Upload
honey
View
69
Download
0
Tags:
Embed Size (px)
DESCRIPTION
K vinnor och alkohol Delresultat ur avhandling Women’s alcohol and drug use Risk indicators from everyday life Christina Andersson Förebygg.nu 20111117. Avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, Socialmedicin, Göteborgs universitet. Bakgrund. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Kvinnor och alkoholDelresultat ur avhandling
Women’s alcohol and drug useRisk indicators from everyday life
Christina Andersson
Förebygg.nu 20111117
Avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, Socialmedicin, Göteborgs universitet
Bakgrund Alkoholkonsumtion, högre för män men variation
mellan länder. Könsskillnader påverkat av ålder, jämställdhet, urbanisering, modernare livsstil, singelliv/separation…. (Rahav et al 2006)
Sociala förhållanden och fritidsaktiviteter samband med utveckling av alkohol-relaterade problem/alkoholdiagnos. (Thundal et al 1999)
Nya dryckesmönster, nya könsroller – behov av nya metoder för att studera individer? (Bergmark K H 2004)
Definitioner; alkoholanvändning1 standardglas innehåller 12 g ren alkohol50 cl folköl33 cl starköl1 glas, 15 cl vin4cl starksprit
(www.1177.se)
WAG-studien:IK12 (Intensivkonsumtion) > 60 g/tillfälle (5 glas)
– minst en g/månad HAK (Hög alkoholkonsumtion) > 20 g alkohol/dag (1,5 glas),
genomsnitt, senaste månaden(=140g/vecka=11,5 glas/vecka)
ABM (Alkoholber. och -missbruk) livstid och senaste årdefinierat enligt DSM-IV
RiskkonsumtionKvinnor: 9 glas/vecka; 4 glas/gMän: 14 glas/vecka; 5 glas/g
Definitioner; alkoholanvändning, forts.
Problematisk alkoholkonsumtion IK12, HAK eller ABM
EJ problemkonsumtion
LÅG/INGEN alkoholkonsumtion < 1 g/mån, senaste år
WAG-studien 1990-20011990 1996 2001
Populations-urvalet
3130(födda 1925-1965)
2910(födda 1970, 1975)
1098(födda 1980)
Uttagna till intervju 479 829 491Intervjuade 399 615
320
358
491
238
Delstudie IIISyfte: Att studera kvinnors dryckesmönster,
definierat utifrån dryckeskontextvariabler och sambandet mellan sådana mönster och problematisk alkoholkonsumtion.
Population: Kvinnor 20 och 25 år. 760 respondenter
Metod: Tvärsnittsstudie 1995 och 2000KlusteranalysPearson Chi-squareLogistisk regressionsanalys
Dryckeskontext
Dryckeskontextens betydelse:
Mer än “hur mycket och hur ofta” Social Context of Drinking Scale
Alcohol Expectancy Questionnaire/Theory
The Drinking Context Scale
Situationsbundna aspekter (varför, var, med vem)
Social Cognitive TheoryBandura (1997), Leonard & Blane (1999)
Individ
OmgivningHandling/ beteende
•Positiva förväntningar•Negativa förväntningar•Social påverkan•Self-efficacy
Om klusteranalys Ett individ-orienterat sätt att undersöka grupper
av individer.
De studerade faktorerna interagerar på ett dynamiskt sätt.
Individer inom en grupp liknar varandra och skiljer ut sig från andra grupper.
Det går att hitta grupper med gemensamma mönster beträffande beteenden, vanor och attityder i befolkningen.
Dryckeskontext Självrapporterade effekter av alkohol
(varför man dricker) Hur ofta man druckit i olika
situationer (var) Hur ofta man druckit med olika
personer (med vem)
Klusteranalys Kvinnor, 20 och 25 år (n=897)
0
1
2
Dryckeskontext-variabler
Med
elvä
rde
Måttlighetsdrickande Kontrollerat drickande Socialt drickande Coping drickande
Dryckeskontext och problemkonsumtion.Kvinnor, 20 och 25 år (n=760)
P=<0,001; chi2-test,
0
10
20
30
40
50
60
70
Totalt Måttligh. dr. Kontrollerat dr. Socialt dr. Coping dr.
%
HAK IK12 ABM, livstid ABM, senaste år
Dryckeskontext och problemkonsumtion.Kvinnor, 20 och 25 år (n=760)
Multivariat logistisk regression. Slutmodell.
Måttlighetsdrickande
Kontrollerat drickande
Socialt
drickande
Coping
drickandeHAK 1,0 3.1 (0.9-11.0) 24.9 (8.2-75.8) 55.2 (14.1-215.2)
IK12 1,0 2.0 (1.0-3.9) 6.0 (2.9-12.7) 3.4 (1.2-9.3)
ABM, livstid
1,0 1.6 (0.3-8.6) 3.4 (0.6-17.9) 3.6 (0.6-23.1)
ABM, sen. år
1,0 0.8 (0.1-5.4) 2.8 (0.4-19.5) 4.3 (0.6-32.6)
Odds ratios, 95% konfidensintervall
Delstudie IVSyfte: Att studera sambandet mellan kvinnors
aktivitetsmönster i vardagen och alkoholkonsumtion/problemkonsumtion
Population: 851 respondenter474 kvinnor, 20 och 25 år377 kvinnor, 30-55 år
Metod: Tvärsnittsstudie 1995 och 2000KlusteranalysPearson Chi-squareLogistisk regressionsanalys
”Aktivitetsteori” enl. CMOPE
Ett dynamiskt samspel mellan individ, omgivning och aktivitet
Vardagslivets olika aktiviteter
Grupperade och värderade av individen och omgivningen/kulturen
(Townsend, Polatajko 2007)
Variabler, aktivitetsmönster
Sysselsättning
Fördelning av hemarbete
Tid för eget förfogande
Fritidsaktiviteter
Tillfredsställelse med ovanstående fyra domäner
Klusteranalys aktivitetsmönster Kvinnor, 20- och 25 år (n=474)
1
2
3
Sysse
lsättn
ing
Nöjd m
syss
elsätt
ning
Fördelning av
hemarb
ete
Nöjd m
hemarb
ete
Egen tid
/vardag
ar
Egen tid
Helg
Nöjd m
egen
tid
Fritid/ku
lturel
l
Fritid/so
cial
Fritid/fy
sisk a
kt.
Fritid/kr
eativ
Nöjd m
fritid
Cluster 1 n=157 Low act/med ST
Cluster 2 n=168 Varied act/more ST
Cluster 3 n=149 High act/low ST
1
2
3
Cluster 1 n=157 Varied act/low STCluster 2 n=92 Low act/more STCluster 3 n=128 High act/med ST
Klusteranalys aktivitetsmönsterKvinnor, 30 - 55 år (n=377)
ResultatAktivitetsmönster och alkoholkonsumtion
Låg/ingen alkoholkonsumtionEj problem konsumtionProblem konsumtion
P=0,004; chi2-test, df=4P=0,002; chi2-test, df=4
Women 20 and 25 years old (n=474)
0
10
20
30
40
50
60
Total Low act/med ST Var. Act/more ST High act./low ST
%
Women 30-55 years old (n=377)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Total Varied act./low ST Low act/more ST High act/more ST
%
Aktivitetsmönster och problemkonsumtion. Kvinnor (20-55 år) 2001 (n=851)Multivariat logistisk regression
Kvinnor 20 and 25 år (n=474)Cluster 1
Low act¹/medium ST²
n=157 (33.1%)
Cluster 2
Varied act/more ST
n=168 (35.4%)
Cluster 3
High act/low ST
n=149 (31.4%)
1,51 (0,8-2,8 2,13 (1,2-3,9) 1,0
Kvinnor 30 - 55 år (n=377)Cluster 1
Varied act/low ST
n=157 (41.6%)
Cluster 2
Low act/more ST
n=92 (24.4%)
Cluster 3
High act/medium ST
n=128 (34.0%)
0,85 (0,3-2,2) 1,71 (0,6-4,7) 1,0Odds ratios, 95% konfidensintervall
SammanfattningDryckeskontext och aktivitetsmönster i
vardagen visade signifikanta samband med problematisk alkoholkonsumtion.
Interaktiva metoder, såsom klusteranalys, kan bidra till ny kunskap när man undersöker skillnader beträffande alkoholdrickande.
SammanfattningVid preventiva insatser viktigt att diskutera i vilka situationer man använder alkohol
alkoholens betydelse och effekt i olika situationer
vilken betydelse alkohol har för engagemang i övriga vardagsaktiviteter
TACK!