Upload
others
View
13
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Omvårdnadsbehov och
omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i
palliativt skede
En litteraturstudie
Care needs and care measures in heart failure in the palliative phase
- A literature study
Camilla Gustavsson
Catharina Nilsson
Fakulteten för hälsa- och teknikvetenskap
Distriktsköterskeprogrammet
Examensarbete med inriktning mot distriktsköterskans verksamhetsområde, 15 hp
Handledare: Anna Josse Eklund
Examinerande Lärare: Kaisa Bjuresäter
2017-01-05
Sammanfattning
Titel: Omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede.
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstads universitet.
Kurs: Examensarbete i omvårdnad med inriktning mot distriktssköterskans
verksamhetsområde, 15 hp.
Författare: Camilla Gustavsson och Catharina Nilsson
Handledare: Anna Josse Eklund
Examinerande lärare: Kaisa Bjuresäter
Sidor: 44
Månad och år för examination: november 2016
Nyckelord: Hjärtsvikt, omvårdnad, interventioner, hospice, palliativ vård, vård i livets
slutskede.
Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög mortalitet och förr eller senare
uppstår behov av palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsbehov
samt omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede. Metod: Den metod som
användes var systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades. De granskades och
huvudkategorier med underkategorier bildades. Resultat: De sex kategorier som
framkom var; Brister i kommunikation, information och stöd; Existentiella; Dyspné;
Fatigue och depression; Ångest och Minskad rörelseförmåga. Patienternas behov var
symtomlindring, god omvårdnad och bättre kommunikation vid vård i livets slutskede.
Konklusion: Distriktsköterskan fungerade som en länk åt patienten. Samarbete med
andra professioner var önskvärt. Kunskap, information, symtomlindring och god vård
spelade en viktig roll i omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt. De resultat som
framkom ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av
patienter med hjärtsvikt i palliativt skede.
Abstract
Title: Care needs and care measures in heart failure in the palliative phase.
Faculty: Faculty of health, science and technology, Karlstad University.
Course: Degree project - nursing, 15 ECTS.
Authors: Camilla Gustavsson and Catharina Nilsson
Supervisor: Anna Josse Eklund
Examining teacher: Kaisa Bjuresäter
Pages:44
Month and year for the examination: November 2016
Keywords: Heart failure, caring, interventions, palliative care, hospice, end of life care.
Background: Heart failure is a serious illness with high mortality and sooner or
later arises the need for palliative care. The aim of this study was to describe the
care needs and care measurses for patients with heart failure in a palliative stage.
Method: the method used was a systematic literature study. Nine articles were
included. They were reviewed then categories and subcathegories was formed.
Results: The six categories that emerged were deficits in communication,
information and support; Existential; Dyspnea; Fatigue and Depression; Anxiety
and Reduced mobility. Patients’ needs where symptom relief, good care and better
communication at the end of life. Conclusion: The districtnurse acts as a link to the
patient. Cooperation with other professions is desirable. Knowledge, information,
symptom relief and good care play an important role in the care of patients with
heart failure. The result that emerged gives a guidance on which factors play an
important role in care of patients with heart failure in the palliative phase.
Innehåll Inledning ....................................................................................................................................... 5
Bakgrund hjärtsvikt ................................................................................................................... 5
Diagnos och symtom ............................................................................................................. 6
Behandling ............................................................................................................................ 9
Omvårdnad vid hjärtsvikt ........................................................................................................ 10
Palliativ omvårdnad ................................................................................................................ 12
Palliativ vård vid hjärtsvikt ................................................................................................. 13
Hemsjukvård ........................................................................................................................... 14
Problemformulering .................................................................................................................... 14
Syfte ............................................................................................................................................ 15
Metod .......................................................................................................................................... 15
Litteratursökning ..................................................................................................................... 16
Kvalitetsgranskning ................................................................................................................. 19
Dataanalys ............................................................................................................................... 19
Forskningsetiska överväganden .............................................................................................. 20
Resultat ........................................................................................................................................ 21
Behov av stöd och information av kunnig personal ................................................................ 22
Att få en god kontakt med erfaren vårdpersonal ................................................................. 22
Att få stöd av palliativa teamet ............................................................................................ 22
Att få råd och samtal med sjuksköterskan ........................................................................... 23
Att få information om sjukdomen och framtida vård .......................................................... 23
Existentiella behov .................................................................................................................. 24
Att få sällskap och stödjande samtal ................................................................................... 24
Att få andligt stöd ................................................................................................................ 24
Att få känna trygghet i vården ............................................................................................. 24
Behov av att få stöd, råd och läkemedelsbehandling vid dyspné ............................................ 25
Att få stöd av sjuksköterskan och tillgång till läkemedel .................................................... 25
Att få råd om egenvård rörande vikt, blodtryck och kost .................................................... 25
Att få lindring vid exacerbation .......................................................................................... 26
Behov av stöd vid minskad rörelseförmåga ............................................................................ 26
Att få råd, läkemedel, mobilisering och hjälp med vardagliga aktiviteter .......................... 26
Behov av att få lindring, stöd och behandling vid fatigue och depression .............................. 27
Att få vård och behandling vid depression .......................................................................... 27
Behov av att få god omvårdnad och läkemedelsbehandling vid ångestbesvär ....................... 27
Att få god omvårdnad och läkemedel.................................................................................. 27
Diskussion ................................................................................................................................... 28
Resultatdiskussion ................................................................................................................... 28
Metoddiskussion ..................................................................................................................... 32
Fortsatt forskning ........................................................................................................................ 34
Relevans för klinisk verksamhet ............................................................................................. 34
Konklusion .............................................................................................................................. 34
Referenslista ................................................................................................................................ 35
Bilaga 1 ...........................................................................................................................................
5
Inledning Hjärtsvikt är en allvarlig åkomma med hög mortalitet och distriktssköterskor och annan
vårdpersonal möter patienter med avancerad hjärtsvikt som har behov av omvårdnad i
livets slutskede. Då det är viktigt att omvårdnaden blir så bra som möjligt för den här
patientgruppen har vi valt att sammanställa forskningsresultat för att belysa patienternas
omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder i palliativt skede.
Bakgrund hjärtsvikt Ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården är hjärtsvikt
(Läkemedelsverket 2006). Sjukdomen är starkt relaterad till ålder och eftersom andelen
äldre ökar hela tiden blir hjärtsvikt också ett allt större folkhälsoproblem (Klindtworth
2015). Beräkningar visar att det finns minst 23 miljoner människor med diagnosen
hjärtsvikt i världen (Bui et al. 2011). Det är en kronisk sjukdom som var tionde person i
Sverige över 80 års ålder lever med. Totalt är minst 250 000 personer i Sverige
drabbade (Socialstyrelsen 2015) och varje år insjuknar omkring 30 000 personer (Hjärt-
Lungfonden 2015). För patienter över 65 års ålder är hjärtsvikt den vanligaste
inläggningsorsaken på sjukhus (Andersson 2015; Bui et al. 2011).
En tredjedel av patienter med hjärtsvikt inneliggande på sjukhus har antingen en
nydebuterad, outredd, utredd eller hjärtsvikt som inte tidigare är behandlad (Persson &
Eriksson 2014). Prognosen för hjärtsvikt anses vara lika dålig som för vanliga
tumörsjukdomar (Socialstyrelsen 2013) men kan förbättras med adekvat behandling
(Bui et al. 2011). Sjukdomen är förenad med stora kostnader inom sjukvården och
uppskattas stå för två till tre procent av den totala sjukvårdskostnaden (Persson &
Eriksson 2014). Sjukdomen har en hög mortalitet (Bui et al. 2011; Persson & Eriksson
2014; Socialstyrelsen 2016a) och eftersom det är en livshotande kronisk sjukdom
uppstår förr eller senare behovet av palliativ vård. För att möta patientens behov och
omsorg är det viktigt att vården integreras på medicinsk nivå av läkare, sjuksköterskor
och undersköterskor, för att kunna ge patienter med hjärtsvikt så god vård som möjligt
deras sista tid i livet (Socialstyrelsen 2013).
6
Diagnos och symtom
Diagnos kommer från grekiska ordet dia`gnosis som betyder undersökning eller
bedömning som tolkas av exempelvis en läkare eller annan vårdgivare (Rössner 2016).
Definitionen av hjärtsvikt är hjärtats förmåga att pumpa runt blod i kroppen är försämrat
i både lilla och stora kretsloppet, vilket medför att flera organ i kroppen blir påverkade
(Remme & Swedberg 2001). De vanligaste orsakerna till att en person drabbas av
hjärtsvikt är att hjärtats funktion blivit försämrad genom skada eller förlust av
hjärtmuskelfunktionen. Detta kan ske genom akut ischemi,1 kronisk ischemi eller
hypertoni.2 Andra orsaker kan vara klaffel, myokardit3, takyarytmi4, diabetes,
tyroidearubbning 5eller hjärtmuskelsjukdomen kardiomyopati6. 70 procent av de
drabbade får hjärtsvikt på grund av hjärtinfarkt, tio procent av klaffsjukdom, tio procent
av läkemedel, droger och endokrina sjukdomar samt tio procent av kardiomyopati
(Dickstein et al. 2008).
Vid kardiomyopati är hjärtmuskeln skadad vilket innebär att hjärtats strukturella och
funktionella funktion har blivit onormal. Det finns olika sorter av kardiomyopati.
Ärftlig och icke ärftlig kan vara orsaker till att yngre personer får hjärtsvikt. En variant
av ärftlig kardiomyopati är hypertrofkardiomyopati som orsakas av en tillväxt som sker
i myokardiet av ett protein som inlagras där på grund av en genmutation. Icke ärftlig
orsak kan vara myokardit, diabetes, överträning, virus, alkohol, graviditet och
nutritionsbrister (Dickstein et al. 2008).
Vid vänsterkammarsvikt blir det för högt tryck i hjärtrummen och blodet som är på väg
dit stockar sig, samlas i lungorna och ger andningsbesvär. Vid högerkammarsvikt orkar
inte hjärtat pumpa runt blodet. Det blir då högt tryck i hjärtrummen som leder till att
blod samlas i mage och ben (Dickstein et al. 2008). Vänsterkammarsvikt är den
vanligaste orsaken till högerkammarsvikt (Elliot et al. 2008). Symptom kommer från det
grekiska ordet syʹmptōma som betyder tillfälligt, en händelse eller olycksfall. Symptom
är en subjektiv upplevelse av ett obehag eller lidande som uppfattas av den sjuke. Det
vill säga ett obehag eller lidande som sjukdomen framkallar (Wiqzell & Malmquist
2016a). Symptom är en viktig del vid beslut om behandlingsintensitet. De bör därför
bedömas noga och gärna med hjälp av något mätinstrument för att behandlingseffekten
ska kunna utvärderas på ett bra sätt (Läkemedelsverket 2006).
För att kunna fastställa att en person drabbats av hjärtsvikt bör även undersökningar
som blodprover, lungröntgen, koronarangiografi7 ,spirometri8, ultraljud på hjärtat, EKG
samt klinisk undersökning av patienten utföras (Remme & Swedberg 2001). En
tillförlitlig prognos är svårt att ställa på grund av det oförutsägbara sjukdomsförloppet.
Patienter kan ha exacerbation9 åtskilliga gånger innan de befinner sig i livets slutskede
1 Lokal syrebrist i vävnad 2 Högt Blodtryck 3 Hjärtmuskelinflammation 4 Snabb oregelbunden puls 5 Sköldkörtelrubbning 6 Förstorad hjärtmuskel 7 Kranskärlsröntgen 8 Lungfunktionstest 9 Försämring av sjukdom
7
(Zapka et al. 2007). Symptom vid hjärtsvikt kan vara individuella och kan komma
smygande eller akut (Socialstyrelsen 2016a). Kardinalsymptomet är dyspne 10som oftast
förvärras i liggande ställning och vid ansträngning (Persson & Eriksson 2014). Vanliga
symptom är även orkeslöshet, trötthet och ödem (Dickstein et al. 2008). Sjukdomen har
därför en negativ påverkan på patientens arbetskapacitet (Socialstyrelsen 2016a).
När hjärtats ena kammare är försvagad eller när hjärtat inte kan fyllas med blod som
tidigare, orkar det inte heller pumpa runt blodet (Hjärt- Lungfonden 2015). Då reagerar
hjärnan, perifera nerver och binjurarna med att frisätta stresshormonerna adrenalin och
noradrenalin för att hjärtat ska arbeta effektivare och mer blod ska pumpa runt till
kroppens organ (Hjärt- Lungfonden 2015). Det extra tillskottet av stresshormoner gör
att motståndet i kroppens kärl ökar. Därmed ökar pulsen och hjärtat pressas ytterligare.
På sikt drabbar den nedsatta hjärtminutvolymen de övriga organen. Försämrad
genomblödning i njurarna leder till att kroppen samlar på sig salt och vatten vilket leder
till att man går upp i vikt (Hjärt- Lungfonden 2015). Symptom som andfåddhet och
ödem beror på detta. Vid långvarig svår hjärtsvikt påverkas skelettmuskler och hjärnans
funktioner som resulterar i ökad trötthet, nedsatt livskvalitet och ibland konfusion11
(Socialstyrelsen 2016a).
Hjärtsvikt indelas enligt europeiska riktlinjer med utgångspunkt från om hjärtats
ejektionsfraktion [EF] är bevarad eller nedsatt (Persson & Eriksson 2014). För att få ett
EF värde utförs en ultraljudsundersökning av hjärtat. Om man har ett normalt hjärta är
EF 50 procent eller högre. Lätt nedsatt EF är 40–49 procent, måttligt nedsatt EF är 30–
39 procent och uttalad hjärtsvikt är EF lägre än 30 procent. Kriterier för diagnosen
hjärtsvikt med nedsatt EF på 40 procent eller mindre innefattar symptom förenliga med
hjärtsvikt i vila eller vid ansträngning som andnöd, perifera ödem och trötthet. Kliniska
fynd som talar för hjärtsvikt är takykardi12, blåsljud, tredje hjärtton, rassel på lungan,
pleuravätska13, perifera ödem, halsvenstas eller takypne14, hypotoni15 och perifer kyla
(Läkemedelsverket 2006).
10 Andfåddhet 11 Förvirring 12 Snabb hjärtverksamhet med puls över 100 slag/minut 13 Vätska i lungsäcken 14 Onormal snabb andning 15 Lågt blodtryck
8
Ett system för att klassificera allvarlighetsgraden och funktionsbedömningen av
hjärtsvikt, New York Heart Association (NYHA-skalan) Functional Classification utgår
från mängden subjektiva symptom och den begränsning som patienten har vid olika
grad av fysisk aktivitet. NYHA-skalan redovisas i tabell 1.
Tabell 1.
Vid NYHA II-IV kan symptomen variera från måttlig till mycket stor svårighetsgrad.
Graden av symptom enligt NYHA-skalan avgör vilken medicinsk behandling som
patienten ska ha. Den medicinska behandlingen syftar till att minska symptom,
morbiditet, mortalitet, men även till att öka patientens livskvalitet. Trots att NYHA-
skalan används för att klassificera allvarlighetsgraden och funktionsbedömningen av
hjärtsvikt (Läkemedelsverket 2006) visar en studie att endast nio procent av svenska
läkare inom primärvården känner till skalan och av dessa använder endast 48 procent
sig av den (Hobbs et al. 2005).
Efter att ha blivit diagnostiserad eller inlagd på sjukhus på grund av hjärtsvikt visar
patienter tecken på nedsatt funktionellt status. Det kan leda till social isolering, ett
beroende av andra och känslan av att vara en börda för sina anhöriga. Som en
konsekvens av det upplevs en minskad livskvalitet (Köberich et al. 2014). I sena stadier
av sjukdomen visar sig psykiska symptom som liknar dem vid cancersjukdomar. Tankar
kring val av vårdform och oro för de närståendes situation kan uppkomma. I det här
skedet känner patienten ofta ångest, nedstämdhet och har sömnproblem. Även
existentiella16 symptom som skuld, meningslöshet och dödsångest förekommer
(Socialstyrelsen 2013).
16 Rör grunden för människans tillvaro på jorden, vad är mening i livet, efter döden och kan vara
betydelsefullt med mässa eller bibeltext.
NYHA- Klassificering
NYHA I Nedsatt vänsterkammarfunktion men inga symptom (Läkemedelsverket 2006).
NYHA II Lätt hjärtsvikt. Symptom: andfåddhet, trötthet, efter mer än
måttlig ansträngning Läkemedelsverket 2006) som att springa
och gå i trappor (Grefberg & Johansson 2008).
NYHA III Medelsvår hjärtsvikt. Symptom: andfåddhet, trötthet vid lätt
till måttlig fysisk aktivitet (Läkemedelsverket 2006). NYHA III a innefattar patienter som klarar att gå på plan mark mer än
200 meter utan besvär och symptom. NYHA III b innefattar
symptom innan de har slutfört 200 meter gång (Persson & Eriksson 2015).
NYHA IV Svår hjärtsvikt. Symptom: andfåddhet, trötthet redan i vila
(Läkemedelsverket 2006). Symptomökning inträffar vid
minsta ansträngning. Patienten är oftast sängbunden (Persson & Eriksson 2015).
9
Patienterna lider även ofta av svåra psykosociala symptom som rädsla, social isolering
och begränsningar när det gäller aktivitet i det dagliga livet (Klindtworth et al. 2015).
De dör ofta på sjukhus under en period av akut försämring, utan att de fått chans att
uttrycka sina val eller hunnit förberedda sig för döden (Gott et al. 2007). Patienter som
vet om att de ska dö uppger många viktiga faktorer vid vård i livets slutskede som att få
en god kommunikation, tillit till sin läkare, kontinuitet i sin vård och att undvika
onödiga livsuppehållande åtgärder (Heyland et al. 2006). Faktorer som är viktiga vid
livets slutskede varierar mellan varje individ (Steinhauser et al. 2000). Hospicepersonal
uppger att deras arbete med denna typ av patienter alltid utgår ifrån hälsa och
välmående och att god livskvalitet i livets slutskede är deras ultimata mål (Pizzi 2014).
Behandling
Syftet med behandling av hjärtsvikt är att minska symptom och i förlängningen
dödligheten (Dickstein et al. 2008). Det är viktigt att patienter och anhöriga förstår vad
sjukdomen innebär, hur de ska hantera symptomen och hur livsstilen påverkas
(Lainscak et al. 2010). Behandlingen baseras på ett strukturerat omhändertagande
genom hela vårdkedjan (Läkemedelsverket 2006). Eftersom dödligheten är hög för
hjärtsviktspatienter är det viktigt att alla får läkemedelsbehandling. Målet med
behandlingen är att ha ett självständigt liv, minska symptombesvären och antalet
sjukhusvistelser (Dickstein et al. 2008), samt uppnå ökad livslängd och förbättra
patientens livskvalitet (Läkemedelsverket 2006).
Alla patienter med kronisk hjärtsvikt bör få ACE-hämmare (Angiotensin Converting
Enzyme) insatt då det förbättrar symptomen, ökar överlevnaden och minskar
återinläggning på sjukhus (Remme & Swedberg 2001). Läkemedlet hämmar bildandet
av hormonet angiotensin II som får blodkärlen att dra ihop sig. Hjärtat avlastas då
genom att det pumpar ut blod med mindre tryck än tidigare. Diuretika 17är också en
viktig del av behandlingen som hjälper kroppen bli av med överflödig vätska och salt
(Persson & Eriksson 2014). Diuretikabehandling används i första hand till
symptomlindring och ökad livskvalitet. Risker med diuretikabehandling kan vara
elektrolytrubbningar med lågt magnesium och kalium som kan orsaka
hjärtrytmrubbningar. Om patienten får för höga doser kan det orsaka hypotoni,
dehydrering18 och påverkad njurfunktion (Socialstyrelsen 2016a). Vid akut försämring
av hjärtsvikt ordineras patienten diuretika intravenöst, för att urinproduktionen skall
komma igång och minska ödem i kroppen (Sturtz & Held 2009).
Betablockerare kan användas till alla hjärtsviktspatienter från mild till svår hjärtsvikt
(Remme & Swedberg 2001) då dessa reducerar adrenalinhormonets effekt och sänker
hjärtfrekvensen (Persson & Eriksson 2014). Aldosteronantagonist19 rekommenderas i
17 Urindrivande medel 18 Förlust av kroppsvätska 19 Medel som hämmar aldosterons effekt i njurarna
10
tillägg till ACE-hämmare vid svår hjärtsvikt (Remme & Swedberg 2001) eftersom
behandlingen har en svag vätskedrivande effekt (Persson & Eriksson 2014).
Syrgas20 är en viktig behandling för att undvika hypoxi 21hos patienten och målet för
syresättning av blodet är 95 av 100 procent (Dickstein et al. 2008). Vid allvarliga
andningsproblem kan CPAP22 (continouous possitive airway pressure) ha en god effekt.
Vid ångest och smärta kan morfin23 administreras intravenöst (Andersson 2015). För
behandling av hjärtsvikt kan utöver läkemedel exempelvis olika varianter av pacemaker,
inoperation av klaffprotes, hjärttransplantation (Dickstein et al. 2008; Socialstyrelsen
2016a) eller revaskulering24 vara aktuellt (Socialstyrelsen 2016a).
Omvårdnad vid hjärtsvikt
Omvårdnad omfattar de åtgärder som man inom vård och omsorg vidtar för och
tillsammans med en människa, frisk eller sjuk, med syfte att upprätthålla eller uppnå
optimal hälsa och livskvalitet eller ge stöd inför döden (Rahm-Hallberg & Hamrin
2016). Behov beskrivs som ett begrepp inom fysiologin och psykologin och används för
att förklara människors målinriktade beteende (Wiqzell & Malmquist 2016b). Behov
beskriver vad människan behöver för ett gott liv för stunden exempelvis ett gott
välbefinnande som innefattar att få mat, vila och rörelse, stimulans och trygghet (Arman
2015) Sjuksköterskan ska sträva efter att anpassa vården till patientens individuella
behov. De primära behoven som ska tillfredsställas existerar oberoende på diagnos.
Patientens vårdbehov påverkas av ålder, kulturell bakgrund, psykisk balans samt fysiska
och intellektuella kapacitet (Hendersen 1991). Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose
patientens fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Fysiska behov kan innefatta att
få hjälp med lägesändringar och sömn. Pyskiska behov kan innebära att känna trygghet.
Sociala behov kan vara att få behålla sin integritet och identitet samt andliga behov som
innefattar patientens förhållande till gud och mening med livet (Selin-Törnqvist 1995).
Omvårdnadsåtgärder kan förklaras genom att en sjuksköterska hjälper en person som är
sjuk eller frisk att utföra uppgifter som inte personen själv kan utföra på grund av
minskad kunskap, vilja eller kraft. Omvårdnadsåtgärderna följs upp kontinuerligt och
utvärderas och revideras för att vara aktuella i patientens vård. Åtgärderna gäller vid
förebyggande vård, hälsovård, kurativ vård eller vård i livets slutskede (Hendersen
1991). I primärvården ges information till patienten och anhöriga om
livsstilsförändringar och träning. Patienten får information om hjärtsvikt och hur man
skall känna igen symptomen så tidigt som möjligt. De får lära sig egenvård och vad den
medicinska behandlingen innefattar och vårdpersonal följer upp compliance25.
Svårigheter med compliance kan vara patientens bristande kognitiva förmåga och
okunskap om sin egen sjukdom (Ding et al. 2014), depression eller samsjuklighet
(Liljeroos et al. 2015). Dessa saker kan göra det svårt att sköta och lära sig adekvat
egenvård. Anhöriga är en viktig resurs för att stödja patienten med egenvård vid
läkemedelsbehandling, för att hålla uppsikt över patientens symptom, kontrollera att
20 Ett läkemedel för att underlätta andningen 21 syrebrist i vävnaden 22 Hjälpmedel för andning 23 Smärtstillande och ångestdämpande läkemedel 24 sätta in stent i ett kärl för att återfå bra cirkulation 25 patientens förmåga att följa ordination
11
patienten äter bra samt motionerar. Anhöriga är oftast de första att uppmärksamma nya
symptom och många hälsorelaterade problem hanteras av patienten och anhöriga utan
hjälp av vårdpersonal (Liljeroos et al. 2015). Regelbunden viktkontroll,
vätskerestriktion på två liter per dygn och saltrestriktioner är vanliga
egenvårdsrekommendationer (Remme & Swedberg 2001).
Råd om regelbunden fysisk aktivitet och deltagande i anpassad träning är en viktig del
vid behandling av hjärtsvikt och bör erbjudas till alla patienter med NYHA II-III
(Läkemedelsverket 2006). Trots ett gott vetenskapligt underlag är behandling genom
fysisk träning vid hjärtsvikt underutnyttjad. Fysisk träning vid hjärtsvikt innebär
individanpassad regelbunden fysisk aktivitet utformad av fysioterapeut för att öka
arbetskapaciteten, speciellt med avseende på muskelstyrka, gångsträcka samt patientens
livskvalitet. Fysisk aktivitet måste bedrivas regelbundet och livslångt för att de positiva
effekterna på livskvalitet och arbetskapacitet inte ska förloras. Denna åtgärd innebär
inga kända oönskade effekter eller biverkningar (Socialstyrelsen 2016a). Sexuell
aktivitet kräver individuellt anpassad rådgivning (Läkemedelsverket 2006). Patienterna
kan bland annat få information om att nitroglycerinspray kan användas innan sexuell
aktivitet (Remme & Swedberg 2001; Läkemedelsverket 2006).
En person med hjärtsvikt kan bli mycket sämre än andra människor eller till och med
avlida av de påfrestningar som en influensa eller lunginflammation innebär för hjärtat.
För att förebygga infektioner som influensa och lunginflammation är
rekommendationen att vaccinera sig (Remme & Swedberg 2001; Läkemedelsverket
2006). Rökstopp och dricka högst ett till två glas alkohol per dag rekommenderas då det
kan inducera och förvärra hjärtsvikten (Läkemedelsverket 2006).
I primärvården har distriktssköterskan en viktig roll. Att förebygga viktnedgång genom
att skapa en nutritionsplan där födan bör vara rik på fett och kolhydrater är en viktig del
(Jacobsson et al. 2001). Det finns ingen hjärtspecifik kostdiet, men näringstillskott
rekommenderas vid kakexi26(Läkemedelsverket 2006). Munhälsa är en viktig del i
omvårdnaden vid hjärtsvikt (Jacobsson et al. 2001). Äldre patienter med hjärtsvikt
behandlas oftast med flera olika mediciner samtidigt vilket ökar risken för biverkningar
med minskad salivproduktion, som orsakar tand- och slemhinneproblem med nedsatt
livskvalitet som följd. Minskad salivproduktion kan orsakas av medicingrupper som
antikolinergika27, opioider28, tricykliska antidepressiva 29läkemedel, neuroleptika30,
antiarytmika31, läkemedel vid parkinson samt diuretika. Minskad salivproduktion är
även vanligt förekommande vid stress, depression och ångest. Nedsatt munhälsa medför
besvär vid födointag. Med symptom som obehag, sveda och en brännande smärta i
munnen blir ofta följden av ett nedsatt näringstillstånd och är därför en viktig del av
omvårdnaden (Jontell & Mobacken 2014).
26 Förlust av muskelmassa 27Antikolinergika hämmar verkan av parasympatiska stimuli och ger ökad hjärtfrekvens 28 Läkemedel som ger en lugnande, sederande och kraftigt smärtstillande effekt 29 Läkemedel mot depression 30 Läkemedel vid psykiska besvär 31 Läkemedel för att stabilisera hjärtrytmen
12
Vissa läkemedel kan ge illamående och då är det viktigt att distriktssköterskan tar
kontakt med läkare och initierar en läkemedelsgenomgång (Jacobsson et al. 2001). Vid
akut försämring av hjärtsvikt blir patienten oftast inlagd på sjukhus under observation
av sjuksköterskan som kontrollerar om det sker plötsliga förändringar i patientens
status. Sjuksköterskan skall utvärdera urinproduktionen som är en mycket central
omvårdnadsåtgärd om patienten har fått diuretika intravenöst. Det är även viktigt att
kontrollera blodtryck, puls och saturation32 (Sturtz & Held 2009). Idag behandlas
patienter med hjärtsvikt på traditionella mottagningar, sjukhus eller vårdcentraler. För
de svårt sjuka är transporten till dessa mottagningar ofta fysiskt ansträngande och därför
väntar för många med att söka hjälp vid försämring. Svårigheter uppstår när adekvat
behandling inte längre hjälper och patienten är i ett palliativt skede men aktiv
behandling inte avslutas. Synsättet som palliativ vård innebär skulle vara till en god
hjälp vid planering av omvårdnaden för patienten. Kommunikation mellan patient och
vårdpersonal skulle förbättras. Åtgärder och frågor som skulle behöva initieras i en
sådan situation är ställningstagande till återupplivning, hjärttransplantation och
insättning av pacemaker samt om patientens upplevelse av symptom, lidande och
önskemål med vården (Ekman 2005).
Palliativ omvårdnad
Världshälsoorganisationen [WHO] kom med sin första definition av palliativ vård år
1990. I definitionen låg fokus på den sena fasen av döendet och framförallt på patienter
med diagnosen cancer. Senare har synsättet förändrats och idag ska palliativ vård enligt
WHO omfatta alla diagnoser där patienter befinner sig i livets slutskede och har
komplexa problem (Strang & Beck-Friis 2012). WHO (2002) definition av palliativ
vård idag bygger på ett förhållningssätt som ämnar förbättra livskvaliteten för patienter
och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid en livshotande sjukdom.
Palliativ vård är viktigt för att människan ska ses utifrån ett holistiskt synsätt
(Socialstyrelsen 2013) och är fundamentalt för att kunna bevara en god livskvalitet
(Socialstyrelsen 2013; WHO 2016a). Tillgång till palliativ vård varierar fortfarande
mellan länder över hela världen visar en global undersökning utförd av WHO år 2015.
Den visar att endast lite över 50 procent av världens länder använder sig av palliativ
vård (WHO 2016a). Varje år är 40 miljoner människor i behov av palliativ vård, men
endast 14 procent som behöver palliativ vård vid livets slutskede får idag hjälp. Palliativ
vård är en viktig del av hälso- och sjukvårdstjänster. År 2014 uppmanades WHO och
dess medlemsstater att förbättra tillgången till palliativ vård som en central del av hälso-
och sjukvårdssystemen, med tonvikt till primärvård samt hembaserad vård (WHO
2016b).
Hospicevården syftar till att den döende ska leva ett så rikt liv som möjligt inte bara ett
liv med lite smärtor. Inom hospice lyfts de existentiella frågorna fram tydligare än inom
sjukvården i allmänhet (Eckerdal 2012). Socialstyrelsens definition av palliativ vård
inom hälso- och sjukvården är att lindra lidande samt främja livskvaliteten för patienter
med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Det innebär även att ta beaktande av
fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organisera stöd till anhöriga
32 mängden syremättnad i blodet
13
(Socialstyrelsen 2013). Likvärdigt betonar hospicevården fysiska, psykiska, sociala och
de existentiella behoven (Eckerdal 2012). Socialstyrelsen (2013) hänvisar till
Socialdepartementets fyra hörnstenar i palliativ vård som utgår från WHO definition av
palliativ vård samt människovärdesprincipen. De fyra hörnstenarna beskrivs som
symtomlindring, samarbete av ett interprofessionellt arbetslag, kommunikation och
relation med syfte att främja patientens livskvalitet samt ge stöd till närstående (SOU
2001:6). Målet med palliativ vård i Sverige är att alla människor i livets slutskede ska
ha tillgång till vård på lika villkor (Wallerstedt et al. 2012). Enligt Läkemedelsverkets
(2006) rekommendationer bör palliativ omvårdnad även omfatta patienter med kronisk
hjärtsvikt. Trots detta har äldre människor och människor med andra sjukdomar än
cancer inte samma tillgång till palliativ vård idag, vilket leder till att de kan få en sämre
livskvalitet (Wallerstedt et al. 2012).
Palliativ vård vid hjärtsvikt
Exempelvis ska palliativ vård ges till patienter med hjärtsvikt i alla åldrar då alla
resurser för kurativ behandling är uttömda. Patienter med hjärtsvikt i livets slutskede har
lika stort vårdbehov som andra i livets slut men deras behov tillgodoses inte i samma
utsträckning, delvis för att det saknas en definition av deras behov. Det har dock skett
stora framgångar inom hjärtsjukvården de senaste två decennierna med förbättrad
behandling, från prevention till behandling av akut sjuka patienter. Inom
hjärtsjukvården har man därför sällan ett palliativt vårdperspektiv. På cirka tjugo år har
dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtsvikt samt hjärtinfarkt halverats. Denna positiva
utveckling leder till att sjukvården hela tiden eftersöker nya aktiva behandlingar, istället
för att realistiskt inse att kurativ behandling i vissa fall inte längre är möjlig. När risken
för allvarliga bieffekter ökar, samtidigt som nyttan av behandlingen minskar är det
viktigt som läkare att förstå att man passerat en brytpunkt. Vid svår hjärtsjukdom är
punkten nådd då sjukdomen inte längre kan påverkas kurativt. Läkaren bör då se över
behandlingen och sätta ut de läkemedel som kan förlänga lidandet, för att då förbättra
patientens livskvalitet (Wikström 2014).
Vid ett brytpunktssamtal med patienten ska läkare och sjuksköterska tydliggöra att en
kurativ behandling inte längre har effekt. Samtalet ska hållas tillsammans med patienten
samt eventuellt anhöriga till patienten. Samtalet ska ses som en planering av vården
inför patientens sista tid i livet. Det är viktigt att ge information om att vården
fortfarande erbjuder lindrande behandling (Melin-Johansson 2010a). Patienter i livets
slutskede anser att kvalitet i vården innebär att få adekvat medicinsk lindring av smärta
och andra symptom, undvika onödig förlängning av döendet, bli befriad från att
uppfattas som en belastning och att stärka relationer till anhöriga (Thompson &
McClement 2002). God palliativ vård ska erbjudas oberoende var patienten befinner sig
exempelvis i hemmet på sjukhuset, hospice eller inom olika vårdboenden (Eckerdal
2012).
14
Hemsjukvård
I Sverige sker en stor del av den specialiserade palliativa vården i patientens hem. Den
vård som ges är en avancerad hemsjukvård som sker dygnet runt och till en mindre del
inom palliativ slutenvård (Eckerdal 2012). I den basala hemsjukvården ska patienter
med varierande sjukvårds- och omvårdnadsbehov kunna bo kvar i det egna hemmet
(Beck Friis & Jakobsson 2012). Skillnader mellan basal och avancerad hemsjukvård
redovisas i Tabell 2.
Tabell 2.
Basal hemsjukvård Avancerad hemsjukvård
Ledd av distriktssköterska och läkare från primärvården Läkarledd
Enskilt arbetssätt Team- baserad arbetssätt
Dagtid Dygnet runt
Ringa medicinsk teknologi Kvalificerad medicinsk teknologi
Sjukhussäng efter remiss Sjukhussäng tillgänglig
Begränsat upptagningsområde Stort upptagningsområde
Undantagsvis allmän palliativ vård Huvudsakligen specialiserad palliativ vård
Den specialistutbildade sjuksköterskans unika kompetens krävs i den kommunala hälso-
och sjukvården i många avseenden (Ljung 2010). Svårt sjuka hjärtsviktspatienter bör
erbjudas avancerad hemsjukvård i hemmet som alternativ till sjukhusvård
(Läkemedelsverket 2006). Socialstyrelsen (2008) definierar hemsjukvården som hälso-
och sjukvård, då den ges i hemmet i ordinärt och särskilt boende. Åtgärder och insatser
ska ges efter vård- och omsorgsplanering (Socialstyrelsen 2008). Hälso- och
sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har beskrivit hur ansvaret ska delas upp mellan
kommun och landsting. Fler människor får idag hemsjukvård för att uppfylla patientens
och anhörigas egna önskemål. Det har även skett en utveckling mot alltmer avancerade
hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet (Melin-Johansson 2010b).
Problemformulering
I Sverige ökar antal ålderspensionärer oavbrutet och därmed tilltar de stora
vårdbehoven. Hjärtsvikt är förenad med stora kostnader inom hälso- och sjukvården i
Sverige och orsakar lidande hos de drabbade med besvär som dyspné, orkeslöshet samt
ödem. Vanligaste behandlingen är medicinsk och syftar till att förbättra symptom samt
öka patientens livskvalitet. Patienter med hjärtsvikt har ett stort vårdbehov speciellt i
palliativ skede av sjukdomen och det är viktigt att sammanställa fungerande
omvårdnadsinterventioner som kan ge dem möjlighet till högre livskvalitet och minskad
symptombörda. Det finns lite forskning om palliativ vård för patienter med hjärtsvikt
vilket gör det angeläget att sammanställa vilken kunskap som finns inom området.
15
Syfte Syftet var att beskriva patienters omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid
hjärtsvikt i palliativt skede.
Metod
Metoden som valdes för att utföra examensarbetet var en systematisk litteraturstudie.
Det innebär att studien sammanfattade kunskap från vetenskapliga artiklar inom ett
ämnesområde (SBU 2016a). Den systematiska litteraturstudien är en viktig hörnsten vid
genomförandet av evidensbaserad omvårdnadsforskning. Arbetssättet var metodiskt och
krävdes att olika steg följdes för att få fram det senaste inom forskningen som svarade
mot studiens syfte (Polit & Beck 2012). Enligt SBU:s (2014) anvisningar följdes de
principer som gäller vid en sådan studie, genom att det initialt utfördes en testsökning
för att se hur mycket forskning som fanns inom ämnet. Genom att data inhämtades,
organiserades och bearbetades systematiskt minskades riskerna för att slump och
godtycklighet påverkade studiens resultat.
De olika stegen i processen följde SBU:s (2016b) riktlinjer och litteraturstudien inleddes
med förberedande sökningar under vintern 2015. Författarna läste i litteratur, internet-
källor och artiklar för att få en övergripande kunskap i ämnet. Nästa steg var att
strukturera och formulera två frågeställningar i relation till syftet. De som framkom var:
Vilka omvårdnadsbehov har patienter med hjärtsvikt vid palliativ omvårdnad? och
Vilka omvårdnadsåtgärder är beskrivna för patienter med hjärtsvikt vid palliativ
omvårdnad?
Därefter fastställdes inklusionskriterierna. Artiklarna skulle vara vetenskapligt utförda,
vara relevanta för studiens syfte samt vara peer reviewed33. Publiceringsår fastställdes
vara mellan 2010 och 2015. Artiklarna skulle innefatta patienter äldre än 50 år oavsett
kön, vara skrivna på engelska, svenska eller norska, samt vara kvalitativa och
kvantitativa. Oavsett om patienterna befann sig på sjukhus eller i hemmet inkluderades
artiklarna. Reviewartiklar, medicinska artiklar samt artiklar som innefattade forskning
på djur exkluderades.
Nyckelord fastställdes utifrån frågeställningen samt vilka databaser som skulle
användas för att hämta forskningsresultat. Nästa steg var att författarna gjorde en
litteratursökning i de olika databaserna som beskrivs under litteratursökning. Sedan
utfördes en gallring av artiklar utifrån titlar och abstrakt. De artiklar som svarade mot
syftet och uppfyllde inklusionskriterierna skrevs ut för att läsas i fulltext. Artiklarna som
valdes gick vidare till kvalitetsgranskning enligt granskningsmall för bedömning av
kvalitet (Polit & Beck 2012). Bearbetning av artiklarnas innehåll utfördes enligt
Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.
33 Sakkunnig granskning
16
Litteratursökning
Sökord identifierades och kontrollerades att de överensstämde med studiens syfte.
Sökorden togs fram av författarna och en konsultation utfördes med en bibliotekarie på
Arvika sjukhus för att eventuellt finna fler lämpliga sökord. De sökord som användes
var: heart failure (hjärtsvikt), caring (omvårdnad), interventions (åtgärder), palliative
care (palliativ omvårdnad), nursing (sjukvård), hospice (inrättning för vård i livets
slutskede), terminal care (terminalvård) samt end of life (vård i livets slutskede). Vid
databassökning i cinahl kombinerades sökorden med booleska operatorn AND och OR
för att begränsa utfallet. I databasen PubMed användes endast booleska operatorn
AND.(se tabell 3.1 och tabell 3.2).
Därefter söktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed (US National Library of
Medicine National Institute of Health), CINAHL (Cumulative Index to Nursing and
Allied Health Literature) och PsycINFO (American Psychological Association).
Databasen PubMed innefattar medicinsk litteratur inom hälsa och omvårdnad.
Databasen CINAHL innefattar området omvårdnad och hälsa och anses vara den bäst
användbara databasen för sjuksköterskor. Databasen PsycINFO innefattar information
inom psykiatri (Polit & Beck 2012).
Sökorden söktes var för sig och kombinerades för att hitta aktuella artiklar inom ämnet.
Databassökningarna redovisas i tabell 3.1 och 3.2 nedan. Under urval ett läste båda
författarna artiklarnas titlar och abstract och de artiklar som verkade svara mot syftet
och uppfyllde inklusionskriterierna valdes ut. Under urval 2 togs artiklar fram i fulltext
och författarna läste artiklarna översiktligt och bedömde artiklarnas relevans. Artiklarna
delades upp mellan författarna. De artiklar som valdes att gå vidare till urval tre
kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks kvalitativa och kvantitativa
granskningsmallar (2012) (se nedan).
Den första elektroniska databassökningen gjordes i CINAHL med nyckelorden Heart
failure Major headings (MH) och Nursing (NU) AND Hospice AND Palliative Nursing
or Palliative Care or Terminal Care med 143 träffar. Sökningar fortsatte med försök till
att begränsa utfallet med årsintervallet 2010 - 2015 och fick då 80 träffar. Sökningarna
redovisas mer i detalj i Tabell 3.1
17
Tabell 3.1 Databassökning och urval från CINAHL
Databas Sökord Antal träffar
Urval 1
Urval 2 Urval 3
CINAHL
160229
# 1 Heart Failure
(MM) (NU)
14790
# 2 Hospice and Palliative Nursing OR Terminal Care OR palliative
care
(MM)
31537
#1 AND # 2 323
# 1 AND # 2
(Peer reviewed)
295
# 1 AND # 2
(Peer reviewed + Abstract available)
167
# AND # 2 (Peer reviewed + Abstract available + 2005-2015)
143
# 1 AND # 2 (Peer reviewed + Abstract available + 2010-2015)
80 40 24 9
Databassökning i PsycINFO utfördes men gav inga träffar på lovande referenser. En
databassökning utfördes även i PubMed för att fånga upp som så många lämpliga
artiklar som möjligt. Sökningarna utfördes med samma kombinationer av sökord
förutom att sökordet caring lades till. Utfallet gav 35 träffar.
18
En andra sökning utfördes med årsintervallet 2010–2015 som gav 10 träffar. En tredje
sökning utfördes med Mesh Terms och årsintervallet 2010–2015 som gav 5 träffar.
Sökningarna redovisas i detalj i Tabell 3.2.
Tabell 3.2: Databassökning och urval från PubMed
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
PubMed
160408
#1Heart Failure 195449
# 2 Caring 53942
# 3 Caring (MeSH subheading )
0
# 4 intervention 422322
# 5 Palliativ care 57871
# 6 Heart failure AND caring AND Intervention AND palliative care 1
# 7 Heart failure AND caring AND Palliativ care 35 8 8 0
Pubmed
160408
# 1 Heart failure
(2010-2015)
52076
# 2 Heart failure
(Mesh terms+ 2010-2015)
20806
# 3 Palliative nursing
(2010-2015)
3028
# 4 Hospice
(nomesh+ 2010-2015)
3884
# 5 Terminal care (2010-2015)
9202
# 6 Hospice (2010-2015)
# 1 AND # 2 AND # 3 AND # 4 AND # 5 AND # 6 10 4 3 0
Pubmed 160408
Heart Failure (mesh terms)
95648
Caring 53942
End of life 56664
nursing 632243
Heart failure AND caring AND end of life AND
(Mesh terms + 2010-2015)
5 1 1 0
19
Kvalitetsgranskning
I urval 3 valdes nio artiklar som gick vidare till granskning. Polit och Becks
granskningsmallar (2012) för kvalitativ och kvantitativ forskning användes för att
kritiskt granska artiklarna för att se om någon ytterligare artikel skulle exkluderas.
Författarna utförde sedan en bedömning av studiernas kvalitet. Studiernas kvalitet
bedömdes utifrån kriterier hur välgjort studiernas bakgrund, syfte, urval, datainsamling,
analys och resultat var redovisat. De studier som beskrev de olika delarna tydligt
bedömdes med hög kvalitet och om det fattades något i studien bedömdes de ha en
medelhög eller låg kvalitet (SBU 2016b) Studiernas kvalitet representeras i
artikelmatrisen, se bilaga 1.
Efter kvalitetsgranskningen kvarstod nio artiklar som svarade på studiens syfte. Totalt
användes fyra olika forskningsmetoder i studierna. Fem artiklar använde sig av
kvalitativ innehållsanalys, två av grounded theory (grundad teori), en var av etnografisk
design samt en randomiserad kontrollstudie (RCT-studie). Fem av de vetenskapliga
studierna var utförda i USA, två i Kanada, en i Storbritannien och en i Nya Zeeland.
Samtliga artiklar presenteras i en matris (se bilaga 1).
Dataanalys
En kvalitativ innehållsanalys beskrivs som ett arbetssätt där forskaren arbetar med data
för att förstå vad texten handlar om, olika mönster som uppkommer samt tolkning av
texten (Graneheim & Lundman 2004). Enligt Graneheim och Lundman (2004) kallas
det som syns och uttrycks i texten för manifest innehåll och när forskaren gör en
tolkning av den underliggande meningen i texten kallas detta för latent innehåll.
Författarna använde sig av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av manifest
innehållsanalys för att beskriva patienters omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder
vid hjärtsvikt i palliativt skede. Databearbetningen inleddes med att texterna översattes
av författarna från engelska till svenska och artiklarna lästes upprepande gånger tills
innehållet var väl genomarbetat och författarna förstod materialet väl. Målet var att
förstå varje artikel på djupare plan och få ett helhetsintryck. Sedan identifierades
centrala bärande meningar som svarade mot syftet med studien. Författarna enades om
vilka områden som var återkommande i artiklarna och markerade med
överstrykningspenna i olika färger som sedan klipptes ut ur texten. Därefter reducerades
meningarna, så kallad kondensering, utan att förlora sitt innehåll till mindre bärande
enheter tills texten bildade koder. Dessa koder lades ihop och jämfördes för att finna
likheter och skillnader. Dessa koder ligger till grund för kategorierna som arbetades
fram och bildade ett manifest innehåll (Graneheim & Lundman 2004).
20
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik är de etiska överväganden som utförs innan, samt under genomförandet
av ett vetenskapligt arbete. Vid ett examensarbete krävs kännedom om normer,
värderingar samt principer som forskarsamhället, regering, internationella
organisationer och riksdag formulerat för att ge vägledande riktlinjer för att hantera
etiska krav. Genom hela examensarbetet finns det etiska överväganden från val av ämne
och frågeställning till rapportering och spridning av arbetet (Kjellström 2012).
När forskare eller studenter läser vetenskapliga artiklar är det viktigt att bedöma den
berörda studiens trovärdighet (Petersson & Lindskov 2012). Det vetenskapliga värdet
ökas genom att endast inkludera studier som har tillstånd från etisk kommitté eller
påvisar att de gjort noggranna etiska överväganden vilket de vetenskapliga artiklarna
som är inkluderade i studien har gjort (Wallengren & Henricson 2012). Kravet på de
valda artiklarna var att deltagarna i dem skulle ha gett sitt samtycke till att vara med i
studien samt att de när som helst hade möjlighet att avbryta sitt deltagande, utan
negativa påföljder för dem (Polit & Beck 2012). Forskarna som utfört de vetenskapliga
artiklarna respekterades och resultatet utfördes för att ge en så sanningsenlig bild av
deras arbete som möjligt. Källorna i studien refererades på ett korrekt sätt både i
resultatdelen samt i referenslistan. Det utfördes en analys av data från artiklarna som
utgör resultatet. Resultatet har utvärderats och objektivt beskrivits utifrån studiens syfte.
Författarna hanterade också sin egen förförståelse under studiens gång (Polit & Beck
2012).
21
Resultat
Resultatet beskriver patienters omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt
i palliativt skede i sex kategorier med underkategorier. Kategorierna beskriver
omvårdnadsbehov och underkategorierna beskriver omvårdnadsåtgärder. Kategorin
Behov av stöd och information av kunnig personal med underkategorierna: Att få en
god kontakt med erfaren vårdpersonal, Att få stöd av palliativa teamet, Att få råd och
samtal med sjuksköterskan samt Att få information om sjukdomen och framtida vård.
Kategorin Existentiella behov med underkategorierna: Att få sällskap och stödjande
samtal, Att få andligt stöd samt Att få känna trygghet i vården. Kategorin Behov av att
få stöd, råd och läkemedelsbehandling vid dyspné med underkategorierna: Att få stöd av
sjuksköterskan och tillgång till läkemedel, Att få råd om egenvård rörande vikt,
blodtryck och kost samt att få lindring vid en exacerbation. Kategorin Behov av stöd vid
minskad rörelseförmåga med underkategorin: Att få råd, läkemedel, mobilisering och
hjälp med vardagliga aktiviteter. Kategorin Behov av att få lindring, stöd och
behandling vid fatigue och depression med underkategorierna: Att få lindring vid
fatigue och Att få vård och behandling vid en depression samt sista kategorin Behov av
att få god omvårdnad och läkemedelsbehandling vi ångestbesvär med underkategorin:
Att få god omvårdnad och läkemedel. I figur 1 nedan presenteras resultatet översiktligt.
Behov av stöd
och information
av kunnig
personal:
Existentiella
behov:
Behov av att få stöd,
råd och
läkemedelsbehandling
vid dyspné:
Behov av stöd
vid minskad
rörelseförmåga:
Behov av att få
lindring, stöd
och behandling
vid fatigue och
depression:
Behov av att få god
omvårdnad och
läkemedelsbehandling
vid ångestbesvär:
- Att få en god
kontakt med erfaren
vårdpersonal,
- Att få stöd av
palliativa teamet
-Att få råd och
samtal med
sjuksköterskan
-Att få
information om sjukdomen och
framtida vård
-Att få sällskap
och stödjande samtal,
-Att få andligt stöd,
- Att få känna trygghet i
vården
-Att få stöd av
sjuksköterskan och tillgång till läkemedel
- Att få råd om egenvård rörande vikt,
blodtryck och kost
-Att få lindring vid en
exacerbation
-Att få råd,
läkemedel, mobilisering och
hjälp med
vardagliga aktiviteter
-Att få lindring
vid fatigue
-Att få vård och
behandling vid depression
-Att få god omvårdnad
och läkemedel
Figur 1: Resultatöversikt
22
Behov av stöd och information av kunnig personal
Att få en god kontakt med erfaren vårdpersonal
Patienterna önskar ha ett bra förhållande till vårdpersonal och att de har kunskap om
hjärtsvikt (Bekelman et al. 2011). Då kan vårdpersonalen lättare förstå när deras
problem relaterade till sjukdomen uppkommer (Kaasalainen et al. 2013). Patienterna
beskriver att det är extra viktigt med god kontakt och erfaren vårdpersonal när de
befinner sig i ett palliativt skede (Waterworth & Jorgensen 2010). Sjukdomen påverkar
deras fysiska och psykiska status och därför får de ibland be om hjälp av sina
familjemedlemmar att kommunicera med vårdpersonal (Kaasalainen et al. 2013).
Patienterna önskar verktyg till hur de ska leva med och anpassa sig till sjukdomen samt
ha möjlighet att tala med vårdpersonal om sin osäkerhet. De vill känna trygghet och är
inte intresserade av att träffa ny vårdpersonal (Bekelman et al. 2011). I Waterworth och
Jorgensens (2010) studie ökar patienternas förtroende och trygghetskänsla då de får
behålla samma vårdpersonal som känner dem väl, särskilt när problem uppstår.
Patienterna tycker då att de får en högre grad av individualiserad vård (Kaasalainen et
al. 2013). I Kaasalainen et al. (2013) studie är alltid dietisten och farmaceuten
närvarande vid en vårdkonferens med patienten och dennes familj vilket medför till god
kontinuitet och ökad kvalitet av deras medicinska behandling (Kaasalainen et al. 2013).
En av patienterna i Waterworth och Jorgensens (2010) studie säger:
I would go back to my family doctor and because I trust him and his daughter… she
is a doctor too at the same place… and I would ask them what to do. They are good
to me… if I have any trouble they tell me what to do, like get the ambulance to get
to the hospital or anything else. I talk to my doctor like he is my uncle and he talks
to me like I am his nephew. He has all my records so they know all about me so he
can give me good advice about what to do ( s. 203).
Att få stöd av palliativa teamet
Patienterna tycker det är viktigt att ha tillgång till ett palliativt team (Bekelman et al.
2011; Metzger et al. 2013; Ross & Austin 2015; Waterworth & Jorgensen 2010), och att
få god vård i livets slutskede (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienterna beskriver att
de har en stödjande roll (Metzger et al. 2013; Ross & Austin 2015) där de ger ett
känslomässigt stöd genom att uppmuntra, lyssna och ge bekräftelse (Metzger et al.
2013). Patienterna uttrycker att det borde ingå en psykolog i det palliativa teamet
(Bekelman et al. 2011). När patienterna är i ett palliativt skede önskar de en mjuk
övergång till palliativ vård. De önskar att de kommer att vara väl förberedda
(Kaasalainen et al. 2011). Efter samtal med det palliativa teamet så önskade patienterna
en övergång till bekvämlighetsvård (Metzger et al. 2013).
Patienterna betonar att de får hjälp av det palliativa teamet att kommunicera och
förmedla information mellan olika professioner och verksamheter, samt arrangerar och
23
medverkar vid familjemöten och andra sammankomster. Patienterna beskriver att
information från det palliativa teamet bidrar med har ett mer omfattande innehåll.
Patienterna beskriver att det palliativa teamet hjälper till vid komplicerade utskrivningar
från sjukhuset samt tydliggör patientens mål, nå dem och förklara vilka olika val de har.
Det är det som enligt patienterna särskiljer det palliativa teamet från annan
vårdpersonal. De patienter som tycker att de får god vård från deras kardiologteam,
uppger att den vård och hjälp, det palliativa teamet ger bara förstärker den. De ses som
ytterligare en tillgång (Metzger et al. 2013). Som en av patienterna i Metzger et al.
(2013) studie säger: “They straightened out a lot of things for us that we really didn`t
understand before...different things to help... a different understanding” (s. 116).
Att få råd och samtal med sjuksköterskan
Patienterna kommunicerar med många olika vårdgivare angående hur de ska hantera
sina hjärtsviktsrelaterade symptom, men när problem uppstår eller beslut behöver
utföras gällande deras vård sker det oftast via en sjuksköterska (Kaasalainen et al.
2013). Många patienter beskriver att de har behov att sjuksköterskan hjälper dem och
för deras talan (Bekelman et al. 2014). Det gäller saker som att få tillgång till syrgas
samt att hjälpa till att förmedla kontakter (Ross & Austin, 2015). Vissa patienter uppger
att det hjälper att ventilera sina tankar och tala med en sjuksköterska, gällande sina
upplevelser med att leva med sjukdomen. Att tala igenom saker med en sjuksköterska
hjälper patienten att sätta saker i perspektiv. Det kan då ändra attityden till livet och
skapa en positivare framtidsutsikt (Dionne-Odom et al. 2014). De patienter som lever på
särskilda boenden tycker det främjar deras behandling bäst, när de får hjälp med att
komma i kontakt med specialister från andra vårdinstanser. Patienterna tycker att de
kommunicerar bättre och att de ger en mer sammanhängande vård. Läkarna är då mer
involverade vid hantering av patientens medicinering (Kaasalainen et al. 2013).
Sjuksköterskan hjälper till att ta reda på olika behandlingsalternativ och om de är
aktuella för patienten för att lindra besvär (Ross & Austin 2015). Som en av patienterna
i Kaasalainen et al. (2013) studie säger: “I haven`t really talked with him [the
physician], like just one-on-one, face-to-face, or whatever. Yeah. It`s more or less
through the resident nurse” (s. 379).
Att få information om sjukdomen och framtida vård
Många patienter uttrycker ett stort behov av information och kommunikation om sin
sjukdom (Bekelman et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013; Metzger et al. 2013;
Waterworth & Jorgensen 2010). De har mycket begränsad kunskap (Kaasalainen et al.
2013), och en önskan att lära sig mer om sjukdomens prognos (Bekelman et al. 2011;
Lowey et al. 2013) och förlopp (Bekelman et al. 2011). De vill få information om
tidpunkter då de borde oroa sig Bekelman et al 2001; Lowey et al. 2013), vilka resurser
som kan komma behövas och hur deras behov kan förändras över tid (Bekelman et al.
2011). Önskan är att få information tidigare i sjukdomsfasen gällande, lindring av
symptom (Bekelman et al. 2011), vård i livets slutskede och hur den vården kan
planeras på bästa sätt (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienterna tycker det är viktigt
att få information om vård i livets slutskede för att kunna se framåt och klara av
framtiden (Waterworth & Jorgensen 2010). Som en av patienterna i Kaasalainen et al.
(2013) studie säger: ” I really don`t think I have a heart problem do I?”( s. 377).
24
Existentiella behov
Att få sällskap och stödjande samtal
Patienterna uttrycker ett behov av stöd (Dionne-Odom et al. 2014; Metzger et al. 2013;
Ross & Austin 2015; Waterworth & Jorgensen 2010) De vill få tala om sina andliga och
existentiella behov, synnerligt i relation till sin existens, död och livet efter döden (Ross
& Austin 2015). Patienterna berättar om sina rädslor inför döden och önskar att det
finns material att läsa om det. De tror det kan medföra en trygghet och lugn inför döden
(Waterworth & Jorgensen 2010). Patienter säger att ett palliativt team har ett mer
holistiskt perspektiv än annan vårdpersonal (Metzger et al. 2013). Patienterna får
samtala och reflektera över sina liv vilket är värdefullt för dem (Dionne-Odom et al.
2014).
De känner sig ensamma och isolerade från omvärlden i sina hem och efterlyser någon
att tala med. Känslan de har kan bero på att det är svårt för dem att få komma ut och
komma i kontakt med andra människor. Många patienter menar att deras psykiska hälsa
skulle kunna förbättras om de fick möjlighet att komma ut och träffa andra människor.
Hjälpmedel önskas i hemmet men försvåras av olika anledningar exempelvis att husen
kan vara för små för att en rullstol ska få plats. Många patienter känner sig ensamma
och isolerade och har bekymmer med praktiska saker som att gå och handla mat och att
städa. Önskemålet är därför att det finns en lokal volontärorganisation eller goda
grannar, som kan hjälpa till samtidigt som det minskar känslan av ensamhet när de får
sällskap (Ross & Austin 2015).
Att få andligt stöd
Patienter med andlig tro belyser att den är en viktig del i deras sjukdom. Ingen av
patienterna har blivit tillfrågade under deras sjukdomstid om de ville träffa en präst. Det
framkommer att patienterna tycker att vårdpersonal är dåliga på att tala om andlighet.
Nästan alla patienter menar att andligt stöd i hemmet är en viktig del av deras
omvårdnad, särskilt när de känner sig ensamma, eller försämrade (Ross & Austin 2015).
Några patienter känner behov av att ha kvar sitt stöd från religionen och kyrkan vid vård
i livets slutskede (Waterworth & Jorgensen 2010). De som inte är troende, men kämpar
med existentiella behov kan också tänka sig att använda sjukhuskyrkans tjänster.
Resonemang bland patienterna påvisar även att sjuksköterskan kan vara en länk till
prästen. Andra patienter poängterar att de vill att sjuksköterskan ska ge andligt stöd
hellre än en präst, psykolog eller volontär (Ross & Austin 2015). Patienter påpekar att
det behövs ett bättre samarbete mellan olika professioner för att kunna möta patienters
behov med ett holistiskt perspektiv (Kaasalainen et al. 2011). Patienterna uttrycker
behov av att sjuksköterskan integrerar det existentiella och det andliga i patientens
vårdplan och att planen utvecklas för det syftet (Ross & Austin 2015).
Att få känna trygghet i vården
Patienterna belyser behov av att känna säkerhet i vården speciellt när deras status har
försämrats och de är beroende av hjälp. De är tydliga med att de vill bli vårdade som att
det finns hopp och inte behöva känna sig som en börda, när det inte finns någon mer
25
behandling att erbjuda dem. Patienterna resonerar att det är viktigt med god omvårdnad
där de blir bemötta på ett vänligt och fint sätt (Waterworth och Jorgensen 2010). De
önskar att vårdgivare ska fråga hur de mår, inte enbart fokusera på den medicinska
behandlingen (Bekelman et al. 2011). Patienter känner att de får god vård när de känner
tillit och förtroende till vårdpersonalen (Waterworth och Jorgensen 2010). En av
patienterna i Waterworth och Jorgensens (2010) studie säger: “I would want them to
treat me nicely… Provide me with good nursing care, not neglect me.” (s. 203).
Behov av att få stöd, råd och läkemedelsbehandling vid dyspné
Att få stöd av sjuksköterskan och tillgång till läkemedel
Ett stort omvårdnadsproblem vid hjärtsvikt är enligt studierna dyspné (Bekelman et al.
2011; Bekelman et al. 2014; Kaasalainen et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013; Ross &
Austin 2015; Waterworth & Jorgensen 2010), som är särskilt uttalad i palliativt skede
(Kaasalainen et al. 2011). Många patienter beskriver att dyspné är värre än smärta och
upplevs som en känsla av kvävning (Kaasalainen et al. 2011). Patienternas dyspné ger
muntorrhet som är mycket besvärande (Bekelman et al. 2011). Patienterna vill ha
telefonkontakt eller få hembesök av en sjuksköterska, speciellt nattetid för råd och stöd
vid andningsbesvär (Ross & Austin 2015). De vill även få tillgång till syrgas som
upplevs ge bra effekt vid dyspné (Ross & Austin 2015; Kaasalainen et al. 2013).
Patienterna berättar att symptom som kramp i bröstet och andnöd (Kaasalainen et al.
2013) är mycket plågsamt (Bekelman et al. 2011) och underlättas med hjälp av
nitroglycerinspray (Kaasalainen et al. 2013). Genom att ha medicinen nära till hands
minskar oron för att dyspné uppstår (Kaasalainen et al. 2013). Patienterna anser att
deras medicinska behandling spelar en livsviktig roll för att hantera sina symptom
(Kaasalainen et al. 2013). Patienterna önskar få lindring av sina symptom (Bekelman et
al. 2011) och få ha det bekvämt (Waterworth & Jorgensen 2010). Många patienter
uttrycker en önskan att dessa symptom kan behandlas i hemmet, istället för onödiga och
kostsamma inläggningar på sjukhus (Ross & Austin 2015).
Att få råd om egenvård rörande vikt, blodtryck och kost
Patienterna har behov en sjuksköterska för att få hjälp med egenvård för att kunna
hantera sin sjukdom. De rekommendationer som sjuksköterskan ger för att minska och
förebygga svullnad och dyspné är att patienten ska kontrollera sin vikt och blodtryck
regelbundet (Bekelman et al. 2014; Kaasalainen et al. 2013), minska sitt saltintag
(Kaasalainen et al. 2013) samt begränsa mängden vätskeintag per dygn. Dessa
rekommendationer gör att patienterna upplever en känsla av kontroll över sin sjukdom
(Lowey et al. 2013; Kaasalainen et al. 2011). Patienter tycker det är bra om en
sjuksköterska kan guida dem och ha överblick över deras hälsotillstånd genom att
regelbundet kontrollera deras vikt, blodtryck, puls och intag av kost (Bekelman et al.
2014; Waterworth & Jorgensen 2010). Som en av patienterna i Waterworth och
Jorgensens (2010) studie säger:
26
I´m constantly aware of watching my diet of what goes in, I´m constantly aware of
trying to avoid stress, I live within those things. I´m aware of them all time. I think I´ve
done everything by the book as far as being told what to do, the weight control, the diet.
(s.202)
Att få lindring vid exacerbation
När patienter utvecklar en exacerbation med svår dyspné (Ross & Austin 2015) och
svullna ben, önskar de få kontroll över symptomen i hemmet genom att en
distriktsköterska får administrera diuretika intravenöst och minskar bensvullnad med
kompressionslindning (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienterna tycker att syrgas
och morfin lugnar andningen samt minskar ångest och stress och önskar därför att även
detta kan ges i hemmet av distriktssköterskan (Ross & Austin 2015; Kaasalainen et al.
2011). I ett lugnare skede samt i förebyggande syfte kan patienterna få hjälp av en
sjukgymnast med att träna djupandningsteknik för att förbättra andningskapaciteten
(Kaasalainen et al. 2013).
Behov av stöd vid minskad rörelseförmåga
Att få råd, läkemedel, mobilisering och hjälp med vardagliga aktiviteter
Patienter som befinner sig i ett palliativt skede är fysiskt begränsade i sin vardag
(Bekelman et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013; Ross & Austin 2015; Waterworth &
Jorgensen 2010). Det som inskränker på deras rörelseförmåga är dyspné (Ross & Austin
2015) och svullnad i benen (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienterna önskar få hjälp
att öka sin prestationsförmåga, energinivå och mobilitet samt motion (Bekelman et al.
2011; Bekelman et al. 2014). Det beskriver en del patienter som det viktigaste de kan få
hjälp med, när det gäller symptom relaterat till deras hjärtsvikt (Bekelman et al. 2011).
De tycker att fysisk aktivitet hjälper dem öka sin kapacitet till att vara mer aktiv
(Bekelman et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013). Fysisk aktivitet tillsammans med
läkemedelsbehandling är det som är mest effektivt tycker patienterna (Kaasalainen et al.
2013).
En patient som bor hemma önskar portabel syrgas som hjälp då han inte orkar röra sig
på grund av sin dyspné (Ross & Austin 2015). Patienterna vill få hjälp med vardagliga
aktiviteter de inte orkar utföra (Waterworth & Jorgensen 2010). När vårdpersonal
hjälper patienterna med vardagliga aktiviteter så blir de inte uttröttade så fort. För att
orka med vardagsaktiviteter är det även viktigt att ta en paus vid behov. De flesta
patienter lär sig leva inom sina egna begränsningar för vad de orkar utföra. De undviker
ansträngning och hårt arbete (Kaasalainen et al. 2013). Som en av patienterna i Ross och
Austins (2015) studie säger: “Grim, grim, really grim. I can´t see there being any
improvement at all. I´m waiting for a portable unit to get out for a bit of a walk” (s. 92).
27
Behov av att få lindring, stöd och behandling vid fatigue och depression
Att få lindring vid fatigue
Dyspné hos patienter med hjärtsvikt leder ofta till trötthet och fatigue (Bekelman et al.
2011; Bekelman et al. 2014; Kaasalainen et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013;
Waterworth & Jorgensen, 2010). En av de vanligaste besvär i hemmet är fatigue
(Kaasalainen et al. 2011). Patienterna behöver vårdpersonal som kan hjälpa till med
vardagsaktiviteter för att underlätta deras tillvaro (Kaasalainen et al. 2013). De har
begränsad rörelseförmåga och därmed behov av att träna upp den och motverka sin
orkeslöshet för att orka med vardagen (Waterworth & Jorgensen 2010; Kaasalainen et
al. 2013). Önskan är att få instruktioner av en sjuksköterska som kan lära patienten att
spara på krafterna genom att få lärdom om olika energibevarande tekniker (Kaasalainen
et al. 2011).
Att få vård och behandling vid depression
De flesta patienter med fatigue drabbas av nedstämdhet eller depression och önskar att
antidepressiva läkemedel hade ordinerats tidigare i sjukdomsförloppet (Bekelman et al.
2011). Psykosocial vård och antidepressiv behandling värderas högt (Bekelman et al.
2011; Bekelman et al. 2014). Patienterna beskriver att det är viktigt att ha en balans
mellan aktivitet och vila (Bekelman et al. 2014). Sjuksköterskan ger patienten insikt i att
leva med begränsningar, undvika utmattning och hårt arbete (Kaasalainen et al. 2013).
Behov av att få god omvårdnad och läkemedelsbehandling vid
ångestbesvär
Att få god omvårdnad och läkemedel
När patienterna blir begränsade i sin vardag och inte orkar ta hand om sig själv längre
får de hjälp av anhöriga eller personal, vilket kan leda till att de blir ångestfyllda över att
de känner sig som en börda (Ross & Austin, 2015; Waterworth och Jorgensen 2010).
Patienterna vill ha hjälp att strukturera upp vardagen för att minska sin stress
(Waterworth & Jorgensen 2010), och anpassa sig till sitt liv (Bekelman et al. 2011).
När god omvårdnad ges av personal skapar det trygghet, minskar rädsla och ångest hos
patienterna (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienter som får ångest och panik av
dyspné önskar syrgas i hemmet, istället för att bli inlagd på sjukhuset (Ross & Austin
2015). För att dämpa sin ångest såg patienterna till att ha sina läkemedel nära till hands
(Kaasalainen et al. 2013). Många patienter upplever att de får kämpa för att få hjälp i
samhället och det ger patienterna ångest. För att lindra ångest och stress önskar
patienterna att vårdpersonal kan underlätta tillvaron för dem genom att koordinera deras
vård (Ross & Austin 2015).
28
Diskussion
Examensarbetets syfte var att beskriva omvårdnadsbehov samt omvårdnadsåtgärder vid
hjärtsvikt i palliativt skede. I kategorin Behov av stöd och information av kunnig
personal uttryckte patienterna behov av god kommunikation med vårdpersonal. Många
ansåg att den palliativa enheten gav stöd, trygghet och såg hela människan. I kategorin
Existentiella behov uttryckte patienterna även här ett behov av stöd men av andlig och
existentiell karaktär. I kategorin Behov av att få stöd, råd och läkemedelsbehandling vid
dyspné talar patienterna om behov av olika omvårdnadsåtgärder som läkemedel och
stöd. I kategorin Behov av stöd vid minskad rörelseförmåga uttryckte patienterna att
läkemedelsbehandling tillsammans med fysisk aktivitet var det mest effektiva för att
öka rörelseförmågan. I kategorin Behov av att få lindring, stöd och behandling vid
fatigue och depression uttryckte patienter med fatigue behov av en sjuksköterska som
kunde lära ut olika tekniker för att spara på sina krafter. I kategorin Behov av att få god
omvårdnad och läkemedelsbehandling vid Ångest önskade patienterna att vårdpersonal
skulle underlätta tillvaron för dem.
Resultatdiskussion
Resultatet i studien visade att patienterna uttryckte ett behov av att ha ett bra förhållande
till vårdpersonal och speciellt viktigt när de var försämrade i sin hjärtsvikt. Detta
bekräftas i en studie av Selman et al. (2007) där det framkom att kommunikationen
mellan vårdpersonal och patienter var bristfällig. Författarna anser att det är viktigt att
patienterna har kontinuerlig kontakt med samma vårdpersonal för att skapa ett
förhållande och god kommunikation. Resultatet i studien påvisade att patienterna
önskade få hjälp av vårdpersonal som hade god kunskap om hjärtsvikt. Författarna
belyser att det är viktigt att vårdpersonal har god kunskap om patientens sjukdom då det
skapar ett större förtroende. Socialstyrelsen (2016b) tar upp att många patienter inte har
kunskap om sin sjukdom och får därför svårt att diskutera sin vård och behandling med
vårdpersonal. Patienter skall kunna känna sig trygga i vården och kunna lita på att den
som ger vård har professionell kunskap och stöder patienten i sin sjukdom
(Socialstyrelsen 2016b). I två andra studier var detta uppmärksammat då de valde att
undersöka en modell på patienter som skulle underlätta att få ytterligare vårdbesök och
behandlingar samt konsultation med specialister som handleder och ger kliniska råd,
speciellt för patienter som inte förbättrats (Gilbody et al. 2006; Katon et al. 2010b). I
Katon el al. (2010a) utfördes studien på patienter med depression och kroniska
sjukdomar och de upplevde en förbättrad kontroll över sin sjukdom. I Gilbody et al.
(2006) som utförde studien på patienter med depression blev slutsatsen att vården blev
effektivare på både kortare och längre sikt.
Resultatet i studien visade att det fanns samarbeten där palliativa team hjälpte och
stöttade patienterna i ett palliativt skede. De förmedlade information mellan olika
professioner och verksamheter och gav kunskap och trygghet. Detta överensstämmer
med Katon et al. (2010a) som visar att vårdpersonal som samarbetade i team var ett
lyckat och effektivt sätt att arbeta på vid olika sjukdomar. I resultatet framkom även att
det fanns ett stort behov av ett samarbete mellan olika professioner. Intressant är att i en
29
studie av Selman et al. (2007) uttryckte vårdpersonal i palliativa team behov av träning
och utbildning på hur symptom yttrar sig vid kronisk hjärtsvikt, för att kunna hjälpa sina
patienter på bästa sätt. Både personal inom hjärtsjukvården och personal från palliativa
team, identifierade behov av ytterligare kunskap för kännedom om varandras
specialiteter och för vägar att klara av ett samarbete och kunna ge patienten vad som
behövs vid vård i livets slutskede. Resultatet i studien visade även att patienterna sällan
fick tala om sina behov, tankar om döden och framtidsutsikter. Författarna tycker därför
att det är viktigt att tidigt förbereda patienter innan de befinner sig i palliativt skede och
inleda till öppna och ärliga samtal om sina tankar och behov. Optimalt vore att all
vårdpersonal fick utbildning i palliativ vård för att ge bästa möjliga vård. Selman et al.
(2007) studie bekräftade detta där kommunikation mellan patient och vårdpersonal
visade sig vara viktigt för att få reda på vad patienten ville få ut av sin vård i livets
slutskede. Socialstyrelsen (2013) nämner att möjligheten till att få palliativ vård ökat
men den vården är ojämnt placerad i Sverige. Landsting, regioner och kommuner har
fått utbildningar men trots detta finns brister i kunskap i vårdfrågor, etik och bemötande
och det är ett fortsatt problem. Tillgången av läkare med palliativ kompetens motsvarar
inte efterfrågan. En palliativ vård med läkare i spetsen är en förutsättning för att kunna
ge en god palliativ vård (Socialstyrelsen 2013).
I resultatet från studien framkom det behov av att få information om vård i palliativt
skede för att kunna se framåt och klara av framtiden. I Kaasalainen et al. (2011) studie
framkom det att det inte finns någon modell för hur vården ska utformas för patienter
med hjärtsvikt. Det som personalen använde sig av var den traditionella modell som
används vid vård i livets slutskede för patienter med cancer. Då en modell saknas blir
det svårare att planera framtida vård för patienter med hjärtsvikt.
Resultatet i studien belyste att när patienterna var i ett palliativt skede önskade de en
mjuk övergång till palliativ vård där de skulle vara väl förberedda. En studie av Lloyd
(2004) belyste svårigheter vid övergång till palliativ vård. Svårigheter bestod av att ge
stöd och information enligt patientens önskemål så de inte skulle känna sig
försummade. Selman et al. (2007) menade att svårigheterna bestod med att planera
vården då patienternas sjukdomsfas går upp och ner.
Resultatet i studien visade att nästan alla samtal patienten hade om sin vård skedde med
en sjuksköterska. Författarna menar att detta stämmer överens med den kliniska
verksamheten där sjuksköterskan är en viktig länk mellan patienter och annan
vårdpersonal. Det är därför viktigt att alltid skapa goda förutsättningar för att samtal
mellan patient och sjuksköterska sker på lämpliga utrymmen där förtroliga och öppna
samtal kan ske. Kourkouta och Papathanasiou (2014) påvisade att många allvarliga
konversationer mellan patient och sjuksköterska ofta skedde i en korridor, på en
avdelning eller ett kontor. I sådana miljöer vågade inte patienten uttrycka sig fritt.
Författarna menade att det blev ett hinder för att skapa en bra relation samt kunna ha
förtroliga samtal där patienten kan uttrycka sig fritt. Resultatet i studien påvisade även
att sjuksköterskan kunde koordinera vården åt dem då många patienter var för sjuka för
att orka ordna sin tillvaro själv. Detta överensstämde med Murray et al. (2002) studie
som belyste att det fanns behov av att distriktssköterskan skulle ha både
specialutbildning i hjärtvård och palliativ vård för att kunna förbättra vården för
patienterna och hjälpa dem att koordinera den. Distriktssköterskan kunde då hjälpa
30
patienten att minska antal sjukhusvistelser (Murrray et al. 2002). Froggat och Houlta
(2002) studie påvisade att distriktssköterskor inom kommunen var bra på att koordinera
vården samt konsultera palliativa team vid behov. De tog hänsyn till att varje patient är
unik och förstod att behoven varierade.
I resultatet i studien framkom att patienterna tyckte att deras tro var en viktig del av livet
och hjälpte dem hantera sin situation bättre. I McSherry och Ross (2010) studie hävdade
avdelningschefen att personalen rutinmässigt frågade sina patienter om de ville träffa en
präst trots det påstod patienterna att de inte fick frågan. Murray et al. (2004) belyste i sin
studie att kyrkans tjänster blev underutnyttjade. Resultatet i studien påvisade behov av
att ha någon att tala med, om sina tankar och om andlighet. Det var speciellt viktigt för
de som levde isolerat och var ensamma. Behovet bekräftades i studien av Murray et al.
(2004) att patienter som hade svårt att komma ut och träffa människor värderade
sällskap mycket högt. Genom att de fick stöd minskade även deras depressiva besvär
(Whelan-Gales et al. 2009).
Resultatet i studien visade att andligt stöd i hemmet var en viktig del i patienternas
omvårdnad. Även Buck et al. (2013) belyste att omvårdnaden var viktig för patienterna
och att de önskade att distriktssköterskan kunde ändra fokus från kroppslig omvårdnad
till viktig existentiell omvårdnad. Resultatet i studien visade att andliga frågor borde
finnas med i patientens vårdplan. Författarna egna erfarenheter överensstämmer med
ovannämnda resultat att det andliga saknas i vårdplanen. Enligt Patientdatalagen (SFS
2008:355) skall uppgifter om patienten dokumenteras samt tillsammans med patienten
om dennes problem, risker, mål och vidtagna eller tänkta åtgärder. Detta styrks även av
Björvell (2015) som menar att syftet med en vårdplan är att vårdpersonalen ska arbeta
för samma mål och genomföra de åtgärder som har beslutats tillsammans med patienten.
Resultatet i studien belyste att patienterna ville bli bemötta på ett fint sätt, få god
omvårdnad och inte ses som en börda för vårdpersonal. De ville känna sig säkra på att
vårdpersonal skulle ta hand om dem när de blev försämrade. Selman et al. (2007)
menade att vårdpersonalen behöver träna på att samtala med patienterna och vara ett bra
stöd för att kunna ge en god vård i ett palliativt skede. Det överensstämmer med Barnes
et al. (2006) studie som visade på ett stort behov av att skapa trygghet för patienterna
och ge dem god vård.
Resultatet visade att dyspné var värre än att ha smärta och upplevdes som en känsla av
kvävning särskilt när patienterna befanns sig i ett palliativt skede. En studie av Ganzini
et al. (2003) styrker detta då dyspné uppgavs vara ett vanligt symptom vid hjärtsvikt och
medverkade till att patienten tillslut inte orkade gå upp ur sängen och blev beroende av
avancerad vård. Seymour et al. (2005) tar upp att andfåddhet ledde till att patienter fick
ändra sina rutiner, lära sig leva med den förändrade livssituationen och hantera sin
läkemedelsbehandling.
I resultatet i studien framgick det att patienterna hade behov att få lindring av sina
symtom. Motsvarande resultat framkom i en studie av Barnes et al. (2006) som visade
att patienternas behov av symptomkontroll inte blev tillfredsställt och bidrog till
fortsatta problem i vården. Författarnas egna upplevelse stämmer överens med detta där
många patienter påpekar att de inte har tillräckligt bra behandling med besvärande
31
symptom. Författarna anser därför att det behövs en förbättrad symptomlindring i
vården. I resultatet framgick det att patienternas medicinska behandling spelade en
livsviktig roll. Enligt Socialstyrelsen (2015) var det runt 8000 fler patienter med
kronisk hjärtsvikt som borde få läkemedelsbehandling för att minska risken för onödig
sjukhusvård, hjärtinfarkt och för tidig död, i en jämförelse mellan landstingen. Endast
Gotland, Västerbotten och Örebro läns landsting når ännu Socialstyrelsens målnivå om
att ge minst 65 procent av patienter med hjärtsvikt så kallad basbehandling, med två
olika läkemedel. Uppemot var tionde som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt läggs in på
nytt redan inom en månad på grund av underbehandling (Socialstyrelsen 2015).
Resultatet i vår studie visade att egenvård gav patienten en känsla av kontroll. Eldh et
al. (2006) bekräftar detta då det i deras studie framkom att patienterna kände sig
uppmärksammade och respekterade när en sjuksköterska hjälpte dem med sin egenvård.
Även att ett välbefinnande uppnåddes genom att symptom minskades vilket ökade
förmågan att utföra dagliga aktiviteter (Audulv et al. 2009). Andra patienter kunde
istället uppleva det betungande att behöva ha kontroll på egenvården (Audulv et al.
2010). Patienterna upplevdes vara ett hinder i vårdpersonalens arbete om de inte
engagerade sig i sin egenvård (Lockhart et al. 2014). För att få patienter som engagerade
sig i sin egenvård krävdes det ett engagemang från vårdpersonalen (Piamjariyakul et al.
2012). Enligt Gunnarsson et al. (2008) ska distriktssköterskan skapa förutsättningar för
patienten att kunna vara delaktig i sin vård. Författarnas egna erfarenheter av patienter
som inte är engagerade i sin sjukdom behöver mer stöd av sjuksköterskan i form av tid
och täta uppföljningar. Detta stämmer överens med ovanstående resultat och studier om
egenvård.
Resultatet visade att fatigue var ett vanligt symptom och gav minskad självständighet.
Falk et al. (2009) påvisade i sin studie att orsaker till fatigue kunde vara både fysiska
och psykiska besvär. I en annan studie av Pantilat och Steimle (2004) påvisade vikten
av olika former av träning samt att ge recept på aktivitet och passiv aktivitet, som visade
sig ha en god effekt även i senare stadier av hjärtsvikt.
Resultatet i studien påvisade att patienter som drabbades av depression blev mycket
trötta och utmattade. När patienterna fick behandling för sin depression uppskattades det
högt. motsvarande resultat påvisade Lockhart et al. (2014) att depression var ett hinder
för att orka klara av sin egenvård. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2010) fastslår att
vid misstanke om depression ska ett effektivt omhändertagande ske av patienten som
innebär en screening, diagnostik, bedömning och insättning av behandling.
Yrkesverksam personal som arbetar inom hälso- och sjukvård bör därför arbeta med
sina patienter utifrån ett individanpassat arbetssätt (SOSFS 2009:6).
I resultatet framkom att patienter fick ångest av andfåddhet och blev begränsade av vad
de orkade utföra och fick anpassa sina liv. De kände sig som en börda för anhöriga och
personal. Många patienter önskade syrgas i hemmet och god vård. Författarna anser att
det är viktigt att informera patienter och anhöriga om vad som kan erbjudas i hemmet
för att underlätta deras vård samt föra en bra dialog för att få fram vad patienterna anser
vara viktigt i ett palliativt skede. Persson och Eriksson (2015) belyste att det är viktigt
att diskutera patienternas önskemål och ordna vård i hemmet där behandlingar som
syrgas och andra åtgärder skall diskuteras när patienten är i behov av palliativ vård. De
32
övergripande resultaten återspeglade att patienter i palliativt skede är i behov av
symtomkontroll för att få en förbättrad livskvalitet.
Metoddiskussion
Författarna valde att genomföra en systematisk litteraturstudie i syfte att beskriva
forskning rörande patienters omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i
palliativt skede. Stegen i en systematisk litteraturstudie har lämpat sig väl till att finna
relevant forskning genom sökningar i olika databaser. Sökningar valdes att utföras i
databaserna Cinahl och PubMed eftersom de är relevanta inom omvårdnad. Att söka i
flera databaser som har omvårdnadsfokus stärker studiens trovärdighet enligt Henricson
(2012) då det ökar chansen att finna relevanta artiklar. Trots sökningar i flera databaser
framkom det inga fler artiklar som kunde användas till studien än de som fanns i
databasen Cinahl. Sökningar som utfördes i databasen PsycINFO gav inga träffar. Det
kan bero på att PsycINFO är en databas som innehåller ämnen främst inom psykologi
och beteendevetenskap (Karlsson 2012). Vid en första sökning i databaserna Cinahl och
PubMed användes orden heart failure, intervention och palliative care som inte gav
några träffar. Därför lades sökorden hospice och end of life samt den booleska operatorn
AND och OR till vilket resulterade i många träffar. Sökningar i PubMed gav många
träffar men ingen av artiklarna användes till litteraturstudien då artiklarna inte stämde
överens med syftet eller inte klarade av kvalitetsgranskningen. Utöver de
inklusionskriterier som valdes befann sig patienterna även i hemmet och var inskrivna i
slutenvårdens palliativa vård samt på gruppboenden för äldre.
Polit & Becks granskningsmall (2012) användes för att säkerställa artiklarnas kvalitet.
Artiklarna delades upp mellan författarna och kvalitetsgranskades. Artiklarna delades
upp mellan författarna för kvalitetsgranskning. För att säkerställa en likvärdig
bedömning diskuterade författarna om hur artiklarna skulle kvalitetsgranskas vilket
stärker trovärdigheten i studien enligt Henricson (2012). För att styrka artiklarnas
kvalitet så betygsattes de och hade medellåg till hög kvalitet (SBU 2016b) och de med
låg vetenskaplig kvalitet sorterades ut vilket ökar trovärdigheten enligt Henricsson
(2012).
Svårigheten med att få fram artiklar var att få fram material som passade syftet.
Sökningarna resulterade i många träffar men de flesta utgick endast ifrån vårdpersonal
och anhörigas perspektiv och fick därför exkluderas. En svaghet i studien kan vara att
endast tre av de valda artiklarna inkluderade patienters perspektiv. Resterande artiklar
som användes till studien var utförda på både patienter, familjemedlemmar,
familjevårdgivare och vårdpersonal. En av artiklarna inkluderade både patienter med
KOL och hjärtsvikt. Detta gjorde att det ställdes krav på oss som författare för att endast
få fram patienternas perspektiv. Med ett noggrant analysarbete känner vi oss trygga med
att vi redovisat patienternas röst. Om alla de valda artiklarna endast varit utförda på
patienter med hjärtsvikt kunde studiens resultat blivit mer omfattande. Trots att få
artiklar användes anser författarna att de har kunnat svarat på sina forskningsfrågor.
33
Studien kan anses basera på aktuell forskning då artiklarna är utgivna mellan åren 2010
och 2015. Om artiklar äldre än år 2010 hade inkluderats i studien, kunde det möjligen
ha medfört till fler artiklar och ett annat resultat kunde ha framkommit. De artiklar som
framtogs stämde dock väl överens med syftet och bildade flera kategorier i ämnet.
Författarna anser att studien håller hög trovärdighet då den mäter det den utsäger sig att
mäta (Polit & Beck 2012). Författarna använde den aktuella forskningen som finns
vilket enligt Henricson (2012) stärker studiens trovärdighet. Artiklar med olika design
användes till arbetet. Framförallt användes kvalitativ innehållsanalys men även
grounded theory, randomised controlled trial samt etnografisk design förekom. Artiklar
med olika design användes till studien vilket enligt Henricson (2012) kan minska
studiens trovärdighet men författarna tror att det ger en bredare bild av fenomenet.
Artiklarna var gjorda i olika delar av världen och resultatet visar på att patienter
beskriver omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder med liknande behov och åtgärder
hos patienter med hjärtsvikt oavsett om man bor i Nya Zeeland, USA, Kanada eller
Storbritannien. Författarna anser därför att det även är möjligt att tillämpa studiens
resultat till patienter i Sverige.
Manifest innehållsanalys användes där slutsatser kunde dras baserat på vetenskaplig
forskning samt att det ökade kunskapen. Genom analysen kunde författarna få djupare
förståelse i ämnet och visa på fakta. Själva analysarbetet innebar att utgå ifrån vad
texten sade och att författarna behöll det uppenbara och synliga i textens innebörd
(Graneheim & Lundman 2004). Enligt Polit och Beck (2012) bör forskaren ha ett gott
omdöme och ett kritiskt förhållningssätt vid utförandet av en innehållsanalys.
Svårigheten var att hålla isär innehållet i analysarbetet vid bildandet av vissa kategorier.
Författarna är därför medvetna om att innehållet som presenteras i resultatet i
kategorierna kan i någon mån gå in i varandra, samt att andra indelningar skulle vara
möjligt. Dataanalysen kvalitetssäkrades genom att båda författare gemensamt arbetade
med meningsenheter, koder och underkategorier (Henricson 2012). Vidare har extern
granskare (vår handledare) kontrollerat och givit kommentarer om rimligheten i
resultatbeskrivningarna varefter även ändringar har utförts under studiens gång. Detta
stärker trovärdigheten i studien enligt Graneheim och Lundman (2004).
Genom att en noggrann analys av artiklarnas innehåll utfördes kan en överförbarhet bli
fastställd (Polit & Beck 2012). Författarna anser att resultatet har en överförbarhet och
kan tillämpas i klinisk verksamhet genom att redovisning av inklusion- och
exklusionskriterier, datainsamling och urval har gjorts noggrant så att läsare själva kan
bedöma överförbarheten. Resultatet är artikelns kärna (Polit & Beck 2012) och ska
redovisas objektivt utan författarnas egna personliga tyckanden och värderingar
(Henricson 2012. Författarna har medvetet eftersträvat i studiens resultat att hantera sina
egna tankar och personliga tyckande trots att författarna är omvårdnadsansvariga
sjuksköterskor på sjukhus och kommer i kontakt med patienter med hjärtsvikt. Genom
att författarna tillsammans reflekterat och diskuterat över förförståelsen inför
dataanalysen kan det begränsa dess påverkan på resultatet. Det går dock ändå inte att
utesluta att förförståelsen kunde ha påverkat dataanalysen och resultatet (Henricson
2012). Citaten i resultatet har återgetts på engelska för att sammanhanget inte skulle
misstolkas av läsaren. Resultatet ska beskrivas i tillräcklig detalj och ha ett
34
sammanhang. Genom att studien analyserades med en kvalitativ manifest
innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman (2004) så stärks studiens
trovärdighet. Författarna anser att studiens resultat håller en god reliabilitet och att
studien kan reproduceras utifrån studiens syfte och forskningsfrågor (Polit & Beck
2012).
Fortsatt forskning
Författarna tycker att ämnet är mycket intressant och kunskaperna i ämnet är
användbara i framtiden då patienter med hjärtsvikt i palliativt skede ska få bättre vård.
Forskning behövs för att utarbeta en modell specifikt för patienter med hjärtsvikt i
palliativt skede. Många studier finns om förslag på modell men mer forskning om detta
behövs. Det skulle behövas forskning om samarbete mellan olika professioner för
patienter med hjärtsvikt i palliativt skede för att få en bättre personcentrerad vård.
Relevans för klinisk verksamhet
Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en central roll vid arbetet med patienter som har
hjärtsvikt och är en av de viktigaste kontakter patienten har med vården. Resultatet har
betydelse för omvårdnad av patienter i palliativt skede som har behov av att
kommunikationen förbättras mellan vårdpersonal och patienten för att ge en trygg och
god vård. I resultatet framkom kunskap som kan ha betydelse för hur en vårdplan kan
utvecklas och förbättras i vården som ett hjälpmedel för vårdpersonal då de ska arbeta
för att öka livskvaliteten för patienter med hjärtsvikt. Studiens resultat kan tillämpas i
kliniskt arbete. Resultatet har en viktig betydelse för patienterna i verksamheten och ger
positiva effekter i omvårdnaden för att se hela patienten. Studiens resultat riktar sig
också till ledningsansvariga inom hälso- och sjukvård som bör skapa tid och
förutsättningar för vårdpersonal att få mer kunskap samt vidareutveckla hur
omvårdnaden kan ordnas för patienter med hjärtsvikt i livets slutskede. Det är även
viktigt att det skapas förutsättningar för patienter med hjärtsvikt att få mer kunskap om
sin sjukdom även för anhöriga samt ta ställning till hur ett samarbete kan utvecklas
mellan professionerna för att förbättra patientens vård. Examensarbetet kan i klinisk
praxis vara till hjälp för såväl distriktssköterskor i primärvården, inom kommunen och
annan vårdpersonal som möter patienten.
Konklusion
Denna litteraturstudie visar hur man ska bemöta och ta hand om patienter med hjärtsvikt
i palliativt skede. Patienterna behöver mer kunskap om sin sjukdom och stöd att hantera
sina känslor och livsomställning. Det framkommer att ett palliativt arbetssätt för
patienterna saknas och ett nära samarbete mellan olika professioner behöver arbetas
fram. Patienterna har behov att få sina symptom lindrade i hemmet för att få en bättre
livskvalitet. Resultatet tar fram fakta om att det går att göra förbättringar vid lindring av
symptom och omvårdnaden av patienterna. Distriktssköterskan är en länk åt patienten i
möten med olika yrkesutövare och för talan åt patienterna. Patienternas önskan var att få
förbättrad symptomkontroll och kan ges genom bättre kommunikation, information,
kunskap, god vård, andligt stöd, medicinska åtgärder och uppföljningar och är de
faktorer som distriktssköterskan bör ta med sig i sin fortsatta yrkesutövning.
35
Referenslista
Andersson, B. (2015). Hjärtsvikt-akut. https://internetmedicin.se/page.aspx?id=101
[2016-02-02]
Arman, M. (2015). Patientens värld med problem, behov och begär. Arman, M.,
Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. 1. Uppl.
Stockholm: Liber AB, ss. 82-90.
Audulv, Å., Asplund, K & Norbergh, K.G. (2010). Who's in charge? The role of
responsibility attribution in self-management among people with chronic illness. Patient
Education and Counselling, 81(1), 94-100. doi: 10.1016/j.pec.2009.12.007
Audulv, Å., Norbergh, K.G., Asplund. & Hörnsten,Å. (2009). An ongoing process of
inner negotiation: a grounded theory study of self-management among people living
with chronic illness. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 1(4), 283-
293. doi: 10.1111/j.1752-9824.2009.01039.x
Barnes, S., Gott, M., Payne, S., Parker, C., Seamark, D., Garibella, S. & Small, N.
(2006). Prevalence of symptoms in a community-based sample of heart failure patients.
Journal of Pain and Symptom Management, 32(3), 208-216. doi:
10.1016/j.jpainsymman.2006.04.005
Beck-Friis, B. & Jakobsson, M. (2012). Hemsjukvård- också I livets slutskede. Strang,
P. & Beck-Friis, B. (red.) Palliativ medicin och vård. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss
169–178.
Bekelman, D.B., Hooker, S., Nowels, C.T., Main, D.S., Meek, P., Mcbryde, C., Hattler,
B., Lorenz, K.A. & Heidenreich, P.A. (2014). Feasability and acceptability of a
collaborative care intervention to improve symptoms and quality of life in chronic heart
failure: Mixed methods pilot trial. Journal of Palliative Medicine, 17(2), 145-151. doi:
10.1089/jpm.2013.0143
Bekelman, D.B., Nowels, C.T., Retrum, J.H., Allen, L.A., Shakar, S., Hutt, E.,
Heyborne, T., Main, D.S. & Kutner, J.S. (2011). Giving voice to patients and family
caregivers needs in chronic heart failure: implications for palliative care programs.
Journal of Palliative Medicine, 14(12), 1317-1324. doi: 10.1089/jpm.2011.0179
Björvell, C. (red.) (2015) Patientjournalens innehåll och funktion. Vårdhandboken.
http://www.vardhandboken.se/Texter/Dokumentation/Patientjournalens-innehall-och-
funktion [2016-10-17]
Buck, H., Zambroski, C., Garrison, C. & McMillan, S. (2013). “Everything They Were
Discussing, We Were Already Doing”: Hospice Heart Failure Caregivers Reflect on a
Palliative Caregiving Intervention. Journal Hospital Palliative Nursing, 15(4), 218-224.
doi: 10.1097/NJH.0b013e3182777738
36
Bui, AL., Horwich, TB. & Fonarow, GC. (2011) Epidemiology and risk profile of
heart failure. Nature Reviews Cardiology, 8 (1), 30–41. doi:
10.1038/nrcardio.2010.165
Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos, G., McMurray, J.J.V., Ponikowski, P.,
Poole-Wilson, P.A., Strömberg, A., J. van Veldhuisen, D.J., Atar, D., Hoes, A.W.,
Keren, A., Mebazza, A., Nieminen, M., Giuliana Priori, S.G. & Swedberg, K.
(2008). ESC Guidelines for the diagnosis and Treatment of acute and chronic heart
failure 2008. European Journal of Heart Failure 2008, 10(10), 933-989.
doi: 10.1016/j.ejheart.2008.08.005
Ding, Q., Yehle, K., Edwards, N. &Griggs, R. (2014). Geriatric Heart
Failure:Awareness, Evaluation, and Treatment in Primary Care. The Journal of
Nurse Practitioners, 10 (1), 49-54.
Dionne-Odom, J.N., Kono, A., Frost, J., Jackson, L., Ellis, D., Ahmed, A., Azuero, A.
& Bakitas, M. (2014). Translating and testing the ENABLE: CHF-PC concurrent
palliative care model for older adults with heart failure and their family caregivers.
Journal of Palliative Medicine, 17(9), 995–1003. doi: 10.1089/jpm.2013.0680
Eckerdal, G. (2012). Sluten palliativ vård och hospice. Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.)
Palliativ medicin och vård. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss 162–168.
Ekman, I. (2005). Hemsjukvård och palliativ vård. Strömberg, A. (red.) Vård vid
hjärtsvikt. Lund: Studentlitteratur.
Eldh, A.C. Ekman, I. & Ehnfors, M. (2006). Conditions for patient participation and
non-participation in health care. Nursing Ethics, 13(5), 503–514.
Elliot, P., Andersson, B., Arbustini, E., Bilinska, Z., Cecchi, F., Charron, P., Dubourg,
O., Kühl, U., Maisch, B., Mckenna, W., Monserrat, L., Pankuweit, S., Rapezzi, C.,
Seferovic, P., Tavazzi, L. & Keren, A. (2008). Classification of the cardiomyopathies: a
position statement from the european society of cardiology working group on
myocardial and pericardial diseases. European Heart Journal, 29, 270-276. doi:
10.1093/eurheartj/ehm342
Falk, K., Patel, H., Swedberg, K. & Ekman, I. (2009). Fatigue in patients with chronic
heart failure - a burden associated with emotional and symptom distress. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 8(2), 91-96. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2008.07.002
Froggat, K. & Hoult, L. (2002). Developing palliative care practice in nursing and
residental care homes: The role of clinical nurse specialist. Journal of Clinical Nursing,
11, 802-808. doi: 10.1046/j.1365-2702.2002.00698.x
Ganzini, L., Dobscha, S.K., Heintz, R.T. & Press, N. (2003). Oregons physicians´
perceptions of patients who request assisted suicide and their families. Journal of
Palliative Medicine, 6(3), 381-391. doi: 10.1089/109662103322144691
37
Gilbody, s., Bower, P., Richards, D. & Sutton, A-J. (2006). Collaborative care for
depression: a cumulative meta-analysis and review of longer-term outcomes. Archives
of Internal Medicine, 166(21), 2314–2321. doi: 10.1001/archinte.166.21.2314
Gott, M., Barnes, S., Parker, C., Payne, S., Seamark, D., Gabriella, S. & Small., S.
(2007). Dying trajectories in heart failure. Palliative Medicine, 21(2), 95-99.
doi: 10.1177/0269216307076348
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grefberg, N. & Johansson, L-G. (2008). Medicinboken. Stockholm: Liber.
Gunnarsson, E., Gusdal, A., Jarl, E.M., Johansson, I., Rising, I., Strender, I.,
Törnvall, E. & Östlinder, G. (2008). Kompetensbeskrivning: legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska.
http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-
svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/distriktskoterska.kompbeskr.webb.pdf [2016-10-24]
Hendersen, V. (1991). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Borås:
Almqvist & Wiksell.
Henricson, M. (2012). Diskussion. Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och
metod: Från ide till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur AB, ss.
472–479.
Heyland, D.K., Dodek, P., Groll, D., Gafni, A., Pichora, D., Shortt, S., Tranmer, J.,
Lazar, N., Kutsogiannis, J. & Lam, M. (2006). What matters most in end-of-life care:
perceptions of seriously ill patients and their family members. Canadian Researcher
End-of-Life Network. 174(5). doi: 10.1503/cmaj.050626
Hjärt - Lungfonden (2015). Hjärtsvikt: Vad är det?
https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/ [2016-01-
17]
Hobbs, R., Korewicki, J., Cleland, J.G.F., Eastaugh, J. & Freemantle, N. (2005). The
diagnosis of heart failure in European primary care: The improvement programme
survey of perception and practice. European Journal of Heart Failure, 7(5), 768-
779. doi: 10.1016/j.ejheart.2005.01.018
Jacobsson, A. Phil-Lindgren, E. & Fridlund, B. (2001). Malnutrition in patients
suffering from chronic heart failure: the nurse`s care. European Journal of Heart
Failure, 3(4), 449–456.
Jontell, M. & Mobacken, H. (2014). Munhålans sjukdomar. Ramström, H. (red.)
Läkemedelsboken 2014. 19. uppl. Lund: Elanders Sverige AB, ss. 783–799.
38
Kaasalainen, S., Strachan, P., Brazil, K., Marshall, D., Willison, K., Dolovich, L.,
Taniguchi, A. & Demers, C. (2011). Managing Palliative Care for Adults With
Advanced Heart Failure. Canadian Journal of Nursing Research, 43 (3), 38-57.
Kaasalainen, S., Strachan, P.H., Heckman, G.A., D’elia, T., Mckelvie, R.S., Mcainey,
C., Stolee, P., Van der Horst, M.L., Kelley, M.L. & Demers, C. (2013). Living and
dying with heart failure in long-term care: experiences of residents and their family
members. International Journal of Palliative Nursing, 19(8), 375-382. doi
10.12968/ijpn.2013.19.8.375
Karlsson, E.H. (2012). Informationssökning. Henricsson, M. (red.) Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur AB. ss,
96–113.
Katon, W.J., Lin, E.H.B., Von Horff, M., Ciechanowski, P., Ludman, E.J., Young, B.,
Peterson, D., Rutter, C.M., McGregor, M. & McCulloch, D. (2010a). Collaborative
Care for Patients with Depression and Chronic Illnesses. The New England Journal of
Medicine, (363), 2611-2620. doi: 10.1056/NEJMoa1003955
Katon, W., Unützer, J., Wells, K. & Jones, L. (2010b). Collaborative depression care:
history, evolution and ways to enhance dissemination and sustainability. General
Hospital Psychiatry, 32(5), 456–464. doi: 10.1016/j.genhosppsych.2010.04.001
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och
metod- Från ide till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur, ss. 69–
90.
Klindtworth, K., Oster, P., Hage, K., Krause, O., Bleidorn, J. & Schneider, N.
(2015). Living with and dying from advancced heart failure: Understanding the
needs of older patients at the end of live. BioMedCentral Geriatrics, 15 (125). doi:
10.1186/s12877-015-0124-y
Kourkouta, L. & Papathanasiou, I. (2014). Communication in nursing practice.
MATERIASOCIOMEDICA Journal of the Academy of Medical Sciences of Bosnia and
Herzegovina. 26 (1). 65–67. doi: 10.5455/msm.2014.26.65-67
Köberich, S., Lohrmann, C., Mittag, O. & Dassen, T. (2014). Effects of a hospital-
based education programme on self-care behaviour, care dependency and quality of
life in patients with heart failure: a randomised controlled trial. Journal of Clinical
Nursing, 24(11-12), 1643–1655. doi: 10.1111/jocn.12766
Lainscak, L., Blue, L., Clark, A.L., Dahlström, U., Ekman, I., McDonagh, T.,
McMurray, J.J., Ryder, M., Stewart, S., Strömberg, A. & Jaarsma, T. (2010). Self-
care management om heart failure: practical recommendations from the patient care
committe of the heart failure association of the European society of cardiology.
European journal of Heart Failure, 13(2), 115-126. doi: 10.1093/eurjhf/hfq219
39
Liljeroos, M., Ågren, S., Jaarsma. & Årestedt, K. (2015). Long term follow-up after
a randomized integrated educational and psychosocial intervention in patient-partner
dyads affected by heart failure. PLoS One, 10(9), 1–16. doi:
10.1371./journal.pone.0138058
Ljung, S. (2010). Hemsjukvård. Drevenhorn, E. (red.) Sjuksköterskans roll i
hemsjukvården. Lund: Studentlitteratur, ss. 31-35.
Lloyd, L. (2004) Mortality and morality: ageing and the ethics of care. Ageing and
Society, 24(2), 235-256. Doi: 10.1017/S0144686X03001648
Lockhart, E., Foreman, J., Mase, R. & Heisler, M. (2014). Heart failure patients’
experiences of a self-management peer support program: A qualitative study. Heart &
Lung, (43) 4, 292-298. doi: 10.1016/j.hrtlng.2014.04.008
Lowey, S.E., Norton, S.A., Quinn, J.R. & Quill, T.E. (2013). Living with advanced
heart failure or copd: Experiences and goals of individuals nearing the end of life.
Research in Nursing and Health, 36(4), 349–358. doi:10.1002/nur.21546
Läkemedelsverket (2006). Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt:
Behandlingsrekommendation. https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
ssjukvard/behandlingsrekommendationer/hjartsvikt_bokm%C3%A4rken.pdf
[2016-10-03]
McSherry, W. & Ross, L. (2010). Spiritual Assessment in Healthcare practice
[Elektronisk] M&K, Keswick Chapter 4. ss. 57–58.
Melin-Johansson, C. (2010a). Vård i livets slutskede. Drevenhorn, E. (red.)
Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 175–196.
Melin-Johansson, C. (2010b). Kvalificerad vård i hemmet. Drevenhorn, E.(red.)
Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 133–138.
Metzger, M., Norton, S., Quinn, J. & Gramling, R. (2013). Patient and family members’
perceptions of palliative care in heart failure. Heart & Lung, 42(2), 112-119. doi:
10.1016/j.hrtlng.2012.11.002
Murray, S.A., Boyd, K., Kendall, M., Worth, A., Benton, F., & Clausen, H. (2002).
Dying of lung cancer or cardiac failure: Prospective qualitative interview study of
patients and their carers in the community. British Medical Journal, 325(7370), 929-
932. doi: 10.1136/bmj.325.7370.929
Murray, S.A., Kendall, M., Boyd, K.. Worth, A. & Benton, T.F. (2004). Exploring the
spiritual needs of people dying of lungcancer or heartfailure: A prospective qualitative
interview study of patients and their carers. Palliative Medicine, 18(1), 39–45.
40
Pantilat, S.Z. & Steimle, A.E. (2004). Palliative care for patients with heart failure.
Journal of American Medical Association, 291 (20). 2476–2482. doi:
10.1001/jama.291.20.2476
Persson, H. & Eriksson, B. (2014). Hjärtsvikt. Ramström, H. (red.)
Läkemedelsboken. Mölnlycke: Läkemedelsverket, ss. 320–334.
Persson, H. & Eriksson, B. (2015). Hjärtsvikt. Ramström, H. (red.) Läkemedelsboken,
https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hjartsvikt.html [2016-11-12]
Petersson, P. & Lindskov, C. (2012). Aktionsforskning. Henricson, M. (red.)
Vetenskaplig teori och metod- från ide till examination inom omvårdnad. Uppl. 1.
Polen: Studentlitteratur AB, ss. 289–301.
Piamjariyakul, U., Smith, C.E., Werkowitch, M. & Elyachar, A. (2012). Part I: Heart
failure home management: Patients, multidisciplinary health care professionals and
family caregivers' perspectives. Applied Nursing Research, 25 (4), 239-245. doi
10.1016/j.apnr.2011.05.001
Pizzi, M.A. (2014). Promoting health, wellness, and quality of life at the end of life:
hospice interdisciplinary perspectives on creating a good death. Journal of Allied
Health, 43(4), 212-220.
Polit, D.F. & Beck, C.H. (2012) Nursing reasearch: generating and assessing
evidence for nursing practice. Philadephia: Lippincott Williams & Wilkings.
Remme, W. J. & Swedberg, K. (2001). Guidelines for the diagnosis and treatment of
chronic heart failure. European Heart Journal, 22(17), 1527-1560. doi:
10.1053/euhj.2001.2783
Rahm-Hallberg, I. & Hamrin, E. (2016). Omvårdnad. I nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ [2016-12-02]
Ross, L., & Austin, J. (2015). Spiritual needs and spiritual support preferences of people
with end-stage heart failure and their carers:implications for nurse managers. Journal of
Nursing Management, 23, 87-95. doi: 10.1111/jonm.12087
Rössner, S. (2016). Diagnos. I Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diagnos[2016-12-02]
Selin-Törnqvist, M. (1995). I behov av intensiv omvårdnad. Borås: Natur och Kultur
Selman, L., Harding, R., Beynon, T., Hodson, F., Coady, E., Hazeldine, C., Walton, M.,
Gibbs, L. & Higginson, I. (2007). Improving end-of-life care for patients with chronic
41
heart failure: “Let´s hope it´ll get better, when I know in my heart of hearts it won´t”.
Heart, 93, 963–967. doi: 10.1136/hrt.2006.106518
Seymour, J., Witherspoon, R., Gott, M., Payne, S. & Owen, T. (2005). End-of-life Care.
Promoting Comfort, Choice and Well-Being for Older People [Elektronisk]. Policy
Press: Bristol.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring: En kartläggning av
hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-
59_200812659.pdf [16-01-06]
Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4 [2016-11-12]
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede:
Vägledning, rekommendationer och indikatorer: Stöd för styrning och ledning.
Stockholm: Socialstyrelsens Publikationer.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf
[2016-11-12]
Socialstyrelsen. (2015). Tusentals kroniskt hjärtsjuka går miste om bästa
behandlingen.
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015december/tusentalskroniskthjartsjukagar
misteombastabehandling [2016-01-22]
Socialstyrelsen. (2016a). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fullständigt
kunskapsunderlag: Hjärtsvikt Bilaga.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerhjartsjukvard/sokiriktlinjerna/hjarts
vikt-nyhaiiiv-ejektionsf1 [2016-09-28]
Socialstyrelsen. (2016b). Samverkan med patienten.
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/ledningssystem/samverkamedpatienten
[201-11-12]
42
SOSFS 2009:6. Senaste versionen av SOSFS 2009:6: Bedömningen av om en hälso-
och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2001:6. Statens offentliga utredningar: Till stadsrådet och chefen för
socialdepartementet. Stockholm: Socialdepartementet.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2014). Utvärdering av metoder i
hälso- och sjukvården: En handbok.
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel04.pdf. [2016-01-
15]
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2016a). Utvärdering av metoder
i hälso- och sjukvården: inledning.
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel01.pdf
[2016-08-25]
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2016b) En översikt av stegen i en
systematisk utvärdering: En handbok.
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel02.pdf [2016-10-
03]
Strang, P. & Beck-Friis, B. (2012) Ett palliativt förhållningssätt- enligt WHO.
Strang, P. (red.) Stockholm: Liber, ss. 30–34.
Steinhauser, K.E., Christakis, N.A., Clipp, E.C., McNeilly, M., McIntyre, L. &
Tulsky,J.A. (2000). Factors considered important at
the end of life by patients, family, physicians, and other care providers. Journal of
American Medical Association, 284(19), 2476–2482.
Sturtz, M. & Held, M. (2009). Managing acute decompensated heart failure.
American Nurse Today, 4(2).
Thompson, G. & McClement, S. (2002). Defining and determining quality in end-of-life
care. International Journal of Palliative Nursing, 8 (6), 288–293. doi:
10.12968/ijpn.2002.8.6.10499
Thompson, D. (2007). Improving end-of-life care for patients with chronic heart
failure. Heart, 93, 901–902. doi: 10.1136/hrt.2006.109330
43
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod:
Från ide till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur, ss. 482–496.
Wallerstedt, B., Sahlberg-Blom, E., Benzein, E. & Andershed, B. (2012).
Identification and documentation of persons being in palliative care regardless of age,
diagnosis and places of care, and their use of a sitting service at the end of life.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 561-568. doi: 10.1111/j.1471-
6712.2011.00966.x
Waterworth, S. & Jorgensen, D. (2010). It´s not just about heart failure- voices of older
people in transition to dependence and death. Health and Social Care in the Community,
18(2), 199-207. doi:10.1111/j.1365-2524.2009.00892.x
Whelan-Gales, M.A., Quinn, G.M.T., Maloni, J. & Fitzpatrick, J.J. (2009) Spiritual
well-being, spiritual practices and depressive symptoms among elderly patients
hospitalized with acute heart failure. Geriatric Nursing, 30(5), 312-317. doi:
10.1016/j.gerinurse.2009.04.001
Världshälsoorganisationen [WHO] (2002). Definition av palliativ vård. National
cancer control programs: policies and managerial guidelines.
http://www.nrpv.se/vad-ar-palliativ-vard/ [2016-02-03]
Världshälsoorganisationen [WHO] (2016a). Palliative care for noncommunicable
diseases: a global snapshot in 2015.
http://www.who.int/ncds/management/palliative-care/palliative-care-NCDs/en/
[2016-10-13]
Världshälsoorganisationen [WHO] 2016b). Noncommunicable diseases and their risk
factors: palliative care. http://www.who.int/ncds/management/palliative-care/en/ [2016-
10-13]
Wikström, G. (2014). Hjärtsvikt. Persson, H. & Wikström, G. (red.) Palliativ vård.
Lund: Studentlitteratur, ss. 193–207.
Wiqzell, H. & Malmquist, J. (2016a). Symtom. I Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/symtom [2016-12-01]
44
Wiqzell, H. & Malmquist, J. (2016b). Behov. I Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/behov [2016-12-02]
Zapka, J.G., Moran, W.P., Goodlin, S.J. & Knott, K. (2007). Advanced Heart Failure:
Prognosis, Uncertainty, and Decision Making. Congestive Heart Failure. 13(5), 268-
274. doi: 10.1111/j.1527-5299.2007.07184.x
Bilaga 1
Bilaga Matris över artiklar som var inkluderade i resultatet.
Författare,
publiceringsår,
titel, tidskrift och land
Syfte Design och
analys Urval och metod för
datainsamling Resultat
Vetenskaplig
kvalitet
Bekelman, D-B., Nowels, C-T.,
Retrum, J-H.,
Allen, L-A., Shakar, S., Hutt, E.,
Heyborne, T.,
Main, D-S. & Kutner, J-S. (2011). Giving voice to
patients and family caregivers needs in
chronic heart
failure: implications for
palliative care
programs Journal of
palliative medicine USA
Syftet var att beskriva
hjärtsviktspatienter
och deras familjevårdgivares
största bekymmer
och behov. Samt utforska hur och när
palliativ vård skulle
vara till nytta för dem.
Kvalitativ metod Grounded
Theory
Fördjupade semistrukturerade
intervjuer med 33
polikliniska patienter och 20
familjevårdgivare.
Deltagarna önskade stöd tidigt i sjukdomen
för att anpassa sig till
begränsningar och framtida utveckling
genom lindring av ett
antal olika symptom och genom att inkludera
anhöriga i ett team, som
skulle hjälpa patienten. De önskade palliativ
vård tidigt i sin
sjukdom samtidigt som de ville ha riktad
sjukvård koordinerat av
en vårdgivare som förstod sig på
sjukdomen och som
kände patienten väl. Vissa avvikande behov
och preferenser hittades
baserat på ålder och hälsa.
Hög kvalitet
Bekelman, D.B.,
Hooker, S., Nowels, C.T.,
Main, D.S., Meek,
P., Mcbryde, C., Hattler, B., Lorenz,
K.A.,&
Heidenreich, P.A. (2014). Feasability and
acceptability of a collaborative care
intervention to
improve symptoms and quality of life
in chronic heart
failure: Mixed methods pilot trial Journal of
palliative medicine USA
Syftet var att
bestämma hur genomförbar och
godtagbar CASA-
modellen var samt identifiera
nödvändiga
förbättringar.
Kvantitativ och
kvalitativ metod Random
controlled trial
CASA
interventionen inkluderade
rådgivning och
semistrukturerade intervjuer
framförallt via
telefon. 15 polikliniska
patienter med
kronisk hjärtsvikt deltog i studien.
Patienterna i de
kvalitativa intervjuerna meddelade en positiv
upplevelse samt
tillhandahöll konstruktiv kritik. De i studien som
testade positivt för depression behandlades
för det eller visade sig
trots resultatet inte ha en depression.
Medelhög
kvalitet
Dionne-Odom,
J.N., Kono, A., Frost, J., Jackson,
L., Ellis, D.,
Ahmed, A., Azuero, A. &
Bakitas, M. (2014). Translating and testing the
ENABLE: CHF-PC
concurrent palliative care
model for older
adults with heart failure and their
family caregivers Journal of palliative medicine USA
Syftet var att
utforska om interventionerna var
effektiv samt vilken
effekt interventionerna
hade på patienterna
baserat på deltagarnas
utfallsmått i studien.
Kvalitativ metod Innehållsanalys
Semistrukturerade
intervjuer utfördes av 15 specialist- sjuksköterskor. Elva
patienter samt elva familjevårdgivare
deltog i studien.
Sjuksköterskorna
beskriver barriärer vid initiering av palliativ
vård, vad som ska sätta
igång en introduktion om palliativ vård till
patienten samt förslag
för att förbättra interventionerna.
Intervjuerna avslöjade
att innehållet i interventionerna var
relevant och omfattande
när det gällde patienter och anhörigas
bekymmer om
hjärtsvikt. Patienterna
ansåg att
interventionerna skulle
vara tillgängliga tidigare i sjukdomen.
Interventionernas gav
liten till medel effekt för deltagarna.
Hög kvalitet
Kaasalainen, S., Strachan, P.,
Brazil, K.,
Marshall, D., Willison, K.,
Dolovich, L.,
Taniguchi, A. & Demers, C. (2011) Managing
Palliative Care for
Adults With
Advanced Heart
Failure. Canadian Journal
of Nursing
Research Kanada
Att beskriva vårdprocessen, från
patienter som är
döende i avancerad hjärtsvikt och deras
anhöriga samt
vårdpersonal i kommunen om deras
erfarenheter från
vården.
Kvalitativ metod
Innehållsanalys
Semistrukturerade intervjuer utfördes
med 8 patienter, 10
anhöriga, 11 sjuksköterskor, 3
läkare samt 3
apotekare.
Patienter beskrev att de levde med fatigue,
smärta, andfåddhet och
nedsatt funktion och beskrev behov av
interventioner.
Familjemedlemmar som vårdgivare beskrev att
försöka överleva att
vara anhörig vårdare. De beskrev även
om bördan och att de
levde på hoppet. Hälso och sjukvårds
personal beskrev deras
roll att försöka att koordinera vården,
bygga vården på
expertis, klara av att handha medicinering
och försöka optimera
det interprofessionella samarbetet. Alla
deltagarna i studien
strävade efter att effektivisera
symtomkontroll, vara nöjd med vården och få
en fridfull död.
Hög kvalitet
Kaasalainen, S., Strachan, P.H.,
Heckman, G.A.,
D’elia, T., Mckelvie, R.S.,
Mcainey, C.,
Stolee, P., Van der Horst, M.L.,
Kelley, M.L. &
Demers, C. (2013). Living and dying
with heart failure in
long-term care: experiences of
residents and their
family members International
journal of palliative
nursing Kanada
Syftet var att utforska vilka
erfarenheter och
upplevelser patienter som levde och/ eller
var döende i
hjärtsvikt på vårdboenden samt
deras
familjemedlemmar hade.
Kvalitativ metod Innehållsanalys
Intervjuer skedde personligen eller via
telefon. Deltagarna
var sju patienter boende på vårdhem
samt sju
familjemedlemmar.
Huvudsakliga teman som framkom var
Begränsad förståelse för
hjärtsviktsdiagnosen, leva med begränsningar
och samsjuklighet, ta
beslut om övergång till vård i livets slutskede,
samt lära sig
kommunicera. Oftast skedde
kommunikationen via
sjuksköterskan då problem eller
förändringar behövde
utföras. Stöd från personal och
anhöriga var viktigt.
Patienterna ansåg
medicinering som den
viktigaste komponent
för deras vård.
Hög kvalitet
Lowey, S.E., Norton, S.A.,
Quinn, J.R. &
Quill, T.E. (2013). Living with
advanced heart
failure or copd: Experiences and
goals of individuals
nearing the end of life Research in nursing
and health USA
Syftet var att beskriva upplevelser
och mål för patienter
med hjärtsvikt i livets slutskede och
COPD som nyligen
skrivits ut från sjukhuset.
Kvalitativ metod Innehållsanalys
40 semi- strukturerade
intervjuer utfördes.
20 patienter med hjärtsvikt och/ eller
COPD deltog i
studien.
Trots att vissa tillstånd ansågs livshotande av
läkare trodde
patienterna fortfarande att de hade tid kvar i
livet. De hoppades att
sjukdomen skulle hålla sig stabil, trots att deras
specifika erfarenheter
gjorde att de trodde de eventuellt
försämrades. Alla
förväntade sig att
läkaren skulle tala om
när sjukdomen blev
livshotande.
Hög kvalitet
Metzger, M., Norton, S., Quinn,
J. & Gramling, R.
(2013). Patient and family
members
perceptions of palliative care in
heart failure Heart & Lung USA
Syftet var att beskriva patienter
med hjärtsvikt och
deras familjemedlemmars
erfarenhet och
uppfattning av konsultation med
slutenvårdspatienter
om palliativ vård.
Kvalitativ metod Innehållsanalys
40 Semistrukturerade
intervjuer utfördes
med 24 patienter och 16
familjemedlemmar.
4 huvudteman framkom. Deltagarna
var generellt dåligt
förberedda på konsultation för
palliativ vård. De
beskrev huvudsakligen en stödjande roll vid
palliativ vård. Ofta
förkastade eller ville de vänta med pallitiv vård
om de trodde att vården
var synonymt med Hospice.
Hög kvalitet
Ross, L., & Austin, J. (2015). Spiritual needs and
spiritual support preferences of
people with end-
stage heart failure and their
carers:implications
for nurse managers. Journal of Nursing
Management Storbritannien
Syftet var att identifiera det
spirituella behov och
stöd som föredras i vård i livets
slutskede av
hjärtsviktspatienter och vårdare och att
utveckla ett
spirituellt stöd med riktlinjer lokalt.
Kvalitativ metod Etnografisk
design
47 semistruktererade
intervjuer utfördes
med 16 Deltagare i en Fokusgrupp.
Patienterna hade spirituella och
existentiella behov vid
vård i livets slutskede och välkomnade
palliativa vård.
Medelhög kvalitet
Waterworth, S. &
Jorgensen, D. (2010). It´s not just about
heart failure- voices of older
people in transition
to dependence and death. Health and Social
Care in the Community. Nya Zeeland
Syftet var att
utforska erfarenheter av äldre människor
med hjärtsvikt från
oberoende till beroende och för
några till döden.
Kvalitativ metod Grounded theory Longitudinell
design med induktiv ansats
79
Semistrukturerade intervjuer utfördes
med 25 patienter
Patienternas
sjukdomtillstånd pendlade och det
försvårade
bedömningen om när patienten skulle vårdas i
livets slutskede.
Patienterna i studien uppgav att tillit till
vårdpersonal var viktigt
och trodde de skulle få god vård. De avslöjade
rädsla av bli en börda
och mer beroende vid försämring.
Hög kvalitet