen

av artiklarna resulterade 184 antal träffar med sökorden heart failure AND self-care AND

experience i databasen Cinahl. 142 träffar återfanns i databas PubMed med sökorden Heart

failure AND self-care AND patients experience och 225 antal träffar med sökord Heart

failure AND self-care AND experience*. Översikt av litteratursökning presenteras i tabell

1. (Bilaga 1).

4.4 Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

Urvalet i denna litteraturöversikt genomfördes i flera steg. Det första steget var

relevansbedömning som utfördes i två steg av två oberoende granskare, där artiklarnas titel

lästes. Om titeln tycktes relevant utifrån syftet lästes sedan abstraktet. I de fall abstraktet

stämde överens med syftet och inklusionskriterierna lästes artikeln i sin helhet. Artiklarna

som av minst en av granskarna bedömde skulle vara relevanta beställdes i fulltext Statens

beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2014 a). I steg två granskades de beställda

artiklarna i fulltext med syftning på relevans. De kvalitativa artiklarna kvalitetsgranskades

med mall Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2014 b). För att valda artiklarna

skulle hålla en hög kvalité krävdes det 90 procent av frågorna besvarade med ja. För

medelhög kvalité krävdes att resultat var relevant, tydlig och logisk till artiklarnas syfte.

Artiklarna med låg kvalité exkluderades. Låg kvalité innebär begränsat patientmaterial,

otillräckligt beskrivet och analyserat med osäkra statistiska metoder (Forsberg &

Wengström, 2003, s. 104). Artiklarna som bedömdes att vara relevanta inkluderades i den

systematiska artikels sammanställningen och gick vidare till kvalitetsgranskningen.

Artiklarna som i detta steg inte bedömdes vara relevanta exkluderades men antal och orsak

dokumenterades noggrant. De artiklarna där abstraktet lästes var sammanlagt 112 som var

från databassökning Cinahl och PubMed där 27 artiklarna exkluderades. Inkluderade

artiklar som var presenterade i litteraturöversiktens resultat blev 14 originalartiklar med tolv

hög kvalité och två artiklarna med medelhögkvalité. Datainsamlingen och analysen skulle

- 8 -

beskrivas på ett tydligt sätt och problemformuleringen och syftet identifierad på ett bra sätt

eller att ett av de kriterier ansågs som oklar. Det krävdes ett etiskt resonemang i artiklarna

samt att resultatet skulle besvara litteraturöversikten syftet. Relevansbedömning och

kvalitetsgranskning på utfördes av båda författarna för att säkerställa samstämmighet

(Bilaga 2).

4.5 Analys

Innehållsanalys av inkluderade artiklar utfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). En

manifest innehållsanalys med syfte att uppnå en kondenserad och övergripande beskrivning

av patientens upplevelse av att följa egenvård har använts. Manifest innehållsanalys innebär

att analysen ska vara textnära (Polit & Beck, 2017, s. 538). Artiklarna lästes upprepade gånger

för att få en helhetsbild på artiklarna. Författarna översatt enstaka engelska ord med hjälp av

en svensk engelsk ordbok för att undvika misstolkningar av texten. Efter att artiklarna lästes

i sin helhet, plockades meningsbärande enheter som var relevanta till litteraturöversikt ens

syfte. De enheterna sammanfattades och översatts till svenska med hjälp av lexikon och

sedan utformades till kondenserade meningsenheterna. De meningarna som översatts

kodades för att kunna se likheter och skillnader. Utifrån de skillnader och likheter sorterades

dessa meningsenheter och bildades fem kategorier: att uppleva stress och rädsla vid utförande av

egenvård, att sakna kunskap och information för utförande av egenvård, att ta hjälp av andra vid

egenvårdshantering, påverkan av symtom på dagligt liv och betydelse av kunskap relaterad till

egenvård (se Figur 1).

Figur 1; Exempel på analys

Meningsbärande enhet Kondensering av

meningsbärande enhet

Kod Subkategori Kategori

Meningsfulla relationer med

familj och andra och

förtroende för medicinsk

personal var till stor hjälp för

att genomföra

egenvårdsbeteende

Meningsfull relation

med familj och

vårdpersonal var stor

hjälp att genomföra

egenvård.

Meningsfull

relation med familj

och vårdpersonal

hjälper att

genomföra

egenvård.

Meningsfulla

relationer

stödjer

egenvård.

Att ta hjälp

av andra vid

egenvårds

hantering

- 9 -

4.6 Etiska övervägande

I studier där människor är inkluderade krävs hänsyn och respekt för människors rättigheter

som gör att forskare har ansvar för etiskt resonemang och ställningstagande (Polit & Beck, s.

137). Vetenskapliga artiklar i denna litteraturöversikt skulle vara godkända från etisk

kommitté. De artiklar som inte hade ett etiskt godkännande, men ansåg att de hade ett

acceptabelt etiskt förhållningssätt eftersom det framgick tydligt att patienterna gav sitt

samtycke till att vara med i studien och var informerade att de kunde hoppa av när som

helst. Det anses som en styrka att litteraturöversikten utförts av två personer, eftersom

författarna kunde diskutera etiska resonemang med varandra. Författarnas egna åsikter och

resonemang användes inte i litteraturöversiktens resultat, utan sammanställningen bestod av

text som plockades från valda artiklarnas resultat.

5 Resultat

I resultat med kvalitativ ansats som bestod av fem kategorier framgick att patienterna

upplevde stress och rädsla vid utförande av egenvård, men en mängd olika erfarenheter

hjälpte patienterna att förstå vikten av egenvård. Patienterna upplevde att de saknade

kunskap och information för utförande av egenvård. När patienterna fick tillräckligt

kunskap om egenvård och följde egenvårdsråd samt fick beröm av sjuksköterskan, kände de

att de kunde hantera sin hälsa och utveckla egenvårdsstrategier på ett bättre sätt. Att ta hjälp

av andra vid egenvård hantering förbättrade tron på patienternas krafter att övervinna sin

sjukdom. Patienterna upplevde stöd av närstående positivt som ledde till en bättre

följsamhet av egenvård.

5.1 Att uppleva stress och rädsla vid utförande av egenvård

I flera studier beskrevs att patienterna upplevde sin nya livssituation och övervakningen av

symtom som känslomässigt krävande och att den nya livssituationen med hjärtsvikt var en

emotionell utmaningen. Patienterna upplevde att det fanns svårigheter för att visa dessa

känslor. Utmaningen var en svårighet för att utföra aktiviteter i det dagliga livet. Patienterna

kände skuldkänslor för att de inte följde rekommendationer, upplevde negativa känslor som

skuld, hopplöshet och rädsla. Många hjärtsviktspatienter upplevde negativa känslor som

rädsla att dö, oro, ångest och stress. Patienterna kände rädsla vilket orsakade en minskad

- 10 -

motivationen, till att vara aktiv i egenvård (Chien, Chang & Shun, 2018; Chuen, Khoon,

Huang & Wang, 2016; Holden, Schubert, Mickelson,2014). En mängd olika erfarenheter

hjälpte patienter att förstå vikten av egenvård, negativa erfarenheter som symtomförsämring

påverkade patienters uppfattningar om vikten av egenvård (Son, Lee & Kim, 2019).

Jag tillbringade 16 dagar på intensivvårdsavdelningen eftersom jag inte tog hand om mig

själv på länge. Det var en mycket svår tid för mig. Innan jag stannade på

intensivvårdsavdelningar, visste jag inte vikten av hälsa. Efter att ha gått igenom den tiden,

insåg jag hur viktig min hälsa var och jag bestämde mig för att ta hand om mig själv (Son et

al., 2019, s. 452).

Hjärtsviktspatienter uttryckte en allmän brist på motivation inklusive svårigheter att komma

upp från sängen på morgonen, och inget intresse för livet (Holden et al., 2014). Patienter

hade tappat motivationen, för att följa egenvård på grund av brist på självdisciplin. De

upplevde ingen mening med att följa egenvård eftersom de inte kunde äta, dricka eller

motionera som de ville. Om patienterna följde sjuksköterskans råd angående egenvård,

patienterna beskrev att de anpassade sina dagliga rutiner utifrån medicineringen och det

förbättrade deras dagliga rutiner. I samband med dagliga rutiner upplevde patienter att det

förstärkte deras självkänsla (Holden et al., 2014). Vissa patienter kände ilska över att drabbas

av hjärtsvikt. Ilska var en faktor som medförde att patienter inte kunde följa egenvård (Chien

et al., 2018; Piamjariyakul et al., 2012). Frågor om liv och död var framträdande vid

förvärring av symtom. Patienterna identifierade liv och död i den akuta stadium, den

studien avslöjade att många patienter förstod att deras tillstånd kunde vara dödlig och

kunde ge smärtsamma upplevelser (Chuen et al., 2016; Lockhart, Foreman, Mase & Heisler,

2014).

5.2 Att sakna kunskap och information för utförande av egenvård

Många hjärtsviktspatienter begärde mer kunskap relaterade till kost, träning och sjukdom.

Brist på information och kunskap ledde till att patienterna upplevde sig inte kompetenta att

utföra egenvård vilket resulterade osäkerhet, otrygghet och svårigheter att hantera egenvård.

Om patienter skulle effektivt delta i sin egenvård skulle det innebära en ökning av kunskap

och förändrade beteenden som gynnat både patienter och sjukvårdspersonal (Holden et al.,

2014; Son et al., 2019).

- 11 -

När patienterna fick tillräckligt kunskap om egenvård och följde egenvårdsråd samt fick

beröm av sjuksköterskan, upplevde att de kunde hantera sin hälsa och utveckla

egenvårdsstrategier på ett bättre sätt (Nordfonn et al., 2019). Patienterna hade ett bra

självförtroende och därför ville skaffa mera kunskap om egenvård. Studien tyder på att brist

på information och utbildning orsakade rädsla, otrygghet och osäkerhet vilket ledde till att

minskat förmågan av att följa egenvård (Chien et al., 2018; Holden et al., 2014).

Under processen med inlärning patienter använde olika strategier för att hantera egenvård.

Att ha kunskap om hjärtsvikt orsakade bättre följsamhet av egenvård. Eftersom patienter har

lärt sig att känna igen symtomen och visste hur de skulle agera vid symtomförsämringar

(Nordfonn et al., 2019; Sethares & Asselin, 2017; Shumacher et al., 2018).

Strategier kunde förbättras med tiden och hjärtsviktspatienter lärde sig att hantera det med

hjälp av tidigare erfarenheter och vägledning och beslut om egenvård. Patienter med

hjärtsvikt upplevde att de saknade kunskap, informationen om hjärtsvikt samt

behandlingen. De upplevde att egenvård var svårt att utföras på grund av kunskapsbrist.

Patienter med hjärtsvikt hade svårigheter att förstå det medicinska termer och innebörden

hjärtsvikt (Nordfonn et al., 2019; Sethares och Asselin 2017; Shumacher et al., 2018).

Patienterna med hjärtsvikt upplevde att de var fysiskt begränsade, orkeslösa och det var ett

hinder att utföra egenvård, de upplevde att det gjorde dem mindre engagerade i

egenvården. Patienterna med hjärtsvikt upplevde att egenvård fungerade dåligt på grund av

svaghet som de kände. Att patienter upplevde att de saknade energi och förmågan träffa

andra människor sant det var svårt att utföra dagliga sysslor vilken upplevs som komplex

(Schumacher et al., 2018). En del patienter upplevde att de hade tillräckligt kunskap och

information om hanteringen av deras egenvård, såsom kost ändringar, och vikten av att följa

egenvårdsråd. Men det en del patienter som upplevde brist på motivation att använda sin

kunskap för att bättre hantera sitt tillstånd, men det var flera som saknade kunskap och ville

få veta vad de kan förvänta sig i framtiden (Woda, Haglund, Belknap & Sebern, 2015).

5.3 Att ta hjälp av andra vid egenvårdshantering

Det sociala stödet från familjemedlemmar och närstående spelade en viktig roll i

egenvården, för patienter med hjärtsvikt. Det stödet visade sig genom en motivering till att

följa egenvården, kontroll av symtom, upprätthålla följsamhet, psykosocial stöttning,

- 12 -

hantering av information och delning av personliga erfarenheter (Chew, Sim & Chair, 2019;

Lockhart et al., 2014).

Det visade att socialt stöd hjälpte patienter med hjärtsvikt att tro på sina krafter att övervinna

sin sjukdom, patienterna upplevde stöd av närstående som en positiv effekt som ledde till en

bättre följsamhet. När patienter hade den stöd de behövde, upplevde de en starkare

motivationen att utföra egenvård på grund av stöd av sina familjer Studien av (Chew et al.,

2019; Son et al., 2019). Stöd var avgörande i beslutprocessen för att söka behandlingen för

symtomen på hjärtsvikt, där de flesta personer kontaktade sina familjer för att diskutera sina

symtom innan de sökte hjälpen, patienter beskrev olika källor till socialt stöd och relationer

med andra som var till hjälp för att utföra hjärtsvikts egenvård. Dessutom ökade patientens

självförmåga och motivationen att följa egenvård. Meningsfulla relationer med familj och

sjukvårdspersonal var till stor hjälp för att genomföra egenvården (Son et al., 2019).

Jag ville inte göra något i början. På den tiden delade de patienter som hade samma sjukdom

många bra praktiska tips. Jag kände mig mer bekväm att leva tack vare dem. Jag tänkte att jag

kunde hantera mig själv som mina tålmodiga kamrater. Jag tror att jag är en lycklig person

eftersom det finns så många bra människor runt som vänner, familj och bra läkare (Son et al.,

2019, s. 453).

Stödet av närstående kunde ge en positiv effekt och ledde till att patienten följde

egenvårdsråd och det ansågs att det var nödvändigt och borde inkluderas i alla aspekter av

en egenvård. Erfarenhet och färdigheter, motivation och kulturella övertygelse och stöd var

viktigt för patienternas egenvård (Näsström, Idvall & Strömberg, 2013; Son et al., 2019).

Socialt stöd hade ett stort positiv inflytande på motivationen på att vara oberoende och

främjar välbefinnande. Patienter med hjärtsvikt var påminda av sina partner för att utföra

egenvård, medan andra patienter kontaktade en omvårdnadsansvarig sjuksköterska för att

få en bekräftelse och svar på sina frågor och funderingar då kände sig trygga (Näsström et

al., 2013).

Patienter med hjärtsvikt upplevde en känsla av svaghet för att de inte orkade utföra sina

sysslor som förr och besvärades av minnesförluster som hindrade egenvård och påverkade

förmågan att vara självständig (Riley, Gabe & Cowie, 2012; Schumacher et al., 2018).

- 13 -

Efter att patienterna accepterade sin sjukdom uppstod en ny normalitet och de funktioner

som kom in i patienternas liv skapade livsplaner. I detta moment krävdes en stödjande insats

från sjuksköterskan i form av rådgivning angående egenvård för hjälp att nå sina

livsplaner. Patienterna upplevde att deras familjer hjälpte dem att följa egenvård för

familjens och egen skull. När patienterna var motiverade att utföra egenvård för att behålla

sin hälsa och för att deras familjer inte skulle uppleva oro för deras hälsa eller sorg efter

deras död, då patienterna upprätthöll sin oberoende och bromsade den progressiva

sjukdomen (Riley et al., 2012). Patienterna upplevde att känslomässig hjälp och

informationen hjälpte dem att uppnå sina mål det som gällde egenvård. Även om

patienterna hade stöd från sina familjer och vänner upplevde många att de kände sig som en

del av en grupp med samma villkor och kunde dela med sig liknande erfarenheter och

utmaningar i sin egenvård. En av patienterna upplevde att de hade tillräckligt med kunskap

om hjärtsvikt och egenvård med de hade inte emotionellt stöd (Chew et al., 2019; Lockhart et

al., 2014).

Det var lite som du kunde förstå, eller åtminstone kände jag att jag kunde förstå, och han

kunde förstå vad som hände med mig. Och du kan inte förvänta dig att din betydande annan,

make, fru, vad har du, för att verkligen förstå vad du går igenom om de har inte varit där

(Lockhart al., 2014, s. 292–298).

5.4 Påverkan på symtom i det dagliga livet

Det fanns olika typer av symtomförändringar. Symtom beskrevs i termer som andnöd,

svullnad i ben, buken och svaghet samt orkeslöshet. Vissa deltagare upplevde att det var

nytt för dem att övervaka och tolka signaler av smärta i kroppen och bedöma deras

svårighetsgrad (Nordfonn et al., 2019). Att leva med hjärtsvikt gav förändringar på

patienternas livssituation på grund av den nya diagnosen och nya uppgifter. Dessa symtom

påverkade deras egenvård på ett negativt sätt, till exempel hade patienter svårt att följa

egenvård på grund av orkeslöshet och trötthet. Denna förändring hade ett stort inflytande på

patienters känslor och beskrevs som oklar upplevelse, en oväntad förändring som

förändrade livet helt. Denna livsförändring ledde till att patienterna uttryckte, att de blev

konfronterade om de kunde klara av den nya svårighetsgraden av deras tillstånd och deras

nya egenvård. Från att vara en frisk person till en allvarlig sjuk person var känslomässigt

utmanande. Hjärtsviktspatienter hade en låg kapacitet att utföra livsuppgifter, lite energi för

att spendera tid med vänner, familjer och behovet av att sakta ner var en stor oro (Nordfonn

- 14 -

et al., 2019; Schumacher et al., 2018). Patienterna med hjärtsvikt upplevde känsla av oro över

att belasta sin familj, detta resulterade att patienterna försökte dölja sina symtom. Kraven på

egenvård orsakade att patienterna med hjärtsvikt upplevde sig som en belastning (Chien et

al., 2018).

Patienterna med hjärtsvikt upplevde att de inte hade självtillit, förmågan att uppmärksamma

symtom eller inte kunde utesluta orsaken till att ifrågasätta sig själva. Patienter med

hjärtsvikt hanterade sina symtom genom att kontakta vården och kunde inte inleda vården

på egen hand utan samråd med vården på grund av osäkerheten som de upplevde. Enligt

fler studier så reflekterade patienterna med hjärtsvikt över styrkor och svagheter, och sökte

resurser som behövdes för att utföra egenvård för att vara öppna och redo för det osäkra,

eftersom det var svårt att förutsäga hur hjärtat ska fungera i framtiden (Chien et al., 2018;

Schumacher et al., 2018; Sethares och Asselin, 2017).

Upplevelserna att hantera symtomen och svårigheter att vara sjuk var en viktigt

hanteringsprocessen för hjärtsviktspatienter. Patienterna kunde reflektera över sitt liv men

de tittade på sin livssituation med en optimistisk inställning, patienterna upplevde att de

måste tänka på att kunna hantera sitt tillstånd. Patienter mötte utmaningar med egenvård

började de anpassa sig och hitta ett sätt att leva med hjärtsvikt och tolka sin kropp på nytt

(Chien et al., 2018; Schumacher et al., 2018).

Patienterna kämpade mellan ett egenvårdsråd och personliga preferenser, för att kunna

upprätthålla sitt inre jag. Patienterna kunde effektivt söka efter information om sin sjukdom

och mediciner. Detta gav möjligheter att förbättra symtomupplevelsen som påverkade på ett

bra sätt deras hälsotillstånd och dagliga liv för att effektivt genomföra egenvård vid rätt

tidpunkt. Patienter som upplevde att de hade kontroll över sina symtom utvecklade nytt

perspektiv mot deras sjukdom som integrerades (Sethares & Asselin, 2017).

Patienter med hjärtsvikt upplevde att de fick söka information angående symtom för att

kunna hantera sina symtom. De sökte på olika internetsidor och skapade sin egen

uppfattning som de litade på. Patienter med hjärtsvikt upplevde rädsla och yrsel vid

förvaringar av symtom detta orsakade att patienterna inte ville söka hjälp. Patienter med

hjärtsvikt upplevde en känsla av oro över att vara en börda för sina familjer, som tydde på

att patienter gömde sina symtom. Kraven på egenvård orsakade att patienter upplevde att

de var en börda (Nordfonn et al., 2019; Sethares & Asselin, 2017).

- 15 -

5.5 Betydelse av kunskap relaterad till egenvård

Patienterna behövde informationen och kunskapen om hjärtsvikt för att hantera symtomen.

Det krävdes att ha tillräcklig kunskap och beteende färdigheter för att följa egenvård på ett

effektivt sätt, att kände sig tillräckligt säkra på sin egen känslomässiga styrka för att hantera

egenvården (Piamjariyakul, Smith, Werkowitch & Elyachar,2012). Vägledning och

undervisning i egenvård av sjuksköterska gjorde att det blev lättare att gå genom

sjukdomsförlopp, regelbundna besök hos sjuksköterska gjorde att patienterna upplevde

lättnad i hantering av sin egenvård. Det visade sig också att patienterna som inte hade

möjligheter att ta sig till besök hos sjuksköterska upplevde otillräckligt kunskap (Holden et

al., 2014). Det var känt att en del patienterna hade svårigheter med egenvård som berodde på

kognitiv förmågan som måste övervägas vid professionellt stöd. Vanor och rutiner

påverkade positivt på egenvården hos hjärtsviktspatienter. Att lära sig av tidigare

erfarenheter gjorde att blev möjligt för patienterna och vårdgivare att får möjlighet att

integrera egenvården i det dagliga livet. Ibland hade patienterna problem att skapa sina egna

rutiner även om patienterna fick egenvårdsråd från sjuksköterskan, kanske de inte

integrerade denna kunskapen i det dagliga livet eller omvandlade det till dagliga rutiner

(Woda, Haglund, Belknap & Sebern, 2015; Chien et al., 2018).

Det fanns flera faktorer som kunde påverka patienternas beslut om egenvården som

inkluderade kunskaper, erfarenheter och färdigheter. Även om flera egenvårdsåtgärder

syftade till att öka kunskapen hos patienter. Förutom kunskapen behövdes det en färdighet

att planera och sätta mål samt fatta egna beslut (Holden et al., 2014; Woda et al., 2015).

För att få tillräckligt erfarenheter och skicklighet måste patienterna kunna förstå råd och

hälsouppgifter. Det fanns ett belägg som bekräftade att hälsokunskapen var oberoende

förknippat med egenvårdsbeteende. Patienter behövde kunna använda informationen och

kunna tillämpa den i sin egenvård (Holden et al., 2014).

För att främja egenvårdkunskap och engagemang samt öka livskvaliteten efter utskrivning

på sjukhus borde hjärtsviktspatienters förses med samordnad individualiserad

patientutbildningen (Holden et al., 2014; Nordfonn et al., 2019; Näsström et al., 2013).

Att få utbildning om hjärtsvikt sjukdom var en förutsättning till bättre egenvården eftersom

patienterna fick färre symtom, när de fått generella informationen om hjärtsvikt och

symtomhantering som kost, regelbunden motion. Lära känna sin kropp och identifiera

- 16 -

symtom av försämrad hjärtsvikt upplevdes som grundläggande i egenvård och val av

egenvårdsåtgärder blev lättare vid ökad kroppskännedom (Woda et al., 2015). Att ta hand

om sig själv var ett fast beslut att upprätthålla sin övergripande känslomässiga hälsan och

sociala funktionen och att acceptera hjärtsvikt och ta emot all informationen och

utbildningen av hjärtsvikt för att följa egenvården. Patienterna med hjärtsvikt började

övervaka och kontrollera sin kropp efter att de kom hem från sjukhuset (Chien et al., 2018;

Nordfonn et al., 2019).

6 Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Litteraturöversikt började med att formulera ett syfte som var relevant till ämnesområdet,

egenvård vid hjärtsvikt. Sökord valdes utifrån litteraturöversiktens syfte.

Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed för att nå trovärdighet (Polit

och Beck 2017, s.92–95). Databaser var lämpliga för omvårdnadsämnet. I litteraturöversikten

var viktig att inkludera originalartiklar med god kvalité som var publicerade i vetenskapligt

granskade tidskrifter (Polit & Beck, 2017, s. 101, 113). Kvalitativa artiklarna har analyserats

med hjälp av manifest innehållsanalys med syfte att uppnå en kondenserad och

övergripande beskrivning av patientens upplevelse (Graneheim & Lundman, 2004).

Svagheten i denna litteraturöversikt var att författarna inte hade engelska språket som

modersmål. Då alla artiklarna var på engelska och därför fanns det risk för misstolkningar.

För att undvika detta bearbetades texterna flera gånger med svensk-engelsk ordbok för

översättning (Polit & Beck, 2017, s. 160–161). Författarna valde att begränsa publikationsår i

litteratursökningen till 10 år som ansågs som styrka och svaghet. Begränsningar ger

möjlighet att samla aktuell forskning men riskerar att exkludera relevant forskning som

underlag som publicerades tidigare (Polit & Beck, 2017, s. 250). Övervägande artiklar i

litteraturöversiktens resultat var från länder i Asien, Europa och USA. Dessa länder hade

större problem med egenvården än vad resten av världen. Att använda citat gav mer tyngd

åt innehållet i texten och beskrev patienternas upplevelser som inte på ett lika tydligt sätt

kunde uttryckas i texten (Graneheim & Lundman, 2004). Det som var styrkan till denna

litteraturöversikt var att det utfördes av två personer, då kunde det stärka resultaten och nå

trovärdighet (Polit & Beck, 2017, s. 161). Innan litteratursökning gjordes det

- 17 -

ställningstagande som gäller inklusions och exklusionskriterier där metoden skulle

återupprepas och leda till samma resultat. Efter det gjordes det en noggrann dokumentation

av sökvägarna, sökresultatet och urvalet av vetenskapliga artiklarna vilket ökade sökningens

presentation i litteraturöversikten (Polit & Beck, 2016, s. 98). Studierna som inkluderades i

resultatet var från olika länder där beskrevs nationella förhållanden vilket ansågs ökade

överförbarhet i litteraturöversikten till andra kontexter (Polit & Beck, 2017, s. 164). Författare

kunde ge ett förslag om överförbarhet men det är läsaren som bestämmer att resultaten kan

överföras till annat sammanhang eller inte. Författarna beskrev tydligt sammanhang, urval

och egenskaper hos deltagare, datainsamling och analys. Resultaten presenterades på ett

lämpligt och tydligt sätt samt med citat för att öka överförbarhet (Polit & Beck, 2017, s. 560).

Svårigheterna i denna litteraturöversikt var att hitta täckande benämningar på en kategori.

En till svårighet som uppstod var att det var svårt att sortera koderna till relevanta

kategorier därför det var nödvändigt att återgå till ursprungliga koder och subkategorier

några gånger innan de upplevdes passande (Friberg, 2017, s. 150) så menas med det att

växlande delar sågs som den nya helheten. Genom att det valdes meningsbärande enheter

från artiklarnas resultat, som sammanställdes och sedan kondenserades för att nå

trovärdighet kunde författarna bedöma likheter och skillnader mellan kategorier (Polit &

Beck, 2017, s. 559). Författarnas mål var att vara tillförlitliga som möjlig för att generera

resultatet. I denna kvalitativa litteraturöversikt författaren utgick från begreppen

trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet för att beskriva olika aspekter av trovärdighet.

Pålitlighet i litteraturöversikt kunde kännetecknas genom att författarna har beskrivit tydligt

alla forsknings delar och detaljer, för att läsaren kan följa forskarens röda tråd och hur

slutsatser uppnås (Polit & Beck, 2017, s. 160–161). I denna litteraturstudien hade

litteratursökningen presenterats i tabell 1 se (Bilaga 1). För att begränsa författarnas påverkan

på resultat skulle författare skriva ner tidigare erfarenheter och förväntningar och

tillsammans diskutera och reflektera över dem.

6.2 Resultatdiskussion

Huvudfynden var; att uppleva stress och rädsla vid utförande av egenvård, att sakna

kunskap och information för utförande av egenvård, att ta hjälp av andra vid egenvårds-

- 18 -

hantering, påverkan av symtom i dagligt liv och betydelse av kunskap relaterad till

egenvård.

Enligt Koirala et al., (2018) som beskrev att egenvård innebär åtgärder som en patient vidtar

för att upprätthålla livet och öka välbefinnande, reducerade komplikationer och ökad

livskvalitet. Egenvård vid hjärtsvikt var nödvändig för att stabilisera fysiologiska symtom

och underlätta symtomen och uppfattningen av symtom samt även minska komplikationer.

Egenvård vid hjärtsvikt var viktig för att minska återinläggningar på sjukhuset, direkta och

indirekta sjukvårdskostnader och öka oberoendet för patienter.

I resultat fastställdes att symtom i dagligt liv påverkade egenvården och enligt Herber et al.,

(2017) är andfåddhet, bröstsmärta, svaghet, viktuppgång och trötthet de vanligaste

symtomen vid hjärtsvikt. Dessa fysiska symtom påverkade vardagliga livet och förhindrar

utförande av vardagliga aktiviteter. Patienten orkade inte utföra eller följa egenvården på

grund av svåra symtom.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2016) beskrev att långvarig och svår hjärtsvikt påverkar

andra organ än hjärtat, bland annat hjärnans och skelettmuskulaturens funktioner med ökad

trötthet och nedsatt livskvalitet som följd. Orem beskrev att patienten kan nå välbefinnande

genom egenvård (Gustin & Lindwall, 2014, s. 167–174). Resultatet visade att

hjärtsviktspatienter hade ett begränsat liv och begränsad fysisk aktivitet. Patienter var trötta

och nedstämda. Detta ledde till att patienten inte kunde ta hand om sig själv och utföra

dagliga aktiviteter på egen hand. Detta påverkade att patienterna inte kunde klara sin

egenvård, målet med egenvård var att behålla mänsklig funktion och hälsan (Gustin &

Lindwall, 2014, s. 167–174). Uppfattningen av symtom var viktig för hanteringen av

egenvård eftersom patienter hade kontroll över sin situation och sin hälsa. Att rätt uppfatta

symtom betydde att man kände igen symtomen och kunde vidta åtgärder (Herber et al.,

2017).

Brist på kunskap och information ledde till att patienterna inte kunde hantera

symtomförsämring eftersom de inte hade kunskap om hjärtsvikt och vikten av egenvård.

Men det fanns olika faktorer som ledde till patient inte följer egenvård till exempel kön,

ålder, egen förmåga, socialt stöd, utbildningen och kunskapen. Det var viktig att

sjuksköterskan förstod patienternas behov och upprätthåller balans mellan att ge stöd samt

säkerställa oberoende (Koirala et al., 2018). Att personens förståelse för sin situation och av

- 19 -

egenvården påverkades av kunskapen och utbildningen samt de begränsningarna personen

hade eller upplevde (Klindtworth et al., 2015). Det beskrivits att många äldre med hjärtsvikt

saknade tillräcklig med kunskap om sjukdomen. Många av patienterna trodde att problemet

var att sjukvårdspersonal inte kommunicerade på ett bra sätt och missat informera patienten

om hjärtsvikt samt vikten av egenvården och behandlingen. För att kunna bedriva en

effektiv egenvård var det viktig att patienterna fick hjälp och tillgång till den kunskapen som

krävdes för att själv kunna ta ansvar för sin egenvård (Klindtworth et al., 2015).

Sjuksköterskan ska göra individuella bedömningar och analysera risker vid egenvården

enligt Socialstyrelsen (2019). Patientutbildningen ledde till ökningen av patienternas

kunskap och förmågan att hantera sina symtom och sin behandling. Det var viktigt att vara

uppmärksam att patientutbildningen inte enbart handlade om att lära ut kunskap, målet var

att utifrån patienternas egna behov och önskemål utforma utbildningen. Detta påverkade

patienternas delaktighet i sin egenvård Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6).

Resultatet visade på att patienterna med hjärtsvikt hade ett behov av hjälp av andra. Det

sociala stödet framkom som en viktig för egenvården. I sjuksköterskans profession ingår de

pedagogiska funktioner och ansvar som kunde användas till hanteringen av

hjärtsviktspatienter. Detta innebar att sjuksköterskan skulle betona att det var viktigt med

regelbundna vägningar, ta upp fördelar och nackdelar med medicineringen, främja

integrationen och sammanhållningen, anpassa informationen samt uppmuntra till

inlärningen. I sitt bemötande mot patienternas ska sjuksköterskan använda sig av ett

lämpligt språk, ställa öppna frågor, använda coaching feedback, uppmuntra, stödja, främja

kontrollen via egenvården, samarbeta med patienterna, hjälpa att vägleda, informera om

viktiga stadier kring hjärtsvikt, hjälpa patienten att se om upplevelser av sin egen sjukdom

(Tung, et. al., 2013). Det var viktig att patienterna var aktiv i sin egenvård. Hur aktiv beror på

vilket tillstånd personen befann sig innan. Genom att ersätta egenvård med en fullständig

omvårdnad till exempel när patienten inte hade förmågan att utföra egenvård och

vårdgivare eller vårdpersonalen ger vård och stödjer patienterna (Gustin & Lindwall, 2014, s.

167–174).

Stöd från familjen och vänner var viktigt för att anta nödvändigt egenvårdsbeteende,

inklusive att göra förändringar i kost och aktivitet, att ta medicin, övervaka daglig vikt, och

erkänna symtom. Familjestödet ökar patientens förtroende för sin egenvårdförmåga.

- 20 -

Patienterna med högre förtroende hade bättre egenvård, psykiskt välbefinnande, och

hälsorelaterade livskvalitet jämför med dem som hade låg självförtroende enligt Hammash

et al., (2017). Riegel et al. (2012) påstod att kunskapen var avgörande för egenvården därför

var patientutbildningen avgörande. Behoven av kunskapen skulle kunna förändra

patienternas livsstil eftersom nivån av kunskap påverkade direkt egenvården. Riegel et al.

(2012) beskriver även att det var viktigt att ha kunskap gällande bedömning av symtom, med

det menades att kunskapen innebar att patienten skilde mellan allvarliga och mindre

allvarliga förändringar. Enligt Socialstyrelsen (2019) har sjuksköterskan en stor roll i

patientens utbildning som ska vara anpassad för patienter samt underlätta för patienterna

och sjukvården vid till exempel läkemedelshantering. På detta sätt kunde sjuksköterskor

arbeta med patienternas upplevelse för att säkerställa samordning och kontinuitet i vården.

Det inte var alla patienterna som tackade ja till erbjuden utbildningen, vissa patienter tyckte

att utbildningen kändes utmanande och svår att anpassa i det dagliga livet. Det resulterade

att patienterna stod själva inför problem på vilket sätt de skulle hantera sin egenvård.

Patienterna upplevde att de var för sjuka för att dra en nytta från utbildningen och förnekade

att de mådde sämre och påstod att deras mående berodde på deras ålder och sämre

inlärningen samt nedsatt kognitiv förmågan (Glogowska et al., 2015).

Förknippades egenvården med att patienterna hade otillräckliga kunskaper om sin sjukdom

ledde det till dålig följsamhet vid egenvård. I studien påstår forskarna att patienterna aktivt

undviker att skaffa information som en strategi och inte förstod sjukdomens allvar. Men att

öka patientens kunskap om egenvård hade ett positivt inflytande över patienternas hälsa och

välbefinnande. Hjärtsviktpatienterna som fick utbildningen av egenvård upplevde det som

givande. Kunskapen som de fick underlättade lärande om egenvård speciellt när det gällde

patienternas förmåga att koppla sina handlingar med biverkningar av mediciner samt

tolkningen av symtom. De faktorer som bidrog till patientens egenvårdskapacitet och kvalité

inkluderade kunskap och förståelse inklusive tillgång till vård med hög kvalité (Kraus et al.,

2010).

I resultaten framkom att hjärtsviktspatienter upplevde stress och rädsla vid utförande av

egenvård och hade behov av stöd för att kunna upprätthålla egenvården. Klindtworth (2015)

beskrev att patienter inte var oroliga för själva sjukdomen, utan störningarna i deras liv,

förluster och social isolering som var den största rädsla. De var även oroliga att klara att följa

- 21 -

sin medicinering. Orems teori (2014) beskrev att patienterna kunde vara oförmögna att

utföra den egenvård som situationen krävde och eftersom hjärtsviktspatienter upplevde oro,

ångest och stress hade de stort behov av stöd och hjälp för att kunna upprätthålla

egenvården. Sjukvårdspersonal borde planera en god omvårdnad utifrån patienternas behov

som individanpassas, samt uppmärksamma och stödja patienternas psykiska välmående.

Identifiera personens förmåga till egenvården, planera hur dessa skulle utföras, av vem och

vilka resurser som var nödvändiga (Socialstyrelsen, 2018).

7 Slutsats

Det framkom i litteraturöversiktens resultat att kunskap och socialt stöd vid hjärtsvikt

underlättade förmågan att följa egenvården. Kunskap som hjälper att utveckla patienternas

metoder för att hantera och bedöma sina symtom. Socialt stöd har en viktig roll för hantering

av egenvården och att det stöd som patienter får från sina familjer, vänner eller

sjukvårdspersonal motiverade dem till att följa egenvårdsråd. Sjuksköterskan som hade

kunskapen om hur patienterna upplevde egenvården, vilka strategier och hinder fanns och

hur de utvecklade engagemangen och motivationen som ledde till en större förståelse för

patienterna för sitt tillstånd. Det krävs mer forskningen kring detta ämne för att minska

återinläggningar på sjukhuset. Det är viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper och

förståelse för hur patienterna upplever sin egenvård och vad är det som hindrar dem att

utföra den. En fungerande egenvård hos hjärtsviktspatienter främjar patienternas hälsa och

välbefinnande och motverkar komplikationer. Mer kunskap om egenvårdsupplevelser och

följsamhet vid hjärtsvikt kan vara till nytta för patienter och sjuksköterskor inom vården.

Med tanke på hjärtsvikt är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om egenvård utifrån

patientens upplevelser. Genom det kan de stödja patientens egenvårdskapacitet, hjälpa

patienterna att inse vikten av att följa egenvård och erbjuda en god omvårdnad som bygger

på de tillgängliga kunskaperna.

- 22 -

8 Referenser

* = Artiklar som ingår i resultatet

Almås, H. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. A I. (Red.). Kilinska

omvårdnad 1 (s. 228). Stockholm: Liber.

Carneiro, C., Santos, V., Bachion, M., & Barros, A. (2016). Ineffective Health Management in people

with heart failure: A pilot study. International journal of nursing knowledge 29(1). 11–17.

doi:1111/2047–3095 12 142.

*Chew, H., Sim, K., & Chair, S. (2019). Motivation, Challenges and Self –Regulation in Heart Failure

Sel –Care: A Theory –Drive Qualitative Study. International Journal of Behavioral Medicine,

26. 474–485 (2019). doi: 10 1007/s12529-019-09798-z.

* Chien, C., Chang, S-R., & Shun, C-S. (2018). The self‐care coping process in patients with failure: A

qualitative study. Journal of Clinical Nursing, (28). 509–519.doi:10.1111/jocn.14 640

*Chuen, A., Khoon, K-T., Huang, J-C., Wang, W. (2016). Experiences of Patients Living with Heart

Failure: A Descriptive Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing 27(4), 392–399.

doi:10 1177/1 043 659 615 573 840.

Dahlborg- Lyckhage, E. (2017). Att analysera diskurser. I A. Friberg (Red.), Dags för uppsats

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.167–169). Lund: Studentlitteratur.

Falk, H., Ekman, I., Andersson, R., & Granger, B. (2013). Older Patients ́Experiences of Heart

Failure-An Integrative Literature Review. Journal of Nursing Scholarship 45(3), 247-255.doi:

u10.1111/jnu.12 025.

Friberg, F. (2014). Den patientundervisande uppgiften - att möjliggöra lärande. I E. Dahlborg-

Lyckhage (Red.). Att bli sjuksköterska- en introduktion till yrke och ämne (167–170). Lund:

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I A. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s.140–142). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I A. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s.146). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I A. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s.150). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att hantera språket. I A. Friberg (Red). Dags för uppsats vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten, (s.100). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att värdera en studiens totala kvalitet: att göra systematiska

litteraturstudier (s. 104). Stockholm: Natur & Kultur.

Głogowska, M., Simmonds, R., McLachlan, S., Cramer., Sanders, T., Johanson, R., Kadam, U.,

Lasserson, D., & Purdy, S. (2015). Managing patients With Heart failure: A Qualitative Study

of ‘Multidisciplinary Teams with Specialist Heart Failure Nurses. Annals of Family Medicine

(ANN FAM MED), 13(5), 466–471. doi: 10. 1370/afm.1845.

- 23 -

Graneheim, U.A., Ludman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts,

procedures and measures to achieve trustworthiness: Nurse Education Today 24(2) s.105–112

Greaves, C-J., Wingham, J., Deighan, C. & Doherty, P. (2016). Optimising self-care support for

people with heart failure and their caregivers: development of the Rehabilitation Enablement

in Chronic Heart Failure (REACH-HF) intervention using intervention mapping. Pilot and

Feasibility Studies, 2(37), 2–17. doi: 10.1186/s40814-016-0075-x

Hammash, M., Crawford, T., Shawler, C., Schrader, M., Yen Lin, C., Shewekah., & Moser, D. (2017).

Beyond social support: Self-care confidence is key for adherence in patients with heart

failure. European Journal of Cardiovascular Nursing 2017, Vol. 16(7) 632–637. doi: 10 1177/14

745 151 177 059 939.

Herber, O., Bucker, B., Metzendorf, M., & Barroso, J. (2017). A Qualitative meta-summary using

Sandelowski and Barrosos method for integrating qualitative research to explore barriers

and facilitators to self-care in heart failure patients. European Journal of Cardiovascular

nursing 16 (8). doi:org/10.1177/1 474 515 117 711 007.

*Holden, R., Schubert, C., & Mickelson, R. (2014). The patient work system: An analysis of self-care

performance barriers among elderly heart failure patients and their informal caregivers.

Applied Ergonomics. 47, 133-150.doi: 10.1016/j.apergo.2014 09 009.

Jeon, Y-H., G Kraus, S., Jowsey, T., & J Glasgow, N. (2010). The experience of living with chronic

heart failure: a narrative review of qualitative studies. BMC Health Services Research,10:77,

1–9.

Jotterand, F., Amodio, A., & Elger, B.S. (2016). Patient education as empowerment and self –

rebiasing. Medicine, Health Care and Philosophy, 19(4), 553–561. doi: 10 1007/s11019-016-

9702-9.

Jyoti Louise King, A., Johanson, R., Cramer, H., Purdy, S & Louise Huntley, A. (2018). Community

case management and unplanned hospital admissions in patients with heart failure: A

systematic review and qualitative evidence synthesis. Journal of Advanced Nursing (John

Wiley & Sons, Inc.), 74(7) 1463–1473.doi:10.1111/jan.13 55.

Klindtworth, K., Oster, P., Hager, K., Krause, O., Bleidorn, J., & Schneider, N. (2015). Living with

and dying from advanced heart failure: understanding the needs of older patients at the

needs of older. Institute for General practice. (2015) 15 125. doi: 10 1186/s12877-015-0124-y.

Koirala, B., Dennison, C., Budathoki, C., Tank Pump, T., Asano, R. & Davidson, P. (2018). Factors

affecting heart failure self-care: An integrative review. Heart & Lung 47(2018) 539–545. doi:

10.1016/j.hrtlng.2018 09 004.

Lucas, R- P. Riley., Mehta, J., Goodman, P., Banya, V., Mulligan, W., Newman, K., & Cowie, R., The

effect of heart failure nurse consultations on heart failure patients’ illness beliefs, mood and

quality of life over a six-month period: Journal of Clinical Nursing, 24, 256–265.

- 24 -

*Lockhart, E., Foreman, J., Mase, R., Heisler, M. (2014). Heart failure patients’ experiences of a self-

management peer support program: A qualitative study. Heart och Lung, 43(4), doi:

10.1016/j.hrtlng.2014 04 008.

*Meraz, R. (2019). Medication Nonadherence or Self-Care? Understanding the Medication Decision-

Making Process and Experiences of Older adults with Heart Failure. Journal of

Cardiovascular nursing. doi:10.1097/JCN.0000000000000616.

*Nordfonn, o., Morken, I., Edvin Bru, L., & Lunde Husebo, A. (2019). Patients experience with heart

failure treatment and self care: A qualitative study exploring the burden of treatment.

Journal of Clinical Nursing, 2019;28:1782–1793. doi: 10.1111/jocn.14 799

*Näsström, L., Idvall, E. A-C. & Strömberg, A. E. (2013). Heart failure patients descriptions of

participation in structured home care. Health expectations, 18(5), ss.1384–1396. doi. 10

1111/hex.12 120.

*Piamjariyakul, U., Smith, C., Werkowitch, M. & Elyachar, A. (2012). Heart failure home

management: Patientens, multidisciplinary healthcare professionals and family caregivers

perspectives, Applied Nursing Research, 25(4), ss. 239–245. doi: org/10.1016/j.apnr.2011 05

001

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2017). Conceptualizing and planning a study to generate evidence for

nursing. Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice (s. 81).

Philadelphia: Wolters Kluwer.

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2017). Conceptualizing and planning a study to generate evidence for

nursing. Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice (s. 92–95).

Philadelphia: Wolters Kluwer.

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2017). Designing and conducting qualitative studies to generate evidence

for nursing. Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice (s.

538). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2017). Conceptualizing and planning a study to generate evidence for

nursing. Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice (s. 137).

Philadelphia: Wolters Kluwer.

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2017). Literature Reviews: Finding and Critiquing evidence. Nursing

Research: generating and assessing evidence for nursing practice (s. 101–113). Philadelphia:

Wolters Kluwer.

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2017). Planning a Nursing study: Nursing research: generating and

assessing evidence for nursing practice (s. 160–161). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2017). Designing and conducting qualitative studies to generate evidence

for nursing. Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice (s.

250). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2017). Designing and conducting qualitative studies to generate evidence

for nursing. Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice (s.

560). Philadelphia: Wolters Kluwer.

- 25 -

Riegel, B., Strömberg, A. & Jaarsma, T. (2012). A middle –range theory of self-care of chronic illness.

Advances in Nursing Science, 35(3), 194–204. doi:10.1097/ANS.0b013e318261b1ba

Rydberg, E & Holst, M. (2016). Hjärtsjukdomar: hjärtsvikt. I. A. Jansson, A & A. Ekwall (Red.),

Omvårdnad och medicin (s. 239–242) Studentlitteratur.

*Riley, J. P., Gabe, J. P. & Cowie, M. R. (2012). Does telemonitoring in heart failure empower patients

for self-care? A qualitative study. Journal of Clinical Nursing,22(17–18), 2444–2455.

doi:10.1111/j.1365–2702 2012 04294.x28

Rydberg, E. Holst, M. (2016) Hjärtsjukdomar: hjärtsvikt. I. A. Jansson, A. (Red.), Omvårdnad och

medicin (s. 239–242) Studentlitteratur.

*Sethares, K- A., & Asselin, M- E. (2017). The effect of guided reflection on heart failure self-care

maintenance and management: A mixed methods study. Heart and Critical Care, 46(3), 192–

198. doi: 10.1016/j.hrtlng.2017 03 002.

*Schumacher, C., Hussey, L., & Hall, V. (2018). Heart failure self management and normalizing

symptoms: an exploration of decision making in the community. Heart & Lung, 47(4), 297–

303. doi: 10.1016/j.hrtlng.2018 03 013.

Socialstyrelse. (2019). Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och

sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Hämtad 12 mars från, Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-

rad/konsoliderade-foreskrifter/20096-om-bedomningen-av-om-en-halso--och-

sjukvardsatgard-kan-utforas-som-egenvard/

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete: I F. Friberg. (Red.), Dags för

uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 108). Lund: Studentlitteratur.

Segesten, K. (2017). Användbara texter: I F. Friberg. (Red.), dags för uppsats vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s. 51). Lund: Studentlitteratur.

*Son, Y., Mi-Lee, Y., & Young Kim, E. (2019). How do patients develop self- care behaviors to live

well with heart failure? A focus group interview study. College of Nursing L td. 26(2019)

448–456. doi: 10.1016/j.colegn.2018 12 004.

Socialstyrelse. (2016). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Hämtad 1 mars, från Socialstyrelsen

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-

riktlinjer/hjartsjukvard/

Socialstyrelse. (2015). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Hämtad 21 mars, 2020, från

Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014a). Mall för kvalitetsgranskning av

studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 12 januari, från

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskforskningsme.pd

- 26 -

Socialstyrelsen (2019). Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och

sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Hämtad 1 april, 2020, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-

rad/konsoliderade-foreskrifter/20096-om-bedomningen-av-om-en-halso--och-

sjukvardsatgard-kan-utforas-som-egenvard/

Social styrelse. (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning. Hämtad

12 mars, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf

Strömberg, A. (2015). Cirkulation: Bedömningar och omvårdnad vid hjärtsvikt. I A. Edberg, H. Wijk

(Red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s.223–225). Studentlitteratur.

Tung, H-H., Chun, Y -L., Chen, K-Y., Chang, C-J., Lin, Y-P., & Chou, C-H. (2013) Self-Management

Intervention to Improve Self-Care and Quality of Life In Heart Failure Patients. Congest

Heart Fail, 19(4), 9–16. doi: org/10.1111chf.12 014.

Wiklund-Gustin, L. & Lindwall, L. (2014). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis: Dorothea Orem teori

om egenvårdsbalans att kunna visa sig själv sina nära omsorg: Natur och Kultur. Stockholm.

*Woda, A., Haglund, K., Belknap, R., & Sebern, M. (2015). Self-care Behaviors of African Americans

Living with Heart Failure. Journal of Community Health Nursing, 32:4, 173-186.doi: 10

1080/07370016,2015,1087237.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning: I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s. 71). Lund: Studentlitteratur.

1

Bilaga 1

Tabell 1 Översikt av sökningar

Urval 1: Artiklarnas titel lästes, Urval 2: Artiklarnas abstrakt lästes, Urval 3: Hela artikeln lästes, Urval 4: Artiklarna kvalitetsgranskades.

Databas

Datum Artikels sökord Avgränsningar

Antal

relevanta

träff

Urval

1

Urval

2

Urval

3

Urval

4

Valda

artiklar

Artiklarnas namn

Chinahl

20.01.22

Heart failure AND self care AND experience Engelska

År 2010–2020

Abstract

Peer reviewed

184 124 39 22 11 4 Nordfonn, Morken, Edvin &

Husebo (2019)

Son, Lee & Kim (2019)

Schumacher, Hussey & hall

(2018)

Lockhart, Forman, Mase &

Hisler (2015)

PubMed

20.01.20

Heart failure AND self care AND experience* Engelska

År 2010–2020

Abstract

Peer reviewed

142 101 28 14 7 2 Riley, Gabe & Cowie (2012)

Chew, Sim, Cao & Chair

(2019)

1

PubMed

20.01.23

Heart failure AND self-care AND Patients

experience

Engelska

År 2010–2020

Abstract

Peer reviewed

219 180 67 25 5 2 Holden, Shubert och

Mickelson (2014)

Meraz, R. (2019)

PubMed

20.03.23

(Heart failure [MeSH Major Topic]) AND self-

care [MeSH Major Topic]) AND (experiences

OR psychology)

Engelska

År 2010–2020

Abstract

Peer reviewed

83 55 35 18 5 2 Piamjariyakul, Smith,

Werkowitch och Elyachar

(2012)

Woda, A., Haglund, K.,

Belknap, R., & Sebern, M.

(2015)

PubMed

20.03.05

Heart failure AND self-care AND experience

AND compliance

Engelska

År 2010–2020

Abstract

Full text

Peer reviewed

225 168 45 32 9 4 Chien, Chang & Shun (2018)

Sethares & Asselin (2017)

Näsström, Idvall & Strömberg

(2013)

Chuen, Huang, & Wang

(2016).

Tabell 2 Översikt av inkluderade artiklar.

Författare

Datum

Land

Studiens syfte Typ av

studie

Deltagare

(bortfall)

Datainsamling

Analys

Huvudresultat Kvalitet

Chew, Sim och

Chair (2019)

20.03.18

Kina

Att utforska deltagarnas

motivationer, utmaningar och

personliga strategier för

självreglering för att förbättra

följsamhet

Kvalitativ 17 Ostrukturerade intervjuer

analyserades systematiskt med

hjälp av 6-fasens tematiska

analys

av Braun och Clark.

Motivationer för egenvård var hänsyn

till familjens framtid eget förflutna.

medan de motivering var (3) fatalistisk

övervägande av egen framtid. Barriärer

för beteendeförändring var (4)

svårigheter att anta fysisk aktivitet och

(5) svårigheter att avvika från personliga

matvanor och sociokulturella diet

normer.

Medelhög

Chien, Chang &

Shun (2018)

2020.03.09

Taiwan

Att förstå självhanteringsprocessen

bland patienter med kronisk

hjärtsvikt.

Kvalitativ 27 Semistrukturerade intervjuer

avslutades och en

innehållsanalys utfördes med

en induktiv metod

Tre tema svara på egenvård för kronisk

hjärtsvikt, hantera negativa känslor,

acceptera verklighet och kämpa mellan

en självvårdsregim och självpreferens,

hitta sätt att leva med kroniskt hjärta

misslyckande.

Hög

Chuen, Khoon,

Huang & Wang

(2016)

Att undersöka de barriärer som

hinder utförande av egenvård hos

äldre patienter och deras anhöriga

Kvalitativ

30 Semistrukturerade intervjuer.

Beskrivande statistik användes

Resultatet visar att barriärer som hinder

att patienten

Hög

20.03.04

Singapore

för att beskriva den

sociodemografiska

och kliniska egenskaper hos

deltagarna.

utför egenvård består av fysiska,

psykiska funktionella begränsning

Holden, Schuber

& Mickelson

(2014)

20.03.27

USA

Att undersöka de barriärer som

hinder utförande av egenvård hos

äldre patienter och deras anhöriga

Kvalitativ 30 Semistrukturerade intervjuer.

Forskningsintervjuer,

observationer, undersökningar

och granskning av journaler

Resultatet visar att barriärer som hinder

att patienten utför egenvård består av

fysiska, psykiska funktionella

begränsning, kunskap, attityd och

motivation

Hög

Lockhart,

Foreman, Mase

och Heisler 2015)

20.03.26

USA

Utforska erfarenheterna från

patienter med hjärtsvikt i ett själv

hanteringsprogramatt informera

utvecklingen av framtida insatser

som stödjer och motiverar

patienten till självhantering.

Kvalitativ 28 Semistrukturerade intervjuer

med ett avsiktligt urval.

Baserat på deltagarnas

engagemang i programmet.

Viktiga teman som framkom

inkluderade vikten av hjärtsvikt

specifikt-socialt stöd, delning

information, jämföra själv med andra,

depression och funktionell status.

Hög

Nordfonn

Morken

Dvin Bru

& Lunde Husebo

20.03.30

(2019)

Norge

Att utforska patienters

uppfattningar om kronisk

hjärtsvikt om bördan i samband

med behandling och egenvård

Kvalitativ 27 Semistrukturerad

intervju/Riessman narrativ

analys. Intervjuutskrifter

kodades i Nvivo 11 och

analyserades med användning

av Malteruds

systematisk textkondensation

Patienters upplevelse av egenvård

innebar en ny livssituation där det ingick

att övervaka kroppssignaler. Deltagarna

upplevde känslomässig ansträngning vid

hantering av egenvård vid hjärtsvikt.

Hög

Näsström, Idvall,

Strömberg

(2013)

20.03.02

Sverige

Att undersöka hur

hjärtsviktspatienter som fick

strukturerad hemvård

Kvalitativ 19 Intervjuer.

Alla intervjuer genomfördes

av den första författaren (LN) i

informanternas hem.

Huvudresultat kom fram till olika

kategorier som kommunikation mellan

patienter och hälso- och

sjukvårdspersonal, vårdrelaterad

information. tillgänglighet till vård

genom medvetenhet.

Hög

Meraz, R. (2019)

USA

20.03.27

Syftet med denna kvalitativa studie

var att få insikt i

beslutsprocesserna och

erfarenheter av äldre patienter med

HF genom att utforska de olika

aspekterna i valet att ta eller inte ta

mediciner

som föreskrivs i

gemenskapsinställningen.

Kvalitativ 11 Semistrukturerad

intervjuer. Uppgifterna i

denna studie organiserades

och analyserades med hjälp av

Riessmans ramverk för

narrativ analys.

Dessa 5 teman belyser en djupare

förståelse av rollen om beslutsfattande i

deltagarnas medicineringbeteenden,

händelseförloppet vid medicinering

beslut och vad deltagarna övervägde

medicinvidhäftning och medicinering

utan vidhäftning.

Hög

Piamjariyakul,

Smith,

Werkowitch &

Elyachar (2012)

USA

20.03.16

Att beskriva patienter

hälsovårdspersonal och

vårdgivarens perspektiv på hur

man kan förbättra och introducera

kunskap om egenvård

Kvalitativ 30 Fokusgrupp intervjuer och

telefonintervjuer med

anhöriga. Beskrivande statistik

användes för att sammanfatta

programkostnader och

demografiska data.

Det finns olika faktorer som påverkade.

Stöd av anhöriga, kunskap om hjärtsvikt.

acceptera hjärtsvikt och livsförändring

Hög

Sethares och

Asselin (2017)

20.03.18

USA

Utvärdera effekten av strukturerad,

vägledd reflektion över

patientbeskrivningar av underhåll

av egenvård och ledning

Kvalitativ 23 Strukturerad intervju/Rubin

och Rubin ́s strategier för

analys av intervju

Patienter med hjärtsvikt underhåller och

hanterar egenvården genom att

reflektera över hur de kan hantera

symtom och åtgärda dem

Medelhög

Schumacher

Hussey, & Hall

(2018)

20.03.06

USA

Att utforska beslutsprocesser som

genomförs av samhalls boende

individer med

hjärtsvikt när de upplever

symptom förändringar.

Kvalitativ 18 Semi‐strukturerad intervju

Grundad teori

Studien undersökte patienter med

hjärtsvikts och deras hantering av

egenvård samt normalisering av

symtom. Det framkom att patienter

normaliserade symtom genom att inte

söka hjälp vid tidigt skede. Det framkom

även att kunskap behövs om tidig

upptäckt vid utförande av egenvård.

Hög

Son Mi- Lee &

Young Kim

(2019)

20.03.11

Korea

Att undersöka patienter med

hjärtsvikt följer egenvård och

hjärtsvikt diagnosen genom att

undersöka sina erfarenheter

Kvalitativ

intervju

25 Intervjuer

Metoder Denna studie

använde Focus Group

Interviews (FGI) för att få en

bättre förståelse för hur HF-

patienter utvecklar

självvårdande uppföranden

under banan för sin sjukdom

Resultaten visade att acceptera och

förstår hjärtsvikt är ett viktigt steg att gå

vidare med att hantera sjukdom och leva

bra.

Hög

Riley, Gabe &

Cowie (2012)

20.03.15

United

Kingdom

Att undersöka i vilken utsträckning

telemonitorering hos patient med

hjärtsvikt ger dem möjlighet till

egenvård.

Kvalitativ

15

Djupintervju/ Tematisk analys Personer som fick telefonuppföljning av

egenvård vid hjärtsvikt upplevde att de

hade bättre egenvård hantering.

Hög

Woda, A.,

Haglund, K.,

Belknap, R., &

Sebern, M. (2015)

20.04.01

Syftet med denna studie var att

förstå påverkan av

hjärtsviktegenvård bland

låginkomst, afroamerikaner.

Kvalitativ 10 Gruppmöte/ Innehållsanalys Fyra teman framkom: familjestöd ger

mig det tryck jag behöver, social

interaktion lyfter mig upp, att förbättra

mitt sinne för att lyfta depression kan

förbättra mitt hjärta, och det är viktigt

men utmanande att följa HF-dieten

Hög