SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

ATT RÄCKA TILL OCH PASSA IN

Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att börja arbeta inom akutsjukvård

Kajsa Ejeby & Kajsa Klashed

Examensarbete: 15 hp

Program och kurs:

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Examensarbete i omvårdnad - OM5250

Nivå: Grundnivå

Termin/år: Ht/2017

Handledare: Linda Åhlström

Examinator: Anna Dencker

Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa

Förord

Vi vill tacka vår handledare Linda Åhlström för god handledning och stöttning. Vi vill även

rikta ett stort tack till personal och chefer på avdelning 137 på Sahlgrenska

Universitetssjukhuset för ett gott samarbete och för att vi fick besöka er och genom det bredda

vår kunskap och förförståelse inom akutkirurgi. Tack för att ni varit tillgängliga, ert

engagemang och för att vi fick möjlighet att skriva vår C-uppsats i samarbete med er. Tack

även till Agnes Agelii och Sarah Browne för värdefulla synpunkter under arbetets gång.

Titel (svensk)

Att räcka till och passa in. Nyutexaminerade sjuksköterskors

erfarenheter av att börja arbeta inom akutsjukvård.

Titel (engelsk)

Good enough? New graduate nurses' experiences of entering work life

in emergency care.

Examensarbete: 15 hp

Program och/eller kurs:

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Examensarbete i omvårdnad - OM5250

Nivå: Grundnivå

Termin/år: Ht/2017

Författare Kajsa Ejeby & Kajsa Klashed

Handledare: Linda Åhlström

Examinator: Anna Dencker

Sammanfattning:

Bristande kompetens och för höga krav har lyfts från nyutexaminerade sjuksköterskor de

senaste åren. Det har talats om sjuksköterskeutbildningar som inte fullt ut förbereder

studenterna för yrkesvärlden de är på väg in i och att många lämnar yrket inom en

treårsperiod. Transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska är väl beforskad i form

av såväl empiriska studier som litteraturöversikter. Föreliggande litteraturöversikt syftar till

att specifikt belysa erfarenheter under transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad

sjuksköterska verksam på en akutvårdsavdelning. Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar:

åtta med kvalitativ och två med kvantitativ metod. Artiklarnas resultat sammanfattades och

kategoriserades in i tre teman. Dessa teman var Stöd och stöttning: känsla av socialt

sammanhang (med tre tillhörande subteman: Handledarens betydelse, Viljan att passa in och

Att interagera & samarbeta), Organisation (med två subteman: Introduktionens utformning &

värde samt Ledarskapet & chefers påverkan) samt (O-)Tillräcklig kompetens &

akutsjukvårdens krav (med fyra subteman: Med grunden i sjuksköterskeutbildningen, En

påfrestande start, Mötet med akuta situationer och Vändpunkten). Handledaren spelade en

nyckelroll i transitionsprocessen. Att passa in och bli "en i gänget" upplevdes både svårare

och viktigare än att lära sig själva yrket. Interaktionen med andra yrkesgrupper upplevdes som

en stor utmaning och att framstå som förtroendeingivande i interaktionen med patienter och

närstående beskrevs som betydelsefullt. De flesta som deltog i transitionsprogram såg detta

som en gynnsam erfarenhet. Ett autentiskt ledarskap från chefer var värdefullt för

transitionsprocessen. Känslor av bristande självförtroende och kompetens uttrycktes, samt att

sjuksköterskeutbildningen inte förberett tillräckligt för att jobba inom akutsjukvård som första

arbetsplats. Med ökad erfarenhet upplevdes att intuitionen utvecklades samt att

förväntningarna på sig själv blev mer realistiska. Resultaten går i linje med tidigare forskning

som berör upplevelser av nyutexaminerade sjuksköterskors transition in i yrket som

legitimerad sjuksköterska. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk baserat på Patricia

Benners teori om sjuksköterskans kompetensutveckling.

Nyckelord:

Akutsjukvård, kompetensutveckling, nyutexaminerade sjuksköterskor,

transition

Innehållsförteckning

Inledning ..................................................................................................................................... 1

Bakgrund .................................................................................................................................... 1

Sjuksköterskeutbildningen internationellt .............................................................................. 1

Nationell klinisk slutexamination ........................................................................................... 2

Sjuksköterskans kompetensbeskrivning ................................................................................. 2

Sjuksköterskans kärnkompetenser ...................................................................................... 2

Bristande kompetens............................................................................................................... 3

Benners teori om sjuksköterskans kompetensutveckling ....................................................... 3

Transition ................................................................................................................................ 4

Transitionen in i arbetslivet .................................................................................................... 4

Introduktion och förutsättningar ............................................................................................. 5

Att arbeta som sjuksköterska på en akutvårdsavdelning ........................................................ 6

Problemformulering ................................................................................................................... 6

Syfte ........................................................................................................................................... 6

Metod ......................................................................................................................................... 6

Design ..................................................................................................................................... 6

Datainsamling ......................................................................................................................... 7

Urval ....................................................................................................................................... 8

Inklusionskriterier ............................................................................................................... 8

Kvalitetsgranskning ............................................................................................................ 8

Dataanalys .............................................................................................................................. 9

Forskningsetiska överväganden .............................................................................................. 9

Resultat ..................................................................................................................................... 10

Stöd och stöttning: känsla av socialt sammanhang .............................................................. 10

Handledarens betydelse .................................................................................................... 11

Viljan att passa in .............................................................................................................. 12

Att interagera och samarbeta ............................................................................................ 12

Organisation.......................................................................................................................... 13

Introduktionens utformning och värde .............................................................................. 13

Ledarskap och chefers påverkan ....................................................................................... 14

(O-)Tillräcklig kompetens och akutsjukvårdens krav .......................................................... 14

Med grunden i sjuksköterskeutbildningen ........................................................................ 15

En påfrestande start ........................................................................................................... 15

5

Mötet med akuta situationer .............................................................................................. 16

Vändpunkten ..................................................................................................................... 16

Diskussion ................................................................................................................................ 17

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 17

Stöd och stöttning: känsla av socialt sammanhang ........................................................... 17

Organisation ...................................................................................................................... 18

(O-)Tillräcklig kompetens och akutsjukvårdens krav ....................................................... 18

Resultat i förhållande till tidigare studier .......................................................................... 19

Metoddiskussion ................................................................................................................... 19

Sökningsförfarandet .......................................................................................................... 19

Analys ............................................................................................................................... 20

Materialbeskrivning .......................................................................................................... 20

Implikationer och etisk motivering....................................................................................... 21

Slutsats .................................................................................................................................. 21

Referenslista ............................................................................................................................. 23

Bilagor ...................................................................................................................................... 28

Bilaga I Söktabell

Bilaga II Kvalitetsgranskningsunderlag kvantitativa artiklar

Bilaga III Artikeltabell

Bilaga IV Översikt av inkluderade studiers förankring i respektive tema

Bilaga V Översikt av inkluderade studiers förankring i respektive subtema

1

Inledning

Varje år examineras cirka 5000 sjuksköterskor i Sverige (Socialstyrelsen, 2015). Känslor av

bristande kompetens och för höga krav har lyfts från nyutexaminerade sjuksköterskor de

senaste åren samt sjuksköterskeutbildningar som inte fullt ut förbereder studenterna för den

yrkesvärld de är på väg in i (Christensen, Aubeeluck, Fergusson, Craft, Knight, Wirihana &

Stupple, 2016). I Vårdförbundets facktidning Vårdfokus kan man läsa om såväl "Utbrändhet

bland nyutexaminerade sjuksköterskor" som "Sjuksköterskors flykt från landstingen", det

talas om psykisk ohälsa och att många nyutexaminerade sjuksköterskor lämnar yrket inom en

treårsperiod (Ejd, 2014, 4 feb; Westin, 2017, 3 jan; Olsson, 2016, 13 jul). Många

nyutexaminerade sjuksköterskor inleder sin karriär inom akutsjukvård vilket enligt Wikström

(2012) ställer ytterligare krav på specifik kompetens såsom förmåga att prioritera sitt arbete

och att kunna agera snabbt i akuta situationer. De negativa aspekter som lyfts fram av såväl

media som forskning väckte intresset av att sammanställa vad nyutexaminerade

sjuksköterskor egentligen har för erfarenheter av sin första tid i yrket, och då specifikt inom

akutsjukvård. Denna uppsats skrivs i ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Universitet och

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och har sin utgångspunkt i avdelning 137, en

kirurgisk akutvårdsavdelning (KAVA). Förhoppningen är att resultaten ska kunna inspirera

till potentiella framtida förbättringsarbeten.

Bakgrund

I Sverige startade den första sjuksköterskeutbildningen år 1851. Utbildningen var då belägen

vid den dåvarande Diakonanstalten i Stockholm och riktade sig till kristna kvinnor som ville

bli sjuksköterskor (Derbring & Stölten, 1992). Sjuksköterskeutbildningen har utvecklats från

den så kallade preteoretiska epoken, 1851–1920, till dagens vårdvetenskapliga epok, som

inleddes i och med Högskolereformen 1977 (Eriksson, 1985). I enlighet med

Högskoleförordningen (SFS 1993:100) uppnås idag sjuksköterskeexamen efter att studenten

"fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng" och under förutsättning att studenten visar

"sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska".

Sjuksköterskeutbildningen internationellt

Internationellt sett varierar utbildningsformen för sjuksköterskor. I Sverige innebär en

sjuksköterskeexamen en kandidatexamen på universitetsnivå (det vill säga 180

högskolepoäng under vanligtvis tre år). I länder som Australien, Nya Zeeland, USA och

Kanada används officiellt begreppet "registered nurse" för att beskriva sjuksköterskor som

erhållit kandidatexamen (NurseInfo. 2007; Canadian Nurses Association, 2017; Nursing

Council of New Zeeland, 2017; All nursing schools, 2017). I Europa finns direktiv från

Europeiska Unionen (EU) som ska garantera en viss lägstanivå gällande

sjuksköterskeutbildningens innehåll (Both, 2016, 28 nov). I de flesta EU-länder är

sjuksköterskeutbildningen, i likhet med Sverige, förlagd till universiteten. Även inom EU är

dock skillnaderna stora. I exempelvis Tyskland är behörighetskraven för att söka in till

sjuksköterskeprogrammet en grundskoleutbildning på endast tio år, följt av en treårig

kvalificerad yrkesutbildning (Mirsch, 2011, mars). Detta kan jämföras med Sveriges krav på

tolvårig grundskoleutbildning för behörighet till sjuksköterskeutbildningen, som utöver en

yrkesexamen även ger en akademisk examen (SFS 1993:100).

2

Nationell klinisk slutexamination

För att säkerställa att sjuksköterskestudenter har tillräcklig kunskap och förmåga för att

erhålla legitimation som sjuksköterska (SFS 1993:100) infördes i Sverige år 2003 nationell

klinisk slutexamination (NKSE). Inledningsvis infördes NKSE som ett samverkansprojekt

mellan Svensk sjuksköterskeförening (SSF) och fyra svenska lärosäten som bedrev

sjuksköterskeverksamhet. Syftet var att pröva och utvärdera möjligheten att utforma en

gemensam examination av sjuksköterskestudenter, för att se om det gick att standardisera en

examination utifrån de krav på nivå av klinisk och teoretisk kompetens en nyutexaminerad

sjuksköterska förväntas besitta efter genomgången grundutbildning i ämnet. Försöksprojektet

avslutades 2006/2007 och utvärderades som mycket lyckosamt vilket resulterade i att

verksamheten infördes permanent. För närvarande är sjuksköterskeutbildningar från 14

lärosäten i Sverige kopplade till denna examination som genomförs under den sista terminen

på utbildningen (Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 2013). Övriga

lärosäten som inte är kopplade till NKSE har andra typer av examinationer som ligger till

grund för den legitimering man ansöker om efter godkänd utbildning, vilka ej redogörs för

mer här.

Sjuksköterskans kompetensbeskrivning

Socialstyrelsen tog år 2005 fram en kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor

vilken utgjorde grunden för såväl planering av utbildningsprogram som för utarbetande av

lokala kompetensbeskrivningar. Socialstyrelsen förlorade år 2010 sitt ansvar i frågan och idag

är det verksamhetschefen som ansvarar för att säkerställa rätt kompetens hos sina anställda.

Svensk sjuksköterskeförening har nu upprättat en ny kompetensbeskrivning där den

legitimerade sjuksköterskans självständiga ansvar för omvårdnad av patienter med

utgångspunkt ur de sex kärnkompetenserna beskrivs (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Dessa sex kärnkompetenser är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård,

förbättringskunskap, säker vård och informatik.

Sjuksköterskans kärnkompetenser Den första kärnkompetensen, personcentrerad vård, beskrivs som en strävan efter att

synliggöra hela personen. Andliga, existentiella, sociala och psykiska behov ska tillgodoses

och prioriteras i lika hög utsträckning som fysiska behov. Personcentrerad vård innebär vidare

att respektera och bekräfta patientens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom. Denna

tolkning ska vara utgångspunkten i strävan efter främjande av hälsa så som hälsa uppfattas av

den enskilda patienten. Patientens perspektiv ses som lika viktigt som det professionella

perspektivet (Bergbom, 2013).

Samverkan i team, den andra kärnkompetensen, beskrivs av Berlin (2013) som en nödvändig

komponent för att hjälpa och stödja patienten. Teamarbete handlar om att först identifiera

patientens behov och sedan samla den kompetens som behövs för att tillgodose behoven.

Teamarbete innefattar såväl internt- som externt utbyte, det vill säga inom och utanför den

egna organisationen. Teamet ska sträva efter en tillåtande attityd där medarbetare vågar hämta

inspiration, föreslå nya idéer och gå över professionella gränser. Grunderna i teamarbete

handlar enligt Berlin (2013) om att kunna erbjuda hjälp åt andra såväl som att kunna ta emot

hjälp från andra.

3

Den tredje kärnkompetensen handlar om att som sjuksköterska, med sin centrala position i

vården, bedriva evidensbaserad vård och omvårdnad. Patienten har rätt att få vård enligt bästa

tillgängliga kunskap. Termen evidensbaserad omvårdnad avser viljan att förena bästa

tillgängliga vetenskapliga kunskap med beprövad erfarenhet samt kunskap om den enskilda

patientens situation och upplevelser (Willman, 2013).

Förbättringskunskap är den fjärde kärnkompetensen för legitimerade sjuksköterskor. Alla

anställda inom vården är nyckelaktörer för kvalitets- och förbättringsarbete. I uppdraget som

legitimerad sjuksköterska ingår att arbeta för att utveckla det professionella kunnandet såsom

personliga färdigheter och ämneskunskap. Även att ta till sig förbättringskunskap för att

utveckla processer i hälso- och sjukvården och systematiskt hantera problem ingår (Elg &

Olsson, 2013).

Kärnkompetensen säker vård handlar till största delen om patientsäkerhet. Sjuksköterskan har

ett ansvar att arbeta för att förhindra uppkomsten av vårdskador. Vårdskador handlar om

lidande som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt

med hälso- och sjukvården. Kompetens såsom medicinska kunskaper och erfarenhet beskrivs

som viktiga faktorer för att uppnå en hög säkerhet (Ödegård, 2013). Även i

patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) beskrivs hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att

bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och att rapportera risker för vårdskador och

händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada till vårdgivaren.

Den sista kärnkompetensen är informatik. Informatik handlar om informationshantering och

informationsöverföring som till stor del sker genom IT. Dokumentation är exempel på

sjuksköterskans ansvar. Genom att dokumentera omvårdnadsprocessen skapas en helhetsbild

av personen som söker vård och dennes väg genom vården.

Bristande kompetens

I en utredning som Socialstyrelsen genomförde 2002 visade det sig att vårdverksamheten

upplevde brister hos nyutexaminerade sjuksköterskor gällande bland annat kliniskt arbete och

tekniska färdigheter. Nyutexaminerade sjuksköterskors kompetens upplevdes inte motsvara

de kärnkompetenser som förväntas av legitimerade sjuksköterskor. Socialstyrelsen (2002)

föreslog efter utredningen att en sex månader lång allmäntjänstgöring skulle införas följt av

ett nationellt kunskapsprov som lösning på behovet av ytterligare kompetensutveckling.

Högskoleverket (2003) motsatte sig dock förslaget och menade istället att alla nyanställda,

såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna måste erhålla en inskolning på arbetsplatsen under

en rimlig tidsperiod. De hävdade att en förlängning av utbildningen skulle minska

attraktiviteten bland annat på grund av ett försenat inträde på arbetsmarknaden, ökade

studielån för studenterna och ökade kostnader för såväl lärosäten som arbetsgivare.

Landstinget har som arbetsgivare ett ansvar för den kliniska kvaliteten som följer en

yrkesutbildning efter examen (Högskoleverket, 2003).

Benners teori om sjuksköterskans kompetensutveckling

Patricia Benner (1993) är en amerikansk omvårdnadsforskare som beskriver hur

sjuksköterskan förvärvar erfarenhetsbaserad kunskap inom omvårdnad. Enligt Benner sker

sjuksköterskans kunskapsutveckling i form av fem utvecklingsstadier. Det första stadiet

benämns som novis. Novisen är en nybörjare som saknar erfarenhet och är i ständigt behov av

guidning i sin yrkesroll. Den kliniska blicken hos sjuksköterskan är ännu outvecklad varför

4

mätbara parametrar såsom blodtryck, vikt och pulsfrekvens är avgörande för att kunna göra

patientbedömningar. Såväl nyutexaminerade sjuksköterskor som sjuksköterskor med lång

erfarenhet men som byter patientklientel och arbetsuppgifter befinner sig i novisstadiet. Andra

stadiet benämns av Benner som avancerad nybörjare. Nu kan sjuksköterskan antingen på

egen hand eller med hjälp av sin mentor/handledare identifiera betydelsefulla faktorer i olika

omvårdnadssituationer kring patienten. Undervisningen är fortfarande mycket viktig då den

avancerade nybörjaren exempelvis behöver hjälp med att prioritera arbetet. Kompetent

sjuksköterska, det tredje stadiet, uppnås först efter två till tre års erfarenhet inom aktuellt

område. Sjuksköterskan planerar sitt arbete utifrån långsiktiga mål med patienternas

omvårdnad och har ett analytiskt tänkande. Hantering av oväntade situationer i den kliniska

omvårdnaden är inget problem även om den kompetenta sjuksköterskan fortfarande saknar

snabbhet och anpassningsförmåga. I det fjärde stadiet anses sjuksköterskan som skicklig och

har utvecklat ett holistiskt synsätt, det vill säga förmågan att se hela patienten och koppla

samman de respektive delarna till en helhet. Sjuksköterskan är ansvarstagande och behärskar

beslutfattande. Sista stadiet är experten. Sjuksköterskan förlitar sig helt på sina erfarenheter

för att göra adekvata patientbedömningar och åtgärder utifrån situationen. Intuition styr en

stor del av handlingarna vilket kan göra det svårt att beskriva eller förklara sitt handlande.

Utvecklingen från novis till expert sker främst genom erfarenhet som sjuksköterskan

tillskansar sig genom en längre tids arbete inom ett verksamhetsfält. Det är enligt Benner

(1993) dock först när erfarenheten kombineras med teoretisk kunskap och reflektion samt

integreras med den egna personligheten som expertkunnande kan uppstå.

Transition

Att gå från student till yrkesverksam innebär att man genomgår en så kallad transition. Meleis

(2010) beskriver begreppet transition som en period där förändringar äger rum, antingen hos

en individ eller i en miljö och/eller situation. Förändringen triggar igång förflyttningen från ett

relativt stabilt stadie till ett annat. Transitionsprocessen varar generellt från första föraningen

om förändring vidare genom en period av instabilitet, förvirring och stress och mynnar så

småningom ut i en mer stabil period. Meleis identifierar fyra olika typer av transitioner:

utvecklingsrelaterade, hälso- och sjukdomsrelaterade, situationsrelaterade samt

organisationsrelaterade. Transitionsprocessen karaktäriseras av olika dynamiska stadier,

milstolpar och vändpunkter. Meleis menar att alla transitioner innebär förändring men all

förändring är inte synonym med transition. En förändring kan vara ögonblicklig och kortvarig

medan en transition innebär en process över tid. För sjuksköterskor är ett centralt fokus att

hjälpa patienter genom deras transition mellan olika hälso-/ohälsotillstånd. Processen att gå

från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska är ytterligare exempel på en transition

där såväl situation som miljö och även individen förändras över tid. En bristande förmåga att

leva upp till egna och/eller andras förväntningar kopplade till den nya yrkesrollen som

sjuksköterska beskrivs av Meleis vara förenat med psykisk ohälsa.

Transitionen in i arbetslivet

I en avhandling av Ohlsson (2009) beskrivs hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att

sjuksköterskeutbildningen endast förbereder dem på en begränsad del av sjuksköterskans

arbetsuppgifter. Transitionsprocessen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska

är ofta så stressfylld att det leder till tidig utbrändhet och minskat välmående hos de

nyutexaminerade sjuksköterskorna (Peterson, Demerouti, Bergström, Samuelsson, Åsberg &

Nygren, 2008). Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever stor press på sin arbetsplats, för

5

höga krav i förhållande till deras kompetensnivå samt att de måste maskera sin osäkerhet för

att bli accepterade av mer erfarna kollegor (Parker et al., 2012; Andersson & Edberg, 2010).

Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever även för kort introduktionstid och brist på

givande och fortlöpande handledning där stöttning och konstruktiv kritik erbjuds (Lea &

Cruickshank, 2014; Bjerknes & Bjørk, 2012). Diskrepansen mellan kompetensen som

erhållits efter fullgången universitetsutbildning och verksamheternas krav är enligt

Socialstyrelsen (2015) en stor del av problematiken kring svårigheterna att hålla kvar

nyutexaminerade sjuksköterskor inom sjukvården. Verksamheternas krav kan ses med

bakgrund ur kärnkompetenserna som kräver såväl medicintekniska som teoretiska och

psykosociala förmågor (Leksell & Lepp, 2013). I en studie av Baumberger-Henry (2012)

visade det sig att mer erfarna sjuksköterskor var av uppfattningen att nyutexaminerade

saknade flera förmågor som är av extra stor betydelse inom akutsjukvård. Det handlade om

såväl praktiska färdigheter så som ovana att hantera vissa läkemedel liksom förmågan att

prioritera i det dagliga arbetet och hantera snabba förändringar i patienters hälsotillstånd. De

mer erfarna sjuksköterskorna menade att nyutexaminerade inom akutsjukvård behöver minst

sex månaders introduktion följt av ytterligare sex månaders handledning från en mentor.

Introduktion och förutsättningar

Introduktion och inskolning av nyutexaminerade sjuksköterskor i Sverige planeras och sköts

av vårdverksamheten. De introduktionsprogram som förekommer innehåller olika former av

stöd, såsom parallelltjänstgöring med en erfaren sjuksköterska (så kallad bredvidgång),

trainee-/transitionsprogram med rotation inom olika avdelningar under cirka ett år, samt

mentorsprogram (Socialstyrelsen, 2002). Enhetschefer på sex olika akutvårdsavdelningar

varav fem akutkirurgiavdelningar och en allmän akutvårdsavdelning, på sex av Sveriges

största universitetssjukhus svarade på hur inskolning av nyutexaminerade sjuksköterskor går

till på deras avdelningar. På de sex akutvårdsavdelningarna varierar introduktionslängden från

tre till sex veckor. Två av akutkirurgiavdelningarna fortsätter erbjuda stöd i form av

mentorskap även efter avslutad introduktion/bredvidgång. På två av sjukhusen är ett så kallat

kliniskt basår obligatoriskt för samtliga nyutexaminerade sjuksköterskor och ytterligare ett

sjukhus ska införa obligatoriskt basår från och med 2018 (personlig kommunikation, 19-30

oktober 2017). Under det kliniska basåret skiftar den nyutexaminerade sjuksköterskan mellan

två olika avdelningar och vid sidan av det kliniska arbetet erhålls föreläsningar i aktuella

ämnen samt praktisk färdighetsträning (Västra Götalandsregionen, 2017; Region Skåne,

2016).

För att få en känsla av sjuksköterskornas arbetsbelastning tillfrågades avdelningarna även om

hur deras sjuksköterskebemanning ser ut. Det framkom att sjukskötersketätheten på de

tillfrågade akutvårdsavdelningarna skiljde sig avsevärt. Förhållandet mellan antalet

sjuksköterskor och undersköterskor, vilka vanligen arbetar tillsammans i team på en

vårdavdelning, ser ut som följer: tre av avdelningarna har förhållandet 70/30 med övervikt för

sjuksköterskor. En avdelning har lika många undersköterskor som sjuksköterskor per patient.

En avdelning har lägre sjukskötersketäthet i förhållande till underskötersketäthet med

förhållandet 30/70. Den avdelning som har högst sjukskötersketäthet i förhållande till

undersköterskor bland personalen har förhållandet 80/20. Av de tre avdelningarna som angav

totalt antal patienter som respektive sjuksköterska ansvarar för framkom att det är mellan fem

och sju patienter per team och att dessa team består av antingen en sjuksköterska och en

undersköterska eller två sjuksköterskor (personlig kommunikation, 19-30 oktober 2017).

6

Att arbeta som sjuksköterska på en akutvårdsavdelning

På akutvårdsavdelningar möter sjuksköterskan en mängd olika patienter med olika vårdbehov

och arbetet innebär komplexa patientfall i en miljö med högt tempo. Akuta buksmärtor är en

av de vanligaste orsakerna till att patienter läggs in på en kirurgisk akutvårdsavdelning. På

akutmottagningar kan patienternas besvär variera stort men några av de vanligaste

kontaktorsakerna för patienterna är andnöd, bröstsmärtor, kramper, yrsel, ryggsmärtor,

sårskador, social svikt och trauma mot ansiktet (Wikström, 2012). Wikström beskriver att

arbetet på en akutvårdsavdelning i stor utsträckning bygger på så kallad "tyst kunskap" och

beprövad erfarenhet. Tyst kunskap, som ibland likställs med intuition, är en kompetens som

baseras på tidigare erfarenheter och fungerar som en personligt färgad teoribildning som

påverkar sättet man uttrycker sig, för sig samt hur man tar sig an uppgifter (Psykologiguiden,

2017). Det tar lång tid att bygga upp en kunskapsbank vilket innebär att den nya

sjuksköterskan är i stort behov av handledning och anpassade uppgifter efter sin

kompetensnivå. Vid hög arbetsbelastning förväntas dock varje sjuksköterska ta egna beslut

och göra snabba bedömningar (Wikström, 2012). Wikström menar därför att det kan vara av

värde att sjuksköterskor har några års arbetslivserfarenhet innan de börjar arbeta på en

akutvårdsavdelning.

Problemformulering

Som exemplifieras av tidigare nämnda studier (se "Inledning" samt "Transitionen in i

yrkeslivet") är transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska ett beforskat område i

såväl empiriska studier som litteraturöversikter. Mot bakgrund av de utmaningar som bland

annat Wikström (2012) beskriver att ett arbete inom akutsjukvård innebär kommer denna

litteraturöversikt att mer specifikt belysa erfarenheter under transitionen från

sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska verksam inom just akutsjukvård. Ämnet är

intressant för sista årets sjuksköterskestudenter som snart ska ta klivet in i yrkeslivet, men

även för varje akutvårdsavdelning som arbetar för ett hållbart yrkesliv, önskar erbjuda en

trygg arbetsplats samt strävar efter att bedriva god och säker vård.

Syfte

Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter under transitionen från sjuksköterskestudent

till legitimerad sjuksköterska verksam på en akutvårdsavdelning.

Metod

Design

Studien är en litteraturöversikt inom ramen för examensarbete på kandidatnivå, och

strukturerad informationssökning genomfördes. Metoden innebär att ett urval av publicerade

vetenskapliga originalartiklar inom relevant ämne systematiskt söks och granskas (Friberg,

2017). Rosén (2017) menar att litteraturöversikter är fördelaktiga för att få en bild av och

sammanställa aktuellt forskningsläge samt för att kunna bedriva kvalitets- och

förbättringsarbete. Studien är baserad på både kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar.

Studieprocessen utgår från Polit och Becks (2016) flödesschema för litteraturstudier, vilket

består av nio steg. I fri översättning är dessa steg; 1. Syftet utarbetas, 2. Sökord och databaser

undersöks och väljs, 3. Potentiella artiklar söks och samlas in, 4. Artiklarna primärgranskas,

7

rensa bort irrelevanta artiklar, 5. Källorna kontrolleras och eventuell komplettering av artiklar

görs, 6. Artiklarna sekundärgranskas utifrån relevans för syftet, 7. Kvalitetsgranska artiklarna

med hjälp av granskningsmallar, 8. Artiklarnas resultat integreras och analyseras, teman

identifieras, och till sist 9. Artikelresultaten sammanställs. Se Figur I.

Figur I. Polit och Becks (2016) flödesschema för litteraturstudieprocessen.

Datainsamling

Efter att syftet formulerats väljs enligt Polit och Beck (2016) databaser och sökord. För att

skapa en överblick och öka förståelsen för var relevant information kan hämtas gjordes en

inledande icke-systematisk informationssökning i olika databaser i enighet med Östlundh

(2017). Utifrån den inledande informationssökningen valdes CINAHL och PubMed som

databaser. CINAHL är specialiserad på omvårdnadsforskning medan databasen PubMed

inkluderar såväl omvårdnads– som medicinsk forskning (Forsberg och Wengström, 2013).

Utifrån frågeställningen samt den inledande informationssökningen utformades relevanta

söktermer. Termerna översattes från svenska till engelska och kontrollerades i CINAHL

Headings respektive Svensk MeSH och reviderades vid behov. Då det saknades MeSH-term

för begreppet "nyutexaminerad sjuksköterska" inkluderades olika vedertagna engelska termer

i sökningen vilka kontrollerades via ett flertal engelska ordböcker. I CINAHL Headings

återfanns termen "New Graduate Nurses" vilket förklarar valet att begränsa antalet termer i

CINAHL. Begreppen akutsjukvård (emergency medical services), intensivvård (intensive

care) samt intensivvårdsavdelningar (intensive care units) fanns som såväl MeSH-term som

CINAHL-heading. Baserat på den inledande informationssökningen inkluderades även

Sökord och databaser

undersöks och väljs Syftet utarbetas Potentiella artiklar

söks och samlas in

Artiklarna

sekundärgranskas

utifrån relevans för

syftet

Källorna kontrolleras

och eventuell

komplettering av

artiklar görs

Artiklarna

primärgranskas, rensa

bort irrelevanta artiklar

Kvalitetsgranska

artiklarna med hjälp

av

granskningsmallar

Artiklarnas resultat

integreras och

analyseras, teman

identifieras

Artikelresultaten

sammanställs

8

ytterligare vanligt förekommande termer som fritextsökning i tillägg till ämnesorden. De

slutliga söktermerna som tillämpades var:

emergency medical services, critical care, intensive care units, surgical care, ICU, acute

care, new* registered nurse*, graduate* nurse*, new* graduate* registered nurse*, new*

graduate* nurse*, new* trained nurse*, recent* graduate* nurse*, new nurse* (Bilaga I)

För att avgränsa sökningen och ange sambandet mellan söktermerna användes boolesk

sökteknik med operatorerna OR och AND. Trunkering [*] användes för att inkludera alla

böjningar av respektive sökterm (Östlundh, 2017). Sökorden testades först i enskilda block för

respektive begrepp följt av en kombination av blocken med operatorn AND emellan. I

CINAHL resulterade den slutliga sökningen i 73 träffar. I PubMed resulterade den slutliga

sökningen i 220 träffar vilket är ett relativt stort antal men ändå överkomligt då det gick att

överskådligt bedöma titlarnas relevans. Se Bilaga I för detaljerad söktabell.

Urval

I enlighet med Östlundh (2017) var artiklarnas titlar avgörande i processen att få fram ett

första urval av potentiellt relevanta artiklar. I de fall titlarna påtalade relevans för

frågeställningen primärgranskades artiklarna i enlighet med Polit och Becks (2016) fjärde steg

i flödesschemat. I primärgranskningen lästes abstrakt och syften, för att anlägga ett

helikopterperspektiv (Friberg, 2017b). Totalt lästes 42 unika abstrakt varav 28 bedömdes

tillräckligt relevanta för att inkluderas i urval två. Av dessa 28 artiklar var det sju som inte

lästes i fulltext för att artikeln var skriven på ett annat språk än engelska eller svenska

alternativt att kostnadsfri tillgång till fulltext saknades. Totalt lästes 21 artiklar i sin helhet.

Efter att artiklarna lästs i sin helhet exkluderades tio av artiklarna. Orsaker till exkludering var

att samtliga inklusionskriterier, vilka redovisas nedan, ej uppfylldes. Kvarvarande artiklar

kvalitétsgranskades i enlighet med Polit och Becks (2016) sjunde steg i flödesschemat varpå

ytterligare en artikel exkluderades till följd av för låg kvalitét. Övriga tio artiklar inkluderades

i studien. Sju av dessa tio artiklar återfanns i såväl CINAHL som PubMed.

Inklusionskriterier För att säkerställa artiklarnas relevans utifrån föreliggande studies syfte var inklusionskriterier

att deltagarna i studierna skulle vara nyutexaminerade sjuksköterskor anställda på någon form

av akutvårdsavdelning. Nyutexaminerade sjuksköterskor definieras här som sjuksköterskor

som varit yrkesverksamma högst ett år. Med akutvårdsavdelningar avses i denna uppsats både

kirurgiska och medicinska akutvårdsavdelningar, inklusive intensivvård och

akutmottagningar. Vidare inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade de

senaste tio åren, peer reviewed och av typen vetenskapliga originalartiklar, så kallade research

articles. Databasen PubMed saknar möjlighet att utföra sökningar utifrån de två senare

avgränsningarna: kriterierna kontrollerades därför under själva granskningsprocessen. De

nyutexaminerade sjuksköterskorna som ingick i studierna skulle även ha en

sjuksköterskeutbildning på grundnivå motsvarande den svenska kandidatexamen, det vill säga

en Bachelor's degree. Studierna skulle dessutom vara godkända av en etisk kommitté.

Kvalitetsgranskning För att kunna dra slutsatser om en studies evidensgrad är kvalitetsgranskning av inkluderade

artiklar nödvändigt i en litteraturstudie (Polit & Beck, 2016). De kvalitativa artiklarna

granskades med den kvalitetsgranskningsmall Statens beredning för medicinsk utvärdering,

SBU, utformat. De kvantitativa artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Bilaga III i Friberg

9

(2017a), se bilaga II. En sammanställning av kvalitetsgranskningen återfinns tillsammans med

en summering av de enskilda artiklarna i artikelöversikten, Bilaga III.

Dataanalys

Analys av resultatet utfördes med utgångspunkt i Polit och Becks (2016) åttonde och nionde

steg (Analysera och integrera resultaten från de olika artiklarna, identifiera teman och

Sammanställning av artikelresultatet) samt Friberg (2017a). Då studien baserar sig på både

kvalitativ och kvantitativ forskning användes litteraturöversikt för dataanalys, som har till mål

att kritiskt granska ett avgränsat kunskapsområde (Friberg, 2017b).

De inkluderade artiklarna lästes separat av författarna. I enlighet med Friberg (2017b)

sammanfattades artiklarnas resultat sedan till en eller ett par sidor per artikel för reduktion av

data och för att underlätta analysarbetet. I processen att sammanfatta resultaten inkluderades

översättning av texten till svenska språket. Dessa sammanfattningar diskuterades muntligt

utifrån likheter och skillnader för att hitta eventuella teman som karaktäriserade de olika

studiernas resultat. Med utgångspunkt i vad deltagarna i de olika studierna lyft framträdde nio

kategorier. Dessa kunde sorteras in under tre teman. Sammanfattningarna färgkodades sedan

utifrån dessa teman av författarna separat för att efteråt jämföras. De nio ursprungliga

kategorierna fungerar som subteman för att tydliggöra hur varje tema är underbyggt.

Forskningsetiska överväganden

Etiska aspekter har tagits i beaktande genom att endast inkludera artiklar vars studier erhållit

etiskt godkännande. Resultaten från respektive studie har sammanfattats och återgetts med

ambitionen att inte omtolka eller modifiera dem. Strävan har varit ett kritiskt förhållningssätt

till insamlad data med medvetenhet gällande vår förförståelse, framför allt som blivande

sjuksköterskor (Pribe & Landström, 2012).

10

Resultat

Studiens resultat bygger på resultaten från åtta artiklar med kvalitativ metod och två artiklar

med kvantitativ metod. Totalt tre huvudteman med sammanlagt nio subteman identifierades:

Stöd och stöttning: känsla av socialt sammanhang (med tre tillhörande subteman:

Handledarens betydelse, Viljan att passa in och Att interagera & samarbeta), Organisation

(med två subteman: Introduktionens utformning & värde samt Ledarskapet & chefers

påverkan) samt (O-)Tillräcklig kompetens & akutsjukvårdens krav (med fyra subteman: Med

grunden i sjuksköterskeutbildningen, En påfrestande start, Mötet med akuta situationer och

Vändpunkten). Se Tabell I. En översikt över de individuella artiklarnas bidrag till respektive

tema och subtema återfinns i Bilaga IV och V.

Tabell I. Teman och subteman om nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter

under transitionen från student till legitimerad sjuksköterska på en akutvårdsavdelning.

Stöd och

stöttning: känsla

av socialt

sammanhang

Organisation

(O-)Tillräcklig

kompetens och

akutsjukvårdens krav

Handledarens

betydelse

Introduktionens utformning

och värde

Med grunden i

sjuksköterskeutbildningen

Viljan att passa in

Ledarskapet och

chefers påverkan

En påfrestande start

Att interagera

och samarbeta –

Mötet med akuta

situationer

–

–

Vändpunkten

Stöd och stöttning: känsla av socialt sammanhang

I detta huvudtema beskrivs de nyutexaminerade sjuksköterskornas behov av stöd och

stöttning, samt erfarenheter av det sociala sammanhanget under sin första tid i yrket. Stöd och

stöttning avser såväl socialt och psykiskt stöd som professionellt och praktiskt stöd.

Handledarens betydelsefulla roll lyfts samt de nyutexaminerade sjuksköterskornas behov av

att passa in. Även erfarenheter av interaktionen med såväl kollegor och andra yrkeskategorier

11

som med patienter och deras närstående beskrivs. Interaktionen, och utmaningar kopplade till

att interagera, var en viktig del i hur de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det

sociala sammanhanget de nu befann sig i.

Handledarens betydelse Handledarna beskrevs som en viktig tillgång i strävan efter att utveckla ett kritiskt tänkande

och kliniskt förhållningssätt vilket sågs som nödvändigt bland annat för identifiering och

prevention av snabb och akut försämring hos patienter (Herron, 2016; Della Ratta, 2016;

Kaddoura, 2013). Uppmuntran och stöd, tillgänglighet, känslan av att bli värdesatt och att

jobba bra tillsammans som handledare – adept ökade förmågan att resonera logiskt och tänka

kritiskt (Kaddoura, 2013). Självförtroendet som krävdes för att våga tänka kritiskt ökade när

den nyutexaminerade sjuksköterskan blev uppmanad att tänka just kritiskt. Sådana

uppmaningar skedde exempelvis när handledare i kliniska situationer, vid simulering och

teoretiskt ställde många frågor. Det var även oftast de handledarna som när de fick frågor

ställda till sig svarade "vad tror du?" (Herron, 2016; Kaddoura, 2013). Handledare som

utmanande sin adept med att diskutera aktuella patientfall och tillägga frågor som "vad

händer ifall...?" eller "vad gör du om...?" sågs som mycket positivt (Kaddoura, 2013). Även

att förse sin adept med teoretiska patientfall som berörde kliniska problem relaterade till

patienter som de vårdade bidrog till en ovärderlig brygga mellan teori och praktik (Kaddoura,

2013; Glynn & Silva, 2013).

Genom att handledaren gradvis backade och tillät den nyutexaminerade sjuksköterskan ta

över mer och mer av patientvården växte upplevelsen av den egna förmågan till ett kliniskt

resonemang och kritiskt förhållningssätt. Det upplevdes som positivt när handledaren

successivt gav mindre vägledning, speciellt i icke-kritiska situationer, och lät den

nyutexaminerade sjuksköterskan sköta omvårdnaden men samtidigt hela tiden var närvarande.

Detta upplevdes främja självständigt arbete och analys av det egna handlandet (Kaddoura,

2013; Glynn & Silva, 2013). Vissa upplevde dock att handledaren hade svårt att veta när det

var läge att börja backa med stöd och låta den nyutexaminerade sjuksköterskan bli mer

självgående (O'Kane, 2011; Kaddoura, 2013). Det förekom upplevelser av att det kritiska

tänkandet utvecklades bäst efter avslutad bredvidgång, då de nyutexaminerade

sjuksköterskorna var tvungna att sköta omvårdnaden på egen hand (Herron, 2016).

Handledarens pålitlighet lyftes ofta fram som extra viktig (Della Ratta, 2016). Utöver kliniska

färdigheter lärde handledaren de nyutexaminerade sjuksköterskorna hur de skulle ta hand om

sig själva, hur man släpper arbetet när man går hem samt hur man tar för sig i sin yrkesroll

(Glynn & Silva, 2013). Flera önskade att deras handledare skulle stötta dem i kritiska

situationer eller då den nyutexaminerade sjuksköterskan kände sig överhopad av uppgifter

genom att instruera om prioriteringar i handlandet samt erbjuda emotionellt stöd och skydd

från kritik. Det uppskattades om eventuella korrigeringar gjordes på ett icke-dömande sätt

(Glynn & Silva, 2013; Kaddoura, 2013). En deltagare i en studie beskrev att hon inte känt sig

stöttad när hon gjort ett misstag och bemöttes av tystnad (Glynn & Silva, 2013). Att veta att

man hela tiden hade en avsedd person att prata med, att tillsammans kunna analysera och

reflektera kring situationer, handlande och utveckling sågs som mycket värdefullt, även om

personen inte fysiskt jämt var vid ens sida (Kaddoura, 2013). Flera uttryckte en känsla av att

behöva "bevisa något" inför handledare (Della Ratta, 2016). Detta att behöva hävda sig eller

bevisa något styrks även av Saghafi, Hardy och Hillege (2012): det framkom att det

upplevdes påfrestande att varken sjuksköterskekollegor eller handledare visste vilken nivå den

nyutexaminerade var på. Handledare och kollegor kunde därför förklara även de mest basala

12

uppgifterna och omvårdnadsåtgärderna, vilket medförde att den nyutexaminerade hela tiden

kände ett behov av att hävda sig och att visa sig åtminstone något kompetent.

Erfarenheterna från att ha flera olika handledare var blandade. Trots att de flesta uppgav att

det var bäst att endast ha en handledare, menade vissa deltagare i O'Kanes (2011) samt Glynn

och Silvas (2013) studier att de upplevde det som positivt att ha olika handledare. Några

specifika aspekter som lyftes var klinisk variation och möjligheten att se olika stilar och

arbetssätt. I Kaddouras (2013) studie belystes negativa erfarenheter av att ha flera handledare.

Vissa hade haft upp till tre handledare, vars ojämna erfarenhetsgrad, olika personligheter och

sätt att lära ut ibland varierade så mycket att det upplevdes som hämmande. Kontrasterna

mellan de olika stilarna blev förvirrande.

Viljan att passa in I en intervjustudie av Malouf och West (2011) belyste sjuksköterskorna vikten av att passa in

och bli accepterad av gruppen, då transitionsprocessen främjades av känslan av delaktighet

och att tillhöra en social grupp. Hur väl de nyutexaminerade sjuksköterskorna lyckades skapa

meningsfulla sociala band på en ny avdelning, vare sig de var på en "permanent" avdelning

eller en tillfällig avdelning under deltagande i ett transitionsprogram, var av avgörande

betydelse för deras upplevelse av sig själva som nyutexaminerade sjuksköterskor. Vissa som

medverkade i ett transitionsprogram upplevde att det var svårare att ta sig in i "gänget" för att

de trodde att fastanställda inte såg dem som fullvärdiga medlemmar i teamet (Saghafi et al.,

2012). Vidare framkom det att önskan om att passa in ledde till oro över att inte vara lika bra

som kollegorna och funderingar kring huruvida de skulle vara "en av dem som pratar i

fikarummet" (Malouf & West, 2011). När kollegor dryftat att de inte tyckte att

nyutexaminerade hörde hemma på en akutvårdsavdelning, utan det behövdes mer erfarenhet,

blev de nyutexaminerade sjuksköterskorna ledsna (Glynn & Silva, 2013). Att passa in

upplevdes av vissa som en ännu större utmaning än att lära sig själva arbetet man skulle utföra

som sjuksköterska (Malouf & West, 2011). Nyutexaminerade sjuksköterskor som tidigare

jobbat på avdelningen i en annan yrkesroll, exempelvis som undersköterska, upplevde att

rollbytet till sjuksköterska var svårt och att andra hade svårt att se dem i den nya yrkesrollen

och behandla dem därefter (Glynn & Silva, 2013). Viljan att passa in hindrade ibland de

nyutexaminerade från att ställa vissa frågor av rädsla att framstå som dum (Malouf & West,

2011). Andra beskrev rädsla över att framstå som osäker och vilja att framställa sig själv som

mer självsäker än vad man var (Glynn & Silva, 2013; Della Ratta, 2016).

Vissa nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de fått värdefull information och stöd som

hjälpt dem att passa in av andra nya sjuksköterskor på avdelningen, som till exempel vem

man kunde fråga om hjälp och vad eller vem man gjorde bäst i att undvika (Saghafi et al.,

2012; O'Kane, 2011; Della Ratta, 2016; Malouf & West, 2011). Ett öppet klimat på

avdelningen med positivt stöd från mer erfarna kollegor främjade känslan av att passa in

(McCalla-Graham & De Gagne, 2014 Glynn & Silva, 2013; O'Kane, 2011; Kaddoura, 2013;

Della Ratta, 2016). Att passa in involverade även upplevelser av att leva upp till bilden av hur

en sjuksköterska skulle vara. Känslan av att kunna resonera kliniskt uppfattades som en

essentiell del bland dessa föreställningar, och bidrog till upplevelsen av att själv passa in i den

bilden (Herron, 2016; Kaddoura, 2013).

Att interagera och samarbeta Förmågan att interagera med olika personer, professioner och patienter belystes som ständigt

närvarande och krävande. I interaktion och kommunikation med patienter uppgavs att

13

förtroende var essentiellt för att patienten skulle acceptera vården på en

intensivvårdsavdelning. Många försökte därför med olika metoder dölja för patienter och

deras närstående att de var oerfarna och nya på avdelningen då de var oroliga att rubba detta

förtroende (Saghafi et al., 2012). Om patienter eller deras närstående kommunicerade positiv

feedback gav detta självförtroende samt en stark känsla av att man valt rätt yrke (Saghafi et

al., 2012). Något som kunde störa interaktionen med patienter var känslan av att vara

överväldigad av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Upplevelsen av att inte hinna med

påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas fokus inne hos patienten: istället för att

lägga märke till hur patienten mådde tänkte man på allt som måste göras (Herron, 2016).

Flera upplevde svårigheter att utveckla givande vårdrelationer till patienter på grund av

tidsbrist och att akutvårdens natur inte möjliggjorde att man kunde tillgodogöra sig patientens

hela historia (Glynn & Silva, 2013). I interaktionen med patienter och deras närstående kunde

de nyutexaminerade sjuksköterskorna känna ett behov av att "pausa" och stänga av flera

känslor för att uppfattas som trygga och självsäkra inför patient och närstående (Della Ratta,

2016).

Gällande kommunikation och interaktion med kollegor och medlemmar i teamet fanns både

positiva och negativa erfarenheter. Självförtroende kunde både byggas och demoleras av

social interaktion beroende på form av kommentarer, stöttning och influenser av kollegor

(Glynn & Silva, 2013). Ett fungerande samarbete mellan kollegor beskrevs som oumbärlig för

att leverera säker och effektiv vård, och självförtroendet ökade med gott samarbete (Herron,

2016; Saghafi et al., 2012). På samma sätt som kollegor kunde ses som en viktig källa till stöd

fanns det ändå en tydlig upplevelse av att inte alla kollegor var hjälpsamma, och de mindre

hjälpsamma kollegorna identifierades fort (Herron, 2016; Della Ratta, 2016; Malouf & West,

2011).

Pressen att kommunicera med läkare och andra yrkesgrupper i hälsoteamet var en stor källa

till osäkerhet och lågt självförtroende. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde

ångestkänslor inför interprofessionella samtal vilket de själva kopplade till bristande

erfarenhet av sådan kommunikation. Förberedelse inför dessa samtal hade en positiv effekt på

oron och ångesten (Herron, 2016). Positiva erfarenheter av bemötande från andra

yrkesgrupper var bland annat att läkare var mycket förstående och tog sig tid att förklara

relevanta angelägenheter så fort de fick veta att personen var nyutexaminerad (Saghafi et al.,

2012).

Organisation

Här sammanställs erfarenheter och upplevelser hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna med

avseende på organisationens betydelse för transitionen in i sjuksköterskeyrket. Erfarenheter

lyfts av den introduktion de nyutexamnerade erhållit under starten av sitt yrkesliv samt

upplevda effekter av det ledarskap som utövats från verksamhetens chefer.

Introduktionens utformning och värde Upplevelser av olika transitionsprogram skiljde sig åt beroende på hur dessa var utformade.

Vissa hade negativa erfarenheter av det program de genomgått under första perioden i

arbetslivet, bland annat för att de inte såg innehållet i programmet som relevant för just deras

arbetsplats eller arbetssituation (Herron, 2016). I en studie angav deltagarna att de haft en typ

av kompetensbaserat introduktionshäfte där man skulle bocka av när man bemött och klarat

av vissa situationer eller procedurer. De nyutexaminerade sjuksköterskorna uppgav att det gav

dem ett tydligare ramverk för vad de skulle klara av under sin första tid på avdelningen

14

jämfört med kamrater på andra avdelningar som saknade detta häfte. Samtidigt upplevdes det

att vissa av fälten som skulle bockas av var onödiga och att häftets olika fält helt enkelt mest

var något man var tvungen att "kryssa i" (O'Kane, 2011).

De nyutexaminerade sjuksköterskor som genomgått någon form av formellt

transitionsprogram hade en positivare upplevelse av sin transition jämfört med de som inte

genomgått något sådant transitionsprogram (Rush, Adamack, Gordon, Janke & Ghement,

2015; Glynn & Silva, 2013). De positivare upplevelserna avsåg hur väl de tillskansat sig

organisatoriska förmågor, förmåga att kommunicera och utöva ledarskap, upplevelsen av

stöttning samt hur nöjda de kände sig med sitt yrke. Det framkom dock ingen skillnad i

upplevd stress. Längden på introduktionsdelen av transitionsprogrammet (den inledande

perioden) samt antal arbetade timmar de första två veckorna var avgörande för de positiva

effekterna. Fyra veckor var minimum för introduktionslängden och minst 49 timmars arbete

under de första två veckorna krävdes (Rush et al., 2015). Positiva erfarenheter lyfts även av

Glynn och Silva (2013), där samtliga deltagare i studien ingick i ett transitionstionsprogram

som sträckte sig över sex månader, varav 16 veckor parallellt med klinisk bredvidgång skedde

teoretiskt i klassrum då bland annat nyligen upplevda scenarier och patientfall togs upp.

Balansen mellan teori och "direkt" praktik uppskattades och beskrevs som det starkaste med

programmet. De nyutexaminerade förväntade sig att genom programmet få större

självförtroende samt assistans med transitionen från student till akutvårdssjuksköterska.

Nästan alla nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att programmet mött dessa förväntningar.

Tre av de nyutexaminerade sjuksköterskorna önskade att programmet skulle vara längre. I

samma studie av Glynn och Silva (2013) upplevde några av de nyutexaminerade

sjuksköterskorna att det var negativt ur stressynpunkt att behöva arbeta olika skift under

introduktionen då avdelningens kultur skilde sig kraftigt beroende på dygnets tidpunkt och

arbetspass.

Ledarskap och chefers påverkan Ett autentiskt ledarskap, det vill säga en ledarstil präglad av optimism, förtroende,

hoppfullhet, följsamhet, transparens, moral och framtidsorientering hos chefer och

sektionsledare hade en positiv effekt på olika aspekter av arbetslivet hos nyutexaminerade.

Dessa aspekter inkluderade upplevd arbetsbelastning, kontroll, belöning, gemenskap, rättvisa

samt värdegrund, vilka i sin tur hade en gynnsam effekt på de nyutexaminerade

sjuksköterskornas arbetsrelaterade självtillit gällande deras förmåga att hantera de krav som

ställdes. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade självtillit kunde i sin tur kopplas till lägre

frekvens av utbrändhet och psykisk ohälsa (Laschinger, Borogni, Consiglio & Read, 2015).

Betydelsen av ledarskapet med fokus på stöttning från chefer stärks även av McCalla-Graham

och De Gagne (2014): när det gjordes tydligt från chefer och andra i ledande roller att det låg i

deras intresse att det skulle gå bra för de nyutexaminerade och att dessa skulle må bra, bidrog

denna typ av positivt ledarskap till en vilja att göra ännu bättre. Vikten av formell feedback

från en chef lyfts också av Saghafi et al. (2012). De nyutexaminerade sjuksköterskorna lade

stort värde i den typen av återkoppling och det sågs som en mycket viktig och värdefull

komponent för utvecklingen av sitt yrkeskunnande.

(O-)Tillräcklig kompetens och akutsjukvårdens krav

I detta huvudtema sammanställs erfarenheter som berör de nyutexaminerade

sjuksköterskornas upplevda kompetens i relation till upplevda krav från verksamhetens sida.

Upplevelser av hur väl sjuksköterskebildningen förberett de nyutexaminerade för att axla

15

sjuksköterskerollen inom akutsjukvård beskrivs. Vidare beskrivs hur väl de nyutexaminerade

sjuksköterskorna upplevde sig hantera sina arbetsuppgifter första tiden i yrket inklusive

känslor kopplade till deras upplevda prestationer. Temat avslutas med en beskrivning av de

nyutexaminerade sjuksköterskornas erfarenheter av att med tiden bli tryggare i sin yrkesroll.

Med grunden i sjuksköterskeutbildningen De nyutexaminerade sjuksköterskornas erfarenheter av sjuksköterskeprogrammet innefattade

att det främst var uppgiftsorienterat och brast i att hjälpa sjuksköterskestudenterna med att

utveckla ett kliniskt resonemang i praktiken. Upplevelser av att inte ha fått utrymme och

möjlighet att tänka själv under studietidens praktikperioder förekom, då handledaren oftast

kom med noggranna instruktioner om vad som skulle göras och hur. Det gjorde det svårt för

de nyutexaminerade sjuksköterskorna att förstå varför vissa åtgärder utfördes samt att sätta

ihop alla delar till en helhet (Herron, 2016). Sjuksköterskeprogrammet upplevdes ha givit

grundläggande kunskaper, men inte tillräckligt för att helt förbereda studenterna för att arbeta

effektivt inom akutsjukvård (McCalla-Graham & De Gagne, 2014; Glynn & Silva, 2013;

Herron, 2016). Att klara den slutexamination som krävdes för att få sin legitimation

upplevdes inte vara bevis på att man innehade den kompetens som enligt de nyutexaminerade

sjuksköterskorna var önskvärd på en akutvårdsavdelning. Ändå upplevde de nyutexaminerade

sjuksköterskorna att skolan endast fokuserade på att få studenterna godkända på denna

licenseringsexamination (McCalla-Graham & De Gagne, 2014).

Många upplevde att de under utbildningen aldrig kommit i kontakt med akuta situationer och

att de aldrig fick ansvara för de sjukaste patienterna (Herron, 2016). Erfarenheter från fler

akuta situationer och svåra fall under utbildningen och dess praktikperioder efterfrågades

liksom ökat fokus på de förmågor som enligt de nyutexaminerade sjuksköterskorna krävs för

att hantera patienter som snabbt försämras (McCalla-Graham & De Gagne, 2014).

Utbildningens sista praktikperiod upplevdes som perioden då de lärde sig mest om

yrkeskunnandet (Herron, 2016).

En påfrestande start Första månaden på en ny avdelning upplevdes av de nyutexaminerade sjuksköterskorna som

extremt stressande. Ögonblicket då man skulle gå från bredvidgång till att arbeta självständigt

utan handledarens konstanta närvaro framkallade känslor av ångest (Malouf & West, 2010;

O´Kane, 2011). Passagen från bredvidgång till självgående sågs som svårare än själva

transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska (O'Kane, 2011). En nyutexaminerad

sjuksköterska uttryckte att hen hade ett gott självförtroende som sjuksköterskestudent på

praktik men att självförtroendet dalade som nyutexaminerad då "mer" förväntades när hen

började jobba (Herron, 2016). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde chock när de

insåg det kliniska ansvaret kopplat till att upprätthålla en professionell status (O´Kane, 2011).

Oförmågan att kunna styra och vara i kontroll av egen tidsdisponering till följd av att vara ny i

yrket medförde att de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände sig bristfälliga och hade svårt

att se sig själva som värdefulla team-medlemmar (O'Kane, 2011). Dålig bemanning och hög

arbetsbelastning upplevdes bidra till en hög stressnivå under transitionsprocessen. Känslan av

att inte hinna med hindrade de nyutexaminerade från att ge bästa möjliga vård (McCalla-

Graham & De Gagne, 2014; Herron, 2016). Att hitta en rutin i sitt arbete upplevdes som en

utmaning. Svårast var att organisera och prioritera sitt arbete för att få tidsplaneringen för

arbetspasset att gå ihop (O´Kane, 2011; Herron, 2016). Känslan av att vara överhopad av

uppgifter, ansvar och patienter upplevdes dessutom hämma utvecklingen av kritiskt tänkande.

16

De nyutexaminerade sjuksköterskorna uppgav att det tog månader att utveckla tillräckligt

kliniskt självförtroende för att kunna eller våga resonera kritiskt (Kaddoura, 2013).

Mötet med akuta situationer Flera nyutexaminerade sjuksköterskor utsattes för akuta situationer strax efter att

bredvidgången avslutats. De nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser av att hantera

akuta situationer innefattade känslor av osäkerhet, rädsla att göra fel, panik, ångest, stress och

otillräcklighet samt känslor av att "behöva bli räddad" (Herron, 2016; Della Ratta, 2016).

Upplevelser av att behöva tygla dessa känslor för att kunna prestera adekvat i situationen

betonades (Della Ratta, 2016; Saghafi et al., 2012). De nyutexaminerade upplevde att det i

akuta situationer var en stor utmaning att behöva utföra multipla uppgifter som alla var

relativt nya för en, såsom att lägga in en perifer venkateter, administrera dropp och

andningsmask och samtidigt behålla lugnet (Della Ratta, 2016). Tillgången till mer erfarna

sjuksköterskekollegor som kunde komma till undsättning och hjälpa till att upphäva det kaos

som ibland uppstod i akuta situationer ingav ett lugn till de nyutexaminerade sjuksköterskorna

(Della Ratta, 2016).

Något som upplevdes som hjälpsamt i mötet med akuta situationer och framför allt för att

undvika akuta situationer var tillgången till- och möjligheten att rådfråga en "rondande

sjuksköterska" med stor erfarenhet. En av de nyutexaminerade sjuksköterskorna uttryckte

dock frustration över att behöva övertyga den rondande sjuksköterskan om att patienten

mådde dåligt. Att kontakta motsvarande MIG-team (Mobil Intensivvårdsgrupp) var ett stort

steg för många (Herron, 2016). De nyutexaminerade sjuksköterskornas prestation i akuta

situationer när en patient hastigt försämras i sitt tillstånd var av stor betydelse för hur de

upplevde sig själva som sjuksköterskor och även upplevelsen av transitionsprocessen i stort

(Della Ratta, 2016). Erfarenheterna av akuta situationer fick de nyutexaminerade

sjuksköterskorna att ifrågasätta sin kompetens och förmåga att arbeta som legitimerad

sjuksköterska (Della Ratta, 2016). Förvåning uttrycktes över hur stark den egna

känslomässiga reaktionen var, samt våndan som följde mötet med en akut situation (Della

Ratta, 2016). Otillräckligt stöd eller om man istället fick kritik gällande att man "var för

långsam" eller "kallade på akutteamet för snabbt" beskrevs som negativa erfarenheter och

bidrog till ett sämre förfarande vid hanteringen av efterföljande akuta situationer (Della Ratta,

2016).

Vändpunkten Under de första månaderna i yrket upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de

utvecklade sin förmåga i att finna rutiner för omvårdnaden även om självförtroendet

fortfarande var lågt. När det väl "klickade", och man upplevde sig få ett flyt i sitt arbetssätt,

beskrevs känslor av trygghet i att kunna fatta bra beslut för patienterna. Allt eftersom

erfarenheterna ökade upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de utvecklade en

känsla av intuition och magkänsla: en förmåga att känna på sig att något var fel utan att riktigt

kunna förklara vad (Herron, 2016). Erfarenheten möjliggjorde för de nyutexaminerade

sjuksköterskorna att ha ett annat "mind-set" som innebar att de kunde vara mer alerta i vården

och i övervakningen av patienterna. De visste mer vad de kunde förvänta sig i olika

situationer och vilka interventioner som kunde förväntas bli aktuella (Della Ratta, 2016;

Glynn & Silva, 2013). Erfarenheten ledde även till mer realistiska förväntningar på sig själva

men att de nu var bättre på att avgöra när assistans var nödvändigt och vem de skulle vända

sig till (Della Ratta, 2016; Herron, 2016). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde

även att de, i takt med ökad erfarenhet, blev bättre på att sammanfoga de olika delarna i en

17

klinisk situation till en helhet där de olika delarna är relaterade till varandra (Della Ratta,

2016).

Diskussion

Resultatdiskussion

Stöd och stöttning: känsla av socialt sammanhang I detta tema framkommer det att handledaren spelar en betydande roll för de nyutexaminerade

sjuksköterskornas kompetensutveckling, bland annat avseende förmågan att resonera kritiskt

och logiskt. Det framkommer även att det upplevs viktigt att handledaren med tiden "backar"

allt mer och låter den nyutexaminerade sjuksköterskan ta mer eget ansvar och egna initiativ.

Kanske kan behovet av handledarens stöd ses i relation till Benners (1993) teori om

kompetensutveckling. Att behovet av handledarens närvaro minskar i takt med att den

nyutexaminerade sjuksköterskan närmar sig det andra stadiet, avancerad nybörjare och lägger

novisstadiet bakom sig. Viktigt att komma ihåg är dock att sjuksköterskan, även i stadiet

avancerad nybörjare enligt Benner (1993) stundtals behöver guidning och stöttning från

handledare eller andra erfarna kollegor. Som Benner (1993) beskriver det tar det upp till tre år

innan sjuksköterskan kliver in i stadium nummer tre; kompetent sjuksköterska. Kanske finns

det en risk att den nyutexaminerade sjuksköterskan lämnas på lite för djupt vatten lite för

snabbt bara för att bredvidgången avslutats och sjuksköterskan därför betraktas som

"inskolad". Tankarna landar lätt på betydelsen av ett öppet klimat där kollegorna ställer upp

för varandra och frågor uppmuntras.

I samma huvudtema lyfts upplevelser rörande viljan att passa in och hur denna strävan

beskrivs som en ännu större utmaning än att lära sig själva yrket. Liknande resultat

framkommer i en studie av Hinds och Harley (2001), där de nyutexaminerade

sjuksköterskornas mål att bli socialt accepterad kunde bli viktigare än att göra ett bra jobb

med kunskapsgrund och värderingar ur den utbildning de just genomgått.

I de faktorer som de nyutexaminerade sjuksköterskorna lyfter som viktiga för att passa in

ingår det att ge ett självsäkert intryck och att upplevas som kompetent. Wikström (2012)

beskriver att arbetet på en akutvårdsavdelning i stor utsträckning bygger på så kallad "tyst

kunskap" och beprövad erfarenhet och att det därför kan vara bra att ha några års erfarenhet

innan man börjar arbeta på en akutvårdsavdelning. Att som nyutexaminerad upplevas som

kompetent, som en del i att "passa in", på en avdelning eller mottagning som bedriver

akutsjukvård är därför möjligtvis en ännu större utmaning jämfört med andra avdelningar. Att

vissa av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de, för att passa in och bli en i

gänget, behövde vara lika kompetenta och självsäkra som de mer erfarna kollegorna är

problematiskt. Konsekvenser som framkommer i resultatet är att nyutexaminerade ibland

undviker att ställa vissa frågor av rädsla för att framstå som dumma. Att inte våga ställa frågor

kan få förödande konsekvenser för de patienter som vårdas av den nyutexaminerade

sjuksköterskan. Att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att de måste maskera sin

osäkerhet för att bli accepterade av mer erfarna kollegor går även i linje med tidigare

forskning som berör transitionen in i sjuksköterskeyrket generellt (Parker et al., 2012;

Andersson & Edberg, 2010). Fenomenet verkar därmed gälla oavsett om det rör sig om

akutsjukvård eller annan sjukvård. Vikten av ett öppet klimat där frågor uppmuntras samt

stöttning även i situationer där den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens varit

bristfällig är något att ta i beaktning under såväl inskolning som första tiden i yrket.

18

Organisation Här lyfts erfarenheter av så kallade transitionsprogram. Dessa kan liknas med de kliniska

basår som exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus

erbjuder nyutexaminerade sjuksköterskor. I kontrast till de negativa röster som lyfts angående

dessa svenska programs utformning i bland annat Göteborgs-Posten av Gunnarsson (2015, 4

jun; 2015, 5 jun), dryftas här istället känslor av att ha blivit erbjuden en perfekt bro mellan

teori och praktik, och att de som genomgått programmet i jämförelse med andra som inte gjort

det bland annat utvecklat bättre organisatoriska förmågor och ett högre yrkesmässigt

självförtroende. Detta är ett viktigt fynd utifrån de teorier Meleis (2010) formulerat kring

transition, då en känsla av oförmåga att leva upp till förväntningar och en negativ erfarenhet

av transition är förenat med psykisk ohälsa. Kanske finns det en idé i att titta närmare på olika

transitionsprogram som erbjuds internationellt. Detta för att inspireras av innehållet i de

program som upplevs som mest positiva av nyutexaminerade sjuksköterskor.

Dålig bemanning och hög arbetsbelastning belyses som källor till stress och osäkerhetskänslor

vilket påverkar upplevelsen av transitionsprocessen negativt. Den totala bemanningen av all

vårdpersonal är viktig men uppgifterna som en legitimerad sjuksköterska ska ansvara för kan

inte likställas med uppgifterna som förväntas av andra personalkategorier såsom exempelvis

undersköterskor. Sjukskötersketätheten är därför rimligtvis av stor vikt för den upplevda och

den faktiska arbetsbelastningen oavsett hur mycket vårdpersonal som i övrigt finns

närvarande på avdelningen. Även om det inte framgår hur sjukskötersketätheten ser ut på de

avdelningar som ingår i studiens resultat, så kan upplevelserna ses mot bakgrund av hur olika

bemanningen ser ut på akutvårdsavdelningarna på de olika universitetssjukhusen i Sverige.

När olika akutvårdsavdelningar tillfrågades visade det sig att förhållandet mellan

sjuksköterskor och undersköterskor varierade, mellan så lågt som 30/70 till så högt som

80/20. Det är mot bakgrund av dessa siffror rimligt att anta att nyutexaminerade

sjuksköterskors upplevelser av arbetsbelastning skiftar beroende på vilken avdelning de

arbetar på. Vidare studier behövs dock för att studera faktorer som påverkar nyutexaminerade

sjuksköterskors erfarenheter av bemanning och upplevd arbetsbelastning mer ingående.

(O-)Tillräcklig kompetens och akutsjukvårdens krav I detta tema beskrivs hur nyutexaminerade sjuksköterskors självförtroende dalar i takt med att

de inser det kliniska ansvaret kopplat till den nya yrkesrollen som sjuksköterska på en

akutvårdsavdelning. De upplever sig inte ha den kompetens som förväntas av dem. Att

nyutexaminerade sjuksköterskors förväntningar på sjuksköterskeyrket inte motsvarar

verkligheten styrks i en studie av Duchscher (2008). Deltagarna i studien upplevde att de

genom sjuksköterskeutbildningen inte blivit tillräckligt förberedda för att axla rollen som

sjuksköterska. Inte minst i akuta situationer upplevs den bristande kompetensen som

problematisk. Enligt Baumberger-Henry (2012) krävdes det tidigare i USA flera års

arbetslivserfarenhet som sjuksköterska innan en anställning inom akutsjukvård var tillåten.

Kravet togs dock bort till följd av brist på sjuksköterskor. Detsamma gällde i Australien

(Halcomb, Salamonson, Raymond & Knox, 2011) där konceptet med nyutexaminerade

sjuksköterskor arbetandes på akutvårdsavdelningar såsom intensivvårdsavdelningar är relativt

nytt. Kanske var dessa regler ansvarsfulla och till gagn för patientsäkerheten. I så fall bör det

orimliga i att sjuksköterskebristen gör sådana egentligen ansvarsfulla regler omöjliga

diskuteras såväl politiskt som på arbetsplatser och sjuksköterskeutbildningar runt om i

världen. Ytterligare ett problem med skillnaden i krav kontra kompetens belyses av

Socialstyrelsen (2015). De menar att diskrepansen mellan kompetensen som erhållits efter

fullgången universitetsutbildning och verksamheternas krav är en stor del av problematiken

19

kring svårigheterna att hålla kvar nyutexaminerade sjuksköterskor inom sjukvården. Även här

går det att hänvisa till Meleis (2010) angående konsekvenser av negativa

transitionserfarenheter för att belysa problemet ytterligare. Kanske är det svårt att lösa

problematiken ur kompetenssynpunkt, åtminstone så länge sjuksköterskeutbildningen endast

innefattar tre års studier med målet att inkludera såväl en yrkes- som akademisk examen så

som Högskoleförordningen (SFS 1993:100) beskriver. Kanske bör nämnda diskrepans istället

ses utifrån själva förväntningarna, kraven och dess orealistiska karaktär, från såväl de

nyutexaminerade sjuksköterskornas som verksamheternas sida. Enligt Benner (1993) är

behovet av ständig guidning en naturlig del i att vara novis vilket gäller alla nyutexaminerade

sjuksköterskor. Om de nyutexaminerade sjuksköterskorna och de mer erfarna kollegorna

förstår det naturliga i att behöva mycket hjälp och stöttning den första tiden i yrket skulle

kanske de psykiska konsekvenserna av att inte "vara lika bra" som sina kollegor minska. Det

är ur det perspektivet viktigt att såväl nyutexaminerade som erfarna sjuksköterskor och

verksamhetschefer har förståelse för att den nyutexaminerade sjuksköterskan är novis och inte

kan förväntas ha samma kompetens som mer erfarna kollegor. I tillägg bör nämnas att

organisatoriska faktorer och begränsningar såsom underbemanning med största sannolikhet

spelar stor roll. Finns det inte tillräcklig bemanning på avdelningen för att ge utrymme åt

nyutexaminerades behov av extra stöd och anpassad arbetsbelastning är det svårt att komma

tillrätta med de orealistiska kraven.

Resultat i förhållande till tidigare studier De resultat som presenteras utgår från nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter under

transitionen från student till legitimerad sjuksköterska inom akutsjukvård. En

sammanställning av sådana erfarenheter har, oss veterligen, inte gjorts tidigare. Dock är

transitionen från student till legitimerad sjuksköterska ospecificerat utifrån kliniskt

verksamhetsområde undersökt av andra. De erfarenheter som lyfts av nyutexaminerade

sjuksköterskor i denna litteraturöversikt skiljer sig inte nämnvärt från tidigare studiers resultat

(Christensen et al., 2016; Parker et al., 2012; Andersson & Edberg, 2010; Ohlsson, 2009;

Peterson et al., 2008). Man skulle därför kunna anta att transitionen från student till

legitimerad sjuksköterska är likvärdigt påfrestande oavsett var man som nyutexaminerad

sjuksköterska än väljer att påbörja sin yrkeskarriär.

Metoddiskussion

De artiklar som valdes skulle svara på frågan om nyutexaminerades erfarenheter under sin

första tid på en akutvårdsavdelning. Validiteten kan diskuteras utifrån huruvida kvantitativa

studier kan ge rättvisa åt eller svara på den typen av frågeställning, då det främst är kvalitativa

studiers fokus att bidra till ökad förståelse av upplevelser och erfarenheter (Friberg, 2017c).

De valda kvantitativa artiklarna bidrar inte med lika mycket förståelse för deltagarnas

erfarenheter som de kvalitativa artiklarna men bedömdes ändå svara på studiens syfte genom

att kvantitativt kartlägga erfarenheter (Billhult, 2017).

Sökningsförfarandet Gällande val av sökord kan det diskuteras ifall ytterligare vedertagna engelska begrepp som

beskriver "nyutexaminerade sjuksköterskor" respektive "akutsjukvård" missats. Risken att

relevanta söktermer inte inkluderats är som störst i databasen PubMed då det saknades

MeSH-term för begreppet "nyutexaminerad sjuksköterska". Trots ambitionen att inkludera

samtliga termer som används för såväl nyutexaminerade sjuksköterskor som akutsjukvård går

det inte att utesluta att relevanta artiklar missats på grund av begränsningar i sökorden. Det

20

stora antalet träffar för de två respektive blocken (se Bilaga I) styrker dock sökordens

relevans. Kombinationen av ämnessökning och fritextsökning har använts för att finna de

artiklar som inte var indexerade under ämnesord vilket ökar specificiteten (Henricson, 2017).

De databaser som användes, CINAHL och PubMed, valdes utifrån dess inriktning och att

sannolikheten att finna relevanta artiklar i just dessa två databaser bedömdes som störst. Då

ett tillräckligt stort antal artiklar kunde inkluderas efter sökningar från dessa två databaser

utfördes inga ytterligare sökningar i andra databaser. Sju av de inkluderade artiklarna

återfanns både i CINAHL och PubMed vilket ökar resultatets sensitivitet (Henricson, 2017).

Det kan diskuteras ifall begränsningen om att endast söka artiklar publicerade de senaste 10

åren var relevant: möjligen är nyutexaminerades upplevelser och erfarenheter genom tiderna

likartade och oberoende av tidsanda och årtal. Begränsningen gjordes dock utifrån tanken om

att utbildningar, arbetsplatser och förutsättningar förändras, samt för att möjliggöra ett

sökningsresultat i rimlig storlek för en kandidatuppsats.

Då litteraturöversikten är gjord i form av ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Universitet

och Sahlgrenska sjukhusets avdelning 137, som är en kirurgisk akutvårdsavdelning, var

ambitionen att utgå från forskning baserad endast på den typen av avdelning. För att få ett

tillräckligt stort antal träffar på artikelsökningen fick dock begreppsvalen breddas och

avdelningar som kunde motsvara en kirurgisk akutvårdsavdelning på vissa plan läggas till.

Detta gjordes i samråd med enhetschefen på avdelning 137 och författarnas handledare.

Därför har även medicinska akutvårdsavdelningar, akutmottagningar och

intensivvårdsavdelningar inkluderats. För att kunna dra paralleller eller överföra

litteraturstudiens resultat till en specifik typ av akutvårdsavdelning på ett svenskt sjukhus bör

en empirisk studie med rent "svenska förtecken" göras, möjligen då med utgångspunkt ur

denna litteraturstudie.

Analys Det är viktigt att vara medveten om att den egna förförståelsen för aktuellt ämne påverkar

analys av data (Pribe & Landström, 2012). Vald analysmetod syftar till att sammanställa och

presentera forskningen utan att syntetisera resultaten (Friberg, 2017b). Risken för bias är

därför mindre än om en djupare tolkning av resultaten skulle ha skett såsom vid exempelvis

metasyntes. Samtidigt går det att vinkla resultat utan att för den skull göra en helt ny djupare

tolkning vilket påverkar reliabiliteten negativt. Vi är medvetna om att personligt färgade

uppfattningar, trots ambitionen att förhålla oss objektiva, sannolikt har påverkat hur resultatet

framställs. För att öka tillförlitligheten utfördes delar av analysförfarandet, färgkodning

utifrån teman, separat av båda författarna och jämfördes sedan. I de fall skillnader i analysen

framkom, diskuterades de olika perspektiven tills dess att konsensus uppstod. Det finns även

risk för språklig feltolkning då den engelska texten i artiklarnas resultat översatts till svenska

vilket kan ses som en potentiell svaghet.

Materialbeskrivning Forskningen litteraturöversikten baserar sig på är gjord i Australien, Storbritannien, USA och

Kanada. Då utbildningar och arbetsplatsintroduktioner ser olika ut världen över är det viktigt

för läsaren att förstå eventuella skillnader och likheter för att kunna dra paralleller till Sverige

och svenska förutsättningar och erfarenheter.

Denna litteraturstudie utgår från artiklar vars resultat baseras på deltagare som genomgått en,

enligt vår bedömning, likvärdig utbildning som den grundutbildning vi har i Sverige.

Bedömningen är gjord utifrån att tre av de fyra länder studiens material är hämtad från

21

använder begreppet "Bachelor's degree" som grund för att bli en "registered nurse" på de

hemsidor som finns om respektive sjuksköterskeutbildning (National Council of State Boards

of Nursing, 2017; Nurse Info, 2007; Canadian Nurses Association, 2017). I Storbritannien

finns ingen tydlig definition av vad det innebär att vara en "registered nurse", utöver att man

måste ha en sjuksköterskeexamen samt ansöka och erhålla licens (Royal College of Nursing,

2017). En tydlighet av vad denna examen innebär har tyvärr inte hittats. Valet att ändå

använda artiklar från Storbritannien kan därför ifrågasättas och diskuteras. Eftersom det dock

endast rörde sig om en enstaka artikel och resultatet ej skilde sig från övriga artiklar

bedömdes den ändå som relevant. Läsaren får själv avgöra om detta sänker kvalitén eller

överförbarheten av studieresultaten.

Implikationer och etisk motivering

Utöver att de inkluderade studierna skulle vara etiskt godkända menar Kjellström (2017) att

en studie även ska kunna motiveras etiskt utifrån dess nytta för individ, samhälle och/eller

profession. Litteraturöversikten kan etiskt motiveras då den kan komma till gagn för både

individer, organisation och sjuksköterskeprofessionen i stort. Resultatet bör vara av intresse

för var arbetsgivare som har en ambition att ge nyutexaminerade en god start in i arbetslivet

och främja välbefinnande hos dessa genom att ta del av tidigare erfarenheter och upplevelser

av positiv såväl som negativ karaktär. Kanske kan en god start öka möjligheterna att hålla

kvar nyutexaminerade sjuksköterskor i yrket och i verksamheten. Det finns möjlighet att dra

slutsatser från resultatet till ett förbättringsarbete i avdelningars introduktion: all ambition till

främjande av nyutexaminerade sjuksköterskors transition in i yrket bör ses som positiv. Även

den enskilda sjuksköterskan, erfaren som nyutexaminerad, kan ta del av den kunskap

litteraturöversikten förmedlar. Antingen för att jämföra eller hitta stöttning i tankar och

erfarenheter som man själv kan identifiera sig med, eller för att få en påminnelse av hur det

kan upplevas att "vara ny". Också sjuksköterskestudenter som intresserar sig för akutsjukvård

bör kunna ta till sig denna kunskap för att ta del av andras erfarenheter av att som

nyutexaminerad påbörja sin yrkesbana inom just akutsjukvård. Detta för att förbereda sig och

eventuellt kunna undvika att kliva i de fällor man möjligen kan hamna i som nyutexaminerad

sjuksköterska. Huruvida de erfarenheter som lyfts fram liknar de erfarenheter som

nyutexaminerade sjuksköterskor i Sverige har när de börjar sin yrkeskarriär på

akutvårdsavdelningar såsom KAVA är ovisst. Ytterligare forskning, och då i form av

empiriska studier, är nödvändig för att svara på den frågan.

Slutsats

Artiklarnas resultat sammanfattades och kategoriserades in i tre teman: Stöd och stöttning:

känsla av socialt sammanhang, Organisation samt (O-)Tillräcklig kompetens &

akutsjukvårdens krav. Resultaten visar att handledaren spelar en central roll i

transitionsprocessen, att socialt samspel och avdelningens organisation påverkar den

nyutexaminerade sjuksköterskan samt att bristande självförtroende och upplevelser av

otillräcklig kompetens är vanligt förekommande. I tillägg upplevs det att

sjuksköterskeutbildningen lämnar en del att önska i avsikten att den inte förbereder

studenterna tillräckligt för att ha en akutvårdsavdelning som första arbetsplats. En

transitionsprocess präglad av positiva erfarenheter upplevs motverka stress och har istället en

stärkande effekt på nyutexaminerade sjuksköterskors självkänsla och självbild. Resultaten

överensstämmer med tidigare forskning som berör upplevelser av nyutexaminerade

sjuksköterskors transition in i yrket som legitimerad sjuksköterska.

22

23

Referenslista

* = inkluderad i denna litteraturöversikts resultat

All nursing schools. (2017). Learn how to become a nurse. Hämtad 2017-10-25, från

https://www.allnursingschools.com/registered-nursing/learn-how-to-become-a-nurse/

Andersson, P. L. & Edberg, A. K. (2010). The transition from rookie to genuine

nurse: Narratives from Swedish nurses 1 year after graduation. The Journal of Continuing

Education in Nursing, 41(4), 186-192. Doi: 10.3928/00220124-20100326-05

Baumberger-Henry, M. (2012) Registered nurses' perspectives on the new graduate

working in the emergency department or critical care unit. The Journal of Continuing

Education in Nursing, 43(7), 299-305. Doi: 10.3928/00220124-20111115-02

Benner, P. (1993). Från novis till expert- mästerskap och talang i

omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.

Bergbom, I. (2013). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I

J. Leksell. & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.111-134). Stockholm:

Liber.

Berlin, J. (2013). Teamarbete – ett livsviktigt samspel. I J. Leksell. & M. Lepp

(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.159-177). Stockholm: Liber.

Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (red.)

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 99-110). Lund:

Studentlitteratur.

Bjerknes, M.I. & Bjørk, I.T. (2012). Entry into nursing: An ethnographic study of

newly qualified nurses taking on the nursing role in a hospital setting. Nursing resarch and

practice, 2012, 7 sidor. Doi:10.1155/2012/690348

Both, S. (2016, 28 nov). EU direktiv styr kraven i grundutbildningen! [Blogginlägg].

Hämtad 2017-10-25, från http://vardforbundetbloggen.se/studentbloggen/2016/11/28/eu-

direktiv-styr-kraven-gastinlagg-av-milo-bescher-och-oscar-martinez/

Canadian Nurses Association. (2017). Becoming an RN. Hämtad 2017-10-24, från

https://www.cna-aiic.ca/becoming-an-rn/education

Canadian Nurses Association. (2017). Education. Hämtad 2017-10-25, från

https://www.cna-aiic.ca/becoming-an-rn/education

*Della Ratta, C. (2016). Challenging graduate nurses' transition: Care of the

deteriorating patient. Journal of Clinical Nursing, 25(19-20), 3036-3048. Doi:

10.1111/jocn.13358

Derbring, L. & Stölten, C. (1992). Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning.

Vision och verklighet. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Ejd, M (2014, 4 feb). Nyutbildade sjuksköterskor sjukskrivs för utbrändhet.

Vårdfokus. Hämtad 2017-09-07, från

24

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2014/februari/nyutbildade-sjukskoterskor-sjukskrivs-

for-utbrandhet/

Elg, M. & Olsson, J. (2013). Organisera för ständiga förbättringar i hälso- och

sjukvården. I J. Leksell. & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 218-252).

Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (1985). Vårddidaktik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur

Friberg, F. (red.) (2017a) Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.) Dags för

uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141-152). Lund:

Studentlitteratur

Friberg, F. (2017c). Att bidra evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av

kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.) Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (s. 129-139). Lund: Studentlitteratur

*Glynn, P. & Silva, S. (2013). Meeting the needs of new graduates in the Emergency

Department: A qualitative study evaluating a New graduate internship program. Emergency

Nurses Association, 39(2), 173-178. Doi: 10.1016/j.jen.2011.10.007

Gunnarsson, J. (2015, 4 jun). Fiasko för haussad sjuksköterskeutbildning. Göteborgs-

Posten. Hämtad 2017-11-10, från http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/fiasko-

f%C3%B6r-haussad-sjuksk%C3%B6terskeutbildning-1.99173

Gunnarsson, J. (2015, 5 jun). Reaktioner på Sahlgrenskas basår strömmar in.

Göteborgs-Posten. Hämtad 2017-11-10, från

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/reaktioner-p%C3%A5-sahlgrenskas-

bas%C3%A5r-str%C3%B6mmar-in-1.99972

Halcomb, E. J., Salamonson, Y., Raymond, D. & Knox, N. (2011): Graduating

nursing students’ perceived preparedness for working in critical care areas. Journal of

Advanced Nursing, 68(10), 2229-2236. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05911.x

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420). Lund: Studentlitteratur.

*Herron, E. K. (2016). New graduate nurses' preparation for recognition and

prevention of failure to rescue: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, Accepted

Author Manuscript. Doi: 10.1111/jocn.14016

Hinds, R., & Harley, J. (2001). Exploring the experiences of beginning registered

nurses entering the acute care setting. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian

Nursing Profession, 10(1-2), 110-116. Doi: 10.5172/conu.10.1-2.110

25

Högskoleverket. (2003). Remissvar: Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors

yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens behov. Reg nr 13-320-

03. Hämtat 2017-11-07, från

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ve

d=0ahUKEwiU-

9vAzqzXAhXFAewKHUNPDtwQFggmMAA&url=http%3A%2F%2Fwww.uka.se%2Fdown

load%2F18.12f25798156a345894e2cf8%2F1487841922569%2F13-320-

03.pdf&usg=AOvVaw18vJ3HnDxRR0HpGFynEkc1

*Kaddoura, M. A. (2013). The effect of preceptor behavior on the critical thinking

skills of new graduate nurses in the intensive care unit. The Journal of Continuing Education

in Nursing, 44(11), 488-495. Doi:10.3928/00220124-20130816-21

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (red.) Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.

*Laschinger, H. K. S., Borgogni, L., Consiglio, C. & Read, E. (2015). The effects of

authentic leadership, six areas of worklife, and occupational coping self-efficacy on new

graduate nurses' burnout and mental health: A cross-sectional study. International Journal of

Nursing Studies, 52(6), 1080-1089. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2015.03.002

Lea, J. & Cruickshank, M. (2014). The support needs of new graduate nurses making

the transition to rural nursing practice in Australia. Journal of Clinical Nursing, 24(7-8), 948-

960. Doi: 10.1111/jocn.12720

Leksell, J. & Lepp, M. (Red.). (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm:

Liber.

*Malouf, N. & West, S. (2011) Fitting in: A pervasive new graduate nurses need.

Nurses Education Today, 31(5), 488-493. Doi: 10.1016/j.nedt.2010.10.002

*McCalla-Graham, J. A. & De Gagne, J. C. (2015). The lived experience of new

graduate nurses working in an Acute care setting. The Journal of Continuing Education in

Nursing, 46(3), 122-128. Doi: 10.3928/00220124-20150220-17

Meleis, A. (2010). Transitions Theory: Middle Range and Situation Specific

Theories in Nursing Research and Practice. New York: Springer Publishing Company.

Mirsch, H. (2011, mars). Fri rörlighet ställer krav på utbildningarna. Vårdfokus,

3(2011-3). Tillgänglig: https://www.vardfokus.se/tidningen/2011/nr-3-2011-3/granslost-2.-fri-

rorlighet-staller-krav-pa-utbildningarna/

National Council of State Boards of Nursing. (2017). Defenition of Nursing Terms.

Hämtad 2017-10-24, från https://www.ncsbn.org/nursing-terms.htm

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen. (2013). Historik. Hämtad

2017-10-24, från http://www.nkse.se/index.php/historik

Nurse Info. (2007). How to become a nurse. Hämtad 2017-10-24, från

http://www.nurseinfo.com.au/becoming/hownurse

26

Nursing and Midwifery Council. (2017) Programme of change for education.

Hämtad 2017-10-24, från https://www.nmc.org.uk/education/programme-of-change-for-

education/programme-change-education/

Nursing council of New Zeeland. (2017). How to become a nurse. Hämtad 2017-10-

25, från http://www.nursingcouncil.org.nz/Education/How-to-become-a-nurse

Ohlsson, U. (2009). Vägen in i ett yrke– en studie av lärande och kunskapsutveckling

hos nyutbildade sjuksköterskor. (Doctoral thesis, Örebro Studies in Education 26, Örebro

Studies in Conditions of Democracy 2). Örebro: Örebros universitet. Tillgänglig:

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-

4885&pid=diva2%3A159707&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=V%C3%A

4gen+in+i+ett+yrke&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe

=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFul

lText=false&sf=all

*O'Kane, C. E. (2011). Newly qualified nurses experiences in the intensive care unit.

Nursing in Critical Care, 17(1), 44-51. Doi: 10.1111/j.1478-5153.2011.00473.x

Olsson, L. (2016, 13 jul). Många nyutbildade slutar inom tre år. Bohusläningen.

Hämtad 2017-09-08 http://www.bohuslaningen.se/m%C3%A5nga-nyutbildade-slutar-inom-

tre-%C3%A5r-1.3478175

Parker, V., Giles, M., Lantry, G. & McMillan, M. (2014). New graduate nurses'

experiences in their first year of practice. Nurse Education Today, 34(1), 150-156. Doi:

10.1016/j.nedt.2012.07.003

Peterson, U., Demerouti, E., Bergström, G., Samuelsson, M., Åsberg, M., Nygren,

Å., 2008. Burnout and physical and mental health among Swedish healthcare workers.

Journal of Advanced Nursing. 62(1), 84-95. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04580.x

Pribe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar. Grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 31-50). Lund: Studentlitteratur

Psykologiguiden (2017). Tyst kunskap. Hämtad 2017-10-24, från:

http://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=tyst%20kunnande

Region Skåne. (2016). Skånes universitetssjukhus. Din utveckling på SUS. Hämtad

2017-11-09, från https://vard.skane.se/skanes-universitetssjukhus-sus/jobba-hos-oss/din-

utveckling-pa-sus/

Rosén, M. (2017) Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 375-389). Lund: Studentlitteratur.

Royal College of Nursing. (2017). Become a nurse. Hämtad 2017-10-24, från

https://www.rcn.org.uk/professional-development/become-a-nurse

*Rush, K. L., Adamack, M., Gordon, J., Janke, R. & Ghement, I. R. (2015).

Orientation and transition programme component predictors of new graduate workplace

integration. Journal of Nursing Management, 23(2), 143-155. Doi: 10.1111/jonm.12106

27

*Saghafi, F., Hardy, J. & Hillege, S. (2012). New graduate nurses' experiences of

interactions in the critical care unit. Contemporary Nurse, 42(1), 20-27. Doi:

10.5172/conu.2012.42.1.20

SFS 1993:100. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Socialstyrelsen. (2002). Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande

och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens behov. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Västra Götalandsregionen. (2017). Kliniskt basår. Hämtad 2017-11-09, från

http://www.vgregion.se/jobba-i-vgr/sa-ar-det-att-jobba-hos-oss/vara-yrken/jobba-som-

sjukskoterska/kliniskt-basar/

Westin, J. (2017, 3 jan). Allt fler sjuksköterskor flyr landstingen. Vårdfokus. Hämtad

2017-09-07, från https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2017/januari/allt-fler-

sjukskoterskor-flyr-landstingen/

Wikström, J. (2012). Akutsjukvård - omvårdnad och behandling vid akut sjukdom

eller skada. Lund: Studentlitteratur.

Willman, A. (2013). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J. Leksell. &

M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.193-200). Stockholm: Liber.

Ödegård, S. (2013). Patientsäkerhet. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans

kärnkompetenser (s.253-294). Stockholm: Liber.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (red.) Dags för uppsats.

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (S. 59-82). Lund: Studentlitteratur

Bilagor

Bilaga I Söktabell

Databas

Datum Sökord

Begränsningar

(Limits) Antal

träffar Granskade

abstracts Granskade

artiklar Valda artiklar

CINAHL

2017-10-06

(emergency medical

services OR critical

care OR intensive care

units OR surgical care

OR ICU* OR

acute care)

- Peer Reviewed

- Reserch Article

- max 10 år

23 422

CINAHL

2017-10-06

(New* Graduate

Nurses OR new*

registered nurse*)

- Peer Reviewed

- Reserch Article

- max 10 år

706

CINAHL

2017-10-06

(emergency medical

services OR critical

care OR intensive care

units OR surgical care

OR ICU* OR acute

care) AND (New*

Graduate Nurses OR

new*registered nurse*)

- Peer Reviewed

- Reserch Article

- max 10 år

73 20 15 8

(varav 7 dubbletter)

• Glynn & Silva, 2013

• Kaddoura, 2013

• Laschinger et al., 2015

• O'Kane, 2011

• Malouf& West, 2011

• McCalla & De Gagne, 2015

• Rush et al., 2015

• Saghafi et al., 2012

PubMed

2017-10-06

("emergency medical

services"OR"critical

care"OR"intensive

care units"OR"surgical

care"OR"ICU*"OR

"acute care")

- max 10 år 14 5146

PubMed

2017-10-06

("new* registered

nurse*" OR "graduate

* nurse*" OR "new*

graduate* registered

nurse*" OR "new*

graduate* nurse*" OR

"new* trained nurse*"

OR "recent* graduate*

nurse*" OR "new

nurse*")

- max 10 år 1 937

PubMed

2017-10-06

("emergency medical

services" OR "critical

care" OR "intensive

care units" OR "

surgical care" OR

"ICU*" OR "acute

care") AND (("new*

registered nurse*" OR

"graduate* nurse*"

OR "new* graduate*

registered nurse*" OR

"new* graduate*

nurse*" OR "new*

trained nurse*" OR "

recent* graduate*

nurse*" OR "new

nurse*")

- max 10 år 220 22

(utöver de

som redan

granskats

från

CINAHL)

6

(+12

dubbletter)

2

(+ 7 dubbletter)

• Della Ratta, 2016

• Herron, 2016

Bilaga II Kvalitetsgranskningsunderlag kvantitativa artiklar

Frågor ur Friberg (2017a) (bilaga III, sida 187):

Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven? Vad är syftet? Är det klart formulerat? Hur är metoden beskriven? Hur har urvalet gjorts (t.ex. Antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)? Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata? Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur? Vad visar resultatet? Vilka argument förs fram? Förs det några etiska resonemang? Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, till exempel vad gäller generaliserbarhet? Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel omvårdnadsvetenskapliga antaganden?

Bilaga III Artikeltabell

Författare, år, land,

titel, tidsskrift Syfte Design/metod Urval

Analys-

metod Resultat Kvalitet & kommentarer

Della Ratta, 2016, USA.

Challening graduate nurses´

transition:

Care of the deteriorating

patient

Journal of Clinical

Nursing.

Att utforska

NESs (nyut-

examinerade

sjuksköterskor)

erfarenheter av

att vårda

patienter som

försämras,

under deras

första år i yrket.

Kvalitativ studie

med tolkande

hermeneutisk

ansats. Enskilda

semistrukturerade

djupintervjuer

användes.

Strategiskt urval

där åtta NES med erfarenhet

av att vårda minst en patient

som kraftigt försämras,

rekryterades via "flyers".

Sjuksköterskorna rekryterades

från olika

akutvårdsavdelningar

på fyra sjukhus i USA.

Diekelmanns

metod för

hermeneutisk

dataanalys.

Tre olika mönster identifierades: 1.

Överväldigande osäkerhet, vilken framträdde

tydligt i mötet med den försämrade patienten

och fick deltagarna att ifrågasätta valet att

bli sjuksköterska. 2. Bygga upp sig själv, där

deltagarna uttryckte att relationerna med

kollegor och handledare/mentorer var av stor

vikt. 3. En ny livlina framträder. Här beskriver

deltagarna hur de sakta började få mer

realistiska förväntningar på sig själva och med

tiden fick lättare att se sina styrkor.

Hög.

-

Urvalsmetoden diskuteras

ej. Saknar resonemang kring eventuella

gemensamma nämnare för de som väljer att

medverka i studien.

+

Tydlig genomgående struktur. Väl

beskriven analysmetod där författaren även

tagit extern hjälp av expert på kvalitativ

forskning. Etiskt resonemang finns.

Glynn & Silva, 2013, USA.

Meeting the needs of new

graduates in the emergency

department:

a qualitative study eva-

luating a new graduate

internship program.

Emergency Nurses

Assosiation.

Att utforska

förväntningar

och erfarenheter

från NES

arbetandes på

en akutvårds-

avdelning,

samtidigt

deltagandes i ett

introduktions-

program.

Kvalitativ deskriptiv

studie med

frågeformulär bestå

ende av 11 öppna

frågor samt 6

demografiska

frågor. Frågorna

diskuterades enskilt

i intervjuer som

varade mellan 30-

45 minuter.

Åtta NES inkluderades via

icke-slumpmässigt ja-

sägarurval.

Kvalitativ

innehålls-

analys.

Deltagarnas två huvud- förväntningar på

programmet möttes: ökat självförtroende och

hjälp med transitionen från student till

sjuksköterska. Handledaren och relationen

emellan denne och deltagaren spelade en

nyckelroll i deltagarens utveckling.

Hög.

-

Metod för urval diskuteras

ej. Endast fem av åtta möter våra krav på

kandidatexamen.

+

Relevant speciellt då programmet utgår

från Benners teorier. Etiskt godkännande

finns.

Herron, 2016, USA.

New Graduate Nurses´

Preparation for Reconition

and Prevention of failure

to Rescue: A Qualitative

Study.

Jurnal of Clinical Nursing.

Att undersöka

NESs uppfatt-

ningar gällande

hur väl

förberedda de

kände sig att

identifiera och

förebygga

allvarliga

komplikationer

Kvalitativ studie

med deskriptiv,

fenomenologisk

design. Enskilda

semistrukturerade

intervjuer användes.

Strategiskt urval där 14 NES

från ett sjuksköterskeprogram

i sydöstra USA inkluderades.

Alla verksamma vid någon

akutsjukvård- eller

kirurgavdelning.

Giorgis

fenomeno-

logiska

analysmetod.

Deltagarna upplevde

att varken sjuksköterskeutbildningen eller

introduktionen förberedde dem tillräckligt på

att hantera akuta situationer. Första mötet med

akuta situationer uppstod för många första

veckan efter introduktionen avslutats.

Deltagarna upplevde lågt självförtroende den

första tiden i yrket och

en överväldigande känsla av alla

arbetsuppgifter som skulle hinnas

Hög.

-

Saknar redogörelse för huruvida någon

avböjde medverkan och i så fall varför.

Tidigare relation som lärare/student mellan

forskaren och deltagarna vilket kan inverka

på såväl deltagande som resultatet.

+

Gedigen bakgrund. Tydligt syfte,

metod och resultat. Relevant val av metoder

från att inträffa

under tiden de

vårdar

patienten.

med vilket påverkade kvalitén på

omvårdnaden negativt.

utifrån frågeställningen. Självkritisk

diskussion kring studiens begränsningar.

Etiskt resonemang finns.

Kaddoura, 2013, USA.

The effect of preceptor

behavior on the critical

thinking skills of new

graduate nurses in the

intensive care unit.

The Journal of Continuing

Education in Nursing.

Att utforska

NESs uppfatt-

ning av hur

deras

handledares

beteende och

arbetssätt på en

intensivvårdsav

delning hjälpte

eller hindrade

utvecklandet av

deltagarens

kritiska

förhållningssätt

/ tänkande.

Kvalitativ,

utforskande och

deskriptiv studie

med semi-

strukturerade

intervjuer.

Frivillig anmälan från

nyanställda NES från IVA på

två sjukhus med

samma transitionsprogram.

Strategiskt urval av dessa

anmälda. Datainsamlingen

genomfördes när deltagarna

genomgått sex månaders

arbete under/tillsammans med

handledare. Ca 20 personer

anmälde sig, mättnad uppstod

efter 16 intervjuer.

Kvalitativ

innehålls-

analys.

Utvecklande och hämmande faktorer

hittades. Subteman, positiva: stegvis ökad

autonomi, uppmuntran, en bro mellan teori och

praktik och tillgänglighet. Negativa: känslan av

att ensam bli överväldigad av uppgifter,

kontrollbehov över patientvård hos handledare

samt ojämn erfarenhet och olika personlighet.

Hög.

-

Författarna belyser inte problematiken med

att använda sig av strategiskt urval.

+

Metod, syfte, analys och urval beskrivs

mycket väl. Bakgrund och teoretiskt

ramverk väl utvecklat. Etiskt resonemang

finns.

Laschinger et al., 2015,

Kanada.

The effects of authentic

leadership, six areas of work

life, and occupational

coping self-efficacy on new

graduate nurses´ burnout

and mental health: A cross-

sectional study.

International

Journal of Nursing Studies.

Att testa

en modell som

kopplar samman

autentiskt

ledarskap, olika

områden i

arbetslivet,

arbetsrelaterad

självtillit,

utbrändhet och

mental hälsa hos

NES.

En kvantitativ

tvärsnittsstudie med

enkäter som metod

för datainsamling.

Sjuksköterskor verksamma

inom akutsjukvård med

mindre än 3 års erfarenhet i

yrket kontaktades via e-mail.

Sjuksköterskorna valdes ut

från databaser över

registrerade sjuksköterskor

i tio av Kanadas provinser.

Totalt kunde 1009

enkäter samlas in.

Olika

statistiska test

t.ex. chi-två.

Författarnas hypotes gällande modellens

överförbarhet på den insamlade datan visade sig

stämma. Autentiskt ledarskap hade positiva

effekter på olika områden i arbetslivet vilket i

sin tur hade en positiv effekt på

de NES yrkesrelaterade självtillit gällande

förmågan att hantera de krav som ställs. Detta

kunde i sin tur kopplas till lägre frekvens

av utbrändhet och psykisk ohälsa.

Hög

-

Komplicerat syfte, krävs noggrann

genomgång för att förstå

innebörden. Tvärsnittsstudier utesluter möjl

igheter att uttala sig om orsakssamband.

Endast 27% svarsfrekvens.

+

Standardiserade enkäter med godkänd

reliabilitet användes. Validerade analys-

instrument. Stort urval. Etiskt resonemang

finns.

Malouf & West, 2011,

Australien.

Fitting in: A pervasive new

graduate nurse need

Nurse Education Today.

Att belysa

australiensiska

NESs upplevel-

ser av

transitionen in i

akutsjukvård.

En kvalitativ

komparativ studie

utifrån Grounded

theory. Enskilda

djupintervjuer

genomfördes tre

gånger med varje

Nio NES varav åtta kvinnor

och en man rekryterades från

olika akutvårdsavdelningar i

Sidney.

Komparativ

analys utifrån

Grounded

theory.

Önskan att passa in bland övriga personalen

på avdelningen var en stor bidragande faktor i

sjuksköterskornas upplevelse

av transitionsprocessen. Hur väl NES lyckade

skapa meningsfulla band på respektive

avdelning var också av betydelse för deras

upplevelse av sig själva som nyblivna

Medelhög.

-

Saknar redogörelse

för urvalsprocessen, hur rekryterades

deltagarna? Viktiga begrepp

såsom transition förklaras endast mycket

kort i bakgrunden. Saknar diskussion kring

deltagare under

loppet av deras

första år i yrket.

sjuksköterskor. Att passa in upplevdes som en

ännu större utmaning än att lära sig själva yrket.

Rädslan att framstå som dum

hindrade deltagarna från att till exempel ställa

vissa frågor.

studiens begränsningar.

+

Tydligt syfte. Teoretiskt ramverk är väl

beskrivet. Valet med fortlöpande intervjuer

under första året minskar risken för att vissa

upplevelser glöms bort. Etiskt godkännande

finns.

McCalla-Graham & De

Gagne, 2015, USA.

The lived experience of new

graduate nurses working in

an acute care setting.

The Journal of Continuing

Education in Nursing.

Att utforska

upplevelser och

erfarenheter

hos NES under

deras första år

arbetandes i en

akutvårdsmiljö i

sydvästra

Florida.

Kvalitativ,

deskriptiv

fenomenologisk

studie med

semistrukturerade

intervjuer vilka

varade mellan 45-

60 minuter.

10 NES medverkade.

Genom strategiskt

urval hittades de två första

deltagarna, vilka

genom snöbollsurval fann åtta

deltagare ytterligare.

Colaizzi's 7-

stegsmetod

för fenomeno-

logisk

dataanalys.

Tre huvudteman hittades: kunskap, färdigheter

och miljö. Ssk-utbildningen förberedde ej

tillräckligt för arbete inom akutsjukvård. Man

upplevde sig ha bristande kliniska färdigheter.

Dålig bemanning var hög stressfaktor men ett

öppet klimat och stöttande kollegor/chefer var

mycket värdefullt.

Hög.

-

Författarna nämner ej förförståelse eller sin

egen roll. Val av urvalsmetod är ej

motiverat av författarna och det framgår ej

hur de fann de två första deltagarna.

+

Oklanderlig tydlighet i syfte, inklusions-

och exklusionskriterier, metod, analys.

Stark förankring i teoretiska ramar och

bakgrund. Etiskt resonemang finns.

O'Kane, 2011,

Storbritannien.

Newly qualified nurses

experiences in the intensive

care unit.

Nursing in Critical Care.

Att undersöka

upplevelser

hos NES som

påbörjar sin

karriär inom

intensivvård.

Man vill även

jämföra likheter

och skillnader

mellan NES upp

levelser med

mer erfarna

kollegors

uppfattning.

Kvalitativ,

komparativ och

deskriptiv design

med

semistrukturerade

intervjuer och en

fokusgrupp.

Åtta NES från en IVA

intervjuades. Deras svar

diskuterades sedan i en

fokusgrupp bestående

av sju erfarna

sjuksköterskor*. Samtliga

deltagare

hittades genom strategiskt

urval.

*Då detta inte motsvarar vårt

syfte har vi valt att bortse från

resultatet från fokusgruppen

Kvalitativ

innehålls-

analys med

utgångspunkt

i Colaizzis 7-

stegsmodell.

Fyra teman: förväntningar, utmaningar,

förutfattade meningar och stöttning. Man sökte

stöttning från andra nyutexaminerade, men då

förväntningarna var höga på alla nya blev det

att man jämförde sig istället. Tidsplanering sågs

som svåraste utmaningen, och många upplevde

en chock i mötet med verkligheten även om

man varit på avdelningen som ssk-student.

Även svårigheter att komma in i teamet lyftes.

Handledarna var mycket viktiga.

Mellanhög.

-

Syftet är uppdelat i avsikt, syfte och

ändamål, vilket gör det rörigt. Relevant

men brett med både

intervjuer och fokusgrupp. Strategiskt

urval använt, risk för bias, förlitar sig helt

på författarens omdöme, vilket ej

diskuteras. Oklar reliabilitet och överförbar

het.

+

Man använder figurer och citat för att

påvisa process med utarbetade teman. Man

underbygger relevansen för studien

väl. Etisk diskussion finns.

Rush et al., 2015, Kanada.

Orientation and transition

programme component

predictors of new graduate

Att undersöka

förhållandet

mellan utvalda

delar

Kvantitativ enkätstu

die som är en del av

en större studie med

mixad metod.

245 NES verksamma inom

akutsjukvård

svarade på enkätstudien

online och inkluderades i

Olika

statistiska test

t.ex. chi-

två och

De NES som genomgick ett

formellt transitionsprogram fick

högre transitionspoäng jämfört med de som ej

genomgick något sådant program. Längden på

Hög.

-

Data samlas in vid ett enskilt tillfälle vilket

ökar risken att deltagarna inte minns alla

workplace integration.

Journal of Nursing Manage

ment.

av transitionspr

ogram och

NESs

upplevelser av

transitions-

processen.

studien. Samtliga sjuksköter-

skor arbetade på sjukhus

i British Columbia, den

minsta av Kanadas provinser.

multipel

regressions-

analys.

bredvidgången, samt antal timmar i arbete

under de första två veckorna var de mest

betydelsefulla faktorerna för transitions-

processen. Fyra veckors bredvidgång samt

minst 49 timmars arbete de första

två veckorna var minimum för en upplevd

lyckad transitionsprocess.

upplevelser under föregående år.

Svarsfrekvensen något låg, 26 % i snitt.

Eventuellt har författarna missat viktiga

komponenter i transitionsprogrammen då

endast några få utvalda komponenter

analyserats.

+

Lätt att förstå intresset för studien

från sjukvårdens sida. Väl beskriven metod

för insamling och analys av data.

Etiskt godkännande finns.

Saghafi et al., 2012,

Australien.

New graduate nurses'

experiences of interactions in

the critical care unit.

Contemporary Nurse.

Del i en större

studie (vilken

har för avsikt att

kartlägga

erfarenheter

hos NES som

påbörjar sitt

yrke på en

IVA). Aktuell

studie fokuserar

på NES

upplevelser

kring

interaktion och

vikten av denna

på en IVA.

Kvalitativ,

fenomenologisk

studie med semi-

strukturerade djup-

intervjuer, vilka

varade mellan 1,5-

2 timmar.

Flygblad med information om

studien delades ut på ett möte

med alla nyanställda NES på

ett sjukhus, och de IVA-

anställda som

var intresserade anmälde sig.

Detta resulterade i tio

deltagare.

Colaizzi's 7-

stegsmodell

för fenomeno-

logisk

dataanalys.

I interaktionen med patienter var det mycket

vanligt och viktigt att dölja sin brist på

erfarenhet för att behålla förtroende. God

kommunikation i det interprofessionella teamet

var av stor vikt, och bl.a. läkare var mycket

förstående. Det var svårt att ta sig in "i gänget"

när man var begränsad tid på avdelningen

(introduktionsprogram). Nyutexaminerade

kollegor gav bra stöd. Vem som var

"approachable" hittades snabbt för hjälp och

stöttning. Feedback var mycket värdefullt både

från chefer, patienter och kollegor.

Hög.

-

Något oklart angående den större

"ursprungliga" studien.

+

Urval, metod, analys och syfte är väl

beskrivet och relevant.

Författarnas eventuella bias och

förförståelse är

hanterat genom s.k. "bracketing". Etiskt

resonemang finns.

NES = nyutexaminerade sjuksköterskor

Bilaga IV Översikt av inkluderade studiers förankring i respektive tema

Referens Stöd och stöttning: känsla

av socialt sammanhang Organisation

(O-)Tillräcklig kompetens

och akutsjukvårdens krav

Della Ratta, 2016 X X

Glynn & Silva, 2013 X X X

Herron, 2016 X X X

Kaddoura, 2013 X X

Laschinger et al., 2015 X

Malouf & West, 2011 X X

McCalla-Graham & De

Gagne, 2015 X X X

O'Kane, 2011 X X X

Rush et al., 2015 X

Saghafi et al., 2012 X X X

Bilaga V Översikt av inkluderade studiers förankring i respektive subtema

Referens Handledarens

betydelse Viljanatt

passa in

Att

interagera

och

samarbeta

Introduktionens

utformning och

värde

Ledarskapet och

chefers påverkan

Med grunden i

sjuksköterske-

utbildningen

En påfrestande

start

Mötet med

akuta

situationer

Vänd-

punkten

Della Ratta, 2016 X X X X X

Glynn &

Silva, 2013 X X X X X X

Herron, 2016 X X X X X X X X

Kaddoura, 2013 X X X

Laschinger et al.,

2015 X

Malouf & West,

2011 X X X

McCalla-

Graham & De

Gagne, 2015

X X X X

O'Kane,

2011 X X X X

Rush et al., 2015 X

Saghafi et al.,

2012 X X X X X