Ambulanspersonals följsamhet till

hygienrutiner.

En litteraturöversikt

Therese Olsson

Huvudområde: Omvårdnad C

Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: Höstterminen 2017

Handledare: Lars Hammarström

Examinator: Åsa Audulv

Kurskod/registreringsnummer: OM018G

Utbildningsprogram: Omvårdnad C, vetenskapligt arbete

Abstrakt

Bakgrund: De vårdrelaterade infektionerna ökar i Sverige och i världen och följsamhet till

basala hygienrutiner anses som en viktig del i att förebygga dessa infektioner.

Ambulanspersonalen är många gånger först i vårdkedjan och arbetar i hem- och utemiljöer

och exponeras på annat sätt än övrig sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna

litteraturöversikt är att belysa ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner inom

ambulanssjukvården. Metod: En litteraturöversikt gjordes över valt problemområde och

litteratursökningen genomfördes i två för ämnet omvårdnad relevanta databaser, 10 artiklar i

kvantitativ design och en artikel i mixad design inkluderades. Resultat: Resultatet beskrevs

utifrån två kategorier och fem subkategorier. De två huvudkategorierna var: Följsamhet av

hygienrutiner och Hinder till följsamhet av hygienrutiner. De fem subkategorierna var:

Handhygien, Användande av handskar, Rengöring av utrustning, Kunskap om riktlinjer

samt Arbetsmiljö och organisation. Diskussion: Resultatet tydde på att

ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutiner är bristfälliga både vad gäller handhygien

och att rengöra utrustning mellan patienter. Slutsats: Vidare forskning bör göras för att

belysa ambulanspersonalens inställning till hygienrutiner, och för att undersöka om

följsamheten av hygienrutiner ökar genom mer utbildning.

Nyckelord:

Hygienrutiner, Följsamhet, Ambulanssjukvård, Ambulanspersonal och Litteraturöversikt

Innehållsförteckning Introduktion ............................................................................................................. 1

Bakgrund ................................................................................................................... 1

Prehospital akutsjukvård ..................................................................................... 1

Vårdrelaterade infektioner .................................................................................. 2

Tromboflebit ......................................................................................................... 2

Multiresistenta bakterier ...................................................................................... 3

Basala hygienrutiner ............................................................................................. 3

Följsamhet .............................................................................................................. 4

Problemformulering ............................................................................................... 4

Syfte ........................................................................................................................... 5

Metod ......................................................................................................................... 5

Design ..................................................................................................................... 5

Inklusions- och exklusionskriterier .................................................................... 5

Litteratursökning .................................................................................................. 5

Urval, relevansbedömning och granskning ...................................................... 6

Analys ..................................................................................................................... 6

Etiska överväganden ............................................................................................ 6

Resultat ...................................................................................................................... 7

Följsamhet till hygienrutiner ............................................................................... 7

Handhygien .......................................................................................................... 8

Användande av handskar ..................................................................................... 8

Rengöring av utrustning ................................................................................... ..9

Hinder till följsamhet ......................................................................................... ..9

Kunskap om riktlinjer ........................................................................................ ..9

Arbetsmiljö och organisation ............................................................................. ..9

Diskussion .............................................................................................................. 10

Metoddiskussion ................................................................................................. 10

Resultatdiskussion .............................................................................................. 11

Slutsats .................................................................................................................... 14

Referenser ............................................................................................................... 16

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

1

Introduktion

I Sverige ökar de vårdrelaterade infektionerna. För en del patienter är ambulanspersonalen

deras första kontakten med vården och ambulanspersonalen arbetar ofta i hem- och

utemiljöer och utsätts för smittorisker på annat sätt än personal som arbetar inne på

sjukhusen. För att de vårdrelaterade infektionerna ska minska så måste man genom hela

vårdkedjan jobba infektionsförebyggande. I det infektionsförebyggande arbetet är basala

hygienrutiner en viktig del. Enligt Socialstyrelsen ska den som arbetar inom vård och

omsorg, exempelvis den prehospitala akutsjukvården, i situationer som innebär risk för

överföring av smitta förhålla sig till vissa bestämda hygienrutiner (SOSFS 2015:10).

Bakgrund

Prehospital akutsjukvård

Den prehospitala akutsjukvården beskrivs som omedelbara medicinska åtgärder som vidtas

av hälso- och sjukvårdspersonal utanför sjukhus (SOSFS 2009:10). Inom

ambulansverksamheten så är varje uppdrag bedömt efter prioriteringsgrad 1, 2 eller 3 (Prio

1=Akut livshotande symtom eller olycksfall, Prio 2=Akut men ej livshotande symtom och

Prio 3=Övriga uppdrag med vård- eller övervakningsbehov.) (SOSFS 2009:10).

Ambulanserna bemannas vanligtvis av en ambulanssjukvårdare och en sjuksköterska eller

av två sjuksköterskor. SOSFS 2009:10 fastslår i 6 kap. 2§ att ambulansen ska bemannas med

personal som har kompetens att administrera läkemedel, dvs sjuksköterska. Sjuksköterskor

inom ambulansverksamheten kan vara grundutbildade eller ha specialistkompetens.

En del av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att ha det övergripande ansvaret för

omvårdnaden, leda och planera vården, men även att ha ansvar för information till patienter,

anhöriga och till mottagande enheter (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Mer specifikt för

sjuksköterska i ambulanssjukvård och sjuksköterska med specialistutbildning i

ambulanssjukvård är att hon ska kunna bedöma patienterna enligt ABCDE samt fatta beslut

om, utföra och utvärdera åtgärder och behandlingar. Hon ska även tolka värden och

2

vitalparametrar och väga in dessa i sina beslut om behandlingar samt administrera och

utvärdera de läkemedel som används i behandlingar. Hon ska även agera professionellt och

ta hänsyn till patientens hemmiljö, tillämpa ett etiskförhållningssätt såväl i hemmet som på

offentliga platser och på skadeplats, leda och planera arbetet på skade- och olycksplats,

identifiera risker (hot och våld, CBRNE). Ta hand om sjuka, skadade och kritiskt skadade

patienter, prioritera dessa och samt transportera dem på ett patient- och trafiksäkert sätt.

Samarbeta med andra blåljusorganisationer och sköta kommunikation. Hon ska även kunna

handleda studenter och hålla sig uppdaterad inom forskning, nya arbetssätt och metoder

(Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening, 2012). Det

övergripande omvårdnads ansvaret innefattar även patientsäkerhet och i det ingår att

förebygga vårdrelaterade infektioner.

Vårdrelaterande infektioner

Vårdrelaterade infektioner (VRI) är enligt Folkhälsomyndigheten (2016a) den vanligaste

vårdskadan i Sverige. Mätningar har visat att ca 9% av patienterna inom Svenskvård drabbas

av en VRI (SKL, 2016). Till VRI räknas bl.a. tromboflebiter och multiresistenta bakterier.

Studier gjorda i Danmark (Vikke & Giebner, 2016) visade att det förekommer bakterier på

ytor och på den patientnära utrustningen i ambulanser, både före och efter dessa ska vara

rengjorda av ambulanspersonalen efter att man har vårdat patienter i bilarna.

Tromboflebit

Tromboflebit (inflammation i kärlväggen) orsakas ofta av en skada i kärlväggen så som t.ex.

att en PVK har satts in. Symtomen på detta är lätt svullnad, ömhet, obehag och palpabel

hårdhet i området över venen, gradvis ökad temperatur och rodnad i området

(Vårdhandboken, 2017b). I en studie av Zarate, Mandleco, Wilshaw & Ravert (2008) ser man

att det är fler patienter som drabbas av tromboflebiter när en PVK är satt av

ambulanspersonal än av sjuksköterskor inne på akutmottagningar.

3

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier (bakterier resistenta mot flertalet antibiotikasorter) har ökat inte

bara i Sverige utan i hela världen. Till multiresistenta bakterier räknas bl.a. MRSA och VRE

(Vårdhandboken, 2017d). 2016 sågs en ökning av MRSA gentemot 2015 med 13%. Trots

ökningen är detta en avstannande trend och av de som smittats med MRSA var 57%

smittade utanför Sverige. Av de som smittas i Sverige var endast 4,6% smittade av MRSA

inom vården och övriga smittade i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2016d). En

screeningstudie av Roline, Crumpecker & Dunn, (2007) visade att det fanns MRSA på ytor i

ambulanser och att de troligtvis är en del i smittöverföringen till patienter.

Ett sätt att komma till rätta med VRI är att aktivt jobba med förbättringsarbete och god

följsamhet till vårdhygien och basala hygienrutiner (Folkhälsomyndigheten, 2016a).

Basala hygienrutiner

Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2015:10 5§) och Folkhälsomyndigheten (2016a) ska de som

arbetar inom områden där man kommer i fysisk kontakt med patienter bära kortarmad

klädsel, arbetskläderna ska bytas dagligen och även under arbetspasset om behov finns av

det. Underarmar och händer skall hållas fria från smycken, klockor, förband och likande.

Naglar skall vara korta och fria från konstgjorda material. Enligt Region Gävleborgs Hygien-

och klädrutiner för personal (2017) så finns en punkt där man tillåter ambulanspersonal att

vid behov ha långärmade arbetskläder om dessa byts vid återkomst till station. Även god

handhygien finns beskrivet av Socialstyrelsen (SOSFS 2015:10 5§); händerna ska

desinfekteras före och efter ett vårdmoment. Vid handhygien så ska tvål och vatten enbart

användas vid synlig och/eller kännbar smuts, dock alltid vid vård av patient med magsjuka

(Folkhälsomyndigheten, 2016a). I övrigt skall handsprit användas.

Redan 1860 beskrev Florence Nightingale vikten av god handhygien och användandet av

sprit i samband med att sjuksköterskorna tvättar händerna för att få en ännu bättre renlighet

(Nightingale, 1989). Denna bok ligger till grund för Nightingales omvårdnadsteori som

kretsar kring det basala inom vården: det praktiska, jordnära, det basala för överlevnad samt

hygien och vårdmiljö (Strandmark Kölsrud, 1995). Det centrala i Nightingales

4

omvårdnadsteori är att de yttre faktorerna i omgivningen påverkar patienternas förmåga att

tillfriskna, sjuksköterskan ska ha och tillgodose en god omgivning och hennes främsta

uppgift är att inte skada patienten (Nightingale, 1989).

Att använda skyddskläder ingår även det i basala hygienrutiner. Skyddshandskar ska

användas av de som arbetar med patienter och riskerar komma i kontakt med

kroppsvätskor, vid risk för stickskador m.m. Skyddshandskarna ska vara avsedda för

sjukvård och bytas mellan varje omvårdnadsmoment (Vårdhandboken, 2017a,

Folkhälsomyndigheten, 2016a).

Rengöring av patientnära utrustning och utrymmen som patienter vårdats i skall göras när

patienter skrivs ut eller byter vårdplats. För ambulanssjukvården innebär det när en patient

överlämnas på mottagande enhet t.ex. akutmottagning, vårdavdelning, mottagning eller

hemmet (Vårdhandboken, 2017c).

Följsamhet

Följsamhet till syftar till personal och patienters efterlevnad (compliance och adherence) av

de regler och föreskrifter som finns inom hälso- och sjukvården (däribland basala

hygienrytiner) det vill säga hur väl personal och patienter följder de angivna föreskrifterna

och/eller behanlingar. När personal/patienter inte lever upp till följsamhet (non-adherence)

finns beskrivet som icke-följsamhet vilket kan leda till en negativ inverkan på livskvalitet och

ökad risk för sjukdom och ökad dödlighet (Bissonnette, 2008).

Följsamhet ses även inom medicin dvs hur här patienter ta sina mediciner och hur väl de

följer anvisningar över när, var och hur mediciner ska tas (Cramer et al., 2008).

Cramer et al. (2008) definierar adherence som: till viken utsträckning som

rekommendationer av dagliga behandlingar som vårdgivare angivit med respekt för tid, dos

och frekvens följs. Detta kan även appliceras på hygienrutiner.

Problemformulering

Vårdrelaterade infektioner/vårdskador drabbar ca 9% av patienterna i Svensksjukvård och

ökar enligt en journalgranskningsstudie utförd av SKL (2016). Ambulanssjukvården är

5

många gånger första länken i vårdkedjan och enligt Folkhälsomyndigheten (2016a) är

handhygien och basala hygienrutiner en viktig del i att minska VRI. I vilken utsträckning

utför ambulanspersonalen, där sjuksköterskan utgör högsta kompetens, handhygien och

basala hygienrutiner? Hur ser förståelsen och följsamheten ut kring detta?

Syfte

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa ambulanspersonals följsamhet till basala

hygienrutiner inom ambulanssjukvården.

Metod

Design

Studien genomfördes som en litteraturöversikt enligt Friberg (2012), vilket beskrivs av Polit

och Beck (2012) som en kritiskt granskad sammanfattning av befintlig forskning av ett valt

ämne (s.732).

Inklusions- och exklusionskriterier

Artiklarna som inkluderades skulle svara mot syftet i studien och var originalartiklar från

vetenskapliga tidskrifter publicerade på engelska. Även ett konferensbidrag inkluderades då

det ansågs relevant för studien. Alla artiklarna var av kvantitativ design.

Exklusionskriterierna innebar artiklar som handlande om akutmottagningar och annan

sjukvård som inte härrörde till prehospital akutsjukvård och de som inte hade hygienarbete i

fokus.

Litteratursökning

Sökning efter material och vetenskapligt publicerade artiklar genomfördes i databaserna

Pubmed och Cinahl, sökord som användes var emergency medical services, ambulance,

ambulance personnel, paramedics, nurse, hygiene, hygiene routine, attitudes, infection

prevention, peripheral, phlebitis, equipment, clean, compliance och MRSA. Alla sökord

6

användes var för sig med AND och OR samt i Mesh-termer och i olika kombinationer.

Sökningarnas träffar analyserades i fyra steg, för att senare sammanställas enligt Polit och

Beck (2012). Se bilaga 1. Alla tidskrifter vetenskapskontrollerades via UlrichsWeb.com. Även

fri- och manuellsökning gjordes för att hitta lagar, föreskrifter och rutiner.

Urval, relevansbedömning och granskning

Först lästes titlarna i sökningen och de som tycktes stämma med studiens syfte plockades ut

för att därefter läsa abstrakten och från det valdes de artiklar som lästes i sin helhet. Samtliga

av dessa artiklar lästes igenom en gång till och en relevansbedömning gjordes utifrån hur väl

studiernas syften stämde överens med syftet i denna litteraturöversikt och en

kvalitetsbedömning gjordes, se bilaga 2. För att kvalitetsgranska artiklarna användes en

granskningsmall av Willman et al. (2011), se bilaga 3.

Analys

För att strukturera denna litteraturöversikt så har valda artiklar lästs flera gånger och

analyserats för att bilda en helhetsuppfattning av innehållet. I andra steget lästes artiklarna

igen för identifiering av huvudfynd som svarade på studiens syfte. I nästa steg lästes

artiklarna ytterligare en gång för att få insikt i likheter och skillnader mellan studierna i

artiklarna, därefter sorterades fynden in i två huvudkategorier och fyra subkategorier (tabell

1) enligt Friberg (2012).

Etiska överväganden

Artiklarna som ingår i resultatet har alla, utom en, ett godkännande av en etisk kommitté.

Den som inte har ett godkännande eller etiskt resonemang inkluderades ändå eftersom

författaren till litteraturöversikten bedömde att den visade på en hög kvalitet i övrigt och av

betydelse för denna litteraturöversikt och då den var gjord som studie av odlingar tagna på

olika ställen i ambulanserna ansågs den av denna författare godkänd ur ett etiskt

resonemang. Polit och Beck (2012) beskriver etik inom forskningen som ett system där

forsknings proceduren följer lagliga och sociala skyldigheter gentemot deltagarna i en studie

7

(s. 727). Artiklarnas resultat har redovisats oavsett om de skiljde sig från varandra eller inte,

egna värderingar undanhölls för att få objektivitet. Objektivitet är enligt Polit och Beck (2012)

när forskare kommer fram till samma slutsats oberoende av deras personliga värderingar (s.

736).

Resultat

10 stycken artiklar ingick i studien och av dessa var sex från USA, två från Sverige och en

vardera från Australien, Wales och Turkiet. Nio var kvantitativa artiklar och en var av mixad

design och ur analysen av dessa framkom två olika kategorier, vilka var; följsamhet av

hygienrutiner och hinder till följsamhet av hygienrutiner. Det gemensamma i alla studier var

bristande följsamhet till hygienrutiner.

Tabell 1

Kategori Subkategori

Följsamhet av hygienrutiner Handhygien

Användande av handskar

Rengöring av utrustning

Hinder till följsamhet av hygienrutiner Kunskap om riktlinjer

Arbetsmiljö och organisation

Följsamhet till hygienrutiner

Resultatet av denna litteraturstudie visade på att merparten av ambulanspersonalen

använder handskar och att det är färre som tvättar händerna än som använder handsprit.

Emanuelsson, Karlsson, Castrén och Lindström (2012) studerade hur väl

ambulanspersonalen följde riktlinjer gällande kläder och användande av klockor och

smycken, det visade sig att 28% av personalen bar kortarmad klädsel och att 74% följde

riktlinjerna att inte bära ringar, klockor och armband samt att 91% hade långt hår uppsatt.

Det visade sig även att 3% följde hela hygienrutinen.

8

Handhygien

I en studie redovisad 2014 gjordes analyser på 62 deltagares händer före och efter att de

tvättat händerna och dessa odlingar visade att det förekom bakterietillväxt hos 77% av

deltagarna innan de tvättat händerna och att 5% av dessa var utan bakterier före handtvätt.

Dessa siffor minskades efter att de tvättat händerna och då var 47% positiva för bakterier och

36% utan bakterier (Teter, Millin och Bissell, 2015).

Det visade sig i studier att en tredjedel till två tredjedelar av ambulanspersonalen tvättar sina

händer i anslutning till patientkontakt, endera före eller efter, (Barr et al., 2017; Bucher et al.,

2015; Bledsoe et al., 2014 och Ho et al., 2013). Sju av tio använder handsprit efter att de tagit

hand om patienten men att endast en tredjedel av ambulanspersonalen använder handsprit

innan de kommer i kontakt med patienten (Emanuelsson et al., 2012).

Hygienföljsamheten vid insättande av PVK inom den prehospitala vården studerades av

Göransson och Johansson (2011) den visade på att en femtedel av ambulanspersonalen

spritade sina händer innan insättande av PVK, att åtta av tio använder handskar vid dessa

tillfällen samt att 98% spritade patientens hud.

I en självskattningsstudie av Barr et al. (2017) såg man att det var tre av tio av

ambulanspersonalen som ansåg att man genomförde handhygien innan insättande av PVK,

men att när man observerade andra så såg man att det endast var 1,9% som nästan alltid

genomförde handhygien innan och 2,2% som ofta genomförde handhygien innan man satte

en PVK.

Användande av handskar

Studier av Akbiyik, Türeyen och Özinel (2017); Bucher, Donovan, Ohman-Strickland och

McCoy (2015); Barr, Holmes, Roiko, Dunn och Lord (2017); Bledsoe et al. (2014);

Emanuelsson et al. (2012) och Ho, Ansari och Page (2013) visar samtliga på att i genomsnitt

sju av tio inom ambulanssjukvården använder handskar vid patientkontakt. Men med en

variation från hälften till alltid, de som uppgav att de alltid använder handskar var i

självskattingsstudier (Barr et al., 2017 och Akbiyik et al., 2017).

9

Rengöring av utrustning

Det har i studier visat sig att det förekommer växt av bakterier i ca hälften av ambulanserna

bl.a. förekommer MRSA i det patientnära utrymmet men även i förarhytten förekommer det

växt av bakterier, även efter att utrymmet är rengjort och i vissa fall förekommer även växt

av nya bakteriesorter efter rengöring (Nigam och Cutter, 2002; och Brown et al., 2010).

Samtidigt har det visat sig i andra studier att det är två - fem av tio som rengör

ambulansbåren efter att de har vårdat patienter och att övrig utrustning rengjordes vid en

tredjedel av tillfällena (Bledsoe et al., 2014; och Akbiyik et al., 2017).

Hinder till följsamhet

Kunskap om riktlinjer

Cirka åtta av tio som arbetar inom ambulanssjukvården har kännedom om riktlinjer för

hygien och dokument för att förhindra smittspridning enligt studier av Goodman och Cone

(2001) och Barr et al. (2017). Andra studier visar på att hälften av ambulanspersonalen har

fått träning eller utbildning i att följa hygienrutiner och handhygien (Barr et al., 2017; och

Teter et al., 2015).

Enligt de svarande i Barr et al.´s (2017) studie tyckte man att det fanns ett glapp mellan

kunskapen om vikten av handhygien och att man faktiskt gör det.

Arbetsmiljö och Organisation

I studier av Barr et al. (2017) och Emanuelsson et al. (2012) framkom att ambulanspersonalen

upplevde svårigheter men att genomföra handhygien eftersom man ute i ambulanserna inte

har tillgång till tvål och vatten och då det finns begränsat med utrymme då man måste bära

allt med sig och det inte finns tillräckligt med utrymme i akutväskorna för den mängd t.ex.

handskar som kan behövas. Emanuelsson et al. (2012) fann dessutom att det endast fanns

handsprit i två av tio akutväskor, men att det fanns handsprit i alla ambulanser.

En annan anledning till bristande följsamhet till hygienrutiner som framkom var hög

arbetsbelastning och att det inte fanns anpassade utrymmen på mottagande enhet för att

rengöra bilen och utrustningen i den (Akbiyik et al., 2017).

10

Barr et al. (2017) fann bl.a. att ambulanspersonalen tog på sig handskarna när de kom fram

till patienten och att de behöll dessa på tills det att de var helt klar med det aktuella

uppdraget, men även medans de skrev sin journal. Barr et al. (2017) fann också att

handskarna användes till att skriva ner viktig information under uppdraget och uppgav

detta som en av anledningarna till att de inte bytte handskar under uppdraget. Det

uppfattades som att ambulanspersonalen vet att man ska sköta handhygien men i praktiken

så förbiser dem det.

Diskussion

Metoddiskussion

Artiklarna söktes i de två databaserna Cinahl och Pubmed med sökord som ansågs relevanta

för studiens syfte. Efter sökningarna så gjordes även en manuell sökning utifrån de

inkluderade artiklarnas sökord och referenser, där det visade sig att det inte framkom några

ytterligare träffar och slutsatsen drogs att detta är ett område inom omvårdnaden som det är

lite forskat runt, vilket gav ett litet material att arbeta utifrån.

De funna artiklarna var skrivna på engelska och har översatts av författaren efter dennes

bästa förmåga och eftersom engelska är dennes andra språk kan det ses som en svaghet och

finnas risk för feltolkningar och att översättningar kan vara missvisade t.ex. handhygien, kan

ses i artiklarna som att tvätta händerna med tvål och vatten eller användande av handsprit.

Definitionerna av de olika delarna av begreppet handhygien presenteras i bakgrunderna i

artiklarna även om det inte alltid framkommer vilken del som redovisas i resultaten av dem,

ofta användes bara handhygien i resultaten.

Alla artiklarna i resultatet av denna studie var kvantitativa med inslag av kvalitativa

resonemang, vilket gjorde det svårt att förmedla varför, bara hur det var.

Analysen genomfördes av författaren själv vilket kan ses som en svaghet då det endast är en

författare som läst, tolkat, sammanfattat och granskat artiklarna.

11

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa ambulanspersonalens följsamhet till basala

hygienrutiner. Resultatet visade att betydligt fler av ambulanspersonalen använder handskar

än antalet som genomför handhygien dvs tvättade eller spritade sina händer innan de kom

fram till patienten eller efter att de var färdiga med uppdraget. Resultatet visade även att

majoriteten av ambulanspersonalen använder handskar vid nästan all patientkontakt, och att

de många gånger har handskarna på genom hela uppdraget, samt att de oftast inte spritar

sina händer innan handskarna tas på vilket basala hygienrutiner gör gällande ska ske.

I resultatet framkom att följsamheten till klädrutiner var bristfälliga i förhållande till att bära

kortärmad klädsel, men detta förklarade Emanuelsson et al. (2013) av att deras studie var

gjord i november. Om man ser till Region Gävleborgs hygien- och klädrutiner (2017) så får

ambulanspersonal bära långärmad klädsel vid behov, vinterväder kanske får ses som ett

sådant tillfälle, men att ambulanspersonalen då ska vara noga med att byta arbetskläder

snarast möjligt. I en studie av Vikke och Giebner (2015) fann man så väl S. aureus,

clostridium som E-coli på ambulanspersonalens arbetskläder efter att det använts i minst åtta

timmar och de visade på att andelen bakterier minskade med cirka 97% efter att de tvättats,

detta kan ses som ytterligare ett stöd till vikten av att byta arbetskläder minst efter varje

arbetspass, om man inte kan skydda dessa under pågående arbetspass. Hur skulle det vara

praktiskt genomförbart att byta arbetskläder flera gånger under ett arbetspass?

Ambulanspersonalens kläder är personliga och märkta med namn, titel och

identifieringsnummer inom organisationen. Hur många par ombyten av arbetskläder skulle

varje medarbetare behöva? Även att snarast byta kläder efter avslutat uppdrag kan för

ambulanspersonalen vara svårt, då de relativt ofta får nya uppdrag innan de hinner komma

tillbaka till sin hemstation och utrymmet i bilarna inte räcker för att förvara flera

uppsättningar arbetskläder.

Det framkom i flertalet studier som ingår i resultatet att man anser att den bristande

handhygienen inom ambulanssjukvården delvis kan bero på svårigheter att medföra

handsprit ute på fält och att ambulanspersonalen inte har tillgång till tvål och vatten från det

12

att de har satt sig i ambulansen till dess att de kommer i kontakt med patienten. Det finns

studier som visar på att om man har kontinuerliga utbildningstillfällen så får man en bättre

följsamhet till att sköta handhygien bland sjuksköterskor (Harne-Britner, S., Allen, M., &

Fowler, K. A., 2011; och Huis, A., Schoonhoven, L., Grol, R., Donders, R., Hulscher, M., &

Achterberg, T. v., 2013). Bristen på genomförande av handhygien efter avslutat uppdrag

förklarades även den delvis på tidsbrist mellan uppdragen. Finns det sätt att underlätta för

personal inom ambulansen till att sköta handhygienen lättare ute i fält? Finns det ett behov

att se över de befintliga riktlinjerna? Ett alternativ vore att man skulle kunna använda sig av

WHO´s (2009) folder om handhygien på arbetsplatsträffar för vidareutbildning. För att

återknyta till den basala hygienen så finns det dokumenterat av Florence Nightingale (1989)

att renligheten ökade om man tillsatte lite sprit i vattnet när man tvättade händerna och att

man skulle gnugga händerna, detta påminner om hur WHO anser att man ska sköta

handhygienen. Nightingale reflekterar även över att man på detta sätt kan sköta

handhygienen när man inte är inom sjukhusen trots att man inte har tillgång till rinnande

vatten. Det känns som att en del av ambulanspersonalens resonemang om att man inte kan

eller att det är svårt att genomföra handhygien ute i fält inte håller, även om det förekommer

svårigheter.

Tar ambulanspersonal rutinmässigt på sig handskar när de kommer fram till patienterna? I

studien av Barr et al. (2017) så visade det sig att ambulanspersonalen har handskar på genom

hela uppdraget. Detta medför att ambulanspersonalen även kontaminerar annan utrustning i

ambulanserna t.ex. tangentbord och kommunikationsradio. Dessa ställen vidrörs sedan av

ambulanspersonalen vid nästa uppdrag, vilket då medför att dessa bakterier kan överföras

till nästa patient. Trampuz och Widmer (2004) belyser vikten av god handhygien i deras

artikel och visar att eftersom undersökningshandskar inte innebär ett fullt skydd mot

smittöverföring så är det av vikt att personal byter handskar efter kontakt med patienten och

att de inte tar i ytor med de använda handskarna då detta bidrar till att föra bakterier vidare,

samt vikten av att sprita händerna före och efter att de använder undersökningshandskar.

Resultatet visade även att ambulanspersonalen anser att byta handskar och sprita händer tar

tid från patienten. Finns det tillfällen då man inom en verksamhet tycker att det är okej att

13

göra avsteg från hygienrutiner eller är det ett fenomen som blivit till en kultur? I en

intervjustudie av Nelhagen och Widén (2014) framkom det att om en person i en

ambulansbesättning är villig till att följa hygienrutiner så är det lättare att få den andre att

följa med, likaså om den ene inte gör sin del av hygienarbetet så minskar motivationen för

den andre att göra sin del av hygienarbetet också. Studien av Akbiyik et al. (2017) visade på

att över 99% av ambulanspersonalen använde handskar när det behöves, är detta ett resultat

av att det var en enkätstudie eller var verkligheten sådan?? Det framkommer inte vilka

kriterier som den turkiska ambulanspersonalen hade för att anse att de var i behov av att

använda handskar.

Resultatet visade på att det förekommer kultur och rotade arbetssätt inom verksamheten för

ambulanssjukvård och att dessa kanske ”ärvs” under introduktion av nya medarbetare och

att attityder som ”man vet att man ska, men man gör inte det i alla fall” finns. I en studie

gjord av Regan et al. (2017) framkom det att som ny medarbetare är det viktigt med

mentorskap och vikten av att ha någon att gå till med funderingar, de belyste också vikten av

att känna stöd, samt att nya medarbetare upplevde attityder som ”min väg eller ingen väg”

och att de blev ifrågasatta om de gjorde saker på ett annat sätt än vad som var normen. Detta

skulle kunna appliceras inom ambulanssjukvården i författarens fundering om att

attityder ”ärvs” och ”så här har vi alltid gjort”. Det kan vara svårt att komma som

sjuksköterska till en ny organisation och jobba med ett nytt arbetssätt, enligt ny forskning

och nya rön. Om sjuksköterskan blir ifrågasatt och känner att hon måste jobba i motvind

kanske det är lättare för den nya sjuksköterskan att anpassa sig till arbetsplatsens kulturer

och attityder. En studie av Hörberg, Lindström, Kalén, Scheja &Vicente (2017) visade på att

sjuksköterskor nya inom ambulanssjukvården beskrev deras strävan efter att bli accepterade

i och tillhöra ambulanssjukvården, både på ambulansstationen och i teamet som de skulle

arbeta i. De upplevde att det var en stor omställning att komma till ambulanssjukvården

eftersom de kände som att de gått från experter till noviser igen (Benner, 2001).

Florence Nightingale (1986) uttryckte vikten av en ren miljö runt patienterna och ren luft för

tillfrisknande hos patienterna redan när hon skrev sin bok på 1890-talet, i resultatet av denna

14

litteraturöversikt framkom att ambulanspersonal överlag hade dålig följsamhet till att

rengöra utrustningen i bilarna efter avslutat uppdrag och att ambulanspersonalen många

gånger inte viste vilket rengöringsmedel som lämpar sig bäst att använda vid olika

kontamineringar. Vet ambulanspersonalen att man inte bör använda samma trasa i alla

utrymmen när rengöring sker? Hur ser utbildningen av hygienrutiner ut inom de olika

organisationerna, detta eftersom man i studien av Nigam och Cutter (2002) fann att

ambulanspersonalen hade flyttat runt bakterierna i bilen under städning. I en intervjustudie

av Nelhagen och Widén (2014) framkom att följsamheten är bättre om det är ”synlig” smuts i

bilarna och på utrustning, syns det inte så finns det inte. De kom även fram till att

ambulanspersonalen önskar tydligare riktlinjer för hur rengöringen ska utföras. Det

framkom också att ambulanspersonal upplevde svårigheter att genomföra städning av

ambulanser på avlämnande enhet eftersom de inte är anpassade för det ändamålet. Det

borde vara en del av dessa organisationers ledningars uppgift att se till att detta förbättras,

för att underlätta det infektionsförebyggande arbetet inom ambulanssjukvården.

Det visade sig att ca 20% av ambulanspersonalen inte har kännedom om de basala

hygienrutinerna inom sina organisationer (Goodman och Cone, 2001; Barr et al., 2017; och

Liang et al., 2014). Detta kan anses som att misslyckande inom organisationerna. Är det

bristande utbildning som leder till okunskap, ointresse eller kan det vara ett kultur-

/attitydproblem? Hur som så borde det vara i varje medarbetares intresse att inte föra smitta

vidare till sina patienter och till sig själv. Genom ett aktivt förbättringsarbete med basala

hygienrutiner på ett sjukhus i norra Sverige såg de att antalet patienter med VRI minskade

med 40% och personalens följsamhet till de basala hygienrutinerna ökade från 26% till 98%

(Yngström et al, 2008). Detta visar på att förbättringsarbeten kan leda till att följsamheten går

att förändra med kunskap och medvetenenhet.

Slutsats

De vårdrelaterade infektionerna och multiresistenta bakterier ökar i Sverige,

ambulanssjukvården som första länk i vårdkedjan borde öka medvetenheten om vikten av

15

de basala hygienrutinerna, detta då resultatet av denna litteraturöversikt visade att

ambulanspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner var mycket bristfälliga. Således

finns det utrymme för förbättringar inom detta område.

I studierna som ingick i denna litteraturöversikt diskuterades bakomliggande orsaker till

bristerna i följsamheten till hygienrutinerna, bristande kunskap och arbetskultur var några

av orsakerna samt att tiden inte fanns till rengöring av händer och utrustning. Eftersom det

är två personer i en besättning på varje ambulans så borde det finnas tid vid avlämning att

rengöra ytor och utrustning efter varje patient. Är det alltid så akut inom

ambulansverksamheten att det inte finns tid till att följa de basala hygienrutinerna, utan att

det bara finns tid till att göra det akuta som arbetet medför?

Denna fråga väckte författarens intresse för vidare forskning kring att belysa

ambulanspersonalens inställning till hygienrutiner och om man kan öka följsamheten genom

mer utbildning och genom belysa vikten av att följa hygienrutiner. Ambulanspersonalens

följsamhet till hygienrutiner är ett område inom omvårdnaden som det inte finns så mycket

forskning inom, ännu.

16

Referenslista

Artiklar med * ingår i resultatet

*Akbiyik, A., Esen Türeyen, A., & Özinel, M. A. (2017). The infection prevention and control

of the ambulance service. Journal of Human Sciences,

14(2), 1225-1241. doi:10.14687/jhs.v14i2.3943

*Barr, N., Holmes, M., Roiko, A., Dunn, P., & Lord, B. (2017). Self-reported behaviors and

perceptions of Australian paramedics in relation to hand hygiene and gloving practices in

paramedic-led health care. American Journal Of Infection Control, 45(7), 771-778.

doi:10.1016/j.ajic.2017.02.020

Benner, P. (2001). Från novis till expert – mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund:

Studentlitteratur AB

Bissonnette, M. J. (2008) Adherence: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 63(6),

634-643. doi:10.1111/j.1365-2008.04745.x

*Bledsoe, B. E., Sweeney, R. J., Berkeley, R. P., Cole, K. T., Forred, W. J., & Johnson, L. D.

(2014). EMS Provider Compliance with Infection Control Recommendations Is Suboptimal.

Prehospital Emergency Care, 18(2), 290-294. doi:10.3109/10903127.2013.851311

*Brown, R., Minnon, J., Schneider, S., & Vaughn, J. (2010). Prevalence of methicillin-resistant

Staphylococcus aureus in ambulances in southern Maine. Prehospital Emergency Care, 14(2),

176-181. doi:10.3109/10903120903564480

*Bucher, J., Donovan, C., Ohman-Strickland, P., & McCoy, J. (2015). Han washing practices

among emergency medical services providers. Western journal of emergency medicine. Vol XVI,

no 5: September 2015 s. 727-735. doi:10.5811/westjem.2015.7.25917

Cramer, J., Roy, A., Burrell, A., Fairchild, C., Fuldeore, M., Ollendorf, D., & Wong, P. (2008).

Medication compliance and persistence: terminology and definitions. Value In Health, 11(1),

44-47.

*Emanuelsson, E., Karlsson, L., Castrén, M., & Lindström, V. (2012). Ambulance personnel

adherence to hygiene routines: still protecting ourselves but not the patient. European journal

of emergency medicine. 2013 Aug; 20(4):281-5. doi:10.1097/MEJ.0b013e328357938e

Firberg, F. (2012.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur AB.

17

Folkhälsomyndigheten (2016a). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Hämtad 5

oktober, 2017, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-

vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/

Folkhälsomyndigheten (2016b). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 5

oktober, 2017, från Folkhäsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-

visualisering/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

*Goodman, C., & Cone, D. (2001). Emergency medical services equipment hygiene practices.

Prehospital emergency care. 5:2, 169-173. doi:10.1080/10903120190940074

*Göransson, K., & Johansson, E. (2011). Prehospital peripheral venous catheters: a

prospective study of patient complications. Journal of vascular access 2012; 13(1):16-21.

doi:10.5301/JVA.2011.8418

Harne-Britner, S., Allen, M., & Fowler, K. A. (2011). Improving hand hygiene adherence

among nursing staff. Journal Of Nursing Care Quality, 26(1), 39-48.

doi:10.1097/NCQ.0b013e3181e0575f

*Ho, J., Ansari, R., & Page, D. (2013). Hand sanitization rates in an urban emergency medical

services system. The jourmal of emergency medicine, vol 47, no 2, pp 163-168, 2014.

doi:10.1016/j.jemermed.2013.08.070

Huis, A., Schoonhoven, L., Grol, R., Donders, R., Hulscher, M., & Achterberg, T. v. (2013).

Impact of a team and leaders-directed strategy to improve nurses' adherence to hand

hygiene guidelines: A cluster randomised trial. International Journal Of Nursing Studies, 50(4),

464-474. doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.08.004

Hörberg, A., Lindström, V., Kalén, S., Scheja, M., & Vicente, V. (2017). Striving for balance -

A qualitative study to explore the experiences of nurses new to the ambulance service in

Sweden. Nurse Education In Practice, 2763-70. doi:10.1016/j.nepr.2017.08.015

Liang, S. Y., Vantassell, P., Crowe, R. P., Froelke, B. R., Marschall, J., & Bentley, M. A. (2015).

Knowledge, attitudes, and practices regarding infection prevention among emergency

medical services providers. American Journal Of Emergency Medicine, 33(5), 725-727.

doi:10.1016/j.ajem.2015.02.026

18

Merlin, M., Wong, M., Pryor, P., Rynn, K., Marques-Baptista, A., Perritt, R., Stanescu, C., &

Fallon, T. (2008). Prevalence of methicillin-resistant staphylococcus aureus on the stetoscopes

of emergency medical services providers. Prehosptial emergency care, 13:1, 71-74.

doi:10.1080/10903120802471972

Nelhagen, P., & Widén, A-K. (2014). If others cheat I will cheat – an interview about Ambulance

personnel and its experiences of adherence to basic hygiene and cleaning procedures. Examensarbete,

Mitt universitetet.

*Nigam, Y., & Cutter, J. (2002). A preliminary investigation into bacterial contamination of

Welsh emergency ambulances. Emergency medical Journal, 2003 20: 479-482.

doi:10.1136/emj.20.5.479

Nightingale, F. (1989). Anteckningar om sjukvård: -ur vårt tidsperspektiv. (Ny uppl., med

tillägg). Skellefteå: Artemis.

Polit, D., & Beck, T. (2012). Nursing research Generating and assessing evidence for nursing

practice. Philadelfia; Lippincott Williams & Wilkins.

Regan, S., Wong, C., Laschinger, H. K., Cummings, G., Leiter, M., MacPhee, M., & ... Read, E.

(2017). Starting Out: qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on

transition to practice. Journal Of Nursing Management, 25(4), 246-255. doi:10.1111/jonm.12456

Region Gävleborg (2017). Hygien- och klädregler för personal – Häslo- och sjukvård Region

Gävleborg. dokument id: 09-85962

Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening (2012).

Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning

mot ambulanssjukvård. Hämtad 16 november, 2017, från Svensksjuksköterskeförening,

https://www.swenurse.se/globalassets/aktuellt-och-press-svensk-

sjukskoterskeforening/ambulans.kompbeskr.webb.pdf

Roline, C., Crumpecker, C., & Dunn, T. (2007). Can methicillin-resistant Staphylococcus

aureus be found in an ambulance fleet?. Prehospital Emergency Care, 11(2), 241-244.

Socialstyrelsens författningssamling (2009), SOSFS 2009:10. Ambulanssjukvård m.m. Hämtad

23 september, 2017, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8294/2009-10-10.pdf

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2015:10 (M och S) (2015). Basal hygien i vård och

omsorg. Hämtad 20 september, 2017, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5-10.pdf

19

Strandmark Kölsrud, M. (1995). Vård i verkligheten. Stockholm: Tiger Förlag AB.

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Hämtad 20 september 2017, från Svensksjuksköterskeförening,

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Sveriges Kommuner och Landsting (2016). Vårdskador vad vi trodde då – vad vet vi nu? Hämtad

20 september 2017, från Sveiges Kommuner och Landsting,

http://skl.se/download/18.6ee610e515505b6272d35cbd/1465398354772/Vad+trodde+vi+d%C3

%A5+-+vad+vet+vi+nu_+SKL.pdf

*Teter, J., Millin, M. G., & Bissell, R. (2015). Hand Hygiene in Emergency Medical Services.

Prehospital Emergency Care, 19(2), 313-319. doi:10.3109/10903127.2014.967427

Trampuz, A., & Widmer, A. (2004). Hand hygiene: a frequently missed lifesaving

opportunity during patient care. Mayo Clinic Proceedings, 79(1), 109-116.

Vikke, H., & Giebner, M. (2015) UniStatus – a cross-sectional study on the contamination of

uniforms in the Danish ambulance service. BMC Res Notes (2015) 8:95. doi:10.1186/s13104-

015-1057-4

Vikke, H., & Giebner, M. (2016). POSAiDA: presence of Sthaphylococcus aureus/MRSA and

Enterococcus/VRE in Danish ambulances. A corss-sectional study. BMC Res Notes (2016)

9:194. doi:10.1186/s13104-016-1982-x

Vårfhandboken (2017a). Basala hygienrutiner (Basala hygienrutiner och klädregler). Hämtad 6

september, 2017, från Vårdhanboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Basala-

hygienrutiner-och-kladregler/Basala-hygienrutiner/

Vårdhandboken (2017b). Komplikationer och bedömning (Perifier venkateter). Hämtad 6

september, 2017, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Perifer-

venkateter/Indikationer-material-och-patientinformation/

Vårdnadboken (2017c). Regelbunden städning (Städning, rengöring). Hämtad 6 september,

2017, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Stadning/Regelbunden-

stadning/

Vårdhandboken (2017d). Översikt (multiresistenta bakterier). Hämtad 30 september, 2017, från

Värdhandboken,

http://www.vardhandboken.se/Texter/Multiresistenta-bakterier/Oversikt/

20

World Health Organization, (2009). Hand Hygiene: Why, How & When?. Hämtad 16 november,

2017, från WHO,

http://www.who.int/gpsc/5may/Hand_Hygiene_Why_How_and_When_Brochure.pdf

Yngström, C., Lindström, K., Nyström, K., Nilsson-Marttala, K., Hillbom, L., Hansson,

Klarin, M., & Larsson, J. (2008). Healthcare-associated infections must stop: a breakthrough

project aimed at reducing healthcare-associated infections in an intensive-care unit. BMJ

Journal. 2011 20:631-636. doi:10.1136/bmjqs.2007.023846

Zarate, L., Mandleco, B., Wilshaw, R., & Ravert, P. (2008). Peripheral intravenous catheters

started in prehospital and emergency department settings. Journal Of Trauma Nursing, 15(2),

47-52.

Bilaga 1. Översikt av artikelsökningar (resultat)

Databas

Datum

Sökord Avgränsningar Antal

träffar

Urval

1

Urval

2

Urval

3

Urval

4

Cinahl

170920

ambulance

OR

prehospital

care AND

compliance

AND

hygiene

inga 5 5 3 3 3

Cinal

171012

ambulance

personnel

AND

MRSA

inga 1 1 1 1 1

Cinahl

171108

ambulance

OR

emergency

medical

services

AND

attitudes

AND

infection

pervention

inga 28 28 2 1 1

Pubmed

170905

emergency

medical

services

AND

peripheral

AND

phlebitis

inga 7 7 2 1 1

Pubmed

170920

ambulance

OR

emergency

medical

services

AND

hygiene

routines

inga 2 2 2 2 1

Pubmed

171014

Ambulance*

AND

equipment

AND clean*

inga 23 23 3 3 2

Pubmed

171014

emergency

medical

services OR

ambulances

AND

equipment

AND

hygiene

inga 85 85 4 4 2

Manuellsökning

171019

Hygiene

AND

ambulances

AND

paramedics

AND

compliance

inga 156 20 1 1 1

I Urval 1 lästes artiklarnas titel, i Urval 2 lästes artiklarnas abstract, I Urval 3 lästes hela

artikeln och i Ur val 4 lästes artiklar för relevansbedömning och granskning av vetenskaplig

kvalitet.

Bilaga 2

Författare

Årtal

Land

Studiens syfte Typ av studie Deltagare

(/bortfall)

Metod

Datainsamling

Analys

Huvudresultat Kommentarer

gällande

kvalitet

Akbiyik, A.,

Tureyen, A., &

Özinel, M. (2017)

Turkiet

Undersöka

ambulanssjukvårdens

infektions

förebyggande arbete.

Beskrivande

tvärsnittsstudie

234 Enkäter.

Sammanställning i

dataprogram.

Beskrivande statistik och

tabeller.

Dålig vetskap om

hygienrutiner och

bristande rengöring av

utrustning.

Hög

Barr, N., Holmes,

M., Roiko, A.,

Dunn, P. & Lord,

B. (2017)

Australien

Undersöka

Australienska

ambulanspersonalens

själv-skattning i

förhållande till

handhygien och

användning av

handskar inom den

prehospitala vården.

Mixad sektions studie 802(385) Enkät och fokusgrupper.

Sammanställning i

dataprogram.

Beskrivande statistik och

tabeller.

Alltid handskar på och

endast byte av dessa

vid synbar smuts.

Handskarna används

även till att

dokumentera

vitalparametrar.

Hög

Bledose, B.,

Sweenwy, R.,

Berkeley, R.,

Cole. K., Forred,

W., & Johnson, L.

(2014)

USA

Undersöka

följsamheten hos

ambulanspersonal för

användning av

handskar,

handhygien och

rengöring av

utrustning.

Kvantitativ

observationsstudie

899 Observationsstudie.

Sammanställning i

dataprogram.

Beskrivande statistik och

tabeller.

Bristande följsamhet att

rengöra utrustning,

bristande följsamhet till

handhygien efter

patientkontakt.

Hög

Brown, R.,

Minnon, J.,

Schneider, S., &

Vaughn, J. (2010)

USA

Undersöka om det

fanns MRSA i

ambulanser.

Kvantitativ tvärsnitt-

studie

51 Observation av prover

tagna i ambulanser.

Beskrivande statistik och

tabeller.

Förekomst av MRSA i

hälften av

ambulanserna.

Medel

Bucher, J.,

Donovan, C.,

Ohman-

Strickland, P., &

McCoy, J. (2015)

USA

Studien har två

delmål 1. andelen

ambulanspersonal

som genomför

handhygien i olika

situationer, 2. andelen

som rengör stetoskop.

Kvantitativ

enkätstudie.

1494 Enkätstudie.

Beskrivande statistik och

tabeller.

Dålig följsamhet till

handhygien och

rengöring av stetoskop.

Kvinnor var mer troligt

att tvätta händerna än

män.

Medel

Emanuelsson, L.,

Karlsson, L.,

Castrèn, M., &

Lindström, V.

(2013)

Sverige

Att undersöka

personalens

följsamhet till

hygienrutiner inom

ambulanssjukvården.

Kvantitativ

deltagande

observationsstudie.

68 Observationsstudie.

Beskrivande statistik och

tabell.

Låg följsamhet till

hygienrutiner,

endast 3% följde alla

delar av rutinen.

Hög

Goodman, C., &

Cone, D. (2001)

USA

Hur vida god

desinfektion av

utrustning genomförs

och om riktlinjer följs

inom

ambulanssjukvården.

Kvantitativ

enkätstudie

125/85

(40 ej

svarande)

Enkätstudie.

Beskrivande statistik.

De flesta vet inte att

man ska använda tvål

och vatten för att få

bort vissa

bakterier/virus.

Medel

Göransson, K., &

Johansson, E.

(2011)

Sverige

Undersöka

prehosptiala PVK i

relation mot

tromboflebiter.

Kvantitativ

observationsstudie

104/83

(21 ej kvar

på sjukhus

dagen

efter)

Undersökande

observationsstudie.

Beskrivande statistik och

tabeller.

54% drabbas av

tromboflebit, bristande

aseptik.

Hög

Ho, J., Ansari, R.,

& Page, D. (2013)

USA

Ambulanspersonalens

följsamhet till

handhygien under

arbete.

Kvantitativ

observationsstudie

258 Observation av 53 st.

ambulanspersonal

studerades under 258 st.

patientkontakter.

Beskrivande statistik.

Fler sköter handhygien

efter patientkontakt än

före.

Det finns utrymme till

ordentlig förbättring

inom hygienrutinerna.

Medel

Nigam, Y., &

Cutter, J. (2002)

Wales

Undersöka bakterie

förekomst I

ambulanser.

Observationsstudie 82x2 (1x1) Observation av prover

tagna i ambulanser.

Beskrivande statistik och

tabeller.

Många ställen i

ambulanserna som är

kontaminerade,

bakterier flyttas runt i

och med städning.

Medel

Teter, J., Millin,

M., & Bissell, R.

(2014) USA

Beskriva

handhygienen bland

ambulanspersonal

och förse den med

rekommendationer

för att bli bättre.

Observationsstudie 62x2 Observation av hand-

prover.

Beskrivande statistik och

tabeller.

Många har bakterier på

sina händer och

riskerar att föra dessa

vidare till patienter.

Det behövs en kulturell

förändring inom

ambulamssjukvården

inom detta.

Medel

Bilaga 3. Granskningsmall för kvantitativa studier.

Versionen är en modifierad granskningsmall av Willman et al. (2011) och Forsberg, C. & Wengström,

Y. (2013) för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier.

Fråga Ja Nej

1. Motsvarar titeln studiens innehåll?

2. Återger abstraktet en samlad bild av studiens innehåll?

3. Ger introduktionen en tydlig och relevant beskrivning av det valda problemet?

4. Leder introduktionen fram till studiens syfte?

5. Finns en tydlig formulering av studiens syfte?

6. Finns tydliga frågeställningar formulerat?

7. Är studiens design relevant för att svara på frågeställningen?

8. Är inklusionskriterier tydligt beskrivna?

9. Är inklusionskriterier relevanta för studien?

10. Är exklusionskriterier tydligt beskrivna?

11. Är exklusionskriterier relevanta för studien?

12. Är urvalsmetoden tydligt beskriven?

13. Är urvalsmetoden lämplig för studien?

14. Finns en tydlig beskrivning av undersökningsgruppens bakgrund? ( Ålder, kön,

social status?)

15. Finns bortfallets storlek beskriven?

16. Finns bortfallsanalys?

17. Redovisas var studien genomfördes?

18. Redovisas när studien genomfördes?

19. Anges mätmetoder som användes?

20. Anges datainsamlingsmetoden?

21. Finns godkännande från etisk kommitté?

22. Är studiens huvudresultat tydligt beskrivna?

23. Beskrivs hur resultatet analyserats?

24. Är resultaten trovärdiga?

26. Finns slutsatser beskrivna av författarna?

27. Diskuteras studiens interna validitet?

28. Diskuteras studiens externa validitet?

29. Diskuteras studiens kliniska värde?

Maxpoäng: 29

Kvalitet Låg= <20 Medel= 20-23 Hög= 24-29