44
Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Senneolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda. RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds kommun Rapport 2004:28 Johannes Nieminen ( MUSEUM GÖTEBORGS STADSMUSEUM Riksa nrik va ri eämbe rer A KK F.Q l.OG JSKA

Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

  • Upload
    others

  • View
    11

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Naturgasprojektet

Arkeologisk undersoumlkning Senneolitiska boplatslaumlmningar i Norum

med resterna efter en hydda

RAAuml 285 Norums socken

Stenungsunds kommun

Rapport 200428 Johannes Nieminen

( ~BOHUSL Auml NS MUSEUM GOumlTEBORGS ~ STADSMUSEUM Riksa nrikva rieaumlmberer ~ A KK FQ lOG JSKA UND~RSOKN INGAR

Naturgasprojektet Arkeologisk undersoumlkning

Neolitiska boplatslaumlmningar i Norum med resterna efter en hydda

RAAuml 285 Norums socken

Stenungsunds kommun Bohuslaumln Vaumlstra Goumltaland

ur allmaumlnt kartmaterial fraringn lantmaumlteriet medgivande

908012

ISSN 1650-3368

Foto omslagJohannes Nieminen Oumlvriga foton Magdalena Eriksson och Johannes Nieminen

Redigering Susanne Axelsson

Bohuslaumlns museum 200428 Johannes Nieminen

InneharingllsfOrteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Landskapsbild

Naturlandskap Kulturlandskap och jornlaumlmningsmiljouml

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Undersoumlkningen

Metod Genomjoumlrande

Yta A Yta B Naturvetenskapliga analyser

Resultat Anlaumlggningar och Kulturlagerkulturparingverkade lager Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A1530A1854) Stoumlrre grop (A146) Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A1666) Haumlrdar (A 100 247) Mindre Gropar (Al30 208 290 305 506 6931957) Stolpharinglskoncentration (A993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 182~ 183~ 184~ 1845) Pinnharinglskonstruktion Kuturlagerlkulturparingverkade lager (A843 1143 1468) Lagerbeskrivnig i djupschakt (e 2067 1821 937 939) Fynd

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Referenser

Muntliga kaumlllor Ej tryckta kaumlllor Tryckta kaumlllor

Tekniska och administrativa uppgifter

Bilagor 1 Anlaumlggningslista 2 Fyndlista 3 Vedartsanalys 4 Arkeobotanisk samt markkemiska analyser av jordprover 5 C-14 analys kalibrerade vaumlrden 6 Laringngprofil C 1821

Sida 4 4 5 5 5 5 8 8 9 9 9 10 10 11 11 12 14 15 15 16

16 16 18 18 19 23 25 27 27 27 27 29

30 32 37

43 44

Sammanfattning Den 23 juni till den 16 juli 2003 utfoumlrde Bohuslaumlns museum i samarbete med Goumlteborgs Stadsmuseum en arkeologisk slutundersoumlkning av raauml 285 (tidigare kallad ON Norum 4) Fornlaumlmningen laringg inom fastigheten Kyrkenorum 2547 i Norums socken Stenungsunds kommun Vaumlstra Goumltalands laumln Den arkeologiska undersoumlkningen foumlranleddes aven planerad framdragning aven naturgasledning Den planerade exploateringen beroumlrde den nyupptaumlckta fornlaumlmningen raauml 285 Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Nova naturgas AB enligt Laumlnsstyrelsens beslut (dm 431-74964-2002) I undersoumlkningen deltog Johannes Nieminen (faringltansvarig) och Tom Wennberg Goumlteborgs Stadsmuseum samt Annie Johansson och Anna Genberg Bohuslaumlns museum

Undersoumlkningsomraringdet delades upp i tvaring stoumlrre ytor som skildes aringt aven stengaumlrdsgaringrd (figur 3 och 4) Paring den norra ytan framkom ett 50-tal anlaumlggningar som laringg inom eller i anslutning till en stoumlrre kulturlagerrest Den anlaumlggning som tilldrog sig mest intresse var en oval hyddkonstruktion med en ungefaringrlig yttre storlek av ca 55 x 35 m Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna centralt i hyddan var ett stolpharingl placerat och vidare framkom resterna av stolpharingl i det som tolkades som hyddans ingaringng samt i anslutning till konstruktionens soumldra vaumlgg I sjaumllva raumlnnan fanns sparingr av pinnharingl I oumlvrigt utgjordes anlaumlggningarna norr om gaumlrdsgaringrden av enstaka haumlrdar en stoumlrre nedgraumlvning samt spridda stolpharingl och gropar

Dateringsmaumlssigt bedoumlms den helt oumlvervaumlgande delen av fynden inom den norra ytan vara avsatta paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer dessutom med 14C-dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen samt flertalet oumlvriga 14C_

daterade anlaumlggningar Daumlrmed talar mycket foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitets fas paring platsen

Paring ytan soumlder om stengaumlrdsgaringrden framkom en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av kaumlppharingl I oumlvrigt var de enda anlaumlggningar som paringtraumlffades soumlder om gaumlrdsgaringrden tvaring fyndtomma gropar Fyndmaterialet inom den soumldra delen av undersoumlkningsomraringdet var sparsamt och bestod av ett faringtal flintavslag samt enstaka bitar foumlrhistorisk keramik Varken anlaumlggningarna eller fynden paring den soumldra ytan kan i nulaumlget ges naringgon naumlrmare datering

Bakgrund I samband med planerna att anlaumlgga en naturgasledning fraringn Rya paring Hisingen till Neste i Stenungsund fick Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs Stadsmuseum uppdraget att bevaka och vaumlrna de kulturhistoriska vaumlrden som kunde komma att beroumlras av den planerade exploateringen Gasledningsprojektet startades under houmlsten 2001 med en arkeologisk utredning i tvaring etapper daumlrefter har ett flertal platser foumlrundersoumlkt och slutundersoumlkts De vetenskapliga och antikvariska maringlsaumlttningar som utgoumlr grunden foumlr Gasledningsprojektet har paring uppdrag av laumlnsstyrelsen i Vaumlstra Goumltaland efter gemensamma diskussioner mellan personal paring Bohuslaumlns museum samt Goumlteborgs Stadsmuseum definierats och formulerats i Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Stenungssund 2003 Dessa maringlsaumlttningar har styrt planeringen av faringlt- och rapportarbetet I foumlreliggande rapport redovisas i huvudsak de konkreta undersoumlkningsresultaten fraringn undersoumlkningen av raauml 285 Vidare bearbetningar och synteser aumlr taumlnkta att presenteras i en tematiskt upplagd steg 2 rapport Foumlrutom den rent antikvariska redovisningen syftar daumlrmed rapporten till att bilda en introduktion till materialet samt det empiriska underlaget foumlr vidare bearbetningar och publiceringar

Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)

Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)

Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period

Landskapsbild

Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden

Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)

Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor

Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har

framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)

Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar

Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista

Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter

6

Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut

Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)

Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens

7

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)

Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)

Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 2: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Naturgasprojektet Arkeologisk undersoumlkning

Neolitiska boplatslaumlmningar i Norum med resterna efter en hydda

RAAuml 285 Norums socken

Stenungsunds kommun Bohuslaumln Vaumlstra Goumltaland

ur allmaumlnt kartmaterial fraringn lantmaumlteriet medgivande

908012

ISSN 1650-3368

Foto omslagJohannes Nieminen Oumlvriga foton Magdalena Eriksson och Johannes Nieminen

Redigering Susanne Axelsson

Bohuslaumlns museum 200428 Johannes Nieminen

InneharingllsfOrteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Landskapsbild

Naturlandskap Kulturlandskap och jornlaumlmningsmiljouml

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Undersoumlkningen

Metod Genomjoumlrande

Yta A Yta B Naturvetenskapliga analyser

Resultat Anlaumlggningar och Kulturlagerkulturparingverkade lager Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A1530A1854) Stoumlrre grop (A146) Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A1666) Haumlrdar (A 100 247) Mindre Gropar (Al30 208 290 305 506 6931957) Stolpharinglskoncentration (A993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 182~ 183~ 184~ 1845) Pinnharinglskonstruktion Kuturlagerlkulturparingverkade lager (A843 1143 1468) Lagerbeskrivnig i djupschakt (e 2067 1821 937 939) Fynd

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Referenser

Muntliga kaumlllor Ej tryckta kaumlllor Tryckta kaumlllor

Tekniska och administrativa uppgifter

Bilagor 1 Anlaumlggningslista 2 Fyndlista 3 Vedartsanalys 4 Arkeobotanisk samt markkemiska analyser av jordprover 5 C-14 analys kalibrerade vaumlrden 6 Laringngprofil C 1821

Sida 4 4 5 5 5 5 8 8 9 9 9 10 10 11 11 12 14 15 15 16

16 16 18 18 19 23 25 27 27 27 27 29

30 32 37

43 44

Sammanfattning Den 23 juni till den 16 juli 2003 utfoumlrde Bohuslaumlns museum i samarbete med Goumlteborgs Stadsmuseum en arkeologisk slutundersoumlkning av raauml 285 (tidigare kallad ON Norum 4) Fornlaumlmningen laringg inom fastigheten Kyrkenorum 2547 i Norums socken Stenungsunds kommun Vaumlstra Goumltalands laumln Den arkeologiska undersoumlkningen foumlranleddes aven planerad framdragning aven naturgasledning Den planerade exploateringen beroumlrde den nyupptaumlckta fornlaumlmningen raauml 285 Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Nova naturgas AB enligt Laumlnsstyrelsens beslut (dm 431-74964-2002) I undersoumlkningen deltog Johannes Nieminen (faringltansvarig) och Tom Wennberg Goumlteborgs Stadsmuseum samt Annie Johansson och Anna Genberg Bohuslaumlns museum

Undersoumlkningsomraringdet delades upp i tvaring stoumlrre ytor som skildes aringt aven stengaumlrdsgaringrd (figur 3 och 4) Paring den norra ytan framkom ett 50-tal anlaumlggningar som laringg inom eller i anslutning till en stoumlrre kulturlagerrest Den anlaumlggning som tilldrog sig mest intresse var en oval hyddkonstruktion med en ungefaringrlig yttre storlek av ca 55 x 35 m Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna centralt i hyddan var ett stolpharingl placerat och vidare framkom resterna av stolpharingl i det som tolkades som hyddans ingaringng samt i anslutning till konstruktionens soumldra vaumlgg I sjaumllva raumlnnan fanns sparingr av pinnharingl I oumlvrigt utgjordes anlaumlggningarna norr om gaumlrdsgaringrden av enstaka haumlrdar en stoumlrre nedgraumlvning samt spridda stolpharingl och gropar

Dateringsmaumlssigt bedoumlms den helt oumlvervaumlgande delen av fynden inom den norra ytan vara avsatta paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer dessutom med 14C-dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen samt flertalet oumlvriga 14C_

daterade anlaumlggningar Daumlrmed talar mycket foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitets fas paring platsen

Paring ytan soumlder om stengaumlrdsgaringrden framkom en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av kaumlppharingl I oumlvrigt var de enda anlaumlggningar som paringtraumlffades soumlder om gaumlrdsgaringrden tvaring fyndtomma gropar Fyndmaterialet inom den soumldra delen av undersoumlkningsomraringdet var sparsamt och bestod av ett faringtal flintavslag samt enstaka bitar foumlrhistorisk keramik Varken anlaumlggningarna eller fynden paring den soumldra ytan kan i nulaumlget ges naringgon naumlrmare datering

Bakgrund I samband med planerna att anlaumlgga en naturgasledning fraringn Rya paring Hisingen till Neste i Stenungsund fick Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs Stadsmuseum uppdraget att bevaka och vaumlrna de kulturhistoriska vaumlrden som kunde komma att beroumlras av den planerade exploateringen Gasledningsprojektet startades under houmlsten 2001 med en arkeologisk utredning i tvaring etapper daumlrefter har ett flertal platser foumlrundersoumlkt och slutundersoumlkts De vetenskapliga och antikvariska maringlsaumlttningar som utgoumlr grunden foumlr Gasledningsprojektet har paring uppdrag av laumlnsstyrelsen i Vaumlstra Goumltaland efter gemensamma diskussioner mellan personal paring Bohuslaumlns museum samt Goumlteborgs Stadsmuseum definierats och formulerats i Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Stenungssund 2003 Dessa maringlsaumlttningar har styrt planeringen av faringlt- och rapportarbetet I foumlreliggande rapport redovisas i huvudsak de konkreta undersoumlkningsresultaten fraringn undersoumlkningen av raauml 285 Vidare bearbetningar och synteser aumlr taumlnkta att presenteras i en tematiskt upplagd steg 2 rapport Foumlrutom den rent antikvariska redovisningen syftar daumlrmed rapporten till att bilda en introduktion till materialet samt det empiriska underlaget foumlr vidare bearbetningar och publiceringar

Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)

Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)

Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period

Landskapsbild

Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden

Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)

Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor

Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har

framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)

Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar

Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista

Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter

6

Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut

Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)

Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens

7

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)

Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)

Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 3: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

InneharingllsfOrteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Landskapsbild

Naturlandskap Kulturlandskap och jornlaumlmningsmiljouml

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Undersoumlkningen

Metod Genomjoumlrande

Yta A Yta B Naturvetenskapliga analyser

Resultat Anlaumlggningar och Kulturlagerkulturparingverkade lager Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A1530A1854) Stoumlrre grop (A146) Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A1666) Haumlrdar (A 100 247) Mindre Gropar (Al30 208 290 305 506 6931957) Stolpharinglskoncentration (A993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 182~ 183~ 184~ 1845) Pinnharinglskonstruktion Kuturlagerlkulturparingverkade lager (A843 1143 1468) Lagerbeskrivnig i djupschakt (e 2067 1821 937 939) Fynd

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Referenser

Muntliga kaumlllor Ej tryckta kaumlllor Tryckta kaumlllor

Tekniska och administrativa uppgifter

Bilagor 1 Anlaumlggningslista 2 Fyndlista 3 Vedartsanalys 4 Arkeobotanisk samt markkemiska analyser av jordprover 5 C-14 analys kalibrerade vaumlrden 6 Laringngprofil C 1821

Sida 4 4 5 5 5 5 8 8 9 9 9 10 10 11 11 12 14 15 15 16

16 16 18 18 19 23 25 27 27 27 27 29

30 32 37

43 44

Sammanfattning Den 23 juni till den 16 juli 2003 utfoumlrde Bohuslaumlns museum i samarbete med Goumlteborgs Stadsmuseum en arkeologisk slutundersoumlkning av raauml 285 (tidigare kallad ON Norum 4) Fornlaumlmningen laringg inom fastigheten Kyrkenorum 2547 i Norums socken Stenungsunds kommun Vaumlstra Goumltalands laumln Den arkeologiska undersoumlkningen foumlranleddes aven planerad framdragning aven naturgasledning Den planerade exploateringen beroumlrde den nyupptaumlckta fornlaumlmningen raauml 285 Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Nova naturgas AB enligt Laumlnsstyrelsens beslut (dm 431-74964-2002) I undersoumlkningen deltog Johannes Nieminen (faringltansvarig) och Tom Wennberg Goumlteborgs Stadsmuseum samt Annie Johansson och Anna Genberg Bohuslaumlns museum

Undersoumlkningsomraringdet delades upp i tvaring stoumlrre ytor som skildes aringt aven stengaumlrdsgaringrd (figur 3 och 4) Paring den norra ytan framkom ett 50-tal anlaumlggningar som laringg inom eller i anslutning till en stoumlrre kulturlagerrest Den anlaumlggning som tilldrog sig mest intresse var en oval hyddkonstruktion med en ungefaringrlig yttre storlek av ca 55 x 35 m Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna centralt i hyddan var ett stolpharingl placerat och vidare framkom resterna av stolpharingl i det som tolkades som hyddans ingaringng samt i anslutning till konstruktionens soumldra vaumlgg I sjaumllva raumlnnan fanns sparingr av pinnharingl I oumlvrigt utgjordes anlaumlggningarna norr om gaumlrdsgaringrden av enstaka haumlrdar en stoumlrre nedgraumlvning samt spridda stolpharingl och gropar

Dateringsmaumlssigt bedoumlms den helt oumlvervaumlgande delen av fynden inom den norra ytan vara avsatta paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer dessutom med 14C-dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen samt flertalet oumlvriga 14C_

daterade anlaumlggningar Daumlrmed talar mycket foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitets fas paring platsen

Paring ytan soumlder om stengaumlrdsgaringrden framkom en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av kaumlppharingl I oumlvrigt var de enda anlaumlggningar som paringtraumlffades soumlder om gaumlrdsgaringrden tvaring fyndtomma gropar Fyndmaterialet inom den soumldra delen av undersoumlkningsomraringdet var sparsamt och bestod av ett faringtal flintavslag samt enstaka bitar foumlrhistorisk keramik Varken anlaumlggningarna eller fynden paring den soumldra ytan kan i nulaumlget ges naringgon naumlrmare datering

Bakgrund I samband med planerna att anlaumlgga en naturgasledning fraringn Rya paring Hisingen till Neste i Stenungsund fick Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs Stadsmuseum uppdraget att bevaka och vaumlrna de kulturhistoriska vaumlrden som kunde komma att beroumlras av den planerade exploateringen Gasledningsprojektet startades under houmlsten 2001 med en arkeologisk utredning i tvaring etapper daumlrefter har ett flertal platser foumlrundersoumlkt och slutundersoumlkts De vetenskapliga och antikvariska maringlsaumlttningar som utgoumlr grunden foumlr Gasledningsprojektet har paring uppdrag av laumlnsstyrelsen i Vaumlstra Goumltaland efter gemensamma diskussioner mellan personal paring Bohuslaumlns museum samt Goumlteborgs Stadsmuseum definierats och formulerats i Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Stenungssund 2003 Dessa maringlsaumlttningar har styrt planeringen av faringlt- och rapportarbetet I foumlreliggande rapport redovisas i huvudsak de konkreta undersoumlkningsresultaten fraringn undersoumlkningen av raauml 285 Vidare bearbetningar och synteser aumlr taumlnkta att presenteras i en tematiskt upplagd steg 2 rapport Foumlrutom den rent antikvariska redovisningen syftar daumlrmed rapporten till att bilda en introduktion till materialet samt det empiriska underlaget foumlr vidare bearbetningar och publiceringar

Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)

Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)

Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period

Landskapsbild

Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden

Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)

Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor

Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har

framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)

Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar

Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista

Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter

6

Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut

Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)

Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens

7

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)

Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)

Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 4: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Sammanfattning Den 23 juni till den 16 juli 2003 utfoumlrde Bohuslaumlns museum i samarbete med Goumlteborgs Stadsmuseum en arkeologisk slutundersoumlkning av raauml 285 (tidigare kallad ON Norum 4) Fornlaumlmningen laringg inom fastigheten Kyrkenorum 2547 i Norums socken Stenungsunds kommun Vaumlstra Goumltalands laumln Den arkeologiska undersoumlkningen foumlranleddes aven planerad framdragning aven naturgasledning Den planerade exploateringen beroumlrde den nyupptaumlckta fornlaumlmningen raauml 285 Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Nova naturgas AB enligt Laumlnsstyrelsens beslut (dm 431-74964-2002) I undersoumlkningen deltog Johannes Nieminen (faringltansvarig) och Tom Wennberg Goumlteborgs Stadsmuseum samt Annie Johansson och Anna Genberg Bohuslaumlns museum

Undersoumlkningsomraringdet delades upp i tvaring stoumlrre ytor som skildes aringt aven stengaumlrdsgaringrd (figur 3 och 4) Paring den norra ytan framkom ett 50-tal anlaumlggningar som laringg inom eller i anslutning till en stoumlrre kulturlagerrest Den anlaumlggning som tilldrog sig mest intresse var en oval hyddkonstruktion med en ungefaringrlig yttre storlek av ca 55 x 35 m Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna centralt i hyddan var ett stolpharingl placerat och vidare framkom resterna av stolpharingl i det som tolkades som hyddans ingaringng samt i anslutning till konstruktionens soumldra vaumlgg I sjaumllva raumlnnan fanns sparingr av pinnharingl I oumlvrigt utgjordes anlaumlggningarna norr om gaumlrdsgaringrden av enstaka haumlrdar en stoumlrre nedgraumlvning samt spridda stolpharingl och gropar

Dateringsmaumlssigt bedoumlms den helt oumlvervaumlgande delen av fynden inom den norra ytan vara avsatta paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer dessutom med 14C-dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen samt flertalet oumlvriga 14C_

daterade anlaumlggningar Daumlrmed talar mycket foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitets fas paring platsen

Paring ytan soumlder om stengaumlrdsgaringrden framkom en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av kaumlppharingl I oumlvrigt var de enda anlaumlggningar som paringtraumlffades soumlder om gaumlrdsgaringrden tvaring fyndtomma gropar Fyndmaterialet inom den soumldra delen av undersoumlkningsomraringdet var sparsamt och bestod av ett faringtal flintavslag samt enstaka bitar foumlrhistorisk keramik Varken anlaumlggningarna eller fynden paring den soumldra ytan kan i nulaumlget ges naringgon naumlrmare datering

Bakgrund I samband med planerna att anlaumlgga en naturgasledning fraringn Rya paring Hisingen till Neste i Stenungsund fick Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs Stadsmuseum uppdraget att bevaka och vaumlrna de kulturhistoriska vaumlrden som kunde komma att beroumlras av den planerade exploateringen Gasledningsprojektet startades under houmlsten 2001 med en arkeologisk utredning i tvaring etapper daumlrefter har ett flertal platser foumlrundersoumlkt och slutundersoumlkts De vetenskapliga och antikvariska maringlsaumlttningar som utgoumlr grunden foumlr Gasledningsprojektet har paring uppdrag av laumlnsstyrelsen i Vaumlstra Goumltaland efter gemensamma diskussioner mellan personal paring Bohuslaumlns museum samt Goumlteborgs Stadsmuseum definierats och formulerats i Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Stenungssund 2003 Dessa maringlsaumlttningar har styrt planeringen av faringlt- och rapportarbetet I foumlreliggande rapport redovisas i huvudsak de konkreta undersoumlkningsresultaten fraringn undersoumlkningen av raauml 285 Vidare bearbetningar och synteser aumlr taumlnkta att presenteras i en tematiskt upplagd steg 2 rapport Foumlrutom den rent antikvariska redovisningen syftar daumlrmed rapporten till att bilda en introduktion till materialet samt det empiriska underlaget foumlr vidare bearbetningar och publiceringar

Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)

Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)

Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period

Landskapsbild

Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden

Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)

Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor

Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har

framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)

Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar

Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista

Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter

6

Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut

Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)

Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens

7

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)

Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)

Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 5: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)

Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)

Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period

Landskapsbild

Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden

Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)

Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor

Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har

framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)

Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar

Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista

Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter

6

Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut

Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)

Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens

7

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)

Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)

Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 6: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)

Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar

Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista

Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter

6

Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut

Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)

Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens

7

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)

Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)

Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 7: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut

Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)

Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens

7

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)

Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)

Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 8: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)

Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)

Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 9: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

N

1 I ~~ Y

Yta B

Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B

Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View

Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 10: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om

moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)

Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)

Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5

Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede

10

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 11: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)

N

A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrkla ring

D Vag granna D Kullu rleger

StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ

Hard Dike ~

Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 12: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter

Teckenfoumlrklaring

PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp

_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl

Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B

Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan

A15301854

~--==---------

A1656

c 3m

Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 13: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del

Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_

o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i

Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7

daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)

Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 14: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1

Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)

Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 15: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i

Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO

Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar

I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning

Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)

Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40

15

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 16: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder

Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten

Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor

Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna

Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma

Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)

Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter

I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 17: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

bull bullbull bull bull bull bull bullbull

Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)

N bullbull bull

bull A

omiddot bull bull~

shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull

~ bull o

bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull

~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -

Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 18: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)

Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2

och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)

Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)

Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)

go 6 12 15 18 2middot

Teckenfoumlrklaring

24 27 30 rreer

N

SoklI01pror Ho

K~ltJfr~ 1iCD shy-

K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD

Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 19: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet

C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)

C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)

C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B

Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)

Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)

Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och

jramrensningsfynd paring yla A

Yta A

o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring

Imlaaamp Iynd Croo

KulIWIO~O( ~ Hara

KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa

N

A

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 20: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Yta B

o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l

Teckenfoumlrklaring

1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ

Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B

Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent

I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 21: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

bull

Teckenfoumlrklaring

Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1

skt~OI GIO~

D

D KullvII lIord

Ku LIlllirrsl

O lI a (I r )

ITI III O

N

1

Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019

Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B

shy_______________-01

Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 22: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan

Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen

En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer

Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson

Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen

Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)

22

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 23: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang

Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)

Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)

Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 24: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)

Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)

Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext

Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 25: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner

Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation

Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)

En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)

Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen

Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 26: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 27: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Referenser

Muntliga kaumlllor

Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal

Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer

Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285

Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285

Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003

Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211

Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus

Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)

Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972

Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23

Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106

Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022

Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 28: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka

Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998

Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi

Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level

displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Co Stockholm l 59

Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 29: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Tekniska och administrativa uppgifter

Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr

Fastighet Socken Kommun Laumln

Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem

Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal

Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta

Redigering Kartritning Arkiv Fynd

421-74964-2002 58001 K 1158

Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland

Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70

Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg

2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2

Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 30: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Anlaumlggningslista Bilaga 1

Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer

146

100

Oval Svartgraring

Ovalsollg

ca 51 x 23

Ilx09

coO5

01

Grop

HlrdHJlrdbotte

l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag

l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med

Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar

130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera

208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand

I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike

247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle

290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand

305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand

BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng

506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d

Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar

527

536

Rund Graringbrun

Rund graringbrun

05 diameter

025 diameter

01

003

SlyfllnedgrAv nmg StolphAI

I Graringbrun hurno sand

I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten

567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en

578

594

Rund Gnlbrun

Rund graringbrun

010 diameter

035 dimeter

005

010

StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl

l Graringbrun humOnd

l Graringbrun burnoumls sand

Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan

Osliker re av stenskott stoiphA

693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506

843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager

3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt

Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml

895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen

932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I

I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi

953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och

993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand

1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146

1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand

1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten

l Moumlrkgraring humoumls sand

1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017

1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand

1065

1072

Rund

Rund

015 diameter

014 diameter

OOS

008

SOgtlphAlsbotten Stolpharingl

l Moumlrkbrun humoumls sand

I Moumlrkbrun humo ssnd

1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand

1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand

1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017

1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand

1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand

Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 31: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)

1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17

1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand

Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet

1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand

LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts

1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand

1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand

1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike

1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017

1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand

1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand

1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand

1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand

1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand

1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2

I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut

1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning

1939

1945

1950

1957

Rund

Rund

Rund

OvalSotig

012 diameter

008 diameter

012 diameter

0804 diameter

002

0Q2

002

013

KpphAlsbotten KApphAlsbotten

KJlpphAIbot1cn Grop

I Brunsvarthumo and

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot

TIllhOr hyddkooslrukrionen

TillhOr hyddkonstruirtionen

TIllhOr hyddkOllltlruirtionen

Tillhor hyddkonstrukriooOll

1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen

2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr

TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning

2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen

2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning

2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand

TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel

2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr

Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing

2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen

2052

2057

2062

2076

Rund

Rund

Rund

Rund

008 diameter

012diamer

008 diameter

OOS diameter

0Q2

002

002

010

KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI

l Brunsvart humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvan humoumls sand

l Brunsvart humoumls sand

Tillhoumlr hyddkonsttuktionen

TIllhOr hyddkonstruktionen

TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn

Tillhoumlr hyddkenslrukriooen

2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014

9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop

Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 32: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Fyndtabell Bilaga 2

Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming

9025 9003 1l4l 18 30 Flinta

9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen

9027 1143 100

9028 900S 1143 10 Flinta

9029 9008 1143 22 40 Flinta

9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt

9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment

9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta

9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen

9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta

9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment

9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment

9037 9009 1143 13 Flinta Fragment

9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta

9039 9009 1143 11 2S Flinta

9040 9009 1143 Keramik Fragment

9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta

9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment

9043 9010 1143 21 Kmmik

9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning

9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt

9046 9011 1143 II Flinta

9047 Awlawavfall 9011 1143 K

9048 9013 1143 Keramik Fragment

9049 Avslag 9014 1143 Flinta

9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll

9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta

9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta

9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta

9055 9017 IJ43 FtiOla

9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta

9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning

9058 Spion 9018 1143 Fiinta

9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta

9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen

9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta

9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta

9063 Sparingn 9019 1143 Flinta

9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt

9065 9019 1143 Kvarts

Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen

9067 Avslag 9020 1143 Flinta

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 33: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng

9068 9020 1143 12 KenImik

9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts

9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta

9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa

9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment

9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen

9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta

9075 Spin 9022 1143 FHnta

9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment

9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta

9078 Mikpin 9023 1143 Flinta

9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd

90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta

9081 Avslag 130 100 Flinta

9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg

9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1

9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l

9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (

9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1

9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I

9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I

9089 146 Kentmik NO kvadraIa I

9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta

9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I

9092 AIliJag 208 32 Flinta

9093 208 12 25 Kemmillt I mynning

9094 AVlIlag 290 Flinta

9095 365 12 Keramik

9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma

9097 Avslag 305 Flinta

9100 Avslag 1530 Il Flinta

9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw

9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa

9103 Avslag 1666 13 Flinta

9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts

9105 849 Keramik

9106 Avtiag 8S0 go Flinta

9107 8S1 10 Keramik

9108 AVlIlBg 852 II Flinta

9109 853 Keramik Fragment

9110 AVlilag 854 17 Fiinta

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 34: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing

9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen

9112 Avslag 856 16 Flinta

9113 857 II Keramik Fragment

9117 861 Keramik Fragment

9118 Avslag 862 Flinta

9119 862 Keramik Fragment

9123 866 10 Keramik

9124 867 Keramik

9125 868 Brand I

9129 Avalag 871 II Flinta

9130 872 Keramik

9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd

9135 Avslag 1732 Flinta

9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen

9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd

9141 1738 Keramik Fragment

9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik

9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen

9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad

9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment

9149 Avslag 1753 Flinta

9153 1716 II Keramik

9154 1719 Kvarts

9155 1720 Keramik

9114 858 Keramik

9115 859 Keramik

9116 860 Keramik Fmgment

9120 863 Keramik Fmgment

9121 864 Keramik Fmgment

9122 865 II Keramik

9126 Avslag 869 Flinta

9127 869 Keramik Fragment

9128 Avslag 870 15 Flinla

9132 874

9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen

9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen

9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1

9139 Avslag 1736 II Flinta

9140 Avslagavfall 1736 Kvarts

9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen

9145 Avslag 1749 Flinta

34

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 35: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning

9146 Avslag 1750 IS Flinta

9150 Avslag 1709 IS Flinta

9151 Avslag 1712 14 Flinta

9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn

9156 AwlOjJ 1761 flinta

9157 Avslag 1762 35 Flinta

9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen

9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms

9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8

9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1

9165 Avslag 1773 Flinta

9166 AVlImglavfall 1774 Flinta

9167 1776 Keramik

9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl

9172 Avslag 1781 Flinta

9173 A vslqavfall 1781 KvUU

9177 Avslagavfall 1785 Flinta

9178 17116 70 Kv Ej slagen

9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts

9183 1792 28 Kvarts Ej gen

9184 Awlag 1792 Flinta

9185 1793 22 Keramik

9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment

9190 1796 Kenmik Fragment

9191 1796 II Flinta

9195 1800 15 Keramik

9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen

9197 Avslag 1802 FHna

9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta

9202 1735 12 Kvarts

9203 1807 Kemmil Fmgment

9162 1771 Ker3mik

9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag

9164 AVliagtavflll 1772 Kva

9168 Avslag 1777 15 Flinta

9169 1778 10 Keramik

9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds

917 1782 110 Kvarts Ejlogen

9175 Avslag 1783 Flinta

9176 Avgiag 1784 Flinta

9180 1788 Keramik

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 36: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning

91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag

9182 Im 12 Kenunik

9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts

9187 Avslag 179lt1 Flinla

9188 1795 ro Kernmik

91n AwJasav(aU 1791 Kvarts

9193 1798 Keramik

9194 1798 30 Kvarta Ej slagen

9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl

9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts

9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS

9264 Avslagavfall 1807 Flinta

9205 1amp08 Keramik

9206 1809 Flinta

9207 Avslag ISIO 12 Flin18

n08 Avslagavfan 1810 Flinla

9222 9221 Kenunik Fragment

9223 Avslag 9221 Flinta

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 37: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Vedartsanalys Bilaga 3

Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20

Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4

Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum

Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan

Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt

2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 38: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin V ikl und

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 39: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut

Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts

Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146

Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar

Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering

Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 40: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025

Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln

Av Karin Viklund

INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

41

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 41: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln

Av Karin Vikund

Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk

Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening

Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO

fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare

po Not

66 319

J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat

Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren

42

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 42: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

Resultaten av C14-analyser Bilaga 5

Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC

Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC

Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285

l

Beta19167 521[)bfJBP -f-j~

6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD

Calilmted daie

Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285

43

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en

Page 43: Arkeologisk undersökning Senneolitiska …...Naturgasprojektet Arkeologisk undersökning Neolitiska boplatslämningar i Norum med resterna efter en hydda RAÄ 285 Norums socken Stenungsunds

r shyIIIshyI

CC C

~ n co N

PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146

w AI46

I ouml

-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD

I17 II

v

CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND

CD SVARTGRA HUMOumlS SANO

CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK

CD G mT

0)LJUS SAND

HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT

(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG

o MOumlRKBRUN HUMUS

ev LJUSGRAring SAND

3=f i~ 0

14IS 1l 11 I 10

I

oS IH

Dl

~ III en