”Att sätta betyg‐en heldag om summativ bedömning” 

Annika ZetterströmInstitutionen för pedagogik, didaktik 

och utbildningsstudierUppsala universitet

Dagens program08.30 ‐09.45 Föreläsning ”Varför betyg och vad kräver det av oss?”09.45 ‐10.15 Fikapaus10.14‐11.00 fort. föreläsning11.00‐13.00 Smågruppsarbete 1 och LUNCH13.00‐13.30 Miniföreläsning ” Att bedöma eleverna summativt”13.30‐14.30 Smågruppsarbete 214.30‐14.45 Fikapaus14.45‐15.15 Miniföreläsning ”Var finns mer stöd att få?”15.15‐15.45 Smågruppsarbete 3 + utvärdering15.45‐16.00 Kort återsamling för frågor

Varför betyg?

Betygens funktioner

Urval Information Kontroll Motivation Disciplinering

Skolans uppgifter

Ekonomiska behov Politiska behov Individens behov

Bedömning och betygssättning kräver;

• Metodologiska kunskaperHur gör man för att samla in ett varierat underlag?Hur prövar man elevers kunskaper?Hur genomför man bra, utvecklande samtal?På vad sätter man betyg?Vilka regler gäller?Hur konstruerar man ett prov?Vad kan ett prov ”mäta”? Ämnesspecifika kunskaper

• Förståelse för att betyg har en ideologisk dimension(se M. Stigendahl; Framgångsalternativ)

• Förståelse för att det finns ett etiskt åtagande när man sätter betyg

• Förståelse för att betyg också är en fråga om makt och moral

Förordningstexterna talar om en likvärdig och rättssaker bedömning och betygsättning. Vad innebär det?

5 min

BetygssättningLäraren skall: (Lgr‐11) Fortlöpande ge varje elev information om

elevens utvecklingsbehov och framgång istudierna

Redovisa för eleverna på vilken grund betygsättningen sker Utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper Beakta även sådana kunskaper som eleven tillägnat sig på 

annat sätt än genom den aktuella undervisningen Beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper Göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid 

beakta hela kursen

Kommer ni ihåg?”Det är alltså inte elevernas kunskaper om vikingatiden eller romarriket som är det centrala, utan hur eleverna urskiljer och kan resonera om likheter och olikheter i olika historiska förlopp och hur de kan reflektera över olika historiska beskrivningar i relation till det konkreta innehåll de studerar”. 

”På samma sätt som konståkaren och tränaren efteråt diskuterar och reflekterar över domarnas bedömningar är det viktigt, som ett led i elevernas kunskapsutveckling, att elever och lärare tillsammans talar om bedömningen”.

Ingrid Karlgren, prof i pedagogik

Vad krävs nu?• Elevernamåste få förstå vad  vi menar med kunskapens kvaliteter 

(mål/syfte och kunskapskrav)• De måste få möjlighet att visa vad de är i sin kunskap och hur de tänker• De måste få möjlighet att se sin egen kunskapsutveckling• De måste få mångamöjligheter att öva innan de blir slutbedömda 

• Vi läraremåste tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intensioner och kriterier på framgång

• Vi måste skapa effektiva klassrumssamtal, frågor, aktiviteter och uppgifter som gör att de ser sin kunskapsutveckling

• Ge feedback OCH feed forword• Aktivera eleverna som resurs för varandra

Kunskapskrav för betyget E i Ge år 9 (vissa delar)

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in.

Kunskapskrav för betyget CEleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in.

Kunskapskrav för betyget AEleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in.

SkollagenBetygssättning15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. Lag (2010:2022). 

16 § Betyg ska sättas

1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022).

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. 

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Lag (2010:2022). 

Betyg innan ett ämne har avslutats19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. 

Vid bedömningen ska elevens kunskaper1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och

2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022). 

Betyg när ett ämne har avslutats

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. 

PYS‐paragrafen21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876). 

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet. 

Prövning

23 § Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

Skolförordningen (ersätter grundskoleförordningen)

2 § /Ny beteckning 7 § U:2012‐07‐01/ Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda

3 §/Träder i kraft I:2012‐07‐01/ Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506). 

Oenighet4 §/Träder i kraft I:2012‐07‐01/ Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller flera av dessa lärare inte är behöriga, ska vid oenighet betyg beslutas av den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ingen av lärarna är behörig att undervisa i ämnet eller om två eller flera av lärarna är behöriga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). 

Rektors ansvar i samband med betygssättning (Lgr‐11)

• Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyg sättas av rektor

• Se till att centralt fastställda prov genomförs• Ansvara för förandet av betygskatalog• Se till att eleverna informeras om rätten till att få ett utdrag ut 

betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument• Rektor utfärdar slutbetyget• I 26§ förvaltningslagen föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. 

Rektor får besluta om rättelse av betyg• Rektor får besluta om elevers skriftliga omdömen, som skall bifogas IUP 

fr.o.m. ht‐08, skall vara betygsliknande

Skolinspektion, vad tittar man på runt BoB? 

• Lokal bearbetning av de nationella betygskriterierna• Rektors uppföljning av betygsättningen• Ev arbetsplan för betygsättning• Samarbete med andra skolor• Informationen till eleverna om vad som ligger till

grund för betygssättningen• Ev jfr mellan nationella prov och kursprov• Kompetensutveckling av personalen• Statestik insänd till Skolverket• Säkerställd behörighet hos lärarna• Om utvecklingssamtalen genomförts som förordningen kräver

Handlingsplan för bedömning och betygssättning på XX‐skolan

MÅLBESKRIVNING (ska kunna utvärderas!)

Så arbetar vi för att alla elever ska förstå kunskapskraven

Så informerar vi föräldrar och elever om varje enskilds elevs utveckling

Dessa typer av bedömning har vi funnit användbara

Så här lägger vi upp arbetet med bedömning och betyg för att stötta varandra som lärare

Arbetet med gymnasiearbetet ska bedrivas på detta sätt……..För att underlätta arbetet beslutar vi att………………

Ansvarig för att detta kommer till stånd är……….

Utvärdering av denna handlingsplan ska ske…. Och ansvarig för att detta görs är………..

Information om detta dokument till eleverna och föräldrarna ansvarar ……………. för.

XX‐skolan den …/… ‐12

Resultatproduktion och resultatkommunikation

• Det finns en tydlig plan över årets alla summativa, eller större, bedömningar, där såväl mål framgår som hur resultaten ska användas.

• Det finns ett schema som koordinerar nationella prov/utvärderingar och olika typer av lokala bedömningar/utvärderingar.

• Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer i förhållande till mål och kriterier.

• Mål och kriterier har anpassats till att bli elev- och föräldravänliga.• Skolan använder ett webbaserat system för att kommunicera

resultat.• Skolan försäkrar sig om att informationen når fram.• Skolan rapporterar resultaten till föräldrarna på fler sätt än via

statistik.• Eleverna har möjlighet att vara med och påverka formen för att

redovisa/presentera sina arbeten.

Copyright Christian Lundahl

Dagens första uppgift!Fram till kl. 13.00 diskuterar ni följande;

1. Vad, i den genomgång av olika bestämmelser vi nu gjort, känns nytt eller inte helt klargjort?

2. Vad tycker ni är enkelt och lätt att handskas med?

3. Hur ska ni kunna lösa de punkter ni samlat under punkt 1? 

4. Börja ev. skissa på en handlingsplan!

Hur vi ser på kunskap och lärandepåverkar: 

• Hur vi ser på bedömning av lärandet

• Vad vi bedömer

• Vilka underlag som samlas in

• Vilka underlag vi använder

Kort 

Hur såg de prov ut du själv fick svara på under din grundskole‐ och gymnasietid?

Prata med grannen/grannarna om det i 5 min!

Antagligen svarade ni så här;

• De var skriftliga• De skrevs enskilt• Man fick inte använda hjälpmedel• Skulle besvarar på tid• Började med enkla frågor och blev succesivt svårare• Hade begränsat svarutrymme• Bedömdes med poäng som vägdes samman till en totalpoäng

Ny bikupa!

Vilka problem kan ni idag semed konventionella prov?

På nytt får ni tala med grannen i ca 5 min!

Dessa problem ser jag!• Felfokus vid kvantitativa mått (Se Hofvendahl 2010 ”Noha har inga fel”)• Mäter vad du kan prestera vid just det tillfället, på just det sättet, just de frågorna• Eleverna ”ytlär” och jämför sig med andra, ej mot uppställda mål• Stress• Fördel den som är skicklig skriftligt• Hämmar självständigt tänkande• Leder till beroende av bekräftelse• Uppmuntrar till fusk och/eller genvägar

Fyll på!

Från yttre till inre motivation

• Traditionella uppfattningar om motivation bygger på föreställning att det går att betinga fram lärande och gott beteende med belöningar och bestraffningar. Det kallas behaviorism. 

• Ny motivationsteori bygger på föreställningar om individens behov av att styra och reglera sig själv mot ökad kompetens. Det kallas Self‐Determination Theory (SDT) – Självbestämmande teori. Eleverna måste utveckla egna motiv till lärandet

Copyright Christian Lundahl

Frågetypera) Reproducerande frågor;

”Under vilken period pågick andra världskriget?”b) Problemlösningsfrågor;

” Vilka konsekvenser fick andra världskriget?”c) Kreativa uppgifter;

” Året är 1939. Du är Anne Frank för en dag. Beskriv ett    händelseförlopp och dess betydelse för Anne Franks livssituation”

Kan jag bedöma utan elevens medverkan?Vad kan jag bedöma utan eleven medverkan?Ex  1+1 =1

4‐1 = 4

Hur ser du på bedömningar nu, som lärare?• Är det möjligt att alla i en klass för betyget A?• Litar du på dina elevers förmåga att själva skatta sitt lärande?• Hittar du tid och möjlighet att tillsammans med kollegor diskutera de olika 

kunskapskraven? Hur gör vi annars för att få till en rättvis bedömning?• Ser jag förmåga eller oförmåga då jag bedömer?• Hur ser mina frågor ut? Är de kontrollerande eller utvecklande?• Är jag en modell för mina elever genom att åskådliggöra hur jag själv 

tänker?• Tar jag fasta på att kvalitén på frågorna avgör kvalitén på svaren?• Ser sig eleverna som kompetenta hos mig? Kunnande stärker 

självförtroendet!• Hur tänker jag runt elever som säger ”Jag kan inte”?

Smågruppsarbete 2

• Ni ska nu tre och tre diskutera frågorna på föregående bild! Som ni ser är en del av dem kanske retoriska eller provocerande (?).

• Försök vara så ärliga som möjligt och ge argument både för och emot era ställningstaganden.

• Skriv ett kort protokoll över era tankar!

Bra hjälp i arbetet.År 1‐6www.skolverket.se/kursplaner‐ och‐betyg/betyg/2.5350/stodmaterial‐1.159009

Om nationella provwww.skolverket.se/prov‐ochbedomning/2.1100

För alla; Övrigt bedömningsstödwww.skolverket.se/prov‐ochbedomning/ovrigt_bedomningsstod

Skolverket om de nationella provenhttp://www.skolverket.se/prov‐och‐bedomning/2.1100/2.2862

• Ämnesprov i årskurs 6 och specialskolans årskurs 7 våren 2012• Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner 

innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Ämnesprov i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan kommer att införas från våren 2012. Motsvarande gäller för specialskolans årskurs 7. Ändringarna i skolformsförordningarna gäller även fristående skolor.

• Proven ges i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Proven är obligatoriska för skolan att använda och ska genomföras under våren i årskurs 6 och i specialskolan under våren i årskurs 7 (i tillämpliga delar). Läraren använder proven som stöd för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Från och med våren 2013 används proven även som stöd vid betygssättning.

• Provdatum för ämnesproven finner du här:

Inför nationella prov (Skolverket)• Bedömarträning inför ämnesproven i årskurs 6• Våren 2012 införs nationella prov i årskurs 6 för första gången. Med 

anledning av detta ger Skolverket ut ett bedömarträningsmaterial för ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Materialet ska ge dig som lärare möjlighet att bli säkrare i din bedömning av elevernas prestationer på ämnesproven i årskurs 6.

• Bedömarträningsmaterialet består bland annat av textbaserade och filmatiserade delar, föreläsningar, bedömda elevuppgifter och uppgiftsexempel att träna med.

http://www.skolverket.se/prov‐och‐bedomning/2.1100/2.2862/bedomartraning

Om betygssättning

http://www.skolverket.se/forskola‐och‐skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/om‐betygssattning‐1.162420

• Om betygssättning• ‐ ett kompletterande stöd för lärare och rektorer i tillämpningen av de nya bestämmelserna.• Från och med läsåret 2011/2012 ska, med något undantag, de nya skolförfattningarna tillämpas på 

utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.• I samband med terminsavslutningen 2011 ska den nya sexgradiga betygsskalan och kringliggande 

bestämmelser tillämpas för första gången. Skolverket har som stöd till rektorer och betygssättande lärare sammanställt den information och det nationella stöd som för närvarande finns för betygssättningen. De bestämmelser som reglerar betygssättningen finns sammanställda i sin helhet i slutet av materialet.

• Om betygssättning• Kommentarmaterial • Diskussionsunderlag• Film• Informationsmaterial till föräldrar• Bedömningsstöd

Bedömning och betygssättning• Kommentarer med frågor och 

svar

• Finns även på www.skolverket.se

• Uppdateras kontinuerligt med aktuella frågor och svar

Likvärdig bedömning och betygsättning

• Allmänna råd och kommentarer

• Referenser till lagtexterna

Att utveckla bedömarkompetens• Diskussionsunderlag om kunskap 

och bedömning

• Handledning

• Video

BRUK• Kvalitetsindikatorer

• För förskola, grundskola och gymnasium

• För bedömning av verksamheten, inte barn/elever

Litteraturtips                     

Om bedömning och betygssättning

Bengt Selghed; Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. Liber 2006

Lindström & Lindberg;  Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. hls förslag. 2005

Skolverket; Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygsättning. 2002

Utbildningsdepartementet Ds 1990:60 Betygens effekter på undervisningen

Skolverket; Studieresultat och social bakgrund 1995

Skolverket. Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målen? Rapport 202. 2001

Christian Lundahl; Varför nationella prov? Studentlitteratur 2009

Anders Jönsson; Lärande bedömning. Greerups 2011

Om kunskapssyn och lärande

Skolverket, Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Rapport 282.

Andy Hargreaves; Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv. Studentlitteratur 2004

Mikael Stigendal. Framgångsalternativ. Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Studentlitteratur. 2004

Eva Österlind; Eget arbete – en kameleont i klassrummet. Studentlitteratur. 2005

Johan Hofvendahl; Relato refero: Positiv, pigg och bra attityd. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. E‐tidskrift 2004:2    http://www.upi.artisan.se

Smågruppsarbete 3

Under denna sista samling gör ni;

1. en lista på saker som återstår att lösa inför betygssättningen HT‐12

2. en kort sammanfattning av vad ni tycker er ha fått ut av dagen. Den senare sänder ni till annika.zetterstrom@edu.uu.se