Hjärtsvikt – Stödfaktorer i egenvården

En litteraturöversikt utifrån patientens perspektiv

Sääf Martin Westman Christian

Vetenskaplig teori och metod

Huvudområde: Omvårdnad GR ©

Högskolepoäng: 15hp

Termin/år: Termin 6/2018

Handledare: Kerstin Brodin

Examinator: Åsa Audulv

Kurskod/registreringsnummer: OM019G

Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

1

Abstrakt Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar den drabbade både fysiskt och psykiskt. I dagsläget drabbas ungefär 10% av populationen över 80 år i Sverige av hjärtsvikt. Egenvården är en viktig del i hanterandet av hjärtsvikt och syftar till att patienten själv utför åtgärder för att förhindra försämring i sjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar egenvården utifrån hjärtsviktspatienters perspektiv. Metod: Litteratur-översikten omfattade tolv artiklar som kritiskt granskades. Dessa återfanns via databaser och manuella sökningar. Resultat: Tre områden som beskriver faktorer hittades som upplevdes påverka egenvården för patienter. Faktorer som var med och påverkade egenvården var socialt stöd, information och kunskap och stödet från sjukvården. Dessa påverkade följsamhet, hantering av information och kunskap, känslomässig stöttning och motivation. Diskussion: Resultatet visade på ett behov av att familj och närstående är involverade i egenvården, att kunskap inhämtades då detta var av vikt samt att stöd från sjukvården individ-anpassades efter behov. Orems egenvårdsteori kopplades för att beskriva denna situation. Slutsats: Sjukvården måste väga in alla faktorer för utvecklandet av egenvården då helhetsperspektivet kan vara en förutsättning för god egenvård. Vidare forskning att undersöka alla involverades perspektiv skulle kunna förbättra egenvården i framtiden. Nyckelord: Egenvård, Hjärtsvikt, Litteraturöversikt, Patientperspektiv

2

Innehållsförteckning

Introduktion .............................................................................................................................. 3

Bakgrund ................................................................................................................................... 3 Hjärtsvikt ................................................................................................................................................ 3

Egenvård ................................................................................................................................................. 5

Egenvårdsstöd ....................................................................................................................................... 5

Teoretisk referensram ........................................................................................................................... 6

Problemformulering .............................................................................................................................. 7

Syfte ............................................................................................................................................ 7

Metod ......................................................................................................................................... 7 Design ...................................................................................................................................................... 7

Litteratursökning ................................................................................................................................... 8

Inklusion- och exklusionskriterier ...................................................................................................... 9

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ....................................................................... 9

Etiska överväganden ........................................................................................................................... 10

Analys ................................................................................................................................................... 10

Resultat .................................................................................................................................... 11 Det sociala stödet ................................................................................................................................. 11

Information och kunskap ................................................................................................................... 13

Stödet från sjukvården ........................................................................................................................ 14

Metoddiskussion ................................................................................................................... 16

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 18

Slutsats ..................................................................................................................................... 23

Referenser ................................................................................................................................ 24 Bilagor

3

Introduktion En av de främsta orsakerna till inskrivning och återinläggningar på sjukhus

världen över är ett förvärrat tillstånd av sjukdomen hjärtsvikt. Detta sjuk-

domstillstånd är någonting som vanligtvis påverkar patienter väldigt hårt i

deras vardagliga liv genom de symtom som det medför (Jeon, Kraus, Jowsey

& Glasgow, 2010). En viktig del av hanteringen i detta kroniska sjukdoms-

tillstånd är egenvården och det stöd patienter får. Egenvårdsstöd kan erhållas

från sjukvårdspersonal likväl som familjemedlemmar och andra närstående.

Det är viktigt att hjärtsviktspatienter kan hantera sin egenvård på ett så

adekvat sätt som möjligt då detta är en basal del i behandlingen för

hjärtsviktspatienter.

Bakgrund

Hjärtsvikt Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte längre orkar eller kan förse kroppens andra

vitala organ med den mängd blod som krävs för att de ska kunna fungera så

optimalt som möjligt. Orsakerna till uppkomsten av sjukdomen är flertalet

men de vanligaste är lång obehandlad hypertoni eller som en komplikation

efter en hjärtinfarkt. Hjärtsvikt som sjukdom kan kategoriseras in det akuta

skedet och det kroniska förloppet. Det akuta skedet speglar mer mot en

plötslig försämring orsakad av tillexempel en akut hjärtinfarkt, medan det

kroniska förloppet istället speglar en successiv försämring av sjukdomsför-

loppet under en längre tid (Riksförbundet HjärtLung, 2017). Förekomsten av

sjukdomen uppgår till nästan tio procent hos populationen som är över 80 år i

Sverige vilket motsvarar i dagsläget omkring 250 000 personer (Socialstyrelsen,

2015).

4

Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar patienter fysiskt och psykiskt.

Gällande de fysiska symtom som drabbar hjärtsviktspatienter beskrivs trötthet

och andningssvårigheter som de mest självrapporterade. Andra besvär som

hosta, ödem, bröstsmärtor och oro är något som också drabbar denna

patientgrupp (Falk, Ekman, Anderson, Fu & Granger, 2013).

De psykiska påfrestningar som visar sig hos patienter med hjärtsvikt har

tydliga samband med de fysiska symtomen. Dyspné och ansträngnings-

trötthet är vanliga orsaker till att denna patientgrupp utvecklar olika former

av ångest och depression genom att exempelvis sömnkvaliteten försämras.

Även upplevd smärta kan påverka utvecklingen av depression och ångest

(Herr et al., 2014).

Beroende på hur svår hjärtsvikt en patient har klassas detta utifrån skalan för

hjärtsvikt, New York Heart Association (NYHA I-IV), som baserar sig på hur

pass tydligt symtom visar sig vid fysisk ansträngning. Vid klass I visar fysisk

aktivitet inte ha någon påverkan på symtomen medan det vid klass II och III

förorsakar att symtom som trötthet, hjärtklappning och dyspné uppstår. Vid

klass IV på denna skala uppstår dessa symtom utan att någon vidare fysisk

aktivitet påverkar (American Heart Association, 2017).

Det dagliga livet påverkas väldigt stort av de symtom som är en följd av

sjukdomen i form av känslomässig påverkan och att behöva kunna kontrollera

och hantera dessa är något som är väldigt viktigt för patienter (Walthall,

Jenkinson & Boulton, 2016; Falk et al, 2013; Jeon et al, 2010). För att kunna

hantera denna problematik i vardagen på bästa sätt krävs det att individen

har en god grund att stå på för att kunna hantera den egna sjukdoms-

problematiken.

5

Egenvård Egenvård är ett begrepp som är vanligt förekommande kring sjukdomar med

kroniska förlopp och är en åtgärd som hälso- och sjukvårdspersonal bedömer

att patienten själv kan utföra för att behandla sitt eget sjukdomstillstånd

(Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårds-

åtgärd kan utföras som egenvård, 2009). Specifikt vad egenvård innebär för

hjärtsviktspatienter vid ett kroniskt tillstånd beskriver Riegel, Dickson och

Faulkner (2016) som en process, baserat på tre steg där det första är att hjärt-

sviktspatienten måste upprätthålla följsamhet gällande exempelvis medicin-

ering, fysisk aktivitet och kostrestriktioner. Det andra steget innebär att

patienten lär sig att känna igen sina egna symtom som visar sig för att

slutligen kunna utföra det tredje och sista steget som innebär att kunna

hantera sina symtom och sitt mående genom att utföra specifik individ-

anpassad egenvård.

Specifika åtgärder för personer med hjärtsvikt som är av vikt för att

egenvården ska fungera optimalt är exempelvis monitorering av sina symtom.

Monitorering av symtomen innebär bl.a. att regelbundna viktkontroller och

inspektioner av hudkostymen görs för att tidigt upptäcka eventuella vätske-

ansamlingar i kroppen. Salt- och vätskeintag är något som har direkt koppling

till vätskeansamlingar i kroppen och är därför också av värde att hålla uppsikt

över då stora mängder av dessa bör undvikas för denna patientgrupp

(Strömberg, 2009, s.273).

Egenvårdsstöd Kunskap kring sjukdom och symptom har visat sig vara viktigt gällande hur

väl patienter hanterar sin egenvård. Brister inom detta kan leda till dåliga

egenvårdsbeslut som exempelvis utebliven fysisk aktivitet, för högt saltintag

eller att patienter söker sjukvård för sent. Bra kunskaper och förståelse

6

förbättrar både hälsa och välmående samt förbättrar patienternas egna

åtgärder att påverka deras sjukdomstillstånd (Jeon et al., 2010; Suter, Gorski,

Hennessey & Newton-Suter, 2012).

Ett gott samarbete och en god relation mellan sjukvårdspersonal och patienter

med hjärtsvikt har visat sig vara betydelsefullt för en fungerande egenvård.

Samarbetet bygger på en ömsesidig respekt och ett effektivt lyssnande vilket

stödjer patientens autonomi och integritet, vilket också kan bidra med att

patienter blir mer involverade i sin egenvård (Currie et al., 2014).

En resurs i egenvården är stödet av andra aktörer utöver exempelvis

sjuksköterskan. Ofta är denna aktör en familjemedlem som stöttar patientens

egenvård genom exempelvis medicinering, kontroll av saltintag till att vara

den som upptäcker och observerar förändringar eller försämringar gällande

symtom. Familjemedlemmar kan även upptäcka mindre diffusa symptom hos

patienten som annars kan vara svåra att upptäcka. Detta eftersom de ofta

lever nära eller tillsammans med patienten. Trots att resultat visat att

familjemedlemmar kan vara till nytta kring egenvårdsåtgärder då de ofta vill

vara delaktiga i arbetet finns det också en brist gällande kunskapen hos dessa.

Kunskapsbristen hos de närstående påverkar kvaliteten av egenvårdsåtgärder

som utförs (Strachan, Currie, Harkness, Spaling & Clark, 2014).

Teoretisk referensram Dorothea Orems egenvårdsteori beskriver att patienten kräver egenvårdsstöd

då inre eller yttre faktorer påverkar utförandet. Finns det brister i utförandet

kräver detta ett omvårdnadstöd. Kunskap och information är något som krävs

för att kunna utföra egenvård men stöd måste finnas om utförandet har

begränsningar. Sjuksköterskan innehar kunskapen för att upptäcka när det

7

finns begränsningar och kan då avgöra om det finns ett behov av någon form

av stöd. Det holistiska arbetssättet sjuksköterskan använder sig av gör att

denne kan se patientens resurser och begränsningar och kan utifrån det stötta

i, och/eller involvera flera parter för att optimera patienters egenvård (Orem,

1991, s.163-167,s.173-174).

Problemformulering Då egenvården består av många delar kan det vara svårt att som enskild

individ hantera denna situation, en inblick i vilka faktorer som påverkar

egenvården utifrån patienters perspektiv kan därför vara viktigt. En samlad

bild ur patienters perspektiv är något som sjukvården kan ha användning av i

utvecklandet av egenvården, samt en förutsättning för att kunna arbeta mer

patientcentrerat i vårdandet av hjärtsviktspatienter. Detta kan även skapa

förutsättningar för en bättre upplevd hälsa men samtidigt bidra till ett

minskat tryck på sjukvården gällande återinskrivningar för patienter.

Syfte Syftet med denna vetenskapliga litteraturöversikt var att belysa faktorer som

påverkar egenvården utifrån hjärtsviktspatienters perspektiv.

Metod

Design Denna studie är en litteraturöversikt vilket beskrivs av Segesten (2017, s.108)

som en metod med syfte att kartlägga kunskapsläget inom ett specifikt

område men primärt inte för att söka evidens för detta område. Översikten

bearbetas genom att systematiskt beskriva processen hur arbetet har gått

tillväga för att därefter presentera en sammanställning av aktuell forskning

8

inom det valda området. Resultatet har för avsikt att spegla vad som hittills

har blivit berört av forskningen inom det specifika området.

Litteratursökning De databaser som användes för litteratursökningen av vetenskapliga artiklar i

detta arbete var PubMed och Cinahl. Sökningarna gjordes vid flera tillfällen

och utformades med sökord i fritext samt termer anpassade för de olika

databaserna. Sökningarna som genomfördes i PubMed hade Mesh-termer

anpassade för arbetets syfte och i Cinahl användes så kallade ”Cinahl

headnings”. ”Self-care/psychology” var en Mesh-term som användes och

beskrivs som en term för att generera studier som inkluderar patienters

upplevelser (U.S. National Library of Medicine, 2018). Fritextord som

användes för att få artiklar rörande hjärtsvikt samt artiklar beskrivande

utifrån patienters perspektiv och upplevelse var ”Heart Failure ”,

”Satisfaction”,”Experience”, ”Perception” och ”View”. Booleska operatörer

som AND och OR användes för att kombinera sökordet för hjärtsvikt med

sökorden för upplevelserna av egenvården och detta beskrivs av Polit och

Beck (2012, s.99) som ett bra sätt för att bredda eller begränsa sökningar i

kombination med varandra. Majoriteten av inkluderade artiklar i resultatet

hittades utifrån sökningarna i Tabell 1. Manuella sökningar gjordes också för

att finna relevanta artiklar till resultatet utifrån andra studier med syften likt

det som detta arbete har för avsikt att besvara.

Tabell 1. Översikt av artikelsökningar och urval. Databas

Datum

Sökord Avgräns

ningar

Antal relevanta

sökträffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4

Pubmed

180112

"Self Care/psychology"[Mesh]

AND Heart failure

10 years 121 121 34 10 6

Cinahl

180131

(MH”Self Care/PF”) AND Heart

Failure

10 years 18 18 7 3 1 (1*)

9

Cinahl

180118

”heart failure” AND ”self-care”

AND (satisfaction OR

experience OR perception OR

view)

10 years 154 154 13 5 4 (3*)

Pubmed

180131

(("heart failure") AND "self-

care") AND (satisfaction OR

experience OR perception OR

view)

10 years 182 182 - - (1*)

I Urval 1 lästes artiklarnas titel, i Urval 2 lästes artiklarnas abstrakt, i Urval 3 lästes hela artikeln och i Urval 4 artiklar för relevansbedömning och granskning av vetenskaplig kvalitet. *- Dubbletter från tidigare sökningar som har inkluderats i resultatet

Inklusion- och exklusionskriterier För att inkludera och exkludera artiklar utifrån sökningarna i detta arbete har

tydliga kriterier funnits. Inklusionskriterier var att de var publicerade på

engelska, patienter var diagnostiserade med hjärtsvikt och beskrivna ur ett

patientperspektiv. Studierna skulle även uppfylla medelhög-hög kvalitet

utifrån granskningsmallar publicerade av SBU (2014) för artiklar med

kvalitativ design samt modifierade bilagor utifrån litteraturen av Forsberg och

Wengström (2003) gällande granskning av kvantitativa studier. Alla

inkluderade artiklar refreed-granskades i Ulrichs Web. Artiklar som speglade

vårdpersonal- eller närståendes perspektiv exkluderades i resultatet likväl

artiklar utan etiska resonemang eller granskning av etisk kommitté.

Avgränsning som användes i detta arbete var att artiklarna inte skulle vara

äldre än tio år.

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning Urvalsprocessen som redovisas i Tabell 1 har gjorts utifrån litteraturen av

Östlundh (2017,s.76-77). En första sortering av artiklar gjordes genom att läsa

titlarna. De som ansågs ha relevanta titlar för detta arbete granskades sedan

vidare genom att abstrakten läses för att se att dessa speglade detta arbetets

syfte. I tredje steget lästes artiklar i sin helhet vars abstrakt ansågs relevanta

10

för att sedan kvalitetsgranskas utifrån granskningsmallarna av SBU (2014) och

Forsberg och Wengström (2003). De artiklar som exkluderades i detta steg

uppfyllde inte kraven i kvalitet utifrån granskningsmallarna. Bedömningen av

studiernas kvalitet grundade sig i att dessa hade ett resultat som var relevant

för deras syfte samt vilken typ av design och metod som användes. I det fjärde

och sista steget presenteras de studier som har inkluderats i litteratur-

översiktens resultat.

Etiska överväganden De grundläggande principerna för att ett etiskt resonemang ska föras inom

forskning är att individen alltid måste gå före vetenskapens intresse samt

minimera faktorer som kan skada de deltagande. De etiska överväganden som

genomfördes i denna litteraturöversikt skedde i samband med kvalitets-

granskningen av de valda artiklarna. I samband med dessa undersöktes det

om etiska resonemang fördes eller om artiklarna godkänts av en etisk

kommitté. Dessa överväganden innebär exempelvis att all forskning som

omfattar människor samt forskning på mänskligt material och data följer

etiska principer som testas av etiska kommittéer för att minimera riskerna för

de medverkande (Polit & Beck, 2012, s.165-166).

Analys Analysprocessen i detta arbete gjordes utifrån anvisningar som beskrivs av

Friberg (2017,s.148-150) genom att artiklarna som redovisas i resultatet lästes

igenom var för sig. Områden skapades utifrån faktorer som sågs påverka

egenvården, vilket också var huvudfynden i de inkluderade studierna. För att

särskilja resultatet i artiklarna samt för att finna likheter och olikheter gällande

faktorers påverkan i egenvården färgkodades innehållet. Slutligen sorterades

resultaten in i områdena Det sociala stödet, Information och kunskap och Stödet

från sjukvården. Dessa områden skapades utifrån patienters berättelser kring

11

vad som påverkar egenvården och förtydligas ytterligare i resultatet. Totalt

inkluderades tio kvalitativa och två kvantitativa artiklar (bilaga 1) i denna

analys och presenteras i resultatet.

Resultat Det sociala stödet visade sig i de inkluderade studierna som en faktor som är

med och påverkar när patienter av olika orsaker begränsas i utförandet av

egenvården. Familj och närstående kan bidra med stödinsatser som gör att

patienten lättare kan hantera sin situation. Information och kunskap skapades

utifrån att patienter beskrev detta som en förutsättning för egenvården. Detta

förvärvades utifrån andras erfarenheter och vilken information patienter tog

till sig. Stödet från sjukvården beskrevs även den som en viktig faktor för

egenvården och grundar sig i ett respektfullt och empatiskt bemötande.

Det sociala stödet Det sociala stödet från familjemedlemmar och närstående visade sig vara en

viktig faktor i egenvården för personer med hjärtsvikt. Stödet visade sig

exempelvis genom att motivera, kontrollera symtom, upprätthålla följsamhet,

psykosocial stöttning, hantering av information och att dela med sig av

personliga erfarenheter.

Studien av Sayers, Riegel, Pawlowski, Coyne och Samaha (2008) visade att ett

gott socialt stöd från närstående påverkade hur bra följsamheten upplevdes

gällande kosthållning, medicinering och daglig viktmätning. Patienter utan

stöd av närstående upplevde sämre följsamhet i egenvården. Följsamheten

beskrevs även i en annan studie av Piamjariyakul, Smith, Werkowitch och

Elyachar (2012) där involvering av familjemedlemmar, eller stöd från andra i

samma situation underlättade för patienter att tidigt upptäcka symtom-

12

förändringar vilket i praktiken hjälpte dem att hantera sin egenvård på ett

bättre sätt.

Det familjära stödet som en motiverande faktor till att utföra egenvård visade

sig vara av stor vikt för många patienter med hjärtsvikt i studien av Albert,

Forney, Slifcak och Sorrell (2014), specifikt i att genomföra olika former av

fysisk aktivitet. Resultatet visade att fysiska aktiviteter kunde stöttas genom

att familj och närstående hjälpte till i själva utförandet eller fungerade som en

drivkraft i att få patienterna att aktivera sig. Patienter som inte fick motivation

från närstående utförde fysisk aktivitet i mindre utsträckning. Den fysiska

aktiviteten i sig gjorde att de kände sig mer pigga och glada. En annan orsak

till begränsad fysisk aktivitet visade sig bero på orkeslöshet på grund utav

deras depressiva symtom (Albert et al., 2014).

Woda, Belknap, Haglund, Sebern och Lawrence (2014) presenterade i sin

studie att känslomässigt stöd från familj och närstående är viktigt för att

kunna bearbeta psykiska symtom som lätt kan uppstå hos personer med

hjärtsvikt. De deltagande i denna studie beskrev depressiva symtom som en

ledande orsak till försämrad följsamhet i egenvårdsåtgärder.

Den sociala interaktionen som uppstår när patienter med hjärtsvikt träffar

andra som befinner sig i en liknande situation har i studien av Lockhart,

Foreman, Mase och Heisler (2014) visat sig ha goda effekter för egenvården.

Vidare beskrev Lockhart et al. (2014) att interaktionen mellan patienterna hade

positiva effekter genom att de tillsammans ökade varandras motivation till att

utföra olika typer av egenvårdsaktiviteter. Patienter i denna studie beskrev att

se andra individer med samma diagnos men i ett antingen bättre eller sämre

tillstånd motiverade dem till att sköta sin egenvård bättre. Mötet patienter

13

emellan ingöt även hopp då de insåg att det fanns fler som befinner sig i

samma situation. Denna gemenskap gjorde att patienterna kände sig mer

bekväma i sin sjukdom gällande hanterandet av egenvården (Lockhart et al.,

2014).

Mötet mellan patienter som befinner sig i samma situation skapade även ett

tillfälle för kunskapsutbyte. En fördel som beskrevs av patienter var att de

tillsammans kunde bearbeta information och utbyta tidigare erfarenheter för

att förbättra egenvården (Lockhart et al., 2014; Piamjariyakul et al., 2012).

Vid situationer där patienter med hjärtsvikt ställdes inför att behöva ta till sig

information som delgavs från sjukvården visade sig det i studier vara av stor

vikt att ha med sig närstående under dessa samtal. Patienter förklarade vikten

av att ha med sig en närstående vid informationssamtalen som en gynnsam

åtgärd då information som gavs vid dessa tillfällen ofta var svår att bearbeta,

då mycket information skulle tas in under en kort tid. De närstående kunde då

fungera som ett stöd för att komma ihåg delar av denna information

(Kaholokula, Saito, Mau, Latimer & Seto, 2007; Hellesø, Eines & Fagermoen,

2011). Vidare beskrev patienter i studien av Hellesø et al. (2011) att ytterligare

en anledning till att behöva ha med sig en närstående vid dessa samtal var för

att de upplevde trötthet eller någon form av kognitiv svikt vid informations-

tillfällena, vilket skapade svårigheter att ta till sig information.

Information och kunskap Kontinuerlig inhämtning av kunskap upplevdes som en viktig del gällande

egenvårdsarbetet för hjärtsviktspatienter då oftast informationen kring sitt

sjukdomstillstånd är invecklat och behövs därför läras in under en längre tid.

Patienter beskrev att egenvården är beroende av och grundar sig i kunskap

och vilken information som ges från andra aktörer.

14

Vikten av att patienterna förstår varför de ska sköta sin egenvård samt vilka

komplikationer som kan uppstå om de inte sköter den beskrivs i studien av

Piamjariyakul et al. (2012). Betydelsen av att lära sig vilka aktiva åtgärder som

bör utföras för att ha kontroll på sitt sjukdomstillstånd är något som patienter

med hjärtsvikt upplevde som en viktig faktor.

I studien av Hellesø et al. (2011) visade resultatet att erhållandet av kunskap

även är något som är av vikt för närstående för att stöttning i egenvården ska

hanteras på ett bättre sätt. Vidare beskrevs det att om patienters närstående

hade någon form av tidigare kunskap eller erfarenhet av sjukvård upplevdes

stödet i egenvården bättre jämfört med de patienter som hade närstående med

dålig kunskap. Detta sågs som en trygghet vid informationsgivningen då de

närstående kunde bekräfta att det var adekvat information som gavs från

sjukvården. En negativ aspekt med denna situation som lyftes från patienter

var att sjukvården kunde mista fokus från patienten och den närstående tog

över för mycket i samtalet.

Kunskapsbrist kring sitt sjukdomstillstånd beskrevs i studien av Kaholokula

et al. (2007) vara en stor anledning till försämrad följsamhet i sina egenvårds-

åtgärder. Detta visade sig genom att patienter inte förstod innebörden av hur

följsamhet i egenvården påverkade deras tillstånd till det bättre. Studien av

Meyerson och Kline (2009) visade också på att kunskapsbrist hos patienter

kunde leda till negligerade av symtom och därav att kontakt med sjukvården

gjordes i ett för sent skede.

Stödet från sjukvården Stödet från sjukvårdspersonalen framkom och upplevdes som en viktig faktor

i egenvården utifrån patienternas perspektiv. Goda relationer mellan patienter,

15

sjukvården och närstående ska bygga på ett respektfullt bemötande då detta

skapar bättre förutsättningar för egenvården.

Hjärtsviktspatienter i studien av Wei-Seah, Kiat-Tan, Huang-Gan och Wang

(2016) beskrev stödet från sjukvårdspersonal som en viktig faktor i egen-

vården då de innehar den väsentliga kunskapen som krävs för att deras vård

ska kunna fungera så optimalt som möjligt samt att de kände en väldigt stor

tillit till dem. Patienter i studien av Näsström, Idvall och Strömberg (2013)

lyfte att beslutstagande är en central del inom egenvården. En god dialog med

sjukvårdspersonal resulterade i att patienter upplevde att de kände sig mer

involverade i sin vård och i de beslut som behövdes tas.

En annan viktig aspekt i sjukvårdens stöttning av egenvården beskrevs av

patienter i studien av Hellesø et al. (2011) att involvera familjemedlemmar och

närstående vid informationsgivning då detta sågs som en underlättande

faktor vid informationssamtalen. Specifika tillfällen då det beskrevs underlätta

för patienter var då utmattning påverkade deras förmåga att hantera och ta till

sig information. En negativ aspekt som lyftes fram var vid tillfällen då sjuk-

vården inte involverade närstående när en önskan kring detta fanns hos

patienterna, detta upplevdes som en bristande respekt från personalens sida.

Exempel på sådana tillfällen var vid ronder eller utskrivningar.

Studien av Meyerson och Kline (2009) beskrev att gemensamma mål mellan

sjuksköterska och hjärtsviktspatienter upplevdes som en motiverande faktor

till att sköta eller förbättra egenvården. Detta samarbete kunde leda till

förbättrade kunskaper kring att minimera saltintag, reglera sitt vätskeintag

eller att ha följsamhet i att ta sina mediciner. Konkreta mål som drev patienter

16

till denna förändring var att kunna komma tillbaka till sina arbeten eller

vardagliga aktivtiter.

Ett annat sätt för att kunna motivera patienter till förändring eller förbättring

av egenvården visade sig i studien av Masterson Creber et al. (2015) vara att

erbjuda motiverande samtal. Patienterna tillhörande interventionsgruppen (IG)

i denna studie (n=41) visade sig ha en bättre utvecklad egenvård över en 90-

dagarsperiod jämfört med kontrollgruppen som fick generell vård kring

hjärtsvikt (n=26). Förbättringar sågs i båda grupperna över tid men deltagande

i IG visade på bättre resultat efter att de hade fått delta i motiverande samtal.

Förbättringen sågs genom ett ökat självförtroende hos dessa patienter.

Anpassningen av information som ges till patienter gällande egenvårds-

åtgärder är något som patienter beskrev var av vikt för att kunna utföra

egenvården optimalt. Många gånger beskrevs informationen utan att vara

anpassad vilket kan medföra att patienten inte förstod vilka effekter en åtgärd

tillförde egenvården (Meyerson & Kline, 2009). Vidare beskrev Meyerson och

Kline (2009) en specifik åtgärd som misstolkades var exempelvis att patienter

inte förstod innebörden av att reducera vätskeintag. Mötet mellan sjukvården

och patienter beskrevs i studien av Granger, Sandelowski, Tahsjain, Swedberg

och Ekman (2009) som en situation där oftast stor vikt lades på hur patienter

på bästa sätt skulle hantera sin egenvård gällande hjärtsvikt. Däremot

framkom inga konkreta förslag till hur de skulle genomföra detta.

Metoddiskussion Vid sökningarna som genomfördes i båda databaserna användes samma typ

av sökord för att replikera och motsvara varandra på bästa sätt. Bibliotekarie

på Mittuniversitet nyttjades då de termer som användes var tvungna att

17

anpassas för respektive databas. Att använda termer anpassade till de olika

databaserna specifikt skulle kunna ses som en svaghet då termerna används

på olika sätt gällande hur ”subheadings” genererar träffar för relevanta

artiklar i de olika databaserna. Fritextsökning med sökordet ”Self-care support”

gjordes under litteratursökningen men i kombination med ”Heart Failure”

genererade det inte i den mängd artiklar som ansågs vara behövligt för arbetet.

Denna kombination ansågs annars varit användbar och hade speglat syftet på

ett bra sätt.

Antalet artiklar som inkluderades i resultatet av denna litteraturöversikt

uppgick till tolv stycken, varav tio var av kvalitativ ansats och två var av

kvantitativ. Denna mängd bedömdes som tillräcklig för denna litteratur-

översikt då studier med kvalitativa ansatser oftast innehåller mer djupgående

och innehållsrik information som ska bearbetas i förhållande till kvantitativa

som har ett syfte att ge mer generaliserande svar.

Manuell sökning gjordes som ett komplement och genererade i ytterligare en

studie i denna litteraturöversikt. Detta gjordes för att kunna finna eventuella

studier som inte kommit fram i den mer systematiska sökningen.

Vid urvalsförfarandet användes Ulrich Web för att säkerställa att artiklarna

som användes i detta arbete var ”refreed-granskade”. Ett annat tillväga-

gångssätt som eventuellt skulle kunnat ha effektiviserat urvalsprocessen

skulle varit användandet av ”peer-reviewed” som en avgränsning i sökning-

arna. Detta skulle då kunnat ha uppfyllt samma syfte som granskningen i

Ulrich Web gjorde. På detta sätt kunde urvalet ha underlättats. Denna

litteraturöversikt hade syftet att belysa utifrån ett patientperspektiv och skulle

kunna förklara varför majoriteten av inkluderade artiklar är av kvalitativa

18

ansatser. Detta kan ses som lämpligt då denna metodologi ofta används för att

beskriva personers perspektiv eller upplevelser (Polit & Beck, 2012, s.14-17).

Detta arbete har gemensamt genomförts och bearbetats från början till slut av

författarna. Att det har gjorts kan ses som en styrka då en eventuell för-

förståelse har behandlats, detta skulle annars kunnat ha påverkat resultatet i

denna litteraturöversikt om data hade bearbetats var för sig. Detta kan

jämföras med det Polit och Beck (2012, s.585) beskriver gällande att bearbeta

datas bekräftelsebarhet som ett kriterium för att information inte ska påverkas

av personers egna perspektiv eller erfarenheter.

Slutligen kan diskussioner föras kring avgränsningen som användes i detta

arbete där artiklar som inkluderades inte skulle vara äldre än tio år. Denna

avgränsning användes för att resultatet skulle grunda sig i så aktuell forsk-

ning som möjligt. Eftersom att detta arbete utfördes under en begränsad tid

ansågs detta också underlätta urvalet då antalet träffar blev mer hanterbara

för bearbetning. Denna avgränsning kan dock ha uteslutit studier aktuella för

ämnet och på så sätt skulle kunna ha påverkat resultatet.

Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som är med och

påverkar egenvården för hjärtsviktspatienter utifrån deras perspektiv. Detta

resulterade i tre huvudområden med faktorer som påverkade egenvården för

denna patientgrupp. Den här litteraturöversikten visade att patienter med

hjärtsvikt har ett behov av att familj och närstående är involverade i egen-

vården, att kunskap inhämtas då egenvården är beroende av detta samt att

stöd från sjukvården anpassas efter individens behov.

19

Det sociala stödet framkom som en viktig faktor för att hantera flertalet

åtgärder som är av vikt för egenvården. Det bekräftas även i studierna av

Gallagher, Luttik och Jaarsma (2011) och van der Wal, Jaarsma, Moser, van

Gilst och van Veldhuisen (2009) där det beskrivs att leva med en närstående

underlättar egenvårdsrutiner som exempelvis daglig viktmätning och

reducering av vätskeintag. Gallagher et al. (2011) visade även på skillnader i

att leva med eller utan närståendestöd genom att patienter som lever utan ett

stöd från närstående upplever en försämrad egenvård. För dessa patienter

innebar det att självt ansvara för alla delar i utförandet av egenvården samt att

kunna hantera den känslomässiga påverkan som denna situation innebär.

Utifrån vad detta resultat visade kan det ses som att sjukvården har ett ansvar

att individanpassa vården för denna grupp, men även att uppmärksamma

individers tillgång eller brist på närstående som är en viktig stödfaktor till

deras egenvård. Detta kan med fördel sättas in i relation med Orems teori

gällande egenvården (Orem, 1991, s.163-165). När det finns inre eller yttre

faktorer som påverkar utförandet till egenvård finns ett behov av stöd till

detta och då kan närstående fungera som det behov som saknas för att kunna

utföra egenvården. Inre faktorer som skulle kunna begränsa en patient med

hjärtsvikt i sitt utförande av egenvården även om kunskapen finns hos

individen skulle kunna vara exempelvis vanliga symtom som påverkar dem.

För hanteringen av egenvården framkom, i denna litteraturöversikt att

kunskap kring sjukdomstillståndet och information gällande vilka åtgärder

som bör utföras i egenvården är av vikt. Även utifrån sjukvårdens perspektiv

ses detta som en viktig förutsättning. Sjuksköterskor i studien av Yu, Chair,

Chan och Choi (2016) beskriver att det är viktigt att hjärtsviktspatienter

känner till vilka riskfaktorer och vanliga symtom som finns och som kan

20

förvärra deras tillstånd. Kunskapen kring vilka åtgärder som finns för att

förhindra dessa är därför viktiga (Yu et al., 2016).

Eftersom att det tydligt uttrycks ifrån både sjukvårdspersonal i studien av Yu

et al. (2016) samt patienter i resultatet att kunskapen är viktig kan den

informativa kommunikationen och samarbetet ses som en nödvändig del som

måste upprätthållas för att denna patientgrupp ska veta när de ska söka vård

samt minimera risken att deras tillstånd förvärras.

Orems egenvårdsteori beskriver att kunskap är inlärt och styr vårt förnuft att

utföra egenvård kring ett känt behov (Orem, 1991,s.167). Detta kan beskriva

vikten av att patienter med hjärtsvikt får den utbildning och information som

krävs för att de ska kunna påverka sitt sjukdomstillstånd själva, men även för

att kunna upptäcka när behovet av ett stöd finns. Detta kan jämföras med det

Yu et al. (2016) beskriver kring vikten av att patienter med hjärtsvikt har

kunskap kring sjukdomens vanliga symptom och vilka åtgärder som bör

utföras om en eventuell försämring i sitt tillstånd sker.

Stödet från sjukvården visade sig i denna litteraturöversikt genom att goda

relationer och bra kommunikation i ett samarbete med patienter påverkar

möjligheterna att lära sig kring sitt sjukdomstillstånd. Detta påverkade även

patienternas hantering av information. Sjukvårdspersonal i studien av Yu et al

(2016) beskriver även dem att relationen mellan de båda är av vikt för att

förbättra vården för hjärtsviktspatienter. Strategier för att involvera patienter

mer i deras egenvård beskriver sjukvårdspersonal kan göras genom att stärka

kommunikationen och att anpassa informationen som i sin tur kan göra att

patienter blir mer involverade i sin egenvård (Yu et al., 2016). Värt att beakta

med studien av Yu et al. (2016) är att den är utförd i Asien och majoriteten av

21

resultatet i denna översikt grundar sig i studier från USA och Europa. Det

skulle kunna finnas kulturella skillnader i hur pass vanligt det är att arbeta

patientcentrerat i denna del av världen jämfört med hur sjukvården arbetar i

västvärlden.

Då det visade sig i resultatet att relationen till sjukvården är en viktig faktor

för patienter då sjukvården innehar viktig kunskap kan det vara till fördel att

anpassa vården efter patienters förutsättningar samt att stärka involveringen

av dem. Detta kan bekräftas med studien av van der Wal et al. (2009) eftersom

att de beskriver att patienter som misstolkar information har sämre

förutsättningar för att sköta sin egenvård.

Detta skulle kunna anses utföras genom att sjukvårdspersonal i relationen till

patienter ser till att göra information mer lättillgänglig och förståelig.

Exempelvis skulle detta kunna göras genom att både muntlig och skriftlig

information lämnas. Den skriftliga informationen skulle med fördel kunna

användas vid ett senare tillfälle om det är så att patienten inte är kapabel att ta

till sig informationen i det skede då detta ges.

En annan viktig aspekt som visade sig i resultatet av denna litteraturöversikt

gällande involvering av patienter i egenvården är att när personal även

inkluderade närstående vid informationsgivningen upplevdes detta som en

underlättande faktor. Detta beskrivs även i studien av Näsström, Luttik, Idvall

och Strömberg (2016) där närstående beskriver att deras involvering i

egenvården är ett stort ansvarsområde. Det framgår att det finns ett stort

behov av att närstående får tillgång till information och kunskap kring deras

partners sjukdomstillstånd och egenvård för att de ska kunna hjälpa till att

bidra på bästa sätt.

22

Motiverande samtal visade sig vara en strategi som sjukvården kan tillämpa

för att påverka egenvården för hjärtsviktspatienter till det bättre, vilket även

studerades i en annan studie av Brodie, Inoue och Shaw (2006) där de

deltagande patienterna med hjärtsvikt fick en ökad motivation och själv-

ständighet i att utföra egenvården efter att deltagit i denna interventions-

studie.

Användandet av denna typ av strategi för att kunna motivera patienter till en

förbättrad egenvård kan vara ett bra sätt att tillämpa. Sett till äldre patienter

kanske det inte alltid är lätt att motivera till förändring av levnadsvanor då de

kommer i ett senare skede i livet samt innebär förändringar i normala

levnadsmönster. Socialstyrelsen (2012) beskriver även de motiverande samtal

som en metod för förändring i levnadsvanor och skulle kunna anpassas till

hjärtsviktspatienter i relation till vilka förändringar som är nödvändiga för

denna patientgrupp.

I och med att denna litteraturöversikt kan bidra med en samlad bild utifrån

patienters perspektiv kring vilka faktorer som påverkar egenvården är detta

något som kan vara till användning för sjukvården i framtiden för utveckling

av patienters egenvård. Detta behöver nödvändigtvis inte bara beskriva

situationen för hjärtsviktspatienter utan kan med fördel ses i flera sjukdoms-

tillstånd där egenvården är en central del i hanterandet. Det holistiska synsätt

som sjuksköterskan ska arbeta utefter innebär att se till patientens för-

utsättningar samt att anpassa individens vård efter de möjligheter som finns i

dennes omgivning. Att se helheten för patientens vård kan vara viktigt, i

synnerhet när det är flera faktorer som är med och påverkar varandra i

egenvården. Att inte arbeta utifrån helheten skulle kunna innebära att faktorer

23

som anses viktiga för patienten i egenvården utesluts vilket skulle kunna leda

till negativa konsekvenser för den enskilde individen.

Slutsats Egenvården kan ses som en komplex situation där många faktorer är med och

påverkar samt är beroende av varandra för att egenvården ska fungera så

optimalt som möjligt. Den medicinska delen som ses som en central del i

behandlingen av patienter med hjärtsvikt är inte självt avgörande för

behandlingen. Omvårdnadsarbetet är minst lika betydelsefullt för denna

patientgrupp och innebär att vi skapar de bästa förutsättningarna som finns

utifrån ett helhetsperspektiv. Detta görs genom att utforma egenvård som

bygger på kunskap hos vårdpersonal med patienternas perspektiv om vad

som är av vikt i beaktning. Förslag till framtida forskning är att undersöka

faktorer som anses vara viktiga för egenvården då det visar sig att det finns

många som är med och påverkar. För en fortsatt utveckling av egenvården

kan framtida studier undersöka vad patienter är nöjda med i dagsläget. Detta

skulle kunna på sikt utveckla egenvården ytterligare. Forskning med spegling

utifrån alla aktörer som är involverade i egenvården kan vara bra för att skapa

så en så god egenvård som möjligt.

24

Referenser * Artiklar inkluderade i resultat

*Albert, N.M., Forney, J., Slifcak, E. & Sorrell, J. (2014). Understanding physical activity and exercise behaviors in patients with heart failure. Heart & Lung, 44(1), s.2-8. doi: 10.1016/j.hrtlng.2014.08.006 American Heart Association. (2017). Classes of Heart Failure. Hämtad 2018-01-09 från http://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/HeartFailure/AboutHeartFailure/Classes-of-Heart-Failure_UCM_306328_Article.jsp#.WlS0s5OdUb2 Brodie, D.A., Inoue, A. & Shaw, D.G. (2006). Motivational interviewing to change quality of life for people with chronic heart failure: A randomised controll trial. International Jorunal of Nursing Studies, 2008(45), s.489-500. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.11.009

Currie, K., Strachan, P. H., Spaling, M., Harkness, K., Barber, D. & Clark, A. M. (2014). The importance of interactions between patients and healthcare professionals for heart failure self-vare: A systematic review of qualitative research into patient perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 14(6), s.525-535. doi: 10.1177/1474515114547648 Falk, H., Ekman, I., Anderson, R., Fu, M. & Granger, B. (2013). Older Patients’ Experience of Heart Failure – An Integrativ Literature Review. Journal of Nursing Scholarship, 2013(45:3), s.247-255. doi: 10.1111/jnu.12025 Forsberg, C. & Wengström Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I. F, Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:1/ s.141-152). Lund: Studentlitteratur.

Gallagher, R., Luttik, M-L. & Jaarsma, T. (2011). Social Support and Self-care in Heart Failure. Journal of Cardiovascular Nursing, 26(6), s.439-445. doi: 10.1097/JCN.0b013e31820984e1

*Granger, B.B., Sandelowski, M., Tahshjain, H., Swedberg, K. & Ekman, I. (2009). A Qualitative Descriptive Study of the Work of Adherence to a Chronic Heart Failure Regimen. Journal of Cardiovascular Nursing, 24(4), s.308-315. doi: 10.1097/JCN.0b013e3181a4be30

25

*Hellesø, R., Eines, J. & Fagermoen, S.M. (2011). The significance of informal caregivers in information management from the perspective of heart failure patients. Journal of Clinical Nursing, 21, s.495-503. doi: 10.111/j.1365-2702.2011.03927.x Herr, J.K., Salyer, J., Lyon, D.E., Goodloe, L., Schubert, C. & Clement, D.G. (2014). Heart Failure Symtom Relationships – A Systematic Review. Journal of Cardiovascular Nursing, 29 (5), s.416-422. doi: 10.1097/JCN.0b013e31829b675e Jeon, Y-H., Kraus, G.S., Jowsey, T. & Glasgow, N.J. (2010). The experience of living with chronic heart failure: a narrative review of qualitative studies. BMC Health Services Research, 2010, (10:77). doi: 10.1186/1472-6963-10-77 *Kaholokula, J.K, Saito, E., Mau, M.K., Latimer, R. & Seto, T.B. (2007). Pacific Islanders’ perspectives on heart failure management. Patient Education and Counseling, 2008(70), s.281-291. doi: 10.1016/j.pec.2007.10.015 *Lockhart, E., Foreman, J., Mase, R. & Heisler, M. (2014). Heart failure patients’ experiences of a self-management peer support program: A qualitative study. Heart & Lung, 2014(43), s.292-298. doi: 10.1016/j.hrtlng.2014.04.008 *Masterson Creber, R., Patey, M., Lee, C.S., Kuan, A., Jurgens, C. & Riegel, B. (2015). Motivational Interviewing to improve self-care for patients with chronic heart failure: MITI-HF randomized controlled trial. Patient Education and Counseling, 2016(99), s.256-264. doi: 10.1016/j.pec.2015.08.031 *Meyerson, K.L. & Setter Kline, K. (2009). Qualitative analysis of a mutual goal-settning intervention in participants with heart failure. Heart & Lung, 38(1), s.1-9. doi: 10.1016/j.hrtlng.2007.12.004 *Näsström, L., Idvall, A-C.E. & Strömberg, A.E. (2013). Heart failure patients’ descriptions of participation in structured home care. Health Expectations, 18(5), s.1384-1396. doi: 10.1111/hex.12120 Näsström, L., Luttik, M.L., Idvall, E. & Strömberg, A. (2016). Exploring partners’ perspectives on participation in heart failure home care: a mixed-method design. Journal of Advanced Nursing, 73(5), s.1208-1219. doi: 10.1111/jan.13216

Orem, E.D. (1991). NURSING – Concepts of practice (4:e upplagan). St. Louis, Missouri: Mosby-Year Book, Inc.

26

*Piamjariyakul, U., Smith, C.E., Werkowitch, M. & Elyachar, A. (2012). Part I: Heart failure home management: Patients, multidisciplinary health care professionals and family caregivers’ perspectives. Applied Nursing Research, 2012(25), s.239-245. doi: 10.1016/j.apnr.2011.05.001 Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (9:e upplagan) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Riegel, B., Dickson, V.V., & Faulkner, M. K. (2016). The Situation-Specific Theory of Heart Failure Self Care – Revised and Updated. Journal of Cardiovascular Nursing, 31(3), s.226-235. doi: 10.1097/JCN.0000000000000244 Riksförbundet HjärtLung. (2017). Hjärtsvikt. Hämtad 2018-01-09 från http://www.hjart-lung.se/hjarta/diagnos-hjarta/hjartsvikt/ *Sayers, S.L., Riegel, B., Pawlowski, S., Coyne, J.C. & Samaha, F.F. (2008). Social Support and Self-Care of Patients with Heart Failure. The Society of Behavioral Medicine, 2008(35), s.70-79. doi: 10.1007/s12160-007-9003-x Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för examensarbete. I. F.Friberg (Red.) Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e upplagan, s.105-108). Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2012). (MI) Motiverande samtal. Hämtad 2018-03-13 från http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/motiverandesamtal Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Hämtad 2018-01-08 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19925/2015-10-4.pdf Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6). Hämtad 2018-01-09 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-10-6 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2014). Mall för kvalitets-granskning av studier med kvalitativ forskningsmetod – patientupplevelser. Hämtad 2017-12-30 från: http://www.sbu.se/globalasset/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

27

Strachan, P.H., Currie, K., Harkness, K., Spaling, M. & Clark, A.M. (2014). Context Matters in Heart Failure Self-Care: A Qualitative Systematic Review. Journal of Cardiac Failure, 20(6), s.448-455. doi: 10.1016/j.cardfail.2014.03.010 Strömberg, A. (2009). Cirkulation. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa (Upplaga 1:3, s.249-280). Lund: Studentlitteratur AB Suter, M.P., Gorski, A.L., Hennessey, B. & Newton-Suter, W. (2012). Best Practices for Heart Failure – A Focused Review. Home Healthcare Nurse, 30(7), s.395-405. doi: 10.1097/NHH.0b013e31825b11ab U.S. National Library of Medicine. (2018). Psychology MeSH Qualifier Data 2018. Hämtad 2018-01-12 från https://meshb.nlm.nih.gov/record/ui?ui=Q000523 van der Wal, M.H.I., Jaarsma, T., Moser, D.K., van Gilst, W.H. & van Veldhuisen, D.J. (2009). Qualitative examination of compliance in heart failure patients in The Netherlands. Heart & Lung, 39(2), s.121-130. doi: 10.1016/j.hrtlng.2009.07.008 Walthall, H., Jenkinson, C. & Boulton, M. (2016). Living with breathlessness in chronic heart failure: a qualitative study. Journal of Clinical of Nursing, 26, s.2036-2044. doi: 10.1111/jocn.13615 *Wei Seah, A.C., Kiat Tan, K., Huang Gan, J.C. & Wang, W. (2016). Experience of Patients Living With Heart Failure: A Descriptive Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing, 27(4), s.392-399. doi: 10.1177/1043659615573840 *Woda, A., Belknap, R.A., Haglund, K., Sebern, M. & Lawrence, A. (2014). Factors influencing self-care behaviors of African Americans with heart failure: a photovoice project. Heart & Lung, 2015(44), s.33-38. doi: 10.1016/j.hrtlng.2014.09.001 Yu, M., Chair, S.Y., Chan, C.W-H. & Choi, K.C.(2016). Information needs of patients with heart failure: Health professionals’ perspectives. International Journal of Nursing Practice, 2016(22), s.348-355. doi: 10.1111/ijn.12442 Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I. F, Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e upplagan/ s.59-82). Lund: Studentlitteratur

Bilaga 1

Författare/Årtal/Land Studiens syfte Typ av studie

Deltagare (/bortfall)

Metod Datainsamling Analys

Huvudresultat Bedömning av kvalitet

Woda, Belknap, Haglund, Sebern & Lawrence 2014 USA

Skapa förståelse för vad som påverkar egenvården hos afroamerikaner med hjärtsvikt och låg inkomst.

Kvalitativ Deskriptiv

10 Gruppintervjuer utifrån frågor och bilder - Induktiv analys

Familjens stöd bidrar till kontinuitet i egenvården, sociala interaktioner stärker en psykiskt, depressiva symtom var en anledning till dålig följsamhet med medicin och fysisk aktivitet.

Hög

Kaholokula, Saito, Mau, Latimer, & Seto 2007 Hawaii & Samoaöarna

Att identifiera hur upplevelsen av hälsa, attityder till åtgärder och sociala relationers påverkan för hjärt-sviktspatienters vård.

Kvalitativ Deskriptiv

Patientermed hjärtsvikt (n=11) – totalt (n=36)

Gruppintervjuer semistrukturerade frågor - Induktiv analys, tematisk

Familjemedlemmar var en viktig faktor för hanterandet av sin sjukdom samt symtomkontroll. Dessa var även viktiga för informationshanteringen.

Hög

Sayers, Riegel, Paw-lowski, Coyne & Samaha 2008 USA

Utvärdera effekterna av hur socialt stöd påverkar egenvården hos HS-patienter genom följsamhet i medicinering och kost samt monitorering.

Kvantitativ Longitudinell

74 Frågeformulär och skattnings-instrument (SCHFI & MSPSS) - Deduktiv dataanalys

Patienter med bra socialt stöd från anhöriga och familjemedlemmar hade förbättrad egenvård i form av följsamhet.

Hög

Masterson Creber, Patey, Lee, Kuan, Jurgens & Riegel 2015 USA

Undersöka om MI-samtal förbättrar egenvården hos hjärtsviktspatienter i fysiska symtom och livskvalitet jämfört med vanlig vård.

Kvantitativ, RCT Enkelblindad Prospektiv

41 intervention, 26 kontrollgrupp

Intervention- och kontrollgrupp - Deduktiv dataanalys

Både interventions- och kontrollgrupp visade på förbättringar i egenvården över tid samt växande självförtroende i utförandet. Interventionsgruppen visade något bättre resultat.

Hög

1

Författare/Årtal/Land Studiens syfte Typ av studie

Deltagare (/bortfall)

Metod Datainsamling Analys

Huvudresultat Bedömning av kvalitet

Lockhart, Foreman, Mase & Heisler 2014 USA

Att undersöka hjärtsviktspatienters upplevelser av ett stödprogram patienter emellan för att utveckla framtida interventioner samt utreda vad som motiverar och stöttar till utförandet av egenvård.

Kvalitativ Deskriptiv

28 Semistrukturerade intervjuer - Induktiv analys (crosscase)

Att kommunicera med andra patienter med samma diagnos är både transformativt och motiverande för egenvården. Upplevelsen att inte vara ensam i sin situation skapar trygghet.

Hög

Granger, Sandelowski, Tahshjain, Swedberg & Ekman 2009 USA

Undersöka hur kommunikationen gällande levnadsförhållanden för HS-patienter påverkas i kommunikationen mellan läkare och patienter.

Kvalitativ deskriptiv

12 (6 patienter – 6 läkare)

Semistrukturerade intervjuer - Induktiv innehållsanalys

Kunskap kring sjukdomen sågs som nödvändigt i egenvården hos båda parter samt att använda sig av andra parter (socialt stöd). Patienterna förstod vad de behöver göra för god egenvård men beskrev att de behöver hjälp. Läkarna ansåg att repetition av kunskap var viktigt.

Hög

Hellesø, Eines & Fagermoen 2011 Norge

Att undersöka patienters perspektiv kring hur viktigt det är med informella vårdgivare för informationshanteringen hos HS-patienter.

Kvalitativ deskriptiv

14 (/10) Semistrukturerade intervjuer - Induktiv innehållsanalys

Patienter upplevde att informationen hanterades olika beroende på om den informella vårdgivaren hade en sjukvårdsbakgrund eller inte. Patienterna ansåg att det var viktigt att ha med sig en vårdgivare vid informationssamtal.

Hög

2

Författare/Årtal/Land Studiens syfte Typ av studie

Deltagare (/bortfall)

Metod Datainsamling Analys

Huvudresultat Bedömning av kvalitet

Näsström, Idvall & Strömberg 2013 Sverige

Att undersöka hur HS-patienter med hem-sjukvård beskriver sitt deltagande i vården.

Kvalitativ deskriptiv

19 Semistrukturerade intervjuer -Induktiv innehållsanalys

Patienter beskrev att delaktigheten i sin vård var beroende av relationen till vårdpersonalen.

Hög

Wei Seah, Kiat-Tan, Huang-Gan & Wang 2016 Singapore

Undersöka erfarenheter, behov och copingstrategier hos hjärtsvikts-patienter.

Kvalitativ deskriptiv

15 Semistrukturerade intervjuer - Induktiv innehållsanalys

Patienter upplevde att sjukvården besitter viktig kunskap och information för att dom ska kunna hantera sina sjukdomstillstånd.

Hög

Albert, Forney, Slifcak & Sorrell 2014 USA

Undersöka hjärtsviktspatienters uppfattning av fysisk aktivitet och träning som egenvårdsåtgärd.

Kvalitativ deskriptiv

48 Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor - Induktiv innehållsanalys

Många av de deltagande ansåg att stödet från familj och anhöriga var viktigt för genomförandet av fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärd.

Medelhög

Piamjariyakul, Smith, Werkowitch & Elyachar 2012 USA

Att undersöka patienters, vårdgivares och vårdpersonals upplevelser kring vad som bäst förbereder egenvården vid hjärtsvikt.

Kvalitativ deskriptiv

30 patienter- 17 vård-personal 17 vård-givare

Gruppintervju i fokusgrupper - Induktiv innehållsanalys

Involvering av familjemedlemmar motiverar till egenvård. Kunskapsinlärning gällande hjärtsvikt ansåg patienterna ska göras kontinuerligt.

Hög

Meyerson & Kleine 2009 USA

Att identifiera faktorer som påverkar egenvården för patienter med hjärtsvikt.

Kvalitativ deskriptiv

27 Intervjuer utifrån förbestämd guide (GAFG) - Induktiv innehållsanalys

En faktor som visades påverka egenvården var kunskapsbrist. Gemensamma mål uppsatta tillsammans med sjukvården kan motivera till bättre egenvård.

Medelhög