Embed Size (px)
Citation preview
2012-10-29
1
Betyg och bedömning
- hur tar jag reda på vad elever kan?
Del 2
Föreläsning den 29 oktober 2012
Lars Nohagen,
Cesam
Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
© Lars Nohagen 1
2 © Lars Nohagen 2
Vad ska bedömas?
- faktakunskaper, problemlösningsförmåga
eller kritiskt tänkande?
2012-10-29
2
Vilka förmågor efterfrågas i dagens samhälle?
Att förstå sammanhang
Social kompetens
Kommunikativ kompetens
Kognitiv kompetens
Yrkeskunskap
flexibilitet och kreativitet
interkulturell kompetens
en etisk kompass i överensstämmelse med samhällets värdegrund
kunna arbeta självständigt och ta ansvar
kunskap om människan och hennes omvärld.
användbara språkkunskaper
problemlösningsförmåga
perspektivseende
kritiskt tänkande
samarbetsförmåga
organisatorisk förmåga, ledarskapsförmåga
Skolverket: Att organisera kunskap, s. 64-68
informationskompetens samt förtrogenhet med IT
- om hur det varit, hur det är och hur det kanske blir
yrkesskicklighet, entreprenörskap,
© Lars Nohagen 4
Vad är det som ska bedömas?
I skolan handlar det numera om att bedöma förmågor. Enligt skolans kunskapssyn är en förmåga uppbyggd av kunskapsformer som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra.
fakta
färdighet
förtrogenhet
förståelse
Färdighet är att veta hur något ska göras och sedan kunna utföra det.
Förtrogenhet är när allt detta ”sitter i ryggmärgen”. Ofta en tyst kunskap.
Fakta är kunskap om något.
Förståelse är att begripa, uppfatta meningen eller innebörden av något.
2012-10-29
3
© Lars Nohagen 5
erfarenheter
kunskaper
färdighet
(förtrogenhet, skicklighet)
egenskaper
erfarenheter
upplevelser av att tidigare gjort något
liknande
egenskaper
Medfödda eller förvärvade förmågor som
t.ex. uthållighet, inlevelseförmåga eller
dyslexi
kunskaper
Teoretiskt eller praktiskt orienterade inre bilder
I centrum av en förmåga finns alltid en färdighet
En färdighet är att kunna utföra något
Vad är en förmåga?
6
Vilka förmågor behövs på högskolan?
Här nedan finns de förmågor som högskolor och universitet
lyfte fram vad gäller högskoleförberedelse och vad de anser att
blivande studenter behöver ha med sig från gymnasieskolan.
2012-10-29
4
7 © Lars Nohagen 7
Det svenska betygsystemet
© Lars Nohagen
Olika betygssystem
Elevrelaterat betygsystem
Kunskapsrelaterat betygsystem
2012-10-29
5
© Lars Nohagen
Elevrelaterat betygsystem
Kunskapsrelaterat betygsystem
Varför en ny betygsskala med fler steg?
• Fler steg ger rättvisare betygssättning.
• Fler steg ger tydligare information.
• Fler steg gör det lättare att höja betygen.
2012-10-29
6
Betygsstegens uppbyggnad
•Mycket väl godkänd
Betyg C
Betyg E
Kvalitet
Omfång
Betyg A
Minimikrav
Avstånden mellan betygsstegen är okända
Icke Godkänd
En jämförelse Uppfyller kriterierna för A i sin helhet
Uppfyller kriterierna för C i sin helhet
Uppfyller kriterierna för E i sin helhet
Uppfyller inte kriterierna för E
Uppfyller kriterierna för C och till övervägande del för A
Uppfyller kriterierna för E och till övervägande del för C
Bedömningsunderlag saknas
A
C
E
D
B
Till övervägande del:
2012-10-29
7
Betyg E Betyg C Betyg A
Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Dra slutsatser enkla välgrundade välgrundade och nyanserade
Utföra med visst handlag med gott handlag med mycket gott handlag
Värdera enkla omdömen nyanserade omdömen nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras
Progressionstabellen
Dessa ska öka likvärdigheten i betygsättningen mellan olika ämnen
Hur bedöms mina prestationer? - om de generella kunskapskraven
14 © Lars Nohagen 14
Att kommunicera mål, bedöma elevprestationer
och sätta betyg
- lite konkreta tips
2012-10-29
8
Ämnesplanens uppbyggnad
Ku
rsp
lan
er
•Varför finns ämnet?
•Ämnets karaktär
•Undervisningsmål
• Långsiktiga lärandemål Vad ska behandlas i undervisningen?
Vad eleverna ska lära sig
Hur visar eleverna kunskaper på olika kvalitativa nivåer? (Betygskriterier)
Viktiga frågor att ställa inför undervisningen
Hur tar jag efter kursen reda på om undervisningen varit ändamålsenlig? Summativ utvärdering
Frågor riktade mot elevers lärande:
MÅL
Frågor riktade mot undervisningen:
MEDEL
Vad ska eleverna kunna efter kursen? Lärandemål och kunskapskrav (A-C-E)
Hur jag reda på vad eleverna lär sig under kursen? Formativ bedömning
Hur organiserar jag en undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå sina mål? Undervisningsmål, centralt innehåll,
Hur bedömer elevernas kunskaper och förmågor efter kursen? Summativ bedömning
Vilka är eleverna? Vad kan de redan? Vilka uppfattningar, intressen och behov har de? Kunskapsinventering, kartläggning
Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen
Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Betyg, ev. omdömen
Hur tar jag reda på om undervisningen hjälper eleverna att nå sina mål?
Formativ utvärdering
2012-10-29
9
© Lars Nohagen 17
Bedömningens dilemma - coach eller domare?
Pettersson (2005): Bedömningens påverkansfaktor.
© Lars Nohagen 18
Olika sätt att kommunicera en bedömning
Källa: Skolverket.
betyg
omdöme
2012-10-29
10
Att formulera tydliga uppgifter
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
Vi uppmanar elever att i olika uppgifter göra exempelvis en tolkning, reflektion eller en utredning.
Men vad menar vi egentligen med dessa begrepp?
Vad kännetecknar exempelvis en analys? Hur vet vi att en elev kan analysera?
Ett exempel: Olika kvalitativa nivåer av en analys i skolämnet historia
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
2012-10-29
11
Kvalitativ bedömning
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
Avancerad Kvalificerad Lärling Novis Cunningham:
Bedömningsmatris för en laborationsrapport i kemi
Källa: Skolverket
2012-10-29
12
© Lars Nohagen 23
1. UTGÅ FRÅN VAD SOM STÅR I ÄMNESPLANEN
2. BÖRJA MED ATT FORMULERA GRÄNSEN FÖR GODKÄND (betyg E)
Fastställ först minimikunnandet för godkänt.
Bestäm därefter gränserna för övriga betygssteg.
3. FUNDERA TIDIGT PÅ EXAMINATIONSFORMERNA
muntligt – skriftligt,
enskilt – gemensamt,
memorerande/beskrivande eller undersökande/analyserande
4. GE EXEMPEL PÅ PROVFRÅGOR OCH ELEVSVAR
konkretisera gärna betygskriterierna med olika exempel på:
- tänkbara provfrågor (uppgiftsprototyper) på olika kvalitativa nivåer,
- elevsvar, t.ex. från tidigare prov
5. HÅLL ISÄR DIN EGEN AKTIVITET FRÅN ELEVERNAS
Det är elevernas kunskaper som skall bedömas.
6. TÄNK KVALITATIVT!
Att skriva lokala kunskapskrav – några råd:
© Lars Nohagen 24
Vad menar du när du i en provuppgift vill att eleven ska visa kunnande? Menar du att eleven ska kunna beskriva något med egna ord, lösa ett problem eller konstruera något?
Att skriva tydliga mål
Ord med vida tolkningsmöjligheter
Ord med färre tolkningsmöjligheter
veta skriva
kunna beskriva med egna ord
förstå identifiera
verkligen förstå särskilja
inse lösa
fatta betydelsen av konstruera
tro bygga
integrera jämföra
2012-10-29
13
© Lars Nohagen 25
VETA
FÖRSTÅ VÄRDERA
GÖRA
handla, tillämpa, utföra, lösa
Vad kan göras åt detta?
Är det bra eller dåligt?
Hur är det egentligen?
Varför är det så?
analysera, förklara, se samband och finna mening
prioritera, tycka ta ställning
observera, beskriva, samla fakta
Kunskapens former - en kunskapsdiamant
Klimathotet
© Lars Nohagen 26
Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats:
2012-10-29
14
© Lars Nohagen 27
Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats:
© Lars Nohagen 28
Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats:
2012-10-29
15
© Lars Nohagen 29
Ta ställning!
1. En elev som svarar felfritt på alla skriftliga prov, men är tyst på lektionerna, kan inte få MVG.
2. Man ska sätta betyg på varje prov.
3. Skrivningar ska kodas så att läraren kan rätta dessa anonymt.
4. Grupparbeten ger fördelar till latare elever (”free-riders”)
5. Hemskrivningar borde inte vara tillåtna på grund av att en del elever fuskar.
tar helt avstånd
tar delvis avstånd
instämmer delvis
instämmer helt
Lars Nohagen, Cesam
Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Tankar inför undervisningen
2012-10-29
16
© Lars Nohagen 2006
Tankar inför egen undervisning
SYFTE och MÅL
ELEVERNA
ALLMÄNNA FÖRBEREDELSER
UPPFÖLJNING
• Varför detta kunskapsområde? (syfte) • Vad ska eleverna lära sig? (kunskapsmål)
• Ålder, sammansättning, förkunskaper, motivation, studieförmåga, etc.
• Egen inläsning av kunskapsområdet. • Val av innehåll: nyckelidéer, centrala begrepp, etc. Organisering av detta till en meningsfull struktur. • Val av arbetsformer och läromedel . Lärobok? • Hur förebereder sig eleverna? • Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Studieplan?
• Hur inleder jag och hur avslutar jag? • Hur är variationen mellan olika inslag? • MAKIS: Motivation–Aktivitet–Konkretion–Individualisering–Samarbete
• Hur visar eleverna vad de lärt sig? (Examination) • Hur tar jag reda på hur undervisningen fungerat i
förhållande till målen? (Utvärdering)
RAMFAKTORER • Tidpunkt, lokal, möblering, utrustning, etc.
PLANERING AV LEKTIONERNA
32
Undervisningsmetoder - några exempel
Lärare
Innehåll
Elev
• elevdiskussion
• ”bikupa”
• ”akvariet”
• rollspel, simuleringar
• kognitivt skrivande
• projektarbete
• problembaserat
lärande (PBL)
• föreläsning
• demonstration
• laboration
• lärarledda samtal
• caseundervisning
2012-10-29
17
© Lars Nohagen 2006
Några råd inför vfu:n
• Klargör tidigt syfte, mål och kunskapskrav (betygskriterier) .
• Se till att tydliga ”ramar” för undervisningen samt ha väl fungerande rutiner.
• Utgå från elevernas förförståelse. Särskilt från diffusa föreställningar, fördomar och olika ’missförstånd’,
• Presentera ny kunskap så att eleverna kan integrera den med och differentiera den från det de redan vet. Detta kan ske genom att jämföra eller kontrastera nya begrepp mot tidigare begrepp.
• Var klar över att elever har olika lärstilar, att de lär sig saker på olika sätt. Ta hänsyn till detta vid planeringen.
© Lars Nohagen 2006
Några råd inför vfu:n
• För att undervisningen ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs en medveten organisation av innehållet, dvs. en god struktur (”en röd tråd”).
• Förankra undervisningen kring ett antal centrala begrepp och sammanhang, s.k. nyckelidéer.
• Försöka arbeta medvetet med induktiva och deduktiva strategier – åk hiss” mellan mark- och helikopterperspektiv.
• Inrikta undervisningen mot tänkande och förståelse. Det kan du göra genom att låta eleverna lära sig:
- att skilja på fakta och värderingar - att se det allmänna i det särskilda, dvs. att generalisera. - att se orsakssamband, dvs. att förklara - att se likheter och skillnader, dvs. att jämföra
2012-10-29
18
© Lars Nohagen 2006
Några råd inför vfu:n
• Utveckla förmågan att förklara komplicerade begrepp och sammanhang med hjälp av olika bildmässiga förklaringar, t.ex. bildmodeller, begreppshierarkier, metaforer och lexivisioner.
• Ha tillgång till en bred och varierad repertoar av olika konkretiseringar, t.ex. rollspel, case, studiebesök, fotografier, filmer, nyhetsartiklar, etc.
• Utveckla den egna kompetensen med att arbeta med värderingsfrågor samt att leda och moderera diskussioner. Kunna skapa god ”takhöjd” och ha klara regler för samtalet.
• Inrikta dig på kvalitet – inte kvantitet
• Signalera höga förväntningar – det ökar elevers lärande
• Försök förena nytta med nöje.
