Februari 2015, årgång 34

TEMA:

AKUTSJUKVÅRD

NY WEBBPLATS

Bergslagsleden harfått en ny webb.

SIDAN 16

Tävla om fina priser i Tebladets tipstävling.

SIDAN 10

Depression – envanlig sjukdom som man inte pratar om.

Tebladstårtan går till den psykiatriska vårdavdelningen på Lindesbergs lasarett SIDAN 15

Tebladet delas ut fem gånger om året till alla hushåll i länet.

Tebladet nummer 3, 20162

Åsa Hedinansvarig utgivare019-602 73 82E-post:asa.hedin@regionorebro-lan.se

Victoria Rydergårdredaktör019- 6027357E-post: victoria.rydergard@regionorebrolan.se

Vår adress: Tebladet, Region Örebro länBox 1613, 701 16 Örebro, E-post: tebladet@regionorebrolan.seTryckeri: Daily Print

Det är vi som gör Tebladet

Som tur är det relativt ovanligt med stora och allvarliga olyckor eller våldsbrott i Sverige. Men när det händer ska du som bor i länet få tillgång till snabb och bra akutsjukvård. I det här numret skriver vi bland annat om att vården börjar redan i ambulansen. Vi skriver om ambulanshelikoptern, som snabbt förde en 12-åring med skallskador till Universitetssjukhu-set Örebro, USÖ, så att neurokirurgen Zandra Olivecrona kunde operera och rädda hans liv. Vi har träffat Ingemar Edsborn, som råkade ut för

en fallolycka. Idag är han tillbaka i arbete tack vare det akuta omhändertagandet på USÖ. Ibland är det inte olyckor som gör att vi söker vård. Att ha ont i själen, få en depression, är vanligt. Men något man inte pratar om. Vi på Tebladet vågar prata om det och har intervjuat psykologen Fredrik Holländare, som berättar vad en depression är, och Zandra Edwardsson, som får återkommande depressioner. Varsågod, tidningen är din!

Välkommen till Tebladet!Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande:

Tebladet är en tidning från Region Örebro län som skickas ut till alla hushåll i länet fem gånger per år. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som bor i Örebro län. Du kan även läsa Tebladet på: www.regionorebrolan.se/tebladet

Just nu blåser förändringens vindar för landsting och regioner. Förslaget om att bilda nya regioner i Sverige kommer att ägnas mycket tid framöver. Det är bra med färre och större regioner, för en fortsatt utveckling av välfärden. Den kartbild som har presenterats innebär att Örebro län föreslås ingå i en större region som innehåller sex av de sju län som ingår i dagens hälso- och sjukvårdsregion: Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Uppsala och Örebro, en Region Svealand. För oss i Region Öre-bro län är det viktigt att också Värmland ingår. Det samarbete som vi har med Värmland när det gäller till exempel hälso- och sjukvården har byggts upp under lång tid och betyder mycket för såväl Karlskoga lasarett som Universitetssjukhuset Örebro. Sam-arbete i östra Värmland är också betydelsefullt för Karlskoga, Degerfors och Hällefors.

Som bekant har Region Örebro län ansvar för sjukvård men vi har också uppdrag att ge förutsättningar för att fler företag kan utvecklas och etablera sig i länet. I vår nya regionroll arbetar vi därför nu aktivt för att stötta Hällefors kommun med anledning av det varsel som lagts.

Satsningen på en jämlik och jämställd välfärd fortsätter, och därmed också utvecklingen av våra tre sjukhus. Från och med i år erbjuder vi specialistvård vid behov utan remisshänvisning; istället har så kallad egen vårdbegäran införts. Dessutom kommer mammografi att bli avgiftsfri från första juli. Barn och unga upp till 25 år har fortsatt avgiftsfri vård, liksom att alla över 85 år inte betalar de avgifter som ingår i högskostnadsskyddet för besök.

De ökande kraven på vården innebär att också här blåser nya vindar. För att kunna göra allt mer för allt fler människor måste svensk sjukvård arbeta på nya sätt. Den nya områdesorganisa-tion som vi i Region Örebro län har infört i närsjukvården knyter vårdcentraler och sjukhus närmare varandra, och ska underlätta för patienterna att snabbare få olika slags vård när de behöver det. Den ska särskilt möta kroniskt sjuka och äldre multisjuka patienters behov. Med närsjukvården fortsätter vi också att utveckla det goda samarbetet med kommunerna med patienternas bästa i fokus.

Jag hade häromveckan glädjen att få visa upp hur långt vi har kommit i att forma närsjukvården i vår västra länsdel. Vi har fyra närsjukvårdsområden i länet, och område väst med Karlskoga som bas omfattar fem vårdcentraler, medicin- och akutklinik på Karlskoga lasarett inklusive ambulans och vissa specialistmot-tagningar. Här jobbar man nu aktivt med frågor som ökande flyktingmottagning, ny familjecentral i Karlskoga, utveckling av stroke- och hjärtsjukvården samt omhändertagande av de äldre och multisjuka. Ett ytterligare viktigt område är samverkan med kommunerna för att möta den nya lagstiftningen om trygg och säker hemgång.

Att vi i vårt län kan acceptera förändring och vara öppna för att tänka nytt är avgörande för att bli framgångsrika när nya vindar blåser.

Nya vindar blåser

Kristin Lundströmredaktör019-602 75 47E-post: kristin.lundstrom@regionorebrolan.se

Aktuellt

Lena Hagstenredaktör lättläst019-602 73 52E-post:lena.hagsten@regionore-brolan.se

Från den 1 januari 2015 ansvarar Region Örebro län för hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur, näringsliv och flera andra områden som är viktiga för dig

och regionens utveckling.Region Örebro län är en demokra-tiskt styrd organisation där du kan vara med och påverka. Tillsammans skapar vi ett ännu

bättre och starkare Örebro län.

www.regionorebrolan.sewww.facebook.com/regiono-rebrolan

DET HÄR ÄR REGION ÖREBRO LÄN

BOXARENEn musikal av Erik Norberg och Alexander Öberg

Urpremiär 2 april 2016 på Örebro Teater

Foto: Mattias E

rmanbrix 2015

Tebladet nummer 3, 2016 3Aktuellt

Alla i Örebro län ska få jämlik vård. Därför behövs bra ekonomi.

Kostnaden för hälso- och sjuk-vården har ökat. Förra året låg hälso- och sjukvården på minus 274 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvården behöver ha en stabil ekonomi för att klara framtidens utmaningar. Därför ska förändringsarbetet skyndas på i en handlingsplan som arbetats fram för att skapa balans i hälso- och sjukvårdens ekonomi igen.

För ett år sedan skapades en ny

hälso- och sjuvårdsorganisation för att göra länets vård mer jämlik och effektiv.

Ökade kostnader för hälso- och sjukvården drabbade nästan alla regioner och landsting under 2015.

– En orsak till den sämre eko-nomin är att det är svårt att rekry-tera personal samtidigt som det är stora pensionsavgångar. Det ger höga kostnader för övertid och minskade möjligheter till ledighet. En stabil bemanning är på alla sätt bäst. Problemet med rekrytering av nödvändig perso-nal delar vi med hela Sverige,

säger Region Örebro läns hälso- och sjukvårdsdirektör Jan Olsson.

Handlingsplanen är ett viktigt steg i arbetet med att utveckla länets hälso- och sjukvård så att den långsiktigt håller bästa möj-liga kvalitet med patientens bästa i fokus.

Presenterades 1 april

Regionstyrelsen presenterade handlingsplanen den 1 april, men när Tebladet skickades till tryck var den inte helt klar. Vissa delar var dock klara. Det blir inga uppsägningar.

Det ska finnas tre akutmot-tagningar och två förlossningsav-delningar. Region Örebro län ska

fortsätta att utveckla universi-tetssjukvården med tillhörande forskning och utbildning, samt fortsätta utvecklas som en attrak-tiv partner när det gäller högspe-cialiserad vård. Hälso- och sjukvården

ska i större utsträckning än tidi-gare använda alla tre sjukhus samt vårdcentraler som en samlad resurs för alla patienter i länet.

– Vår utgångspunkt är att ta ett

samlat ansvar för hela länet där patienternas och medborgarnas nytta står i fokus. Vi vill långsik-tigt behålla vår utvecklingskraft och då måste detta också ske på ett ekonomiskt hållbart sätt, säger Jan Olsson.

Läs mer på webben

På www.regionorebrolan.se kan du läsa mer om handlingsplanen. Där kommer det också att finnas frågor och svar.

Den 12 april kommer region-styrelsen att fatta beslut om att anta handlingsplanen.

kristin lundström

regionorebrolan.se

Inbjudan till

Informationskväll om aktuella cancerfrågorMåndag 11 april kl 17–19 i föreläsningssalen, Lindesbergs lasarett

Region Örebro län inbjuder i samråd med patientföreningar inom cancerområdet alla intresserade till en informationskväll om aktuella cancerfrågor och deras utveckling.Vi kommer att informera om • standardiserade vårdförlopp för utredning vid misstanke om cancer • den nationella cancerstrategin och Regionalt cancercentrum (RCC)• Cancerrådet inom Region Örebro län.

Informationsmöten med samma program kommer också att hållas i Karlskoga (föreläsningssalen, lasarettet) den 10 maj och i Örebro (Bomanssonsalen, B-huset, USÖ) den 20 september.

Program:Marie-Louise Forsberg-Fransson, regionstyrelsens ordförande, inleder

Nationella cancerstrategin och RCC – vad är det? Mats Björeman, medicinsk rådgivare

Cancerrådet Region Örebro län Johan Ahlgren, verksamhetschef onkologiska kliniken USÖ

Kontaktsjuksköterskor och individuell vårdplanIngrid Alkebro, cancersamordnare

Standardiserade vårdförlopp – hur går det till, hur fungerar det hos oss? Eivor Niva, projektledareMats Björeman och Johan Ahlgren Ove Andrén, verksamhetschef urologiska kliniken USÖGöran Wallin, verksamhetschef kirurgiska länskliniken

Frågor och diskussion.

Hjärtligt välkomna!

• är 40 år eller äldre och har KOL• har haft minst en försämringsepisod de senaste 12 månaderna

Studien omfattar 8 besök till kliniken under ett år. Alla deltagare får genomgå hälsokontroller, lungfunktionstester, EKG, provtagningar och frågor ställs om livskvalitet under den tid studien pågår.

Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden.

Är du intresserad och vill veta mer?För mer information och anmälan är du välkommen att ringa forskningssköterskorna på avdelningen för kliniska prövningar, telefon 019-602 62 35.Det går också bra att skicka e-post till akp@regionorebrolan.se eller anmäla dig som studiedeltagare via e-tjänsten Mina vårdkontakter som nås via 1177 Vårdguidens webbplats.

Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt

deltagande.

När du kontaktar oss kan vi komma att registrera dina kontaktupp-

gifter, om du ger ditt godkännande.

De uppgifter du lämnar till oss behandlas i enlighet med Person-

uppgiftslagen (PuL).

Har du KOL?Avdelningen för kliniska prövningar vid Region Örebro län söker personer med KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) till en klinisk studie. Vi vill studera en ny behandling i syfte att minska antal försämringsepisoder. Vi söker därför kvinnor och män som:

regionorebrolan.se

ny plan för bättre ekonomi

Invånarna i Örebro län har ett högt förtroende för länets samlade hälso- och sjukvård.

69 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtro-ende för hälso- och sjukvården, jämfört med 63 procent i riket. Bara i fyra andra landsting har befolkningen något högre förtro-ende. Åtta av tio av länsborna

anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är detsamma som riksgenomsnittet.

Resultaten kommer från den nationella befolkningsundersök-ningen Vårdbarometern som har genomförts i samtliga landsting och regioner. Undersökningen omfattar cirka 42 000 personer, varav 1 000 i Örebro län. Inter-vjuerna genomfördes under våren

och hösten 2015.– En stor majoritet av läns-

borna har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården och det är förstås mycket glädjande och något för all personal att känna stolthet inför. Förtroende skapar trygghet. Men resultatet visar också att vi kan och måste bli bättre. Ett ständigt utvecklings-arbete utifrån patientens fokus är

den väg framåt vi måste gå, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Högt förtroende

Förtroendet för länets sjukhus är som tidigare år mycket stort. 80 procent av invånarna har mycket eller ganska stort förtroende för länets sjukhus. 60 procent av Öre-bro läns invånare har mycket eller

ganska stort förtroende för vård-centralerna, vilket är tre procent lägre än rikets genomsnitt och ungefär samma resultat som året innan.

Känner till 1177.se

56 procent av länets befolkning känner till webbplatsen 1177.se vilket är en ökning med 11 pro-cent jämfört med året innan.

stort förtroende för länets hälso- och sjukvård

Nu finns ett mobilt team i västra länsdelen. Teamet jobbar med asylsökande och förstärker barn- och mödrahälsovården, job-bar med hälso-och sjuk-vårdsinformation, ger råd om egenvård och hjälper patientgruppen till rätt vårdnivå.

– Varje närsjukvårdsområde har fått i uppdrag av regionstyrelsen att skapa ett mobilt team. Vi i väs-tra länsdelen var först ut, berättar distriktssköterskan Anki Swan, samordnare för mobila teamet.

Tillsammans med barnsjuk-sköterskan Sofia Linnea Axels-son och undersköterskan Haider Salam besöker hon de asylboen-den som finns i västra länsdelen.

Talar samma språk

Haider Salam pratar arabiska, vil-ket är en stor tillgång.

– Många av de asylsökande pratar arabiska. De känner sig trygga när de kan berätta om vad de behöver hjälp med på sitt eget modersmål. Det är bra att kunna ge dem information på plats och informera dem om hur sjukvården fungerar i Sverige. Vi kan avgöra om det räcker att patienten träffar oss eller om han eller hon behöver träffa en läkare på vårdcentralen eller på akuten, säger Haider Salam.

Kopplad till det mobila teamet är även distriktsläkaren Gunilla

Stenninger. Hon är inte med ute på asylboendena, men finns till-gänglig om teamet behöver råd-fråga en läkare.

Förhoppningen är att de mobila teamen ska avlasta vårdcentra-lerna och akutmottagningarna och minska det ökade söktryck som uppstått i spåren av flykting-strömmarna.

Förstärker barnhälsovård

– Bara i västra länsdelen räknar vi med att det finns någonstans

mellan 1 500 till 2 000 asylsö-kande. Det mobila teamet för-stärker barnhälsovården och gör det möjligt att inkludera alla barn i det traditionella programmet med bland annat hälsoundersök-ningar och vaccinationer. Vi stär-ker också upp mödrahälsovården och kommer att komplettera tea-met med en barnmorska, berättar Katrin Eriksson, verksamhets-chef på Karolina vårdcentral och ansvarig för det mobila teamet.

victoria rydergård

Tebladet nummer 3, 20164 Nyheter

Barnmorskor från Karlskoga lasarett och USÖ samarbetar för en god förlossningsvård i sommar

Haider Salam och Anki Swan ingår i det mobila teamet i Karlskoga.

Mobilt team avlastar vården

Från den 1 april har ensamstående kvin-nor rätt till assisterad befruktning i Region Örebro län.

– I och med regionstyrelsens beslut ger vi nu ensamstående kvinnor i Örebro län samma möj-lighet till assisterad befruktning som vi ger till gifta par, registre-rade partners och sambor, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Region Örebro län följer de rekommendationer som Sveriges kommuner och landsting, SKL, fört fram.

Spermier som donerats före den 1 april kommer inte att använ-das för assisterad befruktning av ensamstående kvinnor utan sam-tycke från givaren. I övrigt gäller samma rättigheter och regler för ensamstående kvinnor som för kvinnor i ett parförhållande.

ensamstående får rätt till assisterad befruktning

Sedan flyktingsituatio-nen i världen förändra-des dramatiskt förra året finns nu cirka 7 500 asyl-sökande i Örebro län.

Regionstyrelsen har beslutat om en handlingsplan för hur Region Örebro län ska hantera flyktingsi-tuationen. Beslutet innebär också att 20 utredningsuppdrag ges samt ett uppdrag att påbörja ett aktivt

arbete med integrationsinsatser. Regionstyrelsen beslutade ock-

så om personalförstärkningar med sammanlagt åtta tjänster till vård-centralerna som märker av ett ökat behov av vårdinsatser mot psykisk ohälsa bland asylsökande. Perso-nal som ska anställas är psykolo-ger, socionomer eller kuratorer. Alla partier utom SD står bakom regionstyrelsens båda beslut.

offensiv plan för atthantera flyktingsituationen

Foto: KriStin LUndStrÖM

I sommar kommer länets två förlossningskliniker att samordnas under nio veckor. Förlossningen på avdelning Q Karlskoga lasarett håller sommar-stängt. Barnmorskor och undersköterskor från Karlskoga arbetar istället på förlossningen på Uni-versitetssjukhuset Örebro, USÖ.

– Det var många fler som ville komma till USÖ och jobba än vi trodde och det är vi väldigt tack-samma för, säger Jennie Liling Ståhl, som är områdeschef ope-rerande och onkologi i hälso- och sjukvården.

Bättre bemanning

Tack vare samarbetet kommer förlossningen att ha tillräckligt med personal hela sommaren och blir inte beroende av vikarier.

– Alternativet var att ha två öppna förlossningskliniker med lägre bemanning. Vi tror att det är bättre att ha en förlossningsklinik med hög bemanning. Låg beman-ning gör att personalen blir oer-

hört sliten. Personalen behöver få tid för åter-hämtning, säger Jen-nie Liling Ståhl.

Kom-mer alla som ska föda barn att få plats på USÖ?

– Ja, det gjordes en sådan beräk-ning redan förra sommaren och den har gåtts igenom ordentligt under vintern. Förhandlingarna med fackförbunden är klara och en gedigen risk- och konsekvens-analys har gjorts. Det finns statis-tik på alla kvinnor inom mödra-vården och det kommer att finnas förlossningsrum, operationssalar och vårdplatser för länets kvin-nor. Sedan är det ju som alltid att det kan bli toppar och dalar. Barn har ju en förmåga att komma lite oplanerat. Men när vi gått igenom allt ser vi att det kommer att gå att lösa eftersom det kommer att finnas tillräckligt med personal, säger Jennie Liling Ståhl.

Kommer de som föder att få samma typ av eftervård som i Karlskoga om de önskar?

– Det kommer inte att bli lika-dant som i Karlskoga. Men USÖ har också en bra verksamhet, säger Jennie Liling Ståhl.

Kommer någon verksamhet på kvinnokliniken på Karlsko-ga lasarett hålla öppet?

– Kvinnokliniken kommer att ha öppet på mottagningen dagtid och operation dagtid är öppen. Men det kommer inte att finnas förlossning eller vårdplatser på avdelning Q under sommaren.

Har det löst sig så att per-sonalen kan pendla från Karl-skoga till Örebro?

– Vi har haft inställningen att vi skulle vara generösa med indi-viduella lösningar för just den här perioden och den här verk-samheten. Men det ser ut att ha löst sig bra med pendlingen och arbetstiderna ändå, säger Jennie Liling Ståhl.

Många är rädda att samman-slagningen i sommar är ett sätt att stänga förlossningen i Karl-skoga för gott. Vad säger du om

det?– Det finns ingen sådan plan.

Planen är att allt ska öppna i augusti igen, något annat har inte diskuterats. De har bra kvalitet i Karlskoga och är bra på allt de gör. Sedan hoppas vi i för-längningen att man kan få nya kontaktnät och byta erfarenheter och dela med sig av kompetens som kan vara utvecklande både för barnmorskor från USÖ och Karlskoga lasarett.

Bristen på barnmorskor är

stor i hela landet. Vad gör man från Region Örebro län för att komma till rätta med bristen i länet?

– Jag som jobbat i andra lands-ting tycker att möjligheten för sjuksköterskor att i hög utsträck-ning få betald vidareutbildning är helt fantastisk i Region Örebro län. Sedan måste vi också se över hur vi ska få folk att vilja vara kvar, säger Jennie Liling Ståhl.

KriStin LUndStrÖM

I sommar jobbar personal från länets två förloss-ningsavdelningar på Universitetssjukhuset Örebro.

Foto: airton vaLente JUnior

Jennie Liling Ståhl

Nu har Region Örebro län lanserat en ny webbplats för Bergslagsleden. På bergslagsleden.se kan du läsa om boende, sevärd-heter och aktiviteter.

Du får tydlig information om de olika etapperna, svårighetsgrad och antal kilometer. Du hittar också användbara tips inför vandringen.

Upptäck Bergslagsleden

Ett mål med webbplatsen är att lyfta intresset för naturen och vandringen i Örebro län. Servicen har förbättrats för dig som är nyfi-ken på vandring och naturupp-levelser men som ännu inte har upptäckt Bergslagsledens charm.

– Bergslagsleden har funnits i drygt 30 år och är en väl etable-rad vandringsled. Idag är den en av Sveriges längsta låglandsleder som dessutom kan erbjuda fjäll-känsla tack vare de höjdskillnader som finns på flera av etapperna. Eftersom det är en låglandsled är vandringssäsongen betydligt

längre än den som fjällvandringen kan erbjuda. Man kan börja tidi-gare på våren och sluta senare

på hösten, säger Kjell-Ove Nord-ström som är utvecklingsledare för natur och friluftsliv på Region

Örebro län.På www.bergslagsleden.se kan

du läsa mer.

Tebladet nummer 3, 2016 5

NYHETER I KORTHET

Planera resan med Länstrafikens appDu har väl inte missat att det finns en uppdaterad ver-sion av Länstrafikens app? Appen, som finns för Iphone och Android, har fått ett nytt utseende och är mer använ-darvänlig. Med appen kan du på ett enkelt sätt planera din resa med Länstrafikens bussar. Du kan söka resor via rese-planeraren, hitta din närmsta hållplats, se hållplatstider och få tillgång till tidtabel-ler. I appen hittar du även information kring planerade trafikstörningar direkt från sidomenyn. Appen gör det även möjligt för dig att på ett smidigt sätt betala din resa med Länstrafiken via mobil-biljett. Vill du ladda ner appen? Sök på Länstrafiken Örebro i din appbutik och ladda där-efter ner appen. Har du redan appen får du en notifikation om att en uppdatering finns. Du uppdaterar sedan själv appen.

KOLLEKTIVTRAFIK

HJÄLPMEDEL

Nya kriterier för skoinläggFrån och med 1 mars 2016 gäller nya kriterier för utprovning av skoinlägg hos Ortopedteknik. De nya kriterierna har tagits fram för att öka tillgängligheten och kunna erbjuda patienter med behov av ortopedteknisk specialistkompetens vård i rimlig tid. På www.regionorebrolan.se/ortopedteknik kan du läsa mer.

Nyheter

Testa dig för hud-cancer utan remissVecka 19 äger Euromela-noma Day rum. Veckan är en europeisk satsning för att förebygga och tidigt upp-täcka malignt melanom och andra former av hudcancer. Hudmottagningarna i länet väljer den dag som passar verksamheten bäst. Den dagen behöver du inte remiss för att komma till en hudlä-kare, men du måste boka tid, antalet tider är begränsade. Nedre åldersgräns är 18 år. Bokning sker via www.euromelanomaday.se eller telefon. Läs mer på våra hemsidor www.huddoktorn.se och www.regionorebrolan.se under Vård och Hälsa. Hudmottagningen på USÖ – endast bokning via Egen Vårdbegäran med bifogad bild.

EUROMELANOMA DAY

Ungdomens naturstipen-dium gick i år till Natur-snokarna i Karlskoga.

Stipendiet på 10 000 kronor delas ut årligen av Region Örebro läns Vilt- och naturvårdskommitté och

går till barn eller ungdomar som gjort aktiva insatser för naturen och naturskyddet i länet. Barnen fick även en uggleholk eftersom kvällens tema var fredagsmys med ugglor.

Natursnokarna i Karlskoga fick naturstipendium

Regeringen har gett Region Örebro län i upp-drag att ta fram en stra-tegi för hållbar regional tillväxt och attraktions-kraft.

– Redan nu finns en strategi, men omvärlden förändras och vi behöver nu sätta nya mål för Örebroregionens utveckling. Vår organisation har fått uppdraget att ta fram strategin, men det är många som behöver bidra i den här processen. Ska vi nå de mål vi sätter upp måste kommuner, näringsliv, universitetet och ideell sektor vara med, säger projektle-dare Susanne Rosendahl.

Den 12 maj bjuder vi in poli-tiker, regionala och kommunala

tjänstemän, personer från företag och intres-seorganisa-tioner som är intres-serade av regionala utveck-lingsfrå-gor. Då presenteras ett förslag till vision för strategin och vi arbetar vidare med de samhälls-utmaningar vi vill ta oss an. Hös-ten 2016 fortsätter dialogerna på olika orter i länet och sedan ska utvecklingsstrategin ut på remiss innan regionstyrelsen fastställer den.

sofia KjörK

Nya mål för örebro- regionens utveckling

foTo: Åsa WisTraNd

Planera din vandring med ny webbplats

Hitta till vackra naturupplevelser med hjälp av bergslagsleden.se.

– Ett fritt kulturliv är oer-hört viktigt i en demo-krati. Det är författare och konstnärer som först förbjuds i länder som är på väg att bli diktaturer, säger Rikard Åslund, som är Region Örebro läns kulturchef.

Region Örebro län har en ny kul-turplan, som gäller 2016-2019, och har fokus på barn- och unga samt på att det ska finnas kultur i hela länet.

– Kulturplanen finns för att stötta kulturen i hela länet och samarbeta med kommuner, kul-turinstitutioner, ideell sektor,

kulturskapare – som konstnärer, skådespelare, musiker och civil-samhället. I kulturplanen visar vi vilka inriktningar som ska priori-teras, säger Rikard Åslund.

Hur berör det här oss som bor i länet?– Det ska finnas en regional kul-turgaranti i samverkan med länets kommuner som ser till att alla skolbarn får tillgång till kulturupp-levelser. Dessutom bidrar vi med pengar till länets kulturinstitutio-ner som Örebro läns museum och länsteatern. Men vi ger även kul-turbidrag till opera på skäret och Stadra sommarscen, till exempel, säger Rickard Åslund.

Varför behöver man få tillgång till kultur?– Kulturen är viktig, den påver-kar våra värde-ringar, når ut med ämnen som mobbning, genus, normkritik och får oss att ställa frågor om varför vi gör saker på ett visst sätt. Föreställningar som Teater Martin Mutter gjorde om sms-lån får mycket större genomslag än om ungdomar får information på

vanlig väg. Kulturupplevelser är också otroligt viktiga för social inkludering. Det ska till exem-pel komma ett kulturprogram för asylsökande som vi ska göra i samverkan med ideell sektor. Region Örebro län har en sam-ordnande roll och samarbetar med andra aktörer.

KrisTiN LuNdsTrömRikard Åslund

Kulturplanen stöttar kulturen i hela länet

Susanne Rosendahl

Pengar till kulturenNämnden för regional tillväxt, region örebro län har beslutat att fördela 93 miljoner kronor till örebro läns kulturliv. den största delen av pengarna delas ut till länets kulturinstitutioner, det vill säga länsteatern, länsmusiken, länsmuseet och arkivCentrum.

Region Örebro län har 17 akti-va ambulanser uppdelade på tre distrikt, norra-, västra- och södra/östra ländelen. Hur de ska använ-das styrs av SOS Alarm. För att snabbt ta reda på vilka hjälpre-surser som behöver larmas ut när någon ringer 112 genomför SOS-operatören en ”intervju” för att kunna göra rätt prioritering.

Högsta prioritet

Prio 1 är akut livshotande symp-tom eller olycksfall.

– De här uppdragen har alltid högsta prioritet. Här skickas närms-ta tillgängliga ambulans och ambu-lanspersonalen använder siren och blåljus, berättar Per Bonerfält.

Prio 2 är akuta men inte livsho-tande symptom och prio 3 är övri-ga ambulansuppdrag där tillsyn och vård av medicinskt utbildad personal behövs, men där man bedömer att en stunds väntan inte påverkar patientens tillstånd.

– I varje ambulans arbetar två personer varav minst en är sjukskö-terska. Många är dessutom specialist-sjuksköter-skor. Det har hänt otroligt mycket inom ambulanssjukvår-den de senaste åren och det finns en hög kompetensnivå hos perso-nalen, berättar Börje Chemnitz, avdelningschef på ambulansen i Karlskoga.

Patienten bedöms direkt

När ambulanspersonalen kommit fram till patienten görs alltid en bedömning av vårdbehoven.

– Olyckor delar vi upp i små och stora trauman. Alla stora trau-man körs direkt till Universitets-sjukhuset Örebro på grund av att det finns mer specialistresurser där. Vi har också direktspår för vissa patientgrupper, exempelvis för äldre, sköra patienter och för hjärtinfarkter. Redan i ambulansen bedöms patientens symtom och uti-från dem kan vi styra vilken typ av

läkare som behöver möta patienten på akuten, berättar Per Bonerfält.

Akuten inte alltid rätt

Efterfrågan på ambulan-ser har ökat de senaste åren, men det är inte alltid som de patienter ambulans-personalen kommer till behöver en ambulans.

– Kommer vi fram och upptäcker att det inte behövs en ambulans-transport så hänvisar vi patienten till ett annat transport-sätt och till rätt vårdnivå. Det kan-

ske räcker med ett besök på vårdcen-tralen. Kompe-tensen inom ambu-

lanssjukvården är hög och vi kan göra den bedömningen, säger Mikael Reinholdsson, biträdande avdelningschef på ambulansen i Karlskoga.

– Våra resurser är inte oändliga och vi vill hålla beredskapen uppe för det vi är bäst på, nämligen akutsjukvård. Hamnar patienten på rätt vårdnivå får han eller hon bästa möjliga vård på kortast möj-liga tid. Akuten är inte alltid rätt nivå. De svårast sjuka får vård först och de andra får vänta. Är man inte tillräckligt sjuk kan man få vänta länge. Då kan det vara bättre att åka till vårdcentralen, säger Börje Chemnitz.

Hur vet man om man ska ringa 112 eller om man ska åka till vårdcentralen?

– De solklara 112-fallen är

patienter som är medvetslösa, har svåra bröst- eller buksmär-tor, svåra andningsbesvär eller som har tappat funktioner i exem-pelvis armar eller ben eller har sluddrigt tal. Likaså om man lider av en kronisk sjukdom och mär-ker att man snabbt blir sämre. Är man osäker på vilken vårdnivå man behöver kan man alltid ringa 1177 och rådfråga, konstaterar Per Bonerfält.

text:victoria rydergård

foto:kristin lundström

Förstasidan: Iréne Persson och Henric Eriksson, jobbar på ambulan-sen i Karlskoga.

Tebladet nummer 3, 20166 Tema: Akutsjukvård

den avancerade akutvården börjar redan i ambulansen

Enligt Mikael Rein-holdsson, biträdan-de avdelningschef på ambulansen i Karlskoga, är kompetensen inom ambulanssjukvår-den hög. Kommer personalen fram och upptäcker att det inte behövs en ambulanstransport så hänvisas patien-ten till ett annat transportsätt och rätt vårdnivå.

Per Bonerfält

Börje Chemnitz

31 318 larm - så många fick region öre-bro läns ambulanser åka på förra året. – vi är inte en transportorganisation, utan sjukhusens förlängda arm. den avancerade vården börjar redan i ambu-lansen, berättar Per Bonerfält, medicinskt ledningsansavarig läkare.

Mikael Reinholdsson, biträdande avdelningschef på ambulansen i Karlskoga, rattar vant en av Region Örebro läns 17 aktiva ambulanser. Bilarna är uppdelade på tre distrikt, norra-, västra- och södra/östra ländelen. Hur de ska använ-das styrs av SOS Alarm.

”Det har hänt otroligt myck-et inom ambulanssjukvår-den de senaste åren och det finns en hög kompetensnivå hos personalen.”

www.sosalarm.se www.1177.se

Vilket nummer ringer du ?

Det kan vara svårt att veta när du ska ringa 112 och när du ska ringa 1177. Ring alltid 112 när det är fara för liv och du behöver hjälp direkt.

• Du eller någon annan är akut sjuk och behöver hjälp

• Du ser någon som är medvetslös

• Du eller någon annan är allvarligt skadad

• Du eller någon annan får svårt att andas

112Till 112 ringer du när:

• Du eller någon annan har blivit sjuk eller skadad och behöver råd av en sjuk- sköterska

• Du behöver hjälp med att hitta rätt i vården

1177Till 1177 ringer du när:

Tebladet nummer 3, 2016 7Tema: Akutsjukvård

Nu stärker Region Öre-bro län beredskapen för större olyckor och katastrofer genom att placera en mindre lastbil fylld med sjukvårdsma-terial hos ambulansen i Örebro. Därifrån kan den snabbt nå ut till länets alla delar.

Det är lyckligtvis inte ofta som större olyckor med många ska-dade inträffar i Örebro län. Men risken går inte att bortse från, och Region Örebro län vill vara redo om något händer. Av den anledningen har organisationen nu tagit det så kallade katastrof-fordonet i drift.

– Det känns glädjande att vi nu

förstärker vår bered-skap inför en even-tuell kata-strofsitua-tion. Med hjälp av det här fordo-net kan vi snabbt få ut mer personal och upprätta en uppsamlingsplats för omhänderta-gande av skadade personer oavsett var i länet en olycka inträffar, säger Jenny Steen (S), regionråd inom Region Örebro län.

Plats för omvårdnad

I fordonets lastutrymme finns

bland annat ett uppblåsbart tält som ger plats för omvårdnad av åtta allvarligt skadade patienter. Tältet är lättmonterat, och det kan vara uppsatt inom tio minuter. I fordonet finns också förbands-material, aggregat för att alstra el och värme, filtar, bårar samt saneringsutrustning.

Utrustning för större olyckor finns i länet

Utöver katastroffordonet finns sedan tidigare utrustning för att hantera större olyckor placerade i länet. Denna utrustning körs ut av räddningstjänsten när den behövs.

Carl OlssOn

nytt fordon stärker beredskapen för större olyckor

Region Örebro län har tagit ett nytt katastroffordon i drift. Lastbilen, fylld med sjukvårdsmaterial, står hos ambulansen i Örebro. Därifrån kan den snabbt nå ut till länets alla delar.

Jenny Steen

Den avancerade akutvården börjar redan i ambulansen

Mikael Reinholdsson, biträdande avdelningschef på ambulansen i Karlskoga, rattar vant en av Region Örebro läns 17 aktiva ambulanser. Bilarna är uppdelade på tre distrikt, norra-, västra- och södra/östra ländelen. Hur de ska använ-das styrs av SOS Alarm.

Är du eller någon i din omgivning i behov av akut psykiatrisk hjälp?

Du kan få hjälp på din vårdcentral eller vid någon av Allmänpsykia-trins öppenvårdsmottagningar i Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg eller Örebro.

Dygnet runt

Behöver du akut hjälp under kvällar, nätter och helger ska du vända dig till akutmottagningen vid Psykiatrisk akut- och hel-dygnsvård som finns vid entré R på Universitetssjukhuset Örebro.

Det är bra att ringa för rådgiv-ning på telefon 019-602 56 00, innan du besöker akutmottag-ningen.

Barn och unga

För barn som är i behov av akut psykiatrisk hjälp kan man vända sig till Barn- och ungdomspsy-kiatrin på telefon 019-602 57 00. De finns tillgängliga på dagtid.

Om det blir akut under kvällar, nätter och helger får även barn och ungdomar hjälp på akut- och heldygnsvårdens jourmottagning.

Här finns akutpsykiatrin

Tebladet nummer 3, 20168 Tema: Akutsjukvård

– Genom helikoptersamarbetet med landstinget i Värmland får länsborna möjlighet till snabbare transport och det gynnar särskilt dem som bor långt ifrån sjukhu-set, till exempel i södra delen av Askersund, på Vinön eller Ställ-dalen i norra länsdelen. Det är även viktigt för traumapatienter från Värmland, säger Håkan Jun-kes, säkerhets- och beredskaps-samordnare för Universitetssjuk-huset Örebro, USÖ.

Region Örebro län har sedan

2015 ett samarbetsavtal med landstinget i Värmland för att det ska finnas en hög kvalitet på den akutmedicinska beredskapen i länet.

– När det gäller akutverksamhet är beredskapen viktig om något händer. Sett till utvecklingen i Sverige ökar överlevnaden och kortar vårdtiderna, säger Håkan Junkes.

Men det är inte bara Värmlands helikopter som kommer till USÖ.

– Helikopterverksamheten ökar

hela tiden. Från april till septem-ber 2015 hade vi fler patienter som kom hit med helikopter än under hela 2014, säger Håkan Junkes.

2014 hade USÖ totalt 27 heli-koptertransporter till och från sjukhuset. 2015 hade antalet transporter ökat till 65. Av dem är totalt sju transporter 2015 gjor-da akut med ambulanshelikopter direkt från olycksplatsen.

TexT och FoTo:KrisTin LundsTröm

när någon blivit akut skadad eller sjuk kan en helikopter ibland vara skillnaden mellan liv och död.

FoTo: LandsTingeT i VärmLandEtt samarbetsavtal med landstinget i Värmland gör det möjligt för Örebro läns invånare att få helikopterambulans vid behov.

Håkan Junkes, säkerhets- och beredskapssamordnare, USÖ.

hög beredskap i länet vid svåra olyckor

”utan den vården hade jag inte levt idag”Det är midsommarafton 2015. – Jag hade köpt en ny stege och skulle rengöra garagetaket, berättar Lil-lemor Edsborn.

Men hennes man Ingemar erbjuder sig att göra rent, så hon går in och fixar midsommarmaten.

– När jag kommer ut igen ligger han i fosterställning på gräsmat-tan. Det är blodigt runt honom och på huvudet, en av stenplat-torna är full av blod.

Lillemor springer in, hämtar mobilen, ringer 112 och tar samti-digt en handduk som hon trycker mot såret. Ambulansen kommer snabbt och på akuten möts de av traumateamet.

– Jag förstår att det är kritiskt. Han tillbringar natten på opera-tion och de tar bort blod och hjärnsubstans.

Ingemar minns själv ingenting av händelsen. Han ligger djupt nedsövd på intensivvårdsavdel-ningen i två veckor innan han flyttar till en annan avdelning.

Ingen vet om han kommer att återhämta sig.

– Hade jag dött hade jag inte

lidit, men jag är glad att jag inte blev ett kolli som inte kan göra någonting, säger Ingemar.

Efter ytterligare två veckor kommer han hem. Men han är inte sig själv, utan är arg och elak, kan inte prata och är försvagad i halva kroppen.

– Det var en jobbig tid, berättar Lillemor.

Räddade hans liv

De tycker att den akuta vården var fantastisk.

– Utan den vården hade jag inte levt idag, säger Ingemar.

Men eftervården kunde ha varit bättre.

– När man lägger så mycket resurser på en bra akutvård borde det finnas mer hjälp efteråt också, tycker Lillemor.

Det Lillemor och parets fem barn och tio barnbarn var oroliga för var att Ingemar inte skulle kunna fortsätta jobba.

– Han är 72 år och har alltid varit arbetsnarkoman, säger Lil-lemor.

Lillemor och Ingemar driver till-sammans ett företag, där Ingemar numera är tillbaka på heltid och pendlar till Stockholm.

– Men det är svårt att hålla igång från klockan fyra på morgonen till 17 på eftermiddagen utan att bli trött numera, säger Ingemar.

Ingemar tycker att han är åter-ställd till cirka 80 procent och humöret är som innan olyckan.

Av operationen syns i princip ingenting. Inte ens ärret som går över halva pannan.

– Neurokirurgen Pekka Melle-gård som öppnade hela Ingemars panna la snittet i pannans veck, så att ärret syns inte alls. Han gjorde

verkligen det där lilla extra, säger Lillemor.

TexT och FoTo: KrisTin LundsTröm

Precis här hittade Lillemor Edsborn sin man Ingemar på midsommarafton efter en livshotande fallolycka. Han över-levde tack vare snabb vård, från ambulansen till akuta traumateamet, med röntgen, neurokirurgi och intensivvård.

Svåra livshotande skador från till exempel bilolyck-or, knivstick eller höga fall är relativt ovanliga i Sverige. Men när olyckan inträffar ska du som bor i Örebro län ha tillgång till den absolut bästa och mest kvalificerade trau-masjukvården.

– All avancerad traumasjukvård flyttades till Universitetssjukhu-set Örebro den 1 juni 2015. Det är en förbättring för patienter i Öre-bro län att de omedelbart får rätt kompetens, säger Rickard Lind-gren som är överläkare i kirurgi och ordförande i traumagruppen på USÖ.

Traumateam

På USÖ finns ett traumateam med hög kompetens och flera oli-ka kirurgspecialiseringar, som till exempel neurokirurgi, ortopedki-rurgi, thorax- och kärlkirurgi.

– Vi tar emot cirka 100-150 stora traumalarm per år. Några av patienterna kommer med ambu-lanshelikopter från Värmland, eftersom det inte finns lika avan-cerad traumasjukvård där, säger Rickard Lindgren.

Att centralisera sjukvård till enskilda sjukhus sker i hela Sve-rige och även utomlands. Rickard Lindgren tror att utvecklingen går mer och mer mot det hållet och USÖ siktar på att kunna bli Mel-lansveriges traumacenter.

För att hela tiden utvecklas

och hålla kunskapen aktuell job-bar trauma-teamet regel-bundet med utbildningar och även övningar där de tränar i så verklig miljö och situation som möjligt.

Utbyte med USA

– Vi har även utbyte med ett trau-masjukhus i Philadelphia, USA, som har många fler allvarliga ska-dor än vi i Sverige har. Under de två veckor jag var där såg jag lika många allvarligt skadade trauma-patienter som jag ser under några år här. Dessutom har vi utbyte med erfarna traumakirurger från bland annat USA och Sydafrika som kommer hit till USÖ och tränar med våra kirurger, säger Rickard Lindgren.

Satsningar i framtiden

Framtidens traumasjukvård inom Region Örebro län planeras bli ännu bättre.

– Med det nya sjukhuset, som ska vara klart år 2020 satsas det stort på akut- och traumasjukvård och akut- och traumasjukvården kommer säkert att bli ännu mer renodlad i framtiden, säger Rick-ard Lindgren.

TexT och FoTo:KrisTin LundsTröm

Tebladet nummer 3, 2016 9Tema: Akutsjukvård

Robert Mörk, Socialdemokraterna:

– medborgarnas behov och sökmönster har förändrats. det kommer att innebära att vi under de kommande fem åren får mer medicinsk personal med specialitet akutsjukvård på våra tre akutsjukhus. Förändrade sökmönster kommer också att aktualisera primärvårdens förmåga att möta de nya förvänt-ningarna. Antalet öppna mottagningar kommer att öka och nya bedöm-ningssystem kommer att utvecklas så att vi kan ge rätt insats på rätt nivå.

Ola Karlsson,Moderaterna:

Anna Ågerfalk, Liberalerna:

Jihad Menhem,Vänsterpartiet:

Margareta Ehnfors,Kristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin,Centerpartiet:

Catrin Steen,Miljöpartiet:

Per Söderlund, Sverigedemokraterna:

– ett snabbt akut omhändertagande blir allt viktigare. det kom-mer ställa högre krav på ambulanssjukvården. det måste också fin-nas fler snabba spår förbi akuten, direkt till röntgen eller vårdav-delning för att avlasta akutmottagningarna. Vi vill också öka tillgäng-ligheten och tilltron till vårdcentralerna samt förbättra hemsjukvår-den för äldre. Båda åtgärderna är viktiga för att minska trycket på akutmottagning-arna. Akutmottagning-arna ska i första hand ägna sig åt de patienter som verkligen behöver akutens resurser.

– Akutsjukvården kommer leva under ett ökande tryck. mycket pekar på det. Fler äldre med komplex sjukdom samtidigt som det saknas vårdboenden i kommunerna. ett ökat antal invånare i länet med psykisk ohälsa. Köer i vården, brist på sjuksköterskor, och vårdcentraler som saknar läkare. det är några exempel. det behövs ett systemskif-te där vårdcentralerna stärks, där närakuter utvecklas ute i länet, och där fler privata vårdcentraler och läka-re kan vara med och bidra.

– Akutsjukhusen är sjukvårdens ryggrad. Vi i Vänsterpartiet tycker att akutsjukvården behöver utvecklas och stärkas och vi gör extra satsningar på det. Behovet av specialist-kompetens kommer att öka, därför är det viktigt att fortsätta satsa på kompetensutveckling och vidareutbildning av vårdpersonal. samarbete mellan olika professioner och en god patientsä-kerhetskultur som gör hälso- och sjukvården säker för patienterna är också viktigt och ger ett effektivt nyttjande av resurser och en bättre arbetsmiljö för medar-betarna.

– som kristdemokrat hoppas jag att akut-sjukvården om fem år har en egen fil för multisjuka äldre, med specialtränad personal. Jag hoppas också att det finns utvecklade barnteam på många ställen inom akutsjuk-vården för att under-lätta för barn i olika åldrar. Jag tror också att vi har en utbyggd primärvård som kan ta över delar som idag till stora delar ligger på akutsjukvården.

– om centerpartiet får bestämma så utvecklar vi alla tre våra akutsjuk-hus, Karlskoga, Lindes-berg och usö. Vi har jourmottagningar för akutinsatser fördelade på länets olika delar. Väntetiderna på akuten har kortats. Fler privata mottagningar har eta-blerats, vilket bidrar till att dämpa trycket på akutmottagningarna. Patientens perspektiv ska vara vägledande. när det är mest ändamålsenligt ska sjukvården kunna göra hembesök.Vi tillgodoser även behovet av akuta insat-ser inom psykiatrin.

– Akutsjukvården har idag fått in flera patien-ter än tidigare och det kommer göra att vi behöver fortsätta att bygga upp samverkan mellan primärvården och akutsjukvården. om fem år så söker patienterna med enklare åkom-mor till primärvården i större utsträckning än nu. Vi ser även att flera i personalen har specialistkunskaper inom akutsjukvård. och som miljöpartist så räknar jag självklart med att vi har lyckats att upphandla ambulanser som går på förnyelsebart bränsle tills dess.

– satsningen på akut-läkare som görs på usö ser vi positivt på, patienter ska snab-bare få den vård de behöver. Befolkningen i länet växer, inte minst på grund av det höga flyk-tingmottagandet.under 2015 tog usö:s akutmottagning emot 59 000 patienter, det är 20 000 fler patienter jämfört med 2004.det finns anledning att tro att trycket och väntetiderna kommer att öka ytterligare inom den närmaste femårs-perioden.

Hur tror du att akutsjukvården kommer att utvecklas de närmaste fem åren?

Vi frågar Region Örebro läns politiker

En tolvårig pojke. En lek som slutar i en olycka. Ett fall på fyra meter med en svår skallskada.

Utan ambulanshelikopter, ett traumateam och den nya enheten med neurokirurger på Univer-sitetssjukhuset Örebro hade det förmodligen inte gått så bra som det gjorde.

Snabb vård räddar liv

– Pojken flögs direkt hit till USÖ och togs omhand i traumarum-met. Den snabba vården här och hämtningen med ambulansheli-kopter gjorde stor skillnad. En halvtimme, eller timme till, skulle kunnat göra att han inte klarat sig. Idag är han välmående och har återhämtat sig, säger Zandra Olivecrona.

Zandra Olivekrona är neuroki-rurg, alltså hjärnkirurg, och har tillsammans med två andra neu-rokirurger varit med och startat verksamheten med neurokirurgi på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

– Vi delar på jour dygnet runt, alla dagar i veckan och tar hand om både planerade ingrepp som till exempel hjärntumörer till lätta till svåra skallskador, säger hon.

Även svårare strokefall tas till USÖ. För alla som bor i Örebro län betyder det snabbare omhän-dertagande vid skallskador eller svår stroke.

Snabbheten är otroligt viktig. En längre transport kan vara förö-

dande, säger Zandra Olivecrona.Verksamheten med neurokirur-

gi på USÖ, som startade 2013, betyder mycket för hela akut- och traumaverksamheten i länet. Nu planeras även att en intermediär intensivvårdsavdelning för hjärn-skadade, nima, ska öppna i år.

– Det är positivt att vara med

och utveckla verksamheten till-sammans med många väldigt drivna och kompetenta medar-betare. Vi vill utveckla neuroki-rurgin på USÖ till att bli en av de bästa enheterna i landet, säger Zandra Olivecrona.

TexT och FoTo:KrisTin LundsTröm

Rickard Lindgren

neurokirurger räddar liv vid svåra hjärnskador

All avancerad trauma-sjukvård på usö

– Det var som att befinna sig i en mörk tunnel. Jag hade svårt att foku-sera, svårt att gå upp på morgnarna och jag kun-de plötsligt börja gråta helt okontrollerat, berät-tar Zandra Edwardsson.

När hon gick sista året på gym-nasiet fick hon sin första depres-sion.

– Jag förstod inte då att det var en depression. Jag vet fak-tiskt inte om någon mer än min mamma fattade. Det var i varje fall hon som fick mig att till slut söka hjälp, säger Zandra.

Hade självmordstankar

Den första depressionen följdes av fler.

– Jag fick självmords-tankar och hade svårt att sköta hemmet. Bara att gå upp ur sängen och ta en dusch är som att bestiga ett berg när du har en depression, berättar Zandra.

Hon försökte på olika sätt fly från sina depressioner.

– Jag testade att träna, jag pro-vade droger, jag trodde att en rela-tion skulle få mig att må bättre, men det funkade aldrig, konsta-terar Zandra.

Äter mediciner

Numera äter hon stämningsstabi-liserande mediciner.

– Mitt mående har varit som en

berg- och dalbana. Det svängde väldigt. Min ångest och depres-sion har minskat. Det är så skönt. Och nu kan jag märka när jag är på väg mot en ny depression, berättar Zandra.

2012 fick hon diagnosen bipo-lär sjukdom.

– Då fick jag äntligen pussel-biten som saknades. Jag förstod plötsligt varför jag drabbades av svåra depressioner varvat med bra perioder, konstaterar Zandra.

Stresskänslig

Idag har hon insett att hon är känslig för stress och att återkom-mande depressioner förmodligen är något hon kommer att få leva med. Depressionerna idag är inte lika djupa som tidigare tack vare

behandling.– För

många intryck gör att jag blir trött och får kognitiva svårigheter i stunden. Idag har jag slutat jäm-

föra mig med andra och istället anpassar jag mitt liv efter mina behov, säger Zandra.

Vill vara öppen

För henne är det självklart att vara öppen med sin sjukdom.

– Depressioner är jättevanli-ga och 75 procent av Sveriges befolkning har någon relation till psykisk ohälsa, egen, en anhörigs eller någon man känner till. Ändå pratar vi inte om det. Depression är ett stort stigma. Det vill jag

ändra på genom att vara öppen, säger Zandra.

Hon vill vara med och påverka och har därför engagerat sig i olika patientföreningar och brukarråd.

– Rädslan och okunskapen

gör det svårt för många att prata öppet. Den som är sjuk oroar sig för hur omgivningen ska reagera. De i omgivningen är i sin tur kan-ske rädda för att säga fel och göra fel. Därför måste vi våga prata om

psykisk ohälsa för att öka kunska-pen, säger Zandra.

Har du några råd till den som drabbats av en depression?

– Ta symptomen på allvar, för-sök beskriva hur du känner det

Tebladet nummer 3, 201610 Det vi inte pratar om

Visste du att nästan varannan kvinna och var fjärde man i Sverige någon gång i livet får en depression? Inte? Trots att det är så vanligt är depression något vi inte gärna pratar om.

– Depressioner har faktiskt sådan utbredning i samhället att man nästan får räkna med att själv få uppleva det eller känna någon som upplever det, säger Fredrik Holländare. Han är psykolog och medicine doktor på Utvecklings-enheten för psykoterapi och psy-kologisk behandling inom psykia-trin i Region Örebro län.

Ihållande nedstämdhet

Att man känner sig ledsen och nedstämd eller tillfälligt råkar i obalans är vanligt och händer alla människor. Men om du under en längre period upplever nedstämd-

het, orkeslöshet och känslor av meningslöshet kan du ha fått en depression.

– Om du har en depression kän-ner du dig sällan glad. Du har en ihållande nedstämdhet och tappar intresset för aktiviteter. Du kan också få sömnproblem, koncen-trationssvårigheter, tappa aptiten och börja tänka negativa tankar. I vissa fall tänker du även på självmord, berättar Fredrik Hol-ländare.

Viktigt att söka hjälp

Enligt honom söker de flesta som fått en depression hjälp för att de känner sig nedstämda, trötta och orkeslösa.

– De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor. Därför är det viktigt att söka hjälp om du tror att du har en depres-

sion, säger Fredrik Holländare.Ofta är det stora förändringar

i livet, som exempelvis en skils-mässa, att man får sparken, flytt till en ny stad eller att man tar examen efter en lång utbildning, som är den utlösande faktorn för depressionen. Risken att drabbas ökar med åldern. Depression är också vanligt i samband med en del fysiska sjukdomar som exem-pelvis stroke, hjärtinfarkt, Parkin-sons sjukdom eller demens.

Vanligt bli sjuk igen

Hälften av dem som varit depri-merade blir deprimerade igen.

– Och prognosen blir sämre ju fler depressioner du har haft. Nästan alla kan berätta vad som orsakade den första depressio-nen, men när man blir deprime-rad för femte eller sjätte gången så vet man ofta inte varför. Ju fler depressioner man har haft, desto

tätare kommer de. Därför är det viktigt att snabbt få behandling, säger Fredrik Holländare.

Om du misstänker att du har fått en depression ska du kontakta din vårdcentral. Du kan också ringa sjukvårdsrådgivningen 1177 för att få råd.

– Om du har akut behov av hjälp ska du vända dig till Psy-kiatrins akutmottagning, säger Fredrik Holländare.

Depression kan behandlas på olika sätt, beroende på vilken typ och grad av depression man har.

– Det finns många olika

Zandra Edwardsson drabbades av sin första depression när hon gick sista året på gymnasiet. Den har följts av många fler. Numera äter hon stämningssta-biliserande mediciner och hennes mående är inte längre som en berg- och dalbana.

Depression – en av våra vanligaste sjukdomar

”Mitt mående har varit som en berg- och dalbana”

Enligt Fredrik Holländare är det viktigt att söka hjälp om man tror att man har drabbats av en depression.

”Depressioner är jättevan-liga och 75 procent av Sve-riges befolkning har någon relation till psykisk ohälsa, egen, en anhörigs eller någon man känner till. Ändå pratar vi inte om det.”

11Tebladet nummer 3, 2016 Forskning

Zandra Edwardsson drabbades av sin första depression när hon gick sista året på gymnasiet. Den har följts av många fler. Numera äter hon stämningssta-biliserande mediciner och hennes mående är inte längre som en berg- och dalbana.

behandlingar. Antidepressiv med-icin är vanligt. Det finns också olika former av samtalsterapi. Vid riktigt svåra symptom kan man erbjudas elbehandling, berättar Fredrik Holländare.

Kan man förebygga depres-sion?

– Det är svårt att förebygga den första, men det går att före-bygga återfall. Det handlar om att behandla och sedan fortsätta med det som fått dig ur depressionen. Du ska fortsätta ta de läkemedel som ordinerats och det är viktigt att du tänker på vad som får dig att må bra. Fysisk aktivitet är bra och att ägna sig åt saker som betyder något. Det är lätt att man gör saker som förväntas av en. Man ”ska” tycka om att renovera och man ”ska” träna, men om man egentligen inte gillar det blir det ett torftigt liv. Fundera på vad du verkligen vill jobba med och

vad du verkligen vill göra på fri-tiden. Alla mår bra av olika saker, konstaterar Fredrik Holländare.

Enligt honom är det viktigt att skaffa sig självkännedom.

– Alla vet att när man går till tandläkaren får man rådet att använda tandtråd, men när det gäller psykisk hälsovård är man inte lika kunnig. Tyvärr fungerar vi människor så att vi låter ”må bra sakerna” ryka först när vi får ont om tid. Vi slutar gå på den där kursen, slutar träffa vänner och så vidare, men om man hela tiden prioriterar bort sig själv så nöts man ner. Därför borde alla ta sig tid att fundera på vad som får just dem att må bra och se till att få utrymme för det, säger Fredrik Holländare.

text:victoria rydergård

foto:kristin lundström

Om ens barn drabbats av en kronisk sjukdom är det vanligt att känna ilska, sorg och rädsla. Sjukdomen gör att för-äldrarna ofta får ett stort ansvar för barnets vård. För en del föräldrar blir stressen för stor och de löper mycket större risk att drabbas av utmatt-ning och utbrändhet än föräldrar till friska barn.

Det kan ta sig olika uttryck som en av de mammor Caisa mött i sitt arbete sa: ”Den morgon då jag gav min dotter en örfil förstod jag att något var helt galet med mig.” En annan kvinna förklarade att man kan ju inte vara sjukskriven från sitt barn: ”Min väninna som är utbränd på jobbet får vara sjukskri-ven och funderar på att byta jobb. Men det går ju inte att sätta ut en annons i tidning ”bytes barn”.”

Caisa Lindström, som är kura-tor på barnmottagningen, på Uni-versitetssjukhuset Örebro, USÖ, har mött många föräldrar till barn med kronisk sjukdom. Nyligen blev hennes avhandling ”Bur-nout in parents of chronically ill children” klar. Hon har gjort djupintervjuer med mammor till barn med diabetes typ 1 eftersom mammor har mycket högre risk för burnout, som hon kallar det i sin forskning.

Bortprioriterar sig själva

Mammorna hon intervjuat har själva förstått att de inte kan fort-sätta som de gör, att bortprioritera sig själva. Alla föräldrar har det inte så här. Det går att ta hand om sitt barns diabetes ändå och en väg kan vara att försöka använda tekniken utan att bli slav under den. Men de här mammorna vill ha perfekta värden, vilket kan vara väldigt svårt att uppnå.

Många av mammorna som hade drabbats av burnout har väl-digt höga krav på sig själva. De känner skuld om till exempel blod-sockret ligger för högt eller för lågt hos barn med diabetes. De har skuldkänslor trots att blodsockrets svängningar ofta beror på sådant de inte kan kontrollera, som allt från en förkylning till hård träning. Papporna känner sällan skuld utan konstater att blodsockret behöver åtgärdas och åtgärdar det.

– För mammorna blir det här ett omöjligt uppdrag. Ofta kan de tycka att pappan tar för lätt på sjukdomen. Ibland när båda föräldrarna kommer till mig vill mamman att jag ska säga åt pap-pan att sköta sjukdomen på sam-ma sätt som hon gör. Men istället brukar jag försöka få henne att lära sig av pappan, att ”good enough” många gånger räcker för att nå målvärdet.

Störst risk att drabbas av burnout

är det för högpresterande mammor med stort behov av att ha kontroll.

– Ofta tror jag det handlar om att man vill kontrollera sjukdo-men. Men det går inte att helt kontrollera någonting i livet, säger Caisa Lindström.

För lite sömn

Föräldrar som får burnout prio-riterar inte sig själva, de har säl-lan egen tid och sällan tid för varandra som par. Ofta få de för lite sömn och har inte tillräckligt praktiskt stöd i vardagen.

– En annan risk är om ens själv-känsla baseras på prestationer, säger Caisa Lindström.

Caisa Lindström berättar att utmattning inte kommer direkt, man hamnar i den långsamt och vänjer sig vid att må allt sämre. Det kan ge symptom som ned-stämdhet, ångest, sömnproblem och dåligt minne.

Vad kan man göra för att förebygga eller bli bättre från en burnout?

– Var uppmärksam på om du får symptom. Reflektera över vad barnets läkare egentligen har sagt om vad du behöver göra eller inte göra. Behöver du till exempel vanemässigt ta blodsocker varje natt? Försök skapa lite egen tid varje dag. Du kanske kan göra något du tycker om tio minuter om dagen till att börja med. Det är svårt att bryta vanor så man

kan börja med små förändringar. Man kan även försöka gå någon stresshanteringskurs, kanske via personalhälsan om det finns på ens arbetsplats. Det går även att ta upp det med oss kuratorer, säger Caisa Lindström.

– Sedan är det bra om man använder tekniken så att den blir till ett stöd men undviker att den ”tar över hela livet”. Idag finns det bra hjälpmedel att mäta blod-socker kontinuerligt som ger barn och föräldrar bättre förutsättning-ar till både en ökad livskvalité och bättre behandling med min-dre risk för komplikationer när barnet blir vuxet. Lita på att den andra föräldern gör ett tillräck-ligt bra jobb och ge barnet mer ansvar, beroende på ålder. Ofta tycker barn att det är jobbigt att bli kontrollerade, tillägger hon.

Kommer din avhandling att användas av vården för att hjäl-pa föräldrar som får kroniskt sjuka barn?

– Diabetesteamet på USÖ ska använda resultaten när de utarbetar nya riktlinjer. I framtiden ska även råd till föräldrarna finnas i en pärm som föräldrar får om deras barn insjuknar i diabetes. I framtiden kommer vi förhoppningsvis bli bättre på att fånga upp och hjälpa föräldrar som är i risk för burnout, konstaterar Caisa Lindström.

text och foto:kristin lundström

Har du förslag på något ämne som vi borde ta upp i vår serie ”Det vi inte pratar om!”? Vill du dela med dig av din historia?

Kontakta oss på tebladet@regionorebrolan.se, märk mejlet med Det vi inte pratar om. Eller ring telefon 019-602 75 47.

Det vi inte pratar om!

depression – en av våra vanligaste sjukdomar

och våga söka hjälp!Har du några råd till anhö-

riga?– Säg inte åt någon som har en

depression att han eller hon ska rycka upp sig. Det ger bara skuld-

och skamkänslor. Våga istället fråga hur personen verkligen mår och var beredd på att höra svaren. Finns det barn i familjen, berätta om vad en depression är och var noga med att berätta att det inte är deras fel. Det är jätteviktigt, säger Zandra.

text:victoria rydergård

foto: kristin lundström

”mitt mående har varit som en berg- och dalbana”

Pappor klarar sig – men mammor till barn med kronisk sjukdom drabbas av utmattning

Caisa Lindström, kurator på barnmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro blev nyligen klar med sin avhandling. Hon har gjort djupintervjuer med mammor till barn med diabetes typ 1.

Tebladet nummer 3, 201612 Porträttet

– Det här är ett jobb som känns intressant och viktigt eftersom vi har patienterna i fokus, inte bara en produkt som det är när man arbetar i industrin.

Det konstaterar Anna Eriksson som jobbar som medicinteknisk ingenjör på Medicinsk teknik, som är Region Örebro läns sup-portorganisation för medicintek-nisk utrustning.

Känns betydelsefullt

Hon och hennes kollega Johan Halldén jobbade tidigare i indu-strin.

– Om jag jämför med det känns mina arbetsuppgifter mer bety-delsefulla nu. Jag ser att mitt jobb gör nytta för patienterna, säger Johan Halldén.

Som medicintekniska ingenjö-rer arbetar de huvudsakligen med att se till att den medicintekniska utrustningen inom sjukvården fungerar och stöttar sjukvårdsper-

sonalen i handhavande- och tek-nikfrågor. Medicinteknisk utrust-ning är i huvudsak den patient-nära tekniska utrustning som finns inom vården. Anna jobbar med röntgenutrustning och Johan job-bar mestadels med den tekniska utrustning som behövs för strål-behandling.

Av en slump

Båda hamnade i yrket mest av en slump.

– Jag hade jobbat inom indu-strin tidigare, blev arbetslös och upptäckte att jag kunde bygga på min ingenjörsutbildning med en medicinteknisk påbyggnad. När jag var färdig fick jag jobb direkt, berättar Anna.

– Jag är utbildad elektronikin-genjör. Någonstans i bakhuvudet hade jag att det fanns ingenjörer som jobbade med teknik på sjuk-husen. Jag tyckte att det verkade spännande, så jag sökte en utan-nonserad tjänst och fick jobbet, säger Johan.

Hur ser en vanlig dag på job-bet ut?

– Det finns inga vanliga dagar skulle jag vilja säga, konstaterar Anna.

– Nej, du kan hålla på med förebyggande underhåll och så plötsligt inträffar det något som måste fixas akut. Det blir nästan aldrig som man har tänkt sig, men det är det som gör jobbet så roligt, säger Johan.

Vad är det bästa med jobbet?– Det är just variationen. Dagar-

na är oförutsägbara och innehål-ler en mix mellan praktiskt arbete och administration, säger Anna.

– Vi jobbar inte bara med ser-vice, underhåll och reparationer, utan är även med som experter när ny utrustning ska köpas in genom upphandlingar. Vi deltar i utbildningar av vårdpersonal och hanterar kvalitets- och säker-hetsfrågor. Dessutom ingår gan-ska många servicekurser för de olika utrustningstyperna, berättar Johan.

Vad är det sämsta med job-bet?

– Ibland kan det vara lite splitt-rat. Det är kul med variationen, men ibland hinner man bara påbörja något och så får man släppa det för att det är något akut som behöver fixas, säger Johan.

– Ja, det händer ofta att man måste lösa ett problem snabbt. Det kan vara stressigt, tillägger Anna.

Vilka egenskaper tycker ni är viktiga för en medicinteknisk ingenjör?

– Att man är stresstålig, säger Johan.

– Man måste vara noggrann också, säger Anna.

– Och det är bra om man är flexibel, fortsätter Johan.

– Och så måste man vara ansvarstagande, lägger Anna till.

Skulle ni rekommendera andra att utbilda sig till medicinteknisk ingenjör?

– Absolut! Det är ett jätteroligt jobb, säger Johan.

– Ja, man får lära sig nya saker hela tiden och det är ett brett och varierande yrke där man jobbar med elektronik, data och meka-nik. Dessutom är det ett jobb där man känner att det man gör verk-ligen betyder något, säger Anna.

text:victoria rydergård

foto:kristin lundström

Ett roligt jobb där man gör nytta för patienterna

Anna Eriksson och Johan Halldén jobbar som medicintekniska ingenjörer på Medicinsk teknik, som är Region Örebro läns supportorganisation för medicinteknisk utrustning. De tycker att deras jobb känns meningsfullt och känner att de gör nytta för patienterna.

Vill du bli medicin-teknisk ingenjör?inom högskolan finns både högskole- och civilingenjörsut-bildningar med inriktning medi-cinsk teknik inom framförallt programmen för teknisk fysik och eletroteknik. civilingenjörs-utbildningar är fem år medan högskoleingenjörsutbildningen är tre år. det finns även ett antal fristående kurser med inriktning mot medicinsk teknik.

medicinteknisk ingenjör:

Region Örebro län har drygt 9 000 anställda, fördelat på fler än 200 yrken. Här får du möta två av dem.

Tebladet nummer 3, 2016 13Lättläst

Kontakt för lättläst: Lena E. Hagsten, telefon: 019-602 73 52, e-post: lena.hagsten@regionorebrolan.se Texttelefon 019-670 25 77

Ledsen länge kan vara deprimerad

Att vara ledsen och må dåligt händer alla någon gång.Men om du känner dig ledsen och mår dåligt längekan du bli sjuk av det.Det kallas att du är deprimerad.

Många människor känner sig deprimerade någon gång i livet.Eller känner någon som är deprimerad.

Hur vet jag om jag är deprimerad?Du kanske tycker att allt är jobbigt.Du känner dig nästan aldrig glad.Du får svårt att sova och vill inte äta.Du kanske tänker att du inte är bra på någonting.En del känner att de vill dö.

Viktigt att söka hjälpOm du tror att du är deprimeradär det viktigt att du söker hjälp.Om du får hjälp snabbt är det lättare att bli frisk.

Om du har varit deprimeradär det lättare att du blir det igen.Därför är det viktigt att få hjälp snabbt om det kommer tillbaka.

Varför blir man deprimerad?Du kan bli deprimeradnär det händer något i livet som är jobbigt.Om någon du känner dör eller om du skiljer dig.Om du flyttar till en ny stad och inte känner någon.Eller om du måste sluta på ditt jobb.

Hur kan jag få hjälp?Du kan få medicin.Du kan få komma och prata med någon om dina problem.Det kallas att gå i terapi.

Kan jag göra något för att inte bli deprimerad igen?Om du får medicin är det viktigt att du fortsätter ta medicinen.Det är viktigt att göra saker du mår bra av.Tänk efter om du jobbar med det du vill.Och om du gör saker på din fritid som du verkligen vill göra.Det är också bra att träna och röra på sig.

Vart ska jag vända mig?Kontakta din vårdcentral. eller ring 1177 för att få råd.Om du mår jättedåligt och måste ha hjälp på en gång ska du vända dig till psykiatrins akutmottagning.

Ambulansen åker till mångaDet finns 17 ambulanser i Region Örebro län.Det är SOS-alarm som bestämmer när ambulansen ska åka till en patient.När du ringer till 112 får du prata med någon på SOS-alarm.De frågar frågor för att se hur allvarligt det är.Sen bestämmer det om ditt larm är prio 1, 2 eller 3.

Prio 1 – Här är det bråttom och ambulansen åker fort, och använder ljud och blåljus. Det finns risk att patienten kan dö.Prio 2 – Här är det ganska bråttom. Patienten är sjuk men inte så att patienten kan dö.Prio 3 – Här kan patienten vänta en stund om det behövs.

Det är alltid två personer i ambulansen.När ambulansen kommer fram undersöks patienten direkt.Sen bestämmer man vilket sjukhus som är bäst att åka till. Patienten kan få vård direkt i ambulansen på vägen.

En del patienter kanske inte behöver ambulans. Då säger ambulanspersonalen att de får åka till vårdcentralen istället.Det är dumt att åka till akuten om du inte måsteeftersom de som är minst sjuka kan få vänta länge där.

Ringa 112 eller åka själv till vårdcentralen?Om någon är medvetslös,har jätteont i bröstet eller magenhar svårt att andas, pratar sluddrigteller inte kan röra armarna och benen– då ska du ringa 112. Om du har en sjukdom och snabbt blir mycket sämre.– då ska du ringa 112.

Om du inte vet kan du ringa 1177 och prata med demså kan de hjälpa dig att bestämma hur du ska göra.

Länstrafikens app till telefonen Länstrafiken har en appsom du kan ha i din smarta telefon.En app är ett litet programsom kan hjälpa dig att göra saker.

Nu ser innehållet i appen ut på ett nytt sättoch är lättare för dig att använda.

I den nya appen kan du till exempelhitta din närmaste hållplats,se tider för bussenoch betala din biljett med mobilbiljett.

Om du vill ladda ner appen gör du det på samma ställe i din telefon där du hämtar andra appar.Sök på Länstrafiken Örebro så hittar du den.

Här hittar du alla vårdcentraler www.regionorebrolan.se/vardcentraler

Psykiatrins akutmottagning, telefon 019-602 56 00

Ring telefonnummer 1177 för råd

Så här ser appen ut i din telefon

Tebladet nummer 3, 201614 Aktuellt

”Nu har pappas hjärna gått i konkurs”Yngste sonen hade vid ett tillfälle sett sin pappa förlora humöret. Ilsket hade pappan slängt igen dörren hårdare än han hade tänkt sig. Sonen blev först lite ängslig och rädd över att se sin pappa på ett sådant svårt humör. Han fann sig träffsäkert när han som i en ren reflex plötsligt utbris-ter: ”Nu har pappas hjärna gått i konkurs!” Pappan blev så överrumplad över sonens kommentar att han alldeles kom av sig och glömde bort att han var arg. Till saken hör att sonen som har autism och en utvecklingsstörning ofta har svårt att formulera sina tankar och känslor. Men att han fann sig så mitt i prick är inget annat än en medfödd begåv-ning. Tyst för sig själv undrade pappan vem av de båda som egentligen hade funktionsnedsättning. Jag erkänner att det är jag som är pappan!

Vad gör man när ”hjärnan går i konkurs?” Vad gör man när det inte längre går att distansera sig till alla överväldi-gande och invaderande känslor och när allt bara svämmar över? Ibland är känslor många och intensiva. Vid andra tillfällen är det som om man inte har några känslor alls. Man känner sig avstängd och oförmögen att rycka upp sig. Särskilt när de mörka och gråa dagarna lägger sig som en blöt filt över tillvaron. Ett sätt kan vara att våga bryta tyst-naden och isoleringen. Börja prata med någon om hur man har det. Men också att våga fråga när man ser att någon inte mår så bra. När vi börjar att formulera oss, och vi sätter ord på våra tankar och känslor, kan något nytt börja hända i oss som både är utvecklande och djupt meningsfullt. Vi får in nya perspektiv på tillvaron och nya sätt att se på oss själva och vår omgivning. Man behöver ibland, liksom pappan ovan, någon som hjälper en att komma av sig lite grand. Få hjälp att komma ur sina egna ofta negativt upprullade hjulspår. Det sker oftast bäst i mötet med ett Jag och ett Du (M Buber). Jag tror på det goda samtalets läkande kraft. Det är oftast inte de goda råden eller de hurtfriska självhjälpsböckerna som hjälper. Det man behöver som människa, och som människor i alla tider har behövt, är att ha någon annan att relatera till och som lyssnar. Att man får hjälp med att formulera sina tankar och få lätta på sitt hjärta. Det stimu-lerar hjärnans självläkande förmåga att ta sig vidare på ett kreativt och mer livsbejakande sätt. Ett viktigt fynd från modern terapiforskning är att männ-iskor som har gått i terapi brukar framhålla att de har blivit hjälpta av att bli sedda och förstådda. Kanske vi skulle få lite mindre av ”hjärnkonkurser” om vi vågade prata mer med varandra om det som vi inte mår bra i.

KRÖNIKAN RogeR sAmuelssoN

Roger Samuels-son är sjukhus-pastor och leg psykoterapeut

Jag hör dig men vad är det du säger? Audiologiskt forskningscentrum söker barn mellan 7 och 12 år

Vi söker barn som har normal hörsel, pratar svenska och som inte har några konstaterade lyssnings- eller uppmärksamhetsproblem.

Vill du och ditt barn delta i forskningsprojektet? För intresseanmälan och mer information besök vår hemsida www.regionorebrolan.se/audf

Demokrati • 26/4 Regionfullmäktige: Sammanträdet är offentligt och sänds via webb-teve.

Kultur & evenemang• 2/4 Teaterpremiär: Boxaren har premiär på Örebro teater klockan 16.00. Biljettpris: ordinarie 270 kronor, studerande 180 kronor och skolklasser inom Örebro län 120 kronor/elev.• 9/4 Klassisk lördagsmusik: Musiklinjens klassiska inriktning spelar klassisk musik i S:t Nicolai kyrka, Örebro, klockan 10.30.• 10/4 gallerirunda: Gå och se på aktuella utställningar tillsammans med en konstnär. Den här gången

guidar Josie Ahlström.Rundan startar klockan 13.00 på Konstfrämjandet i Wadköping, Bertil Waldéns gata 6. Gallerirun-dan är kostnadsfri och pågår i cirka 1,5 timme. Ingen anmälan krävs.• 23/4 Kävestadagen 2016: Öppet hus på Kävesta folkhög-skola med dans, konst, musik, prova-på-lektioner, fika och diver-se andra roliga aktiviteter klockan 11.00-16.30.• 10/5 Teaterpremiär: Tigern har premiär på Nya China klockan 19.00. Biljettpris: ordinarie 240 kronor, studerande 150 kronor, abonnenter 190 kronor och skolklasser inom Örebro län 100 kronor/elev.

Föreläsningar• 6/4 mötesplats Kävesta: För-fattaren Maja Hagerman besöker Mötesplats Kävesta i skolans aula klockan 19.00. Fri entré och fika.• 13/4 Nio hus & en kyrka: Föreläsning av konsthistoriker Lars Sjöberg som berättar om sitt kall att samla på hus som ett sätt att rädda dem från rivning. Örebro läns museum klockan 18.30.• 20/4 Valven under Örebro slott: Arkeolog Johnny Rönngren från Arkeologgruppen föreläser om 2015 års utgrävningar. Vad har man hittat och vad är det man söker? Örebro läns museum klockan 18.30.

PÅ GÅNG

www.kavesta.fhsk.se

Dags att ansöka till Kävesta folkhögskola!Allmän linjeSaknar du behörigheter för högre studier? På allmän linje kan du läsa in motsvarande gymnasiekompetens.

Sista ansökningsdag: 30 april

Konst- & formgivningslinjenEn förberedande konstutbildning som ger dig en bred grund i bl.a. måleri, keramik, screentryck och silver/metall. Vi erbjuder även ett fördjupningsår.

Sista ansökningsdag: 25 april

Läs mer och ansök på www.kavesta.fhsk.se!

Öppet hus 23 april, 11.00 - 16.30

Välkommen till den årliga Kävestadagen!

Vi bjuder på musik, dans, konst & prova på-lektioner.

Musiklinjens kör sjunger in våren 15.00.

Tebladet nummer 3, 2016 15

De blev också nominerade till TebladstårtanHär är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Sjuksköterskorna på behandlingen, Reumatologiska klinikens mottagning, USÖ, av Susanna Andersson.

• Distriktssjukgymanast Ellinor Ahlin, Olaus Petri vårdcentral, av Nils-Gunnar Araskog.

• Doktor Zahir Esa, öronmottagningen Lindesbergs lasarett, av Kerstin Anders-son.

• Personalen på medinavdelning 3, njurmottagningen, av Nils Eric Berg.

• Sjukgymnast Louise Andersson, Ske-bäcks vårdcentral, av Barbro Anders-son.

• OBS-enheten, psykiatrin, USÖ, av anonym.

• Samordnare Carina Ragnemyr, smärtsektionen, rehabkliniken, USÖ, av Annica Ängmyren.

• Diabetessköterska Anna-Maja Dahl-ström, Karolina vårdcentral, av Mari-ette Gustafvson.

• Bengt Pettersson, distriktsläkare Olaus Petri vårdcentral, av Janolov

Larsson.

• Överläkare Ursula Wopenka, medi-cinska kliniken, USÖ, av Gunnar och Anitha Fransson.

• Patrick Lassarén, ögonkliniken, USÖ, av Gudrun Meijer Andersson.

• Personalen på Brickebackens vård-central, av Malin Palmgren.

• Anna Adamska och Sven-Arne Jacobsson, orotopedkirurgen, av Sune Wallgren.

• All personal på ortopedkirurgiska avdelning 3, Lindesbergs lasarett och

ett särskilt tack till Miklós Kelecsényl, av Monica Carlsson.

• Sannas team på ortopeden, av Ronny Bengtsson.

• Sjukgymnast Peter Rehnblom, läkare Marcus Sagerfors, handkirurgen USÖ och läkare Frederik Möse Berstad, orto-pedmottagningen Lindesbergs lasarett, av Madelene Johansson.

• Pia Sandin, distriktssköterska Kumla vårdcentral, Fylstamottagningen, av Kåre Walkert.

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se. Vinnaren presenteras i nästa läns-utgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet på maj. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tår-tan överlämnas. Förslag skickas senast den 19 april till Tebladstårtan, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med ”Tebladstårtan”.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Månadens Tebladstårta går till all personal på den psykiatriska vårdavdelningen på Lindesbergs lasarett. Här får man enligt patienten Annika Jansson lugn och ro med en förstklassig omvårdnad.

”De sätter alltid patienten i fokus”– Är det några som är värda Tebladstårtan så är det personalen på Skin-narbacken!

Det konstaterar Annika Jansson efter att ha vårdats på den psykia-triska vårdavdelningen på Lindes-bergs lasarett.

Avdelningen, som har 14 vård-platser, är ett stöd för patienter som behöver vård dygnet runt. Här vårdas man antingen frivilligt eller enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

– Man har hört så många för-domar om psykiatrin, men de har verkligen kommit på skam. Jag har fått en helt annan bild av psykiatrin efter att ha varit patient här. Personalgruppen på Skinnar-backen är helt fantastisk. De sät-ter alltid patienten i fokus, säger Annika Jansson.

Enligt henne är de som jobbar på avdelningen alltid på bra humör.

– De har alltid tid för patien-terna, är otroligt kunniga och har en empatisk förmåga. Jag upple-ver att de alltid finns till hands för den enskilda patienten. Här får man som patient lugn och ro med en förstklassig omvårdnad och det gäller verkligen alla i per-sonalen, berättar Annika Jansson.

Vill visa uppskattning

Hon bestämde sig därför för att nominera personalen till måna-dens Tebladstårta för att visa hur mycket hon uppskattar den omvårdnad hon har fått.

När Tebladet dyker upp med tårta och diplom blir det stor för-våning i personalgruppen.

– Jag trodde nästan att vi skulle få skäll. Chefen kallade oss till

möte och hon lät så sträng och sa att det var jätteviktigt att alla var på plats. Tänk att hon kunde lura oss så. Jag hade verkligen inte en aning om det här, säger Hans Hedvall, skötare på avdelningen.

– Det här känns helt fantastiskt! Jag känner mig otroligt glad, stolt och rörd. Det är nästan så att man skulle vilja ta till tårarna, säger Annelie Wixner Lööv, som också jobbar som skötare på avdelningen.

– Bättre betyg kan man ju inte få. Det känns jättekul att en patient tar sig tiden att nominera oss, säger Hans Hedvall.

– Ja, det här är ett bevis på att det vi gör är bra. Vi har en bra stämning här på avdelningen och bemöter varje patient efter hans eller hennes behov. Man får vara ledsen, man får vara glad, man får vara arg, vi finns där och stöttar

oavsett, och vi vill att våra patien-ter ska känna sig trygga, berättar Annelie Wixner Lööv.

Känns stort

Att en psykiatrisk vårdavdelning blir nominerad till Tebladstårtan hör inte till vanligheterna.

– Psykisk ohälsa är fortfarande något folk inte gärna pratar om och har man varit inlagd här är det inget folk skyltar med offentligt, konstaterar Annelie Wixner Lööv.

– Jag brukar alltid läsa vilka som blir nominerade till Teblads-tårtan och har tänkt att det kom-mer aldrig att bli någon som jobbar inom psykiatrin som blir nominerad just eftersom folk inte gärna berättar om psykisk ohälsa. Därför känns det extra stort att Annika faktiskt nominerade oss, säger Hans Hedvall.

TExT:ViCTORiA RyDERGåRD

FOTO:KRiSTiN LUNDSTRÖM

Tårtan

Tebladet nummer 3, 201616

Vinsterna:Förstapriset är en flygresa från Örebro Airport för två personer tur och retur till Köpenhamn, samt en ryggsäck, vattenflaska och tandborstar från Folk-tandvården Region Örebro län.

Andrapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår frukostbuffé samt brunch i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdel-ning med avslappningspool, bastu och tränings-rum och få ansiktsvård för två på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföre-ställning på Örebro länsteater.

Tredjepriset är en hotellövernattning på Elite Stora hotellet för två personer. I priset ingår frukostbuffé och middag exklusive dryck. Ni får dessutom biljetter till Svenska kammarorkestern för två personer.

Fjärdepriset är en övernattning och frukost för två på Nora stadshotell.

Femtepriset är entré för två personer på relaxav-delningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entré-priset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgon-rock, bubbelpool, solterass med mera.

Sjättepriset är ett resekort från Länstrafiken lad-dat med 500 kronor. Vi lottar dessutom ut 50 extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på tipsfrågorna – alla svaren finns i tidningen.

Skicka tävlingskupongen till Tebladstävlingen, Box 1613, 701 16 Örebro senast den 26 maj 2016. Du kan också tävla via webben på www.regionorebrolan.se/tebladet. Rätt svar och vinnare annonseras på www.regionorebrolan.se den 30 maj 2016.

Namn:....................................................................

..............................................................................

Telefon dagtid:........................................................

Adress:..................................................................

..............................................................................

1 X 21. Hur många män i Sverige får någon gång i livet en depression1) Var fjärde X) Var sjätte 2) Var tionde

2. Till vilket sjukhus förs alla traumapatienter i länet?1) Karlskoga lasarett X) Lindesbergs lasarett 2) Universitetssjukhuset Örebro

3. Hur många larm fick Region Örebro läns ambulanser åka på förra året?1) 21 312 X) 27 782 2) 31 318

4. Vad jobbar en neurokirurg med?1) Hjärnkirurgi X) Fotvård 2) Ögonkirurgi

6. Vilka fick Vilt- och naturvårdskommitténs barn och ungdomsstipendium? 1) Miljöknattarna X) Scouterna 2) Natursnokarna

5. Vilket landsting utgår den ambulanshelikopter som Region Örebro län anlitar ifrån?1) Stockholms läns landsting X) Landstinget i Värmland 2) Landstinget Dalarna

8. Vilket datum fick ensamstående kvinnor rätt till assisterad befruktning i Region Örebro län?1) 1 februari X) 1 mars 2) 1 april

Tävla i kunskap om Region Örebro län

7. Vad heter Region Örebro läns kulturchef?1) Marie-Louise Forsberg-Fransson X) Rikard Åslund 2) Fredrik Holländare

Tävla i kunskap om Region Örebro län. Du hittar svaren i tidningen.

3:a pris övernattning med middag på Elite Storahotellet och biljetter till Svenska Kammarorkestern

2:a pris Clarion Hotel, Badrummet spa och teaterbiljetter från Örebro länsteater

4:e pris Nora stadshotell

5:e pris Gustavsvik 6:e pris resekortladdat med 500 kronor

1:a pris flygresa tur och retur för två personer Örebro-Köpenhamn från Örebro Airport och en ryggsäck från Folktandvården.