1

Digitala och sociala medier i undervisningen för elevers ökade motivation, delaktighet och måluppfyllelse. Digital and social media in teaching for increased motivation, participation and achievement for students.

Signhild Olsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Magister i utbildningsledning och skolutveckling

Avancerad nivå/60hp

Handledare: Joakim Larsson

Examinator: Marie Karlsson

2014-06-09

2

Abstract The aim of the study was to examine both 1) how aware teachers in a specific area are about ICT

tools in teaching ; and 2) how likely teachers are to use ICT tools to reverse the trend of unmotivated

students and low achievement scores . I will look for answers through the following questions:

How extensive is the knowledge of the teachers on digital and social media in education? How have

teachers in the past year used various social media in their teaching? In what grade does ICT-

supported teaching lead to higher motivation, participation and achievement? Is there a difference

between the sexes, different stages (1-3, 4-6, 7-9) and number of years in the profession in

knowledge of and openness to the use of ICT in education?

The method used is a questionnaire in which a number of respondents have answered a number of

questions about ICT tools in teaching. Validity of the study can be said to be high when the survey

has measured what it intended to measure, however, I need to be careful in draw full account of the

result as the response rate is low with only 39%.

In summary, the results show that there is low awareness among respondents about the methods

and the digital and social tools I lift in the survey.

Mainly the respondents use some of the methods and the digital and social tools in preparation for

the lesson. There is significant difference between the grades and the perception of the method as

well as digital and social media's importance to student motivation, participation and achievment. It

is in grade 1-3 that there are essentially knowledge , propensity to use and as in fact using digital and

social tools most

The conclusion is that there will be no successful venture in schools if there is a loss of an overall

perspective of the venture from the school itself, central schoolmanagement and the political level,

and it is important that there will be an investment in equipment, infrastructure and last but not

least skills to use ICT in teaching . These conclusions are supported by the research findings.

Keywords: One-to- one , ICT, ICT, digital media, social media , motivation , 1-1

3

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka dels 1) hur pass medvetna lärare i ett specifikt område är

om IKT-verktyg i undervisningen; samt 2) hur benägna lärare är att använda IKT-verktyg för att

vända trenden med omotiverade elever och låg måluppfyllelse. Detta ska jag söka svar på

genom följande frågeställningar: Hur stor är kunskapen hos lärarna om digitala och sociala

medier i undervisningen? Hur har lärarna under det senaste året använt sig av olika sociala

medier i sin undervisning? I vilken grad anser lärarna att digitala och sociala medier har

betydelse för elevens motivation, delaktighet och måluppfyllelse? Är det skillnad mellan könen,

olika stadier (1-3, 4-6, 7-9) samt antal år i yrket i kunskap om och öppenhet inför att använda

IKT i undervisningen?

Metoden som har använts är ett frågeformulär där ett antal respondenter har fått svara på ett antal

frågor ang IKT-verktyg i undervsinignen. Undersökningens validitet kan sägas vara hög då enkäten har

mätt det den har avsett att mäta, däremot behöver jag vara aktsam i att dra för stora växlar på

resultatet då svarsfrekvensen är låg med enbart 39 %.

Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns låg kunskap hos respondenterna om metoderna

samt de digitala och sociala verktygen som lyfts i undersökningen. Huvudsakligen använder

respondenterna en del av metoderna samt de digitala och sociala verktygen i förberedelser inför

lektion samt i lektionen som stöd för undervisningen samt för anpassningar av undervisningen. Det

är signifikant skillnad mellan årskurserna och uppfattning om metodernas samt digitala och sociala

mediers betydelse för elevens motivation, delaktighet och måluppfyllelse. Det är i åk 1-3 som det i

huvudsak finns kunskap om, benägenhet att använda och som använder digitala och sociala

verktygen mest.

Slutsatsen är att det blir ingen lyckad satsning i skolan om det inte finns ett helhetsperspektiv på

satsningen från den enskilda skolan, förvaltning och politik, på utrustning, infrastruktur och sist men

inte minst kompetensutveckling. Där får slutsatserna från undersökningen stöd av

forskningsgenomgången i ganska hög grad.

Nyckelord: En-till-en, IKT, ICT, digitala medier, sociala medier, motivation, 1-1

4

Innehåll Abstract .............................................................................................................................................................. 2

Sammanfattning ................................................................................................................................................. 3

Inledning ............................................................................................................................................................ 6

Syfte ................................................................................................................................................................... 6

Frågeställningar .................................................................................................................................................. 7

Avgränsningar och begreppsdefinitioner i undersökningen. ............................................................................. 7

Vad säger skolans styrdokument om IKT-verktyg i undervisningen? ................................................................ 9

Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ............................................................................................ 9

Kunskapsbegreppet i går, i dag och i morgon ................................................................................................ 9

IKT-utveckling i stort och i skolan ................................................................................................................ 11

Teoretiska perspektiv på digital literacitet .................................................................................................. 12

Vad säger forskningen om digitalisering i skolan i Sverige, Europa och övriga världen? ............................ 14

Forskning kring En-till-en satsningar ............................................................................................................ 14

Forskning kring IKT-verktyg .......................................................................................................................... 18

Lärares attityder till IKT i undervisningen .................................................................................................... 20

Sammanfattning och kritisk granskning av forskningsfältet ........................................................................ 23

Metod ............................................................................................................................................................... 24

Urval ............................................................................................................................................................. 24

Enkätkonstruktion ........................................................................................................................................ 24

Genomförande ................................................................................................................................................. 25

Kodning av data............................................................................................................................................ 25

Missiv och datainsamling ............................................................................................................................. 25

Bortfallsanalys .................................................................................................................................................. 26

Reliabilitet ........................................................................................................................................................ 27

Validitet ............................................................................................................................................................ 27

Etiska överväganden och ställningstaganden .................................................................................................. 28

Replikerbarhet ................................................................................................................................................. 28

Resultat ............................................................................................................................................................ 29

Bakgrundsvariabler ...................................................................................................................................... 29

Tabell 1 – kompletterande utbildning.......................................................................................................... 29

Medelvärde och standardavvikelse. ............................................................................................................ 30

Tabell 2 - Medelvärde, median och standardavvikelse ............................................................................... 30

Enkätens huvudfrågor .................................................................................................................................. 30

På vilket sätt används de olika verktyg och metoder i undervisningen? ..................................................... 31

5

Tabell 3 Svar på frågan om på vilket sätt respondenterna använder sig av de olika verktyg och metoder i

undervisningen – svaren i procent. .............................................................................................................. 31

Vilken kunskap finns om att använda -, hur ofta används - och hur sannolikt är det att respondenterna

kommer att använda de olika verktyg och metoder i undervisningen? ...................................................... 31

Frågornas homogenitet i en multivariat analys. .......................................................................................... 36

Tabell 4 - Faktoranalys fråga 7 ..................................................................................................................... 37

Tabell 5 - Faktoranalys fråga 11 ................................................................................................................... 38

Tabell 6 Signifikansöversikt fråga 7 och 11 .................................................................................................. 39

Signifikans tester genom One way ANOVA och T-test ................................................................................. 40

Tabell 7 Signifikansöversikt indexfråga 7-14 ................................................................................................ 40

Samvariationer genom Pearsons korrelationstester ................................................................................... 41

Tabell 8 Samvariationer indexfråga 7 - 14 ................................................................................................... 41

Kritisk granskning av undersökningen ......................................................................................................... 41

Diskussion - studiens resultat kopplat till teori och forskning ......................................................................... 42

Slutsatser .......................................................................................................................................................... 48

Rekommendationer för framtida forskning inom området ......................................................................... 49

Referenser ........................................................................................................................................................ 50

Bilaga 1 Enkät om användning av några metoder samt digitala och sociala medier i undervisningen. .......... 53

Bilaga 2 Undersökning om verktyg och metoder i undervisningen. ................................................................ 64

6

Inledning I mitt pedagogiska ledarskap har jag varje termin använt mig av en återkommande uppgift där

lärarna ska analysera sin praktik. Återkommande svar termin efter termin är att de upplever

eleverna omotiverade och undrar hur de ska få dem mer motiverade? Jag har även ställt frågan

om hur de ser på sin didaktiska utveckling, om de tror att eleverna skulle bli mer motiverade om

läraren utvecklar sina metoder. I den kommun jag sedan augusti 2013 arbetar som rektor, har

det under längre tid varit problem med låg måluppfyllelse. Förvaltningen anser sig har provat

flera olika metoder för att höja måluppfyllelsen men det ger inte förväntad effekt och pratar om

hur vi kan påverka klassrumsarbete. På vilket sätt kan vi som rektorer påverka det arbete som

sker i klassrummet förutom klassrumsbesöken? Användandet av IKT – Information och

kommunikationsteknik i undervisningen är inte så utbrett i kommunen, och inom förvaltningen

är det enbart gymnasiet som satsar på En-till-en. Frågan är om grundkolan kan höja

måluppfyllelsen genom att utveckla metoderna med IKT i klassrummet? Är eleverna generellt

dåligt motiverade till att arbeta i skolan? Och vilken upplevelse har lärarna själv omkring

elevernas brist på motivation till skolarbetet? Ser de ett samband mellan undervisningen och

motivationen, och vad använder de själva för metoder för att fånga elevernas intresse?

Under hösten har all personal i området genomfört Skolverkets PIM-utbildning, Praktisk It och

Mediekunskap. Denna utbildning ska göra personalen mer rustade och inspirerade för att kunna

använda olika digitala verktyg i undervisningen, och förmodligen ska det leda till högre

motivation hos eleverna vilket borde leda till högre måluppfyllelse.

Under våren har utbildningsförvaltningen lanserat en IKT-strategi som ska främja användning av

teknik i undervisningen. I strategin står det bland annat att ”ett av de viktigaste målen med det

kommande arbetet är att öka användningen av IKT i lärandet. Det är i sig en framgångsfaktor –

utan användning händer ingenting. Många av aktiviteterna bör därför inriktas på att använda

IKT till något, inte IKT i sig.”

I dagens mediala värld är jag övertygad om att eleverna bör mötas på en arena som liknar den

de rör sig i dagligen! Där är IKT vardagsmat. Ofta har lärarna mindre kunskap än eleverna inom

vissa mediala områden. Kan ett utvidgat perspektiv på verktyg och metoder i undervisningen

hjälpa lärarna i att fånga och öka motivationen hos eleverna? Kan det slutligen leda till ökad

måluppfyllelse?

Detta är fokus med denna undersökning, att ta reda på vilka kunskaper lärarna har av olika IKT-

verktyg som kan användas i undervisningen och samtidigt ställa frågan om hur benägen de är

att utöka sin kunskap inom området.

Syfte Syftet med studien är att undersöka dels 1) hur pass medvetna lärare är om IKT-verktyg i

undervisningen; samt 2) hur benägna lärare är att använda IKT-verktyg för att vända trenden

med omotiverade elever och låg måluppfyllelse.

7

Frågeställningar Enligt Lotte Rienecker (2003) har ett skriftligt arbete som syfte att undersöka problem inom ett

visst område. Till en uppsats kan flera problem eller frågeställningar förekomma och arbetet

med uppsatsen ska ge underlag för att kunna belysa problematiken inom det valda

problemområdet. Syfte anger varför man vill ha svar på frågorna. Problemformuleringen är

frågor som rör det man vill ha svar på, och det kan vara lättare att använda sig av ett antal

frågeställningar. (Reinecker 2003 s 11)

Följande frågeställningar ska sökas svar på i studien:

Hur stor är kunskapen hos lärarna om digitala och sociala medier i undervisningen?

Hur har lärarna under det senaste året använt sig av olika sociala medier i sin undervisning?

I vilken grad anser lärarna att digitala och sociala medier har betydelse för elevens motivation,

delaktighet och måluppfyllelse?

Är det skillnad mellan könen, olika stadier (1-3, 4-6, 7-9) samt antal år i yrket i kunskap om och

öppenhet inför att använda IKT i undervisningen?

Avgränsningar och begreppsdefinitioner i

undersökningen. Undersökning riktar sig till lärare som arbetar i årskurs 1-9. I huvudsak handlar frågorna om IKT-

verktyg, digitala och sociala medier och det play-utbud som har poppat upp i kölvattnet av TV-

kanalernas digitalisering. Dessa är dator, läsplatta (typ Ipad), interaktiv tavla (ex smatboard),

projektor, (ex videokanon), Learning study, Lesson study, Flippad klassrum, Skriva sig till läsning,

film, Bloggar, Facebook, Twitter, Instagram, Youtube/Vlogger, Wikier/Wikipedia, podradio, tv-

kanalernas playutbud. I början funderade jag på att titulera enkäten ”alternativa” metoder och

verktyg i undervisningen, men att gå in och försöka tolka vad som menas med ”alternativa”

skulle blir svårt. Jag har fokuserat på ett urval metoder och verktyg i undervisningen.

Learning study har sin bakgrund i Lesson Study – en modell som japanska lärare har använt sig av

sedan lång tid tillbaka för att utveckla sina egna lektioner. Det är ett lärardrivet utvecklingsarbete då

det är lärarna själva som tar initiativet till att genomföra sina studier. Det finns flera likheter mellan

Learning Study och Lesson study. Båda modellerna innebär en kollektiv process där det cykliska,

återkommande inslag under en studiens gång, kan vara t ex reviderade lektioner. Den avgörande

skillnaden mellan de två metoderna är variationsteorin. I Lesson Study används den i planering och

utformande av lektion samt i analysdelen. (Maunula, Magnusson; Echevarria, 2011)

Skriva sig till läsning – en metod för att lära nybörjare läsa där man börjar med att skriva egna texter med hjälp av tangentbord. Genom att i ett tidigt skede kringgå de motoriska svårigheterna att skriva med penna kan man snabbare använda skriftspråk till att kommunicera. (Trageton, 2005) 1:1, En-till-en – Avser att varje elev har tillgång till egen dator i skolan. (Grönlund, 2014) Flipped classroom – En undervisningsmodell som innebär att eleverna förbereder lektioner genom att titta på en presentation i förväg och att lektionstiden används till undersökande lärande – diskussioner eller egna undersökningar – baserat på presentationen. (Grönlund, 2014)

8

Läsplatta – lärplatta, surfplatta, padda. Kärt barn har många namn, ofta används produktnamnet självt. Begreppet läsplatta används i några kommuner för att betona den pedagogiska användningen och undvika associationer med nöjesanvändning av it. (Grönlund, 2014) App – Förkortning för application software, det vill säga ett datorprogram som kan laddas ner till en mobiltelefon, läsplatta eller dator och där kan utföra någon tjänst åt användaren, ofta genom åtkomst till någon resurs på internet. (Grönlund, 2014) Wiki – härstammar från den hawaiianska wiki som betyder snabb. Wikiprincipen avser att det går snabbt att hitta artiklar, att det är enkelt att ändra och länka samman artiklar, att publiceringen inte fördröjs av redaktionell granskning och godkännande samt att det går snabbt att återställa ändringar till en tidigare version av artikeln. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia)

Interaktiv tavla – en stor skärm ansluten till en dator som ersätter de traditionella whiteboardtavlorna. Det finns av ett flertal olika sorter från ett flertal olika tillverkare. Oftast ansluts datorn till en datavideoprojektor som belyser tavlan. Man använder inte en datormus utan man kan styra datorn direkt från tavlan med fingrarna eller med en penna. När man lyfter en ritpenna från pennhållaren längst ner på tavlan så aktiveras ritfunktionen och man kan rita över det program man är inne i, till exempel en webbsida, Powerpoint-presentation, kalkyl eller dokument. På tavlan finns även en knapp för att plocka upp ett tangentbord på skärmen så man enkelt kan skriva också. Vissa tavlor har även textigenkänning så den kan tolka det som skrivs. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Interaktiv_skrivtavla)

Bloggar – En blogg (avkortning av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden ’web’ och ’log’), webbjournal eller webbdagbok är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp. Många bloggar uppfyller definitionen för ett massmedium. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg)

Facebook – är ett socialt medium eller en social nätverkstjänst som grundades i februari 2004 och drivs och ägs av Facebook, Inc. I mars 2013 hade Facebook mer än 1.1 miljard aktiva användare. Användarna kan skapa en personlig profil, lägga till andra användare som vänner och utbyta meddelanden, samt få automatiska meddelanden när någon postar meddelanden eller media på deras profil. Dessutom kan användare ansluta sig till intressegrupper, som exempelvis arbetsplats, skola eller universitet. Facebook har fått sitt namn efter de elevkataloger som i USA delas ut till studenter av universiteten, vars syfte är att hjälpa studenterna att lära känna varandra bättre. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Facebook)

Twitter – (engelska för ’kvitter’ eller ’kvittra’) är en social nätverkstjänst och mikroblogg där man skriver meddelanden, så kallade tweets, med en begränsning på 140 tecken. Dessa visas öppet på användarens profilsida. Användare kan prenumerera på andra användares meddelandeflöde, vilket kallas ”att följa” (engelska follow), en prenumerant kallas ”följare” (engelska follower). Alla användare kan skicka (tweeta eller twittra) och läsa tweets via Twitters webbplats, men många väljer istället att utnyttja tredjepartsapplikationer, då dessa är anpassade för att fungera exempelvis i en mobiltelefon, eller som fristående program som ger bättre överblick än webben gör Instagram – är en gratis mobilapplikation för fotodelning och ett socialt nätverk som lanserades i oktober 2010. Programmet tillåter användaren att ta bilder, lägga på ett filter och därefter dela med sig av bilden till olika sociala medier, som Facebook, Twitter, Foursquare, Tumblr, Flickr och Posterous. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Instagram)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipediahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Persondatorhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Whiteboardtavlahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Datormushttp://sv.wikipedia.org/wiki/Webbsidahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Microsoft_Powerpointhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Kalkylprogramhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Dokumenthttp://sv.wikipedia.org/wiki/Interaktiv_skrivtavlahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Engelskahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Webhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Loggbokhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Webbplatshttp://sv.wikipedia.org/wiki/Webbsidahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Massmediumhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Socialt_mediumhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Communityhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Engelskahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medierhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Mikroblogghttp://sv.wikipedia.org/wiki/Mobiltelefonhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Mobilapplikationhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Socialt_n%C3%A4tverkhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Fotografiska_filterhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Facebookhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Twitterhttp://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Foursquare&action=edit&redlink=1http://sv.wikipedia.org/wiki/Tumblrhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Flickrhttp://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Posterous&action=edit&redlink=1

9

Youtube/Vlogger – En videolog är en video blog eller video log, ibland förkortad till vlog. Det är en form av blog där mediet man använder är video eller en form av web television. Vloggers visar oftast upp sig på Youtube. (översatt från engelska från http://en.wikipedia.org/wiki/Video_blog)

Podradio – engelska: podcast eller podcasting) är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler eller film via internet. Ordet "podcasting" är en sammanslagning av "pod" (ordagrant "kapsel" men syftande på mediaspelaren Ipod) och engelskans "bro(ad)cast" (sändning). Ännu finns ingen helt adekvat svensk term för företeelsen; "poddsändning" är ett av de förslag som lagts fram, men "poddradio", som bland annat används av Sveriges Radio, används i mycket högre grad. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Poddradio) TV-kanalernas playutbud – innebär att tv-producenterna (SVT, TV3,TV4 m fl.) lägger ut sina sändningar på nätet för att vi ska kunna se TV när det passa oss. Några av programmen är kodade och man måste ha ett konto för att titta. (egen förklaring.)

Vad säger skolans styrdokument om IKT-verktyg

i undervisningen? Lgr11 – kap 2, s 14– Kunskaper:

”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och

lärande”

Vidare kan man läsa i nästan varje kursplan för de olika ämnena att ämnet ska t ex ge möjlighet till

att eleven kan arbeta med bild, film och digital bildbehandling i eget skapande, kunna dokumentera

sina undersökningar med tabeller, text, bild och diagram, utveckla sina metoder för hur man söker

information, samlar in, bearbetar värderar och presenterarart ex med hjälp av geografiskt

informationssystem, skaffa sig kartkunskap med t ex hjälp av satellitbilder, kunna utveckla sin

kunskap omkring internethandel mm.

Läroplanen ger alltså riktlinjer om att tillgång till IKT- verktyg i undervisningen är nödvändiga för att

kunna uppnå målen i läroplanen.

Teoretiska utgångspunkter och tidigare

forskning

Kunskapsbegreppet i går, i dag och i morgon Att titta på kunskapsbegreppet i går och teorier om lärande kan föra oss så långt tillbaka i tiden som

till Platons tid på 4-500-talet f Kr, den institution vi kallar skola kan således ha omkring 5000 år på

nacken. Skriften har varit den intellektuella teknik som har varit nyckeln till samhällets svar på en

dynamisk kunskapsutveckling som byggde på färdigheter som utvecklades utanför familjen eller i

vardagen. Särskilda miljöer byggdes upp för att kunna förmedla det komplicerade skriftspråket och

även om det är länge sedan de miljöerna uppstod, kan man känna igen sig om man hade besökt

dessa i dag. Det fanns klassrum med elever och lärare, undervisning och kateder, prov och viss typ av

färdighetsträning, med andra ord var det på detta vis som samhälle och kultur lärde oss att studera,

en av de viktigaste grundbultar för hur ett samhälle utvecklar människor samt vårdar och förädlar sin

kunskapsbas. En avgörande revolution för skolan skedde i mitten av 1800-talet då etableringen av

http://en.wikipedia.org/wiki/Web_televisionhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudfilhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Internethttp://sv.wikipedia.org/wiki/Ipod

10

den allmänna folkskolan skedde i de flesta västländer. Kunskapssynen vilade då på Luthers katekes

och var på inget sätt anpassad för den typen av elever folkskolan på denna tid var befolkad med.

Sedan dess har motsättningarna i synen på undervisning och kunskap stått emellan

traditionalisternas förespråkande av formalbildning, katederundervisning, förmedling av såkallade

”faktakunskaper”, tydlig uppdelning av skolans lärostoff, prov och bedömning som

utvärderingsinstrument och preferens på vad som gäller för uppförande och ordning. Motsatsen

förespråkade progressivismen, där man ville reformera skolan så att barnen kände sig hemma, där de

upplevde relevant och meningsfull skoldag för vardagen och framtiden. Man ville ha ett obefintligt

avstånd mellan kulturarvet och barnet. Ellen Key (1849-1926) var en av förespråkarna för en sådan

skola. Skolan ska ge frihet för barnet att tänka otänkta tankar och inte stängas in i gamla traditioner.

John Dewey (1859-1952) var en av progressivismens upphovsmän. Han menade att lärande sitter i på

vilket sätt man löser de problemsituationer som presenteras i vardagens verklighet. Han myntade

också begreppet ”learning by doing”. Andra klassiska idéhistorikers teorier om lärande och som

representerade en barncentrerad och utvecklingsorienterad pedagogik och som ville, genom skolan

och dess miljö, skapa en plats där människor kunde växa genom bl a egna initiativ var Jean Piaget

(1896-1980), en konstruktivist som grundade sitt tänkande om kunskap i naturvetenskapens

systematik. Han tänkte utifrån en stadieteori där barnet utvecklas i stadier. Lev S. Vygotsky (1896-

1934) ansåg att vi utvecklas i samspel med andra människor, en sociokulturell teorigrund, där

han/hon skapar och tolkar sin föreställningsvärld genom tecken eller redskap. Skolans uppdrag är att

göra barnet delaktig i den gemensamma strukturen genom att söka barnets proximala

utvecklingszon. (Säljö 2007; Kroksmark 2013).

Om man tittar på kunskapssynen i skolan av i dag så bygger skolans senaste läroplaner, lgr80, Lpo94

och lgr11 på någon form av konstruktivistiskt syn på lärande, en kunskapssyn som är abstrakt och

svårfångad och därför svår att artikulera i den allmänna debatten. Denna kunskapssyns ansats till

lärande och undervisning antar att utvecklande av kunskaper förutsätter en aktiv individ som genom

ett aktivt engagemang tillägnar sig förståelse och insikt. Lpo94 byggde mycket av sin kunskapsbas på

Blooms taxonomi, ett kategoriseringssystem som innebar en ranking av kvalitet på olika kunskaper.

De olika kunskaperna benämns som faktakunskaper, förståelsekunskaper, färdighetskunskaper och

Förtrogenhetskunskaper. Lgr11:s kunskapssyn kan beskrivas som holistisk och djup. De verb som

används i Lgr11s olika målsatser är använda, kommunicera, lösa (problem), omsätta (idéer),

samspela och att göra. Eleverna ska också få olika typer av kunskaper vilket strider med den

socialkostruktiva kunskapssynen där eleven ska erövra, söka och skapa kunskap. Tanken måste då

grunda sig på att det är läraren som ska ge eleven kunskaper av olika slag. Jämfört med tidigare

kursplaner för barn och ungdomsskolan har kunskapssynen av i dag blivit alltmer intellektualiserad

och kvalitativ snarare än kvantitativ. Trots vår digitaliserade verklighet kan man konstatera att

läroplanen bygger på ett analogt lärande. (Kroksmark 2013)

Kunskapssynen av i morgon kan bli en del av det som Kroksmark (2013) lyfter fram i sin bok Den

trådlösa pedagogiken där han pratar om det digitaliserade lärandets mysterium, att

kunskapsgrunden som tidigare på ett självklart sätt överförts via generationer inte finns på samma

självklara sätt längre. I dag kan våra ståndpunkter möta kritiska invändningar genom ett trådlöst

googlande. Innebär det digitaliserade lärande att vi utvecklar en alternativ syn på kunskap,

undervisning och lärande? Och går det i så fall att beskriva den kunskap? Kroksmark anser att om vi

ska ha för avsikt att utveckla lärande både analogt och digitalt behövs en modell att utgå ifrån. Den

modellen behöver ta utgångspunkt i vardagslärandet – t ex det lärande som uppstår spontant i våra

liv, det metodiskt genomtänkta lärandet – t ex det lärande som barnet möter i förskola och skolan,

där lärarna visar på vilka sätt man kan lära sig och i takt med tiden blir kunskapen mer abstrakt och

11

metoderna förändras, det vetenskapligt grundade lärande där skolan ska ha nära relation till

forskning om lärande och man utgår ifrån ett historiskt och systematiskt perspektiv där man t ex

möter ovannämnda didaktiska klassiska teorier om lärande och till sist det digitaliserat lärande som

kännetecknas av snabbhet, tillgänglighet, kommunikation, öppenhet där vi i realtid kan vara i direkt

kontakt med olika källor, kända och okända, oavsett var man befinner sig i tid och rum.

Kroksmark (2013) drar slutsatsen att digitalisering av lärande ställer vårt utbildningssystem inför nya

och oprövade utmaningar. Han säger att i en virtuell skolvärld är bildningsbegreppet viktigt; vad

behöver vi kunna, veta och förstå för att klara oss i våra yrkes- och vardagsliv i ett demokratiskt och

högteknologisk samhälle? Och hur går lärande till? Vad ska väljas som viktig kunskap, vilka verktyg

ska vi ha för att söka, hitta och göra om information till kunskap?

”Hur kan vi veta att vi saknar kunskap om vi inte redan har den? Hur kan vi veta att den

alls finns om vi inte redan vet och hur vet vi var vi ska söka den om vi inte ens vet att

den finns?” (Platons dialog med Sokrates i Menon; i Kroksmark 2013 s. 51)

IKT-utveckling i stort och i skolan 1996 sammanfattade Castells (1996) i sin sociologiska studie om nätverkssamhällets framväxt

att historien håller just på att börja. Efter årtusenden av förhistorisk kamp med naturen för att

överleva och sedan för att besegra den, har vi nått en nivå av kunskap och samhällsorganisation

som tillåter oss att leva i en övervägande social värld – i nätverksvärlden. Han säger vidare att vi

är i början till en ny existens och inledningen till en ny tidsålder – informationsåldern – som

kännetecknas av kulturens autonomi i förhållande till materiella grundvalarna för vår existens,

en ”ålder” där vi kommer att behöva titta i den historiska backspegeln varvid vi förmodligen inte

kommer att gilla det som kommer fram. Castells (2001) belyser i boken Internetgalaxen att

införande av datorbaserad informations- och kommunikationsteknik, och framförallt Internet,

har gett nätverken möjlighet att utnyttja sin flexibilitet och anpassningsförmåga. Tekniken ger

möjlighet att samordna uppgifter och hantera komplexitet vilket ger exempellösa

kombinationer av flexibilitet och praktisk förmåga, av koordinerat beslutsfattande och

decentraliserat verkställande, av individualiserat uttryck och övergripande, horisontell

kommunikation, som, menar Castell, ger en överlägsen organisatorisk form åt människans

handlande. Internet är ett kommunikationsmedium som för första gången möjliggör

kommunikation från många, till många, på vald tid och i global skala. Vi har inträtt i en ny

kommunikationsvärld: Internetgalaxen. När Castells (2001) skrev Internetgalaxen höll centrala

ekonomiska, sociala, politiska och kulturella aktiviteter över hela jorden på att struktureras av

och kring Internet och andra datornät. Vidare lyfter Castells fram att då, 2001, hade

utestängning från sådana nät faktisk blivit en av vår ekonomis och kulturs skadligaster former

för uteslutning. Denna tendens kan vi se ha utvecklats i hög grad i dag, 2014. VI kan även känna

igen oss i hans beskrivning av effekten av dessa tendenser, att vi med full fart kör in i

internetgalaxen i ett tillstånd av upplyst förvirring.

Utvecklingen går i rasande fart och i slutet av 1995, Internets första år i Webb-form, fanns det

16 miljoner användare i datoriserade kommunikationsnät. I början av 2001 var det över 400

miljoner användare och 2013 är det 1,67 miljarder användare av nätet, en ökning med 44 %

sedan 2008. (Castells 2001, Kroksmark 2013)

12

Kroksmark (2013) lyfter fram en artikel av C. Dede 2008 som säger att Internet inte bara är till

för informationssökning, utan kräver också medkonstruktörer (användare) då kunskap ska

utvecklas och spridas.

Ur KK-stiftelsens rapport ”Unga nätkulturer” 2007 kan vi läsa följande:

”Dagens barn och ungdomar är helt och hållet uppväxta i en digitaliserad värld. De

minns inte tiden före nätet, mejlen, chatten och mobiltelefonen med sin sms-

funktion. Med självklar hemtamhet rör de sig i dessa världar och betraktar dem som

sitt modersmål. /…. /Utvecklandet av nätet som informationskälla och pedagogiskt

verktyg måste gå hand i hand med ett intensifierat samtal om värderingar. /…./

Lärande och kommunikation är två begrepp som ligger nära varandra./ … /Just nu

står vi mitt i en kommunikationsrevolution som kan jämföras med skrivkonsten och

möjligheten att trycka böcker. /…/Det finns anledning att förmoda att det i barns

och ungdomars nätkulturer finns beståndsdelar som inom ett antal år kan vara

centrala ingredienser när framtidens lärande (och framtidens skola) organiseras

och iscensätts.” (s.27 )

ITiS startades av Skolverket 2000 som ett incitament till Skolutveckling och pågick till 2003.

Ledde satsningen gjorde Ulla Tebelius, Christina Aderklou och Lotta Fritzdorf. Resultat visade att

deltagandet i ITiS medförde att arbetslagen reflekterade över eget lärande och olika perspektiv

på lärande. Arbetslagen utvecklade nya kunskaper och erfarenheter genom sin gemensamma

medverkan och IT fungerade som ett tankeväckande redskap. (Aderklou, Tebelius, Fritzdorf,

2003, s 88) PIM – Praktisk It och Mediakompetens - är en interaktiv utbildningssatsning som

Skolverket har genomfört via webben för att öka kunskapen om IKT hos lärare och förskollärare.

PIM har bedrivits mycket framgångsrikt under sju år och ett stort antal av landets skolor och

förskolor har genomfört utbildningen. PIM kommer att avvecklas från och med 1 juli 2014 så det

inte kommer att tillsättas statliga medel för någon fortsättning.

Aspekter på undervisning och lärande I boken Utmärkt undervisning lyfter Håkansson och Sundberg (2012) frågan om måluppfyllelse

eller meningsfullhet. Författarna har gått igenom ett antal forskningsrapporter där olika

undervisningsaspekter som kännetecknar det vi ofta kallar för god undervisning. Samspelande

grundförutsättningar behöver tilläggas som till exempel vilja och ansträngningskapacitet hos

den som ska lära, samt att den sociala omgivningen stödjer undervisning och lärande. Dessutom

måste förutsättningarna för att undervisa finnas som t ex hjälpmede, tid och resurser. I frågan

om hur datoranvändning i skolan påverkar elevers studieresultat redovisar författarna en

forskningshandbok av Voogt & Knezek (I Håkansson och Sundberg, 2012) där ett ramverk av

direktpåverkande komponenter på lärandeprocessen presenteras: den lärande, läraren,

läroplanen och infrastrukturen. Forskningen som Håkansson & Sandberg tagit del av har inte

kunnat påvisa starka samband mellan IKT-verktyg som t ex datorer, i undervisningen och en

förbättring av elevernas studieresultat. Författarna lyfter även fram den pedagogiska miljön

och betydelsen av att lärarens pedagogiska användning av IKT-redskap inkluderas i forskningen.

Detta kan ge indikationer på lärares mognadsgrad i användande av IKT-verktyg.

Teoretiska perspektiv på digital literacitet

Gröndahl (2014) lyfter begreppet digital literacitet – (översatt från digital literacy) som innebär tre

nivåer av it-användning, en teknisk, en relaterad till information, och en handlingsorienterad:

13

Förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk, för att lokalisera,

bedöma, använda och skapa information.

Förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som

tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.

Förmåga att utföra uppgifter effektivt i en digital miljö; förmåga att läsa och tolka media, att

reproducera text, data och bilder genom digital manipulation, och att bedöma och använda

ny kunskap som hämtats från digitala miljöer.

Kroksmark (2013) lyfter den amerikanska forskaren Ruben Puenteduras SAMR-modell som försöker

förklara den digitala utvecklingens konsekvenser i fyra nivåer. Modellen har tillkommit utifrån studier

i det stora En-till-en projektet i Maine, USA. Figur 1 - De fyra nivåerna:

Nivå 1: Subsitution/Ersättning – kan förstås som där digitala verktyg ersätter andra verktyg, men

processen förbättras eller förändras inte. Datorn är en digital skrivmaskin.

Nivå 2: Augmentatoin/Förbättring – kan förstås som funktioner i det digitala verktyget används för

förbättringar och förenklingar – t ex att läraren kommunicerar med eleverna via mail om uppgifter

och resultat.

Nivå 3: Modification/Förändring – kan förstås som att det sker en förändring av undervisningen och

lärandet. Läraren utvecklar sina metoder i mer digital riktning.

Nivå 4: Redefinition/Omdefiniering – kan förstås som att läraren har utvecklat metoder och använder

digitaliseringen kreativt genom att uppgifter skapas som inte tidigare har gått att genomföra i

klassrummet . Läraren driver processer i klassrummet som bidrar till att eleverna exponerar sitt

lärande i sociala medier som t ex bloggar och samverkar med andra för kreativt och innovativt

lärande.

TPACK (Technological-, Pedagogical- and Content Knowledge) är Mishra & Koelers (2006) utveckling

av Schulmans teorier om en specifik lärarkompetens. I TPACK-teorin förespråkas att kunskapen om

hur tekniken ska användas i skolan är något oundvikligt för framtidens lärare och att det är i

samspelet mellan teknik, pedagogik och ämnesinnehåll som framtidens lärare ska finnas. Forskarna

menar att det är ett öppet förhållningssätt till tekniken som lärarna behöver ha, eftersom

teknikutvecklingen går så for. Det är svårt att peka ut någon specifik teknisk kompetens som lärarna

behöver. (Mishra & Koelers, 2006 i Tallvid, 2007)

14

Vad säger forskningen om digitalisering i skolan i Sverige, Europa och

övriga världen? Ett stort antal internationella forskningsartiklar och studier finns omkring En-till-en och IKT satsningar

i skolan. Det finns mindre forskning omkring övriga lärverktyg som pekplattor/läsplattor, olika typer

av multimedia baserade metoder och lärverktyg som bloggbaserad undervisning, flippade klassrum

och andra metoder.

Jan Hylén, fil. dr i statsvetenskap med tidigare bakgrund som forskningschef på Skolverket, har under

2012 och 2013 på uppdrag av det oberoende forskningsinstitutet Ifous, FoU Skolan och

kommunförbundet Skåne sammanställt en kunskapsöversikt om Digitalisering av skolan. Denna

kunskapsöversikt är också relevant för min undersökning och jag kommer även att referera till denna

i detta kapitel. Vidare har UnosUno, ett forskningsprojekt som studerat skolor som infört en dator till

varje elev i skolan och som under 2010-2013 följt ett antal skolor i hela Sverige, publicerat 2013-års

rapport och sammanfattning av hela projektet. Denna kommer också att lyftas fram i

sammanhanget.

Forskning kring En-till-en satsningar

Effekter av En-till-en i amerikanska mellanvästern I en studie genomfört i amerikanska mittvästen var syftet att kartlägga tidiga effekter av en En-till-en

satsning på undervisning och lärande hos mellanstadieelever i en stadsskola utifrån ett

fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med olika metoder, både enkät och

fokusintervjuer. Det var lärares och elevers röster, före och efter implementering av En-till-en i

skolan som undersöktes. Utifrån de teman som framkom ur transkriptionen av underlaget, fann

forskarna både fördelar och nackdelar med initiativet. Teman som framkom var förändringar i lärares

pedagogik, effekt på elevernas inlärning, påverkan på beteende och ordningen i klassrummet,

potential för förbättrad kommunikation samt förslag på riktade fortbildningssatsningar. Forskarna

lyfter fram att många av dessa upptäckter stämmer överens med andra studier som har undersökt

implementering av En-till-en datorer i skolor. (Storz; Mark G; Hoffman & Amy R, 2013)

New learning ecology I en artikel från North Carolina State University refererar tre forskare till ett antal studier genomfört i

USA. Syftet med sammanställningen är att trots flertalet forskningsrapporter kring En-till-en

satsningar i skolor, så finns det inte lika många av rapporerna som lyfter på vilket sätt En-till-en

satsningen påverkar elevens lärande. Hiller, Spires, Oliver och Com (2012) vill med sin artikel försöka

fånga in, genom en teoretisk lins som de kallar för New Learning Ecology, de aktiva förändringar och

utmaningar som kommer i kölvattnet av ett En-till-en initiativ, samt belysa de skiftande aktiviteter

och relationer som ingår i den nya inlärnings ekologi som det framväxande forskningsfältet lyfter

fram och som har betydelse för att bättre förbereder lärare och elever på kommande förändring.

Forskarna framhåller att satsningar som ger varje elev en dator är i dag inte längre något som är en

utopi för skolor i dag, utan det har blivit en nyckelfråga i utbildningsutveckling över hela USA (och

Europa). Olika metaanalyser visar positiva effekter av En-till-en satsning, särskilt kring läs- och

skrivutveckling. Som metod i undersökningen/artikeln använder forskarna sig av liknelsen ”ekologi”

– New Learning Ecology – för att fånga en del av undervisnings- och inlärningsdynamiken som de

framhåller som uppenbar i en-till-en satsningar. De förklarar det med att när man ska in i en skolas

”ekologi” med en ny satsning, rör det om i skolans miljö och förändrar relationerna mellan lärare och

mellan lärare och elever samt i pedagogiska frågor som kan leda till elevers lärande. ( Spires, Oliver,

and Corn, 2012)

15

En-till-en satsning i Maine, USA. The Abell Foundation i USA rapporterar om den största statligt drivna satsningen i USA för en

”allestädes närvarande dator – En-till-en”, däribland satsningen som gjordes i delstaten Maine som

Falkenberg kommun besökte inför deras satsning 2007 (Gröndahl, 2014, s 113) Satsningen fokuserar

på elever som börjar i 6:an och 7:an. De flesta stater som deltar i programmet låter eleverna ha dator

för jämnan, d v s att de även får ta med sig datorn hem. De arbetar med att fasa in eleverna i

användandet av datorn. I de olika staterna har olika erfarenheter framkommit, t ex att skolorna är

mer likvärdiga. (The Abell Foundation, 2008)

Falkenbergs satsning på En-till-en Tallvid (2011) rapporterar från treårs satsning av En-till-en i Falkenbergs kommun. Under andra året

lyftes frågan till lärarna att uppge de tre största fördelarna med satsningen. Det som kom fram var

tre huvudkategorier: organisation, pedagogik och tillgång/rättvisa. När det gäller organisation var

det faktum att både lärare och elever hade bättre ordning på dokument. Vinst också med att alla

lärare och elever möts på en gemensam lärplattform. Kommunikationen med hemmen hade också

förbättrats. De pedagogiska fördelarna var att lärarna upplevde sig ha ständig tillgång till

information. När det gällde tillgång/rättvisa menade lärarna att alla elever oavsett social och

ekonomisk bakgrund har samma möjligheter. Tallvid lyfter avslutningsvis fram fyra F för framtiden

som man kan tänka på vid implementering av En-till-en datorer. Förankringsprocessen är viktig på

alla nivåer. Förvaltningens stöd är av avgörande betydelse för att projekt av denna art ska lyckas.

Teknisk frihet har varit en nyckel till att lyckas. Kommunen har i valet mellan tekniska inlåsningar och

begränsningar valt en pedagogisk frihet. Möjligheten att snabbt och enkelt kunna ladda ner och

installera filer, plug-ins och pedagogiska hjälpmedel har värderats högt hos både lärare och elever.

Fortbildning har varit en medvetna och långsiktiga satsning. I projektet har det konsekvent

poängterats att datorn bara är ett redskap för att utveckla undervisningen och lärandet och utan en

pedagogisk grundtanke riskerar användandet att stagnera på de lägsta nivåerna t ex i Puenteduras

SAMR-modell, som jag förklarat under avsnittet om lärares literacitet.

UnosUno- ett treårigt En-till-en projekt i södra Sverige UnosUno:s slutrapport som publicerades i februari 2014 är en sammanfattning av de slutsatser som

det treåriga projektet har kommit fram till. I projektet har det genomfört ett antal olika studier:

Årliga enkäter till lärare, elever och ledare, intervjuer med lärare, elever och ledare,

”Lärarforskarprogrammet”, där lärare själva utvärderar sina nya undervisningsmetoder,

klassrumsstudier – observationer, pedagogiska seminarier, analys av internationell forskning.

UnosUno har sett att där finns generella effekter vid införandet av En-till-en och skolans

digitalisering, både negativa och positiva effekter. De negativa effekterna är bland annat 1) Ökade

skillnader mellan skolor, 2) Ökade kostnader för skolorna, 3) Ökat ensamarbetet för eleverna, 4)

Ökad arbetsbelastning för lärarna. Positiva effekter är bland annat 1) Effektivare administration, 2)

Förbättrade arbetsmetoder, 3) Bättre uppgifter till eleverna, 4) Förbättringar kring bedömningen av

elevers uppgifter, 5) De enskilda eleverna blir mer synliga för lärarna, 6) Traditionella arbetsmetoder

som söka information, presentera och skriva har fått kvalitativa förbättringar. Mer finns att läsa i

rapporten. (UnosUno, 2013)

Den trådlösa pedagogiken – ett antal digitala skolprojekt Tomas Krokmark (2013) inviterar in till den Trådlösa pedagogiken i den färska sammanställningen

med samma namn. I boken lyfter han fram olika aspekter av En-till-en satsning i skolan, men

inledningsvis lyfter han på behovet av att i kölvattnet av skolans förändringsarbete och anpassning

till ett nytt kunskaps- och kommunikationssamhälle, behöver lärarutbildningen ses över. Temat bör

16

vara vad vi menar med kunskap och vad som i digitala tider avses med lärande. Kan man komma

överens om vad som är värt att lära sig i skolan och hur vi bäst kan förstå och beskriva det digitala

lärandets mysterium.

Kroksmark (2013) saknar benämningen digitalt lärande i skolans styrdokument i stor utsträckning och

menar att det är en felsatsning att Skolverket inte går i bräschen för det digitala lärandet.

Kroksmark (2013) anser att skolan är inne i en didaktisk stretchad värld, med det menar han att

skolan är inne i ett tankemönster där vi använder analoga strukturer för att begripa den digitala

världen och omvänt. Särskilt sker förändringar med lärarkompetensen i En-till-en-skolor. Med detta

menar han att lärarna använder sig av sin analoga kompetens och tar den med sig in i den digitala

världen. Alla digitala kunskaper kan dock inte stretchas över till den digitaliserade världen och av det

skälet bör nya teorier utvecklas som svara mot de krav som En-till-en ställer. Kroksmark (2013)

benämner detta som paradigmförändringar.

Kroksmark (2013) har genomfört en egen En-till-en studie med en fenomenografisk ansats och

redovisar den utifrån följande aspekter:

En-till-en i förhållande till målstyrningen i skolan – hur påverkar datorn lärarnas målstyrda

arbete i skolan? Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer.

En-till-en och resultaten i skolan – hur uppfattar lärarna att satsningen påverkar elevernas

möjligheter att nå kunskapsmålen i skolan? Undersökningen baserar sig på kvalitativa

intervjuer.

En-till-en och undervisningen – i vilken grad förändras undervisningen/innehållet i

lektionerna i satsningen? Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer.

Resultaten visar att den viktigaste förändringen rör synen på förhållandet mellan skolkunskapen,

vardagslivets kunskaper och den vetenskapligt grundade kunskapen. En-till-en har påverkat lärarnas

kunskapssyn – ar gått från faktaundervisning till att utgå från kunskapens preliminära kraktär, som

måste värderas utifrån ett historiskt och ett kontextuellt perspektiv. Lärarna upplever i

undersökningen att de har fått ökat syn på vad eleverna presterar och på vilken nivå de ligger.

Kommunikationsmöjligheterna har förändrats med satsningen. För de elever som har svårt att nå

kunskapsmålen, har införandet vara ett viktigt steg. Sammantaget upplever lärarna i undersökningen

att tiden är ett hinder i arbetet, men att de ändå ser en outtömlig möjlighet till positiv

individualisering, variation och ökade möjligheter till måluppfyllelse i skolan. En-till-en utvecklar

strukturer för lärande som i mindre grad kommer till sin rätt då skolans mål- och resultatstyrning ska

rastreras genom dagens bedömningssystem. Slutligen återkommer Kroksmark (2013) till att frågan

gäller i slutändan synen på vad kunskap är, hur den överförs och förvärvas, vad som är värt att veta

och vem som ska ha rätten till kunskapen.

I andra aspekten av undersökningen är det huruvida om En-till-en satsningen ger måluppfyllelse. I

undersökningen kommer det kritik mot tekniken, att den förs in av okritiska entusiaster utan att den

granskats eller prövats. Lärarna lyfter fram att det finns en övertro att tekniken ska lösa de

resultatproblem som svensk skola har. Även här lyfts det fram att det är inget som tydligt visar att

En-till-en leder till ökad måluppfyllelse. I denna del av undersökningen kommer även frågan om vad

som är kunskap upp. För de mål som är enkla att nå, ämnesmålen, bidrar datorn som stöd till

måluppfyllelsen. Vidare visar studien att det är enklare för lärarna att bredda kunskaperna hos

eleverna än att fördjupa dem. Mål som de sociala målen och värdegrundsmålen, är svårare att nå

med En-till-en. Vidare tycker lärarna att efter satsningen blir deras uppgift mer att få eleverna att

reflektera och analysera kring kunskaper, att få eleverna till ytterligare en nivå. Andra positiva

aspekter av införandet som lärarna lyfter fram som positivt och som påverkar måluppfyllelsen, är

eleverna har obegränsade möjligheter att presentera ett arbete. En-till-en ger utrymme för

17

spontanitet flexibilitet i undervisningen utifrån elevernas frågor. Det är också lättare att anpassa

undervisningen till olika lärstilar, vilket underlättar för eleverna och leder till måluppfyllelse. Det som

är den kritiska aspekten som lärarna ser det i undersökningen är behovet av att ändra metoderna för

att kontrollera elevens måluppfyllelse och att styra verksamhetens hela tiden mot de riksgiltiga

målen. Dessutom finns behov av att ändra utformningen av tester och prov/nationella proven. En

annan faktor som är problematisk och som måste lösas, upplever lärarna, är att distraktionsnivån

genom datorn är hög hos eleverna. Det finns mycket möjligheter att ”slinka” in på sociala medier när

man tappar koncentrationen i klasrummet. Några ser det som en fördel att eleverna kan göra andra

saker när de tappar koncentrationen istället för att bidra till oro i klassrummet. Kroksmark (2013)

sammanfattar studien med att han upplever att lärarnas uppfattning om fördelarna med En-till-en

när det gäller måluppfyllelse något överdrivan. Lärarna verkar inte notera att eleverna inte lär sig det

som de förväntas att göra utifrån de riksgiltiga målen. Det leder till två framtida alternativ: 1. Tydlig

styrning från lärarna mot de riksgiltiga målen, eller 2. Ett nytt kunskapsbegrepp måste etableras i

skolans läro- och kursplaner som bättre möter det virtuella kunskapssamhället krav.

I undersökningen kring En-till-en lyfter Kroksmark(2013) propositionen som låg till grund för den nya

skollagen (2009/10:165) där man definierar undervisning som sådana målstyrda processer som under

ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och

utvecklande av kunskaper och värden. Uppenbart har det funnits behov av att definiera

undervisningsbegreppet i vår nya skollag. Resultatet av undersökningen pekar på att införande av En-

till-en har inneburit stora förändringar kring lärarollen och klassrumssituationen. Detta kräver

ändrade mönster av tänkande och handlade i undervisningen. Tidigare har lärare vara dem som kollar

elevernas faktakunskaper genom förutbestämda prov med färdig facit. Genom digitaliseringen blir

kunskapsbegreppet preliminärt eftersom aktiviteterna, tempot och innehållet förändras utifrån en

oändlig tillgång och variation genom det Internet erbjuder. Undersökningen vittnar om ett förändrat

arbetssätt där datorn skapar en helt annan mängd uttryckssätt, sätt att ta reda på saker, sätt att

dokumentera saker som inte går med papper och penna. Lärarna vitnar också om att den formativa

bedömningen är lättare genom att man har tillgång till elevens dokumentation på ett helt annat sätt

och kan även ge feedback på fler sätt. Lärarna vittnar om en ny roll där de inte alltid behöver sitta

inne med fakta utan mer har övergått till att handleda och lära eleverna analys och kritisk tänkande.

De vittnar också om minskat arbetsbelastning genom att det administrativa är mycket lättare att

hantera. Man bär med sig allt i datorn. Det som kommer fram som en viktig aspekt är behovet av

kompetensutveckling samt inspirationsdagar för att lära av varandra. Lärarna upplever vidare i

studien att de tvingas till ett nytt sätt att undervisa som de kallar formativ undervisning – en

undervisning som blir synlig för lärare och elever och som är framåtriktad. Införande av En-till-en

gynnar också samlärande, teamarbete mellan elever samt mellan elever och lärare. Detta gynnar

elever att nå höga betyg.

Slutligen lyfter Kroksmark (2013) paradoxen eller motsättningen mellan analoga och digitala

värdesystemet i skolan. En-till-en-tekniken tillåter och förutsätter samlärande, och hela vårt digitala

samhälle bygger på samarbete samtidigt som nationella och internationella prov och tester endast

tillåter individuella prestationer.

18

Forskning kring IKT-verktyg Connected minds Enligt OECD rapporten Connected Minds (2012 i Hylén 2013) betyder själva uppkopplingen till

Internet mer än själva datorn i skolan i dag. I rapporten European Schoolnet (2013, i Hylén 2013)

redovisas att uppkopplingshastigheten i genomsnitt är högre i svenska skolor än i genomsnittsskolor i

Europa. I studien frågas det om i vilka typ av IT-aktiviteter som är de vanligaste som används av

lärare i Europa. Här redovisas förbereda uppgifter för elever, surfa för att förbereda lektioner, surfa

under lektioner och förereda presentationer som är de mest IT-baserade aktiviteterna. Mindre

vanligt är att lärare kommunicerar med föräldrar. Multimedia verktyg som t ex Youtube och

podcasts används av knappt 10 % av eleverna i europeiska skolor. Det mest vanligaste

multimediaverktyget som används är PowerPoint. (Hylén, 2013)

Kort om PISA och IKT I Pisa-studien från 2012, ligger Sverige på 10plats när man tittar på aktiviteter som att chatta online,

skicka e-post, surfa för skolbruk, ladda upp eller ladda ner material, kommunicera med elever på

andra skolor. Norge och Danmark ligger i topp enligt ett sammanvägt index. (Oecd, PISA-rapporten i

Hylén, 2013)

Skolinspektionens granskning kring IT i skolan Skolinspektionen genomförde under 2011 och 2012 ämnesgranskningar där de även undersökte hur

IT-användes i undervisningen. Sammanfattningsvis kan man säga att inköp och användning av teknisk

utrustning inte går hand-i-hand i svenska skolan. Det pedagogiska arbetet stärks inte genom

användning av IT i undervisningen. Skolledningen styr inte anvisning av IT i undervisningen på ett

aktivt sätt. Det skapas i dag en övergripande strategi för hur man ska utveckla användande av IT i det

pedagogiska arbetet i skolan. Användning av IT i undervisningen beror oftast på om undervisningen

bedrivs av en engagerad lärare. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling i svenska skolan för

att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet. Utrustningen och support är ofta ett hinder i att

utveckla sitt digitala arbete i klassrummet. (Skolinspektionen, 2012)

Spanien lyfter fram vikten av ny lärarroll med fokus på IKT i undervisningen. En spansk studie analyserar vad som händer i låg- och mellanstadieskolor när IKT implementeras i

skolan, och på vilket sätt undervisning och lärandeprocesser kan utvecklas med stöd av IKT. Olika

metoder användes i studien, beroende på vad som skulle undersökas. Det gjordes intervjuer,

dokumentstudier och enkät. Studien visar att det finns en utbredd uppfattning om att IKT gynnar

undervisning och lärandeprocesser i högre grad i skolor som har IKT som en tydlig utvecklingsstrategi.

Det innebär att skolan inte bara har modern teknisk utrustning och tekniska hjälpmedel men också

har tankar om att utveckla undervisningen genom att se över lärarens roll, hur man organiserar

undervisningen samt på vilket sätt man kan utveckla interaktionen mellan skolans aktörer. Studien

fokuserar på behovet at att utveckla strategier för att möte en ny lärarroll med fokus på IKT i

undervisnings- och lärandeprocesser. Studien lyfter fram lärarna som mycket viktiga aktörer i

processen, och fokuserar mycket på deras uppfattningar och förtroende för hur IKT kan bidra till

utveckling. Resultatet visar att IKT-integrering i skolor är en komplex uppgift med både intern och

extern problematik som spelar en avgörande roll för om man lyckas. Interna faktorer kan vara

skolkultur och hur skolor är organiserade, externa faktorer kan vara infrastruktur,

kompetensutveckling, planer och policys. Forskarna lyfter tidigare forskning som visar att det i

synnerhet är traditionell skolkultur som är ett av de främsta hindren för implementering av IKT,

framgångsfaktorer är positiva attityder mot teknik och erfarenhet av att använda datorer i

19

undervisningen. Vidare lyfter de fram i tidigare forskning att pedagogiskt utvecklingsarbete med IKT

kan ha effekt på elevernas lärande.(Sangra, Albert; Gonzalez-Sanmamed, Mercedes, 2010.)

Lärarnas didaktiska synsätt Martin Bergqvist (2012) har studerat fem lärares didaktiska synsätt vid arbete med datorn i

undervisningen. Studien som genomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer, gav följande

slutsatser: informanterna hade stärk tro på att IKT skulle stödja upp lärande för mer individualisering,

och att eleverna skulle vara mer motiverad att arbeta med de aktiviteter som blev presenterade i

klassrummet., men de hade inte tro på att det nödvändigtvis var så att eleverna lärde sig bättre. De

upplevde att IKT var nödvändigt för elevernas motivation. De upplevde vidare att elevernas

lärandeprocess blev mer synlig både för dem som lärare och för eleverna själva. De upplevde sig

kunna bedöma elevernas arbete bättre. E-posten förbättrade kommunikationen mellan elev och

lärare, dessutom upplevde de det lättare att ge digital feedback till eleven. Alla informanterna i

studien anser sig ha den digitala kompetens som krävs för att integrera IKT i undervisningen. De

vitnar också om en tidsvinst det för elever som ska klara många uppgifter i skolan. Informanternas

utsagor i studien tyder på att använda datorn i undervisningen inte är den enda vägen till ett

förbättrat lärande. I sin diskussion lyfter Bergqvist fram att tron på att datorns intåg i skolan skulle

generera en mer kreativ pedagogik är för stor då kreativiteten inte sitter i tekniken utan i lärarna som

ska använda den. (Berqvist, 2012)

BYOD – Bring Your own device En studie genomförd under ett år i en grundskola i Hong Kong, där eleverna har sin egen personliga

ägda mobil med olika appar och funktioner för att använda när som helst och var som helst, syftar till

att (a) utreda vilken typ av kunskaper eleverna utvecklar i en lärmiljö där eleverna använder sina

egna mobiler, (b) hur studenterna avancerade i sin kunskapsutveckling inom de olika ämnena, och

(c) vad elevernas egen uppfattning är om deras lärande med stöd av sin egen mobila enheter.

Forskarna använde sig av olika metoder för att fånga upp resultatet. Ämnet som eleverna skulle

utvecklas i var fiskens anatomi.

Forskningsresultaten visar att studenterna avancerade i sin förståelse av anatomin av fisk långt

utöver vad som fanns tillgängligt i läroboken och de utvecklade positiv inställning till vetenskapliga

undersökningar med stöd av sina egna mobila enheter . (Song Y, 2014)

Flipped Classroom ”Flipped Classrooms” kan förbättra studenters lärande om de införs med eftertanke och med

noggrann uppmärksamhet om vad forskningen berättar om bra instruktioner om implementering”,

säger Bryan Goodwin and Kirsten Miller i en artikel i Educational Leadership i mars 2013. I artikeln

lyfter de det faktum att forskningen kring effekterna av flippade klassrum är obefintlig. Samtidigt

säger de att brist på vetenskapliga bevis inte innebär att man ska sluta att flippa sina klassrum. Hittills

finns det inga vetenskapliga forskningen för att visar exakt hur väl flippade klassrum fungerar. Men

några preliminära icke vetenskapliga resultat tyder på flippade klassrum kan innebära fördelar för

eleverna. I en undersökning av 453 lärare som flippat sina klassrum, rapporter 67 procent

förbättrade provresultat, särskilt för högt presterande elever och för elever med särskilda behov. 80

procent rapporterade förbättrade attityder hos eleverna och 99 procent sade att de skulle flippa sina

klassrum igen nästa år (Flipped Learning Network, 2012 i Goodwin och Miller, 2014).

Bloggar och wikis När det gäller studier som lyfter olika typer av multimediabaserade lärplattformer som bloggar och

wiki: er för ett mer collaborativt arbete har jag hittat en studie där sammanlagt 388 Hongkong

årskurs femmor i fyra kinesiska grundskolor använde en wiki-plattform inom ramen för sina

20

grupparbeten i skolan. Studien visade att visade att wiki -plattformen innebar pedagogiska, tekniska

och sociala fördelar för femmornas kollaborativa lärande. Elevernas inställning till arbetet var positivt

efter projektets genomförande. Forskningsartikeln lyfter fram att potentialen i sociala kollaborativa

program för att uppnå positiva förändringar i pedagogiska processer är tydlig. I ”computer

supported collaborativ learning”, CSCL, är tekniken viktig för att öka medlemmarnas interaktion (Fu,

Chu and Kang, 2012)

Försök med skrivplattor/pekplattor i USA och Skottland Alyssa Moore (2012, i Hylén 2013) har studerat ett pilotförsök med skrivplattor/pekplattor i ett

amerikanskt skoldistrikt. Hon upplever positiva reslutat då i första hand som ett stöd för vuxna. Hylén

(2013) lyfter fram att pekplattornas framfart kan ha med deras snabbhet och användarvänlighet att

göra, och att de då är lättare att använda för att individualisera för elever i behov av särskilt stöd.

Ytterligare studier som Hylén (2013) hänvisar till, visar på att både införande av pekplattor och

datorer gör eleverna mer delaktiga och det blir enklare att introducera mer elevaktiva arbetsformer.

De risker som lyfts fram är att eleverna kan bli distraherade av övriga appar och program, spel och

sociala medier. Det behövs tydlig ledning från lärarna och självdisciplin av eleverna för att

lektionerna ska bli genomförbara.

I Skottland har fem forskare från University of Hull publicerat en utvärdering av pekplattor i skotska

skolor. Utvärderingen visar på att när eleverna får äga enheten ökar det motivation för skolarbetet.

Det ökade också det ämnesövergripande arbetet. Att man ägde sin Ipad, gjorde också att man tog till

sig tekniken mycket snabbare. Det faktum att det är avsevärt mindre utbildning gjorde att lärarna

blev mer positiva till tekniken. Samarbetet ökade mellan både elever och lärare, genom att eleverna

hjälpte varandra mer och man kunde även se att det blev bättre fart i grupparbetet. Lärarna

upplevde att de kunde ge eleverna, oavsett nivå, mer avancerade uppgifter och bättre återkoppling

på deras lärande. Även föräldrarna blev mer engagerade när eleverna hade sin Ipad med sig hem.

(Burden, Hopkins, Male, Martin and Trala 2012, I Hylén 2013) Hylén (2013) hänvisar också till en

liknande rapport fån den kanadensiska delstaten Alberta. Denna rapport visar på liknande

erfarenheter som från Scottland, men att de lyfter även fram begräsningar i patentskydd hos till

exempel Apple. Dessa gör emellanåt verktyget och innehållet svårhanterbart.

Lärares attityder till IKT i undervisningen

Viktiga faktorer för implementering av digitala resurser i Australien En studie från Australien lyfter fram vilka faktorer som påverkar lärarna i att använda de digitala

resurserna som erbjuds i olika satsningar i skolor. Studiens syfte var att ta reda på om det fanns

sanning i att trots tillgång av IKT-resurser så användes de mycket sällan. Metoden som användes i

undersökningen var litteratur och dokumentstudier. Resultatet visade på en komplex bild som

forskaren sammanfattar i åtta punkter som alla påverkar användningsgraden och flyttar fokus från

läraren till den kontext som läraren befinner sig i: (min tolkning)

Hur relevanta är de digitala resurserna i förhållande till gällande styrdokument?

Är hjälpmedel lätt tillgängliga för lärarna?

Har lärarna tillräckligt med tekniska kunskaper och färdigheter för att kunna använda

resurserna?

Är skolkulturen ”redo” för att institutionalisera användningen av digitala lärresurser?

Finns det en kommunal policy för att stödja lärarna i att använda de digitala lärresurserna?

Är det tydligt i utbildningssystemet som helhet vikten av att arbeta med digitala lärresurser?

21

I vilken utsträckning drar beslutsfattare på central, regional och lokal nivå samt skolor, lärare

och elever åt samma håll för att öka lärarnas användning av digitala lärresurser till nytta för

eleverna?

På grundval av ovannämnda resultat togs det fram fyra principer med underliggande faktorer för

hela utbildningssystemet för att stödja lärare att lärare ska ha möjlighet att utveckla sitt arbete med

digitala lärresurser i sitt pedagogiska arbete. Principerna är (min översättning/tolkning mycket

förenklat)

1. Kontextuella faktorer viktiga – t ex politiska beslut, infrastruktur, tillgång till digitala verktyg

mm

2. Generella förändringsfaktorer som t ex öppenhet till satsningen, kompetensutveckling, balans

mellan krav och stöd mm

3. Främjande av satsningen – alla med, obligatorisk satsning, mm.

4. Systemfaktorer – anpassning och integration i skolan, medvetenhet och samsyn i satsningen.

(Gaffney, 2010)

Ytterligare rapporter som belyser forskningsområdet IKT i undervisningen (Backlund och Graemer

2013; Almberg och Hellström 2008; Essa 2012; Dan Agardh 2010; Tusch 2012)

Olika aspekter av motivation

Maslows grundläggandemotivationsteori

Maslows (1953) grundläggande motivationsteori bygger på en inre drivkraft och en vilja eller önskan

att åstadkomma någonting. Utan motivation så kommer man inte att lyckas. Därför är omotiverade

elever jobbiga att ha i klassrummet. Författaren talar om två olika sorters motivation: inre och yttre

motivation. Yttre motivation utgörs av konkreta faktorer i form av belöningar och bestraffningar. De

positiva yttre motivationsfaktorerna brukar normalt gälla sådant som uppmuntran, lön och

befordran.

Visible learning och motivation Hattie (2009) lyfter fram i Visible learning att utveckling av goda relationer till eleverna höjer

elevernas motivation till att arbeta. De variabler som är knutna till lärarens personlighet och

relationer som förefaller vara de viktigaste i sammanhanget är värme, empati och uppmuntran till

abstrakt tänkande. I de klassrum där lärare hanterar dessa saker väl råder ett större engagemang, där

finns respekt för andra och sig själv, mindre motstånd mot skolarbetet bland eleverna, och där

förekommer även aktiviteter som är initierade och styrda av eleverna.

Motivation som inre drivkraft Conradsson (2012) undersöker i sitt examensarbete faktorer som påverkar elevers motivation.

Sammanfattningsvis lyfter hon fram följande aspekter som eleverna upplever ger motivation:

Engagerade lärare

Bra feedback

Goda resultat

Tydliga mål

Höga förväntningar

Delaktighet

Arbetsro

22

Conradsson(2012) redovisar vidare i sitt examensarbete Lundgrens (2011) tankar där han

menar att motivation är ”den inre drivkraften som ser till att knuffa dig vidare i rätt riktning”.

Lundgren menar att det gäller att träna sig på att tänka positivt och att påverka hur vi tänker,

tänker vi negativt presterar vi mindre. Lundgren anser att det är viktigt att ha mål och att de ska

vara specifika och tidsbegränsade och uppnåbara. Då har du en plan för hur du ska gå tillväga

och drivkraft inifrån. Det är även viktigt att ha motivation utifrån, exempelvis betyg eller beröm.

Lundgren menar att ofta när det brister och inte går bra med studierna är det för att eleven har

låg självkänsla och hög ambitionsnivå. Då är det av stor vikt att ändra tankesätt. (Lundgren

2011, i Conradsson 2012)

Conradsson lyfter också fram Stensmos (1997) tankar om att förväntningarnas betydelse är en

del av det interaktiva perspektivet. Studier har genomförts som visat på vikten av lärarnas

förväntningar på sina elever. Under 1960-talet genomförde Jacobson och Rosenthal en studie

som kallas Pygmalioneffekten. Resultatet av Jacobsons och Rosenthals studie visade att de

lärare som hade höga förväntningar på elevernas prestationer fick högpresterande elever och

vice versa. Det visar hur prestationsmotivation kan skapas i samverkan mellan lärare och elev.

(Stensmo 1997, i Conradsson 2012) Även Jenner (2004) menar att Pygmalion ”används för att

beskriva hur förväntningar kan fungera som självuppfyllande profetior”. Begreppet leder sitt

ursprung från en grekisk myt och har används i dramat ”Pygmalion” av Shaw. I dramat

förvandlas Eliza från blomsterförsäljerska till en ”dam i salongerna” tack vare att professor

Higgins trodde på henne. Det är på det viset begreppet nu används: ”hur någons förväntningar

kan påverka en annan människas beteende och därigenom få karaktär av självuppfyllande

profetia” (Jenner, 2004 i Conradsson 2012)

Klassrumsmetoder som främjar motivation och prestation En rapport från John W. Gardner Center for Youth and Their Communication, (2012) som tillhör

Stanförd Universitet, har forskarna Strobel och Borsata genomfört flera undersökningar för att få en

djupare förståelse av klassrumsmetoder som främjar motivation och prestation. Varje vår sedan

2009 har alla ”middle school” elever i distriktet genomfört en enkät om vad de upplever ger

motivation i klassrummet. Undersökningen genomfördes bland 2500 elever i åk 6 och åk 8. Eleverna

fick svara på enkäter .

Figur 2 visar de fyra områdena som frågorna var kategoriserade under. Rapporten visar att alla

fyra uppsättningar av vårdande klassrumsarbetet var signifikanta för elevernas övertygelse om

23

vad som motiverar dem. Rapporten visar att alla elever i distriktet kan dra nytta av metoder

som kommunicera omsorg för elever som individer och som grupp av elever oavsett kön,

etnisk tillhörighet, inkomstnivå eller akademisk historia . Dessa metoder har potential att

stödja eleverna till positiva skolresultat genom att låta klassrumsmiljön genomsyras av ett

system som uppmuntrar eleverna att engagera sig och ha uthållighet i sitt lärande.

Resultatet visar på följande:

1. Att tro på att motivation har effekt på skolprestationerna. Studie bekräftar och validerar

forskarnas

tidigare forskning i Redwood City och betonar den avgörande roll som elevernas motivation

spelar i

deras inlärning och prestation.

2. Omsorg om eleven kan förmedlas genom flera metoder . Studenterna gynnas av lärare som

bygger stödstrukturer för elevens lärande, Ser till elevens känslomässiga behov, skapar

respektfull klassrumsmiljö och kommunicerar höga förväntningar på eleven. Var och en av

dessa metoder var kom fram i undersökningen.

3. Sjunde klass markerar en dip i elevernas uppfattningar om vårdande miljö . Både 6: e klass

elever och 8: e klass eleverna uppfattade mer vårdande praxis i sina klassrum jämfört med

årskurs 7 elever

i hela skoldistriktet. Denna upptäckt ger en viktig möjlighet för utveckling.

4. Uppfattningar om hur den vårdande miljön varierar beroende på elevernas kunskapsnivåer i

matematik. Elever som hade goda kunskaper i matematik uppfattar klassrumsmiljön mer

vårdande jämfört med eleverna som upplevs ha mindre goda kunskaper i matematik.

Sammanfattningsvis visar rapporten bland annat att den praktik i klassrummen som ökar elevernas

motivation att lära sig gynnar alla elever Strategier som fungerar för högpresterande elever kan även

hjälpa elever som inte är så framgångsrika i skolan . Forskningen visar att det privilegium det är att

ingå i en vårdande klassrumsmiljö som påverkar elevernas motivation och prestation är inte

beroende av akademisk historia, kön, etnisk tillhörighet eller familjens inkomst - nivå. När

motivationen ökar, ökar även elevernas resultat. Därför är det viktigt att utveckla metoder som

fokuserar på att öka elevernas motivation som kommer att bidra till elevernas måluppfyllelse.

(Strobel och Borsata 2012)

Sammanfattning och kritisk granskning av forskningsfältet Datorerna är grunden i teknikarbetet i skolan och forskningsfältet är brett när det gäller

införande av En-till-en. Det finns inte lika mycket forskning vad gäller andra typer av verktyg i

undervisningen. Det finns en samstämmighet i forskningen huruvida införande av teknik

automatisk leder till högre måluppfyllelsen. Det är inte tekniken i sig som gör resultatet, utan

det är pedagogiken och lärarnas förhållningssätt till tekniken som kommer att vara en

framgångsfaktor i arbetet med att digitalisera skolan. Men forskningen lyfter inte frågorna kring

hur det digitala lärandet ska gå till, utan den är mycket teknikfokuserad. Det är fortfarande svårt

att hitta svaren på frågorna Kroksmark (2013) ställer i de teoretiska utgångspunkter: vad

behöver vi kunna, veta och förstå för att klara oss i våra yrkes- och vardagsliv i ett demokratiskt

och högteknologisk samhälle? Och hur går lärande till? Vad ska väljas som viktig kunskap, vilka

verktyg ska vi ha för att söka, hitta och göra om information till kunskap? I den spanska

undersökningen av Sangra et al, framkommer att det oftast är traditionell skolkultur som är ett

hinder för implementering av IKT i undervisningen. Hur styrdokument och lärarrollen måste

utvecklas i ett högteknologiskt samhälle kommer inte fram utifrån det presenterade

24

forskningsfältet. Och utifrån KK-stiftelsens rapport ”Unga nätkulturer” som skrevs 2007, har vi

inte kommit så mycket längre i dag. Vi är fortfarande kvar i det ”teknifierade” tänket. Jag har

inte sökt forskning kring digitaliserade skolors erfarenheter. Det skulle kunna ge bra information

till mitt vidare utvecklingsarbete i skolan.

Metod Den studie som genomförts är en explorativ studie, en utforskande metod som används då det gäller

att skapa sig en grundläggande kunskap över ett visst område. Undersökningen ska kunna påvisa

visst samband mellan till exempel utbildningsbakgrund, vilka stadium man arbetar på, hur många

tjänsteår man har i läraryrket och erfarenhet av hur man kan använda olika verktyg och metoder i

undervisningen (Lantz, 2011). För att få svar på mina frågor har jag använt mig av ett

frågeformulär/enkät. Enkäten är en strukturerad enkät. Svarsalternativen varierar efter vilken typ av

frågor det är men alla får svara på samma frågor. (Trost 2001)

Urval

Urvalet har gjorts ur en population som består av ca 600 lärare i en kommun och bygger på en

kombination av klusterurval och bekvämlighetsurval (Trost, 2001, s 30). Det är en form av

klusterurval då kommunens skolor ligger i olika skolområden och jag undersöker ett av dem, och

bekvämlighetsurval då jag väljer det som ligger närmast mig, det jag jobbar i själv. Förutom det har

jag valt att även ställa frågorna till ett antal lärare som har uppdrag i hela kommunen. Totalt antal

lärare som har fått frågorna är 108 lärare. Representativa urval ger resultat som speglar de som

gäller populationen som helhet, men resultatet kan vara osäkert beroende på den slumpmässiga

variationen i egenskaper hos de personer som är med i undersökningen (Djurfeldt, Larsson,

Stjärnhagen, 2003).

Enkätkonstruktion

Steget från att projektera en studie, studiedesign, syfte och problemformulering, insamlig av data

med metodval och urval av respondenter, till att få ner frågorna i ett formulär med olika variabler

kallas operationalisering (Lantz 2011 s 35). Lantz lyfter också vikten av att en väl genomförd

operationalisering gör att de respondenter som är med i undersökningen uppfattar enkätens

svarsalternativ på de sätt som forskaren har tänkt sig. Om det inte är så kommer detta att störa

undersökningens reliabilitet och validitet. Trost (2001) lyfter betydelsen av i vilken grad frågorna är

de samma och situationen den samma för alla deltagare i undersökningen. Han kallar detta för

standardiserade insamlingar. I min studie är det meningen att frågorna är de samma och situationen

den samma för alla deltagare. Sedan är det alltid en tolkning som beror på respondentens bakgrund,

inställning och vilja att svara.

I operationaliseringen av enkäten valde jag ett antal bakgrundsvariabler för att få en bild av urvalet.

Genusfrågan var given, utbildningsbakgrund för att se om det utkristalliserar sig en viss

utbildningsbakgrund för vissa typer av verktyg och metoder i undervisningen, om lärarna har

legitimation eller inte, hur länge man har varit verksam som lärare, om man har kompletterat sin

utbildning, och inom vilket stadium man arbetar i huvudsak.

Enkäten består till största del av slutna frågor där respondenterna ska skatta hur mycket kunskap de

har om ett verktyg eller en metod, och hur ofta man använder ett verktyg eller en metod samt ta

ställning till på vilka sätt de använder ett verktyg eller en metod i undervisningen. I enkäten finns

även möjlighet till öppna frågor där respondenten kan uppge bland annat andra sätt att använda ett

verktyg eller en metod i undervisningen än de som är listade i enkäten. Jag skulle ha valt fler öppna

25

frågor och förmodligen hade jag haft mindre internt bortfall om jag hade valt ett ”vet ej” – alternativ

på de flesta frågorna.

Som exempel på hur jag har operationaliserat mi